Magasinet+nummer+2+2012

zeldasteyner

Magasinet+nummer+2+2012

Ett magasin från

ÖstErsunds kommun

# 2/2012

Riv hindren

Vinterstad för alla

Drömmen

Kan stadion bli cyklisternas nya eldorado?

Gilla kommunen!

Nu finns vi på Facebook

Ståtlig 100-åring

Alla är välkomna på kalas för att fira Rådhuset

Eldsjälar

Möt byn där det glöder

Möt byn där det glöder


leDARe

Östersund har goda

förutsättningar

Det sägs att vädret är svenskarnas mesta samtalsämne. Jag vet inte om den

gångna sommaren har gett upphov till andra samtalsämnen, men någon riktig

sommar blev det inte.

Det kan medföra att det är flera som känner det lite tungt inför hösten och vintern.

Avsaknaden av sol och värme kan ju sänka humöret på den mest positiva.

Men inte bara vädret påverkar oss. Nyheterna från vår omvärld berättar om

fortsatt ekonomisk kris, arbetslösheten är fortsatt hög och vi ser flyttströmmar

från landsbygden till storstäderna.

Östersund är ingen isolerad ö på jorden, utan påverkas av händelser i omvärlden.

Visserligen fick vi inte skidskytte-VM 2017 och Facebook valde Luleå.

Men Östersund har en stark ekonomi vilken ger en bra grund att jobba utifrån.

Vi är tio i topp i landet när det gäller ekonomi. Det känns bra. Sedan finns det en

politisk enighet om att vi bör se över tillväxtprogrammet och utvärdera det för att

säkerställa att programmet innehåller åtgärder som leder till ökad befolkning.

För att kunna attrahera företag och locka människor, måste Östersund vara bland

de bästa, inte bara i Sverige utan även i Europa. Det gäller inte bara i fråga om

näringslivsklimat, utan också kring värden som utvecklingsbenägenhet, en god

livskvalitet och omtanke om de människor som bor i kommunen.

Jag är övertygad om att Östersund har alla förutsättningar att vara en vinnare

i kampen om jobben och invånarna.

AnnSofie om

…kommunens huvudsida på Facebook

Det är på tiden att vi gör en sådan här

Facebooksida. Den kommer att underlätta

din kontakt med kommunen på ett bra sätt.

gå in på Facebook och gilla sidan, så får du

in flödet från kommunens sida i din logg.

…Storsjö Strand

Planeringen av Storsjö Strand som bostads-

och verksamhetsområde fortskrider.

området är som en oslipad diamant som

kan bli ett lyft för hela staden. Få städer

Ett magasin från

ÖstErsunds kommun

# 2/2012

Riv Riv hindren hindren

Drömmen Drömmen

Gilla Gilla kommunen!

kommunen!

Ståtlig Ståtlig 100-åring 100-åring

Vinterstad Vinterstad för alla

Kan Kan stadion stadion bli cyklisternas cyklisternas nya eldorado eldorado

Nu finns finns vi på Facebook Facebook

Alla är välkomna välkomna på kalas kalas för att fira Rådhuset Rådhuset

Eldsjälar

Eldsjälar

Möt Möt byn där det glöder glöder

2 öSteRSuND

AnnSofie Andersson

har en lika fin utsikt och läge som Östersund

och Storsjö Strand. Hoppas att

många investerare inser vilket guldläge

det är.

…Rådhusets 100-årsjubileum

Missa inte det! kom till Rådhuset och fira.

Jag älskar det här stora pampiga huset som

verkligen lever. Här har hundratals personer

sina arbetsplatser och det är liv och

rörelse hela tiden. Rådhuset är medborgarnas

hus, så välkommen in!

På omslaget: christer Wall trivs i sin smedja. Läs mer om christer

och andra eldsjälar som bidrar till en positiv utveckling i Lillsjöhögen på

sidorna 20-21.

magasinet Östersund delas ut

tre gånger per år till hushåll

i Östersunds kommun.

du hittar alla numren på

www.ostersund.se/magasinet

iNNehåll

”unga i huset” 4

samisk satsning 6

stadion 2.0 8

Vinterstad för alla 11

På jobbet 12

marité 14

rådhuset 100 år 16

Visionen 19

din kommundel 20

facebook 22

storsjö strand 24

Efter nya skollagen 26

Jämtlandsdagen 29

Boendestödgruppen 30

fairtrade City 32

Ekonomi 33

näringsliv 34

rena nyheter 36

sommaren på frösöstrand 38

REDAktioNSANSVARig:

kommundirektör Bengt marsh

REDAk t ioN :

informationschef Eva Larsson

infobyrån, Östersunds kommun

gRAFiSk FoRM:

mattis karlsson

tRyck :

tryckservice aB, Ängelholm

oMSLAgSFoto:

sverker Berggren


Så funkar QR-koden

en QR-kod påminner om en streckkod. Det är en bild som

innehåller inbäddad information. För att kunna läsa koden

behöver du en smartphone med kamera och ett program (app)

som kan läsa QR-koder.

om du använder en sådan app och klickar på QR-koden här

intill kan du surfa direkt till www.ostersund.se.

Du kommer att hitta fler QR-koder i magasinet.

App för lugn och ro

Känner du dig stressad och har

svårt att hitta lugnet? Då kanske

AspAppen är värd att testa. Det är

en app anpassad för smarta mobiler

där du hittar övningar i avspänning,

mindfulness och basal kroppskännedom.

Övningarna är speciellt anpassade för personer med

Asperger syndrom men kan användas av alla. AspAppen är

gratis att ladda ned och skapad av sjukgymnasten Hanna

Molin som jobbar på kommunala habiliteringsteamet LSS.

Grön Flagg för två förskolor i torvalla

ljudlekar, skräpplockardagar och egna

odlingar. På förskolorna ottfjället och

Blåhammaren står miljön i fokus och de

har nu belönats med grön Flagg. Det är en

miljöutmärkelse för skolor och förskolor

som kan visa att de jobbar för en hållbar

utveckling ur ett tydligt barn- och ungdomsperspektiv.

– Barnen tycker att det är roligt och

självklart är vi stolta - det är ett bevis för

att vi jobbar aktivt för vår miljö, säger

Elsa Jonsson på Blåhammarens förskola.

Där har temat varit kretslopp. Barnen

har bland annat planterat en blomma i en

glasburk med lock för att skapa ett slutet

kretslopp, gjort en varmkompost och odlat

i eget trädgårdsland.

ottfjällets förskola har jobbat utifrån

temat Livsstil och hälsa och bland annat

haft som mål att sänka ljudnivån inomhus.

Under en månad har förskolan haft ljudtema

där barnen har lyssnat på olika ljud,

gjort egna ljud och lekt ljudlekar.

Läs mer på

www.hsr.se/gronflagg

NoteRAt

”De har lärt sig att se

ett värde i avfall”

Nu har sophanteringsprojektet

med kommunen Alfred Nzo i

Sydafrika avslutats. Resultatet

— en återvinningsanläggning där

kommunens invånare kan byta

sina sopor mot pengar. Man tar

med sig sina sorterade sopor till

anläggningen och får ett kvitto

i utbyte. genom kvittot får man

andelar i det kollektiv som sköter

avfallsstationerna. kollektivet

generar sedan sysselsättning och

inkomst till familjerna.

– De har lärt sig att det finns

ett värde i avfall. Det har vi inte

riktigt lyckats med i Sverige. Det

beror förstås till stor del på deras

utsatta situation. Men jag tror att

även vi skulle vinna mycket på att

värdesätta saker på ett annat sätt

än vi gör idag, säger ola Skarin,

chef för Renhållning Östersund.

15 miljoner på kläder

och utbildning

Östersunds kommun satsar totalt

15 miljoner kronor extra på personal

inom Vård- och omsorgsförvaltningen

under 2013-2014.

Pengarna ska gå till utbildningsinsatser

och fria arbetskläder

för vårdpersonalen. i september

gav Vård- och omsorgsnämnden

i uppdrag åt förvaltningen att

sätta igång en upphandling med

målet att vårdpersonal ska få fria

arbetskläder under 2013.

öSteRSuND 3


Med kompassen inställd

Det blåser friska vindar på NavigatorcENtrum. i höst drar

två nya projekt som är tänkta att hjälpa unga vuxna in i arbetslivet

igång. ett av dem är ”unga i huset”. text elisabet aagård foto sverker berggren

– För mig är det ett sätt att komma ut och

träffa andra. Det finns ingen press i en sådan

här verksamhet utan personalen kan ta hänsyn

till hur jag mår, säger 22-åriga Elin Engstrand

som tillsammans med Linnea Edvinger och

kevin Ejnebrand sitter i ”Unga i husets”

lokaler i tingshuset.

elin har varit sjukskriven en tid. Ungdomarna

som kommer till Navigatorcentrum får ibland

tampas med oflexibla myndigheter och regelsystem.

Här kan man få hjälp att navigera rätt.

Nu har Navigatorcentrum fått pengar från

Samordningsförbundet* för att driva det

tvååriga projektet ”Unga i huset”. Sammanlagt

80 unga vuxna ska få hjälp med att stöta

och blöta tankar och idéer, lockas till initiativ

och kreativitet samt få hjälp med att skapa

rutiner.

– Hälsan är i fokus här. Att få ordning

på rutiner kring mat, sömn och rörelse är

själva basen i att kunna fungera i arbetslivet,

förklarar Jenny Edlund, socionom och projektmedarbetare.

För arbetslivet är målet och ”Unga i huset”

finns till för dem som behöver lite extra tid

för att hitta dit. Platsen, tingshuset, är noga

vald. Huset andas redan kreativitet och här

får ungdomarna möjlighet att testa attraktiva

och spännande arbetsuppgifter som film– eller

matproduktion i en lite tryggare miljö. Här får

de möjlighet att växa utifrån sina egna förutsättningar

och behov.

– Det är speciellt att vara på ett ställe där

kraven kan anpassas till mig. Personalen kommer

med förslag som vi får ta ställning till.

och när vi själva har idéer så hjälper de oss att

genomföra dem, förklarar Linnea.

Plug in är Navigatorcentrums andra stora

projekt för hösten. Det är ett EU-finansierat

4 öSteRSuND

projekt där sex regioner, däribland Jämtland,

ingår. Målet är att få ungdomar att fullfölja

sina studier. På Navigatorcentrum kommer

ungdomarna att jobba med sina egna planer

kring studier och arbete och även berätta om

sina erfarenheter från grundskola och gymnasium.

Detta ska sedan ligga till grund för en

förändring så att fler kan gå ut med godkända

betyg i framtiden.

Navigatorcentrum arbetar sedan tidigare

också med särskilda ungdomsanställningar.

Det är en form av betald praktik inom kommunen

för att ge ungdomar en första kontakt

med arbetslivet.

– För mig som är matlagningsintresserad

passade det perfekt, berättar kevin om sin

ungdomsanställning i ett kommunalt kök på

Solliden.

innan han kom dit hade han varit arbetslös

i princip sedan studenten. Nu efteråt, får

han hoppa in som vikarie ibland. Men ungdomarna

på tingshuset kommer i stället att få

arbetsträna, både inom och utom tingshusets

väggar.

– Att arbetsträna kräver lite mer handledning

och insats från arbetsplatsens sida än

en vanlig praktikplats som ibland kan vara

svår att hitta. Men i gengäld ger det otroligt

mycket för ungdomarna, berättar Jenny.

Men även samhället tjänar på insatserna. En

utvärdering av Navigatorcentrums verksamhet

visar att samhällets insats för varje ungdom

betalar sig redan efter fyra månader.

* Samordningsförbundet i Jämtlands län är ett av Sveriges lite drygt

80 samordningsförbund där kommun, landsting, försäkringskassa och

arbetsförmedling verkar för att samordna rehabiliteringsinsatser.


Navigatorcentrum är en samarbetsplattform för unga vuxna

mellan 16-25 år. Navigatorcentrum möter och coachar unga på väg ut mot

vuxenlivet med speciellt fokus på dem som behöver extra stöd. Alla med frågor och

funderingar om sin framtid är välkomna.

om du eller någon du känner behöver få kontakt med Navigator centrum

är du välkommen att besöka lokalerna på kyrk gatan 49, öppet måndag till

torsdag klockan 13-16.

Läs mer på www.ostersund.se/navigatorcentrum,

kolla in facebooksidan eller ring på 063-143020

Elin Engstrand, kevin Ejnebrand och

Linnea Edvinger får hjälp att komma ut

i arbetslivet genom navigatorcentrum.

Christer Sundin, VD Diös

varför tycker du att det är viktigt

med ta emot unga på praktik?

– För det första för att få in ny

kompetens i vårt företag och visa ungdomarna

att det finns andra alternativ

än att flytta härifrån. För det andra

för att jag tycker att jag som företagare

har ett ansvar att försöka minska

ungdomsarbetslösheten och det ansvaret

tycker jag att andra ska ta också.

Robert Baudin, treälvens förskolekök

vad har du för erfarenhet av att ta

emot ungdomsanställda?

