Moderna Läkare nr 5 2009 - Sveriges läkarförbund

slf.se

Moderna Läkare nr 5 2009 - Sveriges läkarförbund

moderna läkare

ORGAN FÖR SVERIGES YNGRE LÄKARES FÖRENING #05/2009 ÅRGÅNG 68

Nu fler än

15 000

läsare!

Tema:

AT-SPUR

Seika Lee / AT-beach / SÖS forskarskola / Nya priser i korsordstävlingen! / MSF Appendix


moderna läkare

innehåll 05/2009/2007

4-5

AT upphör aldrig

att engagera

Vid en hearing under SYLFs fullmäktige våren 2009

framkom ett starkt stöd för AT. Orsakerna är många.

Vad som däremot inte var populärt var skillnader i AT

mellan olika orter. Ett sätt att belysa skillnader och

möjliggöra förändringar är AT-SPURinspektioner.

Detta nummer av Moderna

Läkare belyser AT-SPUR och vad dessa

inspektioner kan ge.

Martin Wohlin

Redaktör

Foto: Pelle Berglund

Tema

AT-SPUR

Jonas

Spaak

10-11

Karlskrona

vinnare

19

nästa nummer

01/2010

utgivningsdag

29/1

materialdag

8/1

Foto: Pelle Berglund

Övervikt

i vården

8-9

SÖS

forskarskola

12-13

18

Lokal

anknytning

Ledare 3

AT-SPUR hävstång för gehör 4

Så går en inspektion till 5

Mitt-i-AT feed-back i Ystad 6

Ordförande har ordet 7

SÖS Kliniska forskarskola 8-9

Jonas Spaak 10-11

Fler överviktiga påverkar arbetsmiljö 12-13

Läkare med stil 15

Hans Rosling frälser 16

Rapport från ST-pilotprojekt på MAS 17

Måste AT-sökande kunna skjuta björn? 18

AT-beachvolleyboll 10 år 19

SYLF, Sudoku 20

Ankan, Korsord 21

Appendix 24-36

Omslagsfoto: Maria Joelsson

Sveriges yngre läkares förening – SYLF

Tidskrift Moderna Läkare

Redaktör och ansvarig utgivare: Martin Wohlin, e-post martin.wohlin@sylf.se.

Grafisk produktion: Josefina Ott Kann.

Tryck: Sörmlands Grafiska, 2009.

Annonser samt prenumerationer: Joel Hellstrand, SYLFs kansli, Box 5610,

114 86 Stockholm, tel 08-790 33 66, fax 08-21 18 68, e-post joel.hellstrand@sylf.se.

Styrelse: Ordförande Heidi Stensmyren, Martin Wohlin, Lena Ekelius, Ulf Österstad,

Anders Åkvist, Maria Joelsson, Peter Olsson.

Kansli: Joel Hellstrand, SYLFs kansli, Box 5610, 114 86 Stockholm, tel 08-790 33 66,

fax 08-21 18 68, e-post joel.hellstrand@sylf.se. Pg 768-2, Bg 726-9632.

Internet: www.modernalakare.se och www.sylf.se.

Sveriges Medicine Studerandes Förbund - MSF

Tidskrift Appendix:

Redaktör och ansvarig utgivare: Mihai Radulesu, e-post mihai.radulescu@msf.se.

Styrelse: Ordförande Yosef Tyson, Sabina Chaudry, Björn Welander, Maria Kolk,

Aindréas O´Neill, Niklas Gustafsson, Ingrid Sjöstrand, Charbel Thalani, Erik Lidgård.

Internet: www.msf.se.

Adressändring: Sänd ett mejl till medlem@slf.se med din nya adress.

2


ledare

Högre krav och mer struktur

för ett bättre utvecklingsklimat

När regelverket som styr läkares

specialiseringstjänstgöring sågs över och

nya ST lanserades fördes det in krav i Socialstyrelsens

föreskrifter och allmänna

råd om att vårdgivaren ska säkerställa att

det finns rutiner för att verksamheter med

specialiseringstjänstgöring regelbundet

ska granskas genom externa inspektioner.

SYLF ställer sig helhjärtat bakom denna

utveckling.

Att använda sig av seriös, högkvalitativ

extern granskning som en del av

kvalitets- och förbättringsarbetet borgar

för en god utveckling av utbildnings- och

tjänstgöringsklimatet på utbildningsenheterna.

Den externa granskningen sker

idag företrädesvis genom inspektioner av

Sveriges läkarförbunds och Svenska läkaresällskapets

stiftelse för utbildningskvalitet

– SPUR. SPUR har hittills genomfört

cirka 1 700 så kallade SPUR-inspektioner

sedan starten 1992 och har en gedigen erfarenhet

av kvalitetssäkring av utbildande

enheter.

Även läkarnas grundutbildning

regleras och kvalitetssäkras av högskoleförordningen.

Denna kräver både kontinu

erlig intern utvärdering och återkommande

extern granskning utförd av

Hög skoleverket.

AT har ett hårt reglerat innehåll och

krav på examination. AT-läkare har rätt

till personlig handledning och teoretisk

utbildning. Det robusta regelverk som omsluter

tjänstens innehåll fungerar som ett

skyddsnät för den nyutexaminerade läkaren,

bidrar till att upprätthålla en god arbets-

och utbildningsmiljö och säkerställer

patientsäkerheten. I Socialstyrelsens föreskrifter

saknas dock helt krav på kvalitetskontroll

i form av extern granskning av de

enheter som tillåts bedriva AT.

2004. Hittills har cirka 40 procent av

landets AT-orter inspekterats. Rekommendationen

är att inspektion skall ske

vart femte år vilket innebär att de tidigast

inspekterade orterna nu bör genomgå en

ny inspektion. SYLFs uppfattning är att de

verksamheter som främst behöver granskning

är de som idag inte prioriterar detta.

Krav på granskning behövs således för att

säkra tjänstgöringens kvalitet på samtliga

orter. SYLF menar att AT – precis som ST

och grundutbildning – skulle ha mycket

att vinna på återkommande kvalitetskontroll.

Det är därför SYLFs starka önskan

att extern granskning av AT skall bli ett

formellt krav precis som för ST. SYLF tror

att en jämn och hög kvalitet på AT i hela

landet krävs för att AT i dess nuvarande

form ska behålla sitt existensberättigande

och kunna utvecklas.

En utsatt tid i läkarens tidiga karriär

är de perioder innan och efter legitimation

då majoriteten vikarierar. SYLF har uppmärksammat

att dagens nyutexaminerade

läkare i genomsnitt får vänta sju månader

och en vecka innan de kan påbörja den AT

som är obligatorisk för att kunna fortsätta

utvecklas inom systemet. 82 procent av de

1 125 respondenterna i årets AT-ranking

vikarierade som läkare i väntan på en ATtjänst.

Av dessa hade endast 35 procent en

namngiven handledare.

Läkaren som vikarierar innan AT

är personligen ansvarig för sitt yrkesutövande

och ges inte sällan ett större ansvar

än AT-läkaren. Hon eller han är mycket

kompetent men saknar vana av att självständigt

verka i hälso- och sjukvården.

Trots detta finns inget formellt krav på

handledning för icke legitimerade läkare

vilket skapar en mycket utsatt situation.

SYLF anser att alla icke legitimerade läkare

skall garanteras en namngiven handledare

för att få det stöd som behövs i början

av karriären.

Att på dessa sätt strukturellt sörja för

en bra arbets- och utvecklingsmiljö för

yngre läkare borde ligga i hälso- och sjukvårdens

intresse.

SYLF styrelse

Trots detta inser många AT-orter

vikten av en kvalitetssäkrad AT och är

villiga att genomgå inspektion. SPURstiftelsen

utökade sin verksamhet och började

genomföra AT-SPUR-inspektioner

SYLF styrelse från vänster: Martin Wohlin, redaktör, Emma Spak, Lena Ekelius, ordförande,

Sofia Rydgren, Johan Zelano och Mara Bybrant.

Moderna Läkare 05/2009 3


AT-SPUR hävstång för gehör

– Som AT-studierektor skall man

se AT-SPUR som en hjälp, säger

Hans Berglund, AT-studierektor

på Karolinska Universitetssjukhuset

i Huddinge och Solna.

Han ser AT-SPUR-resultatet

som en hävstång för att få gehör

från ledningen, inte minst verksamhetschefer,

för att förverkliga

förbättringar för AT-gruppen på

sjukhuset.

– Jag skulle absolut rekommendera andra

sjukhus att genomföra AT-SPUR. Jag tror

det är väldigt nyttigt! Man lär känna sin

egen verksamhet, dels eftersom man som

studierektor måste tänka igenom, kartlägga

och beskriva verksamheten, dels genom

speglingen från kloka inspektörer, berättar

Hans Berglund.

Eva Östblom, AT-studierektor på Södersjukhuset,

instämmer:

– AT-SPUR är ett bra sätt att få ett omdöme

av oberoende personer vilket alltid

är nyttigt och man ska inte dra sig för att

låta genomföra en inspektion. Se det som

en möjlighet att bli ännu bättre.

En givande diskussion

– Vi behövde ge AT-administratören i uppdrag

att planera för AT-SPUR. Inspek tionen

önskade från början en längre tids axel

för genomförande. Men med god planering

fick AT-inspektörerna träffa 60 AT-läkare,

sjukhusdirektören, FoUU-direktören, personalchefen

och mig. Jag hade dessutom

cirka en månad tidigare skickat in underlag

om hur verksamheten var organiserad.

Och det samlades in enkätsvar från över

120 personer, berättar Hans Berglund.

– Det blev en väldigt givande diskussion

när SPUR-inspektörerna presenterade

munt ligt sin rapport på ett nyanserat sätt.

Jag har inte brytt mig så mycket om siffrorna,

det är mest för att ha ett objektivt

underlag. Det intressanta var beskrivningen

av verksamheten, styrkorna och svagheter

som följde med. Och en lista på förbättringsförslag

som överensstämde i stort

väl med vad jag hade sett som studierektor,

fortsätter Hans Berglund.

Vinst för alla

På Södersjukhuset var det förra studierektorn

som i samråd med personalavdelningen

initiera de inspektionen. Två inspektörer

besök te Söder sjukhuset under två

dagar då de mötte AT-läkare, dåvarande

studierek tor och AT-ansvariga på de olika

klinikerna.

För Eva Östblom var vinsten inte bara

för AT-läkarna och sjukhuset, utan också

för hennes egen tjänst.

– Vi har varit tvingade att tydligt genomlysa

de områden vi fått kritik för. Det

har också varit ett bra dokument att ha

som utgångspunkt i diskussioner med berörda

kliniker. Dessutom bra plattform för

mig som då nytillträdd studierektor, säger

Eva Östblom.

Fördelar visade sig direkt

– Redan under pågående SPUR öppnades

förhandlingsläge med verksamhetschefer,

som till exempel på akutkliniken. Vi har

planerat en reform under hösten 2009

med en länge sammanhållande placering

på akutverksamheten (både medicin- och

ki rurg akuten samt akutvårdsavdelningen).

Akut kliniken skulle också ta större ansvar

för AT-intro duk tionen.

Vi tror att kontinuiteten

kan ge en

för stärkt tillhörighet och att AT-läkaren

kan få ta ansvar för mer avan ce rade arbetsupp

gifter under handledning. AT-läkare

skulle därmed gå ifrån ”super kandidat”-

stämpeln som ofta har varit en be last ning

på de stora sjukhusen, berättar Hans Berglund.

– Dessutom fick jag argument för att

AT-läkare verkligen skall få delta vid de

fasta seminarierna på fredagar och för att

arbeta mot att AT-läkare skall få ta ut sin

schemalagda studietid.

Överblick och motbild

– AT-SPUR har givit en överblick över

verksamheten för AT-läkarna hos oss på

Södersjukhuset och inom psykiatri och

öppen vården. Det har också bidragit till

en bra dialog mellan oss som arbetar med

AT-läkarna, representanter för de olika klinikerna

och sjukhusledningen, säger Eva

Östblom.

– För att få ut ännu mer av inspektionen

vore det bra om SPUR-inspektionens utlåtande

nyanserades ytterligare så att det

klart framgår vilka delar av verksamheten

som avses för de olika synpunkterna, men

sammanfattningsvis har AT-SPUR varit

mycket positivt, avslutar Eva Östblom.

– Inför AT-SPUR tvingas studierektor

inventera vad som pågår och noga granska

av verksamheten. Inspektörerna lämnar

en rapport med en beskrivning utifrån

många synpunkter, studierektor får en

tydlig motbild. Beskrivningens för- och

nackdelar ger möjlighet till förbättringar,

men man behöver inte följa SPUR, sammanfattar

Hans Berglund.

Mara Bybrant, SYLF

– Ta reda på om du behöver

administrativ hjälp eftersom

det blir ett stort administrativt

uppdrag. Försköna inte din egen

verksamhet, visa en så ärlig och

nyanserad bild som möjligt. Läs

rapporten noggrannt. Kritiska

synpunkter är bra för att kunna

förbättra verksamheten, säger

AT-studierektor Hans Berglund.

– Se det som en möjlighet att

bli ännu bättre! Be om att få

om dömen där det klart framgår

om de är generella eller

gäller en särskild klinik. Samla

sjukhus- och klinikledning och

visa AT-SPUR för att få viljan

till förändring hos dem som har

beslutmandat, säger AT-studierektor

Eva Östblom.

– AT-SPUR var trevlig, men det

kändes som om inspektörerna

hade bestämt sig från början,

säger Johan Zelano som gör

forskar-AT på Karolinska Universitetssjukhuset,

Solna.

Det bästa tyckte han var att

prata om AT med en utomstående.

Jenny Alkén gjorde AT på SÖS

under AT-SPUR och upplevde

det som en genomgång av vad

som hänt sedan förra SPUR,

vilka förändringar som gjort och

vad som planerades.

– Bäst var att man tog

re sultatet på allvar och initierade

förändringar efter genomgången.

4


Hur går en inspektion till?

AT-SPUR syftar till att granska, stärka,

säkra och höja kvaliteten i AT. Målbeskrivningen

för AT utgör grunden och inspektörerna

utvärderar verksamhetens möjligheter

att ge yrkesträning och utbildning. Det

innebär att både den fysiska miljön och personalstyrkan

så väl som huruvida utbildningsresurserna

och ut bild ningsklimatet

utnyttjas utvärderas. Det räcker inte att

en verksamhet har bra lokaler och många

disputerade läkare om inte AT-läkarna har

möjlighet att delta i intern undervisning

eller får utrymme på kliniken.

Verksamhetens bredd och allsidighet

värderas också då detta är en viktig förutsättning

för en bra allmäntjänstgöring.

Inspektionen har därmed många dimen

sioner och ställer stora krav på inspektörerna

som i regel är studierektorer med

stort utbildningsintresse.

Kräver mycket planering

AT-inspektionerna kräver mycket planering

eftersom AT ser olika ut på olika orter

och för att tjänstgöringen genomförs

på flera olika kliniker samt ute i primärvården.

Kontaktperson på sjukhuset, förslagsvis

studierektorn för AT, samordnar

inspektionen ihop med två inspektörer.

Centralt, och något som kräver hygglig

framförhållning, är koordineringen av alla

– kontaktperson, inspektörer, AT-läkare,

studierektorer och verksamhetschefer. Inspektionerna

genomförs under två, eller

undantagsvis tre, dagar.

Förutom intervjuer får samtliga AT-läkare

samt de läkare som avslutat AT se naste

året, studierektorer och verksam hets chefer

svara på en enkät. Materialet sam manställs

före inspektion så att inspek törerna får en

bild av verksamheten. Till sammans med informationen

om sjuk husets AT utgör detta

underlag för de diskus sioner och intervjuer

som görs under in spek tionen.

Intervjuer och uppföljning

Under inspektionen genomförs intervjuer

med samtliga AT-läkare. En fördjupad diskussion

görs med de AT-läkare som är på

vårdcentral samt de som har avslutat sin

AT. Sedan intervjuas studierektorer och

verksamhetschefer.

En viktig uppgift är att återföra information

och synpunkter till verksamheterna.

Efter intervjuerna gör inspektörerna

en preliminär sammanställning och diskuterar

denna med alla inblandade.

Inspektörerna gör till sist en utförlig

skriftlig rapport till verksamheterna. Beställaren

har sedan möjlighet att diskutera

ändringar och frågor med inspektörerna

och slutversionen skickas till SPUR-kansliet.

Detta görs för att kunna följa arbetet

och utveckla och förbättra inspektionskvaliteten.

Inspektörerna skickar även

en poängbedömning och en kort skriftlig

be dömning till SPUR-kansliet som utgör

under lag för publicering i Läkartidningen.

Cirka sex månader efter inspektionen

skickar SPUR-kansliet en enkät till beställaren

för att följa upp inspektionen. Även

eventuella åtgärder som vidtagits efter inspektionen

efterfrågas.

Heidi stensmyren

40 har inspekterats

• Under 2009 har Ludvika, Falun, Avesta,

Varberg, Halmstad, Karlstad och Södertälje

inspekterats och i november följer

Jönköping, Umeå och Torsby. Inför 2010

har Arvika beställt inspektioner och troligtvis

kommer Danderyd att inspekteras

under 2010. Sedan starten 2004 har 40

sjukhus besökts. En normalstor inspektion

kostar idag 85 000 kronor. I Stockholm

har Söder sjukhuset samt Karolinska

Huddinge och Solna inspekterats.

Förmånliga försäkringar

för dig som är student!

MSF och SalusAnsvar har ett samarbete där en av våra största uppgifter bland annat är att se till att du

som medlem har tillgång till ett brett utbud av försäkringar. Ett exempel är att du kan teckna personoch

hemförsäkringarna som är anpassade för dig som är student, både till innehåll och pris.

Ring SalusAnsvar, 0200-87 60 70, eller besök www.salusansvar.se/msf

i samarbete med

SalusAnsvar — En del av

Moderna Läkare 05/2009 5


Lasarettet i Ystad

Sven-Anders Sölveborn, 0411-755 00

Mitt-i-AT-enkät vid Lasarettet i Ystad

Enkät för bedömning av AT-placering på …………..kliniken tiden …………….-…………………..

