09.03.2014 Views

VB01/VP03 - Department of Information Technology - Uppsala ...

VB01/VP03 - Department of Information Technology - Uppsala ...

VB01/VP03 - Department of Information Technology - Uppsala ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Institutionen för<br />

<strong>Information</strong>steknologi<br />

Håkan Lanshamar<br />

Prefekt<br />

Adress:<br />

Polacksbacken<br />

Box 335<br />

751 05 <strong>Uppsala</strong><br />

Telefon:<br />

018 - 471 0000<br />

Telefax:<br />

018 – 51 19 25<br />

Hemsida:<br />

www.it.uu.se<br />

Epost:<br />

Hakan.lanshammar@syscon.uu.se<br />

Verksamhetsberättelse 2001<br />

och<br />

Verksamhetsplan 2003<br />

<strong>Information</strong> <strong>Technology</strong><br />

Håkan Lanshammar<br />

Head <strong>of</strong> <strong>Department</strong><br />

Address:<br />

Box 337<br />

SE-751 05 <strong>Uppsala</strong><br />

SWEDEN<br />

Telephone:<br />

+46 18 - 471 0000<br />

Telefax:<br />

+46 18 – 51 19 25<br />

Web site:<br />

www.it.uu.se<br />

E-mail:


Innehållsförteckning<br />

SAMMANFATTNING.............................................................................................................. 3<br />

1 GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING................................................................................... 8<br />

1.1 Verksamhetsberättelse 2001.......................................................................................... 8<br />

1.2 Verksamhetsplan 2003................................................................................................. 12<br />

2 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING ................................................................ 18<br />

2.1 Verksamhetsberättelse 2001........................................................................................ 18<br />

2.2 Verksamhetsplan bå 2003............................................................................................ 19<br />

3 ANSÖKNINGAR OM MEDEL FÖR SÄRSKILDA ÄNDAMÅL ...................................... 20<br />

3.1 Medel för verksamhetsanknutna ombyggnader och inredning............................... 20<br />

3.2 Underlag för fakultetens prioritering av byggprojekt.............................................. 20<br />

3.3 Medel för utrustning ................................................................................................... 21<br />

4 INSTITUTIONSSTYRELSENS SAMMANSÄTTNING ................................................... 21<br />

5 ÖVRIGT................................................................................................................................ 22<br />

5.1 Arbetsmiljöplan............................................................................................................ 22<br />

5.2 Jämställdhetsplan......................................................................................................... 24<br />

Bilaga 1<br />

Bilaga 2a,b,c.d<br />

Organisationsplan för IT-institutionen<br />

Jämställhetsplanen – lönestatistik<br />

2(29)


SAMMANFATTNING<br />

Institutionen för informationsteknologi bildades 1 januari 1999. För den dagliga ledningen<br />

och verkställighet av styrelsens beslut finns en ledningsgrupp, bestående av prefekt, fem<br />

biträdande prefekter, chefsadminstratör och ordföranden i institutionens studierektorsgrupp.<br />

Institutionsgemensamma arbetsgrupper är studierektorsgruppen, administrativ utskott, fo/fuutskott,<br />

jämställdhetsgrupp och beredningsgrupp för datorfrågor.<br />

Inom institutionen bedrivs en mycket omfattande och varierande verksamhet.<br />

Ämnesområdena spänner från datalogi, över datorteknik och människa-datorinteraktion till<br />

teknisk databehandling och systemteknik (reglerteknik, signalbehandling och systemanalys).<br />

Grundutbildningen omfattar drygt 140 kursinstanser och 880 helårsstudenter (kalenderåret<br />

2001). I forskarutbildningen finns för närvarande 90 doktorander inom sju olika<br />

forskarutbildningsämnen. Inom institutionen finns både forskning av grundläggande karaktär<br />

och tillämpningsorienterad forskning som <strong>of</strong>ta utförs i samarbete mellan flera<br />

vetenskapsområden och med externa samarbetspartners.<br />

Samordningen av de tidigare institutionerna till en institution fortgår enligt plan. Hittills har<br />

grundutbildning och administration integrerats. Under våren 2002 har beslut fattats som<br />

innebär ett fullföljande av den planerade institutionsorganisationen. Från och med 020701<br />

inrättas nya funktioner som grundutbildningsprefekt och forskningsprefekt. GU-prefekten<br />

leder arbetet med utveckling av grundutbildningen och är ordförande i studierektorsgruppen.<br />

FO-prefekten har motsvarande roll inom forskningen, och leder institutionens<br />

pr<strong>of</strong>essorskollegium, som för närvarande består av 21 pr<strong>of</strong>essorer. Vidare inrättas nya<br />

funktioner som ekonomisamordnare (”ekonomichef”), personalsamordnare (”personalchef”),<br />

och TA-samordnare. Den nya organisationen presenteras närmare i bilaga 1.<br />

Den ökade samordningen innebär stora fördelar eftersom verksamheten kan drivas mer<br />

rationellt, men idag lider vi stort av att vi ännu inte kunnat samlokalisera institutionen.<br />

Planering av ombyggnader av MIC pågår för fullt. Tyvärr har beslut om länkbyggnaden<br />

mellan hus 2 och hus 3 inte tagits. Detta är mindre framsynt, eftersom det är uppenbart att<br />

nuvarande byggnader är svåra att utnyttja effektivt och att anpassa till vissa av de krav som<br />

institutionen har. Idag saknas angöringspunkt, reception, foajé och ändamålsenliga och<br />

effektiva lokaler för studerandekansliet. MIC-institutionerna ansvarar för nära hälften av<br />

fakultetens grundutbildning och praktiskt taget alla programstudenter läser någon kurs här.<br />

För många studenter är MIC den första studiemiljö de möter vid universitetet. Det är därför<br />

strategiskt viktigt för fakulteten att lokalstandarden på MIC är god. En länkbyggnad skulle<br />

öka funktionaliteten på MIC avsevärt och kunde ge möjlighet till specialanpassade och<br />

pr<strong>of</strong>essionella lokaler för delar av UPPMAX, Virtual reality mm. Vi förstår de ekonomiska<br />

problem som finns inom fakulteten, men det bör vara möjligt att göra lokalbesparingar på<br />

annat håll som kompenserar den ökade lokalkostnad som länkbyggnaden ger upphov till.<br />

Behovet av utökade lokaler illustreras väl av figur 1 och 2 där personaltillväxten illustreras i<br />

heltidsekvivalenter och som andel av tek nat fakultetens och universitetets totalsiffror.<br />

3(29)


fig 1<br />

fig 2<br />

IT-institutionens personal, heltider. (Källa: GLIS)<br />

IT-institutionen personal. (Källa GLIS)<br />

200<br />

180<br />

160<br />

0,12<br />

0,1<br />

140<br />

120<br />

100<br />

80<br />

IT<br />

0,08<br />

0,06<br />

IT Andel Tek.nat<br />

IT Andel UU<br />

60<br />

0,04<br />

40<br />

20<br />

0,02<br />

0<br />

1997-09-01 1998-05-01 1999-05-01 2000-05-01 2001-05-01 2002-05-01<br />

0<br />

1997-09-01 1998-05-01 1999-05-01 2000-05-01 2001-05-01 2002-05-01<br />

Bland de problem vi arbetar med dominerar den kraftiga obalansen mellan grundutbildning,<br />

fakultetsmedel för forskning, och externfinansierad forskning. IT-institutionen hade under år<br />

2001 mer än 20 % av fakultetens grundutbildningsstudenter, cirka 10 % av fakultetens<br />

doktorander, och 11 % av pr<strong>of</strong>essorerna. Ändå har vi mindre än 4 % av fakultetens resurser<br />

för forskning/forskarutbildning (Fo/Fu). Det beror troligen framförallt på områdets snabba<br />

tillväxt kombinerat med tröghet i systemet. Vi har med stor tillfredsställelse noterat att<br />

fakulteten successivt ökar sin tilldelning till institutionen. Ändå gäller fortfarande det faktum<br />

som konstaterades i förra årets VBVP: För att IT-institutionen ska komma upp till en andel av<br />

fakultetsresurserna för Fo/Fu som motsvarar 11% måste snarast ett tillskott på 25 Mkr per<br />

år tillföras institutionen. Detta kan förstås inte åstadkommas på ett år, men vi finner det<br />

nödvändigt att fakulteten upprättar en flerårsplan för hur en omstrukturering ska ske mellan<br />

fakultetens institutioner!<br />

I figur 3 illustreras obalansen mellan verksamhet och resurser. Andel pr<strong>of</strong>essorer och<br />

doktorander avser 2001 (källa GLIS), medan andel av publikationer avser alla publikationer<br />

med referee-förfarande 020528 (Källa universitetets publikationsdatabas).<br />

fig 3<br />

I fakultetens gällande strategiska plan<br />

IT-institutionen andel av<br />

finns en omfattande lista på satsningar verksamhet och fakultetsresurser<br />

som ännu inte realiserats trots att bra<br />

verksamhet finns inom institutionen. 0,14<br />

Optimeringsområdet kan nämnas som 0,12<br />

0,1<br />

ett aktuellt exempel. Ett lektorat i<br />

0,08<br />

optimering har varit under tillsättning,<br />

0,06<br />

men tyvärr måste tillsättningen<br />

0,04<br />

avbrytas. Rekryteringen till<br />

0,02<br />

0<br />

grundutbildningen sviktar, och detta<br />

påverkar denna strategiska<br />

nyrekrytering på institutionen.<br />

Optimering är ett ämne som finns vid<br />

alla andra tekniska högskolor och som<br />

har många tillämpningar inom och<br />

utom fakulteten. Det är mycket<br />

angeläget att även <strong>Uppsala</strong> universitet börjar bygga upp kompetens inom området, vilket<br />

också var avsikten med lektoratet. Optimering är av intresse för flera avdelningar och i<br />

institutionens forskningsmiljö finns det stora möjligheter till nyutveckling inom ämnet.<br />

Pr<strong>of</strong>essorer,<br />

andel av tek.nat.<br />

Doktorander,<br />

andel av tek.nat.<br />

Publikationer,<br />

andel av tek.nat.<br />

Externa medel<br />

Fakultetsresurser,<br />

andel av tek.nat.<br />

4(29)