– Det är bara positivt! De som är

hungriga och positiva, de får jobb till

slut. En tjej, som slutade sin ungdomsanställning

här i våras, har inte varit

ledig en dag sedan dess. Hon ska vikariera

för mig i morgon.

öSteRSuND 5


Samisk satsning på biblioteket

i höst kommer det samiska språket och kulturen att synas och

märkas allt mer hos länsbiblioteket i östersund. ett samiskt rum

är bara en del i satsningen. text mattias eliasson foto roger strandberg

intresset för de regionala språken och

kulturen i Jämtland har alltid varit stort.

inte minst märker man det på länsbibliotekets

stora avdelning för Jämtland och

Härjedalen. Det har sedan länge funnits

en önskan om att kunna lyfta fram och

presentera de samiska delarna av denna

samling och nu har tillfället kommit.

– Ja, det är ju en specialitet som vi

nu har möjlighet att både presentera

bättre och att utveckla. Det känns väldigt

inspirerande att vara igång, säger

bibliotekarien Bengt Engdahl som just

nu jobbar för fullt med det nya rummet.

Det samiska rummet ligger på bibliotekets

andra våning. Här finns ett tvärsnitt

av bibliotekets ämneskategorier men

med det samiska som gemensam nämnare.

6 öSteRSuND

Det finns mycket språkvetenskap, historia

och etnologi men också fotoreportage och

många vackra böcker om samiskt hantverk.

På hyllorna hittar man även skönlitteratur

på de samiska språken.

– Vi har fått extra pengar för att förstärka

samlingarna. Det ska vi göra även

på biblioteken i torvalla och Brunflo

samt i biblioteksbussen. Vi kommer dessutom

att köpa in fler samiska tidskrifter.

Det är mycket välkommet, säger Bengt.

Satsningen på det samiska hänger även

ihop med att Östersunds kommun sedan

2010 är en del av förvaltningsområdet

för samiska språk. Samarbetet med

kommunens språkambassadör, Anna

kråik och med gaaltije, det Sydsamiska

kulturcentrumet, är också viktigt.

Bengt Engdahl är glad över

att den samiska samlingen

nu fått ett eget rum.

Service på samiska

om du tillhör en nationell

minoritet, same, sverigefinne,

tornedaling, rom eller jude, så

har du förbättrade rättigheter

sedan januari 2010.

Östersunds kommun är

samisk förvaltningskommun inom

sydsamiskt område. Det innebär

att du kan kräva kom munal

service på samiska, som till

exempel barnomsorg och äldreomsorg.

i kontakt med kommunen,

muntligt eller skriftligt,

ska du kunna använda samiska.

Har du frågor? Läs mer på

www.ostersund.se/spraklag

eller prata med Anna kråik som

är Samisk språkambassadör. iLLUStRAtioN: gUStAV kAAPE LiNDQViSt

– Vi har både nytta och glädje av samarbetet.

Under hösten kommer vi även

att ha studiecirklar hos oss för en revitalisering

av sydsamiskan. Det är ett initiativ

av Samiskt språkcentrum, säger Bengt.

Även rent visuellt kan vi förvänta oss

att se mer av det samiska. Det samiska

rummet kommer att inredas och inom

en inte alltför avlägsen framtid kommer

biblioteket att skyltas tvåspråkigt, både

invändigt som utvändigt.

Några låneord från samiska

vaja

kåsa

jokk

kåta

rajd

sarv

härk

mudd

jojka

pulka

nåjd


nya skulpturen på

sollidens förskola

av konstnären Ekta

(daniel götesson).

Alpin åkning på nära håll

”Bättre än åre. Du hinner hundra åk

på en timme. Nästan i alla fall. Man

behöver inte köa och lutningen är

perfekt för sköna carvingsvängar”,

säger Lina Johansson, informatör på

teknisk förvaltning.

Det är förstås Ladängen vi pratar

om. Östersunds nya skidområde och

ett självklart tillhåll för jibbande

tonåringar, snowboardentusiaster och

blivande alpinstjärnor. Backen har två

breda nedfarter, en värmestuga och

en grillplats. Parkering finns både på

Byvägen och vid Frösötornet.

hitta till konsten genom webben

Letar du efter spännande konst att vila ögonen på? Östersund

är fullt av konstverk som bara väntar på att upptäckas

av dig. Men konsten kan ibland vara lite svår att hitta och

dessutom lite lurig att se i verkligheten eftersom en del verk

är placerade på bland annat äldreboenden.

tur då att konstwebben finns där du kan uppleva många

verk genom ett bildspel. Där hittar du också verken utsatta

på en karta vilket gör det lättare att planera

en egen konstrunda. Med tiden kommer

färdiga konstrundor finnas att skriva ut.

Du hittar konstwebben på:

www.ostersund.se/konstwebben

utveckling i torvalla kommunens projekt för områdesutveckling i torvalla

pågår för fullt. genom dialoger med boende i de olika områdena har invånarnas idéer

samlats in och arbetsgrupper bildats för att genomföra några av idéerna.

Exempel på arbetsgrupper är torvalladagen och Vinterfestivalgruppen. Utifrån

ett av förslagen från dialogerna bygger nu också Östersundshem en plan för

utomhusaktiviteter som till exempel basket och fotboll i Ängsmon.

Stad i Neon

östersund är en av de städer i Sverige som har flest

bevarade neonskyltar. Ända sedan början av 1940-talet

har till exempel ”Frälsningsarmén” på Rådhusgatan och

”Frisör” på Prästgatan lyst upp staden.

För att få en ökad kunskap om vad som ses som en ”vacker del i stadsbilden” fick

Samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att göra en inventering av neonskyltarna i

Östersund.

Den blivande landskapsarkitekten och Uppsalastudenten Anna-karin Paulsson blev

den som under sommaren fick gå på jakt efter de lysande skyltarna. Resultatet finns nu

i en skrift som ska delas ut till fastighets- och skyltägare. Den är tänkt att fungera som

vägledning och inspiration för bevarande och framtida skapande av neonskyltar.

Mingla i 70-talsmiljö

Jamtlis senaste rollspels miljö,

1975, har fått stor uppskattning

från besökarna. Villan, pensionärshusen,

gröna vågen-torpet

och Fem Myror-miljön har gett

vuxna en nostalgitripp medan

yngre besökare älskar 70-talets

prylar och färgsättnig.

På grund av succén planerar

Jamtli att erbjuda grupper att

boka 1970-talsvillan som en nostalgimiljö

för mingel och fest.

kontakta Jamtlis bokning

för mer info: 063-15 01 07.

Aufguss på Storsjöbadet,

vad är det?

googla på aufguss och du får

upp följande; ”tysk bastukultur

där en bastuvärd använder en

handduk för att vifta ner värmen

och sprida doften av olika aromer

i bastun. En vanlig sittning

varar i cirka 20 minuter och har

ofta olika teman. Mjukgörande

honung eller peelande salt är inte

ovanliga produkter som används

för att uppnå diverse effekter.”

Det kanske inte låter så

märkvärdigt. Men det är precis

vad det är. Märkvärdigt och

alldeles underbart.

Läs mer på

www.ostersund.se/

storsjobadet

NoteRAt

myskväll i 1970-talsvillans gillestuga.

Foto: JAMtLi

öSteRSuND 7


8 öSteRSuND

Stadion 2.0

Nästan 50 miljoner kronor ska läggas på att förbättra skidstadion. Men blir

Nästan 50 miljoner kronor ska läggas på att förbättra skidstadion. Men blir

stadion med alla sina spår sedan en fulländad 2.0-version? eller kan området bli

ännu attraktivare, exempelvis genom terrängcykling under barmarksperioden?

Kommunens utredare liselotte Johansson kikar in i spåkulan.

text jörgen vikström

Foto: MAttiAS FREDRikSSoN


Guds försyn eller inlandsisen? Svårt

att veta. Vi tackar för säkerhets skull

båda för den sagolika terrängen runt

skid stadion. En dröm för såväl ursnabb

världselit som mer sävliga amatörer med

sina backar och åsar i oändliga variationer.

Spåren sammanstrålar på ett eller

annat sätt i Vinterstadens finaste smycke

– skidstadion.

Fast smycket kan bli bättre sett ur ett

internationellt perspektiv: internationella

skidskytteförbundet kräver flera förbättringar

för att stadion ska få behålla sin

A-licens, som är en förutsättning för att

Östersund ska få arrangera världscuptävlingar.

– Utan ett nytt mediacenter och omfattande

förbättringar av skjutvallen och

målområdet blir det tufft att konkurrera

om världscuper i framtiden. Vi måste

göra det här om vi vill behålla vår

Liselotte Johansson, utredare på

kultur- och fritidsnämndens kansli.

”Vi måste göra det här om vi vill

behålla vår framskjutna position”

framskjutna position som tävlingsarrangör,

säger Liselotte Johansson, utredare

på kultur- och fritidsnämndens kansli.

Förbättringarna kostar 47,3 miljoner

kronor. kommunen står för 24,7

miljoner, och kommer även att söka

pengar från EU och regionförbundet.

vad får östersundarna ut av

investeringarna?

– tävlingarna i sig är mycket uppskattade,

det vet vi. Nu är det vår uppgift

att se till att investeringarna kommer

till nytta även de fyrtioåtta veckor

som det inte är tävlingar på området.

Föreningar, däribland kampsportare

och dansare, har redan visat intresse att

hyra lokaler i media centret. Vi hoppas

självklart att centret kommer att fyllas

resten av året, säger Liselotte.

Fortsätter på nästa sida >>>

Stafettraffel under

världscupveckan

lördagen den 24 november

kommer världens bästa skidskyttar

till Östersund för

säsongspremiär i världscupen.

Normalt stannar världscupen

i tre eller fem dagar på varje

ställe, men i Östersund lägger

man en vecka.

Det innebär ytterligare tre till

fyra gästnätter för omkring tusen

personer.

– Förklaringen till att det blev

en vecka är att vi fick en extra

tävling, mixstafetten, en tävling

där hälften av sträckorna körs

av kvinnor och den andra halvan

av män. Den blir högintressant,

säger tävlingsgeneralen Patrik

Jemteborn.

Högintressant, på vilket sätt?

– Nationerna satsar allt hårdare

på mixstafetten, inte minst

för att den tävlingen får oS-status

i Sochi 2014. Stafetten är en

publikfriare med stor dramatik

då det är först över mållinjen som

gäller, säger Patrik.

Ni brukar ha festligheter på

torget. Hur blir det med det?

– Vi jobbar på det. Vi vill gärna

göra det tillsammans med en

partner och diskuterar nu med

city Östersund. Lördagen den

1 december planerar vi en

ceremoni på Stortorget med

alla deltagare och östersundare.

tanken är ju att vi inviger vintern

i Vinterstaden. Vi får återkomma

med detaljer, avslutar Patrik.

öSteRSuND 9


Stadion 2.0

”Det finns många goda exempel på

att cyklingen lyft barmarksperioden

i vintersportorter”

gör ni något mer?

– kommunen har tagit ett viktigt

strategiskt beslut om att ordna ytterligare

en snölagringsplats som dubblar

vår möjlighet att lagra snö. Det får stor

betydelse för att kunna säkra tidig snö

till alla Östersunds skidåkare men även

för att locka fler skidgäster. Försäsongsträning

är eftertraktad både nationellt

och internationellt. om vi blir ännu

bättre lockas fler att resa hit vilket leder

till fler gästnätter och ökade intäkter för

hotell och restauranger, säger Liselotte

och fortsätter:

– Vi tror också på ett framtida koncept

där flera företag etableras inom området,

att Nationella Vintersportcentret finns

där med test- och laboratorieresurser,

liksom hotell- och pensionatsboenden med

skidspår precis utanför entrén.

skidåkning, snö och vinter. men

sommaren då?

– Någon stor sommarsatsning är

10 öSteRSuND

inte beslutad men vi vet att området

har en stor utvecklingspotential. Redan

i dag är det ett populärt område för

terränglöpare och rullskidåkare men

det kanske finns nya behov, exempelvis

inom cykel sporten, säger Liselotte och

tillägger:

– Det finns många goda exempel på

att cyklingen lyft barmarksperioden

i vintersportorter. i Östersund kan

terrängen runt stadion kanske bli

terräng cyklisternas eldorado, samtidigt

som Ladängen på Frösön kan ha banor

för downhill.

du låter taggad! du hoppas på det här!

– Ha ha, ja, nåt åt det där hållet

i vart fall. Fast jag tar inte besluten,

det gör politikerna. i vilket fall som

helst kan vi vara säkra på stadion

kommer att förändras kontinuerligt för

att möta nya behov, både från elit och

motionärer, vinter som sommar, säger

Liselotte.

så här kommer det nya

mediacentret att se ut.

Beslut om kommunens

medverkan i ny

kandidatur under vintern

östersund fick inte skidskytte-

VM 2017. Nu ska skidskytteförbundet,

kommunen, regionförbundet,

länsstyrelsen och

näringslivet bestämma om de går

vidare och söker VM 2019.