Utarbetad av SYLF-repr Lars-Eric Bröddén i samarbete med studierektor S-A Sölveborn

Avsikten är att man halvvägs in i aktuellt AT-klinikskede, dvs i ”halvtid”, fyller i nedanstående

enkät, som studierektor S-A Sölveborn analyserar i detalj och sedan ger vederbörande klinik en

återkoppling. Vid slutet av genomförd placering på respektive klinikskede kan sedan ett andra

insamlande ske för en avstämning gentemot den aktuella kliniken.

2

7. Hur har klinikens interna organiserade AT-undervisning Mycket bra Dåligt

fungerat?

8. Tycker Du att schemaläggningen av er AT-läkare varit

rättvist fördelad? Stämmer Stämmer ej

9. Är det något Du spontant saknat under aktuellt AT-skede? Nej Ja, vad:

………………………………………………………………………………………………………..

10. Är det något Du spontant har upplevt som mycket positivt

under detta AT-skede?……………………………………………………………………………….

………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………

11. Tycker Du att Din personlige handledare haft betydelse

för vad Du fått ut av Din placering? Mycket bra Dåligt

12. Har ni haft handledningssamtal i tillräcklig grad? Nej Ja

Namn:…………………………………………………………………………………………………

13. Hur har den dagliga handledningen/instruktionen från

övriga läkare fungerat? Mycket bra Dåligt

14. Har Du upplevt att Du fått ett bra stöd av övrig

personal? Stämmer Stämmer ej

15. Hade Du före Din AT-placering tankar om att

specialisera Dig inom denna blockspecialitet? Om

ja: Känner Du dig fortfarande motiverad nu efteråt?

Om nej: Varför inte? Nej Ja

…………………………………………………………………………………………………….

…………………………………………………………………………………………………….

…………………………………………………………………………………………………….

Enkäten besvaras med 5 nivåer svarsalternativ, 5 – 1, ex Mycket bra-Mer än bra – Bra – Mindre bra-

Dåligt eller i skalan Stämmer -- Stämmer ej.

16. Om Du jämför med vad som står upptaget i målhänseende

i den lilla skriften ”AT på Lasarettet i Ystad”,

tycker Du att Du är på god väg att uppfylla dessa mål

för kunskaper och färdigheter? Stämmer Stämmer ej

1. Vad tyckte Du om introduktionen om Dina

arbetsuppgifter på detta klinikskede? Mycket bra Dåligt

2. Upplevde Du klarhet i vad som kan begäras avseende

stöd och handledning av mer erfarna kollegor på

Stämmer Stämmer ej

kliniken? 3. Upplevde Du en tydlighet om vilka krav som kliniken

hade på Dig? Stämmer Stämmer ej

Tack för Dina svar och medverkan att kvalitetssäkra AT-placeringen!

4. Har Du känt att…………kliniken ställt för stora krav

på Dig, så att Du mått dåligt under eller efter tjänstgöringstiden?

Stämmer Stämmer ej

5. Har Du upplevt att Du ibland fått fatta beslut, som känts

otrygga pga att Du ej kunnat förankra beslutet hos erfaren

Stämmer Stämmer ej

kollega? 6. Hur tycker Du att Din undervisningstid prioriterats av

aktuell AT-tjänstgöringsklinik? Mycket bra Dåligt

Lasarettet i Ystad är en del av Ystad-Österlens sjukvårdsdistrikt

Adress: Lasarettet i Ystad, Kristianstadsvägen 3, 271 82 Ystad

Telefon: Växel 0411 - 750 00 Fax: 0411 - 178 28

Postgiro: 480 61 18-8. Bankgiro: 5992-3045 Organisationsnummer: 23 21 00-0255.

MATIG

Mitt i AT Inverterad undersökninG

AT-läkarfeedback från sekreterare

Som AT-läkare, liksom i alla nya yrkesutövningar, är det viktigt att man får

återkoppling på det arbete man utför så att man själv kan reflektera över sin yrkesroll.

Just den här enkäten vänder sig till sekreterare och är tänkt att fyllas i efter ungefär

halva klinikperioden (och efter hela). Enkäten handhas av AT-läkarens

klinikhandledare och lämnas till denna. Gå gärna med enkäten i tankarna några

dagar och fundera och fråga gärna andra kollegor. Fyll i det som är aktuellt och kom

gärna med kommentarer. Skalan går från 1 (dålig) till 5 (utmärkt).

AT-läkarens namn:...........................................................................................................

Handledarens namn:........................................................................................................

Datum:................................

1. Samarbetsförmåga

2. Dikteringsteknik

3. Diktat struktur

4. Övriga åsikter:

Enkäten till vänster är den som

AT-läkarna själva fyller i och

de till höger fylls i av andra

yrkeskategorier och handlar

om AT-läkaren.

Omdöme

1 - 5 Kommentar

Arbetsplats: ......................................................................................................................

Namn (frivilligt): ................................................................................................................

2008-02-19 / Sven-Anders Sölveborn, Studierektor för AT-/ST-läkare

2008-02-19 / Sven-Anders Sölveborn, Studierektor för AT-/ST-läkare

MATIG

Mitt i AT Inverterad undersökninG

AT-läkarfeedback från läkare

Som AT-läkare, liksom i alla nya yrkesutövningar, är det viktigt att man får

återkoppling på det arbete man utför så att man själv kan reflektera över sin yrkesroll.

Just den här enkäten vänder sig till läkare och är tänkt att fyllas i efter ungefär halva

klinikperioden (och efter hela). Enkäten handhas av AT-läkarens klinikhandledare

och lämnas till denna. Gå gärna med enkäten i tankarna några dagar och fundera

och fråga gärna andra kollegor. Fyll i det som är aktuellt och kom gärna med

kommentarer. Skalan går från 1 (dålig) till 5 (utmärkt).

AT-läkarens namn:...........................................................................................................

Handledarens namn:........................................................................................................

Datum:................................

Omdöme

1 - 5 Kommentar

1. Kontakt med patienter

2. Kontakt med anhöriga

3. Samarbetsförmåga

4. Tydlighet i ordinationer

5. Förmåga att leda rond

Kunskapsnivå

6.

Kvalitet på text

7. (remisser och jnl-ant)

8. Självständighet

9. Övriga åsikter:

MATIG

Mitt i AT Inverterad undersökninG

AT-läkarfeedback från under- och sjuksköterskor

Som AT-läkare, liksom i alla nya yrkesutövningar, är det viktigt att man får

återkoppling på det arbete man utför så att man själv kan reflektera över sin yrkesroll.

Just den här enkäten vänder sig till undersköterskor och sjuksköterskor och är tänkt

att fyllas i efter ungefär halva klinikperioden (och efter hela). Enkäten handhas av ATläkarens

klinikhandledare och lämnas till denna. Gå gärna med enkäten i tankarna

några dagar och fundera och fråga gärna andra kollegor. Fyll i det som är aktuellt

och kom gärna med kommentarer. Skalan går från 1 (dålig) till 5 (utmärkt).

AT-läkarens namn:...........................................................................................................

Handledarens namn:........................................................................................................

Datum:................................

Omdöm

e

1 - 5 Kommentar

1. Kontakt med patienter

2. Kontakt med anhöriga

3. Kontakt med usk och ssk

4. Tydlighet i ordinationer

5. Förmåga att leda rond

6. Övriga åsikter:

Teoretisk

Praktisk

Arbetsplats: ......................................................................................................................

Namn (frivilligt): ................................................................................................................

Arbetsplats: ......................................................................................................................

Namn (frivilligt): ................................................................................................................

2008-02-19 / Sven-Anders Sölveborn, Studierektor för AT-/ST-läkare

En raket i AT-rankingen får sin förklaring

Mitt-i-AT feed-back i Ystad

Vid AT-utbildningen på Lasarettet i Ystad

har införts ett system med ”bilaterala”

feed-back-formulär enligt principen för

rekommenderad pedagogik med formativ

utvärdering, det vill säga uppföljning med

avstämning mitt under aktuellt moment,

till skillnad från enbart summativ typ vid

slutet av utbildningsskedet.

Redan år 2006 (veterligen som första

sjukhus i landet) introducerades den blankett

– Mitt-i-AT-enkät – som AT-läkarna

själva fyller i, genom ett samarbete mellan

den lasarettsövergripande studierektorn

Sven-Anders Sölveborn och dåvarande

AT-läkaren Lars-Eric Bröddén (nu ST-läkare

i allmänmedicin).

Enkäten skall lämnas in till studierektorn

vid mitten av varje skede i AT-blocket,

det vill säga mitt i medicin-, kirurgi-,

psykiatri- och primärvårdstjänstgöringen,

således efter tre månaders placering, eftersom

Ystad som enda av Skånes nio ATsjukhus

har kvar 21 månaders AT-tid.

Enkäten vidarebefordras sedan till den

AT-ansvarige överläkaren på respektive

klinik. På så sätt kan man styra upp eller

rätta till i utbildning och tjänstgöring i

god tid före aktuell tjänstgörings slut om

man funnit något som tarvar åtgärd.

Femgradig skala

Exempel på frågor av de 16 som ingår i

formuläret, och som besvaras i en femgradig

skala, är om introduktionen, tydlighet

i klinikens krav, hur undervisningstid prioriteras,

internutbildningens organisation,

rättvis schemaläggning, tillräcklig grad av

handledningssamtal, daglig instruktion

från övriga klinikläkare, stöd av övrig

personal, AST-måluppfyllelse, något saknat

moment, något mycket positivt under

skedet med mera.

Bedömning även från andra kategorier

Ännu mer unika, och från början på ATläkarnas

eget initiativ, är de enkla blanketter

som framarbetades förra året, där

även andra yrkeskategorier får bedöma

AT-läkarna, kallade ”MATIG”-enkäter

(Mitt-i-AT Inverterad undersökninG).

Dessa skall AT-läkarnas handledare

lämna ut till lämpliga represen tanter, som

sett aktuell AT-läkare i aktion mest, för de

tre yrkesgrupperna läkare, sjuksköterskor/

undersköterskor och sekreterare.

Formulären, tre olika för de olika vårdkategorierna,

utarbetades av dåvarande

AT-läkaren Carl Antonson (nu ST-läkare)

och Sven-Anders Sölveborn. De omfattar

ett fåtal men relevanta nyckelfrågor såsom

samarbets- och kontaktförmåga med

vårdpersonal och anhöriga, tydlighet i ordinationer,

kunskapsnivå, självständighet,

förmåga att leda rond, kvalitet på journaltexter

och dikteringsteknik.

– Vi vet att framgångsfaktorer för AT

är att se AT-läkaren, ge förtroende och

konstruktiv kritik och vi försöker leva upp

till det här på länsdelslasarettet Ystad,

säger övergripande studierektorn Sven-

Anders Sölveborn.

– I vårt uppföljningssystem ingår också

att samtliga AT-läkare, tio nya per år i

Ystad, förses med både individuell huvudhandledare

(mentor) för hela AT-tiden och

klinisk handledare på varje skede.

Raketstigning på AT-rankingen

Dessa insatser kan ha medverkat till den

smått sensationella resan som Ystad har

gjort på SYLFs nationella AT-ranking från

sista(!) plats 2003, (ej registrerat 2004),

till 44:e plats 2005, 27:e plats 2006 och

6:e plats 2007, det vill säga uppnådd Topp

10-placering!

– Vi har också ett strukturerat, regelbundet

utbildningsprogram varje vecka,

även inkluderande ämnen som är klinikövergripande

men viktiga, såsom ostoeporos,

idrottsmedicin, medicinsk etik, våld

inom vården, samarbete mellan kommuner,

basal vätsketerapi, sårkomplikationer

etc, säger Sven-Anders Sölveborn.

Antalet nya tjänster per år i Ystad är tio

och attraktionskraften återspeglas också

i det stora antalet ansökningar till dessa

tjänster. Vid senaste tillfället var det i snitt

tolv sökande per tjänst och över 60 till de

fem tjänsterna i halvårsförfarandet.

6


ordförande har ordet

Vi kan inte fortsätta göra

som vi alltid gjort

Foto: P.O Bejsjö

Den kontinuerliga och kvalitetshöjande

utvecklingen i vården kräver

forskning och evidens men också nytänkande

och kreativitet. Nya behandlingsmetoder

konkurrerar ut gamla. Kunskapsöverföringen

måste ske på ett nytt sätt

vilket utmanar det lärlingstänkande som

finns inom läkarprofessionen där studenter

och yngre ofta förlitar sig på instruktion

och handledning där inte alltid bästa

tillgängliga kunskap lärs ut.

Istället för att fokusera på att lära

oss enligt dagens praxis måste vi snarast

övergå till att lära oss hur vi ska hålla oss

uppdaterade och implementera ny kunskap

istället för att göra som kollegor och

vi själva alltid gjort. Det evidensbaserade

lärandet måste vara den dominerande lär-

metoden för grund- och vidareutbildning.

Detta för att erbjuda patienterna bästa

möjliga vård.

Tillämpandet av gårdagens praxis

innebär att patienter inte får optimal behandling

och kan innebära att vi trots välmening

skadar patienter genom att ge fel

behandling. Och utvecklingen måste snabbas

på. Forskning visar att det tar allt för

lång tid för nya behandlingsmetoder och

arbetssätt att implementeras i vården.

Utvecklingen medför ibland ett

förändrat arbetssätt för medarbetarna.

Vi kan behöva lämna ifrån oss arbetsuppgifter

för att skapa tid och utrymme för

medicinsk utveckling. Vissa ser detta som

ett hot, andra som en nödvändig och positiv

utveckling.

Idag används olika begrepp för att

beskriva när en yrkesgrupp lämnar över

en uppgift till en annan. Till exempel används

termen task shifting. Enligt WHO

är task shifting en process där uppgifter

delegeras till mindre specialiserad personal

och är ett sätt att använda humankapitalet

på bästa sätt. Ett exempel är då individer

i Afrika utan medicinsk utbildning

specialutbildas för att utföra kejsarsnitt,

något som årligen räddar många kvinnor

och barn. Andra har definierat det som

uppgiftsglidning.

För oss läkare är det viktigt att inte

hålla oss kvar i revirfållan. Vi måste vara

öppna för en förändring av uppgifter och

arbetets innehåll men samtidigt värna om

bibehållen kompetens inom kåren. I vissa

situationer är det svårt att kombinera.

Ett exempel är då en annan yrkesgrupp

lärs upp för att utföra en undersökning,

behandling eller ett ingrepp som tidigare

ansetts vara en läkaruppgift. Bland annat

utbildas sjuksköterskor till endoskopister

för att patienter ska kunna erbjudas snabbare

undersökning. Detta ställer oss inför

ett antal utmaningar.

SYLFs uppfattning är att många

yngre läkare menar att de inte får träna

tillräckligt på vissa ingrepp de behöver för

att uppnå rätt kompetens. Om fler ska dela

på ”träningstillfällena” finns en risk att

man inte uppnår den kompetens man bör.

Patientsäkerheten blir då hotad och kvaliteten

på tjänstgöringen blir sämre. Därtill

kanske dimensioneringen av utbildningstjänster

tar stryk då det kortsiktigt kan

vara attraktivt att utbilda icke läkare för

det som anses vara rutinarbete.

Förutom själva undersökningen

krävs också tolkning och behandling, något

som blir svårt om utföraren inte är

läkare. Och om komplikationer tillstöter

måste en läkare tillkallas.

Ytterligare en aspekt som måste

beaktas är ansvarsfrågan. Som läkare är

det svårt att lämna ifrån sig uppgifter om

vi samtidigt ska stå kvar med ansvaret.

Det gäller till exempel läkemedelsförskrivning

och receptförnyelse.

Det beslutsfattare inom hälsooch

sjukvården nu måste ta ställning till

är vad som är det bästa för patienten – på

kort och lång sikt. Hög kompetens och

kvalitet måste bibehållas och balanseras

mot god tillgänglighet och vårdgaranti.

Den medicinska kompetensen som vi läkare

besitter är helt nödvändig för att lösa

denna ekvation och vi måste nu se till att

vara aktiva i debatten. Det kommer att

gagna både läkarkåren och patienten.

LENA EKELIUS

Ordförande

Moderna Läkare 05/2009 7


Viveca Holmberg

Viveca kommer ursprungligen från Åbo

Akademin i Finland och började när

hon kom till Sverige som doktorand vid

Karolinska Institutet. I botten är hon

klinisk biokemist och har tagit sin lic inom

området onkologi.

Viveca har jobbat med forskning i

hela sitt yrkesverksamma liv och hon har

bland annat varit forskningskoordinator

på Venhälsan på Södersjukhuset därefter

på KI SÖS.

Fyra dagar i veckan arbetar hon på

KTA, Karolinska Trial Alliance, en dag i

veckan arbetar hon på SÖS med bland

annat SÖS Kliniska forskarskola.

SÖS Kliniska forskarskola

• 24 deltagare per kursomgång.

• Fyra veckors teori med övningsinslag, fördelat på två omgångar,

samt fyra månaders praktik som ska utmynna i ett vetenskapligt

arbete eller en vetenskaplig rapport.

• Efter att ha genomfört forskarskolan får deltagaren 7,5 högskolepoäng,

motsvarande Karolinska Institutets basblock som samtliga

doktorander måste genomföra.

• Målgruppen är kliniskt verksamma personer på något av Stockholms

sjukhus som ska eller redan har registrerat sig som doktorander.

• Syftet med forskarskolan är att deltagarna ska få grundläggande

kunskaper kring vetenskapligt tänkande och att skolan ska fungera

som en heltäckande introduktion till klinisk forskning.

• Hittills har forskarskolan genomförts sex gånger. Den sjunde

omgången slutförs under hösten.

8


Skola för verksamma och blivande forskare

Att kunna kombinera forskning

med den ordinarie kliniska verksamheten

borde vara en självklarhet.

Det ansåg professor Mårten

Rosenqvist, Viveca Holmberg,

forskningskoordinator och Göran

Elinder, professor, samtliga vid

Karolinska Institutet, Institutionen

för klinisk forskning och utbildning,

Södersjukhuset (KI SÖS),

och startade därför Södersjukhusets

Kliniska forskarskola 2002.

En utbildning som blivit en

större succé än vad initiativtagarna

kunnat ana.

