Utvärdering av Lär mer om EU 2009 och 2010 (pdf) - Internationella ...

programkontoret.se

Utvärdering av Lär mer om EU 2009 och 2010 (pdf) - Internationella ...

Internationella programkontorets rapportserie nr 31

Utvärdering av

Lär mer om EU 2009 och 2010


Utvärdering av Lär mer om EU 2009 och 2010

Slutrapport från 2010, lärare i samhällskunskap från grundskola och gymnasium med

jämförelse med 2009 års undersökning

Datum: 2010-12-14

Jan Hylén

Jan.hylen@metamatrix.se

Tel: 0734-41 40 44

Sveavägen 31

SE-111 34 Stockholm

T: +46 (8) 506 533 00

www.metamatrix.se


Innehåll

1 Inledning ....................................................................................................................... 3

1.1 Sammanfattning av årets resultat .............................................................................. 3

1.2 Förvaltningspartnerskapet .......................................................................................... 3

1.3 Utvärderingen 2009 .................................................................................................... 4

2 Bakgrund till årets utvärdering ...................................................................................... 4

2.1 Deltagarna ............................................................................................................. 5

3 Elevernas intresse och förkunskaper ........................................................................... 9

4 Kursplanen och påverkande faktorer.......................................................................... 11

5 Vilka aspekter behandlas i undervisningen ................................................................ 14

6 Vilken typ av läromedel används? .............................................................................. 17

7 Elevernas slutkunskaper ............................................................................................ 21

8 Elevaktiva metoder ..................................................................................................... 24

9 Information om EU-dagarna ....................................................................................... 25

10 Deltagande i PROGRAMKONTORETs aktiviteter ...................................................... 26

11 Sammanfattning .......................................................................................................... 29

2 (30)


1 Inledning

1.1 Sammanfattning av årets resultat

Med årets enkät finns det sammantaget fem olika lärargrupper som svarat på i stort sett

samma frågor och vars svar kan jämföras. Därmed kan också en mer samlad bild ges av

svaren. Årets rapport beskriver bland annat därför inte i lika hög grad skillnader inom

respektive grupp utan försöker ge en mer samlad bild.





Därmed framstår den relativt stora enigheten som en viktig punkt att lyfta fram.

Fortfarande utgör 2009 års undersökningsgrupp och kontrollgrupp ofta två

ytterligheter vilket förstärker förra årets misstanke att 2009 års

undersökningsgrupp till stor del bestod av ”eldsjälar” eller i alla fall personer med

extra stort intresse för EU-frågor.

Samstämmigheten mellan grupperna gäller framför allt bilden av elevernas relativt

stora intresse för EU-frågor, deras betydligt svagare förkunskaper men också

lärarnas tro att en relativt stor grupp kommer att lämna gymnasieskolan med goda

kunskaper om EU, framför allt om EU:s historia och framväxt samt om

institutionerna och beslutsfattandet. Man tror också relativt samstämmigt att det är

skolans undervisning som ligger bakom kunskapstillväxten.

Det bör också tydligt framhållas att den skillnad i undervisningstid mellan elever

på studieförberedande och yrkesförberedande program som Skolverket iakttog

2007, till stor del tycks kvarstå. I denna fråga tycks ingenting radikalt ha hänt.

Den positiva attityden till Programkontorets utbildningsdag, och till möjligheten att

delta i andra aktiviteter som Programkontoret arrangerar, kvarstår från tidigare år.

Programkontoret tycks nå en delvis ny målgrupp med dessa utbildningar och de

som deltagit tycks öppna för att anmäla sig även till andra internationella

verksamheter.

1.2 Förvaltningspartnerskapet

Regeringen gav 2009 i uppdrag åt Internationella programkontoret för utbildningsområdet

att vara förmedlingsorgan för Sveriges förvaltningspartnerskap .Förvaltningspartnerskapet

sträcker sig över fyra år, 2009-2012, och är ett samarbete mellan EU-kommissionen,

Europaparlamentet och den svenska regeringen som syftar till att öka kunskapen om och

engagemanget för EU-frågor i Sverige. Arbetet samordnas av en grupp med

representanter för Statsrådsberedningen, Utbildningsdepartementet, Europeiska

kommissionen Europaparlamentet och Internationella programkontoret.

I Sverige är avtalet inriktat på att genomföra kommunikationsinsatser riktade till

utbildningsområdet, och för 2009 och 2010 har målgruppen definierats som lärare och

skolledare, främst på gymnasieskolan. I Programkontorets uppdrag ingår att planera,

genomföra och följa upp förvaltningspartnerskapets insatser som under 2009 och 2010

var fokuserade på kompetensutveckling för gymnasielärare. Internationella

programkontoret genomförde 18 utbildningsdagar under 2009 och ytterligare 6 dagar

under 2010.

Till bakgrunden för utvärderingen hör också att Skolverket tillsammans med SCB

genomförde en omfattande undersökning om svenska gymnasieungdomars EUkunskaper

samt gymnasielärarnas undervisning under 2007. Undersökningen 2007

visade bland annat att undervisningens omfattning och inriktning skilde sig åt beroende på

gymnasieprogram. Eleverna på studieförberedande program fick i genomsnitt mer

undervisning än de på yrkesförberedande. En följd av undersökningen var att kursplanens

mål reviderades och förtydligades.

3 (30)


1.3 Utvärderingen 2009

Med 2007 års undersökning som bakgrund genomfördes en effektutvärdering under 2009.

