Årsredovisning 2009

årsredovisning 

2009 

Vi stärker den gröna sektorn

Innehållsförteckning 

Generaldirektörens förord 5 

Jordbruksverkets verksamhet 7 

Ekonomisk översikt 11 

Bruka utan förbruka 19 

Konkurrenskraft 27 

Utvecklingen i jordbruket 28 

Enklare regler och bättre service 39 

Statistikproduktion 39 

Gårdsstöd, djurbidrag och marknadsregleringar 40 

Marknadsstöd 42 

Blockprojektet 43 

Växters sundhet och kvalitet 45 

Miljö och landsbygd 49 

Miljö- och resurseffektivitet 51 

Utveckling på landsbygden 58 

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 61 

Matlandet Sverige 74 

Förutsättningar för jordbruk och livsmedelsförädling i norra Sverige 74 

Djur 75 

Djurhälsa och smittbekämpning 76 

Djurskydd 78 

Rikstäckande djurhälsovård 80 

Övrig rapportering inom djurområdet 83 

Övrig rapportering 85 

Krisberedskap 86 

Kompetensförsörjning 87 

Jordbruksverkets medverkan i ordförandeskapet 93 

e-delegationen 93 

Stödja Jordbruksdepartementet i arbetet med den s.k hälsokontrollen 93 

Finansiell redovisning 95 

Redovisnings- och värderingsprinciper 96 

Finansiella korrigeringar från EU samt skadestånds- och tvisteärenden 97 

Övriga större projekt m.m 98 

Kommentarer till utfall 100 

Resultaträkning 102 

Balansräkning 103 

Anslagsredovisning 105 

Inkomsttitlar 109 

Bemyndigande 111 

Finansieringsanalys 113 

Sammanställning över väsentliga uppgifter 115 

Notförteckning 117 

Fastställande 135 

Bilagor 

Bilaga 1 – Jordbruksverkets organisation 137 

Bilaga 2 – EU:s finansiella korrigeringar 138 

Bilaga 3 – Status för de svenska raserna som Sverige har ett bevarande för 141 

Bilaga 4 – Utbetalda ersättningar till ledamöter i Insynsrådet m.m 142 

3

GENERALDIREKTÖRENS FÖRORD 


Generaldirektörens förord 

Regeringens vision ”bruka utan att förbruka” ligger 

till grund för Jordbruksverkets arbete med att stärka 

den gröna sektorn. 2009 var ett år som bjöd på stora 

utmaningar men också goda resultat och framsteg 

på en rad områden. 

Intensivt och lyckat ordförandeskapsarbete 

Under hösten 2009 var Sverige ordförandeland i EU 

och Jordbruksverket var i hög grad involverat i arbetet. 

Dels hade vi personal som var ordförande eller 

hade andra nyckelroller i olika rådsarbetsgrupper, 

dels arrangerade vi flera stora EU-möten inom vårt 

område. Det var ett intensivt och roligt halvår där 

det gjordes framsteg i en rad viktiga frågor, till exempel 

att EU:s växtskyddschefer enades om en strategi 

för att bekämpa skogsskadegöraren tallvedsnematod 

och att EU:s veterinärchefer lämnade slutsatser 

om hur vi bäst ska uppnå ett mer förebyggande 

djurhälsoarbete och förenklad lagstiftning. 

Djurskyddskontrollerna mer riskbaserade 

Jordbruksverket har under året fortsatt att utveckla 

fler verktyg för länsstyrelserna som ett stöd för mer 

riskbaserade djurskyddskontroller framöver. Tillsammans 

med ett nationellt djurskyddsregister ska 

vägledningar och utbildningsinsatser lägga grunden 

till större samsyn och enhetligare bedömningar. Jag 

är också övertygad om att vårt införande av djurskyddsdeklarationer 

i samband med redan befintliga 

regelbundna veterinärbesök, blir ett viktigt stöd för 

såväl djurägarnas förebyggande djurskyddsarbete 

som länsstyrelsernas prioriteringar. 

Utbetalningar av stöd 

Under året har det mycket omfattande arbetet med 

att inventera all jordbruksmark i Sverige blivit nästan 

slutfört. Merarbetet kring inventeringen påverkade 

arbetet med handläggning och utbetalningar av 

stöd, men tack vare stora gemensamma ansträngningar 

tillsammans med länsstyrelserna genomfördes 

utbetalningar av gårdsstöd till drygt 90 % av 

lantbrukarna före jul. Det är ungefär lika många 

som fick stödet utbetalt vid motsvarande tid föregående 

år. Under 2010 ska vi tillsammans med länsstyrelserna 

arbeta fram en ny och säkrare process 

för utbetalningarna. 

Pressad lönsamhet i lantbruket 

De prisfall på jordbruksprodukter som inleddes 

2008 har fortsatt under 2009 och har inte kunnat 

uppvägas av lägre priser på insatsvaror. Lönsamheten 

har därför fallit under året och läget kan vara 

besvärligt särskilt för nyetablerade jordbrukare. 

Matlandet Sverige 

Matlandet Sverige har en stor potential i form av 

svenskt matarv, värdefulla naturoch kulturmiljöer, 

unika råvaror och internationellt framgångsrika 

kockar. Jordbruksverket sprider kunskap, betalar ut 

stöd samt bidrar genom bl.a. Landsbygdsnätverket 

till samverkan och erfarenhetsutbyte för att stärka 

visionen om Sverige som Europas nya matland. 

Helhetssyn på jordbruket kvar efter genomlysning 

Under året har en genomlysning gjorts av hela 

Jordbruksverkets verksamhet och dessutom pågår 

eller har genomförts utredningar som påverkar en 

rad olika verksamhetsområden inom myndigheten. 

Jag tycker det är bra att myndigheternas verksamhet 

blir genomlyst från tid till annan och glädjer mig åt 

att regeringen valt att bibehålla den helhetssyn på 

jordbruk och djurfrågor som Jordbruksverket har i 

dag. Vi kan nu arbeta vidare med att stärka den 

gröna sektorn utifrån ett helhetsperspektiv. 

Blåtunga på väg att utrotas efter vaccination 

Övervakningen och vaccinationen mot djursjukdomen 

blåtunga fortsatte under 2009. Inga nya fall har 

påvisats i Sverige och vi har i landet ett bra läge för 

att nå målet att utrota blåtungesmittan. Även i övriga 

Europa har vaccinationerna varit framgångsrika 

sedan starten 2008. Antalet smittade djur har sjunkit 

kraftigt. 

Ny handlingsplan för Östersjön 

I juli presenterade Jordbruksverket och Naturvårdsverket 

tillsammans förslag på åtgärder för att förbättra 

miljön i Östersjön. Vi har inte nått ända fram 

till målen när det gäller att minska övergödningen, 

men de åtgärder Jordbruksverket föreslår är rimliga 

att genomföra och vi har dessutom utnyttjat möjlig- 

51



heten att använda landsbygdsprogrammet för att 

finansiera dem. Betydande insatser görs för Östersjön 

samtidigt som vi behåller svensk livsmedels- 

heten att använda landsbygdsprogrammet GENERALDIREKTÖRENS för att Mer nöjda FÖRORD medarbetare 

finansiera dem. Betydande insatser görs för Östersjön 

samtidigt som vi behåller svensk livsmedelsproduktion. 

Mer Under nöjda året medarbetare 

genomförde vi en medarbetarenkät där 

produktion. 

resultatet glädjande nog visar på höga nivåer av 

Under året genomförde vi en medarbetarenkät där 

trivsel och engagemang bland personalen. Att vi har 


Positiv samverkan inom den nya e-delegationen så många kompetenta medarbetare som trivs och är 

heten att använda landsbygdsprogrammet för att trivsel och engagemang bland personalen. Att vi har 

engagerade på jobbet är en förutsättning för att vi 

Positiv finansiera Jordbruksverket samverkan dem. Betydande är inom en av den insatser myndigheter nya e-delegationen 

görs för som Östersjön 

samtidigt som är en vi av behåller de myndigheter svensk livsmedels- 

som utsionell 

myndighet som stärker den gröna sektorn. 

utsetts 

att ingå i den nya e-delegationen, som ska engagerade Mer ska fortsätta nöjda medarbetare vara en framåt, trovärdig och profes- 

så många kompetenta medarbetare som trivs och är 

på jobbet är en förutsättning för att vi 

Jordbruksverket 

stärka e-förvaltningen i offentlig sektor. Det är positivt 

att vi myndigheter gemensamt tar ansvar för sionell myndighet som stärker den gröna sektorn. 

ska fortsätta vara framåt, trovärdig och professettproduktion. 

att ingå i den nya e-delegationen, som ska Under året genomförde vi en medarbetarenkät där 

stärka e-förvaltningen i offentlig sektor. Det är positivt 

att vi myndigheter gemensamt tar ansvar för trivsel och engagemang bland personalen. Att vi har 


utvecklingen av e-tjänster och e-förvaltning och jag 

hoppas att samarbetet i e-delegationen kan leda till 

utvecklingen Positiv samverkan av e-tjänster inom den och nya e-förvaltning e-delegationen och jag så många kompetenta medarbetare som trivs och är 

bättre och effektivare service för medborgarna. På 

hoppas att samarbetet i e-delegationen kan leda till engagerade Mats Persson på jobbet är en förutsättning för att vi 

Jordbruksverkets är nya en webbplats av myndigheter har vi skapat som den utsetts 

Mats ska fortsätta Persson vara en framåt, trovärdig och profes- 

bättre och effektivare service för medborgarna. På 

Generaldirektör 

nya e-tjänsten att ingå i Mina den nya Sidor, e-delegationen, där lantbrukare som bland ska 

Jordbruksverkets stärka nya webbplats har vi skapat den Generaldirektör 

sionell myndighet som stärker den gröna sektorn. 

annat kan e-förvaltningen följa ärenden, i offentlig göra ansökningar sektor. Det och är positivt 

e-tjänsten Mina Sidor, där lantbrukare bland 

lämna 

uppgifter. att vi myndigheter gemensamt tar ansvar för 

nya 

annat utvecklingen kan följa av ärenden, e-tjänster göra och ansökningar e-förvaltning och och lämna 

hoppas uppgifter. att samarbetet i e-delegationen kan leda till 

jag 

bättre och effektivare service för medborgarna. På Mats Persson 

Jordbruksverkets nya webbplats har vi skapat den Generaldirektör 

nya e-tjänsten Mina Sidor, där lantbrukare bland 

annat kan följa ärenden, göra ansökningar och lämna 

uppgifter. 

2 

6 

2

Jordbruksverkets 

verksamhet

JORDBRUKSVERKETS 

JORDBRUKSVERKETS 

VERKSAMHET 

VERKSAMHET 

Jordbruksverkets verksamhet 

Jordbruksverket arbetar aktivt för en konkurenskraftig 

och miljö- och djurskyddsanpassad 

livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna 

med utgångspunkt från regeringens vision 

Bruka utan att förbruka. 

Jordbruksverket är förvaltningsmyndighet inom 

jordbrukets område och ska medverka till att uppnå 

en från samhällsekonomisk synpunkt mer effektiv 

och miljöanpassad jordbrukspolitik inom Europeiska 

unionen. 

Jordbruksverket har det övergripande ansvaret för 

genomförandet av landsbygdspolitiken och har ett 

särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet. Myndigheten 

ansvarar för samordning, uppföljning och 

rapportering av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap 

samt medverkar i genomförandet av politiken 

för regional tillväxt. 

Myndigheten ska vidta åtgärder i syfte att säkerställa 

ett gott djurhälsotillstånd hos husdjuren samt förebygga 

spridning och bekämpa smittsamma djursjukdomar 

och allvarliga växtskadegörare. 

Myndigheten ska verka för att stärka djurskyddet 

och att i internationella sammanhang agera för förbättringar 

av djurskyddet. I vårt uppdrag som central 

myndighet ingår att samordna och vägleda ansvariga 

myndigheter i deras djurskyddsarbete. 

Landets distriktsveterinärer hör till Jordbruksverket. 

Administrationen av EU:s jordbrukspolitik är en av 

huvuduppgifterna. Verket ska svara för utbetalningar 

av EU-stöd och arbeta för förenklingar av EU:s 

regleringar inom den gemensamma jordbrukspolitiken. 

Jordbruksverkets verksamhet regleras av myndighetens 

instruktion och regleringsbrev. 

Vision, strategi och värdeord 

Jordbruksverket stärker den gröna sektorn. 

Visionen är en vägledande, styrande och utmanande 

bild av hur Jordbruksverket ska se ut och fungera i 

framtiden. Den är ett uttryck för ambitionen att verket 

ska arbeta för en positiv och sund utveckling av 

sektorn. Visionen gäller utvecklingen av produktionen 

av livsmedel och av energiråvaror, god djurhållning 

samt utvecklingen på landsbygden. I detta 

ligger att stimulera en omställning mot ökad konkurrenskraft 

som även tillgodoser konsumenternas 

krav på säkerhet i livsmedelskedjan samt en god 

miljö och en god hälsa. Ett integrerat arbetssätt ger 

bättre beslutsunderlag och helhetsperspektiv. Hållbar 

utveckling och förenkling är ledstjärnor. Den 

tidigare visionen Professionell och kundvänlig 

myndighet ska leva kvar. 

För att nå visionen och uppdraget prioriterades för 


- ökade satsningar på analyser och uppföljningar 

- det viktiga arbetet med smittskydd, krisberedskap, 

landsbygdsutveckling och klimat 

- arbetet kring Sveriges ordförandeskap inom EU 

hösten 2009 

- konkurrensneutralitet och kostnadseffektivitet 

som ledstjärnor för uppdragsverksamheten hos 

distriktsveterinärerna, utsädeskontrollen och 

vattenhushållningen 

- fortsatt effektivisering och förenkling av verkets 

administration i takt med att ny teknik och 

nya metoder introduceras. 

Jordbruksverkets tre värdeord: framåt – trovärdiga 

– professionella ska tydliggöra vilka vi är, vad vi 

står för och hur vi agerar. 

Disposition m.m. av årsredovisningen 

Årsredovisningen inleds med med ekonomisk översikt. 

Resultatredovisningen disponeras sedan med 

utgångspunkt från inriktningsmålen enligt regeringens 

vision Bruka utan att förbruka och inleds med 

ett sammanfattande kapitel som översiktligt redovisar 

de insatser verket gjort för att uppnå de inriktningsmål 

som satts upp under visionen. De tre följande 

kapitlen behandlar respektive inriktningsmål 

enligt följande. 

Konkurrenskraft: Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt 

näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet 

och mångfald. 

Miljö och landsbygd: De gröna näringarna är miljöoch 

resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges 

energiproduktion. 

Djur: De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande 

och hög etik. 

Resultatredovisningen avslutas med kapitlet Övrig 

rapportering som bl.a. behandlar samhällets krisberedskap 

och verkets egen kompetensförsörjning. 

83

JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET 

Därefter sker den finansiella redovisningen. I 

bilagor redovisas bl.a. verkets organisation. 

I avsnitten för respektive verksamhet redovisas 

måluppfyllelsen (verksamhetens resultat och effekter 

i förhållande till fastställda mål). För varje mål 

görs en resultatbedömning – en redovisning av 

måluppfyllelsegrad. Denna mäts eller beskrivs på 

olika sätt beroende på målet. I början av varje måluppfyllelse 

redovisas de indikatorer som måluppfyllelse 

är grundad på. 

Enligt SCB kan ett NKI-värde (nöjd Kund Indexvärde) 

som överstiger 60 bedömas som ”bra”. När 

värdet ligger mellan 40 och 60 bedöms det som 

”godkänt” och under 40 blir det ”underkänt”. Denna 

tregradiga bedömningsskala har Jordbruksverket 

modifierat till en fyrgradig bedömningsskala för 

måluppfyllelse. 

- Fullt uppfyllt (4) = Målet är uppfyllt till minst 

95 %. 

- I huvudsak uppfyllt (3) = Målet är uppfyllt till 

minst 65 och högst 95 %. 

- Delvis uppfyllt (2) = Målet är uppfyllt till minst 

30 och högst 65 %. 

- Ej uppfyllt (1) = Målet är uppfyllt till mindre 

än 30 %. 

Måluppfyllelsegraden inom området Djur bygger på 

subjektiv bedömning utifrån kvantitativa data. Inom 

områdena Konkurrenskraft samt Miljö och landsbygd 

bygger måluppfyllelsegraden i huvudsak på 

kvantitativa data. 

9 

4

ekonomisk 

översikt

EKONOMISK EKONOMISK ÖVERSIKT ÖVERSIKT 

Ekonomisk översikt 

Total omsättning 

Den totala omsättningen, dvs. verksamhetens 

kostnader och lämnade bidrag (inkl. finansiella 

kostnader), uppgår 2009 till 13 734 mnkr att 

jämföras mot 13 724 mnkr 2008 och 13 672 

mnkr 2007. 

Den totala omsättningen har det senaste året 

ökat med ca 10 mnkr. Av Jordbruksverkets totala 

omsättning har EU finansierat knappt 70 % 

årligen de senaste åren dock något lägre 2008 

och 2009 på grund av kostnader i de pågående 

nationella projekten för upprättande av blockdatabasen 

jämte bekämpningen av blåtunga. Res- 

terande kostnader finansieras med nationella 

medel och uppburna avgifter inom framförallt 

det veterinära området. 

Verksamhetens kostnader (exkl. lämnade bidrag 

och tillhörande kostnader) har under det senaste 

året ökat med ca 95 mnkr från 1 353 mnkr till 

1 448 mnkr. Ökningen beror främst på ökade 

kostnader för Distriktsveterinärorganisationen, 

blockinventeringsprojektet samt för arbetet med 

vaccinering mot blåtunga. Den största kostnadsökningen 

står dock blockinventeringen för. 

Verksamhetens kostnader 

Tabell 1 Totala verksamhetskostnader 1 2007 2 2008 2,3 2009 2 

tkr % tkr % tkr % 

Konkurrenskraft 264 000 23 303 192 22 346 238 24 

Gårdsstöd, djurbidrag och marknadsregleringar 172 050 - 214 978 - 258 040 

Växters sundhet och kvalitet 58 471 - 57 713 - 57 414 - 

Jordbruks- och livsmedelsstatistik 33 479 - 30 501 - 30 784 

Miljö och landsbygd 161 581 14 248 153 18 281 309 19 

Miljö och landsbygd 161 581 - 248 153 - 281 309 - 

Djur 697 595 62 792 705 59 807 850 56 

Djurhälsa och smittbekämpning 205 106 - 270 566 - 259 067 - 

Djurskydd 38 533 - 50 910 - 47 380 - 

Rikstäckande djurhälsovård 453 956 - 471 229 - 501 403 - 

Övrig rapportering 9 294 1 8 813 1 12 160 1 

Totalt 1 132 472 100 1 352 863 100 1 447 558 100 

1 Kostnaderna har fördelats med hjälp av bokföringens verksamhets- respektive finansieringskonton. Fördelade lönekostnader baseras 

på individuell tidredovisning. Kostnaderna för gemensamma stödfunktioner har fördelats med antal årsarbetskrafter som 

bas. 

2 Kostnader för interna uppdrag har eliminerats för verksamhetsgrenen Rikstäckande djurhälsovård vilka uppgår till ca 18,4 mnkr 

2009, ca 18,3 mnkr 2008 och ca 4,6 mnkr 2007. 

3 Kostnaderna för 2008 har räknats om innebärande att blockinventeringskostnader 2008 har fördelats mellan Konkurrenskraft och 

Miljö och Landsbygd för att få bättre jämförbarhet mellan åren. 

Källa: Ekonomisystemet Agresso 

5 

12

EKONOMISK 

EKONOMISK ÖVERSIKT 

ÖVERSIKT 

Områdena Konkurrenskraft samt Miljö och landsbygd 

har ökat vilket beror framförallt på blockinventeringsprojektet. 

Av blockinventeringsprojektets 

kostnader har 60 % redovisats på området Konkurrenskraft 

och resterande på Miljö och landsbygd. 

Djur är det största området med 56 % av de totala 

verksamhetskostnaderna. 

Det totala antalet årsarbetskrafter inom områdena 

Konkurrenskraft och Miljö och landsbygd har ökat. 

Detta beror framförallt på blockinventeringsprojektet. 

Antalet årsarbetskrafter inom områdena Djur 

och Övrig rapportering har minskat något. Övrig 

rapportering avser verksamheten Samhällets krisberedskap. 

Antal årsarbetskrafter 

Tabell 2 

Antal årsarbetskrafter (åak) 

2007 2008 1 2009 

åak % åak % åak % 

Konkurrenskraft 218,0 21 222,0 20 240,2 21 

Gårdsstöd, djurbidrag och marknadsregleringar 110,6 - 127,5 - 140,9 

Växters sundhet och kvalitet 95,0 - 81,8 - 87,1 - 

Jordbruks- och livsmedelsstatistik 12,4 - 12,7 - 12,2 

Miljö och landsbygd 221,0 22 217,1 19 224,1 20 

Landbygdens utveckling och miljö 221,0 - 217,1 - 224,1 - 

Djur 580,0 56 664,9 60 657,9 58 

Djurhälsa och smittbekämpning 148,0 - 180,7 - 170,7 - 

Djurskydd 24,7 - 44,9 - 41,6 - 

Rikstäckande djurhälsovård 407,3 - 439,3 - 445,6 - 

Övrig rapportering 9,8 1 9,9 1 9,1 1 

Totalt 1 028,8 100 1 113,9 100 1 131,3 100 

1 Årsarbetskrafter för 2008 har räknats om innebärande att årsarbetskrafter avseende blockinventering 2008 har fördelats mellan konkurrenskraft 

och Miljö och landsbygd för att få bättre jämförbarhet mellan åren. 


13 

6


Intäkter av avgifter och andra intäkter än anslag 

Tabell 3 Intäkter av avgifter och andra intäkter än anslag 

2007 2008 1 2009 

tkr % tkr % tkr % 

Konkurrenskraft 49 314 10 64 230 13 56 453 11 

Gårdsstöd, djurbidrag och marknadsregleringar 6 735 - 18 542 - 7 617 

Växters sundhet och kvalitet 42 502 - 45 688 - 48 836 - 

Jordbruks- och livsmedelsstatistik 77 - - - - - 

Miljö och landsbygd 16 879 4 12 930 3 20 625 4 

Miljö och landsbygd 16 879 - 12 930 - 20 625 

Djur 419 526 85 418 173 83 430 491 84 

Djurhälsa och smittbekämpning 60 156 - 14 225 - 20 816 

Djurskydd 11 484 - 18 741 - 20 111 - 

Rikstäckande djurhälsovård 347 885 - 385 207 - 389 564 - 

Övrig rapportering 6 757 1 5 822 1 3 436 1 

Totalt 492 476 100 501 155 100 511 005 100 

1 Intäkterna är avgifter enligt 4 § avgiftsförordningen, avgiftsbelagd verksamhet, övriga intäkter, intäkter av bidrag samt finansiella intäkter, se kapitel 

Notförteckning, not 1 och 2. 


Jordbruksverkets intäkter har totalt sett ökat med 

knappt 10 mnkr jämfört med 2008. Intäktsminskningen 

inom Konkurrenskraft beror på ovanligt 

höga intäkter avseende projekt föregående år. Intäktsökningen 

inom Djur beror dels på viss ökning 

inom Distriktsveterinärerna och dels på intäkter avseende 

blåtungevaccin om knappt 5 mnkr. 

Av utbetalade bidrag under året har EU finansierat 

ca 76 % motsvarande drygt 9 300 mnkr. Antalet utbetalningar 

minskade till drygt 376 000 stycken 

jämfört med 490 000 stycken 2008. 

Avgiftsbelagd verksamhet 

Särredovisningen av avgiftsbelagd verksamhet för 

2008 och 2009 görs i not 27 och 29 i den finansiella 

redovisningen. Motsvarande uppgifter för 2007 redovisas 

i årsredovisningen för 2008, not 30 och 32. 

Lämnade bidrag 

De utbetalade bidragen var 12 294 mnkr för 2009 

jämfört med 12 509 mnkr för 2008. Nettominskningen 

under året beror huvudsakligen på att färre 

utbetalningar av miljöersättningar utfördes innan 

årsskiftet. Förseningarna av utbetalningarna berodde 

i stor del på Jordbruksverkets och länsstyrelsernas 

merarbete på grund av blockinventeringsprojektet. 

14 

7


Bidragsutbetalningar 

Bruttoutbetalningar 1 för respektive bidrag oavsett stödår. 

Tabell 4 

Bidrag i miljoner kronor 

Djurbidrag 

Nationellt 

stöd mjölk 

Norrland 

Gårdsstödet 

Miljöersättningar 

Kompensationsbidrag 

Marknadsstöd 

2 

Övriga 

bidrag 3 

Totalt 

Totalt utbetalat belopp, mnkr 

2009 6 394 1 893 348 653 234 338 2 434 12 294 

2008 6 408 2 335 356 684 235 269 2 222 12 509 

2007 6 102 2 100 302 680 258 337 2 531 12 310 4 

- därav EU-finansierat, % 

2009 100 46 100 47 - 100 ca 44 ca 76 

2008 100 46 100 47 - 100 ca 37 ca 74 

2007 100 46 100 47 - 100 ca 56 ca 77 

Antal utbetalningar, st 5 

2009 73 887 139 913 22 905 27 602 12 078 2 784 97 223 376 392 

2008 82 491 211 702 29 521 39 379 14 409 2 830 110 259 490 591 

2007 85 264 205 362 24 726 39 452 16 024 3 319 107 914 482 061 

1 Utbetalningar 2007 omfattar även beslut om utbetalningar av stöd som gjorts under året men där utbetalningsdagen ligger efter årsskiftet. I utbetalade 

belopp för direktstöden (gårdsstöd, djurbidrag m.fl.) har avdrag gjorts för släpande sanktioner och tvärvillkorsavdrag. 

2 I posten ingår exportbidrag och interventionsstöd. 

3 I posten ”Övriga stöd” ingår utbetalningar av företagsstöd, projektstöd, pristillägg ren, energigrödor, potatisstärkelse, kompletterande stödbelopp 

(återbetalning för det av gårdsstödet), nationellt kuvert och proteingrödor m.m. Dessutom ingår ersättning till länsstyrelserna m.fl. för deras medverkan 

inom landsbygdsprogrammet, Leaderprojekt, bidrag till organisationer för deras medverkan i olika program inom djurområdet, omstruktureringsstöd 

för socker, för 2007 ingår ersättningar till myndigheter och kommuner för kostnader som stormen Gudrun orsakat. I posten för 2007 

ingår även ersättningar om knappt 82 mmkr som betalats under perioden 2003 till 2007 med anledning av salmonellautbrottet i Norrköping 2003. 

4 Under 2009 har därutöver drygt 13 250 inbetalningar om 55 mnkr gjorts, varav 27 mnkr avser tidigare utbetalade miljöersättningar. Utöver detta 

avser inbetalningarna i huvudsak gårdsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet. 

5 I antal utbetalningar ingår även så kallade kvittningar dvs. att del av eller hela beloppet har utbetalats till annan än stödmottagare. Under 2009 var 

det knappt 25 000 st. Motsvarande för 2008 och 2007 var ca 27 000 respektive 26 000 kvittningar. 

Källa: Jordbruksverket BETAL och ekonomisystemet Agresso 

15 

8


Redovisning av utförda prestationer 

Tabell 5 

Konkurrenskraft Miljö och landsbygd Djur 

2007 2008 2009 2007 2008 2009 2007 2008 2009 

Analys och utredning 

- Antal rapporter och 

yttranden till regeringen 

650 634 530 68 79 54 165 176 225 

Information 

- Kommitté- och 

rådsmöten inom EU, 

samt internationella 

möten i övrigt 2 303 238 239 50 41 41 152 162 213 

Ärendehantering 

Ut- och inbetalningar: 

- Utbetalda stöd, 

mnkr 

8 295 

- Antal utbetalda 

jordbrukarstöd 3 206 477 

- Antal inbetalda 

jordbrukarstöd 4 2 917 

- Antal utbetalda 

övriga stöd 5 

3 476 

Behandlingar: 

- Antal behandlingar 

utförda av distriktsveterinär 

- 

Övriga ärenden: 

- Antal handlagda 

ansökningar gällande 

in- och utförsel 

av djur 

- 

- Antal händelser i 

CDB, djurmärkesbeställningar 

och 

exportpass 

- 

- Övriga ärenden 6 6 589 

7 826 

210 907 

3 234 

2 907 

- 

- 

- 

5 716 

7 976 

188 140 

2 238 

2 905 

- 

- 

- 

1 882 

3 773 

262 866 

12 743 

1 439 

- 

- 

- 

1 503 

4 457 

269 211 

12 190 

1 624 

- 

- 

- 

1 672 

4 125 

183 561 

11 012 

1 424 

- 

- 

- 

477 

221 

193 

15 

151 

468 078 

4 789 

2 228 376 

4 736 

164 

256 

14 

126 

478 250 

2 737 

2 259 615 

6 084 

193 

188 

15 

174 

459 208 

2 733 

2 292 943 

5 275 

Kontroll/Tillsyn 

- Antal kontroller 

och provtagningar 

avseende frihet från 

växtskadegörare 7 

19 116 

- Övrigt 8 623 

21 489 

364 

22 492 

n.a 

- 

126 

- 

275 

- 

217 

- 

329 

- 

475 

- 

637 

1 Antal slutförda ärenden som avser uppdrag enligt regleringsbrevet och uppdrag enligt särskilt regeringsbeslut. Hit räknas även yttranden inför 

och rapporter från möten inom EU och andra internationella organisationer. 

2 Antal externa internationella möten för Jordbruksverket. 

3 Antal utbetalningar till jordbruksföretag. Antalet jordbruksföretag som har fått något stöd utbetalat/beslut om utbetalning under 2009 uppgår till 84 

658 st. Motsvarande siffra 2008 uppgick till 87 851 st och för 2007 till 88 669 st. 

4 Huvuddelen av inbetalningarna inom Miljö och landsbygd gäller beslut och återkrav för miljöstöd/miljöersättningar och inom Konkurrenskraft avser 

flertalet inbetalningar gårdsstödet. 

5 Antal utbetalningar till andra än jordbruksföretag. 

16 

9

EKONOMISK 

EKONOMISK 

ÖVERSIKT 

ÖVERSIKT 

6 Konkurrenskraft: Antal utförda export- och importlicenser samt antal utfärdade hanteringstillstånd för PET. Miljö och landsbygd: Antal slutförda 

överklagningar för miljöersättningar, kompensationsbidrag och företagsstöd, stoppbeslut för miljöersättningar. Djur: Antal handlagda ärenden 

avseende allmänna veterinärfrågor, nationellt smittskydd, CITES, läkemedel, djurskydd, husdjursärenden, foder, animaliska biprodukter 

och övrigt. 

7 Fr.o.m. 2007 redovisas inte kvalitetskontroll av färska frukter och grönsaker eller provtagning för analys av pesticidrester åt Livsmedelsverket 

inom det fytosanitära området. 

8 Konkurrenskraft: Antal kontroller inkl efterkontroller av mjölkkvoter, intervention, marknadsstöd och industristöd. Miljö och landsbygd: Antal 

kontroller/tillsynsbesök avseende förädlingsstöd, startstöd, investeringsstöd, projektstöd och Leader. Djur: Antal kontroller och tillsynen av: 

avelsorganisationer, seminverksamheter, märkning av ägg samt anläggningar för animaliska biprodukter. Antal kontroller utförda på foderområdet. 

Källa: Jordbruksverket 

17 

10

uka utan förbruka

BRUKA BRUKA UTAN UTAN ATT FÖRBRUKA FÖRBRUKA 

Bruka utan att förbruka 

Jordbruksverket ska 

- i återrapporteringen redogöra för hur myndighetens verksamhet har bidragit till att uppfylla 

regeringens vision Bruka utan att förbruka med tillhörande inriktningsmål 

- redovisa indikatorer som beskriver utvecklingen inom sektorn och göra en bedömning av hur 

resultaten och effekterna förhåller sig till målen i regeringens vision. 

Hur Jordbruksverkets verksamhet påverkar visionen 

Den övergripande visionen är att skapa förutsättningar 

att Bruka utan att förbruka. Tre inriktningsmål 

har lagts fast: 

- Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv 

i hela landet som präglas av öppenhet och 

mångfald. 

- De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva 

och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion. 

- De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande 

och hög etik. 

Jordbruksverket redovisar i detta avsnitt översiktligt 

de insatser verket gjort för att uppnå dessa mål samt 

redovisar också utvecklingen på de områden där 

verket har ett ansvar. Indikatorerna redovisas mer 

ingående längre fram i resultatredovisningen. 

I tabellen nedan redovisas hur de olika inriktningsmålen 

relaterar till Jordbruksverkets olika verksamheter 

och som i resultatredovisningen delas in i tre 

kapitel. Dispositionen för den löpande redovisningen 

har gjorts så att respektive verksamheter hålls 

ihop ämnesmässigt. Samtidigt är det uppenbart att 

de olika verksamheterna inte kan föras bara till ett 

av de tre inriktningsmålen. Detta framgår i figuren 

på så sätt att rutor med mörk färg visar det mål som 

en verksamhet har starkast påverkan på. Den något 

ljusare färgen visar en inte så stark påverkan, medan 

den ljusaste färgen visar svag eller ingen påverkan. 

Den slutsats som kan dras är alltså att de verksamheter 

som Jordbruksverket har ansvar för inte 

bara påverkar ett av inriktningsmålen, utan har en 

betydligt bredare påverkan. Detta innebär i sin tur 

att de bedömningar som verket har att göra måste ta 

hänsyn till ett brett spektrum av aspekter. 

Figur 1 

Inriktningsmålen för regeringens vision Bruka utan att förbruka och hur de relaterar till 

Jordbruksverkets olika verksamheter 

Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt 

näringsliv… 

De gröna näringarna 

är miljö- och resurseffektiva… 

De gröna näringarna 

utmärks av omtanke… 

Stöd inom pelare 1 (direktstöd) 

Kapitlet Konkurrenskraft 

Växters sundhet och kvalitet 

Kapitlet Konkurrenskraft 

Utvecklingen av miljön 

Kapitlet Miljö och landsbygd 

Landsbygdsutveckling 

Kapitlet Miljö och landsbygd 

Stöd inom pelare 2 (miljöoch 

regionalstöd) Kapitlet 

Miljö och landsbygd 

Djurhälsa, djur- och smittskydd 

samt distriktsveterinärerna 

Kapitlet Djur 

20 11


Jordbruksverkets totala verksamhetskostnader om 

1 448 mnkr för 2009 har fördelats med 346 mnkr 

(24 %) för de verksamheter som redovisas under kapitlet 

Konkurrenskraft, 281 mnkr (19 %) för de verksamheter 

som redovisas under kapitlet Miljö och 

landsbygd samt 808 mnkr (56 %) för de verksamheter 

som redovisas under kapitlet Djur. 12 mnkr (1 %) 

har använts för andra verksamheter. 

Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt 

näringsliv i hela landet som präglas 

av öppenhet och mångfald 

Enklare regler och bättre service 

När verket deltar i utredningsarbete, svarar på remisser, 

deltar i förvaltningskommittéer, eller liknande 

ges förenklingsperspektivet stor tyngd. Jordbruksverkets 

förenklingsarbete sker inom områdena djurverksamhet, 

jordbrukarstöd, kontroll och tillsyn, miljöersättningar 

och landsbygdsutveckling, marknadsfrågor 

samt kundservice. En handlingsplan ligger till grund 

för genomförandet av åtgärderna. Planen följs upp 

och uppdateras löpande. 

Sedan mätningarna gjordes första gången 2006 har de 

administrativa kostnaderna för företagen som är att 

hänföra till Jordbruksverkets ansvarsområde t.o.m. 

2008 minskat med drygt 25 miljoner kronor netto, 

vilket motsvarar en procentuell minskning på 7,1 %. 

Viktiga områden som bidrar till den administrativa 

bördan inom verkets område är märkning, identifiering 

och registrering av djur samt ansökan om direktstöd 

och landsbygdsstöd. 

Bland de åtgärder som Jordbruksverket genomfört 

kan nämnas elektronisk stalljournal för nötkreatur. 

Flera förenklingar har också skett bl.a. inom stödområdet, 

t.ex. när det gäller informationsmaterial, minskade 

informationskrav vid ansökan och förbättrade e- 

tjänster. Verket har också beslutat om ett s.k. serviceåtagande 

som bl.a. visar vilka servicekrav kunder 

som vänder sig till Jordbruksverket kan förvänta sig. 

Fler jobb och högre tillväxt på landsbygden 

Sysselsättning 

Antalet sysselsatta i jordbruket uppgick år 2007 till 

178 000 personer, en ökning med knappt 4 000 personer 

eller ca 2 % sedan 2005 då undersökningen senast 

genomfördes. Antalet kvinnor sysselsatta i jordbruket 

ökade med ca 9 000 personer eller 15 %, medan 

de sysselsatta männen minskade med drygt 5 000 

personer eller ca 4,8 %. Kvinnorna utgör 39 % av antalet 

sysselsatta i jordbruket. 

Antalet årsverken inom jordbruket minskade med ca 

9 % från år 2005 till år 2007. Med ett årsverke avses 

en årlig arbetstid på minst 1 800 timmar. Ökningen 

av antalet sysselsatta motsvaras alltså inte av en ökning 

av antalet årsverken inom jordbruket år 2007. 

Antalet kvinnor som var sysselsatta i jordbruket uppgick 

år 2007 till mer än en tredjedel av det totala antalet 

sysselsatta. Kvinnornas andel av antalet årsverken 

utgjorde dock ca 27 %, alltså bara något mer än 

en fjärdedel av det totala antalet årsverken. De inom 

jordbruket sysselsatta kvinnorna arbetar alltså i genomsnitt 

färre timmar i jordbruket än männen. 

Produktionsvärde m.m. 

Jordbrukssektorns totala produktionsvärde har de senaste 

åren uppgått till knappt 50 miljarder kr mätt i 

löpande priser. Värdet, mätt i fasta priser, av vegetabilieproduktionen 

har varit nästan oförändrat under 

den senaste tioårsperioden, medan animalieproduktionen 

visat någon tillbakagång. Produktionen av 

jordbrukstjänster, t.ex. maskinstationstjänster, och 

andra aktiviteter än jordbruk har däremot mer än fördubblats, 

mätt i fasta priser, och motsvarade 2009 

drygt 10 % av det totala produktionsvärdet. Samtidigt 

som produktionsvärdet i stort varit oförändrat har 

kostnaderna, mätt i fasta priser ökat något. Detta har 

medfört att såväl förädlingsvärde som företagsinkomst 

successivt har fallit. 

Utbetalningarna av olika slag av stöd och ersättningar 

inom ramen för gårdsstödssystemet och landsbygdsprogrammet 

uppgick för 2009 till drygt 9,5 miljarder 

kr. Mätt i förhållande till det totala produktionsvärdet 

exklusive stöd blir andelen stöd och ersättningar ungefär 

20 % eller knappt 2/3-delar av faktorinkomsten. 

Faktorinkomsten ska användas för att finansiera kapitalförslitning, 

betala räntor och arrenden samt löner 

till anställda och brukarens egen inkomst. 

Produktionsutvecklingen 

Spannmålsodlingen minskade under 2009 med 4 %. 

Skörden av spannmål blev ändå ungefär lika stor som 

året innan, 5,2 miljoner ton, beroende på ökad odling 

av höstsådda grödor som har högre hektarskörd. Odlingen 

av oljeväxter ökade med 10 tusen hektar till 

100 tusen hektar. Vallodlingen fortsatte att öka, under 

året blev ökningen ca 4 tusen hektar. 

Produktionen av mjölk var inledningsvis under året 

något högre än året innan. Under sommaren vände 

dock utvecklingen och totalt för året redovisas någon 

minskning. Produktionen av nötkött har däremot ökat 

med ca 10 % under året. Ökningen beror på ökad 

slakt av kor och kvigor. Slakten av griskött har minskat 

något under året. 

21 

12


Prisutvecklingen 

Sedan år 2000 har priserna på jordbrukets produktionsmedel 

stigit med drygt 35 %. Under 2009 har 

dock priserna fallit med preliminärt 7 %. Priserna till 

jordbrukarna uppvisar större kortsiktiga svängningar 

än priserna på insatsvaror. Sedan år 2000 har priserna 

stigit med knappt 15 % jämfört med insatsvarorna 

som stigit med drygt 35 %. Vegetabiliepriserna steg 

starkt mellan 2006 och 2008 men har därefter fallit 

tillbaka kraftigt. För animalierna har prissvängningarna 

inte varit fullt så kraftiga. Uppgången under 

2007 berodde i första hand på mjölkprishöjningar 

som sedan togs tillbaka i slutet av 2008. 

Markpriserna har ökat markant sedan EU-inträdet. 

Mellan 2000 och 2008 steg priserna med i genomsnitt 

175 %. 

En indikator på utvecklingen av konkurrenskraften 

för jordbruket i Sverige jämfört med omvärlden är 

genom att jämföra prisutvecklingen för insatsvaror 

och producerade produkter med motsvarande jämförelse 

för konkurrentländerna. Denna jämförelse brukar 

benämnas bytesförhållandet och visar ett successivt 

vidgat gap mellan insatsvarupriserna och producentpriserna. 

Rensat för inflationen har producentpriserna fallit sett 

som genomsnitt för alla EU-länderna sedan år 2000. 

Bilden för Sverige överensstämmer väl med bilden 

för EU-länderna. Vad sedan gäller utvecklingen av 

priserna för olika produktionsmedel har dessa realt 

sett ökat i Sverige med 26 % sedan år 2000, jämfört 

med 15 % för EU. Sett som genomsnitt för hela perioden 

2000-2008 har det svenska jordbruket tappat ca 

1,5 procentenheter per år jämfört med EUgenomsnittet 

genom en oförmånligare prisutveckling. 

Strukturomvandlingen 

Strukturomvandlingen, mätt som antalet företag inom 

en viss produktionsgren, kan ses som ett sätt att möta 

konkurrensen från andra länder, samtidigt som strukturomvandlingen 

kan bidra till koncentration av produktionen. 

T.ex. har antalet företag med mjölkkor 

minskat med i genomsnitt 8 % per år under det senaste 

decenniet och nästan lika snabbt under decenniet 

dessförinnan. Antalet företag med slaktsvin eller med 

smågrisar har minskat ytterligare något snabbare, ca 

10 % per år. Utvecklingen i Sverige kan jämföras 

med t.ex. Danmark. Antalet företag med mjölkkor 

har där minskat med ytterligare ca 1 procentenhet per 

år, samtidigt som utvecklingen inom svinhållningen 

varit något långsammare i Danmark. 

Utrikeshandeln 

Exporten (inkl. utförsel till EU) från Sverige av jordbruksvaror 

och livsmedel (exkl. fisk) uppgår på årsbasis 

till knappt 35 miljarder kr. Ökningstakten mellan 

år 2002 och 2008 har varit 9 % per år. Exporten 

till tredje land utgör 39 % av den totala exporten. Importen 

har mellan år 2002 och 2008 ökat med 8 % per 

år. Importen (inkl. införsel från EU) till Sverige av 

jordbruksvaror och livsmedel uppgår på årsbasis till 

72 miljarder kr, vilket medför en negativ handelsbalans 

på 38 miljarder kr. Exporten som andel av importen 

på helår har legat stabilt kring 50 % under 

2000-talet. 

De uppgifter som hittills finns för 2009 visar att exporten 

av livsmedel minskat något under året samtidigt 

som importen har ökat. Uppgifter för 2009 är 

ännu mycket osäkra och kommer efter hand att revideras. 

Stark framtidstro på landsbygden 

Jordbruksverket har sedan 2005 årligen låtit genomföra 

en enkätundersökning för att få en uppfattning 

om intresset för att driva jordbruk de närmaste åren. I 

stort är resultaten stabila mellan åren. Åren 2007 och 

2008 var lönsamheten inom jordbruket god jämfört 

med 2006 och 2009. Detta tycks ha påverkat resultaten 

i någon utsträckning, men skillnaderna mellan 

åren är inte statistiskt säkerställda. I undersökningen 

2009 uppgav t.ex. 34 % av mjölkproducenterna intresse 

för att utöka antalet mjölkkor de närmaste fem 

till tio åren, jämfört med 2007 års siffra som var 

47 %. 

En annan indikator för att mäta den ekonomiska aktiviteten 

inom jordbruket är utvecklingen av antalet 

ansökningar om moderniseringsstöd (investeringsstöd) 

inom jordbruket. Sådana ansökningar som avser 

djurproduktion har minskat med ca 20 % mellan 

2008 och 2009. Förändringen för ansökningar som 

avser enbart nötkreatur är något större. 

Ifråga om landsbygdens utveckling mer generellt redovisas 

här två indikatorer, nämligen befolkningsutvecklingen 

och sysselsättningsutvecklingen. Tillväxttakten 

mellan 2000 och 2008 i folkmängden i Sveriges 

stadsområden är starkast (ca 7 %), nästan dubbelt 

så hög tillväxttakt som rikets (4,2 %). Samtidigt har 

folkmängdens utveckling varit negativ i de glest befolkade 

landsbygdsområdena (-6,4 %). I övriga 

landsbygdsområden har folkmängdens storlek i det 

närmaste varit konstant (-0,2 %). Flyttmönstren kompletterar 

ytterligare bilden av befolkningsutvecklingen. 

Stadsområdena har en stark attraktionskraft för 

framförallt ungdomar (17-24 år) samtidigt som 

landsbygdsområdena och den glest befolkade lands- 

22 

13

BRUKA 

BRUKA 

UTAN 

UTAN 

ATT 

FÖRBRUKA 

FÖRBRUKA 

bygden har svårt att locka till sig dessa åldersgrupper. 

Nettoströmmarna för personer över 35 år är små. 

Ett annat perspektiv som är intressant är hur arbetsmarknaden 

och sysselsättningen utvecklas. 2008 återfanns 

omkring 68 % av alla anställda (dagbefolkning) 

i landets stadsområden. 29 % av de anställda fanns i 

landsbygdsområden samtidigt som 3 % fanns i de 

glest befolkade landsbygdsområdena. Fördelningen 

är liknande den som visades för befolkningen ovan, 

med den skillnaden att anställda är något mer koncentrerade 

till stadsområdena jämfört med befolkningen. 

Det finns en intressant skillnad när det gäller 

utvecklingen mellan befolkningen och antalet anställda 

eftersom det i det senare fallet (antalet anställda) 

inte är samma negativa utveckling under 2000- 

talet som för befolkningen på landsbygden. Inte 

minst uppvisar den glesa landsbygden en förhållandevis 

vital utveckling när det gäller anställda jämfört 

med befolkningsutvecklingen. 

Landsbygdens värden ska tillvaratas och nyttjas 

Enligt en rapport som getts ut av Jordbruksverket 

drivs en fjärdedel av alla företag i Sverige av en 

kvinna. Andelen är högre i stadsområdena än i landsbygdskommunerna. 

Bland de företag som har fått företagsstöd 

genom landsbygdsprogrammet är andelen 

kvinnor 18 %. Andelen företag med en företagsledare 

född utanför Europa har ökat mellan 2008 och 2009. 

De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva 

och har en nyckelroll i 

Sveriges energiproduktion 

Modernt, hållbart och konkurrenskraftigt jordoch 

skogsbruk som exporterar sitt teknologiska 

kunnande 

Inom miljökvalitetsmålet Ingen övergödning finns 

delmål om utsläpp av fosfor, kväve och ammoniak. 

Delmålet om utsläpp av fosfor innebär att utsläppen 

av fosforföreningen fram till 2010 ska minska med 

minst 20 % i förhållande till 1995. Jordbrukets andel 

är inte specificerat. Den senaste beräkningen visar att 

läckaget från jordbruksmark har minskat med 8-9 % 

mellan 1995 och 2005. 

Delmålet om utsläpp av kväve innebär att utsläppen 

ska ha minskat med minst 30 % mellan 1995 och 

2010. I det pågående åtgärdsprogrammet för minskade 

växtnäringsförluster är målet att kväveutlakningen 

ska minska med 7 500 ton mellan 1995 och 2010. Utifrån 

beräkningar är det möjligt att dra slutsatsen att 

utlakningen under perioden har minskat mellan 5 000 

och 8 000 ton. 

Delmålet om utsläpp av ammoniak innebär att utsläppen 

ska ha minskat med minst 15 % mellan 1995 

och 2010. Beräkningar visar att utsläppen från jordbruket 

minskat med 22 % och att den totala minskningen 

är 19 %. Målet är således nått. 

Inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap 

finns fyra delmål. Det första delmålet innebär att 

samtliga ängs- och betesmarker ska bevaras och skötas 

så att värdena bevaras. Vidare ska arealen hävdad 

ängsmark och arealen hävdad betesmark av de mest 

hotade typerna ökas. Den generella trenden de senaste 

åren är negativ. Under 2009 har dock förändringar 

gjorts av ersättningsregler som träder i kraft 2010. 

Vilka verkningar dessa förändringar kommer att få 

kan dock inte avgöras nu med tillräcklig säkerhet. 

Det andra delmålet innebär att mängden småbiotoper 

ska bevaras. Målet innehåller också att en strategi 

skulle finnas för hur mängden småbiotoper i slättbygden 

ska kunna öka. En sådan strategi finns sedan 

2004. I fråga om utvecklingen av mängden småbiotoper 

är bedömningen att målet bör kunna nås om ytterligare 

åtgärder vidtas. 

Delmål tre innebär att mängden kulturbärande landskapselement 

ska öka med 70 % till 2010 i förhållande 

till 2000. Måluppfyllelsen för linjära landskapselement 

2009 uppgick till ca 75 % och för punktformiga 

element till knappt 70 %. 

Det fjärde delmålet innebär dels att det nationella 

programmet för växtgenetiska resurser ska vara utbyggt, 

dels att det ska finnas ett tillräckligt antal individer 

för att långsiktigt säkerställa bevarandet av inhemska 

husdjursraser. 

Inom miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är delmål 4 

relevant för jordbruket. Delmålet innebär att hälsooch 

miljöriskerna vid framställning och användning 

av kemiska ämnen ska minska fortlöpande fram till 

2010. Miljöriskerna har minskat 2008 jämfört med 

2000. Däremot har hälsoriskerna ökat något mellan 

dessa år. Enligt preliminära rapporter från handeln 

har användningen minskat under 2009. 

Inom miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker är 

delmål 4 relevant för Jordbruksverket. Delmålet innebär 

att minst 12 tusen hektar våtmarker och småvatten 

ska anläggas eller återställas till 2010. Minst 

7 120 hektar har anlagts eller återställts sedan 2000. 

Ökningen under 2009 beräknas till 370 hektar, vilket 

är i samma storleksordning som under fjolåret. Det är 

inte troligt att målet nås. 

23 

14


Ifråga om delmålet för begränsad klimatpåverkan 

finns inte något nedbrutet mål för jordbruket. Beräkningar 

visar att utsläppen från jordbruket minskade 

med 11 % mellan 1990 och 2008. Målet för de 

svenska utsläppen totalt är att genomsnittet för 2008- 

2012 ska vara minst 4 % lägre än under 1990. 

Målet för den ekologiska produktionens omfattning 

är att den certifierade ekologiska odlingen vid utgången 

av 2010 bör uppgå till minst 20 % av jordbruksmarken. 

Siffrorna för 2009 är ännu inte klara. 

Under 2008 nåddes 55 % av målet om 20 % ekologisk 

jordbruksmark. Vidare finns ett mål om att den 

certifierade produktionen av mjölk, ägg, nötkött, 

griskött och matfågel bör öka kraftigt. 

Näringarna är självförsörjande på energi samt råvaror 

från jord och skog bidrar påtagligt till förnybar 

energiproduktion 

Jordbruksverket, tillsammans med bl.a. Energimyndigheten, 

kommer att redovisa energiförbrukningen i 

bl.a. jordbruket under våren 2010. I uppdraget ingår 

även att diskutera möjligheterna till energibesparing. 

Under 2009 har stöd till investeringar för gårdsbaserad 

biogas införts. 

De gröna näringarna utmärks av omtanke, 

ansvarstagande och hög etik 

Inledningsvis i detta avsnitt behandlas de strategiska 

målen om att Sverige ska vara pådrivande för sund 

djurhållning och friska djur i EU samt till säker och 

hälsosam mat som också ska ge positiva upplevelser. 

Avslutningsvis i avsnittet redovisas verkets arbete 

med konsumentaspekter som hör till det strategiska 

målet om att konsumenterna ska ha verktyg och 

förutsättningar att välja. 

Pådrivande för sund djurhållning och friska djur 

samt säker och hälsosam mat som också ska ge positiva 

upplevelser 

Inom målet för djurhälsa och smittbekämpning finns 

i sin tur tre målsättningar. Den första målsättningen 

är att djurhälsotillståndet hos djur i människans vård 

ska vara gott. Indikatorer för att mäta måluppfyllelsen 

på detta område är uppgifter om kalvdödlighet 

och anslutningen till de frivilliga salmonellakontrollprogrammen 

för nötkreatur, fjäderfä och svin. 

Kalvdödligheten speglar på ett tydligt sätt det övergripande 

hälsoläget i besättningarna. För 2008 var 

kalvdödligheten 2,2 %, vilket är på samma nivå som 

2006 och 2007. En besättning som är ansluten till 

salmonellakontrollprogram har sannolikt en högre 

hygienisk standard. Andelen besättningar som är anslutna 

till sådana program är för nötkreatur 13 % och 

för svin 41 %. Detta är en ökning jämfört med 2008 

då anslutningen var 12 % för nötkreatur och 30 % för 

svin. 

Målet ifråga om smittsamma djursjukdomar är att 

spridning ska förebyggas och att smittor ska bekämpas 

hos djur i människans vård. Under året har tre fall 

av epizootiska sjukdomar registrerats. Under året har 

newcastlesjuka påvisats i en fjäderfäbesättning med 

föräldradjur. Sannolikt fördes smittan in med vilda 

fåglar. Under året fortsatte arbetet med att bekämpa 

sjukdomen blåtunga. Syftet har under hela arbetet varit 

att utrota sjukdomen från Sverige. Under 2009 har 

vaccinationskampanjen bedrivits som ett obligatorium 

för alla nöt- och fårbesättningar med över tio 

djur. Initialt skedde all vaccination i Jordbruksverkets 

regi. Under sommaren 2009 kompletterades med privata 

aktörer. Jordbruksverket svarar även för sjukdomsövervakning 

samt det viktiga arbetet med att 

visa att Sverige är fritt från cirkulation av det sjukdomsalstrande 

viruset. Det sistnämnda arbetet är en 

mycket viktig del för att Sverige ska kunna få statusen 

sjukdomsfrihet i EU. 

Inom området djurhälsa och smittbekämpning finns 

också ett mål om säkra livsmedel i Jordbruksverkets 

del av livsmedelskedjan. Kontrollplanens målsättning 

om antal besök hos fodertillverkare uppfylldes. Ett 

positivt prov hittades och det parti som det hörde till 

stoppades innan leverans till butik. 

Målen för verksamheten för djurskydd är ökad kunskap 

om djurskydd och en likvärdig och rättssäker 

djurskyddskontroll med hög kvalitet i hela landet. 

Den första målsättningen innebär att forskningsprojekt 

för djurskyddsbefrämjande åtgärder ska stödjas. 

Under 2009 har Jordbruksverket betalat 6 mnkr till 

12 projekt inom området djurskyddsbefrämjande åtgärder. 