Dessutom finns mycket goda möjligheter till forskningssamarbeten med andra ämnen inom<br />

fakulteten, t ex bioinformatik. Ett förslag är att fakulteten avsätter resurser för en tjänst som<br />

biträdande lektor vid institutionen. En sådan tjänst bör vara så attraktiv att den lockar flera<br />

kvalificerade sökande.<br />

I övrigt gäller att all den Fo/Fu-verksamhet som idag bedrivs inom institutionen lider av brist<br />

på fasta fakultetsresurser. Framförallt behövs medel för att möjliggöra för våra lärare att också<br />

ägna sig åt forskning och forskarhandledning. Vi har också stora problem i dagsläget att<br />

engagera oss i EU-projekt bl a pga svårigheter att täcka tillkommande OH-kostnader.<br />

Inom ett område är situationen extra akut: Människa-dator interaktion har för närvarande<br />

enbart 350 tkr i form av en särskild fakultetsresurs till ämnet. Här måste något göras<br />

omedelbart. Det bästa vore att snarast inrätta ett fullt program med pr<strong>of</strong>essur och<br />

kringresurser. En sådan satsning bör göras samordnat med övrig verksamhet vid universitetet<br />

inom detta område.<br />

Ett allvarligt problem vi arbetar med är den hårda arbetsbelastningen för i stort sett all<br />

personal. För lärare påverkas detta av den låga ersättningen för grundutbildningen inom<br />

dataområdet, och av rekryteringssituationen. Läget för den administrativa personalen<br />

påverkas, förutom av resursbrister, också av det interna sammanslagningsarbetet samt av<br />

ökade krav utifrån på redovisningar mm.<br />

Biblioteksfrågan är också aktuell för oss. Här behövs en stabil långsiktig ökning av resurser<br />

för uppbyggnad av ett referensbibliotek och för elektroniska prenumerationer på tidskrifter.<br />

De senaste två åren har institutionen haft ett extra anslag om 200 KSEK från Biblioteksgrupp<br />

Linné i detta syfte, men osäkerheten om framtida finansiering är otillfredsställande.<br />

BASTU-processen resulterade i en satsning om 2 Mkr per år på High Performance Computing<br />

(HPC) och 1 Mkr per år på numerisk modellering i geovetenskapen. HPC-området finns<br />

särskilt omnämnt som "a matter <strong>of</strong> University-wide urgency". Senare har rektor valt ut<br />

UPPMAX (<strong>Uppsala</strong> mångvetenskapliga centrum för avancerad beräkningsvetenskap) som ett<br />

av sina prioriterade forskningsprojekt i den s k BASTU-portföljen (SAUNA V 2002) som<br />

rektor söker externa medel för. Detta är glädjande och nödvändigt (Se t ex ny Teknik 2002/ 20<br />

där sex superdatorcentra beskrivs på två sidor. <strong>Uppsala</strong> är det enda större universitet i Sverige<br />

som inte finns med, trots att en stor andel av den beräkningsintensiva forskningen i Sverige<br />

bedrivs av grupper i <strong>Uppsala</strong>). Det är viktigt att BASTU-medlen används så att de ger stöd till<br />

metodutveckling. Där och i kompetensöverföring har institutionen en stor och viktig roll.<br />

I det stora hela fungerar institutionen mycket bra: Våra kurser är mycket eftersökta, liksom<br />

våra examinerade studenter och doktorer. Den högkvalitativa forskningen har också lätt att<br />

attrahera externa medel. Ett tydligt uttryck för kvaliteten i vår verksamhet är högskoleverkets<br />

utvärderingar av grund- och forskarutbildningarna i numerisk analys (2001-2002, del av<br />

utvärderingen i matematik) och datavetenskap (2001), där IT-institutionen i bägge fallen<br />

mycket lovord. Bland rekommendationerna när det gäller förändringar framhålls särskilt i<br />

båda rapporterna att de fasta fakultetsresurserna snarast bör ökas. ”Lärarna på<br />

grundutbildningen bör försäkras mer tid till forskning så att en bättre koppling mellan<br />

forskning och utbildning uppnås” (sid 96 i högskoleverkets rapport, datavetenskap). I<br />

utvärderingen av numerisk analys anser bedömargruppen att det finns skäl för fakulteten att se<br />

över den skevhet i resurssituationen som finns mellan fakultetens ämnen (t ex sid 172). Det är<br />

således inte bara internt inom institutionen vi upplever en brist på fakultetsmedel.<br />

får<br />

5(29)


För att belysa att det inte bara är utbildningen som har hög kvalitet utan även forskningen har<br />

vi studerat utfallet av vetenskapsrådet senaste anslagsomgång, november 2001, avseende åren<br />

2002-2005. I figur 4 illustreras vår institutions andel av de nationella totalerna inom våra<br />

tre största ämnesområden. Av denna framgår bl a att institutionens forskare lyckats dra hem<br />

hela 29% av medlen inom datavetenskap. Totalt fick institutionen 16% av alla medel som<br />

gick till tek nat. fakulteten vid <strong>Uppsala</strong> universitet. I figur 5 visas medeltilldelningen inom<br />

dataområdet till IT-institutionen vid <strong>Uppsala</strong> universitet i jämförelse mellan motsvarande<br />

anslag till andra lärosäten. Här framgår att vår institution fick mer än hela KTH, och ungefär<br />

lika mycket som Chalmers, Linköping och Lund tillsammans! (Siffrorna har korrigerats med<br />

hänsyn till att medel överförs från KTH till <strong>Uppsala</strong> som en följd av Joachim Parrows<br />

anställning vid UU).<br />

Fig 4<br />

IT-institutionens andel av totalt beviljade medel, Vetenskapsrådet,<br />

ansökningsomgång 2001.<br />

0,35<br />

0,30<br />

0,29<br />

0,25<br />

0,20<br />

0,15<br />

0,14<br />

0,16<br />

0,10<br />

0,10<br />

0,05<br />

0,00<br />

Matematik och teknisk<br />

matematik, andel av nationella<br />

totalen.<br />

Datavetenskap, andel av<br />

nationella totalen.<br />

Signaler och system, andel av<br />

nationella totalen.<br />

IT-inst totalt, andel av tek.nat.<br />

fak. U-a totalt<br />

6(29)


Fig 5<br />

Beviljade medel, datavetenskap, Vetenskapsrådet 2002-2005, tusen kr.<br />

14000<br />

12000<br />

10000<br />

8000<br />

6000<br />

4000<br />

2000<br />

0<br />

IT-inst, UU KTH CTH Linköping Lund Övriga<br />

Bland övriga händelser under 2001 kan följande särskilt noteras:<br />

Som led i strävandena mot jämnare könsfördelning har Avdelningen för TDB tagit initiativ till<br />

och fått stöd till ett nationellt centrum för kvinnor i beräkningsvetenskap. Kvinnliga PRAOelever<br />

har liksom tidigare mottagits under 2001.<br />

Den nationella forskarskolan i matematik och beräkningsvetenskap, FMB, startade den 1 juli<br />

2001 med teknisk-naturvetenskapliga fakulteten i <strong>Uppsala</strong> som värd. Studierektorn för<br />

forskarskolan, Maya Neytcheva, är universitetslektor vid institutionen. Fyra doktorander i<br />

beräkningsvetenskap antogs i första antagningsomgången till FMB.<br />

<strong>Uppsala</strong>s snabbaste dator Ngorongoro levererades i december 2001 och ett Sun Center <strong>of</strong><br />

Excellence in High-Performance Computing Architecture har etablerats.<br />

Avdelningen för TDB anordnade under 2001 två konferenser och en workshop. I juni deltog<br />

ungefär 160 forskare i "International Conference On Spectral and High Order Methods<br />

(ICOSAHOM)". I november gick "EMB 01 – Electromagnetic Computations - Methods and<br />

Applications" av stapeln med 75 deltagare. En workshop som avslutning på ett nationellt<br />

nätverk i tillämpad matematik hölls i december med temat "Industrial Computational<br />

Mathematics" med ca 60 deltagare.<br />

IT-institutionen har synts i tidningar vid 53 tillfällen under 2001 i totalt 19 tidskrifter<br />

(fackpress, dagspress och lokalpress). Dessutom har institutionen setts eller hörts i andra<br />

medier 13 gånger (dvs i radio, tv och webpublicerat digitalt media).<br />

7(29)


1 GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING<br />

1.1 Verksamhetsberättelse 2001<br />

Sammanslagningsprocessen pågår fortfarande, där ett exempel är regelbundna möten mellan<br />

grundutbildningskansliet, studievägledare och studierektorer. Vidare har ett större arbete med<br />

att utveckla en grundutbildningsdatabas med koppling till presentation på nätet startats och en<br />

organisationsändring med en tydligare ledarposition inom grundutbildningen har beslutats.<br />

Det sistnämnda realiseras framförallt av inrättande av en grundutbildningsprefekt inom<br />

institutionen. Studierektorsgruppen har fortsatt sin verksamhet enligt samma modell som<br />

under 2000, där möten ungefär varannan vecka under terminstid ingår.<br />

Under 2001 flyttade grundutbildningskansliet, studievägledarna och institutionsledningen in i<br />

de lokaler som civilingenjörskansliet lämnade i hus 4.<br />

Övertagandet av registreringsuppdraget för civilingenjörskurser fr.o.m. 2002 gick smidigt.<br />

Grundutbildningen har detta år stannat på ungefär samma nivå som år 2000, efter att under ett<br />

antal år vuxit med cirka 10 procent per år.<br />

Under kalenderåret 2001 tillsattes åtta lektorer (varav två pr<strong>of</strong>essorer), tre adjunkter och en<br />

vikarierande adjunkt. Ytterligare ett lektorat utlystes, men blev ej tillsatt under 2001. Två av<br />

institutionens lektorer blev uppgraderade till pr<strong>of</strong>essorer.<br />

Problem och åtgärder<br />

Marknadsföring måste bedrivas på alla nivåer: universitet, fakultet, institution och program,<br />

där de högre nivåerna står för övergripande information, och de lägre lägger till detaljerna.<br />