Syftet var att studera effekterna av Programkontorets utbildningsinsatser där 2007 års

mätning utgjorde den första mätpunkten och undersökningen 2009 blev den första

mätningen efter insatsens genomförande. Undersökningen genomfördes som en

webbenkät kompletterad med intervjuer dels på plats och dels per telefon. Vidare

skickades i stort sett enkätfrågor till en kontrollgrupp, dvs. en grupp gymnasielärare som

inte deltagit i kompetensutvecklingen. Rapporten från 2009 års utvärdering kan hämtas

från Programkontorets webbplats. 1

Sammanfattningsvis konstaterades att i 2009 års undersökning var

undersökningsgruppen genomgående mer positiv till elevernas intresse, förkunskaper och

slutkunskaper jämfört med kontrollgruppen. Kön eller antalet undervisningsår verkar inte

heller påverka lärarnas uppfattning om elevernas intresse, förkunskaper eller

slutkunskaper. Det som kvarstår är skillnaden mellan de som deltagit i utbildningsdagarna

och de som inte gjort det.

60 procent av lärarna i undersökningsgruppen och hälften av lärarna i kontrollgruppen

tycker att kursplanen för Samhällskunskap A ger god vägledning. Det är en ökning jämfört

med 2007 som sannolikt beror på den revidering som genomförts. Den faktor som tycks

påverka mest om man förändrat sin undervisning eller inte, är om man deltagit i

kompetensutveckling om EU under det senaste året.

Vidare kan man se ett mönster att kvinnor som undervisat kortare tid är mer benägna att

förändra sin undervisning och vara mer öppna för att använda interaktiva metoder än män

som undervisat i många år.

Det tycks som att de som deltagit i utbildningsdagarna i relativt liten utsträckning tidigare

deltagit i Programkontorets aktiviteter. Programkontoret tycks med andra ord nå en ny

grupp genom utbildningsdagarna. Dessutom tycks denna nya grupp intresserad av att i

framtiden delta i andra av Programkontorets aktiviteter.

2 Bakgrund till årets utvärdering

Föreliggande rapport bygger på enkätdata från lärare som deltagit i Programkontorets

informationsdagar om EU under 2010. Ifråga om bakgrunden till utbildningen och de

ursprungliga resonemangen om utformningen av utvärderingen, hänvisas till rapporten

från 2009 års utvärdering.

I föreliggande rapport förekommer i huvudsak fem olika lärargrupper – fyra olika grupper

av gymnasielärare samt en mindre grupp av grundskollärare. Grupperna ser ut på

följande sätt:


Undersökningsgruppen från 2009, sammanlagt 521 svarande personer

(svarsfrekvens 59 %)

Kontrollgruppen från 2009, 127 svarande (svarsfrekvens 31 %)



Uppföljning av undersökningsgruppen 2010, dvs. samma grupp som genomgick

utbildningen 2009 som vi ett år senare skickat en uppföljningsenkät till. Antal svar

är 353 (svarsfrekvens 40 %)

Gymnasielärare från 2010, dvs. den grupp som gått utbildningen i år, sammanlagt

118 svarande (svarsfrekvens 45 %)

1 http://www.programkontoret.se/Global/material/rapporter/Slutrapport_MP_IPK_inkl_enkat.pdf

4 (30)


Grundskollärare 2010. Detta är den minsta gruppen, som endast består av 34

svarande personer (svarsfrekvens 59 %). Deras svar kommer att särredovisas,

men eftersom gruppen är så liten så anbefalles försiktighet i tolkningar av

resultaten.

Vid enstaka tillfällen görs också jämförelser med undersökningen från 2007.

2.1 Deltagarna

Ser man till könsfördelningen bland deltagarna så är den förhållandevis jämn i samtliga

grupper utom bland grundskollärarna. I denna grupp dominerar kvinnorna ganska stort.

Diagram 1: Deltagarnas kön

Men även 2009 års undersökningsgrupp, som vi följt upp i den grupp som kallas

”Uppföljning 2010” har en majoritet av kvinnor, medan kontrollgruppen från 2009 och årets

gymnasielärargrupp domineras av män.

Ser man till hur länge lärarna undervisat så är resultatet relativt jämnt med omkring 40-50

% av lärarna i den äldsta kategorin. Det som skiljer sig mest är att i

undersökningsgruppen 2009 och i gruppen gymnasielärare från 2010 så är andelen som

bara undervisat 1-2 år större än i de andra grupperna. Bland grundskolelärarna finns

ingen person som bara undervisat ett par år. Där har alla undervisat minst 3 år.

5 (30)


Diagram 2: Lärarnas undervisningstid

Vi ställde även frågor inom vilka program som gymnasielärarna undervisar i kursen

Samhällskunskap A. Nedan redovisas hur många som undervisar inom

studieförberedande resp. yrkesförberedande program. Dessutom finns det ett mindre

antal lärare som undervisar inom det individuella programmet och olika specialutformade

program.

Diagram 3: Inom vilka program undervisar du i kursen Samhällskunskap A?

Här är det den grupp som gick utbildningen under 2010 som skiljer ut sig. I de övriga

grupperna är det genomgående omkring 70 % av de svarande som undervisar i kursen

Samhällskunskap A på studieförberedande program och omkring drygt 45 % av dem

undervisar samma kurs inom yrkesförberedande program. Men i gruppen från 2010 är

andelen lägre i båda fallen, framför allt vad gäller hur stor andel som undervisar inom de

studieförberedande programmen. Detta kan tyda på att den grupp som genomgått årets

utbildning inte i lika hög grad är lärare i samhällskunskap, eller åtminstone har ett delvis

annat undervisningsuppdrag än tidigare grupper.

Ser man till frågan om hur många timmar de undervisar om EU inom kursen

Samhällskunskap A på olika program så är skillnaderna marginella mellan

studieförberedande program 2009 och 2010.

