årsredovisning 2006 - Kalmar kommun

kalmar.se

årsredovisning 2006 - Kalmar kommun

Årsredovisning


Femårsöversikt

2006 2005 2004 2003 2002

Folkmängd, den 31/12 61 321 60 924 60 649 60 415 60 066

Utdebitering* 32:03 32:03 32:03 32:03 31:73

varav kommunen 21:56 21:56 21:56 21:56 21:56

Skatteintäkter och generella statsbidrag i mkr 2 355,4 2 218,7 2 058,4 2 018,1 1 940,0

Skatteintäkter och generella statsbidrag per invånare i kr 38 411 36 418 33 940 33 406 32 298

Nettokostnader per invånare i kr 37 997 36 146 34 325 33 257 32 198

Löpande kostnader i procent av skatteintäkter

och generella statsbidrag (nettokostnadsandel) 98,3 98,4 100,5 98,9 100,3

Årets resultat i mkr 40,9 34,9 -8,7 21,3 25,0

Investeringar i mkr (netto) 243,8 121,1 71,2 67,4 78,5

Pensionsåtaganden i mkr 1 179,4 983,3 948,6 921,9 962,9

Låneskuld i mkr 47,2 47,2 60,6 82,2 82,9

Totala tillgångar i mkr 1 833,0 1 579,5 1 505,3 1 511,0 1 517,4

Eget kapital i mkr 1 080,6 1 039,6 1 004,8 1 013,4 992,1

Soliditet i procent 59,0 65,8 66,8 67,1 65,4

Antal årsarbetare 4 184 4 067 3 981 3 949 3 905

*Utdebitering redovisas exkl kyrkoavgift

Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Innehåll

Femårsöversikt 2

Kommunstyrelsens ordförande 4

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelser från

kommunens nämnder

Verksamhetsberättelser från

koncernens hel- och delägda bolag

Omvärldsanalys 6

Måluppfyllelse 8

Årets viktigaste händelser 10

Finansiell analys 11

Investeringsredovisning 18

Exploateringsredovisning 19

Framtidsbedömning 20

Väsentliga personalförhållanden 22

Kommunens organisation 27

Kommunstyrelsen – Kommunledningskontoret 28

Kommunstyrelsen – Fastighets- och inköpskontoret 30

Hamndirektionen 32

Samhällsbyggnadsnämnden 34

Gatu- och parknämnden 38

Kultur- och fritidsnämnden 40

Barn- och ungdomsnämnden 44

Omsorgsnämnden 46

Socialnämnden 48

Södermöre kommundelsnämnd 50

Kalmarhem AB 54

KIFAB i Kalmar AB 56

Kalmar Vatten AB 58

Kalmarsundsregionens Renhållare 60

Kalmar Slott AB 62

Destination Kalmar AB 64

Kalmar Energi Holding AB, koncern 66

Kalmarsunds Gymnasieförbund 68

Kalmar Stufveri AB 70

Kalmar Familjebad KB 72

Industriparken i Kalmar AB 74

Kalmar Science Park 76

Redovisningsprinciper 78

Finansiella rapporter, kommunen

Finansiella rapporter, koncernen

Tematisk redovisning

Resultaträkning 81

Finansieringsanalys 82

Balansräkning 83

Noter 84

Resultaträkning 88

Finansieringsanalys 89

Balansräkning 90

Noter 91

Jämställdhetsperspektivet 94

Miljöperspektivet 96

Barn och unga i hållbar utveckling 100

Mångfaldsperspektiv – integration 104

Handikappolitiska programmet 106

Ordlista 107

Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Kommunstyrelsens ordförande

2006 var ett fantastiskt år!

Rubriken har verkligen fog för sig. Få verksamhetsår har varit

så positiva som det år vi nu lämnar bakom oss. Det har varit

ett år som på många sätt markerade en vändpunkt för Kalmar

som kommun. Efter tio-femton år av strukturomvandling och

negativ utveckling så vände det. Detta manifesteras tydligast

genom invigningen av IKEA under juni månad. Denna etablering

har inte bara gett arbetstillfällen och öppnat upp för flera

andra etableringar, IKEA har också inneburit en psykologisk

pånyttfödelse för vår kommun. Detta manifesterat i ett antal

undersökningar.

Låt mig ge några exempel.

• Swedbank och Företagarnas riksorganisation har mätt optimismen

i det svenska näringslivet. Näringslivet i Kalmar län

hamnar i topp.

• LRF presenterar varje år en lantbruksbarometer. Den senaste

visade att investeringsviljan i södra Kalmar län var högst i

landet.

• NUTEK hade för en tid sedan en kartläggning som visar

var de mest miljötekniska företagen fanns, i den undersökningen

hamnar Kalmar i topp tillsammans med Norrbotten.

• SCB har på Kalmar kommuns uppdrag frågat kommuninvånarna

om förtroende och syn på den kommunala verksamheten,

här ligger vi bäst till bland våra jämförelsekommuner.

Alla dessa resultat och den optimism som nu präglar Kalmar

och de omgivande kommunerna ger oss ett fantastiskt bra utgångsläge

inför de kommande åren.

Som om detta inte vore nog så tecknade Kalmar kommun

och Fanerdun Group en investeringsöverenskommelse under

augusti månad. Med detta som grund vill bolaget öppna ett

grossistcentrum med 1100 utställare, bygga ett hotell och bostäder.

Satsningen har verkligen satt Kalmar på kartan. Under

hösten har projektet startat.

I slutet av april presenterades en överenskommelse med Luftfartsverket

om att kommunen från och med årsskiftet tar över

flygplatsen. Detta mot bakgrund av statens bristande intresse att

utveckla flyget till och från Kalmar. I samband med att överenskommelsen

skrevs under presenterades en framtidsgrupp med

uppdrag att studera på vilket sätt flyget till och från Kalmar

kan utvecklas. Framtidsgruppen leddes av Ronny Nilsson och

bestod i övrigt av företrädare för näringslivet i regionen.

I samband med budgeten i juni tog kommunfullmäktige beslutet

att höja ambitionerna för bostadsbyggandet till minst 500 bostäder

per år från och med 2007 och framåt. Resurser har avsatts för

att kunna genomföra målet. Det ska vara bostäder i hela Kalmar

kommun och för olika behov. Det finns ett direkt samband mellan

antalet producerade bostäder och befolkningsökning. Under

de senaste åren har Kalmar relativt sett tappat i förhållande till

andra kommuner i vår storlek. För att hävda oss som attraktiv boende-

och etableringsort måste vi minst ha samma befolkningsökning

som exempelvis Halmstad, Varberg eller Växjö.

I augusti tog kommunstyrelsens arbetsutskott beslut om att

sätta igång ett arbete med att utveckla Kvarnholmen som en

plats för handel och boende. Kvarnholmen är Sveriges kanske

vackraste stadskärna. Det finns oerhörda förutsättningar att utveckla

Kvarnholmen ännu mer. Visste ni till exempel att Kvarnholmen

är den stadsdel i landet som har flest K-märkta hus?

Vi har en stadsmur runt stora delar av centrum, vi har nordens

äldsta stadsvapen, vi har varit med i Hansan. Här finns väldigt

mycket att vara stolt över, här finns massor som kan lyftas fram

och tydliggöras för att göra Kvarnholmen ännu mer attraktivt

för såväl invånare som besökare.

Under året har det också varit fokus på infrastrukturfrågorna. Vi är

nu överens i sydöstra Sverige om att förskottera en järnvägssatsning

så att vi kommer ned i under timmen mellan Kalmar – Karlskrona

och Växjö. Det är viktigt att skapa en gemensam arbetsmarknadsoch

studeranderegion mellan dessa tre städer i sydost.

Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Före sommaren presenterades Kalmarsundskommissionen.

Den leds av förre miljöministern och Kalmarbon Olof Johansson

och där ingår experter från länsstyrelsen, LRF, kommunen

och högskolan. De har till uppgift att ta fram konkreta åtgärder

för hur kustmiljön ska förbättras. Förebild för arbetet är kustmiljöarbetet

som bedrivits i Torsås och Mönsterås kommun. Ett

annat uppdrag var att verka för att Kalmar skulle bli en del

av ett internationellt havsforskningsinstitut. Dagarna före jul

presenterades en statlig utredning som innebär att högskolan i

Kalmar får detta uppdrag med inriktning mot södra Östersjön.

Äntligen var vi många som sa! Nu måste vi se till att utredningens

förslag också blir regeringens förslag.

Vi har nu en väldigt god grund att stå på. För första gången på

länge kanske vi till och med har bättre förutsättningar än många

andra kommuner. Jag tänker då dels på den optimism som finns

och dels på att vi i Kalmar är hyggligt politiskt överens om var

vi ska som kommun. Så ser det inte ut överallt. Med detta som

utgångspunkt har vi framför oss ett väldigt spännande år där vi

förhoppningsvis kan ta ytterligare ett steg framåt. Framåt mot

en vision som handlar om att erbjuda barn och ungdomar en

valfrihet att själva kunna avgöra om Kalmar och Kalmarregionen

är en ort där man vill bo i framtiden. Den valfriheten fanns

inte här för bara några år sedan.

Arbetet handlar nu också om att försöka landa expansion, exploateringar

och etableringar i så stor utsträckning som möjligt.

Detta för att ge vår kommun chansen att för första gången på

länge kunna landa lite mjukare i en konjunkturnedgång. På så

sätt kan vi också påverka öka kommunens intäkter vilket i sig

ger goda förutsättningar att utveckla välfärden i vår kommun.

Tillväxt och välfärd är nämligen varandras förutsättningar!

Johan Persson

Kommunstyrelsens ordförande

Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Omvärldsanalys

Förvaltningsberättelse

Kommunen påverkas ständigt av förändringar i vår omvärld.

Vi påverkas av det internationella ekonomiska läget, hur arbetsmarknaden

ser ut i landet, hur utvecklingen i våra grannkommuner

och regionen ser ut samt hur näringslivet och arbetsmarknaden

ser ut i den egna kommunen. I det följande

beskrivs några av de förutsättningar som på olika sätt påverkar

kommunens utveckling.

Samhällsekonomin

Under hösten 2006 har det i USA skett en avmattning bl.a. på

bostadsmarknaden och av försäljningen i detaljhandeln. I Europa

var förväntningarna höga för 2006, men är något lägre för 2007

då den internationella efterfrågan förväntas minska. I de nordiska

länderna är tillväxten stark och det finns risk för överhettning i

Danmark. Utvecklingen i Asien förväntas vara fortsatt hög. De

s.k. BRIK-länderna, Brasilien, Ryssland, Indien och Kina beräknas

ha en sammanvägd tillväxt på 8-9 procent per år.

Det finns vissa riskfaktorer som kan dämpa tillväxten och det

är bl.a. de redan höga oljepriserna och om dessa stiger ytterligare.

Detta kan stegra inflationsförväntningarna och därmed

åtstramning i penningpolitiken. En annan faktor är om avmattningen

av bostadsmarknaden i USA går än fortare och leder

till en snabb ökning av hushållssparandet, vilket minskar den

inhemska efterfrågan.

Den svenska ekonomin är sedan tidigare beroende av omvärlden

i och med ökad andel export. Exportens andel av BNP har

ökat kraftigt de senaste 15 åren. Omvärldsberoendet har inverkan

på sysselsättningen och lönebildningen i Sverige som i sin

tur även påverkar den kommunala ekonomin. Efterfrågan på

världsmarknaden är hög men tros minska något 2007.

Investeringarna har varit höga de senaste åren tack vare låga räntor,

god vinstutveckling och högt kapacitetsutnyttjande. Även

investeringstakten förväntas minska 2007.

Utvecklingen av BNP var 4,1 procent under 2006, men tros

mattas av under de kommande åren.

Konjunkturinstitutet skrev i december 2006 att Sverige är inne

i en mycket expansiv fas där BNP, arbetskraftsutbud och sysselsättning

ökar snabbt. Det är den starka tillväxten i omvärlden

som även driver på den svenska ekonomin. Men även den inhemska

efterfrågan har ökat snabbt och på bred front. För 2007

räknar man med nästan fem procent i ökade reala disponibla inkomster

och det är ökad sysselsättning, måttliga löneökningar,

låg inflation och skattesänkningar som möjliggör detta.

I januari 2007 är konjunkturläger fortfarande starkt och företagens

förväntningar inför kvartal ett visar en fortsatt order- och

produktionsökning. Men inom exportmarknaden är förväntningarna

lägre, medan industrisysselsättningen ökar ytterligare

under perioden. Även inom bygg-, handels- och tjänstesektorn

förväntas tillväxten öka.

De senaste åren har inflationen varit låg trots höga energipriser

och 2006 var UND1X (Riksbankens definierat mått för underliggande

inflationen) 1,8 procent. Den starka produktivitetstillväxten

och måttliga löneökningar har varit bidragande till

detta. SKL gör bedömningen att inflationen kommer att öka

2007 beroende på ökade indirekta skatter och stigande löner.

Kommunsektorn

I Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publikation Ekonomirapporten

– november 2006 beskrivs den samhällsekonomiska

utvecklingen samt landstingens och kommunernas

ekonomiska läge nu och på några års sikt. Bedömningen är att

de ekonomiska förutsättningarna förväntas bli fortsatt goda de

närmaste åren. Högre skatteintäkter förklaras främst av en starkare

sysselsättningsutveckling.

Under 2005 visade kommunerna på en kraftig resultatförbättring

och översteg den tumregel på 2 procent av skatter och

generella bidrag som används för god ekonomisk hushållning.

Ca 160 kommuner klarade resultatnivån och endast 16 kommuner

visade på negativt resultat 2005. Det som bidrog till

förbättringen var ökade intäkter, verksamhetens intäkter, skatter

och statsbidrag, för kommunerna. Kostnaderna ökade inte

lika stor omfattning och det är första gången sedan år 2000

som intäktsökningarna översteg kostnadsökningarna i större

omfattning. Även under 2006 ökade skatteunderlaget och Ekonomistyrningsverkets

prognos för 2006 var 4,6 procent. SKL´s

bedömning var dock lägre 4,2 procent.

Kommunernas driftskostnader har i genomsnitt ökat med 4,3

procent per år i löpande priser åren 2000-2005. Den verksamhet

som ökat mest är verksamheten för funktionshindrade som

ökade med 8,8 procent per år som är en effekt av lagen om

stöd och service till funktionshindrade (LSS). Andra verksamheter

som också ökat är gymnasieskolan och individ- och familjeomsorgen.

Kostnaderna inom förskoleverksamheten har

också ökat relativt snabbt och där antalet inskrivna barn har

ökat i förskolan medan de i familjedaghemmen har minskat.

Inom vuxenutbildningen, kultur- och fritidsverksamheten och

ekonomiskt bistånd har däremot kostnaderna minskat. Det har

även skett en viss minskning inom äldreomsorgen och inom

affärsverksamheten.

Efterfrågeökningen är liten beroende på befolkningsutvecklingen

fram till 2010. Det som kommer att förorsaka kostnadsökningar

och utökning av verksamheten är statliga reformer, nya

arbetsmarknadspolitiska åtaganden och LSS.

Men demografin ställer ändå stora krav på kommunens anpassning

då det är stora förändringar inom de olika årskullarna.

Barn i åldern 1-5 år är 8 procent fler 2010 än 2005. I grundskolan

sker däremot en kraftig minskning de närmaste åren.

Medan det i gymnasieskolan sker en kraftig ökning fram till

2008 för att därefter minska. Behoven inom äldreomsorgen

Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Förvaltningsberättelse

ökar däremot inte så mycket beroende på demografin. Det som

kan öka på kostnaderna inom denna verksamhet är förslaget till

nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre.

Andra faktorer som kan påverka kostnaderna inom kommunerna

i framtiden är reformer som diskuterats men ej ännu beslutats eller

beskrivits mer i detalj. Dessa är barnomsorgspeng, kommunalt

vårdnadsbidrag, allmän förskola för treåringar och utvecklingen

av gymnasieskolan. Fr.o.m. januari 2007 införs EU:s arbetstidsdirektiv

vilken förmodligen kommer att få stora konsekvenser för

personalbemanningen i den kommunala verksamheten.

Befolkning

Kalmar kommun har under flera år ökat sin befolkning. Så även

2006. Kalmar kommuns befolkning ökade under 2006 med

397 personer och uppgick vid årsskiftet till 61321 personer.

Detta ger en ökning med 0,7 %.

äldre 17,4 % av kommunens befolkning. Rörligheten är högst i

de unga åldrarna och inflyttarna är i genomsnitt något yngre än

de som flyttar ut från kommunen.

Förvärvsarbetande Kalmarbor

Siffrorna avser 2005.

Antalet förvärvsarbetande Kalmarbor med bostad i kommunen

(16-w år) uppgick den 31 december 2005 till 28304 personer

vilket motsvarar 46 % av kommunens befolkning. 22035 personer

i åldern 16-w år var inte förvärvsarbetande vilket motsvarar

36 % av befolkningen i kommunen. Barn och ungdomar i

åldern 0-15 år utgör 17 % av kommunens befolkning.

Störst andel förvärvsarbetande återfinns inom vård och omsorg

med 19 % av den förvärvsarbetande befolkningen. Därefter

kommer handel och kommunikationer (19 %) följt av tillverkning

och utvinning med 14 % av den förvärvsarbetande befolkningen

2006 2005

Folkmängd 61321 60924

Folkökning 397 275

Födda 654 631

Döda 613 595

Födelseöverskott 41 36

Förvärvsarbetande 16+ år med bostad i regionen (RAMS)

efter region, näringsgren SNI 2002 och tid.

Näringsgren okänd 1 %

Jord och skog 2 %

Inflyttning 3737 3617

Utflyttning 3384 3380

Flyttningsöverskott 353 237

därav gentemot utlandet 299 188

Justeringar 3 2

Hälso- och

sjukvård 19 %

Tillverkningsindustri 14 %

Energi, vatten och avfall 1 %

Byggindustri 6 %

Forskning och

utveckling 13 %

Folkökningen beror till största delen på det positiva flyttnettot

på 353 personer. Flyttningarna gentemot det egna länet gav

ett nettotillskott på 67 personer medan flyttningarna gentemot

övriga Sverige gav ett minus på 13 personer. Gentemot utlandet

hade vi ett nettotillskott på 299 personer. Under 2006 föddes

det 654 barn i Kalmar kommun vilket är fler än föregående år.

Samtidigt dog 613 personer vilket även det var fler än 2005.

Födelseöverskottet 2006 var 41 personer. Kalmar kommuns befolkning

utgör 0,7 % av rikets befolkning.

Åldersfördelning

Om åldersfördelningen i Kalmar relateras till landet i sin helhet

är åldersgruppen 0-15 år något mindre än riksgenomsnittet (-

1,3%), åldersgruppen 16-64 är något högre än riksgenomsnittet

(+1,3%) och gruppen 65 år och äldre som riksgenomsnittet

(+-0%).

Åldersgruppen 0-15 år utgör 17,1 % av kommunens befolkning,

åldersgruppen 16-64 år 65,5 % och gruppen 65 år och

Offentlig

förvaltning 6 %

Finans, media och

företagstjänster 11 %

Personliga och

kulturella tjänster 7 %

Handel och

kommunikationer 19 %

Pendling

29584 personer hade sin arbetsplats i kommunen 2005. 5440

Kalmarbor pendlade till arbete i annan kommun och 6720 boende

i andra kommuner pendlade till arbete i Kalmar kommun.

Det gav oss ett nettotillskott om 1280 personer. Mörbylånga

svarade för den absolut största inpendlingen med 2200 personer.

Nybro är den kommun dit flest Kalmarbor (1086 stycken)

pendlar för att arbeta. Men hela 38 % av utpendlarna arbetade

utanför länets gränser – och då i första hand i Stockholms-,

Kronobergs- och Skåne län.

Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Måluppfyllelse

Förvaltningsberättelse

Kommunen

Kommunen uppfyller även 2006 balanskravet. Kommunallagen

stadgar att kommuner ska ha en långsiktigt god ekonomisk hushållning.

Detta definieras närmast på så sätt att intäkterna måste

överstiga kostnaderna. Om synnerliga skäl finns så kan justering

göras. Om kommunen redovisar underskott ska motsvarande belopp

återföras senast det tredje året efter bokslutsåret.

Avstämning mot kommunallagens krav på ekonomisk balans

(KL 8 kap.4§) ger följande resultat;

2006

Årets resultat enligt resultaträkningen 40,9

avgår: samtliga realisationsvinster -3,3

Synnerliga skäl enl KL 8 kap. 4§

- uppskrivning av finansiella placeringar KLP

+ nedskrivning av finansiella placeringar KLP

Justerat resultat 37,6

Bokslutet visar ett justerat resultat på 37,6 mkr vilket nu täcker

kravet på återställande av det samlade resultatet, – 23,4 mkr,

från 2000-2005 års bokslut. Det ackumulerade resultatet är nu

14,2 mkr.

Det finansiella målet om 98 procent nettokostnadsandel som

beslutades i budget 2003-2005 har inte uppfyllts 2006. Nettokostnadsandelen

för 2006 uppgår till 98,3 procent - vilket

motsvarar ett för lågt resultat för 2006 med ca 6 mkr.

Det andra finansiella målet om 100 procent självfinansieringsgrad

av investeringarna är ej heller uppfyllt 2006. Självfinansieringsgraden

för 2006 uppgår till 48,4 procent. Investeringsvolymen

2006 och åren framåt är ovanligt höga på grund av

det höga investeringsbehovet i nya förskolor, infrastruktur och

idrottssatsningar.

De mätningar och utvärderingar som genomförts visar att den

kommunala verksamheten över lag håller god kvalitet.

Under hösten 2006 genomfördes en medborgarundersökning.

Den visade att invånarna över lag var mycket nöjda med Kalmar

som kommun att leva i. Faktorer som bedöms som bättre än

genomsnittet är utbildningsmöjligheter, kommersiellt utbud,

fritid, miljö och kommunikationer. De svagheter som kom

fram var att det fanns för få arbetstillfällen och bostäder och att

tryggheten var lite sämre än i andra kommuner som ingick i undersökningen.

Våra verksamheter fick överlag goda omdömen.

I Barn- och ungdomsnämndens kvalitetsredovisning 2006 bedöms

måluppfyllelsen som god. Av eleverna som lämnade skolan med

slutbetyg i juni var 93,6 procent behöriga och togs in på gymnasieskolan.

Andelen var högre än föregående läsår och låg över på rikssnittet.

82 procent av eleverna hade nått målen i samtliga ämnen. I

jämförelse med riket var detta 6 procentenheter högre.

I den senaste mätningen av äldreomsorgsverksamheten, kvalitetsbarometern

våren 2005, fick Kalmar kommun omdömen

motsvarande god kvalitet av brukarna. Dock är marginalen

mindre till referensvärdet tveksam kvalitet mindre än tidigare.

Områden där omsorgstagarna upplever tveksam kvalitet är personkontinuitet,

möjlighet att påverka hjälpens utförande, personalens

tid för att samtal/prata och utbudet på aktiviteter. Områden

där mycket god eller god kvalitet uppnås är att personalen

är ärlig och pålitlig, bemötande från personal och handläggare,

personalens kunskap och kompetens, sjukvårdande insatser, att

personalen passar tiden och helhetsomdömet om hjälpinsatserna.

Nästa mätning planeras att göras under 2008.

Koncernen

En väsentlig del av Kalmar kommuns verksamhet bedrivs i

andra former än via kommunala nämnder och förvaltningar.

För att få en helhetsbild av kommunens verksamhet och engagemang

är det angeläget att tillämpa ett koncerntänkande och

redovisa koncernens finansiella resultat och ställning.

Kalmar kommun bedriver verksamhet i förvaltnings- och bolagsform.

I koncernen Kalmar kommun ingår, förutom kommunen,

22 hel- och delägda aktiebolag, tre kommunalförbund,

tre kommanditbolag samt två handelsbolag.

Kalmar kommun har därutöver intressen i Kalmar Läns Trafik

(KLT), Rockneby Byggnadsförening, Södra Skogsägarna,

Sustainable Sweden AB, Kalmar Träterminal AB, Kalmar Läns

Pensionskapitalförvaltning AB (KLP), IUC Kalmar AB, Kommentus

och HSB.

Ägardirektiven för kommunala bolag har antagits av kommunfullmäktige

2005-03-29. I dessa ingår att det i bolagens årsredovisningar

tydligt ska framgå hur bolagen uppfyllt ägardirektiven.

I ägardirektiven ingår i övrigt bland annat följande:

• Bolagen ska bereda kommunfullmäktige möjlighet att ta

ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av

principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas.

• Bolagens ekonomiska planering och redovisning ska vara

sådan att den kan samordnas med kommunens. Bolagen ska

rapportera i enlighet med instruktioner från kommunen för

att uppfylla bestämmelserna om sammanställd redovisning i

lagen om kommunal redovisning.

Samtliga bolags ekonomiska planering och redovisning har

kunnat samordnas med kommunens.

• Kommunens nämnder och de kommunala bolagen ska ha

en gemensam personal- och lönepolitik. Det innebär bl.a.

Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Förvaltningsberättelse

att styrelserna för bolagen ska uppdra åt kommunstyrelsens

personaldelegation att företräda bolagen när det gäller förhandlingar

om kollektivavtal och tillämpning av dessa samt

i frågor som rör de verkställande direktörernas anställningsoch

lönevillkor.

Kommunens regler för representation ska gälla även för de

kommunala bolagen.

• Bolagen ska medverka i den fysiska planeringen och i miljöoch

naturresursplaneringen.