Av dessa har fem projekt direkt koppling till 

2009 års prioriterade områden. Under 2009 har inga 

artiklar från projekt som Jordbruksverket eller Djurskyddsmyndigheten 

bidragit till publicerats. De projekt 

som Jordbruksverket har finansierat under 2009 

kommer att slutrapporteras under perioden 2010- 

2012. 

Den andra målsättningen om en likvärdig och rättssäker 

djurskyddskontroll delar Jordbruksverket upp i 

två delar. En del som avser det system för djurskyddskontroller 

som infördes den 1 januari 2009 och 

en del som avser genomförd verksamhet under året. 

Ifråga om systemet har Jordbruksverket tillsammans 

med länsstyrelserna arbetat fram kontrollvägledningar 

för länsstyrelsernas kontroll. Totalt har 15 vägledningar 

arbetats fram. Ett gemensamt IT-stöd rörande 

24 

15


djurskyddskontrollregistret har också utarbetats. Den 

andra delen av målet avser antalet genomförda kontroller. 

Under 2007 och 2008 genomförde kommunerna 

ca 23 000 kontroller per år. Under 2009 föll 

antalet kontroller till knappt 13 000. Målet är vidare 

att kontrollen ska vara riskbaserad. Länsstyrelserna 

anger att 13 % av kontrollerna gällde objekt som 

valts ut utifrån en riskvärdering. 

För rikstäckande djurhälsovård finns två målsättningar 

angivna. Dels ska distriktsveterinärorganisationen 

svara för kostnadseffektiv rikstäckande akut 

djursjukvård, epizootiberedskap och förebyggande 

djurhälsovård primärt för jordoch skogsbrukets djur. 

Dels ska alla djur kunna få djursjukvård om det finns 

djurskyddsskäl eller där annan veterinärvård inte kan 

anvisas, oavsett tidpunkt på dygnet. 

Under de senaste åren har kostnaderna ökat mer än 

ett allmänt kostnadsindex för staten. Orsaken till detta 

är framförallt ökade personalkostnader. Denna 

kostnadsökning beror i hög grad på de arbetsmiljökrav 

som beror på jourberedskapen. Dessutom har 

användningen av diagnostiska hjälpmedel ökat och 

som i sin tur höjt kvaliteten. Den inverkan som konjunkturnedgången 

bedömts haft på antalet förrättningar 

har mötts med ett kostnadssänkningsprogram. 

En tillräcklig bemanning har kunnat upprätthållas i 

alla praktikområden. Organisationen har kunnat svara 

upp mot de krav som ställts på deltagande i epizootiberedskapen. 

livsmedel där det finns en uttalad och ökande efterfrågan 

från olika konsumentgrupper. 

Miljöfrågorna blir allt viktigare ur ett konsumentperspektiv, 

konsumentorganisationer i både Sverige och 

EU lyfter fram hållbar utveckling som en prioriterad 

fråga. Detta gäller de svenska miljömålen, ekologisk 

produktion, förnybar energi, GMO och inte minst 

klimatfrågan. I detta sammanhang ingår också frågor 

om t.ex. spridning av slam. 

Inom verket pågår ett arbete med att ta fram korta 

rapporter riktade till en bred allmänhet med en klar 

konsumentinriktning som behandlar mål, möjligheter 

och målkonflikter. Syftet är bl.a. att höja kunskapsnivån 

hos konsumenten kring olika livsmedels miljöoch 

klimatpåverkan samt hur olika produktionsmetoder 

påverkar miljö, djurvälfärd och global livsmedelstrygghet. 

Genom produktion av statistik tillgodoses behovet av 

information om bl.a. konsumtionsutvecklingen. 

Konsumenterna ska ha verktyg och förutsättningar 

att välja 

Jordbruksverkets verksamhet har starka kopplingar 

till konsumentaspekter och som behandlats på flera 

ställen i resultatredovisningen. Under denna rubrik 

samlas därför några exempel ihop som grupperas in 

under denna rubrik. Frågor om djur- och smittskydd 

är ett sådant område med starka kopplingar mot konsumentaspekter. 

Tillsyn i foderindustrin är ett led i 

arbetet med säkra livsmedel. Jordbruksverket har vidare 

arbetat aktivt med förberedelserna för ett EHECprogram. 

EHEC är en tarmbakterie som kan infektera 

människor. 

Landsbygdens utveckling har fått ökat fokus genom 

det pågående landsbygdsprogrammet. Ett aktivt företagande 

på landsbygden är en förutsättning för målet 

om ett hållbart samhälle på landsbygden. Leader är 

en av de arbetsmetoder som används. Mera specifika 

exempel inom landsbygdsprogrammets ram är småskalig 

livsmedelsförädling, närproducerade livsmedel, 

turism samt grön omsorg och rehabilitering. Ett 

exempel kan vara utvecklandet av närproducerade 

25 

16

KONKURRENSKRAFT 

konkurrenskraft 

67


Konkurrenskraft 

I detta avsnitt redovisas inledningsvis en kortfattad 

översikt över utvecklingen i jordbrukssektorn och 

något om sektorns framtidsutsikter. Därefter redovisas 

Jordbruksverkets arbete med förenklingar och statistikproduktionen. 

I det fjärde avsnittet finns verksamheten 

med utbetalningar av stöd inom pelare 1 

inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik, såsom 

gårdsstödet och marknadsstöden. Avslutningsvis redovisas 

Jordbruksverkets verksamhet inom området 

växters sundhet och kvalitet. 

Stöden inom ramen för pelare 1 (gårdsstödet och 

andra generella direktstöd samt marknadsregleringen) 

påverkar i första hand inriktningsmålet Ett dynamiskt 

och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som 

präglas av öppenhet och mångfald. Men även målen 

om miljö- och resurseffektivitet samt målen om omtanke, 

ansvarstagande och hög etik (t.ex. tvärvillkoren) 

påverkas av dessa stöd. Verksamheten inom området 

växters sundhet och kvalitet påverkar målet om 

ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv och i 

lägre omfattning även målet om miljö- och resurseffektivitet. 

Jordbruksverkets verksamhetskostnader har under 

året uppgått till 346 mnkr (24 % av hela resursbehovet) 

för den verksamhet som redovisas under detta 

kapitel. 

Utvecklingen i jordbruket 

De senaste åren har varit turbulenta på marknaderna 

för flera produkter. På t.ex. spannmålsområdet steg 

priserna kraftigt med början 2006. Prishöjningarna 

fortsatte fram till början av 2008. Sedan dess har priserna 

fallit. På motsvarande sätt, men med en förskjutning 

i tiden, steg priserna på t.ex. mejeriområdet. 

Från slutet av 2008 har kraftiga prissänkningar noterats 

även för mejeriprodukter. 

Vegetabilier 

Under 2009 har världsmarknadspriserna för spannmål 

varit mycket lägre än föregående år då toppnoteringar 

noterades runtom på börserna. Redan tidigt 2008 inträffade 

dock stora prissänkningar på spannmål. Jämfört 

med toppnoteringarna under 2008 är dagens prisnivå 

betydligt lägre och sänkningen uppgår till 45- 

60 % där vetepriset har fallit mest. Priserna har sjunkit 

trots att spannmålsskörden i världen blev lägre 

2009 än föregående år men världsmarknadspriserna 

har bl.a. reagerat på att det finns gott om spannmål i 

världen, dels beroende på höga övergångslager ifrån 

2008 och dels på den trots allt förhållandevis goda 

skörden 2009. 

För socker har en motsatt prisutveckling skett under 

2009. Beroende på lägre skörd i framförallt Indien 

som är en av världens största producenter och konsumenter 

av socker har priserna skjutit i höjden på 

världsmarknaden under den senaste tiden. Jämfört 

med samma tidpunkt föregående år har priset på 

vitsocker stigit med mer än 100 %. De rådande höga 

världsmarknadspriserna för socker är för närvarande i 

nivå med eller t.o.m. högre än EU:s interna pris. 

I Sverige beräknas spannmålsarealen för 2009 ha 

minskat med ca 4 % (knappt 40 tusen hektar) jämfört 

med 2008. Minskningen beror på minskad odling av 

vårkorn och havre som minskat med 11-13 % jämfört 

med föregående år. De spannmålsslag som ökat i odling 

2009 är höstvete, höstkorn, råg och rågvete. 

Denna arealökning uppväger dock inte minskningen 

för vårkorn och havre. Den minskade spannmålsodlingen 

2009 beror bl.a. på den lägre prisnivån som 

varit rådande jämfört med föregående års säsong. 

Skörden av spannmål för 2009 är dock beräknad till 

ungefär samma nivå som föregående år beroende på 

den ökande odlingen av höstsådda grödor som är mer 

högavkastande. Den totala spannmålsskörden har beräknats 

till ca 5,2 miljoner ton. 

Höstsådden 2009 för skörd 2010 av de olika spannmålsslagen 

visar på en fortsatt ökning för den största 

grödan höstvete med ca 5 % jämfört med föregående 

år medan råg- och rågvetearealen minskade med 20 – 

30 % samt att höstsådd areal av korn i stort sett är 

oförändrad. 

Andra jordbruksprodukter där odlingen ökade är 

framförallt oljeväxter. Odlingen av oljeväxter 2009 

ökade med 10 tusen hektar till 100 tusen hektar och 

blev den största odlingen av oljeväxter sedan 1995. 

Både höst- och vårraps har ökat. Prisförhållandet 

mellan spannmål och oljeväxter har ökat odlingsin- 

28 

17


tresset till förmån för oljeväxterna. Skörden av oljeväxter 

för 2009 är beräknad till knappt 302 000 ton, 

drygt 42 000 ton mer än föregående år. Trenden med 

ökad odling av höstraps fortsätter då den höstsådda 

arealen 2009 beräknas ha ökat med ca 7 %. 

Vallodlingen fortsatte att öka med ca 4 tusen hektar 

mellan åren 2008 och 2009 (beräknas uppgå till ca 

1,1 miljoner hektar). Odlingen av sockerbetor, baljväxter 

(framförallt ärtodlingen ökade efter flera års 

tillbakagång) samt grönfoder ökade också under 

2009. Potatisodlingen var oförändrad. 

Animalier 

Ökat utbud i kombination med minskad efterfrågan 

resulterade under 2008 i kraftigt sjunkande priser för 

mejeriprodukter. Den försämrade marknadssituationen 

föranledde EU att 2009 återinföra exportbidragen 

liksom att förlänga interventionsperioden för smör 

och skummjölkspulver. Under hösten 2009 fattades 

även beslut om en extra utbetalning på totalt 280 miljoner 

euro till EU:s mjölkbönder. När diskussionerna 

om den extra utbetalningen inleddes hade dock priserna 

på mejeriprodukter åter börjat stiga och vid årsskiftet 

2009-2010 låg såväl EU:s marknadspriser som 

världsmarknadspriserna över EU:s stödprisnivåer, 

vilket innebär att exportbidragen har satts till noll. 

Utvecklingen av världsmarknadspriserna avspeglas 

även i de svenska avräkningspriserna som 2009 fallit 

tillbaka till den nivå som gällde innan prisökningen 

2007-2008. Den svenska mjölkinvägningen låg inledningsvis 

2009 ett par procentenheter över 2008 års 

nivå. Under sommaren vände dock utvecklingen 

p.g.a. minskat antal mjölkkor samt en foderskörd som 

resulterat i en lägre medelavkastning. Totalt för året 

har produktionen fallit något. 

Dämpad konsumtionsökning till följd av den ekonomiska 

krisen fick till följd att världsmarknadspriserna 

på kött började falla mot slutet av 2008. Prisfallet 

som fortsatte in på 2009 var som kraftigast för nöt, 

lamm och fågelkött medan priserna på griskött varit 

mer stabila. 

Under samma period har dock även priset på foder 

sjunkit och marginalen mellan avräkningspris och 

foderkostnad har stärkts inom EU under 2009. I Sverige 

har en successiv ökning av konsumtionen förbytts 

till en minskning och produktionen har anpassats 

nedåt. Även inom EU väntas konsumtion och 

produktion stå tillbaka 2009. 

Priset på nötkött inom EU har minskat i förhållande 

till 2008 års nivå men ligger fortfarande högt sett ur 

ett historiskt perspektiv, undantaget kor. Problem 

med uppfyllande av EU:s spårbarhetskrav medförde 

kraftigt minskad nötköttsimport från Brasilien under 

2008. Denna har till viss del ersatts genom ökad export 

från framförallt Argentina, Uruguay och Nya 

Zeeland. Nötköttsproduktionen inom EU väntas liksom 

föregående år minska 2009. I Sverige däremot 

har en ökad utslaktning av kor och kvigor medfört en 

ökad produktion under året. Avräkningspriserna har 

följt samma utveckling som inom EU. Rådande växelkurs 

har generellt dämpat importkonkurrensen från 

övriga EU-länder. 

I både Sverige och EU har avräkningspriserna på 

gris- och fågelkött fallit jämfört med pristoppen 

2008. 

Tabell 6 

Utvecklingen av produktionen av vissa animalieprodukter, 1000-tal ton 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009* 

Mjölk 3297 3290 3226 3206 3229 3163 3130 2986 2987 2932 

Nötkött 145 139 142 136 137 131 132 129 124 137 

Griskött 277 276 284 288 295 275 264 265 271 266 

Kyckling 90 96 101 98 91 96 96 105 107 n.a. 

* Prognos 


Trädgårdsgrödor 

Den totala äppleproduktionen i EU-27 har under de 

senaste tio åren varit tämligen konstant. Det sker däremot 

stora förskjutningar mellan länderna. Äppleproduktionen 

i Frankrike, som tidigare brottats med stora 

överskott och återtag från marknaden har under de 

senaste tio åren sjunkit medan produktionen i Polen 

stiger kraftigt. 

29 

18


Tomatpriserna har under sommaren varit låga, såväl i 

Spanien som i norra Europa. En viktig orsak till detta 

är att Holland inte kunnat exportera tomater till Ryssland 

på grund av fytosanitära frågor. 

Den 1 juli kom EU:s ändrade regler för handelsnormer 

och kontroll av frukt och grönsaker att träda i 

kraft. Genom de ändrade reglerna ersattes 26 av de 

tidigare 36 produktspecifika handelsnormerna för 

olika frukter och grönsaker med en gemensam generell 

handelsnorm. 

Prisutvecklingen 

Sedan år 2000 har priserna på jordbrukets produktionsmedel 

stigit med drygt 35 %. Under 2009 har 

dock priserna fallit med preliminärt 7 %. I diagrammet 

redovisas några exempel på enskilda produktslag. 

I huvudsak följer priserna på enskilda produktslag 

den totala prisutvecklingen väl. Ett noterbart undantag 

finns dock genom den plötsliga prisuppgången 

under 2008 på gödningsmedel. Priset på gödningsmedel 

föll dock tillbaka i början av 2009. 

Trots den intensiva debatten om vikten av att äta 

frukt och grönsaker visar konsumtionen inom EU-27 

en fallande trend. 

Figur 2 Utvecklingen av insatsvarupriserna mellan 2000 och 2009, 2000=100 

275 

225 

175 

Energi 

Gödningsmedel 

Djurfoder 

Investeringar 

Totalt 

125 

75 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 


Priserna till jordbrukarna uppvisar större kortsiktiga 

svängningar än priserna på insatsvaror. Sedan år 

2000 har priserna stigit med knappt 15 % jämfört 

med insatsvarorna som stigit med drygt 35 %. Vegetabiliepriserna 

steg starkt mellan 2006 och 2008 men 

har därefter fallit tillbaka kraftigt. För animalierna 

har prissvängningarna inte varit fullt så kraftiga. 

Uppgången under 2007 berodde i första hand på 

mjölkprishöjningar som sedan togs tillbaka i slutet av 

2008. 

175 %. Det genomsnittliga priset för jordbruksmark i 

Sverige beräknades år 2008 till 40 tkr per hektar. Priset 

var högst i Götalands södra slättbygder med 98 tkr 

per hektar och lägst i Norrland med 10 tkr per hektar. 

Även arrendepriserna har stigit men inte i samma 

grad som markpriserna. Prisuppgången mellan 2000 

och 2008 beräknas till 40 %. Prisuppgången har varit 

något högre i södra Sverige jämfört med norra Sverige. 

Markpriserna har ökat markant sedan EU-inträdet. 

Mellan 2000 och 2008 steg priserna med i genomsnitt 

30 

19



Figur 3 Utvecklingen av producentpriserna mellan 2000 och 2009, 2000=100 

180 

160 

140 

Vegetabilier 

Animalier 

Totalt 

120 

100 

80 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Källa: Jordbruksverket. 

Prisutvecklingen i Sverige jämfört med omvärlden – 

krokodilkäften 

En indikator på utvecklingen av konkurrenskraften 

för jordbruket i Sverige jämfört med omvärlden är 

genom att jämföra prisutvecklingen för insatsvaror 

och producerade produkter med motsvarande jämförelse 

för konkurrentländerna. Denna jämförelse brukar 

benämnas utvecklingen av bytesförhållandet. 

Figur 4 

130 

Det successivt vidgade gapet mellan insatsvarupriserna 

och producentpriserna har gett figuren benämningen 

krokodilkäften. Samtliga serier i figuren redovisas 

i fasta priser. Uppgifter finns tillgängliga fram 

till och med 2008. 

Utvecklingen av bytesförhållandet för jordbruksprodukter i Sverige 

och i EU-länderna, 2000=100 

120 

110 

EU-27 Insatsvaror 

Sverige Insatsvaror 

EU-27 Producentpriser 

Sverige Producentpriser 

100 

90 

80 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 

Källa: Eurostat 

20 31


Rensat för inflationen föll producentpriserna sett som 

genomsnitt för alla EU-länderna fram till år 2005. 

Från 2006 har en vändning skett och priserna har stigit 

fram till 2008. Bilden för Sverige överensstämmer 

väl med bilden för EU-länderna förutom att det noteras 

ett prisfall under 2008. Orsaken till att priserna 

föll i Sverige torde vara att produktionens sammansättning 

i Sverige skiljer sig från genomsnittet för EU 

och att spannmål är en tyngre produkt i Sverige än i 

EU totalt. 

Vad sedan gäller utvecklingen av priserna för olika 

produktionsmedel har dessa realt sett ökat i Sverige 

med 26 % sedan år 2000, jämfört med 15 % för EU. 

Den positiva utvecklingen för Sverige under 2007 

medförde att det tapp som tidigare noterats nästan 

varje år i stort sett blivit återtaget eftersom utvecklingen 

av producentpriserna var förhållandevis 

positiv i Sverige. Under 2008 blev utvecklingen den 

omvända och bilden återgick till den situation som 

gällde före 2007. Sett som genomsnitt för hela perioden 

2000-2008 tappade det svenska jordbruket ca 1,5 

procentenheter per år jämfört med EU-genomsnittet. 

Med en total kostnadsmassa i det svenska jordbruket 

om ca 40 miljarder kr motsvarar 1,5 procentenheter 

ca 600 miljoner kr per år. För att jordbruket i Sverige 

ska kunna behålla sin konkurrenskraft gentemot EUländerna 

krävs således att produktivitetsökningen i 

Sverige uthålligt är 1,5 procentenhet större än i EUländerna. 

Prisutvecklingen i konsumentledet 

Fram till 2008 var prishöjningarna på livsmedel i 

nivå med eller något långsammare än den generella 

inflationstakten mätt med KPI. Under 2008 steg däremot 

livsmedelspriserna kraftigt. Under 2009 har 

prisökningstakten för livsmedel varit ungefär i nivå 

med den generella inflationsutvecklingen. Priserna på 

livsmedel har alltså inte fallit tillbaka trots de prisfall 

som noterats för flera produkter i jordbrukarledet. I 

figuren avses med KPI-Livs ett delindex av KPI som 

avser livsmedel generellt. KPI-J är ett mer begränsat 

index som avser bröd och spannmålsprodukter, mejeriprodukter 

och vegetabiliskt fett samt kött- och 

charkprodukter. 

Figur 5 

Utvecklingen av konsumentpriserna enligt KPI och delindex för 

livsmedel, 2000=100 

130 

120 

KPI-J 

KPI-Livs 

KPI 

110 

100 

90 

80 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Källa: Jordbrukverket 

Utvecklingen enligt sektorskalkylen 

Jordbrukets totala produktionsvärde uppgick 2008 till 

50 miljarder kr. För 2009 visar en prognos ett produktionsvärde 

om 47 miljarder kr. Minskningen beror 

på att både värdet för vegetabilierna och animalierna 

har minskat. Även kostnaderna beräknas ha minskat, 

vilket bromsar fallet i både förädlingsvärde och företagsinkomst. 

Men både förädlingsvärde och företagsinkomst 

ligger nu på historiskt låga nivåer. Eftersom 

underlagen för särskilt 2009 ännu inte är fullständiga 

kommer siffrorna att revideras. Men även 

om många siffror kommer att revideras är det rimligt 

32 

21


att räkna med att såväl förädlingsvärde som företagsinkomst 

blir lägre under 2009 än under 2007 och 

2008. 

Tabell 7 Utvecklingen av jordbrukssektorns totala intäkter och kostnader, miljarder kr 

2005 2006 2007 2008 2009* 

Vegetabilieproduktionens värde 15,1 15,9 21,9 20,0 17,9 

Animalieproduktionens värde 20,3 20,7 20,3 23,5 22,6 

Övriga intäkter 5,5 6,1 6,2 6,6 6,9 

= Totalt produktionsvärde 40,8 42,7 48,4 50,0 47,4 

- Kostnader inkl. kapitalförslitning -36,4 -36,6 -41,1 -44,0 -42,7 

= Förädlingsvärde 4,4 6,0 7,3 6,1 4,6 

+ Övriga produktionssubventioner 8,4 8,5 9,0 9,4 9,7 

- Löner, arrenden m.m. -6,3 -6,5 -7,0 -6,9 -7,0 

= Företagsinkomst 6,4 8,1 9,4 8,5 7,3 

* Prognos 


Strukturutvecklingen i jordbruket 

Genomförandet av gårdsstödsreformen 2005 medförde 

att det redovisade antalet företag ökade. Detta 

medför att för perioden 2000-2005 blev antalet jordbruksföretag 

i hela landet ungefär oförändrat och att 

antalet till och med ökade något i norra Sverige. För 

perioden 2005-2009 har antalet företag minskat i ungefär 

samma takt som under perioden 1995-2000, 

nämligen med drygt 2 % per år. I norra Sverige är 

minskningstakten något högre. Åkerarealen minskar 

nu något snabbare än under perioden 1995-2000. I 

norra Sverige noteras dock det omvända förhållandet, 

nämligen en långsammare minskningstakt. 

Ifråga om antalet företag med mjölkkor har minskningstakten 

ökat något. För hela landet minskar antalet 

företag med drygt 8 % per år, jämfört med 6,5 % 

per år under perioden 1995-2000. Minskningstakten 

i norra Sverige är ungefär 1 procentenhet högre. 

Minskningen av antalet mjölkkor är i nivå med eller 

något snabbare under perioden 2005-2009 jämfört 

med de tidigare jämförelseperioderna. Detta gäller 

såväl för hela landet som för norra Sverige. 

Tabell 8 Förändring av åkerareal med mera för perioden 1995-2009, årlig förändring i % 

Hela landet 

1995-2000 

Hela landet 

2000-2005 

Hela landet 

2005-2009 

N och Ssk 1 

1995-2000 

N och Ssk 1 

2000-2005 

N och Ssk 1 


Åkerareal -0,4 -0,0 3 -0,7 -0,9 0,3 3 -0,1 

Antal företag -2,5 -0,3 3 -2,1 2 -3,4 0,7 3 -2,9 2 

Antal mjölkkor -2,4 -1,7 -2,4 -3,0 -2,5 -3,7 

Företag med mjölkkor -6,5 -7,5 -8,4 -6,8 -8,7 -9,5 

1 N = Norrland, Ssk = Svealands skogsbygder. 

2 Avser förändring mellan 2005 och 2007. 

3 Den låga minskningstakten för hela landet respektive att siffrorna visar en ökning i norra Sverige bedöms i första hand bero på införandet av 

gårdsstödet. 

Källa: Jordbruksverket och SCB 

33 

22



Utrikeshandeln 

Exporten (inkl. utförsel till EU) från Sverige av 

jordbruksvaror och livsmedel (exkl. fisk) uppgår 

på årsbasis till knappt 35 miljarder kr. Ökningstakten 

mellan år 2002 och 2008 har varit 9 % 

per år. Värdemässigt stora varugrupper där exporten 

det senaste året ökat mer än genomsnittet 

är spannmåls-, kött- och mejeriprodukter samt 

diverse livsmedel (mer förädlade livsmedel). 

Exporten till tredje land utgör 39 % av den totala 

exporten. Importen är betydligt mer koncentrerad 

till EU-länderna. 21 % av importen hade 

ett land utanför EU som avsändarland. Importen 

har mellan år 2002 och 2008 ökat med 8 % per 

år. Importen (inkl. införsel från EU) till Sverige 

av jordbruksvaror och livsmedel (exkl. fisk) 

uppgår på årsbasis till 72 miljarder kr. Exporten 

som andel av importen har legat stabilt kring 

50 % under 2000-talet. 

Tabell 9 

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel (exkl. fisk), mnkr 

1998 2002 2006 2007 2008 nov 2007 – 

okt 2008 

nov 2008 – 

okt 2009 1 

Export 15 317 21 416 27 396 29 962 34 971 34 896 34 041 

Import 33 982 44 080 56 313 60 521 69 649 68 233 72 055 

Balans -18 665 -22 664 -28 917 -30 559 -34 678 -33 337 -38 014 

1 Siffrorna för den senaste tolvmånadersperioden är preliminära och efterhand när mera definitiva underlag har kommit kan korrigeringar 

behöva göras. 

Källa: SCB:s utrikeshandelsstatistik, bearbetning Jordbruksverket 

De uppgifter som hittills finns för 2009 visar att 

exporten av livsmedel (exkl. fisk) minskat något 

under året. Om fisk inkluderas i livsmedel blir 

dock utvecklingen av exporten positiv. Denna 

bransch är tillsammans med läkemedel de enda 

svenska branscherna som uppvisat en positiv 

exportutveckling under den ekonomiska krisen 1 . 

Samtidigt visar det sig att importen ökat starkt 

under 2009. Uppgifterna för 2009 är ännu 

mycket osäkra och kommer efter hand att revideras. 

Indikatorer för utvecklingen av 

jordbruket framöver 

Jordbruksverket har sedan 2005 genomfört en 

årlig enkätundersökning hos jordbrukarna för att 

undersöka deras planer de närmaste fem till tio 

åren. Drygt 50 % av brukarna uppger att de 

skulle vilja köpa eller arrendera areal i anslutning 

till den egna brukningsenheten om den 

skulle bli tillgänglig. 15 % av brukarna uppgav 

2009 att de kommer att öka odlingen av spannmål 

och liknande grödor de närmaste fem till tio 

åren. Under 2006-2008 var siffran högre, till 

1 Kommerskollegium. Sveriges utrikeshandel och internationella 

handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 

27 november 2009. 

exempel 2007 var siffran 30 %. Ifråga om 

mjölkproduktionen uppgav 45 % av brukarna att 

de tror att mjölkproduktionen på deras brukningsenhet 

kommer att upphöra de närmaste 

fem till tio åren. 2007 och 2008 var motsvarande 

siffra 37 respektive 40 %. Sammanfattningsvis 

visar alltså enkäten en god stabilitet i uppfattningarna, 

men att intresset för fortsatt produktion 

tycks ha varit något lägre 2009 än åren 

närmast dessförinnan. 

En annan indikator för att mäta intresset för investeringar 

är inflödet av ansökningar om stöd 

inom åtgärden modernisering i landsbygdsprogrammet 

(investeringsstödet). Jämförbara uppgifter 

finns från mitten av 2007 och framåt. 

Trenden under den perioden är att intresset för 

att söka investeringsstödet är avtagande. Under 

2008 kom 850 ansökningar in som avsåg investeringar 

för djurhållning mot knappt 700 under 

2009, vilket motsvarar en minskning med 20 %. 

Drygt 80 % av ansökningarna avser nötkreatur. 

Minskningen är något större för den grupp av 

ansökningar som avser nötkreatur jämfört med 

all djurhållning. Jämförs istället ansökta belopp 

blir minskningen mellan 2008 och 2009 ytterligare 

några procentenheter större. 

Den tredje indikatorn avser förprövade stallplatser. 

Antalet förprövade platser 2006 och 2007 

motsvarade ca 5 % av antalet mjölkkor. För 

2008 var den andelen uppe i nästan 8 %. Baserat 

på en undersökning avseende första halvåret 

34 

23



2009 indikeras att förprövningarna för 2009 har 

backat tillbaka till 2006 och 2007 års nivå. Dessa 

procenttal är en indikation på hur fort beståndet 

av platser i byggnaderna byts ut, eller 

om det finns tendenser till utökning eller minskning 

av antalet platser. För en mjölkkoplats kan 

livslängden anges till högst 20 år, vilket innebär 

en nybyggnadstakt om minst 5 % för att vidmakthålla 

antalet platser. 

Annan näringsverksamhet än 

jordbruk 2 

Jordbrukare bedriver idag många gånger sina 

jordbruk i kombination med annan näringsverksamhet. 

Det kan vara annan näringsverksamhet 

som har direkt samband med jordbruket där man 

använder de resurser man också använder i 

jordbruket, men det kan också vara näringsverksamhet 

som är helt skild från jordbruket. 

Av de 76 000 jordbruksföretag som återfanns i 

Lantbruksregistret år 2005 hade ca 23 000 

(30 %) någon form av kombinationsverksamhet 

som genererade omsättning utöver jordbruket. 

Jordbruksföretagens omsättning från kombinationsverksamheten 

beräknades år 2005 till 

12,5 miljarder kr. Omsättningen från skogsbruket 

var 5 miljarder kr, medan jordbruket svarade 

för 43,2 miljarder kr. Det innebär att annan näringsverksamhet 

svarade för 28 % och jordbruksverksamheten 

för 72 % av jordbruksföretagens 

omsättning. 

Jordbrukarna lade ner 25 000 årsverken i kombinationsverksamheten 

(exkl. skog) jämfört med 

72 000 årsverken i jordbruket. Jordbrukarna använde 

alltså mer än en femtedel av sin arbetstid 

till kombinationsverksamhet. 

Arbete på entreprenad störst, men turism och 

produktion av förnybar energi ökar mest 

Den vanligaste verksamhet som hade direkt 

samband med jordbruk var arbete på entreprenad 

som hade en total omsättning om 3,1 miljarder 

kr. Entreprenad åt andra jordbruksföretag 

var vanligast och svarade för ungefär hälften av 

allt entreprenadarbete. Turism svarade för 

knappt 0,6 miljarder kr och kommersiell hästverksamhet 

samt förädling och försäljning av 

gårdsprodukter för drygt 0,4 miljarder kr vardera. 

Turism och produktion av förnybar energi är de 

två enskilda verksamheter som haft den största 

procentuella ökningen av antal verksamma företag 

de senaste åren. 

Omfattningen av kombinationsverksamhet 

störst vid större jordbruksföretag 

Större jordbruksföretag mätt i hektar eller i resurskrävande 

driftsinriktningar hade störst omfattning 

av kombinationsverkamhet. Yngre företagare 

bedriver också kombinationsverksamhet 

i större utsträckning än äldre företagare. 

Företag med jordbruksoch trädgårdsväxter 

hade den högsta genomsnittliga omsättningen 

per företag från kombinationsverksamhet, i genomsnitt 

drygt 600 tkr för dem som bedrev 

verksamhet med direkt samband med jordbruket 

och knappt 900 tkr i genomsnitt för de företag 

som hade verksamhet utan koppling till jordbruket. 

Kvinnor bedriver hästverksamhet medan män 

bedriver entreprenadverksamhet 

Det är vanligare att män bedriver entreprenadverksamhet 

medan det är vanligare att kvinnor 

bedriver kommersiell hästverksamhet och turism. 

Omsättningen per årsverke var högre för 

män (535 tkr) än för kvinnor (415 tkr). 

Två tredjedelar av jordbruksföretagarna har 

skog 

Två tredjedelar av jordbruksföretagen har skog. 

För de företag som har skog var den genomsnittliga 

arealen 70 hektar. Skogsbrukets betydelse 

för jordbruksföretagen har minskat under 

den senaste 20-årsperioden. 

Inkomster från anställning viktiga för jordbrukarhushållen 

För jordbrukarhushållen, dvs. de hushåll där någon 

eller några medlemmar driver jordbruk, är 

inkomst från tjänst en betydelsefull del av hushållets 

samlade inkomster. Inkomsten från tjänst 

uppgick år 2004 till 265 900 kr per hushåll medan 

den justerade inkomsten från näringsverksamhet 

uppgick till 72 tkr. 

2 Jordbruksföretagens kombinationsverksamhet och jordbrukarhushållens 

inkomster. Statistikrapport 2007:3. Jordbruksverket. 

35 

24



Utvecklingen av jordbruket i 

Sverige på längre sikt 

I takt med att marknadsregleringen efter hand 

allt mer fått karaktären av ett skyddsnät mot särskilt 

låga priser, slår de varierande världsmarknadspriserna 

igenom allt tydligare i de svenska 

priserna. Detta har varit tydligt de senaste åren 

inte minst på spannmåls- och mejeriproduktsområdena. 

OECD/FAO redovisar årligen bedömningar av 

utvecklingen ett decennium framåt i tiden. Jordbruksverket 

har gjort en bearbetning för tre olika 

produktområden av denna bedömning för att 

anpassa den till svenska förhållanden. Priserna 

på spannmål bedömdes komma att ligga 10- 

20 % över den nivå som gällde 1997-2006, alltså 

innan den extrema pristoppen. Även priserna 

på mejeriprodukter kan komma att ligga på en 

något högre nivå än under den refererade basperioden. 

För nöt- och griskött räknar man med 

något lägre priser. Alla prisjämförelserna har 

gjorts efter korrigering för inflationen. 

Priserna på jordbruksprodukter i Sverige brukar 

följa utvecklingen i konkurrentländerna. Däremot 

brukar priserna på insatsvaror stiga något 

mer i Sverige än i konkurrentländerna, främst är 

det priserna på investeringar som verkar ha en 

tendens att stiga snabbare. 

Sammantaget innebär detta att de högre priserna 

på spannmål kan medföra att svenska odlare kan 

bibehålla lönsamheten. Däremot ser det ut att 

kunna bli svagare lönsamhet inom mjölkproduktionen, 

och ännu något svagare för köttproducenterna. 

Jordbruksverket har under en längre tid redovisat 

rapporter som belyser hur det svenska jordbrukets 

konkurrenskraft förhåller sig till konkurrenskraften 

i andra länder. Under året har Jordbruksverket 

uppdaterat de modellberäkningar 

över framtida arealutnyttjande som gjorts tidigare. 

Bland annat har ett referensscenario för 2020 

tagits fram som utgår från de bedömningar 

OECD gjort rörande framtida priser på olika 

produkter. Analysen har visat att odlingen av 

höstsäd kan komma att upprätthållas medan odlingen 

av vårsäd kommer att minska. Minskningen 

av vårsädsodlingen kan komma att uppgå 

till 25 % jämfört med dagens nivå. Detta innebär 

att den totala spannmålsodlingen skulle 

kunna minska från dagens nivå om ca 1 miljon 

hektar till 800 tusen hektar. Odlingen av oljeväxter 

kommer enligt analysen att hävda sig väl 

och kan komma att uppgå till runt 150 tusen 

hektar, vilket i stort är i nivå med situationen 

före EU-inträdet eller dubbelt så mycket som 

genomsnittet sedan 1995. Trots minskat antal 

nötkreatur har den redovisade arealen vall ökat 

och uppgår nu till ca 1,1 miljoner hektar. Med 

hänsyn till beräknat djurantal 2020 skulle drygt 

halva denna vallareal vara tillräcklig. 

Jordbruksverkets bedömning är att spannmål 

och oljeväxter även framöver har en självklar 

plats i slättbygderna. Under de senaste åren har 

dessutom tillkommit en ytterligare efterfrågan i 

form av att varan kan avsättas för bioenergiändamål 

och som kommer att utgöra en nedre 

gräns för priset på oljeväxter och spannmål, i 

den mån inte marknadsregleringen utgör en sådan 

nedre gräns. Förutsättningarna är förmodligen 

goda även på många håll i mellanbygderna, 

särskilt om spannmål används för foder i egen 

animalieproduktion. 

Lönsamheten i spannmålsodlingen i slättbygder 

och i viss mån i mellanbygder får återverkningar 

för vallodlingen via markpriserna. En utökning 

av mjölk- och nötköttsproduktionen i dessa områden 

är inte sannolik. Nya fodergrödor som 

majs skulle dock gynna mjölkproduktionen i 

goda odlingslägen. 

Förutsättningarna i skogsbygd är i många fall 

besvärliga. I norra Sverige är vegetationsperioden 

kort och generellt gäller att arronderingen i 

dessa områden medför högre kostnader än vid 

god arrondering. Alternativen till annan markanvändning 

än för odling av grovfoder saknas i 

många fall. 

En av förutsättningarna för en god utveckling av 

hållbarheten i mjölkproduktionen är att arbetsförhållandena 

blir goda. En konkretisering 

av detta kan vara att strukturutvecklingen tydligt 

går i riktning mot företag som är så stora att de 

kräver kanske uppåt två-tre verksamma personer 

för att tillräckligt attraktiva arbetstidsförhållanden 

ska kunna uppnås. 

Det kan finnas exempel på att gårdsstödssystemet 

kan bidra till en konservering av strukturen 

eftersom jordägaren i vissa fall kan se egen 

drift som mera lönsam än att arrendera ut marken. 

Ytterligare ett problem kan vara tillgången 

till kompetent arbetskraft. 

36 

25



Säkerligen är konsumenternas preferenser starka 

för svenskproducerade produkter ifråga om konsumtionsmjölkssortimentet. 

Det är tveksamt om 

preferenserna är lika starka för huvuddelen av 

ostsortimentet, inte minst mot bakgrund av att 

ostimporten ökat kontinuerligt och att ca 45 % 

av ostkonsumtionen nu består av importerad ost. 

Om detta resonemang visar sig vara giltigt, blir 

det således i praktiken inte möjligt att hålla ett 

nämnvärt högre producentpris än i andra länder 

och produktiviteten blir helt avgörande för konkurrenskraften. 

Konsumtionen av nötkött och kyckling har ökat 

starkt under den senaste 10-årsperioden. För 

båda produktslagen har nettoimporten ökat 

starkt. Efterfrågeökningen inom landet har alltså 

inte kunnat pareras med ökat utbud. Detta kan 

vara en god indikation på att konkurrenskraften 

inte är tillräcklig och att fortsatta förluster av 

marknadsandelar kan befaras, särskilt för nötkött. 

Samverkande faktorer i denna utveckling 

förefaller vara kostnadsläget i Sverige, att jordbrukarna 

inte i tillräcklig grad får del av konsumenternas 

högre betalningsvilja för svenska 

produkter och att smittskyddsläget kan bli så bra 

att ytterligare import även från avlägsna delar av 

världen blir möjlig. 

Sett i ett par decenniers perspektiv har även 

produktionen av griskött minskat. Emellertid är 

inte importandelen så hög som för nötkött. Enligt 

de bedömningar om utvecklingen under de 

närmaste 5-10 åren som gjorts av EUkommissionen 

kommer EU-området få vidkännas 

ökad konkurrens. 

Bland annat mot bakgrund av utvecklingen av 

djurantalet och inte minst antalet jordbrukare 

som håller nötkreatur, finns det en risk för att 

det på sikt kommer att bli svårt att upprätthålla 

de målsättningar som finns om skötseln av betesmarkerna. 

I områden med sämre förutsättningar 

för jordbruk är sannolikt denna risk större. 

Av avgörande betydelse blir om djuren i så 

hög utsträckning som möjligt utnyttjas för att 

beta på dessa marker. 

Utifrån denna kan resultaten sammanfattas i två 

motstående poler. Dessa poler kan formuleras 

enligt följande: 

1. Spannmål, oljeväxter och flera specialgrödor 

odlas i hög grad i bördiga områden i slättbygd 

där det dessutom är lätt att anpassa strukturen 

till de förutsättningar som finns ifråga om teknik 

m.m. 

2. Mjölk- och nötköttsproduktion bedrivs i hög 

grad i mellan- och skogsbygd. Arronderingsförhållandena 

medför att det många gånger blir 

svårt att ordna företag som är så stora att de sysselsätter 

två-tre personer. Ifråga om prisutvecklingen 

pekar internationella bedömningar mot 

att det inte går att räkna med en så god utveckling 

för mjölk och nötkött som för till exempel 

spannmål. 

Den konkreta slutsatsen av denna jämförelse 

blir därför att risken är uppenbar för en fortsatt 

tudelning av det svenska jordbruket. Att uppnå 

en tillräcklig lönsamhet blir en utmaning särskilt 

i animalieproduktionen. För att jordbruket särskilt 

i skogsbygd ska fortsätta att bidra till ekonomisk 

tillväxt för landet och producera kollektiva 

nyttigheter krävs ett intensivt arbete för att 

organisera företag som ger goda arbetsförhållanden 

och har en god produktivitet. 

Mark för bioenergiproduktion – 

utmaning inför framtiden 

En intressant fråga för svenskt jordbruk är orsakerna 

till dels att åkerarealen minskar, om än 

marginellt, dels att ökningen av skördarna tycks 

ha minskat eller rent av avstannat. Givetvis är 

en orsak att lönsamheten är otillräcklig. På 

många håll i landet är arronderingen, som bl. a. 

avser hur marken är belägen i förhållande till 

brukningscentrum, dålig mot bakgrund av de 

krav som det moderna jordbruket ställer. Företagens 

markinnehav är alltså splittrat. 

I Sverige finns enligt en utredning 3 en halv miljon 

hektar åker- och betesmark som inte brukas 

aktivt. Dessutom beräknas arealen vall vara 

större än behovet för grovfoder och bete. Omfattningen 

av denna överodling av vall har beräknats 

till mellan 200 och 300 tusen hektar och 

kan komma att öka framöver. 

Odlingen i Sverige av bioenergigrödor, främst 

salix, är liten. Odlingen har under flera år hållit 

sig kring 15 tusen hektar och med en svagt avtagande 

trend. Studier om bioenergiodlingens 

lönsamhet pekar i olika riktningar. I en rapport 

som publicerats av Jordbruksverket dras slutsat- 

3 Källa: Kartläggning av mark som tagits ur produktion. 

Jordbruksverkets rapportserie 2008:7. 

37 

26



sen att odlingen av bioenergigrödor, exemplifierat 

med salix, inte kommer att öka utan särskilda 

insatser 4 . 

Det finns ett antal hinder som måste undanröjas 

för att förutsättningarna för en expansion av odlingen 

ska underlättas. Ett sådant hinder är att 

organisationen av omhändertagandet av produkterna 

måste bli bättre. Detta gäller hela kedjan 

från skörden och fram till värmeverkens pannor. 

Ett annat hinder är att odlingen ställer helt andra 

krav än odlingen av ettåriga grödor. Att påbörja 

odling av energigrödor är ett långsiktigt beslut. 

Den maskinpark som används i odlingen av till 

exempel spannmål och vall är inte längre användbar. 

Vidare är det årliga arbetsbehovet 

ringa i förhållande till spannmåls- och vallodling. 

Omställning av hela eller delar av marken 

på ett jordbruksföretag är därför i många fall en 

åtgärd som kräver att incitamenten är tydliga 

och att lönsamheten är tillräcklig. 

Ifråga om odling av spannmål och oljeväxter för 

drivmedelsproduktion är det från jordbrukarens 

perspektiv egentligen egalt om produkten går 

till livsmedel eller foder, eller om den går till 

drivmedel. Det långsiktiga konkurrensförhållandet 

mellan å ena sidan livsmedel och foder 

och å andra sidan drivmedel fäller avgörandet 

om hur produkten används. Tillverkningskapaciteten 

i industriledet kan dock vara en trång 

sektor. 

4 Jordbruk, bioenergi och miljö, Jordbruksverkets rapportserie 

2009:22. 

38 

27



Enklare regler och bättre service 

Jordbruksverket bedriver sitt regelförenklingsarbete 

på flera sätt. När verket deltar i utredningsarbete, 

svarar på remisser, deltar i förvaltningskommittéer, 

eller liknande ges förenklingsperspektivet 

stor tyngd. Arbetet startade 

2007 med ett särskilt projekt. I projektet fanns 

ett antal s.k. förenklingsgrupper som inom olika 

områden diskuterade och tog fram konkreta förslag 

till förenklingar. I grupperna ingick också 

representanter från näringen och andra myndigheter. 

Jordbruksverkets förenklingsarbete sker 

inom områdena djurverksamhet, jordbrukarstöd, 

kontroll och tillsyn, miljöersättningar och landsbygdsutveckling, 

marknadsfrågor samt kundservice. 

De förslag som framkom i detta arbete, 

tillsammans med andra förslag som lämnats till 

verket eller initierats inom verket, finns med i 

Jordbruksverkets handlingsplan för regelförenklingar. 

Handlingsplanen ligger till grund för genomförandet 

av åtgärderna. Planen följs upp och 

uppdateras löpande. 

Tillväxtverket (tidigare NUTEK) redovisar årligen 

beräkningar av de administrativa kostnaderna 

för företagen. Sedan mätningarna gjordes 

första gången 2006 har de administrativa kostnaderna 

som är att hänföra till Jordbruksverkets 

ansvarsområde enligt Tillväxtverkets beräkningar 

t.o.m. 2008 minskat med drygt 25 miljoner 

kronor netto, vilket motsvarar en procentuell 

minskning på 7,1 %. Viktiga områden som bidrar 

till den administrativa bördan inom verkets 

område är märkning, identifiering och registrering 

av djur samt ansökan om direktstöd och 

landsbygdsstöd. Jordbruksverket redovisade i 

december 2009 ett underlag till regeringens arbete 

med regelförenklingar. Bland de åtgärder 

som Jordbruksverket genomfört kan nämnas 

elektronisk stalljournal för nötkreatur som medför 

att djurägare som rapporterar till djurregistret 

för nötkreatur inte längre behöver föra 

en separat stalljournal. 

Flera förenklingar har också skett bl.a. inom 

stödområdet, t.ex. när det gäller informationsmaterial, 

minskade informationskrav vid ansökan 

och förbättrade e-tjänster. Verket har också 

beslutat om ett s.k. serviceåtagande (som bl.a. 

visar vilka servicekrav kunder som vänder sig 

till Jordbruksverket kan förvänta sig) samt tagit 

fram en ny webbplats med flera nya tjänster. I 

verkets handlingsplan finns också förslag på ytterligare 

förenklingar som kan genomföras under 

2010 eller senare. 

Statistikproduktion 

Jordbruksverket är en av Sveriges 26 statistikansvariga 

myndigheter och ansvarar för att publicera 

officiell statistik inom jordbruksområdet. 

Merparten av den statistik som tas fram är reglerad 

av EU. Det innebär att förutom att publicera 

statistik i rapporter och i databaser på vår webbplats, 

också överlämnar statistik till EU:s statistikmyndighet 

Eurostat. Syftet med att ta fram 

statistiken är att öka kunskaperna om jordbruket 

i Sverige genom att ge ett lättillgängligt och objektivt 

underlag för information, utredningar 

och forskning inom jordbrukssektorn. På EUnivå 

används statistiken för att utforma och utvärdera 

EU:s jordbrukspolitik. Årligen publiceras 

också rapporten ”Konsumtionen av livsmedel 

och dess näringsinnehåll”. Rapporten syftar 

till att redovisa storleken på konsumtionen av 

olika livsmedel per person och år i Sverige, 

samt hur konsumtionen förändras över tid. 

28 

39


Gårdsstöd, djurbidrag och marknadsregleringar 

Mål 

Ett kostnadseffektivt, enhetligt och korrekt 

genomförande av EU-stöden som bidrar till 

ett konkurrenskraftigt jordbruk. 

Måluppfyllelse 

I huvudsak uppfyllt (3) – kostnadseffektivt 

genomförande 

I huvudsak uppfyllt (3) – enhetligt genomförande 

I huvudsak uppfyllt (3) – korrekt genomförande 

Målen kostnadseffektivt, enhetligt och korrekt 

genomförande är i huvudsak uppfyllt. Jorbruksverkets 

bedömning om måluppfyllelse beskrivs 

nedan. 

Kostnadseffektivt 

Måluppfyllelsen är bedömd utifrån fem indikatorer. 

Jordbruksverkets hanteringskostnader för 

EU-stöden uppgick 2008 till ca 266 mnkr. I detta 

belopp ingår ca 74 mnkr avseende blockinventeringen. 

Som framgår i inledningen till den 

finansiella redovisningen har nedlagda kostnader 

under 2008 och 2009 uppgått till drygt 250 

mnkr. För att på ett mer rättvisande sätt jämföra 

indextalen mellan åren togs nämnda kostnader 

2008 inte med i indexberäkningen av hanteringskostnaderna. 

Se Jordbruksverkets rapport 

Myndigheters kostnader och åtgärder vid hanteringen 

av EG-stöd 2008 (Rapport 2009:7). 

Efter denna korrigering visar kostnadsindex att 

hanteringskostnaderna efter en period av successiv 

nedgång har ökat något under 2008. Detta 

kan i huvudsak förklaras av ökade kostnader 

inom landsbygdsprogrammet. Dock ligger index 

för 2008 klart under PLO-index med produktivitetsavdrag, 

vilket visar att målet är fullt uppfyllt. 

Kvalitetsarbetet som vi bedriver tillsammans 

med länsstyrelserna har främjat kostnadseffektiviteten, 

bland annat genom förbättringsförslag 

(fullt uppfyllt). IT-system som krävs för 

hantering av stöden fungerar i huvudsak bra. 

Jordbruksverket och länsstyrelserna har kundsupport 

inför sista ansökningsdag (fullt uppfyllt). 

När det gäller förenklingsarbetet påbörjades 

detta 2006-2007 och pågår fortfarande. 

Den totala årliga hanteringskostnaden under 

2009 för EU-stöd vid Jordbruksverket, länsstyrelserna, 

Tullverket med flera redovisas på uppdrag 

av regeringen i en särskild rapport under 

mars 2010. Jordbruksverkets hanteringskostna- 

der för 2008 ligger ca 12 procentenheter under 

nivån för 2003, som är en jämförbar period innan 

arbetet med införandet av gårdsstödet kom 

igång. Detta beror i huvudsak på att stödhanteringen 

har blivit effektivare vid införandet av 

de nya direktstöden (gårdsstödet m.fl.) och inom 

marknadsstöden. Målet är därmed fullt uppfyllt. 

Tabell 10 

Kostnadsindex 1 för hanteringskostnad 

av EU-stöd för 

Jordbruksverket 2 

2004 2005 2006 2007 2008 

Hanterings 

kostnad för 

EU-stöd, mnkr 235 222 189 185 192 

Index 112 106 90 88 91 

PLO-index 3 

utan produktivitetsavdrag 

109 113 116 120 122 

PLO-index 3 

med produktivitetsavdrag 

106 109 111 113 114 

1 Basår 2001-hanteringskostnader uppgick till ca 209,5 mnkr 

2 Länsstyrelsernas kostnader ingår inte. 

3 PLO-indexserien utgår från de generella PLO-talen med 

viktningen löner 70 %, lokaler 10 % och övriga förvaltningskostnader 

20 %. Produktivitetsavdraget ingår i komponenten 

löner. 

Källa: Finansdepartementets budgetavdelning och Jordbruksverket 

Hanteringskostnaderna för EU-stöd har ökat 

2009. Skälen till ökningen är arbetet med att inventera 

landets blockarealer samt de följdeffekter 

som har uppstått i form av att ta om hand resultatet 

av de uppdaterade blockarealerna. På 

längre sikt finns dock förutsättningar för en förbättrad 

kostnadseffektivitet, främst i form av 

minskade kostnader på grund av färre fel i ansökningarna 

men även ett minskat kontrollbeting. 

En sammanvägd bedömning för målet 

kostnadseffektivitet ger att målet är i huvudsak 

uppfyllt. 

40 

29



Enhetligt 

Gemensamma administrativa rutiner (GAR) och 

handläggarstödet har stor betydelse för länsstyrelserna 

vid planering och handläggning av 

ärenden om jordbrukarstöd. Handläggningen av 

ärenden blir härigenom enhetlig inom landet 

och stödsökande behandlas lika. Jordbruksverket 

följer upp detta genom besök hos länsstyrelserna 

och vid utbetalningsgranskning. För att 

fältkontroller ska genomföras enhetligt ger Jordbruksverket 

ut kontrollinstruktioner, utbildar 

kontrollpersonal och handläggare vid länsstyrelser 

samt följer upp handläggning och kontroller 

vid besök på länsstyrelser för att säkerställa 

arbetets kvalitet. En checklista i form av 

ett kontrollprotokoll används vid kontrollerna. 

Jordbruksverket styr dock inte över det direkta 

genomförandet av handläggningen och kontrollerna, 

varför skillnader i praktiken finns kvar. 

Ett arbete har under året påbörjats för att mer i 

detalj fastställa rutinerna för handläggningen 

och kontroll i syfte att minimera dessa skillnader. 

Dessa åtgärder får full effekt för 2010 års 

stödverksamhet, varför målet är i huvudsak uppfyllt. 

Korrekt 

Måluppfyllelsen är gjord utifrån ett flertal indikatorer. 

Sverige har haft bland de lägsta beslutade 

finansiella korrigeringarna av samtliga 

EU:s medlemsländer. 

Finansiella korrigeringar beslutas av EU-kommissionen 

mot medlemsländerna p.g.a. överskridna 

tidsgränser för utbetalningar samt vid 

brister i tillämpningen av gemenskapslagstiftningen. 

Under perioden 1996-2009 har 4 686 

mnkr sanktionerats av EU mot medlemsstaterna 

(EU-27) p.g.a. överskridna tidsgränser för gjorda 

utbetalningar. Av beloppet står Sverige för 

knappt 0,2 mnkr. 

De finansiella korrigeringarna på grund av brister 

i tillämpningen av gemenskapslagstiftningen 

under perioden 1999-2009 uppgår till ca 51 674 

mnkr. Beslutade finansiella korrigeringar grundar 

sig på Kommissionens eget arbete inom ramen 

för godkännande av medlemsländernas räkenskaper. 

Av beloppet står Sverige för drygt 

194 mnkr. 

Under 2009 fattade EU inga beslut om finansiella 

korrigeringar för Sverige. Däremot kommer 

ett beslut att tas i början av 2010 vilket rör otill- 

räcklig kvalitet på nyckelkontroller och kompletterande 

kontroller avseende tvärvillkor under 

ansökningsåren 2005-2006. I den finansiella 

redovisningen är beloppet värderat till ca 31,4 

mnkr. 

Därutöver finns det ytterligare 12 revisionsärenden 

från 2005 och framåt som ännu inte är avslutade 

och där Kommissionen inte har tagit 

ställning till/föreslagit några korrigeringar. I ett 

av dessa ärenden har Kommissionen noterat 

brister i systemet för identifiering av skiften i 

den s.k. blockdatabasen. På grund av bl.a. denna 

revisionsrapport har Sverige genomfört en inventering 

av åker- och betsmarksblock under 

2008-2009 till en kostnad om ca 227 mnkr. 

I bilaga 2 framgår beslutade finansiella korrigeringar 

för överskridna tidsgränser och brister i 

tillämpningen av gemenskapslagstiftningen fördelat 

på medlemsstatsnivå. 

Vid ”885-besök” på åtta länsstyrelser, Skogsstyrelsen 

och Sametinget under 2009 har det framkommit 

att GAR-föreskriften i huvudsak följts 

när det gäller jordbrukarstöden. Beträffande företagsstöd 

och projektstöd har vissa formella fel 

påträffats. 