När Viveca Holmberg, Mårten Rosenqvist

och Göran Elinder bestämde sig för

att starta en särskild utbildning för redan

verksamma och blivande forskare var planen

att arrangera kursen vartannat år.

Tanken var att skolan skulle stärka den

kliniska forskningen genom att öka intresset

bland kliniskt aktiva läkare, något som

man också lyckades med på kort tid.

– 2002 arrangerade vi utbildningen för

första gången. Men redan andra gången

den kördes, 2004, var det ett sånt tryck

att vi insåg att vi behövde ha den varje år,

berättar Viveca Holmberg, till synes helt

avslappnad och lugn efter det att första

hälften av semestern har avverkats.

Skenet bedrar, visar det sig. Förberedelserna

för nästa omgång av forskarskolan,

som numera också har utökats med statistikern

Hans Pettersson i kursledningen,

pågår för fullt och trycket är som sagt

högt. Kurssekreteraren Anette Boban ser

till att alla detaljer faller på plats före och

under kursen.

Alla ville vara med

Södersjukhusets Kliniska forskarskola

vänder sig till forskare på alla Stockholms

sjukhus, även om tanken från början var

att den enbart skulle rikta sig till blivande

och redan inskrivna doktorander från Södersjukhuset.

– Vi skickade inbjudan till verksamhetscheferna

på SÖS, men väldigt snart började

verksamhetschefer från Stockholms övriga

sjukhus också höra av sig, och numera har

vi alltså deltagare från hela Stockholm,

konstaterar Viveca Holmberg.

På frågan om hur forskarskolans verksamhet

enklast kan beskrivas svarar hon

snabbt:

– Som en heltäckande verktygslåda för

den blivande forskaren.

Och en titt på schemat visar att det

stämmer väl överens med hennes beskrivning.

Kursen består av fyra veckors teori

med övningsinslag som delas upp i två

block om två veckor på vårterminen och

två block på höstterminen, allt för att deltagarna

inte ska behöva vara borta allt för

länge från det kliniska arbetet. Förutom

teoridelen ingår sammanlagt fyra månaders

forskningstid för att arbeta med det

egna projektet, uppdelat på två gånger två

månader med en kontroll i halvlek.

Praktiskt och formellt

– En unik sak med skolan är att den som

genomgår kursen erhåller fyra månaders

forskningstid med bibehållen lön, något

som ju ger alla en chans att komma igång

med ett projekt samtidigt som man får

svar på om man tycker att forskning är

tillräckligt stimulerande för att locka till

ett eventuellt avhandlingsprojekt, säger

Mårten Rosenqvist.

Sammanlagt får den som deltagit 7,5

högskolepoäng efter att ha gått forskarskolan,

motsvarande Karolinska Institutets

basblock som alla doktorander måste

ha för att få godkänt.

I teoridelen ingår bland annat statistik,

etik, litteratursökning, studiedesign

och forskningsmetodik, men också ämnen

som ”medicin och media”, vetenskapsteori

och presentationsteknik.

– Utbildningen är krävande och det är

viktigt att de som deltar är motiverade,

även om det aldrig brukar vara något problem,

säger Viveca.

– Skolan ger eleverna insikter i hur klinisk

forskning går till rent praktiskt, men

även formellt, fyller Mårten Rosenqvist i.

Strävar efter bredd

Den som är intresserad av att gå forskarskolan

gör bäst i att tala med verksamhetschefen

på sin avdelning, eftersom det är dit

inbjudan går och det är genom verksamhetschefen

som anmälan ska göras. Varje

år tas 24 deltagare in, men det är ständigt

en lång kölista.

– Vi strävar efter att få en bredd på deltagarna.

Man behöver inte heller vara inskriven

som doktorand, det räcker att man

har för avsikt att registrera sig för att man

ska få delta.

Bredden syns framför allt genom att

kursdeltagarna forskar inom många olika

specialiteter och kommer från olika yrkesgrupper

som läkare, arbetsterapeuter, fysioterapeuter

och sjuksköterskor.

– Blandningen visade sig vara långt viktigare

än vad vi trott från början och en

oerhört positiv sekundäreffekt av utbildningen

är att deltagarna skapar starka och

hållbara nätverk, säger Viveca Holmberg

och beskriver hur en vanlig kaffepaus på

forskarskolan kan låta. Det är sorl och

småprat på pauserna redan från den allra

första dagen och att även gemensamma

middagar med vetenskapliga kåserier ingår

i schemat gör att socialiserandet ökar

ytterligare.

Viktigt kolla projektets hållbarhet

Ett huvudsyfte med forskarskolan var redan

från starten att den skulle underlätta

för alla de forskare som behöver jobba

kliniskt parallellt med forskningen. I och

med att det är en så stor bredd på deltagarna

och deras specialiteter samt på föreläsarna

är det också lätt att få in exempel

från den kliniska världen och kursledarna

strävar efter att göra den så kliniskt anpassad

som möjligt.

Det finns flera olika kriterier som avgör

om man kommer in eller inte. Hälften av

de som blir antagna är redan verksamma

på Södersjukhuset, den andra hälften tas

in från Stockholms övriga sjukhus. Vid

antagningen tar Viveca Holmberg, Mårten

Rosenqvist och Hans Pettersson också

hänsyn till mixen av olika specialiteter,

olika yrkesgrupper och naturligtvis kön

på deltagarna. Allt för att det ska bli så

stor dynamik i klassen som möjligt.

– Varje deltagare ska också skicka in en

projektplan och när det gäller de deltagare

som inte redan är inskrivna som doktorander

är det extra viktigt att kolla projektets

hållbarhet och att undersöka att det är genomförbart

och relevant.

Under kursens gång har deltagarna flera

inlämningsuppgifter och den avslutas med

att varje deltagare presenterar sitt projekt

inför kursledningen och klassen samt en

deltagarkollega som opponent samt presenterar

hur det har förbättrats genom den

kunskap och de färdigheter deltagaren lärt

sig på forskarskolan.

Text: Anna-Maria Stawreberg

Foto: Pelle Berglund

Mårten Rosenqvist

Mårten är professor i hjärt-kärlsjukdomar

vid Karolinska Institutet och överläkare på

Södersjukhuset.

Hans Pettersson

Hans har tidigare jobbat som senior statistiker

på det amerikanska mjukvaruföretaget

SPSS som senior utbildare och konsult åren

2001-2004. Dessförinnan var han heltidsfinansierad

doktorand vid Umeå universitet

och disputerade 2001.

Har publicerat och varit medförfattare till

cirka 20 artiklar. Har numera huvudansvaret

för den statistiska och epidemiologiska delen

på forskarskolan.

Moderna Läkare 05/2009 9


Jonas Spaak, läkare och forskare

”Man ska inte vara rädd för att ha planer”

Längtan efter att göra nytta fick

Jonas Spaak att söka till läkarlinjen.

Idag, femton år senare, är

Jonas färdigdisputerad läkare.

Och Jonas forskar vidare:

Hans nya mål är att starta ett

kardio renalt temacentrum på

Danderyds sjukhus.

För Jonas Spaak, 38 år, har drivkraften

alltid varit att efter bästa förmåga göra

nytta. Och två av de områdena där man

på ett direkt sätt kan göra nytta är inom

vården och vetenskapen. Därför bestämde

han sig redan tidigt för att satsa på både

läkaryrket och forskningen.

– Första gången jag sökte kom jag inte

in och började på KTH istället. Men efter

att ha gjort högskoleprovet insåg jag att

det fanns en möjlighet och jag sökte – och

kom in, berättar Jonas, där han sitter i sitt

välstädade tjänsterum på kardiologen på

Danderyds sjukhus.

Ordningen förklarar han, nästan lite ursäktande,

med att han mest sitter hemma

och jobbar när han inte är ute på av del ningen,

men efter en blick på hans im po ne rande

CV inser man att ordningen för mod ligen

beror på ett väl strukturerat inre i kombination

med en stark målmedvetenhet.

– Jo, visst har jag en strategi. Jag tycker

att det är bra att tänka på vad man ska

göra om fem år, om tio år. Man ska inte

vara rädd för att ha planer och idéer, säger

han eftertänksamt.

Hamnade i rymden

Under Jonas första två år på läkarlinjen

växte övertygelsen om att fördjupa sig

inom fysiologi fram, och efter att ha funde

rat och hört sig för under en tid bestämde

han sig för att söka upp professor Dag

Lin narsson, som forskar i hur gravita tionen

påverkar kroppen, bland annat i samband

med vistelse i rymden.

– Dag Linnarsson höll på med ett projekt

som jag kunde hänga på. I början fick

jag vara med på mindre delar, men väldigt

snart fick jag större ansvar och redan 1995

skickade han mig på en tio veckor lång

sommarkurs, International Space University.

Kursen visade sig vara ett lyckokast.

Förutom att kursen var givande rent kunskapsmässigt,

träffade Jonas sin blivande

fru, som rest från Kanada för att närvara.

När höstterminen sedan drog igång

ägn ade Jonas kvällar och helger åt att

forska vidare vid sidan av läkarstudierna.

– Sedan sa Dag: ”Jonas, nu tar du med

dig den här utrustningen till Moskva och

kör experimenten”, säger Jonas, och beskriver

målande hur han, som ung och

grön forskare, skulle ta med sig den extremt

värdefulla och utrymmeskrävande

testutrustningen till Star City i Moskva,

där alla ryska kosmonauter samlas före

och efter sina rymdfärder. Denna första

moskvaresa följdes sedan av flera.

– Jo, det var några intensiva år där, för

jag ville ju hinna med de ordinarie studierna

också. Och samtidigt pendlade jag till

Kanada och till min blivande fru, men som

tur var flyttade hon hit till Sverige 1997

och då blev det lite lugnare.

KIs goda rykte gav jobb i Toronto

Jonas ord om att det blev lite lugnare kan

man nog ta med en nypa salt. Redan året

därpå föddes dottern Ellen, ytterligare ett

år senare, 1999, gick Jonas ut läkarlinjen

och därefter kombinerade han sin forskning

med pappaledigheten. 2001 disputerade

han på ämnet ”kar dio vaskulära effekter

av rymdflygning och långvarigt sängläge”

med Dag Linnarsson som handledare.

Disputationen var ett av Jonas delmål,

och när den var avklarad tyckte hustrun

Yifang att det var dags för familjen att

flytta över till Kanada och Toronto.

– Karolinska Institutet har så bra rykte

så det visade sig inte vara några problem att

få en Post-Doctjänst i Toronto, minns Jonas

, som i det läget ville ha ett mer kliniskt

projekt än det han jobbat med tidigare.

Studie skrevs om 49 gånger

Sedan tidigare visste Jonas att professor

John Floras var ett välkänt namn inom

hjärt svikt och hypertoni, och därför sökte

han upp honom för att försöka få honom

som mentor.

– Vad jag däremot inte visste var att

John Floras är en professor med stort kontrollbehov

och med en väldigt strikt personlighet,

så vårt första möte blev helt annorlunda

än vad jag förväntat mig. John

var väldigt rakt på sak och det första jag

fick redogöra för var varför jag ansåg mig

vara så pass duktig att jag över huvud taget

skulle få börja där och vilka kvalifikationer

jag hade som de skulle kunna ha nytta av.

Men Jonas fick platsen och ett givande

samarbete tog form. Under de fyra åren i

Toronto gjorde Jonas flera studier, bland

annat en nervstudie och en studie på hur

sömnapné och hjärtsvikt orsakar sympatisk

överaktivering.

– Där var jag nära att ge upp flera gånger.

Studien på sömnapné och hjärtsvikt

fick jag skriva om 49 gånger innan John

Floras släppte iväg den. Samtidigt var det

oerhört lärorikt att få lära sig att skriva

bra vetenskaplig engelska.

I samma veva kände Jonas att han ville

göra något mer lättsamt och självständigt,

något som resulterade i den så kallade rödvinsstudien,

som visar hur låga doser rött

vin påverkar vår hjärt-kärlfunktion.

– Och där gick det lite enklare, det

krävdes bara att jag skrev om den studien

24 gånger innan den gick iväg, säger Jonas

med ett leende.

En vecka innan SARS-epidemien drabbade

Toronto föddes Jonas andra barn,

sonen Stellan, och senare samma år åkte

Jonas iväg till Sydney för att lära sig mer

om mikroneurografi.

– Det är en stor fördel med forskningen:

Man lär känna folk över hela världen och

även om det naturligtvis finns en hel del

konkurrens bland forskarkollegerna är folk

väldigt villiga att hjälpa till och sam ar beta.

Många är också väldigt öppna, och man

blir snabbt mer än bara forskande kollegor.

Upp till bevis

Jonas och hans fru bestämde sig för att

återvända till Sverige och under sommaren

2003 vikarierade han på medicinkliniken

i Skövde för att få praktisk erfarenhet och

året därpå påbörjade han sin AT-tjänst

på Huddinge sjukhus. Legitimerad läkare

blev han i januari 2006 och samma månad

började han sin ST-tjänst på kardiologen

på Danderyds sjukhus.

– Det här är en bra hjärtklinik, här

upp muntras forskningen och jag blev tidigt

upptagen i FoU-gruppen. Vi jobbar

mycket kliniskt också och det är något jag

uppskattar eftersom jag gillar mötet med

patienterna, även om det naturligtvis kan

kännas lite splittrande ibland.

Eftersom Jonas vill bli färdig specialist

så snart som möjligt tar han bara ledigt

från den kliniska tjänstgöringen två-tre

månader om året för att forska, något som

innebär att mycket fritid går åt till forskningen.

– Nu har jag också fått anslag så att jag

kommer att kunna forska på halvtid under

de närmaste fyra åren. Vi ska bygga

upp ett kardiorenalt temacentrum här på

Danderyds sjukhus och kommer att köra

igång inom de närmaste dagarna. Det

känns enormt spännande, och roligt, för

patienter med lätt till måttlig njursvikt och

samtidigt hjärt-kärlsjukdom är verkligen

underbehandlade i Sverige idag. Samtidigt

känns det nästan lite pirrigt, nu är det ju

upp till bevis. Igen…

Text: Anna-Maria Stawreberg

Foto: Pelle Berglund

10


Jonas Spaak

Ålder: 38 år.

Familj: Hustrun Yifang Ban, professor,

och barnen Ellen, 10 år, och Stellan,

6 år.

Yrke: ST-läkare på kardiologen,

Danderyds sjukhus.

Bor: I Danderyd, Stockholm.

Intressen: Forskning och båtliv.

Jonas råd till dig

som vill börja forska

• Om du är nyfiken på att forska, var

inte rädd för att ge det en chans!

• Välj område med omsorg och efter

intresse , men var inte FÖR noggrann,

det perfekta projektet finns inte, det får

man fixa själv under resans gång.

• Även om man inte behöver sträva

efter att bli bästa kompis med sin

handledare är det viktigt att personkemin

fungerar och att man har ett bra

förhållande till varandra. Därför kan det

vara vettigt att ta reda på en del om

henne eller honom innan man knackar

på dennes dörr.

• Tveka inte att kontakta en forskare

som du tycker håller på med något

intressant. De allra flesta tycker bara

det är roligt att bli uppsökta, och har

ofta många mindre projekt som du kan

bli involverad i.

• Låt inte det administrativa avskräcka

dig. Själv har Jonas tagit hjälp av bland

andra Karolinska Trial Alliance, KTA,

för att skriva ansökningar till Läkemedelsverket.

Jonas fem skäl till

varför man ska forska

• Man blir lättare en bättre läkare om

man forskar eftersom man ständigt blir

mer uppdaterad inom sitt område.

• Man får lära sig ett vetenskapligt synsätt

och får också i det kliniska arbetet

lättare att värdera olika behandlingars

nytta för den individuella patienten.

• Den som forskar får möjligheter

till mycket värdefulla erfarenheter

från andra länder, och samtidigt ett

kontaktnät som sträcker sig över hela

världen.

• Det är givande att känna att man

bidrar till att förbättra behandlingsmöjligheterna

för olika patientgrupper.

• Att känna att man är väldigt kunnig

inom sitt område är en (rent egoistisk)

kick. Och, ju mer man lär sig om ett

område , desto intressantare blir det.

Moderna Läkare 05/2009 11


Fler överviktiga

påverkar läkares arbetsmiljö

Förekomsten av fetma och övervikt

har fördubblats i Sverige de

senaste 20 åren. Nu indikerar en

ny undersökning att över viktsepidemin

kan vara mer omfat tande

än vad nationella data hittills

har visat.

Ett besök på en svensk badstrand eller ett

köpcentrum visar upp verkligheten bak om

den offentliga statistiken: Svenska folket

har blivit allt fetare. Viktuppgången har

belagts i ett antal studier och gäller hela

befolkningen: män och kvinnor – i alla

åldrar.

Enligt Socialstyrelsens senaste folkhälsorapport

(2007) är 36 procent av svenska

kvinnor och 53 procent män i åldrarna

16-84 år överviktiga eller feta. Ungefär tio

procent av männen och kvinnorna klassades

som feta, det vill säga med BMI överstigande

30 – en siffra som för 20 år sedan

låg på fem pro cent.

Flera studier har dock kommit till slutsatsen

att Socialstyrelsens siffror kan vara

alltför modesta och att antalet svenskar

som bär på extrakilon är fler (exempelvis

MONICA och IDEA).

Den senaste i raden är en undersökning*

gjord vid 39 svenska vårdcentraler

och före tagshälsovårdmottagningar, där

drygt 1 500 patienter i åldrarna 18-65

år un der söktes. Vikt, längd, BMI samt

midje mått registrerades.

Resultaten visar att nä ra 70 procent av

männen och 55 procent av kvinnorna hade

BMI över stigande 25. Fler kvinnor (8,9

procent) än män (4,0 pro cent) led av grav

fetma, det vill säga BMI över 35. Kvinnorna

var också klart över representerade

i grup pen buk feta. Buk fetma har stark

kor re la tion till hjärt-kärl sjuklighet och

meta bola sjuk domar, ett samband som

är be tyd ligt tyd li gare än mellan BMI och

före kom sten av nämnda sjukdomar.

X-large har blivit medium

Att fler svenskar är överviktiga får många

konsekvenser i samhället. På in di vid nivå

handlar det om ökad risk för sjuk domar

som blodfettsrubbningar, högt blod tryck,

ledproblem, cancer, barn lös het, astma,

depression, dia betes typ 2, hjärt- kärl sjukdom

och neurologisk sjukdom.