6 (30)


Tabell 1: Antal timmar som ägnas åt EU-frågor i studieförberedande resp.

yrkesförberedande program

2009

Undersökn.grupp

2009 Kontrollgrupp

Uppföljning av 2010

2010 Gylärare

0 timmar 1-5 timmar 6-10

timmar

11 timmar

eller mer

Studieförb. 3 % 30 % 50 % 17 %

Yrkesförb. 6 % 41 % 44 % 9 %

Studieförb. 5 % 25 % 50 % 20 %

Yrkesförb. 3 % 47 % 38 % 12 %

Studieförb. 4 % 28 % 50 % 18 %

Yrkesförb. 5 % 42 % 41 % 12 %

Studieförb. 1 % 41 % 42 % 15 %

Yrkesförb. 4 % 55 % 30 % 11 %

Det som framför allt är intressant i tabell 1 är att jämföra de två sista kolumnerna. För att

förenkla denna jämförelse har dessa brutits ut och redovisas separat i tabell 2. I tabell 2

har de som ägnar 6-10 timmar slagits ihop med dem som ägnar 11 timmar eller mer åt

EU-frågor. Sedan redovisas resultatet och skillnaderna mellan studieförberedande

program och yrkesförberedande program.

Tabell 2: Skillnaden i timmar som ägnas åt EU-frågor inom olika gymnasieprogram

Undersökning

Inriktning

Andel lärare

som

undervisar om

EU 6 timmar

eller mer

Differens

mellan

studieförb.

och

yrkesförb.

progr.

2009

Undersökn.grupp

Studieförb. 67 %

Yrkesförb. 53 %

14 %

2009 Kontrollgrupp

Studieförb. 70 %

Yrkesförb. 56 %

14 %

Uppföljning 2010

Studieförb. 68 %

Yrkesförb. 53 %

15 %

2010 Gylärare

Studieförb. 57 %

Yrkesförb. 41 %

16 %

Som framgår är differensen ungefär konstant och snarast ökande. Det innebär att den

tendens som noterades redan i Skolverkets undersökning 2007 kvarstår, det vill säga att

lärarna tenderar att ägna mer tid åt EU-frågor när de undervisar inom studieförberedande

program jämfört med yrkesförberedande, trots att kursplanen är densamma.

Ser man till 2010 års gy-lärare så ser man en viss skillnad mellan mäns och kvinnors svar

på denna fråga. Samtidigt som det är färre bland kvinnorna som ägnar 6 timmar eller mer

7 (30)


åt EU-frågor inom såväl studieförberedande som yrkesförberedande program (totalt 48 %

på studieförberendande och 39 % på yrkesföreberedande program), så är också

differensen mellan olika program relativt liten (9 %). Bland männen ägnar en större andel

betydligt mer tid åt EU-frågorna inom de studieförberedande programmen (65 %) än på

yrkesförberedande program ( 39 %). Skillnaden mellan programtyperna för männen är

med andra ord 26 %. Motsvarande skillnad mellan män och kvinnor uppträder inte inom

de övriga grupperna. Det totala antalet svaranden är litet och resultatet bör tolkas med

försiktighet, men skillnaden är intressant. 2

När lärarna tillfrågas om varför de inte undervisat om EU inom kursen Samhällskunskap

A, är det en större andel i år som anger tidsbrist som skäl – 50 % jämfört med 30 % 2009.

Ser man sammataget på varför man inte undervisat om EU så är det tidsbristen som är

det vanligaste skälet.

Diagram 4: Om du inte undervisat om EU i Samhällskunskap A, varför inte?

I diagram 4 redovisas svaren i absouluta tal, eftersom de svarande i varje grupp är

relativt få. Diagrammet visar tydligt at det är just tidsbristen, som oftast lyfts fram. Under

”Annat” samlas en lång rad frågor, bland annat att EU-frågorna ryms inom andra kurser.

Diagram 5: Ingår EU-frågor i andra kurser som du undervisar i?

2 Det totala antalet svarande är relativt litet (35 kvinnor och 43 män för de studieförberedande programmen och

33 kvinnor och 36 män för de yrkesförberedande programmen) vilket gör att procenttalen kan variera betydligt

kraftigare än för större grupper. Att beräkna om det föreligger en signifikant skillnad mellan grupperna är därför

inte meningsfullt.

8 (30)


Årets gymnasielärare har i mindre grad undervisning om EU inom andra kurser än

Samhällskunskap A, jämfört med förra årets lärare. Detta förstärker bilden att de lärare

som gick utbildningen i år har ett delvis annat undervisningsuppdrag än tidigare års lärare.

De fritextsvar som lämnats ger ungefär samma bild som förra året. EU-frågor tas upp

inom kurser som Histora A och B, Samhällskunskap B och C, Internationella relationer,

Rättskunskap, Internationell ekonomi med mera.

Grundskollärarna fick svara på hur många timmar de ägnar åt EU-frågor i olika årskurser.

Antalet timmar ökar i de högre årskurserna, vilket förefaller naturligt.

Tabell 3: Antalet lärare undervisningstimmar inom samhällskunskapen som ägnas åt EUfrågor

0 timmar 1-5 timmar 6-10 timmar

11 timmar eller

mer

År 6 27 4 1 0

År 7 16 14 2 0

År 8 9 13 7 3

År 9 3 15 6 8

På grund av det begränsade antalet svar anges svaren i absoluta tal

Det vanligaste i både år 8 och 9 är alltså att ägna 1-5 timmar åt EU-frågor. Men i år 9 är

det 14 av de 32 svarande som anger att de ägnar minst 6 timmars undervisning om EU i

år 9.

3 Elevernas intresse och förkunskaper

Nästa diagram visar lärarnas bedömning av elevernas intresse för EU-frågor.

Diagram 6: Hur många elever bedömer du vara intresserade av EU-frågor?

9 (30)


I alla fem lärargrupperna så är det omkring en tiondel av lärarna som anser att alla eller

nästan alla elever är intresserade av EU-frågor. Detta gäller även för grundskollärarna.