Vid fältkontroller inom jordbrukarstöden har 

konstaterats att arealfelen har ökat något. År 

2007 var ej funnen areal 1,04 % och 2008 hade 

procentsiffran ökat till 1,08 %. 

Ett antal e-tjänster finns för att förenkla för företagare. 

Jordbrukare som lämnar in SAM-ansökan 

elektroniskt, antingen via SAM Internet eller 

genom konsulter via så kallad EDI (filöverföring), 

var 62 % under året, vilket är en ökning 

med 4 procentenheter sedan 2008. Målet på 

60 % har därmed uppfyllts. 

Licensansökningar via e-tjänst nådde sitt mål av 

utnyttjande 2008. Ansökan om skolmjölk via e- 

tjänst uppnådde en anslutningsgrad på 24,8 % i 

och med höstens ansökningsomgång och har 

därmed också uppnått sitt ursprungliga mål på 

25 %. Ansökan om exportbidrag har inte nått 

målet men den stora anledningen är att antalet 

ärenden om exportbidrag minskar. I dagsläget är 

det ytterst få produkter som berättigar till exportbidrag. 

En sammanvägd bedömning ger att 

målet är i huvudsak uppfyllt. 

30 

41


Utnyttjandet av direktstöden 

Tabell 11 Utfall (teuro) och andel av utnyttjade takbelopp (%) för stödåren 2007-2009 

Stödformer 2 Utfall 1 

stödår 2007 tom 

2009-12-31 

Utfall 1 

stödår 2008 tom 


Utfall 1 

stödår 2009 

tom 


Prognos 1 

utfall stödåret 


Prognos 2 

utnyttjande för 

stödåret 2009 % 

Gårdsstöd 661 499 (97,5 %) 661 554 (96,8 %) 577 010 3 667 330 3 96,9 

Stöd för proteingrödor 1 789 1 546 1 801 2 104 - 2 

Stöd för energigrödor 1 251 748 309 890 - 2 

Kontrakterad stärkelsepotatis 3 624 3 723 1 793 3 606 - 2 

Nationellt kuvert 4 3 241 (100,4 %) 3 036 (93,4 %) 26 3 3 261 3 99,8 

Handjursbidrag 35 213 (99,0 %) 31 574 (88,8 %) 18 369 3 34 758 3 97,9 

Återbetalning modulering 10 915 (99,2 %) 10 868 (98,8 %) 

Summa 717 532 713 049 599 308 711 949 97,0 5 

1 Fastställd kurs 2007: 1 euro = 9,2147 kr för samtliga stödformer. 

Fastställd kurs 2008: 1 euro = 9,7943 kr för samtliga stödformer. 

Fastställd kurs 2009: 1 euro = 10,2320 kr för samtliga stödformer. 

Redovisade belopp är brutto. Utbetalde belopp är totalt för alla stöd ca 1,5 miljoner euro lägre p.g.a. avdrag för i huvudsak tvärvillkorsavvikelse 

och påföljder. 

2 För stödformerna gårdsstöd, återbetalning modulering, nationellt kuvert och handjursbidrag är det maximala tak som inte får överskridas. För 

resterande stödformer är det budgeterade taket för nationen Sverige beräknat utifrån ett maximalt tak i EU:s budget. Om ansökningarna totalt 

inom EU överstiger taket meddelas nytt belopp till Sverige. 

3 Beloppet är efter avdrag för modulering. Prognosen för utnyttjandet är beräknat från det nationella taket. 

4 Nationellt kuvert omfattar stöd för kvalitetscertifiering och stöd till mervärden i jordbruket. 

5 Det procentuella utnyttjandet är beräknat från det maximala taket för Sverige. 


Marknadsstöd 

Exportbidragen har haft en avtagande trend 2006- 

2009, ansökningsmängden har minskat med drygt 

55 %. Utbetalat stöd minskade under perioden 

2006-2008 med ca 25 % men ökade något under 

2009 p.g.a. tillfälligt ökade bidrag för socker- och 

mejerisektorn. 

Utnyttjandet av det nationella taket för direktstöd 

förefaller bli något lägre än tidigare år. Utnyttjandet 

kan aldrig uppgå till 100 % eftersom markförändringar 

och arrendefrånträden etc. gör att vissa jordbrukare 

inte kan utnyttja alla sina stödrätter. Med 

tanke på ändrad betesmarksdefinition 2009 finns 

också anledning att tro att vissa jordbrukare har använt 

en säkerhetsmarginal i ansökan om stöd i syfte 

att undvika sanktioner vilket medför ett sämre utnyttjande 

av lantbrukarnas individuella stödrättskvoter. 

Därutöver konstateras avvikelser i kontroll 

(inkl. administrativ kontroll efter inventering) som 

leder till att beloppen för de enskilda jordbrukarna 

reduceras. Blockinventeringsprojektet 2009 har 

medfört att fler avvikelser än normalt har konstaterats. 

Offentlig lagring för spannmål och skummjölkspulver 

blev aktuellt för Sveriges del i slutet av 

2008. Under anmälningsperioden lagrades det in ca 

3 600 ton skummjölkspulver och ca 71 100 ton 

korn. 

42 

31


Blockprojektet 

Blockinventeringsprojektet har kostat cirka 227 miljoner 

kronor (inkl. de TA-medel och ytterligare medel 

som har avsatts). Budgeten var satt till 250 mnkr 

men av det har 24 mnkr använts för följdprojekt till 

blockprojektet. 

Vid projektavslut den sista december 2009 var 1 105 

tusen block klara. Det motsvarar 96,7 %. Cirka 

38 000 block återstår att inventera, varav länsstyrelsen 

ansvarar för att göra klart cirka 3 000 från kontrollerna 

i fält, vissa block i samband med upprättande 

av åtagandeplaner och nya block 2009. Det 

återstår således cirka 35 000 block att inventera. 

Alla dessa block är granskade på skärm och de som 

återstår är de som måste besökas i fält beroende på 

att gränserna är oklara eller att det finns träd och 

buskar på markerna. Kostnaden för att slutföra inventeringen 

är beräknad till 35,6 mnkr. 

blockdatabasen. För åkermarken kan vi konstatera 

att de totala avvikelserna sammantaget är lägre än en 

procent. 

För betesmarken är cirka 84 % av blocken förändrade. 

Skillnaderna motsvarar 5 500 hektar ”ny” areal 

och 44 600 hektar som tas bort. För betesmarken 

är den negativa avvikelsen knappt 14 %. Den totala 

avvikelsen om även nu funnen areal räknas med är 

knappt 12 %. I uppgifterna ingår inte de block som 

har varit föremål för kontroll i fält. Det finns ett antal 

block med stora negativa avvikelser som påverkar 

statistiken. Minskningen beror främst på ny definition 

av betesmarker samt att fäbodbeten har justerats 

ned kraftigt. 

Inventeringen av åkermark har genomförts av drygt 

70 inventerare på två kontor, ett i Göteborg och ett i 

Stockholm. Arbetet med inventering av åkermark på 

skärm avslutades i oktober. 

Under början av 2009 arbetade cirka 160 personer 

med inventeringen i fält. Därefter har antalet minskat 

till ett genomsnitt av 115 personer under resten 

av året. Arbetet har bedrivits på 14 kontor. 

Vidare har knappt 24 800 förslag på ändringar av 

block i samband med ansökan om stöd 2009 behandlats. 

Av dessa har cirka 9 500 besökts i fält. 

Övriga har behandlats på skärm. 

För att hålla lantbrukarna uppdaterade med den senaste 

informationen har resultatet av inventeringen 

uppdaterats dagligen i SAM Internet. 

I februari upprättades en särskild kundservice, som 

ett komplement till verkets ordinarie kundtjänst, 

som skulle svara på frågor om inventeringen i allmänhet 

men även kunna svara på individspecifika 

frågor från lantbrukare och konsulter. Kundservicen 

kommer att avslutas efter årsskiftet. 

En analys av skillnader i arealer före och efter inventering 

visar att ca 68 % av blocken för åkermark 

förändrats på något vis. Förändringen består både i 

att blocken blir större och, vilket är vanligare, att 

blocken visar sig vara mindre. I faktiska arealer innebär 

detta att inventeringen visar att det finns 

17 300 hektar som inte tidigare varit med i blockdatabasen 

och 39 500 hektar som inte ska vara med i 

43 

32



Tabell 12 

Utfall av blockinventeringen 

Avvikelsegrupp Block, % Antal inventerade 

block, 1000-tal 

Inventerade hektar, 

1000-tal 

Arealavvikelse, 

1000 hektar 

Arealavvikelse, 

% 

Åkermark 

Oförändrat 28 210 398 0 0 

Högre 32 245 797 17 0,8 

Lägre 41 313 1 040 -40 -1,8 

Totalt 100 768 2 234 -22 -1,0 

Betesmark 

Oförändrat 16 29 39 0 0 

Högre 25 45 75 6 1,7 

Lägre 59 108 208 -44 -13,7 

Totalt 100 181 322 -39 -12,1 

Not. Uppgifterna avser den 31 december och innehåller inte uppgifter där block har delats eller att areal kategoriserats som enbart möjliga 

att söka miljöersättning för. 

Arealavvikelserna i procent är beräknade utifrån det totalt antal inventerade hektar jämfört med arealavvikelse i hektar. 


Omstruktureringsprogrammen för sockersektorn 

År 2006 beslutades om en ny marknadsordning 

för socker inom EU. I reformen ingick bl.a. ett 

stöd till de sockerföretag som frivilligt avstod 

delar av sin produktionskvot för socker. Danisco 

Sugar AB (numera Nordic Sugar AB) har avstått 

kvot och lagt ner Köpingebro sockerbruk 

samt avstått kvot och dragit ned produktionen 

på Örtofta sockerbruk. 

Neddragningen av produktionskvoten har medfört 

att jordbrukarna har fått minska sin sockerbetsodling, 

För att kompensera detta har de bl.a. 

erbjudits ett diversifieringsstöd. Det totala diversifieringsstödet 

är beroende av neddragningen 

av produktionskvoten. Därtill har Sverige 

erhållit ett fast belopp till ett övergångsstöd med 

anledning av neddragningen av betodlingen på 

Gotland och Öland. 

Diversifierings- och övergångsstöd till sockerproducenter 

Ett svenskt omstruktureringsprogram för sockersektorn 

2006/07 beslutades i december 2006 

och avsåg medel som genererats genom kvoter 

som avståtts under 2006/07. Inom detta program 

tilldelades diversifieringsstödet 4,66 mneuro 

och övergångsstödet 5 mneuro. 

Ytterligare ett omstruktureringsprogram för 

sockersektorn 2008/09 beslutades i september 

2008 och avsåg medel som genererats genom 

kvoter som avståtts under 2008/09. I detta program 

tilldelades diversifieringsstödet ca 4,7 

mneuro. 

Diversifieringsstödet gäller Blekinge, Gotlands, 

Hallands, Kalmar och Skåne län medan övergångsstödet 

endast gäller Gotland och Öland. 

Aktiviteter i de båda stödformerna får ske under 

perioden 2007-2011, medan utbetalningar av 

stöden får ske till och med september 2012. 

Stöden kan även sökas av andra aktörer än 

sockerproducenter om projektet gynnar sockerbetsproducenterna 

eller de regioner som påverkats 

av omstruktureringen av sockersektorn. 

Beslutsläget 

Starten för de båda stödformerna har varit trög 

men för diversifieringsstödet har antalet ansökningar 

ökat betydligt och beslutstakten har 

kommit igång ordentligt under 2009, särskilt i 

Skåne där drygt 400 ansökningar om stöd har 

kommit in till länsstyrelsen och för dessa har 

hittills ett hundratal positiva beslut fattats. 

33 44



Budgeten för diversifieringsstödet är fördelad 

per åtgärd och län medan budgeten för övergångsstödet 

endast är fördelad på de båda öarna 

och får fritt användas till någon av de stödåtgärder 

som ingår i övergångsstödet utifrån de ansökningar 

om stöd som kommer in. 

Den åtgärd som efterfrågas mest i båda stödformerna 

är Modernisering i jordbruket medan 

åtgärden Samarbetsprojekt, i likhet med motsvarande 

åtgärd inom Landsbygdsprogrammet, 

fortfarande har mycket låg anslutning. För åtgärden 

Högre värden i jordoch skogsbruksprodukter, 

som endast finns i övergångsstödet, har 

ännu inga beslut om stöd fattats. 

Tabell 13 

Diversifierings- och övergångsstöd, budget 2007-2011, beviljat stödbelopp och utbetalda 

stödbelopp t.o.m. 2009 

Stödåtgärd Budget 2007-2010, tkr Beviljade stödbelopp, 

tkr 

Utbetalda stödbelopp, 

tkr 

Diversifieringsstödet 86 298 41 472 9 280 

Övergångsstödet 46 000 6 799 4 414 


Växters sundhet och kvalitet 

Mål 

Att upprätthålla ett gott sundhetsläge. 

Att bidra till att ett fullgott utsäde används 

inom jordbruk och trädgård samt till odling av 

sorter anpassade till svenskt jordbruk. 


I huvudsak uppfyllt (3) 


Sundhetsläget i landet 

Vid bedömning av måluppfyllelsen har hänsyn 

tagits till att antalet påträffade fall av växtskadegörare 

är något lägre än tidigare år. Samtidigt 

konstateras att systematisk inventeringsverksamhet 

av nya skadegörare bedrivs i mycket begränsad 

omfattning. Riskerna för att spridning 

av allvarliga växtskadegörare kan ske inom landet 

eller inom EU i övrigt utan upptäckt är därför 

påtagliga. 

Under 2008 visade det sig att utbredningen av 

tallvedsnematoder i Portugal var betydligt mer 

omfattande än vad som tidigare varit känt och 

även ett angripet träd i Spanien kunde konstateras. 

I december 2009 har också meddelats utbrott 

av tallvedsnematoder på Madeira. Under 

förra årets provtagningar av träemballage som 

följde med sändningar av olika slag från Portugal 

påvisades skadegöraren i 14 av ca 160 uttagna 

prov. I årets provtagningar, som varit betydligt 

mer omfattande, har tallvedsnematoder 

påvisats i några fall. 

Trots Sveriges godkännande som skyddad zon 

för bomullsmjöllus, Bemisia Tabaci, har även i 

år denna skadegörare påträffats ett flertal gånger 

på förökningsmaterial av julstjärna som levererats 

till landet. Denna art av bomullsmjöllus är 

vektor för ett stort antal virussjukdomar på tomater 

och det är därför angeläget att hindra en 

etablering i landet. 

Virussjukdomen pepinomosaikvirus har under 

året konstaterats i sju tomatodlingar. Tidigare år 

har endast ett utbrott 2001 konstaterats. Svampsjukdomen 

plötslig ekdöd som har en lång rad 

värdväxter har hittills i Sverige konstaterats på 

rhododendron. 

34 

45



Ett exemplar av den kinesiska långhorningen, 

Anoplophora glabripennis, har påträffats. 

Under året har inga fall av bakteriesjukdomen 

ljus ringröta påträffats och inte heller några ytterligare 

fall av den för landet nya rasen av potatiskräfta, 

ras 18. 

I kontrollen av växter och växtprodukter från 

land utanför EU har i sändningar av bladgrönsaker 

från Sydostasien även under 2009 upprepade 

gånger påträffats importförbjudna insekter, 

i första hand minerarflugor. 

Förebygga spridningen av allvarliga 

växtskadegörare 

I EU:s Ständiga Kommitté för fytosanitära frågor 

(SCPH) har under året beslutats om fortsatt 

skärpta krav för utförsel från Portugal av plantor, 

virke, bark, flis m.m. av barrträd i syfte att 

förhindra fortsatt spridning av tallvedsnematoder. 

Från och med 2010 gäller att allt träemballage 

som lämnar Portugal, oavsett virkets ursprung 

ska vara behandlat och märkt enligt den 

internationella fytosanitära standarden ISPM15. 

En annan potentiellt viktig skadegörare som 

diskuterats inom SCPH under året är Tuta absoluta, 

en minerare som orsakar skada på tomat. 

Spanien var först med att rapportera om utbrott 

2008. 

Även om inga nya fall av potatiskräfta Ras 18 

påträffats under året har verkets arbete fortsatt 

med att informera om riskerna för spridning av 

smitta. 

Under året har ytterligare cirka 70 företag ansökt 

om att få bli godkända av Jordbruksverket 

för att få märka tillverkat träemballage enligt 

standarden ISPM15. Det innebär att nu närmare 

700 tillverkare av träemballage inom kort kommer 

att ha denna möjlighet och att de därmed är 

väl rustade att möta en kommande efterfrågan 

på sundhetsmässigt säkert träemballage även för 

handeln inom EU. 

I det tillsynsarbete som Jordbruksverket bedriver 

inom området är den dominerande anledningen 

till anmärkning i handeln med växter att 

det förekommer brister i kravet på märkning av 

växter med växtpass. 

Tabell 14 

Antal påträffade fall 

av allvarliga växtskadegörare 

I svensk växtproduktion 

I sändningar av växter 

och växtprodukter från 

andra länder 


Antal påträffade fall av allvarliga 

växtskadegörare 

2007 2008 2009 

61 80 68 

32 79 55 

Med hänsyn till utvecklingen under året inbegripet 

nivån på inventeringsverksamheten bedöms 

målet om att upprätthålla ett gott sundhetsläge 

vara i huvudsak uppfyllt. 

Fullgott utsäde 

Målet att bidra till att ett fullgott utsäde används 

i landet förutsätter en hög användning av certifierat 

utsäde och att det certifierade utsädet uppfyller 

EU:s gemensamma minimikrav. 

I fråga om stråsäd har andelen certifierat utsäde 

under senare år legat runt ca 75 %, vilket är en 

tillfredsställande nivå enligt Jordbruksverket. 

Under växtodlingsåret 2008/2009 har den totala 

kvantiteten certifierat utsäde av stråsäd minskat 

kraftigt, ca 16 %. Framförallt har certifieringen 

av vårsådda arter minskat, drygt 22 %. Det certifierade 

utsädets andel av det totala utsädesbehovet 

har, vad gäller stråsäd, minskat till ca 

67 % under 2008/2009. 

Volymminskningen för certifierat utsäde av 

stråsäd har främst en ekonomisk bakgrund. Den 

ökande användningen av eget utsäde har inte 

inneburit någon motsvarande ökning av antalet 

prov för att kontrollera kvaliteten hos detta utsäde. 

Det är därför rimligt att anta att den genomsnittliga 

utsädeskvaliteten, i fråga om stråsäd, 

har minskat något under 2008/2009. 

I fråga om utsädespotatis kan noteras en mindre 

minskning av den totala certifierade kvantiteten. 

Minskningen korresponderar tämligen väl med 

den minskning av odlingsarealen som har skett 

under samma period. Andelen certifierat utsäde 

kan därmed antas vara ungefär densamma, ca 

30-35 %, som tidigare år. 

För övriga växtslag (vallbaljväxter, vall- och 

grönytegräs, oljeväxter) kan certifieringsgraden 

inte bedömas på grund av en omfattande över- 

46 

35



lagring mellan åren. För dessa växtslag är certifieringsgraden 

tämligen hög och det finns, enligt 

Jordbruksverkets bedömning, inget skäl att anta 

att den skulle ha minskat under 2008/2009. 

Tabell 15 

Fröburna 

växtslag 

Certifierade kvantiteter utsäde, 

ton 

2006/07 2 2007/08 2 2008/09 2 

SJV 135 400 137 900 116 200 

FMAB 1 21 400 36 100 31 700 

Totalt 156 800 174 000 147 900 

Potatis 20 600 22 400 22 100 

1 FMAB = Frökontrollen Mellansverige AB 

2 Växtodlingsperiod dvs. höst och vår. 

Källa: Jordbruksverket samt Frökontrollen Mellansverige AB 

Det certifierade utsädets andel av den totala utsädesanvändningen 

i landet kan, i fråga om 

spannmål och potatis, beräknas med ledning av 

uppgifter om åkerarealens användning och en 

uppskattad utsädesmängd per hektar. 

Tabell 16 

Certifierat utsäde – andel av 

den totala utsädesanvändningen 

(%) 

Växtslag 2006/07 2007/08 2008/09 

Spannmål 74 76 67 

Potatis 29 33 33 


Andelen certifierat utsäde innefattar för spannmål 

även utsäde som har förts in från annat EUland 

eller importerats från tredje land. För potatis 

avser redovisningen i tabellen ovan enbart 

utsäde producerat i Sverige eftersom uppgifter 

om införda kvantiteter inte finns tillgängliga på 

samma sätt. 

Andelen sorter i odling jämfört med vilka sorter som finns på den svenska 

sortlistan 

Enligt utsädeslagstiftningen får endast utsäde av 

godkända växtsorter saluföras på den inre 

marknaden, eller under givna villkor sådana sorter 

för vilka utsädesproducenten sökt godkännande 

och som finns i officiell provning. 

Jordbruksverket har tidigare år återrapporterat 

antalet ansökningar per år och antalet sorter på 

den svenska sortlistan. Detta visar dock inte om 

det är sorter på den svenska sortlistan som är i 

praktisk odling i landet. Från och med 2008 

rapporteras i stället hur stor andel av det certifierade 

utsädet som utgörs av sorter på den 

svenska sortlistan. De utländska sorterna saluförs 

i stor utsträckning av svenska företag, Jordbruksverket 

gör därför inte någon värdering av 

hur förhållandet påverkar konkurrenskraften för 

utsädesföretagen. För det svenska lantbrukets 

konkurrenskraft är det viktigt att ha tillgång till 

sorter som är väl anpassade till svenska odlingsförutsättningar, 

oavsett om dessa har förädlats i 

Sverige eller utomlands. 

När det gäller köksväxter är det endast sorter av 

arterna konservärt och brun böna som finns på 

den svenska sortlistan. De svenska utsädesföretagen 

saluför därmed sorter som förädlats utomlands. 

Liksom för lantbruksväxterna är det 

frågan om tillgång till bra sortmaterial som påverkar 

odlingens konkurrenskraft. 

Tabell 17 

Andel av det certifierade utsädet 

som är sorter på den 

svenska sortlistan, % 

Växtslag 2006/07 2007/08 2008/09 

Vårkorn 26 31 31 

Höstvete 43 25 35 

Havre 79 75 78 

Vårvete 100 79 84 

Höstrågvete 98 96 96 

Ärt 46 48 46 

Höstraps 25 19 17 

Vårraps 63 14 52 

Potatis 41 40 43 


Med hänsyn till utvecklingen under året bedöms 

målet om att ett fullgott utsäde används och att 

sorter odlas som är anpassade till svenskt jordbruk 

vara i huvudsak uppfyllt. 

47 

36

miljö och 

landsbygd 

37

MILJÖ OCH LANDSBYGD 

Miljö och landsbygd 

Mål 

I detta avsnitt redovisas utvecklingen av olika indikatorer 

inom ramen för de miljökvalitetsmål där 

Jordbruksverket har ett ansvar. En översiktlig analys 

görs också av utvecklingen av befolkning och 

sysselsättning på landsbygden jämfört med tätortsområden. 

Eftersom det inte finns några fastlagda 

mål för utvecklingen redovisas ingen analys av 

måluppfyllelsen på detta område. Slutligen rapporteras 

i avsnittet genomförandet av landsbygdsprogrammet 

för åren 2007-2013. 


(avseende jordbrukssektorn) 

Fram till 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig 

verksamhet till sjöar och vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 % från 

1995 års nivå. 

Senast år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet 

till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå. 

Senast år 2010 ska utsläppen av ammoniak i Sverige ha minskat med minst 

15 % från 1995 års nivå. 

Senast 2010 ska samtliga ängs- och betesmarker bevaras och skötas på ett sätt som bevarar 

deras värden. Arealen hävdad ängsmark ska ökas med minst 5 000 hektar och 

arealen hävdad betesmark av de mest hotade typerna ska ökas med minst 13 000 hektar 

till 2010 [i förhållande till 2000]. 

Mängden småbiotoper ska bevaras i minst dagens omfattning i hela landet. Senast till 

2005 ska en strategi finnas för hur mängden småbiotoper i slättbygden ska kunna öka. 

Mängden kulturbärande landskapselement som vårdas ska öka till 2010 med ca 70 % [i 

förhållande till 2000]. Delmålet avser kulturbärande landskapselement i åkermark. 

Delvis uppfyllt (2) 


Fullt uppfyllt (4) 




Senast 2010 ska det nationella programmet för växtgenetiska resurser vara utbyggt och 

det ska finnas ett tillräckligt antal individer för att långsiktigt säkerställa bevarandet av 

inhemska husdjursraser i Sverige. 

Hälso- och miljöriskerna vid framställning och användning av kemiska ämnen ska minska 

fortlöpande fram till 2010 enligt indikatorer och nyckeltal som ska fastställas av berörda 

myndigheter. 

I odlingslandskapet ska minst 12 000 hektar våtmarker och småvatten anläggas eller 

återställas fram till 2010 [i förhållande till 2000] 

De svenska utsläppen av växthusgaser ska, som ett medelvärde för perioden 2008–2012, 

vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990. 

Den certifierade ekologiska odlingen vid utgången av 2010 bör minst uppgå till 20 % av 

Sveriges jordbruksmark. 

Fullt uppfyllt (växter) (4) 

I huvudsak uppfyllt (djur) (3) 



Målet kan inte bedömas 


Målen angivna för åtgärder i det svenska landsbygdsprogrammet är uppfyllda eller på 

väg att uppfyllas under programperioden. 

Axel 1-i huvudsak uppfyllt (3) 

Axel 2-i huvudsak uppfyllt (3) 

Axel 3-delvis uppfyllt (2) 

Axel 4-delvis uppfyllt (2) 

Förutsättningarna för jordbruk och livsmedelsförädling i norra Sverige är goda Delvis uppfyllt (2) 

50 

38


De indikatorer som avser att redovisa utvecklingen 

av miljön relaterar i första hand mot inriktningsmålet 

De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva 

och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion, 

men även mot målet om ett dynamiskt och 

konkurrenskraftigt näringsliv. I viss utsträckning 

relaterar också verksamheten mot målen om omtanke, 

ansvarstagande och hög etik (t.ex. stöd till utrotningshotade 

husdjursraser). 




kapitel. 

Miljö- och resurseffektivitet 

Under detta avsnitt behandlas samtliga delmål i miljömålssystemet 

där Jordbruksverket har miljömålsansvar 

eller sektorsansvar. Här behandlas även 

ekologisk produktion och vattenhushållning. Dessa 

områden har inga egna delmål i miljömålssystemet 

men har ändå stor betydelse för miljön. 

Ingen övergödning 

Delmål 1 Utsläpp av fosfor – Fram till 2010 ska de 

svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar 

från mänsklig verksamhet till sjöar och vattendrag 

och kustvatten ha minskat med minst 20 % från 

1995 års nivå. De största minskningarna ska ske i 

de känsligaste områdena. Jordbrukets andel är inte 

specificerat i delmålet eller i pågående åtgärdsprogram. 

Den senaste beräkningen från 2007 visar att läckaget 

från jordbruksmark som har antropogent ursprung 

har minskat med 8-9 % mellan åren 1995- 

2005. En indikation på att fosforförlusterna har 

minskat är de nationella växtnäringsbalanser som 

beräknas av Statistiska centralbyrån (SCB). Enligt 

beräkningarna har fosforeffektiviteten 5 ökat från 48 

till 64 % mellan 1995-2005 vilket visar att det skett 

en tydlig förbättring av fosforutnyttjandet i jordbruket. 

Utifrån modellberäkningar och ett antagande 

om att jordbruket också ska minska sina fosforutsläpp 

med 20 % till 2010 bedöms delmålet som till 

hälften uppfyllt. Åtgärder som beräknats spela stor 

5 Med kväve- respektive fosforeffektivitet menas i detta fall andelen 

kväve eller fosfor som bortförs från jordbruket av det som 

tillförs jordbruket under ett år. Bortförsel: vegetabilier för avsalu 

(ej fodergrödor som används i inhemskt jordbruk), animalieprodukter 

inklusive export av levande djur. Tillförsel: mineralgödsel, 

deposition, slam och andra organiska gödselmedel, kvävefixering 

från luft och baljväxter och foder som inte cirkulerar 

inom jordbruket. 

roll för att minska fosforförlusterna är grödfördelningen 

(ca 38 %), gödselgiva och gödslad areal 

(28 %) samt skyddszoner (11 %). 

Delmål 2 Utsläpp av kväve – Senast år 2010 ska de 

svenska vattenburna utsläppen av kväve från 

mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands 

hav ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå. 

Delmålet är inte preciserat för jordbruket men i pågående 

åtgärdsprogram för minskade växtnäringsförluster 

inom jordbruket är målet att kväveutlakningen 

från åkermark ska minska med cirka 7 500 

ton till 2010 jämfört med 1995 års nivå. 

Enligt senaste modellberäkningen 2007 har kväveutlakningen 

från jordbruksmark (rotzonsutlakningen) 

minskat med ca 5 000 ton under perioden 1995- 

2005. En beräkning med lite annan metodik ger resultatet 

att kväveutlakningen minskat med ca 8 000 

ton från åkermark, dvs. målsättningen för jordbruket 

har nåtts. Beräkningarna kan alltså göras på mer 

än ett sätt. Det som är möjligt att säga utifrån dessa 

är att minskningen av kväveutlakningen inom jordbruket 

har 2005 minskat mellan 5 000 – 8 000 ton 

jämfört med 1995 års nivå. Minskningen har bedömts 

bero på flera åtgärder där grönträda (ca 

25 %), fånggrödor (ca 20 %), grödfördelning (ca 

20 %) och förbättrat kväveutnyttjande (ca 15 %) 

bidragit med de största minskningarna. 

Växtnäringsbalanser som beräknas av SCB visar 

också på att kväveeffektiviteten har ökat från 32 till 

39 % i jordbruket mellan 1995-2005, vilket stödjer 

bilden av en minskad utlakning. 

Måluppfyllelsen för att minska kväveutlakningen 

från jordbruket bedöms som i huvudsak uppfyllt. 

Delmål 3 Utsläpp av ammoniak - senast år 2010 

ska utsläppen av ammoniak i Sverige ha minskat 

med minst 15 % från 1995 års nivå. 

Delmålet är inte preciserat för jordbruket men pågående 

åtgärdsprograms målsättning för minskade 

51 

39


ammoniakförluster från jordbruket är att förlusterna 

ska minska med 7 300 ton till 2010 räknat från 1995 

års nivå. 

Tabell 18 Ammoniakavgång från jordbruket 

1995 56 500 

1997 54 050 

1999 50 550 

2001 47 800 

2003 46 500 

2005 46 250 

2007 44 100 

Källa: Statistiska Centralbyrån 

Enligt de senaste beräkningarna har utsläppen av 

ammoniak totalt minskat med ca 19 % mellan 1995 

och 2007. Den senaste beräkningen från SCB av 

ammoniakavgången från jordbruket visar på en 

minskning med cirka 22 % jämfört med 1995. Det 

innebär att de uppsatta målen för ammoniak har 

nåtts. Den minskade ammoniakavgången beror förutom 

åtgärder som övergång från fast- till flytgödselhantering, 

förbättrad gödselhantering och spridningsteknik 

även på att antalet djur i jordbruket 

minskat. 

Åtgärdsprogrammet för att minska växtnäringsförluster 

från jordbruket 

I det svenska åtgärdsprogrammet för att minska 

växtnäringsförlusterna från jordbruket innefattas 

åtgärder som lagstiftning, rådgivning, miljöersättningar 

och försöks- och utvecklingsverksamhet. 

Lagstiftning 

Under 2009 har lagstiftningen som rör gödselhantering 

och spridning inom de utpekade nitratkänsliga 

områdena förstärkts. Förändringarna i lagstiftningen 

innebär bl.a. längre perioder under vintern 

än förut då spridning av gödselmedel är förbjuden, 

restriktioner under hösten att endast tillåta spridning 

i växande gröda eller inför höstsådd, att lämna ett 

skyddsavstånd vid spridning utmed vattendrag, begränsningar 

i tillförseln av stallgödsel till högst 

170 kg totalkväve per hektar och år resp. högst 

60 kg lättillgängligt kväve till höstsådd. De nya bestämmelserna 

som träder i kraft fr.o.m. den 1 januari 

2010 har beräknats minska utlakningen från rotzonen 

med ca 100 ton kväve. 

Kompetensutveckling 

Kompetensutveckling inom Landsbygsdsprogrammet 

är en viktig del för att nå målen med att minska 

växtnäringsförluster från jordbruket. Inom kompetensutveckling 

har rådgivningsprojektet Greppa 

Näringen en betydande utbildningsverksamhet för 

rådgivare och lantbrukare. Under 2009 har ca 500 

nya lantbrukare gått med i Greppa Närigen och 

medlemmarna är nu ca 7 500 st. Under 2009 har 

även ett arbete inom Greppa Näringen påbörjats 

med att förbereda för rådgivning om lantbruksföretagens 

klimatpåverkan. 

Miljöersättningar 

Inom miljöersättningarna kan man få stöd för att anlägga 

skyddszoner för att minska fosforförluster 

från åkermark till vattendrag. I dag finns det ca 

5 300 hektar skyddszoner i Sverige. Skyddszonerna 

har minskat på senare år (jmf ca 9 500 hektar 2007) 

och når inte målet på 7 000 hektar. Ett skäl till att 

intresset för skyddszoner minskat är att ersättningen 

sänkts och att dessa marktyper numera även ingår i 

gårdsstödet. 

Enligt beräkningar av olika åtgärders effekter på de 

totala fosforförlusterna har skyddszonerna bedömts 

minska förlusterna med ca 11 % av den totala 

minskningen från åkermark. Miljöersättningen 

Minskat kväveläckage (fånggrödor och vårbearbetning) 

förändrades under 2007. Bland annat begränsades 

området där lantbrukare kan få ersättningen, 

och ersättningen sänktes. Förändringarna speglas 

även i en minskad anslutning som under 2009 var 

ca 121 000 hektar jämfört med ca 134 000 hektar 

2008. Målet 140 000 hektar uppfylls inte riktigt 

2009. 

Skötsel av våtmarker beräknas till ca 6 500 hektar 

för 2009. Detta är knappt 60 % av målet. Om vi 

räknar en reningseffekt motsvarande 100 kg kväve 

per hektar våtmark så har våtmarkerna minskat 

kväveutlakningen med ca 650 ton. 

Inom miljöersättningen Miljöskyddsåtgärder ställs 

också krav inom växtnäringsområdet när det bl.a. 

gäller att göra en växtnäringsbalans, en årlig växtodlingsplan 

samt analys av flytgödseln. Anslutningen 

till denna ersättning har ökat i jämförelse med 

tidigare år och är nu ca 263 000 hektar, men det är 

ännu en bit kvar till målsättningen 600 000 hektar 

ansluten areal. 

Försöks- och utvecklingsverksamhet 

Under 2009 har medel till sex nya projekt beviljats 

inom växtnäringsområdet. Projekten innefattar ammoniak 

i stallar, fosforutlakning från lerjordar, våt- 

52 

40


markers effekt för minskat fosforläckage samt utlakning 

av kväve vid spridning i vall. 

Ett rikt odlingslandskap 

Delmål 1 Senast 2010 ska samtliga ängs- och betesmarker 

bevaras och skötas på ett sätt som bevarar 

deras värden. Arealen hävdad ängsmark ska ökas 

med minst 5 000 hektar och arealen hävdad betesmark 

av de mest hotade typerna ska ökas med minst 

13 000 hektar till 2010 (i förhållande till 2000). 

Enligt den officiella lantbruksstatistikens preliminära 

siffror för 2009 är arealen ängs- och betesmark 

483 000 hektar. Det är en minskning med 4 % sedan 

ifjol och 16 % sedan 2006. Statistiken bygger 

på lantbrukarnas ansökningar om arealbaserade 

stöd. Det finns inga säkra data över hur mycket 

ängs- och betesmark som ligger utanför stöden. 

Arealen ängsmark är 9 400 hektar vilket är oförändrat 

jämfört med i fjol men en ökning med 7 % jämfört 

med 2006. Arealen betesmark är 474 000 hektar 

vilket är en minskning med 4 respektive 17 %. 

För att följa upp delmålets kvalitativa aspekter används 

främst arealen ängs- och betesmarker med 

miljöersättningar. Inom miljöersättningarna kan 

skötseln anpassas till markernas värden. Arealen 

ängs- och betesmark som sköts med miljöersättningar 

är preliminärt 443 500 hektar för 2009. Det 

är en minskning med 3 % sedan ifjol och 10 % sedan 

2006. Arealen slåtterängar med särskilda värden 

är 6 000 hektar vilket är en ökning med 5 respektive 

3 %. Arealen slåtterängar med allmänna 

värden är 2 400 hektar vilket är en minskning med 

8 % sedan ifjol men en ökning med 6 % sedan 

2006. Målet är att 10 000 hektar ska skötas på ett 

sätt som bevarar värdena. Arealen betesmarker med 

särskilda värden är 150 000 hektar vilket är en 

minskning med 2 jämfört med 2008 och 8 % jämfört 

med 2006. Arealen betesmarker med allmänna 

värden är 222 000 hektar vilket är en minskning 

med 4 respektive 14 %. 

Till de mest hotade betesmarkstyperna räknas ljunghed, 

alvar, skogsbete, betesmark i Norrland och fäbodbete. 

Statistik saknas för ljunghed. Arealen alvar 

med miljöersättning är 26 000 hektar vilket är en 

minskning med 1 % sedan ifjol och 3 % sedan 

2006. Målet är att 28 000 hektar ska skötas på ett 

sätt som bevarar värdena. Arealen skogsbete med 

miljöersättning är 13 000 hektar vilket är en minskning 

med 1 % sedan ifjol och 12 % sedan 2006. 

Målet är att 14 000 hektar ska skötas på ett sätt som 

bevarar värdena. För betesmark i Norrland är målet 

att 12 000 hektar ska skötas på ett sätt som bevarar 

värdena. Det målet var uppfyllt i fjol. Trenden sedan 

2006 är dock negativ. För fäbodbete är målet att 

det ska finnas 250 brukare. Det målet var uppfyllt 

ifjol och trenden mellan 2006 och 2008 är positiv. 

Siffror för 2009 saknas. 

Inför den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen 

2007 bedömde Jordbruksverket att delmålet 

om ängs- och betesmarker kan nås till 2010 

om fler åtgärder sätts in (Jordbruksverkets rapport 

2007:15). I samband med översynen av landsbygdsprogrammet 

2009 justerades ersättningsnivåerna 

för att bättre motsvara de faktiska skötselkostnaderna. 

Den generella arealtrenden de senaste åren 

är dock negativ. Ett nytt landsbygdsprogram, en ny 

betes-marksdefinition, ändrade gårdsstödsregler 

samt ändring av miljöersättningsreglerna i riktning 

mot gårdsstödsreglerna är faktorer som tillsammans 

med en noggrannare inventering av jordbruksmark 

förklarar arealminskningen. 

Delmål 2 Mängden småbiotoper ska bevaras i minst 

dagens omfattning i hela landet. Senast till 2005 ska 

en strategi finnas för hur mängden småbiotoper i 

slättbygden ska kunna öka. 

Avsikten med målet är att vända den negativa trenden 

för arter knutna till odlingslandskapet. Miljöersättningarna 

har haft stor betydelse för skötsel och 

nyanläggningar av småbiotoper, t.ex. anläggning av 

våtmarker. Samtidigt har småbiotoper försvunnit 

främst som en följd av nerläggning av jordbruksmark 

och igenväxning. Bedömningen av måluppfyllelsen 

är svår eftersom det saknas tillräckliga uppgifter 

om hur många biotoper som försvinner respektive 

tillkommer. Småbiotopernas kvalitet eller 

deras möjligheter att fungera som livsmiljöer för 

värdefulla arter är också en fråga som behöver belysas. 

Målet till 2005 om en strategi för fler småbiotoper 

är uppnått i och med Jordbruksverkets slättbygdsstrategi 

från 2004 (Jordbruksverkets rapport 

2004:23). För att bättre kunna följa utvecklingen av 

småbiotoperna har Jordbruksverket initierat ett projekt 

där data från flygbildstolkningen inom NILS 

(Nationell Inventering av Landskapet i Sverige) 

analyseras. Dessa analyser inleddes 2006 så det är 

fortfarande för tidigt att dra några slutsatser men 

analyserna kommer att bli värdefulla i uppföljningen 

framöver. 

Inför den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen 

2007 gjorde Jordbruksverket bedömningen 

att delmålet bör kunna nås till 2010 om ytterligare 

åtgärder vidtas (Jordbruksverkets rapport 

2007:15). I samband med översynen av lands- 

53 

41


bygdsprogrammet 2009 infördes ändringar för att 

ytterligare stimulera anläggning av våtmarker. Ersättningsnivåerna 

för mångfaldsträda höjdes kraftigt 

för att bättre motsvara priset på spannmål. Utanför 

landsbygdsprogrammets miljöersättningar har Jordbruksverket 

inlett ett samarbete med bland annat 

LRF kring enkla mångfaldsåtgärder i slättbygden. 

Jordbruksverket har också initierat ett projekt om 

hur den ökade anläggningen av vindkraftverk kan 

användas för att skapa moderna småbiotoper i åkerlandskapet. 

Delmål 3 Mängden kulturbärande landskapselement 

som vårdas ska öka till 2010 med ca 70 % (i 

förhållande till 2000). Delmålet avser kulturbärande 

landskapselement i åkermark. 

Miljöersättningen för skötsel av naturoch kulturmiljöer 

i odlingslandskapet utgör grunden för uppföljningen 

av delmålet. Sambandet mellan skötsel 

och värden är dock inte entydigt. Siffrorna för 2009 

är preliminära. Den sammanlagda längden av linjära 

landskapselement är 31 000 kilometer. Det är en 

minskning med 3 % sedan ifjol och 19 % sedan 

2006. Målet är 40 000 kilometer. På grund av ändrade 

regler i samband med övergången till det nya 

landsbygdsprogrammet ingår inte öppna diken och 

träd- och buskrader i jämförelserna. Det totala antalet 

punktformiga landskapselement är 424 000 vilket 

är en minskning med 3 % sedan ifjol och 19 % 

sedan 2006. Målet är 620 000. Inför den fördjupade 

utvärderingen av miljökvalitetsmålen 2007 gjorde 

Jordbruksverket bedömningen att ytterligare åtgärder 

krävs för att kunna nå delmålet till 2010 (Jordbruksverkets 

rapport 2007:15). Översynen av 

landsbygdsprogrammet 2009 resulterade inte i några 

ändringar. 

Delmål 4 Senast 2010 ska det nationella programmet 

för växtgenetiska resurser vara utbyggt och det 

ska finnas ett tillräckligt antal individer för att långsiktigt 

säkerställa bevarandet av inhemska husdjursraser 

i Sverige. 

Programmet för odlad mångfald löper som planerat. 

Jordbruksverket bedömer därför att den aspekten av 

delmålet kommer att uppfyllas. Miljöersättningen 

för hotade husdjursraser samt projektstödet till rasbevarande 

husdjursföreningar syftar till att bevara 

den genetiska resurs som våra husdjur är. Antalet 

individer i miljöersättningen bedöms inte vara tillräckligt 

många för att säkerställa bevarandet. Antalet 

ansökningar har visserligen ökat sedan övergången 

till det nya landsbygdsprogrammet, men det 

kan bero på regeländringar. Nuvarande insatsnivå 

räcker inte för att nå delmålet. Under 2009 har 

Jordbruksverket tagit fram en handlingsplan för 

långsiktigt hållbar förvaltning av husdjursgenetiska 

resurser. 


Åtgärden kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet 

är viktig för att nå de uppsatta målen. 

Större delen av arbetet med kompetensutveckling 

genomförs av länsstyrelserna. 

Jordbruksverket fördelar medel till nationella projekt 

t.ex. fågelskådare och lantbrukare i samarbete, 

kurskoncept för entreprenörer som röjer i betesmarker 

och enkla mångfaldsåtgärder i slättbygden. 

Jordbruksverket stödjer också länen i deras arbete 

genom att ordna fortbildningskurser för rådgivare 

och ta fram informationsmaterial i form av broschyrer 

och webbinformation som länen använder i sin 

verksamhet. 

Giftfri miljö 

Delmål 4 Hälso- och miljöriskerna vid framställning 

och användning av kemiska ämnen ska minska 

fortlöpande fram till 2010 enligt indikatorer och 

nyckeltal som ska fastställas av berörda myndigheter. 

För att kunna mäta hälso- och miljöriskerna med 

växtskyddsmedel används en beräkningsmodell 

som tagits fram av Kemikalieinspektionen (KemI). 

Med hjälp av modellen får vi riskindikatorer som 

siffror. Riskindikatorerna speglar trender i hälsooch 

miljöriskerna med växtskyddsmedel på längre 

sikt. Riskindex för växtskyddsmedel finns beräknat 

för perioden 1988- 2008. 

54 

42

MILJÖ 

MILJÖ 

OCH 

OCH 

LANDSBYGD 

LANDSBYGD 

Figur 6 Riskindex växtskyddsmedel 1998-2008 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

Hektardoser 

Miljörisker 

Hälsorisker 

0 

1988 

1989 

1990 

1991 

1992 

1993 

1994 

1995 

1996 

1997 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

2007 

2008 

Källa: Kemikalieinspektionen 

Den totala försäljningen till jordbruket, inklusive 

yrkesmässig frukt- och trädgårdsodling ökade kraftigt 

under 2008 (med 256 ton till 1933 ton). Detta 

har medfört att det teoretiska antalet hektardoser 

också har ökat kraftigt, medan ökningen för miljöresp. 

hälsoriskindex har varit svagare. Detta beror 

på att ökningen främst kan noteras för ämnen som 

har lägre riskpoäng än genomsnittet. Enligt preliminära 

rapporter från återförsäljare har användningen 

under 2009 åter minskat. Dessa svängningar mellan 

åren har noterats under hela mätperioden. Ökningen 

under 2008 berodde till stor del på en ökad herbicid- 

och fungicidanvändning som i sin tur bland annat 

berodde på en kraftigt ökad spannmålsodling 

under samma år. Däremot minskade insekticiderna 

där det finns flera högpoängämnen som påverkar 

riskindex. Minskningen kan ha berott på en återgång 

till mer normala nivåer efter omfattande rapsbaggeangrepp 

året innan. Trots att 2008 innebar en 

högre försäljning än år 2000 är miljöriskerna lägre. 

Jämför man hälsoriskerna på samma sätt har dessa 

ökat något jämfört med år 2000, dock inte i den utsträckning 

som kunde förväntas utifrån försäljningsökningen. 

Effektivitetsbedömningar av bekämpningsmedel 

Jordbruksverket har under året yttrat sig över effektiviteten 

för ett 30-tal produkter till Kemikalieinspektionen. 

De flesta har rört nya ansökningar och 

fortsatta godkännanden. Genom att ärendena har 

kunnat redovisas till Kemikalieinspektionen inom 

angiven tid bör arbetet ha bidragit till att korta 

handläggningstiden. 


Under 2009 har tillgängliga medel i huvudsak använts 

till fältförsök där man bl.a. undersökt möjligheterna 

att hålla nere doserna av växtskyddsmedel i 

lantbruksgrödorna och därmed minska jordbrukets 

miljöpåverkan. 


Växtskyddscentralerna fortsätter att arbeta med sin 

samordnande roll inom rådgivningen. Genom att 

leda prognos- och varningsverksamheten, ta fram 

bekämpningsstrategier och rådgivningsmaterial, 

identifiera behov av försöks- och utvecklingsverksamhet 

och delta i utvärdering av denna, medverka i 

kurser och kontinuerligt ge ut lägesrapporter rörande 

växtskyddsproblem har man en stor genomslagskraft 

bland rådgivarna 

Centralt har även arbetet med Greppa växtskyddet 

fortsatt, dels genom att projektet har tilldelats pengar 

och dels genom deltagande i olika grupper som 

utvecklar verksamheten. 

Arbetet med åtgärder inom handlingsprogrammet 

Inom handlingsprogrammet för användning av bekämpningsmedel 

i jordbruksoch trädgårdsnäringen 

har ett flera nya åtgärder påbörjats. Ett nytt projekt 

för att sprida information rörande tekniska hjälpmedel 

och personlig skyddsutrustning vid användning 

av växtskyddsmedel har påbörjats. Arbetsmiljöverket 

är huvudansvarigt för projektet. En intervjuundersökning 

är genomförd och resultatet av den an- 

43 55


vänds i det fortsatta arbetet. Projektet kommer att 

fortsätta under 2010. 

För att öka tydligheten avseende etiketter på förpackningar 

med växtskyddsmedel har ett annat projekt 

genomförts. Arbetet har resulterat i rekommendationerna 

för hur märkning av växtskyddsmedel 

ska se ut. 

Ett förslag till system för obligatoriskt funktionstest 

av utrustning för spridning av växtskyddsmedel vid 

yrkesmässig användning har presenterats under året. 

Dessutom har en grundutbildning för utförare av 

funktionstester av spridningsutrustning för växtskyddsmedel 

genomförts och bidrag till fyra utrustningar 

för funktionstest har beviljats under året. 

Jordbruksverket har deltagit i standardiseringsarbetet 

kring spridningsutrustning. Medel för detta ändamål 

har också utbetalats till SIS. Under hösten 

har verket har medverkat vid SPISE (Standardized 

Procedure for the Inspection of Sprayers in Europe)-konferensen 

i Brno, Tjeckien. 

Via ett projekt som drivs av LRF GRO har arbetet 

med att bredda tillgången av växtskyddsmedel i 

grödor som odlas i mindre omfattning och för mindre 

användningsområden (minor uses) fortsatt under 

året. 

Under året har Jordbruksverket inlett arbetet med 

att utforma anvisningar och regler för integrerat 

växtskydd. Integrerat växtskydd ska enligt EUdirektivet 

om en hållbar användning av växtskyddsmedel 

tillämpas av alla användare av växtskyddsmedel 

i landet senast fr.o.m. 2014. Som ett 

led i arbetet har ett seminarium om integrerat växtskydd 

och en workshop om integrerat växtskydd, 

funktionstest och behörighetsutbildningar anordnats. 

Myllrande våtmarker 

Delmål 4 I odlingslandskapet ska minst 12 000 hektar 

våtmarker och småvatten anläggas eller återställas 

fram till 2010 (i förhållande till 2000). 

Jordbruksverket uppskattar att minst 7 120 hektar 

våtmarker och småvatten har anlagts eller återställts 

sedan år 2000. I fjol var siffran 6 750 hektar. Med 

våtmarker och småvatten som anlagts eller återställts 

sedan 2000 avses våtmarker som anlagts eller 

restaurerats inom landsbygdsprogrammet, fuktigavåta 

slåtterängar och betesmarker som restaurerats 

inom landsbygdsprogrammet samt våtmarker och 

småvatten som anlagts eller restaurerats utanför 

landsbygdsprogrammet. Våtmarker inom landsbygdsprogrammet 

är den kvantitativt viktigaste posten. 

Under 2009 fattades beslut om anläggning eller 

restaurering av 260 hektar våtmarker och 40 hektar 

fuktiga-våta slåtterängar och betesmarker. Därutöver 

fattades beslut om skötsel av 70 hektar våtmarker 

som anlagts eller restaurerats utanför landsbygdsprogrammet. 

Beslutssiffrorna är av samma 

storleksordning som fjolårets siffror. Jordbruksverket 

saknar uppgifter om projekt som i alla avseenden 

ligger utanför landsbygdsprogrammet men bedömer 

att omfattningen av dessa är begränsad. I 

samband med översynen av landsbygdsprogrammet 

2009 infördes ändringar för att ytterligare stimulera 

anläggning av våtmarker. Trots det är det inte troligt 

att målet kommer att nås. 

Begränsad klimatpåverkan 

Delmål, 2008-2012 Utsläpp av växthusgaser 

De svenska utsläppen av växthusgaser ska, som ett 

medelvärde för perioden 2008–2012, vara minst 

4 % lägre än utsläppen 1990. Sveriges totala utsläpp 

från jordbruket har minskat med 11 % mellan 1990 

och 2008 enligt Sveriges rapportering till FN:s 

Klimatkonvention. Mellan 2007 och 2008 minskade 

utsläppen med nästan 1 %. Störst minskning i ton 

koldioxidekvivalenter beror på minskade utsläpp 

från jordbruksmark, näst störst minskning beror på 

djurens, framförallt kornas, matsmältning och gödselhanteringen. 

Jämfört med 1990 har vi minskat 

antalet mjölkkor rejält medan köttdjuren ökat något. 

Samtidigt som utsläppen från jordbruket har minskat 

har Sveriges livsmedelskonsumtion ökat och 

således även importen av livsmedel. De utsläpp som 

är kopplade till importerade livsmedel kommer inte 

med i Sveriges rapportering utan rapporteras från de 

länder från vilka Sverige importerar dessa produkter. 

Utsläppen av växthusgaser från jordbruket beror på 

lustgas från kväve i mark, koldioxid från mulljordar, 

metan från djurens ämnesomsättning, mineralgödseltillverkning, 

metan och lustgas från gödselhantering, 

koldioxid från fossila bränslen i jordbruket, 

importerat foder, inlagring av koldioxid i övrig 

åkermark och inlagring av koldioxid i naturbetesmark. 

De specifika åtgärder som Jordbruksverket gör för 

att minska utsläppen är att ge stöd inom landsbygdsprogrammet 

till projekt eller investeringar 

som rör minskade utsläpp, energieffektivisering eller 

förnybar energi. För 2009 och framåt finns det 

öronmärkta pengar för att investera i biogasanläggningar 

och för 2010 – 2013 kommer ytterligare me- 

56 

44


del. Under 2009 har 11 jordbruksföretag beviljats 

stöd. 

Som indikator för utsläppsminskning av växthusgaser 

från jordbrukssektorn har investeringar i biogasanläggningar 

valts. Det finns inte något nedbrutet 

mål för jordbruket och därför redovisar Jordbruksverket 

inte någon bedömning. 

Mål om ekologisk produktion 

Produktionsmålet innebär att den certifierade 

ekologiska odlingen vid utgången av 2010 minst 

bör uppgå till 20 % av Sveriges jordbruksmark. Den 

certifierade ekologiska produktionen av mjölk, ägg, 

nötkött, griskött och matfågel bör öka kraftigt. 

Miljöersättning till ekologiska produktionsformer 

Inom det svenska landsbygdsprogrammet är ett av 

målen för miljöersättningen att 610 000 ha, motsvarande 

20 % av jordbruksmarken ska vara certifierad 

eller i karens för certifierad ekologisk produktion 

2013. Utifrån de siffror som finns tillgängliga, från 

2008, bedöms arealmålet för ekologisk produktion 

som delvis uppfyllt. 

För att följa arealutvecklingen används i första hand 

uppgifter från de godkända kontrollorganen för 

ekologisk produktion. Det är dock ett års eftersläpning 

i rapporteringen. Uppföljning sker därför även 

av certifierad åkerareal utifrån de uppgifter som 

hämtas från datasystemet för miljöersättning för 

ekologiska produktionsformer. Det är inte möjligt 

att från den statistiken få ut säkra uppgifter om certifierad 

betes- och slåttermarksareal. 

Siffrorna för 2009 blir inte helt klara förrän i juni 

2010 då kontrollorganen redovisar sina siffror. För 

2007 och 2008 finns siffror för den totala ekologiska 

jordbruksarealen i certifierad ekologisk produktion 

under omläggning, 271 500 ha respektive 336 

400 ha. 55 % av målet om 20 % ekologisk jordbruksmark 

har alltså nåtts under 2008. 


