Ãversiktsplan ÃP54 - VÃ¤sterÃ¥s stad

ÖVERSIKTSPLAN 

ÖP54 

ÖVERSIKTSPLAN 

FÖR UTVECKLING AV 

VÄSTERÅS TÄTORT 

SEPTEMBER 2004 

Antagen av kommunfullmäktige 25 november 2004

FÖRORD 

Västerås växer och vill växa och bli en attraktiv regionstad i Mälardalen. 

Översiktsplanen handlar om den stad vi har och lever i och om hur den kan 

förändras och utvecklas. Utifrån ett helhetsperspektiv om hållbar utveckling 

föreslår planen idéer för stadsbyggandet. 

Huvudbudskapet är att en tätare stad med kompletteringar på många platser 

har flera fördelar ur både ekonomisk, social, kulturell och ekologisk synpunkt. 

Planen ger också olika aktörer vägledning för hur de kan delta i en förändring 

och utveckling av staden. 

DELUTREDNINGAR 

bilagor till planen: 

• Det byggda kulturarvet, 1950- och 1960-tal, Västerås tätort 

• Grönstrukturplan för Västerås tätort, rekreation - biologisk mångfald 

• Västerås Trafikplan 2004, Västerås tätort 

PLANERINGSUNDERLAG: 

Västerås i september 2004 

För styrgruppen 

För projektgruppen 

• Risker, hälsa och säkerhet, underlagsmaterial till översiktsplan för 

utveckling av Västerås tätort, PM 2004-09-01 

• Bygg staden inåt – en förtätningsstudie, PM 2002-11-01, rev april 

2003 

Bygg staden inåt - 

en förtätningsstudie 

Risker hälsa 

och säkerhet 

Göran Dangemark 

ordförande 

Ingrid Legrell Crona 

planförfattare 

Översiktsplan för utveckling av 

Västerås tätort 

Det byggda 

kulturarvet 

Västerås Trafikplan 

Grönstrukturplan 

för Västerås tätort 

3

INNEHÅLL 

SAMMANFATTNING 6 

INLEDNING 9 

Syfte 9 

Översiktsplanens roll 9 

Läsanvisning 9 

MÅL OCH STRATEGIER 10 

Mål 10 

Planeringsstrategier 12 

Principer för utbyggnad av staden 13 

MARKANVÄNDNING 15 

Bebyggelse 15 

Natur- och rekreationsområden 23 

Trafik 25 

Teknisk försörjning 29 

Resurshushållning 31 

RIKTLINJER 33 

Social hållbarhet 33 

Kulturell hållbarhet 39 

Ekologisk hållbarhet 43 

Ekonomisk hållbarhet 45 

RIKSINTRESSEN 47 

Natura 2000 47 

Kulturmiljövård 47 

Naturvård 47 

Kommunikationer 49 

Områden med geografiska bestämmelser 49 

Totalförsvaret 49 

Yrkesfiske 49 

PLANENS KONSEKVENSER 50 

Bo och leva 50 

Rörelsemönster och tillgänglighet 51 

Företagande och flexibilitet 53 

Hushållning och kretslopp 53 

Nationella miljömål 54 

PLANERINGSRAMAR 55 

Västerås Mälarstaden 2013 55 

Nationella mål 55 

Västerås inriktningsmål 56 

Mål för planarbetet 56 

FORTSATT ARBETE 58 

PLANENS GILTIGHET 59 

DIALOG MED VÄSTERÅSARNA 60 

Spåra staden 60 

Samråd 61 

ORD- OCH BEGREPPSFÖRKLARING 62 

BILAGOR 67 

Detaljerade riktlinjer 69 

Nationella miljömål 77 

Länsstyrelsens granskningsyttrande 78 

Kommunfullmäktiges beslut 82 

MEDVERKANDE 83 

KARTBILAGOR 

1. Huvuddragen i markoch vattenanvändning 

2. Mark och vattenanvändning inom stadsbebyggelsen 

3. Grönskan i staden - värdering 

4. Det byggda kulturarvet 

5. Risker, hälsa och säkerhet, riskhänsyn i Västerås tätort 

6. Riksintressen 

5

SAMMANFATTNING 

Livskvalitet och hållbarhet är de övergripande målen när staden förändras, 

förnyas och utvecklas. Översiktsplanen beskriver hur behovet av bostäder, 

mark för näringsliv och kommunikationer, parker och grönområden ska tillgodoses 

så att vi på sikt får en utveckling i riktning mot ett hållbart Västerås. 

Följande strategier ska genomsyra planeringen: 

• Bygg staden inåt 

• Blanda bostäder och verksamheter 

• Stärk grönskans och vattnets roll 

• En ny syn på trafiken 

• Utveckla försörjningssystemen 

Bostadsbyggnadsbehovet för den närmaste tioårsperioden bedöms vara ca 

8000 lägenheter. Det tillgodoses dels genom att bygga inåt dvs genom tillskott 

och förnyelse inom den redan byggda staden (2/3), dels i nya bebyggelseområden 

utanför den redan byggda staden (1/3). 

Det viktigaste förnyelseområdet är Centrala Mälarstranden (tidigare kallad 

Centrala strandzonen), där möjligheter finns att tillskapa såväl attraktiva bostäder 

som arbetsplatser. Möjligheter att komplettera med ny bebyggelse 

finns i princip inom hela Västerås tätort där det finns ”överblivna” eller dåligt 

utnyttjade ytor och där planen inte anger annan markanvändning. 

Inriktningen är att den tillkommande bebyggelsen utgör ett tillskott i befintlig 

miljö genom att exempelvis ge förutsättningar för större mångfald i stadsdelen, 

öka underlaget för service och kollektivtrafik och skapa tryggare 

miljöer. 

Nya möjligheter att utveckla Västerås till en Mälarstad finns i Gäddeholmsområdet 

öster om Västeråsfjärden. Innan området kan byggas ut krävs fördjupade 

studier. Väster om Västeråsfjärden fortsätter en successiv utbyggnad 

av bland annat Barkaröby och Örtagården. 

Näringslivets behov av mark och lokaler tillgodoses dels genom nya områden, 

dels genom utveckling inom befintliga verksamhetsområden. I förnyelseområdena 

i stadens centrala delar med närhet till centrum och stationen 

finns stora utvecklingsmöjligheter. 

Mälaren och aktiviteter knutna till vattnet och öarna har en särställning i stadens 

friluftsliv. På Lillåudden planeras en omfattande båtverksamhet med 

båtservice, varv mm. Vinterförvaringen av småbåtar kommer till stor del att 

koncentreras till Johannisbergsområdet. Förutsättningarna för utveckling av 

färjelinjer, bryggor mm bör utredas vidare. 

De mälarnära områdena på båda sidor om Västeråsfjärden, Svartån och 

Svartådalen, de stora skogsområdena in i stadsbebyggelsen samt våra större 

bäckar är mycket värdefulla för naturvård och friluftsliv. Förutsättningarna 

att förvalta och utveckla områdenas natur-, kulturmiljövårds- och rekreationsvärden 

bör studeras vidare och planer för att skydda och utveckla områdenas 

värden upprättas. Därvid prioriteras i första hand Björnön, Trådarängarna-Hässlösundet, 

Mälarparken och Johannisberg-Önstensborg. 

Stadsmiljöer som har kvar sin ursprungliga karaktär såväl hos enskilda byggnader 

som hos området som helhet och representerar god arkitektur utgör 

mycket värdefull bebyggelsemiljö som kräver särskild hänsyn vid byggande 

och planering. 

En ny syn på trafiken innebär en helhetssyn på bebyggelse och trafikplanering 

och att alla trafikanters behov av god miljö, tillgänglighet och trafiksäkerhet 

ska tillgodoses. Gång- och cykelvägnätet utvecklas. Ett resecentrum 

skapas vid Västerås Centralstation. Förändringar i gatunätet som innebär 

möjligheter att bygga inåt och samtidigt ge gaturummet en vacker och funktionell 

gestaltning föreslås liksom ett nytt vägsystem i väster som ger avlastande 

vägar för tunga transporter. 

Västerås flygplats, E18, vägnät upplåtet för farligt gods, djuphamnen, järnvägen, 

vattentäkter, avfallsstationen och viktiga industrianläggningar är av strategisk 

betydelse för staden. Der innebär bland annat att hänsyn ska tas till 

säkerhetsavstånd mm vid planering och byggande. 

6

BOSTÄDER 

8000 lägenheter 

• 1/3 förnyelse 

• 1/3 förtätning 

• 1/3 nya områden 

ARBETSPLATSER 

• mångsidiga förnyelseområden 

• nya verksamhetsområden 

• bef arbetsområden utvecklas 

• viktig infrastruktur värnas och utvecklas 

NATUR- OCH 

REKREATIONSOMRÅDEN 

• Mälarnära områden 

• Svartåstråket 

• stora skogsområden 

• värdefulla vattenlänkar förvaltas och 

utvecklas 

TRAFIK 

• helhetssyn 

• gång- och cykelvägnätet utvecklas 

• resecentrum utvecklas 

• bygga inåt där trafikleder blir gator 

• ny väg i väster 

RIKTLINJER 

för planeringen med utgångspunkt i 

• social hållbarhet 

• kulturell hållbarhet 

• ekologisk hållbarhet 

• ekonomisk hållbarhet 

Kartan finns i större skala i separat kartbilaga

INLEDNING 

SYFTE 

Planens syfte är att formulera mål och strategier för det fortsatta stadsbyggandet. 

Dessa ska konkretiseras i förslag till fysisk struktur och allmänna 

regler och förhållningssätt som ska vara vägledande vid efterföljande planering 

och bygglovprövning. 

ÖVERSIKTSPLANENS ROLL 

Staden ska fungera för olika människors behov, underlätta vardagslivet, 

främja social samvaro, stimulera till aktiviteter samt erbjuda en fysisk miljö 

som upplevs som hälsosam, säker, trygg och upplevelserik. Det är västeråsarnas 

behov översiktsplanen handlar om. 

Översiktsplanen beskriver de gemensamma värden och mål som ska vara utgångspunkt 

för stadens utveckling. Målen och strategierna följs upp i förslag 

till markanvändning - övergripande fysisk struktur - och till riktlinjer som 

ska vara vägledande när staden förändras, förnyas och utvecklas. 

Det är angeläget att det finns en samsyn om hur den övergripande fysiska 

strukturen ska medverka till stadens utveckling. Översiktsplanen måste därför 

hållas aktuell och omprövas kontinuerligt. 

hälsa, trygghet och integration, hur vi ska ta vara på det som typiskt för 

Västerås och hur vi kan stärka stadens attraktivitet. 

I bilaga finns DETALJERADE RIKTLINJER för hur gröna värden och värdefulla 

bebyggelsemiljöer ska tas tillvara, vilken inriktning trafikplaneringen 

ska ha och hur risker kan förebyggas. 

Avsnittet PLANENS KONSEKVENSER beskriver i vilken mån planen skapar 

möjligheter till en utveckling i riktning mot målen om livskvalitet och 

hållbarhet. 

Avsnittet PLANERINGSRAMAR beskriver de förutsättningar för planarbetet 

som finns i form av övergripande mål, befolkningsprognos och olika 

kommunala policydokument. FORTSATT ARBETE sammanfattar viktiga 

frågor att arbeta vidare med. PLANENS GILTIGHET beskriver formalia, 

planens förhållande till andra planer. 

Avsnittet DIALOG MED VÄSTERÅSARNA berättar kort om planeringsprocessen 

och synpunkter från västeråsarna. 

Till planen hör också delutredningarna Grönstrukturplan för Västerås tätort, 

Det byggda kulturarvet och Västerås Trafikplan 2004 samt en separat 

KARTBILAGA (6 kartor) 

LÄSANVISNING 

I avsnittet MÅL OCH STRATEGIER beskrivs innebörden av en ekologiskt, 

ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar stad och de planeringsstrategier 

som vi vill tillämpa för att nå målen. 

Avsnittet MARKANVÄNDNING beskriver var ny bebyggelse planeras, var 

natur- och rekreationsvärden ska utvecklas, hur trafiknätet förändras och utvecklas. 

Avsnittet RIKTLINJER ger ytterligare vägledning vid prövning av tillkommande 

bebyggelse eller annan förändring av markanvändningen. Riktlinjerna 

har sin utgångspunkt i målen om livskvalitet och ett hållbart Västerås och 

lyfter fram de kvaliteter som bör värnas eller eftersträvas när staden utvecklas 

och förändras. De ger anvisningar om hur planeringen kan stödja bl. a 

9

MÅL OCH STRATEGIER - l i v s k v a l i t e t o c h e t t h å l l b a r t V ä s t e r å s 

MÅL 

Livskvalitet och hållbarhet är de övergripande målen när staden förändras, 

förnyas och utvecklas - ett bärkraftigt och hållbart Västerås som fungerar bra 

ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt och där människor och människors 

aktiviteter står i centrum. En viktig del i planarbetet har varit att beskriva 

innebörden av målet om ett hållbart Västerås och de fyra hållbarhetsfaktorerna. 

Hållbart är något som är slitstarkt och kan användas länge. Ett 

hållbart samhälle är robust, flexibelt och tål de ständiga förändringar som 

omvärlden utsätter det för. Om vi med hållbar menar endast ekologiskt hållbar 

utveckling – att leva inom de ramar som naturen sätter – så innebär det ju 

att en stad inte kan vara hållbar. Livet i staden bygger på utbyte med andra 

områden. 

Ekologisk hållbarhet 

En ekologiskt hållbar utveckling av staden handlar om att använda mark och 

vatten på ett sätt som stärker naturens bärkraft, skyddar vattnets kvalitet och 

utvecklar den biologiska mångfalden. Vi måste minska och effektivisera vårt 

nyttjande av material och resurser. Vi måste ta bort giftiga ämnen, satsa på 

förnyelsebar energi och förnyelsebara resurser, på återanvändning och återvinning 

samt på slutna materialcykler och lokala kretslopp. 

Ekonomisk hållbarhet 

För att vara ekonomiskt hållbar måste staden vara konkurrenskraftig. Det 

förutsätter att det finns tillgång till trivsamma bostäder i välordnade områden 

och attraktiva lägen, ett varierat utbud av mark och lokaler för företag samt 

goda kommunikationer. Betydelsen av pålitlig teknisk infrastruktur och täta 

nät med god kapacitet för fysisk och elektronisk kommunikation framhävs 

ofta som en viktig konkurrensfaktor. Det är dock inte tillräckligt. Minst lika 

viktigt är stadens sociala liv med caféer, mötesplatser och kulturutbud. Det 

handlar om upplevelsen av staden, dess skönhet, spänning och variation. 

Ekonomisk hållbarhet förutsätter hushållning med våra naturresurser. Det 

innebär t ex aktsamhet om naturresursen mark och att stadens utveckling inte 

ger en negativ inverkan på Mälaren. Det innebär också hushållning med de 

samhälls- och bebyggelseresurser vi har i form av den redan byggda miljön. 


att stärka den biologiska mångfalden 

att skydda vattnets kvalitet 

att hushålla med mark 

förnyelsebara resurser 

återanvändning 

lokala kretslopp 


god service 

rikt kulturliv 

konkurrenskraft 

hushålla med mark 

bra kommunikationer 

möjligheter till möten 

ta vara på bebyggelsen 

skydda vattnets kvalitet 

bostäder i attraktiva lägen 

mark och lokaler för näringslivet i attraktiva lägen 

10

Social hållbarhet 

tillgång till plats för lek, idrott och motion 

närhet till mötesplatser och grönområden 

tillgång till arbete och bostad 

trygghet, hälsa och säkerhet 

sammanhang, tillhörighet 

integration och mångfald 

närhet till skola, butik 

upplevelse, identitet 

delaktighet 

Kulturell hållbarhet 

delaktighet 

mångsidighet 

integration och mångfald 

möjligheter till möten, upplevelser 

respekt för kulturarvet och kulturmiljön 


Social hållbarhet handlar om hur ett bra vardagsliv kan skapas på de platser där vi 

bor. I första hand måste vi ha tillgång till arbete och bostad. Men det handlar även 

om möjligheten att välja olika typer av bostäder med olika kvaliteter, möjlighet att 

bo kvar i samma område/stadsdel även då hushållsförhållandena eller den egna hälsan 

förändras samt möjligheten att åtminstone någon i hushållet kan bo nära arbetsplatsen. 

Ett bra vardagsliv handlar också om att ha tillgång till skola, barnomsorg, butiker, 

mötesplatser och grönområden inom rimligt avstånd liksom möjligheter att ta sig 

fram i staden till fots och med cykel, buss och bil. Brist på vardagsmotion är en 

livsstilsfråga som kommer att få avgörande betydelse för hälsoläget på sikt, det gäller 

alla åldrar. Ett bra vardagsliv är tillgång till platser för lek och idrott och för motion 

i bostadens närhet. 

Ett bra vardagsliv är trygghet, hälsa och säkerhet, att våga röra sig utomhus alla tider 

på dygnet, att inte utsättas för störningar från trafik och störande verksamheter 

och att ha en hälsosam inomhusmiljö. 

Ett bra vardagsliv innebär möjligheter till samvaro och sociala kontakter och nätverk 

där miljön ska inbjuda till möten och kontakter. Det handlar inte minst om 

möjligheten att påverka sin miljö, sitt bostadsområde och sin stad. 


Kulturell hållbarhet handlar om respekt för kulturarvet och kulturmiljön - det personliga 

minnet och det offentliga minnet, om upplevelser, identitet, skönhet mm. 

En samhällsplanering som bedrivs med respekt för dessa värden gör att staden blir 

attraktiv och att invånarna tar till sig sin stad. Ett kulturellt hållbart samhälle ger 

förutsättningar för de boende att själva välja mellan olika former av kulturellt agerande. 

Det ska finnas möjlighet att uppleva och utöva olika kulturformer. Det ska 

finnas tillgång till professionella artister likväl som att amatörkulturen ska ha fritt 

spelrum. Staden ska tillhandahålla olika typer av arenor där människor kan mötas 

för att agera och uppleva. 

Kulturell hållbarhet innebär respekt för kulturmiljön. Kulturmiljöer av olika åldrar 

och typer ger ett perspektiv på den samtid vi lever i. Genom att ta tillvara och utveckla 

de värden som finns skapar samhället en identitet för de boendes närmiljö. 

Att känna stolthet för sitt kvarter, sin stadsdel eller sin stad är ett mervärde för stadens 

invånare. 

11

PLANERINGSSTRATEGIER 

Med utgångspunkt i innebörden av målet om ett hållbart Västerås och de fyra 

hållbarhetsfaktorerna har följande fem planeringsstrategier formulerats. 

• Bygg staden inåt 

• Blanda bostäder och verksamheter 

• Stärk grönskans och vattnets roll 

• En ny syn på trafiken 

• Utveckla försörjningssystemen 

De fem planeringsstrategierna beskriver sammantaget en helhetssyn på 

stadsbyggandet och lyfter fram kopplingen mellan byggd miljö, mänskligt 

liv och tillkommande bebyggelse i hela stadsbygden. Avsikten är att strategierna 

ska genomsyra planeringen i tätorten Västerås. 

Bygg staden inåt 

Genom att bygga staden inåt tar vi vara på de kvaliteter som finns i den redan 

byggda staden – i de centrala delarna likaväl som i bostadsområdena i 

stadens yttre delar. En av de kvaliteter som kännetecknar Västerås är närheten, 

att det är nära till centrum, till arbetsplatser, till naturen och till Mälaren. 

När vi bygger staden inåt utnyttjar vi också de kvaliteter som redan finns i 

form av service, fritidsanläggningar och mötesplatser liksom redan gjorda investeringar 

i vatten, avlopp, värme, vägnät och kollektivtrafik. 

I en tätare stad finns förutsättningar för ett bra vardagsliv med tillgång till 

skola, barnomsorg, butiker och mötesplatser inom rimligt avstånd. En tätare 

stad ger kortare avstånd och bra möjligheter att ta sig fram till fots och med 

cykel men också med kollektivtrafik och bil. 

Blanda bostäder och verksamheter 

Att blanda bostäder och arbetsplatser skapar förutsättningar för en stad som 

är rik på upplevelser, trygg att vistas i och där det är nära till allt. 

Förutsättningarna för närhet är större i den blandade staden där olika målpunkter 

finns sida vid sida i stället för åtskilda som i den funktionsuppdelade 

staden med var sak på sin plats. Synliga människor ”dygnet runt” ger tryggare 

miljöer. En blandning av olika boendeformer, hustyper och upplåtelseformer 

ökar möten mellan människor med olika ålder och bakgrund. 

Stärk grönskans och vattnets roll 

Stadens grönska och dess samband med omgivande natur och vatten är en 

del av Västerås attraktion och långsiktiga hållbarhet. Naturmiljöer och trädgårdar 

innehåller ett rikt utbud av olika livsmiljöer för växter och djur vilka 

utgör en stor kunskapskälla för förståelse av ekologiska samband och miljöfrågor. 

Samspelet mellan natur – med vatten och grönska och kultur – med 

bebyggelse och kulturhistoria – bygger upp bilden av Västerås och skapar 

stadens identitet. 

Att stärka den biologiska mångfalden handlar om att bibehålla, förstärka och 

bygg staden inåt 

12 

blanda bostäder och verksamheter 

stärk grönskans och vattnets roll

Mål och strategier 

utveckla ett lokalt ekologiskt nätverk av olika naturtyper och biotoper. 

Tillsammans bildar de livsrum för många livskraftiga populationer och 

skyddsvärda växt- och djurarter. 

Vistelse i gröna miljöer motverkar stress, ökar kreativiteten och inlärningsförmågan 

och ger bättre kondition och immunförsvar. Även den passiva naturupplevelsen, 

att se grönskande träd, glittrande vatten och lyssna till 

fågelsång, är viktigt för folkhälsa och rehabilitering. Stadens parker och natur- 

och vattenområden bildar tillsammans med gator och torg våra allmänna 

rum som alla har tillgång till. Grönskan i staden ger ett behagligt klimat. Den 

fungerar som luftrenare, dämpar vindar, höjer luftfuktigheten och utjämnar 

temperaturskillnader. 

En ny syn på trafiken 

En ny syn på trafiken innebär en helhetssyn på bebyggelse- och trafikplaneringen. 

Bebyggelsen och trafiken förutsätter varandra. Också väg- och trafikbeslut 

ska styra mot en långsiktigt hållbar stad. Stadsplaneringen – den 

samlade trafik- och bebyggelseplaneringen – ska på ett tydligare sätt än tidigare 

utgå från både människors värderingar och miljöns behov och begränsningar. 

En ny syn på trafiken handlar bl.a. om att minska trafikens negativa miljöoch 

hälsopåverkan och att skapa en ökad skönhet, tillgänglighet och trygghet 

inom transportsystemet. Det handlar om en mänskligare trafikmiljö. Äldre, 

barns och funktionshindrades krav på utformning ska vara vägledande. 

Kvinnors och mäns värderingar ska väga lika tungt. 

Utveckla försörjningssystemen 

En utveckling av Västerås Mälarstaden på ett miljöanpassat sätt, mot hållbarhet, 

innefattar en utveckling av de tekniska försörjningssystemen. Vatten, avlopp, 

dagvatten, energi och avfallshantering utvecklas mot långsiktigt 

hållbara och kretsloppsanpassade system. 