Adderar man dessutom de som svarar att fler än hälften av eleverna är intresserade så är

det grundskolelärarna som är mest positiva, men då bör man åter betänka att denna

grupp är liten i vårt material. Undersökningsguppen från 2009 (där 36 % svarade att över

hälften av eleverna är intresserade) svarar i stort sett exakt likadant i årets uppföljning. I år

är det 37 % av dem som svarar att fler än hälften av eleverna är intresserade. Årets

gymnasielärargrupp ligger ungefär i mitten.

Ser man till svaren vad gäller lärarnas bedömning av elevernas förkunskaper så varierar

bilden kraftigt.

Diagram 7a: Hur många har goda kunskaper om EU? Redovisning av de som svarat

”Alla/nästan alla” samt ”Fler än hälften”

Andelen lärare som svarat att ”alla eller nästan alla” elever har goda förkunskaper varierar

inte så kraftigt. Den är mycket liten i alla undersökningar. Störst är den bland årets

gymnasielärare där 9 % svarar så. Det är framför allt svaret att f”ler än hälften” av

eleverna har goda förkunskaper som varierar. I 2007 års undersökning och i årets

uppföljningsgrupp är det 6 % som svarar så, medan det är mellan 45-50 % som ger detta

svar i flera andra undersökningar. Mest anmärkningsvärt är hur undersökningsgruppen

från 2009 förändrat sitt svarsedan förra året. Då var det alltså 5 % som svarade att

”alla/nästan alla elever” har goda förkunskaper samt 50 % att ”fler än hälften” har det. I

samma lärargrupp svarar i år (Uppföljning 2010) ingen att ”alla/nästan alla” elever har

goda förkunskaper och endast 6 % svarar att ”fler än hälften” har det. Det går endast att

spekulera i varför denna kraftiga åsiktsförskjtning ägt rum – en möjlig orsak skulle kunna

vara att lärarnas egna kunskaper, intresse och förväntningar höjts av utbildningen och att

de därför blir besvikna på eleverna. Men som sagt, detta är endast spekulationer.

Vänder man på svarsmönstret och tittar på hur stor andel som svarat att ingen eller

nästan ingen av eleverna har goda förkunskaper (se diagram 7b) så blir svarsmönstret en

spegelbild av ovanstående diagram:

10 (30)


Diagram 7b: Hur många har goda kunskaper om EU? Redovisning av de som svarat ”Inga

eller nästan inga”

Det är knappast förvånande att grundskolans lärare hamnar i topp – med yngre elever bör

man rimligen förvänta sig sämre förkunskaper. Men återigen så sticker

uppföljningsgruppen ut – dvs de lärare som tillhörde undersökningsgruppen 2009 och

som fått samma enkät att besvara i år igen.

I årets grupp finns vissa könsskillnader bland lärarnas svar – männen är mer negativa till

elevernas förkunskaper än kvinnorna. Medan 38 % av kvinnorna svarar att ”inga eller

nästan inga” elever har goda förkunskaper är det 47 % av männen som svarar på samma

sätt.

4 Kursplanen och påverkande faktorer

Liksom tidigare år ställdes frågan om vilken vägledning gymnasielärarna anser att de har

av kursplanen. Skillnaderna är små efter kursplanerevideringen 2008 och över hälften av

lärarna anser att kursplanen ger ”mycket god” eller ”ganska god” vägledning. Glädjande

nog är siffrorna genomgående högre än 2007, dvs innan revideringen genomfördes.

Revideringen tycks med andra ord ha ökat kursplanens tydlighet.

Diagram 8: Vägledning från kursplanen i Samhällskunskap

11 (30)


Vidare frågade vi om lärarna anser att de har förändrat sin undervisning om EU-frågor

sedan 2008. Över hälften av årets gymnasielärare (53 %) anser att de förändrat sin

undervisning, men andelen är något lägre än 2009. Den ligger i stort sett lika med fjolårets

kontrollgrupp (52 %). Inom undersökningsgruppen svarade 61 % förra året att de

förändrat sin undervisning efter kursplanens revidering. I 2010 års uppföljning är det en

ännu större andel (71 %) som tycker sig ha förändrat undervisningen.

Diagram 9: Har du förändrat din undervisning sedan 2008?

Som framgår är det en något ökad andel av gymnasielärarna 2010 som svarat ”Ej

relevant” vilket ytterligare förstärker bilden av att denna grupp har ett något annat

undervisningsuppdrag än de grupper som tidigare gått utbildningen.

I denna fråga finns också en viss skillnad mellan könen inom 2010 års

gymnasielärargrupp. En större andel av kvinnorna anser sig ha förändrat sin undervisning

jämfört med männen. Denna skillnad känns igen. I 2009 års undersökning fanns

motsvarande skillnad, men betydligt mindre. Då var det 7 % fler kvinnor som sades sig ha

förändrat sin undervisning. I år är skillnaden mellan grupperna 15 %. Men återigen bör det

påpekas att årets grupp är betydligt mindre och att antalet svaranden är få vilket gör

siffrorna mer osäkra.

Tabell 4: Har du förändrat din undervisning sedan 2008, 2010 års gy-lärare i absoluta tal

och procent

Ja Nej Ej relevant

Kvinna 31 (61%) 13 (25%) 7 (14%)

Man 27 (46%) 22 (37%) 10 (17%)

När man frågar gymnasielärarna efter orsakerna till att man förändrat undervisningen så

framträder en del skillnader.

12 (30)


Diagram 10: Betydelsen av följande faktorer för förändring av undervisningen

Om vi börjar uppifrån i diagrammet så är bedömningen av kompetensutvecklingens

betydelse relativt enhetlig sånär som på kontrollgruppen 2009, vilket också är den enda

grupp som inte genomgått någon kompetensutveckling i anslutning till undersökningen.

