Uppsala län - Östhammars kommun
Uppsala län - Östhammars kommun
Uppsala län - Östhammars kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
SAMRÅDSHANDLING<br />
Juni 2009<br />
<strong>Uppsala</strong> län<br />
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING<br />
Ändring av detaljplan 9.02 för Forsmarksverket och SFR<br />
för att tillåta uppförande av vindkraft<br />
Del av Forsmark 6:5 och 6:8<br />
Östhammars <strong>kommun</strong>, Upplands län<br />
Vattenfall Power Consultant AB
Innehållsförteckning<br />
1 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING........................................................................................................ 1<br />
2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER.................................................................................................................. 2<br />
3 INLEDNING ...................................................................................................................................................... 3<br />
3.1 BAKGRUND ................................................................................................................................................... 3<br />
3.2 GENERELLT OM VINDKRAFTSTEKNIK ............................................................................................................ 3<br />
3.3 FÖRUTSÄTTNINGARNA INOM OMRÅDET ........................................................................................................ 5<br />
3.4 BEHOVSBEDÖMNING ..................................................................................................................................... 6<br />
4 SYFTET MED DETALJPLANEN................................................................................................................... 6<br />
5 BESKRIVNING AV VAD DETALJPLANEN AVSER ATT TILLÅTA ..................................................... 8<br />
6 MKB ARBETETS GENOMFÖRANDE.......................................................................................................... 9<br />
6.1 AVGRÄNSNINGAR.......................................................................................................................................... 9<br />
6.2 SAMRÅDSPROCESS ........................................................................................................................................ 9<br />
6.3 TIDPLAN...................................................................................................................................................... 10<br />
7 BEDÖMNINGSGRUNDER............................................................................................................................ 11<br />
7.1 PLANFÖRHÅLLANDEN ................................................................................................................................. 11<br />
7.1.1 Översiktsplan...................................................................................................................................... 11<br />
7.1.2 Detaljplan........................................................................................................................................... 11<br />
7.1.3 Övrig <strong>kommun</strong>al planering................................................................................................................. 11<br />
7.2 NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL ................................................................................................... 11<br />
7.3 MILJÖBALKENS HÄNSYNSREGLER ............................................................................................................... 12<br />
7.4 SKYDD AV OMRÅDEN ENLIGT 7 KAP. MILJÖBALKEN .................................................................................... 12<br />
7.5 MILJÖKVALITETSNORMER........................................................................................................................... 13<br />
7.6 TILLÄMPLIGA LAGAR OCH RIKTLINJER ........................................................................................................ 13<br />
8 BESKRIVNING AV PLATSEN ..................................................................................................................... 13<br />
8.1 DE STUDERADE OMRÅDENA ........................................................................................................................ 13<br />
8.1.1 Alternativ 1 Biotestsjön ...................................................................................................................... 13<br />
8.1.2 Alternativ 2 Degermossen A ............................................................................................................... 14<br />
8.1.3 Alternativ 3 Degermossen B ............................................................................................................... 14<br />
8.2 KÄRNTEKNISK VERKSAMHET ...................................................................................................................... 14<br />
8.3 BEFINTLIG OCH PLANERAD INFRASTRUKTUR............................................................................................... 14<br />
8.4 SKYDDADE OMRÅDEN (7 KAP. MB) OCH RIKSINTRESSEN ............................................................................ 15<br />
8.5 NATURMILJÖ ............................................................................................................................................... 16<br />
8.6 KULTURMILJÖ ............................................................................................................................................. 17<br />
8.7 REKREATION OCH FRILUFTSLIV................................................................................................................... 17<br />
8.8 LANDSKAPSBILD ......................................................................................................................................... 18<br />
8.9 GEOLOGISKA OCH HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN................................................................................... 19<br />
9 ALTERNATIV................................................................................................................................................. 19<br />
9.1 NOLLALTERNATIV....................................................................................................................................... 19<br />
9.2 LOKALISERINGSALTERNATIV ...................................................................................................................... 20<br />
9.2.1 Alternativ 1 Biotestsjön ...................................................................................................................... 20<br />
9.2.2 Alternativ Degermossen A .................................................................................................................. 20<br />
9.2.2 Alternativ Degermossen B .................................................................................................................. 20<br />
10 BESKRIVNING AV EFFEKTER OCH MILJÖKONSEKVENSER....................................................... 20<br />
10.1 ALTERNATIV 1 BIOTESTSJÖN .................................................................................................................... 20<br />
10.1.1 Forsmarksverket och SKB:s verksamhet .......................................................................................... 20<br />
10.1.2 Riksintressen..................................................................................................................................... 22<br />
10.1.3 Naturmiljön....................................................................................................................................... 22<br />
10.1.4 Rekreation och friluftsliv .................................................................................................................. 24<br />
10.1.5 Kulturmiljön ..................................................................................................................................... 24<br />
2
10.1.6 Landskapsbild................................................................................................................................... 24<br />
10.1.7 Ljud, skuggeffekter och hinderbelysning .......................................................................................... 25<br />
10.1.8 Forskning vid Biotestsjön ................................................................................................................. 26<br />
10.2 ALTERNATIV 2 DEGERMOSSEN A.............................................................................................................. 26<br />
10.2.1 Forsmarksverket och SKB:s verksamhet .......................................................................................... 26<br />
10.2.2 Riksintressen..................................................................................................................................... 26<br />
10.2.3 Naturmiljö......................................................................................................................................... 27<br />
10.2.4 Rekreation och friluftsliv .................................................................................................................. 27<br />
10.2.5 Kulturmiljön ..................................................................................................................................... 27<br />
10.2.6 Landskapsbild................................................................................................................................... 27<br />
10.2.7 Ljud, skuggeffekter och hinderbelysning .......................................................................................... 28<br />
10.3 ALTERNATIV 3 DEGERMOSSEN B .............................................................................................................. 28<br />
10.3.1 Forsmarksverket och SKB:s verksamhet .......................................................................................... 28<br />
10.3.2 Riksintressen..................................................................................................................................... 28<br />
10.3.3 Naturmiljö......................................................................................................................................... 28<br />
10.3.4 Rekreation och friluftsliv .................................................................................................................. 29<br />
10.3.5 Kulturmiljön ..................................................................................................................................... 29<br />
10.3.6 Landskapsbild................................................................................................................................... 29<br />
10.3.7 Ljud, skuggeffekter och hinderbelysning .......................................................................................... 29<br />
10.4 KEMIKALIE- OCH AVFALLSHANTERING ..................................................................................................... 29<br />
10.5 RISKER ...................................................................................................................................................... 30<br />
11 SAMLAD BEDÖMNING.............................................................................................................................. 31<br />
12 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER .................................................................................................. 33<br />
13 PÅVERKAN UNDER BYGG- OCH AVVECKLINGSSKEDET ............................................................. 33<br />
REFERENSER.................................................................................................................................................... 34<br />
BILAGOR............................................................................................................................................................ 35<br />
Omslagsbild: Forsmarks Kraftgrupp AB<br />
Denna handling av framtagen av Vattenfall Power Consultant AB<br />
3
1 Icke teknisk sammanfattning<br />
Området intill Forsmarks kärnkraftverk är en av de platser som utpekats av Energimyndigheten som<br />
riksintresseområde för vindbruk. Samlokalisering av storskalig energiproduktion inom samma område<br />
innebär god hushållning av resurser, bland annat de befintliga väg- och elnäten. Från Östhammars<br />
<strong>kommun</strong>s översiktsplan framgår att <strong>kommun</strong>en är positiv till vindkraftverk vid redan exploaterade<br />
miljöer där omfattande vägbyggen kan undvikas.<br />
Följande tre alternativ inom Forsmarks industriområde som uppfyller dessa kriterier har studerats. Vid<br />
alla alternativ föreslås vindkraftverk med tornhöjd på 100 meter och maximal höjd på 150 meter.<br />
<br />
<br />
<br />
alternativ 1 Biotestsjön (15 vindkraftverk) utanför kusten vid Forsmark,<br />
alternativ 2 Degermossen A (15 vindkraftverk) på fastland,<br />
alternativ 3 Degermossen B (22 vindkraftverk) på fastland.<br />
Konsekvenserna för skyddade områden, riksintressen, boende-, natur- och kulturmiljön samt<br />
konsekvenserna för friluftslivet, landskapsbilden och för den befintliga verksamheten inom Forsmarks<br />
industriområde har bedömts.<br />
Biotestsjön Vindkraftetablering med 15 vindkraftverk vid Biotestsjön (alternativ 1) innebär god<br />
hushållning av naturresurser. Vindkraftverken bedöms kunna medföra lokala konsekvenser för<br />
fågellivet, framför allt i form av en viss risk för att födosökande havsörnar. Den genomförda 1-åriga<br />
studien visar att enstaka örnar riskeras under år med milda vintrar. Samtidigt möjliggör<br />
vindkraftetableringen vid Biotestsjön fortsatta studier som kan bidra till mycket efterfrågad kunskap<br />
kring örnar och vindkraft. I övrigt finns inte några större naturvärden på platsen. Landskapsbilden<br />
påverkas visuellt inom skärgårdsområdet men inte vid Forsmarks bruk och bruksdammen och<br />
konsekvenserna för landskapet bedöms som måttliga. Ett fritidshus har identifierats som ligger inom<br />
området som beräknas bli utsatt för ljud över 40 dBA men annars bedöms inte boendemiljön påverkas<br />
av ljud eller rörliga skuggor. Konsekvenserna för miljön minskar när de befintliga vägarna kan<br />
utnyttjas.<br />
Degermossen A och B Vindkraftetablering på fastlandet vid Degermossen (alternativ 2 och 3) innebär<br />
mindre god hushållning av resurser. Samma antal vindkraftverk (15) som i alternativ 1 producerar<br />
betydligt mindre el när de placeras inom skogsområdet i alternativ Degermossen A. För att komma<br />
upp till en produktionsnivå som motsvarar alternativ 1 måste 22 vindkraftverk uppföras i alternativ<br />
Degermossen B. Området vid Degermossen är utpekat som riksintresse för naturvård och naturvärdena<br />
i området bedöms generellt högre än vid Biotestsjön. Konsekvenserna för fågellivet och framför allt<br />
havsörnar kan vara lika stora eller större än vid Biotestsjön. I motsats till Biotestsjön finns häckande<br />
havsörnar inom Degermossen. Landskapsbilden påverkas inom skärgårdsområdet. Till viss mån blir<br />
också landskapsbilden vid Bruksdammen påverkad. Nya vägar behöver också anläggas vilket medför<br />
konsekvenser för miljön. Dessutom utsätts fler bostadshus för buller och skuggeffekter än i alternativ<br />
1 Biotestsjön.<br />
Förutom en lagakraftvunnen detaljplan behövs också ett tillstånd enligt miljöbalken innan en<br />
vindkraftpark kan byggas. Som en del av tillståndsansökan kommer man upprätta en<br />
miljökonsekvensbeskrivning där miljöaspekterna kommer att redovisas.