Därför är det viktigt att i tid göra marknadsföringsinsatser, och informera institutionerna om<br />

dessa. Portalerna www.tekniknatur.nu och http://www.teknat.uu.se/utbildning/ ser vi som<br />

positiva resurser, där det är av vikt att de är uppdaterade innan jullovet, så att vår<br />

marknadsföring under hela vårterminen kan hänvisa till dem. Vi ser positivt på etablerandet<br />

av MOR enheten och efterfrågar ett större samarbete med dem i våra marknadsföringsinsatser.<br />

Studentportalen har inte använts i någon omfattande grad. För att studentportalen ska<br />

användas fullt ut, behövs mer information till lärare. Det räcker inte med informationsmöten,<br />

materialet ska vara skriftlig. Särskilt behövs en testmiljö, där lärare kan se en "studentvy" av<br />

sitt material. Relationen mellan studentportalen och Ping Pong bör klargöras. Förbättrad<br />

användning av studentportalen planeras inom institutionen.<br />

Avhoppen i årskurs 1 på DVP och ITP har varit större än vanligt. Vi tror att huvudorsaken är<br />

det lägre söktrycket, och följaktligen lägre ingångbetyg. På DVP togs alla in. För att i<br />

möjligaste mån avhjälpa problemet har utbildningsplanerna ändrats: en inledande<br />

matematikkurs infördes på båda programmen. På DVP sänktes behörighetskravet till<br />

matematik D. På ITP koncentreras kursen Programkonstruktion 10p till 2.5 perioder.<br />

Under 2001 minskade antagningen till NVP och civilingenjörsprogrammen W och Q. Detta<br />

kommer att påverka oss under ett antal år framöver.Vi vill understryka att vi är beroende av<br />

vad som görs vid andra institutioner och inom programledningarna. Det är viktigt att<br />

8(29)


extraordinära åtgärder sätts in för att rekrytera till senare del i dessa program, liksom att<br />

arbeta för att denna trend inte fortsätter.<br />

DVP fyllde 20 år i 2001; jubileet firades i april 2002. I samband med firandet uppstod igen<br />

behovet av att ha en fungerande alumniverksamhet, och ambitionen att börja en sådan, bland<br />

studenter och anställda. Stöd som skulle behövas från central nivå är i första hand hantering<br />

av ett alumniregister kopplad till Uppdok. Idag förlorar studenter mycket snabbt efter sista<br />

registreringen sitt e-postkonto. Perioden borde åtminstone förlängas, men ännu bättre vore det<br />

om <strong>Uppsala</strong> universitet kunde erbjuda sina studenter ett "livslångt" e-postkonto.<br />

Kvalitetssäkring/utveckling<br />

Institutionen har sedan år 2000 en detaljerad uppföljning av antalet antagna och registrerade<br />

på varje kursinstans. Med denna modell kan vi ganska noggrant förutse antalet registreringar<br />

en termin framåt. Ett problem har visat sig vara att de avräkningar som fakulteten ger oss inte<br />

sker terminsvis, utan kalenderårsvis: en bråkdel av registreringar för period 2 räknas till<br />

nästföljande kalenderår. Detta gör det onödigt komplicerad att kontrollera våra siffror mot<br />

fakultetens.<br />

Arbetet med Teachers' Guide, som har tagits fram för att underlätta för nya (gäst)lärare att<br />

komma in i vår verksamhet samt för att komma överens om enhetliga rutiner inom<br />

institutionen, är ett fortlöpande arbete. Det finns även en kortfattad punktlista, ("lathunden")<br />

som varje lärare kan och bör använda inför och under en kurs där samma förhållande om<br />

kontinuerlig utveckling gäller.<br />

Kursvärderingar genomförs i princip på alla kurser. Det är i första hand programmen som<br />

ansvarar för detta. DVP och NVP betalar varsin kursamanuens för att sköta utvärderingarna.<br />

På civilingenjörsutbildningarna är utbildningskansliet ansvarigt och en förbättring i<br />

genomförandet har noterats för år 2001. För fristående kurser, som t.ex. distanskurser, har vi<br />

anställt en amanuens på deltid. Generellt sett är svarsfrekvensen varierande och tyvärr <strong>of</strong>ta<br />

låg.<br />

För de olika programmen finns programbaserad studievägledning. Utöver dessa bekostar<br />

avdelningarna kursrelaterad studievägledning.<br />

Kvalitetsarbete är en process som pågår kontinuerligt, och där alla deltar. Det handlar om<br />

deltagande i kurser, seminarier och konferenser, och om kursutvecklingen som sker inför<br />

varje kursstart. Även om det är svårt att få tiden att räcka till har vi arbetat målmedvetet på att<br />

förbättra vårt kursutbud.<br />

Supplemental Instruction, SI, har använts på en stor del av våra inledande<br />

programmeringskurser. Även om deltagandet varierat har verksamheten, med några få<br />

undantag, uppfattats positivt av studenter och lärare. Verksamheten anses så viktig att<br />

institutionen, tillsammans med matematiska institutionen, anställt en adjunkt med ansvar för<br />

SI-verksamheten.<br />

Nätuniversitetet har startats mycket snabbt med <strong>of</strong>ullständig information. Efter att ha utarbetat<br />

en policy för institutionen och fördelat tilldelade resurser på genomförande och utveckling av<br />

kurser under 2002/2003 anser vi oss dock ha situationen under kontroll och ser med tillförsikt<br />

9(29)


fram emot detta initiativ. Vi efterlyser dock tydligare vägledning från fakulteten om framtiden<br />

med nätuniversitetet, bl.a. angående hur ”nätkurser” ska marknadsföras och hur dess studenter<br />

ska ”bokföras”.<br />

Institutionen har arbetat aktivt med utbildningsplattformen PING PONG, både beträffande<br />

administration, teknisk hjälp och utbildning av lärare. Institutionen deltar också som<br />

representanter för <strong>Uppsala</strong> universitet i den nationella gruppen, PING PONG User Group<br />

(PAUG) som startade i december 2001. Gruppen arbetar med tekniskt, administrativt och<br />

pedagogiskt erfarenhetsutbyte inom området IKT i allmänhet och PING PONG i synnerhet.<br />

Samarbetet med <strong>Uppsala</strong> Learning Lab (ULL) har ökat, bl a genom Eva Pärt-Enander som har<br />

50% av sin tjänst som ”konsult för teknisk utveckling” vid ULL.<br />

Små kurser är dyra att genomföra och det är främst inom civilingenjörsutbildningarna som vi<br />

har sådana kurser. Under årets genomgång av studieplanerna utökades poängtalet på två<br />

kurser och två ströks. Vi räknar med att fortsätta agera i den riktningen, bl.a. beroende på att<br />

söktryck och antalet studenter sviktar på flera utbildningsprogram, t.ex. NVP och vissa<br />

civilingenjörsutbildningar. Det har bidragit till uppenbar minskning av antal studenter på<br />

många kurser och att antalet grupper minskats.<br />

Nya kurser introducerade i det reguljära utbudet under 2001 var ”Grundläggande<br />

programmering” i STS programmet, kurserna ”Medicinsk informatik” och ”Operatörer och<br />

användargränssnitt vid processtyrning” på IT programmet. Dessutom gavs under sommaren<br />

kursen “Kvantinformationsteori”.<br />

Institutionen är även aktiv i utveckling av det ännu inte fullt utbyggda STS programmet.<br />

Arbetsmiljön i datasalar har förbättrats genom inköp av 212 nya arbetsstolar för 427KSEK.<br />

Datasalarna är öppna 24 timmar per dag, 7 dagar i veckan.<br />

Institutionens Computer Science Education Research grupp har varit fortsatt aktiv, bl.a. med<br />

en lyckad ansökan till utbildningsvetenskapsforskningskommittéen. Michael Thuné är<br />

projektledare för ett treårsprojekt med en budget på över 3 MSEK där vi samarbetar med<br />

högskolan i Gävle. Arnold Pears har lett ett projekt inom Swedish Learning Lab där<br />

användning av/tillgång till en mobil miljö studeras. Institutionen har fortsatt projektet att<br />

utveckla handledning och examination i distansutbildning med utnyttjande av<br />

kommunikationscentret på Polacksbacken med stöd från distansutbildnings-myndigheten<br />

(Distum). Arbetet med själva kommunikationscentret har fortsatt.<br />

Institutionen genomförde år 2000 en självvärdering av datalogi/datavetenskapsområdet i den<br />

serie utvärderingar som högskoleverket genomförde, denna följdes upp av ett platsbesök av<br />

utvärderargruppen i början av 2001. Resultatet publicerades i maj 2001 och var mycket<br />

positivt för institutionen. Under 2001 genomfördes högskoleverkets utvärdering av området<br />

matematik. I den utvärderingen ingick numerisk analys och avdelningen för teknisk<br />

databehandling som en egen del. Slutrapporten publicerades 2002 och var mycket positiv för<br />

institutionens del.<br />

För rapporterna, se högskoleverkets<br />

http://www.hsv.se/publikationer/rapporter/utvardering.html<br />

10(29)


I februari 2001 genomfördes för andra gången ett informationsmöte för studenter och<br />

anställda kring RSI (musarm och liknande besvär).<br />

Ett "Centrum för kvinnliga forskare i beräkningsvetenskap" bildades hösten 2001. Centret<br />

fungerar som ett nationellt nätverk med avd för TDB som värd och initiativtagare.<br />

Bakgrunden till detta är att det på TDB finns en relativt sett stor andel kvinnor. Centret<br />

startade i samband med ett möte den 11 november 2001 som föranledde artiklar både i<br />

Universen och UNT.<br />

Resurser för kompetensutveckling av lärare<br />

Resurser för kompetensutveckling av lärare administreras <strong>of</strong>tast inte separat, utan ingår i<br />

tilldelningen för kurserna. Tyvärr är denna tilldelning allt för knapp, och har minskat för varje<br />

år, varför det svårt att prioritera kompetensutveckling. Pedagogisk utveckling sker mest<br />

genom kurser/föreläsningar anordnad av enheten för utveckling och utvärdering (<strong>of</strong>tast utan<br />

avgift).<br />

Exempel på satsningar som gjorts under året:<br />

Teacher’s Guide<br />

Pedagogiska kurser<br />

Kompetensutveckling av systemansvariga<br />

Kursutvärderingar<br />

Icke-programfinansierad studievägledning<br />

Kurs i svenska för nya, utländska lärare<br />

Avskrivningar av utrustning:<br />

Belopp 2001: 3,5 milj kr.<br />

Prognos 2002:<br />

Beräknade avskrivningskostnader 2002: minst 2,8 milj kr<br />

Avskrivningar på inköp före 2002: 2,3 milj kr.<br />

Avskrivningar på inköp vt 2002: 0,2 milj kr.<br />

Avskrivningar på inköp ht 2002 tillkommer.<br />

11(29)