Det är också intressant att notera att vid årets uppföljning så bedömer fjolårets

undersökningsgrupp kompetensutvecklingen som ännu viktigare än samma år som de

deltog i kompetensutveckling. Att den ökade informationen i media och EU-valet

påverkade fjolårets undersökning mer än årets, är knappast underligt, med tanke på EUvalet

och Sveriges ordförandeskap. Ser vi slutligen till de reviderade kursmålen så tycks

deras betydelse klinga av med tiden – de bedöms tydligen som mindre viktiga både av

årets nya lärargrupp och av de som svarar i år för andra gången.

Av de som 2010 tycker att de inte förändrat sin undervisning är det 85 % som anser att

det beror på att deras undervisning redan tidigare låg inom ramen för den nya kursplanen.

Det är ungefär samma andel som vid tidigare undersökningar. Bland dem som skrivit

kommentarer i fritextfältet är det flera som säger att de inte arbetade som lärare då eller

undervisade i Samhällskunskap.

13 (30)


5 Vilka aspekter behandlas i undervisningen

I följande avsnitt redovisas i vilken grad lärarna behandlar olika aspekter av EU i sin

undervisning.

Diagram 11: Aspekter av EU som behandlas i undervisningen

14 (30)


Diagrammet har tagits med i sin helhet för att visa på några allmänna tendenser i

materialet. Den första är att de olika lärargrupperna lämnat relativt lika svar.

Undervisningen om EUs institutioner och beslutsfattande är vanligast följt av ekonomiskt

samarbete och handel samt EUs historia. Asyl- och flyktingfrågor tycks vara det som får

minst utrymme i undervisningen.

Det är i några avseenden som man ser skillnader mellan grupperna, kanske främst ifråga

om svaren från grundskolelärarna, men totalt sett är det en relativt jämn svarsbild.

Grundskolan lärare ligger i topp ifråga om att undervisa om EUs historia och miljöfrågor,

men i övrigt ligger de lågt i sina uppskattningar av vilka aspekter som behandlas.

Kontrollgruppen från 2009 skiljer också ut sig i ett par avseenden – de tycks vara den

grupp som undervisar mest om EUs institutiner och beslutsfattande och de ligger också

högt ifråga om EUs historia och ekonomiskt samarbete och handel. Däremot ligger de

bland de lägsta ifråga om miljöundervisning, EUs fredsbevarande roll samt asyl- och

flyktingfrågor. Uppföljningsgruppen 2010 svarar mycket likt som de gjorde i 2009 års

undersökning.

Ett annat sätt att redovisa materialet är att dela in det för varje lärargrupp, som sker i

diagram 12 a-d.

Diagram 12 a: Vilka aspekter behandlas i undervisningen, grundskollärare

Ser man till de aspekter som grundskollärarna säger tar med i sin undervisning så är det

framför allt EUs fredsbevarande roll och asyl- och flyktingpolitiken, där 6 % svarar att de

inte alls behandlar dessa frågor.

15 (30)


Diagram 12 b: Vilka aspekter behandlas i undervisningen, gymnasielärare 2010

Bland gymnasielärarna i årets grupp säger 8 % att de inte alls behandlar asyl- och

flyktingpolitiken och 5 % att de inte undervisar om miljö- och klimatfrågor samt EUs

utvidgning. Detta är i stort sett samma svar som från gruppen från 2009.

Diagram 12 c: Vilka aspekter behandlas i undervisningen, gymnasielärare som ingick i

undersökningsgruppen 2009 och följdes upp 2010

16 (30)


Diagram 12 d: Vilka aspekter behandlas i undervisningen, gymnasielärare som ingick i

kontrollgruppen 2009

6 Vilken typ av läromedel används?

Nästa fråga avser vilken typ av läromedel som lärarna använder. Återigen jämförs årets

gymnasielärare dels med förra årets och dels med grundskolelärarna. Av utrymmesskäl

har diagrammet delats in i två.

17 (30)


Diagram 13 a. Vilka läromedel/jkunskapskällor använder du i din undervisning?

18 (30)


Diagram 13 b: Vilka läromedel/jkunskapskällor använder du i din undervisning?

Liksom tidigare är svarsmönstret mellan grupperna relativt lika. Det är tre kunskapskällor

som de flesta tycks använda sig mest av, myndigheters och organisationers webbplatser,

myndigheternas tryckta material om EU samt Internet i allmänhet. Minst vanligt är

gästföreläsningar och studiebesök följt av olika typer av kunskapsspel. Det tycks vara i

stort sett lika vanligt att använda egenproducerat material av läraren eller av lärare och

elever som förlagsproducerade läroböcker. Både tidningar/tidskrifter och TV/video och film

tycks vara vanligare att använda än tryckta läroböcker.

19 (30)


Därefter följde en fråga om läraren i sin undervisning har använt, eller kommer att

använda, något material som delades ut eller informerades om under utbildningsdagen.

I diagram 14 har de som svarat Ja slagits ihop så att det framgår vilka material som

uppskattas mest av lärarna.

Diagram 14: Har du, eller kommer du att, i din undervisning använda dig av något material

som delades ut eller informerades om under utbildningsdagen?

Svaren redovisas ackumulerat i procent vilket gör att det inte är relevant att visa de exakta

procenttalen. Det är enbart relationerna mellan de olika materialen som är av intresse här. Vidare

ingår inte kontrollgruppen från 2009 eftersom de inte deltog i utbildningen och därmed inte kan

antas känna till dessa material.

Återigen är skillnaderna mellan de olika lärargrupperna små. Intressantare är att studera

skillnaderna mellan de olika typerna av material och som framgår är tryckt faktamaterial

från EU-parlamentet, -kommissionen och regeringskansliet mest uppskattat tillsammans

Programkontorets handledning ”EU i undervisningen” och lärarhandledningen från EUupplysningen.