På samhällsnivå innebär det bland annat

att trycket på vårdapparaten kommer

att öka kraftigt, eftersom fler människor

kommer att drabbas av sjukdomar som

12


kräver be hand ling och kontinuerlig uppföljning.

Och där med beräknas samhällsnotan

för sjuk vård att stiga avsevärt.

Vårt samhälle är byggt för människor

i storlekarna ”small, medium

och large”. Plötsligt kommer bussar,

bio få töl jer, bilbälten och flygplansstolar

att vara för små när svenskarna

har stor lek ar na X-large, XXlarge,

XXX-large. Det offent liga

rummet kommer att be höva stor -

leksanpassas. Ett förlopp som redan

ägt rum i USA där möbler,

hissar och kläd stor lekar genomgått

en ”för sto ring”. I landet där

drygt två tredje delar av befolkningen

är överviktig och varav

en tredjedel har BMI över 30,

har själva ”kroppsnormen”

också vuxit. På flera sjuk hus i

USA anges specifikt i journalen

om en patient är normalviktig

efter som detta betraktas som

av vikande.

Diagnostisk omväg

Sverige beräknas ligga 15-20 år

efter USA när det gäller obesitasutvecklingen

men trots det

kan man redan skönja pro ble men

av att svenskarna växer. I vårdsektorn

inte minst.

– Det händer att vi får in pa tienter

till akut mot tag ning en, efter

en olycka exem pel vis, som vi inte

kan undersöka i CT:n. Pa ti enterna

är helt enkelt för stora, be rät tar

Helena Lau rell, överläkare på kirurg

kliniken vid Mora Lasarett.

– När vi inte kan undersöka dem

på vanligt sätt måste vi istället göra

fler un der sök ningar för att få fram

önskad infor mation. Då får vi använda

vanlig ”slät röntgen” och komplettera

med CT över hjärna, och i vissa fall

göra minisnitt i buken för dia gno sti sera

eventuella inre blöd ningar.

Helena Laurell beskriver en diagnostisk

omväg som tar längre tid, och som

därmed tar större resurser i anspråk. Hon

pekar även på andra svårigheter vid behandling

av kraftigt överviktiga.

– För sju år sedan fick vi nya ope rations

bord, varav ett klarar 225 kg. De

övriga borden klarar 180 kg. Vi har visserligen

en lift som vi kan använda när vi

lyfter över patienten till operationsbordet.

Problem uppstår dock när en sövd patient

ska ope reras i bukläge, då får man hjälpas

åt att vända patienten med handkraft under

själva operationen.

Större risker för överviktiga

Operationer är generellt sett mer krävande

om patienten lider av fetma. Det är

svårare att söva patienten, att hålla andningsvägarna

fria och det krävs större

snitt för att komma in och sikten är sämre.

En kraftigt överviktig patient har också

en ökad risk för komplikationer efter

ope ration. Och när komplikationer tillstöter

är de oftast av allvarligare karaktär

än för normalviktiga.

– Min uppfattning är att vi på Mora

Lasa rett kan hantera kraftigt överviktiga

patienter i vår verksamhet, men vi

ser helt klart början på något nytt. De

överviktiga blir allt fler och det gäller

att hinna an passa vårdmiljön, säger

Helena Laurell.

Vårdavdelningar mest påverkade

Den arbetsmiljö som kanske påverkas

all ra mest av att patienter väger

mer är vård avdelningarna menar

Helena Lau rell.

– Under- och sjuksköterskornas

arbets belastning blir tyngre på

flera sätt när patienter är överviktiga.

De senaste årens neddrag

ningar är olyckliga just i

det här sam manhanget eftersom

tunga pa ti enter kräver att flera

per soner måste hjälpas åt. Det

kom mer att behövas fler liftar

och ergo nomiska hjälpmedel för

vård per sonalen i framtiden, säger

Helena Laurell.

– Risken är större för lungembolier

och propp i benen. Sårläkningen är sämre

efter som det generellt sett är sämre cirkulation

i fettväv. Av förklarliga skäl är också

risken för trycksår större, säger Helena

Laurell, som tror att man framöver alltmer

kommer att välja laparoskopiska ingrepp

framför öppna operationer när det

gäller kraftigt överviktiga. Just för att påverka

riskbilden.

Det faktum att man redan idag har

pro blem med för små sjukhussängar,

blod trycks manchetter och operationsinstrument

vittnar om att möbler och

medi cinsk utrustning succes sivt kommer

att behöva storleksanpassas.

När det gäller läkemedelsanvändning

finns också konsekvenser av att

svenskarna växer i omfång.

– De flesta dosberäkningar av läkeme

del är gjorda på friska unga män

kring 70 kg. Men större människor kan

behöva större doser av vissa läkemedel

och det kan innebära merkostnader i

framtiden, tror Helena Laurell.

Är antalet kraftigt överviktiga så stort

att det innebär problem i den kli niska

vardagen?

Charlotte Schröder

Medicinjournalist

* Prevalence of Obesity and

Ab dominal Obesity in Swedish

Primary care and Occupational

Health Clinics. Av Jan Pettersson

(a, b), Kari Johansson (a), Stephan

Rössner (a), Martin Neovius (a).

a. Obesity Unit, Karolinska Institutet,

Karolinska University Hospital

(Huddinge ) Stockholm . b. Abbott

Scandinavia, Solna,

Sweden .

Studien visar

bland annat att sambandet

mellan högt BMI

och bukfetma inte är linjärt.

Pre valensen av bukfetma var 43 och

33 procent hos kvinnorna respektive männen.

Men bara 48 och 64 procent av dessa led av

fetma enligt BMI-skalan.

Slutsatsen är därför att det är viktigt att man

mäter midjemått vid undersökningar i primärvården

och inte nöjer sig med vikt, längd och

BMI.

Moderna Läkare 05/2009 13


Överläkare

alternativt ST-läkare

Klinisk bakteriologi och virologi Länssjukhuset i Halmstad

Foto:

Patrik Leonardsson

Landstinget Halland har 293 000 invånare. Länssjukhus nns i

Halmstad, länsdelssjukhus i Varberg och närsjukhus i Kungsbacka.

Landstinget har en väl utbyggd primärvård. På länssjukhuset nns

infektionsklinik.

Det mikrobiologiska laboratoriet har länsövergripande ansvar för

klinisk mikrobiologi och vårdhygien. Laboratoriet är ackrediterat av

SWEDAC sedan 1999.

Vi bedriver forskning och utveckling med mikrobiologisk och vårdhygienisk

inriktning dokumenterad i såväl använda metoder som

publicerade vetenskapliga artiklar. Vi har kunskap och resurser för

molekylärbiologisk verksamhet, epidemiologisk erfarenhet och en

stor forskningspotential.

Laboratoriet har nu tre överläkare (två specialister i klinisk bakteriologi,

varav en verksamhetschef samt en hygienöverläkare, dubbelspecialist

i infektionssjukdomar och klinisk virologi), två mikrobiologer,

Är du intresserad av att komma till Halland och arbeta

som överläkare, alternativt utbilda dig till specialist,

i klinisk bakteriologi och virologi?

fyra hygiensköterskor och drygt 20 BMA. Två av överläkarna är

docentkompetenta och en mikrobiolog är disputerad.

Vi har goda kontakter med andra, både svenska och utländska,

laboratorier.

Kontaktpersoner:

Torvald Ripa, verksamhetschef Klinisk mikrobiologi & vårdhygien

Halland och Lia Johansson, personalspecialist, 035-13 10 00 vx.

Facklig företrädare: Överläkare Per Meijer, 035-14 77 47.

Välkommen med din ansökan som du söker via vår hemsida

www.Lthalland.se/jobb

Du kan också skicka den till Länssjukhuset, Personalavdelningen,

301 85 Halmstad, alternativt till personalavdelningen.lih@Lthalland.se

Senast den 18 december 2009 vill vi ha din ansökan, märkt med

ref nr 62/09.

Sveriges läkarförbunds understödsfond har till ändamål att ge stöd åt förbundsmedlemmar som råkat i nödställd

belägenhet och åt behövande änkor och oförsörjda barn efter förbundsmedlemmar.

Till förbundsmedlemmar i nödställd belägenhet räknas också medlemmar i Medicine Studerandes Förbund som

ej beviljas statliga studiebidrag och studielån och som i övrigt saknar medel till sin försörjning. Stipendier från

understödsfonden kan därför beviljas till medicinestuderande på följande villkor:

• Understöd beviljas terminsvis och kan normalt erhållas endast för en termin per student.

• Högst 100 % av summan av gällande studiebidrag och studielån kan beviljas.

• Sökande skall påvisa goda studieresultat, dvs. om ej särskilda skäl föreligger, skall den sökande ha följt normal

studieplan i läkarutbildningen under minst sex terminer.

• Bidrag kan beviljas för studier under termin 7 till 11, för utlandsstudier gäller termin 7 till 13 där så utbildningens

längd kräver detta.

• Understödet kan ej erhållas retroaktivt för avslutade terminer.

• Sökande skall vid ansökningstillfället vara medlem i Medicine Studerandes Förbund, och så ha varit i minst ett år.

• Lägsta belopp per sökande skall vara 10 000 kr för en hel termin, dvs. 20 veckor. Beviljat antal bidrag skall om så

fordras reduceras genom skärpt behovsprövning eller i sista hand lottning.

Ansökan för VT 2010 skall vara ställd till Centralstyrelsen och inlämnad senast den 31 januari 2010 till

Sveriges läkarförbund, Box 5610, 114 86 STOCKHOLM. Ansökan skall åtföljas av:

• Ett kort personligt brev.

• Kopia av senaste inkomstdeklaration.

• Kopia av senaste betyg (utdrag ur Ladok).

• Kopia på registreringsintyg för aktuell termin.

• Intyg på goda studieresultat, undertecknat av två lärare.

• Kopia av avslag från CSN gällande studiemedelsansökan. Saknas avslag skall någon annan form av intyg från CSN

bifogas som visar att den sökande inte uppbär studiestöd

• Information om bank och gällande kontonummer dit fonden kan utbetala ett eventuellt stipendium.

Observera att begränsade medel finns för bidrag och utöver behovsprövning kan därför annan prövning göras.

För ytterligare information kontakta: Inga-Maj Juselius, Sveriges läkarförbund på telefon: 08-790 33 33 eller

via e-post: inga-maj.juselius@slf.se

14


Läkare med stil

Seika Lee – läkare, modeskapare och entreprenör

I ett tidigare nummer skrev Seika

Lee, läkare och kläddesigner, om

den vita rocken, dess roll i vårt

arbete och hur den kan förbättras.

Moderna Läkare blev nyfiken

på henne och ställde ytterligare

några frågor.

När och hur kom du på detta?

– Jag har alltid haft en enorm passion

för kläder. Jag ritade sagoprinsessor i

vackra kreationer på dagis och sen dess har

intresset följt med mig. Men jag kommer

inte bara från en traditionell östasiatisk familj

där utbildning är högprioriterat, utan

även från Uppsala. Därför var önskan om

att arbeta som kläddesigner inget jag lät

nå mitt medvetande förrän sista terminen

på läkarutbildningen. Sedan följde en lång

och krokig väg via forskning på Harvard,

AT på Huddinge och kvällsskola på Beckmans.

Designstudierna i Paris kombinerades

med arbete som stafettläkare både här

i Stockholm och i Norge. Min första kollektion

visade jag i februari 2008.

Vad gör du för kläder?

– Jag har hittills gjort fyra kollektioner.

Det är kläder för kvinnor som ställer höga

krav på form och funktion. Så jag säger:

kontraster, skärpa och elegans med ett

klassiskt snitt. Kunderna är, till min stora

glädje, mellan 20 och 65 år. Det bådar gott!

Hur går det att kombinera?

– Läkaryrket och en nyligen påbörjad

designkarriär? Det är tufft och man får

prioritera. Det handlar om val. Och jag

försöker se till det jag faktiskt väljer och

inte det jag väljer bort. Dessutom arbetar

jag med min grymma syster som sköter

PR, organisation och har säljansvar. Och

jag har en brutalt duktig mönsterkon-

struktör som jag litar helt och fullt på.

Jämte detta, vänner och familj som ställer

upp. Det är som alltid; ett samarbete mellan

flera discipliner.

– Men många läkare är ju oerhört disciplinerade

som parallellt med krävande

spe cialistutbildningar och tunga jourer

också har familj och/eller forskarkarriärer.

Så för dem, som för mig, handlar det

om planering, prioritering och aktiva val.

Hur många timmar sover du?

– Tillräckligt. Skulle dock ägna mer tid

åt det mesta om dygnet hade fler timmar.

Samtidigt önskar jag ibland att saker och

ting gick fortare – en västerländsk paradox

jag tror vi karriärister tyvärr lätt fastnar i.

Vad känner du för läkaryrket?

– Can’t be with, can’t be without.

Läkar yrket och jag har ett komplext förhållande,

tidvis stormigt. Det ger mig möjlighet

att ekonomiskt genomföra det här

projektet, men också perspektiv och verklighetsförankring.

Finns det några likheter mellan yrkena?

– Nej, det finns egentligen inga likheter.

Möjligen är att vara kläddesigner och driva

företag jämförbart med att vara for skare

idag. Du ska ha dina ”bread’n’butter”-projekt,

men samtidigt driva din kreativitet

fram åt. Våga tänka fritt, men ändå arbeta

syste matiskt.

Vilket av dem skulle du välja?

– Design och kläder är ett måste i min

tillvaro men jag ser inte riktigt att jag släpper

läkarrollen. En av mina förebilder, Eva

Henje-Blom, har gått från barnpsykiatri

till grundare av ett av Stockholms bästa

yogaställen till forskning i neurovetenskap

och gör nu inhopp i barnpsykiatrin. Det

var en tankeställare att träffa henne och

se att karriärer kan vara spikraka även om

valen kanske inte är så självklara för en

utomstående.

Seika Lee menar att läkaryrket påverkar

henne som de sign er.

– Det ger mig perspektiv inför mitt eget

arbete och respekt för andras. Och med utbildning

följer intresse för mer kunskap. Det

är faktiskt ett förhållningssätt som fortfarande

möter viss skepsis inom modebranschen.

Vilken specialitet skulle du välja som

läkare?

– Kirurg. Men det funkar inte och det är

ett val jag inte alltid vill förlika mig med.

Annars? Med ett bra team arbeta med att

förbättra och effektivisera tillgängligheten

av vård utan att läkarkår och vårdpersonal

går sönder.

Vilket plagg skulle du helst vilja få uppdraget

att designa?

– Utöver det kollektionsarbete jag gör

nu? Den stora utmaningen vore att få förena

två kompetenser så svaret blir förstås;

att utveckla läkarrocken, en för män och

åtminstone en, kanske två, för kvinnor.

Inom design av herrkläder talas det ofta

om begränsningarna, i framför allt form,

som försvårar och utmanar. Och läkarrocken

har alla dessa begränsningar, samt

alla tekniska krav som ställs på plagget.

För att inte tala om kraven läkarkåren

ställer.

Modeevent

• Stockholm Fashion Week (SFW) är ett veckolångt event schemalagt av Svenska Moderådet

för modebranschen. SFW äger rum två gånger per år ungefär ett halvår innan

kläderna kommer ut i butik. Med andra ord presenteras i augusti 2009 den kollektion som

kommer att finnas i butik tidig vår 2010. Under SFW anordnar olika design- och klädföretag

modevisningar, showrooms och fester för andra i branschen – som modejournalister,

stylister , mode- och PR-agenter samt inköpare och VIPs och fashonistas av rang.

I rådande konjunktur är företagen som deltar något färre, men det är ett 30-tal företag

som deltar och visar det allra senaste. Senaste säsongerna har en del svenska designers

även valt att anordna modeevent för allmänheten.

Fashion Week by Berns hålls av Berns Salonger under en helt annan vecka. Då visas

några av de större och mer etablerade svenska designföretagen med ett urval av enstaka

nya designers som anses speciellt intressanta. Utöver detta anordnar även Svenska

Moderådet SFW Retail där större kedjor visar sina kommande kollektioner.

Moderna Läkare 05/2009 15


På föreläsning med Hans Rosling

”Gång på gång lockar han oss

att skratta åt vår egen okunnighet”

Foto: Aindreas O´Neill

Jag har en ny religion. Den heter faktabaserad

världssyn, och igår var jag på väckelsemöte.

Min messias heter Hans Rosling, är professor i

Internationell Folkhälsa på Karolinska Institutet

och torsdagen 24/9 talade han i en av Ekonomikums

salar på Uppsalas Utrikespolitiska

förenings inbjudan.

Salen var full till bristningsgränsen. Herr

Roslings namn föregår honom, när man inte

läser i tidningen om hans färgglada statistik

på webmuseet Gapminder.com ser man honom

i dokumentärer på SVT eller i Youtube-klipp

på nätet. Nu var vi alla här för

att se myten omvandlas till sanning.

Och jag tror inte att han lämnade

någon besviken. I två timmar lyssnade

vi andlöst på en man som har ägnat de

senaste tre decennierna åt att försöka

förstå världen, och de senaste åren åt att

få andra att vilja göra detsamma. Gång

på gång lockar han oss att skratta åt vår

egen okunnighet. Åt hur Sverige fram till

för några år sedan gav tre miljarder om året

i bistånd till ”u-landet” Kina, ett land som

nu ackumulerar lika mycket till sin valutareserv på

tre dagar. Hur svenska medier illustrerar en nyhet

med en bild av afrikanska barn på en soptipp, när

det i själva verket handlar om ett medelinkomstland

som Chile.

Han berättar om Bangladesh, som tack vare

”tvål, rent vatten och pillow-talk” har höjt medelåldern

med decennier, och sänkt det genomsnittliga

antalet barn i familjen från 8 till 2,7. Om Vietnam,

där IKEA gör utemöbler och invånarna är lika friska

som amerikanerna.

Vi går alla därifrån lite klokare. Lite mer optimistiska

inför en värld som helt plötsligt gjorts begriplig.

Vi gnuggar nyvaket gruset ur ögonen och ser möjligheterna.

Vi blir Roslings lärjungar i en faktabaserad

värld, och nu är det dags att sprida hans mission.