1.2 Verksamhetsplan 2003<br />

Centrala problem<br />

De sjunkande ansökningssiffrorna till fakultetens utbildningsprogram gör att vi får en större<br />

spridning på förkunskaper hos våra studenter och dessutom en större risk för avhopp. Här är<br />

institutionen beroende av vad som görs vid andra institutioner och av fakulteten.<br />

Marknadsföring och information i största allmänhet är viktiga frågor i detta sammanhang.<br />

Under vårterminen kommer 9 lektionssalar att tillfälligt försvinna pga ombyggnad i hus 2. Det<br />

är av stor vikt att åtgärder för att hantera det vidtas snarast. Detta gäller även för det bortfall<br />

av stora föreläsningssalar som kommer att uppstå under höstterminen 2003. Det är i det<br />

sammanhanget viktigt att de projektinriktade kursernas lokalbehov tillgodoses.<br />

Vi har arbetat fram modeller för en enhetlig hantering av examensarbete på institutionen.<br />

Detta arbete är viktigt och bör fortsätta med att inkludera hur programspecifika krav tas om<br />

hand.<br />

Det är fortfarande svårt att engagera studenter i aktiviteter bredvid studierna (assistering på<br />

kurser, representation i olika råd etc.).<br />

Det är svårt att genomföra en långsiktig planering utan att känna till hur de finansiella<br />

ramarna kommer att vara i framtiden. Vi tror och hoppas att de nya modellerna för tilldelning<br />

och lokalkostnader kommer att förbättra tydligheten. Tydliga planer för hur under- respektive<br />

överproduktion hanteras är väsentliga för vårt budgetarbete och vår ekonomiska uppföljning.<br />

Konsekvenserna av vår tidigare överproduktion, ett kraftigt uppskrivet prestationskrav och en<br />

<strong>of</strong>ördelaktig beräkning av ersättning/prestation, och den mycket sena indragningen i<br />

budgetåret 2001 har varit demoraliserande.<br />

Lokalbrist och då framförallt för rum där projektorienterad undervisning kan bedrivas<br />

förväntas bli ett svårt problem att hantera. Det finns under de närmaste åren inget utrymme för<br />

expansion, något som gjort att databasgruppen som flyttades över från institutionen för<br />

informationsvetenskap inte kunnat samlokaliseras med resten av institutionen.<br />

Det händer att utbildningsprogram utanför fakulteten tillfrågar vår institution att ge en kurs<br />

inom programmet (språkteknologi, systemvetenskap). Betalningen blir sedan en<br />

förhandlingsfråga mellan vår institution och programansvarig institution för varje enskild<br />

kurs, som <strong>of</strong>tast blir ganska låg. Detta står i kontrast med att vår fakultet betalar teknik-priset<br />

för kurser som institutioner utanför fakulteten ger på t.ex. STS-programmet. För att få ett<br />

fungerande utbyte av kurser mellan fakulteterna efterlyses gemensamma och enkla rutiner för<br />

genomförande av kurser inom utbildningsprogram utanför fakulteten.<br />

Antagningssystemet för fristående kurs har stora brister.<br />

12(29)


Projekt<br />

Inom området "IT och lärande" pågår ett antal projekt:<br />

- Michael Thuné leder projektet ”Lärande, läranderesurser och lärandemiljöer inom<br />

datavetenskap” finansierat under tre år av vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga<br />

kommitté. Projektet genomförs i samarbete med högskolan i Gävle.<br />

- Arnold Pears kommer att fortsätta ett projekt inom BASTU där användning av/tillgång<br />

till en mobil miljö studeras.<br />

- Mats Daniels kommer att fortsätta ett projekt inom BASTU där former för distribuerad<br />

undervisning med lokal kontroll studeras.<br />

- Anders Berglund tog en licentiatexamen under 2002 och beräknas doktorera under<br />

2003. Dessa doktorandstudier är inriktade på peer-learning i Runestone och finansieras<br />

av KK-stiftelsen samt utbildningsvetenskapsforskningskommittéen.<br />

- Inom nätuniversitetet kommer tre kurser; ”Datakommunikation”, ”Datorer och<br />

programmering TDB2” och ”Design och konstruktion av användargränssnitt”, att<br />

anpassas på olika sätt till andan i nätuniversitetet.<br />

- Utveckling av en kurs ”Programmering och beräkningsteknik för naturvetare NV1”,<br />

10p. Kursen ges på NV-programmets ingångar mot biologi, kemi, geologi och ersätter<br />

en tidigare kurs.<br />

Kompetensutveckling<br />

IT-området befinner sig i en hastig utveckling. Det är därför nödvändigt med kontinuerlig<br />

kompetensutveckling. Vårt mål är att institutionens medarbetare, såväl lärare som<br />

administrativ och teknisk personal, ska få möjlighet att utveckla sig. Vi planerar att avsätta<br />

resurser ur såväl grundutbildnings- som forskningsmedel för detta ändamål. Det är strategiskt<br />

viktigt för institutionen att prioritera våra kvinnliga lärare: våra kvinnliga studenter behöver<br />

goda förebilder.<br />

Det är viktigt att definiera vad som menas med kompetensutveckling i GU-sammanhang. Vi<br />

anser att forskning ska heta forskning, inte kompetensutveckling. Det betyder att forskningen<br />

ska finansieras med forskningsmedel, och att externa medel kompletteras med fakultetsmedel<br />

för att medge "fri" forskning, samt kompetensutveckling inom forskningen. Detta är en<br />

nödvändighet för att attrahera nya disputerade lärare. Dessutom bör det inom ramen för GU<br />

finnas medel för kompetensutveckling: för pedagogisk utveckling, för skapandet av nya<br />

kurser, samt för kontinuerlig utveckling av befintliga kurser.<br />

Kommunikationscentrum Polacksbacken, som byggts upp med hjälp av centrala medel är<br />

lokaliserat till Hus 1 på MIC. Där finns utrustning och programvara för videokonferenser mm<br />

på Internet. Institutionen har i samarbete med Institutionen för informationsvetenskap fått<br />

projektmedel från Distansutbildningsmyndigheten (Distum) för utveckling av handledning<br />

och examination i distansutbildning med utnyttjande av kommunikationscentret. Den<br />

kompetens och erfarenhet som byggs upp kommer också att vara till nytta även för<br />

kursgivning på Campus. Det skapas också möjligheter att öka insatserna i distansutbildning/elearning.<br />

Det finns ett stort behov av och en stor marknad för distanskurser inom<br />

institutionens område.<br />

Trivsel i arbetet är en viktig faktor för att kunna genomföra ett gott arbete. Vi noterar med<br />

glädje att en reform när det gäller omtentor är på gång. Den i många fall helt orimliga<br />

13(29)


situationen inför omtentorna i januari och juni har varit ett stressmoment. Vi förutspår också<br />

att reformen kommer att innebära besparingar genom att möjliggöra säkrare prognoser vad<br />

gäller antalet tentander. Det är dock viktigt att följa upp om det får konsekvenser för<br />

studenternas genomströmning.<br />

Ansökan BASTU-medel<br />

Nedan finns två förslag beträffande BASTU-medel<br />

1. Medel för att utveckla en temaperiod (period 44) inom civilingenjörsprogrammet<br />

System i teknik och samhälle ("humanistingenjörsprogrammet").<br />

Temaperioden ska bidra till integrationen mellan ämnena och helheten inom programmet.<br />

På grund av programmets uppläggning (se nedan under bakgrund) existerar det idag inga<br />

"färdiga" kurser som kan användas. De nya kurserna utvecklas så att vi tar till vara<br />

studenternas kunskaper inom såväl humaniora och samhällsvetenskap som teknik och<br />

naturvetenskap och arbetar med tvärvetenskap och integration av olika ämnen, likaväl som<br />

pedagogisk förnyelse och integration av olika arbetsformer.<br />

Temaperioden omfattar 10 poäng och består av kurserna Komplexa system i teknik och<br />

samhälle: teknik, respektive Komplexa system i teknik och samhälle: humaniora. Ett<br />

överordnat syfte är att förverkliga integrationen av teknik- och vetenskapsstudier med<br />

utbildningens tekniska och naturvetenskapliga innehåll. Studenterna ska inom temaperioden<br />

inom ramen för ett projekt belysa ett komplext, dynamiskt system ur både tekniska och ett<br />

övergripande humanistiskt perspektiv, det senare baserat på teknik- och vetenskapsstudier. I<br />

kursen Komplexa system i teknik och samhälle där teknik ingår, särskilt teorimoment kring<br />

icke-linjära system. Projekten anpassas till utbildningens två rekommenderade studiegångar<br />

(<strong>Information</strong>steknologi respektive biologiska system).<br />

Utbildningen inleds med en introduktionskurs där studenterna också i projektgrupper arbetar<br />

med olika stora tekniska system. Den aktuella temaperioden syftar till att binda ihop stora<br />

delar av utbildningens innehåll i en mer omfattande temaperiod med ett större projektarbete<br />

som spänner över flera olika vetenskapliga discipliner.<br />

Arbetet avses påbörjas under ht 2002 genom att de lärare och institutioner som ska medverka<br />

identifieras och påbörjar sitt arbete. Under 2003 fortsätter arbetet med att utveckla och också<br />

eventuellt pröva innehållet i det två aktuella kurserna:.<br />

Ekonomiska ramar:<br />

Kostnad (arbetstid) 100.000 kr<br />

Kostnader för kurskollegiet, studiebesök, litteratur, internat mm 20.000 kr<br />

Totalt sökt belopp /termin: 120.000 kr<br />

Personal:<br />

Bengt Carlsson, avd för systemteknik<br />

Jörgen Nissen, avd för människa-dator interaktion<br />

Christina Björkman, avd för datorteknik<br />

NN, inst f biologisk grundutbildning<br />

Sven Widmalm, inst f idé- och lärdomshistoria<br />

NN, inst f idé och lärdomshistoria eller annan humanistisk inst<br />

14(29)