Webbmaterial och webbplatser från de organisationer som deltagit i

utbildningen är också uppskattat.

På frågan om man känner till materialet som vi frågar om svarar 94 % av gymnasielärarna

och 90 % av grundskolelärarna att de gör det. I 2009 års grupp var det 98 % av lärarna

som svarade att de kände till materialet.

Återigen är skillnaderna jämfört med förra året små – den största skillnaden kan noteras

för URs material ”EU-turken” där betydligt färre gymnasielärare säger sig vilja använda

materialet i år än förra året. Då var GR Utbildnings material det som verkade bli minst

använt, medan det i år tycks vara URs material ”EU-turken”.

20 (30)


7 Elevernas slutkunskaper

Vad gäller gymnsielärarnas bedömning av elevernas slutkunskaper så är de mindre

positiva än förra året. Här ser man en påtaglig skillnad mellan åren.

Diagram 15: Bedömning av elevernas EU-kunskaper när de slutar gy-skolan

* Notera att även grundskolelärarna svarade på frågan om elevernas slutkunskaper från

gymnasiet.

Bedömningen av elevernas slutkunskaper inom olika frågor skiljer sig inte heller mycket

mellan åren eller mellan grundskolans lärare och gymnasielärarna. Mest positiva i sin

bedömning har 2009 års undersökningsgrupp varit. Som grupp betraktat har de ändrat

åsikt till i år (se Uppföljning 2010) och ligger närmare övriga gymnasielärares bedömning.

De är till och med något mer negativa – det är 33 % av dem som tror att färre än hälften

av eleverna kommer ha goda EU-kunskaper när de slutar, vilket är den högsta andelen

bland de fem grupperna. Grundskolans lärare får på sätt och vis en svårare fråga

eftersom de ombeds bedöma elevernas slutkunskaper om 4-5 år, eftersom deras elever

fortfarande går i grundskolan.

Även bedömningen inom vilka områden eleverna kommer att ha bäst kunskaper när de

slutar är tämligen samstämmig mellan lärargrupperna. Lärarna ombads att ange de tre

områden de tror att eleverna kommer att ha bäst kunskaper inom. Diagram 16 visar vilka

områden som de flesta lärare angett. Som framgår är det två områden som framför allt

sticker ut: EUsinstitutioner och beslutsfattande samt EUs historia och framväxt. Som vi

såg i Diagram 11 är det också en dessa aspekter som flest lärare lyfter fram i sin

undervisning, nämligen EUs institutioner och beslutsfattande. Detta var mindre tydligt

ifråga om EUs historia och framväxt. Enligt Diagram 11 så lyfts detta inte fram mer av

lärarna än frågor om ekonomiskt samarbete och handel samt arbetsmarknadsfrågor.

Miljö- och klimatfrågorna, som i Diagram 16 ligger på i stort sett samma nivå som

arbetsmarknadsfrågor och ekonomiskt samarbete tyckte sig lärarna själva inte lyfta fram

så mycket i sin egen undervisning.

21 (30)


Diagram 16: Inom vilka tre områden kommer eleverna ha bäst kunskaper när de slutar

gymnasiet?

Det fanns 8 områden att välja mellan. För respektive grupp har det område som flest angett fått

siffran 8, därefter 7, 6 osv. Diagrammet anger det sammanlagda värdet för respektive område. Om

samtliga fem lärargrupper ansett att eleverna kommer att ha bäst kunskaper inom samma område

så skulle detta alternativ fått 40 poäng.

Nästa fråga i enkäten gällde vad som påverkar elevernas kunskaper mest – är det

skolans undervisning, kamrater, media eller hem och familj? Återigen har svaren

omvandlats till en rangordning: ”I mycket hög grad” = 3, ”i ganska hög grad” = 2, ”i ganska

låg grad” = 1, ”inte alls” = 0.

22 (30)


Diagram 17: Vad påverkar elevernas kunskaper mest?

*Staplarna representerar det sammanlagda värdet av dem som svarat ”i mycket hög grad” och ”i

ganska hög grad”

Medan samtliga lärargrupper bedömer att skolans undervisning påverkar ”i ganska hög

grad” (dvs 2) och att kamraternas påverkan är ganska låg (dvs 1), så skiljer sig

bedömningen ifråga om betydelsen för media samt hem och familj. Grundskolans lärare

ger större betydelse åt hemmet än övriga lärargrupper, vilket knappas kan anses

förvånande.

I 2009 års rapport noterades en skillnad som innebar att en större andel kvinnor ansåg att

skolans betydelse för elevernas kunskapsutveckling var mycket stor. I år uppträder ingen

sådan skillnad. Istället betonar en större andel kvinnor i årets gymnasiegrupp kamraternas

betydelse. Det är 50 % av kvinnorna som anser att kamraterna har ”mycket stor” eller

”ganska stor” betydelse för elevernas slutkunskaper, medan motsvarande andel för

männen är 32 %. Men återigen bör det påpekas att det kan vara det begränsade antalet

svaranden som spelar in.

Frågan därefter gäller deltagande i kompetensutveckling. Där bör man notera att 15 % av

årets gymnasielärare säger sig ha deltagit i Programkontorets utbildningsdag om EU förra

året. Det är svårt att veta om detta beror på att man tagit fel på årtal eller om det är en så

stor andel som deltar för andra året. Endast 2 % av årets gymnasielärare anger att de

deltagit i Lärarlyftet.

23 (30)


8 Elevaktiva metoder

Liksom förra året frågade vi i vilken utsträckning lärarna använder olika typer av elevaktiva

metoder.