2 Administrativa uppgifter<br />
Exploatör:<br />
Postadress:<br />
Vattenfall Vindkraft Sverige AB<br />
162 87 Stockholm<br />
Organisationsnummer: 556581-4273<br />
Kontaktperson:<br />
Ägarrepresentant:<br />
Juridiskt ombud:<br />
Gustav Egerup<br />
08-739 6898<br />
gustav.egerup@vattenfall.com<br />
Jhenny Stumle Wikander<br />
08-739 6574<br />
jhenny.stumle-wikander@vattenfall.com<br />
Vattenfall AB<br />
Juridik Norden<br />
162 87 Stockholm<br />
Platsnamn:<br />
Biotestsjön, Forsmarks kärnkraftverk<br />
Kommun:<br />
Län:<br />
Östhammar<br />
<strong>Uppsala</strong> län<br />
2
3 Inledning<br />
3.1 Bakgrund<br />
Det svenska och europeiska energisystemet står idag inför en omfattande omställning. EG:s direktiv<br />
om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor ställer ett bindande krav på<br />
Sverige att uppnå en andel om minst 49 procent förnybar energi år 2020.<br />
På uppdrag av Sveriges regering presenterade Energimyndigheten i slutet av 2007 ett förslag på nytt<br />
mål för vindkraftsutbyggnad fram till år 2020. Det nya planeringsmålet för vindkraft föreslår att öka<br />
produktionen av vindkraftsel betydligt – från 10 TWh år 2015 till 30 TWh el från vindkraft år 2020.<br />
Sveriges regering har i propositionen (2008/09:163) En sammanhållen klimat- och energipolitik –<br />
Energi bedömt att andelen förnybar energi år 2020 bör vara minst 50 procent av den totala<br />
energianvändningen och föreslagit att ett nytt mål för ökningen av den förnybara elproduktionen bör<br />
sättas upp i nivå med 25 TWh till år 2020. I samma proposition bedömer regeringen att 30 TWh är en<br />
lämplig planeringsram för vindkraft. Enligt överenskommelsen om energi- och klimatpolitiken mellan<br />
regeringspartierna den 5 februari 2009 fastställdes en ny planeringsram för vindkraft till 30 TWh för år<br />
2020, se Tabell 1.<br />
Potentialen för en utbyggd vindkraft i Sverige beräknas vara mycket stor. Tack vare Sveriges långa<br />
kust och relativt glesa befolkning finns det goda förutsättningar att utnyttja vinden som kraftkälla.<br />
Energimyndigheten beräknar att dagens (2009) ca 1 000 vindkraftverk måste öka till mellan 3000 till<br />
6000 verk beroende på storlek. Myndigheten anser att av planeringsmålet på 30 TWh (år 2020) bör två<br />
tredjedelar omfattas av landbaserad vindkraft och en tredjedel av vindkraftsanläggningar till havs, se<br />
Tabell 1.<br />
Tabell 1 Vindkraft i Sverige<br />
År<br />
Elproduktion<br />
från vindkraft<br />
(TWh)<br />
Antal<br />
vindkraftverk<br />
Andel<br />
landbaserad<br />
2000 0,4 Ca 500<br />
2007 1,4 Ca 900<br />
2008 2 Ca 1 000 4/5 1/5<br />
2015* 10*<br />
2020* 30* 3 000 – 6 000* 2/3* 1/3*<br />
* = målsättning<br />
Andel<br />
havsbaserad<br />
3.2 Generellt om vindkraftsteknik<br />
Den viktigaste förutsättningen vid lokalisering av ett vindkraftverk är naturligtvis att vinden på platsen<br />
har tillräckligt högt energiinnehåll, dvs. att det blåser tillräckligt bra. Årsmedelvindhastigheten bör<br />
vara minst ca 6-7 m/s för att det ska vara ekonomiskt att utvinna vindens rörelseenergi. För att finna<br />
goda vindförhållanden måste man beakta dels regionala vindförutsättningar och lokala<br />
terrängförhållandena. På lägre höjder påverkas vinden av markfriktionen och av topografin. Öppen<br />
mark med endast begränsad förekomst av skogsdungar och annat har mindre turbulenta<br />
vindförhållanden än skogsmark. Hur mycket vinden bromsas av markytan beror på underlagets<br />
3
skrovlighet, s.k. råhet. Med ökad höjd över marken ökar således vindhastigheten. Över skog är<br />
vindhastigheten generellt lägre och för att kompensera för detta används högre torn i skogsmiljö.<br />
Avgörande faktor vid lokalisering är att avstånden till bostäder är så stora att påverkan av ljud och<br />
skuggor inte blir oacceptabel, att konflikterna med motstående intressen för bland annat naturmiljö och<br />
kulturmiljö är begränsade samt att det finns möjligheter till infrastruktur såsom vägar och elnät inom<br />
ett rimligt avstånd.<br />
En vindkraftanläggning omfattar förutom själva vindkraftverken också ett internt elnät, en<br />
transformatorstation och anslutningsledning till regionnätet. I möjligast mån används då markförlagda<br />
elkablar. Vindkraftverken förankras i marken genom gravitationsfundament eller genom förankring i<br />
berg, beroende på geotekniska förutsättningar.<br />
Dagens vindkraftverk är försedda med avancerad automatik och behovet av tillsyn på plats är litet.<br />
Information om bland annat vindhastighet, vindriktning och temperatur bearbetas automatiskt för<br />
styrning av driften. Vindkraftverk börjar normalt producera el redan vid en vindhastighet av ca 4 m/s<br />
och över ca 12 m/s nås maximal effekt. Av säkerhetsskäl stängs vindkraftverket av om vindhastigheter<br />
överstiger ca 25 m/s.<br />
Gemensamt för vindkraftverk vid alla alternativ är att anläggningen kommer att generera ljud, rörliga<br />
skuggor samt ljus genom hinderbelysning och därmed påverkar miljön. Det riktvärde som tillämpats<br />
av tillståndsmyndigheterna vid bedömning av buller utomhus från vindkraft är i de flesta fall 40 dBA.<br />
I praktiken blir det även den maximala ljudnivån, eftersom beräkningsmodellen antar en maximal<br />
ljudemission och kritisk vindriktning. Värdet kan jämföras med riktvärdet för ekvivalent ljudnivå för<br />
vägtrafik vilket är 55 dBA utomhus vid bostäder. Varken skadliga infraljud eller skadliga ultraljud, d v<br />
s ljud som inte uppfattas av det mänskliga örat, har uppmätts från vindkraft.<br />
Under soliga förhållanden när vindkraftverk är i drift, uppkommer en rörlig skugga från rotorn. Det<br />
man i dagligt tal avser med skugga är kärnskugga, som uppstår när det skuggande föremålet (bladet)<br />
skymmer hela solskivan. På större avstånd kommer en vinge inte helt att dölja solen och skuggbilden<br />
blir mindre markant. Flera domar från Miljööverdomstolen slår fast att den faktiska skuggeffekten på<br />
en störningskänslig plats för vara högst 8 timmar per år.<br />
Av flygsäkerhetsskäl måste vindkraftverk, precis som master och andra höga anläggningar, förses med<br />
hindermarkeringar enligt Luftfartsstyrelsens föreskrifter, LFS 2008:47. Enligt dessa föreskrifter skall<br />
vindkraftverk, som med rotorn i dess högsta läge har en höjd av 45 till 150 m över underliggande mark<br />
eller vattenyta, markeras genom belysning med vit färg under dager samt med blinkande<br />
medelintensivt ljus (rött blinkande ljus) under skymning, gryning och mörker. Vindkraftverk med en<br />
totalhöjd av 150 m eller högre skall markeras med vit färg samt med blinkade högintensivt ljus (vitt<br />
blinkande ljus). Det högintensiva ljuset får reduceras till en femtiondedel av ljusstyrkan och det<br />
medelintensiva till en tiondel när det är mörkt. Vidare framgår det från föreskrifterna att om det finns<br />
samlad bostadsbebyggelse inom en radie av 5 km från vindkraftverken ska högintensiva ljus<br />
avskärmas så att ljusstrålen inte träffar markytan på närmre avstånd än 5 km från vindkraftverken.<br />
Transporter av vindkraftverkets delar kräver breda lastbilar med släp även om torn levereras i delar<br />
och monteras på plats och varje vinge levereras för sig. Ofta måste man vid uppförande av<br />
vindkraftparken anlägga ny väg eller åtgärda det befintliga vägnätet för att transport av torn blir<br />
möjlig.<br />
4
3.3 Förutsättningarna inom området<br />
Tre alternativa områden vid Forsmarks industriområde (se kartan i Bild 1) för vindkraftetablering har<br />
studerats under detaljplanprocessen.<br />
Dessa är:<br />
alternativ 1 Biotestsjön ca 1 km från kusten öster om Forsmarks kraftverk (FKA)<br />
alternativ 2 Degermossen A på land norr om FKA samt<br />
alternativ 3 Degermossen B, utökning av alternativ 2 mot norr.<br />
Bild 1 Karta över Forsmark och de alternativa områdena för en vindkraftanläggning<br />
Forsmark är en av de platser som utpekats av Energimyndigheten som riksintresseområde för<br />
vindbruk. Från den nationella karteringen av vindförhållanden, den så kallade MIUU-utredningen<br />
som gjordes vid <strong>Uppsala</strong> Universitet 2007, framgår att årsmedelvinden vid planområdena uppskattas<br />
vara ca 7,0 – 7,5 m/s. Med hjälp av mätstationer har förutsättningarna studerats närmare och resultaten<br />
tyder på att vid alternativ Biotestsjön utanför kusten är årsmedelvinden cirka 7,5 m/s. Alternativ 2 och<br />
3 (Degermossen A och B) har betydligt lägre årsmedelvind, ca 6,5 m/s på grund av att dessa alternativ<br />
är belägna inom ett skogsområde. I vindkraftsammanhang är skillnad på 1 m/s stor eftersom<br />
vindenergin beräknat i kWh/m 2 år ökar från ca 2 800 till ca 4 000 när årsmedelvinden ökar 1 m/s från<br />
ca 6,5 m/s till 7,5 m/s.<br />
Vattenfalls ägare har beslutat att Vattenfall ska ha en ledande roll i omställningen mot en ökad andel<br />
förnyelsebar energi. Därför undersöker Vattenfall Vindkraft Sverige AB (Vattenfall Vindkraft)<br />
möjligheten att bedriva vindbruk alternativt vid Biotestsjön eller vid Degermossen i anslutning till<br />
Forsmarks industriområdet där kärnteknisk verksamhet bedrivs av Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA)<br />
och Svensk kärnbränslehantering AB (SKB).<br />
5
Alternativ Biotestsjön ligger inom riksintresseområde för vindbruk. Alternativ Degermossen 1 och<br />
Degermossen 2 ligger delvis inom riksintresseområde för vindbruk. Närhet till stamnät och befintlig<br />
infrastruktur underlättar etableringen. Dessutom är vindförhållandena vid Biotestsjön bättre än vid<br />
Degermossen.<br />
Målet är att vindkraftanläggningen kan stå klar i Forsmark och börja producera el 2011.<br />
3.4 Behovsbedömning<br />
Byggnadsnämnden har beslutat att genomförande av detaljplanen medför en betydande miljöpåverkan<br />
och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas i samband med det fortsatta arbetet med<br />
detaljplanen.<br />
Planprogrammet med den till planhandlingarna tillhörande MKB:s omfattning och avgränsning<br />
godkändes för samråd enligt byggnadsnämndens beslut 2008-06-11 (Byggnadsnämndens<br />
arbetsutskott, Östhammars <strong>kommun</strong> Dnr 2008BN392). Behovsbedömningen skickades därefter till<br />
Länsstyrelsen 2008-06-19. Länsstyrelsen ansåg i sitt yttrande under plansamråd att planprogrammet<br />
väl beskriver förutsättningarna. Länsstyrelsen instämde i föreslagen avgränsning av vad en MKB för<br />
planförändring ska behandla (Samrådsredogörelse, 2008-10-02, Östhammars <strong>kommun</strong> Dnr 2008 BN<br />
392).<br />
4 Syftet med detaljplanen<br />
Planförslaget syftar till att möjliggöra en utökning av förnyelsebar energiproduktion genom en<br />
etablering av en vindkraftanläggning på öar och mark i anslutning till Biotestsjön och Biotestvägen<br />
nordost om Forsmarksverket.<br />
De områden som denna ändring av detaljplan avser ligger helt inom Detaljplan 9.02 som vann laga<br />
kraft 1994-04-22. Detaljplanen reglerar verksamheten vid Forsmarksverket och det befintliga<br />
slutförvaret för radioaktivt driftavfall (SFR). Denna detaljplan behöver ändras för att möjliggöra<br />
byggandet av en vindkraftsanläggning, se karta i Bild 2.<br />
Planförslaget vid alternativ 1 berör fastigheten Forsmark 6:5. Denna fastighet ägs av FKA som driver<br />
Forsmarksverket. Planförslaget berör även fastigheten Forsmark 6:8. Denna fastighet ägs av Svensk<br />
Kärnbränslehantering som driver SFR. Vattenfall Vindkraft avser arrendera de delar av fastigheterna<br />
som krävs för att etablera en vindkraftanläggning. Planförslaget vid alternativ 2 och 3 berör<br />
fastigheterna Forsmark 6:5 och Ön 1:1, se karta i Bild 3.<br />
6
Bild 2 Fastighetskarta och de alternativa områdena<br />
Bild 3 Alternativa planområden och de berörda fastigheterna<br />
7
5 Beskrivning av vad detaljplanen avser att tillåta<br />
Tre alternativa lokaliseringar för en vindkraftsanläggning har studerats.<br />
<br />
<br />
<br />
Alternativ 1 Biotestsjön (maximalt 15 vindkraftverk)<br />
alternativ 2 Degermossen A med sämre vindförhållanden (maximalt 15 vindkraftverk)<br />
alternativ 3 Degermossen B (22 vindkraftverk) då produktionen beräknas vara lika stor som<br />
vid Biotestsjön.<br />
Den samlade effekten bedöms med dagens teknik uppgå 30-40 MW men eftersom den tekniska<br />
utvecklingen går mycket fort är det omöjligt att uttala sig om maximal effekt. Varje vindkraftverk<br />
tillåts till en höjd upp till ca 150 m med en tornhöjd på ca 100 m. Vindkraftanläggningen kommer att<br />
förses med flyghinder markering i enlighet med Luftfartsstyrelsens (Transportsstyrelsen fr. o m 2009-<br />
01-01) krav. I vindkraftanläggningen ingår också en etablering av nya kraftledningar (36 kV) mellan<br />
vindkraftverken och en ny transformatorstation som höjer spänningen från 36 kV till 70 kV. De nya<br />
ledningarna kommer så långt som möjligt markförläggas i anslutning till den befintliga<br />
Biotestsjövägen vid alternativ 1. En ny kraftledning från den nya transformatorstationen kommer<br />
förslagsvis att dras vidare till den befintliga transformatorstationen ÄT66 som ligger strax söder om<br />
Forsmarksverket. Denna ledning kan eventuellt vara en luftledning eftersom den kan dras rakt medan<br />
en markförlagd kabel måste sannolikt dras i en vid båge söder om Forsmarks kraftverk. Vid alternativ<br />
2 och 3 (Degermossen A och B) måste ny väg anläggas och de nya ledningarna kommer i möjligaste<br />
mån markförläggas i anslutning till vägen.<br />