• Samordning av de administrativa systemen bör också ske för

att underlätta utbyte av information och att kommunen utåt

visar upp ett enhetligt ansikte.

• De kommunägda bolagen ska vara självbärande. Något

tillskott av kommunala pengar lämnas normalt inte för

investeringar eller driftskostnader. Normalt ställs också ett

avkastningskrav på det av kommunen investerade kapitalet.

Kalmar Kommunbolag AB ska ge avkastning på 975

tkr, detta innebär att avkastningskravet motsvarar 7,5 %

på aktiekapitalet i Kalmarhem AB och Kalmar Vatten AB.

Däremot har KIFAB i Kalmar AB under året undantagits

från detta avkastningskrav.

Ljusfestival

Kalmar Slott AB har utöver 400 tkr i näringsbidrag fått ett

tillfälligt utökat näringsbidrag med 650 tkr per år 2006-

2007. Bolaget ska använda 400 tkr för fortsatt utveckling av

verksamheten och 250 tkr för en treårig försöksverksamhet

med riktad marknadsföring i samverkan med Destination

Kalmar AB och Kalmarturism AB. Näringsbidraget till

Kalmar Slott AB uppgick därmed till 1 050 tkr under 2006.

Destination Kalmar AB har under året fått ersättning för utförda

tjänster med 7 473 tkr. Köp av tjänster avser den verksamhet

som bedrivs i Destination Kalmar och dotterbolaget

Kalmarturism AB där de i samverkan med Kalmar kommun

och näringslivet ska utveckla, profilera och marknadsföra

Kalmar som besöksmål.

Kalmar Energi Holding AB är en renodlad energikoncern som

till lika delar ägs av kommunen och E.ON Nord Sverige AB.

På bolagsstämman 2006 beslutades det om utdelning till ägarna

med 30 mkr, varav kommunen erhöll 15 mkr.

Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Årets viktigaste händelser

Förvaltningsberättelse

Kommunen

Avgörande för en kommuns utveckling är att det finns arbetstillfällen

i kommunen. De negativa konsekvenserna för en kommun

vid vikande sysselsättning är väsentliga. Det är därför glädjande

att årsmedeltalet öppet arbetslösa har minskat från 4,4

procent till 3,9 procent mellan 2005 och 2006. Antalet hushåll

som är beroende av försörjningsstöd har också minskat. Under

2006 är minskningen 9 procent, från 1 418 hushåll till 1 291

hushåll.

Näringslivet har också utvecklats positivt – antalet företag har

ökat med 77 stycken under 2006. IKEA.s etablering i kommunen

innebär att Kalmars position som regional handelsstad

förstärkts kraftigt och ett helt nytt handelsområde kommer att

etableras.

En annan positiv händelse i kommunen under 2006 är avtalet

som slöts med Faner Dun Group om upplåtande av mark till

byggandet av ett 70 000 kvadratmeter stort handelscentrum vid

Snurrom. I projektet ingår även bostäder, hotell och logistikfunktioner.

Vid årsskiftet 2006/2007 övertog kommunen Kalmar flygplats

av Luftfartsverket och bolaget Kalmar Airport bildades.

Allt detta ökar möjligheten att nå våra mål ”Kalmar 70 000

invånare 2014” och ”Kalmar – Sveriges bästa handelstad”.

Koncernen

I augusti 2006 uttalade fullmäktige att Kalmar kommun ska

se över sin totala bolagsstruktur och samla alla helägda bolag

som dotterbolag under Kalmar kommunbolag AB. Detta har

genomförts genom att kommunen gjort nyemissioner i Kalmar

kommunbolag AB motsvarande det bokförda värdet av aktierna/andelarna

i Kalmar Slott AB, Kalmar Familjebad AB och KB

samt Destination Kalmar AB. Därefter har Kalmar kommunbolag

AB köpt aktierna/andelarna av kommunen för samma

summor.

utbyggnader i IKEA-området med ledningsnät, dagvattenledningar

och dammar. VA-saneringsarbetena i Kalmarsundsparken

och i delar av Lindsdal har återupptagits. Bolaget har även

under året förvärvat KLS reningsverk.

Från och med den 1 april 2006 övertog Kalmar Energi koncernen

genom bolaget Kalmar Energi Värme AB energicentralen

på Kährs anläggning i Nybro. Anläggningen har tidigare arrenderats

från E.ON.

Efterfrågan på Kalmarhem AB:s lägenheter har under året varit

god. Man kan konstatera att omflyttningsfrekvensen sjunkit

från cirka 26% till 22%. Stamrenoveringsprogrammet har

fortsatt enligt plan med fastigheten Bergkristallen 1. Beslutade

investeringar i kv Rubinen och Vasallparken samt i Ljungbyholm

kommer att genomföras, men för framtida investeringar

är förutsättningarna i dagsläget oklara till följd av under året

tillkomna beslut rörande borttagandet av investeringsbidrag

och halverade räntebidrag.

Under året bildades det helägda dotterbolaget Kalmar Airport

AB som vid årsskiftet 2006/2007 tog över anläggningar och

drift av Kalmar flygplats från Luftfartsverket. Som lokalt ägd

flygplats räknar man med att kunna utveckla verksamheten för

ett på regionen positivt sätt.

I Salvestaden i Kalmar AB beslutade man, på underlag av delårsbokslutet

som visade att det egna kapitalet var förbrukat till

följd av ett kraftigt negativt resultat, att upprätta kontrollbalansräkning.

Ägarna, med Kalmar kommun i spetsen, beräknar

att återställa aktiekapitalet senast i april 2007.

Inom Kalmarsunds Gymnasieförbund lades mycket arbete ned

på att möta de förändringar som beslutet att reformera gymnasieskolan

från och med hösten 2007 innebar. Efter regeringsskiftet

kom beskedet att reformeringen avbryts i sin helhet och

nya direktiv förväntas framöver. Under året har man haft en

fortsatt god tillströmning av elever som grundlagt ett positivt

resultat.

Den 1 januari 2006 bildades kommunalförbundet Kalmarsundsregionens

Renhållare tillsammans med Nybro, Mörbylånga

och Torsås kommuner. Organisatoriskt innebar beslutet

att Kalmar Vatten & Renhållning AB:s renhållningsverksamhet

och dess personal överfördes till det nya förbundet. Slutansvaret

för gamla deponier på Moskogen hamnade hos kommunen

från och med 2006. Under året har förbundet inte haft egna

mål utan fungerat som ett administrativt organ för respektive

medlemskommuns avfallssystem.

För Kalmar Vatten & Renhållning AB innebar bildandet av

kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare och en

renodling av verksamheten att bolaget bytte namn till Kalmar

Vatten AB. VA-verksamheten har genomförts med omfattande

10 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Förvaltningsberättelse

Finansiell analys

Analysmetod

För att beskriva kommunens finansiella situation används den

så kallade RK-modellen. Modellen belyser fyra aspekter som är

viktiga ur ett finansiellt perspektiv. Dessa fyra aspekter är:

Resultat – vilken balans har kommunen haft över sina

intäkter och kostnader under året och över tiden?

Kapacitet – vilken kapacitet har kommunen att möta

finansiella svårigheter på lång sikt?

Risk – föreligger någon risk som kan påverka kommunens

resultat och kapacitet?

Kontroll – vilken kontroll har kommunen över den

ekonomiska utvecklingen?

Resultat – kapacitet

Kommunen

Årets resultat

Ett sätt att belysa god ekonomisk hushållning är att studera det

löpande resultatet. Vad gäller resultatet före extraordinära poster

så har det under perioden förbättrats från -5,5 mkr 2002 till

ett positivt resultat på 40,9 mkr 2006.

central pott för löne- och kostnadsökningar och jämförelsestörande

poster avviker med sammanlagt +11,0 mkr och skatteintäkter

och generella statsbidrag avviker med +28,3 mkr. Värdet

av placerade pensionsmedel i Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning

AB uppgick i bokslutet 2005 till 50,0 mkr som var

anskaffningsvärdet. I bokslutet 2006 uppgick marknadsvärdet

på placerade pensionsmedel till 63,4 mkr. Övriga finansiella

kostnader och intäkter avviker med +1,5 mkr.

Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag

(nettokostnadsandel)

En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning

är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader.

Ett sätt att belysa detta är att analysera hur stor andel

olika typer av återkommande löpande kostnader tar i anspråk

av skatteintäkter och generella statsbidrag. På lång sikt räcker

det inte att intäkterna och kostnaderna är lika stora, utan minst

2 procent av de löpande intäkterna bör finnas kvar för att finansiera

årets nettoinvesteringar med. Det innebär att de löpande

kostnaderna över en längre period inte bör ta mer än 98 procent

av de löpande intäkterna.

Av tabellen nedan framgår att verksamheten exklusive avskrivningar,

jämförelsestörande intäkter och finansnetto tog i anspråk

96,2 procent av skatteintäkterna och statsbidragen 2006.

Avskrivningarnas andel var 3,4 procent, jämförelsestörande

intäkter –0,7 procent och finansnettot –0,7 procent. Nyckeltalet

har förbättrats med 0,1 procentenheter 2006. Främst är det

jämförelsestörande intäkter som förändrats.

2002 2003 2004 2005 2006

Årets resultat (mkr) 25,0 21,3 -8,7 34,9 40,9

Resultat före EO -5,5 21,3 -8,7 34,9 40,9

Årets resultat/skatteintäkter (%) 1,3 1,1 -0,4 1,5 1,7

Resultat före EO/skatteintäkter (%) -0,3 1,1 -0,4 1,5 1,7

% 2002 2003 2004 2005 2006

Verksamhetens nettokostnader 96,2 96,1 97,7 96,0 96,2

Jämförelsestörande poster -0,3 -0,4 -0,2 -0,1 -0,7

Avskrivningar 3,8 3,8 3,7 3,4 3,4

Finansnetto 0,6 -0,6 -0,7 -0,9 -0,7

Summa löpande kostnader 100,3 98,9 100,5 98,4 98,3

Årets resultat uppgår till 40,9 mkr för kommunen, vilket är en

förbättring jämfört med bokslutet 2005 på 6 mkr. Jämfört med

budget avviker resultatet med +16,5 mkr.

Efter mars visade den samlade uppföljningen en bokslutsprognos

på +3,6 mkr, efter juni på +2,4 mkr, delårsrapporten efter

augusti visade på +24,6 mkr och budgetuppföljningen efter oktober

visade en prognos på +38,9 mkr.

Verksamhetens nettokostnader har sedan uppföljningen i oktober

förändrats med -2,6 mkr, skatteintäkterna med -0,7 mkr

och finansnettot med +0,4 mkr. Nämndernas nettokostnader

har försämrats med 3,6 mkr.

Trots förbättringen av nyckeltalet behöver kommunens balans

mellan intäkter och kostnader stärkas ytterligare. Den andel som

i första hand behöver förbättras är verksamhetens nettokostnader

och då med ca 1,0 procentenheter. Detta är nödvändigt för

att lyckas med den finansiella målsättningen. Kommunen har

i budget för 2003-2005 beslutat att nettokostnadsandelen inte

ska överstiga 98 procent. Detta innebär ett resultat på ca 46

mkr för 2006 och ger kommunen ett bättre handlingsutrymme

att möta oförutsedda händelser och ändrade förutsättningar.

Resultatnivån ger också förutsättningar för att klara kommunens

”normalnivå” av investeringar utan lånefinansiering.

Jämfört med den av kommunfullmäktige reviderade budgeten

avviker resultatet med +16,5 mkr. Nämndernas nettokostnader

avviker från budget med -24,2 mkr. Pensioner, internräntor,

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 11


Förvaltningsberättelse

Nettokostnads- och skatteintäktsökning

8

7

6

5

4

3

2

1

0

3,6 %

5,1 %

2002

3,9 %

4,0 %

2003

3,6 %

Skatteintäktsökning

2,0 %

2004

Investeringsvolym och självfinansieringsgrad

När den löpande driften har finansierats bör det helst återstå

tillräckligt stor andel av skatteintäkter och generella statsbidrag

så att större delen av investeringarna ska kunna finansieras med

egna medel. Summan av resultatet före extraordinära kostnader,

avskrivningar och nyintjänade pensioner utgör det finansiella

utrymmet för investeringar som kommunen kan göra utan att

ta upp nya lån eller minska befintlig likviditet. Detta nyckeltal

benämns självfinansieringsgrad.

2002 2003 2004 2005 2006

Investeringsvolym (mkr) 78,5 67,4 71,2 121,1 243,8

Självfinansieringsgrad (%) 90,8 150,7 97,6 103,7 48,8

Kommunen investerade under 2006 för drygt 243 mkr. Större

genomförda investeringar under året är förskolelokaler för 28,8

mkr, fritidslokaler för 3,4 mkr, skollokaler för 19,4 mkr, arbetslokaler

för 5,9 mkr, fritidsanläggningar för 3,1 mkr, gator- och

vägar för 46,9 mkr, produktion av arbets- och bostadsområden

för 38,0 mkr och markförvärv för 5,9 mkr.

Årets investeringar har finansierats utan nyupplåning men en

större belastning på koncernkontokrediten har skett och det

finansiella målet om 100 procent självfinansiering av investeringar

är inte uppfyllt.

Soliditet

Soliditet är ett viktigt nyckeltal när kapaciteten ska analyseras.

Soliditeten mäter kommunens långsiktiga finansiella utrymme.

Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats

med skatteintäkter.

Soliditet 2002 2003 2004 2005 2006

Exkl. pensionsskuld

intjänad före 1998 (%) 65,4 67,1 66,8 65,8 59,0

Inkl hela pensionsskulden (%) 6,1 10,4 8,2 8,6 -1,2

5,8 %

7,8 %

2005

5,8 %

6,2 %

2006

Nettokostndsökning

Soliditeten, exklusive pensionsskuld intjänad före 1998, uppgick

år 2006 till 59,0 procent vilket är en försämring med 6,8

procentenheter från föregående år. Trots årets positiva resultat

på 40,9 mkr minskar alltså soliditeten vilket beror på tillgångarna

vid årsskiftet finansierats med ökning av de kortfristiga skulderna.

Att även ta med pensionsskulden i nyckeltalet speglar

bättre kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Soliditeten,

inklusive pensionsskuld intjänad före 1998, har försämrats

med 9,8 procentenheter till -1,2 procent.

Risk – kontroll

Kommunen

Likviditet

Ett mått som mäter likviditet eller kortsiktig betalningsberedskap

är kassalikviditet (likvida medel + kortfristiga fordringar/

kortfristiga skulder).

Kassalikviditet 2002 2003 2004 2005 2006

(%) 43,7 45,4 41,2 42,8 38,7

Kassalikviditeten har försämrats med 5 procentenheter från

43,7 2002 till 38,7 procent 2006. Orsaken är främst att fordringar,

placeringar och kassa/bank minskat relativt kortfristiga

skulder. I budget 2006 beslutades om nya lån på 150 mkr och

i avvaktan på upphandling av dessa har koncernkontokrediten

ökat. Trots att kassalikviditeten understiger 100 procent föreligger

inte några risker på kort sikt. En stor del (107,5 mkr) av

den kortfristiga skulden utgörs av semesterlöneskuld som inte

kommer att omsättas under det närmaste året. Exkluderas semesterlöneskulden

ur beräkningen uppgår nyckeltalet till 47,1

procent 2006.

Budgetföljsamhet och prognossäkerhet

En viktig del för att nå och bibehålla en god ekonomisk hushållning

är att det finns en god budgetföljsamhet i kommunen.

Mkr 2002 2003 2004 2005 2006

Budgetavvik årets resultat -13,3 24,4 6,5 3,8 16,5

Prognos budgetavvik augusti -23,3 -9,1 -26 0,6 10,9

Nämndernas budgetavvikelse 4,1 11,6 15,5 16,5 -24,2

Följsamheten mot budget (budgetavvikelse) har försämrats under

2006. Nämndernas nettokostnader avviker negativt från

budget. Jämfört med 2002-2005 är detta ett trendbrott. Omsorgsnämnden

och barn- och ungdomsnämnden står för den

största försämringen. Att nämnderna fortsättningsvis håller sina

budgetramar är av stor betydelse för kommunens strävan mot

en starkare finansiell ställning.

12 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Förvaltningsberättelse

Nämndernas avvikelser

Mkr 2002 2003 2004 2005 2006

Kommunstyrelsen:

kommunledningskontoret 5,2 2,6 0,2 2,0 3,0

Kommunstyrelsen:

exploateringsverksamheten 0,2 0,2 -1,5

Kommunstyrelsen:

gymnasieförbunden 0,0 -1,0 -2,4 -2,4 -3,9

Kommunstyrelsen:

fastighets- och inköpskontoret 1,6 2,6 3,6 0,3 0,6

Kommunstyrelsen:

kommunens revisorer 0,0 -0,2 0,0 0,0 0,0

Hamndirektionen 3,9 2,1 1,8 3,0 3,6

Samhällsbyggnadsnämnden 0,4 0,6 2,6 1,9 1,5

Gatu- och parknämnden -3,1 0,4 3,7 -0,9 -5,9

Kultur- och fritidsnämnden -0,9 -0,7 0,0 0,6 -1,0

Barn- och ungdomsnämnden 7,3 6,6 9,2 -2,5 -11,9

Omsorgsnämnden -10,3 1,1 -2,6 13,0 -12,5

Socialnämnden -1,3 -3,4 -5,1 0,7 3,8

Södermöre kommundelsnämnd 1,3 0,9 1,7 0,7 0,0

Summa nämnder 4,1 11,6 12,9 16,5 -24,2

När det gäller prognoserna under året är det ett område som

bör stärkas ytterligare för att hålla en god finansiell kontroll över

kostnader och intäkter under året.

Pensionsskuld

I kommunal redovisningslag (1997:614) regleras hur pensionskostnad/skuld

ska redovisas enligt den så kallade blandmodellen.

Enligt denna modell ska pensionsförpliktelser intjänade

från och med 1998 redovisas som skuld i balansräkningen och

pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse.

Mkr 2002 2003 2004 2005 2006

Pensionsförpliktelser 962,9 921,9 948,5 983,3 1 179,5

Kommunens samlade pensionsförpliktelser uppgår till 1 179,5

mkr varav 56,8 mkr redovisas som avsättning i balansräkningen

och 1 122,7 mkr som ansvarsförbindelse. Detta betyder att ungefär

95 procent ligger utanför balansräkningen. Utbetalningarna

hänförliga till denna ansvarsförbindelse uppgår, inklusive

löneskatt, till ca 50 mkr. Dessa utbetalningar, som belastar resultaträkningen,

kommer successivt att öka fram till ”toppnoteringen”

2021. Räknat i fasta priser kommer utbetalningarna att

öka med ca 23 mkr till cirka 73 mkr.

Borgensåtagande och koncernens resultat

Mkr 2002 2003 2004 2005 2006

Borgensåtaganden 2 244,9 2 294,0 2 288,8 2 307,0 2 399,6

Koncernresultat 49,3 54,5 13,4 50,6 74,5

Kommunens borgensåtagande uppgår till 2 399,6 mkr, 39 132

kr per innevånare. 2 240,7 mkr är beviljade till helägda bolag,

141,1 mkr till delägda bolag och 17,8 mkr till egnahem och

småhus med bostadsrätt samt byggnadskreditiv.

Av det totala borgensåtagandet för helägda bolags lån svarar Kalmarhem

AB för 50,9 procent. En positiv befolkningsutveckling

och därmed efterfrågan på bostäder är naturligtvis en förutsättning

för bolagets ekonomi. Under året har i snitt 5 lägenheter

av totalt 4 892 lägenheter varit outhyrda – en vakansgrad på 0,1

procent. Omflyttningsfrekvensen exklusive studentlägenheter

var 21,7 procent, en minskning med 4,1 procentenheter jämfört

med 2005. Behovet av ytterligare bostäder i Kalmar ökar

årligen varför detta risktagande på kort och medellång sikt bör

betecknas som relativt lågt.

KIFAB i Kalmar AB svarar för 30,1 procent av det totala borgensåtagandet

för helägda bolags lån. Som fastighetsbolag är

KIFAB beroende av ett gynnsamt företagsklimat och hyresgästernas

förmåga att överleva på en konkurrensutsatt marknad.

Lokalytan som KIFAB idag hyr ut är 126 806 kvadratmeter och

fördelas på 36 procent industrilokaler, 30 procent kontorslokaler,

19 procent högskolelokaler, 10 procent speciallokaler och 5

procent lager/garage. Vakansgraden i snitt under 2006 var 2,6

procent. Marknadsrisken för kommunen måste betecknas som

högre än det för Kalmarhem AB.

Sammanfattande kommentar

Syftet med analysen är att belysa var kommunen befinner sig

finansiellt och hur utvecklingen över tiden ser ut. Genom analys

av de fyra perspektiven resultat, kapacitet, risk och kontroll

identifieras finansiella problem och visar om kommunen har

god ekonomisk hushållning eller inte. I detta innefattas att

kommunen i ett kort- och medellångt perspektiv inte behöver

vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem.

Trots kommunens positiva resultat för 2006 har samtliga nyckeltal

utom nettokostnadsandelen försämrats under året. Det

viktigaste nyckeltalet är nettokostnadsandelen (olika kostnaders

andel av skatteintäkter och generella statsbidrag) och då verksamhetens

nettokostnader. Nyckeltalet, i denna del, har under

2006 försämrats med 0,2 procentenheter och uppgår till 96,2

procent. Andelen verksamhetens nettokostnader måste dock

minskas med ca 1,0 procentenheter för att uppfylla den finansiella

målsättningen om en resultatnivå på ca 50 mkr för de

närmast kommande åren.

För att säkerställa att det långsiktiga finansiella utrymmet förstärks

krävs att kommande investeringar självfinansieras. Summan

av resultatet, avskrivningar och nyintjänade pensioner

utgör det finansiella utrymme för investeringar som kan göras

utan att ta upp nya lån eller minska den befintliga likviditeten.

Årets investeringar har inte självfinansierats.

Nämndernas förmåga att hålla sin budget har de senaste åren

försämrats. Det är negativt och får inte fortsätta. För att hålla

en god finansiell kontroll över kostnader och intäkter är det

viktigt att det finns en god säkerhet i de prognoser som görs

under året.

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 13


Förvaltningsberättelse

Resultat - kapacitet

Koncernen

Årets resultat

Resultatet efter extraordinära poster och skatt uppgick till 70,1

mkr (50,6 mkr), vilket är 19,5 mkr bättre än 2005. Resultatförbättringen

beror bland annat på att kommunen gör ett resultat

som är 6 mkr bättre än föregående år.

Kalmar Energikoncernen fortsätter att visa goda resultat, 59

mkr. Resultatet är 11 mkr lägre än 2005 och något under det

planerade, vilket främst beror på den kalla inledningen av året.

Värmerörelsen har till följd av kylan fått använda mer dyrare

bränslen såsom el och olja då kapaciteten med biobränsleproduktion

inte räckte till. Elnätsverksamheten visar ett gott utfall

och har överträffat budget för året. Marknadspriserna på el har

varierat kraftigt under året med en fördubbling under sommaren

och sedan en kraftig tillbakagång under hösten.

80

70

60

50

40

30

20

10

0

20,6

2,4

Årets resultat, mkr

49,3

54,5

13,4

50,6

70,1

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

KIFAB:s resultat efter finansiella poster var 7,3 (7,1) mkr. Bolagets

soliditet har därmed ökat från 6,9% till 7,7%. Resultatet

har möjliggjorts bland annat tack vare en fortsatt låg vakansgrad,

2,6%.

Kalmarhems resultat om cirka 1 mkr har påverkats av att ökningen

av hyresintäkterna uteblev under året. För att kompensera

detta och för ökade kostnader till följd av höjda taxor har

man fått skära ned på underhållskostnaderna med 6,7 mkr.

Räntenettokostnaden ökade med 2,6 mkr och är ett resultat av

de höjda styrräntorna under året.

Kalmar Vatten AB:s resultat uppgår till 6,6 mkr inklusive en

reavinst på 6,1 mkr vid avyttring av renhållningstillgångar och

en avfallskvarn. Omsättningen uppgick till 113,1 mkr vilket var

en ökning främst beroende på högre VA-anslutningsavgifter.

Kalmarsunds Gymnasieförbunds resultat uppgår till 18,7 mkr

och jämfört med budget avviker resultatet med 17,2 mkr och

det beror huvudsakligen på överskott av eleversättning från och

till andra kommuner. Efter årets resultat har förbundet ett positivt

eget kapital på 32,2 mkr och en god likviditetssituation.

Kalmar Familjebads resultat visar -0,6 mkr och det beror till

stor del på minskade intäkter. Kostnaderna har blivit högre

jämfört med budget, energikostnaderna har också ökat avsevärt

under året med 161 tkr.

Kalmar Slotts resultat visar ett överskott på 119 tkr. En hög

kostnadsmedvetenhet, nedskärningar av de rörliga kostnaderna

samt stärkt efterfrågan på konferenser och gästabud har bidragit

till det positiva resultatet. Den varma sommaren innebar dock

färre besökare och därmed lägre intäkter. Besökarantalet uppgick

vid årets slut till cirka 83 000 personer, vilket innebär en

minskning med cirka 14 000 (14%) jämfört med föregående år.

Entréintäkterna minskade med 453 tkr.