Vem som får arrangemanget

beslutas i september 2014.

– kommunen kommer att

bestämma sig någon gång under

vintern. kostnaden måste som

vanligt vägas mot andra utgifter,

säger Bengt Marsh, kommundirektör.

Han konstaterar dock att det

finns en stark politisk uppslutning

bakom att Östersund ska försöka

få flera internationella arrangemang.

De ger stora intäkter för

näringslivet och besöksnäringen

i kommunen.

– Där finns absolut ingen

tvekan som jag ser det. Viljan är

stark men varje kampanj är unik

med nya omständigheter som

måste bedömas. Vi måste få tid

på oss att ta ställning till vad en

ny kandidatur innebär innan vi

ger besked om vår medverkan

till skidskytteförbundet, säger

Bengt.


Fler besökare

i Vinterstaden

FÖr alla

Resmål som är tillgängliga för alla, även

personer med funktionsnedsättning, är

något som efterfrågas alltmer. Nu vill

östersund bli den första tillgängliga

vinterstaden.

text linda bylund foto sverker berggren

hela 1,8 miljoner människor i Sverige har någon form av

funktionsnedsättning. Det kan gälla syn, hörsel, rörelseförmåga

eller något annat. gruppen skulle kunna handla för

nästan 105 miljarder kronor varje år, enligt konsumentverket

och Svensk Handel.

Antalet människor med funktionsnedsättning i Europa är

50 miljoner. Lägg till äldre människor som vill och kan resa. De

utgör snart 25 procent av Europas befolkning, enligt European

Network for Accessible tourism, en ideell organisation som

jobbar för att öka den tillgängliga turismen.

tillsammans med sina familjer talar vi om nästan 130 miljoner

människor.

– Det är en växande och köpstark grupp som vill ha tillgängliga

resmål, säger karin Riddar, utredare vid Östersunds

kommun. karin är spindeln i nätet i en förstudie kring ökad

tillgänglighet som tillväxtfaktor i vår stad. Förstudien började i

höstas och pågår under 2013.

i europa finns redan flera städer som satsar på tillgänglighet,

men ingen med vinterprofil. i Vinterstaden Östersund

finns unika möjligheter för turister. kultur, friluftsliv och bra

konferens möjligheter ligger sida vid sida. genom att röja undan

olika sorters hinder i stadskärnan vill Östersund bli lätt framkomligt

för alla, året runt.

– Blir vi tillgängliga på vintern med snö och halka, tänk då

så tillgänglig staden blir sommartid, reflekterar karin.

Karin har många idéer som hon vill förverkliga. En vision är

att ta bort trösklar vid entréer på gågatan, en annan att hitta

tekniska lösningar som att kunna höja volymen på ljudsignalen

vid övergångsställen.

– ta bort hindren. ingen kommer att sakna tröskeln eller

trappstegen utanför affären, menar hon.

karin berättar också att en gPS skulle kunna hjälpa

när magasinet efterlyste

tillgängliga ställen i stan tipsade

tim Wallinder om rampen utanför

butiken Hamm&nilsson. med hjälp

av den tar han sig lätt in i butiken.

”Ingen kommer att sakna

tröskeln eller trappstegen”

karin Riddar om att göra Vinterstaden tillgänglig för alla.

synskadade att hitta gångstråk med minimal lutning. Möjligheterna

är många.

– Det som är nödvändigt för några är bekvämt för alla,

både turister och östersundare, säger karin entusiastiskt.

karins strategi för att lyckas är smart planering från början

samt att försöka få ekonomisk draghjälp av EU-medel. Allra

viktigast är det att få snurr på ett gott samarbete mellan kommun,

näringsliv och fastighetsägare.

– Det här är en win-win-situation, alla tjänar på det här,

säger karin.

öSteRSuND 11


På JoBBet

En dag med Gisela och therese

therese Fernström på tEam barN ocH familj och Gisela Gudding på

hVB-hemmet* aNkarEt arbetar, var och en på sitt sätt, med att hjälpa

och stödja barn och deras familjer. Vi följde dem en dag i september.

07.48 morgon på socialförvaltningen

När therese kommer in på kontoret har

hon redan flera arbetsuppgifter som

väntar på henne. Det är mejl som ska

besvaras och två meddelanden i röstbrevlådan.

Med en kopp kaffe vid sidan

tar hon itu med jobbet.

09.00 telefontid

Mellan klockan nio och kvart i tio har

therese telefontid. Det första samtalet

kommer från en kontaktfamilj för en

11-årig flicka. De har funderingar kring

att flickan inte velat åka hem till sin

mamma när det var dags för det, förra

helgen. therese ger råd.

10.07 utredningssamtal med förälder

therese har ett inbokat besök den här

dagen. Det är en ensamstående pappa

till en liten pojke som tar plats

i besöksrummet. Personalen på pojkens

förskola har lagt märke till att han varit

ovanligt ledsen den senaste tiden. Dessutom

har de noterat blåmärken, och

tycker att pojkens relation till pappan

verkar ha förändrats. Förskolan har

anmält att de misstänker att pojken far

illa i hemmet.

En utredning om barnets situation

har inletts. Samtalet handlar bland

annat om pojkens och pappans relation.

12 öSteRSuND

text mattias eliasson foto roger strandberg

13.14 På ankaret

gisela börjar jobba tidigare i dag,

eftersom hon senare ska träffa therese

för ett uppföljningsmöte. tillsammans

ska de tala med en familj som sedan en

månad tillbaka bor på Ankaret.

Mamman och pappan i familjen har

svårt att klara det dagliga livet med sitt

barn och har önskat att få stöd. Nu ska

de prata om hur tiden på Ankaret varit

och om hur man går vidare.

Samtidigt på förvaltningen sätter

sig therese i bilen för att tillsammans

med en kollega åka iväg till mötet.

13.30 uppföljningsmöte

Man utgår alltid från barnens bästa i

arbetet men oftast går det hand i hand

med att hela familjen fungerar och mår

bra. Det blev ett bra möte. Familjen är

på god väg att anpassa sig till det nya

livet och glädjen börjar återvända. Den

här familjen kommer att klara sig fint

i framtiden, tänker gisela.

15.00 konsultation på skola

therese deltar i ett elevhälsoteamsmöte

på en skola. Personalen känner oro för en

av sina elever och har konsulterat therese.

17.11 slut för dagen

Arbetsdagen är nu över för therese.

De sista timmarna har ägnats åt att

dokumentera dagens händelser, ringa

några telefonsamtal och att få råd av

och stämma av med teamchefen.

19.36 om att vara mamma

gisela sitter tillsammans med en ung

nybliven mamma i lekrummets stora

soffa. Hennes bebis har äntligen somnat

och nu finns chansen att prata av

sig. Samtalet är lättsamt och gisela

får tillfälle att dela med sig av en del

praktiska råd. Hur gör man egentligen

för att hjälpa ett barn som har ont

i magen? gisela visar på en docka.

02.00 Nyvaket

Det låter i den elektroniska barnvakten

i personalens övernattningsrum. En

bebis har vaknat och gisela vet att hans

föräldrar inte alltid kommer ihåg alla

saker som behöver göras för att han

ska komma till ro igen. Hon går över till

lägenheten för att prata och visa.

Sedan får hon gå och lägga sig igen.

Det är svårt att somna om men händer

det inget mer under natten så blir det

i alla fall inte så mycket att rapportera

till dagpersonalen i morgon.

* HVB-hem betyder hem

för vård eller boende.


En ensamstående pappa till en

liten pojke pratar med therese då

personalen på pojkens förskola har

lagt märke till att han varit ovanligt

ledsen den senaste tiden.

På JoBBet

det finns gott om nallar

i lek rummet. Här nattar

gisela en bebis.

En ung nybliven mamma

får råd och stöd av gisela.

öSteRSuND 13


Snabba ryck

efter branden i Marité lade kommunen in en extra växel. en snabb handläggning

gör att fastigheten kan stå klar redan i maj 2013. text jörgen vikström foto roger strandberg

Natten den 23 maj. Staden är på väg

in i vargtimmen när en skarp ringsignal

skär tystnaden i strimlor i Jan Högbergs

sovrum.

– Marités ägare berättade att fastigheten

som de hyr av kommunen stod

i lågor. Jag åkte ner och insåg rätt snart

att byggnaden var förlorad. Jag förstod

även att vi måste jobba snabbt för att

minimera skadorna, berättar Jan.

han är fastighetschef i Östersunds

kommun och menar att det som sedan

hände på Marité är ett exempel på att

kommunen har en extra växel att lägga

”Jag förstod att vi

måste jobba snabbt

för att minimera

skadorna” säger Jan

Högberg, fastighetschef

i kommunen.

14 öSteRSuND

in när situationen så kräver.

– i det här fallet fanns misstankarna

om att branden var anlagd. Dessutom

stod vi inför sommarsäsongen där hamnen

är viktig för besökare och de som

bor här. Det gjorde att vi direkt kände

att vi måste jobba snabbt, berättar Jan

och framhåller att flera tjänstemän

direkt förstod allvaret.

en av dem är Marcus Holmqvist, risk-

och säkerhetshandläggare på kommunen.

Han har koll på alla försäkringar

och skötte kontakterna med försäkringsbolaget.

– Den 28 maj fick finansutskottet ett

underlag där jag kunde visa att det var

en bra affär för kommunen att bygga

upp fastigheten igen. grovt sett kan

man säga att det kostar kommunen en

miljon kronor att få samma fastighet,

fast uppgraderad till dagens standard,

berättar han.

Marcus och Näringslivskontoret samlade

”byråkratin” för att hyresgästen

skulle kunna beskriva sin idé en gång,

istället för flera gånger per tillstånd.

– Besluten togs snabbt, utan att man

genade i kurvorna. Resultatet blev att

verksamheten kunde fortsätta i en annan

form efter en kort tid, säger Marcus.

Redan fem veckor efter branden var

verksamheten igång igen i ett tält.

– Vi förstod nog inte vilken betydelse

Marité hade för östersundarna och besöksnäringen.

Men kommunens snabba

agerande gjorde det klart för oss. Vi är

otroligt nöjda med kommunens arbete,

säger Micke Eriksson, delägare i kMM

Nöje som driver Marité.

Även bygglovshandläggaren Jenny

Sundin jobbade snabbt. Rivningslov

beviljades redan den femte juni och den

24 augusti hade anbud från sex byggföretag

kommit in. Bygglov kunde beviljas

den 29 augusti och den 5 september

fick trångsvikens Bygg besked om att de

fick jobbet. Byggnationerna påbörjades

i månadsskiftet september/oktober.

i slutet av maj ska fastigheten stå klar.

– Jag hoppas verkligen det. Då kan

Marité slå upp dörrarna lagom till nästa

sommarsäsong, avslutar Jan Högberg.


Simon håller koll på oljan

i östersunds kommun finns 400 olika yrken. Men det kan vara svårt att veta vad man vill

jobba med. Därför kan man göra som Simon Strömqvist. han tog en projektanställning

för att testa hur det är att arbeta hos Vatten östersund. text & foto roger strandberg

simon strömqvist kollar att

larmsensorn fungerar i en av

kommunens oljeavskiljare.

– om jag drar upp den där sensorn så ska larmet

gå, säger Simon samtidigt som han pekar på en

vajer som försvinner ner i brunnens mörker.

När andra har haft sommarsemester har han

åkt runt hos bilverkstäder, fordonstvättar, bensinmackar

och tankställen för att ta reda på vilka

som har oljeavskiljare och att de fungerar som de

ska. Det är Vatten Östersunds ansvar att inventera

oljeavskiljare i kommunen.

– En oljeavskiljare är otroligt viktig. Den ska

fånga upp större partiklar samt bensin och olja

som försvinner ner i avloppet från bland

annat biltvättar, verkstäder och tankställen.

Utan oljeavskiljare skulle allt åka direkt ut i sjön

via dagvattenledningarna eller avloppet ner till

vattenreningsverket, säger Simon.

– Men det räcker inte enbart med att ha en oljeavskiljare,

den måste underhållas också, fortsätter

Simon. Dels måste sensorerna fungera och larma

om det blir för mycket olja i avskiljaren. Dels måste

den tömmas med jämna mellanrum så att den inte

blir överfull. om det händer tappar den sin funktion

och oljan försvinner ut genom rören istället.

När Magasinet träffar Simon gör han sin sista

dag i projektet. Det märks att han tycker om sitt

uppdrag och att han har lärt sig mycket.

– Jag har trivts fantastiskt bra med det här

jobbet och framför allt med arbetsplatsen. Det

har varit en bra introduktion och jag har trevliga

arbetskamrater. Det är minst lika viktigt som att

man trivs med jobbet. Jag kan mycket väl tänka

mig att jobba med miljö i framtiden. Det är viktigt,

ligger i tiden och är dessutom intressant.

