Hävkraft från EU för sysselsättning (pdf) - Rakennerahastot.fi

rakennerahastot.fi

Hävkraft från EU för sysselsättning (pdf) - Rakennerahastot.fi

Hävkraft från EU för

sysselsättning

Strukturfondsperioden 2007–2013


Innehåll

3 Hävkraft från EU för sysselsättning

4 Stöd för sysselsättningsutveckling

från EU:s strukturfonder

6 Inverkan på miljön, samarbetet

och jämlikheten under lupp

7 EU-stödet riktas via program

9 Mera information

10 För vilka projekt kan man ansöka

om stöd från Europeiska regionala

utvecklingsfonden?

11 För vilka projekt kan man ansöka om

stöd från Europeiska socialfonden?

12 Hur skall jag gå tillväga för att få

EU-stöd?

14 Från vilka andra håll kan jag ansöka

om stöd för utvecklingsprojekt?

Edita Prima Ab 4/2008


Hävkraft från EU för

sysselsättning

Till huvudmålsättningarna i EU:s

strukturfondsprogram hör stimulans

av sysselsättningen och reduktion

av arbetslösheten. EU finansierar

sådana finländska projekt som

stimulerar sysselsättningen i Finland.

Starka och konkurrenskraftiga företag

samt mindre strukturskillnader

mellan olika regioner har central

betydelse för sysselsättningen. Vid

sidan om sysselsättningen fokuserar

strukturfondsprogrammen på

fortsatt arbetsmarknadsnärvaro och

förebyggande av utslagning.

Europeiska unionens strukturfonder beviljar tilläggsfinansiering

för verksamhet som stimulerar

kompetensen, sysselsättningen och konkurrenskraften

i Finland. Syftet är även att bereda människor

och regioner jämlika möjligheter. Målsättningen

är ett Finland som har arbetsplatser, kunnig arbetskraft,

framgångsrika företag och en innovationsstimulerande

atmosfär. Finland bör vara ett land i

vilket människor vill leva, bo och arbeta.

Den sysselsättningsstimulerande EU-finansieringen

styrs till dem som behöver den mest. Stöden styrs

framförallt till unga, arbetslösa vuxna, invandrare,

handikappade och andra grupper som riskerar utslagning

samt till projekt som eftersträvar ökad

jämlikhet mellan olika regioner. Även sysselsatta

personer, deras närmiljöer och de sysselsättande organisationerna

gynnas av nyttan av framgångsrika

projekt. Sysselsättningsrelaterade utvecklingsprojekt

kan realiseras i hela Finland.

3


Stöd för

sysselsättningsutveckling

från EU:s strukturfonder

Tilläggsfinansiering för

sysselsättningsstimulerande projekt

beviljas ur Europeiska regionala

utvecklingsfonden (ERUF) och

Europeiska socialfonden (ESF).

Fondernas verksamhetslinjer

bestämmer programmålen och vilka

projekt som finansieras.

Europeiska regionala utvecklingsfonden stöder

bland annat sysselsättningen i landskapen och utvecklingen

av de regionala arbetsmarknadernas

attraktionskraft. ERUF-stöd beviljas sådana projekt

som har så bred inverkan som möjligt på regionens

och dess invånares välmående och på sysselsättningen.

Europeiska socialfonden stöder företagens och

organisationernas anställningsbenägenhet och

skapandet av nya arbetsplatser genom höjande av

kompetensnivån och utveckling av lämpliga sysselsättningsstödjande

tjänster. Det sysselsättningsstimulerande

ESF-stödet styrs till projekt som prioriteras

i ESF-programmet.

4


Med hjälp av Europeiska

regionala utvecklingsfonden

(ERUF) och Europeiska

socialfonden (ESF) stöds

sysselsättning runt om i

Finland.