En preliminär parklayout har gjorts för vindkraftverken vid alla tre alternativ, se Bild 4. Eftersom<br />
utvecklingen inom vindkraftbranschen sker mycket snabbt är det omöjligt att i detta skede avgöra<br />
vilka vindkraftverk som kommer att utgöra den bästa lösningen ur ett tekniskt och ekonomiskt<br />
perspektiv. Verkens slutliga placering måste anpassas beroende på vilken typ av vindkraftverk som<br />
byggs, noggrannare vindmätningar, entreprenörers krav och den geoteknisk undersökning som<br />
kommer att genomföras.<br />
Bild 4 Preliminär layout för tre alternativa vindkraftparker<br />
8
6 MKB arbetets genomförande<br />
6.1 Avgränsningar<br />
Det primära syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för detaljplan enligt plan- och<br />
bygglagen (PBL) är att möjliggöra en samlad bedömning av den inverkan planens genomförande får<br />
för miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser. MKB:n redovisar och<br />
konsekvensbedömer vad planen medger. MKB:n behandlar förändringar till följd av ett genomförande<br />
av detaljplanen och de positiva och negativa konsekvenserna ett maximalt utnyttjande av planens<br />
rättighet bedöms medföra.<br />
Byggnadsnämnden har fattat beslut om omfattning och avgränsning av MKB:n. Länsstyrelsen har i sitt<br />
yttrande under programsamråd instämt i föreslagen avgränsning. Dessa beslut och yttranden har varit<br />
styrande i framtagningen av MKB:n.<br />
De aspekter som bedömts vara särskilt viktiga är:<br />
Påverkan på SKB:s och Forsmarksverkets verksamhet – den planerade logianläggningen för<br />
tillfälligt boende (övernattningslägenheter för anställda och konsulter på FKA och SKB) vid<br />
Igelgrund samt transporterna av kärnavfall mellan hamnen, SFR och Forsmarksverket<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Påverkan på riksintressen (natur, kultur; framför allt Forsmarks by)<br />
Påverkan på naturen: Fågellivet vid Biotestsjön, framför allt havsörn; fladdermöss och livet i<br />
havet<br />
Visuell påverkan på landskapsbilden<br />
Visuell påverkan på rörliga friluftslivet<br />
Ljud-, ljus- och skuggeffekter<br />
Möjligheter att bedriva forskning i och kring Biotestsjön<br />
Bygg- och avvecklingsskede<br />
Förutom en ändring i detaljplanen behövs också ett tillstånd enligt miljöbalken samt eventuellt<br />
nätkoncession enligt ellagen innan Vattenfall Vindkraft kan bygga en vindkraftsanläggning i<br />
Forsmark. När exploatören väljer att gå vidare och söka tillstånd enligt miljöbalken och ellagen, utreds<br />
lokaliseringsalternativen närmare och konsekvenserna beskrivs i en särskild MKB som utgör en del av<br />
tillståndsansökan.<br />
6.2 Samrådsprocess<br />
Detaljplanprocessen omfattar samråd med allmänheten och sakägare som kan tänkas bli berörda av<br />
verksamheten. Syftet med samråd är att alla som berörs av en verksamhet ska få möjlighet att påverka<br />
kommande beslut och lämna upplysningar. Exploatören ska sedan ta hänsyn till detta i den fortsatta<br />
processen.<br />
9
Under våren 2008 upprättades program för ändring av detaljplan 9.02 för Forsmarksverket och SFR.<br />
Handlingarna ställdes ut under 26 juni – 12 september 2008. Berörda sakägare, boende, myndigheter,<br />
sammanslutningar/föreningar med flera underrättades med ett brev från byggnadskontoret i<br />
Östhammars <strong>kommun</strong> den 23 juni 2008. Utställningen annonserades även i <strong>Uppsala</strong> Nya Tidning 25<br />
juni 2008 samt Annonsbladet som delas ut till alla hushåll i Östhammars <strong>kommun</strong> inklusive<br />
sommarboende.<br />
Vid samrådstidens slut hade 18 skriftliga yttranden inkommit. Den 11 november 2008 beslöt<br />
byggnadsnämnden att godkänna redovisningen av genomfört samråd samt att ge kontoret i uppdrag att<br />
utarbeta planhandlingar samt upprätta miljökonsekvensbeskrivning med alternativa placeringar.<br />
Under vårvintern 2009 kommer planhandlingar och en MKB att upprättas. Dessa planhandlingar ställs<br />
sedan ut och samråd kommer att äga rum. Efter samrådet kommer <strong>kommun</strong>en att sammanställa<br />
inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse och planhandlingarna bearbetas därefter. En utställning<br />
av detaljplanen planeras ske under sommaren 2009 och detaljplanen beräknas vinna laga kraft under<br />
hösten 2009.<br />
6.3 Tidplan<br />
Tabellen nedan visar planprocessens genomförande samt tidplanen för olika delmoment.<br />
Tabell 2 Detaljplanprocess och tidplan<br />
Beslut om att detaljplan måste ändras (byggnadsnämnden) vår 2008<br />
Behovsbedömning (betydande miljöpåverkan samt MKB:s omfattning) – juni 2008<br />
tas fram av byggnadsnämnden, skickas till länsstyrelsen som yttrar sig<br />
under programsamråd<br />
Framtagning av programhandlingar juni 2008<br />
Programsamråd<br />
29 juni – 12 september<br />
2008<br />
Redovisning av samråd godkänndes av byggnadsnämnden november 2008<br />
Framtagning av detaljplanhandlingar och tillhörande MKB vår 2009<br />
Plansamråd samt utställning av planhandlingar (samrådshandlingar) 8 juni – 3 juli 2009<br />
Samrådsredogörelse sammanställs av <strong>kommun</strong>en och<br />
planhandlingarna bearbetas enligt inkommande synpunkter<br />
sommar 2009<br />
Utställning av planhandlingar 7 – 28 september 2009<br />
Beslut om antagande av detaljplan (<strong>kommun</strong>fullmäktige) januari 2010<br />
Detaljplanen kan vinna laga kraft mars 2010<br />
10
7 Bedömningsgrunder<br />
7.1 Planförhållanden<br />
7.1.1 Översiktsplan<br />
Den gällande översiktsplanen för Östhammars <strong>kommun</strong> har antagits av <strong>kommun</strong>fullmäktige den 10<br />
juni 2003.<br />
Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska översiktsplanen ge vägledning för beslut om användningen av<br />
mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Allmänna intressen<br />
samt miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användning av mark- och vattenområden<br />
ska redovisas i översiktsplanen. Riksintressen enligt 3 och 4 kap. i miljöbalken ska anges särskilt.<br />
Översiktplanen är inte bindande för myndigheter och enskilda (1 kap. 3§ PBL). Planen bör därmed ses<br />
som ett strategiskt instrument.<br />
Översiktsplanen tar inte ställning till vilken slags energiproduktion Östhammars <strong>kommun</strong> vill ha i<br />
framtiden utan vill behålla en handlingsfrihet i fortsättningen. När det gäller vindkraft, är <strong>kommun</strong>en<br />
”mycket tveksam till vindkraftverk i Öregrundsgrepen, utom möjligen inom ett mindre område<br />
närmast Forsmark”. Som vägledning konstaterar man i översiktsplanen att ”lokalisering av vindkraft<br />
till redan exploaterade miljöer, t.ex. industriområden kan vara lämpligt”. Ytterligare vill man påpeka<br />
att ”lokaliseringar som kräver omfattande vägbyggen bör också undvikas”.<br />
7.1.2 Detaljplan<br />
Alternativ 1 och 2 (Biotestsjön och Degermossen A) ligger helt inom den detaljplan 9.02 som reglerar<br />
verksamheten vid Forsmarksverket och det befintliga slutförvaret för radioaktivt driftavfall (SFR).<br />
Planen vann laga kraft 1994-04-22. Alternativ 3 (Degermossen B) ligger delvis inom detaljplan 9.02.<br />
En ändringsplan, som främst avser byggande av ny logianläggning på Igelgrundet (övernattningslokal<br />
för anställda och konsulter på FKA och SKB) och samt anläggande av underjordiska berganläggningar<br />
för förvaring av använt kärnbränsle, vann laga kraft 2008-11-04.<br />
En ändring i detaljplanen är nödvändig innan det är möjligt att bygga en vindkraftsanläggning inom<br />
eller anslutning till Forsmarks industriområde.<br />
7.1.3 Övrig <strong>kommun</strong>al planering<br />
Östhammars <strong>kommun</strong> har antagit en särskild energiplan 2003. Enligt planen vill <strong>kommun</strong>en främja<br />
hållbara energisystem. Utbyggnad av vindkraft nämns inte som ett strategiskt mål i planen.<br />
7.2 Nationella och regionala miljömål<br />
Riksdagen har beslutat om 16 nationella miljökvalitetsmål och tydliggjort dem i tidsatta delmål. Målen<br />
beskriver de kvaliteter som vår miljö och våra gemensamma natur- och kulturresurser måste ha för att<br />
vara ekologiskt hållbara på lång sikt.<br />
Det övergripande målet är att vi ska kunna lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora<br />
miljöproblemen är lösta. Miljömålen ska styra valet av de åtgärder som krävs för att nå dit och fungera<br />
som gemensamma riktmärken för allt miljöarbete. Miljömålen ska i huvudsak vara uppnådda år 2020.<br />
För klimatmålet gäller år 2050.<br />
11
Miljömålen för <strong>Uppsala</strong> län utgår från dessa delmål och fastställdes ursprungligen tillsammans med<br />
<strong>kommun</strong>erna och andra organisationer år 2003. Under år 2007 genomfördes en revidering av målen.<br />
Tabell 3 De nationella och regionala miljökvalitetsmålen<br />
Nationella och regionala mål<br />
Berörs av detaljplanen enligt<br />
bedömning<br />
Frisk luft<br />
Nej<br />
Grundvatten av god kvalitet<br />
Nej<br />
Levande sjöar och vattendrag<br />
Nej<br />
Myllrande våtmarker<br />
Nej<br />
Hav i balans samt levande kust och skärgård Ja<br />
Ingen övergödning<br />
Nej<br />
Bara naturlig försurning<br />
Nej<br />
Levande skogar<br />
Nej<br />
Ett rikt odlingslandskap<br />
Nej<br />
Storslagen fjällmiljö<br />
Nej<br />
God bebyggd miljö<br />
Ja<br />
Giftfri miljö<br />
Nej<br />
Säker strålmiljö<br />
Nej<br />
Skyddande ozonskikt<br />
Nej<br />
Begränsad klimatpåverkan<br />
Ja<br />
Ett rikt växt och djurliv<br />
Ja<br />
7.3 Miljöbalkens hänsynsregler<br />
De allmänna hänsynsreglerna redovisas i 2 kap. miljöbalken. Hänsynsreglerna innefattar bland annat<br />
kunskapskravet, försiktighetsprincipen, kravet på bästa möjliga teknik, lokaliseringsprincipen och<br />
produktvalsprincipen. Vid åtgärder som kan få inverkan på miljön eller på människors hälsa skall de<br />
allmänna hänsynsreglerna följas, om inte åtgärden är av försumbar betydelse med hänsyn till balkens<br />
mål. Syftet med reglerna är framför allt att förebygga negativa effekter och att miljöhänsynen i olika<br />
sammanhang skall öka.<br />
7.4 Skydd av områden enligt 7 kap. miljöbalken<br />
Enligt 7 kap. miljöbalken kan naturens skyddas med hjälp av skydd av vatten- och markområden.<br />
Följande skyddsbestämmelser finns:<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
nationalpark<br />
naturreservat<br />
kulturreservat<br />
naturminne<br />
biotopskyddsområde<br />
djur- och växtskyddsområde<br />
strandskyddsområde<br />
miljöskyddsområde<br />
vattenskyddsområde och<br />
särskilda skyddade områden för bevarande av livsmiljöer, vilda djur och växter.<br />
12
7.5 Miljökvalitetsnormer<br />
Enligt 5 kap. miljöbalken kan regeringen eller vissa myndigheter besluta om miljökvalitetsnormer.<br />
Normerna reglerar den miljökvalitet som ska finnas eller uppnås. Miljökvalitetsnormer finns för bland<br />
annat NO X , SO 2 , CO, Pb och partiklar i utomhusluft. Miljökvalitetsnormer enligt det så kallade<br />
vattendirektivet kommer att beslutas under 2009.<br />
7.6 Tillämpliga lagar och riktlinjer<br />
Kommunens detaljplanering styrs av plan- och bygglagen (PBL). Detaljplanen styrs även av<br />
miljöbalken (MB) med tillhörande förordningar och då särskilt av 6 kap. miljöbalken samt av<br />
förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar.<br />
8 Beskrivning av platsen<br />
8.1 De studerade områdena<br />
8.1.1 Alternativ 1 Biotestsjön<br />
Biotestsjön är en lagun skapad av människan i samband med att Forsmarksverket byggdes på 1970-<br />
talet. Sjön utgör en konstgjord damm i vilken kärnkraftverket släpper ut sitt kylvatten. Kylvattnet från<br />
kärnreaktorerna Forsmark 1 och 2 leds genom tunnlar in i Biotestsjön och sedan vidare ut i havet.<br />
Kylvattnet från Forsmark 3 leds ut via en yttre kanal norr om Biotestsjön. På grund av att vattnet är<br />
isfritt året runt, har Biotestsjön blivit ett viktigt vinterskafferi för många stannfågelarter, bland annat<br />
havsörn. I övrigt finns inga särskilda naturvärden på platsen. Vägen till och runt Biotestsjön består av<br />
naturliga kobbar och öar som sammanbundits med sten- och grusmassor. Vägen förbinder Biotestsjön<br />
med fastlandet.<br />
Lagunens namn kommer närmast från att man under många år bedrev forskning i syfte att studera<br />
kylvattenutsläppets påverkan på miljön. Denna forskning är i princip avslutad idag. I samband med<br />
planprocessen initierade Vattenfall Vindkraft en studie om örnar vid Biotestsjön. Studien pågick under<br />
ett år och slutrapporten utgör en referens i denna MKB.<br />
Strax söder om området ligger en kontors- och verkstadsbyggnad med ingång till det underjordiska<br />
SFR, slutförvar för radioaktivt driftavfall samt en hamnanläggning. Dessa anläggningar drivs av SKB.<br />
Inom området på en pir mellan Asphällskulten och Grisselgrundet finns ett antal borrhåll som studeras<br />
och förvaltas av SKB. Vid uppförande och placering av vindkraftverk kommer hänsyn tas till dessa<br />
borrhål.<br />
En sjökabel, Fennoskan I, som binder ihop elnäten i Sverige (Forsmark) och Finland (Olkiluoto) löper<br />
strax norr om alternativ 1. Ytterligare en sjökabel, Fennoskan II, kommer att byggas och den kommer<br />
att löpa genom området i alternativ 1.<br />
Specialfartyget M/S Sigyn lägger till vid hamnen och transporterar radioaktivt driftavfall som<br />
slutdeponeras ner i SFR. Använda kärnbränslekapslar från Forsmarksverket transporteras med ett<br />
specialfordon till hamnen och efter omlastningen transporterar Sigyn kapslarna till mellanlagret i<br />
