Miljöarbete i offentlig sektor - IVA

iva.se

Miljöarbete i offentlig sektor - IVA

Miljöarbetets

nya arena

Panel: Miljöarbete

i offentlig sektor


KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA)

är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska

och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling.

I samarbete med näringsliv och högskola initierar och föreslår

IVA åtgärder som stärker Sveriges industriella kompetens och

konkurrenskraft. För mer information om IVA och IVAs projekt,

se IVAs webbplats: www.iva.se

Utgivare: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), 2007

Box 5073, SE-102 42 Stockholm

Tfn: 08-791 29 00

IVA-M 367

ISSN: 1102-8254

ISBN: 91 7082 766-4

Grafisk idé: AMGD

Layout: Eva Stattin & Pelle Isaksson, IVA

Denna rapport finns att ladda ned som pdf-fil

via projektets hemsida www.iva.se/mna


Innehållsförteckning

1. Förord 5

2. Sammanfattning 7

3. Inledning 9

4. Arenor att påverka 13

– ett 15-årsperspektiv

5. Slutsatser och förslag 25

– för ett effektivt miljöarbete i offentlig sektor

6. Goda exempel 31

7. Bilaga 37


1. Förord

Världens länder står inför stora miljöutmaningar,

vissa av dessa utmaningar har global omfattning.

Miljöproblemens globala karaktär kräver

såväl internationella överenskommelser som

nationellt agerande. De strategiska prioriteringarna

för hur man tar sig an utmaningarna kan

skilja stort länder emellan. Vilken riktning ska

en svensk strategi ha? Hur samspelar aktörerna

på arenorna för miljöarbete på bästa sätt? Sett i

ett nationellt perspektiv handlar det om att både

minska miljöproblemens omfattning och stärka

vår position inom området. Vem bör då ha ansvar

för frågornas utveckling så att problemen får sin

lösning?

Under 2006 startades projektet ”Miljöarbetets

nya arena”. Ambitionen med projektet är att

starta en diskussion kring frågorna ställda ovan.

Målet är att svara på hur vi i Sverige på bästa sätt

kan bidra till en hållbar utveckling samtidigt som

vi utnyttjar komparativa fördelar som utvecklar

och stärker svenskt näringsliv.

Under hösten 2006 påbörjade två expertpaneler

arbetet med att analysera förutsättningarna

utifrån två olika perspektiv, den ena – panelen

”Miljödriven strukturomvandling” – med

näringslivets förutsättningar och behov i fokus,

den andra – panelen ”Miljöarbete i offentlig sektor

– med offentlig sektors roll i fokus.

En prioriterad fråga för den näringslivsinriktade

panelen har varit att skilja ut Sveriges främsta

styrkor inom miljöteknik och miljökunnande

och lämna förslag till hur svensk miljöteknik kan

främjas, inte minst på exportsidan. Panelen som

utgått från offentlig sektor har prioriterat att tydliggöra

vad offentlig sektor kan och bör spela

för roll samt att belysa frågorna i det globala perspektivet,

då Sverige allt mer blir en del av världen

och många av lösningarna till miljöproblemen

ligger i internationella överenskommelser.

Sammansättningen av panelerna speglar fokus för

respektive panel. Panelerna har dock haft en bred

sammansättning med representanter från olika

branscher/discipliner för att på bästa sätt kunna

analysera och spegla behovet av utveckling inom

området och också bredda kontaktytorna olika

aktörer sinsemellan. I panelen ”Miljöarbete i offentlig

sektor” har följande personer deltagit:

Ordförande Lena Johansson, Kommerskollegium,

Per O Andersson, Ericsson AB, Åsa Bergström,

Recip AB, Mikael Edelstam, Miljöstrategi AB,

Ethel Forsberg, Kemikalieinspektionen, Lena Gipperth,

Göteborgs universitet, Per Inge Grennfelt,

IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Mats Nordenskjöld,

IF AB, Ewa Rabinowicz, Livsmedelsekonomiska

institutet, Ulf Svidén, Naturvårdsverket,

Elisabet Söderström, Stockholms stad, Göran

Uebel, Nutek, Rolf Åkerblom, SWEDbank AB

samt projektledare Johan Schuber, IVA.

Panelerna har haft ett antal förstudier som underlag

för sina analyser. Dessa beskriver miljöhistorik,

nya arenor för att driva miljöarbete,

globala resursflöden, drivkrafter för miljöteknik,

svenska styrkeområden inom miljöteknik samt

hur riskkapitalister ser på miljöteknikområdet.

Panelernas arbete kommer i sin tur att utgöra

underlag för en syntes där de olika perspektiven

panelerna har arbetat utifrån ska vägas samman.

Resultatet presenteras i en syntesrapport. Med

projektets olika delrapporter, och även genom de

diskussioner som bidragit till dessa, hoppas vi underlätta

för tydliga prioriteringar och förslag till

hur olika aktörer kan bidra till en bättre miljö

samt utveckla och stärka svenskt näringsliv inom

miljöområdet. Vi vill tacka arbetsgrupperna för

det engagemang de lagt ned i arbetet och ser fram

emot att följa hur panelernas förslag kommer att

tas emot.

Thomas Malmer, huvudprojektledare

Lena Johansson, ordförande


2. Sammanfattning

Uppdraget för panelen ”Miljöarbete i offentlig

sektor” har varit att belysa vilken roll offentlig

sektor bör inta för att på bästa sätt medverka till

lösningar av de förestående utmaningarna. Tydliggörande

av roller behövs både i de sammanhang

där Sverige agerar från ett nationellt perspektiv

och när vi deltar i internationella förhandlingar,

bland annat genom EU.

Dålig miljö är en kostnad för samhället. En central

roll för offentlig sektor är att sätta ett värde

på miljön och ge incitament till mer miljövänligt

beteende. Mest direkt sker det genom att offentlig

sektor prissätter miljöpåverkan genom olika styrmedel,

som exempelvis miljöavgifter och subventioner.

Det är uppenbart att kraftfulla åtgärder

behövs. Mobiliseringen av det politiska tryck

(och det mod) som är nödvändigt för att vidta

dessa åtgärder kräver en gedigen kunskaps- och

erfarenhetsbas.

Panelen anser att det behövs mer kunskap om

miljö och styrmedel samt en systematisk utvärdering

av olika styrmedels effekter. Samtidigt

måste den kunskap som finns verkligen användas.

Samhället behöver ökad kunskap om attityder

och beteendemönster, om hur människor värderar

miljö och natur och om konsumenters vilja att

betala för miljövärden.

Arenan för att påverka det internationella miljöarbetet

har i stor utsträckning flyttats från Sverige

till EU. Numera är det i stor utsträckning EU

som agerar förhandlingspart och påverkar internationell

lagstiftning. Aktiviteter som kan stärka

Sveriges roll i EU-arbetet bör därför prioriteras.

Internationell standardisering har blivit allt viktigare

för globala företag. Sverige har mycket att

vinna på att ha en aktiv roll i internationellt

standardiseringsarbete.

En stark hemmamarknad med ett progressivt

miljöarbete är emellertid viktig för att Sverige

ska få ett gensvar för den inriktning som Sverige

väljer att driva internationellt. Panelen anser att

ett väl fungerande kunskaps- och innovationssystem

är essentiellt för att Sverige ska kunna föra en

offensiv miljöpolitik inom EU och inom övrigt internationellt

miljöarbete. Samtidigt är företagen

beroende av att visa produkter och system i drift

för kunder.

Panelen ser att offentlig upphandling kan användas

som ett verktyg för att skapa denna viktiga

hemmamarknad. En viktig uppgift för offentlig

sektor är att aktivt bidra till att mesta möjliga

miljönytta uppnås till största möjliga kostnadseffektivitet.

Men då Sverige både agerar som nationell

aktör, med svenska förutsättningar som bas

för beslut, och som en av 27 EU-nationer behövs

ett helhetstänkande. Panelen ser att omvärldsbevakning,

systemanalys och ökad samverkan

mellan offentlig sektor, näringsliv och forskning

utgör viktiga delar för ett rationellt miljöarbete

och även för att skapa effektiva styrmedel som

harmoniseras med EUs övriga nationer.

De slutsatser och förslag som panelens arbete har

resulterat i är generella. Målet är nödvändiga systemomställningar

på arenan för miljöarbete, där

offentlig sektor är en viktig aktör.

Som framgått anser panelen att en central roll

för offentlig sektor är att påverka beteenden i

miljövänlig riktning. Det handlar om styrmedel

på marknaden, men det handlar också om att

stimulera såväl forskning och utveckling som innovationer

och entreprenörskap.

Andra centrala roller för offentlig sektor kan

sammanfattas i:

• kunskapsuppbyggnad,

• stabila, långsiktiga och konsekventa spelregler

för näringslivet

• delta i internationella förhandlingar

• föregångare för hållbar utveckling


Genom förslagen nedan vill panelen bidra med

underlag till hur ett effektivt och rationellt

miljöarbete kan uppnås:

• Samverkansuppdraget för myndigheter

behöver förstärkas. Inrätta därför dialogpaneler

som arbetar utifrån problemorienterande

frågor som berör miljöpolitik,

FoU, företags- och affärsutveckling. Dessa

paneler bör utgöras av relevanta aktörer som

tillsammans bidrar till ökad dialog mellan

myndigheter, företag och miljöorganisationer,

så att förankringen av svenska förslag i EUkommissionens

arbete blir god.

• Uppmuntra myndigheter att mer aktivt delta

i de expert- och arbetsgrupper som EUkommissionen

sätter upp.

• Olika styrmedels effektivitet behöver utvärderas.

Detta kan uppnås genom systemanalys

av uppnådd miljönytta i relation till

samhällsekonomisk kostnadseffektivitet.

• Myndigheters deltagande i standardiseringsarbete

kan öka och bör uppmuntras

från statligt håll, även deltagande vid utveckling

av produktstandarder bör uppmuntras.

• Stimulans till små och medelstora företag

(SMF) att delta i standardiseringsarbete och

finansiellt stöd till SMF så att internationella

standards kan implementeras.

• Ökad kunskap om människors attityder

och beteendemönster i fråga om

miljöarbete är nödvändigt. Det behövs

också mer kunskap om olika styrmedel

och miljösatsningars miljönytta. Utvärdera

därför nuvarande kunskapsbas och

analysera kompletteringsbehov och

sammanställ Sveriges egna, men även

andra länders erfarenheter. Öka stödet till

samhällsvetenskaplig forskning som ger

kunskap om uppnådd miljönytta och hur

människors beteenden påverkas.

• Skapa system för att sprida goda exempel

för miljödriven offentlig upphandling och

tekniska innovationer, så kallade ”best

practices”, mellan kommuner och landsting.

• Tillgängligheten av information för företag

behöver underlättas och myndigheter kan

samverka för att åstadkomma detta genom

att skapa en “one stop shop” som samlar

information om:

- förändrade lagar, föreskrifter och

förordningar inom Sverige och EU

anpassade efter bransch

- nya standarder samt information om

deltagande i standardiseringsarbete

- aktuella upphandlingar på såväl nationell

nivå som EUs inre marknad samt utlysning

av konsultuppdrag från EU

- aktuella upphandlingar på internationella

marknader, tillväxtekonomier, u-länder

- handbok i hållbar upphandling samt

mallar, checklistor för detta


3. Inledning

Ett alltmer enigt forskarsamhälle menar att en

omställning mot hållbar utveckling är nödvändig

för att få bukt med de globala miljöförändringarna.

Klimatförändringar, brist på resurser (till

exempel vattenförsörjning, mark, råvaror) och

urbanisering gör att Sverige påverkas både direkt

och indirekt, genom att miljöproblemen är komplexa

och globala.

Syfte och uppdrag

Projektet ”Miljöarbetets nya arena” vill undersöka

hur vi i Sverige på bästa sätt kan bidra till en hållbar

utveckling samtidigt som vi utnyttjar komparativa

fördelar och stärker svenskt näringsliv. Vilka

är de nya arenorna för att påverka det globala

miljöarbetet? Vilken roll bör offentlig sektor ha

för att medverka till lösningar av de förestående

utmaningarna med fortsatt god välfärd?

Arbetet har bedrivits i två paneler, ”Miljödriven

strukturomvandling” och ”Miljöarbete i offentlig

sektor”. I denna rapport redovisas resultatet av

arbetet i panelen ”Miljöarbete i offentlig sektor”.

Det övergripande projektet ”Miljöarbetets nya

arena” vill undersöka tre områden som på olika

sätt berör det svenska miljöarbetet och svenska

företag:

• Globala resursflöden – nu och i framtiden.

Vilka är viktiga för Sverige och svenskt

näringsliv?

• Miljöteknikmarknad och miljödriven

utveckling, Sveriges position och möjligheter

på dessa marknader?

• Styrmedel och innovationskraft.

Utvecklingsmöjligheter för att bedriva

miljöpolitik. Hur miljöpolitik och

innovationssystem kan verka för en bättre

miljö, och även för att utveckla marknaden

för miljöteknik i Sverige. Vilka roller olika

aktörer kan ha i framtiden.

Panelen för ”Miljöarbete i offentlig sektor” har

gjort bedömningen att det är främst de två sistnämnda

punkterna som är relevanta för panelens

arbete; hur offentlig sektor kan stimulera

företag att utveckla varor och tjänster som är

miljöeffektiva, samt utforma styrmedel som ger

avsedda miljöeffekter för samhället.

Under panelens arbete tydliggjordes att offentlig

sektors huvudsakliga uppgift är att uppnå mesta

möjliga miljönytta för samhället till största möjliga

kostnadseffektivitet. Den senaste tidens intensiva

debatt om miljö och energi är ett tydligt exempel

på att miljöfrågorna är en central angelägenhet

för staters regeringar och för näringslivet, men

den visar framförallt att frågorna även kräver

internationellt överenskomna lösningar.

