Merbetalningar för kött – var hamnar de? - Jordbruksverket
Merbetalningar för kött – var hamnar de? - Jordbruksverket
Merbetalningar för kött – var hamnar de? - Jordbruksverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Konkurrens<br />
Det finns en rad faktorer som har bety<strong>de</strong>lse <strong>för</strong> konkurrensen inom <strong>kött</strong>branschen t.ex.<br />
strukturen i branschen (bland primärproducenter, i <strong>för</strong>ädlingsle<strong>de</strong>t, i <strong>de</strong>taljhan<strong>de</strong>ln),<br />
långa avstånd och andra geografiska nack<strong>de</strong>lar, lantbrukskooperationens ägan<strong>de</strong> och<br />
inflytan<strong>de</strong>, utlandsägan<strong>de</strong>, privata <strong>för</strong>etag, tre stora kedjor, EMV-tillverkning, ökan<strong>de</strong><br />
importan<strong>de</strong>lar, <strong>för</strong>säljning på hemmamarkna<strong>de</strong>n/export, <strong>för</strong>dyran<strong>de</strong> nationella regler,<br />
arbetslagstiftning, löner, kostna<strong>de</strong>r <strong>för</strong> distribution och marknads<strong>för</strong>ing.<br />
Vilken bety<strong>de</strong>lse har <strong>de</strong>ssa faktorer <strong>för</strong> att <strong>för</strong>klara prisskillna<strong>de</strong>rna?<br />
Om man jäm<strong>för</strong> med andra län<strong>de</strong>r, hur är Er konkurrenssituation vad gäller struktur,<br />
kostna<strong>de</strong>r, lönsamhet, han<strong>de</strong>lsmarginaler, FoU, utbildning, regler och krav etc?<br />
Svenska regler och krav jäm<strong>för</strong>t med andra län<strong>de</strong>r är ofta strängare. För<strong>de</strong>lar och<br />
nack<strong>de</strong>lar med <strong>de</strong>tta?<br />
4.2 Intervjus<strong>var</strong><br />
Nedan redovisas ett urval avi<strong>de</strong>ntifiera<strong>de</strong> intervjus<strong>var</strong>, som sorterats un<strong>de</strong>r olika frågor.<br />
Två vanligt <strong>för</strong>ekomman<strong>de</strong> <strong>för</strong>kortningar är SJV <strong>för</strong> Statens<br />
Jordbruksverk/<strong>Jordbruksverket</strong> och DVH <strong>för</strong> daglig<strong>var</strong>uhan<strong>de</strong>ln.<br />
1. Var<strong>för</strong> når skilla<strong>de</strong>rna i butik till <strong>för</strong>mån <strong>för</strong> svenskt <strong>kött</strong> inte fram till <strong>de</strong> svenska<br />
<strong>kött</strong>producenterna?<br />
Resonemangen i SJVs un<strong>de</strong>rsökning om hela gris<strong>kött</strong>smarkna<strong>de</strong>n saknar un<strong>de</strong>rbyggnad.<br />
Marknadsan<strong>de</strong>larna <strong>för</strong> färsk<strong>var</strong>u<strong>för</strong>säljningen av gris<strong>kött</strong> stämmer inte.<br />
Un<strong>de</strong>rsökningen överskattar <strong>för</strong>säljningen av färskt svenskt gris<strong>kött</strong> och därmed<br />
påverkas mervär<strong>de</strong>beräkningarna väsentligt. Vinsterna på <strong>de</strong>taljerna går åt till att<br />
finansiera <strong>för</strong>lusterna på exporten. Mycket av vinsterna <strong>för</strong>svinner genom att <strong>kött</strong> inte<br />
säljs, att man ofta <strong>hamnar</strong> ”tjockt” på säljdatum.<br />
Slutsatsen att <strong>de</strong>t finns en pott som <strong>hamnar</strong> i någons fickor är fel. Beräkningarna är<br />
överdrivna. Det är sant att importen normalt är billigare och att <strong>de</strong>tta kan översättas till<br />
en prisskillnad. Jäm<strong>för</strong>elsen haltar dock eftersom <strong>Jordbruksverket</strong> inte tittar på exporten<br />
eller hur <strong>de</strong>t ser ut på andra län<strong>de</strong>rs markna<strong>de</strong>r, t.ex. Danmark.<br />
Dessutom finns <strong>för</strong>utom exporten faktorer som kalkylen bortser från, t.ex. <strong>de</strong>t stora<br />
svinnet i daglig<strong>var</strong>uhan<strong>de</strong>ln i form av <strong>kött</strong> som måste kasseras när datum blir <strong>för</strong> dåligt.<br />
Daglig<strong>var</strong>uhan<strong>de</strong>ln (DVH) betalar bäst av alla. Problemet är att <strong>kött</strong>producenterna inte<br />
kan få bra betalt <strong>för</strong> <strong>för</strong>säljning till industri, storhushåll och export. Det är direkt<br />
orättvist att skylla på han<strong>de</strong>ln. Tvärtom bor<strong>de</strong> han<strong>de</strong>ln lovordas. An<strong>de</strong>larna som säljs<br />
genom han<strong>de</strong>ln är dock allt<strong>för</strong> låga <strong>för</strong> att hela kalkylen ska bli bra eller lönsam <strong>för</strong><br />
<strong>kött</strong>leverantörerna.<br />
S<strong>var</strong>et på <strong>var</strong><strong>för</strong> bon<strong>de</strong>n inte får mer <strong>för</strong> <strong>kött</strong>et måste bero på systemet emellan bon<strong>de</strong>n<br />
och han<strong>de</strong>ln. I DVH prissätter man utifrån vad <strong>de</strong>t kostar. Inpris styr utpris. Därmed är<br />
svenskt <strong>kött</strong> dyrare än import.<br />
Det går inte att jäm<strong>för</strong>a kampanjpriser med ordinarie priser. Det är ingen relevant<br />
jäm<strong>för</strong>else. Det är inte <strong>kött</strong>av<strong>de</strong>lningen i <strong>de</strong>taljhan<strong>de</strong>ls<strong>för</strong>etaget som ger lönsamhet.<br />
15
Change language