Oskarshamn. Transporterna med fordon mellan hamnen och Forsmarksverket sker genom området<br />
enligt alternativ Biotestsjön.<br />
Bortsett från några mindre byggnader som tidigare använts i samband med forskningsprojekt är<br />
området i alternativ 1 Biotestsjön obebyggt. Strax sydväst om området, på Igelgrund planeras en ny<br />
anläggning för tillfälligt boende som kommer att ersätta den nuvarande anläggningen söder om<br />
13
Forsmarksverket. Detta sker om slutförvaret för använt kärnbränsle placeras i Forsmark. Det finns<br />
ingen fast bostadsbebyggelse i närheten av Biotestsjön. Inga kända föroreningar finns inom området.<br />
Alternativ 1 Biotestsjön ligger inom fastigheterna Forsmark 6:5 och Forsmark 6:8.<br />
8.1.2 Alternativ 2 Degermossen A<br />
En alternativ placering för vindkraft är Degermossen, ett skogligt område på fastlandet nordväst om<br />
Forsmarksverket. Området domineras av barrträd och det finns ett rikt fågelliv, bland annat häckande<br />
havsörnar.<br />
Enligt Skogsvårdsstyrelsens naturvärdesinventeringar finns det ett område som klassats som<br />
sumpskog, ett område som klassats som en nyckelbiotop (en livsmiljö där man finner eller kan<br />
förväntas finna rödlistade arter; i detta fall lövskogslund och lövrik barrnaturskog) och två områden<br />
som anses ha höga naturvärden utan att objekten når upp till kvaliteten nyckelbiotop, se karta i bilaga<br />
7. Det finns inte biotop-, djur- och växtskyddsområden inom Degermossen A.<br />
Området är obebyggt utan några kända fornlämningar. Nya vägar måste byggas inom området om en<br />
vindkraftpark kan anläggas.<br />
Alternativ 2 ligger inom fastigheterna Forsmark 6:5, Ön 1:1 och Berkinge 9:1.<br />
8.1.3 Alternativ 3 Degermossen B<br />
Ett tredje alternativ för en vindkraftspark inom Forsmark är en utvidgning av alternativ 2 nordväst om<br />
allmän väg 76. Det skogliga obebyggda området domineras av barrträd. Som nämnts ovan, finns det<br />
rikt fågelliv inom Degermossen, inkl häckande havsörnar.<br />
Enligt Skogsvårdsstyrelsens naturvärdesinventeringar finns det dock tre områden som klassats som<br />
sumpskogar, ett område som klassats som en nyckelbiotop (en livsmiljö där man finner eller kan<br />
förväntas finna rödlistade arter; här lövskogslund och lövrik barrnaturskog) och två områden som<br />
anses ha höga naturvärden utan att objekten når upp till kvaliteten nyckelbiotop, se karta i bilaga 7.<br />
Inga kända fornlämningar finns i området. Nya vägar måste byggas inom området om en<br />
vindkraftpark kan anläggas.<br />
Alternativ 3 ligger inom fastigheterna Forsmark 6:5, Ön 1:1 och Berkinge 9:1.<br />
8.2 Kärnteknisk verksamhet<br />
De alternativa områdena ligger i anslutning till Forsmarks kärnkraftverk och SKB:s verksamhet<br />
(SFR). Nytt kärnbränsle transporteras till och från hamnen genom området i alternativ 1 Biotestsjön.<br />
8.3 Befintlig och planerad infrastruktur<br />
En befintlig sjökabel som binder ihop stamnäten i Sverige och Finland, s.k. Fennoskan I löper norr om<br />
Biotestsjön. En ny sjökabel, Fennoskan II, som korsar området Biotestsjön (alternativ 1) kommer att<br />
byggas inom snar framtid.<br />
Det finns en befintlig väg inom området i alternativ 1 som kan utnyttjas vid anläggandet av<br />
vindkraftparken.<br />
14
Alternativ Degermossen 1 och Degermossen 2 ligger inom ett oexploaterat skogsområde i stort sett<br />
utan befintlig infrastruktur.<br />
För övrigt i närområdet intill de alternativa planområdena, dvs. inom Forsmarks industriområde finns<br />
omfattande infrastruktur bland annat i form av väg- och elnät.<br />
8.4 Skyddade områden (7 kap. MB) och riksintressen<br />
Både Biotestsjön och Degermossen ligger inom riksintresse enligt 4 kap. 4 § miljöbalken (riksintresse<br />
högexploaterad kust).<br />
Strandskyddet är upphävt inom den befintliga detaljplanen 9.02. Det finns i övrigt inte något<br />
områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken i områdena.<br />
Det finns inte något s.k. Natura 2000-område i de aktuella områdena.<br />
Alternativ Biotestsjön ligger helt inom riksintresseområde för energiproduktion (vindbruk) samt<br />
riksintresseområde för slutförvar av använt kärnbränsle och kärnavfall. Planområdena Degermossen A<br />
och Degermossen B ligger delvis inom riksintresseområde för energiproduktion (vindbruk).<br />
Alternativa områdena Degermossen A och Degermossen B ligger inom riksintresseområdet för<br />
naturvård.<br />
Skaten-Rångsens naturreservat ligger norr om och Kallriga naturreservat söder om Biotestsjön. Ca 4<br />
km söder om Forsmarks industriområde ligger Forsmarks by och dess omgivningar som har utsetts till<br />
riksintresseområde för kulturminnesvård. Skärgården strax öster om Forsmarks industriområde<br />
omfattas av landskapsbildsskydd men de studerade områdena ligger inte inom detta område.<br />
Skyddade områden enligt 7 kap. miljöbalken, riksintresseområden och när de berörs av de alternativa<br />
områdena har sammanfattats i Tabell 4 och i kartorna (bilaga 4 – 7).<br />
15
Tabell 4 Skyddade områden, riksintresseområden och de alternativa planområdena<br />
Biotestsjön Degermossen A Degermossen B<br />
Nationalpark<br />
Finns inte i Finns inte Finns inte i Finns inte i trakten<br />
trakten<br />
trakten<br />
Naturreservat Berörs ej Berörs ej Berörs ej<br />
Kulturreservat<br />
Finns inte i Finns inte i trakten Finns inte i trakten<br />
trakten<br />
Naturminne Berörs ej Berörs ej Berörs ej<br />
Biotopskydd Berörs ej Berörs ej Berörs ej<br />
Djur- och växt Berörs ej Berörs ej Berörs ej<br />
Strandskydd<br />
Området<br />
undantaget från<br />
strandskydd med<br />
stöd av gällande<br />
Området undantaget<br />
från strandskydd med<br />
stöd av gällande<br />
detaljplan<br />
Området undantaget<br />
från strandskydd med<br />
stöd av gällande<br />
detaljplan<br />
detaljplan<br />
Miljöskydd<br />
Finns inte i Finns inte i trakten Finns inte i trakten<br />
trakten<br />
Vattenskydd Berörs ej Berörs ej Berörs ej<br />
Natura 2000 Berörs ej Berörs ej Berörs ej<br />
Riksintresse för<br />
Berörs – ligger Berörs – ligger delvis<br />
energiproduktion (vindbruk) helt<br />
Inom<br />
Riksintresse 4 kap. 4 § MB<br />
Inom<br />
Berörs - området<br />
ligger helt<br />
inom<br />
Berörs - området<br />
ligger helt<br />
inom<br />
Riksintresse för naturvård Berörs ej Berörs - området<br />
ligger helt<br />
inom<br />
Berörs – ligger delvis<br />
inom<br />
Berörs - området<br />
ligger helt<br />
inom<br />
Berörs - området<br />
ligger helt<br />
inom<br />
Riksintresse för kulturvård Berörs ej Berörs ej Berörs ej<br />
Landskapsbildsskydd<br />
Berörs ej men<br />
skyddsområde<br />
ligger strax öster<br />
om alt 1<br />
Berörs ej men<br />
skyddsområde ligger<br />
strax öster om alt 2<br />
Berörs ej men<br />
skyddsområde ligger<br />
strax öster om alt 3<br />
8.5 Naturmiljö<br />
Biotestsjön (alternativ 1) ligger inom område som huvudsakligen har skapats av människan när<br />
Forsmarksverket byggdes. Sett i ett större sammanhang är området en del av det värdefulla kust- och<br />
skärgårdsområdet i Östhammars <strong>kommun</strong>. Utfyllnaderna och de anslutande öarna är till vissa delar<br />
bevuxna med låg slyskog samt tallar. Det finns i övrigt inte några särskilda naturvärden vid<br />
Biotestsjön.<br />
På grund av att Biotestsjön i stort sett är isfri året runt, har den blivit ett viktigt vinterskafferi för<br />
många stannfågelarter. Bland annat havsörn söker föda inom området som av experter bedöms vara ett<br />
av Sveriges tätaste områden för havsörn. Inga havsörnar häckar i området.<br />
Degermossen A (alternativ 2) och Degermossen B (alternativ 3) ligger i ett område som är utpekat<br />
som riksintresse för naturvård. De består av flacka skogsområden belägna ca 1 km från kusten<br />
nordväst om Forsmarksverket. Områdena domineras av barrträd. Häckande havsörn bedöms<br />
förekomma inom Degermossen.<br />
16
Ett stort område runt Forsmarks kraftverk är utsett till riksintresse för naturvård. I närheten finns också<br />
två naturreservat, Skaten-Rångsen i norr och Kallriga i söder. Dessa två samt ett område i väster,<br />
Bruksdammen, är utsedda till Natura 2000-områden enligt habitatdirektivet.<br />
Fågelskyddsområdet öster om Biotestsjön är utsett till Natura 2000 område enligt fågeldirektivet. I<br />
områdets södra del finns en stor fågelkoloni med flera arter, bland annat gråtrut, silvertärna, fiskmås,<br />
silltrut och fisktärna. I den norra delen finns två stora trutkolonier, den ena dominerad av gråtrut och<br />
den andra av silltrut. Även fiskmås, gråtrut, labb- och tobisgrissla finns inom området samt ett flertal<br />
arter av både änder och vadare.<br />
8.6 Kulturmiljö<br />
De alternativa områdena ligger i anslutning till Forsmarks industriområde som präglas av modern<br />
kärnteknisk verksamhet och saknar egna kulturhistoriska värden. Biotestsjön (alternativ 1) har skapats<br />
av människan genom att binda samman naturliga öar med hjälp av stenmassor och saknar därför<br />
formminnen.<br />
Inom Degermossen A och B (alternativ 2 och 3) finns inte heller särskilda kulturhistoriska värden eller<br />
kända fornminnen.<br />
Alla tre alternativa planområden omfattas av skydd enligt miljöbalken 4 kap. 4§ (kustområdet från<br />
Arkösund till Forsmark), som ovan beskrivits och är därmed med hänsyn till de natur- och<br />
kulturvärden som finns där, av riksintresse.<br />
Söder om de studerade områdena, på avstånd av flera kilometer, finns Forsmarks kyrka och Forsmarks<br />
bruk som är mycket värdefulla kulturhistoriska miljöer. Den välbevarade bruksmiljön med byggnader<br />
framför allt från 1700- och 1800-talen består av bland annat enhetlig bebyggelse av<br />
vallonbrukskaraktär och en engelsk parkanläggning. Bruket, grundat före 1584 utgör med omgivande<br />
landskap innefattande Bruksdammen och Forsmarksåns övre lopp riksintresse för kulturminnesvården.<br />
Forsmark bruk utgör också ett byggnadsminne enligt kulturminneslagen.<br />
Gräsö - Singöområdet, två sammanhängande öar som ligger ca 1 mil öster om Biotestsjön, är beläget i<br />
övergångszonen mellan Bottenhavet och egentliga Östersjön. Området omfattar de båda öarna samt<br />
den utanförliggande skärgården. Många av öarna är kulturpåverkande av slåtter och bete. På Gräsö<br />
finns ett stort antal gårdar, både i byar och ensamliggande, varav många fortfarande används för aktivt<br />
jordbruk. I jämförelse med många andra skärgårdsområden är Gräsö endast måttligt exploaterat för<br />
fritidsbebyggelse. Bebyggelse är belägen främst utmed den västra kusten där man har utsikt över havet<br />
mot Forsmark i väst där kärnkraftanläggningen är väl synlig och igenkännbar.<br />
Örskär, ca 14 km nordost om Biotestsjön, är främst känd som fyrplats men används numera för en<br />
vandrarhemsrörelse. Den nuvarande fyren uppfördes under slutet av 1730-talet och platsen består av<br />
en välbevarad fyrvaktarbebyggelse från 1700- och 1800-talen, omgärdad av stenmurar.<br />
Öregrund, en mycket gammal stadskärna med anor från slutet av 1400-talet när kyrkan byggdes, har<br />
idag en välbevarad småskalig trähusbebyggelse och rutnätsplan från 1800-talet. Tätorten ligger ca 15<br />
km sydost om Forsmarks industriområde och präglas av handel, fiske och turism.<br />
8.7 Rekreation och friluftsliv<br />
Alla studerade alternativ (Biotestsjön, Degermossen A och Degermossen B) är belägna i närheten av<br />
Forsmarks industriområde där FKA och SKB driver kärnkraftteknisk verksamhet.<br />
17
Allmänhetens tillträde med egen bil är begränsat vid Biotestsjön. Bilarna måste lämnas på ett<br />
parkeringsområde och därefter besöka Biotestsjön till fots. Det är också tillåtet att anlända till området<br />
med båt. Allmänhetens tillträde är inte begränsat vid områdena Degermossen A och Degermossen B.<br />
Det finns ingen fast bebyggelse inom Biotestsjön eller Degermossen A och B. Inom avstånd av 1.5 –<br />
3,7 km från alternativ Biotestsjön har fyra fritidshus identifierats. Inom avstånd på ca 1 km söder om<br />
Degermossen A och B har fyra hus identifierats.<br />
Den allemansrättsliga tillgängligheten till områdena kommer inte att påverkas av en vindkraftpark.<br />
Rekreation och rörligt friluftsliv kommer eventuellt att beröras av ljud- och skuggeffekter som<br />
vindkraftverk genererar och konsekvenserna kommer att bedömas ur detta perspektiv.<br />
8.8 Landskapsbild<br />
Särskilt tilltalande landskap kan skyddas för landskapsbildens skull. Landskapsbildsskydd är en äldre<br />
skyddsform som bildades med stöd av 19 § naturvårdslagen (1964:822). Naturvårdslagen upphörde att<br />
gälla när miljöbalken infördes. Landskapsbildsskydd är ett begrepp som inte finns i miljöbalken och<br />
ersätts successivt med andra skyddsformer, men fram tills dess gäller bestämmelserna i<br />
landskapsskyddsområdena. När landskapsbildsskydd infördes var det för att skydda särskilt tilltalande<br />
landskap.<br />
Området runt Forsmarks bruk och kyrka samt vattenområdet öster om Biotestsjön åtnjuter<br />
landskapsbildsskydd enligt 19 § i den numera upphävda naturvårdslagen (1964:822). Särskilda<br />
föreskrifter finns framtagna för varje landskapsbildsskydd. Skyddet reglerar bebyggelse, vägar och<br />
andra anläggningar som kan ha en negativ effekt på landskapsbilden.<br />
Kustområdet vid de studerade områdena består av en starkt sönderskuren kustlinje med en mängd<br />
fjärdar och skär i olika stadier av avsnörning från havet på grund av landhöjning. Kusten är flack,<br />