Frågeställningar

Projektet har som ett gemensamt axiom utgått

från att betydande globala förändringar kommer

att äga rum med ett tidsperspektiv på 15 år

när det gäller klimat, rent vatten, knappa naturresurser/ökade

råvarupriser, energiförsörjning samt

urbanisering.

Hur kan då offentlig sektor bidra för att bromsa

dessa förändringarna? Ett sätt är att styra politiken

så att människor minskar sin miljöpåverkan.

En naturlig frågeställning för panelen har därför

varit:

Vilka är de mest effektiva styrmedlen och hur

skall dessa på bästa sätt utformas/användas/

utvecklas?

• för att påverka marknaden, konsumenter och

producenter

• för att stimulera forskning och utveckling

• för att stimulera innovationer och

entreprenörskap


Utvecklingsfas

Analysfas

Styrmedel

Idégenering

Klustring till

områden

Sambandsanalys

Prioritering

Arenor:

- lokalt

- nationellt

- internationellt

Prioriterade

områden

Figur 1: Idégenereringen baserades på konkreta idéer till lösningar på effektiva styrmedel, samt att dessa skall ha

förutsättningar för att genomföras i Sverige. Varje kluster/utvecklingsområde gavs ett namn, en kort beskrivning av

vilket eller vilka miljöproblem det löser samt vad vinsten blir för samhället och företagen.

Nästa fråga för panelen är var problemen kan angripas?

Det vill säga vilka arenor offentlig sektor

bör arbeta mot för att uppnå mesta miljönytta per

satsad krona. I arbetet med att identifiera arenor

tydliggörs komplexa samband med syfte att få ett

översiktligt perspektiv. Ett vidare resonemang om

arenabegreppet förs i IVA-rapporten ”The arenas

of environmental management”.

Metod och struktur

Panelen bestod av ledamöter från offentlig sektor,

näringsliv och akademi som har träffats under

fem arbetsmöten varav ett längre internat. Panelens

diskussioner har kompletterats med intervjuer

av experter.

Arbetet i panelen skedde i två faser, en utvecklingsfas

och en analysfas, se figur 1. För att besvara

frågeställningarna vilka styrmedel som är

mest effektiva och vart offentlig sektor skall rikta

fokus för att nå största påverkan i det globala

miljöarbetet med ett 15-års perspektiv, identifierades

först ett antal nyckelområden för vad som

är effektiva styrmedel, se nedan. Processledning

ägde rum i samarbete med Kairos Future.

Panelen definierade följande nyckelområden:

• Systemanalys och omvärldsbevakning

• Samverkan mellan svenska aktörer

• Styrmedel för miljöanpassning

• Stimulerad innovation

• Kunskap om styrmedel

• Miljödriven samhällsplanering

• Nyckelaktörer in i EU

• Bättre kompetensförsörjning av offentlig

sektor

• Framgångsrik export

• Nya varor och tjänster

• Miljödriven upphandling

• Differentierade skatter och avgifter

I analysfasen bedömdes därefter respektive nyckelområdes

beroendeförhållande till alla andra. På

så sätt växte en struktur fram som dels visar

nyckelområden som alla är viktiga för ett effektivt

och rationellt miljöarbete, dels visar vilka områden

som kan hindra andra från att utvecklas.

Analysen resulterade i tre övergripande villkor för

ett framgångsrikt miljöarbete, nämligen Svenskt

helhetstänkande, Kunskap som pådrivare samt

Effektskapande åtgärder, se figur 2.

Analysen visar att väl fungerande nyckelområden

inom boxarna Svenskt helhetstänkande

och Kunskap som pådrivare är en förutsättning

för att Effektskapande åtgärder (nya varor och

tjänster med minskad miljöpåverkan, miljödriven

offentlig upphandling, differentierade skatter och

avgifter och framgångsrik export av miljöteknik)

skall nå sin potential att bidra till tillväxt och omställning.

Kunskap som pådrivare skall stimulera innovation,

bidra med ökad kunskap om styrmedel samt

stimulera miljödriven samhällsplanering. Kontinuerlig

kompetensförsörjning av offentlig sektor

stimulerar till att utveckla miljödriven offentlig

10


Svenskt

helhetstänkande

Styrmedel för

miljöanpassning

3

Samverkan mellan

svenska aktörer

11

7

Systemanalys

och omvärldsbevakning

Kunskap som

pådrivare

Stimulerad

innovation

1

8

Kunskap om Nyckelaktörer in i EU

styrmedel

10 12

Miljödriven

5 samhällsplanering

Bättre kompetensförsörjning

av

offentlig sektor

Effektskapande

åtgärder

2

Framgångsrik

export

Nya varor

och tjänster

6

4

Miljödriven

offentlig upphandling

9

Differentierade

skatter och avgifter

Figur 2: Sambandsanalys visar ett antal klusters beroendeförhållande till varandra. Pilar från ett området till andra

områden anger att de senare är beroende av området för att kunna utvecklas.

upphandling samt att utforma effektivare skatter

och avgifter.

Ett svenskt helhetstänkande bedöms vara mycket

viktigt för ett effektivt och rationellt miljöarbete,

med starka beroendeförhållanden till både Kunskap

som pådrivare och Effektskapande åtgärder.

Framtids- och systemanalys med väl fungerande

omvärldsbevakning är viktiga verktyg för offentlig

sektor för att utforma långsiktiga mål och prioriteringar.

En ökad samverkan mellan myndigheter samt

mellan myndigheter och företag är en förutsättning

för att områden som till exempel kompetensförsörjning

av offentlig sektor, miljödriven

samhällsplanering samt påverkan av nyckelaktörer

inom EU för Sveriges miljömål skall fungera

väl. En ökad samverkan mellan svenska aktörer

bedöms även vara en förutsättning för framgångsrik

export av miljöteknik.

Utformning av styrmedel för miljöanpassning

påverkar samhällsutvecklingen i form av

miljödriven samhällsplanering och miljödriven

offentlig upphandling, men är i sin tur beroende

av väl fungerande framtids- och systemanalys

med god omvärldsbevakning.

Så kan rapporten läsas

För ett resonemang kring vad offentlig sektor kan

göra för att stimulera till prissättning av miljöproblem,

påverka konsumtionsmönster samt

medverka till att företag inom miljöteknikområdet

blir konkurrenskraftiga är det viktigt att tydliggöra

den offentliga sektorns roll. När och var

skall offentlig sektor ingripa? Utifrån analysen

av beroendeförhållanden mellan viktiga områden

som offentlig sektor kan påverka och som har betydelse

för miljöarbetet har panelen identifierat

tre arenor. De bedöms ha stor betydelse för att

hantera de globala miljöutmaningarna och till

dessa arenor bör offentlig sektors ansträngningar

koncentreras:

11


• Marknadens funktionssätt och dess

producenter och konsumenter

• Kunskaps- och innovationssystemet

• Den internationella arenan.

Kapitel 4.1 – ”Marknadens funktionssätt – producenter

och konsumenter” ger en förståelse av varför

offentlig sektor behöver ingripa i marknaden,

samt diskuterar hur detta kan göras och i vilken

omfattning. Kapitel 4.2 tar upp kunskaps- och

innovationssystemets roll som redskap för att

stimulera samhällutveckling, men även vikten av

dess roll för att nå offensiva svenska miljömål och

för att sedan kunna påverka den internationella

arenan. Kapitel 4.3 om EU och de internationella

arenorna ägnas åt en diskussion om vikten av effektiv

påverkan och prioritering på rätt nivå.

De förslag som kommit fram under panelens diskussioner

i kapitel 5 skall ses som generella verktyg

för ett effektivt och rationellt miljöarbete,

som på sikt ska bidra till nödvändiga systemomställningar.

Rapporten avslutas med en rad exempel som visar

på möjligheterna för offentlig sektor att bedriva

ett framgångsrikt miljöarbete.

12


4. Arenor att påverka

– ett 15-årsperspektiv

4.1 Marknadens funktionssätt

– producenter och konsumenter

Marknadens funktion har avgörande betydelse

för långsiktiga möjligheter till hållbar utveckling

med tillväxt, ökad välfärd, god hälsa och hög sysselsättning.

De globala miljö- och energiutmaningar

världen står inför kommer på olika sätt att

innebära nödvändiga ingripanden i marknadens

funktionssätt. I en av de senaste rapporterna från

FN:s klimatpanel IPCC (2007) visar ett enat forskarsamhälle

att den globala uppvärmningen orsakats

av människans påverkan. En lösning av de

miljö- och energiutmaningar världen står inför

pekar därför på ytterligare behov av offentliga ingrepp

för att korrigera marknadsmekanismerna så

att utsläppen av klimatpåverkande gaser minskar.

Det är emellertid viktigt att åtgärderna utformas

på ett sätt som bidrar till ett effektivt resursutnyttjande.

Detta kapitel ägnas åt en närmare

genomgång av marknadens funktion. Därefter

diskuteras offentlig sektors roll, vilka möjligheter

som finns att påverka marknadens funktion samt

vilka styrmedel som står till offentlig sektors förfogande.

Marknadens funktionssätt

I den perfekt fungerande marknadsekonomin kommer

konsumenterna, företagarna, de anställda och

kapitalägarna, utan att ”tänka” på det fatta de

beslut som leder till den högsta möjliga samhällsekonomiska

nyttan. Konsumenterna förutsätts

ha fullständig kunskap om varornas egenskaper

och priser. Försöker ett företag ta ut ett högre pris

för en viss vara kan konsumenter vända sig till

andra företag som erbjuder samma vara fast till

lägre pris. Företag producerar de varor som konsumenterna

vill ha och kan betala för. Konkurrensen

gör att företagen dessutom måste förbättra

sin teknik och producera varor och tjänster

så billigt som möjligt. Kapital och arbetskraft

styrs hela tiden till sektorer där de är som mest

produktiva och därmed får högst ersättning. Det

finns ett starkt omvandlingstryck i ekonomin,

då aktörerna hela tiden tvingas anpassa sig till

förändrade förutsättningar.

I verkligheten fungerar givetvis marknaden inte

perfekt, vilket motiverar ingrepp från offentlig

sektor. Ett skäl är att konsumenter sällan har fullständig

kunskap om en vara eller tjänst. Tillgång

till och utformning av information om till exempel

olika varors miljöpåverkan kan ha stor påverkan

för konsumenters val. Ett annat är inträdesoch

etableringshinder som kan leda till att goda

idéer inte förverkligas. Ytterligare ett skäl är så

kallade externa effekter (effekter som inte fångas

upp i marknadspriserna). Miljöskador, som uppstår

vid tillverkning eller användning av en vara

är en typisk negativ extern effekt. Skadan innebär

en kostnad för samhället men den avspeglas inte i

tillverkarens produktionskostnader eller i det pris

som konsumenten betalar för varan. Detta beror

på att miljöresurser ofta är så kallade kollektiva

nyttigheter, det vill säga. varor och tjänster som

kan utnyttjas av flera konsumenter samtidigt.

Den som använder luften eller vattnet hindrar

inte andra från att göra detsamma. För en enskild

konsument eller producent framstår miljöresurser

som en helt fri resurs som det inte finns någon

anledning att hushålla med.

Offentlig sektors roll

Den offentliga sektorn har möjlighet att ändra

marknadens spelregler på grund av dess lagstiftande

roll. Lagstiftningsmonopolet bör användas

till att skapa spelregler som bidrar till att

förbättra marknadens funktion och samtidigt fungerar

som drivkrafter för att nå miljömål och hindra

överkonsumtion av kollektiva miljöresurser.

Vissa naturresurser (till exempel luft och vatten)

påverkas av konsumtion och produktion i andra

länder. Den offentliga sektorns ansvar för lagstiftningen

är i regel begränsat till landets eget

13


territorium. Alltså krävs även internationellt

samarbete i olika former, som offentlig sektor

kan delta i eller initiera. I det internationella arbetet

agerar offentlig sektor direkt genom den svenska

regeringen, eller genom EU som ofta är en förhandlingspart

i det internationella samarbetet.

Det finns ett antal generella krav på effektiva

spelregler. De måste leda rätt, det vill säga påverka

på ett sådant sätt att syftet med regeln uppnås.

Spelreglerna måste vara accepterade, det vill

säga framstå som rimliga och logiska. Reglerna

måste vara tydliga så att de inte missförstås eller

tillämpas olika för olika aktörer. Kostnaderna för

att administrera en regel eller för tillsyn får inte

vara så höga så att de äter upp hela nyttan med

den. Slutligen måste spelreglerna vara stabila och

förutsägbara så att aktörerna kan planera långsiktigt,

men samtidigt krävs en flexibilitet för

anpassning till nya förutsättningar. Avvägningen

mellan stabilitet och flexibilitet kan vara svår. En

rad förslag för att ta bort onödiga hinder för företagen

ges i Nutek:s rapport Näringslivets administrativa

kostnader på miljöområdet.

Enligt rapporten uppgår näringslivets administrativa

kostnader med anledning av svensk miljölagstiftning

till 3,64 miljarder kronor per år. Med

administrativa kostnader avses företagens kostnader

för att upprätta, lagra eller överföra information

eller uppgifter som föranletts av krav i lagar,

förordningar, föreskrifter och allmänna råd.

Flera förslag till regelförbättringar är kopplade

till hur information förmedlas till företagen samt

att handläggningen på myndigheterna behöver

harmoniseras. Företagen upplever att det finns

stora lokala skillnader mellan hur samma krav

under samma förutsättningar hanteras av lokala

myndigheter. Enskilda handläggare påverkar

vilken informationsnivå som krävs av företagen.