Inverkan på

miljön,

samarbetet och

jämlikheten

under lupp

Miljökonsekvensbedömningen

är en central komponent i de

projekt som erhåller EU-stöd. Det

miljömässigt bästa resultatet

uppnås då de positiva och

negativa miljökonsekvenserna

identifieras redan i samband med

projekturvalet. Finlands lagstiftning

förutsätter projektrelaterad

miljökonsekvensbedömning.

Samarbete på olika nivåer, mellan projektrealiserare,

myndigheter, näringsliv och olika organisationer,

förekommer i alla projektskeden. Till kompanjonskap

och samarbete uppmuntras vid både projektplaneringen

och -realiseringen.

Ett av EU:s stödkriterier gäller främjandet av jämlikhet

i hela samhället mellan bland annat könen, åldersklasserna

och befolkningsgrupperna. Även den

nationella lagstiftningen stipulerar jämlikhet mellan

könen vid projektrealiseringen.

Ett gott humör förbättrar livskvaliteten och

främjar sysselsättningen

6

Wire (”kraft från nätverk till humana

lösningar i livet”) är ett utvecklingsprojekt

som förvaltas och leds av Jyväskylä

yrkeshögskola och som delvis

finansieras av Europeiska Socialfonden

ESF. Utgångspunkten för Wire är att

stöda sysselsättningen av arbetslösa

på den öppna arbetsmarknaden samt

att säkra tillgången på arbetskraft till

företagen. Som metoder används bl.a.

utbildning, aktivering och arbetscoachning.

Eine Vesander bekantade sig med

Wire på arbetskraftsbyrån. Hon gläds

åt projektets sätt att motivera och

aktivera den arbetssökande: ”Människan

möts som en individ, vilket gör

att utgångspunkten redan från början

är positiv och inspirerande. Tröskeln

för att delta i de kurser som programmet

erbjuder, i aktiveringen samt i

arbetscoachningen är låg och därför

fungerande.” Tack vare Wire-projektet

har Eine Vesander sedermera utbildat

sig till rehabiliteringsinstruktör vid

Jyväskylä yrkeshögskola. Nuförtiden

arbetar hon på demensföreningen i

Jyväskylä.

Wires projektchef Antti Hakulinen

vid Jyväskylä yrkeshögskola


EU-stödet riktas

via program

Programmen för EU-stöd fastställs

för en sjuårsperiod. Den nuvarande

programperioden omfattar åren

2007–2013. EU-stödet reserveras

separat för varje programår.

Stödet från Europeiska regionala utvecklingsfonden

beviljas under programperioden 2007–2013 via fem

regionala program i Södra, Östra, Västra och Norra

Finland samt på Åland. Programmen baserar sig

på utvecklingsbehoven i respektive region. I programmen

definieras strategin och åtgärderna, den

därmed förbundna finansieringen samt resultatmätarna.

I Fastlandsfinland utbetalas stödet från Europeiska

socialfonden via ett program, som är uppdelat i en

riksomfattande del och regionala delar. Programmen

beskrivs noggrannare i programbroschyrerna.

konstaterar att EU-finansieringen har

gjort verksamheten möjlig. Hakulinen

betonar att det är av central betydelse

att hitta en gemensam vilja för att

projektet ska lyckas: ”Den gemensamma

visionen måste vara kristallklar.

Utifrån den uppstår strategin och

åtgärderna, med vars hjälp man kan

uppnå målsättningarna.”

Jyväskyläregionen har fungerat

som banbrytare vid utvecklingen av

hälso- och aktiveringsåtgärder för

arbetslösa. Till exempel de stärkande

aktiveringsperioderna, som bottnar

i hälsokontroller, har upplevts som

mycket betydelsefulla åtgärder för att

förbättra livskvaliteten. På olika ställen

i Jyväskylä har man även startat

motionsgrupper, som hundratals

arbetslösa deltar i varje år.

.

7


Företag, läroanstalter,

forskningsinstitut,

kommuner och andra

rättsliga samfund eller

sammanslutningar av dessa

kan söka om EU-stöd för

sina projekt.


Mera information

Vad innebär

EU-stöd i praktiken?