långrund och rik på öar. Landområdet kan i stort beskrivas som småkuperad barrskogbevuxen<br />
moränmark. Området vid alternativ 1 Biotestsjön, ursprungligen en grupp små öar 0-5 meter över<br />
havet men numera sammanbundna av konstgjorda stenmassor, ligger 500 -1 000 meter från fastlandet.<br />
Alternativen Degermossen A och B ligger på fastlandet, delvis inom en flack strandzon 0-5 meter över<br />
havet, delvis inom mer kuperat område ca 10-20 m över havet längre bort från kusten.<br />
Ca 4 km sydväst ligger Forsmarks bruk i en småbruten bygd med ett omväxlande betes- och<br />
åkerlandskap. Flacka åkermarker med kuperade åkerholmar alternerar med öppna hagmarker och<br />
slutna barrskogspartier. Också skogen har höga naturvärden knutna till kalkbarrskogar, som nära<br />
kusten har stora inslag av primärnaturskog. Landskapet runt Forsmarks bruk är småskaligt och<br />
komplext med varierande topografi. De viktigaste landmärkena är Forsmarks kyrka och Forsmarks<br />
bruk och det finns en tydlig nordvästlig-sydostlig riktning i landskapet.<br />
Kust- och skärgårdslandskapet öster om området har en särställning när det gäller naturlandskap i<br />
Östhammars <strong>kommun</strong>, även i ett nationellt och internationellt perspektiv. Den inre skärgården präglas<br />
starkt av människans samspel med naturen och har unika kulturvärden. Den yttre skärgården, öster om<br />
Gräsö, är däremot i stort sett orörd och har en karaktär av vildmark. Landskapets karaktär är storskalig<br />
och komplex inom skärgårdsområdet. Som viktiga landmärken fungerar Forsmarksverket som<br />
dominerar i sammanhanget inom närområdet. Andra viktiga landmärken är bl. a. fyren på Örskär och<br />
kyrkan vid Öregrund.<br />
Den pågående landhöjningen, ca 6 millimeter per år, medför en för människan konkret och iakttagbar<br />
förändring i kontrast mot andra mycket mer långsamma geologiska processer. Landhöjningen innebär<br />
att nya landområden bildas i de långgrunda områdena när havsvikar successivt förvandlas till sjöar<br />
som i sin tur så småningom växer igen till myrmark. Kombinationen snabb landhöjning och flackt<br />
18
landskap i Östhammars <strong>kommun</strong> är ett vetenskapligt intressant fenomen ur geologiska,<br />
kulturhistoriska samt ekologiska perspektiv. Landhöjningen påverkar kännbart t ex bebyggelse och<br />
farleder och skapar kustområden som består av en mängd fjärdar, småsjöar och kärr i olika stadier av<br />
avsnörning från havet samt en rad olika våtmarkstyper i ständig förändring. Om 500 år, utan att räkna<br />
med växthuseffekt som ökar havsvattnets volym, beräknas marken ligga två meter över nuvarande<br />
höjd, vilket inom ett flackt område betyder omfattande nya torrlagda stränder.<br />
För att kunna bedöma planförslagets påverkan på landskapsbilden har en geografisk avgränsning<br />
gjorts. Studieområdet omfattar därmed Örskär i nordost, Gräsö i ost och Öregrund i sydost. Forsmarks<br />
bruk ligger sydväst om området och omfattas också av studieområdet. Påverkan på landskapsbilden<br />
analyseras i kap. 10 från flera aspekter; påverkan inom närområdet (platsnivå, avstånd på ca 0-2 km<br />
från vindkraftparken), påverkan på landskapsbilden kring Forsmarks bruk och kyrka samt påverkan på<br />
skärgårdslandskapet (traktnivå, upp till avstånd på ca 15 km från vindkraftverken).<br />
8.9 Geologiska och hydrologiska förhållanden<br />
De geologiska förhållandena inom området är välkända tack vare platsundersökningar som SKB har<br />
bedrivit i Forsmark. Området består av granitiskt urberg överlagrat av utfyllnader och de<br />
grundläggningstekniska förhållandena anses vara goda.<br />
Alternativ 1 Biotestsjön består av naturliga öar som sammanbundits med sten- och grusmassor. En<br />
geoteknisk undersökning kommer att utföras för att kunna fastställa vindkraftverkens slutliga<br />
placering. Alternativ 2 och 3 (Degermossen A och B) består av i stort sett orörd mark. Det finns inga<br />
vattendrag eller vattengenomströmningar inom de alternativa planområdena.<br />
Området vid Biotestsjön är utsatt för vattenstånd över det normala.<br />
9 Alternativ<br />
9.1 Nollalternativ<br />
Nollalternativ är ett referensalternativ och dess syfte är att tydliggöra skillnaderna gentemot övriga<br />
alternativ. Enligt god sed ska MKB innehålla ett nollalternativ som beskriver vad som kan tänkas ske<br />
om planen inte kommer till.<br />
Nollalternativ innebär att ingen vindkraftsanläggning byggs vid Forsmark och således uppkommer inte<br />
heller konsekvenserna av vindkraftparken.<br />
Eftersom området omfattas av riksintresse för energiproduktion inklusive vindbruk samt riksintresse<br />
för slutförvar är det osannolikt att någon annan typ av verksamhet skulle etableras där. För närvarande<br />
har varken Forsmarksverket eller SKB utryckt önskemål för att få använda området i sina respektive<br />
verksamheter. Eftersom området dessutom ingår i riksintresse för kust och skärgård enligt 4 kap. 4§<br />
miljöbalken är det inte aktuellt för upphörande av fritidsbebyggelse. Närhet till Forsmarks kraftverk<br />
minskar områdets attraktionsvärde för rörligt friluftsliv också i framtiden.<br />
Med tanke på att området är ett riksintresse för vindbruk och att Östhammars <strong>kommun</strong> har i<br />
översiktsplanen ställt sig försiktigt positivt till vindkraftsetableringar i närheten av storskalig industri,<br />
skulle avvisning av Forsmarksområdet leda till ökat tryck på att etablera vindkraft på andra ställen i<br />
Östhammar.<br />
19
9.2 Lokaliseringsalternativ<br />
9.2.1 Alternativ 1 Biotestsjön<br />
Huvudalternativet är en vindkraftpark vid Biotestsjön som består av 15 vindkraftverk.<br />
Vindförhållandena för vindkraftsproduktion vid Biotestsjön är mycket bra. Området ligger ute i<br />
havsbandet. Den beräknade årsmedelvinden uppgår till cirka 7,5 m/s och vindenergin till ca 4 000<br />
kWh/m 2 år på 100 meters höjd. De befintliga vägarna kommer att utnyttjas vilket innebär att behovet<br />
av att bryta ny väg blir mycket begränsat. Troligtvis ca 300 m ny väg kommer att anläggas.<br />
9.2.2 Alternativ Degermossen A<br />
En alternativ placering på fastlandet består av 15 vindkraftverk inom Degermossen A.<br />
Vindförhållandena för vindkraftsproduktion vid Degermossen A är ca 25 % sämre jämfört med<br />
Biotestsjön. Vindenergin beräknas vara 2 800 kWh/m 2 år på 100 meters höjd och årsmedelvinden är<br />
cirka 6,5 m/s.<br />
Vindkraftsetablering vid Degermossen A förutsätter att nya vägar anläggs. Uppskattningsvis ca 4,9 km<br />
ny väg kommer att byggas.<br />
9.2.2 Alternativ Degermossen B<br />
Det tredje alternativet innebär en utvidgning av alternativ 2. Vindförhållandena för<br />
vindkraftsproduktion vid Degermossen B är ca 25 % sämre jämfört med Biotestsjön. Vindenergin<br />
beräknas vara 2 800 kWh/m 2 år på 100 meters höjd och årsmedelvinden är 6,5 m/s. För att nå samma<br />
produktion som vid Biotestsjön krävs 22 vindkraftverk inom Degermossen B.<br />
Vindkraftsetablering vid Degermossen B förutsätter att nya vägar anläggs. Uppskattningsvis ca 4,9 km<br />
ny väg som vid Degermossen A och ytterligare 1,8 km väg, totalt 6,7 km ny väg måste byggas och ca<br />
1,9 km befintlig väg behöver förstärkas.<br />
10 Beskrivning av effekter och miljökonsekvenser<br />
10.1 Alternativ 1 Biotestsjön<br />
10.1.1 Forsmarksverket och SKB:s verksamhet<br />
Transporterna av använt kärnbränsle från Forsmarksverket till hamnen sker via södra delen av området<br />
Biotestsjön, alternativ 1. Exploatören har tagit fram en riskanalys och kommer att samarbeta med FKA<br />
och SKB för att anpassa vindkraftanläggningen till den kärntekniska verksamhet som bedrivs inom<br />
Forsmarks industriområde.<br />
Syftet med riskanalysen har varit att belysa de säkerhetsrisker som kan uppstå med en vindkraftpark<br />
utanför Forsmarks kärnkraftverk. Slutsatsen är att alla händelser med reaktorsäkerhetspåverkan har en<br />
sannolikhet som ligger så lågt att de inte utgör en risk som försämrar reaktorsäkerheten i Forsmark.<br />
Detsamma gäller alla andra kärnkraftsäkerhetsrisker som bedöms som försumbara.<br />
Den mest sannolika händelse som enligt riskanalysen kan påverka personsäkerheten är att ett lossnat<br />
föremål från vindkraftverk träffar övervakningsstugan vid Biotestsjön eller en person utanför stugan,<br />
en person eller ett fordon på väg till eller från SKB eller en person i hamnen. Totalt sett är denna<br />
personrisk i samma storleksordning som riskerna för SKB:s personal i trafiken.<br />
20
Gängse säkerhetsrutiner kommer att arbetas fram i samarbete mellan Forsmarksverket, SKB och<br />
Vattenfall Vindkraft. Kärnenergiproduktionen kan bli berörd av transporterna under vindkraftsparkens<br />
anläggnings- och avvecklingsskede men konsekvenserna för kärnteknisk verksamhet och<br />
riksintresseområdet för använt kärnbränsle och kärnavfall bedöms som försumbara.<br />
Ljud- och skuggberäkningarna visar att den planerade logianläggningen för tillfälligt boende vid<br />
Igelgrundet kommer att ligga inom området som berörs av ljud högre än 40 dBA, dvs. ett vägt<br />
medelvärde över en viss tidsperiod; s.k. ekvivalentnivå och området som påverkas av de rörliga<br />
skuggorna. Inga permanenta bostäder ligger eller planeras inom området.<br />
Det riktvärde som tillämpats av tillståndsmyndigheterna vid bedömning av buller utomhus härrör från<br />
Naturvårdsverkets Allmänna råd för externt industribuller från maj 1978:<br />
Tabell 5 Naturvårdsverkets allmänna råd för industribuller<br />
Område Dag kl. 07-<br />
18<br />
Arbetslokaler för ej<br />
bullrande verksamhet<br />
Bostäder och<br />
rekreationsytor i bostäders<br />
grannskap samt<br />
utbildningslokaler och<br />
vårdbyggnader<br />
Ekvivalent ljudnivå i dBA<br />
Kväll kl. 18-22<br />
samt sön- och<br />
helgdagar kl. 07-<br />
18<br />
Natt kl. 22-<br />
07<br />
60 55 50 -<br />
50 45 40 2 55<br />
Områden för<br />
40 35 35 50<br />
viktig faktor 1<br />
fritidsbebyggelse och<br />
rörligt friluftsliv där<br />
naturupplevelsen är en<br />
1 Avser områden som planlagts för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv<br />
2 Värdet för natt behöver ej tillämpas på utbildningslokaler<br />
Högsta ljudnivå<br />
i dBA-läge<br />
”FAST”<br />
Momentana ljud<br />
nattetid kl. 22-07<br />
Det riktvärde som tillämpats av tillståndsmyndigheterna vid bedömning av buller utomhus från<br />
vindkraft är i de flesta fall 40 dBA. Eftersom vindkraftverk kan förväntas vara i drift dygnet runt blir<br />
det i praktiken riktvärdet 40 dBA som gäller i anslutning till bostäder.<br />
När det gäller kraven på ljudnivå för den nya logianläggningen för tillfälligt boende på Igelgrundet är<br />
ljudmiljön inomhus lika viktig som vid permanentboende, vilket är max 30 dBA enligt<br />
Socialstyrelsens allmänna råd. Däremot kan kraven på ljudmiljön utomhus vara lägre eftersom det<br />
saknas rekreationsytor. Genom att vidta åtgärder i projektering av byggnaden kan den nya<br />
logianläggningen uppfylla hälsokraven. Konsekvenserna för den nya anläggningen för tillfälligt<br />
boende vid Igelgrundet bedöms därmed som acceptabla.<br />
21
10.1.2 Riksintressen<br />
Alternativ 1 Biotestsjön ligger inom riksintresseområde för energiproduktion inklusive vindkraft samt<br />
inom riksintresseområde för slutförvar av använt kärnbränsle och kärnavfall. En vindkraftsetablering<br />
inom Forsmark är i linje med det utryckta riksintresset för vindbruk i området.<br />
Alternativ 1 Biotestsjön berör riksintresseområdet för slutförvar av använt kärnbränsle och kärnavfall.<br />
Alternativ 1 ligger inom ett riksintresseområde enligt 4 kap. 4 § miljöbalken. En vindkraftpark bedöms<br />
som framgår ovan inte medföra någon oacceptabel försämring av turismens eller friluftslivets<br />
intressen. Vindkraft omfattas inte av förbuden mot exploatering enligt 4 kap. 4 § miljöbalken. Som<br />
framgår nedan kan en vindkraftpark inte heller komma att påtagligt skada områdets natur- och<br />
kulturvärden på ett sådant sätt som avses i 4 kap. 1 § miljöbalken. Konsekvenserna för riksintressen<br />
bedöms som acceptabla.<br />
10.1.3 Naturmiljön<br />
Växtlighet<br />
Området runt Biotestsjön är en konstgjord landtunga i havet som anlades i samband med att<br />
kärnkraftverket byggdes på 1970-talet. Det finns viss växtlighet på platsen men denna bedöms inte ha<br />
något särskilt värde ur naturvårdssynpunkt.<br />
Fågellivet<br />
Området runt Biotestsjön är mycket fågelrikt. Själva sjön är uppvärmd av kylvattnet från<br />
kärnkraftverket. Stora mängder fåglar där, särskilt när vattnet är isfritt under vintern. Den rika<br />
fågeltillgången i Biotestsjön utgör ett populärt jaktområde för havsörn.<br />
Energimyndigheten och Naturvårdsverket driver ett kunskapsprogram som heter Vindval. Syftet med<br />
programmet är att ta fram mer fakta om hur vindkraften påverkar miljön, växter och djur, landskap och<br />
människor, men också om människors upplevelser av vindkraft. Målet med Vindval är ett ökat<br />
vindbruk. Studier inom ramen för forskningsprogrammet Vindval har visat på mycket låga<br />
kollisionsrisker för flyttande små- och sjöfåglar vid havsbaserade vindkraftverk. Sjöfågelflockar väjer<br />
i regel på långt avstånd från vindkraftverken, vid god sikt dagtid på ett medelavstånd om hela 1,4<br />
kilometer.<br />
En studie inom Vindval undersöker synligheten av fåglars förmåga att se vindkraftsverken. Forskarna<br />
har studerat både korta avstånd där fåglarna riskerar att kollidera med vindkraftverken och avstånd<br />
från kustlinjen. Studien visar att fåglar ser vindkraftverken bättre än människor, särskilt på korta<br />