Det kan även förekomma lättnader för företag

i län/regioner med stort behov av näringslivsverksamhet

och arbetstillfällen vilket snedvrider

konkurrensen. Sammantaget finns alltså ett behov

av att se över systemen för att de ska fungera

bättre.

Styrmedel

De formella spelreglerna på miljöområdet består

av olika styrmedel. Styrmedel skall utformas så

att de tar hänsyn till risken för snedvridning av

konkurrens mellan företag. Administrativa styrmedel

avser lagstiftning, regleringar, normer och

olika typer av restriktioner, till exempel förbud

eller påbud. De påverkar kostnaderna för aktörerna

indirekt. Skärpta gränsvärden för utsläpp

kan till exempel kräva investeringar i reningsutrustning

som ökar produktionskostnaderna.

Ekonomiska styrmedel är sådana som direkt

syftar till att påverka priser eller kostnader. Andra

miljöpolitiska åtgärder som fungerar som

spelregler för marknaden, såsom olika typer av

insatser för ökad kunskap, upphandling och frivilliga

överenskommelser, behandlas i kapitel 4.2.

Lagstiftning och internationella

överenskommelser

Att naturresurser delvis är kollektiva varor är en

viktig förklaring till företagens begränsade intresse

att utveckla teknik med minskad miljöpåverkan.

Det blir svårt för marknaden att sätta ett pris på

vissa naturresursers värde. Enskilda producenter

och konsumenter saknar incitament att betala för

sin resursanvändning. En grundläggande uppgift

för lagstiftarna är därför att se till att definiera

äganderätter till miljöresurser som stimulerar

konsumenter att betala mer för en vara eller tjänst

som är miljöanpassad.

Ett resultat av definierade äganderätter blir att enskilda

producenter och konsumenter kan tvingas

att kompensera övriga medborgare för sin förbrukning

av de gemensamma naturresurserna.

Både producenter och konsumenters beteenden

kan påverkas genom direkta krav på hänsyn eller

genom förbud.

Kvantitativa regleringar innebär att lagstiftarna

bestämmer konsumtionsnivå av en vara eller tjänst

(detta beslutas numera i hög grad på EU-nivå). De

kan vara effektiva under vissa förutsättningar, till

exempel när miljöskadan blir betydande även av

ett begränsat utnyttjande av resurserna. Ett exempel

är när restprodukterna av verksamheten

har mycket lång nedbrytningstid (till exempel det

svenska förbudet mot användning av kvicksilver,

DDT och PCB i varor och produkter samt det

svenska förbudet mot användning av freoner).

Kvantitativa regleringar kan dock vara ineffektiva

i den meningen att de, till skillnad från ekonomiska

styrmedel, inte ger upphov till dynamiska

14


incitament eftersom det inte finns någon anledning

att ändra konsumtionsmönster eller förbättra

produktionsteknologin när det kvantitativa målet

väl har uppnåtts. Nivån för målet (som resulterar

i indirekt prispåverkan) kan i och för sig ändras

successivt över tiden. Problemet är att detta minskar

stabiliteten i spelreglerna, vilket kan innebära

att det blir svårare att få dem accepterade av

marknadens aktörer.

Ekonomiska styrmedel

Med ekonomiska styrmedel eller marknadsbaserade

styrmedel (MBI) menas skatter, avgifter och

subventioner. Skatter och avgifter ger via priset

signaler till aktörerna att vidta lämpliga åtgärder

för att anpassa till exempel tillverkningsprocessen

eller val av råmaterial. Subventioner kan stimulera

investeringar i vissa typer av anläggningar eller

utvecklingsarbete. Mycket talar för att man inom

EU-kommissionen de närmaste åren kommer att

börja diskutera hur ekonomiska styrmedel kan

användas på EU-nivå, även om det riskerar att

inkräkta på den nationella skatterätten. 1 Naturvårdsverket

har gjort en genomgång av ekonomiska

styrmedels miljöeffektivitet i rapporten

Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken (2006).

Ett exempel på ett ekonomiskt styrmedel är handel

med utsläppsrätter som införts inom EU under

senare år. Detta innebär att ett nationellt tak för

hur mycket koldioxid ett land får släppa ut per år

fastställs på EU-nivå. De nationella regeringarna/

myndigheterna gör sedan en fördelning till olika

verksamheter på grundval av i huvudsak historiska

utsläppsdata. Företag som överskrider sin

kvot får betala för sin överkonsumtion genom

att köpa ytterligare utsläppsrätter från företag

som inte utnyttjar hela sin kvot, och har alltså

möjlighet att sälja utsläppsrätter. Detta leder i

praktiken till att det uppstår en marknad för

15


miljöresurser. Notera att den offentliga sektorn

inte bestämmer priset på utsläppsrätterna, utan

detta avgörs av marknaden utifrån hur effektiva

olika företag är på att hitta alternativa lösningar.

Det gör att priset ändras över tiden (ju effektivare

alternativa lösningar, desto lägre priser på utsläppsrätterna).

Förhandlingar pågår nu om att

ändra tilldelningssystemet från administrativt

fastställda tilldelningar till en auktioneringsmetod,

ett försök att effektivisera systemet.

Den principiella skillnaden mellan en skatt och

en avgift är att en avgift förs tillbaka till en sektor.

Det gäller inte för skatter. Beträffande skatter

som belastar konsumtionen av en speciell resurs

(så kallade punktskatter) och avgifter är skillnaden

obetydlig. I det följande används begreppen

därför synonymt. En skatt på användningen

av resurser som leder till en negativ miljöpåverkan

kan betraktas som ett pris på den negativa miljöeffekten,

som därmed blir en del av produktionskostnaden.

För företag blir det då intressant att

investera i teknologier med lägre miljöpåverkan

för att lättare kunna sälja sina varor och tjänster.

Miljöskatten skapar därmed så kallade dynamiska

incitament för att hushålla med resurserna

ifråga. Så länge konsumtionen av resurser med

negativa miljö-effekter innebär en kostnad har

konsumenten ett intresse av att begränsa sin konsumtion

och stimulera till utveckling av teknologier

med minskad miljöpåverkan. Den offentliga

sektorn har redan en struktur för insamling och

övervakning av skatter, vilket minskar styrmedlets

administrationskostnader.

För att resursanvändningen skall bli optimal bör

miljöskatten motsvara värdet av den kvalitetsförsämring

som vatten, luft, djurliv, landskap

och så vidare utsätts för. Detta kräver kunskap

om hur miljöresursernas kvalitet påverkas av

konsumtionen samt hur detta värderas av medborgarna.

I vissa fall finns kunskap om hur olika

resursanvändningar påverkar vattnet, luften,

djurlivet och landskapet. Det finns även metoder

för att uppskatta människors vilja att betala för

kvalitetsförändringar (se till exempel Bateman

med flera). Koldioxidskatten och skatterna på

bekämpningsmedel och handelsgödsel inom jordbruket

är skatter med goda miljöeffektiva erfarenheter.

I andra fall är kunskapen om miljöeffekten

mindre vilket innebär att skatter som styrmedel

inte kan förväntas leda till en optimal lösning.

De kan däremot vara effektiva i den meningen

att de kan förbättra resursanvändningen jämfört

med en situation utan några ingrepp i marknadsekonomin,

eller jämfört med en lösning som enbart

förlitar sig på kvantitativa regleringar.

En subvention innebär att konsumenten inte behöver

betala hela kostnaden för sin konsumtion

av en miljöanpassad vara eller tjänst. Utmaningen

i att bestämma stoleken på subventionen ligger i

att avgöra hur mycket kvalitetsförsämring som

undviks genom alternativa miljövänliga teknologier

och hur olika människor värderar detta.

Det är till exempel möjligt att mäta hur mycket alternativa

bränslen bidrar till minskad miljöpåverkan

och konstruera subventionen som en form av

bidrag.

Att identifiera teknologier som bör komma ifråga

för subventioner ställer högre krav på kunskap

än att konstruera miljöskatter (som ”bara”

kräver kunskap om värdet av kvalitetsförsämringen).

Till skillnad från miljöskatter behöver

subventioner dessutom finansiering. Ett problem

med subventioner är också att de kan snedvrida

konkurrensen genom att de sätter prismekanismen

– marknadsekonomins grundbult – ur spel.

Det gäller alla former av subventioner, men risken

för skadliga effekter på marknaden blir större ju

mer subventionerna är riktade mot enskilda branscher,

företag eller produkter.

En kombination av skatter på användningen av

miljöresurser och subventioner till miljöanpassad

teknologi kan ytterligare förstärka konsumenternas

incitament att ändra sina beteenden. Det kan

dock vara värt att påpeka att samma effekt kan

uppnås genom enbart en höjning av miljöskatten,

vilket är en åtgärd som inte leder till oönskade

effekter på annan konsumtion (som med till exempel

skatten på bekämpningsmedel inom jordbruket).

16


4.2 Innovations- och kunskapssystem

Ett väl fungerande innovations- och kunskapssystem

är en förutsättning för en avancerad hemmamarknad,

och även för att kunna visa upp fungerande

systemlösningar för intresserade kunder.

Kunder kan vara både internationella forskare,

utländska delegationer och företagens kunder.

Offentlig sektor kan sägas ha flera roller för att

påverka innovations- och kunskapssystemet. En

är att stimulera god kunskapsuppbyggnad som

kan ligga till grund för beslut i offentlig sektor

och i företag. En annan roll är att skapa ett innovationsvänligt

klimat med så lika förutsättningar

som möjligt för alla aktörer. En tredje är som

viktig aktör på marknaden.

Resonemangen i kapitel 4.2 utgår ifrån det svenska

innovationssystemet som ett effektivt stimulansmedel.

Offentlig sektors roll som kunskapsbyggare

En grundläggande roll för offentlig sektor när det

gäller att prissätta naturresurser är finansiering

av forskning om miljösituationen och hur den

påverkar samhälle och marknad. Kunskap om

resursanvändningens miljökonsekvenser har en

stor betydelse för den offentliga sektorns möjlighet

att påverka konsumenternas beteende med

hjälp av lämpligt konstruerade skatter, avgifter

och subventioner.

Huruvida information baserad på kunskapsuppbyggnad

är ett effektivt styrmedel i sig självt är

däremot tveksamt. Konsumenter kan genom effektiva

informationsinsatser göras medvetna om

hur deras resursanvändning påverkar miljön, men

detta behöver inte leda till att beteenden ändras så

länge de negativa miljöeffekterna inte kopplas till

ett pris. Information kan emellertid öka effekten av

andra styrmedel, till exempel miljöskatter, genom

att öka konsumenternas acceptans av dem. Informationsinsatser

och spridning av goda exempel

bör alltså användas för att komplettera åtgärder

som mer direkt påverkar kostnaderna för olika

alternativ.

För att avgöra på vilken nivå respektive styrmedel

får störst effekt och om det bör kompletteras med

andra styrmedel krävs kontinuerlig konsekvensanalys

och samhällsekonomisk utvärdering. Vidare

krävs systemvetenskaplig forskning för att

kunna prioritera rätt angående vilket styrmedel

som är mest effektivt beroende på miljöproblem.

Helhetsbedömningar och konsekvensbedömningar

behöver också innehålla till exempel rättsliga,

organisatoriska och politiska analyser för att

tydliggöra olika typer av hinder och konsekvenser.

Detta ger beslutsunderlag till politiker som enklare

kan föra en diskussion om alternativkostnader

i den politiska debatten, och därmed ökas både

det politiska modet att våga fatta kontroversiella

beslut och medborgarna stimuleras att börja sätta

värde på miljön.

Offentlig sektors roll att stimulera ett

innovationsvänligt klimat

Innovationsprocessen är ofta en komplex och

osäker process då den innehåller såväl tekniska

risker som osäkerhet när det gäller framtida

marknader. Den skall stimulera de mest lovande

innovationerna att kommersialiseras. Ett generellt

system är därför viktigt, med lika förutsättningar

för små och stora aktörer, såsom högskolor och

universitet, institut, företag samt offentlig sektor.

Att aktörer samspelar och delar kostnader och

osäkerheter är nödvändigt för att överbrygga de

inneboende riskerna associerade med innovation.

Tydlighet och väl definierade roller för offentlig

sektor såväl som för företag är viktigt när det

gäller att dra upp riktlinjerna för innovationssystemets

ramar. Dessa inkluderar strukturer för

konkurrens, arbetsmarknad, kapitalförsörjning

samt lagar och regler. Internationellt samarbete

och kontinuerligt inflöde av kunskap är också

viktiga parametrar i ett väl fungerande innovationssystem.

Innovationer värderas olika av marknaden. Om

staten anser att det finns behov av fler innovationer

på miljöområdet bör detta stimuleras, till

exempel genom skatter eller avgifter på användning

av miljöresurser som har negativ påverkan

på miljön. Lagstiftarens roll är att med hjälp

av nationell och EU-lagstiftning samt internationella

överenskommelser se till att grundläggande

incitament finns. Därutöver kan det finnas

behov av olika typer av stimulans och stöd

som driver på innovationer för att de ska nå

marknaden och därmed påverka miljösituationen

i rätt riktning.

17


För att våga investera och expandera behöver

företag tydliga spelregler och en långsiktighet i

statliga satsningar. Det är statens roll att se till

att premiera enkelhet och att så långt som möjligt

undanröja hinder för entreprenörer att sälja eller

kommersialisera goda idéer, det vill säga störa

marknaden så lite som möjligt. Framtagande och

kommersialisering av nya idéer bör göras av företag,

men det kan finnas behov av stödåtgärder

från den offentliga sektorn, till exempel att bidra

med kunskap i form av inkubatorer, olika typer

av finansieringslösningar eller stöd till större referensanläggningar

som marknaden inte är beredd

att hantera på egen hand. Offentlig sektors riskbenägenhet

skall avgöras utifrån bedömning av

förväntade intäkter.