– Men än så länge är jag ung och vill prova lite

olika yrken först, medan jag har chansen, avslutar

Simon.

oljeavskiljare En oljeavskiljare är en stor tank som det rinner vatten genom. tanken består oftast av två delar, en

slam- och en oljeavskiljardel. i slamavskiljardelen sjunker grus och partiklar som är tyngre än vatten ner till botten av

tanken och hålls kvar av en mellanvägg. i oljeavskiljardelen stiger vätskor som är lättare än vatten (till exempel olja och

bensin) uppåt och lägger sig ovanpå vattnet i ett oljelager. oljelagret hålls kvar av en mellanvägg eller annan anordning.

öSteRSuND 15


RåDhuSet 100 åR

Följ med in i medborgarnas eget hus

Det har kallats ett riktigt skrytbygge,

utsetts till Sveriges bästa kommunhus

och i snart hundra år varit i centrum

för stadens händelser. Vi talar förstås

om medborgarnas alldeles eget hus

– rådHusEt.

16 öSteRSuND

text liselotte olsson foto sverker berggren

2

3

När järnvägen kom till östersund 1879 började staden växa

intensivt. Under 30 år flerdubblades medborgarantalet och

nya byggnader kom till. Det var också då som planerna på ett

stadshus började ta form och en arkitekttävling utlystes. Frans

Bertil Wallberg från Skåne ritade det vinnande bidraget och

tre år senare, 1912, stod Rådhuset färdigt. Det ståtliga bygget

i nationalromantisk stil blev en viktig symbol för den växande

staden.

För den som idag besöker Rådhuset finns oändligt mycket

att titta på och imponeras av. En stor del av den ursprungliga

interiören som valdes med stor omsorg finns kvar. Här kan du

se jämtländsk hantverkskonst av finaste kvalitet med bland

annat vävd linnetapet, mäktiga ljuskronor och parkettgolv.

Men bland alla ståtliga pelare, byster och valv gömmer sig

också små roliga detaljer som har sin egen historia.

Magasinet följde med läraren tomas Frank, som tidigare

guidat besökare i Rådhuset i över tio år, på en rundtur.

1


1 stadENs födElsE

”Ett av de mest uppskattade

konstverken”

i hallen på andra våningen

i Rådhuset kan besökaren

blicka upp mot den runt fyra

meter höga muralmålningen

”Stadens födelse”. Målningen

är en noggrann beskrivning

av hur det såg ut 1786 när

åskådaren tillsammans med

två soldater från Frösö läger

blickade ut från Frösön över

sundet mot den plats där

staden Östersund ska byggas.

göte Hennix målade ”Stadens

födelse” 1933 i Rådhusets övre

trapphall.

2 lökkuPolEN

”Bönderna skulle kunna

känna igen sig”

När Rådhuset byggde

spände man musklerna och

satsade en halv miljon kronor.

Ändå räckte inte pengarna

utan byggmästaren gick

i konkurs och ytterligare

50 000 kronor fick skjutas till.

Många som kom in till

stan tyckte att det var ett

skrytbygge och glåpord såväl

som stenar lär ha kastats mot

bygg jobbarna.

kanske hade arkitekten

Frans Bertil Wallberg försökt

4

blidka bönderna då han ritade

lökkupolen på tornet?

kupolen är nämligen inspirerad

av jämtländska klockstaplar

från bland annat

Frösön och Håsjö. tanken

var att bönderna som kom till

stan skulle känna igen sig och

säga ”titta på taket, det ser

ut som klockstapeln hemma”.

3 aHlbErgs två

rEliEfEr i domsalEN

”Magnifika och håller mycket

hög klass”

Återigen har den skicklige

jämtlandsskulptören olof

Ahlberg varit framme och

skapat två reliefer i Domsalen.

i väggen över domarens plats

finns en urtavla infälld med

förgylld botten och inramad

av de tolv stjärntecknen i

5

Zodiaken. På den motsatta

sidan kan man skåda det goda

som ska bekämpa det onda

genom Sankt göran som

dödar den ondskefulla draken.

4 cigarrlådorNa

”Berättar om en annan tid”

om du strosar omkring

i Rådhusets övre hall får

du inte missa de två cigarrlådorna,

en rolig detalj som

vittnar om en annan tid. En

tid som präglades av allt annat

än rökförbud och där män

med både mage och pondus

kunde lägga ifrån sig cigarren

innan det var dags att gå in i

fullmäktige.

För det var främst välbeställda

herrar som styrde

och ställde i Östersund. 1916

satt bara en kvinna i stads-

6

fullmäktige som långt ifrån

var en återspegling av medborgarna

i Östersund.

5 mystiska

HaNdavtryck

”Vet inte hur de har kommit dit”

Då och då vågar sig

hantverkare ut på det brant

sluttande Rådhustaket för

att göra reparationer och

se till att allt bevaras i sitt

fina skick. På ett ställe kan

den uppmärksamme se flera

svarta handavtryck. Det är

oklart vems avtryck det är

men antagligen tillhör de en

modig reparatör som använt

en hel del olja.

6 valurNaN i

rådHussalEN

”Passar även utmärkt som

vinkyl”.

i Rådhusssalen finns en pampig

valurna som kommunen

fick i gåva från Hantverksföreningen

i Östersund 1913.

Förutom att fungera som ett

verktyg i den demokratiska

processen upptäckte även

några festdeltagare att urnan

hade ypperliga egenskaper

som vinkyl. För att förhindra

diverse utflykter sitter den

numera fastkedjad i väggen.

öSteRSuND 17


RåDhuSet 100 åR

nedräkning till storslaget 100-årskalas

en oslagbar kombination av historia, mys och festligheter. Det väntar den som

deltar i firandet av Rådhusets 100-årsjubileum. text liselotte olsson foto sverker berggren

– Det kommer att vara en härlig stämning

med sång, musik, liv, rörelse och ljus.

För karin Henriksson, projektledare

för Rådhusets 100-årsjubileum, börjar

nu festen äntligen att bli verklighet.

i över ett års tid har det planerats hur

medborgarnas hus bäst ska firas och

programmet är nästintill spikat.

– Det har varit intensivt men lärorikt,

vi har fått ta del av så mycket historia

och den här byggnaden blir bara mer och

mer intressant ju mer man får veta.

Karin tycker att alla östersundsbor

ska ta chansen att komma och fira den

23-25 november, inte minst för att få en

riktig historieinjektion.

– Dels får man se originalritningar

och hur byggnaden kom till. Men Rådhuset

är också ett maktcentra som alltid

varit mitt i händelsernas centrum på ett

eller annat sätt. På så vis får man ju

också ta del av Östersunds historia.

under festligheterna kommer guidade

turer erbjudas, där gästerna får uppleva

18 öSteRSuND

Rådhusets historia, interiör och arkitektur.

Skådespelare från Jamtli kommer

också att iscensätta en rättegång från en

mordbrand som ägde rum 1912.

Allt enligt de originalprotokoll som finns

bevarade.

Men firandet innebär inte bara en

tillbakablick utan innehåller också en del

framtidsfokus. Alla barn i förskolan och

elever upp till årskurs fem har fått vara

med i en teckningstävling där de ska

måla vad de tror att Rådhuset kommer

att användas till om 100 år.

– Vår ambition är också att försöka

genomföra en aktivitet utifrån barnens

förslag, säger karin.

För henne är Rådhuset framför allt en

arbetsplats men hon har också

personliga minnen, precis som de flesta

östersundare.

– Jag firade min student här. Sen

tycker jag om att Rådhuset är så öppet och

tillgängligt. Det är verkligen värt att fira.

Några höjdpunkter

under firandet av

Rådhuset den 23-25

november

• Rättegång med skåde spelare

från Jamtli

• Guidade turer

• Bildspel som visar Östersund

och Rådhusets historia

• Sketcher från Kulturskolan

• Rådhuskören sjunger

• Fairtradefika

För att se ett mer detaljerat

program, gå in på

www.ostersund.se/radhuset

På hemsidan kan du också dela

med dig av dina egna minnen från

Rådhuset.


Ett socialt hållbart Östersund

Vad bEtydEr dEt?

”ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart östersund”.

Så lyder kommunens politiska vision. i de tidigare numren har vi berättat

om de ekologiska och ekonomiska delarna. Nu fortsätter vi med den

sociala för att i nästa nummer avsluta med den demokratiska.

text lina johansson foto sverker berggren

”Varje slösad skattekrona är en stöld från folket”. citatet kommer ursprungligen

från en politiker från förra seklet men kommundirektör Bengt Marsh

instämmer gärna i det.

– kommunen omsätter närmare fyra miljarder kronor och har 6 000

anställda. Vad vi gör har stor betydelse för människors liv. Vi arbetar för medborgarna.

Det är inget självändamål, det vi håller på med, säger Bengt.

Det är tydligt att Bengt menar det han säger. På kvällarna brukar han ofta

fråga sig själv om han medverkat till att medborgarna fått ut det mesta möjliga

av varje skattekrona.

– Jag känner förstås inte alltid att jag har gjort det. Det är viktigt att ha en

ifrågasättande och självkritisk attityd. Men det är min ambition och mitt mål att

göra det.

han berättar att detsamma gäller för alla som arbetar i kommunen.

Varje undersköterska, varje stenläggare, varje lärare

och varje socialarbetare ska känna ett ansvar att sköta sina

arbeten på ett så bra sätt som möjligt. och det gör de. Det

är viktigt att uppmärksamma det goda arbete som görs.

– När jag är på besök i våra verksamheter ser jag

många duktiga anställda. Vi gör dessutom undersökningar

vartannat år som visar att våra medborgare är

nöjda med den service vi ger. Att våra medarbetare är

duktiga på det de gör. Det får vi inte glömma, säger han.

trygghet är en av kärnfrågorna i den sociala dimensionen

i kommunens verksamheter och något som Bengt

ofta återkommer till. genom att hålla hög kvalitet

inom skola, vård och omsorg skapas trygghet för

människor. kommunen satsar till exempel varje år

1,5 miljoner kronor för att ge stöd till att få fram

mötesplatser för ungdomar.

– Social hållbarhet innebär att vi ska ha ett

samhälle där människor känner sig trygga. Ett samhälle

där vi bryr oss om varandra och där människor

känner sig delaktiga. Det ska vara vår passion, vår

vision och vårt mål, avslutar Bengt.

social hållbarhet innebär att vi ska ha ett

samhälle där människor känner sig trygga,

säger kommundirektören Bengt marsh. öSteRSuND 19


i lillsjöhögen är det

föreningarna som förenar

långt österut i vår kommun ligger lillsjöhögen. Natur, gemenskap och eldsjälar bidrar

till en positiv utveckling och ökande befolkning. text örjan carlbring foto sverker berggren

lockan är nio en torsdagsmorgon

i september när vi rullar in på

grusplanen framför bygdegården.

Vi är nästan så långt österut man kan

komma i vår kommun. Här finns skog,

sjöar, vattendrag och ett öppet kulturlandskap

i en skön förening. Man blir liksom

varm i hela kroppen trots snålblåsten.

När vi kliver ur bilen kommer göran

Nilsson emot oss med ett brett leende

och en utsträckt hand.

– Välkommen till Lillsjöhögen, säger han.

Göran är en av eldsjälarna i byn och

har sedan sin pensionering tillsammans

med sina vapendragare göte Falkman

och christer Wall egenhändigt sett till

att Lillsjöhögen fått ett nytillskott. En

av landets få stavkyrkor, byggd med

ursprungliga tekniker.

idén föddes vid en resa till

20 öSteRSuND

Mannaminne vid Höga kusten 2007, där

det finns en liknande kyrka.

– kan de så kan vi, sa göte och

göran till varandra.

Eftersom det är handlingskraftiga

män vi möter stod kyrkan färdig drygt

tre år senare.

Medan göran och christer berättar

får vi kliva in i den nätta kyrkan som ligger

vackert med utsikt över kråksjön, på

bekvämt avstånd från bygdegården.

– Vi började med att välja ut träd

i skogen och sågade till planken själva.

christer som är smed har gjort varenda

beslag och till och med låset är handgjort,

berättar göran.

Snickerierna har göran och göte

stått för.

– kyrkan invigdes för drygt ett år

sedan och vi har redan haft fyra dop och

två bröllop här. i gästboken finns säkert

Christer Wall hettar upp ett

järnstycke i sin egen ässja.

tusen namn från både när och fjärran,

säger christer.

– kyrkan är inte knuten till svenska

kyrkan eftersom vi vill att alla religioner

och trosuppfattningar ska kunna använda

den, fyller göran i.

en stund senare sitter vi i den trivsamma

timrade bakstugan med varsin kopp

kaffe i handen och en ugnsvarm stut med

getmese i den andra. Bakstugan ligger i

direkt anslutning till bygdegården och är

en produkt av en timringskurs för tio år

sedan.

Vi får veta att det finns minst sju

aktiva föreningar i byn med sina 200 invånare.

Det är byalag, byutvecklingsförening,

bygdegårdsförening, sportklubb, vägförening,

samt jakt- och fiskevårdförening.

– Vid behov sammankallar vi ett

”Öråd” där alla föreningar i byn samlas


och tar gemensamma beslut, berättar

ingrid Nilsson samtidigt som hon skjutsar

in en ny laddning tunnbröd i den

vedeldade bakugnen.

ingrid är ordförande i bygdegårdsföreningen

och den som håller

i ”Öråden”. Hon ser dock betydligt vänligare

ut än Paolo Roberto i Robinson.