avstånd. Även uppfattning av färgkontraster har studerats. Trots att synlighet varierar kraftigt med<br />
väder, tidpunkt på dygnet, årstid samt riktning och avstånd så verkar vindkraftverkens nuvarande<br />
färgsättning vara väl anpassad för såväl mänskliga betraktare som vilda fåglar.<br />
Studier från andra platser i världen visar att risken för att fåglar kolliderar med vindkraftverk är<br />
generellt mycket låg. Dock verkar risken vara högre för rovfåglar än andra fågelarter. Det kan antas att<br />
större rovfåglar, som örnar, är mer utsatta än små rovfåglar, eftersom manövreringsförmågan minskar<br />
med ökad storlek och vikt.<br />
På exploaterarens uppdrag har en studie om havsörnarnas flygbeteende i området runt Biotestsjön<br />
utförts under december 2007 – november 2008. Studien, som gjorts av Jan Petterson och Alf Sevastik,<br />
visar att det sker ett stort antal flygningar av havsörn i området. Enligt studien flyger en havsörn per<br />
halvtimme i vissa delar av Biotestsjön beräknat på årsbasis. De flesta flygningarna görs av s.k. adulta<br />
(fullvuxna) och subadulta (unga fåglar, dock inte årets ungar) havsörnar under jakt och mestadels<br />
under lägre höjder än 35 m, dvs. under de planerade rotorhöjderna.<br />
Studien visar på en risk för enstaka kollisioner per år under år med mild vinter. Det skulle kunna ha<br />
betydelse för den lokala populationen om enbart individer från den som drabbas. Den möjliga<br />
22
påverkan på den regionala havsörnspopulationen skulle vara minimal. Den svenska<br />
havsörnspopulationen är kraftigt ökande och vindkraftparken vid Forsmark riskerar inte att hota den<br />
svenska örnpopulationen. Fortsatta studier och uppföljningsprogram ska säkerställa studiens resultat<br />
och bidrar till mycket efterfrågad kunskap kring möjligheten till samexistens mellan örnar och<br />
vindkraft.<br />
Fladdermöss<br />
I dagsläget finns det inte någon specifik statistik om förekomsten av fladdermöss eller deras flygstråk<br />
inom Forsmarksområdet. Inom Vindval har studier gjorts om vindkraftens konsekvenser för<br />
fladdermöss på andra ställen.<br />
Generellt visar studierna att fladdermöss jagar insekter till havs, men bara när vindarna är svaga.<br />
Fladdermöss undviker inte vindkraftverk. Tvärtom stannar de ofta till för att jaga insekter som samlas<br />
kring verken. Studien visar också att några arter åtminstone periodvis använder vindkraftverk som<br />
viloplatser.<br />
Studier inom Vindval visar också att vissa fladdermössarter flyger över havet i vindstyrkor upp till 10<br />
meter per sekund men att den mesta aktiviteten sker när vindstyrkan är lägre än 5 meter per sekund.<br />
Det är de större arterna av fladdermöss som tål hårdare vindar men alla arter föredrar svag vind. Det är<br />
mest vid lugnt väder som fladdermöss söker föda ute till havs.<br />
För fladdermöss finns det en viss risk för kollision med vindkraftverk även om fladdermöss flyger<br />
mest när vindstyrkan är låg (under 5 m/s) samtidigt som vindkraftverken börjar rotera först vid 3-4<br />
m/s. I USA och Tyskland har stora antal kollisioner av fladdermöss dokumenterats främst vid<br />
vindkraftparker som lokaliserats i skogsterräng och på bergskam med stora koncentrationer av<br />
migrerande fladdermöss. Hittills har endast enstaka kollisioner dokumenterats i Sverige.<br />
Med hänvisning till forskning om fladdermössbeteende generellt i Sverige bedöms<br />
vindkraftetableringen vid Biotestsjön kunna medföra högst små konsekvenserna för fladdermöss i<br />
Forsmark.<br />
Livet i havet<br />
Påverkan på den marina miljön är normalt något som diskuteras i samband med havsbaserad vindkraft.<br />
Frågan är om den närhet till havet, som råder vid Biotestsjön i Forsmark, gör att även den<br />
landbaserade vindkraften kan påverka den marina miljön i detta fall. Till skillnad från havsbaserad<br />
vindkraft kan man dock konstatera att det inte kan vara frågan om någon direkt påverkan, som är fallet<br />
när man placerar vindkraftfundament och förlägger elkablar på havsbotten. Det medför att den enda<br />
tänkbara påverkan hänför sig till ljud och vibrationer som genereras av vindkraftverken.<br />
Vindval-projekt som belyser denna aspekt:<br />
1. En studie om hur bottenlevande fauna påverkas av ljud från vindkraftverk (Rapport<br />
5856:2008). Slutsatsen i rapporten var att ingen av de undersökta arterna torde påverkas<br />
negativt. Utifrån det faktum att en riklig fauna av ryggradslösa djur konstaterats vid befintliga<br />
vindkraftsfundament och omgivande bottnar förefaller det sannolikt att de flesta<br />
mjukbottenlevande djur har en anpassningsförmåga mot olika ljud eller vibrationer i vattnet.<br />
2. En ännu ej slutrapporterad studie inom Vindval har adresserat den akustiska störningen på<br />
marint liv i anslutning till vindkraftverk. Vid omedelbar närhet till de studerade<br />
vindkraftverken uppmättes nivåer som ligger över hörseltröskeln för torsk, rödspätta, abborre<br />
och lax, dock lägre än de nivåer som gav upphov till beteendeförändringar vid försök med<br />
smolt, ål och mört. För den sistnämnda arten noterades ett flyktbeteende vid ljud 3,5 gånger<br />
starkare än vad som observerades vid kraftverket (på 0,1 m avstånd). Vid ungefär 10 m<br />
avstånd var nivåerna jämförbara med de ovan angivna fiskarnas hörseltrösklar.<br />
23
Den sammanfattande slutsatsen från utförda undersökningar av påverkan på den marina miljön från<br />
havsbaserad vindkraft är att påverkan generellt är obetydlig. Som framgår av ovanstående bedöms det<br />
marina livet inte påverkas av en landbaserad vindkraftpark vid Biotestsjön.<br />
10.1.4 Rekreation och friluftsliv<br />
Skärgårds- och kustområdet kring Forsmark ger goda möjligheter till rekreation och friluftsliv och har<br />
höga upplevelsevärden även om närområdet vid Forsmarks industriområde är något mindre attraktivt<br />
ur ett rekreationsperspektiv. Inom avstånd på 1,5 – 3,7 km från industriområdet finns fyra fritidshus.<br />
Den pågående landhöjningen som ändrar området på ett påtagligt sett under människans livstid<br />
innebär dessutom att skärgårds- och kustområdet vid Forsmark dessutom har höga vetenskapliga och<br />
pedagogiska värden.<br />
Ljudberäkningar har gjorts för den preliminära parkkonfigurationen vid alternativ 1 Biotestsjön, se<br />
karta i bilaga 8. Trots att detta är en landbaserad vindkraftpark, finns det skäl att föra resonemang om<br />
hur ljudutbredningen ska beräknas. KTH har genomfört ett forskningsprojekt med mätning av<br />
ljudutbredning över hav i Kalmarsund och Naturvårdsverkets planeringsmodell för ljudutbredning<br />
över hav är under omarbetande. Nord 2000 är en beräkningsmodell framtagen gemensamt av de<br />
nordiska länderna som tar hänsyn till att vattenytan är hård och reflekterar ljudet. Resultatet (se karta i<br />
bilaga 8) visar att ljudnivån är 40 dBA på ca 1,5 km avstånd. Samtidigt är det viktigt att påpeka att<br />
vindkraftverken roterar endast när det blåser, vilket i sin tur skapar en akustisk miljö med<br />
bakgrundsbrus.<br />
När solen står lågt, genererar vindkraftverk i drift rörliga skuggor som kan upplevas som störande.<br />
Utbredningen av skuggorna visas på karta i bilaga 8. Skuggor från roterande vindkraftverk kan<br />
uppfattas på ca 1,5 km avstånd men då endast i form av en diffus ljusförändring. Det är svårt att<br />
avgöra var den absoluta gränsen går men studier visar att någon skuggeffekt inte kan uppfattas på 3<br />
km avstånd. För närvarande har allmänheten tillträde till Biotestsjön. Etablering av vindkraft kommer<br />
inte att påverka tillgängligheten negativt. Konsekvenserna för rekreation och friluftsliv i alternativ 1<br />
bedöms som små.<br />
10.1.5 Kulturmiljön<br />
Det finns inga kända kulturhistoriska skyddsobjekt inom alternativ 1 Biotestsjön. De visuella<br />
konsekvenserna för kulturhistoriska värden som ligger inom avstånd på flera kilometer bedöms i<br />
samband med landskapsbild. Vindkraftetablering vid Biotestsjön enligt alternativ 1 bedöms inte<br />
medföra några konsekvenser för kulturmiljön.<br />
10.1.6 Landskapsbild<br />
Alternativ 1 Biotestsjön ligger inom ett storskaligt skärgårdslandskap som präglas av bruten kustlinje i<br />
väst och öppet hav i öst.<br />
På platsnivå analyseras inte den visuella påverkan på landskapsbilden eftersom vindkraftparken ligger<br />
intill det i landskapet redan dominerande kärnkraftverket.<br />
Med hjälp av en synbarhetsanalys som tar hänsyn till skogen samt fotomontage har påverkan på<br />
landskapsbilden studerats som den uppfattas på ortsnivå från väst (Forsmarks bruk) och från havet,<br />
närliggande öarna Örskär och Gräsö samt från Öregrund på fastlandet i sydost. Förutom<br />
synbarhetsanalys, se karta i bilaga 12, har GIS-material använts för att beskriva bebyggelsemönster<br />
och landmärken inom studieområdet samt landskapsrum som formas av bland annat vegetation och<br />
terräng, se kartorna i bilagorna 9-11.<br />
24
Kartan med synbarhetsanalys och zoner illustrerar också en annan aspekt för synbarhet, nämligen hur<br />
många grader över horisonten vindkraftverken kan uppfattas. Riktning och grader innebär att man<br />
tittar parallellt med havsytan. Riktning 90 grader innebär att man tittar direkt uppåt.<br />
Det finns ytterligare en aspekt, nämligen solnedgångens riktning, som är viktig när man vill bedöma<br />
den upplevda påverkan på landskapsbilden, särskilt när landskapets karaktär är storskalig och öppen<br />
som vid skärgårdslandskap. Denna aspekt har studerats men hjälp av den årliga variationen för<br />
solnedgångens riktning och resultatet redovisas i kartorna, se bilagorna 15-16.<br />
Vindkraftverkens eventuella visuella påverkan på landskapsbilden vid Forsmarks bruk har analyserats<br />
på två olika sätt: med hjälp av en GIS-analys (synbarhetsanalys, karta i bilaga 12) och fotomontage<br />
(bilagorna 29-30). Synbarhetsanalysen tar hänsyn till både terränghöjderna och skogen, som i området<br />
domineras av barrträd. I beräkningarna har skogen antagits ha en medelhöjd på 18 m, vilket är en lägre<br />
medelhöjd än de ca 20-22 m som anses vara normalt för fullvuxen barrskog. Synbarhetsanalysen tyder<br />
på att de övre delarna av vindkraftverken, d.v.s. vingspetsarna, möjligen kan vara synliga inom vissa<br />
områden söder om Forsmarks bruk. Med fotomontage har utsikten från dessa för studien mest aktuella<br />
ställen visualiserats. Bilderna visar att med den verkliga höjden på skogen kan vindkraftverken inte ses<br />
från dessa ställen. Landskapsbilden vid Forsmarks bruk bedöms därmed inte påverkas av<br />
vindkraftverken vid Biotestsjön.<br />
När det gäller skärgårdslandskapet, bekräftar synbarhetsanalysen (karta i bilaga 12) och fotomontagen<br />
(bilagorna 19-28) att vindkraftverken är synliga från Öregrund samt från Gräsös och Örskärs västra<br />
kust. Den visuella påverkan är ofrånkomlig. Avståndet mellan vindkraftparken och Gräsö är dock över<br />
1 mil och mellan vindkraftparken och Örskär nästan 15 km. Analysen visar att från Gräsö och Örskär<br />
kan man se vindkraftverken mindre än 1 grad ovanför horisonten. Det innebär att vindkraftverken inte<br />
bedöms kunna dominera i landskapet och kan endast betraktas tydligt under klara väderförhållanden.<br />
Fotomontagen från fyra blickpunkter från olika håll bekräftar också detta. För att minska den negativa<br />
visuella påverkan har verken placerats i en grupp som ger ett samlat intryck. Även färgsättningen<br />
bidrar till att minska det visuella intrycket.<br />
Kartorna i bilagarna15-16 illustrerar från fyra olika blickpunkter (den nordligaste vid fyren på Örskär<br />
och den sydligaste vid Öregrund) i vilken riktning solen går ner den 21 juni (sommarsolstånd) när<br />
dagen är som längst och den 21 dec (vintersolstånd) när dagen är som kortast. Från kartan framgår att<br />
under sommarmånaderna går solen ned i nordvästlig riktning och att solnedgången därmed kan<br />
betraktas från Örskär och de flesta ställen på norra Gräsö utan att utsikten påverkas av vindkraftverken<br />
vid Biotestsjön. På södra Gräsö och i Öregrund kan man betrakta solnedgången under större delen av<br />
maj och under juni-juli utan att utsikten påverkas av vindkraftverken vid Biotestsjön. När man<br />
befinner sig på södra Gräsö, går solen ner bakom vindkraftparken under tidsperioden den 15 mars –<br />
den 15 april och under september månad. När man befinner sig i Öregrund beräknas solen gå ner<br />
bakom vindkraftverken under tidsperioden den 20 april - den 10 maj och i augusti. Då är avståndet<br />
mellan betraktaren och vindkraftparken mer än 1 mil och vindkraftverken syns mindre en 1 grad över<br />
horisonten. Analysen bekräftar därmed att det är möjligt att se solen gå ner över havet även om man<br />
befinner sig vid Sveriges östkust, nämligen om man befinner sig i Öregrund.<br />
Men hänsyn till avstånd på mer än 1 mil mellan vindkraftparken och skärgården (Örskär,<br />
Gräsö) samt att vindkraftparken har placerats i anslutning till det befintliga kärnkraftverket<br />
som redan påverkar skärgårdslandskapet bedöms konsekvenserna för landskapsbilden högst<br />
som måttliga.<br />
25
10.1.7 Ljud, skuggeffekter och hinderbelysning<br />
Resultaten från ljud- och skuggberäkningarna visas på karta (bilaga 8). Inga bostadshus ligger inom<br />
området som beräknas bli utsatt för ljud över 40 dBA. Inga bostadshus bedöms bli berörda av området<br />
där utspridningen av skuggor överstiger 8 timmar per år.<br />