Det finns lärdomar att göra från lyckade offentliga

satsningar på innovationer inom miljöområdet

i andra länder, även om de ofta inte är direkt

tillämpbara för svenska förhållanden. Snarare kan

utländska case visa på potentialen av väl genomförda

insatser. Ett sådant exempel är den danska

framgångsrika utvecklingen av vindkraft, bland

annat beskrivet i en ny rapport. 2 En offentligt

ägd teststation för vindturbiner etablerades 1978,

delvis som ett arbetsmarknadspolitiskt projekt

för arbetslösa ingenjörer. Den danska staten stimulerade

sedan vindkraft i form av subventioner på

slutanvändarpriset. Industrins lärprocess ledde

till att produktionskostnader kunde kapas tillföljd

av större volymer och etablerad teknik.

Utvecklingen av den danska vindkraften som

idag är en exportsuccé används som ett argument

i Danmark för att försöka få till en liknande

utveckling inom andra alternativa energikällor

som biobränslen, bränsleceller, vätgas etc. Men

det danska innovationssystemet likväl som det

svenska har genomgått stora förändringar enligt

samma rapport. På 1980-talet då vindkraftteknologin

var oprövad och dess kommersiella

risker stora, spelade de statligt ägda kraftbolagen

en avgörande roll för utvecklingen. Idag är dessa

ersatta av ett antal privata företag som verkar

på en global marknad. Dessa kommersialiserar

den nya teknologin medan små högteknologiska

företag har inriktat sig på att ta fram de innovationer

som leder till nya lösningar. Den offentliga

sektorns roll idag är snarare att se till att det finns

äganderätter (till exempel genom väl fungerande

patentlagstiftning) och priser (till exempel genom

miljöskatter) som gör det möjligt för de små företagen

att ta betalt för sina tjänster.

En slutsats från de danska insatserna är sannolikt

att den typ av subventioner som tillämpades

för utveckling av dansk vindkraft bara delvis är

tillämpbara idag. Subventioner ställer jämförelsevis

höga krav på kunskaper hos den offentliga

sektorn, se kapitel 4.1. Det vill säga om inte offentlig

sektor lyckas identifiera de ”bästa innovationerna”

används resurser ineffektivt som kan

medföra att lösningar med större positiva effekter

på miljön inte kommer fram. De bättre teknologierna

blir helt enkelt utkonkurrerade. På samma

gång innebär ett innovationssystem som har olika

villkor för små och stora företag en snedvridning

av konkurrensen. Det gäller den svenska strukturen

av innovationssystemet som historiskt sett

är anpassad efter stora företag.

En generell åtgärd kan vara att offentlig sektor

istället använder avgifter som inte pekar ut

någon viss typ av teknologi som den föredragna

lösningen. Samtidigt kan generella och konkurrensneutrala

system ibland vara ineffektiva, eftersom

resurserna inte fokuseras på de områden

med högre chans till framgång än andra. Här kan

systemanalys användas för att prioritera insatserna.

Stora företag som till exempel E.ON med

verksamhet i många länder, lägger sina utvecklingsresurser

där den industriella utvecklingen är

lämplig. Utveckling av solenergi äger rum i Tyskland

(som har ett garanterat pris på solel), medan

man satsar på utveckling inom bioenergi i Sverige

på grund av hög kompetens och god tillgång på

råvara. Den offentliga sektorn behöver analysera

vilka områden man skall prioritera när det gäller

stimulerande riktade åtgärder för att stimulera

innovationer och samtidigt beakta risk för snedvridning

av konkurrensen.

En undersökning av förutsättningarna för teknikutveckling

visar att forskningen behöver samspela

med en teknologis utveckling i alla stadier mot

en kommersiell marknad. 3 Det mest kostnadseffektiva

för en innovatör är att söka lösa ett problem

med i första hand teknologi som redan finns,

därefter ta hjälp av ingenjörskunnandet inom området.

Efter sökning i facklitteratur och frågor till

experter och konsulter återstår som sista lösning

18


forskning, givetvis den dyraste och mest

osäkra vägen.

Den viktigaste uppgiften för ett

väl fungerande innovationssystem

är därmed inte att skynda på

flödet av forskning och utvecklingsresultat

till marknaden,

utan att utveckla privata företags

affärsmöjligheter genom

lämpliga styrmedel – en mer

marknadsnära approach. För den

offentliga sektorn består dessa styrmedel

av avgifter på negativa miljöeffekter

och (om tillräcklig kunskap

finns) subventioner av teknologier som har

positiva miljöeffekter. Såväl avgifterna som subventionerna

kan göra det intressant att tillämpa

ny kunskap för att utveckla alternativa teknologier,

eftersom de ändrar prisrelationen mellan den

befintliga ”miljöförstörande” teknologin och dess

alternativ.

Upphandling med Public Private Partnership

I Sverige har ett flertal tekniksprång historiskt sett

skett genom teknikupphandling inom områdena

energiproduktion, telekom, flyg och rymd, samt

miljö/energieffektivitet (värmepumpar, energieffektiva

fönster). Statliga behov av att säkerställa

energitillförseln medförde på 1960-talet beställningar

av vattenkraft och kärnkraft. Privata entreprenörer

utvecklade ny teknik som uppfyllde

beställarens funktionsspecifikation. När det

gäller senare teknikupphandlingar (till exempel

energieffektiva kylskåp) fungerade staten som

katalysator för att påverka att mer energisnåla

produkter utvecklades och kom in på marknaden.

I den här typen av så kallat Public Private Partnership

kan offentlig sektor ha en viktig roll som

kompetent beställare och katalysator, om den totala

nyttan går att räkna hem i förhållande till

investerade pengar.

Ny innovativ teknik är ibland kostsam när den

kommer ut på marknaden. I takt med att efterfrågan

ökar blir tekniken billigare genom att denna

blir mogen och risken med nya investeringar minskar.

Nya företag attraheras till området som förbättrar

tekniken, nya kunder lockas av nyheterna

med förbättrade prestanda och priser samtidigt

som funktionsmål som minskad energiåtgång kan

Exempel

För miljö och energiområdet

finns goda erfarenheter

av teknikupphandling främst

inom energieffektivisering. Projektet

“Teknikupphandling för en

giftfri miljö” syftar till att bygga upp

kunskap för utbyte av hälso- och

miljöfarliga ämnen med teknikupphandling

som verktyg och

drivs av Miljöstyrningsrådet.

uppnås. Industrins ”lärprocess” är

igång.

Lärprocessen är särskilt relevant

för till exempel energieffektivisering.

Många av

de produkter som ska tas i

bruk ute hos användarna i

samhället är redan kända,

men efterfrågan har varit

för låg för att konsulter, byggnadsföretag,

installatörer med

flera ska ha kommit igång med

ett lärande. Det är många som

är inblandande i processen att få en

produkt från tillverkaren till användaren.

Om de inte känner att de nya (energieffektiva) utförandena

gagnar dem och deras företag så hålls

omställningsprocessen tillbaka.

Syftet med att den offentliga sektorn tar en

risk genom att engagera sig på en fragmenterad

marknad, som miljömarknaden är, genom att

agera som katalysator mellan kund och tillverkare

är att driva på utveckling av varor och tjänster

med minskad miljöpåverkan. Marknadsmekanismerna

fungerar väl på etablerade marknader

men där tekniken är ny och innovativ är så inte

alltid fallet. Teknikupphandling organiserar

kunder som vill mer än vad som finns att köpa på

marknaden och som sedan kan initiera en efterfrågan

som driver utvecklingen framåt.

Många innovationer sker i samband med att teknik

eller produkt är nära marknadsintroduktion,

troligen för att den då möter marknads/kundkrav

som stimulerar utveckling och innovation. 4 Det

borde alltså finnas god anledning för offentlig

sektor att lära mer om på vilka sätt forskning, innovationer

och teknikutveckling på miljöområdet

tidigt kan få kontakt med marknadskrav för ett

effektivt innovationssystem. Värt att notera kan

vara att innovationer även kan gälla nytänkande

som medför minskad miljöpåverkan i form av nya

organisationer, affärsmodeller, distribution etc.

Exempel: Under 2006 började Region Skåne att

utveckla ett effektivare innovationssystem på

miljö- och energiområdet vilket inkluderar Sveriges

första miljöteknikinkubator. Inkubatorn kommer

inledningsvis att fokusera på miljörelaterade

19


energifrågor och grön kemi. Innovationer och

start-ups kommer att i första hand rekryteras från

universitet och företag i Sydsverige. Det planeras

särskilda insatser för att i samverkan med företag

lotsa ut interna innovationer och affärsidéer, och

via inkubatorn låta dem utvecklas till nya företag.

Offentlig sektor som aktör

Miljödriven offentlig upphandling

Förutom att påverka omställningen

till ett mer hållbart samhälle genom

styrmedel och lagstiftning kan

offentlig sektor åstadkomma

förändringar genom att vara

föregångare när det gäller

miljödriven offentlig upphandling.

Här är det viktigt att

verktyg tas fram, som till exempel

kravspecifikationer vid

offentlig upphandling, och att

det undersöks hur incitament

för miljödriven upphandling kan

förstärkas. Men varför skall landsting

och kommuner betala för andra

lösningar än de som är bäst givande rådande

priser? Det kan finnas skäl för landstinget/kommunen

att föregå med gott exempel och välja lösningar

som inte bara medför mindre miljöpåverkan

utan även innebär andra fördelar även om dessa

är dyrare än konventionell teknologi, förutsatt att

den lokala nyttan är tillräckligt stor.

Incitamenten för miljödriven offentlig upphandling

är idag otydliga och behöver utredas närmare

enligt en rapport från Nutek. 5 Samtidigt finns

flera exempel på föregångare inom miljödriven

upphandling och teknikupphandling i Sverige

enligt samma rapport. Endast i Sverige sker upphandling

hos stat, kommun och landsting samt

dess bolag för cirka 400-500 miljarder kr per

år. 6 Agenda 21-arbetet i kommuner, regioner och

landsting har medverkat till ökade incitament

för miljödriven upphandling och att miljöledningssystem

införts på många håll enligt Sveriges

kommuner och landsting. 7 Det är viktigt att goda

exempel sprids inom offentlig sektor, speciellt i de

fall då minskad miljöpåverkan leder till lägre pris

sett ur ett livscykelperspektiv.

Miljöstyrningsrådet arbetar med att ta fram

kravspecifikationer som skall medverka till att

Exempel

Stockholm stad upphandlade

tillsammans med fyra europeiska

städer inom EU-projektet

ZEUS 200 elbilar och lyckades

på så sätt pressa priset rejält. Genom

upphandlingen spreds dessutom

ytterligare 150 elbilar till andra

användare, som genom optionsrätt

fick samma förmånliga pris. På

samma gång knöts kontakter

för framtida samarbete.

Se kapitel 6.1.

underlätta för offentlig sektor att komplettera

lägstapris förfarande med miljökrav. Dagens verktyg

för ekologisk hållbar upphandling (EKU) gör

inga kalkyler eller beräkningar av pris relaterat

till miljökrav. EKU hjälper till att precisera krav

som är tillräckligt tydliga för att upphandlaren

skall känna att något miljökrav ställs. EKU arbetar

med konsensus, så att alla skall samsas kring

kriteriedokument branschvis vilket gör att

EKU i praktiken blir relativt ”mjuka

direktiv”.

Demonstrationsprojekt

Sverige har idag två exempel

på hållbar stadsutveckling

som är så stora att de innefattar

hela komplexiteten med

de olika tekniska försörjningssystemen

– byggandet,

trafiklösningar och andra

delar som måste fungera som

helhet. Det är Västra Hamnen

i Malmö och Hammarby Sjöstad

i Stockholm. Projekten är värdefulla

som referensanläggningar att visa för potentiella

kunder. Projekt av detta slag är viktiga

att vidareutveckla för att vara med i frontlinjen i

internationell konkurrens. Stora stadsutvecklingsprojekt

med hög nivå av miljöeffektiva lösningar är

viktiga eftersom de innehåller en stor bredd av teknikområden

och systemkunnande, samtidigt som

de berör bygg- och bostadssektorn – den enskilt mest

energi- och resursförbrukande samhällssektorn.

När det gäller sådana stora infrastruktursatsningar

i offentlig regi, är en genomtänkt investeringskalkyl

av avgörande betydelse. Utmaningen

är att sätta priser på miljöeffekterna så att konsekvenserna

av olika handlingsalternativ på eventuellt

konkurrerande mål om tillväxt och ökad

sysselsättning går att jämföra och välja bland.

Satsningar som de två inom hållbar stadsutveckling

kräver alltså god planering och beställarkompetens

för att minimera risktagande och stimulera

kostnadseffektiva tekniska lösningar som medför

tillräckligt stor miljönytta/teknisk höjd för

att intressera andra aktörer. Det är viktigt att

satsningar på demonstrationsanläggningar kan

visa på mervärdet för staten, kommunen eller regionen

i form av intäkter, för att inte bara initiera

satsningar utan även att dessa vidareutvecklas.

20


Förutom att stimulera utvecklingen av kunskap,

teknik och systemlösningar kan stora demonstrationsprojekt

medföra andra mervärden som till

exempel att företag lokaliserar sin verksamhet

nära referensläggningarna och ger ökad sysselsättning

för kommunen/regionen. Projekten bör

utgå från en långsiktig strategi hur de kan användas

av kommunen/länet för att öka sin attraktivitet

både för företag och för kommuninvånare.