Destination Kalmar koncernen redovisar en förlust för 2006

med -0,8 mkr och orsakerna till detta är resultatet i Salvestaden

i Kalmar AB som redovisar en förlust om knappa 2,4 mkr. Orsaken

är främst att besökarantalet uppgick till cirka två tredjedelar

av det budgeterade. Driftskostnaderna har inte kunnat reduceras

i motsvarande grad. I moderbolaget Destination Kalmar AB

redovisar en vinst på 0,3 mkr som kan härledas till minskade

personalkostnader under året. Kalmarturism AB redovisar en

vinst på 0,1 mkr och anledningen är främst ökade intäkter i

butiksförsäljningen och logiförmedlingen samt minskade kostnader

för personal och trycksaksproduktion.

Resultat efter bokslutsdispositioner och skatt för bolagen framgår

nedan. Siffrorna avser det totala resultatet d v s ej kommunens

ägda andel.

Årets resultat, mkr 2004 2005 2006

Kalmar kommun -8,7 34,9 40,9

Kalmarhem AB 2,8 1,9 1,0

Kalmar Vatten AB 0,2 0,2 12,8

KIFAB i Kalmar AB 3,8 -3,6 3,9

Kalmarsunds Gymnasieförbund 1,9 9,1 18,7

Kalmarsundsregionens Renhållare 3,3

Kalmar Energi Holding AB, koncern 49,3 49,6 42,7

Naturbruksgymnasierna i Kalmar län 5,1 4,8 -27,2

Kalmar Stufveri AB 0,4 0,6 0,9

Kalmar Science Park AB -0,2 0,1 -0,1

Destination Kalmar AB, koncern -0,2 -1,6 -0,8

Kalmar Slott AB -0,5 0,2 0,1

Kalmar Familjebad AB o KB -1,9 -1,6 -0,6

Industriparken i Kalmar AB -3,5

Den totala koncernomsättningen, uttryckt i verksamhetens intäkter

inklusive skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning,

uppgick till 3 760 mkr, vilket är en ökning med 231 mkr

jämfört med 2005. Av den totala omsättningen hänför sig 69

% till kommunen och 31 % till bolagen. Det är framförallt

kommunen, Kalmarsunds Gymnasieförbund och Kalmar Energikoncernen

som ökat omsättningen 2006.

14 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Förvaltningsberättelse

Kalmar Vatten

3%

Kalmarhem

6%

Gymnasieförbundet

8%

KIFAB

2%

Omsättning

Kalmar Energi -

koncernen

8%

Övriga

4%

Kommun

69%

Nettoinvesteringar

Under året investerade koncernen för totalt 610,2 (342,1)

mkr och försäljning av anläggningstillgångar gjordes med 95,6

(11,5) mkr. Den största investeringsvolymen stod Kalmar kommun

för med 285,9 mkr.

Kalmarhem har under året investerat för 69,9 mkr och de största

projekten är stamrenoveringen i Bergkristallen 1 och 2, samt

stamrenoveringen i kvarteret Marmorn/Porfyren. Flera investeringar

har blivit skjutna på framtiden då detaljplanerna inte är

lösta, såsom för Lunden/Gläntan.

Kalmar Vatten AB har investerat för 39,8 mkr och bland de

större investeringarna kan nämnas dubblering av råvattenledning,

VA-ledningar i IKEA-området och till Hossmo-Åviken,

samt köpet av KLS reningsverk.

KIFAB i Kalmar AB har under året investerat för 65,3 (30,2)

mkr vilket är en ökning med 35,1 mkr mot föregående år. Stora

investeringar har gjorts i Norrgård 1 där delar omvandlats till

moderna och ändamålsenliga högskolelokaler. Bland investeringar

i industrifastigheter märks främst Plåten 9 med Motoman

Robotics som hyresgäst, samt Muttern 12 med Trelleborg

Rubore som hyresgäst där omfattande ombyggnationer skett.

Soliditet

Soliditeten visar koncernens långsiktiga betalningsförmåga. Det

vill säga hur stor del av balansomslutningen som har finansierats

med eget kapital (aktiekapital och ackumulerade vinster).

Soliditeten påverkas med andra ord av en förändrad balansomslutning

och ett förändrat resultat. Soliditeten för koncernen

har under 2006 minskat från 27,4 till 26,2 %. En hög soliditet

innebär att handlingsfriheten ökar såväl som förmågan att hantera

svängningar i resultatutvecklingen.

%

28,5

28,0

27,5

27,0

26,5

26,0

25,5

25,0

24,5

24,0

28,1

25,8

Soliditet

25,5

Skuldsättningsgrad

Den del av koncernens totala tillgångar som finansieras med

främmande kapital benämns skuldsättningsgrad. I skuldsättningsgraden

ingår avsättningsgrad, långfristig skuldsättningsgrad

och kortfristig skuldsättningsgrad. Koncernens skuldsättningsgrad

har ökat från 72,6 till 73,8 %. Ökningen beror

framförallt på att de långfristiga skulderna har ökat hos Kalmar

Vatten AB med 51,9 mkr, Kalmar Energikoncernen med 60,8

mkr, Kalmarhem har ökat med 32,8 mkr och även KIFAB har

ökat med 48,7 mkr. Totalt har de långfristiga skulderna ökat

med 180,7 mkr från 2 631,8 till 2 812,5 mkr.

27,0

Långfristiga skulder

27,1

27,4

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

26,2

Kalmar Energikoncernen har under året totalt investerat för ca

194 mkr. Inom nätverksamheten investerades det för 27 mkr,

varav 16 mkr i en ombyggnad av ställverket vid huvudstation

1 på Lindölundsgatan. Inom affärsområde värme investerades

det under året för 167 mkr, varav 134 mkr avser förvärvet av

energicentralen på Kährs anläggning i Nybro och cirka 20 mkr

avser utbyggnad av distributionsnätet.

Kalmar Energi -

koncernen

3%

KIFAB

26%

Övriga

9%

Kalmar Vatten AB

7%

Kommun

2%

Kalmarhem

53%

Mkr

700,0

600,0

500,0

400,0

300,0

200,0

100,0

0,0

Nettoinvesteringar

610,2

472,2

353,7

330,6

296,1

176,4

103,0

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Risk – kontroll

Koncernen

Betalningsförmåga på kort sikt

Genom det gemensamma koncernkontot, där likviditetsflödena

samordnas och koncernkontokrediten ger möjligheter till förmånlig

finansiering av korta rörelsekrediter. Det finns genom

denna finansiella konstruktion normalt sett alltid möjlighet att

möta periodvisa underskott för respektive bolag.

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 15


Förvaltningsberättelse

Rörelsekapitalet, dvs. omsättningstillgångar minskat med de

kortfristiga skulderna, var vid årsskiftet negativt och uppgick

till - 325,2 mkr (- 219,2 mkr), en försämring med 106,0 mkr.

Detta beror i huvudsak på att kommunens rörelsekapital har

minskat med 126,2 mkr.

Ränterisk – finansnetto

Det negativa finansnettot har ökat med 8,8 mkr under året till

96,8 mkr. De finansiella kostnaderna är i princip oförändrade

samtidigt som de finansiella intäkterna minskat med 8,9 mkr,

varav 7 mkr i kommunen.

Finansnetto, mkr

Prognossäkerhet

Resultat efter finansnetto, mkr Prognos Bokslut

helår 2006

Kalmar kommun 24,6 40,9

Kalmarhem AB 0,6 1,4

Kalmar Vatten AB 9,0 6,6

KIFAB i Kalmar AB 3,9 3,9

Kalmarsunds Gymnasieförbund 1,5 18,7

Kalmarsundsregionens Renhållare 0,0 3,3

Kalmar Energi Holding AB, koncern 59,0 60,2

Naturbruksgymnasierna i Kalmar län -28,5 -27,2

Kalmar Stufveri AB 0,6 1,4

Destination Kalmar AB, koncern -1,7 -1,9

Kalmar Slott AB 0,2 0,1

Kalmar Familjebad AB o KB -0,6 -0,6

0

-20

-40

-60

-80

-100

-120

-140

-160

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

-88,0

-113,5 -117,1 -113,8 -105,4 -96,8

-140,6

Prognossäkerhet

I tabellen nedan anges prognos för helårsresultat i delårsrapporten

och resultat i bokslut 2006. Siffrorna i tabellen visar bolagens

totala resultat efter finansnetto.

Kalmar Vatten AB:s avvikelse mellan prognos och bokslut beror

i huvudsak på att bolaget har haft ökade underhålls- och elkostnader

gentemot budget, totalt 7 mkr. På intäktssidan märks en

reavinst på 6,1 msek. Bolagets omsättning var 15,6 mkr bättre än

budget och det beror främst på ökade VA-anslutningsintäkter.

Avvikelse mellan prognos och bokslut för Kalmarsunds Gymnasieförbund

beror på att överskottet av eleversättningen från och

till andra kommuner blev större än väntat, minskad pensionsskuld

och överskott i enheternas resultatutjämningsfonder.

16 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Förvaltningsberättelse

Driftsredovisning

Kommunens verksamheter

Budget

Utfall

Mkr Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Budgetavvikelse

Kommunstyrelsen:

kommunledningskontoret 87,2 -258,0 -170,8 110,3 -278,1 -167,8 3,0

exploateringsverksamhet 28,9 -0,4 28,5 28,1 -1,1 27,0 -1,5

gymnasieförbundet 0,0 -258,7 -258,7 0,0 -262,6 -262,6 -3,9

fastighets- och inköpskontoret 303,8 -300,7 3,1 393,9 -390,2 3,7 0,6

kommunens revisorer 0,0 -2,5 -2,5 0,0 -2,5 -2,5 0,0

Hamndirektionen 23,2 -22,9 0,3 23,5 -19,6 3,9 3,6

Samhällsbyggnadsnämnden 17,2 -82,5 -65,2 29,4 -93,1 -63,7 1,5

Gatu- och parknämnden 68,8 -135,4 -66,6 77,7 -150,2 -72,6 -5,9

Kultur- och fritidsnämnden 14,2 -123,5 -109,3 16,2 -126,5 -110,3 -1,0

Barn- och ungdomsnämnden 74,3 -700,0 -625,7 152,1 -789,7 -637,6 -11,9

Omsorgsnämnden 179,6 -944,4 -764,8 189,2 -966,5 -777,3 -12,5

Socialnämnden 21,9 -186,1 -164,2 31,0 -191,4 -160,4 3,8

Södermöre kommundelsnämnd 18,7 -175,2 -156,4 23,4 -179,8 -156,4 0,0

Summa nämnder 837,8 -3 190,3 -2 352,5 1 075,8 -3 452,5 -2 376,7 -24,2

Jämförelsestörande poster 2,0 0,0 2,0 2,4 0,0 2,4 0,4

Finansförvaltningen del av 70,5 -36,8 33,7 69,0 -24,7 44,3 10,6

Verksamhetens nettokostnader 910,3 -3 227,1 -2 316,8 1 147,2 -3 477,2 -2 330,0 -13,2

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 17


Investeringsredovisning

Förvaltningsberättelse

Tkr

Kommunens verksamheter

Budget Utfall Avvikelse

Kommunstyrelsen: kommunledningskontoret 15 380 15 477 -97

Kommunstyrelsen: exploateringsverksamhet 80 111 43 880 36 231

Varav:

Prod. av arbetsområden 16 300 33 620 -17 320

Prod. av bostadssområden 31 378 7 604 23 774

Markförvärv, markregler. 19 641 18 050 1 591

Övriga planeringsåtgärder 12 792 -3 224 16 016

Övrig mark och fastigheter 0 -12 170 12 170

Kommunstyrelsen: fastighets- och inköpskontoret 258 339 109 284 149 054

Varav:

Fordon (räntabel) 6 150 2 621 3 529

Arbetslokaler 24 847 5 949 18 898

Förvaltningslokaler 11 036 9 530 1 506

Gymnasielokaler 11 925 4 333 7 592

Fritidslokaler 63 099 3 429 59 670

Omsorgslokaler 60 040 34 951 25 089

Skollokaler 50 481 19 436 31 045

Förskolelokaler 29 466 28 833 633

Hamndirektionen 15 274 482 14 792

Samhällsbyggnadsnämnden 7 522 5 825 1 697

Gatu- och parknämnden 107 034 58 398 48 637

Varav:

Huvudnät 82 860 45 551 37 309

Lokalnät 2 075 723 1 352

Gång- och cykelvägar 2 710 139 2 571

Övrig väghållning 2 365 636 1 730

Parkering 2 105 1 949 156

Trafiksäkerhet 3 055 333 2 722

Miljöåtgärder 3 599 1 137 2 462

Parker 4 290 4 383 -93

Fritidsanläggningar 2 955 3 148 -193

Kultur- och fritidsnämnden 1 615 2 002 -387

Barn- och ungdomsnämnden 6 188 5 083 1 105

Omsorgsnämnden 3 600 2 059 1 541

Socialnämnden 122 404 -282

Södermöre kommundelsnämnd 1 000 930 70

Summa nettoinvesteringar 496 185 243 824 252 361

18 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Förvaltningsberättelse

Exploateringsredovisning

Exploateringsmark

Tkr 2005-12-31 2006-12-31

Berga 10:13 mfl 0,0 25,6

Berga övrigt 106,6 110,6

Berga/Bergagården 207,5 8,9

Djurängen 22,5 22,5

Dörbylund 71,7 71,7

Fjölebro 0,0 6,7

Flodhästen 0,0 92,5

Flygplatsområdet 35,8 43,8

Fruskogen 881,9 912,7

Gamla industriområdet 0,0 50,0

Hagby övrigt 2,0 6,2

Hagbygärde/Svaneberg 0,0 2,6

Halltorp 0,4 4,5

Ingelstorp 0,0 6,2

Kalmar tätort 133,9 0,0

Karlsro 233,0 233,0

Karlssons äng, etapp 1 0,0 253,1

Konvaljen 82,2 82,2

Krafslösa 151,1 151,5

Kvarnholmen 0,0 13,7

Lagerträdet 25,0 25,0

Lillviken 0,0 20,0

Lindsdal 81,1 81,1

Lindsdals centrum 0,0 22,0

Ljungbyholm 0,8 0,8

Ljungbyholm övrigt 7,0 7,0

Ljungbyholm Kölbygärde 0,0 14,9

Läckeby 11,2 14,9

Läckeby övrigt 3,7 8,0

Magistern 0,0 34,9

Moskogen 55,3 55,9

Neptunusvägen 0,0 60,0

Norrgård 0,0 4,4

Norrgårdsgärde 0,0 38,0

Norrliden 53,4 59,8

Ofördelat bostadsområden 0,0 0,7

Oxhagen övrigt 0,0 22,5

Rinkabyholm Boholmarna 0,0 2,9

Rinkabyholm övrigt 44,4 44,4

Rockneby 17,1 17,1

Smedby 0,0 40,7

Smedby 149,9 149,9

Smedby, Dokumentvägen 0,0 199,7

Smedbyvägen 115,5 115,5

Snurrom 38,3 225,4

Snättebro 148,9 148,9

Solvägen 0,0 292,4

Svensknabben 0,0 3,0

Södra vägen, Bragegatan 0,0 248,3

Tallhagen, övrigt 0,0 13,8

Talludden 36,6 36,6

T-bryggan 0,0 50,0

Trekanten 89,5 89,5

Trekanten, övrigt 0,0 1,4

Tusenskönan 60,0 60,0

Tyska bruket 0,0 31,3

Vallmon 19,9 23,4

Varvsholmen 0,0 92,5

Vesslan/Folkets park 0,0 310,0

Vimpeltorpet 200,0 200,0

Västra Djurängen 0,0 399,9

Västra Lindsdal 0,0 133,9

Ölandshamnen 0,0 93,5

Övrig landsbygd 11,9 0,0

Övrig landsbygd 76,8 0,0

Utan objekt 0,0 152,0

3 174,7 5 743,8

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 19


Framtidsbedömning

Förvaltningsberättelse

Kommunen

En grundläggande förutsättning för att kommunen ska kunna

infria de finansiella målsättningarna och nå en ekonomi i balans

är att nämnderna håller sina budgetar och att anpassa verksamheterna

i takt med de demografiska förändringarna.

Ytterligare förbättringar av den ekonomiska utvecklingen ligger

i att befolkningen ökar i Kalmar kommun. Befolkningsutvecklingen

i kommunen har, i genomsnitt, varit högre än

riket de senaste åren. Förutsättningen för en fortsatt positiv

befolkningsutveckling är flera men den viktigaste faktorn är att

förbättra tillgången på bostäder. Ytterligare framgångsfaktorer

är samarbetet med näringslivet och högskolan i tillväxt- och utvecklingsarbetet.

Viktigt framåt blir att klara omfördelningen av resurser från

grundskolan till gymnasieskolan och äldreomsorgen. Antalet

barn i förskolan och elever i gymnasieskolan ökar medan antalet

elever i grundskolan minskar fram till 2009-2010. Åldersgruppen

65-79 år kommer att öka kraftigt fram till 2009. Antalet

äldre över 80 år har under många år ökat. De kommer däremot

att minska kommande åren för att 2009 öka igen .

Inflationstrycket är för närvarande lågt, men vissa kostnadsslag,

som köp av verksamhet från annan huvudman och energikostnader,

har haft en starkare ökningstakt. Nämndernas

möjligheter att påverka sina intäkter har i och med maxtaxornas

införande också begränsats. Utebliven kompensation för kostnadsökningar

kan till viss del ”hämtas hem” genom effektiviseringar,

men på sikt är det risk för att verksamhetens innehåll

och kvalitet försämras. Redan beslutad verksamhet måste också

erhålla ”rätt” anslag innan ny verksamhet startas.

Kommunens samlade pensionsförpliktelser uppgår till 1 179,4

mkr varav 56,7 mkr redovisas som avsättning i balansräkningen

och 1 122,7 mkr redovisas som ansvarsförbindelse. Utbetalningarna

hänförliga till denna ansvarsförbindelse uppgår, inklusive

löneskatt, till cirka 48 mkr. Dessa utbetalningar kommer successivt

att öka fram till ”toppnoteringen” 2021. Räknat i fasta

priser kommer utbetalningarna att öka med cirka 23 mkr till

cirka 71 mkr. Detta betyder att andra kostnader måste reduceras

för att kommunen ska kunna bibehålla önskad resultatnivå.

Att kommunen uppfyller det finansiella målet skapar ett viktigt

handlingsutrymme för oförutsedda händelser och det blir möjligt

att möta de framtida kraven på ökade pensionsutbetalningar,

ökande behov av vård och omsorg om äldre och andra liknande

generationsfrågor. Därmed skapas bättre förutsättningar

för att trygga den långsiktiga välfärden genom utbildning, vård,

omsorg och annan kommunal service.

Viktigt framåt är också att investeringsnivån är kontrollerad,

det vill säga anpassad till resultatnivån, samt att en fullständig

kostnadsbedömning, på såväl kort som lång sikt, görs vid större

investeringsprojekt. En utmaning blir att se över den lokalmässiga

situationen. Stora förändringar på grund av demografin

är att vänta. Fram till 2010 minskar elevunderlaget med 500

elever, vilket innebär att lokalytorna måste minska och/eller

omdisponeras.

Länets kommuner och Regionförbundet har sagt upp avtalet

med Accelerated Wireless AB angående bredbandsutbyggnad i

Kalmar län. Kalmar kommun har en fordran på företaget med

1,1 mkr som enligt bankgaranti ska återbetalas.

Koncernen

Kalmarhem AB:s renoveringsprogram har nu påbörjats och

kommer att pågå de kommande åren. Räntans utveckling är

den post som kan påverka Kalmarhems ekonomi mest och man

ser nu höjda styrräntor som påverkar räntenettot negativt. Stora

ansträngningar kommer att göras för att nå ett nollresultat

2007. Den stora framtidsfrågan är om kommande investeringar

ska kunna finansieras med nuvarande hyresnivå.

KIFAB i Kalmar AB ser positivt på den närmaste framtiden.

De senaste årens investeringar har ökat den uthyrbara ytan

vilket kommer att höja intäkterna och resultatnivån i bolaget.

Stigande fastighetsvärden och andra aktörers ökade intresse för

Kalmar kan också leda till fler fastighetstransaktioner på den

lokala marknaden framöver.

Kalmar Vatten AB kommer att arbeta vidare med att mildra

följderna av extremt regnande med översvämmade källare m.m.

Stora delar av ledningsnätet som byggdes ut under 70- och 80-

talen står inför ett renoverings- och förbättringsbehov. Kalmars

expansion med nya bostads- och handelsområden ställer också

krav på utbyggnad av VA-försörjningen. Biogasverksamheten

står inför ett vägval. Förutsättningarna för biogasdrift av kollektivtrafikens

bussar utreds och för att klara en sådan eventuell

satsning krävs omfattande investeringar.

Från Kalmar Energi koncernen har en ansökan lämnats in gällande

ett biobränsleeldat kraftvärmeverk vid, i första hand,

Moskogen. Om miljötillstånd och bygglov lämnas kan byggnationen

som beräknas ta två år påbörjas under året och produktionen

vara igång i slutet av 2009.

Den viktigaste framtidsfrågan för Kalmar Familjebad KB är att

finna en långsiktig lösning för finansiering av större investeringar

i fastigheten och i utvecklingen av verksamheten.

För Kalmar Slott AB i framtiden gäller att planeringsförutsättningarna

förbättras så att slottet som verktyg för Kalmars attraktionskraft

stärks och att verksamhetens förmåga att hantera

en svag turistsäsong ökar.

För Destination Kalmar koncernen fortsätter arbetet med att

utveckla Kalmar som varumärke och attraktiv stad. För Kal-

20 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Förvaltningsberättelse

marturism AB väntar implementering av ett nytt affärssystem

för bokning och kommunikation. För Salvestaden i Kalmar AB

pågår en process där verksamheten kan övertas och drivas av

annan huvudman än nuvarande.

För Kalmarsundsregionens Renhållare kommer arbetet med att

ta fram nya rutiner och policies att fortsätta. Den viktigaste frågan

blir avfallsplanen 2008-2012 som kommer att bli styrande

för förbundets verksamhet. Man kommer även att samarbeta

med kringliggande kommuner för att finna gemensamma lösningar

för större ekonomiska investeringar.

Kalmarsunds Gymnasieförbunds verksamhet kommer att påverkas

av nya direktiv från regeringen kring en ny struktur för

gymnasieskolan. Det kan även förväntas ny lagstiftning inom

området. Minskade elevkullar från 2010 kommer att ställa krav

på anpassning av personal- och lokalresurser och man håller på

att bygga upp en buffert för kommande avvecklingskostnader.

Johan Persson och Peter Borgebäck.

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 21


Väsentliga personalförhållanden

Förvaltningsberättelse

Personalsammansättning

Vid årets slut hade Kalmar kommun 4 612 anställda med tillsvidareanställning.

Utöver dessa fanns ett antal vikarier anställda

för kortare eller längre tid. Antalet tillsvidareanställda hade jämfört

med samma tidpunkt år 2005 ökat med 105 personer. Omsorgsförvaltningen

svarade för den största ökningen, + 83 personer.

Procentuellt ökade kultur- och fritidsförvaltningen mest

(+6,2 %). Barn- och ungdomsförvaltningen var enda förvaltning

där antalet minskade jämfört med för ett år sedan (- 12).

I genomsnitt har de tillsvidareanställda ökat med 2,5 % per år och

antalet årsarbetare (omräknade heltider) med 2,7 % sedan 1998.

Timavlönade *) mätt i årsarbeten (1 700 tim/år)

2005 2006 Förändr.

Barn- och ungdomsförvaltningen 57,2 59,6 + 2,4

Brandkåren 0,0 0,1 + 0,1

Fastighets- och inköpskontoret 8,9 8,5 - 0,3

Gatu- och parkförvaltningen 2,5 2,0 - 0,5

Hamnförvaltningen 0,4 0,0 - 0,4

Kommunledningskontoret 0,6 1,9 + 1,2

Kultur- och fritidsförvaltningen 5,6 2,6 - 3,0

Omsorgsförvaltningen 295,0 294,1 - 1,0

Samhällsbyggnadskontoret 0,0 0,0 0,0

Socialförvaltningen 6,7 8,3 + 1,7

Södermöre kommundelsförvaltning 39,3 38,8 - 0,6

Totalt 416,3 416,0 - 0,3

Tillsvidareanställda och årsarbetare

5000

4 378

4 325

4 292

4 177

4 426

4 507

4 612

Trenden under senare år har gått mot en ökad insats av timavlönade

men den trenden bröts under 2006.

4000

3 788

3 381

3 833

3 439

3 753

3 864

3 913

3 949

3 981

4 184

4 067

Personer

Årsarbetare

Antal timmar (timavlönade) mätt i årsarbetare

500

452,7

430,6

416,3 416,0

390,8 400,1

400

3000

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

300

Insatsen av timavlönad personal uppgick under året till 707 132

timmar vilket är en minskning med 583 timmar jämfört med

2005. Antalet timmar motsvarade ca 416 årsarbetare om vi mäter

en årsarbetare som 1 700 timmar/år vilket var en minskning

med 0,3 årsarbetare jämfört med för ett år sedan. Som framgår av

följande tabell svarar omsorgsförvaltningen för den största delen

av timmarna (70,7 %) följt av barn- och ungdomsförvaltningen

(14,3 %) och Södermöre kommundelsförvaltning (9,3 %).