Diagram 18: Användning av elevaktiva metoder

Som framgår tycks grundskolans lärare vara mest intresserade av olika typer av rollspel,

simuleringar, dramatiseringar med mera. Bland grundskollärarna finns också den minsta

gruppen som aldrig använder denna typ av metoder. Kontrasten kommer främst från förra

årets kontrollgrupp där det dels är betydligt färre som säger att de ”i ganska hög grad”

använder dessa metoder och betydligt fler som säger att de aldrig gör det. I övrigt ligger

gymnasielärarna relativt nära varandra i sina svar.

Jämför man hur män respektive kvinnor svarat så uppträder samma skillnad som förra

året, dvs. att kvinnorna i högre grad svarar att de använder olika typer av elevaktiva

lärmetoder.

Diagram 19: Förändring av undervisning sedan 2007

24 (30)


Svarsmönstret är likt förra frågans svar. Grundskollärarna avviker genom att de i högst

grad förändrat sin undervisning. Intressant nog följer årets gymnasielärare därefter – en

något högre andel bland dem anger att de förändrat undervisningen än i 2009 års

undersökningsgrupp, som för övrigt svarar mycket likartat vid 2010 års uppföljning. 2009

års kontrollgrupp är även här den lärargrupp som tycks minst intresserad av elevaktiva

lärmetoder.

Därefter tillfrågades lärarna om vilken typ av kompetensutveckling i EU-frågor de anser

sig ha störst behov av. Den rangordning som framkommer är följande (där 4 står för det

viktigaste och 0 för det minst viktiga).

Diagram 20: Vilken typ av kompetensutveckling i EU-frågor har du behov av?

Frågan ställdes inte till 2010 års uppföljningsgrupp

Som framgår säger alla fyra grupperna att metoder och lektionstips är det man helst vill

ha. Därefter kommer inspiration i form av besök av förtroendevalda eller studiebesök, som

tre av fyra grupper anger som näst viktigast. Ingen av grupperna säger sig sakna behov

av kompetensutveckling.

9 Information om EU-dagarna

En ny fråga för året var hur lärarna fått information om att utbildningsdagarna skulle äga

rum. Som framgår av Diagram 21 tycks Programkontorets egna informationsvägar vara

de mest effektiva. Annonserna i olika medier tycks bara ge marginella resultat för

gymnasiet och inget resultat alls för grundskolan. Vidare tycks tips från skolledare och

kollegor vara viktiga kanaler, speciellt för grundskollärare.

25 (30)


Diagram 21: Informationskällor

Räknar man samman de olika kategorierna så visar det sig att Programkontorets e-

postutskick, nyhetsbrev och egen webbplats står för informationen till 68 % av

gymnsielärarna och till 53 % av grundskollärarna. Endast 5 % av gymnasielärarna och

ingen av grundskollärarna anger att någon av de olika annonserna varit deras

informationskälla i detta fall.

10 Deltagande i Programkontorets aktiviteter

Liksom förra året frågade vi också om lärarna som varit med på utbildningsdagen också

deltagit i andra av Programkontorets aktiviteter under de senaste fem åren. Svaren

redovisas i diagram 22. Här framgår att andelen gymnasielärare som säger att de inte

deltagit i någon tidigare aktivitet sjunker rejält, från mellan 50-60 % förra året till 35 % i år.

Möjligen innebär det att de som redan 2009 deltog i olika internationaliseringsaktiviteter

avstod från att anmäla sig till utbildningsdagen, men anmälde sig i år. Men detta

resonemng stämmer inte riktigt med siffrorna för 2009 års kontrollgrupp som hade i stort

26 (30)


sett lika hög andel icke-deltagare som undersökningsgruppen. Förändringen är svår att

förklara.

Men inom årets uppföljningsgrupp är det färre än förra året som svarar att det inte deltagit.

Detta bör vara en effekt av att de fått upp ögonen för Programkontorets övriga

verksamhet.

Diagram 22: Deltagande i Programkontorets aktiviteter

Vidare svarar 18 % av årets gymnasielärare och 21 % av grundskollärarna att de deltagit i

Programkontorets utbildningsdag om EU 2009. Det är svårt att veta om så många faktisk

deltog eller om det ligger ett misstag bakom svaren. 2009 års utbildningsdagar var inte

öppna för grundskolans lärare så det är svårt att se hur 7 personer från grundskolan

skulle kunna ha deltagit.

Följdfrågan här är ställd till de som inte deltagit tidigare, och frågan är varför inte? Här är

antalet svarande små och resultaten ska tolkas med extra försiktighet med en tendens är

27 (30)


att gymnasielärarna anser sig ha för lite tid och grundskollärarna menar att de inte kände

till möjligheten. Eftersom det tidigare framkommit (diagram 21) att grundskollärarnas

informationskällor till stor del var kollegor och skolledare kan det finnas skäl för

Programkontoret att fundera över riktade informationsinsatser mot grundskolans lärare.

Diagram 23: Skäl till att inte tidigare ha deltagit i Programkontorets aktiviteter

När man frågar i vilken grad lärarna planerar att i framtiden delta i någon av

Programkontorets aktiviteter, så svarar de allra flesta i samtliga lärargrupper att man i

mycket hög grad eller i ganska hög grad planerar detta. I alla grupper utom 2009 års

kontrollgrupp är det över 80 % som planerar att delta i framtiden.

28 (30)


Diagram 24: I vilken grad planerar man att i framtiden delta i Programkontorets aktiviteter?