Inom landsbygdsprogrammet finns åtgärden kompetensutveckling, 

bl.a. för ekologisk produktion. 

Kompetensutveckling inom ekologisk produktion är 

viktig för att nå de uppsatta målen. Större delen av 

arbetet med kompetensutveckling genomförs av 

länsstyrelserna. 

Jordbruksverket fördelar pengar till nationella projekt 

om kompetensutveckling inom ekologisk produktion. 

Vidare stödjer Jordbruksverket länen i deras 

arbete genom att ordna fortbildningskurser för 

rådgivare och ta fram informationsmaterial i form 

av broschyrer och webbinformation som länen använder 

i sin verksamhet. Under 2009 har Jordbruksverket 

fördelat cirka 2 mnkr till olika projekt. 


Under 2009 beviljade Jordbruksverket försöks- och 

utvecklingsbidrag till ekologisk produktion inom 

djurhälsa, husdjur, trädgård och växtodling. Totalt 

har cirka 12,6 mnkr fördelats till 32 projekt 

Vattenhushållning 

Vattnet i landskapet är en resurs som kan och ska 

användas av många. Det finns såväl samhälls- som 

privata intressen. Lagstiftning kring olika vattenverksamheter 

och tillståndsprövning är omfattande 

när det exempelvis gäller markavvattning och bevattning. 

Att hushålla med vattenresursen innebär 

att i största möjliga mån ta hänsyn till olika intressen 

och hur resursen påverkas av dessa. Den förväntade 

klimatförändringen utgör ett nytt inslag i 

begreppet vattenhushållning. 

Jordbruksverket har sedan år 2008 inom landsbygdsprogrammet 

genomfört ett projekt som benämns 

Klimatförändringarnas effekter - Kunskapsutveckling 

för odlingslandskapets aktörer. Bakgrunden 

är att Klimat och sårbarhetsutredningen 

(SOU 2007:60) identifierade odlingslandskapets 

långliggande tekniska system såsom markavvattningsledningar, 

invallningar och bevattningsanläggningar 

som kritiska för samhällets anpassning 

till framtida klimatscenarier. I utredningen föreslogs 

Jordbruksverket att genomföra utökade informationsinsatser 

till jordbrukare kring klimatförändringar 

och dess effekter. Projektet har identifierat de 

viktigaste frågeställningarna och utvärderat effekterna 

för de tekniska systemen (täckdiken, dikningsföretag, 

invallningsföretag och bevattningsanläggningar) 

och underhållet av dessa. Vidare har även 

de juridiska aspekterna belysts. 

Under hösten 2009 har en förstudie påbörjats om 

konsekvenser för jordbrukets vattenanläggningar i 

ett förändrat klimat. Även denna är en följd av Klimat 

och sårbarhetsutredningen och utgör en kartläggning 

respektive statusbestämning av anläggningar 

för markavvattning och bevattning. I förstudien 

kommer förslag till åtgärder och bedömning av 

kostnader m.m. att presenteras. Förstudien kommer 

att utföras i samråd med berörda myndigheter och 

redovisas för projektägaren Naturvårdsverket senast 

under oktober 2010. 

57 

45


Genetiskt modifierade växter 

Jordbruksverket beslutar om tillstånd för innesluten 

användning (växthus, laboratorier) och avsiktlig utsättning 

(fältförsök) av genetiskt modifierade växter. 

Tillståndsprövningens tyngdpunkt ligger i miljöriskbedömning 

av den verksamhet som ansökan 

gäller. Under 2009 har verket beslutat om nytt eller 

förnyat tillstånd för tre anläggningar för innesluten 

användning och tre avsiktliga utsättningar. Dessutom 

ansvarar Jordbruksverket för underlag till 

svenska ståndpunkter om kommersiell användning, 

särskilt odling av genetiskt modifierade växter när 

det gäller miljöaspekter. Under 2009 har åtta ärenden 

om odling varit aktuella i olika faser av den 

EU-gemensamma hanteringen. 

Det förekommer ännu ingen kommersiell odling av 

genetiskt modifierade växter i Sverige. Däremot 

genomfördes fältförsök på sammanlagt 66 hektar 

under 2009 och det finns 31 anläggningar som har 

tillstånd för innesluten användning. Verksamhetsutövare 

är både universitet, högskolor och företag. 

Informationsspridning 

Under åren 2006-2009 har genteknik varit ett av 

Jordbruksverkets fokusområden för kommunikation. 

Under 2009 har vi gett ut en broschyr om regler 

vid odling av genetiskt modifierade grödor i 

Sverige. Vi arbetar för att ha en levande kommunikation 

med den intresserade allmänheten. Vi har 

informerat om vårt arbete genom nyheter på vår 

webbplats och kommunicerar direkt genom mejl 

och telefon och har deltagit i möten och informationsinsatser 

som ordnats av intresseorganisationer. 

Utvecklingen på landsbygden 

Befolkning och sysselsättning 

Den svenska landsbygden är i många avseende brokig 

med avseende på hur förutsättningar och egenskaper 

som är betingade av geografiska lägen och 

naturen skiljer sig åt mellan olika platser. Detta har 

inneburit att det är vanligt att i olika utredningar 

och studier finna begreppet ”landsbygder”, där pluralformen 

indikerar att skillnader många gånger kan 

vara så omfattande att jämförelser kan bli svåra att 

göra. Inte desto mindre är det ur perspektivet om 

ambitioner för att stödja och stimulera utvecklingen 

på landsbygden betydelsefullt att kunna presentera 

en bild av hur utvecklingen är på landsbygden. 

Jordbruksverket har sammanställt en indelning av 

den svenska befolkningen enligt kriterier som tagits 

fram med utgångspunkt i den svenska landsbygdspolitiken. 

Denna sammanställning kallas Regional 

balans 6 och syftar till att åskådliggöra utvecklingen 

i olika former av landsbygd i riket. Med utgångspunkt 

i denna indelning (som använder begreppen 

tätortsområden, tätortsnära landsbygd, tätorter i 

gles- och landsbygd samt övrig gles- och landsbygd) 

har sedan landets kommuner indelats i fyra 

grupper: (1) storstadsområden, (2) stadsområden, 

(3) landsbygdsområden och (4) glest befolkade 

landsbygdsområden. Storstadsområden utgörs av de 

tre storstadsregionerna medan stadsområden består 

av större och medelstora kommuner med tillhörande 

pendlingskommuner. Övriga kommuner utgör den 

svenska landsbygden medan den glesa landsbygden 

utgörs av de landsbygdskommuner som har färre än 

5 invånare per kvadratkilometer. 

I tabellen nedan visas den samlade befolkningens 

storlek i dels de kommuner som ingår i stadsområdena 

(storstadsområden och stadsområden) enligt 

Jordbruksverkets indelning, dels landsbygdsområdena 

och de glest befolkade landsbygdsområdena. 

Uppgifterna i tabellen visar både situationen för 

folkmängden 2008 och den förändring av befolkningen 

som de olika områdena har haft under 2000- 

talet. En jämförelse visar att tillväxttakten i folkmängden 

i Sveriges stadsområden är starkast, nästan 

dubbelt så hög tillväxttakt som rikets. Samtidigt 

har folkmängdens utveckling varit negativ i de glest 

befolkade landsbygdsområdena. I övriga landsbygdsområden 

har folkmängdens storlek i det närmaste 

varit konstant (en svag minskning). 

6 Persson & Renström (2003). 

58 

46


Tabell 19 

Storstads- och stadsområden 

Sveriges folkmängd 2008 fördelade 

på olika områden 

Befolkning 

2008 

Befolkningstillväxt 

2000- 

2008, % 

6 052 075 7,05 

Landsbygdsområden 2 919 323 -0,19 

Glest befolkade landsbygdsområden 

284 985 -6,38 

Hela riket 9 256 383 4,21 

Källa: Egen bearbetning enligt Jordbruksverkets områdesindelning 

När det gäller kommunerna som ingår i gruppen 

”Landsbygdsområden” finns det stora skillnader. 

Områden som finns i närheten av landets större och 

medelstora städer uppvisar i många avseenden en 

dynamisk utveckling. Detta gäller exempelvis Mälardalens 

landsbygd och landsbygdsområden i södra 

och västra Sverige. Samtidigt finns det ett stort antal 

kommuner inom denna grupp av kommuner som 

har en svag befolkningsutveckling. Landsbygdsområdena 

innehåller därför både delar av landet som är 

mycket expansiva och dynamiska, och områden 

med betydande problem. 

Flyttmönstren kompletterar ytterligare bilden av befolkningsutvecklingen. 

Analysen nedan är inriktad 

på hur de olika grupperna av kommuner förmår att 

attrahera människor i olika åldersgrupper i s.k. interna 

flyttströmmar (inom landet). Metoden som 

använts (s.k. shift-shareanalys) innebär att landets 

interna flyttströmmar mellan kommuner, aggregerat 

till grupper av kommuner, dekomponeras i syfte att 

kunna korrigera för den nationella utvecklingstrenden, 

den lokala/regionala befolkningsstrukturen och 

den lokala/regionala komparativa fördelen. 

Det är därmed den senare komponenten, den komparativa 

fördelen, med avseende på att attrahera inflyttare 

som är särskilt intresserant och då med avseende 

på hur olika kommungrupper förmår att 

locka till sig inflyttare i olika åldersgrupper efter 

korrigering för nationella tillväxttrender och den 

lokala/regionala befolkningsstrukturen. I figuren 

nedan visas hur de olika kommungrupperna har olika 

komparativ fördel med avseende på att locka till 

sig inflyttare (nettoinflyttning). Figuren visar att 

storstads- och stadsområdena har en stark attraktionskraft 

för framförallt ungdomar (17-24 år) samtidigt 

som landsbygdsområdena och den glest befolkade 

landsbygden har svårt att locka till sig dessa 

åldersgrupper. Nettoströmmarna för personer över 

35 år är små. 

Figur 7 

Skillnader mellan åldersgrupper med avseende på nettomigration till (från) gles landsbygd, 

landsbygd, stadsområden och storstadsområden 1997-2006, procent 

4% 

2% 

0% 

Flyttnetto 

-2% 

-4% 

-6% 

-8% 

-10% 

0-16 17-19 20-24 25-34 35-49 50-64 65-100 

Ålderskategori 

Storstadsområden Stadsområden Landsbygd Gles landsbygd 

Källa: Egen bearbetning 

59 

47


Befolkningsperspektivet är ett bland många perspektiv 

på utvecklingen. Ett annat perspektiv som är 

intressant är hur arbetsmarknaden och sysselsättningen 

utvecklas. Med samma utgångspunkt för att 

indela landets kommuner i stadskommuner eller 

landsbygdskommuner kan också studeras hur antalet 

anställda är fördelade och hur utvecklingen varit 

på 2000-talet. 

I tabellen nedan visas hur antalet anställda i riket är 

fördelade mellan stadsområden, landsbygdsområden 

och glest befolkade landsbygdsområden. 2008 

återfanns omkring 68 % av alla anställda (dagbefolkning) 

i landets stadsområden. 29 % av de anställda 

fanns i landsbygdsområden samtidigt som 

3 % fanns i de glest befolkade landsbygdsområdena. 

Fördelningen är i stor utsträckning liknande den 

som visades för befolkningen ovan, med den skillnaden 

att anställda är något mer koncentrerade till 

stadsområdena jämfört med befolkningen. Detta 

kan tolkas som att finns en inpendling från landbygden 

till arbeten i städerna. 

Tabell 20 Antal anställda i Sverige 2008 

fördelade mellan olika områden 

Anställda 

2008 

Tillväxt antal anställda 

2002- 

2008 

Stadsområden 2 808 125 10,77 % 

Landsbygdsområden 1 166 280 7,73 % 

Glest befolkade landsbygdsområden 

121 831 9,46 % 

Hela riket 4 096 236 9,85 % 

Källa: Egen bearbetning enligt Jordbruksverkets områdesindelning 

Det finns en intressant skillnad när det gäller utvecklingen 

mellan befolkningens och antalet anställda 

eftersom det i det senare fallet (antalet anställda) 

inte är samma negativa utveckling under 

2000-talet som för befolkningen på landsbygden. 

Inte minst uppvisar den glesa landsbygden en förhållandevis 

vital utveckling när det gäller anställda 

jämfört med befolkningsutvecklingen. En tolkning 

är att landsbygdsområdena är starkare ur ett utvecklingsperspektiv 

när vi ser till sysselsättningsutvecklingen 

jämfört med hur befolkningen förändras. 

och personer med utländsk bakgrund är underrepresenterade 

inom jordoch skogsbrukssektorn och att 

dessa behövs för att stärka jämställdheten och för 

att utveckla landsbygdens ekonomiska och sociala 

liv. Ökad jämställdhet mellan kvinnor och män utgör 

också en horisontell prioritering i den svenska 

strategin. 

I programmet står det bland annat under åtgärden 

Affärsutveckling i mikroföretag att särskild uppmärksamhet 

bör riktas mot insatser som undanröjer 

hinder för kvinnors och ungdomars samt invandrares 

möjligheter till eget företagande. 

Eftersom landsbygdsprogrammet har som mål att 

öka antalet företag som drivs av kvinnor och personer 

med utländsk bakgrund är det angeläget att detta 

följs upp löpande under programperioden. Jordbruksverket 

har därför under hösten 2009 gjort en 

studie för att kartlägga hur det ser ut när det gäller 

vem som leder landsbygdsföretagen och hur fördelningen 

ser ut bland företagen som har fått företagsstöd 

utifrån kön och födelseland. 7 

Studien omfattade dock inte projektstöden. De är i 

stor utsträckning förutsättningsskapande och kan ha 

stor effekt för kvinnors och utlandsföddas företagande. 

Företagsstöden är delvis måttstock på vilken 

effekt andra insatser inom programmet har. Lyckade 

projektsatsningar för exempelvis ökad jämställdhet 

kan leda till att fler kvinnor söker företagsstöd. 

Att programmets företagsstöd fortfarande till stor 

del domineras av jordbruksrelaterade stödformer 

påverkar naturligtvis andelen kvinnor och utlandsfödda 

jämfört med landet som helhet, eftersom 

mångfalden inom denna sektor är relativt låg. Det 

påverkar också möjligheterna för stödmyndigheterna 

att på kort sikt förändra den rådande bilden. 

En fjärdedel av alla företag i Sverige drivs av en 

kvinna med en viss skillnad mellan stad och land. 

Andelen är högre i stadsområdena än i landsbygdskommunerna. 

Bland de företag som har fått företagsstöd 

genom landsbygdsprogrammet är andelen 

kvinnor 18 %. Andelen kvinnor i den grupp av företag 

som har fått avslag på sin ansökan om stöd är 

avslagsfrekvensen för kvinnor 23 %. För männen är 

avslagsprocenten 20 %. 

Ökad jämställdhet och integration 

I landsbygdsprogrammet finns ett antal utvecklingsområden 

och prioriteringar som ska vara vägledande 

för hur olika aktörer ska arbeta med programmet. 

Ett område handlar om att unga, kvinnor 

7 Företagandet på landsbygd. Jordbruksverkets rapportserie 

2009:2. 

60 

48




Nedanstående figur visar länsvis hur andelen kvinnor 

ser ut bland figur företagarna visar länsvis på landsbygden, hur andelen i grup- 

kvin- 

Nedanstående 

nor Nedanstående pen ser som ut fått bland företagsstöd figur företagarna visar samt länsvis på bland landsbygden, hur de andelen företag i gruppenor 

fått ser avslag som ut fått bland på företagsstöd sin företagarna ansökan. samt Det på bland landsbygden, är endast de företag i två i grup- 

som län, 

kvin- 

som 

fått pen Dalarnas avslag som fått och på företagsstöd sin Västernorrlands ansökan. samt Det bland är län, endast de som företag i andelen två som län, 

Dalarnas fått kvinnor avslag bland och på sin de Västernorrlands ansökan. företag som Det fått är län, endast företagsstöd som i andelen två län, är 

kvinnor Dalarnas högre än bland vad och som de Västernorrlands företag gäller landsbygden som fått län, företagsstöd som totalt andelen sett är i 

högre kvinnor länet. I än Västmanlands bland vad som de företag gäller län landsbygden som ligger fått andelen företagsstöd totalt kvinnor sett är i 

länet. högre bland dem I än Västmanlands vad som som fått gäller företagsstöd län landsbygden ligger på andelen nästan totalt kvinnor samma sett i 

bland länet. nivå som dem I Västmanlands för som samtliga fått företagsstöd län landsbygdsföretag ligger på andelen nästan kvinnor i samma länet, 

nivå bland men avslagsprocenten som dem för som samtliga fått företagsstöd är landsbygdsföretag hög. Av på de nästan företag i samma länet, som 

men nivå fått avslagsprocenten som för på sin samtliga ansökan är landsbygdsföretag hög. om företagsstöd Av de företag är i länet, 75 som % 

fått men kvinnor avslagsprocenten (vilket på sin dock ansökan endast är hög. om motsvarar företagsstöd Av de tre företag). är 75 som % 

kvinnor fått avslag (vilket på sin dock ansökan endast om motsvarar företagsstöd tre företag). är 75 % 

kvinnor Figur 8 (vilket dock Andel endast av landsbygdsföretag motsvarar tre företag). med 

Figur 8 en Andel kvinna av landsbygdsföretag som företagsledare med 

Figur 8 en bland Andel kvinna de av landsbygdsföretag som företagsledare 

som beviljats med 

bland en stöd kvinna de företag som företagsledare 

som beviljats 

stöd bland de företag som beviljats 

stöd 

20% 

20% 

15% 

20% 

15% 

10% 

15% 

10% 

5% 

10% 

5% 

0% 

5% 

0% 

0% 




Beviljat tom 

Beviljat 2008tom 

Beviljat 2008tom 

2008 

Beviljat tom 

Beviljat 2009tom 

Beviljat 2009tom 


Utlandsföddas företagande 

Utlandsföddas företagande 

Utlandsföddas Andelen företag med företagande 

en utlandsfödd företagsledare 

Andelen är lägre på företag landsbygden med utlandsfödd än i stan och företagsledare ännu lägre 

är Andelen bland lägre på företag landsbygden med som beviljats utlandsfödd än i stan stöd och företagsledare 

inom ännu landsbygdsprogrammet. 

lägre de på företag landsbygden som Andelen beviljats än i utlandsfödda stan stöd och inom ännu är lands- 

dess- 

lägre 

lägre 

bland är 

bygdsprogrammet. bland utom högre de företag bland som avslagna Andelen beviljats än utlandsfödda beviljade stöd inom stöd. är landsbygdsprogrammet. 

positiv högre utveckling bland är avslagna Andelen att bland än utlandsfödda beviljade företag stöd. som är dess- 

har En 

dessutom 

En 

positiv utom beviljats högre utveckling stöd, bland har andelen är avslagna att bland företag än beviljade med företag en företagsledare 

född utveckling stöd, utanför har andelen är Europa att bland företag ökat de mellan med företag en 2008 företags- 

som och har 

stöd. som har En 

beviljats positiv 

ledare beviljats 2009. född stöd, utanför har andelen Europa företag ökat mellan med en 2008 företagsledare 

född utanför Europa ökat mellan 2008 och 

och 



Figur 9 

Figur 9 

Figur 9 

30% 

30% 20% 

20% 30% 

10% 

10% 20% 

10% 

0% 


Andel av landsbygdsföretag som 

fått Andel företagsstöd av landsbygdsföretag till och med som 

fått 2009 Andel företagsstöd och av landsbygdsföretag som har till en och företagsledare 

företagsstöd som och som är utlandsfödd har till en och företagsle- 

med 

med som 

2009 fått 

dare 2009 som och som är utlandsfödd har en företagsledare 

som är utlandsfödd 

Alla 

företag Alla 

företag 2007 Alla 

företag 2007 

2007 



Beviljat Avslag tom 

tom Beviljat 2009 

tom Beviljat 2009 

Avslag 2009tom 

Avslag 2009tom 

tom 2009 2009 

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 



Inledningsvis rapporteras genomförandet av landsbygdsprogrammet 

rapporteras 2007-2013 genomförandet enligt indelningen av lands-bygdsprogrammet 

Inledningsvis programmets fyra rapporteras huvudinriktningar 2007-2013 genomförandet enligt (axlar). indelningen av I lands- 

redo-i 

programmets bygdsprogrammet visningen av landsbygdsprogrammet fyra huvudinriktningar 2007-2013 enligt (axlar). ingår indelningen även I redo- 

ett i 

Inledningsvis 

visningen programmets avsnitt om av ökad landsbygdsprogrammet fyra jämställdhet huvudinriktningar och integration (axlar). ingår även I som redovisningen 

programmets om av ökad landsbygdsprogrammet jämställdhet horisontella och prioriteringar. integration ingår även som ett är 

ett är 

avsnitt 

en avsnitt programmets om ökad jämställdhet horisontella och prioriteringar. integration som är 

en Landsbygdsprogrammet av programmets horisontella består prioriteringar. 

av ca 30 stödåtgärder 

eller ersättningsformer, består var av och ca en 30 med stödåtgär- 

målbe- 

Landsbygdsprogrammet 

der Landsbygdsprogrammet skrivningar eller ersättningsformer, på olika nivåer består och var av och med ca en olika 30 med stödåtgärdesonter, 

eller omfattning, ersättningsformer, på olika resultat nivåer och var effekter. och med en olika med Jordbruks- 

tidshori- 

målbe- 

tidshori- 

målbeskrivningasonterskrivningaverket 

mäter omfattning, på och olika redovisar resultat nivåer måluppfyllelsen och effekter. med olika Jordbruksverkesonter, 

under programperioden mäter omfattning, och redovisar resultat med måluppfyllelsen och utgångspunkt effekter. Jordbruks- 

från löpande EU- 

tidshori- 

löpande 

under verket kommissionens programperioden mäter och riktlinjer redovisar med måluppfyllelsen beträffande utgångspunkt indikatorer. från löpande EUkommissionens 

under Här redovisar programperioden vi riktlinjer måluppfyllelse med beträffande utgångspunkt utifrån indikatorer. de från s.k. EUkommissionenfattningsindikatorerna 

redovisar vi riktlinjer måluppfyllelse dvs. beträffande antal utifrån beviljade indikatorer. 

stöd, s.k. om- 

an- 

om- 

Här 

fattningsindikatorerna Här tal hektar, redovisar antal vi deltagare måluppfyllelse dvs. osv. antal Resultat utifrån beviljade och stöd, s.k. effekter omfattningsindikatorerna 

hektar, antal deltagare dvs. osv. antal Resultat beviljade och stöd, effekter an- 

antatal 

hektar, antal deltagare osv. Resultat och effekter 

av beviljade stöd kommer att redovisas senare under 

beviljade programperioden stöd kommer bl.a. i att den redovisas halvtidsutvärdering senare un- 

av 

der av beviljade programperioden stöd kommer bl.a. i att den redovisas halvtidsutvärdering senare under 

programperioden bl.a. i den halvtidsutvärdering 

som ska vara klar i december 2010. Som förvaltningsmyndighet 

ska vara klar för i landsbygdsprogrammet december 2010. Som förvalt- 

lämnar 

som 

ningsmyndighet som Jordbruksverket ska vara klar därtill för i landsbygdsprogrammet december årligen en 2010. detaljerad Som förvaltningsmyndigheport 

till EU-kommissionen, därtill för landsbygdsprogrammet årligen regeringen en detaljerad och årsrap- 

lämnar över- 

årsrap- 

lämnar 


port Jordbruksverket vakningskommittén till EU-kommissionen, därtill i vilken årligen regeringen Jordbruksverket en detaljerad och årsrapporskriver 

till programmets EU-kommissionen, genomförande. 

i vilken regeringen Jordbruksverket och över- 

be- 

övervakningskommittén 

beskrivevakningskommittén 

programmets genomförande. 

i vilken Jordbruksverket beskriver 

I årsrapporten programmets kommer genomförande. 

definitiva siffrorna avseende 

årsrapporten 2009 att kommer redovisas. de definitiva För miljöersättningarna 

siffrorna avse- 

I 

ende I och årsrapporten kompensationsbidraget 2009 att kommer redovisas. de definitiva För redovisas miljöersättningarna 

siffrorna i årsrapporten avseende 

stödåret kompensationsbidraget 2009 2009, att där redovisas. utbetalningar För redovisas miljöersättningarna 

för stödåret i årsrapporten 2009 

och 

stödåret och till en kompensationsbidraget mindre 2009, del där sker utbetalningar i början redovisas av 2010. för stödåret i årsrapporten 2009 

till stödåret en mindre 2009, del där sker utbetalningar i början av 2010. för stödåret 2009 

till en mindre del sker i början av 2010. 

49 61 

49 

49


Mål och indikatorer i programmet 

Under hösten 2008 uppmärksammade Jordbruksverket 

att det för vissa åtgärder fanns brister i överensstämmelsen 

i måluppfyllelsen och budgetutnyttjandegraden 

för axel 1, och axel 3. Under 2009 

lämnades ett förslag till revidering av landsbygdsprogrammet 

till EU-kommissionen som bl.a. gällde 

revidering av målen inom programmet. I början av 

2010 förväntas kommissionen fatta beslut om programändringen. 

Utfall av omfattningsindikatorerna (antal ha, antal 

företag) jämförs här med de reviderade målen eller 

omfattningsindikatorerna trots att dessa ännu inte är 

beslutade. I figuren nedan jämförs måluppfyllelsen 

med budgetutnyttjandet för perioden 2007-2009. 

Dessa tre år av hela programperioden motsvarar 

42,8 %, vilket medför att vid ett jämnt budgetutnyttjande 

ska 42,8 % av hela budgeten vara förbrukat 

vid utgången av 2009. Även måluppfyllelsen i form 

av t.ex. antal företag som fått en viss form av stöd 

bör då också vara 40-45 %. Den måluppfyllelse 

som redovisas i figuren avser en vägd måluppfyllelse 

där budgetar för respektive åtgärd utgör vikter. 

Budgetutnyttjandet för axlarna 1, 3 och 4 mäts genom 

att jämföra beviljade medel mot den programbudget 

för perioden 2007-2013 som gällde t.o.m. 

2009 dvs. 35 254 mnkr. 

Inom axel 1 är budgetutnyttjandet högre än 42,8 % 

samtidigt som måluppfyllelsen inte når upp till denna 

andel. Inom axel 2 når inte budgetutnyttjandet 

upp till 42,8 %. Samtidigt redovisas en måluppfyllelse 

på ca 85 %. Inom axel 2 har emellertid måluppfyllelsen 

beräknats som måluppfyllelsen för enbart 

2009 där de olika åtgärderna vägts samman 

med ledning av budgeten för resp. åtgärd. Den stapel 

som redovisas i figuren för axel 2 är därför inte 

jämförbar med staplarna för måluppfyllelsen inom 

de andra axlarna. Inom axel 3 och 4 är måluppfyllelsen 

fortfarande låg, men har förbättrats jämfört 

med för ett år sedan. Även budgetutnyttjandet har 

förbättrats jämfört med för ett år sedan. 

För att visa hur genomförandet har fortskridit redovisas 

i figuren beviljade medel istället för utbetalade 

medel inom axel 1, axel 3 och 4 i tkr i syfte att 

ge en mer nyanserad bild av måluppfyllelsen och 

genomförandet. En beräkning som gjorts med ledning 

av historiskt material har visat att för åtgärder 

inom axlarna 1 och 3 är andelen medel som verkligen 

betalats ut i förhållande till beviljade medel 

nära ett. Detta innebär att de medel som beviljats 

också kan förväntas betalas ut senare. För axel 4 

saknas möjligheter att göra denna beräkning. 

Figur 10 

Måluppfyllelsegrad samt budgetutnyttjande 1 2007-2009 per axel i % av hela programperioden 

90% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Måluppfyllels egrad 2007‐ 

2013, (viktat medelvärde 

per axel) 

B udgetutnyttjande 2007‐ 


Axel 1 Axel 2 Axel 3 Axel 4 

42,8 % 

1. För axel 1, 3 och 4 redovisas beviljat belopp budgetutnyttjande för perioden 2007-2009. För axel 2 redovisas utbetalda belopp för de tre 

åren i förhållande till budgeten för hela perioden. Måluppfyllelsen för axel 2 avser förhållandena under 2009. 


62 

50


Beslutsläget inom axel 1, 3 och 4 

Länsstyrelserna, Sametinget, Skogsstyrelsen och 

Jordbruksverket har hittills beviljat drygt 4 000 

mnkr vilket motsvarar 39 % av programperiodens 

budget. Detta är ökning med 2 100 mnkr mot beviljade 

medel 2008. 

Den genomsnittliga årliga beslutstakten ligger för 

axel 1 och 3 på 1 192 mnkr mot beräknad beslutstakt 

på 1 132 mnkr i genomsnitt utslaget på hela 

programperioden. För att utnyttja hela programbudgeten 

måste beslutstakten för resterande år ligga på 

1 088 mnkr per år. 

För axel 4 har 452 mnkr beviljats under perioden 

2007-2009. För att utnyttja hela programbudgeten 

Figur 11 

måste beslutstakten för resterande år ligga på drygt 

480 mnkr per år. 

För att beslutsnivån ska anses vara på en acceptabel 

nivå bör 42,8 % vara intecknad i beslut. Totalt för 

axel 1 och 3 ligger beslutsnivån på 45 % vilket sannolikt 

beror på att en del större fleråriga projekt har 

beviljats medel. Axel 4 ligger på en beslutsnivå på 

19 %. Den låga beslutsnivån beror på att axel 4 kom 

igång sent. 

Budget 2007-2009 samt beviljat stöd t.o.m. 2009 inom axel 1, 3 och 4, mnkr 

6 000 

5 000 

Beviljade medel tom 2009 

Budget 2007‐2013 

4 000 

Mnkr 

3 000 

2 000 

1 000 

0 

Axel 1 Axel 3 Axel 4 

Källa Jordbruksverket 

Axel 1 Förbättra konkurrenskraften i 

jordoch skogsbruket 

Åtgärderna inom axel 1 syftar till att stärka konkurrens- 

och utvecklingskraften hos företagen inom 

jordoch skogsbruk, rennäring, livsmedelsproduktion 

och förädling på grundval av ett hållbart naturresursutnyttjande. 

Måluppfyllelse och budgetutnyttjande 

I nedanstående tabell redovisas måluppfyllelsen enligt 

de omfattningsindikatorer som anges i programmet 

och budgetutnyttjande, dvs. beviljade stöd 

i förhållande till budgetramen för hela programperioden 

2007-2013. Utfallen för 2007, 2008 och 2009 

redovisas dels separat och dels ackumulerat för treårsperioden. 

För att målet ska vara fullt uppfyllt bör 

måluppfyllelsen och budgetutnyttjande vara 42,8 %. 

Den samlade bedömningen av axel 1 är att målet i 

huvudsak är uppfyllt. Denna bedömning utgår från 

att den viktade måluppfyllelsen är 39 % och budgetutnyttjande 

drygt 51 % av programperioden. 

Beviljade medel har i jämförelse med 2008 förbättrats. 

För perioden 2007-2009 har 333 mnkr mer utnyttjats 

jämfört mot 2007-2008 plus en femtedel av 

resterande bugdet för programperioden. Det högre 

utnyttjande 2009 beror till stor utsträckning på 

kompetensutveckling. 

Inom kompetensutveckling är målvärdet för antal 

deltagare och antal utbildningsdagar under budget 

beroende på att redovisningen sker efter att en utbildningsinsats 

är genomförd medan beslut om medel 

för att genomföra den tas före. Att en hög andel 

av budgeten är beslutad beror på att projekt spänner 

63 

51


över flera år och att aktiviteterna även kan genomföras 

kommande år. 

Modernisering av jordbruksföretag utgör den budgetmässigt 

största åtgärden inom axel 1. Både antal 

företag som fått stöd och beviljade stöd följer planen 

i programmet. Under 2009 har stöd till investeringar 

för gårdsbaserad biogas införts och 11 företag 

har beviljats stöd. Inom jordbruket har antalet ansökningar 

om investeringsstöd har minskat med 

15 % mellan år 2008 och 2009. 

Högre värde i jordoch skogsbruket (det s.k. förädlingsstödet) 

har inte nått upp till den beslutsnivå 

som planerats i programmet, däremot är antalet företag 

som fått stöd uppnått. Det innebär att stödbeloppet 

per företag är lägre än planerat. Ett möte för 

länsstyrelsernas handläggare har genomförts för att 

underlätta handläggningen. En skillnad mot föregående 

programperiod är att endast små och medelstora 

företag kan få stöd. 

Stöd till samarbete för utveckling av nya produkter 

har inte fått det intresse som förväntats. Det beror 

dels på att åtgärden är ny men också på att regelverket 

förutsätter att producenter och förädlingsföretag 

samordnar sig för en ansökan för att köpa in 

tjänster från en utvecklingsinstitution eller konsultföretag. 

Traditionellt är det institutionerna som sökt 

projektstöd. Särskilt informationsmaterial har tagits 

fram under året för att marknadsföra åtgärden men 

fler insatser behöver vidtas kommande år. 

Åtgärden för förbättrad infrastruktur har mest använts 

till vägförrättningar. Det är endast möjligt att 

ge stöd för projektering och tjänster inom åtgärden. 

Det är främsta anledning till att inte mer stöd har 

beviljats. 

Tabell 21 

Axel 1 Förbättra konkurrenskraften i jordoch skogsbruket 


Omfattningsindikator 

/Budget 

Mål 

Utfall 

/Budgetutnyttjande 

Målvärde 

42,8 % 

Stödåtgärd 2007-2013 2007 2008 2009 2007-2009 2007-2009 


Jordbruk 

Antal deltagare 1 394 200 10 205 70 547 18 824 99 576 25,3 % 

Antal utbildningsdagar 1 445 300 8 355 23 044 23 222 54 621 12,3 % 

Budget/Beviljat stöd, tkr . 2, 4, 1 136 000 81 842 361 654 480 392 923 888 81,3 % 


skogsbruk 

Antal deltagare 1 70 000 611 3 071 29 453 33 135 47,3 % 

Antal utbildningsdagar 1 83 000 651 6 339 14 958 21 948 26,4 % 

Budget/Beviljat stöd, tkr 2 314 000 - - 132 000 132 000 42,0 % 

Modernisering av jordbruksföretag 

Antal företag som fått 

inv.stöd 

6 600 3 425 1 178 1 403 3 006 45,5 % 

Budget/Beviljat stöd, tkr 2 2 406 752 160 345 462 678 534 133 1 157 156 48,1 % 

Högre värde i jordoch 

skogsbruksprodukter 


inv.stöd 

700 33 146 217 396 56,6 % 

Budget/Beviljat stöd, tkr 2 490 000 14 739 55 545 69 848 140 132 28,6 % 

Startstöd Antal personer som fått stöd. 1 100 175 301 283 759 69,0 % 


64 

52

Högre värde i jordoch skogsbruket (det s.k. förädlingsstödet) 

har inte nått upp till den beslutsnivå 

fler insatser behöver vidtas kommande år. 

som planerats i programmet, däremot är antalet företag 

som fått stöd uppnått. Det innebär att stödbevänts 

till vägförrättningar. Det är endast möjligt att 

Åtgärden för förbättrad infrastruktur har mest anloppet 

per företag är lägre än planerat. Ett möte för ge stöd för projektering och tjänster inom åtgärden. 

länsstyrelsernas handläggare har genomförts för att Det är främsta anledning till att inte mer stöd har 

MILJÖ MILJÖ OCH OCH LANDSBYGD 

underlätta handläggningen. En skillnad mot föregå- 

beviljats. 

Tabell 21 Axel 1 Förbättra konkurrenskraften i jordoch skogsbruket 

Måluppfyllelse/ 

Budgetutnyttjande 



Mål Utfall 

Målvärde 

/Budgetutnyttjande 

/Budget 

42,8 % 


Mål 

Utfall 

Målvärde 

Stödåtgärd /Budget 2007-2013 2007 2008 2009 2007-2009 

42,8 


% 

Stödåtgärd till samarbete för Antal samarbetsinitiativ 2007-2013 3 2007 1 2008 8 2009 16 2007-2009 25 2007-2009 12,5 % 

utveckling av nya produkter 

Kompetensutveckling Antal deltagare 1 394 200 10 205 70 547 18 824 99 576 25,3 % 

Jordbruk 


Infrastruktur 

Antal utbildningsdagar 1 

Antal verksamheter som fått 

stöd 

Budget/Beviljat stöd, tkr . 2, 4, 445 300 

2 100 

1 136 000 

8 355 

28 

81 842 

23 044 

125 

361 654 

23 222 

173 

480 392 

54 621 

326 

923 888 

12,3 % 

15,5 % 

81,3 % 


Budget/Beviljat stöd, tkr 2 

Antal deltagare 1 

210 000 

70 000 

5 619 

611 

5 117 

3 071 

5 903 

29 453 

16 639 

33 135 

7,9 47,3 % 

skogsbruk 

Summa Budget/Beviljat stöd, tkr 2 4 996 752 305 230 956 184 1 265 345 2 526 759 50,6 % 


1 Indikatorerna visar utfallet efter det att beslutade insatser är avslutade. 

2 Budget enligt det godkända Budget/Beviljat programmet omräknat stöd, tkr till kursen 9,00 314 kr/euro. 000 

3 Omfattningsindikatorerna har reviderats under 2009. 

- - 132 000 132 000 42,0 % 

4 Jordbruksverket har beviljat medel om 442 mnkr. Se tabell under Nationella projekt inom axel 1. Resterande del har länsstyrelsen fattat beslut 

Modernisering av jordbruksföretag 

inv.stöd 


6 600 3 425 1 178 1 403 3 006 45,5 % 

om. 


Budget/Beviljat stöd, tkr 2 2 406 752 160 345 462 678 534 133 1 157 156 48,1 % 

Nationella projekt inom axel 1 

Högre värde i jordoch 

skogsbruksprodukter 


inv.stöd 

Jordbruksverket har en egen budget inom landsbygdprogrammet 

för att besluta om projekt som har 

betydelse för hela landet och inte är knutet till ett 

enskilt län. Nedan redovisas den del av kompetensutvecklingen 

jordbruk som Jordbruksverket har beviljat 

medel till. Resterande del av kompetensutveckling, 

jordbruk har länsstyrelsen beviljat medel 

till. 

Under 2009 har 69 projekt beviljats medel om totalt 

237 mnkr. Totalt för åren 2007-2009 har 228 projekt 

beviljats medel om totalt 442 mnkr. Jordbrukverkets 

egna projekt är Kompetensutveckling för 

hållbart brukande, Ökad djurvälfärd, hållbarhet och 

konkurrenskraft inom svensk djurhållning och 

Team företagande. Av beslutade projekt med andra 

projektägare kan nämnas Säkert Bondförnuft, Referensgårdar 

nötkött och Hållbar utveckling vid naturbruksgymnasier 

m.m. 

700 33 146 217 396 56,6 % 


Startstöd Antal personer som fått stöd. 1 100 175 301 283 759 69,0 % 


Tabell 22 

Målområde 

Nationella Projekt, kompetensutveckling inom axel 1, beviljade stöd 2007-2009, fördelning 

per målområde, tkr 

Jordbruksverket är projektägare, 

52 Andra projektägare, tkr 

Totalt, tkr 

tkr 

Begränsad klimatpåverkan 1 000 4 701 5 701 

Djurens välfärd 7 370 10 751 18 121 

Ekologisk produktion 40 333 7 908 48 241 

Ett rikt odlingslandskap 15 930 6 479 22 409 

Företagsutveckling axel 1 23 283 102 712 125 995 

Giftfri miljö 114 600 4 119 118 719 

Ingen övergödning 62 093 3 247 65 340 

Tvärvillkor/jordbruksrådgivning 2 535 35 175 37 710 

Summa 267 144 175 092 442 236 


65 

53


Axel 2 Förbättra miljön och landskapet 

Åtgärderna inom axel 2 syftar till att bevara och utveckla 

ett attraktivt landskap och en levande landsbygd. 

Syftet är också att stimulera omställningen till 

en resurseffektiv och hållbar produktion med minskad 

miljöpåverkan. Åtgärderna ska bidra till att gemensamma 

och nationella miljömål på ett effektivt 

sätt kan uppnås. En helhetssyn skall utvecklas på 

landskapet som resurs för rekreation, utveckling 

och tillväxt, boende och som bärare av ett naturoch 

kulturarv. Axel 2 består till största delen av miljöersättningar. 

Dessa är femåriga åtaganden för att 

sköta mark eller djur på ett visst sätt. Miljöinvesteringar 

är stöd för tidsbegränsade projekt, t ex anläggning 

av våtmarker. 


Den viktade måluppfyllelsen för 2009 är 85 %. I 

redovisningen av måluppfyllelsen ingår även stödåtgärder 

från programperioden 2000-2006. Dessa 

finansieras genom det nya programmets budget. Det 

redovisade utfallet visar slutligt utfall för stödåren 

2007 och 2008 samt preliminära värden för 2009. 

Jordbruksverket har genomfört en inventering av all 

jordbruksmark i Sverige efter kritik från kommissionen. 

Inventeringen har försenat länsstyrelsens 

handläggning. Detta leder även till att uppgifterna 

för stödåret 2009 fortfarande är osäkra. Vissa av 

åtgärderna i axel 2 har låg måluppfyllelse eller en 

trend som pekar mot att målet inte kommer att nås 

till 2013, bland annat miljöersättningarna för betesmarker 

och slåtterängar, naturoch kulturmiljöer 

i odlingslandskapet, skyddszoner, miljöskyddsåtgärder 

och minskat kväveläckage. I flera av miljöersättningarna 

kommer ersättningsnivåerna att höjas 

från och med 2010, genom en ändring av landsbygdsprogrammet. 

Jordbruksverket har skapat en kommunikationsplan 

som beskriver orsakerna till en låg eller minskande 

anslutning. Som ett resultat av kommunikationsplanen 

kommer informationsmaterial att levereras 

under våren 2010. Webbtexter, ansökningshandlingar 

och SAM-internet ska förbättras så att lantbrukare 

och andra sökande lättare ska kunna ta till 

sig informationen. 

Arealen i betesmarker och slåtterängar har enligt 

prognosen minskat. En sannolik orsak till minskningen 

är att definitionen av betesmark som ger ersättning 

har skärpts. Inventeringen av jordbruksmark 

under 2009 har visat att vissa betesmarker och 

slåtterängar inte längre är aktuella för ersättning. 

Beloppen höjs från och med 2010 för flertalet betesmarker 

och slåtterängar, både för att öka anslutningen 

och för att kompensera vissa marker som 

inte längre kan få gårdsstöd. 

Utvald miljö är miljöersättningar och miljöinvesteringar 

som länsstyrelserna mer självständigt kan utforma 

och prioritera mellan jämfört med andra mer 

generellt utformade ersättningsformer. De lokala 

förutsättningarna och behoven ska styra vad pengarna 

används till. Budgetutnyttjandet har varit lågt 

för utvald miljö 2007-2009, men med stor variation 

mellan län och enskilda insatser. Jordbruksverket i 

samarbete med länsstyrelserna och Sametinget tar 

fram åtgärder för att öka anslutningen. I utvald miljö 

ingår bland annat åtgärder för att anlägga och restaurera 

våtmarker samt att restaurering av betesmarker 

och slåtterängar. Måluppfyllelsen för anläggning 

av våtmarker anges ackumulerat. 

Utvald miljö är tillsammans med miljöersättningar 

den viktigaste komponenten i det pågående kommunikationsarbetet. 

Information är en nyckelåtgärd 

för att öka anslutningen. Broschyrer, informationsträffar 

och uppmärksammade enskilda insatser har 

lett till en ökad förståelse och kunskap om de olika 

insatserna. 

För skogliga åtgärder har Skogsstyrelsen kommit 

igång med att fatta beslut. Skogsstyrelsens bedömning 

är att det finns intresse för stöden och att man 

kommer att nå upp till målen. 

66 

54


Tabell 23 

Axel 2 Förbättra miljön och landskapet 

Stödåtgärd Omfattningsindikator Mål år Utfall Prognos Måluppfyllelse 

2013 2007 2008 2009 2009 % 

Kompensationsbidrag Antal ha 530 000 562 876 565 324 566 300 107 % 

Antal företag 20 200 21 264 20 669 20 300 100 % 

Vallodling Antal ha 900 000 895 400 895 300 905 500 101 % 

Antal företag 41 000 40 200 39 500 39 100 95 % 

Betesmarker och slåtterängar Antal ha 500 000 456 900 457 100 443 500 89 % 

Antal företag 38 000 34 700 32 971 35 700 94 % 

Skötsel av våtmarker Antal ha 11 300 5 544 5 930 6 500 58 % 

Antal projekt 2 000 1 1 538 1 699 1 800 90 % 

Ekologiska produktionsformer Antal företag (totalt) 21 000 14 950 13 060 11 300 54 % 

Antal företag (certifierade 

eller under omställning) 

Antal djurenheter (totalt) 

Antal djurenheter (certifierade 

eller under 

omställning) 

12 000 3 270 3 700 4 300 36 % 

160 000 182 000 191 000 165 000 2 103 % 

150 000 109 000 128 000 126 000 2 84 % 

Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet 

Antal ha 810 000 676 915 655 200 570 000 70 % 

Antal företag 15 000 12 331 12 207 12 400 83 % 

Natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet 

Antal ha 2 500 1 300 2 093 2 900 116 % 

Antal förvaltare, organisationer 

och samebyar 

200 173 223 322 162 % 

Minskat kväveläckage Antal ha 175 000 3 148 600 134 500 121 000 69 % 

Antal företag 7 000 6 300 5 900 5 700 81 % 

Skyddszoner Antal ha 9 000 4 9 400 7 000 5 300 59 % 

Antal företag 4 500 4 000 2 700 1 800 40 % 

Miljöskyddsåtgärder Antal ha 600 000 277 500 241 000 263 000 44 % 

Antal företag 10 000 2 500 2 400 2 400 24 % 

Bruna bönor, Öland Antal brukare 70 45 42 42 60 % 

Antal ha 700 498 486 460 66 % 

67 

55


Stödåtgärd Omfattningsindikator Mål år Utfall Prognos Måluppfyllelse 

2013 2007 2008 2009 2009 % 

Traditionella husdjursraser Antal brukare 1 000 773 1 026 1 084 108 % 

Antal djurenheter 5 000 4 524 6 121 6 600 132 % 

Antal rasföreningar 15 6 13 13 87 % 

Utvald miljö, Anläggning och restaurering 

av våtmarker 

Utvald miljö, Restaurering av 

betesmarker och slåtterängar 

Antal ha 5 300 5 170 615 1 200 23 % 

Antal ha 18 000 6 1 153 2 783 4 100 23 % 

Skogliga åtgärder Antal skogsägare 10 000 - - - - 

1 Våtmarker: Indikatorn har justerats från 3 500 till 2 000 företag. 

2 Ekologisk certifierad produktion och kretsloppsinriktad produktion: Det saknas uppgifter om all jordbruksareal 2009 i eftersom omfattningsindikatorerna 

inbegriper certifierad ekologisk areal som rapporteras av kontrollorgan. Preliminära uppgifter finns för åkermark med åtagande i miljöersättningen. 

De visar på en minskning av total åkerareal i åtagande, men en ökning av åkerarealen i certifiering eller karens och som ingår i åtagande. 

Denna areal ökade från ca 233 000 ha 2008 till ca 280 000 ha 2009. Ekologisk djurhållning: Uppgiften är osäker. När ärendena handlagts 

klart har antal djurenheter sannolikt ökat. 

3 Minskat kväveläckage: Indikatorn har justerats från 140 000 ha till 175 000 ha samt från 5 500 till 7 000 företag. 

4 Skyddszoner: indikatorn har justerats från 7 000 till 9 000 ha samt från 3 500 till 4 500 företag. 

5 Målet gäller totalt antal hektar som anläggs eller restaureras under programperioden. 

6 Restaurering av betesmarker och slåtterängar: Målet avser totalt antal hektar som restaureras under programperioden. 


Axel 3 Diversifiering och förbättrad 

livskvalitet på landsbygden 

Åtgärderna inom axel 3 har som mål att främja en 

ökad diversifiering av landsbygdens näringsliv, i 

syfte att främja sysselsättning, högre livskvalitet för 

dem som bor på landsbygdens samt ett hållbart nyttjande 

av landsbygdens samlade resurser. Åtgärder 

inom axel 3 är centrala för att programmet ska kunna 

främja en god utveckling av landsbygden som 

helhet. 

Måluppfyllelse och budgetutnyttjande 

I nedanstående tabell redovisas måluppfyllelsen enligt 

de omfattningsindikatorer som anges i programmet 

och budgetutnyttjande dvs. beviljade stöd 

i förhållande till budgetramen för hela programperioden 

2007-2013. Utfallen för 2007, 2008 och 2009 

redovisas dels separat och dels ackumulerat för treårsperioden. 

För att målet ska vara fullt uppfyllt bör 

måluppfyllelsen och budgetutnyttjande vara 42,8 %. 

Utfallen kan inte helt jämföras med målet för omfattningsindikatorerna 

eftersom utfallen endast anger 

antalet beviljade företagsstöd och projektstöd. 

Det behövs en mer omfattande utvärdering för att 

helt rätt bedöma utfallet. 

Den samlade bedömningen av axel 3 är att målet 

delvis är uppfyllt. Denna bedömning utgår från att 

den viktade måluppfyllelsen är 16 % och budgetutnyttjande 

35,8 % av programperioden. 

Beviljade medel har i jämförelse med 2008 förbättrats. 

För 2007-2008 hade av budgeterade medel för 

tvåårsperioden 171 mnkr inte utnyttjats. För perioden 

2007-2009 har beloppet sjunkit till 152 mnkr. 

Omfattningsindikatorerna har förbättrats under året 

med ökat antal företag och projekt som fått stöd. En 

bidragande orsak till detta kan vara att kravet på 

medfinansiering med andra offentliga medel utöver 

svenska statliga anslaget togs bort för privata aktörer 

under slutet av 2008. 

Åtgärderna för grundläggande tjänster, förnyelse 

och utveckling av byarna och bevarande och uppgradering 

av kulturarvet visar på lägre omfattning 

än planerat inom programmet. En orsak kan vara att 

en del av dessa projekt fångas upp och kanaliseras 

via Leader. Åtgärden för grundläggande tjänster får 

ökad betydelse kommande år eftersom ytterligare 

medel tillförs för bredbandsatsning. 

Av antalet hittills beviljade stöd är 1761 företagsstöd 

och 1 153 projektstöd. Företagsstöden har uppgått 

till 346 mnkr och projektstöden till 704 mnkr. 

68 

56

MILJÖ OCH OCH LANDSBYGD 

Tabell 24 

Axel 3 Diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden 


/Budget 

Mål Utfall Måluppfyllelse 

Stödåtgärd 2007-2013 2 2007 2008 2009 2007-2009 

/Budgetut- 

nyttjande 

Målvärde 

42,8 % 

Diversifiering till 

annan verksamhet 

än jordbruk 

Antal personer som fått stöd 2 450 3 32 225 270 527 21,5 % 

Budget/beviljat stöd, tkr 1 490 000 13 526 82 820 89 281 185 627 37,9 % 

Affärsutveckling i 

mikroföretag 

Antal mikroföretag med stöd 

som startat eller utvecklat sin 

verksamhet 

3 500 3 54 329 459 842 24,1 % 


Främjande av 

turistnäringen 

Antal nya turistverksamheter 

som fått stöd 

3 500 3 42 229 327 598 17,1 % 


Grundläggande 

tjänster 

Antal aktiviteter som fått stöd 945 3 23 79 105 11,1 % 


Förnyelse och 

utveckling av byarna 

Antal byar eller lokala grupper 

som genomfört verksamheter 

2 450 11 60 81 152 6,2 % 


Bevarande och 

uppgradering av 

kulturarvet 

Antal aktiviteter som fått stöd 1 225 7 31 55 93 7,6 % 


Utbildning och 

information 

Antal ekonomiska aktörer 

som deltagit 

105 000 912 3 742 3 164 7 818 7,4 % 



Förberedelse och 

genomförande av 

lokala utvecklingsstrategier 

Antal aktiviteter som fått stöd 200 3 12 46 14 72 36,0 % 

Antal deltagare 10 000 0 0 0 0 0,0 % 

Budget/beviljat stöd, tkr 1 15 000 2 403 12 907 921 16 231 108,2 % 

Summa Budget/beviljat stöd, tkr 1 2 933 792 76 376 522 704 451 393 1 050 473 35,8 % 

1 Inkl annan offentlig medfinansiering avser medfinansiering av projekt från kommuner, länsstyrelser, landsting, statliga myndigheter etc. utöver 

det stöd som beviljas av stödmyndigheterna. 

2 Budget enligt det godkända programmet omräknat till kursen 9,00 kr/euro. 

3 Omfattningsindikatorerna har reviderats under 2009. 

Jordbruksverket har beviljat medel om 117 mnkr. Se tabell 6. Resterande del har länsstyrelsen fattat beslut om. 


69 

57


Nationella projekt inom axel 3 

Jordbruksverket har även för åtgärder inom axel 3 

en egen budget för att besluta om projekt som har 

betydelse för hela landet och som inte är knutet till 

ett särskilt län. Nedan redovisas den del av respektive 

åtgärd som Jordbruksverket har beviljat medel 

till. 

Under 2009 har Jordbrukverket beviljat 30 projekt 

medel om totalt 40 mnkr. Totalt för åren 2007-2009 

har 91 projekt beviljats medel om totalt 113 mnkr. 

Beslutstakten för de nationella projekten inom 

axel 3 för följer budgeten enligt genomförandestrategin. 

Jordbruksverket är projektägare till ett projekt, 

Team Landsbygd som särskilt har till uppgift 

att underlätta införande av Leader i hela landet. 

Exempel på projekt med andra projektägare som 

beviljats medel under 2009 är Fiber till byn, Landsbygden 

behöver drivmedel, Klassdraget, Flyinge 

jobbmodell och Servicemodeller. 

Tabell 25 

Åtgärd 

Nationella Projekt, inom axel 3, beviljade stöd 2007-2009, fördelade per åtgärd, tkr 

Budget 

2007-2013 

2007 2008 2009 2007-2009 Budgetutnyttjande 

i %. 

Diversifiering till annan verksamhet 

än jordbruk 

Affärsutveckling i mikroföretag 

17 000 4 291 2 515 1 617 8 423 50 % 

58 000 16 003 15 199 7 077 38 279 66 % 

Främjande av turistnäringen 50 500 2 463 12 587 6 293 21 343 42 % 

Grundläggande tjänster 11 500 0 3 814 4 266 8 080 70 % 

Förnyelse och utveckling av 

byarna 

Bevarande och uppgradering 

av kulturarvet 

14 000 710 3 990 4 079 8 799 63 % 

8 150 0 1 000 1 746 2 747 34 % 

Utbildning och information 46 000 3 262 11 110 15 150 29 522 64 % 

Summa 205 150 26 729 50 216 40 228 117 173 57 % 


Axel 4 Leader 

Det övergripande målet för Leader är att främja ett 

effektivt genomförande av landsbygdsprogrammet 

genom det mervärde som följer av förankring, inflytande 

och samverkan på lokal nivå. Leadermetoden 

ska kunna tillämpas i hela landet och omfatta programmets 

alla insatsområden med särskilt fokus på 

axel 3 diversifiering och förbättrad livskvalitet på 

landsbygden. 