Årsarbetare

200

100

0

2001 2001 2001 2001 2001 2001

Tillsvidareanställda den 31 dec. Personer och årsarbetare*)

2005 2006 Förändring

Förvaltningar Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare

Barn- och ungdomsförvaltningen 1 503 1 429,2 1 491 1 417,8 -12 -11,4

Brandkåren**) 50 49,3 52 51,5 +2 +2,2

Fastighets- och inköpskontoret 174 160,1 179 164,2 +5 +4,1

Gatu- och parkförvaltningen 77 73,3 78 74,3 +1 +1,0

Hamnförvaltningen 14 13,5 14 13,5 0 0,0

Kommunledningskontoret 109 107,1 110 108,6 +1 +1,5

Kultur- och fritidsförvaltningen 129 117,7 137 126,7 +8 +9,1

Omsorgsförvaltningen 1 866 1 588,5 1 949 1 679,8 +83 +91,3

Samhällsbyggnadskontoret 67 64,1 68 64,6 +1 +0,5

Socialförvaltningen 139 135,5 147 143,7 +8 +8,2

Södermöre kommundelsförvaltning 379 329,0 387 338,9 +8 +9,9

Totalt 4 507 4 067,2 4 612 4 183,5 +105 +116,3

*)Inkl. tillsvidareanställda med lönebidrag

Årsarbetare (omräknade heltider) = anställningar x sysselsättningsgrader x (anställningsdagar/365).

**) Exkl. deltidsbrandmän.

22 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Förvaltningsberättelse

Andelen kvinnor av de tillsvidareanställda var 79 %. Av samtliga

anställda arbetade 63 % heltid vilket är oförändrat jämfört

med för ett år sedan. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden

har ökat från 90,2 % till 90,7 %. Kvinnornas ökade sysselsättningsgrad

bidrog till hela ökningen då den höjdes med 0,5 procentenheter

under året emedan männens var oförändrad.

En bidragande orsak till kvinnornas höjda sysselsättningsgrad

beror på att omsorgsförvaltningen genomför ett projekt under

2006 och 2007 som innebär att man som anställd kan önska

vilken sysselsättningsgrad man vill ha (hur många timmar i

veckan man vill jobba). Olika arbetsplatser går in i projektet vid

olika tidpunkter under 2006 och 2007. Under året ökade sysselsättningsgraden

på förvaltningen med 1,1 procentenhet från

85,1 % till 86,2 %.

Andel heltider Genomsnittlig

Förvaltning Kvinnor Män Totalt Syss.-

grad

i %

Barn- och ungdomsförvaltningen 82 % 90 % 84 % 95,1

Brandkåren*) ** 100 % 98 % 99,0

Fastighets- och inköpskontoret 54 % 92 % 68 % 91,7

Gatu- och parkförvaltningen 90 % 90 % 90 % 95,2

Hamnförvaltningen ** 100 % 93 % 96,4

Kommunledningskontoret 95 % 96 % 95 % 98,7

Kultur- och fritidsförvaltningen 64 % 93 % 77 % 92,5

Omsorgsförvaltningen 39 % 56 % 41 % 86,2

Samhällsbyggnadskontoret 73 % 97 % 84 % 94,9

Socialförvaltningen 90 % 97 % 91 % 97,7

Södermöre kommundelsförvaltning 42 % 86 % 56 % 87,4

Totalt 58 % 84 % 63 % 90,7

*) Exkl. deltidsbrandmän

**) Underrepresenterat kön redovisas endast om det finns 5 eller fler på förvaltningen

Kalmar kommuns framtida rekryteringsbehov beror mycket på

förväntade pensionsavgångar de närmsta åren. I det hänseendet

kan det vara intressant att studera de stora personalgruppernas

åldersstruktur. Nedan visas ett diagram med dessa gruppers åldersfördelning

och där framgår att grupper med stora förväntade

pensionsavgångar de närmsta åren i förhållande till antal

anställda är framför allt ekonomi- och vårdbiträden. I båda

grupperna är över en femtedel av personalen 60 år eller mer.

Under året har det kunnat gå att notera att det har blivit svårare

att hitta personal med rätt kompetens och andelen sökande

till tjänster som kräver någon form av specialistutbildning har

minskat. Konkurrensen om arbetskraften har ökat och det har

varit vissa svårigheter att besätta tjänster på exempelvis samhällsbyggnadskontoret,

gatu- och parkförvaltningen samt mark- och

planeringsenheten. Kommunstyrelsen fastställde i maj månad

en ny rekryteringsprocess.

Åldersfördelning i % per personalgrupp

Barnskötare

Förskollärare

Fritidspedagoger

Behandlings- och pedagog.ass

Lärare

Personliga assistenter

Vårdare

Vårdbiträden

Undersköterskor

Ekonomibiträden

Städare

Kontorspersonal administration

Totalt

0 20 40 60 80 100

Den genomsnittliga åldern hos de anställda var vid mättillfället

46,1 år vilket är en liten höjning mot förra året (46 år). Männens

medelålder är 46,2 och kvinnornas 46,0.

20-29 år

30-39 år

40-49 år

50-59 år

> 60 år

Under 2006 fortsatte gruppen under 30 år att öka som andel av

den totala personalen om än marginellt till 6,8 %. Trendbrottet

som skedde under 2005 då den äldsta åldersgruppens andel

minskade bröts under året för att stiga från 9,8 % till 10,8 %.

Medelålder, år

I ett mångfaldsperspektiv kan det vara intressant att se vilket

födelseland kommunens anställda har. Kommunförbundet har

samkört uppgifter från kommunens lönesystem med statistik

från SCB för att därigenom göra det möjligt att granska personalens

födelseland.

50

Med utländsk bakgrund räknas de som är födda i annat land

och de som fötts i Sverige med två utrikes födda föräldrar.

45,6

45,3

45,4

45,8

45,4

45,1

45,4 45,6

46,1

45,9

46,6

46,3

46,3 46,2

46,0 46,0

Av Kalmar kommuns tillsvidareanställda hade 5,2 % utländsk

bakgrund den 31 december 2005 vilket är en ökning jämfört

med samma tidpunkt året innan med 0,3 procentenheter.

40

Män

Kvinnor

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Kalmar kommun har en lägre andel anställda med utländsk bakgrund

än rikets kommuner där andelen är 9,5 %. Detta innebär

att de utrikes föddas representation bland kommunens anställda

kan öka ytterligare innan motsvarande andel är uppnådd.

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 23


Förvaltningsberättelse

Samtidigt kan vi notera att Kalmar har en lägre andel kommuninvånare

med utländsk bakgrund än riket som helhet. Enligt

siffror från SCB hade 10 % av kommunens invånare (2005) i

åldersintervallet 20-67 år utländsk bakgrund jämfört med 15,0

% för riket som helhet.

Andel anställda i % fördelade på födelseland

Födelseland 1995 2000 2002 2003 2004 2005

Sverige 96,8 96,6 96,0 95,6 95,1 94,8

Övriga Norden 1,4 1,3 1,2 1,3 1,3 1,3

EU exkl. Norden 0,4 0,4 0,4 0,4 1,2 1,2

Övr. världen 1,4 1,7 2,4 2,8 2,4 2,7

Summa 100 100 100 100 100 100

Personalomsättning (externa avgångar exkl. pension)

2004 2005 2006 Snitt

1999-2006

Barn- och ungdomsförvaltningen 2,3 % 1,1 % 1,3 % 2,0 %

Brandkåren 4,2 % 0,0 % 0,0 % 1,3 %

Fastighets- och inköpskontoret 0,6 % 1,1 % 0,6 % 1,0 %

Gatu- och parkförvaltningen 2,5 % 0,0 % 2,6 % 1,1 %

Hamnförvaltningen 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 %

Kommunledningskontoret 2,8 % 0,0 % 6,4 % 1,5 %

Kultur- och fritidsförvaltningen 0,0 % 0,8 % 1,5 % 1,7 %

Omsorgsförvaltningen 1,6 % 1,6 % 1,6 % 1,6 %

Samhällsbyggnadskontoret 4,7 % 4,5 % 1,5 % 2,5 %

Socialförvaltningen 1,5 % 0,7 % 2,1 % 3,6 %

Södermöre kommundelsförvaltning 0,5 % 1,8 % 1,8 % 1,3 %

Totalt 1,8 % 1,3 % 1,6 % 1,8 %

Störst andel personal med utländsk bakgrund finns i gruppen

vård- och omsorgspersonal och lägst i förskolan. Mångfalden

har ökat inom alla personalgrupperna sedan 1995 förutom hos

lärarna.

Andel anställda i % med utländsk bakgrund

inom olika personalgrupper

1995 2000 2002 2003 2004 2005

Lärare 2,9 1,9 2,0 2,5 2,4 2,3

Teknik 4,2 4,3 5,0 5,7 5,5 7,1

Vård och omsorg 3,8 4,4 5,3 5,8 6,6 6,9

Förskola 1,7 1,7 1,7 2,0 2,2 2,4

Övr. skola och fritid 3,5 3,6 3,8 4,0 4,4 4,3

Administration 2,4 2,5 3,3 3,0 3,7 3,2

Totalt 3,2 3,4 4,0 4,5 4,9 5,2

Personalomsättning

Personalomsättningen räknas som antalet tillsvidareanställda

som slutat sin anställning på egen begäran (exkl. pension) och

med extern avgångsväg satt i relation till antalet snittanställda

under perioden.

Under året slutade 66 tillsvidareanställda på egen begäran (exkl.

pension) och hade en extern avgångsväg vilket var 6 fler än förra

året. Detta ger att omsättningen på tillsvidareanställd personal

uppgick till 1,4 % under året.

Störst personalomsättning under året var på kommunledningskontoret

där omsättningen låg på 6,4 % vilket var klart högst

bland förvaltningarna. Utvidgas perioden from 1999 har omsättningen

på personal legat lite högre på socialförvaltningen

och samhällsbyggnadskontoret än på övriga förvaltningar.

Personalpolitik

Kompetensutveckling

Det kommunövergripande och centrala utbudet av kurser, föreläsningar

och seminarier är omfattande. Under året har ett

sextiotal olika utbildningar genomförts - huvudområdena har

varit utbildningar inom arbetsmiljö, ledarskap, data samt ekonomi-

och löneadministrativa system. Utöver detta genomför

förvaltningarna egna utbildningar som är förvaltnings- eller

yrkesspecifika. Kommunen fortsätter att satsa på kompetensutveckling

för chefer genom att erbjuda ett strategiskt ledarutvecklingsprogram

med olika steg. I den övergripande utvärderingen

får kursutbudet ett medelbetyg på 7,3 på en skala från

1-10 där 10 är högsta betyg.

Sjukfrånvaro och rehabilitering

I arbetet ”En frisk satsning” fullföljdes omgång 4 vilket innebar

att alla kommunens tillsvidareanställda medarbetare nu har fått

möjlighet att besvara den stora enkäten om livsstil, hälsa och

psykosocial arbetsmiljö. 3300 medarbetare svarade på enkäten

vilket motsvarar en svarsfrekvens på 76 %. Programmet är ett

långsiktigt utvecklingsarbete för att förbättra arbetsmiljön, stärka

arbetshälsan och minska sjukfrånvaron i kommunen. Kommunhälsan

har aktivt arbetat med att ge individuell rådgivning

anställda som är i riskzonen för ohälsa. Kommunstyrelsen fastställde

i maj månad en reviderad rehabiliteringsprocess.

Sjukfrånvarostatistik

Sjukfrånvaro kan redovisas på olika sätt. Det alternativ som förordas

och som anknyter till den frivilliga redovisning som redan

förekommer är: Total sjukfrånvaro under året i relation till de

anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid angiven i procent.

Redovisningen omfattar samtliga arbetstagare som under året

haft en eller flera anställningar oavsett anställningsform. Även

”springvikarier”, timavlönade, feriearbetande m.fl. ingår

Sjukfrånvaron för varje grupp som beskrivits ovan anges i procent

av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid (sjukfrånvarotimmar/ordinarie

arbetad tid i timmar).

24 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Förvaltningsberättelse

I ordinarie arbetstid ingår arbetstiden enligt avtal och även tid

som arbetstagare är frånvarande, helt eller delvis, p.g.a. semester,

studier, föräldraledighet, sjukdom eller annan orsak. Arbetsfria

dagar ingår inte och inte heller fyllnads- och övertid.

Med frånvaro på grund av sjukdom avses frånvaro under den

tid den anställde har rätt till sjuklön från arbetsgivaren eller

sjukpenning enligt lagen om allmän försäkring. I sjukfrånvaron

ligger också de med tidsbegränsad sjukersättning och även de

med aktivitetsersättning.

Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetad tid

%

10

8

6

4

2

0

5,2

6,6

7,6

8,6 8,5 8,2 7,9 7,9

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetad tid

Sjukfrånvaron som andel av ordinarie arbetad tid uppgick under

året till 7,9 % vilket är oförändrat jämfört med 2005. Den

allt stegrande sjukfrånvaron bröts under 2003 för att därefter

har planat ut och ligga runt ca 8 %.

En jämförelse mellan Kalmar och Sveriges alla kommuner kan

göras för 2005 där sjukfrånvaron för landets kommuner låg på

8,3 % (- 0,5 procentenheter jämfört med 2005).

Sjukfrånvaron varierar mellan de olika förvaltningarna och har

gjort så under flera år. Fastighets- och inköpskontoret följt av

omsorgsförvaltningen är de två förvaltningar där sjukfrånvaron

varit högst under senare år.

Kvinnorna har en högre sjukfrånvaro än männen och under året

var kvinnorna sjuka 8,8 % av arbetstiden medan motsvarande

siffra för männen var 4,8 %. Både kvinnornas och männens

sjukfrånvaro var oförändrad jämfört med 2005.

Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetad tid

%

10

8

6

4

2

0

5,7

3,5

7,2

4,3

8,4

4,9

9,4

5,7

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Kvinnor

Män

Långtidssjukfrånvaro

Definitionen av långtidssjukfrånvaro kan variera men här är definitionen

all sammanhängande sjukfrånvaro över 59 dagar.

Under 2006 svarade långtidssjukfrånvaron för 58,2 % av all

sjukfrånvaro.

De längre sjukskrivningsperioderna spelar en klart större roll för

de totala sjuktalen för kvinnorna än för männen och även i de

äldre åldersgrupperna.

9,4

5,5

9,1

5,5

8,8 8,8

4,8 4,8

Sjukfrånvaro > 59 dagar i % av total sjukfrånvaro 2006

Åldersintervall Totalt Kvinnor Män

18-29 år 15,6 17,6 5,4

30-49 år 55,3 56,9 43,5

≥ 50 år 65,2 67,3 53,1

Totalt 58,2 60,1 46,5

Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetad tid

2001 2002 2003 2004 2005 2006 Förändring i % Förändring i %

2006-2005*) 2006-2001*)

Barn- och ungdomsförvaltningen 8,0 8,7 8,5 7,8 7,3 7,4 + 1,4 – 7,5

Brandkåren 6,8 8,7 8,2 7,3 3,4 3,0 - 11,8 - 55,9

Fastighets- och inköpskontoret 10,1 12,0 11,4 11,5 11,3 11,4 + 0,9 + 12,9

Gatu- och parkkontoret 5,5 6,4 9,0 6,3 5,8 3,6 - 37,9 - 34,5

Hamnförvaltningen 0,5 3,4 0,6 0,4 1,3 2,6 + 100,0 + 420,0

Kommunledningskontoret 5,3 5,2 4,4 5,5 4,4 3,8 - 13,6 - 28,3

Kultur- och fritidsförvaltningen 4,7 5,1 3,3 4,2 3,7 3,4 - 8,1 - 27,7

Omsorgsförvaltningen 8,1 9,5 9,7 9,6 9,7 9,3 - 4,1 + 14,8

Samhällsbyggnadskontoret 7,9 6,6 5,2 5,0 6,0 6,1 + 1,7 - 22,8

Socialförvaltningen 5,4 6,0 4,5 3,8 4,0 5,0 + 25,0 - 7,4

Södermöre kommundelsförvaltning 5,9 6,8 6,4 7,1 6,4 7,3 + 14,1 + 23,7

Totalt 7,6 8,6 8,5 8,2 7,9 7,9 0,0 + 3,9

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 25


Förvaltningsberättelse

Arbetsmiljö 2006

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete,

som nu har gällt i över fem år, anger miniminivån för hur

det dagliga arbetsmiljöarbetet ska bedrivas. Förvaltningarna och

bolagen i kommunen har i detta arbete kommit olika långt men

överlag fungerar det bra. Medvetenheten om riskerna på arbetsplatsen

är stor, handlingsplaner och rutiner har upprättats, ansvarsfrågorna

är klarlagda. Många chefer och skyddsombud har

deltagit i kommunens interna arbetsmiljöutbildningar. Arbetsmiljöfrågorna

är numera en naturlig del i det dagliga arbetet.

Ett bra exempel på systematiskt arbetsmiljöarbete är från gatuoch

parkkontoret där man under året kontinuerligt följt upp

den omfattande riskidentifiering med tillhörande åtgärdsprogram

som tidigare har gjorts och skapat nya rutiner. Ett annat

gott exempel är Kalmar Hamn som har en hög arbetsmiljömedvetenhet

bland personalen och funktionella handlingsplaner.

Friskvårds- och hälsofrämjande arbete

Friskvårds- och hälsofrämjande insatser sker på flera olika sätt och

varierar mellan förvaltningarna och mellan olika enheter. Många

uppmuntrar till att friskvårdtimme tas ut regelbundet.Kommunhälsans

gym används för introduktion till styrketräning och där

får besökarna både en teoretisk och praktisk genomgång.

Det kommunövergripande projektet ”En frisk satsning” fortsätter

att prägla det främjande och förebyggande hälsoarbetet.

Många nyttjar de kurser i stresshantering, kost, motion och

rökavvänjning som Kommunhälsan erbjuder.

Goda exempel är fastighets- och inköpskontoret som bland annat

genomfört livsstils- och reaktiveringskurser och kultur- och

fritidsförvaltningen, vars inspiratörsråd arrangerat en mängd

hälsofrämjande aktiviteter.

Arbetsmiljöutbildningar

Kommunhälsan erbjuder en grundläggande arbetsmiljöutbildning

för chefer och skyddsombud som omfattar fem delkurser. Därutöver

tas arbetsmiljöfrågor upp i kommunens chefskörkort och

det anordnas även anpassade utbildningar för förvaltningarna och

bolagen enligt önskemål. Utbildning i första-hjälpen, hjärt-lungräddning

och krisstöd har getts kontinuerligt under 2006.

Arbetsskador och tillbud

Som anställd är man skyldig att anmäla alla olyckor och tillbud.

Det är en mycket viktigt del i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Antalet anmälda arbetsskador har tidigare sjunkit kraftigt men

ökade igen under år 2005 och har fortsatt att öka 2006. Ökningen

antas bero dels på ökad kunskap kring vikten av att anmäla

skada men också på att man inte skiljer arbetsskada från tillbud.

26 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Kommunens organisation

Kommunfullmäktige

61 ledamöter och 33 ersättare

Kommunens revisorer

9 (9)

Kommunstyrelsen Facknämnder Kommunägda företag

15 (9)

Kommunledningskontor

Fastighets- och

inköpskontor

Hamndirektion 5 (3)

Samhällsbyggnadsnämnd 11 (7)

Samhällsbyggnadskontor

Brandkår

Gatu- och parknämnd 9 (7)

Kultur- och fritidsnämnd 11 (7)

Barn- och ungdomsnämnd 11 (7)

Omsorgsnämnd 11 (7)

Socialnämnd 11 (7)

Södermöre kommundelsnämnd 11 (7)

Överförmyndarnämnd 5 (2)

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 27


Verksamhetsberättelser från kommunens nämnder

Kommunstyrelsen – Kommunledningskontoret

Viktiga händelser och ändrade förutsättningar

Under 2006 öppnade IKEAs nya varuhus i Kalmar. Redan har de

beräknade besökarantalen överträffats. Kalmars position som regional

handelsstad har förstärkts kraftigt. Det ger också ytterligare

näring åt målet ”Kalmar 70 000 invånare år 2014”. Målet har markant

ändrat kommunens planeringsförutsättningar framöver.

Under 2006 slöts även avtal med det kinesiska företaget Faner

Dun Group om upplåtande av mark till byggandet av ett 70 000

kvadratmeter stort handelscentrum vid Snurrom. I projektet ingår

även bostäder, hotell och logistikfunktioner. 1 100 företag ska i

ett första skede ha permanenta utställningslokaler i anläggningen,

som kommer att marknadsföras kraftfullt i Europa. Etableringen

kommer att ge stora effekter för kommunen och regionen.

Det startades 265 nya företag i Kalmar kommun t.o.m. november,

varav 110 aktiebolag och 155 övriga bolag. Samtidigt var det

188 företag som lades ned eller flyttades. Det innebär ett nettotillskott

på 77 företag. På arbetsmarknaden sjönk andelen öppet

arbetslösa från 4,4 % till 4,3 % mellan åren 2005 och 2006. Samtidigt

minskade även antalet personer i arbetsmarknadsåtgärder

från 2,7 % till 2,2 %. Sammantaget har den totala arbetslösheten

alltså minskat med 0,6 % mellan 2005 och 2006.

Vid årsskiftet 2006/2007 övertog kommunen Kalmar flygplats

av Luftfartsverket. Bolaget Kalmar Airport AB bildades. Faner

Dun och andra etableringar ställer ökade krav på förbättrad

infrastruktur, inte minst flygförbindelser. Genom eget ägande

får kommunen större möjligheter att, tillsammans med grannkommuner

och andra aktörer, utveckla flygverksamheten för att

möta framtida behov.

Med målet ”Kalmar 70 000 invånare år 2014” i sikte och i ljuset

av nya företagsetableringar med förbättrad arbetsmarknad som

följd, krävs att cirka 540 nya bostäder byggs varje år. För att klara

det har mark och planeringsenhetens resurser i den fysiska planeringen

förstärkts, och ytterligare förstärkningar sker 2007.

Projektet c/o Kalmar har målen att kommunen ska ha 70 000 invånare,

bli Sveriges bästa handelsstad och bli en av Sveriges mest

effektiva och attraktiva kommuner. Nyckelorden i c/o Kalmar

är bra bemötande och service. Politiker och all personal i kommunen

och dess bolag är engagerade i projektet och lokala

handlingsplaner har tagits fram. På alla kommunala arbetsplatser

”skyltas” nu med orden ”Välkommen – Vi möter dig med

respekt och engagemang. Vi finns här för dig”.

Under hösten 2006 genomfördes en medborgarundersökning

som sammanställs till tre index: Nöjd-Region-Index, Nöjd-

Medborgar-Index och Nöjd-Inflytande-Index. De visar att invånarna

överlag är nöjda med Kalmar som kommun att leva i

och med de tjänster som kommunen tillhandahåller. Faktorer

som bedöms som bättre än genomsnittet är utbildningsmöjligheter,

miljö och kommunikationer. De faktorer som bedöms

vara något sämre är arbetstillfällen, bostäder och trygghet. Man

kan konstatera att överlag har resultatet förbättrats jämfört med

motsvarande undersökning 2005. I en jämförelse med övriga

kommuner i nätverket 3KVH; Karlskrona, Kristianstad, Växjö

och Halmstad placerar sig Kalmar långt fram eller i topp.

Kalmar, Karlskrona och Växjö kommuner har tillsammans med

respektive regionala organisation och respektive högskola/universitet

drivit ett regionalt samarbete som lett fram till ett samarbetsavtal

mellan högskolorna.

För att tidigarelägga Banverkets investeringar av bandelen

Emmaboda – Karlskrona, Nybro bangård och Alvesta resecentrum

har berörda kommuner och regionala organisationer beslutat

att förskottera investeringarna.

Utbyggnaden av bredbandsnätet i Kalmar län har nu slutförts

genom avtal med ny leverantör och nätet erbjuder därmed

100 % täckning.

Kalmarsundsregionens Renhållare, där Nybro, Mörbylånga,

Torsås och Kalmar kommuner ingår har tagit över ansvaret för

avfallshanteringen.

Resultaträkning

mkr 2002 2003 2004 2005 2006

Intäkter 96,9 70,3 91,4 96,0 138,2

Kostnader -202,6 -187,1 -233,0 -241,9 -279,1

varav personalkostnader -87,9 -90,5 -93,6 -95,2 -121,4

varav avskrivningar -1,1 -1,1 -1,1 -1,0 -0,8

Nettokostnad -105,7 -116,8 -141,6 -145,9 -140,9

Kommunbidrag 111,0 119,4 142,3 149,5 142,4

Årets resultat 5,3 2,6 0,7 3,6 1,5

Nettoinvesteringar 9,5 18,3 8,5 25,9 59,4

Resultatutjämningsfond 13,1 10,8 10,4 11,8 10,8

28 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Verksamhetsberättelser från kommunens nämnder

Inom kollektivtrafiken pågår arbete med en ny upphandling av

trafik 2008. En ny utökad närtrafik i Kalmar tätort och närtrafik

på landsbygden som tidigare inte varit försörja med kollektivtrafik

har inletts.

En ny busslinje Kalmar – IKEA – Färjestaden har etablerats.

Vårt samarbetsprojekt ”En frisk satsning” med AFA har under

året fortsatt inom samtliga förvaltningar. Arbetet fortsätter efter

de handlingsplaner som tagits fram på respektive arbetsplats.

En demokratidag har genomförts under året.

Ett medborgarkontor har etablerats i Norrliden.

Inom miljöområdet har en rese- och transportpolicy för kommunen

har utarbetats och beslutats.

Beslut har fattats och stödpengar tillförts så att alla förvaltningar

och bolag kan bli kvalitets- och miljöcertifierade senast 2007.

Arbetet med att profilera Kalmar som en cykelstad har fortsatt,

med förbättringar av gång- och cykelvägnätet.

