Välfärdsbilder del 2 - Kungliga biblioteket
Välfärdsbilder del 2 - Kungliga biblioteket
Välfärdsbilder del 2 - Kungliga biblioteket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Internet: ”Å ena sidan vill information vara dyr, eftersom den är så<br />
värdefull. Rätt information i rätt stund förändrar ditt liv. Å andra sidan<br />
vill information vara fri, eftersom kostnaden för att sprida den<br />
hela tiden blir lägre och lägre. Så du har de här två tendenserna som<br />
kämpar mot varandra.” 16 Ur detta uttalande har destillerats den populära<br />
devisen: Information wants to be free!<br />
Bryter Copyleft Trilogy mot upphovsrätten (vilket jag inte är säker<br />
på) så sker det med ironiska förtecken. Det vore absurt att hävda<br />
bytesvärdet hos och ägaranspråket över de korta tystnaderna inuti<br />
ett musikstycke. I praktiken måste det också vara omöjligt att identifiera<br />
var och en av de skivor från vilka fragmenten av applåder och<br />
rockcrescendon härstammar. Detta beror <strong>del</strong>vis på att Blom använder<br />
en variant av upprepning som skiljer sig både från loopen i Hagströms<br />
verk och parallelliteten i Nordas, och som i visst avseende är<br />
mer radikal är dem. Upprepning, kan man nämligen hävda, måste<br />
ju alltid i någon mening innebära en rörelse tillbaka till en föregående<br />
punkt. Rutten som leder dit är på samma gång en omväg, ett<br />
uppskjutande av detta återtagande: ju kortare väg tillbaka, desto<br />
snabbare upprepning. I Copyleft Trilogy är återvändandets rutt mycket<br />
kort. Samplarna som följer på varandra är dessutom antingen relativt<br />
variationslösa (tystnader) eller själva uppbyggda av snabba repetitioner<br />
(applåder, gitarriff) med följd att det auditiva intrycket,<br />
särskilt om man lyssnar länge, blir ett slags monotont staccato (inte<br />
olikt en hackande grammofonskiva) som gradvis övergår i ett odifferentierat<br />
brus. I motsats till de andra verken förlorar de minsta<br />
bestånds<strong>del</strong>arna i Copyleft Trilogy, de individuella samplarna, varje<br />
egen innebörd. Tystnaderna utgör inte längre interpunktion och gitarrcrescendona<br />
inte klimax i en musikalisk komposition och applåderna<br />
inte avslutning på ett lyckat framförande. Istället refererar<br />
samplarna bara till varandra, genom inbördes likhet, i en monoton<br />
progression där de små skillnaderna reduceras till intet. Copyleft Trilogy<br />
alienerar på detta vis tecknen från det värde de en gång besatt,<br />
genom en oavbruten duplicering av dem som svajar mellan humor<br />
och yrsel. Därför påminner verket om stamningens ”k-k-k…”, som<br />
sliter fonemet, bokstavsljudet, ur morfemets, ordets, meningsgivande<br />
kontext och upprepar det med samma automatism som en tryckpress<br />
uppvisar när den spottar ut identiska löpsedlar eller sedlar.<br />
257