Måluppfyllelse och budgetutnyttjanden 

I tabellen nedan redovisas måluppfyllelsen enligt de 

omfattningsindikatorer som anges i programmet 

och budgetutnyttjande, dvs. beviljade stöd i förhållande 

till budgetramen för programperioden 2007- 

2013. Utfallen för 2007, 2008 och 2009 redovisas 

dels separat och dels ackumulerat för treårsperioden. 

För att målet ska vara fullt uppfyllt bör måluppfyllelsen 

och budgetutnyttjande vara 42,8 %. 

Den samlade bedömningen av axel 4 Leader är att 

målet delvis är uppfyllt. Denna bedömning utgår 

från att den viktade måluppfyllelsen är 19 % och 

budgetutnyttjande 19 % av hela programperioden. 

Beviljade medel har i jämförelse med 2008 förbättrats 

betydligt. För 2007-2008 hade av budgeterade 

medel för tvåårsperioden 678 mnkr inte utnyttjats. 

För perioden 2007-2009 har beloppet sjunkit till 

565 mnkr. 

Under 2009 blev samtliga 63 leaderområden i Sverige 

klara. 10 av dessa blev klara under det andra 

halvåret vilket innebär att dessa LAG fortfarande 

vid årets slut befinner sig i en inledningsfas. LAG:s 

arbete kan under året delas upp i två faser. De 42 

LAG som startades mellan 2007 och 2009 har 

kommit igång ordentligt med sina verksamheter och 

rutiner och arbetssätt fungerar bra. Under början av 

året noterades en mindre omsättning av verksamhetsledare 

och annan personal i dessa områden. Övriga 

områden har arbetat med att bygga upp sin or- 

70 

58


ganisation och utbilda både LAG och personal i metod- 

och handläggningsfrågor. Samtliga LAG har 

genomgått Jordbruksverkets utbildningar i dessa 

frågor. Utbildningarna kommer att genomföras under 

hela programperioden för att möta LAG:s behov 

vid nyrekryteringar. 

Leader täcker 98 % av Sveriges landsbygdsbefolkning, 

därmed kan vi konstatera att målet på 75 % 

med råge är uppnått. Den sammanlagda ytan på områdena 

är 408 145 km 2 , en måluppfyllnad på 136 %. 

Tabell 26 

Stödåtgärd 

Axel 4 Leader 


Mål Utfall Måluppfyllelse 

ackumulerat 

% 

2007-2013 2007 2008 2009 2007-2009 

Genomförande lokala 

utvecklingsstrategier 

Antal LAGgrupper 

Storlek på leaderområden, 

km 

60 1 42 20 63 105 % 

300 000 2 400 219 700 186 045 408 145 136 % 

Antal projekt 4 500 0 88 721 809 18 % 

Antal stödmottagare 

3 500 0 0 624 624 17,8 % 

Samarbete Antal projekt 300 0 2 24 26 8,7 % 

Driftskostnader LAG 

mm 

Antal LAG som 

deltar i samarbete 

Antal informations- 

inspirationsinsatser 

Antal deltagare 

aktiviteter 

60 0 2 15 17 28,3 % 

10 000 0 870 1 469 2 339 23,4 % 

210 000 0 10300 17 138 27 438 13,1 % 


71 

59



Tabell 27 Axel 4 Leader, programbudget 2007-2013 och beslut om stöd (inkl. offentlig medfinansiering) 


Budget Beviljat stöd inkl annan offentlig 

Medfinansiering, tkr 

Stödåtgärd 2007-2013 2007 2008 2009 2007-2009 


ackumulerat 

% 

Projekt inom axel 1 

Förbättra konkurrenskraften i 

jordoch skogsbrukssektorn 


Förbättra miljön och landskapet 


Diversifiering och livskvalitet 

99 977 0 1 056 9 361 10 417 10,4 % 

466 283 0 3 539 29 811 33 350 7,2 % 

1 233 617 0 37 436 266 179 303 615 24,6 % 

Samarbetsprojekt 100 000 0 96 4 242 4 348 4,4 % 

Driftskostnader LAG mm 474 966 0 19 047 81 768 100 815 21,2 % 

Summa 2 374 849 0 61 174 391 371 452 545 19,1 % 


Tekniskt stöd 

Tekniskt stöd, s.k. TA-medel, ingår i landsbygdsprogrammet. 

För programperioden uppgår den totala 

budgeten till 70 mmeuro eller 630 mnkr. Efter 

att programändringen av landsbygdsprogrammet 

har beslutats höjs beloppet till 119 mneuro eller 1 

070 mnkr. 

Användningen av TA-medel regleras i rådets förordning 

(EG) nr 168/2005, artikel 66. Enligt förordningen 

kan EJFLU finansiera förberedelser, administration, 

övervakning, utvärdering, information 

och kontroller. Användningen regleras också i kapitel 

16 i landsbygdsprogrammet samt i regleringsbrevet 

för Jordbruksverket. I årsrapporten för 

landsbygdsprogrammet 2007-2013 som årligen 

lämnas till EU-kommissionen, regeringen och övervakningskommittén 

kommer en redovisning av TAmedel 

att ske 

Under programperioden 2007-2013 har avsatts ca 

35 254 mnkr exkl. överskjutande nationell finansiering 

om ca 85 mnkr. Beloppet omfattar även finansiering 

från andra offentliga finansiärer än Jordbruksverket 

som exempelvis kommuner och landsting. 

Utbetalningar avseende programperioden 

kommer att pågå t.o.m. 2015 för beslutade projekt 

t.o.m. 2013. Miljöersättningar och kompensationsbidrag 

för stödåren 2006-2012 inom Axel 2 omfattas 

av programperiodens budget. 

I nedanstående tabell framgår gjorda utbetalningar 

(netto) under perioden 16 oktober 2006 t.o.m. den 

31 december 2009 som har belastat landsbygdsprogrammet 

fördelat på axelnivå och tekniskt stöd. Totalt 

har ca 12 129 mnkr utbetalats varav 5 597 mnkr 

finansieras av EU medan resterande ca 6 532 mnkr 

till huvuddelen har finansierats av staten via Jordbruksverket. 

Under räkenskapsåret 2009 har ca 

3 719 mnkr utbetalats varav ca 1 721 mnkr finansieras 

av EU. 

Utnyttjande av medel avsatta för 

landsbygdsprogrammet 

60 

72




Tabell 28 Redovisade utbetalningar inom 

Landsbygdsprogrammet 16/10- EU-delen inom programbudgeten uppgår till 

06—31/12-09 

1 825,6 mneuro motsvarande 16 430 mnkr. Från 

2010 höjs budgeten för EU-delen under programperioden 

till 1 953 mneuro motsvarande 17 578 mnkr. 

Åtgärd 

Totalt, Varav %-utnyttjande 

av 


Mnkr EU-del, 

Tabell 28 Redovisade utbetalningar inom total Programmet är fastställd utifrån en eurokurs om 

Landsbygdsprogrammet mnkr 16/10- budget 3 9 

EU-delen 

kr. Om kronans 

inom 

värde 

programbudgeten 

är lägre i de löpnade 

uppgår 

kvartalredovisningarna 

till 

06—31/12-09 

1 825,6 mneuro motsvarande 

mot EU under 

16 

perioden 

430 mnkr. 

utnyttjas 

Från 

Axel 1 1 458,6 722,4 29,2 % 

mindre 

2010 höjs 

än 

budgeten 

fastställda 

för 

EU-medel. 

EU-delen 

Hittills 

under programperioden 

till 1 953 

Åtgärd 

Totalt, Varav %-utnyttjande 

av nomsnittliga 

har den ge- 

Axel 2 

Mnkr 

9 809,5 1 EU-del, 

kursen 

mneuro 

legat 

motsvarande 

på 9,66 kr/euro. 

17 578 

Utnyttjandet 

mnkr. 

4 471,0 40,3 total % Programmet 

av beslutade 

är fastställd 

EU-medel 

utifrån 

inom 

en eurokurs 

landsbygdsprogrammets 

om 

mnkr 

budget 3 

Axel 3 434,8 195,3 14,8 % 

9 kr. Om kronans 

budget 

värde 

uppgår 

är lägre 

till 

i de 

hittills 

löpnade 

utbetalda 

kvartalredovisningarna 

5 596,9 mnkr vilket 

mot 

motsvarar 

EU under 

573,8 

perioden 

mneuro. 

utnyttjas 

Axel 1 1 458,6 722,4 29,2 % 

Av 

Axel 4 42,3 16,9 1,8 budgeten 

mindre än 

som 

fastställda 

gällt t.o.m. 

EU-medel. 

2009 har 

Hittills 

drygt 

har 

31 

den 

% 

genomsnittliga 

utnyttjats 

om man 

kursen 

exkluderar 

legat på 

erhållna 

9,66 kr/euro. 

förskott. 

Utnyttjandet 

av beslutade EU-medel inom landsbygds- 

Axel 2 9 809,5 1 4 471,0 40,3 % 

Tekniskt stöd 383,9 191,3 60,9 Axel 3 434,8 195,3 14,8 % 

Total 12 129,1 2, 5 596,9 34,4 Totalt 

programmets 

för EU:s 

budget 

Landsbygdsfond 

uppgår till 

(EJFLU) 

hittills 

t.o.m. 

utbetalda 

december 

5 596,9 


mnkr 

har 

vilket 

inklusive 

motsvarar 

förskott 

573,8 

drygt 

mneuro. 

24,2 

Av 

% 

Axel 4 42,3 16,9 1,8 % 

1 Därutöver har ca 82,6 mnkr utbetalats av Jordbruksverket i nationell 

överskjutande finansiering som inte omfattas av programriges 

utnyttjats 

budgeten 

i 

som 

genomsnitt 

gällt t.o.m. 

för samtliga 

2009 har 

EU-länder. 

drygt 31 % 

Sve- 

utnyttjats 


utnyttjande 

om man exkluderar 

ligger på över 

erhållna 

30 %. 

förskott. 

Tekniskt stöd 383,9 191,3 60,9 % 

budgeten. 

2 Inklusive gjorda utbetalningar av annan offentlig finansiär om ca 

Total 85,7 mnkr. 12 129,1 2, 5 596,9 34,4 % Totalt för EU:s Landsbygdsfond (EJFLU) t.o.m. december 

2009 har inklusive förskott drygt 24,2 % 

3 Från 2010 höjs programbudgeten för programperioden från 

35 254 mnkr till 36 549 mnkr. 

1 Därutöver har ca 82,6 mnkr utbetalats av Jordbruksverket i nationell 

utnyttjats i genomsnitt för samtliga EU-länder. Sveriges 

överskjutande finansiering som inte omfattas av program- 

utnyttjande ligger på över 30 %. 


budgeten. 

ar inom 

2 Tabell Inklusive 29 gjorda utbetalningar Utnyttjande av annan av EU-medel offentlig finansiär inom om Landsbygdsprogrammet ca 

16/10-06—31/12-09 

t 16/10- EU-delen 

85,7 mnkr. 

inom programbudgeten uppgår till 

3 Från 2010 höjs programbudgeten för programperioden från 2007 1 2008 2 2009 3 2010 4 TOTAL 

1 825,6 35 254 mnkr mneuro till 36 549 motsvarande mnkr. 16 430 mnkr. Från 

2010 EU-budget, höjs budgeten mneuro för EU-delen under programperioden 

till 1 953 mneuro motsvarande 17 578 mnkr. 

292,1 277,2 258,4 261,8 1 089,5 

%-utnyttjande 

av 

Tabell 

total 

Redovisat, 29 mneuro Utnyttjande av EU-medel inom Landsbygdsprogrammet 179,5 174,4 16/10-06—31/12-09 

105,9 114,0 573,8 

Programmet är fastställd utifrån en eurokurs om 

budget 3 9 

Erhållna 

kr. Om 

förskott 

kronans 

EU, 

värde 

mneuro 

är lägre i de löpnade kvartalredovisningarna 

mot EU under perioden utnyttjas 

2007 1 2008 2 2009 3 2010 4 TOTAL 

112,6 15,2 - - 127,8 

29,2 % 

EU-budget, mneuro 292,1 277,2 258,4 261,8 1 089,5 

mindre Summa än utnyttjad fastställda budget, EU-medel. mneuro Hittills har den genomsnittliga 

292,1 189,6 105,9 114,0 701,6 

40,3 % 

Redovisat, mneuro kursen legat på 9,66 kr/euro. Utnytt- 

jandet Utnyttjad av budget beslutade % EU-medel inom landsbygdsprogrammets 

179,5 

100 

174,4 

68,4 

105,9 

41,0 

114,0 

43,5 

573,8 

64,4 

Erhållna förskott budget EU, mneuro uppgår till hittills utbetalda 112,6 15,2 - - 127,8 

14,8 % 

Utnyttjad budget exkl förskott % 61,5 62,9 41,0 43,5 52,7 

5 596,9 mnkr vilket motsvarar 573,8 mneuro. Av 

1,8 % budgeten Summa utnyttjad 

Utbetalningar som (netto), gällt budget, 

mneuro t.o.m. mneuro 2009 har drygt 31 % utnyttjats 

om man exkluderar erhållna förskott. 

292,1 189,6 105,9 114,0 701,6 

1 644,8 1 663,6 1 106,3 1 182,1 5 596,9 

60,9 % 

Utnyttjad budget % 100 68,4 41,0 43,5 64,4 

Erhållna förskott EU, mnkr 1 040,8 143,0 - - 1 183,8 

34,4 % Totalt Utnyttjad för budget EU:s Landsbygdsfond exkl förskott % (EJFLU) t.o.m. december 

2009 har inklusive förskott drygt 24,2 % 

61,5 62,9 41,0 43,5 52,7 

Summa utnyttjad budget, mnkr 2 685,6 1 806,6 1 106,3 1 182,1 6 780,6 

verket i natioav 

programriges 

utnyttjande ligger på över 30 %. 

utnyttjats Utbetalningar 

Genomsnittskurs, i genomsnitt (netto), mneuro 

kr/euro för samtliga EU-länder. Sve- 

1 644,8 1 663,6 1 106,3 1 182,1 5 596,9 

9,19 9,53 10,45 10,37 9,66 

Erhållna förskott EU, mnkr 1 040,8 143,0 - - 1 183,8 

ansiär om ca 

1 Utbetalningar under perioden 16/10 2006-15/10 2007 

erioden från 

2 

Summa 

Utbetalningar 

utnyttjad 

under 

budget, 

perioden 

mnkr 

16/10 2007-15/10 2008 

3 Utbetalningar under perioden 16/10 2008-15/10 2009 

2 685,6 1 806,6 1 106,3 1 182,1 6 780,6 

4 Utbetalningar under perioden 16/10 2009-31/12 2009 

Genomsnittskurs, kr/euro 9,19 9,53 10,45 10,37 9,66 


l inom Landsbygdsprogrammet 1 Utbetalningar under 16/10-06—31/12-09 

perioden 2006-15/10 2007 

2007 1 2 Utbetalningar 

2008 2 under perioden 

2009 3 16/10 2007-15/10 

2010 4 2008 

3 Utbetalningar under perioden 16/10 2008-15/10 2009 TOTAL 

4 Utbetalningar under perioden 16/10 2009-31/12 2009 

292,1 277,2 258,4 261,8 1 089,5 


179,5 174,4 105,9 114,0 573,8 

112,6 15,2 - - 127,8 


292,1 189,6 105,9 114,0 701,6 

100 68,4 41,0 43,5 64,4 

73 

61 

61,5 62,9 41,0 43,5 52,7


Matlandet Sverige 

Regeringen har en vision om att Sverige ska bli det 

nya matlandet. En vision som innebär att vi ska placera 

oss bland de tio bästa i Europa när det gäller 

mat och måltidsupplevelser. Det är också en vision 

om en livskraftig landsbygd med fler och växande 

företag. Genom att uppfylla visionen kan 10 000 

nya arbetstillfällen skapas i Sverige samt att fördubbla 

livsmedelsexporten inom tio år. 

En stor del av satsningen går via landsbygdsprogrammet. 

Regeringen har avsatt 160 mnkr för stöd 

till projekt och företagsutveckling för sådana insatser 

som bidrar till att uppfylla visionen. Av dessa ska 

110 mnkr hanteras av länsstyrelsen för regionala 

insatser och 50 mnkr av Jordbruksverket för nationella 

projekt. 

Förutsättningar för jordbruk och livsmedelsförädling i 

norra Sverige 

Livsmedelsproduktionen i de nordliga stödområdena 

minskar något snabbare än i övriga landet. 

Men det finns stora skillnader i norra Sverige. Exempelvis 

har vissa nordliga stödområden en ökad 

produktion av mjölk och en generell lönsamhet på 

samma nivåer som delar av södra Sverige. En tydlig 

trend är att i stödområdets delar med sämst produktionsförutsättningar 

sker en kraftig minskning 

av antalet lantbruksföretag, jordbruksproduktionen 

och antalet betande djur. I den årliga rapporten om 

utfallet av det nationella stödet till jordbruket i norra 

Sverige beskrevs detta utförligare. För norra 

Sverige finns vissa helt nationellt finansierade stöd. 

De ligger utanför landsbygdsprogrammet men syftar 

liksom detta till att främja landsbygdsutveckling. 

Summan utbetalt nationellt stöd per år har totalt 

sett minskat sedan det infördes 1995. Mjölkproduktion 

är den sektor som den största delen av 

det nationella stödet går till. Enligt rapporten 2008 

minskade antalet ton mjölk som stödet betalades ut 

för från ca 402 000 ton till ca 390 000 ton, från 

2007 och 2008. Detta visar på en nedgång, på ca 

3 % i stödområden 1-3. 

Tabell 30 Utbetalt nationellt stöd 2007-2009 

i jämförelse med referensnivån. 

Referensnivån är utbetald stödnivå 

under 1993-1994, tkr. 

2007 2008 2009 

Produktionsform 

Ref.nivå Utbetalt Utbetalt Utbetalt 

Mjölk 2 275 870 241 885 234 895 234 074 

Transport mjölk 2 18 600 15 735 15 140 15 022 

Slaktsvin 2 14 170 10 865 11 245 10 662 

Smågrisar 4 400 1 675 1 850 1 736 

Ägg 2 2 400 2 090 1 905 1 900 

Getter 1 200 1 085 1 310 1 239 

Bär/grönsaker 2 030 975 1 210 1 113 

Potatis - 3 890 2 935 4 458 1 

Summa 318 670 278 200 270 490 270 204 

1 Variationen beror på att ersättningen för potatis lämnas per odlingsår, 

men att lantbrukare ibland får sin utbetalning efter årsskiftet. 

Samma gäller för smågrisar, getter och bär/grönsaker. 


74 

62

63 

djur

DJUR 

DJUR 

Djur 

I detta avsnitt redovisas Jordbruksverkets arbete 

inom djurhälsa, smittbekämpning, djurskydd samt 

distriktsveterinärernas verksamhet. Verksamheten 

relaterar i första hand mot inriktningsmålet De gröna 

näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande 

och hög etik. Verksamheten påverkar också målet 

om dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv. 




kapitel. 

Djurhälsa och smittbekämpning 

Mål 

Ett gott djurhälsotillstånd hos djur i människans I huvudsak uppfyllt (3) 

vård. 

Spridning av smittsamma djursjukdomar ska Fullt uppfyllt (4) 

förebyggas och smittor ska bekämpas hos djur 

i människans vård. 

Säkra livsmedel i Jordbruksverkets del av Fullt uppfyllt (4) 

livsmedelskedjan. 

Ett gott djurhälsotillstånd 

Bedömningen av måluppfyllelsen för djurhälsotillståndet 

görs utifrån uppgifter om kalvdödlighet och 

uppgifter om anslutning till de frivilliga salmonellakontrollprogrammen 

för nötkreatur och svin. Målet 

är att kalvdödligheten ska minska och att anslutningen 

till de frivilliga salmonellakontrollprogrammen 

ska öka. 

Kalvdödligheten speglar på ett tydligt sätt det övergripande 

hälsoläget i besättningarna. Uppgiften avser 

andel levande födda kalvar som dör inom en 

månad. Dödligheten varierar mellan olika raser och 

kön, här redovisas en totaluppgift. För 2008 var 

kalvdödligheten 2,2 % vilket är på samma nivå som 

2007 och 2006 då dödligheten var 2,1 %. 

En besättning som är ansluten till ett frivilligt salmonellakontrollprogram 

och som följer regelverket 

har en mindre risk att få in smittor vilket är positivt 

för djurhälsan. Bedömning av måluppfyllelsen görs 

utifrån anslutningen. Målet är att andelen anslutna 

besättningar ska öka. Ett första delmål är att minst 

hälften av besättningarna är anslutna. 

Andel besättningar som är anslutna till frivillig salmonellakontroll 

för nötkreatur är 14 %, och för svin 

41 %. Detta är en ökning jämfört med 2008 då anslutningen 

var 12 % för nötkreatur och 30 % för 

svin. 

Baserat på ovanstående resultat anser Jordbruksverket 

att målet i huvudsak är uppfyllt. 

Smittsamma djursjukdomar 

Bedömningen av måluppfyllelsen görs utifrån antalet 

utbrott. Målet är att Sverige ska hållas fritt från 

epizootiska sjukdomar. Högst tre epizootiska sjukdomar 

ska introduceras per år. Introducerade sjukdomar 

ska vara utrotade inom två månader, såvida 

de inte är vektorburna. Baserat på tillgängliga uppgifter 

anser Jordbruksverket att målet är fullt uppfyllt. 

Newcastlesjuka 

Newcastlesjuka påvisades den 6 november 2009 i 

en hönsbesättning med ca 20 000 föräldradjur i 

Skåne. Jordbruksverket beslöt enligt EG:s regelverk 

att upprätta skydds- och övervakningsområde runt 

den smittade besättningen samma dag. Hönsen avlivades 

dagen efter och en preliminär desinfektion 

63 76

DJUR 

av anläggningen utfördes nästkommande dag. Ingen 

spridning hade skett från anläggningen och en månad 

senare kunde skyddsområdet hävas och övergå 

i övervakningsområdet som i sin tur kunde hävas 

den 12 december. Sannolikt var det vilda fåglar som 

fört in smittan i besättningen. Sverige har sedan 

1995 haft ett eller två fall varje eller vartannat år av 

Newcastlesjuka, sannolikt har smittan spridits av 

vilda fåglar. Under 2008 konstaterades ett fall och 

under 2007 två fall av sjukdomen. 

Aviär influensa 

I den nationella övervakningen har det varit två positiva 

provsvar på fjäderfä för fågelinfluensa under 

2009 men i båda fallen har misstanken kunnat avskrivas. 

Djuren i de besättningar som misstänktes 

vara smittade har kunnat vistas ute och där sannolikt 

blivit smittade med influensa A-virus från vilda 

fåglar. Influensa A ger vid serologisk analys samma 

utslag som fågelinfluensa. Under 2007 och 2008 

konstaterades heller inga fall. 

Bekämpning av blåtunga 

Under 2009 fortsatte arbetet att bekämpa sjukdomen 

blåtunga. Blåtunga är en virussjukdom som 

drabbar idisslare. Jordbruksverket har under hela 

kampanjen haft ett klart syfte med bekämpningsarbetet; 

att utrota sjukdomen från Sverige. För att 

uppnå syftet är målsättningen att minst 80 % av den 

mottagliga populationen ska vara skyddad från 

sjukdom genom vaccination vid varje givet tillfälle. 

Jordbruksverket har också haft den uttalade målsättningen 

att bekämpningsarbetet ska bedrivas till 

en för staten så låg kostnad som möjligt. Under 

2009 har vaccinationskampanjen bedrivits som ett 

obligatorium för alla nöt- och fårbesättningar med 

över tio djur. 

Initialt skedde all vaccination i Jordbruksverkets 

regi. Under sommaren 2009 kompletterades detta 

med ett uppdrag till Svenska Djurhälsovården AB 

att ansvara för vaccineringen av får, lamm och kalvar. 

Under sommaren genomfördes en upphandling 

av vaccinationsarbetet. Flera aktörer, privata veterinärer, 

distriktsveterinärorganisationen samt ett antal 

aktörer från näringen, lämnade in anbud. Från och 

med hösten 2009 bedriver två aktörer vaccinationsarbetet; 

Distriktsveterinärerna i Skåne och Blekinge 

samt AB Svenska Vaccinationscentralen i det övriga 

vaccinationsområdet. Dessa båda aktörer vann 

upphandlingen och snittkostnaden per vaccination 

är ungefär 48 kr inklusive vaccin. 

Jordbruksverket har fortsatt det administrativa arbetet 

vad gäller hantering av registerhantering, utredning 

av biverkningar och processen kring djurägare 

som vägrar låta vaccinera sina djur m.m. Parallellt 

med vaccinationsarbetet driver Jordbruksverket 

även sjukdomsövervakning samt det viktiga arbetet 

med att visa att Sverige är fritt från cirkulation av 

det sjukdomsalstrande viruset. Det sistnämnda arbetet 

är en mycket viktig del för att Sverige ska erhålla 

statusen sjukdomsfrihet i EU. 

Tabell 31 Antal fall 1 av epizootiska sjukdomar 

Sjukdom 2007 2008 2009 

Blåtunga hos nötkreatur - 27 2 - 

Blåtunga hos får - 3 - 

BSE hos nötkreatur - - - 

NOR 98 hos får 2 - 2 

PRRS hos gris 7 - - 

Aviär influensa - - - 

Newcastle hos fjäderfä 2 1 1 

IPN hos fisk 2 - - 

Mjältbrand - 1 - 

Totalt 13 30 3 

1 Med antalet fall avses de antal besättningar i vilka aktuellt smittämne 

har påvisats. Det behöver inte vara liktydigt med kliniska 

symptom på sjukdom. 

2 Under vektorfri period 2009 har två kalvar fötts som smittats under 

2008. (I årsredovisningen 2008 redovisades 25 fall.) 


Säkra livsmedel i Jordbruksverkets 

del av livsmedelskedjan 

Bedömning av måluppfyllelsen görs utifrån uppfyllelsegrad 

av kontrollplanen för foder. Målet är att 

samtliga planerade kontroller ska genomföras och 

att avvikelserna ska minska. Kontrollplanen för 

2009 innehöll 350 besök hos fodertillverkare och 

foderimportörer. Under året har 351 antal besök genomförts. 

Salmonella i foderråvaror och foderblandningar 

rapporteras både från företagens egenkontroll och 

från offentlig kontroll. Det enda positiva prov i färdigt 

foder som hittades under 2009 var i ett parti 

torkade grisöron, avsedda som foder för hundar. 

Partiet stoppades innan det levererades till butik. 

Jordbruksverket kommer att redovisa slutliga kon 

77 

64

DJUR 

troll- och analysresultat i ”Foderrapporten” april 

samt som en del av rapporteringen inom ramen för 

nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan som 

lämnas till EU-kommissionen den 30 juni 2010. 

Jordbruksverket arbetar aktivt med olika projekt 

och program för att minska antalet utbrott av zoonoser 

och minska riskerna för att de sprids från djur 

till människa. De zoonoser som Jordbruksverket 

jobbar mest aktivt med är salmonella och EHEC. 

Baserat på ovanstående resultat anser Jordbruksverket 

att målet är fullt uppfyllt. 

Djurskydd 

Mål 

Ökad kunskap om djurskydd. Forsknings- Delvis uppfyllt (2) 

och utvecklingsprojekt av hög kvalitet 

En likvärdig och rättssäker djurskyddskontroll Systemet - I huvudsak uppfyllt (3) 

med hög kvalitet i hela landet. Antal kontroller - Delvis uppfyllt (2) 

Ökad kunskap om djurskydd samt 

forsknings- och utvecklingsprojekt 

av hög kvalitet 

Bedömningen av måluppfyllelsen för ökad kunskap 

om djurskydd samt forsknings- och utvecklingsprojekt 

av hög kvalitet görs utifrån indikatorerna projekt 

som har relevans för de områden som Jordbruksverket 

prioriterat och antal publicerade artiklar 

eller motsvarande från de projekt som Jordbruksverket 

beviljat medel. 

Jordbruksverkets ambition är att stödja forskningsprojekt 

för djurskyddsbefrämjande åtgärder som har 

hög vetenskaplig kvalitet och ett tydligt djurskyddsperspektiv. 

De områden där Jordbruksverket bedömer 

att behovet av forskning eller utvecklingsprojekt 

varit särskilt stort 2009, på grund av de regeringsuppdrag 

som myndigheten fått, var kastration 

av gris och ren samt riskbaserad bedömning av 

djurvälfärd. Utöver detta är slakt av fisk, ljussättning 

i fjäderfästallar och djurtransporter viktiga områden 

där verket bedömt att ökad kunskap är nödvändig 

inför utvecklingen av föreskrifter. 

Under 2009 har Jordbruksverket betalat 6 mnkr till 

tolv projekt inom området djurskyddsbefrämjande 

åtgärder. Av dessa har åtta projekt direkt koppling 

till 2009 års prioriterade områden. Under 2009 har 

en artikel från ett projekt som Jordbruksverket/Djurskyddsmyndigheten 

bidragit till publicerats. 

För projekt som beviljats av Djurskyddsmyndigheten 

finns inte krav på redovisning av publicerade 

artiklar i samband med slutredovisning. 

De forskningsprojekt som Jordbruksverket har finansierat 

under 2009 kommer att slutrapporteras 

under perioden 2010-2012. När slutrapporter kommer 

till Jordbruksverket granskas dessa av de 

forskningsansvariga och ämnesberörda handläggarna. 

Populärvetenskapliga sammanfattningar av resultaten 

från avslutade projekt publiceras på Jordbruksverkets 

webbplats. Under 2009 har sammanfattningar 

från ett projekt publicerats på webbplatsen. 

Jordbruksverket bedömer att målet delvis uppfyllt. 

Djurskyddskontroll 

Målet är en likvärdig och rättssäker djurskyddskontroll 

med hög kvalitet i hela landet. 

Bedömning av måluppfyllelse för djurskyddskontrollen 

redovisas i två delar. Dels hur väl systemet 

för kontrollverksamheten kan anses stödja verksamheten. 

Dels hur många kontroller som länsstyrelserna 

har genomfört under 2009 och hur stor del 

av dessa som var gjorda utifrån en riskvärdering. I 

denna parameter värderas också antalet omhändertagande 

av djur samt antalet djurförbud som länsstyrelserna 

beslutat om. 

Ansvaret för djurskyddskontrollen flyttades den 1 

januari 2009 från kommunerna till länsstyrelserna. 

Överflyttningen innebar stora förändringar för personalen 

i form av ny arbetsplats, nya rutiner och 

nytt arbetssätt med checklistor med mera. Länsstyrelserna 

fick ta över en stor mängd öppna ärenden 

78 

65

DJUR 

DJUR 

från kommunerna. Under 2009 har länsstyrelserna 

prioriterat att avsluta de öppna ärendena och att 

hantera anmälningsärenden. Sammantaget har 2009 

varit ett övergångsår. 

System som stödjer kontrollverksamheten 

Jordbruksverket har i uppgift att samordna kontrollmyndigheterna 

samt att ge stöd, råd och vägledning. 

Jordbruksverket har tillsammans med länsstyrelserna 

i projekt ELOF under 2009 arbetat fram kontrollvägledningar 

för länsstyrelsernas kontroll inom 

flera områden. Det finns en allmän kontrollvägledning 

som beskriver övergripande hur kontrollen bör 

göras och motsvarande vägledning som beskriver 

hur djurskyddsärenden bör handläggas. Utöver detta 

har djurslagsspecifika kontrollvägledningar med 

checklistor arbetats fram för bland annat nötkreatur, 

djurtransporter, sällskapsdjur och försöksdjur. Totalt 

har 14 specifika kontrollvägledningar arbetats 

fram. Jordbruksverket och länsstyrelserna har 

gemensamt utvecklat IT-stöd för att på ett bra sätt 

kunna hantera, registrera och utvärdera genomförda 

kontroller. Detta sker i djurskyddskontrollregistret 

som förvaltas av Jordbruksverket och i Platina som 

är en del av länsstyrelsernas ärendehandläggningssystem. 

Under 2009 genomförde Jordbruksverket 

utbildningar för länsstyrelsernas personal om de nya 

kontrollvägledningarna och om IT-stödet. Totalt 

deltog ca 250 personer. Ett nyhetsbrev som riktar 

sig till personer som jobbar med djurskyddskontrollen 

startades under 2009 liksom ett diskussionsforum 

på det gemensamma Intranätet. 

Arbetet med att bygga upp ett bra stöd för kontrollverksamheten 

fortsätter med framtagande av ytterligare 

kontrollvägledningar, utveckling av funktionalitet 

i IT-stödet och aktiviteter för att höja kvaliteten 

och likvärdigheten i kontrollen. Jordbruksverket bedömer 

att målet är i huvudsak uppfyllt. 

Antal kontroller 

Under 2009 utfördes ca 12 700 kontroller av länsstyrelserna. 

Antalet kända kontrollobjekt i landet är 

ca 87 000. Andel kontroller utvalda utifrån en riskvärdering 

bör utgöra merparten av länsstyrelsens 

kontroller. Målet är att kontrollen ska vara riskbaserad. 

Länsstyrelserna anger att 13 % av kontrollerna 

gällde objekt som länsstyrelserna valt utifrån en 

riskvärdering. 

Jordbruksverket är, på grund av den nyligen genomförda 

omorganisationen av djurskyddskontrollen 

och de uppstartsproblem som detta medfört, inte 

berett att kvantifiera målet mer precist än så. Antalet 

omhändertaganden och djurförbud bör, utifrån 

antagandet att vi har en god offentlig kontroll som 

förmår att upptäcka och hantera de fall där djur behandlas 

illa innan åtgärder som omhändertaganden 

och djurförbud är nödvändiga, inte öka. Under 2009 

har länsstyrelserna beslutat om ett stort antal föreläggande 

och djurförbud i förhållande till antalet 

genomförda kontroller. Antalet beslut om omhändertagande 

av djur är proportionellt sett mycket 

stort och gäller i 86 % av besluten ej livsmedelsproducerande 

djur, det vill säga olika typer av sällskapsdjur. 

Ett rimligt antagande är att den inriktning 

som länsstyrelsernas kontroll har haft (anmälningar 

och gamla ärenden) har inneburit fokus på denna 

typ av djurhållning. Jordbruksverket kommer att 

analysera detta vidare. Jordbruksverket bedömer att 

målet är delvis uppfyllt. 

Den offentliga djurskyddskontrollen för 2009 kommer 

att redovisas mer i detalj som en del av rapporteringen 

inom ramen för nationella kontrollplanen 

för livsmedelskedjan som lämnas till EUkommissionen 

den 30 juni 2010. 

Tabell 32 

Djurskyddskontroll 

2007 2008 2009 1 

Antal årsarbetskrafter 172 183 174 

Antal genomförda kontroller 

Antal beslut om förelägganden 

Antal beslut om omhändertaganden 

Antal beslut om djurförbud 

22 813 23 018 12 731 

1 071 1 323 1 011 

416 424 629 

163 212 175 

1 Uppgifterna är preliminära. För slutliga uppgifter hänvisas till rapporteringen 

inom ramen för nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan. 


De djurförsöksetiska nämnderna 

I tabellen nedan redovisas omfattningen av den 

etiska prövningen av planerade djurförsök under 

2007, 2008 och 2009. De beslutade ansökningarna 

är uppdelade på godkända, godkända med villkor 

samt avslagna. I tabellen redovisas också antalet 

godkända ansökningar där ledamöter har reserverat 

sig mot godkännandet. Godkända med villkor innebär 

att nämnderna, i sina bindande beslut, frångått 

den beskrivning av försöket som lämnats i ansökan, 

eller att nämnderna i något annat avseende lämnat 

kompletterande anvisningar om hur försöket ska 

genomföras. Det antal beslut som överklagats av 

sökanden redovisas också. 

79

DJUR 

DJUR 

Tabell 33 Antal ansökningar till de djurförsöksetiska 

nämnderna 

2007 1 2008 2009 

Tabell 33 Antal ansökningar till de djurförsöksetiska 

ärenden nämnderna 790 

Antal 

2007 1 1 921 2 

2008 

1 948 


Godkända ärenden 507 1 386 1 311 

DJUR 

Godkända Antal ärenden med villkor 199 790 1 921 476 2 1474 

948 

Avslag Godkända ärenden 507 15 1 386 20 1 311 25 

Ärenden Godkända med med reserva villkor 199 89 197 476 245 474 

tioner Avslag 15 20 25 

Överklagade Ärenden med beslut reserva 89 0 197 1 245 1 

1 Avser perioden 1 juli – 31 december 2007 

tioner 

2 Förändrad siffra gentemot tidigare rapportering avseende 2008 för att över- 

Överklagade rensstämma med beslut rapporteringssättet 20070 och 2009. 1 1 

Källa: 1 Avser Jordbruksverket 

perioden 1 juli – 31 december 2007 

2 Förändrad siffra gentemot tidigare rapportering avseende 2008 för att överrensstämma 

med rapporteringssättet 2007 och 2009. 


Rikstäckande djurhälsovård 

Rikstäckande djurhälsovård 

Distriktsveterinärerna ska 

- Svara för kostnadseffektiv rikstäckande 

akut djursjukvård, epizootiberedskap och 

förebyggande djurhälsovård primärt för jordoch 

Distriktsveterinärerna 

skogsbrukets djur. 

ska 

Svara för kostnadseffektiv rikstäckande 

- Alla djur får djursjukvård om det finns djurskyddsskäl 

akut djursjukvård, 

eller där 

epizootiberedskap 

annan veterinärvård 

och 

inte 

förebyggande 

kan anvisas, 

djurhälsovård 

oavsett tidpunkt 

primärt 

på 

för 

dygnet. 

jordoch 

skogsbrukets djur. 

- Alla djur får djursjukvård om det finns djurskyddsskäl 

eller där annan veterinärvård 

inte kan anvisas, oavsett tidpunkt på dygnet. 

Kostnadseffektivitet 

Tabell 34 

Kostnadseffektivitet 


- I huvudsak uppfyllt (3) – kostnadseffektivitet 

- Fullt uppfyllt (4) – rikstäckande akut djursjukvård 

- Fullt uppfyllt (4) – epizootiberedskap 

- 


I huvudsak uppfyllt (3) – förebyggande djurhälsovård 

- I huvudsak uppfyllt (3) kostnadseffektivitet 

- Fullt uppfyllt (4) – rikstäckande akut djursjukvård 

- Fullt uppfyllt (4) – epizootiberedskap 

- I huvudsak uppfyllt (3) – förebyggande djurhälsovård 

Kostnadsindex 1 per behandling 

År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 

Antal behandlingar samtliga djurslagstyper 3 469 872 483 862 468 078 478 250 459 208 

Kostnader 

Tabell 34 Kostnadsindex 1 per behandling 

413 054 000 430 624 000 454 763 000 474 992 667 506 082 000 

Kostnad per behandling 

År 2005 

879 

År 2006 

890 

År 2007 

972 

År 2008 

993 

År 2009 

1 102 

Antal behandlingar samtliga djurslagstyper 3 

Index 

469 872 

113 

483 862 

115 

468 078 

125 

478 250 

128 

459 208 

142 

Kostnader 3 

PLO-index 2 utan produktivitetsavdrag 

413 054 000 

113 

430 624 000 

116 

454 763 000 

120 

474 992 667 

122 

506 082 000 

124 

Kostnad per behandling 

PLO-index 1 med produktivitetsavdrag 

879 

109 

890 

111 

972 

113 

993 

114 

1 102 

115 

Index 113 115 125 128 142 

1 PLO-index Basår är 2001. 2 utan produktivitetsavdrag 113 116 120 122 124 

2 PLO-indexserien utgår från de generella PLO-talen med viktningen löner 70 %, lokaler 10 % och övriga förvaltningskostnader 20 %. Produktivitetsavdraget 

1 med ingår produktivitetsavdrag i komponenten löner. Källa: Finansdepartementets 109 budgetavdelning 111 

PLO-index 

3 Vaccinationer mot blåtunga ingår inte i statistiken 

113 114 115 

Källa: 1 Basår Jordbruksverket 

är 2001. 

2 PLO-indexserien utgår från de generella PLO-talen med viktningen löner 70 %, lokaler 10 % och övriga förvaltningskostnader 20 %. Produktivitetsavdraget 

ingår i komponenten löner. Källa: Finansdepartementets budgetavdelning 


Källa: Jordbruksverket 80 

67

DJUR 

DJUR 

Under de senare åren har kostnadsindex stigit mer 

Under än PLO-index. senare En åren viss har försiktighet kostnadsindex bör stigit användas mer 

än vid PLO-index. jämförelsen En med viss PLO-index försiktighet eftersom bör användas indexen 

vid har olika jämförelsen kostnadsstrukturer. med PLO-index Orsaken eftersom till de indexen ökade 

har kostnaderna olika kostnadsstrukturer. år 2008 och 2009 Orsaken är framförallt till de ökade 

kostnaderna personalkostnader, år 2008 vilket och 2009 förklaras är framförallt av löneökningar ökade 

personalkostnader, och ökat antal anställda. vilket förklaras Arbetsmiljökraven löneökningar inom 

och verksamheten ökat antal gör anställda. det svårt Arbetsmiljökraven att kostnadsoptimera inom 

verksamheten veterinärstationerna gör det till svårt ett minskat att kostnadsoptimera 

djurunderlag. 

veterinärstationerna Det krävs minst fyra till veterinärer ett minskat per beredskapsområde 

krävs vilket minst gör att fyra de veterinärer fasta kostnaderna per beredskapsom- 

inom verk- 

djurunderlag. 

Det 

råde samheten vilket är gör höga. att Kostnad de fasta per kostnaderna behandling inom påverkas verksamheten 

också av är att höga. behandlingarna Kostnad per har behandling blivit mer påverkas omfattande. 

Ökad av att användning behandlingarna av diagnostiska har blivit mer hjälpmedel omfat- 

också 

tande. (t.ex. blodanalys, Ökad användning ultraljud av diagnostiska och röntgen) hjälpmedel förbättrar 

(t.ex. kvaliteten blodanalys, i det kliniska ultraljud arbetet. och röntgen) Till följd förbättrar av detta 

kvaliteten ökar även i kostnaden. det kliniska Veterinärsektorn arbetet. Till följd har av investerat 

kraftigt även kostnaden. i diagnostiska Veterinärsektorn hjälpmedel under har investe- 

senare 

detta 

ökar 

rat år. Det kraftigt bör i även diagnostiska noteras att hjälpmedel kvaliteten under på utfört senare arbete 

Det inte bör heller även har noteras vägts att in. kvaliteten Verksamheten på utfört har på- 

ar- 

år. 

bete verkats inte av heller den har kraftiga vägts konjunkturnedgången in. Verksamheten har som påverkats 

skett under av den året kraftiga och antalet konjunkturnedgången förrättningar har minskat. 

under Under året året och har antalet därför förrättningar ett kostnadsbespa- 

har mins- 

som 

skett 

kat. ringsprogram Under påbörjats året har där därför fokus ett sätts kostnadsbesparingsprogram 

de fasta kostnaderna. påbörjats där fokus sätts på att sänka 

på att sänka 

de fasta kostnaderna. 

Målet för kostnadseffektivitet är i huvudsak uppfyllt 

Målet mot bakgrund för kostnadseffektivitet av de kvalitetsförbättrande är i huvudsak åtgärder uppfyllt 

mot som redovisats bakgrund av ovan. de kvalitetsförbättrande åtgärder 

som redovisats ovan. 

Behandlingar per djurslag och genomsnittspris 

Behandlingar per 

per 

djurslag 

behandling 

och genomsnittspris 

per behandling 

Den långsiktiga trenden för antalet behandlingar 

Den inom långsiktiga animalieproduktionen trenden för är antalet minskande. behandlingar Antalet 

inom mjölkkobesättningar animalieproduktionen har fortsatt är minskande. att och Antalet det 

mjölkkobesättningar är troligt att denna trend har kommer fortsatt att minska fortsätta. och det 

är troligt att denna trend kommer att fortsätta. 

Tabell 35 Antal behandlingar per djurslag 

Tabell 35 

Djurslag 

Antal behandlingar per djurslag 

2007 2008 2009 

Djurslag 

Lantbrukets 

2007 

155 586 

2008 

153 230 


142 707 

Lantbrukets 

djur 

155 586 153 230 142 707 

Hästar djur 

99 593 105 290 98 961 

Hästar Sällskapsdjur 207 99 238 593 214 105 385 290 214 98 961 294 

Sällskapsdjur Ej angivet 2075 238 661 2145 385 345 214 3 246 294 

Ej djurslag angivet 

5 661 5 345 3 246 

djurslag Totalt 468 078 478 250 459 208 

Totalt 468 078 478 250 459 208 


12 Vaccinationer Ej angivet djurslag mot blåtunga består av ingår officiella inte i statistiken uppdrag, uppdrag till djurhälsoorganisationer 

angivet djurslag består och uppdrag av officiella till andra uppdrag, myndigheter. uppdrag till djur- 

2 Ej 

hälsoorganisationer och uppdrag till andra myndigheter. 



Rikstäckande akut djursjukvård 

Rikstäckande akut djursjukvård 

Målet för ”rikstäckande akut djursjukvård” är fullt 

Målet uppfyllt. för Den ”rikstäckande bedömningen akut gör djursjukvård” Jordbruksverket är fullt utifrån 

en kundundersökning Den bedömningen samt gör Jordbruksverket att få klagomål av- 

ut- 

uppfyllt. 

ifrån seende en bemanningen kundundersökning har kommit samt att in få från klagomål kunder och avseende 

medarbetare bemanningen över hela har landet. kommit Distriktsveterinärerna 

in från kunder och 

täcker medarbetare hela landet över hela för officiella landet. Distriktsveterinärerna 

uppdrag och smittskyddsberedskap. 

hela landet För för officiella akut djursjukvård uppdrag och finns smitt- 

det 

täcker 

skyddsberedskap. privata aktörer i flera För distrikt akut djursjukvård och en del även finns med det 

privata beredskap aktörer för akuta i flera sjukdomsfall. distrikt och en I del vissa även fall med har 

beredskap Jordbruksverket för akuta behövt sjukdomsfall. ta uppdrag i I distrikt vissa fall där beredskapen 

normalt behövt upprätthålls ta uppdrag av privata i distrikt aktörer. där be- 

har 


redskapen normalt upprätthålls av privata aktörer. 

Kundundersökning 

Kundundersökning 

En kundundersökning under 2009 visar att kunderna 

kundundersökning är nöjda med Distriktsveterinärerna. under 2009 visar Det att kund- 

gäller 

En 

erna för alla är nöjda kunder, med oavsett Distriktsveterinärerna. vilket djurslag de Det har gäller och 

för oavsett alla vilken kunder, tidpunkt oavsett vilket på dygnet djurslag de de anlitat har och distriktsveterinärerna. 

vilken tidpunkt Generell på dygnet nöjdhet de mäts anlitat med di- 

oavsett 

striktsveterinärerna. NKI som ett standardiserat Generell nöjdhet index. Här mäts får med Distriktsveterinärerna 

som ett standardiserat mycket bra index. betyg jämfört Här får med Di- 

NKI 

striktsveterinärerna andra branscher. mycket bra betyg jämfört med 

andra branscher. 

I kundundersökningen ställdes även frågor om hur 

I kunderna kundundersökningen upplever Distriktsveterinärernas ställdes även frågor tillgänglighet, 

d.v.s. upplever nåbarheten. Distriktsveterinärernas Här betygen sämre tillgäng- 

men 

om hur 

kunderna 

lighet, kan ändå d.v.s. anses nåbarheten. som tillfredsställande. Här är betygen Förändringar sämre men 

kan i frågeformuleringar ändå anses som tillfredsställande. gällande Tillgänglighet Förändringar har 

i gjorts frågeformuleringar mellan år 2008 och gällande 2009. Tillgänglighet har 

gjorts mellan år 2008 och 2009. 

Tabell 36 Kundundersökning 2009, Nöjd 

Tabell 36 

Kundundersökning Index (NKI) 1 och 2009, Tillgänglighet 

Nöjd 

Kund Index (NKI) 1 och Tillgäng- 

lighet 2 

2008 2008 2009 2009 

Kundgrupp 

2008 

Kontakt 

2008 

Ej kontakt 


Kontakt 


Ej kontakt 

Kundgrupp med Kontakt jour 

med jour Ej kon- 

med 

jour takt med 

jour 

med Kontakt 

jour med 

jour 

kon- 

med 

Ej 

takt jour med 

jour 

Nöjd Kund 

77 78 75 76 

Nöjd IndexKund 

77 78 75 76 

Index 

Tillgänglighet 68 69 66 59 

Tillgänglighet 68 69 66 59 

1 NKI byggs upp av tre fasta frågor som fokuserar på: nöjdhet allmänt 

NKI sett, byggs nöjdhet upp av i relation tre fasta till frågor förväntningarna som fokuserar och på: nöjdhet nöjdhet i rela- 

all- 

1 

mänt tion till sett, en ideal nöjdhet leverantör. i relation Skalan till förväntningarna är 1-100, där och 100 nöjdhet är högts i relation 

betyg. 

2 Tillgänglighet till en ideal leverantör. byggs upp Skalan av fyra frågor; är 1-100, de där har 100 hög är tillgänglighet, högts betyg. 

2 det Tillgänglighet är lätt att komma byggs i kontakt upp av fyra med frågor; dem under har telefontid hög tillgänglighet, respektive 

det efter är telefontid lätt att komma och de i kontakt har bra telefontider. 

med dem under telefontid respektive 

efter telefontid och de har bra telefontider. 

Källa: Centrum för marknadsanalys AB och Svenskt Kvalitetsindex 

Källa: Centrum för marknadsanalys AB och Svenskt Kvalitetsindex 

Bemanning 

Bemanningen har upprätthållits i alla praktikområden 

året runt, dygnet har upprätthållits runt. Det har i alla i år praktikområ- 

varit lättare 

Bemanningen 

den att rekrytera året runt, veterinärer dygnet runt. än Det för några har i år varit sedan, lättare men 

att det rekrytera kräver fortfarande veterinärer stora än för insatser. några år Detta sedan, innefat- men 

det kräver fortfarande stora insatser. Detta innefat- 

68 81 

68

DJUR 

tar kontinuerliga kontakter med veterinärstudenter i 

Sverige, Norge, Danmark, Ungern och Slovenien. 

Rekrytering av veterinärstudenter för att lösa bemanningen 

under semesterperioden har stor betydelse. 

För att öka rekryteringsbasen erbjuds studenter 

tidigt i utbildningen praktik hos Distriktsveterinärerna. 

För att ytterligare säkerställa kompetensförsörjningen 

satsar Jordbruksverket på kompetensutveckling. 

Samarbetet med Sveriges Lantbruksuniversitet 

har fortsatt på flera plan för att förbättra 

nyutexaminerade veterinärers kliniska kompetens 

på lantbrukets djur. Veterinärstudenter har erbjudits 

praktik och undervisats av distriktsveterinärer. 

Jordbruksverket deltar också i utbildningen av de 

utländska veterinärer som behöver tilläggsutbildning. 

Ett annat sätt att stärka kompetensförsörjningen 

inom organisationen är satsningen på utvecklingstjänster. 

Dessa tjänster innebär att veterinärerna under 

två år deltar i utbildning 25 % av tiden. Under 

2009 har ytterligare åtta utvecklingstjänster tillsatts, 

nu finns totalt 15 anställda med utvecklingstjänst. 

Epizootiberedskap 

Under hösten 2009 har en större satsning gjorts för 

att öka fokus på de största kunderna i varje praktikområde. 

De största kunderna har i de flesta fall 

mjölkbesättningar och de kan erbjudas nya tjänster 

med klart fokus på förebyggande arbete. Regelbundna 

besök med undersökningar av kor som har 

ökad risk för sjukdom ger underlag för rådgivning 

och samtidigt förhindra att dessa blir kliniskt sjuka. 

Det ordnades regionala träffar på sammanlagt 16 

platser där dessa metoder visades och diskuterades. 

Som ett delmått på utvecklingen av det förebyggande 

djurhälsoarbetet kan antalet hämtningar av 

besättningsuppgifter från databasen hos Svensk 

Mjölk, s.k. Individjuver användas. 

Tabell 37 

Antal hämtade kor i individjuverprogrammet 

2007 2008 2009 

Antal kor 119 404 117 706 146 400 

Källa: Svensk Mjölk 

Distriktsveterinärerna har under 2009 deltagit i bekämpandet 

av epizootiska sjukdomar. Under året 

har stort antal medarbetare deltagit i vaccinering 

mot Blåtunga. Under hösten hanterade Distriktsveterinärerna 

ett mindre utbrott av fjäderfäsjukdomen 

Newcastle Disease på en anläggning i södra Skåne. 

Sanering och smittspårning har skett med stöd av de 

rutiner som byggts upp under senare år för hantering 

av sjukdomen. 

Förebyggande djurhälsovård 

Målet att svara för ”förebyggande djurhälsovård” 

bedömer Jordbruksverket som i huvudsak uppfyllt. 

Bedömningen görs utifrån utvecklingssamtal de 

satsningar som Distriktsveterinärerna gjort under 


Distriktsveterinärerna har i samarbete med Svensk 

Mjölk förbättrat kompetensen inom förebyggande 

djurhälsovård. Under året har projektet Djurhälsa 

2012 startats upp tillsammans med Svensk Mjölk. 

Syftet med detta är att stärka hälsoläget och förbättra 

ekonomin inom de svenska mjölkbesättningarna. 

Under våren 2009 har det anordnats två utbildningar 

för 45 veterinärer med fokus på praktiskt besättningsarbete 

och det var huvudsakligen yngre 

veterinärer som genomgick dessa. 

82 

69

DJUR 

DJUR 

DJUR 

Övrig rapportering inom djurområdet 



De husdjursgenetiska resurserna i 

De Sverige husdjursgenetiska resurserna i 

De Sverige husdjursgenetiska resurserna i 

Sverige Handlingsplanen för långsiktigt uthållig förvaltning 

Handlingsplanen av svenska husdjursgenetiska för långsiktigt resurser uthållig har förvaltning antagits av 

Handlingsplanen av Jordbruksverket svenska husdjursgenetiska i juni för långsiktigt 2009. Arbetet resurser uthållig med har att förvaltning antagits genom- av 

av Jordbruksverket svenska husdjursgenetiska i juni 2009. Arbetet resurser med har att antagits genom- av 

Jordbruksverket föra handlingsplanen i juni påbörjades 2009. Arbetet under med 2009. att genom- Sverige 

föra använder handlingsplanen FAO:s system påbörjades 8 för bedömning under 2009. av hotstatus Sverige 

föra använder husdjur handlingsplanen FAO:s i världen. system påbörjades I bilaga 8 för bedömning redovisas under 2009. status av hotstatus Sverige för de 

för svenska använder husdjur raserna FAO:s i världen. för system vilka I bilaga 8 för Sverige bedömning redovisas har ett status av bevarandeansvar. 

husdjur Alla raserna i djurslag världen. för vilka och I bilaga raser Sverige redovisas är ännu har ett inte status bevarande- 

kategori- 

för svenska ansvar. serade. Alla raserna djurslag för vilka och raser Sverige är ännu har ett inte bevarande- 

kategori- 

hotstatus för för svenska 

ansvar. serade. Alla djurslag och raser är ännu inte kategoriserade. 