Kalmar har som vanligt under året drivit en mängd internationella

projekt och fortsatt att ”dra hem” allt mer EU-, SIDA och

andra centrala resurser.

Resultatredovisning och analys

Kommunledningskontorets verksamhet redovisar ett överskott

på 3 029 tkr. Exploateringsverksamheten visar ett underskott på

-1 515 tkr, vilket ger ett sammanlagt resultat på 1 514 tkr.

Större överskott redovisar mark & planeringsenheten

(1 457 tkr), kanslienheten (964 tkr), Kommunhälsan (754 tkr),

IT-enheten (428 tkr) och näringslivsenheten (725 tkr). Dessa

beror i huvudsak på vakanta tjänster och återhållsamhet när

det gäller övriga utgifter, samt att vissa projekt och aktiviteter

har förskjutits in i 2007. Tydligast exempel på detta är projekt

Faner Dun, där förvaltningsledningen har 680 tkr och näringslivsenheten

1 080 tkr oförbrukat av 2006 års beslutade medel.

Kollektivtrafiken visar vid årsslutet en positiv budgetavvikelse

på 950 tkr. Större negativa avvikelser gentemot budget är kostnaden

för avsättningar till sluttäckning av deponi Moskogen 1

322 tkr och ägartillskott i Salvestaden i Kalmar AB 1 169 tkr.

Framtiden

Kommunledningskontorets verksamhet måste ständigt anpassas

till förändringar i omvärlden så att vi får fortsatt nöjda kunder.

Vi ska därför kommande år:

• Bidra till att besöksnäringen i Kalmar växer genom att medverka

i den stora idrottssatsningen, ansöka om att bli Europas

kulturhuvudstad 2014 och fullfölja byggandet av ett

nytt konstmuseum. Vidare kommer vi medverka i processen

för att bygga en ny arena och till att genomföra förbättringar

inom flyget.

• Öka det regionala samarbetet genom att vidareutveckla

samarbetet med Växjö och Karlskrona för att skapa en

gemensam arbetsmarknadsregion, förskottera och därmed

tidigarelägga järnvägssatsningar, samt delta i gemensam

marknadsföring av Kalmarsundsregionen.

• Samordna och bidra till ett ökat hållbart bostadsbyggande

i kommunen genom att revidera översiktsplanen med nya

fördjupade översiktsplaner, planera för ett ökat bostadsbyggande

från cirka 260 till 540 bostäder per år och förstärka

resurserna på mark- och planeringsenheten.

• Bidra till fortsatt ekonomisk balans i kommunen genom att

erbjuda bra ledarutbildning, ge ledningsfunktionerna bra

och enkla instrument för planering och uppföljning samt att

ha en effektiv planerings- och uppföljningsprocess.

• Behålla positionen som föregångskommun när det gäller

hållbar utveckling genom att fastställa lokala miljömål för

kommunen, successivt öka antalet kvalitets- och miljöcertifierade

förvaltningar och bolag och ta ett samlat grepp kring

klimatfrågorna genom KlimatArena Kalmar. Även utveckla

kollektivtrafiken genom att förbereda nästa stora upphandling,

utveckla kompletteringstrafiken och ta fram förslag till

enhetstaxa.

• Höja frisknärvaron i kommunen genom att slutföra projektet

”En frisk satsning”, utveckla kommunhälsans förebyggande

och hälsofrämjande insatser samt att fortsätta driva

ledarutvecklingsprogrammet. Vidare bidra till ökad jämställdhet

genom att arbeta bort osakliga löneskillnader och

bättre följa upp förvaltningar och bolags jämställdhetsarbete.

• Bidra till tillväxt och minskad arbetslöshet genom att medverka

till att etableringen av Faner Dun Group AB i Kalmar

blir framgångsrik. Vidare ta fram förslag till ny organisation

för arbetet med marknadsföring av kommunen och regionen

och fortsätta c/o Kalmar-projektet och arbeta efter policyn

för bemötande och service, för att göra Kalmar till en ännu

attraktivare kommun.

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 29


Verksamhetsberättelser från kommunens nämnder

Kommunstyrelsen – Fastighets- och inköpskontoret

Viktiga händelser och ändrade förutsättningar

• Miljödiplomering av våra fastigheter har igångsatts. Diplomeringen

går ut på att klassificera dessa ur hälso- och

miljösynpunkt för användarna. Projektet kommer eventuellt

att samordnas med EUs direktiv på energideklaration av

fastigheter som kommer att gälla fr.o.m. 2006.

• Kommunen har ansvaret att göra obligatoriska ventilationskontroller,

OVK. Dessa har vi tidigare haft Boverkets förtroende

att göra i egen regi utan kostnader men måste framöver

köpa dessa tjänster externt. Kostnader som måste budgeteras

i kommande budgetar.

• I slutet av 2004 påbörjades en analys av beredskapen för

oförutsedda händelser, dels i form av manualer för våra

hyresgäster och dels hur beredskapen är avseende reservkraft

vid strömavbrott. Stormen Gudrun aktualiserade frågan och

under året har reservelverk införskaffats.

• Under året har Nybro kommun anslutit sig till det av

inköpsavdelningen ledda upphandlingssamarbetet med

externa kommuner i södra länet.

• En studie för att undersöka möjligheterna till etablering av

ett av kommunerna i Kalmar län samägt försäkringsbolag

har gjorts i Regionförbundets regi. Under 2007 finns tankar

om att undersöka möjlighet att ansluta Kalmar kommun till

något etablerat captivebolag.

• För att minska energiförbrukningen och koldioxidutsläppen

kommer kommunens fordonspark successivt att bytas ut

från bensindrift till etanol och diesel.

Resultatredovisning och analys

Driftbudgetens resultat ska för året enligt beslut vara 3 074 tkr

i överskott. Årets resultat blev ett överskott på 3 696 tkr alltså

622 tkr utöver budget. Avsättningar till olika fonder sker med

1 868 tkr till fastighetsförvaltningens resultatutjämningsfond

och en täckning av -1 246 tkr på skaderegleringsfonden. Resultatutjämningsfonden

uppgår nu till 25 081 tkr, skaderegleringsfonden

till 2 055 tkr samt resultatutjämningsfonden för fordon

står kvar på 359 tkr.

Överskottet i bokslutsresultatet kan relateras främst till att

många investeringar påbörjats senare än planerat varför kapitalkostnaderna

blivit lägre. Även utbetalningar till löner ger ett

överskott på grund av otillsatta vakanser. Samtliga verksamheter

går med överskott. Städavdelningen har fått en hel del

extra städuppdrag till främst kultur- och fritidsnämnden och

barn- och ungdomsnämnden. Städavdelningen redovisar extra

intäkter utöver det budgeterade. Transportavdelningen har ett

överskott på grund av redovisade reavinster vid byte av fordon.

För resultatet i fastighetsförvaltningen är graddagsavvikelsen

betydande. Den avvek för 2006 med 12 % (varmare) från normalåret.

Av resultatet kan avläsas att fjärrvärmekostnaderna

varit lägre än budget med anledning av vädret. Den snörika

början av året visar på ökade kostnader för fastighetsservice och

yttre renhållning. Totalkostnaderna för skadegörelse uppgår till

över 1,6 mkr vilket är samma kostnadsnivå som flera år tillbaka.

Omvandlat till kronor per lokalyta blir det ca 4:80. Det planerat

underhållet uppgår till 109 % av avsatta medel. Några arbeten

har varit av brådskande karaktär för lokalanpassningar åt nyttjaren.

Till övervägande del har arbeten pågått i omsorgslokaler

och fritidslokaler. Många större investeringsprojekt startades

upp sent på året och andra påbörjas först år 2007 vilket resulterar

i överskott för redovisade kapitalkostnader. Projekt som

avses är ombyggnaden av Möregården, lektionssalar på Bergaviksskolan

samt nybyggnad av konstmuseum i Stadsparken och

ny förskola i Vassmolösa m.fl.

Bortfall av hyresintäkter redovisas för objekt eller del av objekt

som varit vakanta eller haft eftergifter under året ex vis Stensöskolan,

Möregården och Axel Weudelskolan. Kundförlusten

uppgår till 35 tkr. I budget antogs utvecklingen av KPI bli 2 %

mot utfallet 0 %. Hyresregleringen avseende bostäder kalkylerades

till 2 % mot utfallet på ingen reglering. Villkorsändrade

kontrakt väger upp bortfallet.

Fastighets- och inköpskontorets hyror är marknadsanpassade

och konkurrenskraftiga som framgår av nedanstående tabell.

Resultaträkning

mkr 2002 2003 2004 2005 2006

Intäkter 351,2 347,7 368,5 378,6 393,9

Kostnader -347,4 -334,8 -361,1 -375,0 -390,2

varav personalkostnader -45,7 -47,4 -49,9 -54,7 -57,5

varav avskrivningar -42,0 -43,7 -45,3 -45,1 -50,2

Nettokostnad 3,8 12,9 7,4 3,6 3,7

Kommunbidrag -2,2 -10,3 -3,8 -3,3 -3,1

Årets resultat 1,6 2,6 3,6 0,3 0,6

Nettoinvesteringar 47,1 31,3 109,3 57,3 109,3

Resultatutjämningsfond 20,1 22,6 26,2 26,9 27,5

Fastighetsförvaltning Budget Bokslut Budget Bokslut

Kostnader i tkr 2005 2005 2006 2006

Drift 57 827 57 371 60 031 59 126

Avhjälpande underhåll 11 636 14 617 13 970 15 257

Planerat underhåll 32 690 30 743 28 045 30 465

Kapitalkostnader 91 284 88 425 94 708 93 422

Beställningsarbeten 0 4 903 0 5 822

Fastighetsförvaltning Budget Bokslut Budget Bokslut

Redovisade intäkter (urval) i tkr 2005 2005 2006 2006

Externa hyror/arrenden 82 506 78 152 81 791 77 493

Interna hyror/arrenden 123 508 119 626 124 532 128 841

Räntebidrag 1 253 1 245 1 007 1 073

30 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Verksamhetsberättelser från kommunens nämnder

Investeringsbudgeten

Medel reserveras med ca 161 mkr varav merparten avser ombyggnaden

av olika idrottsanläggningar (39,6 mkr), ombyggnader

av lektionssalar på Bergaviksskolan (24,3 mkr), Möregården

(17,3 mkr), kök och matsal på Ljungbyskolan (9,3 mkr), Stensbergshemmet

(7,6 mkr, samt nybyggnad av konstmuseum (15,4

mkr) och ridanläggning i Smedby (12,2 mkr) bl.a. projekt.

Omkring 16 mkr förskotteras främst till tillbyggnad av förskolan

Svärdsliljan (3,5 mkr) och Rockneby förskola (0,7 mkr)

samt ombyggnad av Montessoriskolan (1,9 mkr), familjecentral

i Ljungby (2,2 mkr), kök på Sjöängsskolan Lindsdal (1,9 mkr)

och nya förskolelokaler i Lindsdal (0,7 mkr) .

Resultatet på investeringsbudgeten efter reservationer och

förskott blir nollställt om 780 tkr anvisas till ombyggnad av

Montessoriskolan, inventarier till grundskolan, passersystem till

huvudbiblioteket i Kalmar och ny vägg på Rockneby förskola.

Framtiden

Övergripande lokalplanering är en nödvändighet och ställer

krav på samordning och optimalt nyttjande av lokaler men

också på förvaltningens resurser och prioriteringar med anledning

av utvecklingen 70 000 invånare år 2014 i Kalmar.

De kommande årens planerade investeringar och projekt

”idrottsanläggningar”, Fredriksskans framtid och en ökad efterfrågan

av förvaltningens tjänster innebär ökade arbetsinsatser

och är en utmaning för förvaltningen.

Inom barnomsorgen och omsorgsverksamheten sker en översyn

av lokalbehovet och lokalnyttjandet vilket också påverkar

förvaltningens verksamhet. Barnomsorgen har ett ökat behov

av förskoleplatser. Omsorgsnämnden kan avveckla vissa lokaler

för äldreboende men samtidigt finns behov att tillföra lokaler

för andra aktiviteter och verksamheter.

Även för kulturinstitutionerna pågår en översyn av lokalbehovet.

Indexutvecklingen för hyresintäkter har varit svag och påverkar

förhoppningsvis i ett kortare perspektiv handlingsutrymmet för

planerat underhåll. Ökade mediakostnader påverkar också den

totala driftbudgeten. Energieffektiviseringar och ett anpassat

strategiskt fastighetsunderhåll kommer därför att prioriteras de

kommande åren. Ökade myndighetskrav innebär justering av

hyresnivåer för samtliga hyresgäster under 2007–2008.

Förvaltningens uppdrag omfattande analys och åtgärdsplan

enligt handikappolitiska programmet är slutförd för totalt 240

byggnader 2006. Genomförande och prioriteringar av redovisade

åtgärder har påbörjats. Efterfrågan ökar inom förvaltningens

tjänsteområden vilket i dagsläget genererar ekonomisk balans

för samtliga verksamheter.

Krav på ökad andel ekologiska livsmedel samt krav på djurskyddspolicy

är implementerat i kommunens upphandlingar.

Strategiska frågor att hantera framledes är en fortsatt organisationsutveckling,

rekrytering, energieffektivisering samt anpassning

av hyresintäkter.

Internhyror, hyra kr/m2 2002 2003 2004 2005 2006

Nyckeltal

Budget Bokslut Budget Bokslut

Skollokaler* 477 481 487 499 509

Förskolor* 613 623 629 629 688

Gymnasielokaler 825 845 838 844 705

Omsorgslokaler** 537 545 581 585 589

Förvaltningslokaler*** 504 487 502 502 505

Fritidslokaler 318 344 351 364 392

Arbetslokaler 389 442 455 467 430

Kostnad kr/m2 lokaler 2005 2005 2006 2006

Drift 151,18 149,30 160,50 177,20

Avhjälpande underhåll 39,19 41,85 39,80 45,75

Planerat underhåll 97,12 94,20 81,00 91,30

Fotnot: endast verksamheter för lokaler som ägs av kommunen berörs,

alltså exkl bostäder, förhyrda lokaler och markreservsfastigheter.

* Värme och vatten ingår i hyran fr.o.m. 2000

** Värme och vatten ingår i hyran fr.o.m. 1999

*** ca 70% av avtalen med värme

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 31


Hamndirektionen

Verksamhetsberättelser från kommunens nämnder

Viktiga händelser och ändrade förutsättningar

Kalmar Hamn kan lägga ännu ett intensivt och händelserikt

år till handlingarna. Sett till godsomsättningen blev det näst

bästa året i hamnens historia, endast överträffat av året före. Det

förefaller med andra ord som om hamnen efter en ökning av

volymerna med 150 % sedan början av 1990-talet, nu lyckats

etablera godsomsättningen på en ny högre nivå i närheten av en

miljon ton, vilket är mycket glädjande. De ökande godsflödena

genererar samtidigt stabila årliga intäktsströmmar. Eftersom de

totala kostnaderna under fjolåret blev betydligt lägre än budgeterat

innebar det att fjolårets ekonomiska resultat blev avsevärt

bättre än beräknat. Vinsten uppgick till drygt 3,9 mkr vilket ska

jämföras med ett budgeterat överskott på 1,8 mkr.

Inte bara godsomsättning och vinst under 2006 överensstämmer

tämligen väl med utfallet året innan. Detsamma kan sägas

om investeringsvolymerna som var tämligen blygsamma såväl

2006 som 2005. Investeringarna under fjolåret stannade vid

cirka en halv miljon kronor.

Sensommaren 2006 gav kommunfullmäktige i uppdrag åt kommunstyrelsen/kommunledningskontoret

att tillsammans med

företrädare för hamnen och stuveriet utreda en sammanslagning

av Kalmar Hamn och Kalmar Stufveri AB. Utredningen

genomfördes i rask takt under hösten 2006 och utmynnade i ett

konkret förslag till sammanslagning av hamnen och stuveriet

med planerad driftstart den 1 juli 2007. I handlingar och beslutsunderlag

beskrivs i detalj hur samgåendet ska genomföras

och vilka villkor som ska gälla. I januari 2007 beslutade kommunfullmäktige

anta förslaget, vilket innebär att det nya hamnbolaget,

Kalmar Hamn AB, blir ett helägt kommunalt bolag

som ska ingå som dotterbolag i Kalmar Kommunbolag AB.

Godsomsättningen under fjolåret uppgick till 957 000 ton, efter

en hektisk avslutning på året med intensiv hamntrafik. Därmed

blev nedgången från rekordåret 2005 marginell (-4 %).

Det mest positiva under 2006 var annars att snart sagt alla

godsslag ökade med undantag för skogsråvarorna som minskade

med närmare 120 000 ton i takt med att Gudruneffekterna

avklingade.

Skogen är sedan länge såväl hamnens som stuveriets kanske

viktigaste godsben, samtidigt som det är det mest konkurrensutsatta

varuslaget. Hanteringen av skogsprodukter är sysselsättningsintensivt

vilket samtidigt innebär betydande intäkter.

Just de anmärkningsvärda höga tillväxttalen för exporten av sågade

trävaror från Kalmar sedan början av 1990 talet har legat

bakom mycket av Kalmar Hamns positiva utveckling. Under

fjolåret skeppades ut 397 000 kbm vilket innebar att det gamla

rekordet från året innan passerades med 44 000 kbm (+12 %).

Virkesexporten går närmast uteslutande till Skottland, Irland

och framförallt England.

Resultatredovisning och analys

Vinsten under 2006 uppgick som tidigare nämnts till 3,9

mkr, vilket var mer än 2,1 miljoner bättre än det budgeterade

överskottet. Som jämförelse kan också nämnas att motsvarande

vinstsiffra för 2005 blev 3,3 mkr. Som framgår av

nedanstående resultaträkning beror den positiva avvikelsen i

förhållande till budget delvis på större intäkter än beräknat,

men framförallt avsevärt lägre driftkostnader (exklusive kapitalkostnader)

än budgeterat. Driftkostnaderna var för övrigt

de lägsta på flera år.

Kalmar Hamn har fört en återhållsam taxepolitik under snart

två decennier, med endast marginella prisjusteringar vid enstaka

tillfällen. Eftersom hamnens verksamhetsområde i stort sett varit

oförändrat under denna period har det medfört att intäkterna

följt fluktuationerna i hamntrafiken. Under 2000-talet har

intäkterna hela tiden legat i spannet 22–25 mkr.

Hamnens resultatutjämningsfond uppgick vid det gångna årsskiftet

till drygt 24,2 mkr sedan 2006 års överskott överförts till

fonden, efter avdrag med 300 tkr som tillförs kommunens kassa.

Som nämnts redan tidigare minskade driftkostnaderna under

2006 (exkluderat kaptalkostnader) med drygt 5 % jämfört med

föregående år. Då ska man ändå ha i åtanke att personalkostnaderna

var i stort sett oförändrade vilket innebär att de rörliga

Resultaträkning

mkr 2002 2003 2004 2005 2006

Intäkter 22,7 21,8 22,2 24,5 23,5

Kostnader -18,8 -19,5 -20,1 -21,2 -19,6

varav personalkostnader -5,6 -5,7 -5,9 -6,7 -6,5

varav avskrivningar -2,6 -3,4 -3,4 -3,5 -3,5

Nettokostnad 3,9 2,3 2,1 3,3 3,9

Kommunbidrag 0,0 -0,2 -0,3 -0,3 -0,3

Årets resultat 3,9 2,1 1,8 3,0 3,6

Nettoinvesteringar 28,7 2,9 0,5 1,1 0,5

Resultatutjämningsfond 9,3 10,9 14,3 19,0 24,3

Godsomsättning i tton 2002 2003 2004 2005 2006

Petroleumprodukter 218 254 240 265 283

Jordbruksprodukter 116 113 108 107 121

Skogsprodukter 349 326 305 351 259

Övrigt 122 176 203 269 294

Totalt 805 869 856 992 957

Produktivitetsmått 1985 1990 1995 2000 2006

Antal anställda 20 20 15 14 14

Omsättning per anstäld, mkr 0,6 0,6 1,1 1,5 1,7

Godsomsättning*, per anställd tton 15 10 19 39 48

Krantimmar per kranförare 371 228 339 374 338

* exkl petroleumprodukter

32 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Verksamhetsberättelser från kommunens nämnder

driftkostnaderna (drivmedel, el, reparationer, underhåll, externa

tjänster, m.m.) sjönk med närmare 10 %.

Lönsamheten i kranrörelsen är fortsatt god. Förtjänsten var

i fjol närmare 2 mkr netto. Noterbart är f.ö. att kranrörelsen

lämnat överskott under varje år på 2000-talet trots att de nyanskaffade

kranarna särskilt under de första åren gett upphov till

betydande kapitalkostnader som belastar driften.

Sammanställningen ovan ger en ganska god bild av hur hamnverksamheten

utvecklats över tiden. En av hamnens bärande

strategier under det senaste decenniet har varit en uttalad koncentration

på kärnverksamheten. Det har inneburit att arbetsuppgifterna

alltmer fokuserats på tjänster och service riktade

direkt mot kunderna, vilket i sin tur medfört att behovet av att

anlita externa entreprenörer för reparationer och underhåll av

hamnanläggningarna har ökat högst påtagligt. Allt detta sammantaget

har fått som konsekvens att antalet anställda successivt

minskat, sett över en lång tidshorisont.

Framtiden

Under det senaste året har en rad olika planerade satsningar i

Kalmarregionen offentliggjorts, som på några års sikt kan få positiva

återverkningar för Kalmar Hamn. Det är dock lite för tidigt

att mer i detalj spekulera om möjliga konsekvenser av de olika

utvecklingsprojekt som pågår och de som ännu är i sin linda. Om

några av de mer omfattande investeringsplaner som omnämnts

ovan också kommer till utförande medför det delvis nya förutsättningar

för hamnens vidkommande. Skulle det exempelvis bli

aktuellt med hantering av containers i större skala innebär det

krav på ett helt nytt utbud av service och tjänster som hamnen

inte förfogar över i dagsläget. Det kräver med andra ord omfattande

investeringar i framförallt anläggningar, kranar och annan

hanteringsutrustning. Ett sådant scenario måste naturligtvis föregås

av noggranna analyser av hamnens fysiska förutsättningar

att klara hanteringen ifråga, prognostiserade godsflöden och inte

minst en bedömning av möjligheterna att nå lönsamhet inom

detta för Kalmar Hamn nya godssegment.

En god utgångspunkt är under alla omständigheter att Kalmar

Hamn i grunden har en mycket stark ekonomi, med en betryggande

ekonomisk buffert som byggts upp under en lång följd av

år med betydande ekonomiska överskott. Därmed står hamnen

förhållandevis väl rustad att möta framtida utmaningar i form

av nya kundkrav och allt hårdare konkurrensförhållanden på

marknaden.

Statsmakten har på senare successivt ökat sitt inflytande över

infrastrukturfrågor med koppling till sjöfart och hamnar. Man

kan urskilja en uttalad vilja att påverka svenskt hamnväsende i

en riktning som måste betraktas som de första stegen mot en

statlig hamnpolitik. Tidigare var hamnarna helt och fullt en

kommunal angelägenhet. Den nya kursen kan avläsas dels i

den transportpolitiska propositionen som antogs av riksdagen

under våren 2006 men framförallt i och med tillsättandet av

den s.k. Hamnstrategiutredningen hösten 2006. I samband

med den senare utredningen har regeringen utsett en hamnförhandlare

som fått i uppdrag att peka ut 8–10 svenska hamnar

som bedöms ha större strategisk betydelse än andra och därför

ska prioriteras för statliga investeringar i infrastruktursystemet

på land bakom hamnarna. Med denna nya typ av styrning av

svenskt hamnväsende riskerar marknadskrafterna delvis sätta ur

spel och marknadsbalansen rubbas. På lite längre sikt kan det

därför finnas risk för att mindre och medelstora hamnar missgynnas,

med de negativa konsekvenser det kan tänkas innebära

för kundservicen i dessa hamnar.

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 33


Samhällsbyggnadsnämnden

Verksamhetsberättelser från kommunens nämnder

Viktiga händelser och ändrade förutsättningar

Totalt antal insatser under 2006 var 628 vilket kan jämföras

med föregående års 625. Larm brand i byggnad var 57 stycken.

Under 2006 hade vi 240 automatlarm till fördel för vår ekonomi

men till nackdel för trafiken som råkar ut för vår framfart.

Dessutom minskar tilltron till automatiska brandlarms tillförlitlighet.

Trafikolyckorna när det gäller utryckning ligger högt 2006

112 stycken.

December 2006 invigde Kalmar Brandkår sitt nybygge ute

på övningsfältet. Utbyggnaden gäller lektionssalar och duschutrymmen.

Den externa utbildningen som genomförs ute på

övningsfältet har ett högt anseende i landet. Antalet utbildade

personer under året är drygt 2 300 vilket motsvarar 23 000 utbildningstimmar.

Under 2006 blev det klart med en styrka i Tvärskog som tillhör

deltidskåren i Påryd.

I december kom den nya släckbilen som är anpassad efter RAKEL

(nytt nationellt radiokommunikationssystem).

Det blev under 2006 klart när det gäller utökat Statsbidrag för

att jobba mer övergripande i kommunen med ”Skydd och Säkerhetsfrågor”.

Förlarm har införts på både hel- och deltidsstationerna. Detta

för att klara anspänningstiden och snabbare komma till skadeplatsen.