Av flygsäkerhetsskäl måste vindkraftverk förses med hindermarkeringar. Vindkraftverk med maximal<br />
höjd 150 m markeras med vit färg under dager samt med blinkande medelintensivt ljus (rött blinkande<br />
ljus) under skymning, gryning och mörker. Ljuset får reduceras till en tiondel när det är mörkt. När det<br />
finns samlad bostadsbebyggelse inom en radie av 5 km från vindkraftverken ska det högintensiva<br />
ljuset avskärmas så att ljusstrålen inte träffar markytan på närmre avstånd än 5 km från<br />
vindkraftverken. Konsekvenserna av hinderbelysning för boendemiljön bedöms därmed som små.<br />
10.1.8 Forskning vid Biotestsjön<br />
Forskningsprojekt har tidigare drivits i anslutning till Biotestsjön men verksamheten är så gott som<br />
avslutad. Vid planens genomförande öppnas nya möjligheter för att driva forskning vid Biotestsjön<br />
med fokus på vindkraft och örnar. Kunskaperna om havsörnarnas beteende i närheten av vindkraftverk<br />
behöver utvecklas och exploatören har för avsikt att undersöka möjligheten att starta ett flerårigt<br />
forskningsprogram med internationell anknytning.<br />
10.2 Alternativ 2 Degermossen A<br />
10.2.1 Forsmarksverket och SKB:s verksamhet<br />
Området ligger norr om Forsmarksverket utanför det inhägnade industriområdet. Vindkraftanläggning<br />
inom Degermossen A bedöms inte medföra några konsekvenser för Forsmarksverket och SKB:s<br />
verksamhet.<br />
10.2.2 Riksintressen<br />
Området ligger delvis inom riksintresseområde för vindbruk. En vindkraftsetablering inom Forsmark<br />
är i linje med det uttryckta riksintresset för vindbruk i området.<br />
Alternativ Degermossen A ligger nästan helt utanför riksintresseområdet för slutförvar av använt<br />
kärnbränsle och kärnavfall, se karta i bilaga 3, och är inte i konflikt med riksintresset<br />
Degermossen ligger i ett område som utpekats som riksintresse för naturvård enligt 3 kap. 6 §<br />
miljöbalken och som är riksintresse enligt 4 kap. 4 § miljöbalken, se karta i bilaga 6. Riksintresse för<br />
naturvård innebär att området ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller<br />
kulturmiljön. Eftersom området också ingår i ett kustområde som omfattas av 4 kap. 4 § miljöbalken<br />
gäller detsamma också enligt 4 kap. 1 § miljöbalken.<br />
Under förutsättning att de naturvärden som finns i området beaktas vid utformningen av en<br />
vindkraftpark bedöms de natur- och kulturvärdena som finns i området inte skadas på ett påtagligt sätt.<br />
I avsnitt 10.1.2 ovan bedöms att en vindkraftpark vid Biotestsjön inte är i konflikt med turismens eller<br />
friluftslivets intressen. Samma bedömning görs beträffande en vindkraftpark vid Degermossen. Av<br />
avsnitt 10.2.3 Naturmiljö och 10.2.5 Kulturmiljö nedan framgår att en vindkraftpark i Degermossen<br />
inte bedöms komma att påtagligt skada områdets natur- och kulturvärden.<br />
26
10.2.3 Naturmiljö<br />
Växtlighet<br />
Området vid Degermossen präglas av flacka skogsområden belägna ca 1 km från kusten nordväst om<br />
Forsmarksverket. Områdena domineras av barrträd. I området finns sumpskog, en nyckelbiotop och ett<br />
par utpekade naturvärden. Dessa naturvärden omfattar emellertid en mycket liten del av området och<br />
torde kunna helt undvikas vid utformningen av en vindkraftpark. Områdets naturvärden i övrigt<br />
kommer att kartläggas närmare av en biolog.<br />
Fågelliv<br />
Inga särskilda studier på platsen har gjorts inom området för att kartlägga fåglarnas beteende. Den<br />
sydliga delen av Degermossen A ingår i SKB:s övervakning av häckande fåglar i relation till deras<br />
aktiviteter i Forsmarks området. Inom området finns en förhållandevis rik och varierande<br />
skogsfågelfauna med flera så kallade. listade arter, bland annat havsörn. Resultaten från örnstudien vid<br />
Biotestsjön (Pettersson och Sevastik 2008) kan inte tillämpas direkt vid området Degermossen.<br />
Frekvensen av örnflygningar är lägre inom Degermossen. Tvärtom flyger örnarna högre här och kan<br />
på så sätt löpa en större risk för kollision i samband med territoriala stridigheter. Detta kan medföra en<br />
icke närmare kvantifierbar kollisionsrisk för både de vuxna häckfåglarna och årets ungar.<br />
Fladdermöss<br />
I dagsläget finns det inte något specifik kunskap om förekomsten av fladdermöss eller deras flygstråk<br />
inom skogsområdena intill Forsmarks industriområde. Sannolikt är förekomsten av ett eventuellt<br />
flygstråk mindre än vid Biotestsjön som följd av avstånden till kusten. Tvärtom kan området tänkas<br />
husa fler samt även häckande fladdermössarter.<br />
Med hänvisning till forskning om fladdermössbeteende generellt i Sverige bedöms konsekvenserna för<br />
fladdermöss i Forsmark som små.<br />
Livet i havet<br />
Avståndet mellan vindkraftanläggningen och havet är över 1 km. Därför bedöms att alternativet inte<br />
innebär några konsekvenser för livet i havet.<br />
10.2.4 Rekreation och friluftsliv<br />
Etablering av vindkraft inom Degermossen påverkar inte allemansrätten. Konsekvenserna för<br />
rekreation och friluftsliv bedöms som små.<br />
10.2.5 Kulturmiljön<br />
Det finns inga kända kulturhistoriska skyddsobjekt inom Degermossen A. Därför bedöms<br />
vindkraftetableringen inte kunna medföra några konsekvenser för kulturmiljön. De visuella<br />
konsekvenserna för kulturhistoriska värden som ligger inom avstånd på flera kilometer bedöms i<br />
samband med landskapsbild.<br />
10.2.6 Landskapsbild<br />
Alternativ Degermossen A ligger på fastland ca 1 km från kusten inom ett område som domineras av<br />
barrskog. Terrängen är lätt kuperad och karaktären småskalig utan utvecklad rumslighet.<br />
Synbarhetsanalysen som tar hänsyn till både terränghöjder och skog (se karta i bilaga 13) visar att<br />
vindkraftverken, belägna 10-20 meter över havet är synliga öster om området när vindkraftverken<br />
betraktas från havet och skärgården. Vindkraftverken bedöms också vara delvis synliga inom vissa<br />
områden intill Forsmarks bruk och Bruksdammen.<br />
27
En vindkraftetablering inom alternativ 2 Degermossen A bedöms därmed kunna visuellt påverka det<br />
värdefulla kulturlandskapet vid Forsmarks bruk och Bruksdammen i något större omfattning än vid<br />
alternativ 1 Biotestsjön. Konsekvenserna bedöms dock högst som måttliga.<br />
10.2.7 Ljud, skuggeffekter och hinderbelysning<br />
Resultaten från ljud- och skuggberäkningarna visas på karta (se bilaga 8). Ett bostadshus söder om<br />
Degermossen A som har identifierats ligger inom yttre kanten av det område som beräknas bli utsatt<br />
för ljud över 40 dBA samt för utspridningen av skuggor under en längre tid än 8 timmar per år. Detta<br />
bedöms kunna medföra negativa konsekvenser för boendemiljön.<br />
Av flygsäkerhetsskäl måste vindkraftverk förses med hindermarkeringar. När det finns samlad<br />
bostadsbebyggelse inom en radie av 5 km från vindkraftverken ska det högintensiva ljuset som<br />
vindkraftverk med maximal höjd 150 m måste markeras med avskärmas så att ljusstrålen inte träffar<br />
markytan på närmre avstånd än 5 km från vindkraftverken. Konsekvenserna för boendemiljön som<br />
följd av hinderbelysning bedöms därmed som måttliga.<br />
10.3 Alternativ 3 Degermossen B<br />
10.3.1 Forsmarksverket och SKB:s verksamhet<br />
Området ligger norr om Forsmarksverket utanför det inhägnade industriområdet. Planens<br />
genomförande bedöms inte medföra några konsekvenser för FKA:s och SKB:s verksamhet.<br />
10.3.2 Riksintressen<br />
Området ligger delvis inom riksintresseområde för vindbruk men praktiskt taget helt utanför<br />
riksintresseområde för slutförvar av använt kärnbränsle och kärnavfall. En vindkraftsetablering inom<br />
Forsmark är i linje med det utryckta riksintresset för vindbruk i området. Beträffande riksintresse<br />
enligt 3 kap. 6 § samt 4 kap. 4 § miljöbalken hänvisas till vad som sägs om Degermossen A i avsnitt<br />
10.2.2.<br />
10.3.3 Naturmiljö<br />
Växtlighet<br />
Området vid Degermossen präglas av flacka skogsområden belägna ca 1 km från kusten nordväst om<br />
Forsmarksverket. Områdena domineras av barrträd. I området finns sumpskog, en nyckelbiotop och ett<br />
par utpekade naturvärden. Dessa naturvärden omfattar emellertid en mycket liten del av området och<br />
torde kunna helt undvikas vid utformningen av en vindkraftpark. Områdets naturvärden i övrigt<br />
kommer att kartläggas närmare av en biolog.<br />
Fågelliv<br />
Inga särskilda studier på platsen har gjorts inom området för att kartlägga fåglarnas beteende.<br />
Förutsättningarna där är dock mycket annorlunda där jämfört med Biotestsjön. Födosökande fåglar<br />
samlas inte vid Degermossen A och B i samma utsträckning som vid Biotestsjön. Det är dock känt att<br />
inom Degermossen A och B finns rikt fågelliv och häckande örnar förekommer. Resultaten från<br />
örnstudien vid Biotestsjön (Pettersson och Sevastik, 2008) kan inte tillämpas direkt vid Degermossen.<br />
Med tanke på häckande örnar inom området bedöms en kollisionsrisk för vuxna finnas men också<br />
årets ungar.<br />
Vindkraftetablering innebär konsekvenser för fågellivet men mer forskning behövs innan det är<br />
möjligt att ta ställning till hur stora dessa konsekvenser blir.<br />
28
Fladdermöss<br />
I dagsläget finns det inte någon specifik statistik om förekomsten av fladdermöss eller deras flygstråk<br />
inom Forsmarksområdet.<br />
Inom Vindval har studier gjorts om vindkraftens effekter på fladdermöss på andra ställen. Med<br />
hänvisning till forskning om fladdermössbeteende generellt i Sverige bedöms konsekvenserna för<br />
fladdermöss i Forsmark som små.<br />
Livet i havet<br />
Avståndet mellan vindkraftanläggningen och havet är över 1 km. Därför bedöms att alternativet inte<br />
innebär några konsekvenser för livet i havet.<br />
10.3.4 Rekreation och friluftsliv<br />
Etablering av vindkraft inom Degermossen B kommer inte att medföra begränsningar för<br />
allemansrätten. Konsekvenserna för rekreation och friluftsliv bedöms som små.<br />
10.3.5 Kulturmiljön<br />
Det finns inga kända kulturhistoriska skyddsobjekt inom Degermossen B. Planens genomförande<br />
bedöms därför inte kunna medföra några konsekvenser för kulturmiljön. De visuella konsekvenserna<br />
för kulturhistoriska värden som ligger inom avstånd på flera kilometer bedöms i samband med<br />
landskapsbild.<br />
10.3.6 Landskapsbild<br />
Som alternativ 2, ligger också alternativ 3 Degermossen B ca 1 km från kusten inom ett område som<br />
domineras av barrskog och där terrängen är något kuperad samt karaktären småskalig utan utvecklad<br />
rumslighet.<br />
Synbarhetsanalysen (se karta 14, bilaga) visar att vindkraftverken, precis som vid alternativ 2 belägna<br />
10-20 m över havet är synliga i ost (skärgården) och delvis synliga i syd (inom vissa områden vid<br />
Bruksdammen och Forsmarks bruk). Landskapsbilden påverkas i stort sett samma omfattning som i<br />
alternativ 2 Degermossen A. Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms som högst måttliga.<br />
10.3.7 Ljud, skuggeffekter och hinderbelysning<br />
Resultaten från ljud- och skuggberäkningarna visas på karta 8 (se bilaga 11). Fyra bostadshus, söder<br />
om Degermossen B, ligger inom yttre kanten av det område som kan bli utsatta för ljud över 40 dBA<br />
samt ett bostadshus kan bli påverkad av utspridningen av skuggor mer än 8 timmar per år. Detta<br />
bedöm kunna medföra negativa konsekvenser för boendemiljön. Konsekvenserna för boendemiljön<br />
som följd av hinderbelysning bedöms därmed som måttliga.<br />
10.4 Kemikalie- och avfallshantering<br />
Gemensamt för alla tre alternativ är rutinerna för kemikaliehantering. De kemikalier som används<br />
under drift av vindkraftverken är främst oljor till växellåda och hydraulsystem. Ett 2-3 MW-verk har<br />
ca 500 liter olja i växellåda och hydraulik. Dessa oljor analyseras med jämna mellanrum och byts då<br />
de inte längre är godkända. Normala bytesintervaller är mellan 3 och 5 år. Till detta kommer filter och<br />
avfettningsmedel samt övrigt avfall som uppstår vid underhåll och service av verken. Service och<br />
underhåll görs 2 gånger per år under drifttiden.<br />
För att minimera risken för att olja läcker ut vid ett haveri i en växellåda eller en transformator förses<br />
dessa med uppsamlingskärl som kan hantera aktuella oljevolymer. Hantering och förvaring av<br />
29
kemiska produkter och farligt avfall skall följa gällande lagar och andra krav samt ske på sådant sätt<br />
att eventuellt spill eller läckage inte kan nå och förorena kringliggande mark eller vatten. Kemikalieoch<br />
avfallshanteringen bedöms inte medföra negativa konsekvenser för miljön.<br />
10.5 Risker<br />
Enligt den riskanalys som upprättas på beställning av exploatören utgör kastade föremål från<br />
vindkraftverk en risk inom närområdet omkring kraftverk. Alla övriga person- eller säkerhetsrisker är<br />
försumbara.<br />
Beträffande personsäkerhet visar riskanalysen att en person som står på ca 150 meters avstånd från en<br />
vindturbin löper en risk som är 1*10 -6 per år att träffas av en del eller isbit från ett vindkraftverk.<br />
Personen får alltså stå stilla där i 1 000 000 år för att sannolikt träffas av en lossnande del. Står<br />
personen istället ca 40 meter bort är motsvarande risk 1*10 -5 vilket betyder att personen ifråga får stå<br />
där i 100 000 år innan sannolikheten att han träffas är högre än 50%. Sammantaget bedöms riskerna<br />
för den nya logianläggningen för tillfälligt boende på Igelgrundet, för stugan vid Biotestsjön samt<br />