Studeranderepresentanter kommer också att delta i utvecklingsarbetet<br />

Bakgrund<br />

Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle (- en utbildning till<br />

"humanistingenjör") startade hösten 2000. Programmet har en unik tvärvetenskaplig pr<strong>of</strong>il<br />

genom att en tredjedel (60 poäng) utgörs av humaniora/ samhällsvetenskap. Utbildningen<br />

domineras av teknik, naturvetenskap och matematik med fokus på komplexa, dynamiska<br />

system, som lägger grunden för traditionellt civilingenjörskunnande. Denna del syftar till<br />

kunskaper i modellering, analys, simulering och styrning av komplexa, dynamiska<br />

system/nätverk. Det humanistiska/ samhällsvetenskapliga innehållet motsvarar det<br />

tvärvetenskapliga området teknik- och naturvetenskapsstudier, som internationellt benämns<br />

STS (Science and <strong>Technology</strong> Studies) och byggs upp av kurser i traditionella ämnen som t<br />

ex idé- och lärdomshistoria, filos<strong>of</strong>i, kulturgeografi och företagsekonomi mm. Det<br />

humanistiska/ samhällsvetenskapliga blocket avslutas med en tio-poängsuppsats med djup och<br />

omfattning motsvarande C-nivå. Utformningen av denna del innebär att en bredare<br />

teknikdefinition, som tar hänsyn till att teknik och tekniska system är produkter av mänsklig<br />

verksamhet och utgör delar av sociala strukturer, blir en del av civilingenjörens tekniska<br />

kunnande.<br />

Utbildningen syftar till att utbilda civilingenjörer som utöver att behärska teknik,<br />

naturvetenskap och matematik också har insikter i hur människan och samhället fungerar och<br />

som förstår att teknikanvändning också beror på historiska, kulturella, individuella och<br />

samhälleliga faktorer. Ett mål är att de ska kunna arbeta med teknisk utveckling och ta hänsyn<br />

till de människor som använder tekniken, de organisationer och sammanhang där den ska<br />

brukas, det vill säga att utvecklingen sker i samklang med användarnas behov och situation.<br />

<strong>Information</strong>stekniken har en central position inom utbildningen. Redan i den första kursen, en<br />

introduktionskurs till programmet, behandlas IT-området, bl a i föreläsningar och i två av de<br />

sex projekt som genomfördes i årets upplaga av kursen. Vidare läser samtliga studenter 15<br />

poäng inom datavetenskap/teknik under de två första åren (grundläggande programmering,<br />

datastrukturer och databaser samt numeriska metoder). Under det tredje året läses 15 poäng<br />

systemtekniska kurser, såsom dynamiska system, reglerteknik och systemanalys. Dessa kurser<br />

utgör grunden i studenternas tekniska fördjupning. Användning av IT-baserade hjälpmedel<br />

såsom datorer är också central i många kurser, t ex för att ersätta "våta" laborationer i biologi<br />

och kemi, och för att modellera, analysera och simulera system.<br />

Studenten avslutar programmet med en av två pr<strong>of</strong>iler (motsvarande 20 - 25 poäng), en mot<br />

fördjupad systemteknik och IT, den andra mot biologiska system.<br />

För mer information om programmet, se http://www.humanisting.nu<br />

2. Utveckling av individualiserad undervisning i beräknings- och datavetenskap bl a för<br />

i kurspaket för breddmagisterutbildning<br />

Bakgrund<br />

Det finns fr o m vårterminen 2003 ett kurspaket Beräkningsvetenskap, 20p utannonserat. Vi<br />

planerar att "bredda" detta kurspaket och har ansökt om en motsvarande inriktning inom<br />

magisterexamen med ämnesbredd. Målgruppen för paketet är yrkesverksamma ingenjörer och<br />

motsvarande samt studenter vid andra högskolor, där paketet kan fungera som en påbyggnad<br />

för forskarstuderande inom olika ämnen och/eller utländska studenter<br />

15(29)


Det är ett faktum att vi har det största utbudet i landet av kurser av denna typ och inom detta<br />

område. Det är också ett område som inte finns i någon högre grad hos de mindre och<br />

medelstora högskolorna och universiteten. Detta, tillsammans med att paketet ges på distans<br />

bör kunna öka attraktionskraften hos grupperna ovan.<br />

De kurser som planeras ingå i paketet är<br />

Numerisk analys HPB, 5p<br />

Objektorienterad vetenskaplig programmering HPB, 5<br />

Programmering av parallelldatorer HPB, 5p<br />

Vetenskaplig visualisering, 5p<br />

Databaser, 5p<br />

Projekt 5p<br />

Examensarbete 10 alt 20p<br />

Kurserna ska kunna läsas av studenter med mycket heterogen bakgrund. I målgruppen ingår<br />

studenter från hela Sverige samt även utländska studenter. Det är därför viktigt att samtliga<br />

kurser ges på distans med flexibel kurstakt, att kurserna har ett individualiserat och<br />

modulariserat innehåll och att samtliga kurser ges på engelska<br />

Projektbeskrivning<br />

Vi söker medel för utveckling av individualiserad undervisning enligt ovan. Utveckling sker<br />

under 2003 för fyra av kurserna, samt under 2004 för två kurser samt examensarbetet. Vi har<br />

tidigare, från arbetet med den nationella forskarskolan NGSSC (National Graduate School in<br />

Scientific Computing) mött heterogena studentgrupper med modulariserad undervisning, dvs<br />

kursen är indelad i moduler där studenten kan välja moduler som passar hans/hennes<br />

bakgrund och intressen. Vi avser att använda samma typ av upplägg här och bygga vidare på<br />

erfarenheterna därifrån. Resultat från andra pågående projekt t ex inom Computer<br />

Science Research Group kommer också att utnyttjas.<br />

Kurserna ska ges som distanskurser, där undervisningen kommer att ske över internet. Vi<br />

kommer att använda någon utbildningsplattform till detta, sannolikt PING PONG. Även delar<br />

av examination kommer att ske via webbaserad redovisning. Kurserna ska ha en given<br />

startpunkt men i övrigt är kurstakten individuell. Erfarenheter från många håll säger att<br />

en tydlig startpunkt för distanskurser främjar genomströmning och effektivitet och förhindrar<br />

att kursen "rinner ut i sanden".<br />

Lärarrollen kommer att vara okonventionell och innebära handledning över internet av<br />

grupper av studenter och enskilda. Samarbeten mellan studenter ska organiseras och<br />

stimuleras, då detta är en viktig del av inlärningen. Inlämnings- och projektuppgifter ska lösas<br />

i grupper över nätet, t ex genom att använda diskussionsgrupper. Diskussionsgrupper blir<br />

således en del av inlärningen och även av examinationen. För motivationens skull kommer det<br />

att behövas bra och tillämpningsnära inlämnings- och demonstrationsuppgifter av olika slag.<br />

Vi ansöker om medel för utveckling enligt:<br />

År 1 (2003)<br />

Utveckling av metoder och material för fyra kurser, ca 1.5<br />

lektormånader per kurs: 360 kkr.<br />

År 2 (2004)<br />

Kursutveckling 2 kurser: 180 kkr<br />

Utveckling examensarbete: 40 kkr<br />

16(29)


År 3 (2205)<br />

Utvärdering samt revision av kurser: 100 kkr<br />

Totalt belopp: 680 kkr<br />

Ansvarig personal:<br />

Ansvarig för projektet är Stefan Pålsson. Andra personer kommer att vara ansvariga för<br />

utveckling av respektive kurs. Personer som kan engageras i arbetet är bland annat Maya<br />

Neytcheva och Richard Wait.<br />

17(29)


2 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING<br />

2.1 Verksamhetsberättelse 2001<br />

Forskning<br />

Vi har, i enlighet med fakultetens anvisningar lagt in publikationerna från 2001 i<br />

universitetets publikationsdatabas. Observera att denna databas inte kan användas för tiden<br />

fram t o m 2000, eftersom vi inte lagt in data för dessa år. Istället hänvisar vi till de<br />

verksamhetsberättelser vi inlämnat tidigare år.<br />

Totalt har 5 doktorsexamina och 13 licentiatexamina avlagts under 2001. Antalet<br />

publikationer i tidskrifter och konferenser med refereeförfarande uppgår till 155 (varav<br />

tidskrifter 73, proceeding 1, konferensbidrag 77, bok 1, bokkapitel 3). Det ska betonas att<br />

inom dataområdet är det i stor utsträckning de ledande konferenserna som har hög prestige<br />

snarare än tidskrifter, varför sådana bidrag är svårare att få accepterade. Därför är totalsiffran<br />

den mest relevanta i vårt fall.<br />

I nedanstående sammanställning av de olika programmen har vi använt en uppdelning i de av<br />

fakulteten definierade forskningsprogrammen, som i vårt fall sammanfaller med institutionens<br />

avdelningar. Vi har alltså inte använt de nya breda forskarutbildningsämnena, eftersom vi<br />

bedömer att detta skulle göra informationen mer svårtolkad. Däremot har vi i tabellen angett<br />

motsvarigheten enligt de nya benämningarna.<br />

Det är också värt att notera att 12 patent finns registrerade i databasen för år 2001.<br />

Program Ämnesbenämning Dyrbar<br />

utrustn<br />

separat<br />

Totalt<br />

extern<br />

anslag<br />

tkr<br />

Antal publikationer<br />

m refereeförfarande*<br />

Datalogi Datavetenskap 4 995 18<br />

Datorteknik Datavetenskap<br />

Datavetenskap inriktn<br />

realtidssystem<br />

Datavetenskap inriktn<br />

datorkommun<br />

15 328 30<br />

Människadatorinteraktion<br />

Numerisk<br />

analys<br />

Reglerteknik<br />

Människadatorinteraktion<br />

Beräkningsvetenskap<br />

Beräkningsvetenskap<br />

inriktn numerisk analys<br />

Elektroteknik inriktn<br />

reglerteknik<br />

Elektroteknik inriktn<br />

signalbeh<br />

Elektroteknik inrikt<br />

systemanalys<br />

5 502 11<br />

4600<br />

Parallelldator 8 898 31<br />

3 287 65<br />

*Siffrorna i tabellen kan förväntas öka en del eftersom alla publikationer för 2001 ännu inte<br />

inrapporterats.<br />

18(29)