Brandkåren har firat 100 års jubileum i samband med Kalmars

Stadsfest. Det var ett lyckat jubileum som avslutades med en

pampig parad genom staden med Malmö Brandkårs orkester,

drillflickor, gamla vagnar mm. Cirka 3 000 personer besökte

stationen under dagarna då det var stort fokus på barnen.

2006 har varit ett år med mycket hög produktion på samhällsbyggnadskontoret

som givit bra med intäkter inom alla verksamhetsområden.

Personalen har gjort strålande insatser för

att uppnå detta. Den intensiva utvecklingsperiod som Kalmar

är inne i förväntas fortsätta. Fanerduns etablering, handelsetableringarna

och satsningen ”Kalmar 70 000” medför stora och

intressanta uppgifter för kontoret. För att dessa satsningar skall

kunna lyckas behöver kontoret förstärkas inom de flesta verksamhetsområden.

Då översiktsplanen inte längre är aktuell har ”översiktliga

programarbeten” varit nödvändiga för flera områden. Genom

arbetet med både övergripande program och detaljplaner har

kontoret lagt en grund för att klara kommunfullmäktiges mål

för 2007 på minst 500 lägenheter per år. För att nå målet har

kontoret förstärkts med två nya medarbetare och också bytt inriktning

på en vakant tjänst. Dessutom har nyttjande av konsulter

ökat under året. Under året har samhällsbyggnadsnämnden

behandlat 41 olika program och detaljplaner! I planarbetet

medverkar konsulterna i ca 20 olika projekt. Under året har

samhällsbyggnadsnämnden färdigställt 15 detaljplaner – de

flesta för bostadsändamål. Av dessa har 6 överklagats.

Under året togs ett nytt gränssnitt gentemot Lantmäteriverkets

(LMV) fastighetsdatabas i bruk. Kalmar kommun var därmed

den femte kommunen i landet som nu kan leverera fastighetsinformation

på ett enkelt sätt via Internet till LMV.

Stadsingenjörsavdelningen har startat ett arbete med brandkåren

som syftar till att införliva digitala kartor i brandkårens

olika system. Ett verktyg som kan vara till stor hjälp i en krissituation

är kommunens GIS. Ett arbete om GIS i krissituationer

har därför inletts.

Miljöskyddstillsynen har i stort sett genomförts som planerat

under året. Viss förändring av tillsynsplanen har gjorts då det

har kommit in fler nedskräpningsärenden, ärenden om markföroreningar

och värmepumpar än planerat och vi har satsat på

arbete med Livskraftigt vatten. För fjärde året i rad anordnades

en miljövecka som i år under tre kvällar vände sig till lantbru-

Resultaträkning

mkr 2002 2003 2004 2005 2006

Intäkter 15,5 18,4 21,8 23,9 29,4

Kostnader -66,4 -70,7 -75,6 -82,8 -93,1

varav personalkostnader -44,4 -49,4 -50,6 -54,1 -57,4

varav avskrivningar -2,5 -2,3 -2,2 -2,4 -2,5

Nettokostnad -50,9 -52,3 -53,8 -58,9 -63,7

Kommunbidrag 51,2 52,9 56,4 60,8 65,2

Årets resultat 0,3 0,6 2,6 1,9 1,5

Nettoinvesteringar 1,7 0,6 5,8 1,2 5,8

Resultatutjämningsfond 0,4 0,8 2,0 2,5 2,9

Verksamhetsmått 2002 2003 2004 2005 2006

Fastighetsbildningsärenden,

avslutade 104 102 121 101 94

GIS-uppdrag 130 188

Grundkartor 6 11 12 18

Utsättningar 33 60 83 100 90

Nybyggnadskartor 59 72 114 89 103

Miljöskyddsärenden 854 859 1 042 1 002 1 078

Djurskyddsärenden 175 147 501 513 259

Livsmedelsärenden 569 592 580 987 505

Hälsoskyddsärenden 625 675 657 602 409

Energirådgivningsärenden 38 65 140 194 186

Bygglovsärenden 1 142 1 226 1 274 1 293 1 278

Detalplaner (laga kraft) 11 5 11 11 9

Bostadsanpassning 577 607 600 525 590

Underhållsbesiktning, skyddsrum 180 63 57 42 26

34 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Verksamhetsberättelser från kommunens nämnder

kare, bilverkstäder, biltvättar, industriverkstäder och samtliga

B-objekt.

Ett stort projekt under året har varit ”Livskraftigt vatten” där en

rapport har gjorts om vattenstatusen i allt från grundvatten till

dagvatten i kommunen. I denna rapport ges förslag på åtgärder

för ett renare vatten till 2015.

Från och med 1 januari infördes EUs livsmedelslagstiftning,

vilket innebär stora förändringar för livsmedelstillsynen. Förändringar

har också gjort att antalet tillsynsobjekt har ökat betydligt

då verksamheter som tidigare var undantagna numera

ingår i tillsynsansvaret.

Totalt blev det ett överskott på ca 1,5 mkr för nämndens samlade

verksamhet. Brandkåren redovisar ett överskott på 495 tkr

för 2006. Resultatet beror dels på ökade intäkter och god personalplanering.

Resultatet för samhällsbyggnadskontoret blev ett överskott på 1

083 tkr, vilket beror på stor produktion med höga intäkter. Kostnaderna

för bostadsanpassningar översteg budgeten med 2 131

tkr. Under 2006 har det varit ovanligt många och omfattande

anpassningsärenden. Hittills under året har vi haft åtta ärenden

där beloppet överstigit 100 tkr. Merparten av dessa ärenden gäller

anpassning åt barn/ungdom. Även ansökningar om bidrag till

hissar och automatiska dörröppnare ökar – 23 resp. 40 st.

Framtiden

Brandkåren

Rakel kommer att införas fullt ut våren 2007 detta för att vi ska

kunna vara tillgängliga för ”blåljusmyndigheter” i ett digitalt

radiosystem. Detta gör att det kommer att genomföras en omfattande

utbildning för all personal för att kunna hantera det

nya radiosystemet.

Under 2007 kommer vi att börja installera ledningssystem i bilarna

(färddatorer) det kommer att ta ett antal år innan det är

färdigutvecklat inom både hel- och deltidskårerna.

I och med den utökade ramen på 800 tkr för två nya tjänster

så kommer en insatsledare samt en brandman att anställas. Ytterligare

en vakant tjänst kommer att annonseras ut.

Prioriterade områden 2007 är utbildning och information till

samtliga elever i årskurs två, fem och åtta.

Den 1 april kommer Gert Friberg att vara räddningschef även

för Kalmar Airport. Målet är att hitta ytterligare samverkanspunkter

med flyget.

Under året har vi som mål att få klartecken från Luftfartsstyrelsen

för att kunna genomföra en brand och räddningsskola för

flygplatsbrandmän ute på vårt övningsfält.

En förstudie med inriktning på den operativa organisationen

kommer att genomföras och presenteras under 2007. Målet är

att säkerställa Brandkårens anpassning till Kalmars framtida utveckling.

En utbildningsplan för både interna och externa utbildningar

kommer att presenteras, både kort- och långsiktigt, under våren

2007.

I år som tidigare år kommer vi att jobba för att anställa kvinnliga

brandmän, vilket i sig kräver lediga tjänster.

Samhällsbyggnadskontoret

Vi bedömer att efterfrågan på samhällsbyggnadskontorets

tjänster och produkter kommer att vara fortsatt hög under

de närmaste åren. Samtidigt som kraven ökar på allt snabbare

processer och handläggning ska de demokratiska spelreglerna

utvecklas. Detta ökar svårighetsgraden och komplexiteten inom

den fysiska planeringen. Inom i stort sett samtliga av kontorets

verksamhetsområden sker en volymökning eller förändringar i

teknik eller lagstiftning som kommer att kräva omfattande resurser

och kompetens.

Verksamhetsmått Brandkåren 2002 2003 2004 2005 2006

Utryckningar 545 625 627

Återkommande tillsyn 97 94 140

Tematillsyn 14 28 4

Händelsebaserad tillsyn 1 59 44

Tillsyn enl lagen om brandfarliga

och explosiva varor 18 21

Kurstid 890 988 945

Kursdeltagare 2 649 2 912 2 310

Utbildningstimmar 19 514 23 133 23 258

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 35


Verksamhetsberättelser från kommunens nämnder

Kommunfullmäktige har uttalat att målet för bostadsbyggandet

i kommunen är minst 500 lägenheter per år. För att kunna

få fram mer bostadsplaner är det viktigt att såväl kommunens

förvaltningar och som kontorets olika delar samverkar smidigt

och effektivt. Kontoret kommer att fortsätta utveckla metoder,

arbetsprocesser och rutiner för ökad effektivitet och samverkan

inom bostadsplaneringen på samma sätt som vi utvecklat

en samverkan för handläggningen av andra frågor. Trots detta

behöver kontoret även under såväl 2007 som 2008 att nyttja

konsultstöd i stor utsträckning. Samhällsbyggnadsnämndens

GIS-satsning är bland annat en sådan åtgärd som kan innebära

stora samordnings- och effektivitetsvinster inom den kommunala

organisationen.

Den kinesiska satsningen i Kalmar innebär i sig en stor arbetsinsats

för i stort sett nämndens samtliga verksamhetsområden.

När investeringen slår igenom fullt ut kommer det att innebära

en stor omställning för staden. Kontoret kommer att behöva

lägga mycket resurser på och vara mycket involverad i den

stadsutveckling som då kommer att ske. Detta kommer att öka

kraven på leverens av geografisk information i form av grundkartor,

utsättningar, etc. Utvecklingen av staden innebär flera

utmaningar, bl.a. att skapa goda bostadsmiljöer. En ökad insats

från hälsoskyddssidan i planarbetet är att förvänta.

Samhällets strävan är att möjliggöra för individen att kunna bo

kvar i egen bostad så långt detta är möjligt. I Kalmar har platser

i särskilda serviceboenden minskat vilket gör att behovet av bostadsanpassning

av äldres och/eller funktionshindrades bostäder

ökar. Kostnaderna för bostadsanpassningen ökar i motsvarande

grad. Med något enstaka undantag under det senaste decenniet

har anslaget för bostadsanpassningsbidrag inte räckt till för att

täcka de ansökningar som kommit in.

• Samhällsbyggnadsnämndens ram behöver utökas med cirka

500 tkr för att klara de ökade utgifterna inom bostadsanpassningen.

Framtiden för den kommunala energirådgivningen är oviss. Beslut

om statliga bidrag för energirådgivare finns endast för år

2007.

• Det växande antalet planuppdrag och nya mål för bostadsbyggandet

innebär att kontoret behöver förstärka med

ytterligare två arkitekter, en hälsoskyddsinspektör och en

mätningsingenjör under 2008. Tjänster som inte ryms inom

samhällsbyggnadsnämndens ramar.

Stadsingenjörsverksamheten ligger långt framme i introduktionen

av ny teknik och handläggarstöd. Vi har under de senaste

åren satsat resurser på att öka användningen av geografisk information

som beslutsstöd för kontoret och kommunens övriga förvaltningar.

Den GIS-strategi som nämnden antagit har fått till

resultat att det finns ett stort intresse för satsningar inom området

såväl inom kontoret som på andra förvaltningar och bolag.

• Vi bedömer att den positiva utvecklingen av GIS-användningen

kommer att innebära ett behov av ytterligare en

GIS-ingenjör som inte ryms inom nuvarande budgetramar.

36 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Verksamhetsberättelser från kommunens nämnder

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 37


Gatu- och parknämnden

Verksamhetsberättelser från kommunens nämnder

Viktiga händelser och ändrade förutsättningar

Gatu- och parknämndens verksamhet fortsätter att engagera

kommunens invånare och besökare!

Vår samlade drift och de enskilda projektens genomförande

har sådan påverkan och synbarhet att de uppmärksammas både

med ris och ros utifrån kalmarbornas perspektiv – ett hälsotecken

i ett demokratiskt samhälle. Utifrån 2006 års verksamhet

finns några enskilda händelser som speciellt förtjänar att

kommenteras;

• Nyåret 2006 inleddes med ett extremt kraftigt snöoväder

som totalt kostade 9,1 mkr. För framtida planering måste

frågan om inrättande av ”extra fonder” för att hantera väderleks-

och andra oförutsedda händelser diskuteras.

• Med IKEAs öppnande 2006 las på allvar grunden för Kalmar

som regionens handelscentrum. Med en kraftansträngning

utöver det vanliga visade nämnden och kontoret att vi kan

klara stora och oerhört tidspressade projekt.

• Knappt hade IKEA hunnit öppna dörrarna förrän nästa

stora projekt såg dagens ljus; Fanerdun och Kina. De mer

fysiskt synliga delarna av detta är väl ännu inte så påtagliga

– men de kommer.

• Under 2006 påbörjades också projektet ”Kundorienterad

verksamhetsutveckling; gatu – och parknämndens/kontorets

utvecklingsresa mot kvalité- och miljöledningssystem. Hittills

har projektet bl.a. resulterat i gemensamma utbildningsdagar

för hela förvaltningen, kundenkät till våra viktigaste

kunder och utkast till verksamhetshandbok.

Särskilt viktiga investeringar som slutförts/påbörjats under

2006 är:

• Fortsatta muddringsarbeten 1,1 mnkr

• Vägutbyggnad kv Bilen (IKEA) del 1 39,1 mkr + exploatering

27,3 mkr

• Tillgänglighetsanpassning för busshållplatser m m 1,4 mkr

brutto

• Södra vägen, delområden 5,8 mkr brutto

• Parkeringsplats kv Lustgården 1,3 mkr

• Norrlidstorget 3,5 mkr brutto

Resultatredovisning, måluppfyllelse och analys

Sammanfattning

Gatu- och parkkontorets verksamheter redovisar ett underskott

i bokslutet avseende drift och underhåll på 5,9 mkr, vilket är en

resultatförsämring på 5 mkr jämfört med 2005. Främsta skälet

till den stora skillnaden är den extrema vintern, som har kostat

förvaltningen 9,1 mkr under året, vilket medfört ett överskridande

på 6,2 mkr. Andra dryga kostnader för förvaltningen har

varit flytten av upplagsplatsen för massor vid Rasta till Tjuvbackarna

och skötseln av gräsytor som redovisar underskott på

1,3 mkr respektive 1,4 mkr.

Under året har investeringar gjorts för 58,4 mkr netto av totalbudgeten

på 107,0 mkr. I tilläggsbudget 2007 har reserverats investeringsanslag

på 48,9 mkr. Resultatutjämningsfonden har förändrats

från + 0,3 mkr 2006-01-01 till – 5,9 mkr 2006-12-31.

Drift och underhåll

Programmet väghållning har lämnat ett underskott på 6,8 mkr.

Kostnaderna för drift och underhåll av vägar och konstbyggnader

inkl gatubelysning har renderat ett underskott på 7,6 mkr.

Utöver vinterväghållningen är det kostnaderna för främst dagvattenavledning

och trafiklinjemålning som överstiger budget.

Parkeringsverksamheten har genererat ett överskott på 0,9 mkr

i form av lägre kostnader än beräknat och högre intäkter avseende

parkeringsintäkter än vad som budgeterats.

Programmet miljöåtgärder redovisar ett underskott på 0,7 mkr.

Underskottet beror på de höga kostnaderna för flytten av upplagsplatsen

för massor vid Rasta till Tjuvbackarna till följd av

IKEAs etablering. Övriga miljöverksamheter såsom bl.a. vassbekämpning

och dagvattenrening har lämnat överskott.

Parkverksamheten uppvisar ett underskott på 0,3 mkr. Kostnaderna

för skötsel av parker och grönytor överstiger budget med

1,4 mkr medan skötselkostnaderna för naturmark och skogsbruk

understiger budget med 1,0 mkr. Dessutom har växthusverksamheten

genererat ett mindre överskott.

Resultaträkning

mkr 2002 2003 2004 2005 2006

Intäkter 54,2 54,1 51,6 56,3 77,7

Kostnader -138,9 -137,5 -102,3 -115,0 -150,2

varav personalkostnader -24,9 -25,5 -26,7 -28,4 -30,8

varav avskrivningar -5,4 -5,7 -5,9 -6,5 -8,6

Nettokostnad -84,7 -83,4 -50,7 -58,7 -72,5

Kommunbidrag 81,6 83,8 54,4 57,8 66,6

Årets resultat -3,1 0,4 3,7 -0,9 -5,9

Nettoinvesteringar 12,1 5,8 58,4 20,6 58,4

Resultatutjämningsfond -1,2 -0,7 1,0 0,3 -5,9

Friluftsverksamhet 2002 2003 2004 2005 2006

Båtsportanläggningar

- bojplatser totalt 1 116 1 107 1 107 1 102 1 102

- budget fördelad per bojplats 335 184 524 653

- kostnader fördelad per bojplats 464 489 476 886 922

- bojplatser, uthyrda 951 953 933 924 928

- budget fördelad per uthyrd

bojplats 416 389 219 624 775

- kostnader fördelad per uthyrd

bojplats 545 568 565 1 057 1 095

Friluftsbad 24 24 24 24 22

- budget, kr/antal 45 631 53 651 54 185 69 153 77 719

- kostnad, kr/antal 54 996 62 604 56 784 71 403 86 029

38 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Verksamhetsberättelser från kommunens nämnder

Nettokostnaderna för friluftsverksamheten överstiger budget

med 0,3 mkr. Kostnaderna för båtsporten uppgår till 0,1 mkr

utöver budget och anslagen för friluftsanläggningarna – friluftsbad,

motionsspår m.m. – har överskridits med 0,2 mkr.

Administrationen och produktionspersonalen redovisar ett

överskott på 1,6 resp 0,6 mkr. Administrationens överskott beror

i huvudsak på vakanser. Produktionspersonalens lönekostnader

understiger budget med 0,5 mkr beroende på obudgeterade

intäkter för lönebidragsanställd personal och intäkterna

för utförda produktionstimmar överstiger budget med 0,4 mkr.

Kostnaderna för fordon och arbetslokaler reducerar överskottet

med 0,3 mkr.

Investeringar

Av årets budget för investeringar på 107 mkr har 61,2 mkr

brutto förbrukats. Intäkter har influtit med 2,8 mkr, varav

1,4 mkr i statsbidrag, 0,4 i mnkr i övriga bidrag och 1,0 mkr

för försålda tjänster.

I tilläggsbudget till 2007 har 48,9 mkr förts över för färdigställande

av påbörjade och planerade investeringar.

Framtiden

De anläggningstillgångar som anförtrotts gatu- och parknämndens

förvaltarskap representerar oerhörda värden både utifrån

funktion och ur ekonomisk synpunkt. Kontinuerligt bedöms

dessa utifrån kondition och funktionalitet. Aktuellt är:

• Åtgärdsprogram avseende underhåll av kommunens

68 broar och kajer ska tas fram.

• Framtagande av skötsel- och funktionsprogram avseende

kommunens motionsspår och vandringsleder pågår.

• Verksamhetsprogram, statusrapporter och underhållsbehov

ska i större omfattning överföras i GIS-miljö för bättre

tillgänglighet och smartare uppdatering

I arbetet med den fysiska planeringen för en fortsatt expansion

av Kalmar är nämndens kompetensområden av oerhörd stor betydelse.

Aktuellt är:

• Rekryteringsarbetet för kontorets förstärkning i detta avseende,

är i sin slutfas.

• Parkeringsanläggningar på Kvarnholmen ska utredas vidare.

• Konkreta åtgärder för att förbättra parkeringssituationen

inför sommaren kommer att utföras i likhet med 2006.

Kontorets ansträngningar inom det samlade verksamhetsområdet

är inte bara en fråga om fysiska åtgärder, byggande och

teknik. Insatserna genom information och beteendepåverkan

måste vässas. Hållbarhetsaspekter, barn och ungdomsperspektiv

och jämtegreringsaspekter skall lyftas fram. Aktuellt att arbeta

vidare med är:

• Säkra skolvägar

• Initiativ till att minska klotter, vandalisering och nedskräpning

i det offentliga rummet.

• BSC – Baltic Sea Cycling; EU-projekt i samverkan med

många länder syftande till att stärka cykelns roll som transportmedel.

Projektet avslutas formellt under 2007.

Kontoret har deltagit i Kalmarsundskommissionens arbete och

ser med tillförsikt på dess fortsättning.

Regeringens beslut att minska olika typer av arbetsmarknadspolitiska

åtgärder kommer att kraftigt påverka gatu- och parknämndens/kontorets

möjligheter till kvalitetshöjande driftsåtgärder.

Under 2006 deltog 46 personer i någon form av

arbetsmarknadspolitisk åtgärd inom förvaltningen.

För nämnden/kontoret känns det angeläget att framhålla att

nya skötselområden tillkommer som generar kommunala åtagande

avseende drift och underhåll inom redan hårt ansträngda

ramar.

Väghållning 2002 2003 2004 2005 2006

Underhållsbeläggningar

- skötselyta tm2 2 361 2 365 2 381 2 381 2 391

- budget, kr/m2 2,63 2,20 2,60 2,60 2,59

- kostnad, kr/m2 2,65 2,17 2,66 2,75 2,56

Vinterväghållning

- skötselyta tm2 2 361 2 365 2 381 2 381 2 391

- budget, kr/m2 1,19 1,19 1,22 1,22 1,21

- kostnad, kr/m2 1,45 1,29 1,50 1,69 3,80

Barmarksrenhållning

- skötselyta tm2 2 361 2 365 2 381 2 381 2 391

- budget, kr/m2 0,98 1,05 1,10 1,27 1,43

- kostnad, kr/m2 0,97 1,25 1,43 1,64 1,57

Parkverksamhet 2002 2003 2004 2005 2006

Parkmark - centralorten

- skötselyta tm2 3 825 3 825 3 825 3 825 3 825

- budget, kr/m2 2,22 2,16 2,29 2,39 2,52

- kostnad, kr/m2 2,38 2,32 2,64 2,64 2,84

Naturmark - centralorten

- skötselyta tm2 8 100 8 100 8 100 8 100 8 100

- budget, kr/m2 0,21 0,21 0,22 0,22 0,24

- kostnad, kr/m2 0,19 0,19 0,22 0,24 0,20

Gräsytor - centralorten

- skötselyta tm2 3 670 3 670 3 670 3 670 3 670

- budget, kr/m2 1,07 1,12 1,21 1,31 1,37

- kostnad, kr/m2 1,06 1,18 1,34 1,46 1,74

Parkeringsanmärkningar

- betalda 9 279 9 666 8 659 9 901 9 569

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 39


Kultur- och fritidsnämnden

Verksamhetsberättelser från kommunens nämnder

Viktiga händelser och ändrade förutsättningar

Årets stora händelse i Kalmar, kinaetableringen, har självklart

berört även kultur- och fritidsförvaltningen. Vi ser naturligtvis

positivt på allt vad detta kan medföra oss i utveckling för vår lilla

stad och för hela regionen. Men som med allt nytt, så rör det

om i grytan, och saker som man trodde var ”på plats” kommer i

nytt läge och man får tänka om. För kultur- och fritid handlade

det bl.a. om att hitta ersättningslokaler för föreningar som var,

och skulle bli, etablerade i Snurrom. I dagsläget har lösningar

hittats för de flesta föreningar, några återstår dock.

Hela kultur- och fritidsförvaltningen har påbörjat arbetet med

att bli kvalitets- och miljöcertifierad. Förvaltningen har, tillsammans

med Södermöre kommundelsförvaltning, en projektanställd

för detta. Om allt går enligt planerna, vilket vi tror och

räknar med, kommer vi att bli certifierade hösten 2007.

En ny biblioteksorganisation är genomförd. Det har varit ett

tufft år för personalen med mycket oro och många frågetecken.

Nu krävs tid för att arbeta sig samman i nya team och att omsätta

det som är planerat. Parallellt med arbetet kring omorganisationen

har upphandling av ny biblioteksbuss skett. Den

gamla fick tyvärr skrotas efter en olycka.

Fritidsgårdarna har utökats med en ny enhet i Oxhagen. Tyvärr

är lokalfrågan ännu inte löst utan fritidsgården är temporärt i

Oxhagsskolans lokaler. Utökningen har också inneburit en personalökning

med fyra personer.

Även Monokrom växer både vad gäller verksamhet och personal.

Detta gör att nuvarande lokaler är för få och man har fått

söka sig uppåt i Folkets park.

Både Monokrom och Fritidsgårdarna arbetar mycket med internationella

kontakter. Studiebesök har gjorts och samarbete

har upprättats med Wismar i Tyskland och Gdansk i Polen.

Verksamheterna har också två volontärer tillsammans som arbetar

med musik på fritidsgårdar. Volontärerna är från Lettland

och Spanien.

Kulturskolan har upprättat ett samarbete med tre kulturskolor

i Kaliningrad. Samarbetet handlar fram för allt om pedagogiskt

utbyte och utveckling men också om samverkan elever emellan.

Planeringen av Nycirkus har fortsatt. Tanken med Nycirkus

är att det ska vara i samarbete med andra förvaltningar. Tyvärr

är det svårt att få med alla önskvärda.

En ny förvaltningschef tillträdde och en översyn av ledningsorganisationen

gjordes vilket bla ledde till att Monokrom blev en

egen enhet. Diskussioner kring innehåll i tjänster och vad som

behövs för morgondagen har förts och planer har gjorts upp. En

genomgång av mål och handlingsplaner har också genomförts

och nya mål har satts upp både på lång och kort sikt.