– Föreningslivet för folk samman och

vi tar hand om varandra, fyller maken

göran i.

– Lillsjöhögen är ett fantastiskt

ställe att växa och bo i, både för barn

och vuxna. Natur, trygghet och gemenskap,

lägger christer till. Vi har en udda

befolkningspyramid med få gamla och

många unga, så framtiden ser ljus ut.

När vi förflyttat oss några hundra meter

till den kommunala förskolan får vi den

bilden bekräftad. Vi möts av 13 glada

barn mellan två och sex år som sitter

och slevar i sig fiskpinnar. Barnen har

mycket att berätta och även om allt inte

är tydligt eftersom munnarna är fulla

med käk så är det inget fel på humöret.

isabelle nilsson, mira trapp och Emma näslin

skyfflar in fisk och potatis med god aptit.

göran nilsson och Christer Wall framför

sin egenhändigt snickrade kyrkport.

ingrid nilsson kavlar tunnbröd i

den gemensamma bakstugan.

– Vi har 13 förskolebarn och 18

fritidsbarn, berättar therese Nilsson,

inte utan en viss stolthet i rösten. Jag

har jobbat här i 19 år och i slutet av

1990-talet hade vi bara fyra barn och

var nedläggningshotade, tillägger hon.

therese är inne på samma linje som

göran och christer. Det aktiva föreningslivet

har bidragit till en positiv trend

och många som vuxit upp i Lillsjöhögen

väljer att flytta hem när det är dags att

bilda familj. Det är också ett antal

familjer utan tidigare anknytning som valt

att bosätta sig här. Alla är välkomna men

just nu finns inte ett enda hus till salu.

Granne med förskolan möter vi christer

igen i sin smedja. Han har jobbat som

smed hos familjeföretaget i 52 år men

är nu pensionerad och smider så mycket

han vill och känner för.

– Det här är en kopia av min morfars

fars smedja, berättar han. Morfars far

kom till Fillsta efter en lång gesällvandring

som gick både via tyskland och

Ryssland.

Anfadern byggde dessutom den första

järnfärjan i Storsjön.

– Sedan dess har smedyrket gått i

släkten, avslutar christer samtidigt som

han blåser på i ässjan* så att gnistorna yr.

* En ässja är en öppen glödhärd

som är tillräckligt varm för att man ska

kunna bearbeta järnet. Den eldas med

sten- eller träkol och får lufttillförsel

med hjälp av blåsbälg eller fläkt.

Stavkyrkor började byggas

på 1100-talet när norra

Europa kristnades. Namnet har sin

grund i att kyrkan är byggd på en

bärande konstruktion av stolpar.

Mellan stolparna utgörs väggarna av

stående plankor, stavar.

i Sverige finns endast en bevarad

ursprunglig stavkyrka. Den ligger

i Hedared och uppfördes omkring år

1500. Med kyrkan i Lillsjöhögen finns

det hittills sex nyuppförda stavkyrkor.

öSteRSuND 21


”Ytterst handlar det om demokrati”

Kanske har du redan sett att kommunen nu har en officiell sida på Facebook.

Genom att trycka på gillaknappen får du enkelt koll på vad som är på gång.

Aktuell, angelägen och snabb information, lovar kommunens egen

Facebookredaktör Jörgen Vikström.

varför finns östersunds kommun

på facebook?

– Vi vill ha en öppen informationskanal

där vi snabbt kan dela med oss av nyheter

från den kommunala världen, men

också göra det lättare för medborgare

att komma i kontakt med oss. Runt

30 000 av östersundarna har Facebook

och det är självklart att kommunen ska

finnas där medborgarna finns.

kommunen har redan en webbplats

med nyheter och information,

behövs verkligen facebook?

– Den största skillnaden är att medborgaren

direkt på Facebook kan dela med

sig av egna kommentarer och reflektioner.

tidigare har man kunnat göra det

genom att mejla, ringa eller skriva ett

medborgarförslag - det här blir en mer

direkt dialog.

varför är det viktigt?

– ytterst handlar det ju om demokrati

såklart, att medborgare enkelt ska kunna

berätta vad de tycker, men det är också

en fråga om service. Det är viktigt att

kommunicera så effektivt som möjligt

och där ingår Facebook i en större strategi

som handlar om att medborgaren,

både lättare och snabbare, ska kunna få

svar på sina frågor.

vilka utmaningar finns?

– Vi vill att Facebooksidan ska spegla

kommunens breda verksamhet, det ska

inte vara ett forum för enskilda frågor

eller politisk debatt. Det forumet finns

redan genom lokal media. Samtidigt är

22 öSteRSuND

text liselotte olsson foto sverker berggren

vi väl medvetna om att sociala medier

formas av sina användare. Det vi ska

försöka göra är att ge sidan en viss

inriktning där innehållet motsvarar de

förväntningar som medborgarna har.

Det är en utmaning.

varför ska jag ”gilla” östersunds

kommun?

– För att få senaste nytt från kommunen

och ta del av viktig information som berör

dig. genom att följa flödet får du koll

på eventuella driftstörningar, snöröjning

eller badets öppettider. Du får också en

inblick i kommunens verksamhet genom

kortare filmer, reportage och intervjuer.

finns det några risker med att kommunen

finns på facebook?

– Såklart finns det risker men vi följer

noga de riktlinjer för sociala medier som

SkL, Sveriges kommuner och landsting,

och E-delegationen har tagit fram. Vi

kommer att se till att inläggen följer

lagen, vi accepterar till exempel varken

främlingsfientliga eller personliga

påhopp. Vi kommer också att utvärdera

Facebooksidan kontinuerligt ur det här

perspektivet.

kan jag ställa vilken fråga som

helst till kommunen via facebook?

– När det gäller mer personliga ärenden

och frågor ska man kontakta sin

handläggare direkt, däremot kan man

via Facebook få hjälp med var man ska

vända sig. Det är viktigt att man tänker

på att inte skicka känslig information,

som exempelvis personuppgifter.

registreras det jag skriver på kommunens

facebooksida någonstans?

– Vissa inlägg eller meddelanden som

skrivs på Facebook kan komma att

diarieföras, precis som när man skriver

ett brev eller mejlar kommunen. Vi

har duktiga registratorer som kommer

att hjälpa till med att bedöma vad som

behöver diarieföras.

Hur använder du själv facebook?

– Jag var ganska tidigt ute med att använda

Facebook och tycker att det är ett

bra sätt att hålla sig uppdaterad på. Sen

tycker jag att det är viktigt att sociala

medier inte ersätter personliga möten.

i stället kan man använda Facebook

till att uppmuntra människor att

mötas genom att sprida information

om öppna möten och debatter.

vad skulle få dig att gilla en

kommuns facebooksida?

– Det viktigaste är att kommunen är

snabb, alert och att jag får nödvändig

information. Ambitionen är att Östersunds

kommuns Facebooksida ska vara

precis så. Angelägen för medborgaren

helt enkelt.


östersunds kommun i sociala medier

Förutom Facebook finns vi på youtube och Flickr.

Flera verksamheter har också egna Facebooksidor, några

exempel är: Ett drogfriare Östersund, Lediga Jobb i Östersund,

Storsjöbadet, Vi som vill ha grönare trafik i Östersund, Östersunds

Städ & Hemservice, Ungdomsrådet Östersund.

Du hittar kommunens officiella Facebooksida på

www.facebook.com/ostersundskommun

”Genom att följa flödet

får du koll på eventuella

driftstörningar, snöröjning

eller badets öppettider.”

öSteRSuND 23


tyck till om

StorSjÖ Strand

Var ska bostäderna ligga? hur ska husen se ut? Ska det finnas

torg och mötesplatser? Frågorna kring vad som kommer att

hända på Storsjö Strand är många. Än finns inga tydliga svar

men gott om idéer och förslag. text lina xxxxxx johansson foto sverker berggren

– Vi välkomnar alla förslag. För oss är

det viktigt att allmänheten är med och

tycker till. området ska vara till för både

boende och besökare, säger Anne-katrin

Ångnell, projektledare och chef för avdelningen

Mark och exploatering.

under våren har gymnasieungdomar,

företagare, experter och allmänheten

bjudits in till workshops. Där har man

kunnat bygga modeller av området och

ge tips på hur de allmänna ytorna ska utnyttjas.

Ett av förslagen handlar om att

bygga ett ”ungdomens hus”. Ett annat

om att skapa en lång strandpromenad

längs vattnet där det kan finnas restauranger

och caféer. Ett tredje handlar om

att bygga små kurer där de som vill ta

ett dopp i sjön kan byta om.

24 öSteRSuND

– Alla förslag skickas till finansutskottet

för att politikerna ska kunna ta

del av dem. Förhoppningen är att de sedan

ska väga in dessa när de fattar beslut om

stadens utveckling. Det går fortfarande att

lämna tips på www.storsjostrand.nu, säger

Anne-katrin.

under hösten tas det fram ett så kallat

gestaltningsprogram för Storsjö Strand.

Det ska ge svar på flera av de frågor som

just nu är obesvarade och öppna upp för

möjligheterna att bygga en levande och

hållbar stadsdel.

– Hållbarhet är ett nyckelord. Vi

ställer höga krav på social, ekonomisk

och miljömässig hållbarhet. Förhoppningen

är att bygga in smarta lösningar

i husen. Det ska vara enkelt att leva

hållbart. Enkelt att göra rätt, menar

Anne-katrin.

en annan utmaning är att skapa en

levande stadsdel. tanken är att det i

bottenplanen på flera av husen ska finnas

caféer, restauranger och butiker. Man vill

skapa mötesplatser som lockar människor

och uppmuntrar därför företagare

som kan ge området en unik karaktär.

– kanske det skulle passa med en

fiskrestaurang nere vid vattnet? Eller

företag som håller på med närodlat

mathantverk nere i de fina gamla

byggnaderna? Vi vill kunna erbjuda

något nytt och annorlunda som passar

in i den unika miljön, snarare än att konkurrera

med butiker och restauranger i

innerstaden, avslutar Anne-katrin.

Foto: SVERkER BERggREN


i förslaget finns många gröna ytor

planerade på innergårdarna.

Så kan bostäderna se ut

Arken Arkitekter har tagit fram en skiss över hur husen på Storsjö Strand

skulle kunna se ut. Det här är dock endast ett förslag och ingen färdig lösning.

BeVARA FJÄllutSiKteN Som man kan se på bilden är

några av husen lägre. Syftet är att bevara så mycket utsikt

som möjligt för de hus som ligger ovanför järnvägen.

StÄNGA ute ViNDeN kvarteren ska utformas och placeras

så att vinden stängs ute. Även gator, torg och allmänna platser

ska i så stor utsträckning som möjligt skyddas från vind.

ett leVANDe KVARteR i några av kvarteren kommer det

Storsjö

Strand

App ger svar på dina frågor

Nu har Storsjö Strand fått en alldeles

egen app. Där hittar du vanliga frågor

och svar om projektet. Du kan också se

STORSJÖ

de senaste nyheterna och ställa frågor.

STRAND

Vi skyltar upp En stor informationsskylt

nere vid vattnet visar besökare

att projektet är i gång. Mer detaljerad

information finns på www.storsjostrand.nu

tidplan Under hösten ska marken vid

Storsjö Strand fördelas och säljas till de

investerare som ska bygga första etappen.

Storsjö

Strand

i början av 2013 ska detaljplanen ut

på samråd. Det betyder att fastighetsägare

och andra berörda får tycka till

om planen.

För att öka STORSJÖ

tillgängligheten i området

ska det byggas en bro STRAND

över järnvägen.

Bron kommer att ligga intill lokstallarna .

Byggstart är planerat till 2013.

Under vintern 2013/14 ska den

kommunala infrastrukturen utformas.

Det innebär bland annat att gator och

grönområden planeras och byggs.

Förhoppningen är att de första

bostäderna kan börja byggas 2014.

att vara möjligt för företagare att driva restauranger, caféer

och butiker i bottenplanen.

GRöNSKANDe GåRDAR På innergårdarna ska det finnas

mycket grönytor, både för att göra det trevligare men även för

att regnvattnet ska kunna tas om hand inom den egna gården.

eN StADSDel FöR AllA En lång och allmän strandpromenad

och en stor park är inplanerade.

Storsjö

Strand

Kolla in vår nya webbplats

Nu är Storsjö Strands nya webbplats

klar. På www.storsjostrand.nu kan du

läsa om vad som är på gång just nu,

se filmer från olika workshops och

tycka till.

iLLUStRAtioN: ARkEN ARkitEktER

öSteRSuND 25


Ett år med nya skollagen

– hur har det gått?

Ny läroplan, ny betygsskala och införande av lärarlegitimation. Nyheterna är

flera i skollagen och har engagerat många som jobbar inom skolan. Men vad är

det egentligen som har förändrats? text liselotte olsson foto sverker berggren

kratta, skrattar eller skrattade?