Den slutsats vi drog i förra årets rapport, nämligen att utbildningsdagarna fungerat som en

rekryteringsmöjlighet för Programkontoret, som en möjlighet att komma i kontakt med nya

grupper av lärare som inte tidigare känt till eller deltagit i Programkontorets aktiviteter,

tycks stämma även i år. Liksom bland förra årets lärare är det många som spontant

kommenterar utbildningen och ger den mycket högt betyg. Detta gäller både

gymnasielärare och grundskollärare. Vidare framhålls det i flera kommentarer att det inte

råder någon brist på undervisningsmaterial om EU – tvärt om. Däremot tycker många att

tiden är för knapp. Kursplanen innehåller så många mål att EU-frågorna ofta inte får det

utrymme som lärarna själva skulle önska.

11 Sammanfattning

Eftersom det är många olika grupper att hålla isär i denna redovisning finns det skäl att

sammanfatta de viktigaste tendenserna grupp för grupp.

2010 års gymnasielärare

Utifrån de inledande frågorna om inom vilka program lärarna undervisar i kursen

Samhällskunskap A samt hur många timmar de ägnar åt EU-frågor inom denna kurs, så

framkom en bild att årets grupp tycks ha ett delvis annat undervisningsuppdrag än tidigare

grupper. De tycks inte vara lika specialiserade på ämnet samhällskunskap. Men gruppen

skiljer sig inte i könsfördelning eller åsikter från de andra grupperna i någon större

utsträckning. Vad gäller deras lärarerfarenhet så finns det något fler nyblivna lärare i

denna grupp jämfört med tidigare grupper. De har en mycket positiv uppfattning om

elevernas förkunskaper och det är ytterst få som anger att inga av eleverna har goda

förkunskaper. De tycker kursplanen ger god vägledning men tycker inte att de förändrat

sin undervisning sedan 2008 mer än andra grupper, snarare tvärt om. Däremot är det fler

som svarat att denna fråga inte är relevant, vilket alltså kan tyda på dels att det är fler

29 (30)


unga lärare som inte undervisade 2008 och att de har ett delvis annat

undervisningsuppdrag, en annan inriktning på sina tjänster. Vad gäller de aspekter de

undervisar om så skiljer de inte ut sig i något avseende, inte heller vad gäller de

kunskapskällor de anlitar. De svarar i högre grad än någon annan grupp av

gymnasielärare att de använder elevaktiva metoder mer nu är 2007, men det är inte lika

stor skillnad som grundskollärarna anger. Ser man till könsskillnader i svarsmönstren så

liknar de i huvudsak de skillnader som uppträdde även 2009. Men, som påpekats tidigare,

det är svårare att kunna dra några slutsatser i år eftersom grupperna är betydligt mindre.

Grundskollärarna från 2010 års undersökning

Utbildningsdagen öppnades under 2010 för första gången även för grundskollärare.

Dessa tycks ha uppskattat utbildningen lika mycket som gymnasielärarna. Ser men till de

34 personer som besvarat enkäten så utgörs de av betydligt större andel kvinnor än

gymnasielärarna. De har också undervisat under fler år. Det är med andra ord erfarna

lärare. Åsiktsmässigt utgör de en egen grupp som ligger närmare 2009 års

undersökningsgrupp och 2010 års uppföljningsgrupp i vissa frågor och 2009 års

kontrollgrupp i andra. Men som redan sagts inledningsvis så är gruppen liten och svaren

måste tolkas med viss försiktighet. De har en mer positiv syn på elevernas intresse för

EU-frågor än sina kollegor i gymnasiet. De är skeptiska mot elevernas förkunskaper om

EU, vilket är ganska naturligt eftersom deras elever är yngre än gymnasieelever. Men

lärarna är lika optimistiska i sina antaganden om elevernas slutkunskaper i gymnasiet

som 2009 års undersökningsgrupp. De betonar i högre grad än någon annan grupp EU:s

historiska framväxt och miljöfrågorna i sin undervisning, medan de institutionella frågorna,

EU:s fredsbevarande roll och det ekonomiska samarbetet får mindre utrymme än hos

gymnasielärarna. Vad gäller kunskapskällorna så tycks de i högre grad lita till tryckt

material från myndigheter och organisationer samt TV och video, medan

myndighetswebbar och Internet i allmänhet får mindre utrymme. De tycks också använda

olika typer av elevaktiva metoder i större utsträckning än sina kollegor i gymnasiet, något

som återigen sannolikt har med elevernas ålder att göra.

Undersökningsgruppen från 2009 som följts upp 2010

Denna lärargrupp håller i hög grad fast vid sina åsikter och svar från förra årets

undersökning. Det är viktigt av flera skäl – det främsta är att om åsikterna i hög grad gick

åt olika håll skulle man kunna ifrågasätta både validiteten (att vi mäter rätt saker) och

reliabiliteten (att vi mäter på rätt sätt) i undersökningen. Nu kan vi istället konstatera att

slutsatserna i fjolårets rapport sannolikt håller. Men det finns en viktig och intressant

skillnad gentemot förra året. De gäller lärarnas bedömning av elevernas förkunskaper där

deras bild har blivit avsevärt mer pessimistisk.

Slutord

Om man ska försöka sammanfatta resultaten från samtliga grupper så är det den relativt

samlade bilden, de relativt små skillnaderna mellan de olika grupperna, som framstår som

mest intressant. Det gäller t.ex. den relativt samstämmiga bilden av elevernas intresse för

EU-frågor, deras betydligt svagare förkunskaper men också lärarnas tro att en relativt stor

grupp kommer att lämna gymnasieskolan med goda kunskaper om EU, framför allt om

EU:s historia och framväxt samt om institutionerna och beslutsfattandet. Man tror också

relativt samstämmigt att det är skolans undervisning som ligger bakom kunskapstillväxten.

Slutligen måste det dock framhållas att den skillnad i undervisningstid mellan elever på

studieförberedande och yrkesförberedande program som Skolverket iakttog 2007, till stor

del tycks kvarstå. I denna fråga tycks ännu ingenting radikalt ha hänt.

30 (30)

More magazines by this user
Similar magazines