Resultatredovisning och analys

Under året har prognostiserats ett överskridande på ca 1 mkr

vilket också blev fallet. Totalt kan väl inte avvikelsen betraktas

som stor då den är 0,8 % på driften men problemet är att

den är koncentrerad till idrottsanläggningarna. Problemet kalllas

urholkning av budgetram. I budgetramen ges kompensation

för löneökningar men inget annat vilket i praktiken innebär att

resurserna minskar år från år. Under 2006 har det varit särskilt

kännbart med energiprisernas utveckling. Det här problemet lever

alla verksamheter, alla nämnder med men effekten är särskilt

kännbar för kultur- och fritidsnämnden som har en mycket stor

kostnadsmassa utöver löner.

Andelen personalkostnader är för omsorgsförvaltningen ca

76 % och för barn- och ungdomsförvaltningen ca 78 % och för

kultur- och fritidsförvaltningen ca 41 %. Ungefär halva budgetramen

hos kultur- och fritidsförvaltningen utgörs av idrottsanläggningar

och annat föreningsstöd i form av kontanta bidrag

och lokalkostnader för länskulturinstitutionerna. I den verksamhetshalvan

är personalkostnaderna bara ca 15 %. Mycket

möda har lagts ner på vardagsbesparingar men nu kommer man

inte längre. Det är ett förlorande spel som kommer att försvåras

genom den stora idrottssatsningen vilket ytterligare ökar kostnadsmassan

som inte kompenseras. Den tråkiga sanningen är

den att samtidigt som kommunen gör stora satsningar på nya

Resultaträkning

mkr 2002 2003 2004 2005 2006

Intäkter 17,1 16,6 17,0 19,8 16,2

Kostnader -108,5 -108,8 -110,2 -118,5 -126,5

varav personalkostnader -38,0 -39,3 -41,9 -45,8 -48,8

varav avskrivningar -2,0 -2,6 -2,4 -2,3 -2,9

Nettokostnad -91,4 -92,2 -93,2 -98,7 -110,3

Kommunbidrag 90,5 91,5 93,1 99,3 109,3

Verksamhetsmått 2002 2003 2004 2005 2006

Antalet ämneselever inom

Kulturskolan 1 558 1 569 1 624 1 558 1622

Antal elever inom grundskolan 1 100 550 755 900 900

Antalet bidragsmottagande

föreningar 260 259 272 248 248

Kontantstöd/bidrag

per förening 58 962 56 129 51 329 47 665 53 774

Antal föreställningar på

Kalmar Teater 140 126 106 91 111

Årets resultat -0,9 -0,7 -0,1 0,6 -1,0

Nettoinvesteringar 2,8 3,1 2,0 5,0 2,0

Resultatutjämningsfond -0,9 -2,0 -2,0 -1,2 -2,2

40 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Verksamhetsberättelser från kommunens nämnder

anläggningar har vi inte tillräckliga resurser för att driva de befintliga.

Effekten märks mest i kultur- och fritidsnämndens redovisningar

genom underskott men återverkar också på de kontanta

föreningsbidragen som ju också successivt urholkas.

Samtidigt som vi har denna inneboende obalans har nämnden

en ryggsäck av tidigare underskott med 2,2 mkr förorsakad av

denna urholkningsproblematik. Om kultur- och fritidsnämnden

inom befintliga resurser ska komma till rätta med den och

komma i balans i löpande budget kommer det att krävas kännbara

nedskärningar vilket i huvudsak kommer att drabba barn

och ungdomar.

Framtiden

Att fortsätta arbetet för att Kalmar ska bli kulturhuvudstad

2014 är en av förvaltningens stora utmaningar. För att möjliggöra

arbetet har vår kultur/informationssekreterare numera

nästan enbart kulturarbete i sin tjänst. Vi har nyligen anställt en

vikarie för honom för informationsfrågorna. Fram till idag har

arbetet för 2014 framför allt legat på kultursekreteraren men nu

är det dags att även de olika enheterna i förvaltningen kommer

med på banan.

Den vikarierande informationssekreteraren kommer att ha

utveckling av hemsidorna som sin huvudfunktion.

Vi ska naturligtvis fortsätta att medverka i planeringen av den

stora idrottssatsning som kommunfullmäktige beslutat. Vi ska

vara länk till föreningslivet i detta arbete och uppmärksamma

möjligheter till verksamhetsutveckling.

En viktig uppgift för oss är att utveckla bokningssystemet för

våra anläggningar. Vi måste bli bättre på att samordna hallarna

för föreningarna, förfina vårt bokningssystem för att se vilka

som använder hallarna, samordna tiderna bättre och på sikt

även kunna koppla lås och elsystemet till bokningen. För detta

arbete kommer vi att göra en nyrekrytering under våren.

Eftersom enheten för kultur, idrott och föreningsliv ökar,

inte minst genom den stora idrottssatsningen har det krävts

en översyn ledningsorganisationen. Under året kommer vi att

rekrytera en controller för ekonomi och analys. Kanske är det

dessutom dags att dela den stora kultur- idrotts- och föreningsenheten

i två delar?

Det är viktigt att även den administrativa delen utvecklas när

övrig verksamhet gör det. En god administration säkrar ett gott

bemötande, förhållningssätt och kvalitet gentemot brukarna.

Förvaltningen är mitt uppe i arbetet för att bli kvalitets- och

miljöcertifierade. Projekttjänsten vi har för detta ändamål löper

ut i och med 2007. För att vi ska fortsätta att kunna ha hög kvalitet

på detta, och hålla kvar vår blivande certifiering, behöver vi

personalförstärkning på detta område.

Översynen av lokalerna för kulturskolan och Monokrom är

nödvändig för att verksamheterna kunna bedrivas på ett bra

sätt och ha möjlighet att utvecklas. Både kulturskolan och Monokrom

ligger i startgroparna för att bredda sina verksamheter.

För kulturskolans del handlar det framför allt om Nycirkus. För

Monokrom är det att kunna möta flickor som är intresserade

av musik/rockband. Flickor måste kunna få möjlighet att spela

och bilda band på sitt eget vis, inte på det sätt som pojkar gör.

Att kulturskolan och Monokrom i framtiden skulle kunna ha

lokaler i närheten av varandra ser vi som en fördel. Detta gör att

lokaler delvis kan samutnyttjas och att samarbetet kan utvecklas.

Viktigt är dock att de båda enheterna också har möjlighet

att växa utifrån sin särart så en viss uppdelning av lokalerna kan

vara ett plus. Det kan vara så enkelt som separata ingångar.

Fritidsgårdarna kommer också delvis att göra en översyn av

sina lokaler. Vid upphandlingen av en ny biblioteksbuss föddes

tanken att den gamla bussen skulle kunna användas till annan

verksamhet. Tankar finns, och diskussion har påbörjats, kring

en mobil fritidsgård, en ”Kul tur på Fri tid”. Med en mobil fritidsgård

skulle möjligheten att möta ungdomar kunna utvecklas.

Bussen kan fyllas med material och personal utifrån olika

projekt som ungdomar är intresserade av och vill göra. Man

kan rikta sig till olika områden eller grupper vid olika tillfällen,

längre eller kortare tider. Detta skulle också utveckla samarbetet

mellan förvaltningens olika verksamheter.

Verksamhetsmått, bibliotek 2002 2003 2004 2005 2006

Antal besök på huvudbiblioteket 343 792 332 060 320 968 328 381 302 912

Antal utlånade medier totalt 618 835 566 057 564 393 564 214 554 971

- varav utlånade barnböcker 240 245 221 462 226 568 231 005 235 139

Antal reservationer totalt 27 348 32 087 35 969 35 626 40 324

- varav via webben 6 786 7 046 7 764 7 320 10 032

Verksamhetsmått, Monokrom 2002 2003 2004 2005 2006

Arrangemang 28 35 45 35

Antal band som nyttjar studion 26 30 36 36

Antal studiecirklar 10 83 29 34

Verksamhetsmått, fritidsgårdar 2002 2003 2004 2005 2006

Antal öppetdagar 918 909 1 133 1 047 932

Öppettimmar 7 417 9 167 7 380 4 840 4450

Antal individer under kvällstid 58 324 49 463 53 441 42 612 37545

Besök flickor % 39 39 38 38 38

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 41


Verksamhetsberättelser från kommunens nämnder

Under våren kommer en kultur- och fritidsvaneundersökning

att göras i hela länet. Vi har gjort en del förändringar jämfört

med undersökningen som gjordes 2003 så att vi lättare ska kunna

koppla den till välfärdsbokslut.

Vi kommer också under året att genomföra en ny brukarundersökning.

Innan dess ska vi diskutera och arbeta för att

utveckla och förfina den. Frågor som vi måste ställa oss är hur vi

når dem som inte redan besöker våra verksamheter.

Andra mål i verksamheten är att vidareutveckla jämställdhetsarbetet

utifrån kartläggning av förvaltningen och att följa

upp och vidta åtgärder utifrån AFA-undersökningen.

Vi har också påbörjat en diskussion kring hur vi kan vidareutveckla

samverkanssystemet. Hur kan vi göra för att föra ut

ansvar och delaktighet i hela systemet?

Ett ord som är ständigt återkommande är ordet samverkan. Inte

minst genom de uppdrag förvaltningen har fått av kommunfullmäktige,

men även utifrån egna önskemål. För att vi ska

lyckas med våra barn- och ungdomar krävs att vi samverkar. Vi

har samma barn- och ungdomar på delvis olika tider på dygnet.

Hur kan vi bygga helheter? Under året kommer kultur- och

fritidförvaltningen att utveckla samarbetet med barn- och ungdomsförvaltningen

och Södermöre kommundelsnämnd genom

att, utifrån barn- och ungdomars behov och önskemål, identifiera

gemensamma utvecklingsområden. Detta kan t.ex. vara

öppettider, förhållningssätt, arbetsfördelningar. Här kommer vi

att använda välfärdsbokslutet som stöd. En översyn av fördelningen

av hyreskostnader mellan kultur- och fritid och barnoch

ungdom kommer också att göras i samband med detta.

Behov av resursförstärkning 2008-2010

• Nivååterställning på idrottsanläggningarna med 1,5 mkr och

därefter en årlig priskompensation.

• Årlig priskompensation för kontanta föreningsbidrag och

länskulturinstitutionernas lokaler

• Kinasatsningen kommer att kräva resurser inte bara pga

undanträngningen från Snurrom där vi ännu inte sett

slutnotan men förmodligen också till aktiviteter i våra olika

verksamheter vilket är svårt att prissätta idag.

• Kulturhuvudstad 2014 kräver närvaro och engagemang som

kommer att resultera i olika aktiviteter och evenemang som

svårligen inryms i den mycket begränsade budget vi har att

tillgå för allmänkulturen. Prislappen är svår att beräkna i

dagsläget.

• Handläggarkapaciteten på förvaltningen är för liten i förhållande

till alla uppdrag och personalförstärkning med ny

kompetens blir nödvändig om vi ska kunna utveckla verksamheten.

Administrationen måste anpassas till den ökande

verksamhetsvolymen.

42 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Verksamhetsberättelser från kommunens nämnder

Kultur- och fritidsförvaltningen måste hitta ersättningslokaler för föreningar som var, och skulle bli,

etablerade i Snurrom. I dagsläget har lösningar hittats för de flesta föreningar, några återstår dock.

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 43


Barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsberättelser från kommunens nämnder

Viktiga händelser och ändrade förutsättningar

Barn- och ungdomsnämndens verksamhet förändras av olika

skäl över tid. Det främsta av dessa är att ge en god verksamhet

baserad på de ekonomiska förutsättningar som antalet barn

och elever i verksamheten genererar. Beslut har tagits om att

förskolan Vallmon och Falkenbergsskolan utgör en enhet med

verksamhet från förskola till grundskolans senare år. Förskolan

Barnens Gård och Lindöskolan förenades till en enhet med

verksamhet från förskola till grundskolas tidigare år samt särskolans

senare år. Detta innebär att antalet enheter har minskats,

från 26 till 24.

Det verkliga antalet barn i förskolan blev under 2006 totalt

51 barn fler än budgeterat. Fritidshemsverksamheten kom att

nyttjas av 72 fler barn än budgeterat och antalet elever i skolverksamheten,

inklusive särskoleelever, blev 53 fler än budgeterat.

Personaltätheten i kommunens förskolor har förbättrats till

5,0 barn per årsarbetare, en markant förbättring. Detta märks

framför allt där barngrupperna är störst och i grupper med

de yngsta barnen. Elevantalet i skolan beräknas minska med

504 elever under den kommande planeringsperioden. Personalsituation

var där konstant jämfört med tidigare år. Personalomsättningen

har inte lett till att den ojämna könsfördelningen

förbättrats. Andelen män i skolan är endast 29 %, i förskola och

fritidshem cirka 10 %.

Arbetet med att minska lokalytorna i grundskolan fortsatte,

men att minska lokalytorna i samma omfattning som elevminskningen

är sannolikt inte möjligt och, utifrån ett långsiktigt

perspektiv, kanske inte ens önskvärt. Antalet barn i förskolan

ökar, vilket kräver ökade lokalytor. Utbyggnaden påbörjades

redan under hösten 2005.

Resultatredovisning och analys

Förskola och skola är mötesplatser för barn och ungdomar där

företeelser och händelser, som inte alltid sker inom ramen för det

önskvärda, speglar samhället. Därför tydliggörs ständigt och på

olika sätt att värdegrundsfrågorna måste erövras varje dag. Ambitionerna

är höga hos personalen. Handlingsplaner och rutiner tas

fram gemensamt utifrån ett 1–16-årsperspektiv. Kompetensutvecklingsinsatser

samordnas. Information översätts till flera språk

och legitimerade tolkar används i kontakterna med föräldrar.

Kommunens integrationsprogram är viktigt och integration är

ett eftersträvansvärt tillstånd. Både jämställdhet och integration

ryms inom ramen för målområdena både på nationell och på

kommunal nivå. Under 2006 har jämställdhet och mångfald

och integration varit utvecklingsområden som prioriterats. Av

kvalitetsredovisningarna framgår att mycket arbete fokuserar

på barns och ungdomars ansvar och inflytande och att detta

arbete startar så tidigt som möjligt i åldrarna. Skolan är en tydlig

spegling av samhället, där mobbning och annan kränkande

behandling förekommer. Åtgärder som att satsa på kamratstödjarverksamhet

är nödvändiga liksom att skaffa goda verktyg för

att på ett effektivt sätt arbeta med värdegrundsfrågor, vilket inte

minst framgår av arbetet med de olika preventionsprogram som

också föräldrar visar stort intresse av.

Eleverna i skolan planerar och utvärderingar görs. Lärare ger

feedback både på planering och på utvärdering. I fritidshemmen

har eleverna ett stort inflytande över vardagen, val av aktiviteter

och i deltagande i råd eller fritidsklubbar och i ansvarsgrupper.

Hos personal i förskolan och skolans tidigare år, noteras ett ökat

intresse och en ökad medvetenhet om vikten av att metodiskt

arbeta med språklig medvetenhet och tidig läs- och skrivutveckling.

Andelen elever med svårigheter är dock oförändrad,

med undantag för de år då fortbildningsinsatserna var som mest

intensiva. Det finns en tydlig koppling mellan ett målmedvetet

arbete och goda resultat. Av Skolverkets nationella statistik

framgår att det var 1,8 procent som inte når målen i svenska.

Motsvarande andel för de som läser svenska som andraspråk är

23,8 %. De förslag som ligger till grund för nämndens satsning

inom ramen för modersmålstöd i förskolan, modersmålsundervisning

på skoltid liksom studiehandledning på modersmål

är ägnade att väsentligt öka måluppfyllelsen för elever med utländsk

bakgrund.

Resultaträkning

mkr 2002 2003 2004 2005 2006

Intäkter 82,0 90,0 91,7 86,8 152,1

Kostnader -635,7 -659,4 -681,1 -701,0 -789,7

varav personalkostnader -448,2 -473,0 -493,8 -509,6 -525,3

varav avskrivningar -11,1 -11,1 -9,7 -8,8 -7,3

Nettokostnad -553,7 -569,4 -589,4 -614,2 -637,6

Kommunbidrag 561,0 576,0 598,6 611,6 625,7

Årets resultat 7,3 6,6 9,2 -2,6 -11,9

Nettoinvesteringar 5,8 4,6 5,1 5,2 5,1

Resultatutjämningsfond 7,3 13,1 19,1 19,1 16,7

Personaltäthet Barn, elever/lärare

(avser hela Kalmar kommun) 2002 2003 2004 2005 2006, prel

Grundskola 12,8 12,3 12,1 11,9 11,7

Förskoleklass 15,4 13,9 16,9 15,6 17,2

Särskola 3,3 3,4 3,7 3,8 3,7

Förskola 5,5 5,6 5,5 5,1 5,0

Fritidshem 16,2 17,5 17,5 18,4

Familjedaghem 5,3 5,4 5,3 5,3 5,0

Enskild barnomsorg 5,9 6,0 5,4 5,1 5,1

Mätdatum 15/10, Källa:Skolverket/SCB

Gruppstorlekar i förskolan Barn- och ungdomsnämnden

Antal barn - 15 16 - 17 18 - 20 21 - 25 26 -

Antal avdelningar 65 23 33 13 7

Fördelning 46,1 % 16,3 % 23,4 % 9,2 % 5,0 %

44 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Verksamhetsberättelser från kommunens nämnder

Drygt 9 av 10 elever var behöriga till gymnasieskolan; ett värde

över rikssnittet. Drygt 8 av 10 hade nått målen i samtliga ämnen

vilket också var fler än rikssnittet.

Under året har ett IT-baserat dokumentationsstöd för elevdokumentation

inhandlats. Detta är helt synkroniserat med det

system som används och innehåller individuell utvecklingsplan,

måluppfyllelse och omdömen dessutom registrering av betyg,

ämnesprov och frånvaro.

Inom varje förskola och skola bedrivs sedan föregående läsår

arbetet med att se över verksamhetens behov av kontakter med

verksamheter i det omgivande samhället som kan gynna barns

och ungdomars lärande från det första året i förskolan till det

sista året i den obligatoriska skolan.

Jämställdhet, mångfald och integration ryms inom ramen för

målområdena både på statlig och på kommunal nivå. Under

läsåren 2005–2009 är jämställdhet, mångfald och integration

utvecklingsområden som prioriteras i verksamheten.

En kostpolicy har tagits fram i dialog med kökspersonal, föräldrar,

pedagoger och kostkonsulter.

Trots besparingar och utebliven uppräkning för ”övriga utgifter”

de senaste åren har barn- och ungdomsnämnden lyckats

hålla sina tilldelade budgetramar och har byggt upp en positiv

resultatutjämningsfond. Nämnden redovisar ett totalt underskott

på 11,9 mkr. Efter justeringar av barn- och elevantal och

nämndens resultatutjämningsfond är justerat resultat -2,4 mkr..

Grundskolans underskott beror på merkostnader för skolskjutsar

när barnen har växelvis boende samt när barnen får åka ”i

mån av plats” vid val av annan skola. Underskott finns även

på ”övriga utgifter”, elkostnader och pedagogiskt materiel, där

nämnden inte har fått någon indexuppräkning i ramarna på

ett antal år. Detta märks även i kostverksamheten, där underskott

finns på livsmedel och andra övriga utgifter. Förskolans

viktiga arbete med att förbättra personaltätheten och minska

barngrupperna har fortsatt och visar tydliga resultat. Inklusive

2006 års resultat uppgår nämndens resultatutjämningsfond till

16,7 mkr.

Framtiden

Barn- och ungdomsnämnden har beslutat att följande fyra utvecklingsområden

gäller från 2007 för att sträva mot en högre

måluppfyllelse i all verksamhet:

1 Uppdragen för förskolan och skolan skall tydliggöras - med

fokus på en ökad måluppfyllelse.

2 Mångfald och jämställdhet - där arbetet med normer och

värden synliggörs.

3 Samverkan med omvärlden - för att gynna individens lärande.

4 Praktisk IT- och mediekompetens - för att vara i framkant

inom IT-området.

Barn- och ungdomsnämnden står nu inför tuffa utmaningar.

Kalmar växer. Förberedelser vidtas för en ny förskola och skola

i norra Kalmar från 2011, i anslutning till det omfattande bostadsbyggande

som planeras. Barnantalet i förskolan ökar och

lämpliga lokaler måste tas fram. Men elevantalet i grundskolan

minskar rejält, vilket medför stora förändringar av både

lokal- och personalbehov. Det behövs fler lärare i de tidigare

skolåren medan behovet av lärare i de senare skolåren minskar.

Kostnaderna för livsmedel, lokaler, pedagogiskt materiel och

skolskjutsar ökar. Tillagningskök omvandlas till serveringskök.

Kommun lägger en allt mindre andel på läromedel, utrustning

samt skolbibliotek. Under perioden 2008–2010 minskar barnoch

ungdomsnämndens ramar med netto 20,9 mkr. Det ekonomiska

utrymmet ökar för förskolan med 16,9 mkr medan

grundskolans resurser minskar med 37,8 mkr.

I budget 2007 finns det en underbalansering på 6,3 mkr. För

perioden 2008–2010 beräknas neddragningsbehovet till ytterligare

11 mkr utöver de ovan nämnda 37,8 mkr, d.v.s. 3,5 mkr

per år. Detta motsvarar under perioden 26 tjänster utöver det vi

måste dra ner p.g.a. elevminskningen.

I nämndens årsredovisning beskrivs vilka ramförstärkningar

som är nödvändiga, dels för att behålla nuvarande kvalitet på

verksamheten, dels för att kunna göra nödvändiga utökningar

av barn- och ungdomsnämndens uppdrag.

Barn- och elevprognoser 2007-2010

2007 2008 2009 2010

Förskoleverksamhet 2 359 2 432 2 498 2 563

Fritidshem 1 837 1 831 1 870 1 881

Förskoleklass, grundskola

och särskola 5 770 5 563 5 374 5 216

Verksamhet, kostnad per barn 2002 2003 2004 2005 Jfr större

städer 2005

Förskoleklass 31 000 31 600 33 500 32 300 44 500

Grundskola 59 100 59 400 63 600 65 500 68 400

Fritidshem 32 500 31 800 33 900 32 500 31 800

Särskola 256 700 245 100 256 600 268 000 271 500

Förskola 82 200 86 000 91 400 95 100 99 400

Familjedaghem 66 800 69 800 75 900 75 900 82 600

Källa:Skolverket/SCB, kostnaderna avser hela Kalmar kommun

Betygsresultat 2002 2003 2004 2005 2006

Antal elever som slutade

grundskolan i Kalmar 705 719 763 766 798

i riket 106 556 108 706 115 604 119 894 126 588

Genomsnittligt meritvärde 207,8 211,4 211,8 205,7 207,4

i riket 204,6 205,4 206,9 206,3 207,4

Andel behöriga till gymnasieskola 91,2 93,9 93,4 92,6 93,6

i riket 89,5 89,9 89,6 89,2 89,5

Andel som uppnått målen i alla ämnen 81,1 82,3 83,5 83,8 81,8

i riket 74,6 74,7 75,9 75,5 76,0

Andel som ej uppnått målen i ett ämne 4,3 7,1 7,7 5,6 8,1

i riket 8,8 8,8 8,6 8,9 8,6

Andel som ej uppnått målen i två

eller flera ämnen 14,3 10,2 8,5 10,1 9,6

i riket 15,4 15,3 14,5 14,5 14,4

Andel som saknar betyg i alla ämnen 0,3 0,4 0,3 0,5 0,4

i riket 1,2 1,1 1,1 1,1 1,0

Källa:SIRIS

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 45


Omsorgsnämnden

Verksamhetsberättelser från kommunens nämnder

Omsorgsnämnden ansvarar för insatser till äldre och funktionshindrade.

Målet med verksamheten är att både äldre och funktionshindrade

ska kunna leva ett aktivt och meningsfullt liv,

ha inflytande och delaktighet i samhället och över sin vardag.

Var och en ska kunna verka och åldras i trygghet och med bibehållen

integritet, bemötas med respekt och värdighet samt

ha tillgång till god vård och omsorg. Nämndens stöd och hjälp

ges enligt socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa

funktionshindrade och hälso- och sjukvårdslagen.

Insatserna till äldre består av stöd- och hjälpinsatser för att

möjliggöra kvarboende genom bl.a. hemtjänst, dagverksamhet,

korttidsboende, anhörigstöd. Vid stora och omfattande vård

– och omsorgsbehov tillhandahålls särskilt boende för äldre. Insatserna

till funktionshindrade består av stödinsatser i form av

daglig verksamhet, bostad med särskild service, personlig assistans,

ledsagning, kontaktperson, avlösarservice, korttidsvistelse,

korttidstillsyn och boende i familjehem.

Vägledande för verksamhetens kvalitetsarbete är omsorgsnämndens

verksamhetsmål, de nationella målen för äldre- och handikappomsorgen

och Socialstyrelsens allmänna råd om kvalitetssystem

inom omsorgerna om äldre och funktionshindrade.

Viktiga händelser

Under året har en kraftig volymutveckling skett inom hemtjänsten.

En viss utökning av demens- och korttidsplatser har

också skett. Under hösten skedde en kraftig volymökning för

gruppen psykiskt funktionshindrade.

Tvättpaket inom hemtjänsten och hemhandling via Internet

har genomförts under året.

Kalmar kommun erhöll 2,9 mkr i stimulansbidrag till gruppen

”mest sjuka äldre”.

Satsningen avser läkemedelsgenomgångar, rehabilitering samt

stärka kontaktmannaskapet i särskilt boende. 10 % av stimulansmedlen

har överförts till Södermöre kommundelsnämnd.