Forskarutbildning<br />

Forskarkurser vid IT-institutionen år 2001<br />

Namn Poäng Antal deltagare<br />

Advanced Array Processing 8 5<br />

Artificiella neuronnät 4 2<br />

Avancerad kurs i datakommunikation 5 2<br />

Avancerad kurs i datorarkitektur 5 9<br />

Classic articles in numerical analysis 5 19<br />

Initial boundary Value Problems II 5 10<br />

Initial Boundary Value Problems 5 15<br />

Iterative Methods II 5 8<br />

Kolmogorov Complexity 5 16<br />

Moderna systemutvecklingsmodeller i ett MDI-perspektiv 5 6<br />

Nonlinear Hyperbolic Conservation Laws 5 10<br />

Numerical Solution <strong>of</strong> ODE 5 13<br />

Process Algebra 5 20<br />

Rekursiv identifiering 7 5<br />

Reaktiva system 4 9<br />

Scripting: Higher-Level High-Performance Computing 3-4 15<br />

Stokastiska dynamiska system 10 6<br />

Symosa seminar 2 10<br />

Säkerhetskritiska system,seminarieserie 10 15<br />

Tillämpad systemanalys 5 5<br />

Dessutom organiserade institutionen, genom avdelningen för TDB, två forskarkurser i<br />

nationella forskarskolan för teknisk-vetenskapliga beräkningar (NGSSC):<br />

Numerical Analysis NGSSC 3 11<br />

Object Oriented Scientific Programming 3 9<br />

Det har dessutom givits ett stort antal kurser, <strong>of</strong>ta läskurser, med enstaka deltagare.<br />

2.2 Verksamhetsplan bå 2003<br />

Prognos externa anslag 2003<br />

Den bästa prognos vi för närvarande kan ge är att anslagen 2003 blir <strong>of</strong>örändrade i förhållande<br />

till 2002. I tabellen nedan redovisas därför beloppen i institutionens budget för 2002.<br />

Bidrags fo varav EUbidrag<br />

Uppdrags fo Summa totalt<br />

Tkr Tkr Tkr Tkr<br />

Datalogi 6 049 920 378 6 427<br />

Datorteknik 16 592 3 850 168 16 760<br />

MDI 9 603 800 1 321 10 925<br />

Systemteknik 5 057 350 5 407<br />

TDB 10 796 0 10 796<br />

Summa 48097 2217 50 314<br />

19(29)


3 ANSÖKNINGAR OM MEDEL FÖR SÄRSKILDA ÄNDAMÅL<br />

3.1 Medel för verksamhetsanknutna ombyggnader och inredning<br />

Så länge lokalutredning pågår kan vi inte förutsäga behovet av ombyggnader och inredning.<br />

3.2 Underlag för fakultetens prioritering av byggprojekt<br />

Lokalutredning pågår. (1999/511).<br />

Planering av ombyggnader av MIC pågår för fullt. Tyvärr har beslut om länkbyggnaden<br />

mellan hus 2 och hus 3 inte tagits. Detta är mindre framsynt, eftersom det är uppenbart att<br />

nuvarande byggnader är svåra att utnyttja effektivt och att anpassa till vissa av de krav som<br />

institutionen har. Idag saknas angöringspunkt, reception, foajé och ändamålsenliga och<br />

effektiva lokaler för studerandekansliet. MIC-institutionerna ansvarar för nära hälften av<br />

fakultetens grundutbildning och praktiskt taget alla programstudenter läser någon kurs här.<br />

För många studenter är MIC den första studiemiljö de möter vid universitetet. Det är därför<br />

strategiskt viktigt för fakulteten att lokalstandarden på MIC är god. En länkbyggnad skulle<br />

öka funktionaliteten på MIC avsevärt och kunde ge möjlighet till specialanpassade och<br />

pr<strong>of</strong>essionella lokaler för delar av UPPMAX, Virtual reality mm. Vi förstår de ekonomiska<br />

problem som finns inom fakulteten, men det bör vara möjligt att göra lokalbesparingar på<br />

annat håll som kompenserar den ökade lokalkostnad som länkbyggnaden ger upphov till.<br />

Tillkommande lokalkostnad för länkbygganden: ca 3-4 miljoner kronor per år.<br />

Datorutställning på MIC - En del av ett framtida Teknikmuseum?<br />

Föreningen UPDATE bildades 1983, med Stacken i Stockholm som förebild. UPDATE har<br />

för tillfället ca 150 medlemmar, vilka är studenter, alumni eller anställda vid <strong>Uppsala</strong><br />

universitet. Verksamheten tog fart på allvar 1991 i samband med avvecklingen av de två<br />

DEC-20 maskiner som använts inom grundutbildningen (främst DVL och MNL). Föreningens<br />

lokaler består av DEC-20 maskinernas datorhall (ca 100 kvm). UPDATE har sedan tidigt 90-<br />

tal tagit hand om ett flertal gamla maskiner "donerade" av institutionerna på Polacksbacken,<br />

och även gamla maskiner som donerats av andra institutioner inom <strong>Uppsala</strong> universitet. Man<br />

har, så gott det går, försökt behålla maskinerna i drift (både hård- och mjukvarumässigt).<br />

Vad man behöver är medel för:<br />

- Lagring - medel för täckande av hyreskostnader<br />

- Utställning - kanske några montrar att ställa ut i hus 1,2,4, eller ännu hellre i den<br />

planerade länkbyggnaden om den kommer till stånd<br />

- Labb-utrymme - "retro-labb".Här finns unika möjligheter att köra HP-Basic, ett antal<br />

utdöda LISP och Prolog dialekter, mm<br />

20(29)


3.3 Medel för utrustning<br />

Vi äskar här inga särskilda medel för utrustning, eftersom det tydligt meddelats från<br />

fakulteten att vi inte kan påräkna några sådana medel. Trots detta strävar vi efter att även<br />

framöver kunna hålla en hög nivå på dator- och annan utrustning, både kvantitativt och<br />

kvalitativt. Vi förutsätter också att problemet med tillkommande kostnader i samband med ITinstitutionens<br />

särskilda uppdrag att tillhandahålla datorresurser för andra studenter än våra<br />

egna får en tillfredsställande lösning.<br />

4 INSTITUTIONSSTYRELSENS SAMMANSÄTTNING<br />

Ledamöter perioden 2000-09-01 -- 2003-08-31:<br />

Ordinarie ledamöter<br />

Lärare: Lina von Sydow, Sverker Holmgren, Per Lötstedt, Björn Victor, Roland Bol<br />

TA-personal: Roland Grönroos<br />

Studenter: Dan Wallin, Peter Sandström (DVP), Gustav Dahlin (ITP)<br />

Suppleanter<br />

Lärare: Torsten Söderström, Jan Gulliksen<br />

TA-personal: Elisabeth Lindqvist<br />

Studerande: Daniel Noreland, Erik Magnusson (DVP), Christopher Taylor (ITP)<br />

Styrelsens sammansättning: Nio ordinarie ledamöter, varav en kvinna samt sex suppleanter,<br />

varav en kvinna.<br />

21(29)


5 ÖVRIGT<br />

5.1 Arbetsmiljöplan<br />

Arbetsmiljöplan<br />

Arbetsmiljöplanen har upprättats i samarbete med skyddsombuden.<br />

Tonvikten i arbetsmiljöarbetet under 2001 har varit att fortsätta arbetet med att bygga upp en<br />

väl fungerande och stabil organisation med tydliga roller.<br />

En arbetsgrupp bestående av Anna Blomberg, Ivan Christ<strong>of</strong>f, Olle Eriksson, Erik Hagersten,<br />

Håkan Lanshammar, Lotta Lundell och Daniel Noreland tog fram ett förslag till ny<br />

organisation, som var klart i november 2001 (se bil 1).<br />

Datordrift<br />

En utredning av organisation av datordriften vid IT-institutionen har gjorts av Tom Smedsaas.<br />

Utredningens följande 9 förslag antogs vid styrelsemötet 011122:<br />

1. Flytta ansvar och kostnader (för såväl drift som kapital) för grundutbildningsdatorer<br />

från avdelningarna till institutionen. På sikt bör samma sak göras för personalens<br />

basdatorer.<br />

2. Ge en person ett tydligt lednings- och samordningsansvar för systemgruppen.<br />

3. Ge systemgruppen eget budgetansvar för driften.<br />

4. Inrätta en kontakt- och referensgrupp. Gruppen skall också svara för budgetberedning<br />

samt strategi- och policyfrågor.<br />

5. Definiera vilka system som och vilka tjänster som systemgruppen skall hantera och<br />

vilka övergripande prioriteringar som skall göras. Definiera baskonfiguration, back-up<br />

och säkerhetsfunktioner. Inför en enkel tidredovisning.<br />

6. Se till att systempersonalen får möjlighet till koncentrerat arbete på olika projekt.<br />

Detta är åtminstone delvis genomfört genom ”datorquratorn”.<br />

7. Prioritera arbetet med en unifiering av basdatorsystemen i hus 1 och 2.<br />

8. En gemensam lokalisering bör beaktas vid kommande byggnationer och<br />

omlokaliseringar men behöver inte prioriteras just nu.<br />

9. Utred vilken nivå på säkerhet som vi behöver med hänsyn till krav på tillgänglighet,<br />

krav på skydd av information, kostnader etc.<br />

Administration<br />

Administrationen i den nya storinstitutionen har delvis samlokaliserats och centraliserats<br />

under 2001. Det har lett till kortare och enklare kommunikationsvägar inom gruppen, bättre<br />

möjligheter för specialisering och koncentration på ett visst arbetsområde vilket ger högre<br />

kompetens samt mindre sårbarhet för personalförändringar och bättre back-up vid semestrar<br />

etc.<br />

En befattning som ekonomi- och personaladministratör renodlades och bytte namn till<br />

personaladministratör. Personaladministrationen på institutionen är av så stor omfattning att<br />