4.3 EU och internationella arenor

Sverige blir allt mer beroende av sin omvärld

när det gäller de globala förändringarna, men

har samtidigt goda traditioner av internationell

anpassning. Det gäller inte minst det svenska

näringslivet som sedan länge verkat på den globala

arenan. Offentlig sektors roll är självklar när

det gäller att företräda nationen vid internationella

förhandlingar.

Rätt prioritering av hur Sveriges resurser används

när det gäller miljö- och energifrågorna innebär

goda möjligheter att påverka dessa i rätt riktning

och ta plats på den internationella arenan som ett

föregångsland. Den internationella arenan sträcker

sig givetvis tvärs miljöpolitik, FoU och handelspolitik.

Det är därför en fördel med ett svenskt

helhetstänkande i miljö och hållbarhetsfrågor.

Om myndigheter, näringsliv och medborgarna

(genom sina valda representanter) för fram likartade

synpunkter är erfarenheten att man lyssnar

såväl inom EU som internationellt. 8 En genomtänkt

strategi är nödvändig och gör det naturligt

att kontinuerligt ta ställning till svenska prioriteringar

i EU och internationellt, bland annat inför

Sveriges EU-ordförandeskap 2009.

I detta sammanhang är det också viktigt att analysera

hur miljöfrågorna påverkas av beslut och

åtgärder inom arenor som traditionellt inte betraktas

som miljöarenor. Miljöfrågorna berör nu

direkt olika samhällssektorer på ett helt annat sätt

än tidigare. Klimatfrågan är det tydligaste exemplet

där frågan berör energi, jordbruks- och transportsektorn.

Klimataspekterna får en radikalt

ökad tyngd i Europa, vilket driver på till exempel

investeringar i förnybar energi. På liknande

sätt finns andra arenor som blir allt viktigare när

miljöfrågorna kommer in i sektorspolitiken.

Den politiska arenan

EU allt viktigare politisk arena för Sverige

EU-arbetet blir alltmer centralt i miljöpolitiken.

Mer än 300 rättsakter påverkar Sverige redan

idag. EU styr mer än vad medborgarna i Sverige

ofta kanske inser. Ett vidare informationsarbete

är nödvändigt. EU ses numera som den drivande

kraften i de flesta internationella miljöförhandlingar

och kommer att ha rollen som drivande

part gentemot USA och Asien i internationella

förhandlingar. Kina intresserar sig för EUs miljöpolitik.

USAs regering har blivit pressade att börja

21


diskutera klimathotet efter starka påtryckningar

från EU.

För att driva framgångsrik miljö- och energipolitik

som får genomslag i EU krävs bra kunskapsunderlag.

Därför behöver svenska prioriteringar

definieras och förstärkas samt bättre

synkroniseras mellan forskarsamhälle, näringsliv,

departement och myndigheter.

Ett exempel på påverkan i enskilda frågor är arbetet

med luftkvalitet där Naturvårdsverket har

lagt fram en utredning med förslag på hur, var

och när Sverige bör agera i Norden, EU respektive

inom den europeiska luftkonventionen. 9

Ett lagstiftningsärende inom EU tar mellan fyra

till sju år från initialfasen i kommissionen till

beslut i parlamentet. 10 En samordnad hållning

från svensk sida ökar möjligheterna och ett deltagande

i frågor på ett tidigt stadium ökar chansen

till framgångsrikt miljöpolitiskt arbete. Departement

och centrala myndigheter bör eftersträva

gemensamma plattformar att agera utifrån, till

exempel gentemot de olika direktoraten i kommissionen.

EU-kommissionens makt har ökat under senare

år. För det första har kommissionen blivit allt duktigare

på att förankra sina förslag hos intressenter

innan man presenterar sina förslag för rådet och

Europeiska parlamentet. Rådet består dessutom

numera av 27 medlemsländer med skiftande intressen.

Det har blivit allt svårare att göra genomgripande

förändringar av kommissionens förslag.

Två länder som anses vara duktiga på att vara

med och påverka inriktning av politiska frågor

inom miljö- och energiområdet på ett tidigt

stadium i beslutsprocessen är Nederländerna och

22


Storbritannien. En av framgångsfaktorerna för

dessa länders medverkan är att deras konsulter

ofta anlitas tidigt i beslutsprocesser. De är med

och sätter agendan. Ett mer offensivt EU-arbete

behöver närmare samverkan mellan myndigheter

samt mellan myndigheter och näringsliv. God

förankring på hemmaplan ger ökade chanser till

framgång i EU.

Internationella organisationer

Hur effektivt verkar internationella miljöorganisationer

för att påskynda det globala miljöarbetet?

Den sammanlagda budgeten för internationella

miljöorganisationer inom FN, OECD, WTO etc.

beräknas uppgå till över fem miljarder dollar

per år (år 2000) enligt IISD. 11 Även här har alltså

Sverige en viktig arena för påverkan. Samma

rapport menar dock att flertalet organisationer

behöver reformeras för att nå ökad kostnadseffektivitet

i både organisation och utförande, att

resurserna idag används ineffektivt. En kritisk

framgångsfaktor anses vara ett starkt politiskt

ledarskap för reformarbetet.

Offentlig sektors roll för att stimulera

export

Arenorna för att påverka det globala miljöarbetet

respektive för att främja svensk export ser annorlunda

ut. På samma gång som EU-arbetet kräver

djupt samarbete mellan medlemsländerna så är

dessa på samma gång konkurrenter när det gäller

det egna landets export. Det är därför viktigt att

verka på rätt arena med rätt resurser. I många

fall kan fördelar dras genom att Sverige upprättat

goda förbindelser bilateralt med olika länder för

att främja svensk export, kontakter som även kan

användas för Sverige att ta en viktig plats inom

EU vid internationella förhandlingar.

EU som hemmamarknad

Enligt Kommerskollegium ser bara sex procent

av de svenska företagen EU som sin hemmamarknad.

12 Bara hälften av företagen vet vad begreppet

inre marknad innebär. Men företagen är

positivt inställda och ser EU som en möjlighet,

med nästan 500 miljoner människor med i den

europeiska marknaden. Det är viktigt att göra

information om både den inre marknaden och

andra marknader än mer lättillgänglig för små

och stora företag.

Effektiva exportstödjande åtgärder

Det ligger i statens intresse att fler företag lyckas

med lönsam export. Flera av de svenska storföretagen

har en närvaro i Kina, Indien, Brasilien och

andra tillväxtekonomier sedan mer än 20 år tillbaka.

Företagen har en gedigen generell kunskap

om olika kulturer och vad som krävs för framgångsrik

export för respektive marknad samt hur

exportfrämjande åtgärder fungerat genom åren.

Hur offentlig sektor kan stimulera till kunskapsöverföring

mellan företag när det gäller kännedom

om generellt affärsklimat i andra kulturer

kan vara värdefullt att analysera närmare.

Incitament för samverkan kring

infrastrukturförsäljning

Städers miljöutmaningar i världen leder till att

många länder efterfrågar resurssnåla lösningar

för infrastruktur såsom vattenförsörjning, avloppsrening,

transportsystem, avfallshantering

och uppvärmning av bostäder. Sverige har ett gott

renommé utomlands när det gäller att få komplexa

system att fungera. Sverige har en god kompetens

inom stadsplanering och miljöeffektiva tekniska

försörjningssystem.

Exportrådet marknadsför svensk kompetens och

leverantörer under varumärket Sustainable Cities,

men ännu är exportframgångarna begränsade.

Viktiga frågor måste lösas för att potentialen för

export inom hållbar stadsutveckling ska förverkligas.

Samverkan mellan en kommun/landsting och ett

företag för att exportera kunskap kräver tydliga

incitament hos båda parter. Att hitta former för

samverkan verkar inte vara ett problem i sig för

de kommuner/landsting som ser fördelar i samverkan.

13 Ett exempel är Göteborg Energi som

bildade ett internationellt dotterbolag, Göteborg

Energi International AB med Ångpanneföreningen

AB som delägare. En av svårigheterna var istället

att överföra kunskap om drift och igångsättning,

där det ställs krav på långa tider av utlandsarbete

för att få systemen att fungera. 14

23


Internationellt standardiserings- och harmoniseringsarbete

Standardisering en väg till större marknad och

minskad miljöpåverkan

EUs inre marknad syftar till fri rörlighet av varor,

tjänster, personer och kapital. Ett av målen är

alltså att det skall bli enklare för företag att sälja

produkter på den europeiska marknaden. Ett sätt

att uppnå detta är att regelverket harmoniseras enligt

den så kallade nya metoden. Metoden innebär

att direktiv endast innehåller de väsentliga kraven

och att de produkter som tillverkas enligt en harmoniserad

standard förutsätts uppfylla kraven,

vilket visas genom CE-märkning.

Genom att tidigare nationella procedurer

avskaffats och ersatts med gemensamma krav

för den inre marknaden har kostnaderna för

marknadsanpassning minskat. Den internationella

standardiseringen har nästan helt och

hållet ersatt svensk standardisering. Våra inhemska

standarder är idag oftast identiska med

de internationella. Tanken är att det räcker att

uppfylla regelverket i ett medlemsland för att en

produkt ska få säljas på marknaden i samtliga

medlemsländer. Avsikten är att de tekniska handelshindren

ska bli färre genom användandet av

internationella standarder.

I Sverige deltar oftast endast de stora företagen

i standardiseringsarbete. En orsak är att det är

resurskrävande att vara med. I takt med att de

globala företagen kräver att leverantörskedjan redovisar

kvalitetssystem innebär detta i praktiken

att leverantören förväntas uppfylla efterfrågade

standarder, till exempel miljöledningssystem enligt

ISO 14001. Det starkaste incitamentet för små

och medelstora företag (SMF) att införa miljöledningssystem

är också att kunden kräver detta

enligt en studie. 15 Enligt samma internationella

studie med 2 000 medverkande SMF skulle följande

åtgärder underlätta för företagen att anpassa

sin verksamhet efter ISO 14001:

• Stegvis implementering av

miljöledningssystem

• Lättillgänglig handbok skriven för SMF, gratis

på svenska

• Erbjud viss konsulthjälp att komma igång

EU stimulerar idag till ökad användning av standarder

genom införandet av produktdirektiv enligt

den nya metoden (”new approach”). Som redan

nämnts anger direktivet då endast väsentliga

krav, gällande säkerhet, hälsa och miljö. Standarder

är sedan vägledande för hur direktivet kan

uppnås. Metoden innebär dock att företagen ges

ett utrymme att utveckla andra lösningar som

uppfyller kraven, vilket ökar möjligheterna och

kan stimulera innovationer hos företagen.

Små och medelstora företags medverkan i

internationellt standardiseringsarbete

Näringslivet vill ha tydlig lagstiftning och långsiktiga

spelregler så att man vågar investera och

expandera. Detta är en av de grundläggande

drivkrafterna för företag att delta i internationellt

standardiseringsarbete, samtidigt som medverkan

ger goda nätverk och ett strategiskt instrument

för marknads- och produktutveckling.

24


5. Slutsatser och förslag

– för ett effektivt miljöarbete

i offentlig sektor

Arenan för att påverka det internationella

miljöarbetet har i stor utsträckning flyttats från

Sverige till EU, som påverkar mer och mer som

både lagstiftare och internationell förhandlingspart.

Samtidigt vidgas den offentliga sektorns

roll gentemot näringslivet från att reglera företagens

spelregler för miljöpåverkan och stimulera

miljöanpassning inom rikets gränser till att även

stimulera företagen att producera internationellt

konkurrenskraftiga varor som bidrar till förbättring

av miljösituationen på alla marknader. En

pådrivande internationell miljöpolitik är beroende

av en framgångsrik nationell politik som stärker

kunskaps- och innovationssystemet.

Styrmedel är ett viktigt verktyg i offentlig sektors

miljöarbete. För att samhället ska kunna utforma

effektiva styrmedel behövs ökad kunskap om

beteenden, om naturvärden och prissättning av

miljöresurser samt om erfarenheter och effekter

av olika styrmedel. Det är uppenbart att kraftfulla

åtgärder behöver vidtas, bland annat för att

klara EUs mål att sänka utsläppen av växthusgaser

med 20 procent till år 2020. För att mobilisera

det politiska tryck (och mod) som behövs

för att vidta åtgärder av denna storleksordning

behövs en gedigen kunskaps- och erfarenhetsbas.

Kunskap måste börja omsättas i åtgärder. En god

internationell omvärldsbevakning medverkar till

effektiva och rationella beslut. Sverige kan lära av

andra länder.

Med en aktiv miljöpolitik för hållbar utveckling

förbereder sig EU och Sverige för globala

miljöförändringar vilket minskar risken för stora

negativa effekter. Med hot följer dessutom alltid

möjligheter och en tidig omställning till ett hållbart

samhälle skapar även möjligheter för företag

att utveckla nya produkter, tjänster och system.

Sverige bör bland annat prioritera hårdare, utforma

långsiktiga mål för prioriterade frågor som

myndigheter och andra aktörer konsekvent kan

jobba för samt förbättra en svensk samverkan

mellan olika aktörer. Samverkan bör inledas i ett

mycket tidigt stadium av olika processer. Information

om utlysning av konsultuppdrag från EU

bör till exempel ges tidigt och göras lättillgänglig

för svenska företag.

Förslag 1:

Förtydliga myndigheters mål, mandat och

därmed möjligheter att bidra till att Sveriges

intressen bevakas och främjas genom

att exempelvis vara mer aktiva i expert och

arbetsgrupper som EU-kommissionen sätter

upp. Det behövs ökade resurser till nationella

experter. Uppmana intressenter att

vara aktiva i de webbkonsultationer som

numera genomförs regelmässigt.