Behörighetsprojektet 



Den 1 januari 2010 träder lagen (2009:302) om verksamhet 

1 januari inom djurens 2010 träder hälso- lagen och (2009:302) sjukvård ikraft. om verk- 

Den 

Den 

Den samhet innebär 1 januari inom stora djurens förändringar 2010 träder hälso- lagen för och personer (2009:302) sjukvård som ikraft. om arbetar verksamhet 

innebär med djurens inom stora hälso- djurens förändringar och hälso- sjukvård. för och personer sjukvård Flera nya som ikraft. yrken arbetar Den 

Den 

innebär med omfattas djurens stora och hälso- reglerna förändringar och har sjukvård. förändrats personer Flera för nya som vem yrken arbetar som får 

med omfattas utföra djurens vilka och åtgärder. hälso- reglerna och Jordbruksverket har sjukvård. förändrats Flera för har nya vem under yrken som 2009 får 

omfattas utföra arbetat vilka med och åtgärder. att reglerna ta fram Jordbruksverket har föreskrifter förändrats i anslutning för har vem under som till 2009 får 

utföra arbetat lagen och vilka med genomfört åtgärder. att ta fram omfattande Jordbruksverket föreskrifter informationsinsatser 

i anslutning har under till 2009 

arbetat lagen till berörda och med genomfört yrkeskategorier. 

att ta fram omfattande föreskrifter informationsinsatser 

i anslutning till 

lagen till berörda och genomfört yrkeskategorier. omfattande informationsinsatser 

till berörda yrkeskategorier. 

Djursjukdomar, djurskydd och klimat 

Djursjukdomar, djurskydd och klimat 

Djursjukdomar, Jordbruksverket deltar djurskydd aktivt i det nordiska och klimat samarbetet 

på flera sätt, deltar bl.a. aktivt i den i nordiska-baltiska det samarbe- 

vete- 


Jordbruksverket tet rinära på flera beredskapsgruppen sätt, deltar bl.a. aktivt i den som i nordiska-baltiska det initierades samarbeterinärdiska 

på Ministerrådet. flera beredskapsgruppen sätt, bl.a. Gruppen i den som nordiska-baltiska arrangerar initierades seminarier, av vete- 

Nor- 

av vete- 

Norrinärdiska 

beredskapsövningar, Ministerrådet. beredskapsgruppen Gruppen utbildningar som arrangerar initierades m.m. inom seminarier, av beredskapsområdet. 

Ministerrådet. Gruppen Gruppen utbildningar arrangerade arrangerar m.m. under inom seminarier, 2009 bered- 

ett 

Nordiska 

beredskapsövningar, 

beredskapsövningar, skapsområdet. seminarium med Gruppen tonvikt utbildningar arrangerade på klimatförändringens m.m. under inom 2009 beredskapsområdet. 

seminarium verkan på smittspridningen, med Gruppen tonvikt arrangerade på framförallt klimatförändringens under på vektorpo- 

2009 på- 

ett 

på- 

ett 

seminarium verkan pulationen. på smittspridningen, Gruppen med tonvikt har även på framförallt klimatförändringens haft nordisk-baltisk 

på vektorpopulationen. 

beredskapsövning på smittspridningen, Gruppen där har ett även fingerat framförallt haft utbrott en nordisk-baltisk 

på av vektorpo- 

sjukdo- 

påverkapulationen. 

beredskapsövning men West Nile Gruppen fever där tjänade har ett även fingerat som haft underlag utbrott en nordisk-baltisk av för sjukdomen 

kriskommunikation West Nile fever där mellan tjänade ett fingerat de som deltagande underlag utbrott av för länderna. sjukdo- 

att öva 

att öva 

beredskapsövning 

men kriskommunikation West West Nile fever Nile fever är en mellan tjänade av smittsamma de som deltagande underlag djursjukdo för länderna. att öva - 

kriskommunikation West Nile fever är en mellan av de smittsamma de deltagande djursjukdo länderna. 

West Nile fever är en av de smittsamma djursjukdo 

8 Det finns sex kategorier: utdöd, kritiskt (färre än 100 hondjur), 

kritiskt-bevarad 8 Det finns sex kategorier: (läget är kritiskt, utdöd, kritiskt men bevarandeprogram (färre än 100 hondjur), finns), 

kritiskt-bevarad hotad 8 Det finns 

(antal 

sex 

hondjur 

kategorier: (läget är är 100-1000), kritiskt, utdöd, kritiskt men hotad- bevarandeprogram (färre 

bevarad 

än 100 

(rasen 

hondjur), 

bevaras finns), 

kritiskt-bevarad hotad av någon (antal organisation) hondjur (läget är är 100-1000), och 

kritiskt, 

inte i fara. 

men hotad- Hotkategorierna 

bevarandeprogram bevarad (rasen baseras bevaras finns), 

på 

antal 

hotad av någon hon- 

(antal organisation) och 

hondjur 

handjur 

är 

för 

100-1000), och avel, inte total i fara. hotadpopulation, 

Hotkategorierna bevarad 

om 

(rasen 

rasen baseras bevaras 

underhålls, 

på 

antal av någon hon- om 

organisation) 

det och finns handjur avelsprogram för och avel, inte total i 

för 

fara. 

rasen population, Hotkategorierna 

m.m. om rasen baseras underhålls, 

hon- om det och finns handjur avelsprogram för avel, total för rasen population, m.m. om rasen under- 

på 

antal 

hålls, om det finns avelsprogram för rasen m.m. 

marna vars utbredning kan nå våra breddgrader vid 

marna förändringar vars utbredning i klimatet. kan nå våra breddgrader vid 

marna förändringar vars utbredning i klimatet. kan nå våra breddgrader vid 

förändringar Jordbruksverket i klimatet. har under året arbetat med ett regeringsuppdrag 

som har inneburit under året att en arbetat analys med har ett gjorts reger- 

av 


Jordbruksverket ingsuppdrag behovet av översyn som har inneburit under av djurskyddsregler, året att en arbetat analys med har rekommendationer 

av m.m. översyn som Detta inneburit av med djurskyddsregler, avseende att en analys på utformning har rekommen- 

gjorts av 

ett gjorts regeringsuppdrag 

behovet 

av 

behovet dationer och funktion av m.m. översyn i Detta stallar av med samt djurskyddsregler, avseende fållor och på väderskydd utformning rekommendationer 

och utedrift funktion utifrån m.m. i Detta stallar riskerna med samt för avseende fållor ökad värmestress och på väderskydd utformning som för en av 

för av 

och utedrift följd funktion av utifrån framtida i stallar riskerna klimatförändringar. samt fållor ökad värmestress och Jordbruksverket 

väderskydd som för en 

utedrift följd deltar av i och utifrån framtida medfinansierar riskerna klimatförändringar. ett ökad arbete värmestress Jordbruksverket 

som innebär som att en 

följd deltar en omarbetning av i och framtida medfinansierar görs klimatförändringar. av Svensk ett arbete Standard Jordbruksverket 

som innebär (SS 95 10 att 

deltar en 51) omarbetning "Ventilation i och medfinansierar görs i värmeisolerade av Svensk ett arbete Standard djurstallar". som innebär (SS 95 Den 10 att 

en 51) nya omarbetning standarden "Ventilation kommer görs i värmeisolerade av i Svensk viss mån Standard att djurstallar". beakta (SS de 95 Den förändringar 

standarden "Ventilation som sker kommer i värmeisolerade av klimatet i viss mån och att djurstallar". då beakta främst de med Den för- 

10 

51) nya 

nya ändringar hänsyn standarden till som de ökade sker kommer av halter klimatet i viss av koldioxid mån och att då beakta i främst luften de med som förändringar 

hänsyn skett de till senaste som de ökade sker årtiondena. av halter klimatet av Detta koldioxid och arbete då i främst luften beräknas med som 

hänsyn skett vara klart de till senaste under ökade år årtiondena. 2010. halter I övrigt av Detta koldioxid finns arbete enligt i luften beräknas verkets som 

skett vara bedömning klart de senaste under inget år behov årtiondena. 2010. av I övrigt omedelbara Detta finns arbete enligt och beräknas konkreta verkets 

vara bedömning åtgärder. klart Verket under inget bevakar år behov 2010. av dock I övrigt omedelbara frågan. finns enligt och konkreta verkets 

bedömning åtgärder. Verket inget bevakar behov av dock omedelbara frågan. och konkreta 

åtgärder. Verket bevakar dock frågan. 

Antibiotikaresistens 



Antibiotikaresistenta bakterier är ett växande problemområde 

inom humanmedicinen bakterier är ett som växande medför pro- 

ett 

Antibiotikaresistenta 

Antibiotikaresistenta blemområde ökat antal svårbehandlande inom humanmedicinen bakterier infektioner. är ett som växande Sådana medför problemområde 

ökat sistenta antal bakterier svårbehandlande inom kan humanmedicinen också infektera infektioner. som djur. Sådana medför Antibioti- 

re- 

ett 

re- 

ett 

ökat karesistenta antal bakterier svårbehandlande bakterier kan också är därför infektera infektioner. att betrakta djur. Sådana Antibiotikaresistenta 

zoonos. bakterier En utförlig bakterier kan rapportering också är därför infektera att av betrakta djur. antibiotikaresi- 

Antibioti- 

som en 

som re- 

en 

karesistenta zoonos. stensläget En hos utförlig bakterier djur sker rapportering är därför av SVA att av genom betrakta antibiotikaresistensläget 

SVARM/2008 En hos utförlig djur – Swedish sker rapportering av Veterinary SVA av genom antibiotikaresi- 

Antimicrobial rapporten 

rapporten som zoonos. 

stensläget SVARM/2008 Resistence hos Monitoring. djur – Swedish sker Sveriges av Veterinary SVA situation genom Antimicrobial rapporten rörande 

SVARM/2008 Resistence antibiotikaresistens Monitoring. – Swedish hos djur, Sveriges Veterinary sett ur situation ett internationellt 

Antimicrobial rörande 

Resistence antibiotikaresistens perspektiv, är Monitoring. mycket hos gott. djur, Sveriges Till sett exempel ur situation ett internationellt 

har inga rörande meticillinresistenta 

är mycket MRSA hos gott. djur, påvisats Till sett exempel ur hos ett livsmedelspro- 

internationellt 

har inga me- 

antibiotikaresistens perspektiv, 

perspektiv, ticillinresistenta ducerande djur. är mycket MRSA En försiktig gott. påvisats Till antibiotikaanvändning 

exempel hos livsmedelsproducerande 

och ett tidigt djur. förbud MRSA En att försiktig använda påvisats antibiotikaanvändning 

hos livsmedelspro- 

i foder i 

har inga meticillinresistentducerande 

och förebyggande ett tidigt djur. förbud syfte En har att försiktig varit använda bidragande antibiotikaanvändning 

till det i foder goda i 

och förebyggande läget. ett Jordbruksverket tidigt förbud syfte har att rapporterar varit använda bidragande antibiotika årligen till antibiotikaförbrukningen 

Jordbruksverket syfte hos djur har rapporterar till varit regeringen. bidragande årligen till antibiotika- 

det goda 

det i foder goda i 

förebyggande läget. 

läget. förbrukningen Jordbruksverket hos djur rapporterar till regeringen. årligen antibiotikaförbrukningen 

Den 1 januari hos 2008 djur förde till Jordbruksverket regeringen. in MRSA 

Den och meticillinresistenta 1 januari 2008 förde MRSP Jordbruksverket i listan över in MRSA anmälningspliktiga 

meticillinresistenta 1 januari sjukdomar. 2008 förde MRSP För Jordbruksverket att i vidmakthålla listan över in ett MRSA anmäl- 

gott 

Den och 

och ningspliktiga läge meticillinresistenta har Jordbruksverket sjukdomar. MRSP För bett att Socialstyrelsen i vidmakthålla listan över ett anmälningspliktiga 

läge lista över har Jordbruksverket vilka sjukdomar. antibiotika För bett som att Socialstyrelsen är vidmakthålla skyddsvärda. ett om Jord- 

gott en 

om gott en 

läge lista bruksverket över har Jordbruksverket vilka avser antibiotika sedan att bett som begränsa Socialstyrelsen är skyddsvärda. användningen om Jord- 

lista bruksverket av eller över förbjuda vilka avser antibiotika sådana sedan substanser att som begränsa är skyddsvärda. till användningen 

djur. Tillsammans 

eller med förbjuda andra avser sådana myndigheter sedan substanser att begränsa som till är användningen 

djur. ansvariga Tillsam- 

för 


av 

av mans folkhälsa eller med förbjuda och andra djurhälsa sådana myndigheter pågår substanser arbete som till är med djur. ansvariga ett Tillsammans 

folkhälsa dokument med och för andra djurhälsa riktlinjer myndigheter för pågår hanterandet arbete som är med ansvariga av ett MRSA strategi- 

för på 

strategi- 

för 

folkhälsa dokument sällskapsdjur. och för djurhälsa Ett riktlinjer arbete för pågår hanterandet arbete också med att av reglera ett MRSA strategidokument 

sällskapsdjur. för Ett riktlinjer arbete för pågår hanterandet också att av reglera MRSA kon- på 

kon- på 

sällskapsdjur. Ett arbete pågår också att reglera kon- 

70 

70 83 

70

DJUR 

takten mellan djur samt mellan djur och människa vid 

påvisad MRSA hos djur. 

Det finns vissa verksamheter som har en högre risk 

för smittspridning, till exempel djurkliniker. Jordbruksverket 

planerar att införa krav på hygienprogram 

i sådana verksamheter motsvarande de krav 

som redan idag finns för besättningar med besöksverksamhet 

enligt föreskrifterna (SJVFS 2003:71) 

om förebyggande åtgärder avseende zoonoser; 

Förändringar i den veterinära organisationen 

i Sverige 

Enligt prop. 2008/09 En ny organisation för veterinär 

service och vid utbrott av smittsamma djursjukdomar, 

och som riksdagen har ställt sig bakom under hösten, 

ska bland annat privatpraktiserande veterinärer i större 

utsträckning än i dag ges möjlighet att få stöd för 

att delta i smittskydds- och jourberedskap och få statligt 

stöd för djurhälsovård och djursjukvård i områden 

där det inte är möjligt att bedriva lönsam veterinär 

verksamhet utan stöd. Den stödberättigade verksamheten 

ska upphandlas och såväl den statliga distriktsveterinärorganisationen 

som privatpraktiserande 

veterinärer bör kunna delta i upphandlingen. 

Förberedelser har pågått under hösten 2009 för att 

starta pilotverksamhet under 2010. I detta arbete har 

också ingått att förbereda en organisation för beställning 

av veterinära tjänster. 

84 

71

övrig rapportering

ÖVRIG RAPPORTERING 


Övrig rapportering 

Krisberedskap 

Jordbruksverket ska ha en god krisledningsförmåga, 

operativ förmåga och förmåga i samhällsviktig 

verksamhet att motstå allvarliga 

störningar i enlighet med målen för dessa verksamhetsområden 

så som de anges i regleringsbrev 

för Myndigheten för samhällsskydd 

och beredskap (MSB). 

Vidtagna åtgärder har under året medverkat till 

en förbättrad krishanteringsförmåga inom flera 

av de riskområden som anges i tabell nedan. 

Merparten av åtgärderna har innefattat inslag av 

utbildning, övning och utredningsarbete. I genomförandet 

har även nationella och internationella 

samverkande myndigheter, näringsliv, frivilligorganisationer 

och veterinärer deltagit. 

Även internt inom myndigheten har flertalet aktiviteter 

genomförts i syfte att öka krishanteringsförmågan. 

Bland annat har en ny lednings 

funktion utvecklats och en ledningscentral inrättats. 

Samfällt bidrar dessa åtgärder till en ökad 

uthållighet samt kapacitet att hantera kriser, 

oavsett typ. Inom epizootiberedskapen har ledningsfunktionen 

förstärkts ytterligare i och med 

att konceptet med nationellt insatsteam (Epiteam) 

har utvecklats. Utredningsarbete har utförts 

i syfte att ytterligare belysa allvarliga djursjukdomar, 

växtskadegörare och bioterrorism. Verket 

har också deltagit i NATO-Pff samarbetet 

samt aktiviteter inom ramen för samverkansområdet 

Farliga ämnen. Utvärderingar från bekämpning 

av blåtunga och mjältbrand visar på 

behov av fortsatta satsningar under kommande 

år för att förbättra centrala förmågor. 

För en utförligare beskrivning av verkets bidrag 

till målen inom politikområdet hänvisas till den 

risk- och sårbarhetsanalys samt förmågebedömning 

som lämnats under året. 1 

Tabell 38 Bedömd krisledningsförmåga och operativ förmåga 1 

Område/ Hot 

Förmåga 

Mycket bristfällig 

Bristfällig 

God med viss 

brist 

God 

Epizootiska sjukdomar 

Fodersäkerhet 

Kärnenergiberedskap 

Krisledning 

Operativ 

Krisledning 

Operativ 

Krisledning 

Operativ 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

Växtskydd och genmodifierade växter 

Krisledning 

Operativ 

X 

X 

Antagonistiska hot och bioterrorism 

Informationssäkerhet 

Klimatrelaterade hot och övriga risker 2 

Pandemi 

Krisledning 

Operativ 

Krisledning 

Operativ 

Krisledning 

Operativ 

Krisledning 

Operativ 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

Störningar i finansiella system 

Krisledning 

Operativ 

X 

X 

IT-relaterade hot 

Krisledning 

Operativ 

1 Bedömning av förmåga görs enligt den skala som är gemensam för myndigheter med särskilt ansvar för krisberedskap, enligt Förordning 

(2006:942). Skalan har tagits fram av Myndigheten för samhälskydd och beredskap. Bedömningarna har därför en annan innebörd 

än för andra områden inom Jordbruksverket. 

2 I begreppet klimatrelaterade hot och övriga risker ingår översvämningar, utrymning skadegörare på bin och vektorburna sjukdomar. 

Källa: Jordbruksverkets Risk och sårbarhetsanalys, november 2009 

X 

X 

86 

71

ÖVRIG ÖVRIG RAPPORTERING 

RAPPORTERING 

Kompetensförsörjning 

I Jordbruksverkets verksamhetsstrategi slås fast 

vad som särskilt prioriteras under åren 2008- 

2009. Arbetet med att skapa en effektiv och ändamålsenlig 

kompetensförsörjning utgår från 

verksamhetsstrategin. 

Fokusområden för kompetensförsörjningen 


Jordbruksverkets arbetar för att vara en attraktiv 

arbetsgivare och har under året inriktat sig speciellt 

på följande områden. 

- Arbetet med värdeord startade hösten 2008 

och har fortsatt under året. Vi har lanserat en 

rutin för synpunkter och klagomål samt genomfört 

workshopar i bemötande. 

- Verket har satsat på chefsutveckling inom olika 

områden, både längre externa utbildningar 

för nya chefer och interna utbildningar och 

workshopar för alla chefer. 

- EU-ordförandeskapet har ställt höga krav på 

kompetens hos våra medarbetare. Vi har varit 

väl förberedda och insatser har gjorts för att 

stärka förmågan. 

- Verket har utvecklat medarbetarsamtalen till 

en resultat- och utvecklingsdialog. Vi fokuserar 

mer på hur vi uppnår resultat och hur vi utvecklar 

verksamhet och medarbetare. 

- Verket genomför en medarbetarenkät vartannat 

år. Trenden är att vi får allt bättre resultat 

överlag. Vi har speciellt fått bättre värden för 

gott ledarskap och utvecklingsmöjligheter. 

Svarsfrekvensen har också ökat jämfört med tidigare 

enkäter och var i år 77 % (86 % exklusive 

distriktsveterinärerna). 

Tabell 39 Resultat från medarbetarenkät, positiva andelar, % 

Jordbruksverket inkl. 


Jordbruksverket exkl. 


2005 2007 2009 2005 2007 2009 

Attraktiv arbetsplats 56 58 60 60 62 64 

Gott ledarskap 50 55 60 54 59 65 

Utvecklingsmöjligheter 42 50 54 43 49 57 

1 Svarsalternativen har fem grader varav positiva andelar är svarsalternativ fyra= stämmer i hög grad och fem = stämmer helt. 


Kompetensplanering – mål och 

åtgärder 

72 % av de anställda är akademiker. De vanligaste 

utbildningarna är veterinär-, ekonom- eller 

agronomexamen. 

Antalet utbildningsdagar har de senaste åren legat 

stadigt kring fem dagar per anställd. Distriktsveterinärerna 

har i genomsnitt något fler 

dagar jämfört med Jordbruksverket exklusive 

distriktsveterinärerna. 

Varje avdelningschef har årligen en dialog med 

verksledningen, i samband med verksamhetsplaneringen, 

om kompetensförsörjning och utveckling 

inom verksamheten. Kompetensanalyser 

genomförs på olika nivåer där utgångspunkten 

är de mål, uppgifter och uppdrag verksamheten 

har och vilka ändringar i omvärlden 

som påverkar verksamheten. Modellen bygger 

på allas delaktighet och utgår från myndighetens 

verksamhetsstrategi. 

Minst en gång om året har chef och medarbetare 

en resultat- och utvecklingsdialog som utmynnar 

i en utvecklingsplan, med koppling till verksamhetens 

utveckling, för varje medarbetare. Vi 

har implementerat en vidareutvecklad mall för 

dessa samtal. 

De partsgemensamma medel som friställts genom 

”Avtal om aktivt omställningsarbete” har 

bland annat använts till verksamhetsplanering, 

benchmarking och teambildning samt att ge nyanställda 

möjlighet att arbeta parallellt med en 

erfaren medarbetare. 

Respektive avdelning ansvarar för kompetensuppbyggnad 

inom sakområdet. Centralt anordnas 

utvecklingsåtgärder som riktar sig till alla 

medarbetare inom bland annat kommunikation, 

projektledning, medieträning, röstträning och 

skriva bättre texter. 

Flera av våra medarbetare har fungerat som ordförande 

i olika grupper respektive ingått i olika 

ordförandeskapsteam under Sveriges ordföran- 

72 

87

ÖVRIG 

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 

ÖVRIG 

RAPPORTERING 

RAPPORTERING 

deskap. Förberedelserna har främst bestått i att 

vara uppdaterad inom aktuella frågor och utvecklingen 

inom respektive område. 

För att öka förståelsen för Jordbruksverkets 

verksamhet har vi lunchmöten/föreläsningar 

som riktar sig till alla anställda. Under 2009 

handlade de bland annat om ordförandeskapet, 

jordbrukspolitik, företagande på landsbygden, 

utsläpp av växthusgaser och klimatmärkning. 

En hög kompetensnivå hos medarbetarna är en 

förutsättning för att distriktsveterinärernas tjänster 

ska vara attraktiva. Möjlighet till utveckling 

har också visat sig vara ett viktigt mervärde för 

den anställde vid valet av arbetsgivare. 

Distriktsveterinärernas kompetensutveckling 

omfattar såväl specialutvecklade kurser som 

deltagande i extern kursverksamhet. Underlaget 

skapas genom en årlig kompetensinventering. 

Den förebyggande djurhälsovården och besättningsarbetet 

inom mjölkproduktionen spelar en 

allt större roll. En ny tjänst har nyinrättats för att 

handleda veterinärer, fungera som mentor i besättningsarbetet 

samt genomför kurser i förebyggande 

hälsovård. Under 2009 har fokus 

framför allt legat på arbete i stora besättningar. 

Nätverket för kompetensspridning mellan specialister 

som arbetar med förebyggande djurhälsovård, 

har under årets byggts ut, och omfattar 

såväl privata veterinärer, husdjursveterinärer 

och distriktsveterinärer. Satsningen på utvecklingstjänster 

för nyutbildade veterinärer har fortsatts. 

Kunskapshantering – mål och åtgärder 

Intranätet har ersatt tidigare informationskanaler 

och ger möjligheter att sprida information och 

kunskaper på ett effektivt sätt. Distriktsveterinärerna 

har ett eget intranät för informationsspridning 

där veterinärmedicinsk kunskapsförmedling 

blandas med administrativ information. 

Introduktionsutbildning ska ge en bild av Jordbruksverket, 

dess uppdrag och roll i samhället 

samt förståelse för att arbete i statsförvaltningen 

innebär att arbeta för medborgarna på ett effektivt 

sätt samtidigt som demokrati och rättssäkerhet 

värnas samt att skapa en gemensam kultur 

kring värdeorden framåt, trovärdig och professionell. 

Verksledningen tar aktiv del i introduktionen 

vilket visat sig vara mycket värdefullt. 

Introduktionen genomförs i fyra steg om vardera 

en dag, där steg 3 och 4 är kurs i offentlighetsprincipen 

respektive kurs i förvaltningsrätt. 

Nyanställda distriktsveterinärer och veterinärassistenter 

har under året genomgått en fyra dagar 

lång introduktion kring rutiner i verksamheten. 

Nästa år kommer den även att omfatta grundläggande 

veterinärmedicin. 

Chefsförsörjning – mål och åtgärder 

Chefer ska inrikta sig på ledaruppgiften, vilket 

innebär att ta tillvara på varje medarbetares 

kompetens och uppmuntra till resultat, initiativ 

och eget lärande samt ställa krav och ge stöd 

och återkoppling i arbetet. Chefer ska visa resultat 

enligt fastställda mål samt våga prioritera 

och fatta beslut och verka för en helhetssyn på 

verksamheten, ta initiativ och lämna förslag till 

utveckling och förändring av verksamheten. 

Vi rekryterar chefer inom olika ämnesområden 

och med olika erfarenheter av att arbeta som 

chef och ledare. Som ett komplement till en gemensam 

bas individanpassar vi därför den utveckling 

som respektive chef behöver i sin roll. 

Enligt årets medarbetarenkät har förtroendet för 

cheferna och hur de leder arbetet förbättrats 

jämfört med tidigare enkätresultat. 

Under året har vi genomfört en rad utvecklingsinsatser 

för chefer inom bland annat arbetsmiljö, 

rehabilitering, mångfald, hur vi kan 

arbeta utvecklingsinriktat med resultaten från 

medarbetarenkäten och med medarbetare som 

upplever obalans. 

Ett stort antal chefer har under året deltagit i enskild 

handledning eller grupphandledning. Vi 

deltar i statens årslånga projekt för jämställdhet 

och ledarförsörjning ”Staten leder jämt” samt i 

”Kvinnor i staten”. Våra nya chefer har deltagit 

i en extern utbildning för nya chefer. Några chefer 

deltar också i årslånga Executive Master of 

Leadership arrangerat av en extern aktör. 

Distriktsveterinärerna arbetar kontinuerligt med 

att utveckla chefskapet inom organisationen. 

Under året har en förändring av organisationen 

genomförts vars huvudsyfte var ett tydligare och 

effektivare ledarskap. Sverige har delats in i 

fyra regioner och fyra regionchefer har rekryterats, 

två internt och två externt. De 67 stationscheferna 

har ersatts med 34 klinikchefer med 

88 

73


RAPPORTERING 

ansvar för en till fyra mottagningar. Cheferna 

förordnas på tre eller fyra år. 

Under hösten har ett introduktionsprogram genomförts 

för regioncheferna under sex dagar. 

Ett tvådagars stationschefsmöte hölls under våren 

2009. Under stationschefmötet diskuterades 

bland annat den nya rehabiliteringskedjan, nya 

sjukskrivningsregler, omorganisationen samt 

nöjdkund undersökning. 

Försörjning av kärn- och stödkompetens 

– mål och åtgärder 

Jordbruksverkets verksamhet kan delas in i förvaltningsverksamhet, 

utredning/utvärdering och 

uppdragsverksamhet. En bra kompetensförsörjning 

säkerställer vi företrädesvis med egna anställda 

och kompletterar med inhyrd personal 

och samverkan med andra aktörer. 

Lokala beredskapsavtal som säkerställer kompetens 

dygnet runt finns inom smittskydd, 

gränskontroll, information och för IT-drift. 

Jordbruksverket har under flera år anlitat konsulter 

framförallt inom IT-området och i viss 

mån också på utrednings- och managementområdet. 

Konsulterna inom systemutvecklingssidan 

har under året uppgått till 89 585 timmar vilket 

är cirka 8 000 mer timmar jämfört med föregående 

år. 

Stora insatser under året har varit blåtungevaccinering, 

djurskyddskontroller, Svenska ordförandeskapet, 

ändringar på grund av hälsokontrollen 

och effekter för landsbygdsprogrammet 

samt ny webbplats. 

Distriktsveterinärerna har i år haft lättare att klara 

kompetensförsörjningen inom det veterinära 

området jämfört med tidigare år. 

Under året har 54 tillsvidareanställda rekryterats 

(exkl. distriktsveterinärerna) samtidigt som 53 

tillsvidareanställningar upphört (exkl. distriktsveterinärerna). 

Under samma tid har visstidsanställd 

personal utgjort cirka 11 % (exklusive distriktsveterinärerna) 

av de anställda. Personalrörligheten 

är 8 % inklusive distriktsveterinärerna 

vilket är oförändrat jämfört med 2007 och 

2008. Motsvarande siffra för distriktsveterinärerna 

är 9 % och har minskat med 1 % jämfört 

med 2008. 

Tabell 40 Personalrörlighet, % 





Personalrörlighet 1 8 8 8 8 10 9 

- kvinnor 10 8 7 10 11 9 

- män 6 9 9 8 10 9 

1 Personalrörlighet bland tillsvidareanställda enligt Nyckeltalsinstitutets definition, det vill säga lägsta talet av nyanställda eller avslutade 

dividerat med genomsnittligt antal anställda under året. 

Källa: Agresso 

Anställnings- och arbetsvillkor – 

mål och åtgärder 

Under året har verket fortsatt arbeta med medarbetarpolicy 

med värdeorden framåt, trovärdig 

och professionell. Värdeorden har arbetats in i 

lönekriterierna för 2009-2010 års löneförhandling 

som genomfördes under våren 2009. 

Antalet anställda exklusive distriktsveterinärerna 

som arbetar på distans en eller flera dagar i 

veckan har ökat något och uppgår till knappt 6 

%. Det är i första hand en kompetensförsörjningsåtgärd 

för att säkerställa att verket till exempel 

har djurskydds- och smittskyddskompetens. 

Åldersbalans – mål och åtgärder 

Medelåldern på Jordbruksverket är 45 år. De 

senaste tio åren har medelåldern höjts med fem 

år. Medelåldern för de vi har tillsvidareanställt 

under året är 39 år för Jordbruksverket exklusive 

distriktsveterinärerna och för de som avslutats 

51 år. För distriktsveterinärerna är motsvarande 

siffror 34 år för nyanställda och 43 år 

för avslutade. 

De faktiska pensionsavgångarna för 2009 motsvarar 

cirka 2 % av alla tillsvidareanställda. Under 

2010 uppnår 40 anställda (cirka 3 % av alla 

tillsvidareanställda) varav 13 kvinnor och 27 

män, den nedre pensionsåldern som i normal- 

89 

74




fallet är 65 år. Av dessa är 17 anställda hos distriktsveterinärerna. 

Tabell 41 

Åldersfördelning, %, och medelålder 

Jordbruksverket inklusive Distriktsveterinärerna 



Åldersfördelning 

- 29 år och yngre 8 5 5 12 10 8 

- 30-39 år 33 30 30 34 37 38 

- 40-49 år 29 30 30 27 26 27 

- 50-59 år 23 24 24 22 20 19 

- 60 år eller äldre 7 11 11 5 7 8 

Medelålder 44 45 45 42 42 42 

- kvinnor 43 43 43 38 39 40 

- män 46 49 49 49 49 49 


Arbetsmiljö och hälsa – mål och 

åtgärder 

Det övergripande målet är att skapa en fysisk, 

organisatorisk och psykosocial arbetsmiljö som 

förebygger ohälsa och olycksfall och främjar 

goda arbetsresultat, arbetstrivsel och utveckling. 

För att nå målet arbetar vi med introduktion av 

nyanställda och av nya chefer, resultat- och utvecklingsdialoger, 

arbetsmiljökommitté, avgångssamtal, 

arbetsplatsmöten, kartläggning av 

arbetsmiljöer, rehabiliteringsutredningar och 

bidrag till friskvårdsförmåner. Företagshälsovård 

erbjöds genom avtal med Feelgood och 

tyngdpunkten läggs på förebyggande åtgärder. 

Medarbetarna får fri sjukvårdsrådgivning, exklusive 

distriktsveterinärerna, och verksamheten 

får tidiga signaler på ohälsa. 

I Jönköping erbjöds anställda vaccination på arbetsplatsen 

mot den så kallade nya influensan. 

Under hösten genomfördes en medarbetarenkät 

med syfte att mäta medarbetarnas engagemang, 

välmående och uppfattning i olika frågor för att 

kunna utveckla Jordbruksverket som organisation. 

Resultatet visade att verksamheten som 

helhet, jämfört med tidigare enkäter, har en positiv 

utveckling. Totalresultatet är bra jämfört 

med andra verksamheter som genomför liknande 

undersökningar. 

Hos distriktsveterinärerna utbildas nyanställda i 

arbetsmiljö som en del av introduktionen. Distriktsveterinärerna 

har i samråd med Previa tagit 

fram en kunskapssammanställning gällande 

gravida medarbetare. Med denna som grund 

kommer en Graviditetspolicy utarbetas. 

Det totala antalet övertidstimmar var under året 

6 316, vilket är 1 310 timmar mindre än 2008. 

Flest övertidstimmar har utsädesenheten (25 % 

av totala antalet timmar) och därefter stödavdelningen 

(19 %), växtavdelningen (17 %) och ITavdelningen 

(16 %). 

Under 2009 har sjukfrånvaron varit 3,6 %. 

Trenden är att sjukfrånvaron har sjunkit de tre 

senaste åren. Distriktsveterinärernas högre sjuktal 

kan förklaras med högre risker i arbetet och 

större fysisk belastning jämfört med övriga. 

Jordbruksverket har tecknat en överenskommelse 

med Försäkringskassan om samarbete i 

sjukförsäkringsärenden. Syftet är att tidiga rehabiliteringsinsatser 

ska minska ohälsotalen. 

90 

75


Tabell 42 Sjukfrånvaro, % 

Jordbruksverket inklusive Distriktsveterinärerna 



Total sjukfrånvaro 4,6 4,1 3,6 5,4 5,1 4,8 

- kvinnor 5,3 4,6 4,4 6,0 5,3 5,2 

- män 3,2 3,3 2,2 4,2 4,7 2,8 

- 29 år och yngre 1,9 1,9 2,2 1,9 1,2 2,9 

- 30-49 år 4,4 4,1 3,6 5,4 4,3 5,1 

- 50 år och äldre 5,5 5,5 3,9 7,0 7,3 4,7 

Andel sjukfrånvaro sammanhängande 60 dagar 

eller mer 

66 63 60 71 66 68 


Mångfald – mål och åtgärder 

Vid mätningar 2006, 2008 och 2009 är medarbetarna 

med utländsk bakgrund omkring 9 % av 

verkets alla anställda. Andelen har varit oförändrad 

under dessa år. 3,6 % har nordisk bakgrund 

och 5,6 % har utomnordisk bakgrund. För 

distriktsveterinärerna ligger motsvarande siffra 

på 13 %. Vi önskar öka antalet till 10 % under 

kommande tvåårsperiod och tar in mångfaldsperspektivet 

vid all rekrytering för att öka andelen 

medarbetare med utländsk bakgrund. 

Vid utgången av 2009 var antalet anställda, som 

framgår av tabellen på nästa sida, 1180 personer 

jämfört med 1 171 vid utgången av 2008. Antalet 

tillsvidareanställda har alltså ökat med 9 personer, 

varav 8 inom distriktsveterinärerna. 

Könsfördelningen 2009 var 65 % kvinnor och 

35 % män. Könsfördelningen på chefsnivåer är 

jämn förutom för klinikcheferna. Andelen kvinnor 

överväger starkt för distriktsveterinärer och 

för assistenter. 

91 

76



Tabell 43 

Antal tillsvidareanställda vid Jordbruksverket den 31 december 





Tillsvidareanställda 1155 1171 1180 408 423 431 

- kvinnor 722 743 769 289 304 317 

- män 433 428 411 119 119 114 

Assistenter 269 269 258 87 97 99 

- kvinnor 222 224 215 86 96 98 

- män 47 45 43 1 1 1 

Handläggare 496 512 525 

- kvinnor 264 281 302 

- män 232 231 223 

Distriktsveterinärer 1 321 326 294 321 326 294 

- kvinnor 203 208 204 203 208 204 

- män 118 118 90 118 118 90 

Chefer 2 69 64 103 38 

- kvinnor 33 32 46 15 

- män 36 32 57 23 

- Varav verksledning 4 

- kvinnor 1 

- män 3 

- Varav avdelningschefer 9 

- kvinnor 6 

- män 3 

- Varav enhetschefer 46 

- kvinnor 22 

- män 24 

- Varav regionchefer 3 4 4 

- kvinnor 3 3 

- män 1 1 

- Varav klinikchefer 3 34 34 

- kvinnor 12 12 

- män 22 22 

- Varav övriga chefer 6 

- kvinnor 2 

- män 4 

1 På grund av ny organisation har distriktsveterinärernas antal minskat eftersom de tidigare stationscheferna även redovisades som distriktsveterinärer. 

2 Antalet chefer har höjts i tabellen eftersom vi från och med detta år räknar in chefer hos distriktsveterinärerna. 

3 På grund av ny organisation finns det inte några jämförelsetal för regionchefer och klinikchefer. 


92 

77



Jordbruksverkets medverkan i ordförandeskapet 

Jordbruksverket har under det svenska ordförandeskapet 

baliserad värld. Denna konferens samlade större delen 

Jordbruksverket EU 

har 

aktivt 

under 

deltagit 

det svenska 

rådsarbetet. 

ordförandeskapet 

På 

baliserad 

av aktörerna 

värld. Denna 

inom 

konferens 

livsmedelsindustrin. 

samlade större 

Vidare 

delen 

av aktörerna 

sedvanligt sätt 

i EU 

har 

aktivt 

anställda 

deltagit 

vid 

i 


rådsarbetet. På anordnade Jordbruksverket 

inom livsmedelsindustrin. december en konferens 

Vidare 

deltagit 

sedvanligt 

som 

sätt 

nationella 

har anställda 

delegater 

vid 

och 


experter olika 

för 

anordnade 

direktörerna 


för Landsbygdsutvecklingsområdet 

i december en konferens 

deltagit 

rådsgrupper 

som nationella 

och genomfört 

delegater 

analyser 

och experter 

och bedömningar 

i oli- 

för 

samtliga 

direktörerna 

medlemsländer. 

för Landsbygdsutvecklingsområdet 

Den centrala frågan var 

ka rådsgrupper 

inför dessa 

och 

gruppers 

genomfört 

möten. 

analyser 

Till 

och 

följd 

bedömningar 

inför 

av det hur 

i samtliga 

man kan 


förbättra förmågan 

Den centrala 

att på 

frågan 

ett framgångsrikt 

var 

svenska ordförandeskapet 

dessa gruppers möten. 

EU har 

Till 

anställda 

följd av 

vid 

det hur man kan 

sätt 

förbättra 

genomföra 

förmågan 

landsbygdsutvecklingsprogrammet. 

att på ett framgångsrikt 

sätt 

svenska 



under andra 

i EU 

halvåret 

har anställda 

2009 dessutom 

vid 


genomföra landsbygdsutvecklingsprogrammet. 

har dessutom anordnat 


varit ordförande 

under ett 

andra 

antal 

halvåret 

rådsgrupper 


på 

dessutom 

varit 

djur-, 

ett informellt 


möte för EU:s 

har 

chefsveterinärer. 

dessutom anordnat 

ett informellt 

På 

växt- och 

ordförande 

marknadsområdena. 

i ett antal rådsgrupper på djur-, dagordningen på detta 

möte 

möte 

för EU:s 

stod 

chefsveterinärer. 

bl.a. förebyggande 

På 

växt- och marknadsområdena. 

djurhälsoarbete 

dagordningen på 

och 

detta 

regelförenkling. 

möte stod bl.a. förebyggande 

Vid mötet 

genomfördes 

djurhälsoarbete 

också 

och 

ett 

regelförenkling. 

seminarium om 

Vid 

den 

mötet 

pågående 

Som en del av ordförandeskapet har Jordbruksverket 

genomfördes 

översynen 

också 

av 

ett 

gemenskapens 

seminarium om 

djurhälsopolitik. 

den pågående 

översynen av gemenskapens djurhälso- 

Som en 

anordnat 

del av 

ett 


antal konferenser. 

har oktober 


anordnat 

anordnades 

en konferens 

ett antal 

för 

konferenser. 

direktörerna 

I oktober 

för utbetalningsmyndigheterna 

anordnades 

en konferens samtliga 

politik. 

för direktörerna 


för utbetalningsmyndigheterna 

En 

Jordbruksverket har vidare varit medarrangör konferensen 

av de mest centrala frågorna 

i samtliga 

var 


att diskutera förenklingar 

En 


Rural areas 

har vidare 

shaping 

varit 

the 

medarrangör 

future. Konferensen 

i konferensen 

av de mest 

som 

centrala 

kan minska 

frågorna 

den 

var 

administrativa 

att diskutera 

bördan 

förenklingar 

belyste 

Rural 

den 

areas 

senaste 

shaping 

forskningen 

the future. 

och utvecklingen 

Konferensen 

för såväl 

som 

lantbrukare 

kan minska 

som 

den 

den 

administrativa 

nationella administrationen. 

bördan 

för såväl lantbrukare 

kring 

belyste 

ett 

den 

hållbart 

senaste 

bruk 

forskningen 

av naturen. 

och 

Som 

utvecklingen 

kring 

ett post 

oktober anordnade 

som den nationella 


administrationen. 

event till 

ett 

denna 

hållbart 

konferens 

bruk 

genomfördes 

av naturen. Som 

Equus 

ett 


post 

tillsammans med 

I oktober 

EU-kommissionen 

anordnade Jordbruksverket 

en konferens 

som 

event 

bl.a. 

till denna 

belyste 

konferens 

hästens betydelse 

genomfördes 

för 

Equus 

hållbar 


tillväxt 

på 

tillsammans 

temat Konkurrenskraften 

med EU-kommissionen den Europeiska 

en konferens 

livsmedelsindustrin 

som 

och 

bl.a. 

sysselsättning 

belyste hästens 

på 

betydelse 

landsbygden. 

för hållbar tillväxt 

och sysselsättning på landsbygden. 

på temat Konkurrenskraften Nya handelsmöjligheter 

i den Europeiska en glolivsmedelsindustrin 

– Nya handelsmöjligheter i en glo- 

e-delegationen 

Syftet med delegationen, som tillsattes början av De förslag som delegationen har fört fram innebär 

2009, 

Syftet 

är 

med 

att 

delegationen, 

stärka utvecklingen 

som tillsattes 

av e-förvaltningen 

i början av 

att 

De 

informationsutbyte 

förslag som delegationen 

mellan 

har 

myndigheter 

fört fram 

standardiseras 

innebär 

och 

2009, 

skapa 

är att 

goda 

stärka 

möjligheter 

utvecklingen 

för myndighetsövergripande 

av e-förvaltningen att informationsutbyte 

men också att 

mellan 

offentlig 

myndigheter 

information 

standardiseras 

men också 

från 

och skapa 

samordning. 

goda möjligheter 


för myndighetsövergripande 

delegationen 

medverkar såväl 

myndigheterna görs tillgängligare. 

att offentlig information 

En annan del 

från 

av 

samordning. 

bestående 


av generaldirektörer 

medverkar såväl 

i 

förslagen 

myndigheterna 

handlar 

görs 

om 

tillgängligare. 

effektivare stödprocesser 

En annan del 

genom 

av 

från 15 

delegationen 

olika myndigheter, 

bestående 

och 

av generaldirektörer 

en arbetsgrupp 

förslagen 

att flera 

handlar 

myndigheter 

om effektivare 

med likartade 

stödprocesser 

behov tillsammans 

genom 

att flera 

med 

från 15 

deltagare 

olika myndigheter, 

från dessa myndigheter. 

och i en arbetsgrupp 


ska 

myndigheter 

nyttja tjänster 

med likartade 

från gemensamma 

behov tillsammans 

ska nyttja 

med deltagare 

har aktivt 

från 

deltagit 

dessa myndigheter. 

arbetet med att 


har aktivt 

ta fram verksamhetsstöd. Det är 

tjänster 

främst 

från 

inom 

gemensamma 

mer transaktionsintensiva 

delegationens betänkande 

deltagit i 

och 

arbetet 

avser 

med 

att fortsätta 

att ta fram 

engagemanget. 

verksamhetsstöd. 


Det är främst 

inom 

inom 

ekonomimer 

transaktionsintensiva 


och 

delegationens betänkande och avser att fortsätta engagemanget. 

personaladministration som samordning 

inom ekonomikan 

leda 

och 

till 

personaladministration 

stora fördelar. 

som samordning kan leda 

till stora fördelar. 

Stödja Jordbruksdepartementet i arbetet med den s.k. 

hälsokontrollen 

arbetet med att stödja Jordbruksdepartementet Jordbruksverkets stödregister samt analyser av olika 

förberedelserna 

I arbetet med att 

för 

stödja 

att genomföra 

Jordbruksdepartementet 

ändringar till 

i beslutsalternativs 

Jordbruksverkets stödregister 

inverkan på 

samt 

biologisk 

analyser 

mångfald, 

av olika 

följd 

förberedelserna 

av den s.k. 

för 

hälsokontrollen 

att genomföra 

av 

ändringar 

EU:s gemensamma 

till administration 

beslutsalternativs 

och 

inverkan 

administrativ 

på biologisk 

börda samt 

mångfald, 

jordbrukarnas 

följd av 

jordbrukspolitik 

den s.k. hälsokontrollen 

har Jordbruksverket 

av EU:s gemensamma 

jordbrukspolitik 

försett 

administration 

lönsamhet. 

och administrativ 

Därutöver har 

börda 


samt jordbrukarnas 

regeringskansliet med olika 


underlag och analyser. 

försett 

bistått med 

lönsamhet. 

en person 

Därutöver 

som arbetat 


bistått med 

på Jordbruksdepartementet 

Dessa 

regeringskansliet 

har bl.a. bestått 

med 

av 

olika 

statistiskt 

underlag 

underlag 

och analyser. 

från 

under 

en person 

perioden 

som 

oktober 

arbetat på 

2008 

Jordbruksdepartementet 

under perioden oktober 2008 till maj 

till maj 

Dessa har bl.a. bestått av statistiskt underlag från 2009. 


93 

78 

78

finansiell 

redovisning

FINANSIELL REDOVISNING 



Finansiell redovisning 

Redovisnings- och värderingsprinciper 

Allmänt 

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen 

(2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag 

(FÅB). Särskild dokumentation enligt 2 

kap 3 § FÅB har lämnats den 12 februari 2010 till 

Ekonomistyrningsverket. 

Brytdag 

Löpande redovisning och anslagsredovisning avseende 

räkenskapsåret har gjorts fram till och med 

den 11 januari 2010. 

Förändrade redovisningsprinciper 

Myndighetens förvaltningsutgifter och utgifter för 

transfereringar av varor och tjänster avräknas från 

och med 2009 mot anslag det år till vilket kostnaden 

hänför sig (kostnadsmässig anslagsavräkning). 

Jordbruksverket aktiverar inköp av programvaror 

samt licenser när en garanterad nyttjandeperiod är 3 

år eller mer och nedlagda kostnader uppgår till mer 

än 100 tkr från och med i år. 

Värdering av fordringar och skulder 

Kundfordringar som är förfallna mer än 6 månader 

redovisas som osäkra. Kundfordringar samt utestående 

fordran i BETAL redovisas efter avdrag för 

förväntade kundförluster. Värderingsprinciperna 

avseende pågående arbeten, varulager och förråd 

framgår av noter till respektive post. 

Värdering av anläggningstillgångar 

Maskiner, inventarier, installationer m.m. är upptagna 

till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. 

Maskiner och inventarier med en ekonomisk 

livslängd på minst 3 år och ett anskaffningsvärde 

överstigande 20 tkr har aktiverats. Avskrivningarna 

görs på en beräknad livslängd på 3-7 

år. Avskrivningstiden på tjänstebilar är individuellt 

beräknad per bil utifrån förväntad ekonomisk livslängd. 

Avskrivningstiden kan variera mellan 3-8 år. 

Egenutvecklade IT-system aktiveras som en immateriell 

tillgång där en bedömd nyttjandeperiod är 3 

år eller mer och nedlagda kostnader för den aktiveringsbara 

delen uppgår till minst 5 000 tkr. Den aktiveringsbara 

delen exkluderar kostnader för utbildning 

och administrativa kostnader som inte är 

direkt hänförbara till investeringen. Avskrivningstiden 

kan variera mellan 3-5 år. 

Inköp av programvaror samt licenser aktiveras när 

en garanterad nyttjandeperiod är 3 år eller mer och 

nedlagda kostnader uppgår till mer än 100 tkr aktiveras 

från och med 2009. Avskrivningstiden kan 

variera mellan 3-5 år. 

Förbättringsutgifter på annans fastighet aktiveras 

när den ekonomiska livslängden uppgår till minst 

tre år och nedlagda kostnader uppgår till minst 50 

tkr per projekt. Avskrivningstiden kan variera mellan 

3-5 år. 

Förskott från EU:s utvecklingssektion 

Under åren 2000 och 2001 erhöll Jordbruksverket 

förskott från EU om 75 591 tkr. Jordbruksverket 

erhöll även förskott avseende länsstyrelserna i 

Norrbotten och Jämtland om 17 771 tkr, totalt 

93 362 tkr (10 658 teuro). Förskotten från EU avräknas 

i samband med avslut av respektive programperiod 

under 2010. Slutsammanställning har 

skickats till EU under hösten. Förskottet har därför 

avräknats mot utestående fordran utvecklingssektionen 

om 64 665 tkr (6 741 teuro). Ej utnyttjat förskott 

uppgår till 28 697 tkr (3 917 teuro) vilket ska 

återbetals till EU. I balansräkningen redovisas detta 

som en skuld om 40 633 tkr, värdering sker till balansdagens 

kurs (10,373). 

Förskott från EU:s landsbygdsfond 

Förskott har utbetalats 2007 och 2008 från EU motsvarande 

7 % av det totala bidraget från EU avseende 

landsbygdsprogrammet för 2007-2013. Totalt 

har Jordbruksverket erhållit 1 183 804 tkr (127 795 

teuro) vilket har tillgodoförts inkomsttitel 6118, 

EG:s landsbygdsfond 2007-2013. Förskotten från 

EU kommer att avräknas i samband med avslut av 

programperioden. I balansräkningen redovisas förskottet 

som en periodavgränsningspost om 

1 325 621 tkr, värdering sker till balansdagens kurs 

(10,373). 

80 

96


Tillfälliga stöd till sockernäringen samt uppbörd 

av omstruktureringsavgift för socker 

Från och med 2007 har stöd till sockersektorn utbetalats 

via anslag 1:12 posten 5, Omstruktureringsfond 

för socker. Medlen rekvireras från EU:s garantifond 

för jordbruket. Utbetalningar görs för omstruktureringsåtgärder 

inom sockersektorn vilket 

berör både företag och odlare. 

Jordbruksverket uppbär en tillfällig omstruktureringsavgift 

för socker för åren 2007 till 

2011. Avgiften tillgodoförs inkomsttiteln 9474 Avgifter 

till EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn 

vid inbetalningen. Under 2009 har 347 400 tkr 

inbetalats. Avgiften betalas sedan vidare till EU. 

Betalning till EU sker genom avdrag från övriga 

förskotterade stöd inom garantifonden och belastar 

anslag 1:1 posten 5, avgift till tillfällig fond för omstrukturering 

av EU:s sockersektor. I balansräkningen 

redovisas ej reglerad återstående skuld om 

knappt 138 000 tkr som en skuld till EU. Värdering 

sker till balansdagens kurs. 

Potentiella återkrav avseende stödåren 1998-2009 

Per den 31 december uppgår den pågående handläggningen 

av återkrav till ett belopp om drygt 

13 800 tkr (f.år 17 100 tkr) vilket uppskattas kommer 

att återkrävas under 2010. Av beloppet rör ca 

13 100 tkr (i drygt 3 000 ärenden) de s.k. direktstöden 

medan resterande del knappt 700 tkr (i ca 50 

ärenden) avser övriga stöd. Uppgifterna är hämtade 

från Jordbruksverkets BETAL-system. Drygt 55 % 

av det uppskattade beloppet om 13 800 tkr utgör 

EG:s fordran (Jordbruksfonderna) och resterande 

del utgör statens fordran. Liksom tidigare, med 

hänvisning till ESV:s föreskrifter 3 § förordningen 

(2000:606) om myndigheters bokföring, utgör inte 

det skattade värdet om ca 13 800 tkr, avseende ej 

beslutade ärenden, en ekonomisk händelse i denna 

förordnings mening. Med hänvisning till detta redovisas 

inte denna post i balans- och resultaträkningen. 

Uppskattningen av de s.k. potentiella återkraven 

lämnas bara som en ekonomisk upplysning. 

Likvida medel/betalningar 

Jordbruksverket har två betalningsflöden, ett räntebärande 

och ett icke räntebärande. Det räntebärande 

flödet består av förvaltningsanslaget inklusive sex 

resultatområden. Det icke räntebärande flödet avser 

s.k. sakanslag för finansiering av framförallt transfereringar. 

Undantag EA-regler enligt regleringsbrev 

Investeringar i anläggningstillgångar som sker under 

anslaget 1:27.1 Stöd till innehavare av fjällägenheter 

m.m. ska inte finansieras med lån i Riksgäldskontoret. 

Sådana investeringar ska i stället finansieras 

från respektive anslag. 

För distriktsveterinärorganisationen (DVO) medges 

undantag från krav på full kostnadstäckning enligt 

5 § avgiftsförordningen. Utgifter som inte finansieras 

med avgifter ska finansieras med anslaget 1:5 

Bidrag till distriktsveterinärorganisationen. Hela 

anslaget om 99 694 tkr har under året tillförts verksamheten 

under resultatområde DVO. Vidare medges 

Jordbruksverket undantag från 5, 16 och 18 §§ 

anslagsförordningen i de delar som rör anslagsavräkningen. 

För fytosanitär verksamhet medges undantag från 

krav på full kostnadstäckning enligt 5 § avgiftsförordningen. 

Utgifter som inte finansieras med avgifter 

ska finansieras med anslaget 1:10 Bekämpande 

av växtsjukdomar. Totalt har 3 538 tkr i anslagsmedel 

tillförts resultatområdena Växt och Tillsyn. Vidare 

medges Jordbruksverket undantag från 5, 16 

och 18 §§ anslagsförordningen i de delar som rör 

anslagsavräkningen. 

Jordbruksverket medges även undantag från 18 § 

anslagsförordningen avseende anslaget 1:13 Räntekostnader 

för förskotterade gårdsstöd m.m. Avräkning 

får istället göras minst halvårsvis. 

Finansiella korrigeringar från EU samt skadeståndsoch 

tvisteärenden 

Finansiella korrigeringar från EU 

Kommissionen (KOM) har i skrivelse den 16 juni 

2009 föreslagit en finansiell korrigering avseende 

tillämpningen av systemet för kontroll av tvärvillkoren 

under ansökningsåren 2005 – 2006. Beslut 

kommer att tas av KOM inom kort och beloppet 

uppgår till ca 31 393 tkr vilket redovisas som en 

periodavgränsningspost. 

För närvarande finns det ytterligare 12 revisionärenden 

rörande i huvudsak direktstöd och marknadsstöd 

från 2005 och framåt som ännu inte är av- 

97 

81



slutade och där KOM inte har tagit ställning 

till/föreslagit några korrigeringar. Eftersom ännu 

inga korrigeringsbelopp har föreslagits av KOM 

redovisar Jordbruksverket inga ytterligare periodavgränsningsposter. 