Alla som får chansen borde gå och se Hans Rosling

tala. Och om ni inte gjort det än är det hög tid att

besöka Gapminder.com. Där finns klipp från föreläsningarna

som han håller för politiker, studenter och

ledningarna för multinationella företag. Vänta inte

för länge, frälsningen är nära.

Jessica svefors

Nya medlemsförmåner

Du vet väl om att du som medlem i Läkarförbundet och MSF har tillgång

till en mängd olika typer av medlemsförmåner. Det är exempelvis billiga

flygbiljetter, rabatter på tidskrifter, resor, hotellboende, teater och kultur.

Alla dina förmåner hittar du på lakarforbundet.se/erbjudande

Ge förslag och vinn

Vi arbetar kontinuerligt med att hitta nya intressanta förmåner för dig som

medlem, men vad vill du ha för medlemsförmåner? Du har nu chansen att

föreslå intressanta medlemsförmåner och samtidigt vinna biobiljetter.

Skicka in ditt förslag via mail

till fredrik.eklof@slf.se

Sveriges läkarförbund 2010

Anna-Birgitta Andersson Andersson

medlemsnummer 1234567

personnummer ååmmdd-ssss

De fem bästa förslagen

belönas med två biobiljetter.

Träna gratis på SATS

under vecka 49

Under vecka 49 kommer du att få

tillfälle att prova SATS center helt

kostnadsfritt. Erbjudandet gäller

på alla SATS Center. Det enda du

behöver göra är att visa ditt medlemskort

i Sveriges läkarförbund

så är du välkommen att prova hela

vårt utbud.

Intressanta tidskrifter

Som medlem kan du prenumerera

till kraftigt reducerat pris på

tidskrifterna Fokus, Vagabond och

Privata affärer.

16


Medicinsk vetenskap

och kvalitetsarbete i nya ST

– rapport från ett pilotprojekt vid Universitetssjukhuset MAS

I nya ST ökar kraven på kompetens inom

medicinsk vetenskap samt för kvalitets-

och utvecklingsarbete. Det krävs ett

skriftligt individuellt arbete enligt vetenskapliga

principer samt ett kvalitets- och

utvecklingsarbete.

Pilotprojektet på Universitetssjukhuset

MAS har en arbetsmodell baserad på

klinik nära och patientnära problem definierade

av verksamhetschefen, eller initierade

av forskningsaktiva medarbetare på

kliniken. Handledarna är disputerade, eller

har motsvarande forskningserfarenhet.

Vi samarbetar med Lunds Universitet

för att erbjuda utbildning i hur man

skri ver en projektplan, skapar hypoteser,

kom municerar med den etiska kommittén,

be mästrar basal statistik och grundläggande

presentationsteknik samt genomför

en litteratursökning.

Lärbehovet för varje enskild ST-läkare

definieras mot bakgrund av aktuellt projekt.

Utvärdering och redovisning sker på kongressen

Framtidens Specialistläkare 2010.

Projekten kopplas till en ”Journal Club”.

Där erhålls träning i att läsa artiklar,

muntligt sammanfatta innehållet, diskutera,

ifrå gasätta, jämföra med andras arbeten

etc.

Mersmak för vetenskap

Vi har undvikit att kategoriskt sätta tidsramar

för hur lång tid varje moment ska

ta. Vi har således en frihetsgrad att i pilotstudien

prova oss fram till en möjlig

modell. Vi ser positivt på enkla och små,

väl avgränsbara projekt som utförs enligt

vetenskapliga principer. Då kan de väcka

lust till fördjupning och ge mersmak till

större och tyngre vetenskapliga projekt i

andra sammanhang, samtidigt som målen

för ST uppnås och verksamheten får svar

på väsentliga frågeställningar.

Vardagens arbete mest lärande

Att integrera olika lärmål i vardagens arbete

bör vara en grundläggande princip

som också kan förebygga uppsplittring av

ST i många små enskilda delar. Det blir då

också självklart att medicinsk vetenskap

samt kvalitets- och utvecklingsarbete är

en naturlig del i arbetet för en läkare.

Verksamhetscheferna får chansen att

föreslå projekt med omedelbar nytta för

hemmakliniken. ST-läkaren får chansen

att utföra något som uppskattas och syns i

den vardagliga verksamheten. Det blir då

ST-läkaren som introducerar framtidens

modeller i verksamheten och driver kliniken

framåt. Delaktighet i lärandeprocessen

skapas och samtidigt nås kompetens

att utföra professionens viktiga uppgifter.

Gemensamma resurser

På www.framtidenslakare.se finns förslag

på ämnen från vår pilotgrupp. Alla är välkomna

att använda dessa, men också att

lämna in egna bidrag till denna sida. Då

får vi ett nationellt register på ämnen att

välja bland.

Likaså inbjuder vi alla som vill att redovisa

sina projekt på kongressen Framtidens

Specialistläkare 2010.

Ola Björgell

ola.bjorgell@med.lu.se

Stefan Lindgren

stefan.lindgren@med.lu.se

Läs mer!

En mer fullständig artikel med alla fakta och

en uttömmande diskussion samt referenser

finns på www.modernalakare.se


debatt

Måste du kunna skjuta björn

för att kvalificera dig

för AT i Jämtland?

• Styrelsen i SYLF Jämtland har i många

år funnits med vid AT-tillsättningen för att

bevaka rekryterings- och tillsättningsprocessen.

Arbetsgivaren väljer de mest lämpade

ur en jämn grupp sökanden, och använder

lokal anknytning som en viktig faktor

för att uppfylla målsättningen att så många

som möjligt ska fortsätta arbeta i länet. Vi

vill med denna artikel belysa och förhoppningsvis

starta en diskussion kring en av

svårigheterna då AT-tjänster ska tillsättas.

Rekryteringen är viktig för Jämtland

Jämtlands län är ett glest befolkat län med

cirka 120 000 invånare på en yta lika stor

som Danmark. Som i många andra delar

av norra Sverige finns här problem med

avfolkning och ett beroende av inflyttad

arbetskraft, inte minst avseende läkarbemanningen.

AT-tjänstgöringen är en viktig rekryteringsväg

för landstinget och för att öka

sannolikheten att rekryterade AT-läkare

blir kvar har arbetsgivaren gärna sett att

de som erbjuds tjänst har en anknytning

till länet. Vi i SYLF Jämtland menar att

arbetsgivaren i första hand bör satsa på

en attraktiv arbetsmiljö och utbildning för

att öka sannolikheten att AT-läkare trivs

och stannar kvar i länet.

AT-tillsättning – en svår uppgift

Vad är meriterande då man söker sin ATtjänst?

Efter fullgjord läkarutbildning är

vi kanske inte stöpta i exakt samma form,

men på pappret är många av oss mycket

lika. Det ges inga betyg under utbildningen

som arbetsgivaren kan ha som måttstock.

Istället blir det vikarierad tid, forskningsmeriter,

referenser, annan kompetens och

sidointressen som är möjliga att jämföra.

Vad ska ha betydelse vid anställning?

SYLF Jämtland brottas dessutom med

arbetsgivarens preferens för begreppet lokal

anknytning, men vad innebär då lokal

anknytning?

Eftersom Östersunds sjukhus är ett region

sjukhus med stort upptagningsområde

och långt till närmsta granne finns här

speciella förutsättningar under AT-tjänstgöringen.

Därför anses det bra om de sökande

varit på Östersunds sjukhus som

kandidater eller under vikariat så att de vet

vilken typ av tjänstgöring de ger sig in i.

De som är uppvuxna i länet har god

kännedom om vad det innebär att bo i

Jämt land, de har familj och vänner nära

och san no likheten att de bosätter sig i länet

för gott är större. Om man inte kommer

från Jämtland men har flyttat för ett

vikariat i förväg anses man ha visat stort

intresse för att bosätta sig i länet på lång

sikt.

Uppgiften för SYLF Jämtland är att

bevaka att ingen diskrimineras i rekryteringsprocessen.

Vi driver linjen att sökanden

med bäst meriter och referenser i första

hand bör erbjudas tjänst, men om dessa

faktorer är lika mellan sökanden kan även

andra faktorer tas med i beräkningen, som

till exempel lokal anknytning.

Arbetsgivaren har däremot låtit lokal

anknytning ha stort inflytande vid de senaste

AT-tillsättningarna och samtidigt

låtit den formella meritvärderingen stå åt

sidan trots våra protester.

Med ökat antal sökande per AT-plats

och ökad väntetid på AT-tjänst hårdnar

konkurrensen. Vi tycker därför att det

är oerhört viktigt med en tydlighet kring

hur arbetsgivaren viktar olika meriter mot

varandra – vilket dessvärre varit mycket

otydligt både för de som sökt AT i Jämtland

och för oss i SYLF lokalt.

Hur bör AT-tillsättningen gå till?

Finns det några bra svar på dessa frågor?

Vad anser ni medlemmar? Hur sker urvalet

i rekryteringen i andra landsting? Vad

kan vi lära av varandra?

Utformningen av framtidens AT-tjänst

är en aktuell fråga. Det finns skäl att även

se över rekryteringssystemet. Ska man

behöva meritera sig för en AT? Är det en

självklarhet att alla som kommer igenom

läkarutbildningen ska ha möjlighet att genomföra

en AT-utbildning? På vilka grunder

ska platserna fördelas?

Och slutligen, hur ska lokal anknytning

värderas? Ska sökande med lokal anknytning

kunna gå före sökande med flera

formella meriter och i så fall hur och varför?

Måste du vara från Yxskaftkälen och

kunna skjuta björn för att kvalificera dig

för AT i Jämtland ?

B O K A R E D A N N U !

Susanna Danielsson,

ordförande, SYLF Jämtland

Karin Samuelsson,

SYLF Jämtland

Fotnot

AT-tillsättningen hösten 2009 har förlöpt väl där

meriter värderats högt vid urval till intervju och lokal

anknytning har fått fälla avgörandet hos likvärdiga

kandidater inför tillsättning. Arbetsgivaren har

också varit tillmötesgående och konsekventa i

skriftlig och muntlig information till de sökande om

vilka parametrar som värderas vid tillsättning. Vi i

SYLF Jämtland arbetar vidare för fortsatt facklig

insyn i AT-tillsättningsprocessen.

18


AT-beachvolleyboll i Halmstad

större än någonsin!

I år firar Halmstad 10 år som värd

för AT-beachvolleybollturneringen.

Hit kommer AT-läkare från hela

Sverige, i år från Hudiksvall i norr

till Ystad i söder. Hela 24 lag och

totalt kring 150 AT-läkare möttes

i början av augusti i strålande sol

vid den fantastiska stranden i

Tylösand.

Ett gäng AT-läkare, med varierande ny

solbränna från illrött till mer brunt, kämpar

tappert för sitt lag och några slänger

sig vilt i sanden för att rädda en boll. Andra

passar på att ta ett dopp i havet mellan

spelomgångarna eller agerar supporters.

Traditionsenligt hjälper alla AT-läkare

på orten till med genomförandet vilket

betyder att en cirka 25 personer stark organisation

finns redo. Jag träffar två av

dem nere på stranden mitt under pågående

tävling, ordförande Ingrid Stubelius och

Emma Nilsson.

Emma Nilsson berättar att det hela startade

med en grillning på fredagen. Där efter

vigs lördagen åt spel och till kvällen bjuds

det på en sittning på Thylöhus med efterföljande

mingel på Leffes Lounge. Stället

ägs av Per Gessle, vilket måhända drar dit

en del extra gäster.

Söndagen betyder vila, eftersnack och

lite mer sol och bad före hemresan.

Spelet blir rafflande, olidligt spännande,

och publiken står till slut upp och hejar

på.

När Anna Persson, spelledaren, till slut

blåser i pipan är det Karlskrona som kammat

hem segern. Bägge lagen ser påtagligt

nöjda ut och skakar glatt hand med varandra

som en fin avslutningsgest.

Solens strålar glittrar ner i havet och

vågorna sköljer in över den vita sanden.

Än finns tid till ett sista dopp och snart

ses vi igen!

Text/Foto: Ola Björgell

Karlskronas avancerade spelteknik resulterade

i seger smak. Vem vågar utmana dem 2010 på

kongressen Framtidens Specialistläkare?!

Ingrid Stubelius och Emma Nilsson, AT-läkare

i Halmstad och organisatörer, har full koll på

spelet.

Bollen rullar vidare till Malmö

Ingrid Stubelius säger att det är ovanligt

hög kvalitet på spelet i år vilket kan behövas

med tanke på den spännande AT-ST

tävling som ska arrangeras under kongressen

Framtidens Specialistläkare 2010 i

Malmö.

Då tar Halmstad ett steg till i beachvolleybollvärlden

och blir ansvariga för kampen

mellan AT-läkare och ST-läkare från

hela landet. Det vinnande laget från sommarens

och nästa års spel möter då ett par

utvalda ST-lag i Malmö den 8 september

2010.

– Det blir en bra övergång mellan AT

och ST där vi möts på en gemensam arena

i Malmö, säger Ingrid och Emma.

Under tiden har dagens spel avancerat

fram till final. Två enormt drivande och

kompetenta lag står frustande vända mot

varandra och är laddade för att ta hem segern.

På ena sidan nätet är det laget från

S:t Göran och på andra sidan står Karlskrona.

Det vinnande laget från Karlskrona – Martin Hasselgren, Stina Hasselgren Martin,

Lena Bäckström, Nina Kaerger och Fredrik Nilsson.

Moderna Läkare 05/2009 19


SYLF fullmäktigemöte 2010

• SYLF full mäktige möte hålls den 9-10 april 2010 på Spårvagnshallarna

i Stockholm. Motioner måste vara SYLFs kansli tillhanda

via e-post info@sylf.se senast den 18 januari 2010. Nomineringsförslag

skickas till valberedningen via e-post valberedningen@sylf.se

senast den 18 januari 2010.

Ny som lokalordförande?

Anmäl dig till SYLFs introduktionskurs!

• SYLFs introduktionskurs hålls den 4-5 februari 2010 i Stockholm

och riktar sig till dig som är nyvald ordförande eller vice ordförande i

din lokalavdelning. Syftet med kursen är att du skall få kunskap om

SYLFs centrala arbete och praktiska tips kring hur du kan lägga upp

arbetet i din lokalavdelning. Anmäl dig till SYLFs kansli info@sylf.se

senast den 4 januari 2010.

Välkommen!

Årsmöte i SYLF Stockholm

• SYLF Stockholm håller årsmöte tisdagen 1 december 2009 kl 18.00 i

Sveriges Läkarförbunds klubbvåning på Villagatan 5. Ingen föranmälan

krävs, men vi är tacksamma om ni aviserar närvaro!

Årsmötet föregås av presentation av vinnare till ”Guldkornet – SYLF

Stockholms handledarpris 2009”. För glimrande insatser som förgyllt

vardagen för SYLF Stockholms medlemmar.

Du vet väl också att du alltid kan ta kontakt med SYLF Stockholm

(styrelsen@sylfstockholm.se) om du har fackliga frågor, synpunkter på

vår verksamhet eller vill engagera dig.

Väl mött!

SYLF Stockholm, www.sylfstockholm.se

Undvik Uppsala?

• Rätten till löneförhandling mellan vikariat och ST ifrågasätts i Uppsala.

Att underläkare börjar sin anställning med ett vikariat är ingenting ovanligt.

På Akademiska sjukhusets Akut- och Rehab-division (AR) har man

dock satt i system att ge vikarierna en dålig utgångslön utan ordentlig

förhandling, under förespegling att en ny lön förhandlas om och när

ST blir aktuell. När det sedan är dags för ST-kontrakt får underläkaren

veta att man inte har rätt till löneförhandling, och att ens lön kommer att

räknas upp i den årliga löneöversynen. Motiveringen är att man behåller

samma arbetsuppgifter och att ens kompetens inte förändras.

På det sättet håller divisionsledningen lönerna nere: för att kompensera

den nyanställdes låga lön tas pengar från kollegornas gemensamma

pott. Underläkaren berövas en förutsättningslös löneförhandling

– såväl innan vikariatet som innan ST.

SYLF Uppsala anser att en ny löneförhandling självklart ska ske

eftersom det finns avgörande skillnader mellan ett tillfälligt vikariat och

en ST. Det räcker egentligen med att konstatera att Socialstyrelsen

har föreskrifter (SOSFS 2008:17) som reglerar ST! Går man sedan in i

detalj och läser föreskrifterna och målbeskrivningarna blir det än mer

uppenbart. Hur detta kunnat undgå divisionsledningen är en gåta,

men efter SYLFs påstötningar pågår nu åtminstone en översyn.

Tills dess denna översyn är gjord – och förhoppningsvis en mer

realistisk policy utvecklats – måste tyvärr SYLF Uppsala avråda

under läkare från att ta anställning vid AR-divisionen. Alla som ändå

över väger att söka arbete där uppmanas att höra sig till SYLF innan

anställningskontrakt skrivs på. Allt för att säkerställa att SYLFs medlemmar

inte luras på rätten till löneförhandling.

SYLF Uppsala

B O K A R E D A N N U !

Positiva nyheter i Blekinge

• Flexibla månader införda på AT, vilket innebär att tjänstgöringstid

från de vanliga blocken på 1-2 månader kan få göras på annan

specialitet om man är intresserad av att prova något

som normalt ej ingår i blockförordnandet.

• Alla nyanställda läkare i Blekinge har gått med i SYLF

och läkarförbundet!

• Ny ST-studierektor, Oskar Ekelund, som vi för söker

stötta så mycket vi kan. Handledningsfrågan är

central.

Ulf Österstad, SYLF Blekinge Oskar Ekelund

1 6 3 4

5 6

4 1 9

4 5 7

7 6

3 2 8

9 2 8

3 1

8 3 2 5

Sudokuregler

• Varje tom ruta ska fyllas

med en siffra, 1-9. Varje rad

(lodrätt och vågrätt) ska innehålla

samtliga siffror från 1 till 9.

Varje region på 3x3 rutor ska

innehålla samtliga siffror från

1 till 9. Ingen siffra får förekomma

mer än en gång på

varje rad eller inom varje region.