PRINCIPER FÖR UTBYGGNAD AV STADEN 

De fem planeringsstrategierna beskriver den önskade utvecklingen i planeringen 

och en annan inriktning än hitintills. För att kunna erbjuda bostäder i 

tillräcklig omfattning och ett varierat utbud av bostäder av olika slag i olika 

lägen behöver vi dessutom bygga utåt. Inriktningen ska vara den som slogs 

fast i översiktsplanen för stadens expansion från 1990, det vill säga att sträva 

efter att förbättra stadens kontakt med Mälaren – utveckla Västerås till en 

Mälarstad. 

De övergripande målen för planeringen – livskvalitet och ett hållbart 

Västerås – innebär att den planeringsinriktning som strategierna beskriver – 

att blanda bostäder och verksamheter, att stärka grönskans och vattnets roll, 

en ny syn på trafiken samt att utveckla de tekniska försörjningssystemen - 

även ska genomsyra planeringen när staden byggs utåt. 

en ny syn på trafiken 

utveckla försörjningsystemen 

13

Kartan finns i större skala 

i separat kartbilaga

MARKANVÄNDNING – v a r n y b e b y g g e l s e p l a n e r a s , v i l k a n a t u r o m r å d e n s o m s k a u t v e c k l a s 

BEBYGGELSE 

Den byggda miljön innehåller både bostäder, arbetsplatser, skolor, idrottsoch 

fritidsanläggningar, gator, parker och plats för service. 

Bostadsbyggnadsbehovet för den närmaste tioårsperioden bedöms vara ca 

8000 lägenheter. 

Med utgångspunkt i de planeringsstrategier som ska genomsyra planeringen 

föreslås ny bebyggelse tillkomma på i princip tre sätt: 

• Förnyelse - större sammanhängande områden inom den befintliga 

staden ges ny användning (1/3) 

• Ny bebyggelse i form av tillskott inom den redan byggda staden (1/3) 

• Nya bebyggelseområden utanför den nuvarande stadsbebyggelsen(1/3) 

Förnyelseområden 

Centrala Mälarstranden (f d Centrala strandzonen) 

är vårt viktigaste förnyelseområde och en förutsättning för förverkligandet 

av Västerås Mälarstaden. Närheten till centrum och närheten till stationen 

ger området stora utvecklingsmöjligheter. Här finns unika möjligheter att tillskapa 

såväl attraktiva bostäder som arbetsplatser. Med hänsyn till lägesfördelarna 

förutsätts en relativt tät bebyggelse. Området har studerats i en 

särskild fördjupning av översiktsplanen (Centrala Mälarstranden – vårt viktigaste 

förnyelseområde, ÖP56.) 

Ängsgärdet-Kungsängen 

är idag ett mycket splittrat område som innehåller såväl ny kontorsbebyggelse 

som äldre bebyggelse av varierande kvalitet. På sikt bör VL: s bussterminal 

få ett nytt läge och denna centralt belägna yta en ny användning. En 

Centrala Mälarstranden - vårt viktigaste förnyelseområde 

Förnyelseområden 

15

särskild studie av lämplig bebyggelse inom Ängsgärdet-Kungsängen bör göras. 

En av utgångspunkterna för en sådan studie är en ombyggnad av E18-avfarten 

”Folkets Park”, vilken föreslagits i idéskissen för Centrala Mälarstranden. 

Även här är det viktigt att behovet av park- och grönområden tillgodoses. 

Kopparlunden och kv. Mimer 

är gamla industrikvarter där förnyelse tidigare har studerats i särskilda fördjupningar 

av översiktsplanen (ÖP49 resp ÖP51). I Kopparlunden växer 

Teknikbyn och här finns stadens nya kulturcentrum. I kv. Mimer och kv. 

Ludvig finns möjligheter att tillskapa attraktiva bostäder i ett läge nära city 

och centralstationen. 

Ny bebyggelse i form av tillskott inom den redan 

byggda staden 

Möjligheter att komplettera med ny bebyggelse finns i princip inom hela tätorten 

Västerås där det finns ”överblivna” eller dåligt utnyttjade ytor och där 

inte planen anger någon annan markanvändning. Inriktningen är att den tillkommande 

bebyggelsen ska vara ett positivt tillskott i befintlig miljö ur såväl 

social som ekonomisk synpunkt genom att exempelvis ge större mångfald i 

stadsdelen, öka underlaget för service och kollektivtrafik och skapa tryggare 

miljöer. 

hänsyn till olika verksamheters särskilda behov. 

Vid prövning av tillkommande bebyggelse ska riktlinjerna i denna plan ge 

vägledning. Riktlinjerna har sin utgångspunkt i målen om livskvalitet och ett 

hållbart Västerås. Förslag om ny bebyggelse ska prövas utifrån ett helhetsperspektiv 

där såväl sociala, ekonomiska, ekologiska som kulturella aspekter 

ingår. Den tillkommande bebyggelsens konsekvenser ska belysas ur samtliga 

aspekter och avvägningar därefter göras. Som underlag för bedömning av 

enskilda projekt bör särskilda stadsdels- eller områdesstudier göras. 

För att bedöma hur stor del av bostadsbyggnadsbehovet som kan rymmas 

inom den redan byggda staden har en särskild studie gjorts. (Bygg staden 

inåt – en förtätningsstudie, PM 2002-11-01, rev april 2003.) Syftet var att 

studera tänkbara ytor för förtätning inom den redan byggda staden med hänsyn 

tagen till värden som finns i den gröna och den byggda miljön liksom till 

infrastruktur av strategisk karaktär. Urvalet begränsar sig huvudsakligen till 

allmänna ytor, ej kvartersmark. De studerade områdena är av olika storlek 

och karaktär. Vissa bedöms möjliga att planlägga omgående medan andra 

kräver ytterligare utredningar och åtgärder som gör att de är möjliga att ta i 

anspråk först på längre sikt. Analysen ger ledning för den fortsatta detaljplaneprövningen 

och innebär inget slutligt ställningstagande. 

Dåligt utnyttjade ytor kan t ex vara stora gaturum, skyddsområden och mark 

som inte används samt vissa gröna områden. Även inom kvartersmark kan 

exempelvis överstora parkeringsytor och för stora interna grönytor tas i anspråk, 

nya våningsplan tillskapas, vindar inredas och stora tomter delas. 

Inom de områden som i planen betecknats mycket värdefulla natur- och rekreationsområden 

tillåts ingen ny bebyggelse. Områden med särskilda funktioner 

såsom kyrkogård, central idrottsanläggning, golfbana m fl där 

pågående markanvändning ska fortgå framgår av plankartan. Befintliga arbets- 

och industriområden utvecklas utifrån sina förutsättningar och med 

16

Markanvändning - var ny bebyggelse planeras 

17

Förslag till förnyelse och förtätning vid Bäckby Centrum, ideförslag Ark. 1 Arkitekt kontor AB, Västerås 

Förslag till omvandling av Råbyleden, ideförslag Sweco FFNS Stockholm 

Förslag till förtätning vid Blåsboplanerna, ideförslag Igloo Arkitektkontor Stockholm 

18


Nya bebyggelseområden 

Nya möjligheter att utveckla Västerås till en Mälarstad finns öster om 

Västeråsfjärden. Västerås flygplats och det skyddsområde kring flygplatsen 

som krävs omöjliggör fortsatt utbyggnad i öster i direkt anslutning till nuvarande 

stadsbygd. Längre österut finns attraktiva områden som kan inrymma 

ny bostadsbebyggelse i mälarnära lägen. Staden har för detta ändamål förvärvat 

mark i Gäddeholmsområdet. Fritidshusområdena i Fröholmen och 

Harkie är redan idag attraktiva även för året-runt-boende, men förutsättningar 

för en regelrätt omvandling till detta ändamål har hittills inte funnits. 

Johannisbergsområdet väster om Västeråsfjärden inrymmer möjligheter till 

intressanta och eftersökta bostadslägen. Området har studerats i Översiktsplan 

för Johannisbergsområdet som antogs 1993 (Öp 39). 

Sedan översiktsplanen antogs har en detaljplan öster om Barkaröby antagits 

och Örtagården vid Tidövägen tillkommit. En successiv utbyggnad av bland 

annat Barkaröby och Örtagården fortsätter. 

Markanspråken i norra delen av Johannisbergsområdet har förändrats och 

nya har tillkommit. En översyn av översiktsplanen för den norra delen av 

området pågår, se Sjöhagen-Hacksta. 

Framtida markanvändning i Gäddeholmsområdet ska studeras i en särskild 

fördjupning av översiktsplanen. Det långsiktiga målet är att Gäddeholm ska 

bli ett attraktivt bostadsområde. I området finns en rik natur- och kulturmiljö 

som ska värnas. Kommunikationerna med staden kräver särskilda studier liksom 

hur den tekniska försörjningen ska ske. Enligt stadens strategiska plan 

är det kortsiktiga målet att bostadsbyggandet ska påbörjas under 2006. 

I avvaktan på att förutsättningarna för ny bebyggelse i Gäddeholmsområdet 

klarlagts gäller viss restriktivitet mot nytillkommande bebyggelse. Byggande 

ska regelmässigt föregås av detaljplan. Dessförinnan tillåts ingen ny bebyggelse, 

såvida det inte klart framgår att den nya bebyggelsen passar väl in i 

den framtida markanvändningen och inte försvårar en kommande detaljplaneläggning. 

Detta gäller även enstaka byggnad. 

Gäddeholmsområdet har betecknats utredningsområde på kartan. 

Svartådalen är också attraktivt för ny bebyggelse. Utbyggnadsmöjligheterna 

är dock begränsade med hänsyn till de starka kulturmiljöintressena. En återhållsam 

komplettering av bebyggelsen i Svartådalen är tänkbar under förutsättning 

att områdets ursprungliga karaktär bibehålles. Svartådalen kommer 

därigenom att kunna erbjuda ett marginellt men intressant tillskott till bo- 

Sätraområdet i norr ligger relativt centralt. Den översiktliga bebyggelsestrukturen 

har studerats i Översiktsplan för Sätraområdet som antogs 1994 

(Öp47). Syftet med planen var att klarlägga Norrledens förlängning. 

Merparten av delområdena Hagaberg och Brottberga har byggts ut. Fortsatt 

utbyggnad i Sätraområdet bör föregås av en översyn av gällande översiktsplan, 

som bland annat bör kompletteras med gestaltningsprinciper för området. 

Nya bebyggelseområden 

19

stadsproduktionen genom att erbjuda ett förhållandevis centralt boende på 

landet. Innan ytterligare bebyggelse kan prövas behöver kulturmiljövärdena 

i Svartådalen beskrivas och analyseras. 

Erikslundsområdets utveckling som verksamhetsområde fortsätter vilket ger 

staden goda möjligheter att tillskapa tomtmark med goda exponeringsmöjligheter 

mot bland annat E18. Läget för den tänkta fortsättningen av ringleden 

mellan Surahammarsvägen och E18 –Västerleden - och markanvändningen 

inom Erikslundsområdet har studerats i Översiktsplan för Erikslund (Öp55). 

Frågan om öppnande av en bergtäkt i västra delarna av Erikslundsområdet 

har också väckts. 

Västerledens läge mellan E18 och Hustaleden och förutsättningarna för 

framtida exploatering för bostäder och/eller verksamheter har studerats i 

Översiktsplan för Västra Skälby (Öp58). 

Den framtida utvecklingen i norra delen av Johannisbergsområdet och 

Sjöhagen studeras i Översiktsplan för Sjöhagen-Hacksta mm (Öp59) . 

Näringslivet i västra Västerås genomgår stora förändringar vilket innebär såväl 

nya markanspråk som anspråk på nya trafiklösningar. 

Sjöhagen-Hacksta har betecknats ”Utredningsområde” på kartan. 

Sätraområdet, Johannisbergsområdet, Erikslund och Västra Skälby har betecknats 

”Utbyggnadsområde, översiktsplan finns” på kartan. 

Hur bebyggelsen utvecklas, förändras och förnyas 

Bostäder 

Vid all planering ska mångfald eftersträvas. Boende, arbete, service och nöjen 

ska blandas i mångsidiga stadsdelar. En blandning av olika boendeformer, 

hustyper och upplåtelseformer ska också eftersträvas. Nya bostäder med hiss 

kan exempelvis öka möjligheterna för äldre att bo kvar i sitt område. 

Förnyelsen inom den redan byggda staden innebär åtminstone i de centrala 

delarna i första hand ett tillskott av bostäder i flerbostadshus. Det är också 

här det finns störst möjligheter att blanda verksamheter och bostäder. 

För att tillgodose kraven på variation måste även möjligheter till ny småhusbebyggelse 

beaktas när ny bebyggelse planeras inom den redan byggda staden. 

Möjligheterna att öka mångfalden ska också tas tillvara t ex genom att verksamheter 

som inte innebär risk för störning, företrädesvis tjänsteföretag, kan 

tillåtas i områden som idag är huvudsakligen bostadsområden. 

För att åstadkomma önskad blandning ska mark och byggnader i möjligaste 

mån planeras för en flexibel användning 

Verksamheter 

I de centralt belägna förnyelseområdena finns unika möjligheter att tillskapa 

såväl attraktiva bostäder som arbetsplatser. De arbets- och industriområden 

som redan finns utvecklas utifrån sina förutsättningar och med hänsyn till 

olika verksamheters särskilda behov. På norra Tunbytorp, inom delar av 

Hässlöområdet och i södra delen av Kvastbruket finns planlagda verksamhetsområden 

som ännu inte tagits i anspråk. I den norra delen av Johannisbergsområdet 

(Hacksta, Munkboängen samt Sjöhagen-Djuphamnen) finns 

stora industri- och hamnintressen och förutsättningarna för framtida markoch 

vattenanvändning studeras i pågående översiktsplanearbete för 

Sjöhagen-Hacksta mm. 

20


Tjänstesektorn 

utvecklas i centrala Västerås med närhet till stationen och därmed goda 

pendlingsmöjligheter. Exempel på sådana områden är Kopparlunden, kv. 

Mimer, Kv. Sigurd och Centrala Mälarstranden. Möjliga exploateringslägen 

utefter E 18´s genomfart i staden bör utredas vidare för etableringar som har 

behov av goda skyltlägen. 

Inom tjänstesektorn finns goda möjligheter att blanda verksamheter och bostäder. 

Företag 

med krav på god infrastruktur erbjuds i första hand mark och etableringsmöjligheter 

på Norra Tunbytorp, Stenby, Södra Kvastbruket, Djuphamnsområdet, 

Munkboängen och Hackstaområdet. Även de norra delarna av Hässlöområdet 

kan komma ifråga, liksom vissa delar av Erikslundsområdet. 

Högskolan 

utvecklas vidare med målet att bli universitet. Mark reserveras för fortsatt utbyggnad 

i enlighet med den särskilda fördjupning av översiktsplanen som 

gjorts för högskoleområdet (ÖP38). 

Västerås Centrum 

fortsätter att utvecklas i enlighet med den fördjupning av översiktsplanen för 

Centrum som antogs 2000 (ÖP53). Genom bättre fysisk utformning och 

ökad tillgänglighet ska centrum förstärkas i sin roll som lokalt och regionalt 

centrum. Centrum ska bli mera sinnligt och vackert och ha en vänlig välkomnande 

atmosfär. Målet är att antalet besökare ska öka under dag- och 

kvällstid. City är den kommersiella centrumkärnan. Till översiktsplanen för 

Centrum hör ett särskilt handlingsprogram för city med visioner och förslag 

till åtgärder samt ett stadsförnyelseprogram som utgör underlag för att förbättra 

och förnya city. Innehållet i City ska vara allsidigt, tryggheten ska öka 

och City ska vara lätt tillgängligt för alla. 

Handelsområdena 

Erikslund, Stenby och Hälla ges möjlighet att expandera. 

Handelsetableringar i övrigt, alltså i city och bostadsområden, tillåts utan begränsningar 

vad gäller sortiment. 

Stadsdelscentrum 

kan vara allt från en kvartersbutik och en pizzeria till ett centrum med flera 

butiker, bibliotek, fritidsgård etc. Detta påverkar naturligtvis i vilken utsträckning 

centrum fungerar som en mötesplats i stadsdelen. För att bibehålla 

butikerna i stadsdelarna är god tillgänglighet för alla trafikslag särskilt 

viktigt. Det betyder att befintliga butiker kan behöva flyttas eller att trafiksystemet 

måste ses över. Det bör också vara en strävan att samordna den offentliga 

servicen med den kommersiella för att ge bättre överlevnadsmöjligheter 

för den senare. Förtätning som innebär att befintliga stadsdelscentra 

kan bibehållas och utvecklas ska eftersträvas. Detta förutsätter att föreslagen 

bebyggelse inte försämrar tillgängligheten till stadsdelens centrum exempelvis 

genom att parkeringsmöjligheterna minskar. 

Verksamheter 

21

Rekreation 

Stadens parker, natur- och vattenområden bildar tillsammans med gator och 

torg vårt allmänna rum då de är öppna för alla invånare. De är platser för 

möten, för lek och umgänge. Parker och gröna områden behandlas under 

rubriken natur- och rekreationsområden. 

Anläggningar för idrott och utomhusaktiviteter 

är betydelsefulla som mötesplatser på samma sätt som parker, gator och torg. 

Ett rikt och varierat utbud av fritidsaktiviteter, väl fördelat över staden, bör 

finnas för stadens invånare. 

Idrottsanläggningarna på Rocklundaområdet, Arosvallen och Bellevue betjänar 

hela staden. Förutsättningarna för en ny fotbollsarena utreds för närvarande. 

För god tillgänglighet till idrott för grupper utan bil, framför allt yngre 

ungdomar och barn, och för att undvika ett ökat skjutsande i bil ska det finnas 

idrottsplatser och boll- och isplaner i stadsdelarna. Detta ska beaktas då 

nya områden planeras eller då förtätning i befintliga områden övervägs. 

Ridanläggningar finns idag på Hamre och Rocklunda medan de västra stadsdelarna 

saknar tillgång till sådana. Utrymme för en sådan bör beredas förslagsvis 

inom Johannisbergsområdet. 

Fritidsbåtar 

och aktiviteter knutna till Mälarens vatten och öarna har en särställning i stadens 

friluftsliv. Cirka 3000 småbåtar har hemmahamn i Västerås. 

Kajer, pirar och bryggor är till största delen allmänt tillgängliga och ska så 

förbli. De kajer och hamnbassänger som friläggs när industriområdena vid 

stranden omvandlas ska tas tillvara så att tillgängligheten till Mälaren ökar 

för alla västeråsare. 

På Lillåudden planeras en omfattande båtverksamhet med båtservice, båtupptagning, 

varv, butik och båtklubbslokaler. Även i vattnet vid kraftverkshamnen 

kommer det att bli plats för småbåtar. En stor del av Västerås 

vinterförvaring av småbåtar kommer att koncentreras till Johannisbergsområdet. 

Detaljplan har upprättats för ett område i anslutning till Johannisbergs 

Camping och detaljplanearbete pågår för ett större område väster om 

Johannisbergsvägen. 

Stadens kulturinstitutioner 

är mycket välbesökta och behov av nya eller större lokaler finns för bland 

annat konstmuseet, teatern och länsmuseet. I stadsdelarna är bibliotek, lokaler 

för studiecirklar, eget utövande mm viktiga mötesplatser och därmed viktigt 

att ta hänsyn till bland annat då ny bebyggelse planeras. 

Skolan som mötesplats i stadsdelen är en viktig resurs. 

22

Markanvändning - vilka naturområden som ska utvecklas 

NATUR- OCH REKREATIONSOMRÅDEN 

Mycket värdefulla områden 

De mälarnära områdena på båda sidor om Västeråsfjärden, Svartån och 

Svartådalen, de stora skogsområdena in i stadsbebyggelsen samt våra större 

bäckar är stadens största tillgångar för naturvård och friluftsliv. De är av 

största betydelse för den biologiska mångfalden i tätorten och utgör de viktigaste 

spridningsvägarna, ”gröna fingrarna”, in i stadsbygden från omgivande 

landskap. De ger västeråsarna tillgång till naturupplevelser från stadens centrala 

delar ut till stora naturområden eller strandnära områden för bad och friluftsliv. 

Den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena inom områdena 

utvecklas och områdena görs än mer tillgängliga och attraktiva för rekreation. 

Övriga vattenlänkar som är mycket värdefulla är Persbobäcken, Emausbäcken, 

Hamrebäcken och Kapellbäcken. 

Kvarvarande natur- och vegetationsklädda stränder längs Svartån och bäckarna 

utvecklas genom att nya biotoper, som stärker vattnets roll som livsmiljö 

och spridningsväg, tillskapas. Samtidigt ska Mälarens, Svartåns och 

bäckarnas stränder göras tillgängliga för rekreation utan att biologiska värden 

skadas. 

De stora skogsområdena in i stadsbebyggelsen är Rocklundaskogen- 

Önstaskogen, Badelundaåsen och Bjurhovdaskogen samt Bergssluttningen. 

Svartådalen och Rocklunda – Önstaskogen föreslås bindas samman med rekreationsstråk 

som även kopplas vidare mot Skerike och Sätra. 

Önstaskogen och Svartådalen norr om Norrleden är de enda strövområdena i 

stadens närhet som kan erbjuda tystnad, vilket särskilt ska värnas. 

Förutsättningarna att förvalta och utveckla områdenas natur-, kulturmiljöoch 

rekreationsvärden bör studeras vidare och planer för att skydda och utveckla 

områdenas värden upprättas. I första hand prioriteras Björnön, 

Trådarängarna-Hässlösundet, Mälarparken och Johannisberg-Önstensborg. 

Björnö är det ojämförligt mest värdefulla gröna området i staden. En översyn 

av det gamla naturreservatet pågår och förslag till ny skötselplan är under 

framtagande. För Trådarängarna-Hässlösundet, som består av betade strandängar 

och vassar med rikt fågelliv som kräver skydd, kan friluftslivets intressen 

inskränka sig till vandringsleder och fågeltorn. I 

Johannisberg-Önstensborg är ordningen den omvända. Här har friluftsliv och 

anläggningar för idrott, bad och båtliv en framträdande roll och ska utvecklas 

i samspel med kulturlandskap, fornlämningsområde och ädellövskogsområden. 

Detaljplanearbete pågår för vinteruppställningsplats för fritidsbåtar 

inom området. 

Den stora vattenlänken från landskapet in genom staden är Svartån och 

Svartådalen. Till Svartådalen hör också de centrala parkerna i staden – 

Djäkneberget , Stadsparken, Vasaparken, Slottet, åstråket och Vallby friluftsmuseum. 

Björnö 

23

Värdefulla områden 

Översiktsplanen redovisar natur- och rekreationsområden som är mycket 

värdefulla för staden. I grönstrukturplanen, som är en bilaga till översiktsplanen, 

finns den samlade bedömningen av samtliga gröna områden i staden. De 

värdefulla områdena utgör spridningsvägar för växter och djur mellan stadens 

naturmarksområden och det omgivande landskapet. Områdena erbjuder 

också ett utbud av gröna områden av god kvalitet för rekreation i alla stadsdelar. 

Även dessa områden ska utvecklas avseende natur-, kultur- och sociala 

värden. Därvid ska kvalitetskriterierna det vilda, artrikedomen, rofylldheten, 

skogskänslan, festparken, prydnadsvärdet, lekvänligheten och idrotten eftersträvas. 

Inom områdena kan delvis annan markanvändning ändå vara möjlig, särskilt 

i stadsdelar där tillgången på gröna ytor är stor. Även om ytorna kan krympas 

ska innehållet/kvaliteten upprätthållas eller, om det inte är möjligt, kompenseras. 