EU-stöd innebär i praktiken att en del av det offentliga

projektstödet utgörs av EU-stöd från antingen

Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska

socialfonden, medan resten av stödet kommer

från nationella offentliga finansiärer. Utöver

stöden skall projekten omfatta en viss självfinansiering.

Stödets typ och belopp varierar enligt den

offentliga finansiären, projektets innehåll och den

nationella lagstiftningen.

Var kan man ansöka

om EU-stöd och var

hittar man ytterligare

information?

De offentliga finansiärerna berättar om ansökningsförfarandet

och eventuella ansökningstider på sina

webbplatser. Finansiärernas kontaktuppgifter finns

i slutet av broschyren.

Vem kan ansöka

om EU-stöd?

Projektrelaterat EU-stöd kan sökas av företag, läroinrättningar,

forskningsinstitut, kommuner, ekonomiska

regioner och andra behöriga organisationer

samt kombinationer av dessa.

9


För vilka projekt kan man ansöka om stöd

från Europeiska regionala

utvecklingsfonden?

Syftet med Europeiska regionala

utvecklingsfondens program är att

stimulera sysselsättningen och att

öka regionernas konkurrens- och

livskraft. Med hjälp av programmen

eftersträvar man en ökning av

sysselsättningen framförallt i landets

svagast sysselsatta regioner.

Europeiska regionala utvecklingsfonden beviljar

stöd för bland annat:

• innovativitetsutveckling och klusterbildning,

• utveckling av ny miljöteknologi,

förbättring av regionernas nåbarhet,

• främjande av kvinnoföretagsamhet,

• inledande av nya skapande projekt inom

servicebranschen,

företags generationsväxling,

• små och medelstora företags tillväxt och

konkurrenskraftsutveckling,

• utveckling av sysselsättningsstimulerande

närmiljöer och tjänster.

10


För vilka projekt kan man ansöka om stöd

från Europeiska

socialfonden?

Syftet med Europeiska

socialfondens program är att

stimulera sysselsättningen och

främja anställningsmöjligheterna

genom utveckling av kompetens

och servicestrukturer. Med stöd

från Europeiska socialfonden

främjas jämlikheten, förebyggs

utslagning, utvecklas kompetensen,

arbetsförhållandena och personalens

välmående samt utvecklas system

som underlättar arbetsmarknadens

funktioner och aktiverar människor

att delta i arbetslivet.

Europeiska socialfonden beviljar stöd för bland annat:

• lindring av bristen på arbetskraft,

• utveckling av flexibla rekryteringsmodeller som

kan användas vid förändringsrelaterad brist på

arbetskraft,

sysselsättning av personer som blir arbetslösa

till följd av strukturförändringar,

sysselsättning av unga,

• främjande av fortsatt närvaro på

arbetsmarknaden,

• åtgärder som syftar till att reducera antalet

studieavbrott,

• åtgärder för att bemöta arbetskraftens

åldrande,

• utveckling av arbetstagarnas kompetens och

arbetsgemenskaperna,

• ökning av små och medelstora företags samt

deras personals globaliseringsberedskap,

• främjande av ny företagsamhet,

• främjande av kongruens mellan utbildning och

arbetsliv och övergång från studier till arbetsliv,

• främjande av arbetsrelaterad immigration.

11


Hur skall jag gå tillväga

för att få EU-stöd?

Gå tillväga på följande sätt om du vill

ansöka om EU-stöd för ett projekt

som främjar sysselsättningen:

• Kontakta personer som är intresserade av idén

och vill utveckla den vidare. Kontakta även

personer som berörs av utvecklingen. Försäkra

dig om att idén stöds av din egen organisation

och av nödvändiga samarbetspartner.

• Diskutera projektet med regionens offentliga

finansiär. För att säkerställa att projektet

kommer rätt igång, bör det diskuteras med

finansiärerna redan i planeringsfasen.

• Vid sidan om strukturfondsprogrammen bör

du även bekanta dig med strategierna och

realiseringsplanerna i den egna regionens

landskapsprogram.