Sudoku-lösning ML 4/09

2 4 6 3 5 7 1 8 9

9 7 8 4 1 6 3 5 2

5 1 3 9 8 2 7 6 4

8 6 2 1 4 9 5 3 7

1 9 5 2 7 3 6 4 8

4 3 7 5 6 8 2 9 1

6 2 4 7 9 5 8 1 3

3 5 1 8 2 4 9 7 6

7 8 9 6 3 1 4 2 5

Sudokutävling

• Ta tiden för hur lång tid

det tar dig att fullständigt

lösa Sudokut och maila till

ML@sylf.se.

Rekordsnabb

Therese

• 13 minuter och 39 sekunder

tog det Therese Norén i

Värnamo att lösa förra numrets

sudoku.

Grattis till vinnarplatsen!

20


Ankans tankar

Från och med nästa nummer blir

det längre krönikor från Ankan.

Sockernivå är låg. pH: sur?

Proteintillskott till lunch. Drar på

en skyddande rock. Mer blod

innanför än utanpå. Bakteri er na

bevakas. Jag är något på spåret.

Doppar den känsliga stickan.

Lunch vilken dag som helst.

Så analys. Jag är inte sur! Det

har varit för mycket sista tiden .

Arbetar upp en slags ilska.

Gam lingar läggs in så att de kan

ta sina sista andetag under ordnade

former. Vi mäter koldioxid

i den sista sucken och om kroppens

salter håller sig inom våra

toleransramar. Om pupillerna

hänger med i den sista dansen

inför livets synintryck. Soldat i

en stor armé. Kampen mot det

okända svarta hål som vi alla en

dag sugs in i. Jag utmanar de

fastfrusna strukturerna, men har

ingen superlåsspray. Slänger

mig över högar av arbete. Rak

i ryggen som om blåsten inte

fanns. Trotsar det mesta med

naiv envishet. Kryssandes

mellan britsar och syrror.

Vinnare korsordstävling

ML 04/09

Frida Göthe och Erik Sjölund

(arbetat tillsammans)

Louise Segall

Magnus Bokrantz

Korsordstävling

Lös korsordet, fyll i nedan, kryssa i modell och storlek till höger,

riv ut och posta till: Joel Hellstrand, SYLFs kansli, Box 5610,

114 86 Stockholm. Märk kuvertet ”Korsord”. De tre första rätta

lösningarna vinner!

Namn: .......................................................................................................................................

Adress: ......................................................................................................................................

.........................................................................................................................................................

E-post: .......................................................................................................................................

Mobil: ........................................................................................................................................

Herr

Dam (OBS! Små i storleken!)

Small Medium Large

Moderna Läkare 05/2009 21


för en:

”Under en av mina svåra perioder gick jag och funderade:

Tänk om det fanns en tablett mot blodcancer!”

Kjell-Åke har upplevt något han inte i sin vildaste fantasi trodde var möjligt.

I mitten av nittiotalet fick han diagnosen blodcancer. Den upptäcktes på

en årlig hälsokontroll. Behandlingar sattes in, men läget försämrades i stadig takt.

Efter några år förklarade läkaren att i princip alla celler i kroppen var sjuka.

Våren 2001 skulle allt förändras. Kjell-Åke fick möjlighet att delta i en studie med

ett nytt läkemedel. ”Effekten var otrolig. När det var som värst var sjukdomen

framskriden till över 90 procent – efter behandling var den nere i 10 procent!”

Drömmen om en räddande tablett visade sig inte vara helt tokig.

KJELL-ÅKE, LEUKEMI OCH MÅLSÖKANDE BIOLOGISKA LÄKEMEDEL


TILLS | FOTO: RENATO TAN

FÖR ALLA:

MåLsÖkAnde LäkeMedeL - en MiLstoLpe på

VäGen Mot CAnCeRGåtAns LÖsninG

Tidigare var ett besked om blodcancerformen kronisk myeloisk leukemi en

dödsdom. På 1980-talet dog hälften av patienterna inom tre och ett halvt

år. Människor som får ett cancerbesked idag behöver inte tappa modet.

I dag lever nio av tio patienter längre än fem år när de behandlas med ett

av de nya målsökande cancerläkemedlen. Medicinerna hämmar ett enzym som

cancercellerna behöver för att föröka sig. Forskningen har åter bevisat

sig. För patienten går livet vidare med familj, vänner och arbetskamrater.

Och för forskaren går kampen mot cancerns lösning vidare.


Kirurgiterminen i Göteborg

fördelen är att tre är början till ett lag det

vill säga, du kan få en laganda. Det kan lika

gärna bli ingenting, men tre blir aldrig två

mot en och om de håller ihop så är de tre.”

När det gäller den ökade studenttätheten i

allmänhet tycker Pontén det går ut över kvaliteten.

”Det tjänar ingenting till att gnälla

över att det är så och säga att det inte går.

För det är klart att det går, allt går. Vi hade

denna termin tagit in 106 och det kommer

att bli 110 nästa termin. Det är klart att vi

ska lösa det, men vi kan inte lösa det så som

vi gjort idag.”

Johan Pontén, kursansvarig för

Göteborgs kirurgikurs termin 8

återkoppling

Ett viktigt steg i läroprocessen är att inte

bara att lära sig olika praktiska moment

utan också få någon slags återkoppling eller

konstruktiv kritik på det man gör. MSF

frågade studenterna om i vilken mån de fått

sin status, journalskrivning och patientkontakt

utvärderad av handledarna. Svaren

följer den nationella trenden då majoriteten

anser att de inte fått tillräcklig eller ingen

uppföljning alls. Brist på återkoppling sker

i synnerhet vid journalskrivning där 29 %

inte fått någon och 41 % tycker att den de

fått varit otillräcklig. För Östra Sjukhuset

är motsvarande siffror 10 % och 40 %. När

det gäller patientkontakt ligger Sahlgrenska

längst ner i statistiken tillsammans med

Umeå och Malmö då 76 % anser att de fått

otillräcklig eller ingen feedback alls. När

väl återkoppling har skett tycker 87 % av

Sahlgrenskas och 95 % av Östra sjukhusets

studenter att den varit meningsfull.

Pontén tror att den dåliga återkopplingen

beror på tidsbrist. ”Det är ytterst få av oss

som inte vet om att återkopplingen är fundamental

för läroprocessen, men alla har

inte förstått att den är så fundamental.”

Det är nästan på den nivån att du ska låta

bli att göra momentet överhuvudtaget om

du inte kan ge återkoppling betonar han.

”Så det är nog ett uttryck för att man gärna

vill, men återkopplingen är inte nödvändig

för patienten, för sjukvården går ju vidare.”

Pontén nämner också peer learning, det vill

säga det du kan lär dig av din kamrat, som

en möjlig resurs när det gäller att få konstruktiv

kritik vid de kliniska momentet,

han tror att detta är underutnyttjat. ”Hur

ska jag förhålla mig till min kurskompis?

Hur ska vi kunna jobba ihop dem här månaderna

framöver så att vi lär oss av varandra?

Att vi stödjer varandra i lärandet

och vågar säga till varandra ’det här kände

jag faktiskt att jag inte kunde och skulle

behöva gå igenom, kan du hjälpa mig för

du verkar kunna det bättre?’ Jag tror att vi

har väldigt bra förutsättningar på den här

typen av utbildning för att använda oss av

peer learning, vi har till exempel inga betyg.”

Pontén efterlyser också en lathund

för peer learning precis som det finns en

lathund för handledning. På det hela uppskattar

92 % av studenterna vid Sahlgrenska

och 100 % av Östra sjukhusets studenter

att de har uppnått en hög till ganska

hög teoretisk kunskapsnivå efter avslutad

kirurgikurs. Den praktiska kunskapsnivån

ligger inte lika högt utan mera i linje med

det nationella snittet; 60 % av Sahlgrenskas

och 70 % av Östras studenter anser att de

under terminen lyckats nå kunskapskraven

i en mycket till ganska hög grad.

Kursansvarige professor Johan Pontén beskriver

kursens viktigaste läromål som att

”vi ger självkännedom och därmed också

trygghet i den egna kunskapen och då blir

man trygg i yrkesrollen”.

Rebecka Henriksson,

MSF Göteborg

Appendix 05/2009 13

Foto: Mihai Radulescu


fortsättning föregående sida

tone en rond för en eller flera patienter.

Andelen studenter som lett tre ronder eller

fler förbättrades också kraftigt från

18% 2006 till 67% 2008.

I Lund har man en klinisk utbildningsavdelning

som studenterna sköter med

hjälp av handledare. Studenterna tar numera

själva hand om ronderna på avdelningen.

På avdelningen arbetar läkar-,

sjuksköterske-, sjukgymnast- och arbetsterapistudenter.

Tanken med avdelningen

är att grupperna ska lära sig att samarbeta,

ta ansvar och förstå varandras

yrkesroller. Denna typ av utbildningsavdelning

finns i både Lund och Malmö.

Att gå rond så som det är organiserat

idag är dock på väg ut ur svensk sjukvård,

menar Hans Wingstrand. Systemet

på kliniken kommer mer och mer att

likna det amerikanska, där varje läkare

är ansvarig för en viss andel patienter

som han eller hon övervakar. Den tidigare

arbetsorganisationen, där en grupp

läkare bestående av överläkare, ST- och

AT-läkare tillsammans rondar en grupp

patienter, är på väg ut. Detta leder tyvärr

till att en viktig undervisningsaspekt faller

bort, anser Hans Wingstrand.

I Malmö har antalet studenter som lett

åtminstone en rond minskat från 96,2%

2006 till 77% 2008. Andelen som lett

tre ronder eller fler förbättrades dock

från 28,5% 2006 till 43% 2008. Detta

är förvånande siffror, säger Jonas Åkeson,

”men jag aktar mig för att dra alltför

långtgående slutsatser. Den kliniska

utbildningsavdelningen (KUA) i Malmö,

där varje student är placerad under två

veckor och veckoslut, är en närmast idealisk

arena för träning av dessa kliniska

färdigheter under kompetent handledning.

En förklaring skulle kunna vara,

att vissa studenter inte vill eller vågar

kliva fram i ljuset i början av sin kliniska

utbildning, dvs under terminerna

6 och 7. Med ökande osäkerhet blir det

för dessa studenter sedan allt svårare att

ta för sig ju högre upp i utbildningen de

kommer, eftersom förväntningarna från

handledare och personal är större. Under

hela läkarutbildningen måste vi som

lärare och examinatorer eftersträva att

så tidigt som möjligt fånga upp och åtgärda

individuella brister och problem”

avslutar Åkeson.

Karin Dalene Skarping

Johan Berg

Handledningsenkätsansvariga

Lund Malmö

Appendix visade kursansvarige professor Johan Pontén resultaten från MSFs

handledningsenkät och pratade om dem och handledning i allmänhet.

Kirurgikursen vid Göteborgs läkarprogram

läses under termin 8. Kursen är

20 veckor lång och består av ett antal

delkurser där man är placerade på

Mölndal, Sahlgrenska eller Östra Sjukhuset.

Delkurserna är allt från två dagar

till ett antal veckor långa. Varje vecka

avslutas med en temadag bestående av

föreläsningar och patientfall. Kursen

examineras i tre moment: ett praktiskt

prov, en muntlig och en skriftlig tentamen.

Kandidaterna har på flera olika

vis möjlighet att ge sin synpunkter på

kursen - kontinuerligt via en webbaserad

enkät, i samband med temadagarna,

kursnämnder samt i en enkät efter

kursens avslutande.

Kirurgiterminen i Göteborg har som

helhet fått ett bra betyg och ligger över

det nationella snittet i MSFs handledningsenkät.

På en skala från ett till sex

där det nationella snittet hamnar på 4,3

ligger Sahlgrenska oförändrat sedan

2006 på 4,6 och Östra Sjukhuset har

ökat från 4,5 till 4,8. De brister som pekas

ut i enkäten är att återkopplingen

från handledarna kunde ha varit bättre

samt att antalet studenter per handledare

och vårdteam har ökat.

studenttäthet

En till två studenter är det optimala antal

studenter per handledare eller vårdteam

enligt MSF. På Sahlgrenska har 10

% varit en till två per handledare motsvarande

siffra för Östra är 40 %. Årets resultat

tyder på att studenttätheten har ökat

på Sahlgrenska: 2006 var 4,5 % av studenterna

fler än fem stycken i sina vårdteam,

en siffra som nu ökat till 27 %. På Östra

Sjukhuset var 10 % av stundenterna fem eller

flera per vårdteam.

Pontén tycker att den ideala gruppen till

stor del beror på vilken slags undervisning

som ska ske. ”I lärosituationen så helst inte

flera än tre om jag har en praktisk situation.

Har jag en konsultation så går det oftast

inte med tre, två går men en är bäst.”

För professionell utveckling anser han att

den ideala gruppen kan vara ett 1:1 förhållande.

”Du behöver reflektera bitvis ganska

personligt med den här handledaren med

vad han/hon gör och hur du gör det. Det

ligger din integritet så nära så det är svårt

att dela det med en kurskamrat. Då är det

klart att 1:1 förhållande är det bästa, och

det är ju så som det är när man har ST-läkare.

Ett mycket viktigt stråk i vår utbildning

är ju just det som kan benämnas funktionell

utveckling: ”hur blir jag som läkare?”

och den professionella utvecklingen hänger

intimt ihop med ”hur utvecklas jag som

människa?”. Det är en ännu mera personlig

reflektion, kanske onämnbart, men behöver

pratas om med människor som man

har förtroende att prata med. Tre personer

ja, då börjar vi närma oss klass alltså! Det

går men... Tresamheten har en fördel den

12

Foto: Mihai Radulescu

appendix

På njurmedicin i Umeå låter Nils Sundvall (t h), specialistläkare, studenterna ta

plats. ”Målet är att studenterna ska känna att de kan komma tillbaka på ett underläkarvik”,

säger Bernd Stegmayer, ansvarig för den njurmedicinska undervisningen.


Möte på den kliniska undersökningsavdelningen som studenterna sköter i Lund.

”KAL” = kandidatansvarig läkare för varje

student. ”På motsvarande sätt är man som

student ”LAK” = ”läkaransvarig kandidat”

för att visa att det finns en reciprocitet.

Ansvaret ligger hos båda” säger Hans

Wingstrand: ”som terminsansvarig etablerar

man kontakten. Sen är det upptill båda

parter att lägga upp ett schema under kursens

gång.”

Den kliniska utbildningen i både Lund och

Malmö är organiserad så att det på varje

placering finns en namngiven handledare

som är ansvarig för varje student. I både

Lund och Malmö har man under de senaste

åren även arbetat med att skapa närhet

mellan studenter och utbildningsansvariga.

Detta genom att ha två möten per termin,

där kursens studeranderepresentanter inte

bara träffar terminsansvariga, utan även

samordnare för terminens olika delkurser.

Kritiken är nu ofta mer balanserad än tidigare,

eftersom den framförs direkt till

berörda delkurssamordnare säger Jonas

Åkeson. ”Upplevda problem under terminskursen

diskuteras öppet, möjliga orsaker

analyseras och lösningar identifieras ofta

redan vid sittande bord. Nyckeln ligger inte

sällan i samordningen mellan olika kursmoment

och delkurser. Problem som inte kan

lösas direkt återförs av delkursansvariga till

respektive delkurser. På så sätt skapar man

en mer direkt och öppen kommunikation

mellan studenter och kursansvariga. Denna

kontakt är viktigt eftersom det i praktiken

är omöjligt för den terminsansvariga att ha

detaljkunskap om aktuella förutsättningar

på de olika delkurserna. Vid terminsavslutningarna

får också studenterna dela ut priser

till terminens bästa avdelning och bästa

handledare. Det blir som en tävling mellan

de olika avdelningarna att skapa det bästa

handledningsklimatet” säger Jonas Åkeson.

”Som terminsansvariga och delkurssamordnare

är våra viktigaste förbättringsinstrument

kommunikation med och konstruktiv

kritik från studenterna. Studenternas dokumenterade

synpunkter är också vårt viktigaste

argument i diskussioner om resurser

till en bättre undervisning. Det är därför av

stor betydelse att alla besvarar våra enkäter

men tyvärr är svarsfrekvensen efter en del

kurser låg. Välvilligt kan man kanske tolka

detta som att ’nöjd tiger’” spekulerar Hans

Wingstrand.

turbulens inoM vården i skåne

Region Skåne genomgår en centraliserande

omorganisation av sjukvården. Omorganisationen

kommer att innebära att en del

specialiteter, och inom vissa specialiteter

vissa diagnoser, enbart sköts på vissa sjukhus.

Båda terminsansvariga anser att den

nya situationen har skapat en del problem

för studenterna. För att få en heltäckande

vårderfarenhet borde studenterna därför få

praktik på ett antal mindre sjukhus i Skåne.

Detta blir ett schematekniskt problem och

kan leda till sämre introduktion och handledning

vid en del praktiska moment, enligt

Hans Wingstrand.

Jonas Åkeson förklarar att man i och med

omorganisationen i Region Skåne har delat

upp kirurgin så att de mindre sjukhusen tar

hand om den enklare och i förväg planerade

kirurgin, medan universitetssjukhusen tar

akuta, större och mer komplicerade operationer.

Detta har lett till såväl ökad klinisk

arbetsbörda som minskad bredd i utbudet

av kirurgiska ingrepp vid de båda universitetssjukhusen,

där studenterna främst

utbildas, vilket påverkar handledning och

introduktion till praktiska moment negativt

och ger en mindre rättvisande bild av de kirurgiska

specialiteternas verkliga bredd.

Omorganisationen har också lett till turbulens

inom läkarkåren. Hans Wingstrand

tror att anställda känner sig osäkra på var

de kommer att arbeta när vissa enheter

läggs ned på en del sjukhus och andra förflyttas.

Förvirringen och frustrationen leder

till att studentundervisningen blir lidande.

Problemet kommer dock att lösa sig när

den värsta turbulensen har lagt sig, tror

Hans Wingstrand. Läkarkåren är flexibel

och kommer att lösa handledningsproblematiken.

leda rond

“Under den kliniska placeringen skall studenterna

få träning och handledning i att

leda övrig sjukvårdspersonal i arbetet på en

avdelning. Detta skall ske i alla moment av

det kliniska arbetet genom att till exempel

leda en rond.” Citat från MSFs rapport av

handledningsenkäten 2008.