SKB:s personal vid SFR som små.<br />
I kärnkraftssammanhang bedöms att händelser med sannolikhet < 1*10 -6 händelser/år eller lägre kan<br />
betraktas som acceptabla (försumbara). Alla händelser med påverkan på kärnkraftsäkerheten som<br />
behandlats har en sannolikhet som ligger lägre än så och utgör därför inte en risk som försämrar<br />
säkerheten i Forsmark. Det kortaste avståndet från en vindturbin till kraftverksområdet och till en<br />
reaktorbyggnad är ca 1 kilometer. Så långt kan ingenting flyga från en vindturbin. Enda undantaget är<br />
i samband med en tornado eller tromb men sannolikheten är avsevärt mycket mindre än1*10 -6 per år<br />
och risken är därmed försumbar.<br />
Riskerna för transporter av kärnbränsle har också analyserats. Kärnbränsletransporter med speciellt<br />
fordon i särskilda transportbehållare till och från de tre blocken i Forsmarks kraftverk sker 30 gånger<br />
per år. Transporten går inom 50 meters avstånd från det närmaste vindkraftverket och max fem<br />
minuter per transport. Detta innebär en sannolikhet på 5*10 -9 per år för en direktträff på fordonet,<br />
vilket är försumbart. Konsekvensen av en (osannolik) träff är att bränsletransportbehållaren med stor<br />
sannolikhet inte skadas så att radioaktivt material kan läcka ut.<br />
30
11 Samlad bedömning<br />
Sveriges regering har i propositionen (2008/09:163) En sammanhållen klimat- och energipolitik –<br />
Energi bedömt att andelen förnybar energi år 2020 bör vara minst 50 procent av den totala<br />
energianvändningen och föreslagit att ett nytt mål för ökningen av den förnybara elproduktionen bör<br />
sättas upp i nivå med 25 TWh till år 2020. I samma proposition bedömer regeringen att 30 TWh är en<br />
lämplig planeringsram för vindkraft. Detta innebär en mycket betydande utökning av den nuvarande<br />
vindelproduktionen som var 2 TWh under 2008.<br />
Området vid Forsmarks industriområde är utsett till riksintresseområde för vindbruk. Tre alternativa<br />
områden helt eller delvis inom riksintresseområdet har studerats: alternativ 1 Biotestsjön, alternativ 2<br />
Degermossen A och alternativ 3 Degermossen B. Vindförhållandena vid respektive område redovisas i<br />
Tabell 6. Från tabellen framgår att förutsättningarna är bra vid alternativ 1 och sämre vid alternativ 2<br />
och 3.<br />
Tabell 6 Jämförelse av vindkraftanläggning vid de studerade alternativen<br />
Område<br />
Antal<br />
vindkraftverk<br />
Tornhöjd<br />
max<br />
(m)<br />
Total<br />
-<br />
höjd,<br />
max<br />
(m)<br />
Årsmedel<br />
vind<br />
(m/s 100<br />
m över<br />
havet)<br />
Vindenergi<br />
kWh/m 2 år<br />
Årlig<br />
produktion<br />
(uppskattning<br />
under s.k.<br />
normalår)<br />
GWh/år<br />
Biotestsjön 15 100 150 7,5 4 000 120 max<br />
0,3<br />
Degermossen A 15 100 150 6,5 2 800 80 4,9<br />
Degermossen B 22 100 150 6,5 2 800 120 6,7<br />
Nya<br />
vägar<br />
(km)<br />
Att samlokalisera storskalig energiproduktion inom samma område bedöms som god hushållning av<br />
resurser. Genom samverkan mellan FKA, SKB och Vattenfall Vindkraft försäkras att den kärntekniska<br />
verksamheten inte påverkas av vindkraftanläggningen. För övrigt finns det redan omfattande<br />
infrastruktur i form av väg- och elnät inom Forsmarks industriområde vilket underlättar etableringen<br />
och ytterligare minskar konsekvenserna för miljön.<br />
Från översiktsplanen framgår att Östhammars <strong>kommun</strong> är mycket tveksam till vindkraftverk i<br />
Öregrundsgrepen men ett mindre område närmast Forsmark är tänkbart. Vidare ser man positivt på<br />
lokalisering av vindkraft till redan exploaterade miljöer, till exempel industriområden. Ytterligare<br />
påpekar man i översiktsplan att vindkraftetableringar som kräver omfattande vägbyggen bör undvikas.<br />
Vindkraftetablering vid Biotestsjön eller vid Degermossen A och B är i linje med översiktsplanens<br />
strategiska målsättning. Etablering vid Biotestsjön förutsätter dessutom att endast ca 300 m ny väg<br />
behöver anläggas.<br />
Miljökonsekvenserna för alternativ 1, 2 och 3 sammanfattas i Tabell 7, se nedan. i tabell 7. Som hjälp<br />
har följande skala använts: en liten påverkan (+), en viss påverkan (++) och en stor påverkan (+++).<br />
Ingen påverkan markeras med (-).<br />
Vindkraftetablering med 15 vindkraftverk vid Biotestsjön (alternativ 1) innebär god hushållning av<br />
naturresurser. Vindkraftverken bedöms medföra lokala konsekvenser för fågellivet, framför allt för<br />
födosökande havsörnar som riskerar kollidera med vindkraftverken i viss omfattning. Effekten på<br />
31
eståndet bedöms dock vara liten. Vindkraftetableringen vid Biotestsjön kan bli en utgångspunkt för<br />
fortsatta studier och uppföljningsprogram som kan bidra till mycket efterfrågad kunskap kring örnar<br />
och vindkraft. Konsekvenserna för skärgårdslandskapet bedöms som måttliga och områdena vid<br />
Forsmarks bruk och Bruksdammen påverkas inte. Ytterligare en positiv aspekt ur miljöperspektiv vid<br />
alternativ 1 Biotestsjön är att de befintliga vägarna kan utnyttjas och eventuellt endast ca 300 m ny väg<br />
behöver anläggas. När det gäller områdets andra natur- och kulturvärden, bedöms intrånget vara<br />
försumbart i sammanhanget. Området har skapats av människan i samband med att Forsmarksverket<br />
byggdes på 1970-talet.<br />
Vindkraftetablering på fastlandet vid Degermossen (alternativ 2 och 3) innebär mindre god<br />
hushållning av resurser. Samma antal vindkraftverk (15) som i alternativ 1 producerar betydligt<br />
mindre el när de placeras inom skogsområdet i alternativ Degermossen A. För att komma upp till<br />
samma produktionsnivå krävs att 22 vindkraftverk uppförs i alternativ Degermossen B. Området är<br />
utpekat som riskintresse för naturvård och bedöms ha betydligt högre naturvärden än Biotestsjön.<br />
Vindkraftetablering i området medför konsekvenser för fågellivet, främst för häckande skogsfåglar,<br />
bland annat havsörnar och andra rovfåglar. Omfattningen kan inte närmare bedömas på det<br />
föreliggande underlag. Landskapsbilden påverkas både inom skärgårdsområdet och till viss mån inom<br />
det kulturhistoriskt värdefulla området runt Forsmarks bruk och Bruksdammen. Ny väg behöver<br />
anläggas; ca 4,9 km vid alternativ Degermossen A och ca 6,7 km vid alternativ Degermossen B. Det<br />
finns en risk att bostadshus belägna söder om Degermossen påverkas av ljud och rörliga skuggor från<br />
vindkraftverk vilket skulle därmed medföra negativa konsekvenser för boendemiljön.<br />
Tabell 7 Sammanfattning av de bedömda miljökonsekvenserna<br />
Alternativ 1<br />
Biotestsjön<br />
Alternativ 2<br />
Degermossen A<br />
Kärnteknisk verksamhet<br />
ny logianläggning för<br />
tillfälligt boende<br />
-<br />
-<br />
-<br />
kärnbränsletransporterna -<br />
-<br />
-<br />
Riksintressen<br />
slutförvar<br />
-<br />
-<br />
4 kap. 4§ MB<br />
+<br />
+<br />
naturvård<br />
-<br />
++<br />
kulturmiljövård<br />
-<br />
-<br />
Naturmiljön<br />
växtlighet<br />
-<br />
++<br />
fåglar*<br />
fladdermöss<br />
+<br />
+<br />
+<br />
livet i havet<br />
-<br />
-<br />
-<br />
Kulturmiljön - - -<br />
Rekreation och friluftslivet + + +<br />
Landskapsbild<br />
Alternativ 3<br />
Degermossen B<br />
Forsmarks bruk och<br />
Bruksdammen<br />
-<br />
+<br />
+<br />
skärgården<br />
++<br />
++<br />
++<br />
Boendemiljö<br />
ljud<br />
-<br />
++<br />
++<br />
skuggeffekter<br />
-<br />
-<br />
-<br />
*Konsekvenserna på fågellivet och särskilt påverkan på havsörnar kan inte uppskattas med skala ”en<br />
liten, viss, stor påverkan” i dagsläget på det föreliggande underlag.<br />
-<br />
+<br />
++<br />
-<br />
++<br />
32
Exploatören har tagit fram en riskanalys och kommer att samarbeta med FKA och SKB för att anpassa<br />
vindkraftanläggningen till den kärntekniska verksamheten. Säkerhetsrisker som kan uppstå med en<br />
vindkraftpark utanför Forsmarks kärnkraftverk har bedömts i en riskanalys som exploatören tagit<br />
fram. Slutsatsen av denna analys är att alla händelser med reaktorsäkerhetspåverkan har en sannolikhet<br />
som ligger så lågt att de inte utgör en risk som försämrar reaktorsäkerheten i Forsmark. Detsamma<br />
gäller alla andra kärnkraftsäkerhetsrisker som bedöms som försumbara. Personriskerna bedöms som<br />
mycket små.<br />
12 Skadeförebyggande åtgärder<br />
Skadeförebyggande åtgärder kommer att vidtas när behoven har studerats närmare. Nödvändiga<br />
försiktighetsmått avseende till exempel anläggningsarbeten, ljud, skuggor och kemikaliehantering<br />
kommer att föreskrivas som villkor i tillståndet enligt miljöbalken.<br />
13 Påverkan under bygg- och avvecklingsskedet<br />
Etablering av vindkraftpark genererar transporter under bygg- och avvecklingsskede. Transporter har<br />
konsekvenser för miljön framför allt i form av buller och utsläppet av CO 2. Transporter av<br />
vindkraftverkets delar kräver breda lastbilar med släp. Vid risk för besvärande dammande förhållanden<br />
kan vägarna vattenbegjutas. Vid val av transportvägar kommer bostäder att undvikas i möjligaste mån.<br />
Stora element ställer krav på vägnätets svängradie, kan behov för några justeringar förekomma.<br />
Ett vindkraftverk dimensioneras för att kunna vara i drift under minst 25 år. Därefter monteras<br />
vindkraftverken ned. Vid avvecklingsfasen av vindkraftverken kan det mesta av materialet återvinnas.<br />
Energiförbrukningen för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk<br />
motsvarar ca 1 % av dess energiproduktion under livslängden. Motsvarande tal för exempelvis ett<br />
oljekondenskraftverk är ca 12 %. Det största utsläppet av CO 2 sker vid byggnation och rivning av<br />
verket. Utsläpp av CO 2 mellan de olika energislagen illustreras i Bild 5, se nedan.<br />
Bild 5 Utsläpp av fossilt CO2, g/kWh levererad el till hushållskund (källa: Vattenfall AB)<br />
33
Referenser<br />
Bergström Hans (2007):<br />
Wind resource Mapping of Sweden using the MIUUmodel.<br />
Wind Energy report WE 2007:1. <strong>Uppsala</strong><br />
Universitet.<br />
Boverket (2006): Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen –<br />
en vägledning. 2006.<br />
Boverket och MKB-centrum SLU (2003): MKB för detaljplan – användning och kvalitet<br />
2003.<br />
Elforsk (2004): Rapport 04:13. Maj 2004.<br />
Länsstyrelsen i <strong>Uppsala</strong> län:<br />
Miljömål för <strong>Uppsala</strong> län 2008-2010. Länsstyrelsens<br />
meddelandeserie 2008:15. Faktablad Miljöenheten.<br />
ISSN0284-6594.<br />
Vindkraft i <strong>Uppsala</strong> län.<br />
Förslag till riksintressen.<br />
Vindmätningar i jan-07<br />
Remissupplaga<br />
Energimyndighetens uppdrag 2006-08-24.<br />
Naturvårdsverket:<br />
Pettersson Jan, Sevastik Alf (2008):<br />
Vindkraftens miljöpåverkan.<br />
Resultat från forskning 2005–2007 inom<br />
kunskapsprogrammet Vindval. 2008.<br />
Örnstudie vid Forsmark och Biotestsjön inför planerna att<br />
bygga 15 vindkraftverk runt sjön. JP Fågelvind 2008.<br />
Vattenfall: Förstudie. Vindkraft i Forsmark. 2007.<br />
Riskanalys: Vindkraft i Forsmark. Utkast 2009.<br />
Vindval (2008):<br />
En studie om hur bottenlevande fauna påverkas av ljud<br />
från vindkraftverk till havs. Rapport 5856 2008.<br />
Östhammars <strong>kommun</strong>: Översiktsplan Del I,II,III. 2003.<br />
Energiplan. 2003.<br />
Detaljplan Forsmarksverket och SFR 1991-04-17 ,<br />
Reviderad 1992-05-12.<br />
Detaljplan ändringsplan Forsmarksverket och SFR –<br />
Korttidsboendet (ny logianläggning).<br />
34
Internet<br />
Boverket<br />
Energimyndigheten<br />
Länsstyrelsen i <strong>Uppsala</strong><br />
Länsstyrelsernas GIS-tjänster<br />
Naturvårdsverket<br />
Östhammars <strong>kommun</strong><br />
http://www.boverket.se/<br />
http://www.energimyndigheten.se/<br />
http://www.c.lst.se/<br />
http://www.gis.lst.se/<br />
http://www.naturvardsverket.se/<br />
http://www.osthammar.se/<br />
Bilagor<br />
1) Befintlig och planerad verksamhet inom Forsmarks industriområde<br />
2) Vindkartering (årsmedelvind 103 m över havet) 2007<br />
3) Riksintresseområde för energiproduktion (vindbruk) och riksintresseområde för slutförvar<br />
4) Natura 2000<br />
5) Områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken<br />
6) Riksintresseområde för naturvård och riksintresseområde enligt miljöbalken 4 kap. 4§<br />
(oavbruten kust)<br />
7) Nyckelbiotoper, biotopskyddsområden, sumpskogar och områden med vissa naturvärden<br />
enligt Skogsstyrelse<br />
8) Riksintresseområde för kulturminnesvård, regional kulturmiljövård, byggnadsminnen och<br />
landskapsbildsskydd<br />
9) Ljud (40 dBA) och skuggeffekter (>8h/år)<br />
10) Bebyggelsemönster<br />
11) Vegetation och landskapsrum<br />
12) Terräng<br />
13) Synbarhetsanalys, alternativ 1 Biotestsjön<br />
14) Synbarhetsanalys, alternativ 2 Degermossen A<br />
15) Synbarhetsanalys, alternativ 3 Degermossen B<br />
16) Solnedgångens riktning och variation<br />
17) Solnedgången bakom vindkraftverken från fyra utvalda utsiktspunkter<br />
18) Fotograferingsställen som utgångsläge för fotomontage<br />
19) Biotestsjön från Gräsö<br />
20) Degermossen A från Gräsö<br />
21) Degermossen B från Gräsö<br />
22) Biotestsjön från Öregrund<br />
23) Degermossen A från Öregrund<br />
24) Degermossen B från Öregrund<br />
25) Biotestsjön från Stenskäret<br />
26) Degermossen A från Stenskäret<br />
27) Degermossen B från Stenskäret<br />
28) Biotestsjön från Stångskäret<br />
29) Biotestsjön från Forsmarks bruk 1<br />
30) Biotestsjön från Forsmarks bruk 2<br />
35
Change language