Förekomsten av artrika biotoper ska särskilt beaktas. 

De stora naturområden som finns i de flesta stadsdelar, stadsdelsskogarna, är 

en unik tillgång för västeråsarnas vardagliga rekreation men är även viktiga 

för stadens växt- och djurliv. Dessa områden är mycket betydelsefulla för 

stadsdelarna. Kvaliteterna hos stadsdelsskogarna föreslås finnas kvar och utvecklas. 

Också stadsdelarnas grannskaps- och närparker är betydelsefulla för att de 

boende ska ha tillgång till lek- och bollytor och möjligheter att uppleva naturens 

växlingar på nära håll. I områden som saknar stadsdelskog blir grannskapsparkerna 

särskilt viktiga. 

När staden byggs inåt skapas behov av nya parker i anslutning till de nya bostäderna. 

Detta ska särskilt beaktas vid fortsatt planering i Centrala Mälarstranden 

och Ängsgärdet-Kungsängen. 

I Haga och Skiljebo finns få parker. Behovet av nya parker ska beaktas vid 

prövning av tillkommande bebyggelse eller annan förändring av markanvändningen. 

Utpekade rekreationsstråk ska upprätthållas och kompletteras men bredd och 

läge kan justeras beroende på förutsättningarna. 

24 

Natur- och rekrationsområden

Markanvändning - hur trafiken ska utvecklas 

TRAFIK 

De grundläggande förutsättningarna för bil-, buss- och cykeltrafiken i 

Västerås tätort är mycket goda. Stadens koncentriska form ger korta avstånd 

mellan ytterområdena och stadens centrala delar. Förutsättningarna för tvärförbindelser 

inom staden är också stora genom E18 och ringlederna. 

Gång- och cykelvägnätet utvecklas 

Det övergripande cykelvägnätet består huvudsakligen av separerade cykelvägar 

längs vilka cyklisterna färdas längre sträckor exempelvis mellan bostad 

och arbetsplats. Målpunkter är inte bara arbetsområden och centrum utan 

också fritidsanläggningar, strövområden och handelsområdena i stadens utkanter. 

Stadens gång- och cykelvägnät kompletteras av rekreationsstråk. Där är inte 

målet i första hand att komma fram fort och kortaste vägen utan där prioriteras 

upplevelsevärdena. 

För att bryta trenden med minskat kollektivtrafikresande och försöka får den 

mer effektiv och attraktiv utvecklas ett system med två typer av stadslinjer, 

stomlinjer och övriga stadslinjer. 

Stomlinjerna får hög turtäthet, en genare sträckning och glesare mellan hållplatserna 

och blir därmed snabbare än övriga stadslinjer. Stomlinjerna ska 

vara attraktiva alternativ för dem som arbetspendlar med bil. För att skapa 

ännu snabbare busslinjer kan satsningar göras på bussprioritering i trafiksignaler, 

fler busskörfält och bussgator etc. 

Servicelinjerna omarbetades under 2001 och behöver inga större förändringar. 

Särskilda arbetsplatslinjer är möjliga att inrätta mellan vissa bostads- och arbetsområden. 

• Cykelnätet utvecklas så att det blir möjligt att nå olika målpunkter i 

staden, såväl de som redan finns som nya som kommer till, snabbt, 

gent och säkert. Det innebär att ”felande länkar” behöver byggas ut 

och att passager i gatunätet behöver förbättras. 

• Huvudstråken för cykel (11 stycken) utvecklas med vägvisning och 

avståndsangivelser 

• Cykelförbindelserna med satelliter och småorter utvecklas. 

• Rekreationsstråken utmed Mälaren och Svartån utvecklas. 

• Rekreationsstråk mot Johannisberg-Lundby i väster och mot 

Gäddeholm-Harkie i öster utvecklas 

Busslinjenätet utvecklas 

Ett resecentrum utvecklas vid Centralstationen. Ombyggnaden av bussterminalen 

möjliggör för stadslinjerna att knytas samman med övrig trafik. 

Bevakad cykelparkering, hyrcyklar, lång- och korttidsparkering för bil är andra 

förslag som ger möjligheter till ökad samordning mellan tåg, buss, cykel, 

båt och bil i både tid och rum. 

25

Förändringar i gatunätet 

Gatunätet är väl utbyggt och har med något undantag tillräcklig kapacitet för 

den utbyggnad och utveckling som planen beskriver. Hur de framtida utbyggnadsområden 

som planen redovisar ska trafikmatas och vilken inverkan 

de ger på trafikflödena inom den redan byggda staden kan inte bedömas idag. 

De prognoser som gjorts utgår från den utbyggnad som förutsatts i gällande 

översiktsplaner för Sätra respektive Johannisberg. Utbyggnadsförutsättningarna 

har delvis förändrats. Den översiktliga bedömningen är ändå att påverkan 

på nuvarande gatunät är liten. 

Vissa förändringar i gatunätet erfordras dock med hänsyn till att de olika trafikslagen 

har olika behov och anspråk som kan vara motstridiga eller att brister 

finns i gaturummets utformning och gestaltning. Förändringar i gatunätet 

som innebär möjligheter att bygga inåt och samtidigt ge gaturummet en 

vacker och funktionell gestaltning föreslås också. 

• Ombyggnad av några befintliga korsningar till cirkulationsplatser 

bland annat utmed cityringen och Norrleden. 

• Råbyleden, Vallbyleden, Bjurhovdagatan och del av Stockholmsvägen 

får två körfält 

• Ny förbindelse mellan E18 och Mälaren/Centrala Mälarstranden 

• Ny trafikled –Västerleden - mellan Surahammarsvägen och 

Köpingsvägen inklusive ny trafikplats på E18. 

• Del av ny trafikplats på E18 i Kranbyggargatans förlängning. 

• Ny vägförbindelse mellan Bergslagsvägen och Gryta avfallsstation 

till att börja med endast arbetsväg till planerad bergtäkt/Gryta avfalls 

anläggning) 

Trafiklederna Råbyleden, Vallbyleden, Bjurhovdagatan och Stockholmsvägen 

(resterande delar förbi lasarettet) är dimensionerade för mycket stora trafikflöden 

och har dubbla körfält i båda riktningarna. Det är möjligt att 

omvandla dem till stadsgator med endast ett körfält i vardera riktningen, vilket 

ger förutsättningar för förtätning med bostäder och verksamhetslokaler i 

ett läge där det redan finns bra kollektivtrafik. Bebyggelsen på ömse sidor 

om vägen kan länkas samman och trafikleden bli en attraktiv och vacker 

stadsgata. 

Ringvägen (Cityringen) har också överstandard, men med hänsyn till bland 

annat gestaltning och korsningsavstånd bibehålles dubbla körfält på hela 

Ringvägen. 

Ny förbindelse mellan E18 och Mälarstranden har studerats närmare i fördjupningen 

av översiktsplanen för Centrala Mälarstranden. 

Motorfordonstrafiken ges hög prioritet inom de delar av huvudvägnätet som 

har störst betydelse för genom- och infartstrafik och för förbindelser mellan 

olika stadsdelar såsom E18, den yttre ringleden, Bergslagsvägen och 

Cityringen. 

Inom lokalvägnätet ges de oskyddade trafikanterna hög prioritet. 

Markreservatet för den så kallade Västerleden har studerats i översiktsplanerna 

för Erikslund respektive Västra Skälby. 

Förslag till omvandling av Råbyleden, ideförslag Sweco FFNS Stockholm 

26

Markanvändning - hur trafiken ska utvecklas 

E18 genom staden har stor betydelse både för den lokala trafiken och för genomfartstrafiken. 

E18 är en viktig entré till staden och dess gestaltning är 

viktig för hur man upplever staden. Mark reserveras för en ny av- och påfart 

vid Kranbyggargatan. I ett första skede byggs endast en påfart till E18, men 

möjligheter att bygga ett fullständigt mot ska finnas. 

För närvarande projekteras en breddning av E18 till motorvägsstandard för 

delen Västjädra-Skälby. Mark reserveras för ytterligare körfält norr om befintlig 

väg. 

Markreservatet för yttre E18 så som det redovisas i den kommuntäckande 

översiktsplanen utgår. Vägverket har inte några anspråk på ett sådant. I den 

kommuntäckande översiktsplanen, antagen 1998, motiverades vägreservatet 

med att det kunde behövas för lokala förbindelser eller för teknisk försörjning. 

Ur stadens synpunkt är en utflyttning av trafiken från nuvarande E18 

varken önskvärd eller möjlig. Vägreservatet skär dessutom igenom 

Önstaskogen som är ett mycket värdefullt grönområde för hela staden och 

det enda tysta rekreationsområdet. 

I det fall andra tvärförbindelser aktualiseras krävs nya studier för att hitta 

bästa läge. Vid revidering av den kommuntäckande översiktsplanen kommer 

vägsträckningen i sin helhet att behandlas. 

Godstrafik 

Näringslivets utveckling är beroende av goda kommunikationer för gods. 

Sjöhagen/Mälarhamnars område, Hacksta, Tunbytorp och Finnslätten, Hälla 

och Erikslund är strategiska målpunkter. Även Centrum är ett viktigt distributionsområde 

för gods. 

Markreservationen för Västerleden mellan Surahammarsvägen och Köpingsvägen 

liksom för Hustaleden motiveras i första hand av behovet av avlastande 

vägar för tunga transporter. Möjligheterna att etablera så kallade kombiterminaler 

i anknytning till järnvägen för att öka andelen spårbundet gods 

bör utredas. I Hacksta och i Stenby finns förutsättningar för sådana terminaler. 

Reservat för yttre E18 och naturgasledning utgår 

Målpunkter för näringslivets godstransporter 

27

Övriga kommunikationer 

Goda kommunikationer är en del av Västerås attraktivitet. Arbets- och skolresorna 

förväntas öka liksom regionala transporter av varor och gods. 

Vid sidan av vägnätet är järnvägen, djuphamnen samt Västerås flygplats 

hörnstenarna i transportsystemet och därmed viktiga förutsättningar i den 

fortsatta planeringen. Även god kapacitet för elektronisk kommunikation 

fordras. 

Järnvägen 

Ombyggnaden av bussterminalen vid Västerås Central är en del i arbetet 

med att utveckla stationen till en knutpunkt för resande. Samordning i tid 

och rum mellan olika färdsätt är en viktig del i att öka kollektivtrafikens attraktivitet. 

Ytterligare en station vid Finnslätten kan eventuellt aktualiseras redan inom 

den närmaste tioårsperioden. Förutsättningarna för ett nytt stationsläge i väster 

bör utredas vidare i pågående översiktsplanearbete för Sjöhagen-Hacksta 

mm. En ny järnvägsstation ställer krav på tillgänglighet för cykel, bil och 

buss liksom på markanvändningen i närområdet. 

Västerås flygplats 

Västerås flygplats ska ha möjlighet att expandera. Med hänsyn till risken för 

bullerstörningar bör inte ytterligare bostäder, skolor eller annan störningskänslig 

verksamhet tillåtas inom flygplatsens influensområde. De begränsningar 

i tillåtna byggnadshöjder som finns i flygplatsens omgivning ska 

också beaktas. 

Gällande flygbullerzon grundar sig på den militära flygverksamhet som tidigare 

förekom på flygplatsen. Som en del i översiktsplanearbetet togs ett förslag 

till ny avgränsning av bullerzonen fram. Förslaget grundade sig på 

beräkningar som gjorts med utgångspunkt från gällande koncessionsbeslut. 

Efter remiss konstaterade dock byggnadsnämnden att kompletterande utredningar 

behövs innan nya bullerutbredningskurvor kan fastställas. Flygplatsens 

utvecklingsbehov behöver belysas ytterligare liksom de speciella 

förutsättningar som skapas av skolflyget. Förutsättningarna för bullerberäkningarna, 

bland annat antagandena om in- och utflygningsvägar, behöver utredas 

vidare. 

Den nuvarande flygbullerzonen, som gällt sedan 1977 och redovisas i den 

kommuntäckande översiktsplanen antagen 1998, ska fortsätta att gälla i avvaktan 

på vidare utredning. 

Djuphamnen 

En särskild utredning om hamnens framtida markbehov har gjorts och ingår 

som underlag till den särskilda fördjupningen av översiktsplanen för 

Sjöhagen-Hacksta. Möjligheterna att nå hamnen även med tunga och breda 

transporter ska beaktas i den fortsatta planeringen. 

Turbåtstrafiken 

Tillgängligheten till Mälaren och mälarstränderna ökas genom att turbåtstrafiken 

utvecklas. Förutsättningarna för utveckling av färjelinjer, bryggor mm i 

Mälaren bör utredas vidare liksom möjligheterna att samordna buss- och turbåtstrafik 

IT-infrastruktur 

Staden avser för närvarande inte att bygga någon ny IT-infrastruktur utöver 

den utbyggnad som sker i Mälarenergi Stadsnäts regi. Mälarenergi Stadsnät 

koncentrerar sig på att ansluta främst större fastighetsägare, företag och offentlig 

förvaltning inom Västerås tätort. 

Även andra nätägare har IT-infrastruktur inom kommunens gränser. Arbete 

pågår med att ta fram ett särskilt IT-infrastrukturprogram för Västerås. 

Västerås stad har idag en begränsad överblick av befintlig och planerad ITinfrastruktur. 

Det är väsentligt att all IT-infrastruktur för telefoni och data, 

oavsett media, hanteras sammanhållet. Det innebär att även telestationer, 

GSM-master etcetera ska ingå. Planeringen av IT-infrastrukturen bör lämpligen 

samordnas med planeringen av övrig infrastruktur såsom vägar, fjärrvärme, 

vatten och avlopp . 

28

Markanvändning - teknisk försörjning 

TEKNISK FÖRSÖRJNING 

Vatten och avlopp 

Inom den redan byggda staden nyttjas befintligt avloppssystem. 

Kungsängsverket har kapacitet för att ansluta ytterligare ca 25 000 personer. 

I nya områden utanför den nuvarande stadsbebyggelsen bör möjligheten till 

alternativa avloppslösningar prövas. 

Åtgärder för att minska omgivningspåverkan från Kungsängsverket har studerats 

i en särskild utredning. Vidtagna och planerade åtgärder har gjort det 

möjligt att minska skyddszonen kring reningsverket till 200 meter, vilket är 

en förutsättning för planeringen och utbyggnaden av Centrala Mälarstranden. 

Slam från avloppsreningsverket kan nyttjas för gödsling av energigrödor 

som salix. Lämpliga marker för sådan odling bör utredas. 

Åtgärder för rening av dagvattnet redovisas i Västerås Dagvattenplan. 

Energianläggningar 

Kraftvärmetekniken bör även fortsättningsvis utgöra grunden för el- och värmeförsörjning 

för staden. 

Fjärrvärmesystemet dominerar idag i Västerås tätort. Vid förtätning och förnyelse 

inom den redan byggda staden förutsätts fjärrvärmenätet nyttjas. 

Under senare år har prisrelationen mellan el och fjärrvärme varit sådan att 

vissa nya småhusområden inte anslutits utan i stället fått uppvärmning baserad 

på el. Långsiktigt är dock en anslutning till fjärrvärme att föredra, främst 

av miljöskäl. 

I nya områden utanför den nuvarande stadsbebyggelsen bör förutsättningarna 

för lokala energisystem undersökas. 

Den första biobränslepannan vid kraftvärmeverket invigdes våren 2001. På 

sikt kommer äldre pannor att bytas ut, vilket innebär möjligheter att ersätta 

kol och olja med andra bränsleslag. Det betyder bl. a att mark måste finnas 

för mellanlagring av bränsle och aska i kraftvärmeverkets närhet, vilket ingår 

som en förutsättning i pågående översiktsplanearbete för Sjöhagen-Hacksta. 

En reservanläggning för produktion av fjärrvärme finns intill Kungsängsverket. 

Introduktion av fordonsgas baserad på biogas planeras. Gasen kommer dels 

från Växtkraftprojektet (Vafab), dels från avloppsreningsverket. 

En biogasanläggning färdigställs nu i anslutning till Gryta avfallsstation. 

Kraftledningar 

Befintliga luftledningar går idag igenom stadsbebyggelsen väster och norr 

om staden. I samband med att förnyad koncession behandlas bör alternativa 

lokaliseringar alternativt kablifiering övervägas där så bedöms lämpligt med 

hänsyn till pågående och planerad markanvändning. 

För att klara fortsatt utbyggnad nordväst om staden krävs investering i en ny 

mottagningsstation, som lokaliserats till Sätraområdet, norr om Norrleden. 

Dagvattendamm 

Naturgas 

I den kommuntäckande översiktsplanen finns ett reservat för naturgasledning 

parallellt med den s k yttre E18. Detta utgår i likhet med vägreservatet. 

29

Frågan om en naturgasledning genom Mellansverige och därmed Västerås 

utreds för närvarande av AB Svensk Naturgas, som därvid presenterat ett alternativt 

läge norr om Gryta avfallsstation och Hökåsen. 

Avfall 

Under lång tid framöver kommer olika typer av avfalls- och återvinningsverksamhet 

att finnas vid Gryta avfallsstation. Miljödomstolen lämnade i 

april 2002 förlängt tillstånd enligt Miljöbalken vilket ger Vafab möjlighet att 

utveckla och bygga ut verksamheten vid Gryta avseende bland annat biologisk 

behandling, sortering och lagring av avfall. Växtkraftanläggningen för 

produktion av gas har lokaliserats hit. Här byggs också en specialdeponi för 

farligt avfall. 

kartan. Inom detta område ska fortsatt planering redovisa avfallsstationens 

framtida markbehov där detta vägs mot andra intressen i området. I den fortsatta 

planeringen är det även viktigt att behovet av skyddszoner kring avfallsanläggningen 

klarläggs. 

För att klara en långsiktigt hållbar avfallshantering är det viktigt att den fortsatta 

planeringen tar hänsyn till behovet av mark för miljöstationer och återbruksanläggningar. 

Inom nuvarande deponiområde kommer deponering att ske på höjden t o m 

2008, därefter behövs en ny deponi. En utvidgning av avfallsupplaget vid 

Gryta avfallsstation är huvudalternativ för det långsiktiga deponeringsbehovet 

i regionen. En utbyggnad i nordlig riktning i direkt anslutning till befintligt 

upplag har föreslagits. En liten del av utvidgningen berör det mycket 

värdefulla natur- och rekreationsområdet Önstaskogen och innebär intrång i 

ett kärnområde för biologisk mångfald. I vad mån dess värden kan upprätthållas 

vid en deponi måste utredas ytterligare. Önstaskogen är det enda 

strövområdet i staden som kan erbjuda tystnad, vilket också kräver särskild 

hänsyn. 

Utbyggnaden av avfallsstationen för biologisk behandling, sortering och lagring 

av avfall mm förutsätts i första hand ske öster om nuvarande deponi. 

Även denna utvidgning innebär intrång i ett område med stora biologiska 

värden. 

En ny väg till avfallsanläggningen från Bergslagsvägen föreslås på sikt. 

Inledningsvis ska vägen i första hand vara en arbetsväg till den bergtäkt som 

föreslagits i anslutning till Grytaanläggningen 

Området kring Gryta avfallsstation har betecknats ”Utredningsområde” på 

30

Markanvändning - resurshushållning 

RESURSHUSHÅLLNING 

Potentiella bergtäkter 

Sex kommuner i Västra Mälardalen och berörda länsstyrelser har i ett gemensamt 

projekt arbetat med materialhushållningen i regionen. Målet är att 

bidra till en långsiktigt hållbar användning av grus- och bergmassor. De områden 

inom planområdet som i den utredningen bedömts lämpliga för bergtäkter 

har markerats på kartan. Tillgången till brytbart berg ska beaktas i den 

fortsatta planeringen och vid andra beslut som rör markanvändningen. 

Ett av de markerade områdena finns i Hallstaskogen väster om Erikslund. I 

översiktsplanen för Erikslundsområdet belyses lämpligheten och eventuella 

effekter av en bergtäkt i området. 

Fråga har även väckts om möjligheten att öppna en bergtäkt i anslutning till 

Gryta avfallsstation. Även denna har markerats på kartan. 

Vattentäkter 

Västerås dricksvatten kommer huvudsakligen från Mälaren efter infiltration 

vid Hässlö och Fågelbacken. Viktigast för dricksvattenförsörjningen är att 

säkra vattenkvaliteten i Västeråsfjärden. De vattenskyddsområden som finns 

inom planområdet har markerats på kartan. En översyn av avgränsningen av 

vattenskyddsområdena pågår. 

31

RIKTLINJER 

- h u r s t a d e n s k a p l a n e r a s 

Riktlinjerna i detta avsnitt ger vägledning vid prövning av tillkommande bebyggelse 

eller annan förändring av markanvändningen. 

Riktlinjerna har sin utgångspunkt i målen om livskvalitet och ett hållbart 

Västerås och lyfter fram de kvaliteter som bör värnas eller eftersträvas när 

staden utvecklas och förändras. De ger anvisningar om hur planeringen kan 

stödja bland annat hälsa, trygghet och integration, hur vi ska ta vara på det 

som är typiskt Västerås, hur vi ska utveckla den biologiska mångfalden och 

hur vi kan stärka stadens attraktivitet. 

Se helheten - inte delarna 

Planeringen och utvecklingen av staden ska präglas av helhetssyn - staden 

ska planeras och förvaltas i riktning mot ett hållbart stadsbyggande med ett 

socialt, kulturellt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. 

Riktlinjerna har ofta ”bäring” på flera hållbarhetsaspekter. Integration och 

mångfald är exempelvis viktigt för både social och kulturell hållbarhet. 

Möjlighet till möten och upplevelser i staden har betydelse för såväl social 

och kulturell som ekonomisk hållbarhet. Vi har ändå valt att låta beskrivningen 

följa de olika hållbarhetsbegreppen och där fler av begreppen berörs 

valt det som känns mest relevant. 





SOCIAL HÅLLBARHET 

En stad för alla 

Staden ska fungera för olika människors behov, underlätta vardagslivet, 

främja social samvaro, stimulera till aktiviteter samt erbjuda en fysisk miljö 

som upplevs som hälsosam, säker, trygg och upplevelserik. Ålder, kön, utbildning, 

livssituation och bakgrund ger olika preferenser för vad som är viktigt 

för den enskilda individen. I Västerås finns många människor med en 

mångskiftande kulturell bakgrund - drygt 110 nationaliteter finns representerade. 

Staden har en något yngre befolkning än riksgenomsnittet ( högre andel 

20-39 år, lägre andel 40-54 år). 

Inom ramen för fysisk planering kan vi planera för ett varierat utbud av bostäder 

med olika upplåtelseformer, skapa utrymme för olika typer av service 

och naturliga mötesplatser, möjliggöra fysisk aktivitet genom att planera för 

närbelägna grönområden samt erbjuda bra möjligheter att förflytta sig både 

till fots och med cykel och bil. 

Gemenskap och social sammanhållning 

Ett av de övergripande målen för stadens bostadsbyggnadsplanering är att integration 

ska eftersträvas på områdesnivå. En blandning av olika boendeformer, 

hustyper och upplåtelseformer och bebyggelse av olika ålder ger möjligheter 

för människor i olika åldrar och med olika bakgrund och erfarenheter 

att mötas. Olika gruppers – unga, äldre, funktionshindrade – behov av 

bostad ska tillgodoses. Nya bostäder med hiss i ett redan byggt område kan 

exempelvis öka möjligheterna för äldre att bo kvar i sin närmiljö. 