Att kunna visa på en avancerad hemmamarknad

när det gäller progressivt miljöarbete är viktigt för

staten för att nå internationellt gensvar för politiska

förslag. Samtidigt är företagen beroende av att

visa produkter och system i drift för kunder. Det

är därför viktigt att offentlig sektor är föregångare

och att verktyg vidareutvecklas för att kunna

räkna hem satsningarna. Samtidigt krävs en balansgång

gentemot EU där harmonisering med

övriga medlemsstater är nödvändigt. Ett svenskt

helhetstänkande med ett kontinuerligt strategiarbete

25


när det gäller systemanalys och omvärldsbevakning,

ökad samverkan mellan svenska aktörer

samt utformning av styrmedel ökar förutsättningarna

för ett effektivt och rationellt miljöarbete av

offentlig sektor med god möjlighet att påverka

EU-arenan.

Sverige bör däremot verka som enskilt land när

det gäller att främja export av miljöteknik och

underhålla goda relationer med tillväxtekonomier

som Kina, Indien, Brasilien och Ryssland. Bilaterala

kontakter bör med fördel synkroniseras och

användas i EU-arbetet om dessa kan bidra till

framgång för EU som förhandlingspart. Sverige

har troligen större chans att påverka det globala

miljöarbetet genom EU-arbetet än som enskilt

land. Därför bör aktiviteter prioriteras som kan

påverka Sveriges roll i EU-arbetet.

Flera av världens tillväxtekonomier är intresserade

av svenska systemlösningar inom infrastruktur,

som till exempel. hur avloppsvatten kan renas

i en sluten process. Omfattande kunskap för drift

och igångsättning finns inom den offentliga sektorn

samtidigt som kunskap att bygga och tillverka

sådana anläggningar finns hos tillverkningsindustrin.

Export av systemlösningar av detta slag

kräver samverkan av olika aktörer, att rollerna är

tydliga samt att det är tydligt i vems intresse samverkan

sker? Bildandet av Sveriges miljöteknikråd

(Swentec) innebär att det finns en plattform för

att arbeta med incitament för offentlig sektor

och näringsliv att samverka kring försäljning av

infrastrukturlösningar, men även att undersöka

den faktiska konkurrenspotentialen. Framgångsrik

export kräver företag som erbjuder konkurrenskraftiga

varor och tjänster samt kontinuerlig

omvärldsbevakning och marknadskännedom.

Sätt värde på miljön – systemanalys är ett

bra verktyg som stimulerar helhetstänkande

Miljöproblem är en kostnad för samhället. Den

uppmärksammade Sternrapporten ”The Economics

of Climate Change”, visar med all tydlighet att

kostnaderna för klimatförändringarna på ett par

årtiondens sikt kommer att bli mycket stora för

det globala samhället om inte omställning börjar

genomföras tidigt. 17 Resonemangen från panelen

”Miljöarbete i offentlig sektor” utgår ifrån att

miljön måste ges ett värde som ger marknaden rätt

incitament för omställning till ett hållbart samhälle.

Mest direkt sker detta genom att offentlig

sektor prissätter miljöpåverkan med relevanta styrmedel,

till exempel skatter, avgifter, subventioner

och lagstiftning. Även kvantitativa begränsningar

är en möjlighet, som också kan kombineras med

möjligheten att handla med exempelvis kvoter.

EUs handel med utsläppsrätter är ett exempel, där

en struktur för prissättning implementerats.

Förslag 2:

Kunskap finns som behöver omsättas i

åtgärder. Men ny kunskap behövs för att

utvärdera styrmedels effektivitet. Systemanalys

av uppnådd miljönytta i relation

till samhällsekonomisk kostnadseffektivitet

bör kombineras med politisk, social,

beteendevetenskaplig samt rättslig analys

för ett bra beslutsunderlag.

Systematisk systemanalys som kompletteras med

ekonomiska analyser – var pengarna gör mest

miljönytta ur samhällsekonomiskt perspektiv

– är nödvändiga. Men även politiska, sociala,

beteendemässiga och rättsliga analyser behövs

för att komplettera Sveriges nuvarande kunskapsbas.

Systemanalys stimulerar till helhetstänkande

där resonemang kan föras om miljö-, sociala- och

ekonomiska konsekvenser. Detta medför ett bättre

beslutsunderlag för politiker.

Sveriges goda utgångsläge inom problemorienterad

miljöforskning kan stimuleras ytterligare

genom bättre förståelse av system och konsekvenser.

Systemforskning baserad på de områden

Sverige har excellens inom medverkar till

en djupare förståelse av komplexa system. Systemanalysen

kan tillämpas inom områden som till

exempel energieffektivisering – hur efterfrågan,

innovation, kommersialisering, implementering,

spridning av beteendeförändringar och teknik

fungerar. Lärprocessen och utbytet mellan

tillämpning och forskning behöver vara en kontinuerlig

process.

Långsiktig strategi kräver god

omvärldsbevakning

I takt med att arenorna för ett framgångsrikt

26


miljöarbete blir alltmer globala är det än viktigare

för Sverige att utveckla en långsiktig strategi för

hur man inom miljö- och energiområdet skall prioritera

och föra frågor på rätt nivå samt påverka

EU effektivt. En fungerande strategi kräver kontinuerligt

underhåll med fastlagda mål. Därför

är ett aktivt och kontinuerligt scenarioarbete

viktigt. Ett aktivt scenarioarbete förutsätter även

att Sverige utvecklar sin omvärldsanalys.

Samverkan mellan olika aktörer

Det finns ett internationellt intresse att lära av

Sverige, till exempel Stockholmsförsöket med

trängselavgifter. För framgångsrikt miljöpolitiskt

arbete inom EU krävs gediget beslutsunderlag och

god nationell förankring av förslag. Framförallt

är en ökad samverkan nödvändig mellan aktörer

i offentlig sektor men även med näringslivet.

Förslag 3:

Förstärk samverkansuppdrag för myndigheter.

Inrätta sektorsvisa paneler med

relevanta aktörer som leder till ökad dialog

mellan myndigheter, företag samt

miljörörelsen för god förankring av svenska

förslag i EU-kommissionens arbete. Inrätta

dialogpaneler som arbetar utifrån problemorienterande

frågor som berör miljöpolitik,

FoU, företags- och affärsutveckling.

Dialogpanelerna bör bestå av relevanta företag,

forskare, experter, myndigheter, departement

samt andra aktörer beroende på problemområde.

Det kan ge olika aktörer möjlighet att på

ett tidigt stadium i EU-processen föra fram synpunkter

på kommande miljölagstiftningsförslag.

Detta uppmuntrar informell kunskapsöverföring

och tidig förankring av frågor som Sverige vill

driva i EU. ”Debriefing” efter utförda förhandlingar,

till exempel kemikalielagstiftningen

REACH, som bjuder in berörda aktörer att vara

med och påverka och planera för nästa omtag/

förhandlingsrunda kan vara ett sätt att nå bättre

gehör för svensk strategi genom tidig förankring.

Vilka styrmedel är att föredra och vilka är

effektiva på respektive nivå?

Beträffande offentliga ingrepp är generella styrmedel

(lagstiftning, internationella överenskommelser,

skatter, avgifter för att skapa prissignaler)

att föredra framför riktade åtgärder (kvantitativa

regleringar, detaljregleringar). Styrmedel för

miljöanpassning är nödvändiga för att påverka

marknaden, det vill säga producenter och konsumenter,

innovationsklimat och kunskapsutveckling,

likväl som inom samhällsplanering. Det finns

en stor potentiell drivkraft i de ekonomiska

styrmedlen. I takt med att EU troligen tar upp

marknadsbaserade styrmedel på sin agenda inom

några år (nationella skatteeffekter till trots) har

Sverige en god möjlighet att utifrån svenska utgångspunkter

och erfarenheter prioritera vilka styrmedel

som bedöms effektiva för alla medlemsstater

och verka för att dessa antas. Beslutsunderlaget

bör inkludera en ekonomisk analys av miljöeffektiviteten

hos ett styrmedel – kan miljönyttan uppnås

på alternativt sätt till lägre kostnad? – när det

gäller på vilket sätt (skattelättnader vs avgifter)

offentlig sektor skall stimulera utveckling av nya

tjänster, nya varor och tjänster med minskad

miljöpåverkan.

Internationell standardisering – allt viktigare

som internationell arena

Standardisering är ett område där myndigheterna

med fördel kan vara mer aktiva. De kvantitativa

nivåer som föreslås i produktstandarder blir ofta

norm globalt vilket medför att standardisering är

ett kraftfullt verktyg för att påverka produkters

miljöpåverkan på den globala marknaden. Fördelen

för offentlig sektor med en ökad samverkan

är att detta innebär större möjligheter att torgföra

nationella intressen i EU och internationellt samt

assimilera utländska erfarenheter. För företagen

betyder närmare samverkan ökade exportmöjligheter.

Förslag 4:

Myndigheters deltagande i standardiseringsarbete

kan öka och bör uppmuntras

från statligt håll, även för deltagande vid

utveckling av produktstandarder.

27


Standardiseringsarbete innebär en möjlighet till

miljöpåverkan för produkter som sedan ofta säljs

på en global marknad. Medverkan betyder även

en informell mötesplats för myndigheter, forskarsamhälle

och företag.

Förslag 5:

Stimulera små och medelstora företag att

delta i standardiseringsarbete, men även att

implementera standarder genom finansiellt

stöd.

När finansiella aktörer organiserar sig (som till

exempel Carbon Disclosure Project, CDP) ställs

ökade krav på globala företag och politiker. 18

Företagen uppmanas att redovisa sin klimatpåverkan.

Detta kan innebära att införande av

standarder ökar snabbt, speciellt inom små och

medelstora företag. Leverantörer till de globala

företagen kommer att tvingas kvalitetssäkra sina

produkter, vilket gagnar miljöredovisningssystem

som ISO 14001.

Offentlig sektors roll att öka kunskapsbasen

samt förmedla denna

En grundläggande roll för offentlig sektor är

finansiering av ökad kunskap (forskning, utbildning,

informationskampanjer) om bland

annat miljöeffekter. Åtgärder för att stimulera

till ökad kunskap är en viktig del i omställningen

till ett hållbart samhälle där kunskapsöverföring

till offentlig sektor och mellan branschsektorer är

en kritisk framgångsfaktor. Spridning av forskningsresultat

inom stat, kommun, landsting, och

näringsliv ökar kompetensen och är en viktig

del som politiskt beslutsunderlag. Det är även

viktigt att offentliga aktörer som så småningom

kan komma att ha nytta av forskningsresultaten,

redan i ett tidigt stadium deltar i en dialog med

forskarna för att därigenom bygga långsiktiga

och mer hållbara kunskapsprocesser. Kunskap

om uppnådd miljönytta i förhållande till samhällsekonomisk

kostnadseffektivitet har stor betydelse

för hur effektiva styrmedel utformas.

Förslag 6:

Ökad kunskap är nödvändigt. Utvärdera

nuvarande kunskapsbas och analysera

kompletteringsbehov samt samla Sveriges

egna men även andra länders erfarenheter

för att ge ett bättre beslutsunderlag. Stöd

samhällsvetenskaplig forskning som ger

kunskap om uppnådd miljönytta och hur

människors beteenden påverkas.

Ökad kunskap inom offentlig sektor är nödvändig

när det gäller till exempel kravspecifikationer för

upphandling som minskar miljöpåverkan eller

kunskap om styrmedel som stimulerar alternativt

beteende och uppmuntrar innovativa lösningar.

Forskningsinstitutens roll som kunskapsbryggor

mellan inte bara näringsliv och forskarsamhälle

utan även till offentlig sektor är viktig för att

stimulera miljödriven offentlig upphandling.

Offentlig sektor som föregångare

Offentlig sektor kan vara en föregångare inom

till exempel teknikupphandling. Ytterst avgör

medborgarnas betalningsvilja hur mycket

föregångare offentlig sektor kan/skall vara på

regional, nationell och global nivå. Med tydliga

kalkyler vad som hamnar på plussidan för medborgare/konsumenter

kan teknikupphandling

och miljödriven offentlig upphandling vara

viktiga drivkrafter för utveckling av varor och

tjänster som medför minskad miljöpåverkan. En

kommuns incitament att använda miljödriven

samhällsplanering kan på sikt vara avgörande

när det gäller att få fram ny teknik som minskar

miljöpåverkan. Initialt är nya lösningar ofta

kostsamma men kan uppvägas med förväntad

tillväxt av nya företag och miljöprofilering gentemot

nyinflyttade kommuninvånare för ökat

skatteunderlag. Ett bra sätt är att visa ny teknik

och andra lösningar är genom demonstrationsanläggningar.

En investeringskalkyl är ett värdefullt

verktyg för att säkerställa förväntningar på

stora investeringar både hos offentlig sektor och

lokala företag.

28


Förslag 7:

Sprid goda exempel, ”best practices”, mellan

kommuner och landsting, när det gäller

att uppmuntra tekniksprång, miljödriven

offentlig upphandling och språngvis innovation.

Den kommunala viljan är en drivkraft för politiskt

mod. En investeringskalkyl som ligger till

grund för viktiga demonstrationsanläggningar,

kan även peka på andra positiva effekter som en

satsning kan medföra för en kommun, till exempel

profilering och varumärkesbyggnad.

Förutsägbarhet och långsiktighet i regelverk

och stimulerande åtgärder

Ett annat viktigt sätt för den offentliga sektorn

att bidra är givetvis genom långsiktiga, stabila

och konsekventa spelregler, så att företagen kan

planera och göra bedömningar för investeringar

med mera. Den offentliga sektorn bör alltså

försöka minska kostnaderna för marknadens aktörer

genom att förenkla regelverk så långt som

möjligt och bidra till tydliga spelregler och ökad

långsiktighet i de stimulerande åtgärdsprogram

som erbjuds företagen för ökad tillväxt och sysselsättning.