I Lund hade 79,5% av de som svarade på

handledningsenkäten 2006 lett åtminstone

en rond. Detta förbättrades år 2008 då alla

studenter svarade att de hade lett åtminsfortsättning

nästa sida

Appendix 05/2009 11

Foto: Karin Skarping


Handledning- Kirurgikursen, Termin 8,

i Lund och Malmö

Kirurgikurserna i Lund och Malmö är förlagda till termin 8. MSF har träffat Hans Wingstrand och Jonas Åkeson,

kurssamordnare på termin 8 i Lund respektive Malmö. Båda ställer sig väldigt positiva till enkäten och ser den

som ett verktyg för att förbättra kursen.

studenter per vårdteaM

I MSFs riktlinjer i handledningsprogrammet

omnämns antalet studenter i ett vårdteam

som en av de viktigaste förutsättningarna

för ett lyckat handledande. MSF anser

det optimalt att eftersträva endast en student

per handledande läkare.

I Lund är de studenter som uppger att de

varit en till två per vårdteam på majoriteten

av sina placeringar relativt få. 2006 var

30,8% av studenterna en till två per team,

2008 är samma siffra 29%. Hans Wingstrand,

terminsansvarig i Lund, menar att

Hans Wingstrand

problemet kan ha att göra med att läkarna

närvarar allt mindre på avdelningarna nu

jämfört med för 5-10 år sedan. Han säger

även att läkarna på avdelningarna har blivit

färre till följd av besparingar. På avdelningen

där han arbetar ser han till exempel hur

antalet närvarande kolleger har minskat.

Läkarna ska vara mer effektiva än tidigare

vilket leder till att de har mindre tid till att

handleda studenterna.

I Malmö har andelen vårdteam med en till

två studenter i ökat från 51,7% av teamen

2006 till 70% av teamen 2008. Jonas Åkeson,

som är terminsansvarig i Malmö, håller

med om att det är viktigt att man är få studenter

i varje team, då det ger studenterna

möjlighet att utföra fler praktiska moment

och de får bättre handledning.

utökade utbildningsplatser

Läkarutbildningen vid Lunds Universitet

har under höstterminen 2009 utökats

från cirka 100 till 127 utbildningsplatser

per kurs. Denna ökning kommer att nå de

kliniska terminerna inom några år. Belastningen

på universitetssjukhusen i Lund och

Jonas Åkeson

Malmö kommer därmed att öka ytterligare.

Redan nu handleder i princip alla läkare

verksamma inom kirurgiska och angränsande

specialiteter i Lund och Malmö studenter.

För att minska bördan planeras 24

utbildningsplatser i framtiden att förläggas

till Helsingborgs Lasarett. Båda terminsansvariga

anser att Helsingborgs Lasarett

har potential att driva en fullvärdig klinisk

läkarutbildning. Det finns både kompetens

och intresse för grundutbildningen i

Helsingborg, säger Hans Wingstrand. Ett

villkor för att projektet ska lyckas är dock

att många utbildningsmoment fortfarande

finns i Lund och Malmö, medan klinisk

bedsideundervisning kommer att skötas i

Helsingborg, menar Jonas Åkeson.

personlig handledare

2006 uppgav 34,5% av Malmö-studenterna

att de haft en personlig handledare

att vända sig till på mer än 75% av placeringarna

År 2008 har denna siffra ökat till

41%. I Lund har motsvarande siffra också

ökat, från 18,5% 2006 till 50% 2008.

Andelen kandidater i Lund som ansåg att

uppföljningen fungerade bra eller mycket

bra ökade en aning från 80% 2006 till 81%

2008. I Malmö ökade andelen nöjda från

82,6% till 92,6% under samma år.

Jonas Åkeson är nöjd med att utvecklingen

går åt rätt håll men säger samtidigt att siffrorna

går att förbättra ytterligare. ”Det är

viktigt att jobba med attityden till handledning

hos handledarna. Handledning

ska vara någonting roligt. Det är viktigt

att både läkare och studenter blir ordentligt

introducerade i handledningsrollen.”

Även Hans Wingstrand anser att attityden

till handledning är betydelsefull och tycker

att den har förbättrats de senaste tio åren.

Han menar att handledningen inte längre

ses som en extra arbetsbörda som läggs på

allt annat, utan som ett uppskattat inslag i

det dagliga arbetet.

I Lund har man sedan den kliniska utbildningsavdelningen

startades i anslutning till

ortpedikursen år 2001 satsat på att ha en

10

Foto: Johan Berg

Intubation utförd på kirurgiska kliniken på UMAS i Malmö

Foto: Karin Skarping

Foto: Johan Berg


Handledning på barnkliniken på Centrallasarettet Växjö. Det senaste tillskottet som placeringsort i Linköping.

dem som är i Linköping då de får följa en

och samma akutläkare. Förslaget att ha det

på detta sätt kom faktiskt från akutläkarna

själva och ledningen var inte sen att haka

på. Lokala utvärderingar har visat att studenterna

är mycket positiva till ändringen.

Detta är en del i att uppnå målet, med att

inte ha fler än en student per handledande

läkare. MSF tycker att just detta är viktigt,

personlig handledning till varje student.

Många läkarstudenter anser att det får för

lite uppföljning av personliga insatser på

klinik, vilket framgår tydligt från handledningsenkäten.

Hur skulle man kunna

förbättra detta? Sedan en tid tillbaka har

vi infört obligatorisk medsittning (sit-in),

vid varje placering, berättar Kurt Borch.

Detta innebär att handledaren är med och

bedömer och ger återkoppling till studenten

efter ett patientbesök som studenten tar

hand om. På detta moment måste studenten

få godkänt för att klara terminen. Kurt

Borch tycker att detta är ett väldigt viktigt

moment. Studenten får ett kvitto på att den

ligger rätt i sitt kliniska arbete. Borch anser

att handledare även måste våga underkänna

studenter. Om studenten inte uppnår målen

kan de få ett nytt försök senare under placeringen.

Detta är ett av få verktyg som finns

för att stoppa olämpliga personligheter från

att bli läkare, anser Borch.

att leda rond

Antalet ledda ronder av studenter har minskat.

I Linköping har dock andelen studenter

som aldrig har fått leda rond minskat till 9

% från tidigare 25 %. Idealet är så klart att

alla studenter får gå egna ronder, berättar

Borch. Här kan vi bli bättre! När det inte

blir så handlar det ofta om tidbrist, läkarna

har inte bara avdelningen att ta hand om

utan de far mellan olika ställen och tiden

blir knapp. Ledningen informerar handledarna

om att studenterna ska få gå rond.

Studenterna skall även påtala detta själva

tycker Borch. Handledaren måste också ge

studenten förtroendet.

studenttäthet och kvalitet

I MSF:s Handledningsenkät har sjukhusen

fått bättre betyg om studenterna är en till

två per vårdteam. Studenterna har också

ansett sig få bättre praktiska kunskaper när

så är fallet. I Linköping har från 2006 till

2008 andelen studenter som varit en till två

per vårdteam sjunkit. Örebro låg bäst i Linköping

på 80 %. Terminsledningen medger

att studenttätheten under en period var

för hög men anser att man nu har kommit

ikapp och att situationen är bättre. Studenterna

var då också mer missnöjda med sina

placeringar. Målet är att ha så få studenter

som möjligt vid varje placering. Även handledande

läkare protesterar om det är för

många studenter. Vad gör ni konkret för att

minska studenttätheten? Åtgärden har varit

att lägga till flera nya placeringsorter sedan

2008, senaste tillskottet är Växjö. I Växjö

har studenterna varit jättenöjda. Fler orter

och kliniker ger färre studenter per team

och läkare. Att utöka antalet sjukhus som

studenterna är placerade på är den enda

vettiga åtgärden säger Borch. Det finns en

planerad utökning 2010 med 30 platser fördelade

mellan Linköping och Uppsala, hur

skall ni försäkra kvaliteten inför utökningen?

Ledningen känner sig väl förberedda, vi

använder idag inte all den studentkapacitet

vi har, speciellt inte på de nya orterna. Än

finns det luft i systemet. Vi har så att säga

”tjingat” platserna inför utökningen.

Catarina Öhrn,

Handledningsansvari

MSF Linköping

Appendix 05/2009 9


Kirurgterminen i Linköping

Under termin åtta läser man i Linköping kirurgi tillsammans med den akuta intermedicinen samt folkhälsa. Terminsledningen

bestående av terminsansvarige Professor Kurt Borch samt terminssekreterare Viveca Axén (bilden) har nu

intervjuats för att få deras perspektiv på handledning samt utbildningskvalitet.

Terminen består av tre stycken tvåveckors

teoriblock. Teoriblocken består av föreläsningar,

seminarier och basgruppsträffar. Av

dessa veckor berör cirka två stycken kirurgi.

Vid terminsstart terminen hålls även en

kort kurs i basal kirurgisk teknik, där studenterna

får lära sig suturteknik, bukpalpation,

sterilitet på op samt katetersättning.

Dessa moment utförs innan studenterna går

ut på sina placeringar för att de skall ha

en bra bas att stå på. Mellan teoriblocken

sker den kliniska tjänstgöringen med fyraveckorsplaceringar

inom slutenvård eller

tvåveckorsplaceringar på akutmottagning

samt vårdcentral. En av fyraveckorsplaceringarna

är på kirurgisk avdelning. Placeringarna

är förlagda till Linköping samt till

nio andra sjukhus.

Terminsledningen berättar att sjukhusen

själva styr över hur det vill lägga upp sin

undervisning på placeringarna. Vi kan inte

lägga oss i detaljer berättar de. De lite större

sjukhusen har ibland regelrätt undervisning

medan de mindre ställena kanske har

mer genomgångar efter fall, under arbetets

gång. Terminsledningen ser inte detta som

en nackdel utan som en fördel, alla får ungefär

samma information i slutändan vägen

dit är bara lite varierande.

Många sjukhus

De sjukhus som Linköping nu samarbetar

med är Jönköping, Kalmar, Norrköping,

Motala Västervik, Örebro, Växjö, Värnamo

och Eksjö. De mindre sjukhusen får ofta

mycket bra utvärderingar av studenterna,

ofta bättre än vad t.ex. Universitetssjukhuset

i Linköping får. De små sjukhusen tar

ofta mycket väl hand om studenterna, de

ser det också som en rekryteringsmöjlighet

inför AT, berättar Kurt Borch. Terminsledningen

anser att så många sjukhus behövs

för att hålla kvalitén uppe på de kliniska

placeringarna. För att föra ett aktivt kvalitetssäkringsarbete

har Kurt Borch och Viveca

Axén under året som gått åkt ut till

nästan alla sjukhusen i sydöstra regionen,

detta för att få och ge feedback om hur placeringarna

fungerar. Detta har varit mycket

uppskattat, berättar de.

Man skulle kunna tro att studenterna tycker

att det är jobbigt att åka till alla dessa olika

orter och vara borta från Linköping och ibland

så mycket som 12 veckor per termin?

Terminsledningen tycker dock inte att de

har fått höra några klagomål. Studenterna

borta är ofta mer nöjda, berättar de. Ledningen

försöker se till att studenterna aldrig

blir ensamma på en placeringsort utan att

det alltid finns någon annan från samma

termin där samtidigt. Kanske får den pendlande

studenten ett bredare perspektiv på

sjukvården?

klinisk handledning

Andelen studenter som haft en personlig

handledare på sina placeringar har ökat

sedan 2006, runt 40 % har haft en personlig

handledare på 75 % av sina placeringar.

Vad ska ni göra för att hålla kvar den

positiva trenden? Ledningen svarar att de

brukar maila ut de lokala utvärderingarna

till sjukhusen och genom detta förespråka

förbättringar. Införandet av akutenveckor

är också ett steg i rätt riktning. Kurt Borch

berättar att man till den här terminen inför

renodlade akutenveckor, där en vecka

består av intermedicin och en vecka av kirurgi.

Detta istället för att de skall ingå i

en annars stressig kirurg- och internmedicin

placering. I Linköping körs dessa två veckor

i ett svep och studenterna följer en akutläkare.

Akutenveckorna har medfört bättre

kontinuitet för studenterna, speciellt för

8


Ovan: På medicin-akuten i umeå diskuterar Stina Lundgren och Eva-Stina Hemmingssom inläggningen av en patient.

Vänster: Ruben Flores, cardiolog på NUS i umeå, är en av umeås mest populära handledare, och en intervju är att vänta i ett

kommande nummer av appendix.

Hur kan man höja statusen på handledning?

- Det behövs utbildning för att skapa ett bra

undervisningsklimat. Tongivande personer

på klinikerna måste betona vikten av att

undervisa och handleda. Ekonomiska incitament

är en möjlighet. På Akademiska får

till exempel disputerade läkare löneförhöjning

enligt schablon, sedan ytterligare en

om man är docent. Det är ju svårare att systematisera

och gradera handledarinsatsen,

eftersom den är mer subjektiv - Vi sätter

mycket hopp till yngre läkare som dels har

mer sammanhållen klinisk tid och dels själva

var kandidater för inte så länge sedan.

En del verkar dock glömma bort redan dag

ett på AT hur det var att vara kandidat.

- Men även studenternas liv ser annorlunda

ut nu jämfört med för 20 år sedan. Det är

mycket annat man vill få in i livet numera.

Jag har fått påpekat för mig att det strider

mot EU-lagen att behöva gå dagpass om

man gått jour natten innan. Vi tycker naturligtvis

inte att man ska bryta mot lagen,

men det är en attitydförändring där. Jag kan

väl tycka att det gäller att ta för sig så mycket

som möjligt av den begränsade tid man

får i kliniken. För 10-15 år sedan hade den

frågan inte kommit upp, utan man hade

bara accepterat det. I USA hade den aldrig

kommit upp. Sedan är den amerikanska synen

på arbetstider för övrigt inte något att

eftersträva.

Hur är det med studentätheten och praktiska

moment?

- Vi har mycket utplaceringar för att få ner

studenttätheten, ännu mer nu när vi har

kört dubbelt med nya och gamla läkarprogrammet.

- Praktiska moment hänger mycket samman

med den kliniska placeringen. I Uppsala har

vi också ett kliniskt träningscentrum, KTC,

som är väldigt bra. Där får alla träna på

simulatordockor, intubationer, sätta PVK

osv.

- Jag upplever att det finns en ökad rädsla

för felbehandling idag. Jag tycker absolut

studenter kan göra praktiska moment utan

att för den skulle riskera patienters väl och

ve. Även om jag står bredvid när studenten

utför något är det jag som är ansvarig för

behandlingen – jag har lagt spinalen även

om studenten höll i nålen. Det gäller också

att hålla sig framme som kandidat, vilket

inte är så lätt alltid.

Aindréas O’Neill &

Martina Bengtsson

MSF Uppsala

Fotnot: Handledningsenkätens svarsfrekvens

i Uppsala blev tyvärr låg,

varför dess resultat inte kan anses

statistiskt säkerställda. Detta skälet

till att inga siffror från enkäten tagits

med i artikeln. För att undvika ett liknande

resultat nästa år har MSF Uppsala

utarbetat en plan involverande

kanelbullar och tjatande.

Appendix 05/2009 7

Foto: Mihai Radulescu


Klinisk handledning i Uppsala

Sten Rubertsson

Sten Rubertsson är professor i anestesiologi och överläkare på Akademiska Sjukhuset. Han är också studierektor

för termin 6 i Uppsala, som omfattar anestesi, gastroenterologi, övre- och nedre bukkirurgi, kardiologi, thorax- och

kärlkirurgi samt kinisk fysiologi och patologi.

Har Uppsalastudenterna en fast handledare

under sin placering?

- Vi försöker alltid att ha en personlig handledare.

Kontinuiteten är viktig, men inte

alltid genomförbar eftersom läkares arbetsuppgifter

varierar från vecka till vecka. Det

är generellt placeringar mellan en och två

veckor, och jag undrar om det är lite kort.

- Vi går ut varje termin och informerar om

att studenterna kommer ut på sina placeringar

och hur viktigt det är att få dem att

känna sig välkomna på avdelningarna.

Har ni någon handledarutbildning?

- Nej, ingen systematisk utbildning för de

som handleder studenter. Det finns en lathund

från studierådet som alla får. Vi går

igenom kurskritiken och framför positiv

kritik till handledare. Om en och samma

handledare får upprepad negativ kritik så

har vi ett samtal med vederbörande.

Hur utvärderas den kliniska handledningen?

- Det finns på kursutvärderingarna. Som

student är det viktigt att komma ihåg att ta

med det positiva också. Det kan bli nästan

överdrivet negativt ibland i kursutvärderingarna.

Vi som håller i kurserna behöver

få veta vad som var bra också.

- Nu finns också en övergripande utvärdering

specifikt för klinisk handledning

som narkosläkaren Jakob Johansson har

dragit igång. Han har gått en pedagogisk

utbildning i Stanford och är intresserad av

handledning. I den skall de olika klinikerna

kunna ställas mot varandra och utvärderas

av läkarstudenter med avseende på deras

kliniska handledning. - För såväl utplacerade

studenter som de som är på Akademiska

sjukhuset gäller det att tidigt signalera om

de inte får rätt handledning. En del placeringar

både på Akademiska sjukhuset och

i regionen har fått konsekvent dålig kritik,

och det har ibland gått så långt att vi varit

tvungna att avsluta samarbetet med den avdelningen

eller regionsplaceringen.

Vad säger du om att handledning och undervisning

är så lågt prioriterat i Sverige

jämfört med till exempel USA?

- Jag var i ett amerikanskt system i två år.

Där sågs det som helt naturligt att äldre

läkare undervisade yngre kolleger. Som fellow

blev man utvärderad varje vecka och

fick även utvärdera sina lärare. Det är också

ett mer hierarkiskt system. Svenskar är mer

kritikrädda och har svårare att hantera kritik,

både studenter och handledare. Undervisning

är helt och hållet underprioriterat i

den akademiska världen, man tittar på publikationer

och forskning när lektorat och

professurer skall tillsättas.

6

Foto: Aindréas O’Neill

Foto: Mihai Radulescu


Intervju med Amir Sherif, överläkare

på Urologiska kliniken, KS Solna.

Amir var ansvarig för urologimomentet

på kirurgkursen i Solna till

På akuten i umeå får kandidaterna mycket handledning av underläkare och

AT-läkare, även om det ofta är trångt.