Det är i arbetslivet och vardagsbestyren vi möts - på arbetet, i skolan, i butiken. 

På fritiden umgås de flesta med dem de redan känner. Områden endast 

ordnade för boende och fritid ökar därför segregationen i samhället. Därför 

är det viktigt att det finns butiker och verksamheter och inte enbart bostäder i 

en stadsdel, som därmed blir rikare på upplevelser och trevligare att vistas i. 

Synliga människor ”dygnet runt” ger tryggare miljöer. Bra skolor är en viktig 

faktor för att främja integration. 

33

Blandningen av bostäder och verksamheter kan ske på olika nivåer – i stadsdelen, 

i kvarteret och i huset. I stadsdelen kan en blandning förbättra servicen 

och alstra nya verksamheter. I kvarteret kan nya verksamheter ge lokala 

initiativ och småföretagande. En ny syn på arbetet innebär att vi ska kunna 

bo och arbeta ”på samma plats”, vilket ställer krav på byggnadens mångsidighet. 

I centrala och halvcentrala lägen kan bottenvåningar utformas så att 

där går att ha verksamheter. I bostadsområdet är det bra om bostaden har ett 

rum som går att avskilja, som uthyrningsrum eller verksamhetslokal. Det går 

inte att planera verksamheter men det är stor skillnad mellan bebyggelse som 

är planerad för att kunna rymma verksamheter av olika slag och sådan bebyggelse 

som utgår från att tillvaron kretsar kring boendet. 

Parker, natur och vattenområden är till för alla 

Stadens parker, natur- och vattenområden bildar tillsammans med gator och 

torg vårt allmänna rum. Mötet mellan människor i miljöer där man ”blir 

sedd”, där man möter samma människor flera gånger bidrar till trygghet. 

Miljön ska inbjuda till samvaro och sociala kontakter i bostadens närhet. Här 

ska också finnas möjligheter att besöka anläggningar för idrotter, för lek och 

andra utomhusaktiviteter. Man ska kunna röra sig mellan olika vardagsaktiviteter 

till fots och på cykel alla tider på dygnet och utan att utsättas för störningar 

från trafik eller störande verksamheter. 

Parker och natur i direkt kontakt med eller med utsikt över Mälaren och 

Svartån utgör våra mest uppskattade områden. Kvarvarande naturstränder 

ska utvecklas och de kajer och hamnbassänger som friläggs när industriområdena 

vid stranden omvandlas ska tas tillvara så att tillgängligheten till 

Mälaren ökar för alla västeråsare. 

Hästhovsskolan - förtätning med nya bostäder i ett äldre bostadsområde 

Gymnasieelever i botaniska trädgården 

34

Riktlinjer - hur staden ska planeras 

En stor del av stadsdelarna i Västerås är byggda under 50-, 60- och 70-talen 

då rådande stadsplaneideal innebar en tydlig indelning i enklaver, grannskapsenheter, 

som skulle innehålla alla de funktioner som människor behövde. 

Det innebar att stadsdelarna även fick egna stora naturområden, stadsdelsskogar, 

som med park- och naturstråk förbands med bostadsgårdarna och 

som ger möjlighet till naturupplevelser och samvaro för alla invånare. Dessa 

stadsdelsskogar är en unik tillgång som ska utvecklas för västeråsarnas vardagliga 

rekreation. 

Tillgänglighet 

En god tillgänglighet för alla innebär en skyldighet att utforma den fysiska 

miljön så att personer med funktionshinder inte hindras eller utestängs från 

att ta del av samhällets service, varor och tjänster. Såväl bostäder som offentliga 

byggnader och lokaler ska utformas så att de kan nås och användas av 

personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. För flerbostadshus 

är frågan om bostädernas tillgänglighet framför allt knuten till om huset har 

hiss. Komplettering med nya bostäder med hiss kan exempelvis öka möjligheterna 

för den som av ålder eller annan anledning har svårt att röra sig att 

bo kvar i sitt område. En studie av hur tillgången till hiss inom befintligt bostadsbestånd 

kan förbättras är en angelägen uppgift. 

Ett av målen i trafikplanen är tillgänglighet, säkerhet och närhet för alla, dvs 

för såväl biltrafikanter som gående, cyklister och bussresenärer. Detta kan 

åstadkommas genom att öppna och dubbelrikta gatusystemet i vissa delar, åtgärda 

felande länkar inom bil-, buss- och cykelvägnätet samt genom att utveckla 

turbåtstrafiken på Mälaren. Vidare måste transportsystemet bli mer 

tillgängligt för personer med olika funktionshinder. Det handlar dels om att 

göra kollektivtrafiken tillgänglig genom åtgärder i fordon, hållplatser och informationssystem, 

dels genom att göra gatumiljön tillgänglig genom åtgärder 

som rör bland annat gångytornas jämnhet och lutningar, gaturummets möblering 

samt gångpassagernas detaljutformning. 

Handel och service 

Närhet till service, kultur och fritidsaktiviteter ger förutsättningar för ett vardagsliv 

som fungerar bra. Många lokala centrumanläggningar tynar idag bort 

när närservicen konkurreras ut och försvinner. För grupper som saknar tillgång 

till bil minskar tillgängligheten till service. För att bibehålla butikerna i 

stadsdelarna är god tillgänglighet för alla trafikslag viktigt. Det bör också 

vara en strävan att samordna den offentliga servicen med den kommersiella 

för att ge bättre överlevnadsmöjligheter för den senare. Ökad tillgänglighet 

mellan olika stadsdelar kan också ge bättre förutsättningar att bibehålla servicen. 

City som är stadens mest koncentrerade och attraktiva serviceområde ska 

vara en mötesplats för alla åldrar. City ska vara lätt tillgängligt för alla. Man 

ska känna sig välkommen och trygg i city. 

Hälsa, trygghet och säkerhet 

En trygg och trivsam närmiljö är en viktig grund för välbefinnande och hälsa 

och ger människor möjlighet att växa och ha inflytande över sitt eget liv (ur 

Folkhälsoprogrammet antaget mars 2003). 

Trygghet skapar trivsel 

Behovet av trygghet är grundläggande. Vad som kan hända människor emellan 

och som påverkar människors känsla av trygghet eller otrygghet är beroende 

av en mängd olika faktorer. Många av dessa är av sådan karaktär att de 

inte kan hanteras inom ramen för den fysiska planeringen. Normer, värderingar, 

förhållningssätt och moraluppfattning är exempel på grundläggande 

faktorer som är avgörande för hur ett samhälle fungerar. 

Det finns emellertid en hel del forskning och erfarenheter som säger att levande 

och befolkade städer ger goda förutsättningar för trygghet – tomma 

städer är farliga. Det handlar i stor utsträckning om möjligheten till social 

kontroll – att se och att vara sedd. 

Några exempel på trygghetsskapande åtgärder: 

35

• En blandning av olika aktiviteter/funktioner som t ex skola, daghem, 

kyrka, livsmedelsbutik, kafé, idrottsplats, lekplats och boende samt 

gång- och cykelvägar som passerar, gör att andra människor finns 

närvarande. Välskötta och ordnade platser och objekt visar att någon 

bryr sig om miljön och inger därför trygghet. 

• Platser och gång-/cykelvägar utformas så att de blir överblickbara 

t ex bör vrår eller vegetation där det går att gömma sig undvikas 

och belysningen vara tillräcklig och jämn. Det innebär inte att alla 

gång- och cykelvägar inom rekreationsstråk ska vara belysta utan 

att alternativa, belysta, vägval för gående och cyklande nattetid bör 

erbjudas. 

Det grundläggande förhållningssättet bör vara att det ska behöva vidtas så få 

åtgärder som möjligt för att skydda människorna i staden. 

Det handlar i stället om att se till att de inte har någon anledning att känna 

sig otrygga. 

Delaktighet är grundläggande 

Ett bra vardagsliv handlar inte minst om möjligheter att påverka sin egen 

miljö, sitt bostadsområde och sin stad. Förnyelse och förändringar inom den 

redan byggda staden kräver kunskaper om lokala förhållanden och hur vardagslivet 

fungerar i olika delar av staden. Erfarenheter från de som bor och 

verkar i staden - kvinnor, män, unga, gamla, människor med olika bakgrund 

och erfarenheter - är viktigt underlag i planeringen. 

Grönska ger välbefinnande 

Vistelse i gröna miljöer har stor betydelse för människors välbefinnande. Det 

medverkar till att motverka stress, öka kreativitet och inlärningsförmåga och 

ger bättre kondition och immunförsvar. Även den passiva naturupplevelsen, 

att från sin bostad se ut över grönskande träd och glittrande vatten och lyssna 

till fågelsång, är viktigt för folkhälsa och rehabilitering. Denna möjlighet ska 

utnyttjas i stadens planering för ett bra vardagsliv. 

36


Trygg och säker trafikmiljö 

Alla trafikanter - oavsett ålder, kön eller färdsätt – har rätt till en trygg och 

säker trafikmiljö. Trafikmiljön ska vara utformad så att risken för personskador 

är låg. Äldres, barns och funktionshindrades krav på utformning ska 

vara vägledande. Det kan t ex innebära att fordonshastigheten inte är mer än 

30km/tim där blandtrafik råder, att cykelvägnätets säkerhet utvecklas och att 

säkerheten i korsningar förbättras. 

Buller 

Buller i tätorter är ett stort folkhälsoproblem och orsakar exempelvis sömnproblem, 

irritation och stress. Buller kan också orsaka hörselskador och effekter 

på hjärt- och kärlsystemet. De största bullerkällorna är väg- och järnvägstrafik 

och flyg samt industrianläggningar. I områden med blandning av 

bostäder och verksamheter ex dansrestauranger och andra nöjeslokaler ska 

också störningar från musikanläggningar och människor uppmärksammas. 

Gator och vägar är en del av staden och trafiken kommer därför ofta nära 

inpå bebyggelsen. Trafikens bullerpåverkan kan minskas genom olika slag 

av åtgärder såsom att minska bullret vid källan, flytta källan eller genom att 

avskärma och dämpa bullret. Att åtgärda buller i efterhand är oftast mycket 

kostsamt. Bullerfrågor måste därför uppmärksammas tidigt i planeringen så 

att man kan förebygga onödiga problem. 

Riksdagen har fattat beslut om riktvärden för trafikbuller som normalt inte 

bör överskridas. Vissa avsteg från utomhusnormen kan vara motiverade i 

stadsmiljöer som av andra skäl är särskild lämpade för bostadsbebyggelse. 

Om det vid en samlad bedömning av vad som är önskvärt för staden som helhet 

visar sig finnas starka skäl att bygga inom områden utsatta för buller, ska 

detta vara möjligt under förutsättning att en ”tyst sida” skapas för alla lägenheter. 

Tyst sida innebär ett avsteg från gällande riktvärden. Högre bullernivåer 

accepteras på den störda sidan om bebyggelsens utformning och lägenhetslösningarna 

är sådana att huvuddelen av de rum som man vistas i kan 

förläggas till en tystare sida där hårdare krav än de generella riktlinjerna 

ställs. Det är viktigt att alltid söka en lösning så att avsteg från riktvärdena 

minimeras. 

37

Risker 

I Västerås liksom i de flesta städer finns verksamheter som hanterar farliga 

eller miljöstörande ämnen och material. Denna typ av verksamheter och 

transporter genom staden är förenade med risker för omgivningen. Det 

handlar både om risk för olyckor och katastrofsituationer och om risker för 

människors hälsa och miljön på lång sikt genom exponering av farliga ämnen, 

strålning eller liknande. Att förebygga risker innebär att tänka efter före, 

att inte bygga in problem i en fungerande infrastruktur, att skapa förutsättningar 

för en hälsosam livsmiljö. 

Vissa verksamheter är inte lämpliga att integrera med övrig bebyggelse med 

hänsyn till de olycks-, hälsorisker och störningar människor kan komma att 

utsättas för i dess närhet. Detta måste man ta hänsyn till när ny bebyggelse 

planeras. Farligt gods, dvs ämnen och produkter som kan skada människor 

och miljö om en olycka sker, transporteras till, från och genom Västerås på 

väg, järnväg och till sjöss. Förändringar i markanvändningen intill t ex vägar 

upplåtna för farligt gods kräver därför särskilda överväganden. 

Räddningstjänstens förutsättningar att ingripa vid olyckor ska också beaktas 

i planeringen. 

För att få en klar bild av risker i ett samhälle och inkludera dessa i den fysiska 

planeringen krävs att en riskanalys görs som belyser riskerna för att 

olyckor ska inträffa och konsekvenserna av dessa. I dagsläget finns ingen riskanalys 

för Västerås tätort, varför en bedömning måste göras i varje enskilt 

fall. 

Social hållbarhet- riktlinjer för planering 

(Inom vissa områden finns mer detaljerade riktlinjer som skall utgöra ett 

stöd vid detaljplanering, bygglovprövning och annan ärendehantering. 

Dessa redovisas i särskild bilaga.) 

• Planeringen ska inriktas på ett varierat bostadsutbud vad gäller 

hustyp, storlek och upplåtelseformer liksom blandning av bostäder 

och verksamheter. 

• När ny bebyggelse planeras inom den redan byggda staden ska de 

bostadspolitiska målen om bland annat integration vara vägledande 

dvs. projekten ska öka variationen av upplåtelse- och boendeformer 

samt vid behov förbättra tillgängligheten (t ex med hiss) 

• Mark och byggnader ska i möjligaste mån planeras för en flexibel 

användning 

• Trygga och tillgängliga park- och naturområden av god kvalitet och 

med olika funktioner ska finnas. 

• En miljö som är trygg och säker under dygnets alla timmar ska 

eftersträvas. 

• Den fysiska miljön ska utformas så att personer med funktionshinder 

inte utestängs eller hindras från att ta del av samhällets service, varor 

och tjänster 

• En trygg och säker trafikmiljö med god tillgänglighet för alla 

trafikantgrupper ska eftersträvas (se bilaga C och Trafikplanen). 

• Gällande riktvärden för trafikbuller ska vara vägledande vid all 

planering. I undantagsfall kan riktlinjerna för ”tyst sida” tillämpas (se 

bilaga D) 

• Vid prövning av tillkommande bebyggelse eller annan förändring av 

markanvändningen ska en bedömning av risker förenade med farliga 

transporter och anläggningar göras (se bilaga D). 

38


KULTURELL HÅLLBARHET 

Stadens identitet och karaktär 

Landskapets förutsättningar och den av människan anlagda staden skapar 

stadens identitet, vår gemensamma bild av Västerås. Vår inre bild av 

Västerås varierar naturligtvis från person till person, men vissa platser, stråk, 

byggnader eller företeelser och inslag i stadsbilden blir viktigare än andra 

när vi ska beskriva vår stad. Det är dessa som är särskilt viktiga att uppmärksamma 

när staden utvecklas och förändras. 

En grön och en blå stad 


del av Västerås attraktion och långsiktiga hållbarhet – det skapar stadens 

identitet. Västerås idag återspeglar tydligt landskapets förutsättningar i såväl 

bebyggelse som parker. Viktiga lokala särdrag är självklart Mälaren med 

strandområden och Svartådalen men också Djäkneberget, Kyrkbacken, 

Hovdestalunds begravningsplats, stadsdelarnas stora skogsområden och de 

centrala parkerna och torgen utgör ett kulturarv som präglar staden. Det gör 

också Badelundaåsen med kulturmiljöer och omgivande kulturlandskap. 

Detta är lokala särdrag som ska lyftas fram och förstärkas i planeringen. 

Gränser i staden 

För den som rör sig i staden finns en karaktärsgräns mellan den sammanhängande 

staden och där stadsdelarna blir förorter. Avgörande för karaktären 

är vägnätets utformning tillsammans med bebyggelsens karaktär och relation 

till gaturummet. Där gatan är lätt att ta sig över och bebyggelsen fortsätter på 

andra sidan blir gatan inte en gräns som skiljer stadens delar från varandra. 

Vid planering av bebyggelsetillskott inom den redan byggda staden bör man 

ta ställning till hur denna gräns för den sammanhängande staden påverkas. 

Stadens entréer är viktiga för upplevelsen av ankomst till staden, av att man 

är framme. Möjligheterna att göra stadens entréer tydligare bör uppmärksammas 

i den fortsatta planeringen. 

39

Platser med symbolvärde 

Många platser är förknippade med personliga upplevelser och har därmed ett 

symbolvärde för den enskilde. Många platser intar dock många västeråsares 

hjärtan såsom Djäkneberget, Björnön, Vallby friluftsmuseum, småbåtshamnarna, 

Kyrkbacken, Johannisberg-Lövudden och Mälarparken. Stadens torg 

och gatumiljöer är viktiga sociala knutpunkter. 

Domkyrkan, Slottet, Stadsbiblioteket, Västerås konstmuseum, Västerås teater, 

ASEA-strömmen, CuLTUREN, Växhuset, Mariaberget/Decibel samt 

Konserthuset är platser och byggnader knutna till någon form av kulturell 

verksamhet som också har stor betydelse för många Västeråsare. 

Landmärken 

Stadsbebyggelsen markerar sig i landskapet med byggda torn med starkt 

symbolvärde. Domkyrkan, ASEA-tornet, stadshustornet och Skrapan bildar 

inte bara den siluett av staden som vi marknadsför, de markerar kyrkans, industrins, 

kommunens och kommersens kraft. Men även andra landmärken, 

som inte har dessa symbolvärden, markerar sig i landskapet: kraftvärmeverket, 

lantmännens silo, vattentornet och den nya bebyggelsen vid Mälaren. 

Den omvandling av de mälarnära områdena som skett och kommer att ske på 

Öster Mälarstrand, Östra Hamnen och övriga delar av den Centrala Mälarstranden 

innebär att en helt ny stadsfront växer fram som ger begreppet 

Västerås Mälarstaden innebörd. 

Utblickar 

Det flacka mälarlandskapet med sina vassklädda stränder ger dåliga förutsättningar 

för utblickar mot vattnet. De få platser där möjlighet till utblickar 

finns är därmed extra viktiga att slå vakt om. Från Djäkneberget, Mälarparken, 

Stallhagen, Hamre strand och Hamre äng ger höjdpartier i terrängen 

möjligheter till utblickar mot Mälaren. Andra platser där utblickar mot vattnet 

har stort värde är centrala staden längs ån och gångbron vid järnvägsstationen. 

Utblickar över Svartåns dalgång från t ex Vallbybron är en viktig karaktär för 

staden. Fria siktlinjer i stadens gaturum finns inte så många. Karaktäristisk är 

dock Stora gatans snitt genom den centrala staden. 

Stadsbildsfronter 

Inne i stadsbebyggelsen finns ”väggar” som är påtagliga och som representerar 

ett kulturhistoriskt värde som bör skyddas. Ofta utgör de en kombination 

av grönska, terrängform och bebyggelse. Sådana stadsbildsfronter finns utmed 

åns båda sidor, vid Lögarängen och utmed Södra Ringvägen. Mer renodlade 

bebyggelsefronter finns vid Stora Gatan – Floragatan samt runt Stora 

Torget och Fiskartorget. 

Aseaströmmen - staty vid Stora torget 

Rudbeckiusstatyn vid Domkyrkan 

40


Det byggda kulturarvet 

Västerås har ett rikt kulturarv i byggnader, kvarter, parker, gator och torg. 

Staden firade 1000 år som boplats 1990 men är till stora delar ändå en ganska 

ung stad. Mer än hälften av alla bostäder är byggda de senaste femtio 

åren. 

Stadens egentliga expansion började i slutet av 1800-talet i samband med att 

ASEA, nuvarande ABB, flyttade till Västerås. Före det var Västerås en köpstad 

men hade också de mer speciella funktionerna residensstad, stiftsstad 

och skolstad, vilket gav karaktär åt staden. På 1890-talet slog sig ASEA och 

Nordiska Metall ( senare Metallverken) sig ner längs järnvägen söder och öster 

om staden och därmed lades grunden till den industristadsdel som först 

idag fått en annan användning. 

De kvaliteter och värden som finns i den äldre bebyggelsen beskrivs i bevarandeprogrammet 

för Västerås stadsbebyggelse som antogs av kommunfullmäktige 

i juni 1985. Som en del av översiktsplanearbetet har utredningen 

”Det byggda kulturarvet” tagits fram. Den är koncentrerad till det som planerats 

och byggts från 1950-talet och framåt. Varje tidsepok skapar sina särskilda 

karaktärsdrag som framträder tydligare i hela miljöer än i enstaka objekt. 

”Det byggda kulturarvet” har därför inriktats på sammanhängande områden 

och lyfter fram ett urval av de områden i staden som är tydliga ”informationsbärare” 

av viktiga årtionden i Västerås nutidshistoria. 

Vackra gator 

Bebyggelsen och trafiken i staden förutsätter varandra. Att planera för trafik, 

gator och vägar är en del i att stadsplanera. Ett av målen i trafikplanen är att 

gestaltningsfrågorna ska ges större utrymme. Genom planering och ombyggnad 

kan vi få trafikrum som är upplevelserika och trevliga att färdas och vistas 

i samtidigt som de är självförklarande och trafiksäkra. 

Tidigare har biltrafikens behov av framkomlighet och hög kapacitet prioriterats, 

vilket har medfört höga färdhastigheter inom tätorten och ett i vissa delar 

överdimensionerat trafiklandskap. Människors behov av skönhet, sinnliga 

upplevelser och attraktiva mötesplatser har inte getts tillräcklig prioritet. 

Inriktningen nu bör vara att skapa tydligare, vackrare och mer intressanta 

gaturum utan att äventyra de grundläggande fördelarna med dagens trafikinfrastruktur 

(hög kapacitet och relativt hög säkerhet). Detta kan till exempel 

ske genom att mer omsorgsfullt arbeta med nya material, trädalléer, belysning 

och rondeller. Gaturummets gestaltning bör bestämmas av gatans funktion. 

Rönnby 

41

Mötesplatser 

Offentliga rum och platser är viktiga som mötesplatser, för överföringen av 

traditioner, vardagsrutiner och erfarenheter mellan generationerna, liksom 

för kulturlivet i staden. Gator och platser måste därför formas för lång tid 

och så att de tål förändringar i stadsliv och livsmönster och ändå bli kvar. Det 

är viktigt att tillkommande bebyggelse inte förstör positiva strukturer i stadens 

livsmiljö. Det är också viktigt att planeringen värnar om allemansrätten 

till staden, att alla ska ha tillgång till gemensam mark. 

Stadens centrum är en gemensam mötesplats för alla västeråsare, i stadsdelarna 

är hemmakänslan och delaktigheten viktig. 

City ska vara en mötesplats för alla åldrar. Det ska finnas lekmöjligheter för 

barn och plats för skejtande ungdomar likväl som för boulespel, kaffedrickande 

och möjligheter att bara sitta ner. Stråken och mötesplatserna ska vara 

attraktiva, vackra och trygga, såväl när de är fulla med folk som när de är 

folktomma. 

I stadsdelarna ska gemenskapspunkter utvecklas. Stadsdelscentrum med offentlig 

och kommersiell service skapar mötesplatser. Skolan som mötesplats 

i stadsdelen är en viktig resurs. 

I natur och parker söker människor speciella egenskaper och upplevelser – 

från ensamhet och närhet till naturen till fest, kulturupplevelse och samspel 

med andra. Samspel med andra, stadsliv, kräver täthet – naturupplevelse kräver 

stora naturområden. Den goda staden, stadslivet, kräver både och! 