Femteklassarna på tavelbäcksskolan

är i full färd med att böja

verb. två och två sitter de framåtlutade

över bänkar med skolböcker.

Men det är inte tyst i klassrummet.

Eleverna pratar ivrigt med varandra och

med läraren. Precis som det ska vara,

enligt den läroplan som infördes

i samband med att nya skollagen trädde

i kraft den 1 juli 2011.

– Den nya läroplanen ställer högre

krav på elevers muntliga förmåga. Det

ska pratas och resoneras om hur man

löser problem bäst, säger cecilia Hjelm,

vikarierande rektor och lärare på tavelbäcksskolan.

26 öSteRSuND

hon är en av de lärare som inför den nya

skollagens införande har fungerat som så

kallad nyckelperson. Hon fick utbildning

av Skolverket och i uppgift att sprida

kunskap om läroplanen till kollegor. Men

än återstår en hel del arbete.

– Det är viktigt att vi låter det ta tid.

Vi måste skynda långsamt, det är ju inte

förrän vi har praktiserat det här

i verkligheten som vi ser hur det

fungerar, säger hon.

De nya kursplanerna som ingår i läroplanen

innebär inte så stor skillnad i

lärarnas praktiska arbete utan mer ett

annorlunda synsätt.

– Vi ska till exempel inte längre en-

Jenna Hermansson, nowa Lagergren,

ida näs och Ebba kjesbo går i årskurs

fem på tavelbäcksskolan.

bart fokusera på hur många rätt en elev

har på ett prov. Nu handlar det mer om

att bedöma elevens förmåga att reflektera

och dra slutsatser, säger cecilia.

Att eleverna ska kunna analysera,

argumentera och föra ett resonemang

löper också som en röd tråd genom

kursplanerna oavsett vilket ämne det rör

sig om.

torgny Röhdin, rektor på Östbergsskolan,

säger att det första året med

den nya skollagen har varit speciellt men

att han ser många fördelar med den nya

betygsskalan som löper från A-F.

– Delvis innebär det ju såklart en

nyansering i betygssättningen med fler


steg. Men framför allt har det blivit tydligare för

både elever och föräldrar vad som krävs för att nå

ett visst betyg.

tydligare har det också blivit för lärarna som har

fått lättare att planera och sätta ord på vad som

krävs för ett visst betyg. Samtidigt har samarbetet

mellan lärare förbättrats.

– Vi planerar undervisningen tillsammans, samarbetar

mer ämnesövergripande och kan också göra

sambedömningar, säger torgny.

en annan reform i nya skollagen är införandet av

lärarlegitimation. kravet på att förskollärare och

lärare ska ha legitimation var först tänkt att träda

i kraft under sommaren 2012. Skolverkets arbete

med att gå igenom alla ansökningar tog dock längre

tid än beräknat och därför har datumet blivit uppskjutet

till december 2013. i Östersunds kommun vet

man ännu inte hur många lärare som har ansökt om

och fått legitimation.

– Vi har försökt att göra kartläggningar men

det har varit lite för tidigt, dessutom har det visat

sig vara en ganska komplex fråga. Men vi kommer

att göra nya försök nästa år, säger verksamhetsplaneraren

gunnar Forsberg som hoppas att många

lärare så snart som möjligt skickar in sina ansökningar.

– Vi saknar inte kompetent personal men för att

vi ska kunna planera verksamheten på bästa sätt

och också uppskatta vilka insatser som behövs är vi

beroende av att lärarna söker sin legitimation.

Läraren katarina marcus hjälper Jenna Hermansson

och Linnea Hemmingsson. den nya läroplanen

ställer högre krav på att elever ska kunna prata och

resonera sig fram till hur man löser problem.

mellan verb och mattetal är det

viktigt att få springa av sig lite.

tre förändringar i den nya skollagen

• Ny läroplan med kursplaner i alla ämnen som talar om vad

syftet med undervisningen är. i kursplanerna finns också ett centralt

innehåll som beskriver innehållet i undervisningen och är obligatoriskt

för alla skolor. kunskapskraven ersätter betygskriterier och beskriver

vad eleverna ska kunna i årskurs tre. i årskurs sex och nio används de

som underlag till betyg.

• Ny betygsskala med sex grader där A är högsta betyg och F underkänt.

Nationella kunskapskrav finns för stegen E, c och A. Från höstterminen

2012 får också elever i årskurs sex betyg.

• Lärarlegitimation införs i december 2013. Då ska alla lärare- och

förskollärare som har blivit anställda efter den 1 juli 2011 vara

legitimerade för att få undervisa och sätta betyg. Lärare som blivit

anställda före 1 juli 2011 får fortsätta sätta betyg fram till juni 2015.

öSteRSuND 27


Ett år med nya skollagen – hur har det gått?

Så ska vi bli

ännu bättre

hur vet man egentligen att det man gör

är bra? och hur vet man vad man ska göra

för att bli bättre? Det tar just nu skolorna

i östersund reda på.

text liselotte olsson foto sverker berggren

Vardagen i skolan kan vara stressig. Prov ska rättas, elever få

stöd och undervisning planeras. För att hinna tänka långsiktigt

behövs struktur.

i den nya skollagen finns också ett förtydligat krav på att

skolor och förskolor ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete.

Personalen på Barn- och utbildningsförvaltningen har länge

jobbat aktivt med de här frågorna.

– Vikten av ständiga förbättringar i vardagen har blivit

ännu tydligare med tiden. Med stöd från den nya skollagen kan

vi jobba mer systematiskt. Var är vi just nu? Vart ska vi? Hur

gör vi? Hur vet vi att vi nått dit vi vill? säger Britta gyllebring,

biträdande förvaltningschef.

Rektor och förskolechef på varje skola och förskola analyserar

och sammanställer resultaten som varje år skickas till

ledningen för Barn- och utbildningsförvaltningen.

– Där funderar vi på vilka frågor som behöver lyftas. Hur

ser behoven ut? klarar rektorn det själv eller behövs det mer

stöd utifrån? Det kan vara alltifrån utveckling av föräldra -

inflytande till att eleverna behöver bli duktigare i ett ämne,

säger Britta.

om det behövs stöd utifrån så är utvecklingsgruppen en viktig

resurs. Det är en grupp med pedagoger som har till uppgift att

titta på hur målen ska förverkligas utifrån varje förskolechefs

och rektors bedömning. Behöver lärarna ute på skolorna mer

utbildning? Behövs något speciellt hjälpmedel?

Även om det ibland kan vara svåra prioriteringar som ska göras

så menar Britta att det systematiska kvalitetsarbetet är viktigt.

– Det gör det lättare att komma ihåg att allt jobb som vi

gör ska utgå från barnen och eleverna, det är för dem vi ska

göra skillnad.

i nästa nummer av magasinet berättar vi mer om hur den

nya utvecklingsgruppen jobbar.

28 öSteRSuND

”allt jobb som vi gör ska utgå från barnen”, säger

biträdande förvaltningschefen Britta gyllebring.

Vardagen i skolan kan vara vara stressig. för

att hinna tänka långsiktigt behövs struktur.

för lärarna har den nya skollagen inneburit mycket

att sätta sig in i. Här ser vi katarina marcus som

undervisar femteklassarna på tavelbäcksskolan.


jämtland i Stockholm

många drömmer om att lämna storstan.

På Jämtlandsdagen kan man bland

annat få tips om jobb och boende.

under Jämtlandsdagen satsar fem kommuner tillsammans för att locka och hjälpa

potentiella hemvändare. Den 19 oktober var det dags för ett av tillfällena. Då förvandlades

Nordic Sea hotel i Stockholm till en bit av Jämtland. text mattias eliasson foto sverker berggren

Många svenska kommuner delar utmaningen att locka inflyttare.

Fler människor i arbetsför ålder behövs för att ett

samhälle ska utvecklas och kunna erbjuda god service.

i Östersund finns stor efterfrågan på hög kompetens. Samtidigt

drömmer många om att få möjlighet att flytta från

storstaden. Landsbygden och de mindre städerna har mycket

att erbjuda.

– Det finns en hel del att vinna på sam arbete mellan kommunerna

i Jämtland när det gäller att locka hit människor.

Mycket av det vi vill visa upp har vi gemensamt, som naturen

och friluftslivet. Samtidigt är staden oerhört viktig även

för landsbygden runt omkring, säger karin Henriksson, som

jobbar med marknadskommunikation på Östersunds

kommun.

Kommunen har genom tillväxtprogrammet i uppdrag att

jobba för att vi blir fler. Längtan hem och viljan att flytta

finns redan hos många. Men det är många pusselbitar som

först ska falla på plats. ofta handlar det om att det inte

räcker med att en person ska få jobb, utan två. Det gäller

också att hitta ett bra boende och har man barn vill man

känna trygghet i barnomsorg och skola.

– Vi vet att det finns många ”gamla östersundare” som gärna

skulle vilja flytta hem igen. tanken har ofta väckts när de

har fått barn. kanske har de goda minnen av sin egen uppväxt

och vill nu ge de egna barnen samma möjligheter, säger karin.

under Jämtlandsdagen finns möjlighet för potentiella

inflyttare att anmäla sitt intresse och att få skräddarsydd

information utifrån egna önskemål och behov. Man får träffa

kommunernas representanter, tips om jobb och boende, man

knyter kontakter och får inspiration. Syftet är att drömmarna

ska få näring och trösklarna ska bli lägre.

– Jämtlandsdagen är tänkt att vara en återkommande

händelse och är en del i en långsiktig process för att knyta dem

som är intresserade närmare oss. Även om alla pusselbitar inte

är på plats på en gång, vill vi inte tappa kontakten. Vill man

hem till Östersund så ska vi göra allt vi kan för att uppfylla den

drömmen, avslutar karin.

öSteRSuND 29


”Vi ska hjälpa andra att hjälpa sig själva”

ett år efter att boendestödsgruppen i torvalla startade

ser personalen redan resultat. Nu fortsätter de att jobba

för att personer med psykisk funktionsnedsättning ska

få en bättre vardag. text liselotte olsson foto sverker berggren

Regina Jakobsson håller telefonen mot

örat och lyssnar på signalerna som går

fram. inget svar.

– Så här kan det vara, det är inget

ovanligt. ibland orkar eller vill inte personerna,

brukarna, träffa oss och då får

vi respektera det. De bestämmer.

hon har precis kommit tillbaka till

personalens samlingsplats i torvalla

centrum efter ett besök hos en brukare.

När det här besöket blir inställt så kan

hon kanske tillbringa lite mer tid hos en

annan brukare på eftermiddagen.

– För många kanske det inte ser ut

som att vi gör så mycket. Men det är ju

poängen, vi ska hjälpa andra att hjälpa

sig själva. Däremot kan jobbet ibland

vara ansträngande mentalt, säger

30 öSteRSuND

Regina och kollegan karin Nilsson nickar

instämmande.

– Man måste alltid vara helt närvarande.

Allt bygger på att brukarna

känner förtroende och tillit för oss.

tillsammans med kent Nilsson och

Mattis Prestberg utgör Regina och karin

personalstyrkan i boendestödsgruppen

i torvalla. Den har funnits ungefär ett

år och är den enda i sitt slag i kommunen.

gruppen vänder sig till personer

med psykisk funktionsnedsättning som

har blivit beviljade boendestöd av kommunens

biståndshandläggare. Det var

biträdande enhetschefen Susanne Ågren

som tog initiativet till att starta gruppen.

– Jag såg att det fanns ett stort

behov som vi inte riktigt kunde tillgodose

i hemtjänstgruppen. i hemtjänsten gör

man specifika insatser som att hjälpa till

med frukost, men när det gäller den här

målgruppen handlar det mer om motivationsarbete.

Susanne bestämde sig för att skapa

en egen grupp för brukare med psykisk

funktionsnedsättning och började sin

jakt på personal. När hon hade en grupp

om fyra personer så läste de tillsammans

en kurs i psykiatrisk omvårdnad vid

Mittuniversitetet. Personalen fick också

utbildning i ESL-metoden. ESL står för

Ett Självständigt Liv och går ut på att

brukarna ska känna delaktighet och få

hjälp att självständigt lösa problem

i vardagen.

– Vår uppgift är att hjälpa personen

att nå sina mål. tillsammans med brukaren

tittar vi på vilka behov personen

har och hur vi kan stötta på bästa sätt,

säger Susanne.

För Karin som tidigare jobbat inom

äldreomsorgen är det här ett helt nytt


till vänster:

Personalen i den nystartade boendestödsgruppen.

från vänster: karin nilsson,

kent nilsson, regina Jakobsson,

saga Beutelrock (praktikant),

susanne ågren och mattias Prestberg.

till höger:

regina Jakobsson är på väg för att besöka

en brukare i torvalla.

Boendestöd Personer med

psykisk funktionsnedsättning kan

beviljas bistånd i form av boendestöd.

Boendestöd ska vara ett personligt

stöd i vardagen i och utanför hemmet.