Det är viktigt att statens satsningar

inom innovationssystemet utformas långsiktigt

vilket ger förutsägbarhet och tydliga spelregler

för företag och investerare. Satsningarna skall utformas

generellt så de leder till så fri konkurrens

som möjligt där SMF och stora företag deltar på

lika villkor.

Förslag 8:

Myndigheter bör samverka för att göra information

lättillgänglig för näringslivet på

ett ställe – en “one stop shop” som kan

innehålla information om:

• förändrade lagar, föreskrifter och

förordningar inom Sverige och EU

anpassade efter bransch

• nya standarder samt information om

deltagande i standardiseringsarbete

• aktuella upphandlingar på såväl nationell

nivå som EUs inre marknad och

utlysning av konsultuppdrag från EU

• aktuella upphandlingar på

internationella marknader,

tillväxtekonomier, u-länder

• handbok i hållbar upphandling, mallar,

checklistor

Huvuddelen av informationen finns idag men

behöver struktureras. Informationen behöver ha

hög tillförlitlighet och vara uppdaterad för att

webbplatsen skall användas av företagen. Nutek:s

webbplats Företagarguiden skulle kunna vidareutvecklas

till portal med det här innehållet. 19

29


6. Goda exempel

6.1 Upphandling – miljöbilar i Stockholm

– att ta vara på möjligheterna inom EU

Vägtrafiken är en av de största miljöproblemen i

Stockholm. Men trafik måste inte innebära farliga

utsläpp. Fordon som drivs med miljöbränslen ger

renare luft, mindre växthuseffekt och lägre bullernivåer.

Stockholm stad tog rollen som en samlande kraft

i utvecklingen av miljöbilar. En part som kan inbjuda

till dialog och i samarbete med olika aktörer

bidra till att utveckla marknaden, få in fler

bilmodeller, öka miljöbilsförsäljningen, sänka

priserna och etablera fler tankställen.

Stadens egna bilar står för mindre en promille av

bilarna som rullar i staden. Därför måste staden

ta till andra metoder än att bara själv välja miljöbilar

för att på ett avgörande sätt påverka bilparkens

sammansättning. Miljöbilar i Stockholm

är samlingsnamnet på alla de projekt som drivs.

Provkörning är en metod för att väcka intresse.

Miljöbilar i Stockholm har tillhandahållit nya

miljöbilar så att företag och organisationer som

är intresserade kan låna dem och provköra gratis

i upp till en vecka. Sedan 2002 är detta ett samarrangemang

med leverantörerna, så att det i praktiken

är återförsäljarna som sköter utlåningen. Ett

viktigt moment är att följa upp vad provförarna

tycker om de bilar de provkört.

Faktaförsörjning och nyhetsförmedling är vägar

att öka intresset för miljöbilar. Nyhetsbrev ges

ut och seminarier hålls, dessutom bistår man

med rådgivning både vid företagsbesök och per

telefon.

Ett sätt att öka utbudet av miljöbilar på marknaden

kan vara att samla efterfrågan från flera

aktörer och med denna efterfrågan som grund

inbjuda leverantörer att svara upp mot behoven.

På detta sätt har fler miljöbilsupphandlingar initierats

inom projektet. Fem europeiska städer inom

EU-projektet ZEUS köpte tillsammans 200 elbilar

och lyckades pressa priset rejält. Marknaden öppnades

också för elbilar i länder som ej haft detta

tidigare. Genom upphandlingen spreds också 150

elbilar till andra användare, som genom optionsrätt

kunde tillgodogöra sig samma förmånliga

pris.

Initiativet att efterfråga bränsleflexibla etanolbensinbilar

i mellanklassen i slutet av 90-talet

genomfördes av projektet och Miljöteknikdelegationen.

Detta ledde till att succén med Ford Focus

flexifuel fick världspremiär i Sverige under 2002.

Under 2001 undersöktes intresset hos företag och

förvaltningar i staden för en gemensam upphandling

av elhybridbilar respektive biogasbilar i hela

Sverige. Detta förarbete slogs senare ihop med en

reguljär kommunal bilupphandling som genomfördes

av Kommentus på uppdrag av ett 50-tal

kommunala förvaltningar, varav många i Stockholm.

Detta ledde till ett ramavtal med rabatter

på upp till 14 procent på de miljöbilsmodeller som

finns på den svenska marknaden för de parter

som deltog i upphandlingen. Just nu inleds sonderingarna

för att efterhöra intresset för att få hit

fler bränsleflexibla E85 bilar (FFV-bilar).

Traditionellt har miljöbilar varit dyrare att köpa

en andra bilar. Så är det inte fullt ut idag. Men

priset kan vara avskräckande. Därför förmedlar

projektet investeringsbildrag från EU som gör

mellanskillnaden mellan biltyperna lägre.

Det är viktigt att det går att tanka miljöbilarna

utan stora ansträngningar eller höga extrakostnader.

Utbyggnaden av E85 mackar går spontant

ganska bra på marknaden, det är trögare med

biogasmackar. Därför förs diskussioner med

både etablerade och nya bränsledistributörer på

31


drivmedelsmarknaden för att knäcka frågan. Nya

platser för mackar diskuteras.

Det är också viktigt att öka miljöbilarnas status

och attraktivitet. Staden kan själv besluta om

gratis parkering, ingen trängselavgift och ”gräddfil”

för miljöbilstaxi. Andra incitament ligger

utanför stadens kontroll; till exempel gynnsam

bränsle- och fordonsbeskattning. Dock kan stadens

företrädare arbeta på olika sätt och i olika forum

för att skatteregler och liknande system ska gynna

miljöbilar.

Att förbättra förutsättningarna för miljöbilar är

ett kontinuerligt arbete som utvecklas i dialog med

företag som själva satsar på miljöbilar, fordonsoch

bränsleleverantörer och inte minst andra

kommuner.

Stockholms stad har beslutat att staden ska prioritera

miljöbil när nya bilar köps eller leasas. Projektet

följer upp hur stadens förvaltningar och

bolag uppfyller kommunfullmäktiges beslut.

Ett viktigt sätt att öka miljöbilsmarknaden är att

själv kräva att de transportörer, taxibolag med

flera som man sluter avtal med kör till viss andel

på förnybara bränslen. Projektet fungerar här

som rådgivare vid upphandling av transporter

och transportrelaterade tjänster.

2006-10-16

Elisabeth Söderström

32


6.2 Miljöhänsyn inom standardisering

Standardisering – gemensamma lösningar på

återkommande problem

Inom standardiseringen arbetar man med att ta

fram gemensamma lösningar på återkommande

problem inom alla upptänkliga områden. Arbetet

sker såväl nationellt inom ramarna för SIS samt

internationellt inom ramarna för CEN (Europanivå)

och ISO (globalt). Lösningarna bygger på

samverkan mellan olika parter som i samarbete

tar fram standarderna. Det är alltid frivilligt att

följa en standard, och vilka organisationer som

helst är välkomna att delta i arbetet med att ta

fram standarder. Såväl myndigheter som företag

och intresseorganisationer deltar idag i arbetet.

När en standard tagits fram i gott samarbete med

representanter från många olika verksamheter

och under insyn från såväl olika företag som

myndigheter och oberoende intresseorganisationer,

är möjligheten god att standarden kommer att utgöra

praxis för hur man arbetar inom ett område.

Väl fungerande standarder blir ofta i stort sett

tvingande för aktörer på marknaden.

I de fall där en standard får stort genomslag är

det avgörande för miljöarbetet inom de organisationer

som tillämpar standarden hur man beaktar

miljöaspekterna då man tar fram standarden. Det

finns exempel på standarder som används globalt

av tusentals företag, och får man möjligheten att i

ett slag påverka hur alla dessa företag hanterar sina

miljöaspekter så inser man hur viktigt det är att

miljöhänsyn integreras i standardiseringsarbetet.

Standardisering är också ett viktigt verktyg i

arbetet med att implementera nya EU-direktiv.

I vissa fall får de europeiska standardiseringsorganen

i uppdrag att ta fram standarder som ger

exempel på godtagbara lösningar för att uppfylla

direktivens krav. När dessa så kallade mandaterade

standarder godkänts av kommissionen publiceras

de som harmoniserade europastandarder,

och publiceras i EG:s tidning, Official Journal. I

många fall berör dessa direktiv miljörelaterade

områden. Standardiseringsarbetet är därmed en

viktig komponent i det europeiska miljöarbetet.

Hur kan miljöhänsyn integreras i

standardiseringsarbetet?

Inom standardisering av till exempel miljöledningssystem

och luft-, mark- och vattenanalyser

är miljöaspekterna den drivande kraften bakom

standardiseringsarbetet. I de grupper som tar

fram dessa standarder finns ofta representanter

som specifikt bevakar miljöintressen, till exempel

Naturvårdsverket eller Naturskyddsföreningen.

Inom dessa områden som är miljöorganisationernas

medverkan ofta helt essentiell för att

standarden ska få ett bra genomslag. Inom andra

standardiseringsområden finns det ofta helt

andra aspekter som är mer drivande i framtagandet

av standarden. Det kan handla om exempelvis

säkerhet, internationell handel eller att

garantera kvalitetsnivåer. Även för dessa standarder

finns viktiga miljöaspekter, men här saknas

ofta miljökompetens i expertgruppen som tar

fram standarderna och miljöhänsyn blir därmed

inte naturligt integrerat på samma sätt. I dessa

fall finns en rad hjälpmedel att tillgå för de kommittéer

som saknar denna kunskap. Det främsta

är CEN:s Environmental checklist, som är ett

schema som ska guida den ovane genom en mindre

miljörevision av en produkt eller en tjänst.

Checklistan ska göra det enkelt att arbeta på ett

systematiskt sätt och få med alla miljöaspekter

även om man inte har erfarenhet av miljörevision.

Man kan också få god hjälp från CEN Environmental

Helpdesk.

Medvetenheten ökar, men kan bli mycket

bättre

Medvetenheten kring miljöarbetet inom standardisering

har blivit bättre på senare tid, men det

finns fortfarande en stor utvecklingspotential och

det sker kontinuerligt en utveckling inom området.

Då man ser vilken bred användning många

standarder har så är det lätt att se vikten av att

angripa miljöaspekterna redan på det stadium

där standarden formuleras. De organisationer

som deltar i detta arbete vid sidan av standardiseringsorganisationerna

är olika miljöorganisationer

såsom Naturvårdsverket, oberoende intresseorganisationer

som Naturskyddsföreningen och

olika branschorganisationer. Naturvårdsverket

tog under 2006 fram en rapport om miljöhänsyn

inom produktstandarder (NV rapport 5654).

Inom Europa finns en EU-finansierad paraplyorganisation

(ECOS) vars syfte är att finansiera

och samordna NGO:s som vill medverka i standardiseringskommittéer

som miljöintressenter. Även

mindre företag som har särskilda miljöintressen är

viktiga aktörer i olika expertgrupper.

33


Exempel: Add-X Biotech skapar en marknad

för sina produkter genom standardisering

Add-X Biotech är ett mindre företag som tillverkar

tillsatser som möjliggör biologisk nedbrytning av

plast. Företagets VD Gunnar Forsberg har deltagit

i flera internationella standardiseringsprojekt och

menar att det är viktigt för företaget att de metoder

som tillämpas i deras produkter blir accepterade

av kunder, och de stora kunderna använder ofta

standarder som stöd vid upphandlingar. Särskilt

utbrett är detta vid försäljning till kommuner och

förvaltningar som gärna förlitar sig på standarder

vid upphandlingar. Då är det en förutsättning att

de produkter som företaget säljer omfattas av de

standarder som används i samhället.

Gunnar Forsberg konstaterar att det betyder

mycket för företaget att få vara med och definiera

hur standarderna utformas.

”Eftersom företaget Add-X Biotech står för en

teknologi för att biologiskt bryta ned plast är

standardiseringsarbetet viktigt för att kunna föra

vår egen talan, men även för att informera branschen

om alternativa teknologier och metoder.”

”Vår påverkan ligger i att föra fram mångfalden

vad gäller möjligheter att arbeta med biologiskt

nedbrytbara metoder och tekniker”.

”Genom att delta i standardiseringsarbetet har vi

fått en möjlighet att påverka, standardiseringsarbetet

är ju i grunden en möjlighet att kunna

påverka och bevaka sitt teknikområde”.

En företeelse som Gunnar Forsberg noterat är

att det europeiska standardiseringsarbetet också

ibland kan få större genomslag än planerat. Många

länder utanför EU, speciellt i Asien och Afrika

studerar ofta vad som sker inom standardiseringsarbetet

för miljöområdet och accepterar gärna en

norm från EU, eftersom de vet att den är genomarbetad.

Detta medför att en standard kan stimulera

eller hindra den globala marknaden för en

produkt avsevärt beroende på hur standarden utformas.

Add-X Biotech deltar i det standardiseringsarbete

som omfattar området Plast och förpackningar

och biologiskt nedbrytbara material. Gunnar

Forsberg ser deltagandet i standardiseringsarbetet

som en viktig grund för att skapa goda marknadsförutsättningar

för de nedbrytbara plasterna.

”Miljöarbetet inom plast innebär fokus på

återvinning, det vill säga återvinning av energi,

återvinning av material och biologisk återvinning.

Vår fokusering är framförallt inom den biologiska

återvinningen.”

Volymerna inom dessa områden är stora, och

marknaderna ofta mycket priskänsliga. Dessa

förutsättningar gör det extra viktigt att få acceptans

för produkter och material för att de ska kunna

sälja. En standard är mycket viktig för att en

produkt ska accepteras av den stora marknaden.