Kulturell hållbarhet- riktlinjer för planering 




• Stadens identitet ska förstärkas och utvecklas genom att 

identitetsskapande byggnader, parker och andra miljöer visas respekt 

och ges en än mer framträdande roll/betydelse. 

• Utblickar mot Mälaren ska tas tillvara och förstärkas. 

• Attraktiva mötesplatser för gemenskap och kultur ska skapas. 

• Planeringen ska värna om allemansrätten till staden, att alla ska ha 

tillgång till gemensam mark. 

• Gaturummen ska göras tydligare, vackrare och mer intressanta 

med bibehållande av framkomlighet och säkerhet ( se bilaga C och 

Trafikplanen) 

• I områden som utgör mycket värdefull bebyggelsemiljö ska särskild 

hänsyn tas till områdets karaktär när förändringar görs ( se bilaga A 

och utredningen Det byggda kulturarvet). 

• I områden som utgör värdefull bebyggelsemiljö ska hänsyn tas 

till områdets karaktär tas när förändringar görs ( se bilaga A och 

utredningen Det byggda kulturarvet) 

42

EKOLOGISK HÅLLBARHET 

Ett rikt växt- och djurliv 

Ett av målen i grönstrukturplanen är att Västerås ska erbjuda en varaktigt 

frisk, livskraftig och attraktiv miljö för invånarna och ha ett rikt växt och 

djurliv. Såväl naturmiljöer som trädgårdar innehåller ett rikt utbud av olika 

livsmiljöer för växter och djur och utgör en stor kunskapskälla för förståelse 

om ekologiska samband och miljöfrågor. 

Vi ska använda mark och vatten på ett sätt som stärker naturens bärkraft, 

skyddar vattnets kvalitet och utvecklar den biologiska mångfalden. 

Ekologiska nätverk av olika naturtyper ska bibehållas och utvecklas så att de 

tillsammans bildar livsrum för många livskraftiga och skyddsvärda växt- och 

djurarter. Stadens stadsdelsskogar är främst på grund av sin storlek en viktig 

tillgång för såväl de boende som för stadens växt- och djurliv och ska tas tillvara. 

Genom att bygga staden inåt (förtäta staden) och blanda bostäder och verksamheter 

kan transportbehovet i staden minskas. Detta skapar också goda 

förutsättningar för korta restider med buss och cykel. Vid förtätning inom 

befintlig bebyggelse ökar också förutsättningarna att upprätthålla god kollektivtrafik. 

För att en långsiktigt hållbar användning av trafiksystemet ska kunna uppnås 

kan man inte enbart lösa problem genom fysiska åtgärder. Det gäller även att 

använda transportsystemet på bästa sätt. Ett sätt att påverka användarna är 

genom transportrådgivning. 

Hushålla med mark 

Genom att återanvända mark inom den redan byggda staden använder vi naturresursen 

mark effektivare. 

Hur marken historiskt har använts har betydelse för risken att den är förorenad. 

Det finns därför anledning till extra försiktighet i och omkring områden 

Grönskan i staden hjälper till att ge ett behagligt klimat. Den fungerar som 

luftrenare från stoft och avgaser, den dämpar vindar, höjer luftfuktigheten 

och utjämnar temperaturskillnader. Grönska i anslutning till trafikleder med 

stor trafikmängd och verksamheter där stoft och luftföroreningar sprids bör 

bibehållas eller kompletteras. 

Minska trafikens negativa miljöpåverkan 

Västerås har en god luftkvalitet vid jämförelse med andra städer av liknande 

storlek. För att bibehålla den goda luftkvaliteten även i fortsättningen är det 

viktigt att följa upp hur luftens kvalitet påverkas när staden förnyas och förtätas. 

Transporter är av grundläggande betydelse i samhället men avgaser från trafiken 

är samtidigt en av de främsta orsakerna till miljöproblemen i den byggda 

miljön. Ett av målen som formulerats i trafikplanen är att biltrafikens 

andel av det totala transportarbetet ska minska. Cykel- och gångtrafik och 

kollektivtrafik ska prioriteras. 

Notudden 

43

som tidigare varit industrimark, utfyllnadsområden, deponimark eller liknande. 

Utgångspunkten ska vara att skada eller olägenhet för människors hälsa 

eller miljön inte uppkommer. 

Skydda vattnets kvalité 

Västerås dricksvatten kommer huvudsakligen från Mälaren efter infiltration 

vid Hässlö och Fågelbacken. Viktigast för dricksvattenförsörjningen är att 

säkra vattenkvaliteten i Västeråsfjärden. 

För att säkerställa en god dricksvattenkvalitet är det väsentligt att de delar av 

Badelundaåsen som nyttjas för infiltration skyddas. En översyn av avgränsningen 

av vattenskyddsområdena pågår. Den risk som vägtrafiken på och genom 

Badelundaåsen utgör, med risk för olyckor, vägsalt mm, bör särskilt 

beaktas. 

Med hänsyn till att staden inte har någon reservvattentäkt är det också viktigt 

att värna den naturliga grundvattentillgången i norra delen av Badelundaåsen 

som bör säkerställas för framtida behov. Detta område ligger dock inte inom 

planområdet. 

Mälaren tar emot stora mängder föroreningar från dagvattnet, dvs regn- och 

smältvatten från tak, gator, parkeringar och grönytor. Dagvattnet innehåller 

föroreningar av olika slag och mängder beroende på varifrån det kommer. 

Mest förorenat är vatten från parkeringsytor, trafikleder och industriområden. 

Naturmark har stor förmåga att ta hand om dagvatten och släpper därför ifrån 

sig lite föroreningar. En viktig uppgift för planeringen är att minska mängden 

föroreningar i det dagvatten som når Mälaren. I dagvattenplan för 

Västerås finns förslag till olika åtgärder. 

När ny bebyggelse planeras på gammal industrimark i mälarnära lägen finns 

även anledning till särskild försiktighet med hänsyn till risken att föroreningar 

i marken sprider sig till Mälaren. 

Ekologisk hållbarhet- riktlinjer för planering 




• Vid prövning av tillkommande bebyggelse eller annan förändring av 

markanvändningen ska hänsyn tas till såväl människornas behov av 

naturupplevelser och rekreation som förutsättningarna att bevara och 

stärka växt- och djurlivet. 

• Mycket värdefulla områden för biologisk mångfald och för rekreation 

ska utvecklas och bevaras. Endast sådana anläggningar eller andra 

anordningar som är förenliga med områdenas bevarande och utveckling 

ska tillåtas ( se bilaga B samt Grönstrukturplanen). 

• I värdefulla områden för biologisk mångfald och för rekreation 

ska särskild hänsyn tas till områdenas kvaliteter. Inom områdena 

kan delvis annan markanvändning tillåtas om utpekade värden och 

kvaliteter upprätthålles eller kompenseras på annat sätt ( se bilaga B 

och Grönstrukturplanen) 

• Trafikmiljön ska utformas så att trafikens miljöbelastning minimeras 

( se bilaga C och Trafikplanen.). 

• Möjligheterna att minska transportberoendet genom att bygga staden 

inåt och blanda bostäder och verksamheter ska vara vägledande vid all 

planering. 

• Tillgängligheten för cyklister och gående ska förstärkas och när ny 

bebyggelse planeras ska gång- och cykelförbindelser prioriteras ( se 

bilaga C och Trafikplanen). 

• Vi all ny bebyggelse ska möjlighet till god kollektivtrafik eftersträvas 

( se bilaga C och Trafikplanen). 

• Hänsyn ska tas till påverkan på Mälarens vatten. 

• Mark ska avsättas för ekologiska funktioner såsom omhändertagande 

av dagvatten och vegetation för vindskydd, luftrening mm 

44


EKONOMISK HÅLLBARHET 

Attraktion och konkurrenskraft 

En stad är ekonomiskt hållbar om den attraherar människor och företag som 

kan verka i och utvecklas i staden. Boende, företagande, handel, kultur, rekreation 

och sport i en bra mix som gör staden attraktiv! 

Västerås ska växa och utvecklas genom att en attraktiv arbetsmarknad och 

bra livsmiljöer skapas. Det förutsätter att det finns tillgång till trivsamma bostäder 

i välordnade områden och attraktiva lägen. Det förutsätter också att 

det finns skola, barnomsorg, butiker, mötesplatser och grönområden inom 

rimligt avstånd liksom möjligheter att ta sig fram till fots och med cykel, 

buss och bil. 

Näringslivet i Västerås har genomgått stora förändringar under senare decennier. 

Det övergripande målet för stadens näringslivsstrategi är att Västerås 

ska växa och bli en ännu mer dynamisk och attraktiv stad för företagande. 

Det förutsätter att staden kan erbjuda mark och lokaler som svarar mot näringslivets 

behov, men också annat som gör staden attraktiv för företagande 

såsom goda förutsättningar för transporter, kvalitet på telekommunikationer, 

tillgång till konkurrenskraftiga grundskolor och gymnasieskolor etc. 

För att öka överlevnadsmöjligheten för servicen i stadsdelarna ska strävan 

vara att samordna offentlig och kommersiell service parad med god tillgänglighet 

för alla trafikantgrupper. 

Skönhet och trivsel är avgörande för stadens attraktivitet liksom en vänlig 

och välkomnande atmosfär. Arkitekturen och utformningen av den gemensamma 

miljön har stor betydelse men också detaljer som att det är städat, att 

det finns blommor och hur andra människor uppför sig. En förutsättning är 

att de kvaliteter och värden som finns i byggnader, parker, gator och torg tas 

till vara när staden förvaltas, förnyas och utvecklas. 

En stad med goda förutsättningar för kultur, fritids- och idrottsaktiviteter är 

en intressant stad att leva och verka i och har dragningskraft för framtida invånare 

och företag. 


Västerås vill i första hand vara en stad där man både bor och arbetar. 

Potentialen att öka inpendlingen till staden är dock stor och förstärks av att 

attraktiva bostäder planeras i lägen som är välbelägna i förhållande till såväl 

järnväg som det regionala vägnätet. 

En av de största förändringarna under den senaste tioårsperioden är tillkomsten 

av Mälardalens högskola. Högskolan utvecklas vidare med målet att bli 

universitet. 

Handeln i Västerås har de senaste åren utvecklats kraftigt. Genom tillkomsten 

av nya köpcentra har Västerås dragit till sig en stor del av den regionala 

handeln. Genom bättre fysisk utformning och ökad tillgänglighet ska centrum 

förstärkas i sin roll som lokalt och regionalt centrum. 

45

del av Västerås attraktion och långsiktiga hållbarhet. De mälarnära områdena 

på båda sidor om Västeråsfjärden, Svartån och Svartådalen, de stora skogsområdena 

in i stadsbebyggelsen samt våra större bäckar är stadens största 

tillgångar för naturvård och friluftsliv. Den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena 

inom områdena utvecklas och områdena görs än mer tillgängliga 

och attraktiva för rekreation. 

Hushållning med resurser 

Att bygga staden inåt innebär att nyttja befintliga resurser i form av service, 

fritidsanläggningar, mötesplatser liksom redan gjorda investeringar i vatten, 

avlopp, värme, vägnät och kollektivtrafik. Det är därför viktigt att tillkommande 

bebyggelse inte förstör positiva strukturer i stadens livsmiljö och de 

värden som ger stadens dess attraktivitet. 

De grundläggande förutsättningarna för bil-, buss- och cykeltrafiken i 

Västerås tätort är mycket goda. Inriktningen bör vara att utan att äventyra de 

grundläggande fördelarna med dagens trafikinfrastruktur (hög kapacitet och 

relativt hög säkerhet) skapa tydligare, vackrare och mer intressanta gaturum 

och att öka tillgängligheten för alla trafikanter. 

Den hållbara staden förutsätter att infrastruktur av strategisk karaktär ska bevaras 

och säkras för framtida användning. Västerås flygplats, E18, vägnät 

upplåtet för farligt gods, Djuphamnen, järnvägen, vattentäkter, avfallsstationen 

och viktiga industrianläggningar är några exempel. Att säkra dessas 

framtid innebär t ex att ta hänsyn till säkerhetsavstånd och inte bygga för 

nära riskobjekt. 

Ekonomisk hållbarhet- riktlinjer för planering 




• Behovet av bostäder av olika typ och i olika lägen ska tillgodoses. 

• Företagens olika behov av attraktiva tomter ska tillgodoses. 

• Vid all planering ska mångfald eftersträvas. 

• Mark och byggnader ska i möjligaste mån planeras för en flexibel 

användning. 

• Redan gjorda investeringar i infrastruktur, social service, 

kollektivtrafik etcetera ska tas tillvara. 

• Ny bebyggelse som innebär att befintliga stadsdelscentra kan 

bibehållas och utvecklas ska eftersträvas. 

• Transportsystemet ska utformas så att medborgarnas och 

näringslivets transportbehov kan tillgodoses. 

• Infrastruktur av strategisk karaktär ska säkras för framtida 

användning genom att hänsyn tas till säkerhetsavstånd och att 

bebyggelse inte lokaliseras nära riskobjekt ( se bilaga D). 

46

RIKSINTRESSEN - n a t i o n e l l a h ä n s y n 

Följande riksintresseområden berör denna översiktsplan: 

NATURA 2000 

Hästholmarna berörs. 

Natura 2000-nätverket, EU: s skydd av naturmiljöer, har tillkommit med stöd 

av EG: s habitat- och fågeldirektiv. Samtliga EU-medlemmar är skyldiga att 

tillämpa direktiven på nationell nivå. Inom utvalda naturområden ska bevarandevärda 

arter och naturtyper bevaras för framtiden. Kommunens uppgift 

är att vidta nödvändiga bevarandeåtgärder för att uppehålla en ”gynnsam bevarandestatus”. 

Skyddet av Natura 2000-områden är mycket starkt och ingrepp 

i dessa områden kräver tillstånd från regeringen, ibland krävs även 

samråd med EU-kommissionen. 

Fågeldirektivet, även benämnt som Special Protection Areas (SPA), innebär 

särskilda regler för skydd av fåglar. Det utgörs av särskilda skyddsområden 

för häckande fågelarter i Sverige men skyddet kan också handla om att återställa 

livsmiljöer för fåglarna. Det finns inga områden enligt fågeldirektivet 

inom planområdet. 

Habitatdirektivet, Sites of Community Importance (SCI), är ett tillägg till fågeldirektivet 

och behandlar även andra artgrupper och naturtyper. I utpekade 

områden ska nödvändiga åtgärder vidtas för att bevara arternas livsmiljöer 

och skydda deras bestånd. Hästholmarna berörs av direktivet. 

KULTURMILJÖVÅRD 

Svartådalen, Västerås stadskärna, Badelundaområdet och Irstaområdet berörs. 

I den kommuntäckande översiktsplanen 1998 godtog inte staden den 

avgränsning av riksintresseområdet i Svartådalen respektive Centrala 

Västerås som länsstyrelsen hävdade. Under år 2003 har länsstyrelsen justerat 

gränserna för riksintresseområdena för kulturmiljövården, bland annat av 

Svartådalen med Skultuna bruk. 

Riksintresset för Västerås stadskärna ingår inte i det justerade underlag som 

länsstyrelsen överlämnat med hänsyn till att en separat utredning pågår. I 

översiktsplanen för Centrum konstateras att riksintressets avgränsning och 

innehåll ska utredas vidare liksom motiven för och konsekvenserna av den 

föreslagna utvidgningen. Tills vidare ska staden samverka med Länsstyrelsen 

beträffande vilka hänsyn som krävs inom det utvidgade riksintresseområdet. 

När det gäller Svartåns dalgång hade området i det planeringsunderlag som 

överlämnades 1997 utökats betydligt och innefattade även skogsområden vid 

sidan av dalgången. Avsikten är att skydda odlingslandskapet och bygden 

som helhet; skog, utmarker, bete, odling. Den nya avgränsningen är därmed 

mer vetenskapligt inriktad än tidigare då landskapsestetiken var avgörande. I 

en fortsatt utredning bör motiven för och konsekvenserna av föreslagen avgränsning 

belysas ingående liksom vilka möjligheter och begränsningar för 

stadens expansion riksintresset innebär. Den justering av gränsen som nu 

gjorts innebär inte något principiellt annorlunda ställningstagande beträffande 

områdets avgränsning. 

När det gäller Badelundaåsen har staden ingen avvikande åsikt om områdets 

avgränsning. Ett besökscentrum planeras vid Anundshög. Norra delen av området 

är skyddat som naturreservat. Förutsättningarna för inrättande av kulturreservat 

i Badelunda bör utredas och ett program som syftar till att 

samordna och utveckla områdets naturvårds-, kulturmiljövårds- och friluftsvärden 

bör upprättas. 

NATURVÅRD 

Badelundaåsen, se kulturmiljövård 

47



Riksintressen - nationella hänsyn 

KOMMUNIKATIONER 

Västerås Flygplats, väg E18 genom staden, järnvägen, hamnen samt 

Mälarfarleden är av riksintresse. 

Boverket och Luftfartverket har gjort en omarbetning av tillämpningen vad 

gäller riksintresse för luftfart. Riksintresset gäller numer inte bara det som 

fysiskt finns på marken utan man ska även se på vad som är kopplat till 

”funktionen flygplats”. I flygplatsens närområde får det inte finnas något som 

riskerar flygsäkerheten eller som kan begränsa flygplatsens verksamhet. 

Exempelvis får inte nya bostäder uppföras inom områden som riskerar att 

störas av buller. Man får heller inte uppföra byggnader eller andra anläggningar 

som stör radar- eller radionavigeringshjälpmedel. 

Den flygbullerzon som redovisas i den kommuntäckande översiktsplanen antagen 

1998 ska gälla i avvaktan på vidare utredning, se även avsnittet om trafik 

i kapitel Markanvändning. 

På kartan redovisas också de begränsningar i tillåtna byggnadshöjder som 

gäller (så kallade hinderfria ytor). Alla byggnadsverk berörs, såväl fasta 

(byggnader, master, vindkraftverk) som tillfälliga (byggnadskranar etcetera). 

OMRÅDEN MED GEOGRAFISKA 

BESTÄMMELSER 

I miljöbalken utpekas några områden i landet där turismens och det rörliga 

friluftslivets intressen ska prioriteras särskilt. ”Mälaren med öar och strandområden” 

är ett sådant område. Riksintresset berör mälarnära områden utanför 

den redan byggda staden som är strategiska för stadens expansion. 

Riksintresset utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter. 

TOTALFÖRSVARET 

Samråd ska ske med försvarsmakten såväl i planärenden som ärenden som 

rör uppförande av vindkraft, master samt höga byggnader, dragning av väg, 

järnväg och gasledningar, åtgärder som kan påverka flygning på låg höjd 

samt koncessionsärenden rörande kraftledningar. 

YRKESFISKE 

Viktigast för fisket är att vattenkvaliteten inte försämras. 

Riksintresseområdet för sjöfart har avgränsats att gälla djuphamnen samt 

farleden väster om Almö-Lindö, se även se avsnittet trafik - övriga kommunikationer 

i kapitlet Markanvändning. Den planerade Västerleden söder om 

E18 samt Hustaleden-Saltängsvägen ska utgöra riksintresse för väg med 

hänsyn att de utgör tillfart till hamnen. 

Beträffande E18 och järnvägen, se avsnittet trafik - övriga kommunikationer 

i kapitlet Markanvändning, samt detaljerade riktlinjer avseende risker, hälsa 

och säkerhet ( se bilaga D) 

49

PLANENS KONSEKVENSER - e n r i k t n i n g s a n a l y s 

Livskvalitet och hållbarhet är de övergripande målen när staden förändras 

och utvecklas. Utveckling handlar inte bara om tillväxt utan också om att bevara 

och förädla befintliga värden. Ger planens förslag möjligheter till en utveckling 

i riktning mot målen? 

En jämförelse har gjorts med översiktsplanen för stadens expansion från 

1990, kallad nollalternativet. Analysen har inriktats på ett resonemang kring 

begreppen bo och leva, rörelsemönster och tillgänglighet, företagande och 

flexibilitet samt hushållning och kretslopp för att spegla några nyckelfrågor 

som rör livskvalitet och innebörden av målet om ett hållbart Västerås och de 

fyra hållbarhetsaspekterna – ekologisk, ekonomisk, social och kulturell hållbarhet. 

Olika markanvändningsintressen ger upphov till mål- och intressekonflikter. 

Det får en extra tydlighet i den redan byggda staden där många viljor och behov 

finns representerade. Att bygga staden inåt - att förtäta - kan stå i konflikt 

med bevarandet av gröna värden, med önskemål om att värna det 

byggda kulturarvet och att inte ge avkall på framkomligheten för biltrafiken. 

Önskemål om att öka mångsidigheten i befintliga stadsdelar kan komma i 

konflikt med de boende i området som ofta kan uppleva att förändringar ger 

försämringar. Viljan att öka tillgängligheten och tryggheten för alla trafikanter 

kan också komma i konflikt med framkomligheten för biltrafiken. 

Översiktsplanen söker göra en generell avvägning mellan olika intressen. En 

detaljerad analys där motstående intressen i varje enskilt fall vägs mot varandra 

måste göras i fortsatt översikts- och detaljplanearbete där utgångspunkten 

ska vara innebörden av målet om ett hållbart Västerås och de fyra hållbarhetsfaktorerna. 

Nollalternativet 

Nollalternativet har sin utgångspunkt i Översiktsplan för staden – mark för 

stadens expansion, ÖP37, som godkändes som planeringsunderlag av kommunstyrelsen 

i juni 1990 (i fortsättningen kallad ÖP37). Planen kom till därför 

att behovsprognoserna för såväl nya bostäder som arbetsplatser visade ett 

drastiskt ökat markbehov. Det blev angeläget att snabbt strukturera det fortsatta 

planarbetet för stadens långsiktiga utbyggnad. Planen inriktade sig därför 

på tätortens expansion med rekommendationer och riktlinjer för fortsatt 

planering. ÖP37 utgör en god grund i en jämförande analys för att visa vilken 

riktning det nya planförslaget tar. 

BO OCH LEVA 

Nollalternativ 

Bostadstillskott genom förtätning är inte en ny företeelse utan har även tidigare 

använts som planeringsstrategi. Enlig ÖP37 skulle tillskottet av nya bostäder 

komma till dels genom förtätning, dels genom nyexploatering. 

Tyngdpunkten låg dock fortfarande på nyexploatering även om den östra 

Mälarstranden och högskoleområdet pekades ut som områden för förtätning/ 

omvandling. Det fanns en restriktivitet till fortsatt förtätning både med hänsyn 

till att marken kunde behövas bättre i framtiden och att grönytor skulle 

tas i anspråk. Det huvudsakliga bostadstillskottet skulle därför tillkomma genom 

nyexploatering i riktning Johannisberg-Barkarö och Skerike-Åkesta. 

Planförslaget 

Det nya planförslaget har en starkare inriktning mot förtätning än ÖP37. 

Planförslaget ger fysiska förutsättningar för ett varierat bostadsutbud då den 

föreslår såväl nya bostäder i befintliga bostadsområden som bostäder i det 

centrala förnyelseområdet och exploatering i stadens ytterkanter. Detta skapar 

förutsättningar för såväl varierad bebyggelse inom den redan byggda staden 

som nya attraktiva lägen för bostäder i mälarnära lägen. 