Skadeståndsärenden 

Vid tingsrätterna i Malmö och Stockholm handläggs 

skadeståndsmål där det ska prövas om de tidigare 

svenska kraven på obligatorisk avelsvärdering 

av hingstar är skadeståndsgrundande. I dessa mål 

företräder Justitiekanslern (JK) staten. Staten har 

via Jordbruksverket inte betalat ut någon ersättning 

för skada och rättegångskostnader under 2009 i dessa 

fall. 

En lantbrukare har vänt sig till JK och yrkat skadestånd 

av staten med ett belopp om 1 665 tkr på 

grund av ett påstått bristfälligt beslut från KRAV. 

JK har beslutat att avslå yrkandet. 

Produktionsavgift socker 

I sockerregleringen ingår att de sockerproducerande 

företagen som tilldelats produktionskvot ska betala 

en produktionsavgift. Berört företag har betalat avgiften 

men samtidigt överklagat produktionsavgiftens 

storlek för regleringsåren 2002/2003 – 

2005/2006. Europeiska Gemenskapernas domstol 

har i dom ogiltigförklarat aktuella kommissionsförordningar 

i vilka avgiften fastlagts. Domstolen anser 

att avgiften har beräknats på ett felaktigt sätt. 

Länsrätten i Jönköping har i tre domar avseende regleringsåren 

2003/2004 - 2005/2006 dömt enligt 

detta och Jordbruksverket har återbetalat 25 496 tkr 

avseende produktionsavgifterna för regleringsåren 

2003/2004 och 2004/2005 i december 2008. Återbetalning 

av produktionsavgift för regleringsåret 

2005/2006 om 50 649 tkr har utbetalats i februari 

2009. Dessutom har företaget tilldömts ersättning 

för ränteförluster och övriga kostnader uppgående 

till 10 093 tkr som har utbetalats i januari och februari 

2009. Av beloppet har 9 897 tkr belastat anslaget 

1:4 posten 50, Övergångseffekter av kostnadsmässig 

avräkning och resterande 196 tkr har 

belastat anslaget 1:13 Räntekostnader för förskotterade 

gårdsstöd m.m. 

Återbetalda produktionsavgifter om 76 145 tkr har 

finansierats genom att Jordbruksverket vid utbetalningen 

har belastat inkomsttiteln 9473 Särskilda 

jordbrukstullar och sockeravgifter vilken tidigare år 

har tillförts dessa produktionsavgifter. 

Kommissionen har i december 2009 beslutat om 

nya förordningar rörande produktionsavgift socker 

för regleringsåren 2002/2003-2005/2006. Dessa 

ändringar leder till att Jordbruksverket har fattat nya 

beslut i januari 2010 avseende regleringsåren 

2002/2003 – 2005/2006 och berört företag ska betala 

74 549 tkr i ny produktionsavgift. 

Övriga större projekt m.m. 

Blockinventering 

Under våren 2008 påbörjades ett projekt avseende 

att uppdatera samt förbättra kvalitén i databasen för 

brukarblock. Genom uppdateringar av blocken får 

brukarna mer korrekta arealer att använda vid ansökningar 

om stöd vilket leder till att risken för avvikelser 

och därmed finansiella korrigeringar minskar. 

Kostnaderna för inventeringsarbetet beräknades 

våren 2008 uppgå till ca 250 000 tkr. Till och med 

2009 har kostnaderna för att inventera knappt 97 %, 

motsvarande 1 105 000 block, uppgått till ca 

227 000 tkr. I projektet ingår även kostnader för efterarbete 

som påbörjas hösten 2009, exempelvis 

återkravshantering vars kostnader därutöver uppgår 

till ca 24 000 tkr. Totalt nedlagda kostnader för 

2008 och 2009 uppgår till ca 251 000 tkr. 

Jordbruksverket har för avsikt att slutföra inventeringen 

för återstående knappa 40 000 block under 

2010 om finansieringen löses, till en beräknad kostnad 

om ca 35 600 tkr. 

Bekämpning av blåtunga 

Jordbruksverket har under perioden september 2008 

till december 2009 utfört drygt 1 924 000 vaccineringar 

mot Blåtunga på nöt och får varav 1 120 000 

under 2009. Vaccineringar planeras att genomföras 

till och med sommaren 2010 vilket utgår från dagens 

vaccinationsområde och att inga nya fall av 

Blåtunga hittas i Sverige. Den totala kostnaden för 

2008 och 2009 uppgår till ca 133 300 tkr varav ca 

71 600 tkr avser 2009. Av totalkostnaden har EU 

finansierat/beräknas EU finansiera ca 26 300 tkr 

(varav ca 13 100 tkr avser 2009 års vaccinering). 

Jordbruksverket redovisar dessutom ett lager av 

vaccin om 2 020 tkr (300 000 doser) per 2009-12- 

31. 

98 

82


IT-utvecklingsprojektet HARVEST 

Jordbruksverket har tagit fram en ny arkitektur för 

datavaruhus för att möta ökade krav på statistik, 

analyser, prognoser, uppföljningar m.m. Utvecklingen 

avser främst att möta kraven från jordbrukarstöds- 

och landsbygdsutvecklingsområdena. 

Totalt uppgår aktiveringsbara nedlagda kostnader 

till 20 060 tkr. I balansräkningen redovisas beloppet 

under immateriella anläggningstillgångar. Aktivering 

och upptagning av lån har gjorts under hösten 


IT-utvecklingsprojektet KILT 

Projektet KILT – Kundanpassad webb i landsbygdens 

tjänst är det projekt som ska bygga Jordbruksverkets 

nya kundanpassade webbplats. Målsättningen 

är att gå från en webbplats som i hög grad bygger 

på Jordbruksverkets organisation till en webbplats 

som i första hand bygger på kundernas behov. 

Totalt uppgår aktiveringsbara nedlagda kostnader 


under immateriella anläggningstillgångar. Aktivering 

och upptagning av lån har gjorts under hösten 


IT-utvecklingsprojektet ELOF 

Regeringen har beslutat att ansvaret för kontroll av 

djurskydd och av foder i primärproduktionen samt 

att ett djurskyddskontrollregister som bl.a. innehåller 

uppgifter om djurförbud ska byggas upp ska 

överföras från kommunerna till länsstyrelserna från 

och med 2009. Projektets syfte är framförallt att 

stödja länsstyrelserna i arbetet att överta verksamheterna 

samt att ta fram IT-stöd i form av olika register 

och ärendehanteringssystem. Totalt uppgår 

aktiveringsbara nedlagda kostnader till 7 441 tkr. I 

balansräkningen redovisas beloppet under immateriella 

anläggningstillgångar. Aktivering och upptagning 

av lån har gjorts under hösten 2009. 

IT-utvecklingsprojektet LB-skog 

Det nya landsbygdsprogrammet för åren 2007-2013 

har ställt krav på förändringar av handläggningsstödet. 

Under hösten 2008 påbörjades en fortsättning 

av utvecklingen av handläggarstödet för landsbygdsprogrammet 

som rör handläggarstöd för 

Skogsstyrelsen. För 2008 och 2009 uppgår aktiveringsbara 

nedlagda kostnader till 2 806 tkr. I balansräkningen 

redovisas beloppet under immateriella 

anläggningstillgångar. Aktivering och upptagning 

av lån har gjorts under hösten 2009. 

IT-utvecklingsprojekt HIT/Dawa 

Under 2008 offentliggjorde EU-kommissionen en 

strategi för att utvärdera genomförandet av 2003 års 

reform av jordbrukspolitiken, den s.k. hälsokontrollen. 

Syftet med hälsokontrollen är att göra de ändringar 

som behövs för att förenkla och göra politiken 

effektivare samt utnyttja de marknadsmöjligheter 

som ges. Det krävs även anpassningar och nytutveckling 

för ändringar i befintliga och nya åtgärder 

i landsbygdsprogrammet. Ändringarna har sin 

grund dels i Hälsokontrollen och dels i att regeringen 

har beslutat om ändrade ersättningsnivåer och 

nya prioriteringar. Utveckling har under året påbörjats 

för att anpassa IT-systemen till de nya kraven. 

För år 2009 uppgår aktiveringsbara nedlagda kostnader 


under immateriella anlägningstillgångar. Eftersom 

utvecklingsarbetet inte är avslutat redovisas 

nedlagda kostnader som en pågående utveckling i 

årsredovisningen. Aktivering beräknas ske under 

hösten 2010 till ett beräknat belopp om ca 25 000 

tkr. 

IT-utvecklingsprojekt Evald 

EU ställer krav på fortlöpande uppföljningar och 

utvärderingar av landsbygdsprogrammet. Evaldprojektets 

mål är att göra data tillgängligt i ett datavaruhus 

för utvärdering av landsbygdsprogrammet 

samt att ta fram prognosmodeller. 

För år 2009 uppgår aktiveringsbara nedlagda kostnader 


under immateriella anlägningstillgångar. Eftersom 

utvecklingsarbetet inte är avslutat redovisas 

nedlagda kostnader som en pågående utveckling i 

årsredovisningen. Aktivering beräknas ske i februari 

2011 till ett beräknat belopp om ca 7 900 tkr. 

IT-utvecklingsprojekt UPA 

Projekt UPA- Kundanpassad webb för utsädesföretag 

ska optimera utsädesenhetens administrativa 

service. Målsättningen är att minska den administrativa 

bördan för utsädesföretag och enskilda brukare. 

För år 2009 uppgår aktiveringsbara nedlagda 

kostnader till 2 226 tkr. I balansräkningen redovisas 

beloppet under immateriella anlägningstillgångar. 

Eftersom utvecklingsarbetet inte är avslutat redovisas 

nedlagda kostnader som en pågående utveckling 

i årsredovisningen. Projektet är uppdelat i tre delar 

och aktiveringen beräknas uppgå till totalt ca 6 500 

tkr. Aktivering av fas 1 och 2 beräknas ske under 

2010 och fas 3 under 2011. 

99 

83



Kommentarer till utfall 

Resultaträkning 

Kostnader för personal har ökat med ca 30 600 tkr 

vilket framförallt beror på löneökningar och ökat 

antalet anställda inom resultatorådet DVO. Förändringen 

av lokalkostnader avser ökade kostnader för 

kontorslokaler varav halva ökningen avser blockinventeringsprojektet. 

Kostnaden för interventionslager 

har däremot minskat något. Ökningen av övriga 

driftkostnader om knappt 72 200 tkr beror främst på 

ökade konsultkostnader samt resekostnader rörande 

projekten Blockinventering samt vaccination Blåtunga. 

Datortjänster har minskat med ca 7 500 tkr 

på grund av nya redovisningsregler avseende aktivering 

av inköp av programvaror samt licenser. 

Frakter och transporter har ökat med ca 5 700 tkr 

beroende till stor del på ökad inlagring av interventionslager. 

I finansiella kostnader avseende 2008 

ingår räntekostnader för återbetalning av produktionsavgift 

socker. Ökade kostnader medför även att 

intäkter av anslag har ökat. 

Förändringen av saldot för uppbördsverksamhet 

samt saldot för transfereringar beror framförallt på 

att i saldona för 2008 ingick återföring av periodiserade 

kostnader från 2007. 

Resultatområde DVO 

Resultatet för Distriktsveterinärorganisationen uppvisar 

för året ett underskott om 12 145 tkr. För att 

begränsa organisationens underskott infördes under 

hösten ett antal kostnadsbesparande åtgärder. Flertalet 

av åtgärderna gav effekt vilket bland annat 

medfört att resultatet i stort sett är oförändrat jämfört 

med delårsbokslutet. 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar har ökat 

med drygt 1 % jämfört med föregående år. Ökningen 

är lägre än budgeterat och förklaras av det rådande 

konjunkturläget samt pressad lönsamhet 

inom mjölkproduktionen. Personalkostnaderna har 

ökat med cirka 24 500 tkr, varav den större delen 

förklaras av löneökningar och ökat antal anställda. 

Ökningen av övriga driftkostnader beror bland annat 

på att organisationen under året anordnat en 

konferens för samtliga medarbetare. En annan förklaring 

är ökade kostnader för veterinärmedicinskt 

förbrukningsmateriel. 

Resultatområde Växt 

Årsresultat för resultat området slutar på ett underskott 

om närmare 1 500 tkr. Underskottet är till stor 

del orsakat av kontrollkostnader rörade tallvedsnematoder. 

Kostnaderna har till stor del finansierats 

av ackumulerade överskott som har sitt ursprung i 

uttagna avgifter för sundhetscertifikat för exportsändningar 

som innehöll träemballage. Av denna 

anledning har det ackumulerade överskottet sjunkigt 

till knappt 600 tkr. 

Resultatområde Vatten 

Årsresultatet för RO Vatten uppgår till ett underskott 

om 1 058 tkr om man exkluderar erhållna 

2 350 tkr från förvaltningsanslaget 1:9.1 avseende 

täckning av tidigare års ackumulerade underskott. 

Det ackumulerade utgående underskottet uppgår till 

2 367 tkr. 

Anledningen till att budgeterat nollresultat ej nåtts 

för RO Vatten beror på flera saker. En stor del av 

förklaringen är nedskrivningar av värdet för vissa 

av de projekt som huvudsakligen öppnades och utfördes 

under perioden 2005-2009. Vid en genomgång 

under hösten 2009 har det framkommit att 

dessa projekt inte kan faktureras fullt ut till beräknat 

värde. De erforderliga projektnedskrivningarna 

uppgår till totalt 875 tkr. Orsaken till nedskrivningarna 

står att finna i bland annat underskattade uppdragsbudgetar, 

låga timarvoden och bemanning 

med oerfaren personal. 

Upplärningstiden för nyanställda är lång vilket, under 

en inledande period, innebär förhållandevis lägre 

intäkter för dessa i vår avgiftsfinansierade uppdragsverksamhet 

i jämförelse med enhetens mer 

erfarna medarbetare. 

Resultatområde Tillsyn 

Det försämrade resultatet för RO Tillsyn, vilket 

medfört en ökning av det ackumulerade underskottet 

från 155 tkr till 3 777 tkr, beror bland annat på 

ökade kostnader för konsulter, förtida pensioner 

samt att verksamheten under våren flyttade till nya 

lokaler vilket medförde extra kostnader. Under 

2009 ökade importen av bland annat virkessändningar 

mer än prognosticerat. Detta har medfört 

ökade kostnader utan att intäkterna ökat. Avgifterna 

för detta ses just nu över. Under hösten har flera 

avgifter justerats och arbetet med att se över och ev 

justera avgifter fortsätter under våren. 

Resultatområde Utsäde 

Resultatet för 2009 innebär en fortsatt förbättring 

(överskott 905 tkr jämfört med underskott 860 tkr 

under föregående år) vilket medför att det ackumu- 

100 84


lerade underskottet sjunker till 3 864 tkr. Av årsresultatet 

utgörs 262 tkr av realisationsvinst vid försäljning 

av anläggningstillgångar medan resterande 

643 tkr är direkt hänförligt till 2009 års verksamhet. 

Förbättringen är i första hand en följd av väsentligt 

ökade verksamhetsvolymer och en fortsatt rationalisering 

av verksamheten. 

Balansräkning 

Förändringen avseende immateriella anläggningstillgångar 

framgår ovan under IT-utvecklingsprojekt. 

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 

har ökat på grund av nya redovisningsregler 

avseende aktivering av inköp av programvaror 

samt licenser. Förutbetalda kostnader 

har främst ökat på grund av ökad periodisering av 

underhållsavtal inom IT området. Saldot på räntekonto 

i Riksgäldskontoret har förbättrats med 

knappt 28 400 tkr beroende bl.a. på att egenutvecklade 

IT-system har aktiverats och belastar inte räntekontot 

i samma utsträckning. Ökningen av statskapital 

beror på ökad inlagring av interventionslager. 

Skulder till andra myndigheter har minskat. 

Anledningen till detta är främst att föregående år 

var skulden ovanligt hög på grund av blockinventeringsprojektet. 

Även upplupna kostnader har 

minskat och det beror framförallt på att föregående 

år ingick högre finansiella korrigeringar till EU 

samt skuld avseende produktionsavgift socker regleringsår 

2005/2006, se ovan. Oförbrukade bidrag 

har minskat rörande förskott från EU:s utvecklingssektion 

som har avräknats mot utestående fordran, 

se ovan. 

Bemyndigande 

Totalt har 7 473 321 tkr utnyttjats av bemyndiganderamen 

om 9 255 275 tkr. Huvuddelen av utestående 

åtaganden utgörs av förpliktelser inom landsbygdsprogrammet. 

Enligt en granskning utförd av internrevisionen är 

delar av dessa förpliktelser överskattade. Korrigering 

har inte utförts i redovisade uppgifter då felet 

uppskattningsvis är av ringa betydelse. Vidare kräver 

ändringarna ett omfattande arbete som planeras 

till våren 2010, se vidare not 54. 

Anslagsredovisning 

Årets tilldelning av anslagsmedel enligt regleringsbrevet 

och regeringsbeslut är 14 773 889 

tkr. Det ingående överföringsbeloppet från 2008 

uppgår till 3 745 154 tkr. Av detta belopp har Jordbruksverket 

dispositionsrätt till 3 273 916 tkr. Anslagssparande 

om 58 629 tkr har omdisponerats till 

Jordbruksverkets disposition. Av tilldelade anslagsmedel 

är 13 631 tkr indraget på grund av övergångseffekten 

av kostnadsmässig anslagsavräkning. 

Jordbruksverket har ett medgivet överskridande på 

anslagsposten 1:4 posten 50 Övergångseffekter av 

kostnadsmässig avräkning om 15 721 tkr. Totalt 

disponibelt belopp under räkenskapsåret uppgår till 

18 108 524 tkr. Belastningen på anslagen under året 

har varit 13 448 383 tkr. Totalt utgående överföringsbelopp 

uppgår till 4 660 142 tkr. Huvuddelen 

av det utgående beloppet rör medel inom landsbygdsprogrammet. 

101 

85




Resultaträkning 

Tkr Not 2009-01-01 – 


2008-01-01 – 

2008-12-31 

Verksamhetens intäkter 

Intäkter av anslag 921 464 843 566 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 494 473 479 347 

Intäkter av bidrag 15 514 20 147 

Finansiella intäkter 2 1 018 1 661 

Summa intäkter 1 432 469 1 344 721 


Kostnader för personal 3 -762 116 -731 544 

Kostnader för lokaler 4 -65 101 -58 408 

Övriga driftkostnader 5 -567 190 -495 027 

Finansiella kostnader 6 -1 291 -15 836 

Avskrivningar och nedskrivningar -51 860 -52 048 

Summa kostnader -1 447 558 -1 352 863 

Verksamhetsutfall -15 089 -8 142 

Uppbördsverksamhet 

Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras 

av myndigheten 

Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet 

9 859 725 10 493 289 

-9 649 549 -9 985 000 

Saldo 7 210 176 508 289 

Transfereringar 

Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av 

bidrag 

Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av 

bidrag 

12 357 478 12 784 152 

0 16 621 

Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 0 28 570 

Finansiella intäkter 0 13 212 

Finansiella kostnader -33 198 79 364 

Lämnade bidrag -12 253 018 -12 450 187 

Saldo 8 71 262 471 732 

Årets kapitalförändring 9,27,29 266 349 971 879 

86 

102


Balansräkning 

Tkr Not 2009-12-31 2008-12-31 

TILLGÅNGAR 

Immateriella anläggningstillgångar 

Pågående utveckling 10 11 059 23 813 

Balanserade utgifter för utveckling 11 84 194 63 112 

Rättigheter och andra immateriella anl. tillgångar 12 2 628 42 

Summa immateriella anläggningstillgångar 97 881 86 967 

Materiella anläggningstillgångar 

Förbättringsutgifter på annans fastighet 13 9 520 7 887 

Maskiner, inventarier, installationer m.m. 14 71 846 76 639 

Summa materiella anläggningstillgångar 81 366 84 526 

Varulager m.m. 

Varulager och förråd 15 30 973 33 884 

Pågående arbeten 16 3 325 3 079 

Summa varulager m.m. 34 298 36 963 

Fordringar 

Kundfordringar 54 157 52 820 

Fordringar hos andra myndigheter 30 368 29 433 

Övriga fordringar 17 7 492 575 7 580 428 

Summa fordringar 7 577 100 7 662 681 

Periodavgränsningsposter 

Förutbetalda kostnader 21 068 11 409 

Upplupna bidragsintäkter 818 1 107 

Övriga upplupna intäkter 18 4 289 4 349 

Summa periodavgränsningsposter 26 175 16 865 

Avräkning med statsverket 19 284 403 297 717 

Kassa och Bank 

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 21 794 0 

Kassa och bank 45 41 

Summa Kassa och bank 21 839 41 

SUMMA TILLGÅNGAR 28 8 123 062 8 185 760 

87 

103




Tkr Not 2009-12-31 2008-12-31 

KAPITAL OCH SKULDER 

Myndighetskapital 

Statskapital 20 339 475 204 901 

Balanserad kapitalförändring 21 5 719 440 4 711 055 

Kapitalförändring enligt resultaträkningen 266 349 971 879 

Summa myndighetskapital 6 325 264 5 887 835 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 22 5 679 4 628 

Summa avsättningar 5 679 4 628 

Skulder m.m. 

Lån i Riksgäldskontoret 23 156 157 133 332 

Räntekontokredit i Riksgäldskontoret 24 0 6 594 

Skulder till andra myndigheter 45 494 65 450 

Leverantörsskulder 94 527 91 894 

Övriga skulder 29 997 30 875 

Förskott från uppdragsgivare och kunder 0 81 

Summa skulder m.m. 326 175 328 226 


Upplupna kostnader 25 126 445 269 161 

Oförbrukade bidrag 26 1 339 499 1 695 910 

Summa periodavgränsningsposter 1 465 944 1 965 071 

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 28 8 123 062 8 185 760 

Omvänd ansvarsförbindelse: 

Säkerheter inom EU-verksamheten avseende exportbidrag, intervention, licenser samt industri- och energigrödor 

på uttagen areal uppgår till 120 st (f.å 188 st) på sammanlagt 468 597 tkr (f.å 529 750 tkr). 

104 88



Anslagsredovisning 

Anslag Benämning Not Ingående överföringsbelopp 

Årets tilldelning 

enligt 

regleringsbrev 

Omdisponerat 

anslagsbelopp 

/ Utnyttjad del 

av medgivet 

överskridande 

Indragning Totalt disponibelt 

belopp 

Utgifter Utgående överföringsbelopp 

23 1:9 Statens jordbruksverk 30 -12 586 552 796 0 -3 734 536 476 -543 153 -6 677 

1:9.1 Förvaltningskostnader -12 586 552 796 0 -3 734 536 476 -543 153 -6 677 

23 1:5 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen 

31 0 99 694 0 0 99 694 -99 694 0 

23 1:6 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande 

åtgärder 

-63 14 708 0 0 14 645 -14 484 161 

1:6.2 Djurhälsovård 0 9 933 0 0 9 933 -9 933 0 

1:6.3 Stöd till biodling 27 1 775 0 0 1 802 -1 775 27 

1:6.4 Djursjukdata -90 3 000 0 0 2 910 -2 776 134 

23 1:7 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 

-10 879 286 349 0 -515 274 955 -288 611 -13 656 

1:7.1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 

32 -12 434 186 000 12 400 0 185 966 -196 923 -10 957 

1:7.2 Bidrag till bekämpande av djursjukdomar 

32 33 349 0 0 33 381 -32 941 440 

1:7.3 Bidrag till obduktionsverksamheten 33 0 6 000 0 0 6 000 -6 007 -7 

1:7.4 Bidrag till utveckling och genomförande 

av sjukdomskontroller 

34 1 523 61 000 -12 400 -515 49 608 -52 740 -3 132 

89 

105






enligt 


Omdisponerat 

anslagsbelopp 


av medgivet 



belopp 


23 1:10.1 Bekämpande av växtsjukdomar 35 0 3 000 2 000 0 5 000 -5 000 0 

23 1:11 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. 112 428 6 936 783 0 0 7 049 211 -6 970 453 78 758 

1:11.1 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. 36 112 778 6 911 433 0 0 7 024 211 -6 947 872 76 339 

1:11.4 EG-medfinansierade djursjukdomsprogram 

37 -350 25 350 0 0 25 000 -22 581 2 419 

23 1:12 Intervention och exportbidrag för 

jordbruksprodukter 

38 475 106 1 007 504 0 -444 943 1 037 667 -759 781 277 886 

1:12.1 Offentlig lagring, övrig intervention och 

exportbidrag 

39 448 969 880 254 -160 000 -427 204 742 019 -500 164 241 855 

Offentlig lagring -165 445 

Övrig intervention -151 769 

Exportbidrag -182 950 

1:12.4 Stöd till biodling m.m. -2 2 250 0 0 2 248 -2 250 -2 

1:12.5 Omstruktureringsfond för socker 26 139 125 000 160 000 -17 739 293 400 -257 367 36 033 

23 1:13.1 Räntekostnader för förskotterade 

gårdsstöd m.m. 

40 24 359 126 472 -3 048 -9 897 137 886 -131 759 6 127 

23 1:19.1 Livsmedelsstatistik -234 24 554 0 0 24 320 -23 992 328 

23 1:20.1 Jordbruks- och livsmedelsstatistik 

finansierad från EG-budgeten 

41 1 077 7 356 0 -856 7 577 -6 500 1 077 

90 

106





enligt 


Omdisponerat 

anslagsbelopp 


av medgivet 



belopp 


23 1:21 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 42 11 159 43 980 268 0 55 407 -39 569 15 839 

1:21.1 Exportfrämjande åtgärder 0 17 500 268 0 17 768 -17 425 343 

1:21.3 Satsningar för att bidra till innovation, 

utveckling och högre kompetens i 

livsmedelssektorn 

11 159 26 480 0 0 37 639 -22 144 15 495 

23 1:23 Åtgärder för landsbygdens miljö 

och struktur 

43 1 632 931 2 915 256 15 500 -24 924 4 538 763 -2 411 994 2 126 770 

1:23.1 Miljö- och landsbygdsprogrammet 

2000-2006 

71 450 0 -43 000 0 28 450 3 460 31 910 

1:23.2 Nationella stöd, stödområdena 1-3 43,44 33 879 280 000 0 -24 924 288 955 -272 891 16 064 

1:23.7 Återföring av skatt på handelsgödsel 

och bekämpningsmedel 

43,45 9 397 175 825 15 500 0 200 722 -200 288 435 

1:23.9 Landsbygdsprogram 2007-2013 43,46 1 518 205 2 459 431 43 000 0 4 020 636 -1 942 275 2 078 361 

23 1:24 Från EG-budgeten finansierade åtgärder 

för landsbygdens miljö och 

struktur 

1 496 429 2 347 262 10 297 0 3 853 987 -1 723 070 2 130 918 

1:24.5 EU-medel 2000-2006 m.m. 47 157 788 0 10 297 0 168 085 0 168 085 

1:24.7 Landsbygdsprogram för Sverige år 

2007-2013, EU-medel 

48 1 338 640 2 347 262 0 0 3 685 902 -1 723 070 1 962 832 

23 1:25.1 Försöks- och utvecklingsverksamhet 

49 711 24 830 0 0 25 541 -23 655 1 887 

91 

107






enligt 


Omdisponerat 

anslagsbelopp 


av medgivet 



belopp 


23 1:26.1 Stöd till jordbrukets rationalisering 

m.m. 

50 0 4 116 0 0 4 116 -4 116 0 

23 1:27.1 Stöd till innehavare av fjällägenheter 

m.m. 

0 1 529 0 0 1 529 -1 529 0 

23 44:6 Åtgärder för att främja ekologisk 

produktion 

628 0 0 0 628 0 628 

44:6.3 Marknadsfrämjande åtgärder 628 0 0 0 628 0 628 

26 1:4.50 Övergångseffekter av kostnadsmässig 

avräkning 

51 0 0 15 721 0 15 721 -15 721 0 

27 1:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen 

52 14 088 377 700 33 612 0 425 400 -385 303 40 097 

1:1.2 Sockeravgifter 7 038 30 300 2 662 0 40 000 0 40 000 

1:1.5 Avgift till tillfällig fond för omstrukturering 

av EU:s sockersektor 

7 050 347 400 30 950 0 385 400 -385 303 97 

ANSLAG TOTALT 3 745 154 14 773 889 74 350 -484 869 18 108 524 -13 448 383 4 660 142 

92 

108



Inkomsttitlar 

Benämning Not Utfall 


Utfall 

Tkr 

Off.titel- 

Beteckning 

2009-01-01- 

2008-01-01- 

2008-12-31 

2552 Övriga offentligrättsliga avgifter 

2552 505 Växtsortsavgifter 1 444 1 459 

2627 001 Offentlig lagring, försäljningsintäkter 30 736 102 175 

2714 Sanktionsavgifter m.m. 

2714 411 Kreditering av förverkade säkerheter m.m. 8 335 6 742 

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet 

2811 277 Övriga inkomster 264 920 

6111 001 Gårdsstöd 6 663 307 6 276 207 

6112 Kompletterande åtgärder perioden 1995-1999 

6112 001 LBU-åtgärder Garantifonden 0 -12 

6113 001 Övriga interventioner 166 608 126 059 

6114 001 Exportbidrag 210 090 105 817 

6115 001 Djurbidrag 308 992 324 590 

6116 001 Offentlig lagring 6 744 20 394 

6117 001 Miljö-, struktur- och regionala åtgärder perioden 

2000-2006 

-2 975 -5 121 

6118 001 EU:s landsbygdsfond 2007-2013 1 106 389 1 806 592 

6119 Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonder 

6119 001 Övriga bidrag från EU:s jordbruksfonder 31 207 16 597 

6119 002 Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder 53 691 394 199 825 

6122 EG-finansierade struktur- och regionalstöd till 

jordbrukssektorn m.m. perioden 2000-2006 

6122 011 Utvecklingssektionen Mål 1 Norra Norrland 0 28 165 

6122 031 Mål 1 Södra Skogslänsregionen 0 25 333 

6122 051 LEADER+ 8 684 39 378 

6122 063 Kursdifferenser från EU:s jordbruksfond för 

landsbygdsutveckling 

772 1 626 

6911 Övriga bidrag från EG 

6911 003 Jordbruks- och livsmedelsstatistik 54 -162 046 3 523 

93 

109


FINANSIELL 

FINANSIELL 

REDOVISNING 

REDOVISNING 

Benämning Not Utfall 


Utfall 

Tkr 

Off.titel- 

Beteckning 


2008-01-01- 

2008-12-31 

6912 Stöd till sockernäringen 

6912 001 Bidrag från EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn 

257 367 258 245 

6912 002 Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder -8 972 1 710 

9473 011 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter 55 -16 191 131 689 

9474 011 Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn 

347 400 513 087 

SUMMA 9 649 549 9 985 000 

110 

94



Bemyndigande 

Anslag Anslagsbenämning Not Tilldelad 

bemyndiganderam 

Ingående 

åtaganden 


Utestående 

åtaganden 


Prognos över utestående åtagandes fördelning per år 

Tkr 2010 2011 2012 2013- 

23 1:6 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande 

åtgärder 

1 775 1 775 1 775 1 775 0 0 0 

1:6.3 Stöd till biodling 1 775 1 775 1 775 1 775 0 0 0 

23 1:7 Bekämpande av smittsamma 

husdjurssjukdomar 

4 500 2 008 1 985 1 985 0 0 0 

1:7.1 Bekämpande av smittsamma 


2 500 2 008 1 985 1 985 0 0 0 

1:7.4 Bidrag till utveckling och 

genomförande av sjukdomskontroller 

2 000 0 0 0 0 0 0 

23 1:11 Gårdsstöd och djurbidrag 

m.m. 

1 000 000 167 904 176 006 176 006 0 0 0 

1:11.1 Gårdsstöd och djurbidrag 

m.m 

1 000 000 167 904 176 006 176 006 0 0 0 

23 1:12 Intervention och exportbidrag 

för jordbruksprodukter 

232 000 168 316 52 333 44 333 5 300 2 700 0 

1:12.1 Offentlig lagring, övrig 

intervention och exportbidrag 

99 500 52 964 15 308 7 308 5 300 2 700 0 

1:12.4 Stöd till biodling m.m. 2 500 2 180 2 450 2 450 0 0 0 

1:12.5 Omstruktureringsfond för 

socker 

130 000 113 172 34 575 34 575 0 0 0 

95 

111




Anslag Anslagsbenämning Not Tilldelad 

bemyndiganderam 

Ingående 

åtaganden 


Utestående 

åtaganden 


Prognos över utestående åtagandes fördelning per år 

Tkr 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016- 

23 1:21 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 

17 000 10 406 8 860 8 860 0 0 0 0 0 0 

1:21.3 Satsningar för att bidra till 

innovation, utveckling och 

högre kompetens i livsmedelssektorn 

17 000 10 406 8 860 8 860 0 0 0 0 0 0 

23 1:23 Åtgärder för landsbygdens 

miljö och struktur 

4 000 000 4 196 835 3 574 826 1 983 103 1 081 838 328 843 142 171 26 697 7 634 4 540 

1:23.7 Återföring av skatt på 

handelsgödsel och bekämpningsmedel 

15 000 8 134 5 762 2 675 2 000 1 087 0 0 0 0 

1:23.9 Landsbygdsprogram 

2007-2013 

56 3 985 000 4 188 701 3 569 064 1 980 428 1 079 838 327 756 142 171 26 697 7 634 4 540 

23 1:24 Från EG budgeten finansierade 

åtg. för 

landsbygdens miljö och 

struktur 

4 000 000 3 784 924 3 657 536 2 058 607 1 085 300 330 583 144 485 26 484 7 573 4 504 

1:24.7 Landsbygdsprogram för 

Sverige år 2007-2013, 

EU-medel 

56 4 000 000 3 784 924 3 657 536 2 058 607 1 085 300 330 583 144 485 26 484 7 573 4 504 

Totalt 9 255 275 8 332 168 7 473 321 4 274 669 2 172 438 662 126 286 656 53 181 15 207 9 044 

96 

112



Finansieringsanalys 

Tkr 2009 2008 Not 

Drift 

Kostnader -1 395 698 -1 300 582 57 

Finansiering av drift 

Intäkter av anslag 921 464 843 566 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 494 412 479 347 

Intäkter av bidrag 15 514 20 147 

Övriga intäkter 1 018 1 661 

Summa medel som tillförts för finansiering av 

drift 

1 432 408 1 344 721 

Ökning (-) av lager 2 911 -7 224 

Minskning (+) av kortfristiga fordringar -89 431 308 867 58 

Minskning (-) av kortfristiga skulder -157 870 -18 517 59 

KASSAFLÖDE FRÅN DRIFT -207 680 327 265 

Investeringar 

Investeringar i materiella tillgångar -30 338 -34 386 

Investeringar i immateriella tillgångar -32 764 -22 835 

Summa investeringsutgifter -63 102 -57 221 

Finansiering av investeringar 

Lån från Riksgäldskontoret 73 828 54 517 

- amorteringar -51 003 -55 740 

Ökning av statskapital med medel som tillförts 

statsbudgeten 

134 574 -105 391 

Förändring av kortfristig fordran -134 574 105 391 58 

Förändring av myndighetskapital hänförbar till 

övergångseffekt 

36 504 0 

Försäljning av anläggningstillgångar 3 550 5 016 60 


investeringar 

62 879 3 793 

KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGAR -223 -53 428 

97 

113


FINANSIELL 

FINANSIELL 

REDOVISNING 

REDOVISNING 

2009 2008 Not 


Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter 

som inte disponeras av myndigheten 9 859 725 10 493 289 

Förändring av kortfristiga fordringar 300 031 -1 275 925 58 

Förändring av kortfristiga skulder -358 488 368 866 59 

Inbetalningar i uppbördsverksamhet 9 801 268 9 586 230 

Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet 

-9 649 549 -9 985 000 

KASSAFLÖDE TILL UPPBÖRDS- 

VERKSAMHET 151 719 -398 770 

Transfereringsverksamhet 

Lämnade bidrag -12 253 018 -12 450 187 

Förändring av kortfristiga skulder 0 -308 012 59 

Utbetalningar i transfereringsverksamhet -12 253 018 -12 758 199 

Finansiering av transfereringsverksamhet 

Medel som erhållits från statsbudgeten för 

finansiering av bidrag 

12 324 280 12 921 919 

61 


transfereringsverksamhet 12 324 280 12 921 919 

KASSAFLÖDE TILL TRANSFERERINGS- 

VERKSAMHET 71 262 163 720 

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 15 078 38 787 

Likvida medel vid årets början 291 164 252 377 

Ökning (+) av kassa, bank 4 5 

Ökning (+) av tillgodohavanden hos Riksgäldskontoret 

21 794 0 

Minskning (+) av räntekontokredit Riksgälden 6 594 5 043 973 

Minskning (-) av avräkning med statsverket -13 314 -5 005 191 

Summa förändring av likvida medel 15 078 38 787 

Likvida medel vid årets slut 306 242 291 164 

114 

98



Sammanställning över väsentliga uppgifter 

Tkr 2009 2008 2007 2006 2005 

Låneram i Riksgäldskontoret 

- beviljad 170 000 180 000 164 000 121 000 114 000 

- utnyttjad 156 157 133 332 134 555 99 075 83 298 

Kontokrediter hos Riksgäldskontoret 

- beviljad 1) 78 000 168 500 8 268 000 7 268 000 6 230 000 

- maximalt utnyttjad 83 660 5 571 407 6 593 107 6 913 047 5 736 092 

Räntekonton 

- räntekostnader 43 20 897 30 230 27 988 27 259 

- ränteintäkter 44 13 869 9 022 4 577 373 

Avgiftsintäkter 

- avgifter enligt 4 § avgiftsförordningen 771 956 1 053 1 654 2 008 

- avgiftsbelagd verksamhet, budget 2) 506 861 475 506 485 012 426 806 402 983 

- avgiftsbelagd verksamhet, faktiskt utfall 477 590 465 698 467 460 438 920 397 542 

- övriga intäkter 16 112 12 693 14 283 15 809 17 144 

Summa avgiftsintäkter 494 473 479 347 482 796 456 383 416 694 

Anslagskrediter ramanslag 

- beviljad 611 760 525 133 609 576 618 582 857 958 

- utnyttjad (på anslagspost nivå fr. o. m. 2006, 

tidigare år anslagsnivå)) 

20 775 28 406 232 86 040 607 114 

Anslagssparande (ram) 4 660 142 3 745 153 4 328 389 2 170 989 -534 811 

- därav intecknat för framtida åtaganden (cirka) 4 177 930 3 308 800 3 210 000 869 662 63 532 

Totalt gjorda åtaganden jämfört med summan 

av tilldelade bemyndigande 

7 473 321/ 9 

255 275 

8 332 168/ 

9 529 275 

8 781 622/ 

21 129 500 

2 571 975/ 

9 994 500 

7 783 316/ 

12 321 000 

Årsarbetskrafter (ÅAK), st 3) 1 131 1 114 1 038 1 031 968 

Medelantalet anställda, st 4) 1 176 1 169 1 140 1 099 1 050 

Driftkostnad/årsarbetskraft, tkr 5) 1 233 1 153 1 045 1 068 1 043 

Årets kapitalförändring 266 349 971 879 -915 318 4 608 161 1 837 907 

Balanserad kapitalförändring 5 719 440 4 711 055 5 626 372 1 016 794 -820 338 

1. Enligt regeringsbeslut 2008-06-26 upphörde det särskilda räntekontot för EU-medel från och med 2008-07-01. Kreditramen 8 100 000 tkr gällde 

under perioden 2008-01-01 – 2008-06-30. 

2. 2. Avser verksamhet inom de sex resultatområdena Växt, Vatten, Djur, Utsäde, Tillsyn och DVO exklusive myndighetsuppdrag och övriga anslagsfinansierade 

delar. I budgeterad del har tagits bort anslagen 1:5 Distriktsveterinärorganisationen och 1:10.1 Bekämpande av växtsjukdomar samt 

budgeterade myndighetsuppdrag om totalt ca 111 300 tkr (f.å 108 500 tkr) för att få en korrekt jämförelse. 

4. 3. Av I årsredovisning medelantalet tillsvidareanställda 2008 korrigerades 2009 årsarbetskrafter är 756 kvinnor för åren (f.å 735) 2006 och och 420 2007. män (f.å 434). 

4. Av medelantalet tillsvidareanställda 2009 är 756 kvinnor (f.å 735) och 420 män (f.å 434). 

99 

115



5. Att fördela verksamhetens kostnader på antalet årsarbetskrafter ger ingen rättvisande bild av Jordbruksverkets kostnadsläge. Nedan har en 

uppdelning gjorts på den veterinära verksamheten (RO DVO) samt övrig verksamhet. Från den övriga verksamheten har driftkostnader för interventionslager 

eliminerats. 

Årsarbetskrafter/antal: 

2009 2008 2007 

RO DVO 446 438 407 

Övrig verksamhet 685 676 631 

Driftkostnader/årsabetskraft 

(tkr/åk) 

RO DVO 1 128 1 075 1 085 

Övrig verksamhet 1 277 1 190 979 

I RO DVO ingår t.ex. foder- och medicininköp på ca 65 000 tkr årligen. I driftkostnaderna för övrig verksamhet 

ingår även utbetalningar till andra myndigheters verksamhet, analys- och provtagningskostnader inom vissa 

övervakningsprogram och bekämpningsinsatser inom djurområdet. Driftkostnaden per årsarbetskraft 2008 och 

2009 har ökat markant jämfört 2007 pga ökade kostnader avseende projekten blockinventering och vaccination 

mot blåtunga, se Finansiell redovisning – Inledning. Detta sammantaget gör det svårt att jämföra driftkostnader 

mellan åren samt att jämföra Jordbruksverkets nyckeltal mot andra myndigheter. 

116 

100


Notförteckning 

Not 2 Finansiella intäkter 

Specifikation (tkr) 2009 2008 

Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 

Avgifter enligt 4 § avgiftsförordningen 


Ränta på räntekonto hos 

Riksgäldskontoret 

Ränteintäkter på kundfordringar 

44 657 

974 1 004 

Publikationer 713 742 

Övrigt 58 214 

Totalt 771 956 

Avgiftsbelagd verksamhet 

Specifikation 

(tkr) 

Enligt 2009 2008 

brev 1) 

regl. 

RO Växt 3 900 7 346 5 357 

RO Vatten 11 080 8 880 5 392 

RO Djur 22 700 23 980 22 702 

RO Utsäde 28 925 28 460 27 209 

RO Tillsyn 28 250 20 303 21 212 

RO DVO 412 006 388 621 383 826 

Totalt 506 861 477 590 465 698 

1) Exklusive anslag 1:5 DVO och 1: 10 Bekämpande av växtsjukdomar 

samt myndighetsuppdrag om drygt 111 300 tkr (f.å 

108 500 tkr). 

Huvuddelen av intäkterna avseende resultatområde 

Växt, Djur samt Tillsyn avser offentligrättslig verksamhet 

som Jordbruksverket disponerar. 

Övriga intäkter 


Övriga intäkter 2) 16 051 12 693 

Reavinst vid försäljning 61 

Totalt 16 112 12 693 

2) Övriga intäkter avser i huvudsak intäkter från utbildningar avseende 

bl.a. länsstyrelser, uthyrning av lokaler, löneersättningar, 

m.m. 

Totalt 

(tkr) 2009 2008 

Totala intäkter 494 473 479 347 

Totalt 1 018 1 661 

Not 3 Kostnader för personal 

Kostnaden för löner exkl. arbetsgivaravgifter m.m. 

uppgår till 507 564 tkr (f.å 480 672 tkr). 

Utbetalda ersättningar till ledamöter i insynsrådet 

m.m. se bilaga 4. 

Not 4 Kostnaden för lokaler 

I lokalkostnader ingår även hyror för lagerlokaler 

m.m. avseende offentlig lagring om ca 8 600 tkr (f.å 

ca 9 700 tkr). 

Not 5 Övriga driftskostnader 

I beloppet för föregående år ingår realisationsförlust 

vid försäljning av maskiner, inventarier mm. om 

232 tkr. 

Not 6 Finansiella kostnader 


Ränta på räntekonto hos 


43 438 

Ränta på lån hos Riksgäldskontoret 

888 5 843 

1) 

Räntekostnader leverantörsfakturor 

157 49 

Övriga finansiella kostnader 203 9 506 

Totalt 1 291 15 836 

1) Räntekostnaderna har sjunkit bl a pga att räntesatsen har 

sänkts. 

Not 7 Uppbördsverksamhet saldo 

Saldobeloppet avser EU-medel för perioden novdec 

2009 som tillförts statsbudgeten först jan-feb 

2010 och EU-medel för perioden nov-dec 2010 som 

inte disponeras av myndigheten. I beloppet ingår 

även kursvinst (netto) om 75 017 tkr (f.å kursvinst 

595 723 tkr) varav 98 620 tkr avser orealiserad 

kursförlust för 2009 samt 509 600 tkr avser återförd 

orealiserad kursvinst från 2008 (f.å kursvinst om 

392 562 tkr). 

101 117



Not 8 Transfereringar - saldo 

Saldot avser bl.a. nettobelopp av periodiserade bidrag 

samt utestående fordringar avseende återkrav 

av stöd m.m. (enligt fordringsliggare i stödsystemet 

BETAL). I saldot ingår finansiella korrigeringar om 

ca 31 300 tkr. 

Not 9 Årets kapitalförändring 

Kapitalförändringen visar skillnaden mellan poster 

som anslagsavräknats, men inte redovisats som 

kostnad eller bidrag, och poster som redovisats som 

kostnader eller bidrag, men inte anslagsavräknats, 

samt över-/underskott för avgiftsfinansierad verksamhet. 


Amorteringar 31 458 34 744 

Avskrivningar -31 458 -34 744 

Förändring löneskuld 0 -5 112 

Kompetensutveckling 0 -50 

Uppbördsverksamhet 210 176 508 289 

Resultatområde DVO -12 145 12 847 

Resultatområde Växt, 

Vatten, Djur, Utsäde, Tillsyn 

-3 033 -5 136 

Pensionsavsättning 0 -2 703 

Löner 0 -540 

Transfereringsverksamhet 71 262 471 732 

Övrigt 89 -7 448 

Totalt 266 349 971 879 

Not 10 Pågående utveckling 

Det pågår uppbyggnad av nya IT-system. Dessa system 

redovisas under immateriella anläggningstillgångar, 

se Finansiell redovisning – Inledning, angående 

IT-utvecklingsprojekt. 

Not 11 Balanserade utgifter för utveckling 


IB Ack anskaffningsvärde 

136 382 107 032 

Årets inköp 42 542 29 350 

UB Ack anskaffningsvärde 

178 924 136 382 

IB Ack avskrivningar -73 270 -52 056 

Årets avskrivningar -21 460 -21 214 

UB Ack avskrivningar -94 730 -73 270 

Bokfört värde 84 194 63 112 

Avskrivningsperiod 

3/5 år 

Aktivering överensstämmer med ESV:s föreskrifter 

till 5 kap. § 2 FÅB och prövningen har genomförts 

enligt ESV:s allmänna råd till den nämnda paragrafen. 

Not 12 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 



465 465 

Årets inköp 2 976 0 


3 441 465 

IB Ack avskrivningar -423 -293 

Årets avskrivningar -390 -130 

UB Ack avskrivningar -813 -423 

Bokfört värde 2 628 42 


3/5 år 

I Hermes ingår pågående utveckling i beloppet för 

balanserade utgifter för utveckling. 

118 

102


Not 13 Förbättringsutgifter på annans fastighet 



21 099 19 578 

Årets inköp 5 416 1 521 

Utrangering -40 0 


26 475 21 099 

IB Ack avskrivningar -13 212 -9 964 

Årets avskrivningar -3 743 -3 248 

UB Ack avskrivningar -16 955 -13 212 

Bokfört värde 9 520 7 887 


3/5 år 

Not 14 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 

Inventarier Datorer Transportmedel Totalt 

2009 2008 2009 2008 2009 2008 2009 2008 


75 951 76 283 52 066 51 609 74 245 66 902 202 262 194 794 

Årets inköp 9 221 4 675 6 693 7 454 9 008 20 736 24 922 32 865 

Försäljn/utrangering -5 094 -5 007 -1 760 -6 997 -9 477 -13 393 -16 331 -25 397 


80 078 75 951 56 999 52 066 73 776 74 245 210 853 202 262 

IB Ack avskrivningar -60 512 -58 396 -38 112 -34 858 -26 999 -25 062 -125 623 -118 316 

Årets avskrivningar -5 840 -5 897 -8 654 -10 240 -11 773 -11 319 -26 267 -27 456 

Försäljn/utrangering 5 108 3 781 722 6 986 7 052 9 382 12 882 20 149 

UB Ack avskrivningar -61 244 -60 512 -46 044 -38 112 -31 720 -26 999 -139 008 -125 623 

Bokfört värde 18 834 15 439 10 956 13 954 42 056 47 246 71 846 76 639 

Avskrivningsperiod 5/7 år 3 år 3/8 år 

Utnyttjad låneram uppgår till 156 157 tkr (f.å 133 332 tkr). Den utgående balansen för immateriella och materiella 

anläggningstillgångar enligt not 11 till 14 uppgår till 168 188 tkr (f.å 147 680 tkr). Skillnaden om 12 031 tkr 

(f.å 14 348 tkr) beror dels på att MSB finansierar delar av aktiverade IT-utvecklingsprojekt och dels på inköp 

och/eller egenbyggda IT-system i december där lån ännu ej var tagna 31 december. 

103 119


FINANSIELL 

FINANSIELL 

REDOVISNING 

REDOVISNING 

Not 15 Varulager och förråd 

Posten avser medicin och förbrukningsmaterial för 

resultatområde DVO, pass för sällskapsdjur avseende 

resultatområde Djur samt vaccin för bekämpning 

av blåtunga. Värdering har skett enligt inköpspris. 

Not 16 Pågående arbete 

Individuell värdering har gjorts av respektive projekt 

utifrån upparbetat resultat och vad som förväntas 

inflyta. 

Not 17 Övriga fordringar 

Posten består huvudsakligen av fordringar på EU 

för gjorda utbetalningar av bidrag inom jordbruksfonderna 

samt bundet kapital i offentliga lager 

till följd av inköp- och försäljningsverksamhet för 

EU: s räkning. Kapitalbindningen är utgifter av inköp 

minskat med försäljningsintäkter och betalningar 

(lagernedskrivningar och korrigeringar av 

vinst/förlust) som erhållits från EU (se not 39) 

Verksamheten med offentlig lagring). Fordran på 

EU uppgår till totalt 7 396 731 tkr (f.å 7 562 187 

tkr). 

Not 18 Övriga upplupna intäkter 

Posten avser upparbetade intäkter rörande främst 

Resultatområden DVO, Utsäde m.fl. 

Not 19 Avräkning med statsverket 


Uppbörd 

Ingående balans 0 0 

Redovisat mot inkomsttitel 

Uppbördsmedel som 

betalats till icke räntebärande 

flöde 

Skuld avseende 

uppbörd 

Anslag i icke räntebärande 

flöde 

-9 649 549 -9 985 000 

9 649 549 9 985 000 

0 0 

Ingående balans 0 0 

räntebärande flöde 

Anslag i räntebärande 

flöde 

Ingående balans 15 296 -11 749 

Redovisat mot anslag 

648 673 586 002 

1 

Anslagsmedel som 

tillförts räntekonto 

Återbetalning av 

anslagsmedel 

-658 316 -558 957 

3 734 0 

Fordringar avseende 

9 387 15 296 

tebärande flöde 2 

anslag i 

rän- 

Fordran avseende 

semsterlöneskuld 

som inte har redovisat 

mot anslag 

Ingående balans 26 959 0 


under året enligt 

undantagsregeln 

Fordran avseende 

semesterlöneskuld 

som inte har redovisats 

mot anslag 

Övriga fordringar/skulder 

på statens 

centralkonto i 

Riksbanken 

-5 160 0 

21 799 0 

Ingående balans 278 964 5 310 557 

Inbetalningar i icke -191 210 587 700 

räntebärande flöde 3 

Utbetalningar i icke 162 006 -5 619 935 

räntebärande flöde 3 

Betalningar hänförbara 

till anslag och 

inkomsttitlar 

0 642 

Saldo 4 249 760 278 964 

Belopp under utredning 

Övriga fordringar 

på statens centralkonto 

i Riksbanken 

3 457 3 457 

253 217 282 421 


12 799 711 13 041 715 

Avräkning med 

statsverket Totalt 

284 403 297 717 

Medel hänförbara till 

transfereringar m.m. 

som betalats till icke 

räntebärande flöde 

Fordringar avseende 

anslag i icke 

-12 799 711 -13 041 715 

0 0 

1 I beloppet ingår övergångseffekter om 5 825 tkr. 

2 Utgående överföringsbelopp på räntebärande anslag uppgår till 

6 677 tkr. Skillnaden om 2 710 tkr avser utgående överföringsbelopp 

från anslagsposten 43:1.2 som har rekvirerats från Riksgälden 

2010. 

120 

104


3 Under året har omstruktureringsavgit socker om 380 303 tkr samt 

finansiell korrigering EU om 126 644 tkr reglerats mot EU genom 

att avräknas mot utbetalda stöd, dvs inkomsttitel har tillförts medel 

och anslag 1:1 posten 5 samt anslag 1:13 posten 1 har belastats. 

Inga kassamässiga regleringar har skett. 

4 Reglering om knappt 66 mnkr sker från statens centralkonto till 

räntekontot i februari 2010. 

Not 20 Statskapital 


Ingående balans: 204 901 310 292 

- Jordfonden 194 197 194 197 

Totalt 5 719 440 4 711 055 

Not 22 Avsättningar för pensioner och liknande 

förpliktelser 

Posten avser de pensionsförpliktelser avseende PA 

03 och PA 91 som Jordbruksverket har per 2009- 

12-31. 


Ingående avsättning 4 628 2 230 

- Interventionslager 10 704 116 095 

Förändring interventionslager 

134 574 -105 391 

Utgående balans 339 475 204 901 

Länsstyrelserna har redovisat följande uppgifter om 

Jordfonden till Jordbruksverket: 

+ Årets pensionskostnader 

- Årets pensionsutbetalningar 

Utgående avsättning 

3 712 4 323 

-2 661 -1 925 

5 679 4 628 

Varulager av fastigheter per 2009-12-31 uppgår till 

151 480 tkr (f.å 139 529 tkr). 

Försäljnings- och driftsnettot som förts till inkomsttitel 

2811 av länsstyrelserna uppgår till ett underskott 

om 619 tkr (f.å överskott om 4 789 tkr). 

Not 21 Balanserad kapitalförändring 


Amorteringar 213 405 178 661 

Avskrivningar -213 200 -178 456 

Förändring löneskuld -36 824 -31 712 

Kompetensutveckling -536 -486 

Uppbördsverksamhet 5 944 954 5 436 665 

Resultatområde DVO 16 645 3 798 

Resultatområde 

Växt, Vatten, Djur, 

Utsäde, Tillsyn 

1 108 6 244 

Anslagsavräkning 21 337 21 337 

Transfereringsverksamhet 

-280 575 -752 307 

Pensionsavsättning -4 303 -1 600 

Förändring hänförbar 

till övergångseffekten 

36 506 0 

Övrigt 21 463 28 911 

Not 23 Lån i Riksgäldskontoret 


Ingående skuld till 


133 332 134 555 

Nyupptagna lån 73 828 54 517 

Årets amortering -51 003 -55 740 

Totalt 156 157 133 332 

Beviljad låneram för år 2009 uppgår till 170 000 tkr 

(f.å 180 000 tkr). 