Målet är att ge individuellt stöd med

hänsyn och respekt för brukarens behov.

eSl-metoden Verksamheten ska

präglas av kontinuitet genom kontaktmannaskap

och tydliga genomförandeplaner.

Arbetet med enskilda personer ska

ledas av konkreta mål och strukturerad

problemlösning.

regina Jakobsson hjälper till med disken hos en

brukare. Även om hennes jobb framför allt går

ut på att stötta och motivera så behövs ibland

också mer handgripliga insatser.

sätt att jobba som skiljer sig från den

vanliga hemtjänsten.

Hon tar som exempel en brukare

som vill klara av städningen hemma. Då

är karins roll att uppmuntra och stötta

för att göra det lättare för personen

att komma igång. inte att göra själva

städningen.

– ibland kan det vara frustrerande

och man vill bara ta tag i situationen

själv. i stället får man då ta ett steg tillbaka

och sätta sig ned med personen och

tillsammans fundera på vad det var som

gjorde att städningen inte blev av och hur

man ska göra för att komma igång.

För personalen är det viktigt att hela

tiden påminna varandra om att det

faktiskt går framåt. Boendestödsgruppen

har bara funnits i ett år men

man har redan sett goda resultat.

– En del som kanske tidigare suttit

i sina lägenheter går nu ut och handlar,

det är ett stort framsteg, säger Regina.

Dessutom gjordes en enkätundersökning

som visade att brukarna var

nöjda med den hjälp de får.

– Jobbet kan vara tungt men jag är

glad över att kunna hjälpa människor att

få en fungerande vardag, säger Regina.

öSteRSuND 31


Var med när Östersund

blir en rättvis stad

Det började med ett medborgarförslag. Nu diplomeras östersund

till att bli Fairtrade City. text linda bylund foto fairtrade

Den 23 november, i samband med att

Rådhuset fyller 100 år, sker ceremonin då

Östersund diplomeras till Fairtrade city.

glädjen är stor när ännu ett steg tas på

vägen mot ett hållbart samhälle. kom och

lyssna, känn stämningen och låt dig bjudas

på Fairtrademärkt kaffe som serveras

under hela dagen.

Maya Backteman på avdelningen Miljö

och Hälsa har just tagit över arbetet med

Fairtrade city. Hon gillar att märkningen

under lättar för konsumenterna.

– Ska jag köpa ett kaffepaket så kan

jag lätt se vilket paket som står för de

rättvisa värderingar som jag har.

i Sverige finns ett femtiotal kommuner

av olika storlek som kallar sig Fairtrade

Fairtrade City Anmäl att du säljer Fairtradeprodukter eller att ni fikar

Fairtrade på din arbetsplats på www.ostersund.se/fairtrade

Du kan också få mer information av Maya Backteman,

maya.backteman@ostersund.se eller på Fairtrades svenska hemsida www.fairtrade.se

32 öSteRSuND

city. För att få diplomeras ställs flera krav.

Östersund har nu en bred styrgrupp med

representanter från företag, organisationer,

arbetsplatser, kyrkor och matbutiker.

De har bland annat i uppgift att se

till att kraven följs. Ett antal produkter

märkta med Fairtrade erbjuds också, både

hos företagen och i den kommunala verksamheten.

till exempel serveras Fairtrademärkt

kaffe både i Rådhuset och i fikarummen

på många olika arbetsplatser.

För att få fortsätta kalla sig för Fairtrade

city gäller det sedan att hela tiden

förbättra sig och öka utbudet av Fairtrademärkta

varor.

– Diplomeringen är ett startskott.

Nu ska vi jobba för att hålla kvar titeln,

säger Maya.

Varför erbjuder ni

Fairtradeprodukter?

Per Starlander, Starlanders

kaffebar o Snabblunch:

– Vi försöker göra det i så stor

utsträckning som möjligt. Det är

för ett gott ändamål. Det är bra

för både folk och miljö.

Gabrielle evertsson, grändens

Deli:

– Vi tycker det är viktigt att det

går rätt till, vi vill värna om människan.

Vi försöker ha mycket

lokala produkter och gynna småskaligheten.

Anders larsen, Willys:

– För att kunderna ska kunna

välja schyssta produkter.


inte läge för obehagliga överraskningar

Budgeten för 2013 antogs i september. i december kommer beslutet

möjligen att kompletteras, men klart är att det inte kommer att finnas

utrymme för några oväntade fördyringar nästa år. text & foto jörgen vikström

i mitten av september tog kommunfullmäktige

beslut om budgeten för 2013. Det

blev den politiska majoritetens förslag som

vann, men det råder stor samstämmighet

mellan partierna när det gäller prioriteringarna

kring vård, skola och omsorg samt

åtgärder mot ungdomsarbetslösheten.

Normalt brukar kommunens tjänstemän

inte recensera politiska förslag, fast det

gjorde man inför det här budgetbeslutet.

kommundirektören Bengt Marsh och

ekonomidirektören Anneli Svensson

poängterade att budgeten är svag, trots ett

resultat på plus 45 miljoner.

– Resultatet borde vara 60, kanske 70

miljoner. Vi vill att minst två procent ska

gå till en buffert för oförutsedda utgifter,

till amortering av lån och direktinvesteringar.

Nu blir det inte så och det gör att

budgeten är att betrakta som svag, säger

Anneli.

enligt henne innebär det att inga obalanser

i verksamheternas ekonomi kommer

att tolereras framöver.

– Det blir självklart så eftersom vi

inte kan se några reservpengar någonstans.

Den här budgeten står inte för god

ekonomisk hushållning och det får vi leva

med. Nu vill det verkligen till att alla har

full koll på kostnaderna i hela kommunen,

säger Anneli.

Kommunalrådet AnnSofie Andersson (S)

är självklart nöjd med budgeten. Men är

hon irriterad över att kommunledningsförvaltningen

klagar på att den är svag?

– Nej, inte alls. Det är deras uppgift

att ge oss ett bra underlag till beslut.

Fast sedan kan vi dra olika slutsatser

och nu vill vi att de här pengarna ska

komma verksamheterna till del. Vi

satsar resurserna för att motverka lågkonjunkturen.

På motsvarande sätt gör

ju regeringen på det nationella planet.

Pengarna behövs verkligen och vi tror

att kommunens ekonomi på lång sikt

klarar ett år där vi har lite lägre marginaler,

säger AnnSofie.

Budgetens större

satsningar

Budgeten för 2013 kan sägas ha

en skolprofil i och med att det

är inom skolans område som de

större satsningarna görs.

ytterligare 10 miljoner kronor

under 2013 till inköp av itläromedel,

utöver redan budgeterade

3,5 miljoner per år.

Fem miljoner kronor satsas

på kompetenshöjning för skolpersonal

under åren 2013 och

2014.

10 miljoner på fria arbetskläder

för vårdpersonal, anställda

av kommunen under

2013 samt ytterligare fem

miljoner under 2014.

10 miljoner läggs under 2013

och 2014 på en satsning för att

minska ungdomsarbetslösheten.

öSteRSuND 33


NÄRiNGSliV

På besök

hos Stefan

Den femte november ger sig Kommunstyrelsen ut på

företagsbesök runt om i östersund. ett stopp blir Saab

i lugnvik, där Stefan Ryckenberg hälsar välkommen.

text mattias eliasson foto roger strandberg

et är ett väldigt bra tillfälle att få

visa upp företaget och berätta om

min bild av staden, säger Stefan,

som är platschef på Saab Östersund.

Stefan vill presentera den unika verksamhet

som företaget bedriver här. Samtidigt

vill han berätta om de utmaningar och behov

som han ser framför sig.

Saab är ett teknikföretag inom försvarsindustrin

vilket gör det lite speciellt i förvaltningsstaden

Östersund. Det är en stor

utmaning för svenska teknik företag att locka

till sig ingenjörer i tuff konkurrens. En annan

utmaning är att säkra återväxten.

– Jag tar gärna emot tips på hur vi kan

hjälpa till att öka intresset för teknik bland

barn och unga men vi behöver också stöd

i vår rekrytering på kort sikt, säger Stefan.

Det är Näringslivskontoret som arrangerar

kommunstyrelsens företagsbesök.

– Det är viktigt att förtroendevalda kommer

ut för att få förståelse för företagarnas situation,

problem och möjligheter, säger Magnus

Lindgren, näringslivschef på kommunen.

Den här typen av företagsbesök brukar

arrangeras en gång per år. Förtroendevalda

och personal från Näringslivskontoret delas

34 öSteRSuND

upp i mindre grupper för att hinna hälsa på

så många och olika företag som möjligt.

Varje grupp besöker två företag.

– Besöken brukar vara uppskattade, både

av de förtroendevalda och företagen, säger

Magnus.

När det gäller att hitta lösningar för att

kunna rekrytera från andra orter är samarbete

med kommun och landsting extra

viktig, menar Stefan. Östersund är attraktivt

men ofta behöver man kunna presentera en

paketlösning som gör det möjligt för en hel

familj att ta steget att flytta hit.

– om jag exempelvis har en ingenjör som

är intresserad av att flytta hit och hennes

make är sjuksköterska, så är det ju toppen

om man kan erbjuda båda ett jobb. Sedan

kanske de har barn, som behöver skola och

barnomsorg. Boende är en annan mycket

viktig pusselbit som jag tror att kommunen

kan hjälpa oss med, säger Stefan.

Fler invånare är ett av de övergripande

målen i kommunens tillväxtprogram.

– Saab är ett exempel på ett företag som

kan locka högutbildade familjer. Därför är

det viktigt att kommunen har en nära dialog

med företagsledningen. Precis som med alla

andra företag i kommunen, säger Magnus.

stefan ryckenberg, platschef

på saab Östersund, vill locka

nya östersundare, bland annat

med hjälp av en spännande

arbetsmiljö.


hallå, Jimmy!

NÄRiNGSliV

Jimmy Skogsäter, till vardags konsumföreståndare

i torvalla, är initiativtagare till den

nybildade företagarföreningen i området.

Föreningen vill spela en aktiv roll i kommunens

projekt för områdesutveckling i torvalla.

kan du berätta lite om hur den kom till?

– i torvalla finns det ett 30-tal företag och de

flesta har mycket att vinna på att sam arbeta. tanken är inte heller ny,

det har funnits en förening tidigare men det har varit en del administration

för att komma igång. Nu i höst kör vi på allvar.

vad är det långsiktiga målet med föreningen?

– Att göra torvalla mer attraktivt för näringslivet och för alla andra,

det går hand i hand. Vi vill ha ett forum för att prata om gemensamma

utmaningar och projekt. Samtidigt vill vi bidra till områdets utveckling

i stort. torvalladagen är ett exempel på ett positivt evenemang där vi

tror att vi kan bidra.

vad är på gång just nu?

– om ett par veckor sparkar vi igång och träffas för att planera. En

viktig fråga är att ordna bra information. Det handlar om skyltning vid

våra infarter men också om att öppna en gemensam webbplats så att folk

ser att vi finns och kan ta kontakt.

Vässar samspelet

Den 3-5 oktober bjöd kommunens företagslots in till en annorlunda övning

för tjänstemän och förtroendevalda. genom att spela brädspelet

”Samspelet med företagen” fick de tillsammans öva på samarbete och

kommunikation. tärningsspelet har tagit fram av SkL, Sveriges kommuner

och landsting, och innehåller händelser, servicefrågor och faktafrågor.

– Spelet är ett av de verktyg vi har när vi jobbar med att få samarbete

och service att fungera bättre mot företagen. Vi tror att det kan

vara ett lättsamt sätt att jobba med viktiga frågor, säger kommunens

näringslivschef, Magnus Lindgren.

Det är i själva diskussionerna som spelets mervärde ligger. Här kan

frågor om till exempelvis tillstånd, tillsyn eller annan kommunal service

luftas och olika synsätt komma till tals.

öSteRSuND 35


En sopnidings bekännelser

utan att klaga tar den hand om allt, även

det felsorterade. Det handlar om soptunnan,

som skribenten jörgEN vikström här

bekänner sina sopnidingsynder inför.

text jörgen vikström

36 öSteRSuND

Förlåt för allt som jag har felsorterat. ibland av okunskap.

Men oftast av ren och skär slöhet.

Som när du fick ta hand om min salig faders bra-attha-låda

med plexiglasbitar, märkliga karvningsverktyg och

läderflärpar.

Eller de osorterade torxskruvarna som jag hittade i mina

snickarshorts innan jag skulle tvätta dem i augusti.

För att inte tala om all plast runt falukorvarna. Jag vill

inte slänga korvplasten i plasten så att säga, tror att det ska

börja lukta illa.

Varför gör jag så här mot dig? Du förtjänar min respekt; du

har ju sett mig när jag varit som mest miserabel, som när jag

försökte sluta snusa och med stirrig blick sökte igenom ditt

innandöme. i pannlampas blekgula sken grävde jag igenom

gammal havregrynsgröt, söndagsmiddagens revbensspjäll

och annat mer eller mindre obestämbart som nog borde ha

slängts i matavfall.