Konsekvenser 

Förtätning innebär resurshushållning då befintlig infrastruktur (servicelokaler, 

gator, ledningar etc) kan utnyttjas. Kulturellt och socialt innebär det en 

vinst att ta tillvara den sociala kompetensen i redan etablerade områden. 

Trots att den nya bebyggelsen planeras till ”överblivna” eller dåligt utnyttjade 

ytor kan det bli aktuellt att ta delar av grön-, rekreations- eller aktivitetsområden 

i anspråk. Med en ökande befolkning kommer trycket på befintliga 

grönområden att öka vilket ger mindre grönyta per invånare, ett tryck som 

50

lir större om grönytor exploateras. Sådana intrång innebär att olika markanvändningsintressen 

kommer att konkurrera med varandra. I den fortsatta 

planprocessen måste avvägningar ske och konsekvensbeskrivningar göras i 

de enskilda fallen med grund i hållbarhetskriterierna och de värden som beskrivs 

i planens kunskapsunderlag. 

Förtätning kan ge upphov till intressekonflikter men det ger samtidigt möjligheter 

att komplettera befintlig bebyggelse med andra hustyper och upplåtelseformer, 

vilket ger fysiska förutsättningar för en ökad integration och 

variation. Ett nytt flerbostadshus med hiss kan exempelvis möjliggöra för 

äldre och sjuka att stanna i det egna området liksom nya småhus i ett flerbostadshusområde 

kan underlätta en så kallade ”bostadskarriär”. Komplettering 

med ny bebyggelse kan även innebära att bostadsområdets sociala serviceutbud 

kan behållas eller kanske utökas när fler människor flyttar till området. 

Det finns en stor efterfrågan på småhus, ett utbyggnadsbehov som i de flesta 

fall inte ryms inom den redan byggda staden. Planen ger förutsättningar för 

nya småhusområden i stadens ytterkanter. Innan dessa områden kan tas i anspråk 

för ny bebyggelse krävs dock fördjupade studier, vilket innebär att de 

kan bli aktuella först på några års sikt. 

Flyttrörligheten i småhusområdena byggda under 60- och 70-talet är liten. 

En risk som följer med detta är att en brist på småhus idag kan bytas mot ett 

överskott när de äldre flyttar från sina hus. Genom att planera nya bostäder i 

mälarnära, centrala lägen erbjuds småhusägarna ett nytt bostadsalternativ vilket 

kan hjälpa till att starta de viktiga flyttkedjor som ger fler småhus på 

marknaden. Önskvärd omflyttning kan hindras av höga kostnader. 

Nyproducerade bostäder är ofta för dyra för att efterfrågas av unga och äldre 

människor. Planförslaget ger de fysiska förutsättningarna men marknadskrafterna 

styr efterfrågan. ”Flyttkedjeeffekten” får en mindre verkan då prisbilden 

hindrar människor från att byta boende. 

RÖRELSEMÖNSTER OCH TILLGÄNGLIGHET 


I slutet av 80-talet var fortfarande bilistens behov av framkomlighet en tungt 

vägande faktor i trafikplaneringen. Bilinnehavet ökade och med det även trafiken. 

Medvetenheten om problemen med buller, trafiksäkerhet, tillgänglighet 

och trafikens miljöpåverkan väcktes men information om metoder att 

arbeta med dessa frågor var begränsad till dem som arbetade och forskade 

inom området. Den begränsade tillgången på information och bilens starka 

ställning som frihetssymbol gjorde att det var svårt att få acceptans för åtgärderna. 

Arbetsresorna ansågs vara de viktigaste resorna att fokusera på eftersom de 

utgjorde den största delen av det totala resandet. Arbetspendlandet skulle underlättas 

bland annat genom en jämn fördelning av arbetsplatsområden så att 

trafiken kunde fördelas jämnt. 

I ÖP37 betonas att det ska finnas möjlighet till rekreation i närhet till bostaden. 

Varje stadsdel skulle ha en tillräcklig tillgång till grönområden. 


Planförslaget presenterar en ny syn på trafiken, en helhetssyn där bebyggelse- 

och trafikplanering är sammanvägda. Förändringar i gatunätet som innebär 

möjligheter att bygga inåt och samtidigt ge gaturummet en vacker och 

funktionell gestaltning föreslås. 

Planförslaget innebär inte några större förändringar av befintligt transportnät. 

Det finns en bra trafikstruktur som med små justeringar kommer att ha en 

fortsatt god funktion. Planförslaget fokuserar på alla trafikanters behov av 

god miljö, tillgänglighet och trafiksäkerhet. 

Den resvaneundersökning som gjorts som en del i arbetet med trafikplanen 

har inte bara tittat på arbetsresor utan även inköps- och fritidsresor, resande 

där bilen används som färdmedel i hög utsträckning. Planen föreslår inte 

51

några nya externa handelsområden, däremot utvecklas befintliga. 

Planförslaget prioriterar ny bebyggelse i anslutning till befintliga stadsdelcentra. 

Arbets- och inköpsresor är i stor utsträckning koncentrerade till ett fåtal målpunkter. 

Fritidsresornas målområden och anläggningar är däremot spridda i 

hela staden. Möjlighet till rekreation på nära håll är en viktig del i god livskvalitet. 

Planen föreslår att alla västeråsare ska ha tillgång till områden för 

rekreation i närheten av sin bostad. Det är inte bara grönområdena som ska 

vara tillgängliga, planen ska medverka till närhet till skola, butik, bibliotek, 

fritidsgård och platser för dagliga aktiviteter och möten. 

Konsekvenser 

Att blanda verksamheter och bostäder där så är möjligt innebär en mer integrerad 

stadsbebyggelse. I förlängningen kan det ge effekter i att antalet långa 

arbets- och fritidsresor kan minskas eftersom gränsen mellan arbete och fritid 

förändras. 

Att utnyttja överdimensionerade gaturum till bostäder och verksamheter kan 

kombineras med arbetet med gestaltning av gaturummet, att minska trafikens 

barriärverkan och förbättra kollektivtrafiken. Men trots att trafiklederna har 

en överkapacitet kan förtätning längs dessa innebära att möjligheten att ta sig 

snabbt fram försämras. Förtätning innebär att fler människor rör sig i den befintliga 

staden något som kan ge ökad trafik. I den fortsatta detaljplaneringen 

prövas hur kraven på en god trafiklösning och en god boendemiljö kan kombineras. 

Planförslaget presenterar ett antal förändringar som kan påverka trafik och 

rörelsemönster, med enbart dessa förändringar kommer inte lokala och nationella 

transportmål om att bilen ska ta mindre plats i det totala trafikarbetet att 

kunna uppnås. Planen fastställer däremot ett antal viktiga inriktningar såsom 

att cykel-, gång-, kollektiv- och biltrafiken jämställs med varandra. 

Bebyggelsen koncentreras och verksamheter och bostäder integreras. Det 

tillsammans med information, dialog och beteendepåverkan kan göra det 

möjligt att komma närmare målen. 

Planförslaget innebär en riktning mot koncentration av befolkning, varor och 

tjänster. Det ger effekter på tillgängligheten och i förlängningen rörelsemönstren. 

Centrum är ett viktigt handels-, aktivitets- och serviceområde. Ny 

bebyggelse inom den befintliga staden innebär att fler får nära till ett antal 

viktiga målpunkter i den centrala staden. En ökad befolkningstäthet ger bättre 

underlag för kollektivtrafik. 

Även om förtätning och blandning av bostäder och verksamheter sker finns 

fortfarande viktiga målpunkter utspridda i staden. Majoriteten av inköpsresorna 

går till externa köpcentra där bilen används i hög grad. Västerås har tre 

geografiskt spridda externa handelslägen som kan påverka både rörelse och 

tillgänglighet, lägena ger invånarna en möjlighet att korta sina resor genom 

att välja närmsta handelsområde. För människor utan bil är de externa lägena 

fortfarande relativt otillgängliga, få använder cykel eller buss som färdmedel. 

En satsning på stadsdelscentra och förtätning i anknytning till dessa är 

ett viktigt komplement för att ge ett servicealternativ närmare bostaden. 

Förslaget att alla västeråsare ska ha tillgång till gröna områden i närhet till 

bostaden gör att möjligheten att rekreera sig finns inom gång- och cykelavstånd. 

Närhet till skola, bibliotek och andra aktiviteter ger också effekter på 

rörelsemönster och tillgänglighet. Planförslaget går i riktning mot ökad tillgänglighet 

och ger förutsättningar att minska fritidsresorna. 

52

Planens konsekvenser - en riktningsanalys 

FÖRETAGANDE OCH FLEXIBILITET 


I ÖP37 föreslogs nya arbetsplatser och företagarmiljöer i stadens utkanter. 

Erikslund-Vångsta var det viktigaste utbyggnadsområdet för industrietablering. 

Den yttre ringleden skulle byggas ut i sin västra sträckning från nordvästra 

Västerås ner till hamnen och Johannisberg i sydväst. Flera andra 

områden i stadens utkant var föremål för utredning för näringslivets expansion 

t ex Högby och Nyängen. 


Det nya planförslaget bygger delvis vidare på idéerna från ÖP37. Precis som 

i tidigare förslag ligger tyngdpunkten på västra Västerås för att bereda näringslivet 

nya ytor. Området riktas till den tyngre industrin med behov av 

stora ytor för sina verksamheter och goda trafiklägen. Ur logistisk synpunkt 

förbättras området med planerade vägsatsningar såsom fortsättningen av den 

yttre ringleden. 

Till skillnad från nollalternativet ger översiktsplanen förslag på förtätning, 

förnyelseområden samt att blanda bostäder och verksamheter för att främja 

mer integrerade områden. Det kan ge fler möjliga lägen för företag att etablera 

sig i under förutsättning att verksamheten inte är av sådan art att risk för 

störning uppkommer. 

Konsekvenser 

Blandning ger en annan form av flexibilitet för att möta näringslivets olika 

typer av efterfrågan. Företag med störande verksamhet bereds plats i rena 

verksamhetsområden. Satsningar på stora arbetsplatsområden i västra 

Västerås ger god beredskap för de tyngre industriverksamheternas markefterfrågan. 

Nya vägsatsningar i området kommer att öka tillgängligheten till och 

från området. Företag med icke störande verksamhet kan däremot ges plats i 

den redan byggda staden i lokaler i centrala lägen. Det i sin tur ger ökad tillgänglighet 

till tåg- och bussförbindelser från centralstationen, en viktig faktor 

om arbetspendlandet i Mälardalen ökar enligt förväntningarna. 

Möjligheten till etablering inom den befintliga staden begränsas till den typ 

av näringsliv som kan integreras med bostäder. Expansionsmöjligheterna kan 

vara begränsade vid etablering inom befintlig bebyggelse. 

En viktig aspekt är huruvida planen stödjer möjligheten att behålla och rekrytera 

arbetskraft till Västerås. Planförslaget ger förutsättningar för att skapa 

en bra levnadsmiljö genom ett bra och varierande boende med närhet till 

skola, service, rekreation och friluftsliv, några av de aspekter som utpekas 

som viktiga vid valet av bostadsort. Planen erbjuder ett flexibelt utbud av 

ytor för verksamheter, både den tunga industrin och den tjänstebetonade. Ett 

brett och varierat näringsliv är grundläggande för att skapa ett varierat utbud 

av arbetstillfällen. 

HUSHÅLLNING OCH KRETSLOPP 


Den största delen av stadens utbyggnad skulle ske genom nyexploatering. 

Staden expanderade med nya områden i stadens ytterkanter. Befintlig skogsoch 

åkermark skulle därför komma att tas i anspråk. ÖP37 identifierade viktiga 

grönområden och grönstråk men säkerställde dem inte för framtiden. 

El skulle få en alltmer undanskymd roll som uppvärmningsalternativ och alternativa 

system som naturgas skulle därför utvecklas. Större hänsyn skulle 

tas till de geohydrologiska förutsättningarna vid exploatering. Det var nödvändigt 

att behålla skogsmark för en naturlig upptagning av dagvatten. 


Planförslaget tar i större utsträckning fasta på förnyelse och förtätning inom 

redan byggda områden. Det innebär att exploatering av idag ej exploaterade 

områden kan minskas. Tillskott i den redan byggda staden innebär normalt 

en tätare bebyggelse än den i stadens ytterområden och en effektivare användning 

av markresurserna. Vissa markresurser utanför befintlig bebyggelse 

53

kommer alltid att behöva tas i anspråk för både bostäder och arbetsområden, 

planförslaget pekar på ca 1/3 av det totala bostadsbyggnadsbehovet. 

Planförslaget innebär ändå en ny inriktning där fokus ligger på att effektivisera 

användandet av det redan byggda och utnyttja befintliga tekniska försörjningssystem. 

Planen förespråkar att kraftvärmetekniken ska utgöra el- och värmeförsörjning 

för staden och vid nyproduktion av bostäder ska anslutning till fjärrvärmenätet 

vara inriktningen. Planförslaget pekar även på reningen av dagvatten 

liksom möjligheten att pröva alternativa avloppslösningar. 

Konsekvenser 

En av Västerås karaktärer är den goda tillgången på grönområden i staden. 

Strategin att bygga staden inåt innebär en intressekonflikt mellan bevarandet 

av det gröna och förnyelse av den redan byggda staden. Det är viktigt att 

projekt avvägs utifrån inventerade värden, annars är risken att den gröna karaktären 

äventyras, något som i efterhand är omöjligt att ersätta med nya värden. 

Förtätningsprojekt innebär att befintliga markresurser inom staden används 

effektivare, det minskar stadens utspridning i jämförelse med nyexploatering 

i ytterområden. Högre markeffektivitet i staden innebär en högre grad av 

hårdgjord yta vilket försvårar markens naturliga omhändertagande av dagvatten, 

något som kan påverka Mälarens vattenkvalitet negativt. Lokala lösningar 

för dagvattenhantering för att minska trycket på Mälaren förespråkas i 

planen, något som blir extra viktigt vid bebyggelse i mälarnära områden. Det 

lokala omhändertagandet av dagvatten är utrymmeskrävande och kommer i 

många fall att konkurrera om mark med andra verksamheter. Byggande på 

förorenad mark bedöms öka vid förtätning. Det kräver särskild uppmärksamhet 

i samband med bygglov och upplåtelse. 

NATIONELLA MILJÖMÅL 

I första hand är målen som formuleras i denna plan en uppföljning av miljökvalitetsmålet 

”god bebyggd miljö” men även övriga mål är med något undantag 

tillämpbara. 

Målen i grönstrukturplanen är också i första hand en uppföljning av målet 

”god bebyggd miljö” men även målen avseende ”frisk luft, grundvatten av 

god kvalitet, levande sjöar och vattendrag, myllrande våtmarker, ingen övergödning, 

bara naturlig försurning och ett rikt odlingslandskap” är tillämpbara. 

Många av miljömålen berörs även av transporternas miljöpåverkan vilket 

återspeglas i trafikplanens mål. 

Översiktsplanen är ett medel för att uppnå god bebyggd miljö. Enligt det första 

delmålet för god bebyggd miljö ska fysisk planering och samhällsbyggande 

grundas på program och strategier bland annat hur ett varierat utbud 

av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att bilavändningen 

kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla 

transporter förbättras, hur kulturhistoriska och estetiska värden ska tas 

tillvara och utvecklas och hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära 

områden ska bevaras och utvecklas och andelen hårdgjord yta inte 

ökas. 

Översiktsplanens mål och inriktning sammanfaller väl med miljökvalitetsmålet 

”god bebyggd miljö”. 

Förtätning av staden innebär att befintlig teknisk infrastruktur kan utnyttjas, 

investeringar i nya system kan minskas. Drivkraften att utveckla alternativa 

tekniska lösningar blir däremot större då nya områden tas i anspråk. 

54

PLANERINGSRAMAR 

VÄSTERÅS MÄLARSTADEN 2013 

Västerås Mälarstaden 2013 är en målbild som ger en inriktning för stadens 

planering. Målbilden visar stadens roll för att förverkliga idén om Västerås 

Mälarstaden. 

Några intryck ur målbilden 

I Västerås 2013 är staden vänd mot vattnet. Den typiska bilden från Västerås 

är det långa stråket utefter Mälarstranden, platsen för mycket folkliv, boende, 

konserter, tävlingar, restauranger, arbetsplatser och annat som passar nere vid 

stranden. Västerås Mälarstaden 2013 är en stad som är stor nog att bära en 

satsning på universitet och specialutbildningar men liten nog att låta naturen 

behålla sitt grepp om livsmiljön. Allt är nära, varuhuskommers i city och ett 

par minuter bort, svampmarker med total frid och susande lövkronor. Vi har 

ett rikt djurliv i Mälaren och längs stränderna. Blommor, träd och växter frodas 

och uppvisar en stor artrikedom och mångfald. 

Stadsdelslivet har förändrats. Man känner sig trygg där man bor, arbetar eller 

tillbringar sin fritid. Livet i stadsdelarna innebär mer av gemenskap och delaktighet. 

”Skolan mitt i byn” har blivit verklighet och är nu en mötesplats där 

lärare, elever, nätverk och modern kommunikationsteknik stödjer allas lärande. 

All energiproduktion sker med miljövänliga energikällor, en kraftfull utbyggnad 

av gång- och cykelbanor har genomförts liksom en successiv omdaning 

av avloppsnätet och inbyggnad av avloppsreningsverket. Lokalt 

producerad biogas används som drivmedel för all kollektiv stadstrafik. 

För att förverkliga målbilden kommer olika utvecklingsplaner att tas fram. 

Översiktsplanen för tätorten Västerås är en av dessa, som ska visa hur den 

fysiska strukturen ska medverka till en positiv utveckling i riktning mot 

Västerås Mälarstaden. 

NATIONELLA MÅL 

Riksdagen har lagt fast femton nationella miljömål (se bilaga). 

Länsstyrelsen har anpassat delmålen under tolv av de femton nationella miljömålen 

till våra regionala förhållanden (Miljömål för Västmanlands län, 

Länsstyrelsens rapportserie 2004:11). 

I första hand är målen som formuleras i denna plan en uppföljning av miljökvalitetsmålet 

”god bebyggd miljö” men även övriga mål är med något undantag 

tillämpbara. 

”God bebyggd miljö” innebär att städer, tätorter och annan byggd miljö ska 

utgöra en god och hälsosam livsmiljö och fungera för alla och bidra till en 

förbättring av den regionala och globala miljön. Natur- och kulturvärden ska 

tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och 

utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en god hushållning med mark, 

vatten och andra resurser främjas. 

Inriktningen är att miljökvalitetsmålen ska nås inom en generation. 

Västerås är en populär etableringsort för näringslivet. Hemligheten med de 

senaste årens positiva utveckling är att människornas möten håller samman 

Västerås. Kulturen i kombination med besöksnäringen har blivit ett av 

Västerås stora tillväxtområden och Anundshög och Mälarcentrum lockar åtskilliga 

besökare. Mälardalens universitet utgör en livsnerv i regionen. 

Utvecklad väg-, järnvägs-, båt- och flygtrafik är viktiga för stadens och 

Mälarregionens framgång. 

55

VÄSTERÅS INRIKTNINGSMÅL 

Den kommuntäckande översiktsplanen är ett viktigt instrument i arbetet med 

att nå det övergripande miljömålet om ett långsiktigt hållbart samhälle och 

innehåller inriktningsmål för våra gemensamma resurser. Dessa mål finns 

också i Västerås Agenda 21. 

• Luften i Västerås ska inte orsaka hälso- eller miljöproblem lokalt, 

regionalt eller globalt 

• Markens produktionsförmåga ska bibehållas och dess motståndskraft 

mot miljöstörningar ska förstärkas 

• Ändliga resurser i Västerås ska bibehållas även för framtida behov och 

bruk 

• Vattenkvaliteten i Mälaren och dess tillflöden ska vara så god att även 

de känsligaste arterna i vår vattenmiljö kan fortleva 

• Såväl yt- som grundvattentillgångar ska skyddas och bevaras så att 

den framtida vattenförsörjningen tryggas 

• I Västerås ska vi ha ett rikt växt- och djurliv 

• Västerås ska erbjuda en god livsmiljö för alla invånare idag liksom för 

kommande generationer 

• I Västerås ska vi utveckla miljöhänsyn som en del i vår livsstil 

• Vi ska verka för en god folkhälsa och goda sociala och jämlika 

levnadsförhållanden 

MÅL FÖR PLANARBETET 

I programmet för detta planarbete formulerades det övergripande målet livskvalitet 

och ett bärkraftigt och hållbart Västerås som fungerar bra ekologiskt, 

ekonomiskt, socialt och kulturellt och där människor och människors aktiviteter 

står i centrum. Västeråsarna ska erbjudas en vardagsmiljö där deras 

upplevelse av miljön är viktig. God livskvalitet är exempelvis ett vardagsliv 

som fungerar bra för alla t.ex. genom närhet mellan boende och arbete, service, 

kultur, fritid, naturen, etc. Livskvalitet är en god livsmiljö, en livsmiljö 

som är trygg, säker och hälsosam. Livskvalitet är möjligheter att påverka sin 

egen miljö. 

Befolkningsprognos 

Befolkningsprognosen avseende perioden 2001-2011 innebär att befolkningen 

kommer att öka med knappt 12000 till drygt 139 700 invånare år 2011. 

Det långsiktiga bostadsbyggnadsbehovet bedöms vara ca 8000 lägenheter eller 

730 lägenheter per år fram till 2011. 

Bostadsförsörjningsprogram 

Följande mål och strategier för stadens bostadsbyggnadsplanering har beslutats 

i bostadsförsörjningsprogrammet 2003-2005. 

• Bostadsbyggandet ska motsvara kommuninvånarnas efterfrågan på 

bostäder 

• Alla ska kunna leva i goda bostäder till rimliga kostnader och med god 

tillgänglighet. Integration på områdesnivå ska eftersträvas. 

• Värdefulla bebyggelse- och naturmiljöer ska bevaras och egenskaper 

och förhållanden som är betydelsefulla och karaktäristiska för 

Västerås ska vidareutvecklas. 

56

Planeringsramar 

Kommunala policydokument 

Kommunfullmäktige har antagit ett antal övergripande policydokument som 

ska genomsyra all kommunal verksamhet exempelvis integrationsprogram, 

program för delaktighet och jämlikhet och policy för den yttre miljön. 

Policydokumenten ska beaktas i översiktsplanen och dess genomförande. 

Ett förslag till Miljöprogram för Västerås remissbehandlas under hösten 

2004. I miljöprogrammet har fyra fokusområden föreslagits; klimatpåverkan, 

natur- och kulturtillgångar, skadliga ämnen samt bebyggd miljö. 

Avsikten är att samtliga hittills gällande miljödokument ska utgå för att ersättas 

av miljöprogrammet. 

Kommunstyrelsen antog i juni 2002 en näringslivsstrategi för Västerås stad. 

Inriktningen i den är att Västerås ska växa och utvecklas genom att en attraktiv 

arbetsmarknad och bra livsmiljöer skapas. Fokus inom näringspolitiken 

ska riktas mot de företag som verkar utanför den lokala marknaden 

Näringspolitiken ska bestå av tre huvuddelar: 

• Utveckla befintliga kluster och styrkeområden 

• Utveckla relationerna mellan utbildningssektorn, främst högskolan, 

och det omgivande samhället 

• Utveckla en starkare Västeråsprofil i omvärlden 

Västerås ska även arbeta med mer vanliga och jordnära frågor med inriktning 

på det lokala näringslivet överhuvudtaget. Det gäller den lokala handelns 

utveckling liksom servicesektorn i största allmänhet. Man kan beskriva 

det som att ”kratta i manegen” vad gäller att skapa en allmänt god lokal 

näringslivsmiljö. 

