TRÄGNAGARE==STUDIER

=====I=V=A==R==T==R=A=·=G=A=o=R==D=H=====~
TRÄGNAGARE-STUDIER.
(ANOBIIDEN-STUDIEN.)
Medan de i våra boningshus och möbler levande trägnagarna åtminstone
delvis äro jämförelsevis väl kända, bl. a. tack vare KEM­
NERS undersökningar i Sverige (7), kan detsamma icke sägas
vara fallet med de former, som man mera uteslutande finner i skogen.
Naturligtvis bör det teoretiskt taget ej finnas någon skarp gräns mellan
dessa båda grupper, ty det inses lätt, att även de nu för tiden företrädesvis
inomhus påträffade arterna av trägnagare ursprungligen haft sin hemvist i
skogen, men att de av omständigheternas makt letts in på ett annat levnadssätt
och i varje fall numera äro lättare att anträffa i människoboningar
än i skogen. Men just denna omständighet gör det dubbelt
angeläget att studera dessa arters levnadssätt i skogen, så att man får
jämförelsepunkter för bedömandet av deras uppträdande inomhus.
Sedan gammalt (JUDEICH-NITSCHE 6 s. 343) plägar man indela de
egentliga trägnagarna i 5 olika grupper allt efter deras skadegörelse:
1. Larverna leva i barken av äldre träd, utan att göra någon skada:
Granbarkgnagaren, Anobium emarginatum DUFT.
2. Larverna leva i murkna och torra delar av växande träd: Skäckiga
trägnagaren (Xestobium rujovillosum D. G.), X. plumbeum ILL.
3· Larverna leva i skott (av barrträd): Ernobius nigrinus ST. och
E. pini STRM.
4· Larverna leva i kottar
a. j grankottar: Ernobius abietis F., E. longicollis STRM, samt
E. mzgusticollis RATZ.
b. i tallkottar: Ernobius abietinus GYLL.
5· Larverna leva i fåll t och bearbetat virke: Den strimmiga trägnagaren
(Anobium striatum OLiv.), den envisa trägnagaren (A. pertinax L.),
den mjuka trägnagaren (Ernobius molfis L.), den kamhornade trägnagaren
(Ptilinus pectinicorni's L.) samt den skäckiga trägnagaren (Xestobi'um
rufovillosum D. G.).
I senare handböcker (N0SSLIN Io s. 128--130, EscHERICH 3 s. I86-
I 88) har denna uppdelning ytterligare fullföljts, utan att man kan säga,
22. Meddel. fr!tn Statens Skog.iförsöksmtsfalt. Häft. 2r.