Intervju med Jonas Nilsson, termin 9 på läkarprogrammet på KI.

Han läste kirugkursen på KS Solna VT09.

och med VT09.

Amir Sherif har under fyra terminer varit

ansvarig för kandidatundervisningen på

urologimomentet i Solna och här organiserat

denna, hållit i föreläsningar och seminarier

samt handlett på kliniken. Innan

detta har han varit personlig handledare på

motsvarande moment i Uppsala, och där

även gått fyra veckors pedagogisk kurs för

universitetslärare.

- Det är stor skillnad mot när jag gick som

kandis på 80-talet jämfört med nu. Handledning

och schema var inte alls lika styrt.

Dagens kandidater är mycket mer målinriktade

och vill ha exakta kunskaper. Vi visste

väl också vilka kunskaper vi ville få på en

placering, men möttes för ofta av ”det där

lär ni er på AT!”.

Undervisning och handledning är enligt

Amir ett rent nöje.

- Det är riktigt kul att ge upphov till en ahaupplevelse.

Jag minns bra handledare som

de som relaterade fall på avdelningen till

föreläsningarna, och ställde krav. Dåliga

handledare var de med överlägsen attityd

mot kandisar såväl som patienter.

Jonas helhetsintryck av kursen är bra.

- Det var definitivt den bästa terminen hittills

under utbildningen. Man får mycket

handfast, viktig kunskap som man känner

att man verkligen behöver ha med sig. Sen

är ju kirurgi bland det roligaste som finns.

Han lyfter fram Klinisk Utbildningsmottagning

(KUM) och den kandidatvänliga

stämningen på operation som särskilt positiva.

Särskilt bra är att KUM är förlagd

på akuten då jag tycker att handläggning

av akuta kirurgiska patienter är ett av det

viktigaste syftena med kursen.

- Handledarna var överlag duktiga, men

självklart finns det en stor variation. På

KUM var de huvudsakligen seniora, erfarna

överläkare som handlett länge i den

speciella miljön. På narkosen gick man mer

med yngre läkare, vilket oftast även det

fungerade bra. Ackumulerad kunskap gör

en inte automatiskt till en bra handledare.

Kännetecken för en bra sådan är för mig för

det första att de spontant förklarar varför

de handlagt som de gjort och låter en följa

med i hela tankeförloppet och för det andra

att de ställer krav på en och pressar en lite

så att man får tänka till själv över handläggningen.

För det tredje att de litar på kandidaten

och vågar låta en ta patienter själv.

- Negativt på kursen var att rondning på avdelning

var ouppstyrd, man fick inte så bra

koll på rutinerna där. Undervisningen i den

lilla kirurgin var för summarisk. En annan

minuspoäng var att vårdcentralplaceringen

var utspridd till enstaka dagar under terminen,

vilket gjorde det svårt för distriktsläkarna

att boka kirurgiskt relevanta patienter.

Detta har dock åtgärdats till höstens

kirurgkurs, vilket är positivt.

Han vill slå ett slag för fler kandidatledda

mottagningar. - När man självständigt får

undersöka en patient lär man sig även att

överrapportera och sammanfatta patienten

på ett korrekt sätt, en färdighet man har

stor nytta av. Av Dan Jacobson, T9, vice

ordf MSF Stockholm.

Dan Jacobson, T9

vice ordf MSF Stockholm

Appendix 05/2009 5

Foto: Mihai Radulescu


Stockholm om handledning x3

I Stockholm bedrivs den kliniska undervisningen

uppdelad på fyra sjukhus, Karolinska

Sjukhuset Solna, Karolinska Sjukhuset

Huddinge, Södersjukhuset och Danderyds

Sjukhus. Dessa fyra sjukhus har gemensamma

utbildningsplaner men når fram

till de delade målen via något skilda vägar.

Valet för diskussion av handledningsenkäten

föll på KS Solna, av den enkla

anledningen att där har MSF Stockholm

flest representanter som gått kirurgikursen.

Kirurgiundervisningen är i Stockholm

samlad till termin 8 och omfattar även

onkologi. Dan Jacobsson, vice ordförande

MSF Stockholm och student på termin 9,

har nedan angripit handledningsfrågan på

tre fronter: genom att intervjua KS Solnas

studierektor, en kandidatengerad handledare

och en student som just avslutat kirurgikursen.

Hildur Thorarinsdottir,

ordförande MSF Stockholm,

ledamot MSFs förbundsstyrelse

Intervju med Kerstin Sandelin, överläkare, docent och kursledare för kursen

Klinisk medicin – inriktning kirurgi på Karolinska universitetssjukhuset Solna.

JUmboplats För ks

På MSFs handledningsenkät 2008 hamnade

kirurgkursen på KS Solna i botten

när studenterna skulle betygsätta, med 3,5

poäng av max 6,0. - Orsakerna till detta är

troligtvis många. Det nya läkarprogrammet

var i antågande med omläggningar.

Case-undervisningen hade precis sjösatts

och vanan var nog inte så stor hos varken

lärare eller studenter. Även KIs egen enkät,

EBBA, hade visat punkter som vi behövde

förbättra oss på, bland annat feedback

från de kliniska handledarna. De svårigheter

som kursen generellt har att tampas

med på KS är att det är en komplex

klinikstruktur. Kliniken spänner över två

sjukhus, Solna och Huddinge och mycket

av verksamheten är högspecialiserad och

uppdelad mellan sjukhusen. Jämfört med

exempelvis Danderyd som i stort sett haft

samma kursledning i två decennier så

är personalomsättningen på klinikerna

mycket högre i Solna, med många kollegor

i vidareutbildning. Som ännu ett indicium

på att kontinuitet inom kursledning ger

nöjda studenter är att ortopedin i Solna

som har haft samma undervisningsansvarig

i många år genomgående får högt

betyg.

större handledaransvar

EBBA enkäten sammanställs av KI, berör

nöjdhet med kursmomenten, och är obligatorisk

att genomföra för studenterna för

att bli godkända. En synpunkt på enkätens

genomförande är dock att man fyller i den

mitt under det praktiska provet. För kurserna

2008 är det samlade omdömet något högre

än vad handledarenkäten visat. Ett viktig

punkt där studenterna gett låga betyg är

feedback från handledarna. - Och detta har

vi tagit till oss. Vi lade om ansvarsbördan så

att färre fick ta större ansvar för undervisningen

så att man som handledare hinner se

mer av varje student och kan ge mer strukturerad

återkoppling. Vi har även infört

kursråd där kursen får utse kursrådsrepresentanter

som träffas med kursledningen

några gånger under kursen för att utbyta

åsikter. Att sjukhuset är så högspecialiserat

skapar en del problem, bland annat har vi

infört en veckas utplacering i Huddinge

för att tillgodose klinikundervisning i övre

gastrointestinal kirurgi. Fler seminarier har

schemalagts för att ge mer lärarledd undervisning

i enklare kirurgiska åkommor, som

är mindre vanliga på KS.

stUdentmottagande

Kerstin har varit kursledare för kirurgkursen

sedan vårterminen 2006. Tidigare har

hon bland annat varit lektor på Doktorsskolan

där aspekter på den professionella

rollen lärs ut på läkarprogrammet. Där har

hon hållit i seminarier och utbildat handledare

i mottagande av studenter. Trots

detta är det 22% som tycker att de fått

en dålig introduktion under den kliniska

rotationen i Solna. - Vi har tagit till oss

kritiken och jobbar stenhårt på detta på

samtliga stationer, och har namngivit

ansvariga som står för introduktion och

detaljerat vad den skall innehålla. Klinisk

handledning är mycket viktigt. De läkare

som utses till handledare på kursen måste

ha en lång och god ”track record” och

utses alltså på personliga egenskaper.

I sammanhanget vill hon framföra att

KUM, Klinisk utbildningsmottagning, på

KS Solna konsekvent placerar sig högst

upp på listan över de mest uppskattade

kursmomenten på Stockholmssjukhusen.

Den innebär sammanlagt fyra veckors

personligt handledd patienthandläggning

på akuten: två veckor ortopedi och två

veckor kirurgi. Men även här har den

ökade studenttätheten börjat märkas

av. Inte alla kandidater får möjlighet att

genomföra akutkirurgi-KUM och den

ersätts isåfall med utplacering på Norrtälje-

eller Södertälje sjukhus, på akuten.

Utmaningarna för kursledningen är alltså

fortsatt många.

- Sen måste man komma ihåg att gruppdynamiken

och stämningen i klassen

självklart har betydelse för hur man uppfattar

kursen som helhet. Kanske kan det

ge en delförklaring till variationerna på

handledningsenkäten från år till år

4

Foto: Mihai Radulescu


i stor utsträckning till grund för MSFs och

Läkarförbundets inställning till och arbete

kring riktlinjer för läkarutbildningen och

dess kvalitetssäkring. Nästa enkät genomförs

under våren 2010. Den gången berör

enkäten studenter som är bland de första på

en utbildning som inte bara utökats kraftigt

platsmässigt, utan som också genomgått

stora omstruktureringar på samtliga lärosäten

i enlighet med Bolognaprocessen med

flera paradigmskiften. MSF finner denna

nästkommande enkäts resultat särdeles intressanta

och hoppas på en god svarsfrekvens

för att kunna använda enkäten som

det verktyg den är avsedd att utgöra, för att

skapa en bild av hur utbildningskvaliteten

ser ut för dessa studenter. Men också, inte

minst, för att observera om och hur utbildningskvaliteten

påverkats av utökningen

och förnyandet av läkarutbildningen nationellt.

Läkarförbundets ordförande

Eva Nilsson-Bågenholm i Umeå

ARTIKELSERIE OM HANDLEDNING

Som ett led i arbetet med huvudfrågan klinisk

handledning har MSFs handledningsenkät

hamnat högt på agendan och i detta

nummer av Appendix presenterar vi nu en

artikelserie som behandlar synen på resultaten

från den senaste handledningsenkäten

från 2008. Artiklarna baseras på intervjuer

genomförda på MSFs alla lokalorter från

norr till syd, Umeå gick i täten och den

artikeln publicerades nummer 2/2009 av

Appendix, i detta nummer gör sig Uppsala,

Stockholm, Göteborg, Linköping och

Malmö/Lund hörda. Både formen för intervjuerna

och val av intervjupersoner har vi,

som ansvarar för handledningsfrågan och

handledningsenkäten i årets förbundsstyrelse,

lämnat öppet för artikelförfattarna

att styra. Till vår stora förtjusning har de

lokala eldsjälarna överträffat alla våra förväntningar

och bjuder på ett spektrum av

infallsvinklar på handledningsfrågan genom

olika textgrepp och skilda val av intervjupersoner.

Handledningsfrågan är en osinande

källa till diskussion och en självklar

central aspekt av läkarutbildningen,

men därmed inte en fråga att lägga åt

sidan eller låta gå på tomgång. Lyft därför

frågan i ditt eget sammanhang - och

kontakta oss gärna om du vill dela med

dig av dina tankar eller har frågor som

vi kan tänkas besvara!

Handledningsansvariga

Hildur Thorarinsdottir,

ordförande MSF Stockholm,

ledamot MSFs förbundsstyrelse

hildur.thorarinsdottir@slf.se

Martina Bengtsson, MSF Uppsala,

ledamot MSFs förbundsstyrelse

martina.bengtsson@slf.se

Medicinska fakulteten vid Umeå Universitet

har utsett Eva Nilsson Bågenholm till

hedersdoktor för hennes starka engagemang

i de etiska frågorna inom klinisk och

medicinsk forskning. Som ordförande för

Svenska läkarförbundet sitter hon i styrelsen

för World Medical Association där hon

är ordförande för den medicinsk-etiska

kommittén, och bland annat arbetat med

att revidera Helsingforsdeklarationen.

MSF Umeå bjöd in henne på en välbesökt

lunchföreläsning läkarrollen, ur ett historiskt

och nutida perspektiv men främst

med fokus på den framtida läkarrollen och

hur vi ska möta den. Med 35000 läkare

idag har ledarrollen minskat och det är inte

självklart att en läkare ska vara chef på en

avdelning, något som tidigare varit praxis.

Men det ska finnas möjlighet för de läkare

som är intresserade att kunna bli chefer.

Framtidens läkare kommer att mötas

av ökade patientkrav och patienträttighetslagar.

Det kommer vara en snabb kunskapsutveckling

och höga effektivitetskrav

med kostnadskontroller. Framtidens läkare

måste vara förändringsbenägna, engagerade

och arbeta bra i grupper och vårdteam. Eva

N-B tycker också att man ska ta ledarrollen

och driva både medicinsk och organisatorisk

utveckling. Genom hela föreläsningen

går också en röd tråd om hur viktigt det är

att ständigt arbeta med läkaretiken.

msF Umeås aktiva Erika Norén och

Johanna Nilsson pratade även om MSF

Umeås arbete och vår strävan att ha aktiva

från alla terminerna. Både medlemskap och

att vara aktiv är frivilligt i MSF och vi kan

bättre representera och arbeta för våra 794

(okt) medlemmar med en större spridning

i klasserna.

Anmäl gärna intresse på

kontakt.msfumeå@gmail.com

Mihai Radulescu,

MSF Umeå aktiv, lokalt och centralt

Redaktör appendix

Umeås intervju med kurssamordnare för T7

och T8 är publicerad i appendix nr 2/2009. Har

du inte kvar din appendix finns artikeln att

hitta i någonting som kallas internet*:

www.slf.se/msf och klicka på appendix.

*många datornätverk som binds samman i knutpunkter med kopplingar till närliggande

nätverk och stamnät med mycket hög överföringskapacitet. Man kan också se det som en

serie med tuber.

Appendix 05/2009 3

Foto: Mihai Radulescu


handledning?!

DEN GENOMSYRANDE

HUVUDFRÅGAN

Utomlands har den svenska läkarutbildningen

ett gott rykte om sig bland

andra läkarstudenter, uppfattningen är

att den "svenska modellen" är fokuserad

på handfast klinisk undervisning

och att studenternas inflytande är både

stort och välförankrat. MSF är en av

flera fronter för detta inflytande, en

organisation som verkar i ett nätverk

av kåranknutna, fackliga och rena intresseorganisationer

för läkarstudenter.

Under arbetsåret 2009/2010 har MSF

formulerat en huvudfråga att driva i

fronten för övriga satsningar - "Klinisk

handledning". Det rådde vid fullmäktigemötet

i Uppsala delade meningar

om klubbandet av en huvudfråga, det

ansågs kunna begränsa bredden för

MSFs nationella arbete. Mot slutet av

arbetsåret låter det sig konstateras att

huvudfrågan genomsyrat de flesta av

förbundsstyrelsens åtaganden.

Martina Bengtsson och Hildur Thorarinsdottir, handledningsansvariga i MSF.

GOD HANDLEDNING =

KOMPETENTA LÄKARE?

Läkarutbildningen i Sverige håller internationellt

sett hög standard, men när antalet

utbildningsplatser drastiskt ökar bör det

grundläggande fokus vara att bibehålla

kvaliteten i yttersta möjliga grad. För den

teoretiska utbildningen är en begränsande

faktor antalet lärare med såväl pedagogisk-

som forskarutbildning, inte därmed

sagt att de mest kompetenta pedagogerna

alltid innehar en formell utbildning. När

det gäller den praktiska eller kliniska utbildningen,

så är studenttätheten och antalet

motiverade handledare på klinken avgörande

för möjligheten att få genomföra

praktiska moment och tillägna sig kliniska

färdigheter. På kliniken får läkarstudenten

applicera sina teoretiska kunskaper på

faktiska patienter under överseende av en

erfaren kollega, denna handledning är ett

samspel mellan läkare och läkarstudent

som kräver goda kunskaper och fingertoppskänsla

från båda håll. God handledning

är en absolut nödvändighet för en

trygg och kompetent blivande läkare.

PEKFINGERVALS OCH REFORMER

Regeringen har de senaste åren klubbat igenom

krav på tilltagande utökning av platserna

Sveriges läkarutbildningar, som

en respons på den relativa läkarbrist som

råder i landet. Trots att Sverige är bland de

mest läkartäta länderna i världen så råder

det stor efterfrågan på yrkesverksamma

läkare - samtidigt så är antalet vårdplatser

per invånare bland världens lägsta. Vad

gör alla dessa läkare? Något som förefaller

bidra till bilden, och som äldre kollegor

ofta och gärna omtalar, är den ökade administrativa

bördan som läkare (och sjuksköterskor)

inom alla verksamheter, från

vårdcentral till operationsavdelning, konfronteras

med i sina dagliga verksamheter.

Antalet läkarsekreterare och kanslister har

drastiskt minskat till följd av sjukhusekonomernas

genomtänkta besparingsåtgärder

och många läkare ägnar därmed stora delar

av sin arbetstid åt att valsa en pekfingervals

över tangenterna. Istället för att ägna sig

åt patienthandläggning, vilket torde vara

deras spetskompetens. Vården genomgår

därtill täta reformer med nya riktlinjer och

handlingsplaner som suger energi vid genomförandet

och sällan fått sjunka in när

nästa förändring tar vid. Som läkarkandidat

under den kliniska delen av utbildningen

blir det upplevda resultatet av läkarnas

ökade administrativa uppgifter och omorganisationsarbete

ofta en bristande klinisk

handledning. I värsta fall erbjuds studenten

att sitta med som åskådare till läkarens administrativa

arbete under den verksamhetsförlagda

undervisningen.

HANDLEDNINGSENKÄTEN

- NATIONELL MÅTTSTOCK

MSF genomför vartannat år en handledningsenkät

som besvaras av utvalda läkarstudenter

på alla utbildningsorter i Sverige

i slutet av medicin- respektive kirurgplacering,

vanligen termin 7 och 8. Enkäten

banar väg för en jämförelse av läkarutbildningen

både mellan de olika lärosätena och

inom de enskilda över tid. Handledningsenkäten

är den enda nationella jämförelsen

som genomförs berörande läkarstudenternas

egen uppfattning om handledning och

utbildningskvalitet. Enkätens resultat ligger

2

Foto: Mihai Radulescu


Handledningsspecial

4 extra sidor!

appendix

Medicine Studerandes Förbunds nationella tidning #05/2009

More magazines by this user
Similar magazines