Handelspolicyn godkändes av kommunstyrelsen i juni 2000. Västerås roll 

som regionalt handelscentrum ska bevaras och förstärkas. 

De övergripande målen är: 

• Ett attraktivt och levande city 

• En acceptabel dagligvaruservice i bostadsområdena 

• En bibehållen god balans mellan centrumhandel, bostadsnära handel 

och extern handel 

Ett förslag till folkhälsoprogram antogs av kommunfullmäktige i mars 2003. 

Programmet har staden och stadsdelen som en viktig arena när det gäller att 

stimulera en utveckling som främjar en god hälsa. 

57

FORTSATT ARBETE 

En uppgift för översiktsplanen är att ge riktlinjer för fortsatt arbete. 

Följande utredningar och fördjupningar är angelägna att göra. 

• Fortsatt utredning Gryta avfallsanläggning 

• Utredning av förutsättningarna för att förvalta och utveckla natur-, 

kulturmiljövårds- och rekreationsvärdena för i första hand Björnön, 

Trådarängarna-Hässlösundet, Johannisberg-Önstensborg och 

Mälarparken. 

• Program för Svartådalen och Anundshögsområdet som syftar till att 

samordna och utveckla områdenas naturvårds-, kulturmiljövårds- och 

friluftsvärden. 

• Översiktsplan för Ängsgärdet-Kungsängen 

• Översyn av översiktsplanen för Sätraområdet 

• Översyn av översiktsplanen för Kopparlunden 

• Riskutredning för Västerås tätort 

• Uppföljning och eventuell översyn av handelspolicyn 

• Tillgänglighet i befintlig bostadsbebyggelse (Hissutredning) 

• Strategiarbete rörande miljökvalitetsnormer för luft 

• Bullerutredning Johannisbergs flygplats 

Arbete som pågår: 

• Översiktsplan för Sjöhagen-Hacksta, Öp59 

• Bullerutredning Västerås flygplats 

• Översiktsplan för Gäddeholmsområdet 

58

PLANENS GILTIGHET 

En kommuntäckande översiktsplan för Västerås antogs i mars 1998 (ÖP52). 

Den kommuntäckande översiktsplanen är ett viktigt instrument i arbetet med 

att nå det övergripande miljömålet om ett långsiktigt hållbart samhälle och 

innehåller inriktningsmål för våra gemensamma resurser. Den kommuntäckande 

översiktsplanen beskriver markoch vattenanvändningen i hela 

Västerås, men är inte tillräckligt detaljerad för att ge vägledning för den 

framtida planeringen av de enskilda tätorterna. 

Översiktsplanen kan fördjupas för större eller mindre delområden. Denna 

fördjupning, som formellt är en del av den kommuntäckande översiktsplanen, 

formulerar mål och strategier för planeringen och utvecklingen av tätorten 

Västerås. Hökåsen, Bararöby och Ekbacken-Enhagen är egna tätorter, 

men ligger inom det geografiska område som behandlas i översiktsplanen för 

utveckling av Västerås tätort. 

Inom plangränsen ersätter denna plan efter antagandet ÖP52. 

Fördjupningar av översiktsplanen som berör Västerås tätort finns sedan tidigare 

för Ny högskola mm Gåsmyrevreten (ÖP38), Johannisbergsområdet 

(ÖP39), Resecentrum, kv. Sigurd och Östra hamnen (ÖP41), Sätra (ÖP47) 

och Sjöhagen-Västra Hamnen (ÖP48), Kopparlunden (ÖP49), Kv. Mimer 

mm(ÖP51), Centrum (ÖP53), Erikslund (ÖP55), Centrala Mälarstranden 

(ÖP56) samt Västra Skälby (ÖP 58, antagande hösten 2004). Dessa ska fortfarande 

gälla. 

59

DIALOG MED VÄSTERÅSARNA 

SPÅRA STADEN 

Upptäck arkitekturen! Spåra stadens historia! Diskutera stadsplanering! 

Fyra tågvagnar fyllda med inspiration, material och idéer om staden igår, 

idag och i framtiden kom till Västerås Centralstation i september 1999. I en 

vagn på perrongen visade stadsbyggnadskontoret sin syn på hur Västerås ska 

bli en hållbar stad som är attraktiv och där människor kan trivas. Avsikten 

med den utställningen var att starta en dialog med västeråsarna om hur vi ska 

forma det framtida Västerås. 

Utställningen ”Spåra staden” vände sig främst till högstadie- och gymnasieskolor, 

men var också öppen för allmänheten två helger. Utställningen besöktes 

av drygt 1100 västeråsare, varav hälften var skolungdomar. I 

anslutning till utställningen bjöds också allmänheten in till en busstur i staden 

med efterföljande diskussion. 

Under hösten fortsatte sedan några klasser på Wenströmska gymnasiet och i 

Bäckbyskolan att tillsammans med stadsbyggnadskontoret arbeta med projektarbeten 

kring planering och sin stadsdel. 

Många pratade om stadens kontakt med vattnet. De flesta tycker att Västerås 

är en bra stad men att den kan göras ännu finare. 

Några citat ur svaren på det frågeformulär som fanns vid utställningen 

”Spåra staden” (sammanlagt 240 svar): 

Synpunkter 

• Ny bebyggelse får inte inkräkta på grönområden 

• Ett stort och livligt centrum är viktigt 

• Trygghet och säkerhet är viktigt i en hållbar stad 

• Livskvalitet är närhet till allt och en bra skola 

• Närhet och goda cykelmöjligheter positivt i Västerås 

• Ta vara på närheten till vattnet och fräscha upp längs mälarstranden 

• Mer grönska och mindre betong i centrum 

• Fler fritidsaktiviteter för unga 

Foto Petra Wahledow 

60

SAMRÅD 

Samrådet var under tiden juni – oktober 2001. Planförslaget presenterades i 

en utställning som kunde ses i stadshuset och på flera platser i centrum och 

stadsdelarna. En webversion fanns på stadens hemsida. Ungefär 170 svar 

kom in från enskilda västeråsare, nämnder och styrelser, statliga myndigheter, 

politiska partier, föreningar och organisationer. Synpunkter framfördes 

också vid samrådsmöten samt vid Arosfestivalen respektive Teknikbymässan. 

En redogörelse av de synpunkter som kom in under samrådet och hur dessa 

beaktats i det fortsatta planarbetet redovisas i en särskilda samrådsredogörelse 

daterad september 2003. 

Delutredningar 

• GRÖNSTRUKTURPLAN för Västerås tätort, 

• DET BYGGDA KULTURARVET 1950- och 1960-tal, 

• VÄSTERÅS TRAFIKPLAN 2001 

Synpunkter - sammanfattning 

De synpunkter som framförts ger inga indikationer på att strategierna är helt 

fel eller att planen fokuserar på fel utvecklingsfrågor. I remissvaren lyfts 

konflikter mellan strategierna fram och man har synpunkter på hur de ska genomföras. 

Synpunkterna handlar bland annat om 

• sociala aspekter - segregationsproblem, lyxbostäder, trygghet och 

säkerhet 

• målkonflikt hållbarhet - utveckling 

• målkonflikt bygga inåt – stärka grönskan 

• målkonflikt minskad biltrafik- befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet 

• en samlad syn på natur- och kulturmiljöfrågor 

• hänsyn till risker, hälsa och säkerhet 

• koppling till nationella miljömål 

• Västerås regionala roll 

• bostäder i Svartådalen 

• båtlivet i Västerås 

Delutredningarna var utställda för samråd under tiden dec 2001 t o m januari 

2002. Särskilda samrådsredogörelser finns för respektive delutredning. 

ÖP UTREDNING 

ÖP UTR 2001:1 

SAMRÅDSHANDLING 

GRÖNSTRUKTURPLAN 

FÖR VÄSTERÅS TÄTORT 

REKREATION 

1 

61

ORD- OCH BEGREPPSFÖRKLARING 

Ord och begrepp som rör planens avgränsning 

Översiktsplan 

En översiktsplan behandlar huvuddragen i markoch vattenanvändningen 

och bebyggelseutvecklingen. Den är inte juridiskt bindande men ska ge 

vägledning för detaljplanering, bygglov och andra beslut som rör markoch 

vattenanvändning. Enligt Plan- och bygglagen ska alla kommuner ha en 

kommuntäckande översiktsplan. Den kommuntäckande översiktsplanen för 

Västerås, ÖP52, antogs i mars 1998. 

Fördjupning av översiktsplanen 

Översiktsplanen kan fördjupas för delområden. Översiktsplanen för utveckling 

av Västerås tätort, ÖP54, är en sådan fördjupning. Medan ÖP52 övergripande 

beskriver markoch vattenanvändningen i hela Västerås, ger ÖP54 

en mer detaljerad vägledning för den framtida planeringen i och utvecklingen 

av tätorten Västerås. Hökåsen, Bararöby och Ekbacken-Enhagen är egna 

tätorter, men ligger inom det geografiska område som behandlas i översiktsplanen 

för utveckling av Västerås tätort. Inom det geografiska område som 

behandlas i översiktsplanen för Västerås tätort finns ytterligare fördjupningar 

för mindre områden såsom Centrum, Kopparlunden, Kv Mimer mm, Johannisberg, 

Sätra m fl. 

Tätort 

En tätort enligt statistiska centralbyråns definition har mer än 200 invånare 

och mindre än 200 meter mellan husen. I Västerås finns 13 tätorter. Den 

största är Västerås tätort med drygt 102 000 invånare, den minsta är Kärsta 

som har 237 invånare (siffrorna gäller år 2000). 

vi beskriver livet i staden, stadsbebyggelsen, stadsdelar etc. Begreppet tätort 

används endast som en formell benämning för att skilja tätorten Västerås 

från det geografiska området Västerås Stad som innefattar även landsbygden 

och övriga tätorter. 

Stadsbygd 

Den del av planområdet som är dominerad av bebyggelse. Bebyggelsen kan 

användas för boende, kontor, undervisning, sjukvård, handel, industri och 

andra verksamheter. Stadsbygden innefattar även gator, parker, torg och allmänna 

platser 

Satellit 

Används i Västerås som en samlande benämning på de vid sidan av Västerås 

sex största tätorterna; Dingtuna, Skultuna, Hökåsen, Tillberga, Irsta och Barkaröby. 

Övriga tätorter kallas småorter. 

Centrum 

Området innanför Ringvägen (Cityringen). 

Centrumkärnan/City 

Köpcentrum samt några av de viktigaste kulturinstitutionerna domkyrkan , 

biblioteket, teatern, konstmuseet. 

Stad 

Ett geografiskt område som kännetecknas av en viss typ av rättslig status 

(juridisk definition) eller en viss typ av markanvändning (funktionell definition). 

I båda fallen består en stad vanligtvis av en tät bebyggelse- och befolkningsanhopning 

(Källa:Nationalencyklopedin). Västerås tätort är en 

stad i betydelsen ett tätbebyggt samhälle som innehåller allt det som kännetecknar 

en stad; bostäder, arbetsplatser, handel, service, kultur, nöjen, fritidsaktiviteter 

och många människor. I planen använder vi begreppet stad när 

62

Ord- och begreppsförklaringar i övrigt 

Aktör 

Verkställare (av att handla, verka) 

Allmän mark 

Begrepp som används i detaljplaner och avser mark som är allmänt tillgänglig 

och avsedd för gemensamma behov, exempelvis gator, torg, parkeringar, 

parker, naturmark. Marken ägs och sköts i allmänhet av staden. 

Biologisk mångfald 

Biologisk mångfald kan sägas vara ett samlat begrepp för variationen bland 

allt levande på jorden. 

Biotop 

Med biotop avses i denna plan ett relativt homogent område med en 

någorlunda karakteristisk artsammansättning, t ex en äng, ett kärr eller en 

lövskog. 

Blandad bebyggelse 

Bebyggelsen består av såväl verksamhetslokaler som bostadsbebyggelse 

med olika hustyper och upplåtelseformer. 

Centralpark 

Park med betydelse för stadens alla invånare och som turistobjekt. 

Cirkulationsplats 

Rondell. 

Detaljplan 

Detaljplanen är till för den närmare regleringen av markens användning, bebyggelse 

och anläggningar. En antagen och lagakraftvunnen detaljplan medför 

rätt att bygga i enlighet med planbestämmelserna och är således bindande 

för enskilda och myndigheter. 

Detaljplaneringen är nära knuten till projektering och byggande. 

Exploatera 

Ta mark i anspråk för att bygga hus, vägar eller annat. 

Flygbullerzon 

Det område inom vilket beräknade bullernivåer från flygverksamheten överstiger 

gällande riktvärden 

Framkomlighet 

Den del av tillgängligheten som beskriver tidsförbrukning för förflyttningar i 

trafiknäten som gående, cyklist, bussresenärer och bilist. Tidsförbrukningen 

beror av förflyttningens längd och hastighet. Längden beror i sin tur på trafiknätens 

övergripande struktur medan hastigheten beror på gatans detaljutformning. 

Funktionshinder 

Begränsning av en individs fysiska eller psykiska funktionsförmåga. Ett 

funktionshinder kan vara handikappande i vissa miljöer och situationer, i andra 

inte. 

Fysisk struktur 

Bebyggelsestruktur – Grönstruktur - Trafikstruktur 

Översiktsplanen ska redovisa en ändamålsenlig struktur…av bebyggelse, 

grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Det kallar vi 

med ett samlande begrepp fysisk struktur. De olika delarna kan var för sig 

beskrivas som bebyggelsestruktur, grönstruktur, trafikstruktur etc. 

Förnyelseområde 

Används i den här planen för att beteckna de gamla industriområden i centrala 

lägen som har blivit tillgängliga genom att verksamheter flyttats eller 

förändrats och som nu omvandlas till nya stadsdelar med både bostäder och 

arbetsplatser. 

Grannskapspark 

Offentlig park nära den egna bostaden. 

63

Habitat 

Hemvist, boendemiljö; i biologin ett område där en art kan överleva och reproducera 

sig. Det omfattar alltså alla de biotoper som en art behöver under 

olika delar av sin livscykel. Ett habitat är således inte ett homogent område 

utan ofta flera olika biotoper eller snarare en biotopmosaik. 

Huvudvägnät 

Dels gator till, från och genom staden (infarter och genomfarter), dels gator 

för trafik mellan stadsdelarna. 

Hållbar utveckling 

Har definierats som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att 

äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” 

(Bruntlandrapporten 1987). I den här planen har vi definierat hållbart som 

något som är slitstarkt och kan användas länge. Ett hållbart samhälle är robust, 

flexibelt och tål de ständiga förändringar som samhället utsätter det för. 

Det fungerar bra ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt. 

Identitet 

Likhet. När vi i planen talar om stadens identitet menar vi vår gemensamma 

bild av Västerås – att vissa platser, stråk, byggnader och företeelser skapar 

vår gemensamma bild av staden. 

”Informationsbärare” 

”Något som beskriver och berättar om” . I utredningen ”Det byggda kulturarvet” 

lyfts ett antal områden fram som är tydliga ”informationsbärare” av viktiga 

årtionden i Västerås nutidshistoria, dvs de är tidstypiska områden som 

ger oss en god bild av den tidens stadsplane- och byggnadsideal. 

Infrastruktur 

Det som måste finnas i ett samhälle för att produktionen ska fungera; kommunikationer, 

energiförsörjning, utbildning mm. 

Integration 

Process som leder till att skilda enheter förenas. I översiktsplanen handlar det 

om att skapa fysiska förutsättningar för människor i olika åldrar och med olika 

bakgrund och förutsättningar (ekonomiska, hälsomässiga etc ) att leva tillsammans 

i bostadsområdet och stadsdelen. 

Karaktär 

Art, slag, stil 

Koncession 

Tillstånd som lämnas av myndighet att bedriva viss verksamhet eller näring. 

Kulturarv 

Kulturarvet innefattar såväl den fysiska kulturmiljön som ideer, upplevelser 

och värderingar som tagit sig uttryck i vår kulturs historia. 

Kulturlandskap 

Används ofta i betydelsen odlingslandskapet, t ex inom miljövården, och det 

är också så vi använt det i den här planen. Den egentliga betydelsen är ett 

landskap som mer eller mindre starkt omvandlats av människans aktivitet. 

Beroende på typ av markanvändning kan man tala om odlingslandskap, urbant 

(stadsmässigt) landskap eller industrilandskap. 

Kulturmiljö 

Spår/lämningar efter människors verksamheter i gångna tider i form av 

fornlämningar, gårdsmiljöer, byggnader men även spår i landskapet. 

Begreppet kulturmiljö betonar helheten – att man ser tex sambandet mellan 

gård, odlingsmark, betesmark och skog. 

Kulturmiljövård 

Verksamhet som syftar till att skydda, vårda och sprida kunskap om kulturmiljön. 

Tidigare talade man om kulturminnesvård som var mer inriktad på 

objekt i form av fornlämningar, byggnader etc. 

Kvartersmark 

Begrepp som används i detaljplaner. Med kvartersmark menas all mark som 

inte är allmän, dvs både mark som är avsedd för bebyggelse och till bebyggelsen 

hörande grönytor, parkeringar etc. När vi talar om att förtätning på 

kvartersmark är möjlig kan det således vara på parkeringsytor, dåligt utnyttjade 

gräsmattor etc inom ex ett radhus- eller flerbostadshuskvarter. 

64

Logistik 

Organisation av transportarbete. 

Lokalvägnät 

Avser gator inom stadsdelarna som dels ansluter till olika fastigheter för 

både bostäder och verksamheter (lokalgata), dels samlar upp trafiken från lokalgatorna 

(uppsamlingsgata). 

Luftkvalitet 

En beskrivning av halten av skadliga ämnen i luften. Västerås har en god 

luftkvalitet och kontinuerliga mätningar visar att halterna av luftföroreningar 

är förhållandevis låga. 

Markreservat 

Mark som i planen är avsedd att nyttjas för visst ändamål, ex en väg. 

Miljökvalitetsnormer 

En föreskrift om lägsta acceptabla kvalitetsnivå hos exempelvis mark, vatten, 

luft eller miljön i övrigt. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft finns i 

form av gränsvärden för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, 

bly, bensen och partiklar (PM10). Kommunal planering ska utföras på så 

vis att gällande miljökvalitetsnormer inte överskrids. Dessutom finns miljökvalitetsnormer 

för vatten inom vissa geografiska områden. 

Mot 

Vägkorsning. I Västerås använder vi ordet mot för trafikmötesplatser, både 

om de är planskilda ( ex Skallbergsmotet) eller i form av rondeller ( ex Gideonsbergsmotet). 

I vissa andra städer och kommuner användes mot endast 

om planskilda trafikplatser. 

Mångfald - Mångsidighet 

Mångfald och mångsidighet är båda uttryck som används i planen för att beskriva 

att boende, arbete, service och nöjen skall finnas sida vid sida i staden 

och stadsdelen. 

Natura 2000 

Ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. 

Natura 2000-områden finns i alla medlemsländer och ska hejda utrotningen 

av arter och livsmiljöer. 

Naturtyp 

Ett begrepp som används för att översiktligt skilja på olika typer natur som 

t ex. skogar, sjöar och odlingslandskap. Förhållanden inom en naturtyp är 

ofta likartade även om den förekommer över större sammanhängande områden 

eller i många små spridda ytor. Naturtyper kan indelas i mindre enheter t 

ex i vegetationstyper med en karakteristisk sammansättning av växtarter, exempelvis 

en ädellövskog. 

Närpark 

Liten park i direkt anslutning till bostaden. 

Policy 

Grundläggande handlingsprogram. 

Rekreationsstråk 

Kompletterande gång- eller cykelväg i park eller naturmark där upplevelsevärden 

prioriteras. 

Resurshushållning 

I planen använder vi begreppet för att beskriva hur vi ska ta vara på och spara 

de tillgångar som finns i staden i form av naturresurser (luft, mark, vatten, 

växt- och djurliv) och den redan byggda miljön – hus, gator, tekniska försörjningssystem 

etc. 

Riksintressen 

Värden av nationellt slag. Områden av riksintresse ska skyddas mot påtaglig 

skada. Det innebär att kommunerna tolkar och uttrycker nationella mål i 

samråd med länsstyrelserna utifrån underlag från de centrala verken. 

65

Riktlinje 

Riktlinjerna har sin utgångspunkt i målen om livskvalitet och ett hållbart 

Västerås och ger anvisningar om hur planeringen kan medverka till att uppfylla 

målen. De ska utgöra ett stöd vid detaljplanering, bygglovprövning och 

annan ärendehantering. 

Riktningsanalys 

Den metod vi valt för att beskriva planens konsekvenser. Avsikten med riktningsanalysen 

är att den ska fungera som en ”kompass”, ska svara på frågan 

om planens förslag ger möjligheter till en utveckling i riktning mot målen. 

Risk 

En risk utgör en sammanvägning av sannolikheten för att en negativ händelse 

inträffar och dess konsekvenser (omfattning). Det är viktigt att både sannolikhet 

och konsekvens beaktas för att kunna genomföra ett väl fungerande 

arbete med hantering av olycksrisker. 

Segregation 

När vi talar om segregation i planen menar vi att befolkningsgrupper med 

olika ursprung eller olika ekonomiska förutsättningar lever åtskilda ex i olika 

bostadsområden/stadsdelar. Segregationen kan var både frivillig och ofrivillig. 

Skyddszon 

En skyddszon kring exempelvis en verksamhet som kan orsaka störande lukt 

eller buller markerar det skyddsavstånd inom vilket man bedömer att störningar 

kan uppkomma. 

Stadsbyggnad 

Kunskapen att ordna och gestalta helheten av byggnader, gator och andra 

stadsrum i tätbebyggelse. 

Stadsdelsskog 

Naturområde med promenad- och motionsslingor i anslutning till stadsdelen. 

Stomlinje 

Busslinje med hög turtäthet och korta restider som ska vara ett attraktivt alternativ 

för den som pendlar med bil. 

Strategi 

Konsten att planlägga i stort, (strategiskt) tillvägagångssätt. 

Struktur 

Ett system av enheter och deras inbördes förhållanden. 

Strövområde 

Stort naturområde utanför staden för rörligt friluftsliv, bad mm. 

Tillgänglighet 

Den ”lätthet” med vilken olika slag av trafikanter kan nå stadens arbetsplatser, 

service, rekreation samt övriga utbud och aktiviteter. Den beror bland 

annat av fysisk utformning, tillgången till information, möjligheten att använda 

olika färdmedel, komfort, regularitet och tillförlitlighet samt restid. 

”Tyst sida” 

Ett kvalitetsbegrepp som används vid bostadsplanering . Bostäder och bostadsgårdar 

ska inte vara bullerstörda. Vid planering i tät stadsmiljö där 

riktvärdena för trafikbuller vid fasad kan komma att överskridas skall planeringen 

säkerställa att den andra sidan blir en ”tyst sida”. I de detaljerade 

riktlinjer som rör risker, hälsa och säkerhet har förutsättningarna för tillämpning 

av begreppet ”tyst sida” preciserats. 

Verksamheter/Verksamhetsområde 

Används i planen för att beteckna mark som används för arbetsplatser, restauranger, 

butiker mm, dvs andra funktioner än bostäder. 

”Överdimensionerat” 

Används för att beskriva att vissa trafikleder är dimensionerade för mycket 

stora trafikflöden, som varken motsvarar dagens trafik eller kommande behov. 