22(29)


det krävs en heltid som arbetar med dessa frågor. Det innebär också utökade möjligheter för<br />

tid till strategiskt personalarbete och egen kompetensutveckling.<br />

IT-institutionens arbetsmiljöarbete under 2001<br />

Fysisk arbetsmiljö<br />

En skyddsrond genomfördes den 17 maj 2001. En uppföljning av identifierade problem<br />

gjordes under november 2001. Då var samtliga problem åtgärdade. De flesta problem<br />

handlade om trasiga lampor, lösa sladdar, lösa handtag på fönster och dörrar etc.<br />

Psykosocial arbetsmiljö<br />

Den enkätundersökning som gjordes i samarbete med Previa i december 2000 resulterade i ett<br />

antal rekommendationer från Previa som följer nedan.<br />

Då många av de anställda inte känner till beredskapsplanen för olyckor, brand eller risk för<br />

detta, bör en handlingsplan upprättas. Universitetet planerar att genomföra en gemensam<br />

utbildning i brandskydd för anställda under vt –02. Institutionen avvaktar åtgärder tills dess.<br />

Undersökningen visade också att många har symtom från nacke, skuldror, axlar, armar och<br />

ländrygg. Det beror med stor sannolikhet på att personalen hela eller stor del av arbetsdagen<br />

har stillasittande arbete vid dator. För att undvika belastningsbesvär rekommenderas<br />

personalen att röra på sig, göra pausgymnastik t ex med hjälp av något dataprogram. Att ta en<br />

promenad i samband med lunchen är också ett bra sätt att röra på sig.<br />

Prefekt och avdelningsföreståndare har haft utvecklingssamtal med en del av medarbetarna.<br />

Regelbundna möten hålls mellan olika personalkategorier.<br />

All personal fick erbjudande att under våren 2001 göra friskvårdspr<strong>of</strong>iler genom Previa. Detta<br />

utnyttjades av många medarbetare.<br />

Hela Institutionen samlades i september 2001 vid Aronsborg för att under avspända former<br />

diskutera institutionens mål och strategier. Detta engagerade alla och många goda förslag kom<br />

fram. Ett uppföljningsmöte har senare hållits, men detta arbete är ännu inte avslutat.<br />

Arbetsmiljöplan 2003<br />

Åtgärdsförslag Tidsplan Ansvarig<br />

Fysisk arbetsmiljö<br />

Erbjuda personalen att göra friskvårdspr<strong>of</strong>iler<br />

genom Previa vt 2003 Prefekt<br />

personaladministratören<br />

Göra ergonomisk kontroll av den fysiska arbetsmiljön<br />

hos de anställda som bytt arbetsrum vt 2003 Prefekt<br />

personaladministratören<br />

23(29)


Psykosocial arbetsmiljö<br />

Uppföljning av hur många anställda som haft<br />

utvecklingssamtal under 2002, samt utvärdering<br />

av kvalitén.<br />

vt & ht 2003 Prefekt<br />

personaladministratören<br />

Följa upp och tydliggöra arbetsmiljöorganisationen, ht 2003 Prefekt<br />

delegera vissa arbetsmiljöuppgifter till<br />

personaladministratören<br />

avdelningsföreståndare och motsvarande<br />

Följa upp och slutföra arbete med att fastställa ht 2003 Prefekt<br />

mål och strategier för institutionen<br />

Styrelse<br />

5.2 Jämställdhetsplan<br />

Uppföljning av jämställdhetsutvecklingen<br />

Åtgärder i anslutning till jämställdhetsplanen 2001/2002<br />

Enligt den jämställdhetsplan, som antogs av institutionsstyrelsen 2001-05-29, skall det vid<br />

Institutionen för informationsteknologi finnas kontaktombud för jämställdhetsfrågor samt för<br />

frågor rörande sexuella trakasserier. Dessa har under 2001/2002 varit Daniel Noreland<br />

respektive Lotta Lundell.<br />

Sedan 2001 drivs ett projekt (”Händerna på täcket”) med syfte att skapa en studiemiljö i<br />

institutionens lokaler som är välkomnande för alla. Projektet syftar i första hand till att<br />

komma till rätta med de problem som tidigare förekommit i form av nedladdning och utskrift<br />

av material av kränkande karaktär i datorlabben. Sedan projektet inleddes har inga klagomål<br />

av dylik karaktär inkommit till kontaktombuden.<br />

Till institutionens jämställdhetsmål hör att minska den stora snedfördelningen mellan antalet<br />

män och kvinnor i samtliga personalkategorier. Institutionen strävar därför efter att utforma<br />

alla platsannonser på ett neutralt sätt, samtidigt som vi uppmanar personer av<br />

underrepresenterat kön (kvinnor för lärartjänster och män för administratörstjänster) att söka.<br />

När det gäller lärartjänster kompletteras annonserna vidare med personliga uppmaningar till<br />

kvinnor att söka tjänsterna. Problemen att rekrytera kvinnor till lärartjänster kvarstår dock,<br />

men institutionen har under 2001 lyckats rekrytera en kvinnlig lektor (Maya Neytcheva från<br />

Holland). Vidare har en manlig ekonomiadministratör rekryterats (Patrik Johansson).<br />

Institutionen har ett introduktionsdokument (”Teacher’s guide”) för nya lärare. Inför nästa<br />

läsår ingår i detta formuleringar gällande vikten av att behandla alla studenter lika oavsett<br />

kön, att lärare på första kursen i programmering skall informera eleverna om att de regler de<br />

skriver på skall följas samt att tillämpningsexempel inte alltid skall väljas från traditionellt<br />

manliga miljöer.<br />

Jämställdhetsplanen föreskriver en fortlöpande kontakt mellan institutionens<br />

jämställdhetsombud och personer med motsvarande funktion på studentsidan. Under våren<br />

har en förfrågan angående studenternas uppfattning av jämställdhetsläget skickats till <strong>Uppsala</strong><br />

teknolog- och naturvetarkårs studiesociala utskott. Institutionen väntar för närvarande på<br />

24(29)


en sammanställning av resultatet av förfrågningen. I övrigt upprätthålls informella kontakter<br />

med andra representanter för GU-sidan. Inga missförhållanden vid institutionen har härvid<br />

påtalats.<br />

För att stärka gemenskapen mellan institutionens kvinnor har de möjlighet att på<br />

institutionens bekostnad träffas och äta lunch en gång per termin. Ett sådant möte ägde rum<br />

under hösten.<br />

Övriga åtgärder<br />

Institutionen driver utveckling av, och deltar i, utbildningsprogram som kan vara mera<br />

lockande för kvinnor än traditionella datavetenskapliga och tekniska utbildningar. En sådan<br />

utbildning är civ ing programmet System i teknik och samhälle. Under 2002 startar även ett<br />

nytt kurspaket i medicinsk systemteknik. Vidare ger institutionen kurser på ett antal<br />

civilingenjörsprogram med relativt jämn könsfördelning.<br />

Institutionen är ansvarig för ett nystartat nätverk för kvinnliga forskare inom<br />

beräkningsvetenskap. Tanken med nätverket är både att skapa en naturlig mötesplats, och att<br />

utåt synliggöra de kvinnor som faktiskt är aktiva inom forskningsområdet.<br />

Det är ett faktum att roten till problemen med att rekrytera kvinnor till vissa<br />

utbildningsprogram samt forskarutbildning i mångt och mycket står att finna långt innan<br />

individerna når universitetsvärlden. De direkta åtgärder som institutionerna kan vidta är tyvärr<br />

ganska begränsade. Trots det har institutionen viss verksamhet som syftar till att mera<br />

långsiktigt sprida intresset för teknik och naturvetenskap, och skapa kontakter. Institutionen<br />

tar sedan ett antal år emot kvinnliga PRAO-elever från högstadiet. Ett annat pågående initiativ<br />

är att bjuda in kommunens daghem för att komma och titta på och leka med en av<br />

datorlabbens Legorobotar. Detta har varit mycket uppskattat både bland barnen,<br />

daghemspersonalen och föräldrarna, och bidrar till att avdramatisera teknik och<br />

naturvetenskap samt högskolevärlden i allmänhet. Projektet som sköts av studenter från ITprogrammet<br />

har rönt en hel del positiv publicitet.<br />

Jämställdhetsplan vid Institutionen för informationsteknologi 2002/2003<br />

Denna plan omfattar all verksamhet inom Institutionen för informationsteknologi. Alla<br />

anställda och alla studenter inom institutionen är därmed berörda. Planen kompletterar<br />

<strong>Uppsala</strong> universitets och Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens jämställdhetsplaner.<br />

Jämställdhetsplanen gäller för år 2002/2003 och antogs vid institutionsstyrelsens<br />

sammanträde den 23/5-2002. De juridiska utgångspunkterna för jämställdhet finns angivna i<br />

<strong>Uppsala</strong> universitets jämställdhetsplan, vilken finns tillgänglig via universitetets hemsida.<br />

Innehåll<br />

1. Ansvarsfördelning<br />

2. Överordnade jämställdhetsplaner<br />

3. Beskrivning av tidigare genomförda jämställdhetsåtgärder<br />

4. Analys av jämställdheten vid institutionen<br />

5. Mål och åtgärder år 2002/2003<br />

25(29)


1 Ansvarsfördelning<br />

Prefekten har det övergripande ansvaret för jämställdhetsarbetet vid institutionen. Vid<br />

institutionen skall finnas ett av institutionsstyrelsen utsett kontaktombud för jämställdhet.<br />

Kontaktombudet har i ansvar att följa och utvärdera jämställdhetsarbetet, planera och<br />

genomföra jämställdhetsprojekt, samt ansvara för att jämställdhetsplanen uppdateras<br />

kontinuerligt. Kontaktombudet skall också ge studenter och anställda stöd beträffande<br />

problem och frågor som rör jämställdhet inom institutionen.<br />

2. Överordnade jämställdhetsplaner<br />

Universitetet och fakulteten har antagit egna jämställdhetsplaner som är överordnade<br />

institutionens.<br />

3 Tidigare genomförda jämställdhetsåtgärder<br />

Detta är det andra året som institutionen har en jämställdhetsplan. För en utvärdering av<br />

jämställdhetsarbetet det gångna året se ovan.<br />

4 Analys av jämställdheten vid institutionen<br />

I detta kapitel redovisas och analyseras jämställdheten inom institutionen inom några valda<br />

områden. åtgärder som följer av denna analys och som bör vidtas under nästkommande år<br />