Not 24 Räntekontokredit i Riksgäldskontoret 

Specifikation 

(tkr) 

Anslag 1:9 

och 1:5 

Kreditram 

Utnyttjad kredit 

2009 2009 2008 

78 000 0 6 594 

Totalt 78 000 0 6 594 

Not 25 Upplupna kostnader 

Posten består bl.a. av semesterlöneskuld inkl. sociala 

avgifter 55 761 tkr (f.å 56 061 tkr), arbetsbefrielsedagar 

inkl sociala avgifter för DVO 17 348 tkr 

(f.å 13 055 tkr) samt finansiell korrigering EU om 

32 820 tkr (f.å 127 164 tkr). 

Löner -540 

121 

105




Not 26 Oförbrukade bidrag 

I posten ingår förutom Förskott EU om 1 325 621 

tkr (f.å 1 684 110 tkr), se Inledning – Finansiell redovisning, 

även oförbrukade bidrag från annan statlig 

myndighet, bland annat MSB mfl. om 13 878 tkr 

(f.å 11 799 tkr). Förskott EU är värderat till balansdagens 

kurs 2009-12-31 om 10,373 kr/euro. 

Not 27 Resultaträkning för resultatområde DVO – Distriktsveterinärorganisationen 


Tkr Not 2009-01-01- 

2008-01-01- 

2008-12-31 


Intäkter av anslag 1 99 694 98 544 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 407 012 402 209 

Finansiella intäkter 4 1 228 1 601 

Summa intäkter 507 934 502 354 


Kostnader för personal -343 017 -318 491 

Kostnader för lokaler 3 -15 823 -15 047 

Övriga driftkostnader -144 397 -137 523 

Finansiella kostnader 4 -398 -2 290 

Avskrivningar och nedskrivningar -16 444 -16 156 

Summa kostnader -520 079 -489 507 

Årets kapitalförändring -12 145 12 847 

Ackumulerad kapitalförändring 4 501 16 645 

1) Av 2009 års anslagsbelopp har 7 357 tkr (f.å 5 830 tkr) utgått till avlägset boende djurägare. 

2) I intäkter av avgifter och andra ersättningar ingår 18 391 tkr (f.å 18 278 tkr) avseende intäkter för interna uppdrag rörande smittsamma 

djursjukdomar. Detta har eliminerats i Jordbruksverkets totala resultaträkning. I beloppet ingår 4 393 tkr (f.å 5 261 tkr) som avser intäkter 

för uppdrag av myndighetskaraktär såsom gränskontroll, intyg vid in- och utförsel inom EU m.m. 

3) Lokalhyror för centralt placerad personal ligger kostnadsmässigt under posten övriga driftkostnader i och med att de betalas via en 

administrativ ersättning. 

4) För att ge en mer rättvisande bild redovisas räntor brutto inom resultatområde DVO. Totalt för Jordbruksverket redovisas räntor däremot 

netto under finansiella kostnader. 

106 

122


Not 28 Balansräkning för resultatområde DVO – Distriktsveterinärorganisationen 

Tkr 2009-12-31 2008-12-31 

TILLGÅNGAR 

Materiella anläggningstillgångar 

Förbättringsutgifter på annans fastighet 1 204 2 694 

Maskiner, inventarier, installationer m.m. 50 179 54 659 

Summa materiella anläggningstillgångar 51 383 57 353 

Varulager m.m. 

Varulager och förråd 28 512 27 138 

Summa varulager m.m. 28 512 27 138 

Fordringar 

Kundfordringar 41 544 41 602 

Fordringar hos andra myndigheter 4 385 4 392 

Övriga fordringar 354 382 

Summa fordringar 46 283 46 376 


Förutbetalda kostnader 4 928 3 569 

Övriga upplupna intäkter 1 843 2 549 


Kassa och bank 

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 26 708 34 609 

Kassa, postgiro, bank 45 41 

Summa kassa och bank 26 753 34 650 

SUMMA TILLGÅNGAR 159 703 171 635 

KAPITAL OCH SKULDER 

Myndighetskapital 

Balanserad kapitalförändring 16 646 3 798 

Kapitalförändring enligt resultaträkning -12 145 12 847 

Summa myndighetskapital 4 501 16 645 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 1 176 325 

Summa avsättningar 1 176 325 

Skulder m.m. 

Lån i Riksgäldskontoret 51 448 55 844 

Skulder till andra myndigheter 15 825 14 370 

Leverantörsskulder 16 493 18 573 

Övriga skulder 13 167 17 138 

Summa skulder m.m. 96 933 105 925 


Upplupna kostnader 57 094 48 740 


SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 159 703 171 635 

107 123




Not 29 Övriga resultatområden 

(tkr) Resultatområde Växt 1) Resultatområde Vatten 2) Resultatområde Djur 3) Resultatområde Tillsyn 4) Resultatområde Utsäde 5) 



2008-01-01- 

2008-12-31 



2008-01-01- 

2008-12-31 



2008-01-01- 

2008-12-31 



2008-01-01- 

2008-12-31 



2008-01-01- 

2008-12-31 

Offentligrättslig verksamhet 


Intäkter av avgifter och andra 

ersättningar 

12 428 8 709 0 0 23 597 22 753 24 000 20 018 7 332 7 163 

Finansiella intäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 228 0 

Summa intäkter 12 428 8 709 0 0 23 597 22 753 24 000 20 018 7 560 7 163 


Kostnader för personal -4 849 -4 804 0 0 -4 222 -1 789 -12 392 -11 260 -4 116 -4 242 

Kostnader för lokaler 0 -87 0 0 -167 -246 -1 177 -682 -466 -249 

Övriga driftkostnader 6) -9 087 -5 289 0 0 -19 306 -21 052 -13 939 -10 300 -2 638 -3 141 

Finansiella kostnader 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Avskrivningar och nedskrivningar 

-2 -2 0 0 0 0 -114 -215 -92 -95 

Summa kostnader -13 938 -10 182 0 0 -23 695 -23 087 -27 622 -22 457 -7 312 -7 727 

Årets kapitalförändring offentligrättslig 

verksamhet 

-1 510 -1 473 0 0 -98 -334 -3 622 -2 439 248 -564 

108 

124



(tkr) Resultatområde Växt 1) Resultatområde Vatten 2) Resultatområde Djur 3) Resultatområde Tillsyn 4) Resultatområde Utsäde 5) 



2008-01-01- 

2008-12-31 



2008-01-01- 

2008-12-31 



2008-01-01- 

2008-12-31 



2008-01-01- 

2008-12-31 



2008-01-01- 

2008-12-31 

Uppdragsverksamhet 


Intäkter av avgifter och andra 

ersättningar 

0 0 13 262 8 513 0 0 4 206 4 053 23 429 22 041 

Finansiella intäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 34 0 

Summa intäkter 0 0 13 262 8 513 0 0 4 206 4 053 23 463 22 041 


Kostnader för personal 0 0 -7 601 -7 026 0 0 -1 959 -1 908 -16 000 -15 101 

Kostnader för lokaler 0 0 0 0 0 0 0 -1 160 -1 298 

Övriga driftkostnader 6) 0 0 -4 361 -1 489 0 0 -2 167 -2 087 -5 204 -5 186 

Finansiella kostnader 0 0 0 0 0 0 -80 -61 0 -1 

Avskrivningar och nedskrivningar 

0 0 -8 -25 0 0 0 0 -442 -751 

Summa kostnader 0 0 -11 970 -8 540 0 0 -4 206 -4 056 -22 806 -22 337 

Årets kapitalförändring uppdragsverksamhet 

0 0 1 292 -27 0 0 0 -3 657 -296 

Årets kapitalförändring totalt -1 510 -1 473 1 292 -27 -98 -334 -3 622 -2 442 905 -860 

Ackumulerad kapitalförändring 

555 2 065 -2 367 -3 659 7529 7 627 -3 777 -155 -3 864 -4 769 

Varav uppdragsverksamhet 0 0 -2 367 -3 659 0 0 -7 -7 -2 840 -3 497 

1. Resultatområde Växt omfattar fytosanitär verksamhet, saluföring av trädgårdsväxter, GMO-verksamhet men exklusive tillsyn. Även myndighetsuppdrag ingår. Enligt regleringsbrev 

medges växtinspektionen undantag från 5§ avgiftsförordningen. Utgifter som inte finansieras med avgifter får finansieras med anslag 1:10, Bekämpande av växt- 

109 

125




sjukdomar. Av intäkter av avgifter och andra ersättningar avser 5 081 tkr (f.å 3 352 tkr) ersättning för myndighetsuppgifter varav 2 182 tkr (f å 1 952 tkr) från anslaget 1:10 

Bekämpande av växtsjukdomar resterande del från anslaget 1.9 Statens jordbruksverk. 

2. Resultatområde Vatten omfattar vattenhushållningen. Av intäkter av avgifter och andra ersättningar avser 2 032 tkr (f.å 2 645 tkr) ersättning för myndighetsuppgifter från 

anslaget 1:9 Statens jordbruksverk. Enligt regeringsbeslut 2008-12-18 har verksamheten tillförts 2 350 tkr från förvaltningsanslaget för att täcka ackumulerat underskott. 

3. Resultatområde Djur omfattar införsel av djur, GMO-verksamhet, godkännande av anläggningar för tillverkning av foder och anläggningar för bearbetning och hantering 

av animaliska biprodukter, pass för sällskapsdjur, djurmärken, exportpass, hundregister, verksamhet enligt djurskyddsförordningen (1988:539), godkännande av hovslagare 

samt den del av gränskontroll och övriga officiella uppdrag t.ex. karantänsuppdrag som inte utförs av DVO. Även verksamheter med dispenser för djurtäthet är inräknat. Av 

intäkter av avgifter och andra ersättningar avser -383 tkr (f.å 51 tkr) reglering avseende interna uppdrag. 

4. Resultatområde Tillsyn inrättat omfattar tillsyn inom fytosanitär verksamhet, kvalitetskontroll av frukt och grönsaker, GMO-verksamhet inom växtområdet, retursystem för 

plastflaskor och metallburkar, äggmärkning, anläggningar för animaliska biprodukter, fodertillverkning och verksamhet inom utsädesområdet. Uppdragsverksamheten inom 

RO Tillsyn utgörs av köttklassificering. Köttklassificeringen har en skuld till slakteribranschen om 4 168 tkr (f.å 3 767 tkr) för perioden 1997 till 2009. Av intäkter av avgifter 

och andra ersättningar avser 1 984 tkr (f å 2 027 tkr) ersättning för myndighetsuppgifter från anslaget 1:9 Statens jordbruksverk avseende köttklassificeringen. Från anslaget 

1:10 Bekämpande av växtsjukdomar har ersättning om 1 356 tkr (f.å 1 086 tkr) avseende fytosanitär verksamhet erhållits. I beloppet ingår även 4 563 tkr (f.å -254 tkr) som 

avser ersättning interna uppdrag. 

5. Resultatområde Utsäde omfattar certifiering av utsäde och viss analys exklusive tillsyn. Myndighetsbidrag är inräknat. Uppdragsverksamheten inom RO utsäde utgörs av 

laboratorieundersökningar, kvalitetsanalyser och andra undersökningar av utsäde och växtsorter samt kvalitetsanalys av foder- och kvarnspannmål. Myndighetsuppdraget är 

inräknat. Av intäkter av avgifter och andra ersättningar avser 803 tkr (f.å 875 tkr) myndighetsuppdrag för internationell verksamhet samt ersättningar avseende interna uppdrag 

om 1 498 tkr (f.å 1 120 tkr). 

6. Kostnadsmässigt ligger lokalhyra för centralt placerad personal samt ersättning för arbetad tid för viss personal under posten övriga driftkostnader. 

110 

126



Not 30 Anslag 1:9, posten 1 Förvaltningskostnader 

I redovisad anslagsbelastning (netto) ingår bokförda 

inkomster om 6 001 tkr (f.å 9 620 tkr). Utgående 

överföringsbeloppet per 2008-12-31 på anslaget 

43:1 posten 2 har omfördelats och ingår i det ingående 

överföringsbeloppet på anslag 1:9 posten 1 

med 2 711 tkr. Enligt regeringsbeslut 2009-06-25 

har anslagsposten minskat med 2 000 tkr. På grund 

av ändrade redovisningsprinciper rörande kostnadsmässig 

anslagsavräkning har 3 734 tkr dragits 

in enligt samma regeringsbeslut. 

Kostnaden för Veterinära ansvarsnämnden enligt 

villkor 1 uppgår till 1 321 tkr (högst 1 550 tkr). 

Det är 22 stycken synemän som har utbildats under 

året. Kostnaden för deras utbildning har uppgått till 

230 tkr enligt villkor 2. 

Enligt villkor 6 ska minst 18 500 tkr användas till 

àjourföring av blockdatabasen och annat arbete 

kopplat till uppdateringen samt länsstyrelsernas arbete 

med tvärvillkorskontroller. Jordbruksverket har 

använt ca 257 000 tkr (se vidare i inledningen till 

Finansiell redovisning). 

Utbetalning för tvärvillkor har skett enligt nedan: 

Län (tkr) 2009 2008 2007 

Stockholm 157 92 231 

Uppsala 246 80 167 

Södermanland 179 116 151 

Östergötland 306 502 418 

Jönköping 321 437 478 

Kronoberg 224 182 218 

Kalmar 291 298 406 

Gotland 134 493 396 

Blekinge 127 115 140 

Skåne 784 532 607 

Halland 299 377 273 

Västra Götaland 1 179 952 794 

Värmland 313 176 285 

Örebro 209 306 271 

Västmanland 142 75 60 

Dalarna 187 133 151 

Gävleborg 209 183 225 

Västernorrland 194 455 291 

Jämtland 164 283 228 

Västerbotten 224 64 85 

Norrbotten 112 149 125 

Totalt 6 000 6 000 6 000 

Anslaget har även använts för att ersätta Tullverkets 

särkostnader för exportbidragskontroller av livsmedel 

med 7 999 tkr enligt villkor 7 om högst 8 000 

tkr. 

Enligt villkor 8 ska minst 8 500 tkr användas för 

åtgärder inom det nationella programmet för växtgenetiska 

resurser. Under 2009 har 8 474 tkr utnyttjats. 

Av medlen har 3 180 tkr används för kvalitetsuppföljning 

i ängs- och betesmarker samt uppföljning 

av småbiotoper inom nationell inventering av landskapet 

i Sverige (NILS) enligt villkor 9 ska minst 3 

000 tkr användas till detta. 

Jordbruksverket har betalat 120 tkr till MSB för 

RAKEL enligt villkor 11. 

Inga utbetalningar har skett enligt villkor 12 under 

året. 

Utgående underskott om 6 677 tkr inrymms i beviljad 

anslagskredit om 16 644 tkr. 

Not 31 Anslag 1:5, posten 1 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen 

Hela anslaget om 99 694 tkr har tillförts resultatområde 

DVO, se resultaträkning not 27. 

Av anslaget får enligt Regeringsbeslut 2009-08-27 

högst 9 300 tkr användas för att minska avlägset 

boende djurägares veterinärkostnader avseende 

livsmedelsproducerande djur. Ersättning har utgått 

med 7 357 tkr varav 651 tkr (f.å 442 tkr) har utbetalats 

till privata veterinärer. Ersättningen har fördelade 

enligt följande: 

Län (tkr) 2009 2008 2007 

Stockholm 183 127 102 

Uppsala 124 420 253 

Södermanland 63 157 114 

Östergötland 661 384 478 

Jönköping 334 217 181 

Kronoberg 324 304 201 

Kalmar 379 359 262 

Gotland 121 53 30 

Blekinge 99 33 20 

Skåne 315 207 289 

Halland 287 190 145 

Västra Götaland 924 532 390 

Värmland 468 378 513 

127 

111




Örebro 172 114 121 

Västmanland 125 105 124 

Dalarna 333 337 317 

Gävleborg 174 150 133 

Västernorrland 494 407 527 

Jämtland 602 467 544 

Västerbotten 722 518 637 

Norrbotten 453 371 420 

Totalt 7 357 5 830 5 801 

Not 32 Anslag 1:7, posten 1 Bekämpande av smittsamma 


Jordbruksverket disponerar 3 % av ingående överföringsbelopp 

på anslagsposten 4, dvs. 515 tkr är 

indraget. 

Enligt regeringsbeslut 2009-03-19 har 8 000 tkr 

omfördelats från anslagsposten 4 till anslagsposten 

1. I regeringsbeslut 2009-06-25 har Jordbruksverket 

erhållit ytterligare 66 000 tkr i anslag för kostnader 

som uppkommit i anslutning till utbrott av 

Blåtunga och Salmonella mm. I regeringsbeslut 

2009-11-26 ökade anslaget med ytterligare 70 000 

tkr. Den 2009-12-10 togs ett regeringsbeslut om ytterligare 

omdisponering av medel från anslagspost 4 

till posten 1 om 4 400 tkr. I samma beslut medges 

ett medgivet överskridande om 1 000 tkr. 

Utgående underskott om 10 957 tkr inryms i beviljad 

anslagskredit om 10 960 tkr, enligt regeringsbeslut 

2010-02-04. 

För smittskyddsberedskapsuppgifter med anledning 

av epizooti- samt zoonoslagen enligt villkor 2 har 

Jordbruksverket använt 573 tkr av beräknat 1 000 

tkr. 

Jordbruksverket får ta i anspråk högst 2 000 tkr, enligt 

villkor 4 att använda för särskilda undersökningar 

avseende främst zoonoser, serologiska undersökningar, 

undersökningar avseende salmonella 

samt bidrag för särskilda undersökningar vid obduktioner. 

Under 2009 har beslut fattats för 1 930 

tkr enligt villkoret, av dessa har Jordbruksverket 

betalat 1 082 tkr. Men det har utbetalts ytterligare 1 

401 tkr som är beslut från tidigare år. 

Enligt villkor 5 får Jordbruksverket ta i anspråk 

högst 2 500 tkr för att ersätta producenter för vissa 

kostnader vid upptäckt av EHEC-smitta i samband 

med besättningsstudier eller åtgärder som har till 

syfte att ge kunskaper om möjlighet till bekämpning 

av EHEC-bakterien. Under 2009 har 524 tkr utbetalats. 

Anslagsposten får enligt villkor 7 överskridas med 

1 000 tkr för kostnader som uppkommer i anslutning 

till utbrott av newcastle m.m. Eftersom anslagskrediten 

var tillräcklig, har inte detta utnyttjats 

Not 33 Anslag 1:7, posten 3, Bidrag till obduktionsverksamheten 

Utgående underskott om 7 tkr innryms i beviljad 

anslagskredit om 10 tkr. 

Not 34 Anslag 1:7, posten 4 Bidrag till utveckling 

och genomförande av sjukdomskontroller 


på anslagsposten 4, dvs 515 tkr är 

indraget. Den 2009-12-10 togs ett regeringsbeslut 

om omdisponering av anslagsmedel från anslagspost 

4 till posten 1 om totalt 12 400 tkr. 

Av anslaget får 26 000 tkr användas som nationell 

medfinansiering av TSE-kontroller för riskdjur och 

25 765 tkr har använts till analyskostnader. 

Utgående underskott om 3 132 tkr täcks av beviljad 

anslagskredit om 3 140 tkr. 

Not 35 Anslag 1:10, posten 1 Bekämpande av 

växtsjukdomar 


omfördelats från regeringens disposition. Delar av 

Växtinspektionens utgifter har finansierats under 

anslaget och 2 182 tkr (f.å 1 952 tkr) har tillförts 

resultatområde Växt. 

Vidare har resultatområdet Tillsyn belastat anslaget 

med 1 356 tkr (f.å 1 086 tkr). 

Not 36 Anslag 1:11, posten 1 Gårdsstöd och djurbidrag 

m.m. 

Jordbruksverket ska enligt villkor 3 inom ramen för 

avsatta medel inom det nationella kuvertet lämna 

stöd om högst 5 000 tkr för kostnader för kvalitetsoch 

marknadsföringsåtgärder. Stöd ska även lämnas 

för organisering och deltagande i jordbruksutställningar 

och livsmedelmässor inom EU om högst 5 

000 tkr. Under året har sammanlagt 3 274 tkr utbetalats. 

Not 37 Anslag 1:11, posten 4 EG-medfinansierade 

djursjukdomsprogram 

Enligt regeringsbeslut 2009-11-26 har Jordbruksverket 

erhållt 13 150 tkr i ökat anslag på posten 

1:11.4. 

Jordbruksverket disponerar 25 350 tkr i anslag för 

bla. EU:s medfinansiering av vaccin- och vaccinationskostnader 

för bekämpning av blåtunga. 

128 

112


Not 38 Anslag 1:12, Intervention och exportbidrag 

för jordbruksprodukter 


på anslagsposten 1 och anslagsposten 

5, dvs. 427 204 tkr respektive 17 739 tkr är indraget. 


omfördelats från anslagsposten 1 till anslagsposten 

5. 

129 

113



Not 39 Anslag 1:12, posten 1 – Verksamheten med offentlig lagring 

Köp och försäljning (tkr) 

2009-01-01 – 2009-12-31 

Korn Skummjölk Råsocker Totalt 

Ingående kapitalbindning 0 0 -10 704 -10 704 

Inköp (belastar 1:12 posten 1) -84 425 -70 308 0 -154 733 

Försäljning (tillförs inkomsttitel 

2627) 

30 736 30 736 

Förverkade säkerheter 0 0 0 0 

Återflöden från EUkommissionen 

(tillförs inkomsttitel 

6116): 

- Nedskrivning 2 325 7 097 0 9 422 

- Kompletterande nedskrivning 

- Andra kostnader (vinst/förlust) 1) 0 0 -3 996 -3 996 

- Övriga kostnader 1 33 -16 035 -16 002 

Utgående kapitalbindning -82 099 -63 178 0 -145 278 

Finansiella kostnad-/intäkt+, netto 

885 353 358 1 596 

2) 

Tekniska kostnad-/intäkt+, netto 3) -2 600 -1 666 245 -4 021 

Hanterad kvantitet (ton) 

Ingående lager 0 0 6 444 

Inköp 82 067 3 664 0 

Svinn 0 0 -14 

Försäljning 0 -49 -6 430 

Utgående lager 82 067 3 615 0 

1) Genom andra kostnader regleras den vinst eller förlust som har uppstått vid försäljning av varorna. Även avdrag för prover, svinn som överstiger 

toleransnivån och avvisade kvantiteter som ej uppfyller kvalitetskraven regleras genom andra kostnader. 

2) Det finansiella nettot utgörs av skillnaden mellan Riksgäldskontorets utlåningsränta och den ränta som erhålls från EU. From. 1 juli 2008 

slopades ränteberäkningen av EU-finnansierade delar varför denna ränteberäkning enbart är fiktiv. Erhållen ränta från EU tillförs inkomsttitel 

6116. För perioden 1995/96-2009 har Jordbruksverket erhållit totalt 13 719 tkr mer i ränta från EU jämfört med den ränta som erlagts till 

Riksgäldskontoret (tom.30 juni 2008 och fiktiv beräkning därefter) varav en nettointäkt om 1 596 tkr för 2009. 

3) Med tekniska kostnader avses kostnader för transporter, inlagring, lagring och utlagring. De tekniska kostnaderna ersätts av EU med schablonbelopp 

för lagrad vara och ej för lagerutrymmen som står tomma i avvaktan på inlagring. Uppgifterna redovisas kassamässigt. De tekniska 

kostnaderna, netto utgörs av faktiska kostnader minus de schablonbelopp som erhålles från EU. Löpande under året belastas anslaget 

1:12.1 med de s.k. tekniska kostnaderna och schablonbelopp som erhålls från EU tillförs inkomsttitel 6116. Vid varje halvårsskifte regleras 

resultatet för svenska staten. Jordbruksverket har undantag från EA- regeln enligt 18 § anslagsförordningen om löpande bokföring – Se inledningen 

finansiell redovisning. Anslagsposten 1:13.1 belastas alternativt tillförs och motsvarande belopp tillförs/belastar anslagsposten 

1:12.1. För räkenskapsåren 1995/96 – 2009 har svenska staten haft en kostnad om totalt 117 052 tkr med hanteringen av offentligt lagrad 

vara som inte har täckts av EU:s schablonersättningar varav en nettokostnad om 4 021 tkr för 2009. 

114 130


Not 40 Anslag 1:13, posten 1 Räntekostnader för 

förskotterade arealersättningar m.m. 

Enligt regeringsbeslut 2009-06-25 har Jordbruksverket 

erhållit en anslagsökning med 51 000 tkr. 

Vidare har en indragning om 9 897 tkr gjorts på 

grund av övergångseffekten av kostnadsmässig avräkning 

mot anslag gällande räntor m.m. för återbetalning 

av produktionsavgift socker. I regeringsbeslut 

2009-11-12 har anslagsposten minskat med 

3 048 tkr. 

Belastningen på anslaget avser främst finansiella 

korrigeringar från EU med 126 644 tkr avseende 

schablonmässiga korrigeringar för otillräckliga kontroller 

på plats för djurbidrag utbetalda 2003 - 2006. 

Svenska staten har dessutom haft en nettokostnad 

avseende tekniska kostnader för offentlig lagring 

om 4 022 tkr. 

Belastning har även gjorts med skadestånd och räntor 

avseende produktionsavgift socker (se inledning) 

om 287 tkr. 

Not 41 Anslag 1:20.1, Jordbruks- och livsmedelsstatistik 

finansierad från EG-budgeten 


på anslagsposten, dvs. 856 tkr är indraget. 

Not 42 Anslag 1:21, Konkurrenskraftig livsmedelssektor 

Utgående överföringsbelopp 2008-12-31 på anslag 

43:14 posten 2, regeringens disposition, har omfördelats 

till posten 1 med 268 tkr. 

Under posten 1 Exportfrämjande åtgärder, villkor 5 

har 2 425 tkr använts till landgodkännande vid 

livsmedelsexport. 

Anslagsmedel får under posten 3 utbetalas för åtgärder 

som bidrar till förbättrad konkurrenskraft 

inom livsmedelssektorn. Minst 8 000 tkr ska avse 

marknadsfrämjande åtgärder i syfte att främja 

ekologisk livsmedelsproduktion. Av detta har 8 436 

tkr utbetalats. 

Not 43 Anslag 1:23, Åtgärder för landsbygdens 

miljö och struktur 

Utgående överföringsbelopp 2008-12-31 på anslagsposterna 

44:1.3 och 44:1.4 har omfördelats och 

ingår i ingående överföringsbelopp på anslag 1:23 

posten 1 med totalt 13 972 tkr. Jordbruksverket disponerar 

3 % på anslagsposten 2, dvs. 24 924 tkr är 

indraget. Enligt regeringsbeslut 2009-03-19 har 

43 000 tkr av utgående överföringsbelopp 2008 från 

anslagsposten 44:1.1 omfördelats till anslagsposten 

9 samt från regeringens disposition har 7 000 tkr 

omfördelats till posten 7. Anslagsbeloppen på posten 

2 samt posten 9 har minskats med 23 000 tkr 

resp. 43 000 tkr enligt regeringsbeslut 2009-06-25. 

Not 44 Anslag 1:23, posten 2 Nationella stöd, 

stödområde 1-3 

Från anslagsposten får högst 2 860 tkr utbetalas för 

ersättning av merkostnader i samband med insamling 

av kadaver i norra Sverige. Jordbruksverket 

har utbetalat 2 684 tkr. 

I regeringsbeslut 2009-11-26 sänktes anslaget med 

8 000 tkr. 

Not 45 Anslag 1:23, posten 7 Återföring av skatt 

på handelsgödsel och bekämpningsmedel 

Enligt regeringsbeslut 2009-11-12 ökade anslaget 

på posten 7 med 8 500 tkr. 

Av anslagsposten har 52 000 tkr enligt villkor 1 

utbetalats till Stiftelsen Lantbruksforskning och 

Stiftelsen Lantbrukets Utveckling för insatser med 

syfte att främja en hållbar utveckling inom jordbruket 

och trädgårdsnäringen. 

Enligt villkor 2 har 550 tkr av anslaget utbetalats 

till Kungliga Skogs och Lantbruksakademin 

(KSLA) för att användas till att främja forskning för 

en hållbar utveckling inom jordbruket och trädgårdsnäringen. 

Av anslagsposten har 5 569 tkr enligt villkor 3 utbetalats 

för att främja ett livskraftigt hästföretagande 

och 9 000 tkr har utbetalats till forskningsrådet 

för miljö, areella näringar m.m. 

Enligt villkor 4 har 6 437 tkr av högst 8 000 tkr utbetalats 

för genomförande av handlingsprogrammet 

av användning av bekämpningsmedel i jordbruksoch 

trädgårdsnäringen. Avseende utbildningsverksamhet 

för bl.a. funktionstester har 491 tkr av högst 

1 000 tkr utbetalats. 

Till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har 5 000 

tkr utbetalats för verksamheten vid kompetenscentrum 

för kemiska bekämpningsmedel enligt villkor 

5. 

Jordbruksverket har utbetalat 7 000 tkr till Kemikalieinspektionen 

för att förstärka insatser vid handläggningen 

av ansökningar om godkännande av 

växtskyddsmedel enligt villkor 6. 

Av anslaget har 20 000 tkr enligt villkor 7 utbetalats 

för forsknings- och utvecklingsverksamhet för 

att främja hållbara produktionsmetoder inom jordbruket 

och trädgårdsnäringen. Syftet är att bidra till 

uppfyllelsen av miljökvalitetsmålen Ingen övergödning 

och Giftfri miljö. Av dessa medel har 6 000 tkr 

(minst 6 000 tkr) utbetalats till forsknings- och utvecklingsinsatser 

med syfte att minska övergödningen 

i första hand med inriktning mot fosfor. 

115 131



Av anslaget har 21 000 tkr (av högst 21 000 tkr) utbetalats 

för att minska jordbrukets växtnäringsförluster 

m.m. enligt villkor 8. Av medlen har 5 000 

tkr (av högst 5 000 tkr) utbetalats för att införliva 

gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område. 

Enligt villkor 9 har 12 000 tkr utbetalats för informations-, 

forsknings och utvecklingsarbete rörande 

klimatförändringar. Utöver detta belopp ska 1 000 

tkr utbetalas till energimyndigheten för att genomföra 

en förstudie om teknikupphandling och marknadsintroduktion 

inom jordoch skogsbruket. Jordbruksverket 

har inte utbetalat detta belopp till energimyndigheten. 

Av anslagna medel har 2 000 tkr 

enligt villkor 10 utbetalats till Sveriges lantbruksuniversitet 

(SLU). Dessa medel skall användas till 

utveckling av växtförädling av grödor avsedda för 

odling i Svealand och Norrland. 

Av anslaget har 4 942 tkr enligt villkor 11 utbetalats 

(av högst 5 000 tkr). 

Anslagna medel får enligt villkor 12 användas för 

att främja produktion och avsättning av svensk kvalitetsproduktion 

i form av svensk medfinansiering 

till informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder. 

Till detta ändamål har 2 217 tkr utbetalats av 

årets medel samt av 2008 års outnyttjade medel. 

Till Kungliga Skogs och lantbruksakademin har 

300 tkr utbetalats enligt villkor 13. 

Av anslaget har 3 465 tkr (av högst 3 500 tkr) enligt 

villkor 14 utbetalats som stöd till insatser på livsmedelsområdet. 

Medlen ska främja till en förbättrad 

konkurrenskraft inom livsmedelssektorn. 

Enligt villkor 15 har 475 tkr utbetalats som medfinansiering 

av nationella program inom biodlingsområdet. 

Av anslaget har 8 300 tkr (av högst 8 300 tkr) enligt 

villkor 16 utbetalats för utvecklings- och informationsinsatser 

för att främja lönsam växtodling m.m. 

inom jordbruket. 

Enligt villkor 17 har 5 000 tkr utbetalats för att 

minska olycksfallen inom lantbruket. SLU har erhållit 

3 000 tkr och Institutet för jordbruksoch miljöteknik 

har erhållit 2 000 tkr. 

Av anslaget har 5 820 tkr utbetalats för forskning 

och utvecklingsverksamhet rörande djurskydd och 

prövning av nya tekniska system i djurhållningen, 

enligt villkor 18. 

7 000 tkr samt för ändamålet outnyttjade medel om 

3 000 tkr från 2008 får högst användas till utvecklingsverksamhet 

som främjar kvalitetssäkring inom 

jordbruket enligt villkor 19. Av detta har 9 400 tkr 

utbetalats. 

För administrationskostnader får högst 2 312 (inkl. 

disponibelt outnyttjat belopp från 2008) tkr användas 

enligt villkor 21. Under året har 2 312 tkr utbetalats. 

Av anslaget har 6 000 tkr utbetalats till Sveriges 

lantbruksuniversitet för enligt villkor 23 för att utveckla 

kunskapen i Östersjöregionen om att minska 

jordbrukets miljöbelastning på Östersjön. 

Enligt villkor 24 har organisationen Kungsfenan 

erhållit 100 tkr 

Visit Sweden har erhållit 2 000 tkr enligt villkor 25 

Till genaraldirektörskonferansen i Kiruna har 400 

tkr använts enligt villkor 26. 

För arbetet med blockdatabasen har 7 000 tkr använts 

av anslaget enligt villkor 27. 

Enligt villkor 28 har 2 000 tkr utbetalats till 

Miljöstyrningsrådet att använda till att höja kunskapsnivån 

och förbättra informationen kring offentlig 

upphandling av mat. 

Not 46 Anslag 1:23, posten 9 Landsbygdsprogram 

2007-2013 

Enligt villkor 2 får anslagna medel användas för s.k. 

tekniskt stöd för programmets genomförande. Medlen 

får användas och har använts enligt följande: 

Enligt regleringsbrev Utfall, tkr 


Landsbygdsnätverket 6 747 

Högst 8 950 tkr, Arbete 

med blockdatabasen 1) 8 950 

Högst 1 400 tkr, Övervakningskommitténs 

sekretariat 705 

Högst 14 000 tkr, Uppföljning 

och utvärdering 2) 10 128 

Högst 5 850 tkr, Jordbruksverkets 

kostnader för avskrivningar 

av egenutvecklade 

IT-system till följd av 

förberedelser och igångsättning 

av programmets genomförande 

4 197 

Högst 3 050 tkr, Skogsstyrelsens 

kostnader för igångsättning 

av programmets 

genomförande 3) 3 050 

Högst 1 150 tkr, Sametingets 

kostnader för programmets 

genomförande 3) 855 

Högst 49 000 tkr, Länsstyrelsernas 

kostnader för genomförande 

m.m. 3) 48 702 

Högst 1 835 tkr får disponeras 

av Jordbruksverket för 

införande och igångsättning 

av förändringar inför 2010 1 043 

1) Intressenter som utfört arbetet: Proffice, Jordbruksverket, 

Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen, Systeam/Sweco, Concid, Sogegi. 

90% av totala kostnad år 2009 på blockinventeringsprojektet har 

lagts på inventering, 10% på efterarbete. 

2) Ännu ingen kostnad för Halvtidsutvärderingen 

132 

116


3) Enligt regleringsbrevet disponeras outnyttjade medel från 2008. 

Not 47 Anslag 1:24.5 EU-medel 2000-2006 m.m. 

Utgående överföringsbelopp 2008-12-31 på anslagsposterna 

44:2.2, 44:2.3 och 44:2.4 har omfördelats 

och ingår i ingående överföringsbelopp på 

anslag 1:24 posten 5 med totalt 51 664 tkr. Enligt 

regeringsbeslut 2009-03-19 har 10 297 tkr av utgående 

överföringsbelopp 2008 från anslagsposten 

44:2.9 omfördelats till anslagsposten 5. 

Not 48 Anslag 1:24, posten 7 Landsbygdsprogram 

för Sverige år 2007-2013, EU-medel 

Enligt villkor 3 får anslagna medel användas för s.k. 

tekniskt stöd för programmets genomförande. Medlen 

får användas och har använts enligt följande: 

Enligt regleringsbrev Utfall, tkr 

tkr 


Landsbygdsnätverket 6 747 

Högst 8 950 tkr, Arbete 

med blockdatabasen 1) 8 950 

Högst 1 400 tkr, Övervakningskommitténs 

sekretariat 705 

Högst 14 000 tkr, Uppföljning 

och utvärdering 2) 10 128 

Högst 5 850 tkr, Jordbruksverkets 

kostnader för avskrivningar 

av egenutvecklade 

IT-system till följd av 

förberedelser och igångsättning 

av programmets genomförande 

3) 4 197 

Högst 3 050 tkr, Skogsstyrelsens 

kostnader för igångsättning 

av programmets 

genomförande 3) 3 050 

Högst 1 150 tkr, Sametingets 


3) 855 

Högst 49 000 tkr, Länsstyrelsernas 


m.m. 3) 48 702 

Högst 1 835 tkr får disponeras 

av Jordbruksverket för 

införande och igångsättning 

av förändringar inför 2010 1 043 

1) Intressenter som utfört arbetet: Proffice, Jordbruksverket, 

Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen, Systeam/Sweco, Concid, Sogegi. 

90% av totala kostnad år 2009 på blockinventeringsprojektet har 

lagts på inventering, 10% på efterarbete. 

2) Ännu ingen kostnad för Halvtidsutvärderingen 

3) Enligt regleringsbrevet disponeras outnyttjade medel från 2008. 

Not 49 Anslag 1:25, posten 1 Försöks- och utvecklingsverksamhet 

Av anslaget ska minst 6 000 tkr användas för verksamhet 

med ekologisk produktion enligt villkor 1, 

12 050 tkr har använts. 

Av anslaget har, enligt villkor 3, 3 500 tkr utbetalats 

till Fritidsodlingens Riksorganisation för informations- 

och rådgivningsverksamhet samt 750 tkr till 

Stiftelsen trädgårdsodlingens elitplantstation. 

Not 50 Anslag 1:26, posten 1 Stöd till jordbrukets 

rationalisering m.m. 

Under 2009 har bidrag beviljats till genomgripande 

omarrondering med 4 116 tkr enligt villkor 3. 

Not 51 Anslag 1:4 posten 50 Övergångseffekter av 

kostnadsmässig redovisning 

Jordbruksverket har enligt regeringsbeslut 2009-05- 

28 ett medgivet överskridande om 15 721 tkr för 

övergångseffekterna av kostnadsmässig redovisning. 

Not 52 Anslag 1:1, Avgiften till Europeiska gemenskapen 

Hela det ingående överföringsbeloppet på posterna 

2 och 5 har omfördelats till posten 1. Enligt regeringsbeslut 

2009-04-29 har 38 000 tkr omfördelats 

från posten 1 till posten 5. Anslagsposten 2 har ökat 

med 9 700 tkr enligt regeringsbeslut 2009-09-17. 

Uppgifterna i Hermes överensstämmer inte med 

Anslagsredovisningen på grund av felaktig fördelning 

i Hermes. I belastning på anslaget ingår 26 608 

tkr i kursvinst avseende avgiften till EU:s omstruktureringsfond 

för sockersektorn. 

Not 53 Inkomsttitel 6119 002, Övriga bidrag från 

EG:s jordbruksfonder, kursdifferanser 

Huvuddelen av kursvinsten om drygt 691 mnkr avser 

återflöden från EU:s jordbruksfonder januarifebruari 

2009 för utbetalningar som gjordes oktober- 

december 2008. 

Not 54 Inkomsttitel 6911 003, Övriga bidrag från 

EG, jordbruksoch livsmedelsstatistik 

Belastning har gjorts om 165 444 tkr avseende återbetalning 

till EU:s solidaritetsfond. Resterande är 

inbetalningar från EU avseende statistik. 

Not 55 Inkomsttitel 9473 011, Särskilda jordbrukstullar 

och sockeravgifter 

På titeln har återbetalning av produktionsavgift 

socker för regleringåret 2005/2006 om 50 649 tkr. 

Titeln har tillgodoförts produktionsavgift socker för 

133 

117



regleringsåret 2008/2009 om 34 458 tkr därav nettobelastning 

16 191 tkr. 

Not 56 Bemyndigande 1:23.9 och 1:24.7 

I slutet av 2009 har verkets internrevision b. la. 

granskat bemyndiganderedovisningen avseende åtgärder 

för landsbygdens miljö och struktur. I denna 

revision har det framkommit att lämnade uppgifter 

till årsredovisningen är överskattade i den mening 

att vissa ärenden inte var formellt beslutade och 

därmed inte en förpliktelse för staten per den 31 december 


Under berörda anslagsposter 1:23.9 och 1:24.7 har 

utestående bemyndiganden beräknats till 7 226 600 

tkr utan hänsyn tagen till internrevisionens synpunkter. 

Verket kommer under våren 2010 att se 

över rapportuttagen från stödsystemen så att inga 

ärenden felaktigt tas med. Vid en översiktlig 

genomgång av problemet per 31 december 2009 

uppskattas att överskattningen kan ligga på i storleksordningen 

34 mnkr, utgörande ca 5 promille av 

lämnade uppgifter. Med tanke på det ringa felet 

korrigeras inga uppgifter per den 31 december 


Not 57 Finansieringsanalys, Kostnader 

Specifikation, tkr 2009 2008 

Verksamhetens 

kostnader 

Avgår: 

Avskrivningar och 

nedskrivningar 

-1 447 558 -1 352 863 

51 860 52 048 

Realisationsförlust 0 233 

Totalt -1 395 698 -1 300 582 

investeringar 1) 

Fordran EU som 

redovisas under avsnitt 


-300 031 1 275 925 

Totalt -89 431 308 867 

Not 59 Finansieringsanalys, Ökning (+) av kortfristiga 

skulder 


Förändring av: 

- Avsättningar 1 051 2 398 

- Skulder (exkl RGK) -18 282 26 194 

- Periodavgränsningsposter 

-499 127 13 745 

Totalt -516 358 42 337 

Avgår: 

Förskott EU som 



Periodiserade bidrag 

som redovisas under 

avsnitt Transfereringsverksamhet 

358 488 -368 866 

0 308 012 

Totalt -157 870 -18 517 

Not 60 Finansieringsanalys, Försäljning av anläggningstillgångar 


Försäljning av materiella 

anläggningstillgångar 

3 550 5 016 

Totalt 3 550 5 016 

Not 58 Finansieringsanalys, Ökning (-) av kortfristiga 

fordringar 


Förändring av: 

- Pågående arbete -246 2 789 

- Fordringar 85 581 -1 164 517 

- Periodavgränsningsposter 

-9 310 300 061 

Totalt 76 025 -861 667 

Avgår: 

Fordran EU som 


Finansiering av 

134 575 -105 391 

Not 61 Finansieringsanalys, Medel som erhållits 

från statsbudgeten för finansiering av bidrag 


Medel som erhållits 

från statsbudgeten 

enligt RR 

Medel som erhållits 

från myndigheter 

Övriga erhållna medel 

enligt RR 

12 357 478 12 784 152 

0 16 621 

0 28 570 

Finansiella intäkter 0 13 212 

Finansiella kostnader 

-33 198 79 364 

Totalt 12 324 280 12 921 919 

134 

118


FASTSTÄLLANDE 

Fastställande av årsredovisning 2009 

Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av 

kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. 

Jag bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. 

Jönköping 11 februari 2010 

Mats Persson 


120 135

136

BILAGA 1 

Jordbruksverkets organisation 

Verksledningen 


Överdirektör 

Chefsveterinär 

Ledningskansliet 

Personalenheten 

Avdelningen för 

djurskydd och hälsa 

Enheten för 

foder och djurprodukter 

försöksdjur 

häst, fjäderfä och vilt 

idisslare och gris 

internationella frågor 

och beredskap 

sällskapsdjur 

veterinära frågor 

Växtavdelningen 

Miljöenheten 

Vattenenheten 

Växtinspektionen 

Växtodlingsenheten 

Växtnäringsenheten 

Växtskyddsenheten 

Chefsekonom Rättssekretariet Internrevisionsenheten 

Marknadsavdelningen 

Enheten för handel 

och marknad 

Statistikenheten 

Utredningsenheten 

Utsädesenheten 

Stödavdelningen 

Direktstödsenheten 

IT-förvaltningsenheten 

Marknadstödsenheten 

Process- och 

planeringsenheten 

Regelutvecklingsenheten 

Utbetalningsenheten 

Utvecklingsenheten 

Landsbygdsavdelningen 

Bioenergienheten 

Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten 

Miljö- och 

regionalstödsenheten 

Nationella enheten 

Samordningsenheten 

Kontrollavdelningen 

CDB-enheten 

Granskningsenheten 

Kontrollenheten 

Registerenheten 

Tillsynsenheten 


Huvudkontor 

65 Distriktsveterinärmottagningar 

IT-avdelningen 

Drift- och supportenheten 

Enheten för analys och 

systemdesign 

Enheten för 

systemkonstruktion 

Kundavdelningen 

Dokument- och teleenheten 

Ekonomienheten 

Enheten för 

verksamhetsutveckling 

Informationsenheten 

Kundtjänst 

Serviceenheten 

September 2009 

137


BILAGA 2 1(3) 

Bilaga 2 

EU:s finansiella korrigeringar 

Finansiella korrigeringar på grund av överskridna tidsgränser för 

utbetalningar, tkr. 

Nedanstående tabell visar finansiella korrigeringar för medlemsländerna på grund av 

överskridna tidsgränser för utbetalningar enligt tillämpning av förordningen (EG) 885/2006 för 

perioden 1996-2009. Det bör observeras att de belopp som fastställs av kommissionen och 

dras av från ersättningarna till berörda medlemsstater under det aktuella året är preliminära och 

slutligen fastställs i samband med att räkenskaperna avslutas. 

Medlemsstat 1996-2006 2007 2008 2009 Totalt 1996-2009 

Belgien 2 189 0 0 3 742 5 931 

Bulgarien 0 0 0 0 0 

Tjeckien 316 0 0 0 316 

Danmark 3 419 0 0 0 3 419 

Tyskland 25 767 0 78 168 26 013 

Estland 0 0 0 0 0 

Grekland 221 010 14 878 14 088 18 787 268 763 

Spanien 585 882 13 866 14 447 30 934 645 129 

Frankrike 235 505 545 0 0 236 050 

Irland 64 244 715 726 1 056 66 741 

Italien 1 222 507 43 165 4 309 19 551 1 289 532 

Cypern 0 0 0 0 0 

Lettland 0 0 0 0 0 

Litauen 0 0 0 0 0 

Luxemburg 2 062 0 0 0 2 062 

Ungern 412 0 0 0 412 

Malta 0 0 0 0 0 

Nederländerna 17 096 615 0 0 17 711 

Österrike 112 0 0 0 112 

Polen 0 0 0 0 0 

Portugal 90 168 0 279 1 726 92 173 

Rumänien 0 0 2 388 47 340 49 728 

Slovenien 0 104 0 0 104 

Slovakien 0 0 0 0 0 

Finland 1 531 389 0 0 1 920 

Sverige 0 0 189 0 189 

Förenade Kungariket 1 014 770 904 124 24 845 35 759 1 979 498 

Totalt 3 486 990 978 401 61 349 159 062 4 685 802 

Källa: EU-kommissionens dokument D-240658-2009 rev 1 (omräkningskurs 10,2520 kr/euro) och motsvarande dokument för tidigare år. 

138

BILAGA 2 2(3) 

Finansiella korrigeringar – avslut 

av räkenskaper 

EU-kommissionens beslut om godkännande och 

avslut av utbetalningsställenas räkenskaper sker 

i två steg. Steg ett avser årsräkenskaperna och 

det intyg och den rapport som är resultat av de 

attesterande organens arbete. Beslut ska fattas 

senast den 30 april efterföljande år men är i sig 

ingen grund för finansiella korrigeringar. 

Steg två grundar sig på kommissionens eget 

arbete inom ramen för godkännande av räkenskaper. 

Detta arbete avser granskning av överensstämmelse 

med gemenskapslagstiftningen 

och är inte längre knutet till ett speciellt räkenskapsår. 

Kommissionens årliga granskningsprogram 

upprättas med hänsyn till bland annat de 

iakttagelser som redovisats av attesterande organ, 

Europeiska revisionsrättens granskningar 

och områden med hög risk för fel. Proceduren 

som inleds i steg två kan ta flera år. Besluten 

omfattar normalt de ärenden som behandlats 

färdigt under det närmast föregående halvåret. I 

besluten framgår vilka medlemsstater som omfattas 

och vilket/vilka utgiftsområden korrigeringen 

gäller. Ytterligare detaljer om respektive 

ärende framgår av den sammanfattande rapporten. 

Finansiella korrigeringar på grund av brister i tillämpningen av gemenskapslagstifningen, tkr 

Medlemsstat Beslut 1999-2006 Beslut 2007 Beslut 2008 Beslut 2009 Totalt 1999-2009 

Belgien 209 029 229 4 235 99 705 313 198 

Bulgarien 0 0 0 0 0 

Tjeckien 0 0 459 2 098 2 557 

Danmark 279 551 61 571 3 260 1 083 023 1 427 405 

Tyskland 1 178 910 58 352 68 058 21 016 1 326 336 

Estland 0 0 667 0 667 

Grekland 7 748 489 352 180 3 115 672 144 139 11 360 480 

Spanien 6 356 060 627 420 2 637 522 420 346 10 041 348 

Frankrike 6 948 218 617 672 729 744 755 282 9 050 916 

Irland 186 528 -1 492 39 544 33 648 258 228 

Italien 9 622 707 803 294 2 947 541 55 919 13 429 461 

Cypern 0 0 3 511 39 3 550 

Lettland 0 0 121 0 121 

Litauen 0 0 0 24 510 24 510 

Luxemburg 10 381 838 8 863 45 20 127 

Ungern 0 0 -464 138 017 137 553 

Malta 0 0 843 173 1 016 

Nederländerna 187 894 249 368 71 123 291 937 800 322 

Österrike 22 623 0 570 15 630 38 823 

Polen 0 0 30 853 114 499 145 352 

Portugal 460 230 17 586 5 917 124 325 608 058 

Rumänien 0 0 0 0 0 

Slovenien 0 0 108 16 117 16 225 

Slovakien 0 0 0 0 0 

Finland 80 677 -8 095 932 623 74 137 

Sverige 29 655 34 119 130 669 0 194 443 

Förenade kungariket 1 273 212 1 257 959 859 165 113 2 399 441 

Totalt 34 594 164 2 814 299 10 759 607 3 506 201 51 674 271 

1 Det första beslutet fattades 1999. Korrigeringar pga. försenade betalningar redovisas separat och ingår inte såvida det inte avser en korrigering 

+/- av beloppen i tabell 1. 

Källa: Beslut 2009/253/EG, 19 mars 2009 (kurs 10,7597); Beslut 2009/721/EG, 24 september 2009 (kurs 10,3359) och motsvarande beslut för 

tidigare år. 

2 Beloppen för 2006 har ändrats för Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien och Förenade kungariket. 

Källa: Beslut 2006/678/EG om belopp som ska belasta medlemsstaten på grund av att felaktigt utbetalda belopp inte drivits in i tid. 

139


BILAGA 2 3(3) 

Tabellen ovan visar en sammanställning av finansiella korrigeringar sedan det nuvarande systemet infördes. Det 

bör observeras att besluten även kan innehålla ändringar av tidigare beslut som en följd av till exempel avgöranden 

i domstol samt justeringar av avdrag på grund av överskridna tidsgränser för utbetalningar. 

140

BILAGA 3 

Bilaga 3 

Status för de svenska raser som Sverige har ett bevarandeansvar 

för 

Nötkreatur: 

Fjällras, SRB och SKB 

SLB utan Holstein 

Ringamåla, bohuskulla och väneko 

Grisar: 

Linderödsgrisen 

Svensk lantras 

Får: 

Gotlandsfår och finullsfår 

Övriga raser 

Getter: 

Jämtgeten 

Göinge- och lappgeten 

Lantrasen 

Fjäderfä: 

Åsbo- och hedemorahöns 

Övriga hönsraser 

Fyra ankraser 

Skåne- och ölandsgås 

Hästar: 

Russ, ardenner och nordsvensk 

Status 

Inte i fara 

Hotad 

Kristiskt-bevarad 

Hotad-bevarad 

Oklar 

Inte i fara 

Hotad-bevarad 

Hotad-bevarad 

Kritiskt-bevarad 

Svårbedömt 

Inte i fara 

Hotad-bevarad 



Hotad-bevarad 

Det finns sex kategorier: utdöd, kritiskt (färre än 100 hondjur), kritiskt-bevarad (läget är kritiskt, men bevarandeprogram 

finns), hotad (antal hondjur är 100-1000), hotad- bevarad (rasen bevaras av någon organisation) 

och inte i fara. Hotkategorierna baseras på antal hon- och handjur för avel, total population, om rasen underhålls, 

om det finns avelsprogram för rasen m.m. 

141


BILAGA 4 1(2) 

Bilaga 4 

Utbetalade ersättningar till ledamöter i insynsrådet 

m.m. 

Skattepliktiga ersättningar och andra förmåner som betalats ut till ledamöter i insynsrådet och ledande befattningshavare 

inom Statens jordbruksverk, tkr. 

Generaldirektör: 

Mats Persson - bruttolön 1 253 

Överdirektör: 

Christina Huhtasaari - bruttolön 845 

Insynsrådsledamöter: 

Agneta Dreber - arvode 6,0 

Anders Engvall - arvode 6,0 

Leif Håkansson - arvode 3,0 

Marianne Jensen Waern - arvode 6,0 

Ann-Kristine Johansson - arvode 6,0 

Anniqa E. Nygård - arvode 4,5 

Irene Oskarsson - arvode 6,0 

Sven Stensson - arvode 6,0 

Redovisade arvoden till insynsrådsledamöter för 2009 har utbetalats i februari 2010. 

Uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag: 

Mats Persson 

Ledamot i Miljömålsrådet (Naturvårdsverket) 

Tullverkets insynsråd 

e-delegationen 

Christina Huhtasaari 

Vice ordförande i styrelsen för Institutet för jordbruksoch miljöteknik (JTI) 

Ledamot i Fiskeriverkets insynsråd 

Agneta Dreber 

Verkställande direktör i Livsmedelsföretagen, ersättare i direktionen för Handelshögskolan i Stockholm, ledamot 

i styrelserna för Swedish Nutrition Foundation, Institutet för Livsmedel och Bioteknik (SIK AB), Länsförsäkringar 

Stockholm, Stiftelsen Fritt Näringsliv, ordförande i Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO), samt 

vice ordförande i Stockholms köpmansklubb. 

Anders Engvall 

Ledamot i Smittskyddsinstitutets insynsråd. 

Leif Håkansson 

Ledamot i styrelserna för cancerfonden samt styrelsen för Arbetslöshetskassan Alfa. 

Marianne Jensen Waern 

Ledamot i styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). 

142

BILAGA 4 2(2) 

Ann-Kristine Johansson 

Ordförande i Värmlandskooperativen samt ledamot av Nordiska rådet. 

Anniqa E. Nygård 

Ledamot i LRFs förbundsstyrelse samt i LRFs Försäkrings styrelse. 

Irene Oskarsson 

Ledamot i Länsstyrelsens insynsråd i Jönköping samt i Gentekniknämnden. 

Sven Stensson 

Ordförande Djurskyddet Sverige, Medlem i Styrelsen WSPA (world socity protection for Animales) Vice Ordf 

för stiftelsen CapellaGården Konst och designskola, Ordförande Skolnämd Mörbylånga Kommun, Fullmäktige 

Mörbylånga kommun, Medlem i styrelsen Kalmarsunds Gymnasieförbund. 

143


551 82 Jönköping 

Tfn 036- 15 50 00 (vx) 

Fax 036-34 04 14 

E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se 

www.jordbruksverket.se 

ISSN 1102-3007 · ISRN SJV-R-10/Årsredovisning-SE · Årsredovisning 2009

Årsredovisning 2009 - Jordbruksverket

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Årsredovisning 2009 - Jordbruksverket

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?