66

BILAGOR 

Detaljerade riktlinjer 

Inom vissa områden finns mer detaljerade riktlinjer som skall utgöra ett stöd 

vid detaljplanering, bygglovprövning och annan ärendehantering. 

Kvaliteter och karaktärsdrag i det planerade och byggda Västerås beskrivs i 

utredningen ”Det byggda kulturarvet, 1950- och 1960-tal”. I den finns också 

riktlinjer för hur de kvaliteter och karaktärsdrag som finns i det byggda kulturarvet 

ska beaktas, se bilaga A. 

Länsstyrelsens granskningsyttrande 

Länsstyrelsens granskningsyttrande daterat 

2004- 04-28 inkl 2 bilagor, se bilaga F. 

Kommunfullmäktiges beslut 

Kommunfullmäktiges beslut 2004-11-25§204 att 

anta översiktsplanen, se bilaga G. 

De gröna värdena beskrivs i Grönstrukturplan för Västerås tätort. Bedömningen 

av hur de gröna värdena påverkas ska göras på grundval av grönstrukturplanen 

och de riktlinjer för gröna värden i planprocessen som finns i 

denna, se bilaga B. 

Förutsättningarna för transportsystemets utformning behandlas i utredningen 

Västerås Trafikplan 2004. I trafikplanen och dess underlag finns ett antal 

detaljerade riktlinjer samt planeringsprinciper, vilka har ytterligare en detaljeringsnivå, 

som ska utgöra stöd i det fortsatta arbetet. I bilaga C finns en 

sammanfattning av de detaljerade riktlinjerna för en ny syn på trafiken. 

En särskild riskinventering har gjorts som underlag för riktlinjer för den fortsatta 

planeringen med hänsyn till risker, hälsa och säkerhet (PM 2004-09-01 

Risker, hälsa och säkerhet - underlagsmaterial för översiktsplan för utveckling 

av Västerås tätort), se bilaga D. 

Nationella miljömål 

Riksdagen har lagt fast femton nationella miljömål, se bilaga E. 

67



Detaljerade riktlinjer - bilaga A 

DETALJERADE RIKTLINJER 

Det byggda kulturarvet 

MYCKET VÄRDEFULL BEBYGGELSEMILJÖ – 

SÄRSKILD HÄNSYN SKA TAS TILL OMRÅDETS KARAKTÄR 

Nuläge 

Dessa områden har kvar sin ursprungliga karaktär såväl hos enskilda byggnader 

som hos området som helhet och representerar gott byggnadsskick 

från sin tid. Mindre förändringar kan ha gjorts men utan att dessa förändrat 

det ursprungliga uttrycket, varken hos byggnader eller deras samspel med sin 

omgivning, med grönska, gaturum mm. 

Riktlinjer 

Dessa områden får inte förvanskas. Detta innebär dock inte ett förbud mot 

förändringar. Området och dess byggnader, grönska och trafiksystem ska behålla 

sin tidstypiska karaktär. Förändringarna måste dock relateras till deras 

effekter på områdets/byggnadens egenart och kulturvärden. 

Förändringar kan göras enligt följande: 

• förändringar på byggnader och mark ska göras med tidstypiska metoder 

och material samt proportioner. T ex får inte tjock tilläggsisolering eller 

förändrade takfall göras. 

• kompletterande grönska i gaturum, på parkeringsytor och gårdar kan 

göras. Förändringar av gatusystemet får dock inte göras. 

• förändringar och kompletteringar av området skall ske med 

utgångspunkt i områdets egenskaper och karaktär på sådant sätt att 

områdets egenart bibehålls. 

Bevarandeprogrammet från 1985 upptar förutom miljöhänsynsområden ett 

antal enskilda byggnader som har stort konstnärligt eller kulturhistoriskt värde. 

Byggnaderna har indelats i tre värdeklasser. Byggnader i de två högsta 

värdeklasserna är ”mycket värdefulla byggnader som inte får förvanskas” 

(enligt Plan- och bygglagen kap 3 § 12). 

VÄRDEFULL BEBYGGELSEMILJÖ – 

HÄNSYN SKA TAS TILL OMRÅDETS KARAKTÄR 

Område inom vilket i huvudsak byggnader, mark och vegetation samspelar 

på ett sätt som ger det tidstypisk eller särpräglad karaktär. Inom dessa områden 

kan det finnas enstaka objekt som avviker. 

Nuläge 

Dessa områden utgörs av sammanhängande områden, stadsmiljöer, vilka 

som helhet har kvar en ursprunglig karaktär och representerar gott byggnadsskick 

från sin tid, områdena inkluderar parker och stadsdelsskogar. Enskilda 

byggnader kan dock ha förändrats och försetts med tillägg som mer eller 

mindre förvanskat det ursprungliga uttrycket. I de flesta fall rör det sig om 

utbytbara detaljer hos byggnaden som fönster, portar, balkongfronter osv. 

som är möjliga att återställa. 

Riktlinjer 

Bebyggelseområdena kan förändras och kompletteras men hänsyn ska tas till 

varje områdes tidsanda och karaktär. 

Förändringar kan göras enligt följande: 

• Om och tillbyggnader kan göras. Förändringarna behöver inte följa 

husens ursprungliga utförande, de ska dock knyta an till den anda 

och karaktär som var utmärkande för området när det planerades och 

byggdes. 

• kompletterande bebyggelse, förtätning, kan ofta göras. Det förutsätter att 

såväl stadsplan som byggnader inte förvanskar områdets tidsanda och 

karaktär och där samspelet med grönskan särskilt ska uppmärksammas. 

• förändringar av gatusystemet, med t ex nya genombrott i trafikseparerade 

stadsdelar, bör undvikas. 

69



Detaljerade riktlinjer - bilaga B 

Grönskan i staden 

MYCKET VÄRDEFULLA OMRÅDEN FÖR BIOLOGISK MÅNGFALD 

OCH FÖR REKREATION SOM UTVECKLAS OCH BEVARAS 

Nuläge 

Dessa områden har avgörande betydelse för stadens gröna struktur. De är 

klassade som kärnområden för biologisk mångfald och utgör de viktigaste 

spridningsvägarna, ”gröna fingrarna” in i stadsbygden från omgivande landskap. 

De ger västeråsarna tillgång till naturupplevelse och rekreation från 

stadens centrala delar ut till stora naturområden eller strandnära områden för 

friluftsliv, bad mm. 

Riktlinjer 

Områdenas natur-, kulturvårds- och sociala värden ska bevaras och utvecklas. 

Endast sådana anläggningar eller andra anordningar som är förenliga 

med områdenas bevarande och utvecklig skall tillåtas. 

VÄRDEFULLA OMRÅDEN FÖR BIOLOGISK MÅNGFALD OCH FÖR 

REKREATION DÄR SÄRSKILD HÄNSYN SKA TAS TILL OMRÅDE- 

NAS KVALITETER 

Nuläge 

Dessa områden erbjuder ett utbud av gröna områden av god kvalitet för rekreation 

i alla stadsdelar. Områdena utgör gröna länkar för växter och djur 

mellan stadens naturmarksområden och det omgivande landskapet. 

Riktlinjer 

Även dessa områden ska utvecklas avseende natur-, kultur- och sociala värden. 

Inom områdena kan delvis annan markanvändning ändå vara möjlig. 

Vid bedömning av alternativ markanvändning gäller följande: 

• De biologiska, kulturella och sociala värden och kvaliteter som 

specificeras i grönstrukturplanen ska upprätthållas. 

• I undantagsfall kan utpekade värden och kvaliteter upprätthållas 

genom att kompenseras. I första hand kan det göras med kvaliteter 

som är möjliga att flytta, t ex lek- eller idrottsområden. Det kan också 

vara möjligt genom att nya parker skapas och att naturvärden eller 

kvalitetskriterier avseende rekreation tillförs området. Sammanhanget 

mellan grönska och bebyggelse måste alltid beaktas. 

• Naturinventeringar ska göras. 

OMRÅDEN MED BEGRÄNSADE VISTELSE- OCH BIOLOGISKA 

VÄRDEN 

Riktlinjer 

Normal planerings- och miljöhänsyn tas i samband med förändringar. 

71

Detaljerade riktlinjer - bilaga C 

En ny syn på trafiken 

• Trafikmiljön ska utformas så att trafikens miljöbelastning minimeras 

• Trafikmiljön ska vara utformad så att risken för personskador är låg samt 

att konsekvensen av en olycka inte blir allvarlig. 

• Trafikmiljön ska utformas och skötas så att den är tillgänglig för alla och 

så att den bidrar till en trygg och attraktiv stadsmiljö. 

• Gaturummet utformas och gestaltas med hänsyn tagen till gatans 

funktion samt till omgivningens, stadens eller landskapets karaktär 

• Entréer till staden skall poängteras och framhävas genom gestaltning 

• Det övergripande cykelnätet ska vara kontinuerligt, lättorienterat 

och tydligt samt ge en god färdhastighet med hög komfort och 

framkomlighet. Det utformas med beaktande av vuxna cyklisters 

trafikförmåga men även efter barns, äldre och funktionshindrades behov. 

• Det lokala gång- och cykelnätet utformas med utgångspunkt i barns, 

äldres och funktionshindrades behov. 

• Gång- och cykeltrafik bör separeras där många gångtrafikanter och 

cyklister rör sig samtidigt, särskilt där andelen barn och äldre är stor. 

• I områden med blandtrafik ska gångtrafikanternas behov av separata 

gångbanor (trottoarer) tillgodoses. 

• Behovet av cykelparkering ska tillgodoses. 

• Vid såväl nyexploatering som förnyelse och förtätning inom den reda 

byggda staden ska god kollektivtrafikförsörjning eftersträvas 

• Besöksintensiva verksamheter ska ha god tillgänglighet för alla 

trafikantgrupper. 

• Stadslinjerna utgör stommen i kollektivtrafiksystemet och ska så långt 

som möjligt prioriteras i korsningar och på sträckor. 

• Kollektivtrafiken ska göras tillgänglig för alla 

73



Detaljerade riktlinjer - bilaga D 

Risker, hälsa och säkerhet 

Farliga anläggningar och miljöstörande verksamhet 

I fall av förändrad markanvändning vid eller i närheten av farliga anläggningar 

(§ 43-anläggningar), produktions- och distrubutionsanläggningar för 

biogas eller annan miljöstörande verksamhet såsom bullrande, dammande, 

luktande eller liknade ska miljö- och riskhänsyn prioriteras. En riskanalys 

ska göras tidigt i processen för att bedöma lämpligheten. 

Transport av farligt gods 

Transport av farligt gods bör inte ske längs vägar i områden med hög befolkningstäthet 

eller i områden med känslig mark och miljö. Transporter bör undvikas 

där befintlig bebyggelse ligger nära vägbanan. Riskanalys ska ligga till 

grund för förändringar av upplåtna vägar. 

Vid exploatering ska samråd ske med Mälardalens brand- och räddningsförbund 

(MBR) tidigt i planprocessen för att bedöma risksituationen. Särskild 

uppmärksamhet ska riktas mot områden inom 100 meter från transportled 

upplåten för farligt gods eller järnväg. Bedömningen ska avgöra var nybebyggelse 

eller annan markanvändningsförändring är lämplig i området och 

vilka krav som kan komma att ställas på bebyggelsen gällande utformning 

och innehåll. Bedömningen ska följa specifika krav framtagna av MBR och 

stadsbyggnadskontoret. 

Markföroreningar 

All schakt och masshantering i staden ska ske med försiktighet. I de fall förändrad 

markanvändning planeras i områden som misstänks vara förorenade, 

måste marksituationen utredas tidigt i processen. 

Översvämningsrisk 

Vid lokalisering av ny bebyggelse ska den konstrueras så att den klarar angivna 

nivåer för översvämningsrisk, det vill säga 1,5 m över normalt vattenstånd 

(normalvattenstånd är +4, 15m). 

Grundvatten och dricksvattentäkter 

Dricksvattentäkterna ska prioriteras i den fysiska planeringen. Markanvändning 

och tillståndsprövning ska ske med hänsyn till dricksvattentäkternas 

sårbarhet. 

Bebyggelsestruktur och Räddningstjänstens insatstider 

Vid planering och bebyggelse ska Mälardalens Brand- och Räddningsförbunds 

(MBR) krav på maximal framkörningstid följas enligt gällande 

räddningstjänstplan. Avsteg kan i undantagsfall vara möjliga om särskilda 

byggnadstekniska åtgärder vidtas och dispens beviljas från MBR. 

Luftföroreningar 

Förändrad markanvändning får inte komma till stånd om den bidrar till att 

gällande miljökvalitetsnormer överskrids. Bebyggelse får heller inte ske i 

områden där miljökvalitetsnormer överskrids. Undantagna är de skyddsåtgärder 

som behöver vidtas när en miljökvalitetsnorm överträds. Exploatering 

kräver att uppsatt åtgärdsprogram är genomfört. 

Buller 

Det är viktigt att tidigt i planeringen beakta att nödvändiga åtgärder vidtas 

för att minimera bullernivåerna i varje enskilt fall. En viktig princip är att 

höga krav ställs på byggnadens tekniska egenskaper för att minimera bullernivåerna 

både inomhus och vid närliggande rekreations- och uteplatser. Vid 

nybyggnad av bostäder eller nybyggnad alternativt väsentlig ombyggnad av 

gatunätet bör riksdagens riktvärden för trafikbuller tillämpas: 

• 30 dB(A) ekvivalentnivå inomhus 

• 45 dB(A) maximalnivå inomhus nattetid (får överskridas högst 5 ggr per 

natt, 22.00-06.00) 

• 55 dB(A) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 

• 70 dB(A) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad 

• För spårtrafik 55dB(A) ekvivalentnivå vid uteplats i direkt anslutning 

till bostad, 60dB(A) ekvivalentnivå för bostadsområdet i övrigt(vid fasad) 

75

I de fall stadsplaneringen visar att riktvärdet om 55 dB(A) ekvivalentnivå vid 

fasad måste överskridas ska planeringen säkerställa att den andra sidan blir 

en ”tyst sida” där bullret inte får överstiga 45 dB(A) ekvivalentnivå. I undantagsfall, 

företrädesvis i tätare stadsmiljö och när man gjort vad som kan 

anses vara tekniskt möjligt och motiverat med hänsyn till stadsbilden och 

kraven om en god boendemiljö i det enskilda fallet, kan högre bullernivåer, 

dock understigande 50 dB(A) ekvivalentnivå, accepteras även på tyst sida. 

Samtliga lägenheter ska ha tillgång till tyst sida för minst hälften av boningsrummen, 

i första hand utrymmen för sömn och vila. 

Elsäkerhet 

Kring befintliga kraftledningar gäller skyddsavstånd enligt gällande starkströmsföreskrifter. 

Radon 

Radonundersökningar ska ske i varje enskilt fall. Radonrisken bör särskilt 

beaktas vid grusåsar, moränmark och berg i dagen. Strålningsnivåer som accepteras 

finns reglerade i gällande lagstiftning. 

Samtliga lägenheter ska ha tillgång till en uteplats, på balkong eller i marknivå, 

där bullret inte bör överstiga 45 dB(A) ekvivalentnivå. I undantagsfall 

kan högst 50 dB(A) ekvivalentnivå tillåtas. För uteplats gäller alltid riktvärdet 

70 dB(A) maximalnivå, men lägre maxnivåer bör eftersträvas. Maximalnivån 

70 dB(A) utomhus får överskridas högst fem gånger per maxtimme för 

medeldygn. 

Bullerdämpande åtgärder i form av lokala bullerskyddsskärmar och ljudabsorbenter 

på balkonger får användas för enstaka lägenheter, men inte i hela 

projekt. 

Uteplats/balkong får inte byggas igen helt i syfte att uppfylla bullerkraven. 

När ekvivalentnivån utomhus på den bullriga sidan överstiger 65dB (A) bör 

åtgärder som minskar bullernivåerna vidtas ex sänkt hastighet eller minskade 

trafikflöden där gatans funktion i staden medger det. 

I flygplatsernas närhet ska hänsyn tas till risk för bullerstörningar. Inom 

flygbullerzonen bör ingen ny bostadsbebyggelse eller nya vård- och undervisningslokaler 

tillåtas. Undantag bör kunna göras för elevbostäder och undervisningslokaler 

som tillhör utbildningen knuten till Västerås flygplats. 

Elektromagnetiska och radiofrekventa fält 

Vid planering och nybyggnation ska försiktighetsprincipen om lågfrekventa 

elektriska och magnetiska fält vara vägledande. Skapandet av miljöer som 

överskrider normalvärden ska undvikas. Samnyttjande av basstationer för 

mobiltelefoni bör eftersträvas. 

76

Nationella miljömål - bilaga E 

NATIONELLA MILJÖMÅL 

Begränsad klimatpåverkan 

De svenska utsläppen av växthusgaser ska vara minst fyra procent lägre år 

2010 än de var 1990. 

Frisk luft 

Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden 

inte skadas. 

Bara naturlig försurning 

De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida 

gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall 

heller inte öka korrosionshastigheten i tekniskt material eller kulturföremål 

och byggnader. 

Giftfri miljö 

Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av 

samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. 

Skyddande ozonskikt 

Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UVstrålning. 

Säker strålmiljö 

Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga 

effekter av strålning i den yttre miljön. 

Riskerna med elektromagnetiska fält skall kontinuerligt kartläggas och nödvändiga 

åtgärder vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras. 

Ingen övergödning 

Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan 

på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller 

möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. 

Levande sjöar och vattendrag 

Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika 

livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, 

kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhållande funktion 

skall bevaras samtidigt som förutsättningarna för friluftsliv värnas. 

Grundvatten av god kvalitet 

Grundvattnet skall ge en säker och hållbar grundvattenförsörjning samt bidra 

till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. 

Hav i balans och levande kust och skärgård. 

Myllrande våtmarker 

Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall 

bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. 

Levande skogar 

Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas 

samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden 

och sociala värden värnas. 

Ett rikt odlingslandskap 

Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion 

och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden 

och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. 

Storslagen fjällmiljö 

God bebyggd miljö 

Städer, tätorter och annan byggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö 

samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden 

skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall 

lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en god hushållning 

med mark, vatten och andra resurser främjas. 

77

Länsstyrelsens granskningsyttrande - bilaga F 

79

Kommunfullmäktiges beslut - bilaga G 

82

MEDVERKANDE 

ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄSTERÅS TÄTORT 

Styrgrupp 

Göran Dangemark, stadsbyggnadskontoret, ordförande 

Sven-Gunnar Dahlquist, stadsledningskontoret och fastighetskontoret 

Thomas Forsberg, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen 

Jahn Limdal,stadsledningskontoret 

Sune Waardahl, stadsledningskontoret 

Thure Morin, sociala nämndernas stab 

Rolf van Dalen, teknik- och idrottsförvaltningen 

Lennart Gustafsson, stadsbyggnadskontoret 

Projektgrupp 

Ingrid Legrell Crona, stadsbyggnadskontoret, projektledare 

Elin Lundmark, stadsbyggnadskontoret 

Karin Carlzén, teknik- och idrottsförvaltningen 

Kerstin Enaeus, fastighetskontoret 

Anna Robertsson, teknik- och idrottsförvaltningen 

Tommy Lindquist, sociala nämndernas stab 

Jan Melander, kultur- och fritidsnämndens stab 

Solveig Sandberg, stadsledningskontoret 

Monika Jenssen, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen 

VÄSTERÅS TRAFIKPLAN 2004 

Projektgrupp 

Johan Lindberg/Hans Näslund, teknik- och idrottsförvaltn., projektledare 

Karin Carlzén, Jan Törnberg, Hans Eriksson, Malin Helander, Anna Robertsson, 

Magnus Holmberg teknik- och idrottsförvaltningen 

Gunnar Barkman, Karina Tilling/Anna Kruger/Marie Joelsson, stadsledningskontoret 

Örjan Thorsén/Ingrid Legrell Crona, stadsbyggnadskontoret 

Björn Westerlund/Mattias Lindberg/Sari Välimaa, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen 

Mikael Alm, Vägverket 

DET BYGGDA KULTURARVET 

Projektgrupp 

Lars E Persson, stadsbyggnadskontoret, projektledare 

Jan Melander, kultur- och fritidsnämndens stab 

Gunilla Åkerman, Vesna Kranjec stadsbyggnadskontoret 

Annchristine Sigurdson, kultur- och fritidsnämndens stab 

Sakkunnig utredare har varit Carl Erik Bergold, arkitekturhistoriker, Uppsala 

GRÖNSTRUKTURPLAN för Västerås tätort 

Projektgrupp 

Gunilla Åkerman, stadsbyggnadskontoret, rekreation, projektledare 

Gun Wallenberg, stadsbyggnadskontoret, biologisk mångfald 

Sune Waardahl, stadsledningskontoret 

Karin Carlzén, teknik- och idrottsförvaltningen 

Catharina Hökby/Maud Eskilsson, fastighetskontoret 

Göran Johansson, fastighetskontoret 

Carina Regborn, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen 

Roland Axelsson, kultur- och fritidsnämndens stab 

RISKER, HÄLSA OCH SÄKERHET 

Arbetsgrupp 

Elin Lundmark, stadsbyggnadskontoret, sammankallande 

Cecilia Fager, Mälardalens Brand och Räddningsförbund 

Monika Jenssen, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen 

Ann-Marie Wojciechowski, teknik- och idrottsförvaltningen 

LAYOUT 

Redaktör: Karl Gylje Kartor: Ing-Marie Bäcklund, Gunilla Åkerman, Elin 

Lundmark, Anna Robertsson Foto: Lars E Persson, Gunilla Åkerman, Hans 

Larsson, Bo Svenson, Ingrid Legrell Crona, om ej annat anges, bildomslagets 

framsida: Örjan Thorsén 

83

Översiktsplan för utveckling av Västerås tätort, ÖP54 

är en fördjupning av den kommuntäckande översiktsplanen, ÖP52, som antogs 

i mars 1998. Medan ÖP52 övergripande beskriver markoch vattenanvändningen 

i hela Västerås, ger ÖP54 en detaljerad vägledning för den 

framtida planeringen i och utvecklingen av tätorten Västerås – staden. 

Till planen hör också delutredningarna 

• Det byggda kulturarvet, 1950- och 1960-tal, Västerås tätort 

• Grönstrukturplan för Västerås tätort, rekreation - biologisk mångfald 

• Västerås Trafikplan 2004, Västerås tätort 

samt en separat kartbilaga (6 kartor) 

Handlingarna kan rekvireras från 

Stadsbyggnadskontoret, tel 021-39 27 13 

Frågor om Översiktsplanen besvaras av 

arkitekt Ingrid Legrell Crona, tel 021-39 15 58 

ingrid.legrell.crona@vasteras.se 

Frågor om ”Det byggda kulturarvet” besvaras av 

arkitekt Lars E Persson, tel 021-39 17 58 

lars.e.persson@vasteras.se 

Frågor om Grönstrukturplanen besvaras av 

landskapsarkitekt Gunilla Åkerman, tel 021- 39 16 49 

gunilla.akerman@vasteras.se 

Frågor om Trafikplanen besvaras av 

enhetschef Jan Törnberg, tel 021-39 14 98 

jan.tornberg@vasteras.se

Ãversiktsplan ÃP54 - VÃ¤sterÃ¥s stad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template ?

Ãversiktsplan ÃP54 - VÃ¤sterÃ¥s stad