Uleåborgs terminal för kombinerade transporter

förbättrar regionens konkurrenskraft

12

Terminalen för kombinerade transporter

ligger i närheten av logistikcentralen

i Oritkari hamn i Uleåborg.

Logistikcentralen togs i bruk år 2004.

Den betjänar regionens företag på ett

sätt som märkbart förbättrar näringslivets

logistiska konkurrenskraft. Med

den nya logistikcentralen minskade

lastbilstrafiken märkbart i södra delen

av centrum, eftersom terminalen

ersätter den tidigare lastningsplatsen

för lastbilståg som fanns på Uleåborgs

godsbangård.

I terminalen lastas årligen ca 30

000 fordon. Lastbilstågen som lämnar

Uleåborg i sydlig riktning kan köras

med ellok utan att stanna och utan

att byta lok rakt igenom Uleåborgs

godsbangård och vidare mot destinationen.

Terminalområdet förverkligades

i samarbete mellan Uleåborgs stad,

VR Aktiebolag och Banförvaltningscentralen.

Förutom finansiering från

samarbetsparterna fick projektet stöd

från Europeiska regionala utvecklingsfonden.


EU-stöden är alltid tidsbundna och relaterade

till innehållet i ett avgränsat projekt. För

projekten uppgörs alltid en projektplan,

som omfattar innehåll, arbetsfördelning,

målsättning, faser, budget, finansieringsplan

och tidsschema.

• I de flesta fallen görs stödansökan elektroniskt

i systemet EURA2007. Stöd som beviljats

av TE-centralerna, TEKES forsknings- och

utvecklingsfinansiering samt Finnvera

Abp:s lån och garantier söks på separata

ansökningsblanketter och enligt separat

förfarande. Den offentliga finansiären ger

ytterligare information om inlämning av

stödansökningar.

• Bekanta dig med EU-programmen,

målsättningarna, ansökningstiderna och andra

villkor på webbadressen www.strukturfonder.fi.

Sidan innehåller länkar till regionernas och

de offentliga finansiärernas webbplatser.

Finansiärerna ger experthjälp i projektets

planerings- och inledningsfaser.

13


Från vilka andra håll

kan jag ansöka om stöd för

utvecklingsprojekt?

Europeiska unionen har även andra sysselsättningsstimulerande

program. Läs mer på Europeiska unionens

webbplats www.europa.eu. Finland har flera

nationella sysselsättningsfrämjande utvecklingsprogram

och stödsystem De finansiärer som nämns

i denna broschyr ger ytterligare information.

Landsbygdens utveckling stöds via landsbygdens

utvecklingsprogram. Ytterligare information: jordoch

skogsbruksministeriets webbplats på adressen

www.mmm.fi och TE-centralens webbplats på

adressen www.te-keskus.fi.

Tekes finansierar forsknings- och utvecklingsprojekt

med bland annat produktutvecklingslån. Företags

och offentliga forskningsinstituts forsknings- och

utvecklingsprojekt kan upptas i Tekes pågående

teknologiprogram. Ytterligare information finns på

Tekes webbplats på adressen www.tekes.fi.

14


FINANSIÄRER

Finnvera Abp

www.finnvera.fi

Länsstyrelserna

http://www.laaninhallitus.fi

Landskapsförbunden

www.reg.fi

Utbildningsstyrelsen

www.oph.fi

Vägdistrikt

www.tiehallinto.fi

Utvecklingscentralen för

teknologi och innovationer,

Tekes

www.tekes.fi

Arbetskrafts- och

näringscentralerna

www.te-keskus.fi

Kommunikationsministeriet

www.lvm.fi

Undervisningsministeriet

www.minedu.fi

Inrikesministeriet

www.intermin.fi

Social- och

hälsovårdsministeriet

www.stm.fi

Arbets- och näringsministeriet

www.tem.fi

Miljöministeriet

www.ymparisto.fi


www.strukturfonder.fi

More magazines by this user
Similar magazines