Allt för att hitta en enda använd portionssnus.

om du varit en människa hade du förskjutit mig. kastat mig

i soporna. Lämnat mig.

Men du stod stumt kvar som en tålmodig företrädare för

den gemensamma strävan att skapa en ren och hållbar värld.

Jag vet att varje felsorterad sopa är en skymf mot de som

ska leva på jorden när jag är borta. Ändå gör jag det. Det är

obegripligt egentligen. Det är ju inte så svårt att göra rätt.

Ändå gör jag det som ofta är svårare.

Fel alltså.

Du representerar en långt bättre lösning än den jag växte

upp med i en grå forntid. Då åkte allt på bränngropen.

grågrön rök steg då och då från soporna och la min

hemby i ett osande töcken och ingen verkade bry sig.

Så vill jag inte ha det.

Nåja. här kommer soppåsen. osorterade och rätt illaluktande

fragment ur mitt liv de senaste två dagarna.

Förlåt. Nu ska jag skärpa mig. Jag lovar.

tack. Vi ses.


iLLUStRAtioN: kRiStoFFER RiDDAR

överfullt sopkärl – hundra spänn!

Gratis kompostpåsar

Nu kostar sophämtningen hundra kronor extra

varje gång sopkärlet är överfullt så att soppåsar

och skräp ramlar i backen när kärlet töms.

Det handlar i första hand om insamlingspersonalens

arbetsmiljö.

– Varje gång vi tömmer ett överfullt kärl

måste vi ägna tid och krafter åt att

städa också, säger krister Hjelm,

arbetsledare på Renhållning, och

fortsätter:

– Den extra hundringen kanske

kan sporra till en bättre utsortering

av förpackningar. Eller också behövs

kanske ett större kärl och då går det

bra att kontakta oss så byter vi.

Den kompostkorg och de kompostpåsar du behöver hemma kan

du hämta på återvinningscentralerna i odenskog, Lit och Brunflo

samt i Rådhusets reception.

Du får bara använda komposterbara påsar till ditt matavfall.

De ska vara certifierade enligt EN 13432.

Påsarna som kommunen tillhandahåller är tillverkade av ett

naturmaterial och de håller inte längre än ett år. Välkommen att

hämta dina rullar!

ReNA NYheteR

öPPettiDeR för våra återvinningscentraler

oBS! Vi har återgått till vintertider och stänger

klockan 13 på lördagarna.

odenskog:

Måndag, onsdag 7–19

tisdag, torsdag, fredag 7–16

Lördag 9–13

Brunflo:

tisdag, torsdag 16–19

Lördag, jämna veckor 9–13

lit:

Måndag, onsdag 16–19

Lördag, udda veckor 9–13

30 oktober är alla återvinningscentraler stängda

på grund av utbildning

Alla helgons dag 3 november

är det stängt på återvinningscentralerna.

Jul- och nyår

Julafton, juldagen och annandag jul: Stängt

27–29 december: Öppet enligt ordinarie öppettider

nyårsafton och nyårsdagen: Stängt

Välkommen åter den 2 januari!

Renhållning 063-14 31 00

telefontid klockan 8–12

renhallning@ostersund.se

www.ostersund.se/sopor

Det är lätt att undvika att bli en sopniding

Östersundsborna är mycket bra på att slänga allt som är miljöfarligt avfall på rätt ställe,

men vi kan bli betydligt bättre på att sortera ut annat.

Bara hälften av alla förpackningar och tidningar som slängs går till återvinning.

Resten hamnar i soppåsen och eldas upp i värmeverket i Sundsvall.

Att sortera rätt ökar återvinningen och sparar på jordens resurser.

Det måste vi alla hjälpas åt med.

Alla hushåll i kommunen har fått sopsorteringsguiden Allting brinner hem i brevlådan.

om du inte har kvar den kan du ladda ner den på www.ostersund.se/sopor.

för inte är väl du en sopniding?

öSteRSuND 37


Artur Jonsson i närkontakt med skogens konung.

Några hade önskat att få besöka Moosegarden

och fyra av dem samt tre ur personalen gjorde

slag i saken och åkte på utflykt.

Livsnjutare. Vem har sagt det måste vara

slut på det goda bara för att maten är

uppäten och glaset tomt? På väg hem från

stråket passade man på att avnjuta en glass

i Badhusparken.

”Ja, tack gärna” blev 101-åriga Sigrids svar på

personalens förfrågan om hon skulle kunna

tänka sig att gå ut en sväng på Stråket.

Här assisterar bordsdamen Isabell Näs

henne så att hon får lite god mat i magen.

Artur Jonsson matar getter på Jamtli.

För en välbehövlig dos nostalgi bestående

av musik och hembakt till kaffet

passade äldreboendet på att besöka

friluftsmuseet.

Sommaren på Frösöstrand

en 101-åring som inte tackar nej till en öl på Stråket. Närkontakt med älgkalvar.

Jordgubbsfest, glass i solen och besök på gårdsmejeri. frösöstraNds äldrEboENdE

vill gärna dela med sig av sin härliga sommar. text liselotte olsson foto frösöstrands äldreboende

Sommartider kan vara tuffa tider med både semestrar och

många nya vikarier. Just den här sommaren var inte heller

vädergudarna på sitt bästa humör vilket gjorde att kyla och

regn präglade staden. trots detta lyckades personalen på

Frösöstrand erbjuda både social gemenskap och upplevelser

med guldkant.

Förutom besök på tivars gårdsmejeri, Jamtli, Moosegarden

och krogstråket på Storsjöyran har det bjudits på jordgubbsfest

och kolbullar.

38 öSteRSuND

Här sitter Roland Annerstedt, Arne Lagergren,

Edith Karlsson och Ingrid Karlsson från

Frösöstrands äldreboende och myser mitt i vimlet

på Stråket.

– Alla deltar inte i alla aktiviteter, men vi försöker

vara utomhus så mycket som möjligt. Vi tar ofta promenader

ner till Storsjöns strand, säger biträdande enhetschef

Mona Andersson.

hon säger att det är medarbetarnas engagemang och lust som

gör det hela möjligt. Dessutom får de lite extra hjälp på sommaren.

– Våra ferieungdomar är ovärderliga. De gör det där lilla

extra, som att högläsa tidningen, baka eller ge manikyr till

damerna. Regniga dagar blir det ofta Fia med knuff.


På gång i östersund

onsdagar Lunchkonsert

NoV i gamla kyrkan

3 Latinparty, Storsjöteatern

8 guldgalan 2012, oSD

9 Jamtlinatt, Jamtli

17 Eva Dahlgren live - 23 sånger, oSD

23-25 Östersunds rådhus 100 år!

25 nov–2 dec Världscuppremiär

i skidskytte, Östersunds skidstadion

28 Revy med garvsyra, oSD

1-2 Dawes dansshow,

DeC Storsjöteatern

2 Julskyltning, Östersund

5,9,12,16 Julvandring med guide,

turistbyrån

7-9 Jamtli Julmarknad

8 Norra Brunn, Storsjöteatern

12 Luciakonsert med kulturskolan, oSD

Sök bygdemedel

Östersund är en av de kommuner som har rätt till bygdemedel, ett särskilt stöd

för områden där vattenkraftföretagen har verksamhet. Stödet ska underlätta

för näringslivet och utveckla bygden. Föreningar kan till exempel få stöd för

investeringar, reparationer av byggnader eller renovering av bygdegårdar.

Bygdemedel ansöker man om hos länsstyrelsen, senast den 31 januari. kommunen

lämnar sedan förslag på vilka åtgärder som man tror skulle kunna göra mest nytta

innan länsstyrelsen fattar beslut. i år fanns drygt 420 000 kronor

att fördela. kanske känner du till ett projekt som skulle kunna få

stöd nästa år?

Mer info hittar du på

www.ostersund.se/bygdemedel

21-22 Z-slöjdarnas julmässa,

Storsjöteatern

22 Dans till Jannez, oSD

2013

JAN

2 Julvandring med guide,

turistbyrån

4 – 6 januari Skandinavisk cup – längdskidåkning,

Skidstadion

5 jan–9 feb Östersundsrevyn,

S torsjöteatern

6 Julvandring med guide, turistbyrån

12-13 Arctic cat cup, gräfsåsens

skoterstadion

31 Östersund Super Snow-X,

Jämtkraft arena

Du hittar fler evenemang på

www.visitostersund.se

håll koll på snön

elitåkare, entusiast eller

motionär? i Östersund finns

skidspår för alla. Är du

tävlingssugen kanske du väljer

milspåret på Skidstadion. Vill du

uppleva lugnet med medhavd fika

och vacker utsikt är Spikbodarnas

motionsspår ett bra alternativ. Har

du med dig din fyrfota vän är det

förstås hundspåret du ska satsa på.

På www.ostersund.se/sparstatus

kan du dessutom hålla koll på när

spåren har dragits och hur mycket

snö som har fallit.

Söndagsöppet på

länsbiblioteket

Huvudbiblioteket på Rådhusgatan

har söndagsöppet klockan 11-15

under perioden september 2012

– mars 2013.

Fullständiga öppettider och

annan information hittar du

på www.bibliotekmitt.se

inflyttarträff på Jamtli

Östersunds kommun bjuder in alla

nyinflyttade till Jamtli fredagen

den 7 december mellan klockan

14-17. Vi finns på plats vid stora

entrén. Passa på att uppleva en

traditionsrik julmarknad i Jamtlis

gamla stadskvarter. Vi bjuder på

inträdet och fika i caféet.

Välkommen att anmäla dig!

telefon: 063-14 40 93

E-post: inflyttarservice@ostersund.se

Anmäl dig före den 23 november.

Mår någon i din

närhet dåligt?

NoteRAt

Som anhörig har du rätt att må

bra trots att personer i din närhet

missbrukar eller har psykisk ohälsa.

På Fjärilen träffas vuxna, barn

och ungdomar för att i grupp dela

med sig av sina funderingar. Här

får man lära sig att man inte är

ensam om sina upplevelser. gruppverksamheten

leds av socionomer.

Behöver du någon att prata med

för att få stöd och information kan

du kontakta Fjärilen.

Ring 063-12 76 53 eller mejla

fjarilen@ostersund.se

Du kan också läsa mer på

www.ostersund.se/fjarilen

öSteRSuND 39


SiSt...

lika MEn ändå olika

”Jag vill sjunga för människor. Jämt. hela tiden. lära känna människor och låta

dem få komma nära.” Stefan åberg från teaterensemblen tEatEr barda

strålar när han berättar om sin framtidsdröm. text lina johansson foto roger strandberg

Stefan spelar Fredrik i föreställningen

Är du störd eller? som nyligen framfördes

på Storsjöteatern i Östersund. Historien

handlar om Fredrik som blir kär i Jenny.

Hon blir också kär i honom.

Vad är kärlek, frågar man sig på

scenen. ”kärlek är när man är kär i någon

som man tycker mycket om”, säger

Fredrik. Men hur känns det att vara kär?

”Jag drömde att jag dansade naken på

hans huvud. Jag är väl störd men jag tror

att det betyder något bra”, svarar Jenny.

Föreställningen handlar också om

mobbning, utanförskap och om vem det

egentligen är som bestämmer vad som

är normalt. ”Det är kungen”, utbrister

någon. ”Nej, det är ju regeringen”, säger

någon annan. Man beslutar sig för att

det som de flesta tycker är normalt också

är normalt och det som de flesta tycker

är onormalt är onormalt.

Stefan berättar att han själv blev mobbad

när han var yngre. Han blev retad för

att han var lång och klumpig. teatern är

ett sätt att kunna hjälpa andra.

– Jag vill inte göra någon skillnad på

människor. Jag vill berätta om mitt handikapp

och visa att alla är lika, säger han.

Förutom teater finns det mycket annat

i Stefans liv. Han berättar om jobbet

på kommunens Micagrupp där han sorterar

pressklipp och torkar bord, dansen

på sporthallen och flickvännen Helen som

han varit tillsammans med i snart 13 år.

– Jag dansar Zumba också, säger han

plötsligt.

– Varför då, undrar jag.

– Jo, för att man ska lära sig att ta

hand om kroppen. Hålla formen. Det är

viktigt, konstaterar han.

Naturligtvis, tänker jag. Det behöver

inte vara mer komplicerat än så.

Precis som svaret på en av frågorna i

föreställningen. ”Vad kallar man människor

med ett funktionshinder? Förståndshandikappad,

handikappad, funktionshindrad eller

bara hindrad? Måste vi heta någonting?

kan vi inte bara kallas människor? Människor

som är lika men ändå olika.”

teater Barda är en scenkonstgrupp där skådespelarna består av personer med en utvecklingsstörning eller ett psykisk

funktionsnedsättning. teatern är ett samarbete mellan Estrad Norr, Regionförbundet Jämtland och Micagruppen, Östersunds

kommun. Föreställningen Är du störd eller? har spelats 118 gånger, främst på högstadieskolor runt om i länet men även på teatrar.

Den 4 december spelar teater Barda En störd jul på Storsjöteatern och repetitionerna är redan i full gång.

Similar magazines