återfinns i avsnitt 5. Som en grund för analysen uppmanades institutionens anställda via LäsIT<br />

att ta kontakt med jämställdhetsgruppen i frågan. Endast ett fåtal reaktioner har kommit<br />

gruppen till del.<br />

a) Arbetsförhållanden<br />

Institutionsstyrelse och ledningsgrupp<br />

Institutionsstyrelsen har inte en jämn könsfördelning. Den består av 2(1) kvinnor och 14(8)<br />

män. Siffror inom parentes anger ordinarie ledamöter. Prefekt och samtliga<br />

avdelningsföreståndare vid institutionen är män.<br />

Arbetsförhållanden<br />

Alla aspekter av arbetsmiljön, arbetsorganisationen och andra arbetsförhållanden skall lämpa<br />

sig för både kvinnor och män. Detta är en mycket viktig del i arbetet mot en jämställd<br />

institution. Den lokala arbetsmiljögruppen vid institutionen skall vid sina utvärderingar också<br />

ta hänsyn till arbetsmiljön ur ett jämställdhetsperspektiv.<br />

Sexuella trakasserier<br />

Vid <strong>Uppsala</strong> universitet finns ett program mot sexuella trakasserier. Där beskrivs åtgärder mot<br />

sexuella trakasserier samt hur inträffade händelser skall hanteras och anmälas. I programmet<br />

framgår också att disciplinära åtgärder kan komma att vidtas mot arbetstagare som gör sig<br />

skyldiga till sexuella trakasserier. Programmet finns tillgängligt via universitetets hemsida.<br />

Policy: Sexuella trakasserier får inte finnas vid <strong>Uppsala</strong> universitet.<br />

Definition: Med sexuella trakasserier avses sådant ovälkommet uppträdande grundat på kön<br />

eller ovälkommet uppträdande av sexuell natur som kränker arbetstagarens integritet i arbetet<br />

(Jämställdhetslagen §6). Det är personen som utsätts som avgör om beteendet eller handlingen<br />

är önskvärd eller inte.<br />

Kontaktperson: Vid institutionen skall en kontaktperson finnas till vilken institutionens<br />

anställda och studenter kan vända sig i frågor som rör sexuella trakasserier.<br />

Om problem uppstår: Vid anmälan om händelse, till kontaktombud eller prefekt, skall frågan<br />

behandlas konfidentiellt och skyndsamt.<br />

26(29)


Under hösten 2000 inleddes ett projekt kallat ”Händerna på täcket” där både personal och<br />

studenter deltog aktivt. Projektet syftade till att arbeta fram riktlinjer för hur datasalarna skall<br />

vara en trevlig arbetsmiljö för alla. Ett resultat av arbetet var att skyltar med regler sattes upp i<br />

datasalarna. Dessa skyltar är underskrivna av både prefekter (vid IT- och matematiska<br />

institutionen) samt ett flertal studenter. Nya skyltar sätts upp inför varje termin.<br />

Föräldraledighet och sjukfrånvaro<br />

Hur föräldraledighet och sjukfrånvaro fördelar sig mellan kvinnor och män vid institutionen<br />

har ej analyserats. Möjligheten att kombinera studier, forskning och förvärvsarbete med<br />

omvårdnad om barn skall underlättas i största möjliga utsträckning.<br />

b) Könsfördelning och löneskillnader bland de anställda<br />

Målet för <strong>Uppsala</strong> universitet är en jämn könsfördelning vid samtliga arbetsplatser och i alla<br />

befattningskategorier, samt lika lön för kvinnor och män för arbete av lika värde.<br />

Könsfördelning bland de anställda<br />

Av institutionens totalt 211 anställda (februari 2002) är 41 kvinnor (19%). Uppdelat på<br />

tjänstekategorier är den sneda fördelningen än mera tydlig. Tabellen nedan redovisar<br />

könsfördelningen för de olika kategorierna.<br />

Personalkategori antal kvinnor antal män % underrepresenterat<br />

kön<br />

Administrativ personal 18 2 10<br />

Teknisk personal 1 11 8<br />

Pr<strong>of</strong>essorer 0 24 0<br />

Lärare 8 43 16<br />

Forskare 1 11 8<br />

Doktorander 12 69 15<br />

Siffrorna ovan skall jämföras med fakultetens mål för fakulteten som helhet till den 30 juni<br />

2001: minst 10 % kvinnliga pr<strong>of</strong>essorer, minst 20 % kvinnliga universitetslektorer, samt minst<br />

35 % kvinnliga forskarassistenter.<br />

Könsuppdelad lönestatistik<br />

Könsuppdelad lönestatistik för januari 2001 visas i bilaga 2. I samtliga kategorier är lönerna<br />

jämförbara mellan könen med undantag för amanuenser där kvinnor ligger en bra bit lägre.<br />

Orsaken till skillnaden mellan kvinnors och mäns löner i gruppen administratörer och tekniker<br />

är främst att den första gruppen har en lägre genomsnittslön och dessa främst är kvinnor<br />

medan den andra gruppen har en högre genomsnittslön och de främst är män.<br />

c) Forskarutbildningen<br />

Forskarutbildning<br />

Andelen kvinnliga forskarstuderande anställda vid institutionen är 15%. Denna procentsats<br />

bör öka under de kommande åren för att kunna öka andelen kvinnor även bland forskare och<br />

disputerade lärare..<br />

27(29)


Kvinnor vid disputationer<br />

I betygsnämnden för en disputation skall enligt fakultetens regler minst en vara kvinna. Vi har<br />

inte undersökt närmare hur detta har efterlevts vid institutionen. Institutionen bör sträva efter<br />

att hålla på denna regel samt att ha kvinnliga opponenter vid disputationer.<br />

Handledning<br />

En mängd handledare vid institutionen har genomgått fakultetens<br />

forskarhandledningsutbidlning. Denna har genomgående fått mycket gott betyg. Då denna<br />

kurs tar upp genusperspektiv i handledningen är den ett utmärkt sätt att föra in dessa<br />

tankegångar i handledningen.<br />

d) Grundutbildningen<br />

Institutionens lärare bör alltid sträva efter att skapa en grundutbildning som attraherar<br />

personer av båda könen, stödja ur könshänseende okonventionella studieval, samt tillgodose<br />

att studenter möter både kvinnor och män som lärare och författare av kurslitteratur.<br />

På de utbildningar där IT-institutionen är med och undervisar är antalet manliga studenter i<br />

många fall större än antalet kvinnliga. Samtliga lärare vid institutionen bör sträva efter att<br />

göra studiemiljön för det fåtal kvinnor vi har vid vissa av utbildningarna så positiv och<br />

stimulerande som möjligt samt att vid information till gymnasiet etc. uppmuntra kvinnliga<br />

elever att söka traditionellt manliga utbildningar.<br />

5 Mål och åtgärder år 2002/2003<br />

Det skall finnas ett kontaktombud för jämställdhet. Denna person är Daniel Noreland.<br />

Institutionens arbetsmiljögrupp skall vid sina utvärderingar även granska arbetsmiljön<br />

ur ett jämställdhetsperspektiv.<br />

Det skall finnas en kontaktperson för sexuella trakasserier. Denna person är Lotta<br />

Lundell.<br />

Sexuella trakasserier: Några fall av sexuella trakasserier har, kontaktombuden<br />

veterligen, aldrig förekommit på institutionen. Likväl skall jämställdhetsgruppen<br />

upprätta en policy i fråga om aktiviteter som kan anses stötande och sexuellt<br />

trakasserande (t ex förekomst av pornografiska bilder eller användande av<br />

institutionens datorer för besök på pornografiska hemsidor). En handlingsplan om hur<br />

en anmälan om sexuella trakasserier skall hanteras skall upprättas och dokumenteras.<br />

Alla anställda skall informeras om institutionens och universitetets policy rörande<br />

sexuella trakasserier. Projektet ”Händerna på täcket” skall drivas vidare.<br />

Handledare inom forskarutbildningen skall uppmanas att delta vid<br />

handledarutbildningar som anordnas av universitetet. En strategi för att öka<br />

deltagandet vid sådana utbildningar skall utarbetas i samråd med institutionens<br />

studierektor för forskarutbildning.<br />

Vi bedömer att det inte föreligger några större löneskillnader mellan män och kvinnor<br />

inom samma anställningskategori - med undantag för amanuenser. Däremot är det en<br />

mycket stor snedfördelning vad gäller antalet män och kvinnor inom de olika<br />

kategorierna. En viktig åtgärd är därför att aktivt verka för att rekrytera fler kvinnor till<br />

samtliga tjänstekategorier (utom administratörer). Detta kan exempelvis ske genom att<br />

institutionsledningen tydligt uppdrar åt rekryteringsgruppen att aktivt gå ut och<br />

uppmana behöriga kvinnor att söka aktuella tjänster. På administratörssidan bör man<br />

då det är möjligt rekrytera män. Vad amanuenslönerna beträffar måste de ojämna<br />

lönerna has i åtanke vid nyrekrytering för att undvika att skillnaderna består.<br />

28(29)


Kontaktombudet skall ha fortsatt regelbunden kontakt med studerandeskyddsombudet<br />

och berörda studentorganisationer.<br />

En undersökning av hur GU-studenterna uppfattar jämställdhetssituationen skall<br />

utföras i samarbete med <strong>Uppsala</strong> teknolog- och naturvetarkår.<br />

De kvinnor som finns anställda vid institutionen skall beredas möjlighet att träffa<br />

varandra för att upprätta ett informellt kvinnligt nätverk inom institutionen. Detta<br />

stöds av institutionen genom att man bjuder på två luncher (en per termin) för<br />

institutitionens samtliga kvinnor. Ansvarig för att detta genomförs under läsåret<br />

2002/2003 är Elisabeth Larsson.<br />

Institutionen skall fortsätta sina mera långsiktiga engagemang för att öka intresset för,<br />

och locka kvinnor till, tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. Initiativen kan<br />

bestå i presskontakter och annan information som riktar sig till en bredare allmänhet.<br />

Kvinnliga studenter från Datavetenskapliga programmet skall sändas ut till<br />

gymnasieskolor i regionen för att göra PR för utbildningen.<br />

29(29)

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!