Mårten Sohlman

Projektledare inom Miljö och Energi

SIS, Swedish Standards Institute

34


6.3 Demonstrationsprojekt inom hållbar

stadsutveckling

Sverige har potential att exportera del- eller helhetslösningar

inom området hållbar stadsutveckling,

något som det finns mycket stora behov av

globalt. Det blir då viktigt hur referensprojekt

inom området planeras, upphandlas och genomförs

för att stödja export på ett effektivt sätt.

Vi har två stora nybyggnadsprojekt inom hållbar

stadsutveckling – Bo01 i Malmö respektive Hammarby

Sjöstad i Stockholm – som har haft statligt

investeringsstöd som viktig bas för att höja

miljöambitionen i projektet. Båda har inledningsvis

haft tanken att visa upp svenskt miljökunnande

och miljöteknik, och använt detta som

argument inför beslut om projektens inriktning.

Och båda har till stor del missat att integrera

den tanken i projektens uppbyggnad och genomförande,

för att istället i efterhand ”hänga på” en

marknadsföringsfunktion.

De tekniska och miljömässiga resultaten har

utvärderats. Projekten har uppnått viktiga miljöresultat.

De har innehållit vissa misslyckanden,

men sammantaget fört miljöanpassad stadsutveckling

betydligt framåt i Sverige. Problemet

är att spridningseffekterna, både till nya byggprojekt

inom Sverige är begränsad, liksom spridningseffekten

i form av exportorder för svenska

företag, trots att stadsdelarna drar till sig 10 000-

tals internationella besökare varje år. Varför det

är så, och hur man kan arbeta för att uppnå bättre

resultat har inte analyserats.

Förklaringen är troligen att denna typ av stora

miljöprojekt, till skillnad från mer avgränsade

projekt (säg en svartlutanläggning, en teknikupphandling

av värmepumpar etc) dels saknar en

kommersiell ägare av helhetsresultatet, dels har

en planering och en organisation som siktar på att

optimera (i en kompromiss mellan miljö, ekonomi

och andra värden) miljöresultaten inom projektets

ram. Planering, kravspecifikationer, organisationsuppbyggnad

etc skapas för att leverera ett bra

projekt, inte för att leverera spridningseffekter,

nyföretagande eller exportorder. Den underliggande

synen är att när stadsdelen är färdigbyggd

är projektet slut. I de mer avgränsade projekten

där det finns en tydlig kommersiell ägare (även

om det kan finnas offentliga medel som delfinansiering)

är synen istället oftast att när resultatet

är klart då har man referensen klar, då kan man

börja nästa steg i arbetet, nämligen spridning,

kommersialisering, exportförsäljning etc.

För att bättre få ut värden ur kommande stora

projekt inom hållbar stadsutveckling, vare sig det

är nybyggnation eller renovering och förnyelse

av befintlig bebyggelse, behöver man därför från

början ha en medveten planering för att stimulera

innovation, nyföretagande och stödja svensk

miljöexport. Större insatser skulle till exempel

kunna åtföljas av medveten och integrerad planering/åtgärder

för att:

• Satsningen ska stimulera näringslivets

teknik-, produkt- och tjänsteutveckling samt

exportmöjligheter inom miljösektorn

• Satsningen ska kunna användas för att

marknadsföra svensk miljökompetens och

svenska företag på miljömarknaden, och ge

exportmöjligheter

• Investeringen ska bidra till att fler projekt

med miljöprofil uppkommer på vanlig

kommersiell bas

• Det ska finnas planering, resurser och

organisation för hur man ska utnyttja

potentialen för tillväxt, profilering och export

under projektets gång samt långsiktigt efter

projektets färsigställande/genomförande.

• Kompetensöverföring till näringslivet ska ingå

i projektet.

En sådan medveten hållning – som ser till effekter

utanför projektets ram redan innan projektet

startar – påverkar både kraven i upphandlingen,

organisationen runt projektet och förvaltningen

av de resultat som uppnås. Då kan man också få

ut stora mervärden, ekonomiskt och miljömässigt,

genom att projekten får efterföljare i Sverige och

internationellt.

Mikael Edelstam

35


7. Bilaga

7.1 Deltagare i panelen Miljöarbete i offentlig sektor

Lena Johansson

(Ordförande)

Per O Andersson

Åsa Bergström

Mikael Edelstam

Ethel Forsberg

Lena Gipperth

Per Inge Grennfelt

Mats Nordenskjöld

Ewa Rabinowicz

Ulf Svidén

Elisabet Söderström

Göran Uebel

Rolf Åkerblom

Johan Schuber

Generaldirektör, Kommerskollegium

Director, Sustainability, Ericsson AB

Miljöchef, Recip AB

Konsult, Miljöstrategi AB

Generaldirektör, Kemikalieinspektionen

Dr. Miljörätt, Göteborgs universitet

Forskningsdirektör, IVL Svenska Miljöinstitutet AB

Head of public affairs, IF AB

Forskningsledare, Livsmedelsekonomiska institutet

U-sekreterare, int. samordning, Naturvårdsverket

Projektledare, Stockholms stad

Biträdande utvecklingschef, Nutek

Kreditanalytiker, SWEDbank AB

Projektledare, IVA

7.2 Intervjuer

Erik Arnberg,

Tommy Gärling,

Inge Horkeby

Tina Karlberg

Bo Kjellén,

Eva Albåge Nordberg

Lennart Piper,

Sven-Olof Ryding

Per Thege

Peter Wenster

Miljödepartementet

Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

AB Volvo

Sweco International AB

Stockholm Environmental Insitute, SEI

Swedish Standards Institute, SIS

Miljö och kvalitet, Svensk Industriförening, Sinf-mk

Miljöstyrningsrådet

Miljödepartementet

Sveriges kommuner och landsting

Till kapitel 4, främst till avsnitt 4.1 “Marknadens funktionssätt – producenter och konsumenter”, har

fil dr Sören Höjgård, Livsmedelsekonomiska institutet (SLI), bidragit med texter.

7.3 Fotnoter

1 Naturvårdsverket, Svenska miljöprioriteringar i EU 2007-2009, Naturvårdsverkets förslag till

prioriteringar inför EU-ordförandeskapet 2009, R 5619, 2006.

2 Per Dannemand Andersen et al, Innovation as a driver for energy technology development, Riso

NationalLaboratory, Denmark, working material, 2006.

3 Stephen J Kline; The Positive Sum Strategy: Harnessing Technology for Economic Growth (1986).

4 G. P. Huber Organizational change and redesign: 2003.

5 Nutek, Offentlig upphandling som drivkraft för innovation och förnyelse, R 2006:21.

6 www.opic.com.

7 Intervju med Peter Wenster, Sveriges kommuner och landsting.

8 Intervju med Monica Törnlund, miljöråd i EU.

37


9 Skrivelse till regeringen enligt Anna Engleryd, Naturvårdsverket.

10 Intervju med Monica Törnlund, miljöråd i EU.

11 IISD, International Institute of Sustainable Development, Mapping a Reform Agenda for Global

Environmental Governance, Najam et al., Tufts University, 2006.

12 http://www.kommers.se/templates/Standard2____683.aspx

13 Intervju med Peter Wenster, Sveriges kommuner och landsting.

14 Intervju med Anders Herdenstedt, VD, Göteborg Energi.

15 “The Global use of environmental Management Systems by Small and medium Enterprises”, www.iso.

org/iso/en/iso9000-14000/certification/iso14001survey.html

16 www.cdproject.net

17 “The economics of Climate change”, Nicholas Stern, http://www.hm-treasury.gov.uk/

18 Carbon Disclosure Project, sammanslutning av investerare som förvaltar 31 biljoner USD, www.cdp.com.

19 www.foretagarguiden.se

7.4 Litteraturförteckning/lästips

Per Dannemand Andersen et al, Innovation as a driver for energy technology development, Riso National

Laboratory, Denmark, working material, 2006

Carbon Disclosure Project, www.cdproject.net

CERES, From Risk to Opportunity: How Insurers Can Proactively and Profitably Manage Climate Change,

Evan Mills et. al, US Department of Energy´s Lawrence Berkeley National Laboratory, 2006. www.ceres.org

Jonas Ebbesson, Transboundary corporate responsibility in environmental matters: fragments and foundations

for a future framework, Environmental law, Stockholm university, 2006

FORMAS och VINNOVA, Forskningsstrategi för miljöteknik, preliminär version 2006-11-01, 2006

Jan-Olof Drangert et al, På väg mot en hållbar stad –uppfattad och uppmätt påverkan av miljösatsningar i

Hammarby sjöstad, Stockholm, Linköpings universitet, 2004

EU Kommissionen, meddelande: Integrering av miljöaspekter i europeisk standardisering, SEC(2004)206, 2004

IISD, International Institute of Sustainable Development, Mapping a Reform Agenda for Global Environmental

Governance, Najam et al., Tufts University, 2006

Kommerskollegium, Miljö, handel och konkurrens – spelregler för effektiva marknader, rapport 1998:2

IVA, Environmental management since world war II, background report within the project “The new arenas of

environmental management”, Linnér et al, Linköping university, 2006

IVA, Driving forces and main fields of competence for environmental technology in Japan and the US,

background report within the project “The new arenas of environmental management” Andersson &

Widegren, ITPS, 2006

IVA, Swedish strengths in the environment industry, background report within the project “The new arenas of

environmental management”, Blomkvist et al, KTH, 2006

IVA, The arenas of environmental management, background report within the project “The new arenas of

environmental management” Linnér et al, Linköping university, 2006

IVA, Miljödriven affärsutveckling – från myndighetskrav till strategiska möjligheter, IVA-M 298, 1995

Livsmedelsekonomiska institutet, Att bevara betesmarker – en analys av ekonomiska styrmedel, R 2004:8, 2004

Livsmedelsekonomiska institutet, En politik för fisken eller fisket? – en studie av EU-förhandlingarna om 2003

års reform av fiskeripolitiken, R 2006:3, 2006

Livsmedelsekonomiska institutet, Märkning av genmodifierade livsmedel – en samhällsekonomisk analys, R 2002:2

38


Livsmedelsekonomiska institutet, Samhällsekonomisk analys av ekologisk livsmedelsproduktion, R 2003:2, 2003

Naturvårdsverket och Energimyndigheten, Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken, rapport ISBN 91-620-5616-6

Naturvårdsverket, Capacity Building on WTO and Environmental Protection, Report 2006

Naturvårdsverket, En mer miljöanpassad offentlig upphandling – förslag till handlingsplan, R 5520, december

2005

Naturvårdsverket, Svenska miljöprioriteringar i EU 2007-2009, Naturvårdsverkets förslag till prioriteringar

inför EU-ordförandeskapet 2009, R 5619, 2006

Naturvårdsverket, Nutek, Sveriges Kommuner och Landsting, Hållbarhetsrådet, VINNOVA och Boverket.,

Ledstjärnor för framgångsrikt miljöarbete – en vägledning för förbättrad spridning av innovationer, goda

exempel och nya arbetsmetoder inom miljöområdet, 2006

Nutek, Företagarguiden, www.nutek.se/foretagarguiden

Nutek, Näringslivets administrativa kostnader på miljöområdet, R 2006:01

Nutek, Offentlig upphandling som drivkraft för innovation och förnyelse, R 2006:21

Kommerskollegium, Yttrande, Dnr 150-46-2003, angående Naturvårdsverkets rapport (5250) om EUprioriteringar

för att nå miljömålen

Lennart Piper, How to make ISO 14001 implementation easier for small businesses, ISO Management Systems,

Vol.6, No. 5, 2006

Prop 2002/03:122, Gemensamt ansvar, Sveriges politik för global utveckling

Regeringskansliet, UD, och Naturvårdsverket, Waste Management, – The Swedish Experience, R 9875, 1999

Regeringskansliet, UD, och Naturvårdsverket, Waste and Wastewater Treatment – The Swedish Experience, R

4945, 1998

Karin Rudebeck och Carin Wall, Utvecklingssamarbete och näringsliv i samverkan – dialog, arenor och

instrument. Utredningsuppdrag från Regeringskansliet som kompletterar Håkan Åkessons utredning, se nedan.

2006

SEI, Stockholm Environment Insitute, Bending the curve: Toward Global Sustainability, Raskin et al, PoleStar

series report no. 8, 1998

Sinf – Swedish Industry Association, Issues incentives and tools for sustainability in the supply chain, Report

from Sustainability of the planet Forum and workshops, October 2006

SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket, Standarder och miljö – hör det ihop?, broschyr

SOU 1998:118, Sustainable Sweden – a success story

Tomorrow’s markets – Global trends and their implications for Business, World Resources Institute (WRI), United

Nations of Environment Programme (UNEP), and World Business Council for Sustainable Development, 2002

Sternrapporten, http://www.hm-treasury.gov.uk/

Stiftelsen Svenska Lantbruksveckan, Gröna framtider – Tillståndet I Sveriges Gröna Näringar 2006, ISBN 91-

631-8292-0, 2006

Svenska Miljöstyrningsrådet, Teknikupphandling för en giftfri miljö, projektplan, 2006

Sverker Sörlin, En ny institutsektor – en analys av industriforskningsinstitutens villkor och framtid ur ett

närings- och innovationspolitiskt perspektiv, KTH, 2006

VINNOVA, Strategier för svenskt forskningsutbyte på EU-nivå , arbetsdokument, 2006

UNEP/IISD, Environment and Trade – a handbook, second edition, ISBN 1-895536-85-5, 2005

Mats Willliander, On Green Innovation Inertia – An insider research perspective on the automotive industry

Håkan Åkesson, Utvecklingssamarbete och näringsliv I samverkan – förändrade arbetssätt inom UD, SIDA och

ambassaderna. Utredningsuppdrag från Regeringskansliet, 2006

39


Projektet Miljöarbetets nya arena finansieras av:

More magazines by this user
Similar magazines