Inom LSS har en fortsatt ökning skett inom bostad med särskild

service, daglig verksamhet samt personlig assistans enligt

LSS. Genom att nämnden har kunnat verkställa behoven har

inga domar uppstått under 2006. De utökade behoven kännetecknas

av en mer komplex och sammansatt problematik som

ställer nya krav på kompetens och resurser.

Sedan 1 juli är nämnden också skyldiga att anmäla till Länsstyrelsen

om man ej lyckats verkställa beviljade insatser inom

3 månader. Hitintills har inga ärenden behövt rapporteras.

Som helhet klarade nämnden att bibehålla kvaliteten i verksamheten.

Huvuddelen av nämndens effektmål har uppnåtts. Arbetet

med att ta fram en äldreomsorgsplan har påbörjats.

Sjukfrånvaron har minskat och sista kvartalet låg sjukfrånvaron

under 2004 års nivå. Frisknärvaron ligger fortfarande över genomsnittet

i kommunen. Förvaltningen deltar i kommunens

satsning på förebyggande insatser för hälsa och mot ohälsa. Andelen

män i verksamheten har ökat liksom den genomsnittliga

sysselsättningsgraden.

En fortsatt satsning har skett inom IT-området. Förvaltningen

deltar i flera projekt som syftar till en rationellare och säkrare

hantering av information och planering av verksamheten. Exempelvis

har all personal tillgång till en stationär dator.

En omfattande utbildningsverksamhet har genomförts genom

kompetensstegen och de s.k. Miltonpengarna.

Med anledning av ny arbetstidslag från 1 januari 2007 har man

tvingats justera samtliga scheman. Detta arbete har påverkat

tidplanen för arbetet med önskad sysselsättningsgrad.

Resultatredovisning och analys

Omsorgsförvaltningen förbrukade brutto 966,5 mkr och netto

777,3 mkr (drift) år 2006. Det ekonomiska bokslutet för 2006

Resultaträkning

mkr 2002 2003 2004 2005 2006

Intäkter 151,5 166,2 177,7 185,0 189,2

Kostnader -745,9 -801,5 -844,6 -882,6 -966,5

varav personalkostnader -533,7 -590,6 -626,5 -659,5 -730,6

varav avskrivningar -3,8 -4,2 -4,0 -3,8 -3,3

Nettokostnad -594,4 -635,3 -666,9 -697,6 -777,3

Äldreomsorgen 2002 2003 2004 2005 2006

Gruppboende äldre 271 277 238 223 214

Gruppboende demens 1967 199 197 194 209

Korttidsboende 52 52 53 57 68

Servicelägenheter 288 288 266 245 187

Antal beviljade hemtjänsttimmar

495 588 524 604 546 990 570 595 592 832

Kommunbidrag 584,1 636,4 665,3 710,5 764,8

Årets resultat -10,3 1,1 -1,6 12,9 -12,5

Nettoinvesteringar 5,0 1,7 2,1 1,1 2,1

Resultatutjämningsfond -7,6 -5,4 -6,0 4,5 -6,4

LSS 2002 2003 2004 2005 2006

Boende vuxna 107 140 167 179 199

Daglig verksamhet 141 179 193 200 214

46 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Verksamhetsberättelser från kommunens nämnder

visar på ett underskott om 12,5 mkr. I det följande redovisas

kort kommentarer till avvikelser:

Förvaltningsgemensamt

Redovisar ett överskott (+4,3 mkr) som beror på ökade momsintäkter,

omförhandlade hyror, ej genomförda planerade utbildningar

m.m.

Volymer

Ökade volymer i form av hemtjänsttimmar och behov av fler

platser i särskilt boende(SoL) har medfört kostnader utöver tilldelning

enligt demografi (-10,1 mkr). Diskussioner pågår med

kommunledningen i denna del.

Administration

Det ekonomiska resultatet jämfört med budget visar på ett

överskott (+0,9 mkr). Förklaringen till detta är främst att ett

antal tjänster varit vakanta under stora delar av året.

Myndighet

Underskottet (-0,1 mkr) beror delvis på att en tjänst varit ofinansierad.

Insatser enligt SoL

Verksamhetsområdets negativa resultat (-4,5 mkr) beror till stor

del på enheternas svårighet att komma i nivå med resursfördelningen

och kostnader i samband med ombyggnad av Stensberg.

Det negativa resultatet på bemanningsservice har också påverkat.

Enligt beslut kommer frågan om en eventuell delning av Omsorgsnämnden

att utredas.

Under våren är Servicehuset Stensberg ombyggt till dels ett modernt

särskilt boende och dels ett seniorboende.

Regeringens treåriga satsning för kompetensutveckling inom

äldreomsorgen fortskrider.

Under året kommer ansvaret för hemsjukvården att utredas i

länet. Samtidigt pågår ett projekt om fördjupad samverkan med

psykiatrin.

Enligt uppdrag pågår ett arbete med att miljö- och kvalitetscertifiera

nämndens verksamheter. Sedan tidigare är administrationen

certifierad.

Utblick mot 2008-2010

I årsredovisningen sammanfattas de behov som förvaltningen

prioriterar framöver. Sammanställningen fokuseras på behov

som ej ryms inom redan beviljade utökningar av ramar ex:

• Utökning av ramar även för 2010 samt

• Utökade behov utöver beviljad ram 2008-2009

Insatser enl LSS

Underskottet (-3 mkr) beror främst på stora avvikelser mellan

budget och verkliga kostnader inom personlig assistansverksamheten.

Det negativa resultatet på bemanningsservice har

också påverkat.

Investeringar

Lämnar stort överskott (+1,5 mkr). Anledningen är att vi under

året varit förskonade från att ex vis larmanläggningar gått

sönder.

Framtiden

Läget 2007

Nämndens verksamhet är i ekonomisk obalans om ca 15 mkr

vid ingången till 2007. Härtill finns ingen reserv för volymökning

inom SoL och kända behov är intecknade inom LSS.

Enligt prognoser krävs ytterligare ca 11 mkr för att klara förväntade

volymökningar under året.

Ett sparpaket om 15 mkr har utarbetats och för resterande obalans

avvaktas dels kommunens hantering av bokslutet för 2006

och dels prognoser under våren om volymer ökar som förväntat.

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 47


Socialnämnden

Verksamhetsberättelser från kommunens nämnder

Viktiga händelser och ändrade förutsättningar

De senaste åren har de flesta i vårt samhälle fått det bättre. Men

6–7 % av befolkningen har inte fått del av detta. Bland den här

gruppen är det är många barn och ungdomar som riskerar en

ogynnsam utveckling. Det gäller barn i familjer med försörjningsstöd.

Särskilt utsatta i denna grupp är barn till ensamstående

föräldrar. Barn som placeras i familjehem eller på institution

löper stor risk för ogynnsam utveckling. Därför är det

oerhört viktigt att socialnämnden har kompetens och resurser

att stötta de allra mest utsatta grupperna. Socialnämnden har

tagit fram prioriterade områden och under året har 13 delprojekt

börjat arbeta med dessa.

Utvecklingen när det gäller försörjningsstöd har varit mycket

positiv under 2006. Antalet hushåll har minskat med knappt

10 % och den allt ljusare arbetsmarknaden men även nya arbetsmetoder

är orsaker till detta. Coachingmetoden har utvecklats

vidare under året med mycket gott resultat.

Tillgången till alkohol och andra droger har aldrig varit större än

nu och priserna aldrig så låga. Ändå har konsumtionen minskat

eller planat ut visar en rapport från Centralförbundet för alkohol-

och narkotikaupplysning. Antalet aktuella klienter med

missbruksproblem har minskat något i år jämfört med 2005.

Klienterna är dock i allt sämre skick när de söker hjälp. Det

har medfört att många fått placeras på institution och antalet

omhändertaganden enl LVM (lagen om vård av missbrukare)

har ökat under året. Dessutom har placeringar fått ske eftersom

landstinget saknar avgiftningsplatser.

Antalet barn och ungdomsärenden har ökat under året. Ungdomar

har i allt större utsträckning psykiatriska problem, det visar

bl.a. Miltonrapporten, kriminaliteten är fortfarande hög i den

här gruppen. Tendensen är att problematiken återfinns hos allt

yngre ungdomar. En annan grupp som ökat är barn till resurssvaga

föräldrar. För att möta dessa grupper fortsätter vården på

hemmaplan att utvecklas.

Antalet institutionsplaceringar för barn och ungdomar tenderar

att bli fler. Efter att dessa sjunkit kraftigt under några år finns

nu en oro att behovet ökar igen. Antalet familjehemsplaceringar

har dock minskat något vilket bl a beror på en ökad satsning på

att stödja de biologiska föräldrarna.

From juli 2006 gäller nya regler rörande vårdnad, boende och

umgänge. Barnperspektivet är tydligare och barnets bästa ska

vara avgörande i alla beslut. Problematiken i familjer som blir

aktuella för vårdnadsutredningar blir allt tyngre. Under året har

familjerätten därför startat upp umgängesstöd.

Under året har Kalmar kommun tagit emot 143 flyktingar. De

flesta har kommit ifrån Iran men många är även ifrån gamla

Sovjetunionen.

Resultatredovisning, måluppfyllelse och analys

Socialnämnden redovisar ett överskott på 3,8 mkr i 2006 års

bokslut. Den positiva utvecklingen inom försörjningsstödet är

orsaken till det fina resultatet.

Verksamheten ekonomiskt bistånd (bl.a. försörjningsstöd) ger

ett överskott på 4 mkr. Ett av de främsta målen med försörjningsstöd

är att öka klienters möjlighet till egen försörjning vilket

lyckats bra under året. Jämfört med kostnaderna 2005 har

försörjningsstödet minskat med 2,5 mkr.

Verksamheten vård- och behandling vuxna missbrukare har

överskridit budgeten med 0,8 mkr. Även här är det institutionskostnaderna

som stigit. De ökade antalet omhändertagandena

enligt LVM (lagen om vård av missbrukare) har fört med sig

dyrare placeringar.

Verksamheten barn/ungdomar och familjer samt familjerätt

ger ett överskott med 1,4 mkr. Där har institutionskostnaderna

dock ökat sedan 2005 med drygt 2,5 mkr brutto. Integrationsverket

har under året beviljat över 2 mkr i återsökning för en

institutionsplacering vilket inte var väntat. Tack vare detta redovisas

ett överskott för verksamheten. Ett av målen de senaste

åren har varit att utveckla vård på hemmaplan istället för att

göra institutionsplaceringar.. Detta har lyckats mycket bra och

Resultaträkning

mkr 2002 2003 2004 2005 2006

Intäkter 27,1 24,1 22,4 23,2 31,0

Kostnader -177,8 -178,8 -177,1 -180,5 -191,4

varav personalkostnader -70,5 -79,8 -81,2 -87,1 -92,3

varav avskrivningar -0,6 -0,5 -0,3 -0,3 -0,2

Nettokostnad -150,7 -154,7 -154,7 -157,3 -160,4

Kommunbidrag 149,4 151,3 151,1 158,0 164,2

Årets resultat -1,3 -3,4 -3,6 0,7 3,8

Nettoinvesteringar 0,4 0,3 0,4 0,1 0,4

Resultatutjämningsfond -1,3 -4,7 -8,2 -7,5 -4,0

Ekonomiskt bistånd 2002 2003 2004 2005 2006

Antal hushåll 1 384 1 440 1 521 1 418 1 291

Utbet socbidr brutto mkr 43,3 40,9 45,6 44,0 41,9

Genomsnitt/hsh kr 31 286 28 403 29 980 31 030 32 443

Externa institutionsplaceringar

barn/ungdomar 2002 2003 2004 2005 2006

Antal barn/ungdomar 47 29 23 23 25

Helårsplaceringar 29 21 14 11 12

Antal vårddygn 10 729 7 552 5 220 4 135 4 280

Kostnad per vårddygn, kr 2 330 2 516 2 490 2 660 2 733

48 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Verksamhetsberättelser från kommunens nämnder

kostnaderna har härigenom minskat med ca 10 mkr sedan 2005

trots att kvaliteten har kunnat bibehållas på en hög nivå.

Invandrarservice balanserar budgeten för 2006. De statsbidrag

som utbetalats för mottagna flyktingar under året har överförts

till 2007. Inkomstförskottet uppgår till totalt 6,4 mkr och

ska täcka flyktingars kostnader under tre år. Dessutom finns

2,1 mkr i resultatutjämningsfond som kommer att användas

till bl a sysselsättningsprojekt framöver.

Överförmyndarverksamheten överskrider budgeten med

0,6 mkr. Behovet av gode män och förvaltare fortsätter att öka.

Förutom ovan redovisade kostnader har gemensam verksamhet

(i huvudsak hyreskostnader) samt enheten för alkoholtillstånd

vardera överskridit budgeten med 0,1 mkr.

Investeringsbudgeten har överskridits med 0,3 mkr. Under året

har överfallslarm bytts ut och installerats i Riskvarnen. Underskottet

regleras i resultatutjämningsfonden.

Framtiden

Socialnämnden står inför stora utmaningar framöver. Utvecklingen

av försörjningsstödet har varit mycket gynnsam de senaste

två åren, arbetsmarknaden har blivit allt bättre. From 2007

gäller ny arbetsmarknadspolitik med nya förutsättningar för

olika arbetsmarknadsåtgärder. Hur detta kommer att påverka

försörjningsstödet framöver är oklart. Dock finns stor risk för

övervältring från andra försörjningssystem.

Den allt tyngre problematiken bland klienter med missbruksproblem

samt ökad problematik i vissa ungdomsgrupper medför

att vård på hemmaplan behöva utvecklas ytterligare framöver.

Antal placeringar befaras öka framöver, både för vuxna

missbrukare men även för barn/ungdomar.

Följande verksamheter planeras starta igång framöver tillsammans

med landstinget och de övriga kommunerna i södra länet:

• Beroendecentrum – med start 2008

• Vingen – centrum för våld i nära relationer, med start hösten

2007

• Unga vuxna- gemensam mottagningsverksamhet så att ungdomar

kan få direkt hjälp av rätt instans, med start 2008

Ungdomstjänst där förändringar kring Lag med särskilda bestämmelser

om unga lagöverträdare (LuL) kommer att starta

upp under 2007 för att uppfylla de krav som ställs på socialtjänsten.

Kategoriboende för personer som inte klarar av vanligt lägenhetsboende

planeras inför 2008. Här kommer kontakter att tas

med omsorgsförvaltningen för ev. samarbete.

Ensamkommande flyktingbarn startar upp under våren 2007.

Invandrarservice kommer att starta upp sysselsättningsprojekt

med egen finansiering då den nya arbetsmarknadspolitiken

kommer att göra åtstramningar inom de statliga arbetsmarknadsåtgärderna.

Överförmyndarnämnden behöver ytterligare budgetmedel för

att klara av sin verksamhet framöver.

Mot bakgrund av den ekonomiska saneringen som skett, fler

verksamheter och ökad efterfråga/krav på socialtjänsten så kommer

det att bli nödvändigt att förstärka med mer personal.

I förra årets budgetram har socialnämnden tilldelats 2 mkr för

2008 och ytterligare 1 mkr för 2009. Utöver dessa medel kan

socialnämnden behöva ytterligare tillskott. Vi återkommer om

detta när vi fått större grepp om utvecklingen av kostnaderna

för försörjningsstöd.

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 49


Södermöre kommundelsnämnd

Verksamhetsberättelser från kommunens nämnder

Viktiga händelser och ändrade förutsättningar

Södermöre kommundelsnämnd har under 2006 fått en ny förvaltningschef.

Vidare har en kommundelsutvecklare rekryterats

till förvaltningskontoret.

Södermöre kommundelsförvaltning och kultur- och fritidsförvaltningen

delar från och med augusti 2006 – 2007 på en nyinrättad

projekttjänst i miljö- och kvalitetsledning. Detta för att

möjliggöra införandet av ett miljö- och kvalitetsledningssystem

i respektive förvaltning.

För Södermöre kommundelsförvaltning har återigen antalet

barn och elever avvikit mot det planerade. Antalet barn i förskola

och familjedaghem blev 2 färre än budgeterat (totalt 388

barn) och i fritidshemmen fanns 2 fler (totalt 248 barn). Förskoleklass

till och med år 9 har haft 10 fler (totalt 936 elever).

Under 2006 har trenden i fritidshemmen varit att allt fler barn

stannar kvar i verksamheten.

Situationen inom barnomsorgen har p.g.a. den stora tillströmningen

av barn i kommundelen blivit akut. Nya förskolelokaler

är nödvändiga i Vassmolösa, Hagby och Halltorp.

I Hagby har man förhyrt en skolpaviljong på fem år dit verksamheten

förflyttas. Skolpaviljong har även förhyrts till Halltorp

för att kunna omdisponera verksamheterna på ett bättre sätt. I

det långsiktiga perspektivet planeras om- och tillbyggnader i

både Hagby och Halltorp som skall tas i bruk då hyrestiden för

paviljongerna löper ut.

Den förändrade tillämpning för Kalmar kommun vad gäller

att medge skolskjutsar vid växelvis boende samt att med ge

skolskjuts i mån av plats kommer att leda till ökade kostnader.

Skolskjuts i mån av plats innebär att elever som valt annan skola

än den i sitt upptagningsområde har rätt till skolskjuts om det

finns plats på buss eller i taxin. Dessa merkostnader förväntar

sig Södermöre kommundelsnämnd att bli kompenserade för.

Projektering för om- och tillbyggnation vid Södermöreskolan

fortgår enligt planerna och under 2007 kommer etapp ett med

om- och tillbyggnation av kök och matsal att påbörjas.

Södermöre kommundel har för närvarande fritidsgårdsverksamhet

i Ljungbyholm och s.k. träffpunktsverksamhet i Påryd,

Vassmolösa och sedan i juni även i Halltorp. Träffpunkterna

är fritidsgårdsverksamhet som bygger på föräldramedverkan.

Träffpunktsverksamheten har gjort att fritidsgårdsverksamheten

kommer att bli tillgänglig för hela kommundelens ungdomsgrupp.

Omsorgsverksamheten har som vi redovisat under föregående

år i uppgift att bedriva sin verksamhet med lägre personaltäthet

än motsvarande verksamheter i omsorgsförvaltningen. Detta

faktum bekräftas också av den rapport som Komrev presenterat

tidigare i år även om de i sina slutsatser anser att bemanningen

på de särskilda boendena är tillfredställande.

Ombyggnation av Möregårdens äldreboende fortgår enligt planerna.

Byggnationen görs etappvis med en avdelning i taget.

Möregården kommer att minska antalet omsorgsplatser från 40

till 26.

Ett av de mer konkreta resultaten av Södermöre kommundelsnämnds

deltagande i SEAGULL-projektet är att Södermöre

kommundelsnämnd under hösten 2005 tecknat ett samarbetsavtal

med Priekule stad och landskommun i Lettland.

Södermöreskolan har under året fortsatt sitt internationella engagemang

i Kumulus-projektet. Besök i projektets ram har skett

i Kaliningrad och Lettland.

De under tidigare år påbörjade kulturella satsningarna i form av

historiska seminarier, författaraftnar och konstutställningar på

biblioteken har fortsatt under 2006.

Inför sommaren har förvaltning och nämnd tillsammans med

hembygdsföreningar och byalag i likhet med föregående år tagit

fram en gemensam turistbroschyr för Södermöre kommundel.

Kom-fram!!-gruppen har tillsammans med förvaltningsledningen

tagit fram nya riktlinjer för förvaltningens friskvårdsarbete

och arbetet med Hälsans år 2006. Ett uppdrag som kommundelsnämnden

givit förvaltningen.

Framtiden

Skola och förskola

Det föreligger ett stort behov av ombyggnation av Ljungbyholmsskolan

och Södermöreskolans lokaler avseende år 4 – 9

samt kök och matsal. Kommunledningen har också hörsammat

våra önskemål om resurstillskott för att om- och tillbyggnation

skall kunna ske. Projekteringen har startat och etapp 1 med om-

Resultaträkning

mkr 2002 2003 2004 2005 2006

Intäkter 16,8 17,9 21,1 20,6 23,4

Kostnader -150,2 -159,7 -170,1 -179,3 -179,8

varav personalkostnader -113,0 -120,8 -128,9 -137,0 -134,6

varav avskrivningar -1,5 -1,6 -1,5 -1,3 -1,2

Nettokostnad -133,4 -141,8 -149,0 -158,7 -156,4

Kommunbidrag 134,7 142,7 150,7 159,4 156,4

Årets resultat 1,3 0,9 1,7 0,7 0,0

Nettoinvesteringar 1,8 0,7 0,9 1,3 0,9

Resultatutjämningsfond 0,9 1,7 5,2 7,0 7,1

50 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Verksamhetsberättelser från kommunens nämnder

och tillbyggnad av matsal och kök skall starta i augusti 2007.

Situationen för förskolan i kommundelen har under 2005 och

2006 blivit akut. För att tillgodose den ökade tillströmningen

av barn har nya förskoleavdelningar i Hagby och Ljungbyholm

tagits i bruk i externt förhyrda lokaler. Pårydskolans förskola

har lämnat externt hyrda lokaler och flyttat till gamla läkarstationens

lokaler som fastighetskontoret låtit bygga om. Det blir

större ytor som möjliggör att man kan ta emot fler barn om så

krävs.

I februari 2007 startar två nya förskoleavdelningar vid Tingshusgården

i Vassmolösa. Härigenom finns förhoppningen att

antalet förskoleplatser skall vara i balans.

I Tvärskog påbörjas en tillbyggnation varigenom en utökning

av gymnastikhall och tillskapandet av klassrum med grupprum

sker. Här har man vinnlagt sig om att ha en flexibel lösning där

lokalerna p.g.a. behov antingen skall utnyttjas av förskola eller

skola

Den sedan tidigare skapade skolskjutsorganisationen med två

bitr. rektorer som ansvariga för kommundelens samtliga skolor

fortsätter. Genom dessa personers kunskap om det geografiska

området underlättas effektivare lösningar inom detta område

som samordning, överblick och kostnadskontroll. Kommunstyrelsen

har antagit beslut om att kunna erbjuda skolskjuts i mån

av plats med allmänna kommunikationer eller annan skolskjuts

förutsatt att avståndsregler mellan hemmet och skolan uppfylls.

Detta beslut har förorsakat Södermöre kommundelsnämnd extrakostnader

som för 2006 uppgår till 135 tkr.

De senaste åren har för Södermöre kommundelsnämnd inneburit

en stark inflyttning av barnfamiljer till kommundelen.

Området har blivit populärt för barnfamiljer att bo i. Orsakerna

är flera, dels är huspriserna fördelaktiga och dels har en

generationsväxling inletts genom att många äldre vill sälja sina

fastigheter och flytta till lägenhet och helst då till en lägenhet

i kommundelen. År 2007 kommer Kalmarhem att i Ljungbyholm

uppföra ett tiotal bostäder avsedda för seniorer och detta

kommer säkert ytterligare att frigöra småhus som barnfamiljer

kommer att förvärva.

Omsorgsverksamheten

Ombyggnationen av Möregårdens äldreboende fortgår enligt

planerna. Byggprojektet görs i etapper och beräknas vara avslutat

år 2009. Hittills har en nyrenoverad avdelning tagits i bruk

och under 2007 kommer ytterligare en att bli klar.

För att Södermöre kommundelsförvaltning skall kunna uppfylla

Kalmar kommuns ledarskapspolicy måste ett resurstillskott på

1,5 tjänst enhetschef tillföras Södermöre kommundelsnämnds

budgetram. Vi återkommer därför med vårt äskande från 2006

och ber att få det omprövat.

Det finns starka skäl till att skapa en organisation där det finns

en chef på heltid vid varje äldreboende.

Möjligheterna att ur befintlig budgetram kunna genomföra den

önskvärda omorganisationen finns inte.

De planer på att kommunen skall ta över landstingets insatser

avseende hemsjukvård från och med 2008 kommer att innebära

merkostnader för Södermöre kommundelsnämnd. För att Södermöre

kommundelsförvaltning skall kunna ombesörja denna

service förutsätts att erforderliga ekonomiska resurser tillförs.

Familjecentrum

Det sedan tidigare planerade samarbetet med landstinget angående

etablerandet av en familjecentral i Ljungbyholm har

startat upp under februari 2007 och kommer att invigas i slutet

av mars. Ekonomiska medel för de ökade hyreskostnaderna är

sedan tidigare beviljade av kommunfullmäktige och finns budgeterade

hos finansförvaltningen.

Kultur- och fritidsverksamheten

Fritidsverksamhet i form av s.k. ”träffpunktsform” har under

2006 etablerats även i Halltorp Liksom för de andra träffpunkterna

i kommundelen bygger verksamheten på föräldramedverkan.

Detta har varit en förutsättning för att med knappa resurser

kunna sprida fritidsgårdsverksamhet ut i kommundelens

samhällen. Ekonomiska medel för de ökade hyreskostnaderna

är sedan tidigare beviljade av kommunfullmäktige och finns

budgeterade hos finansförvaltningen.

Det under 2006 redovisade välfärdsbokslutet pekar på stora

brister på resurser i Södermöre kommundel. Fritidsgårdsverksamheten

vill därför att ett resurstillskott om totalt 2,0 tjänst

tillförs verksamheten för att stärka upp på orterna Halltorp och

Påryd. I övrigt kommenteras välfärdsbokslutet längre fram under

detta kapitel.

Biblioteksverksamheten och fritidsgårdsverksamheten i Ljungbyholm

planerar att flytta till nya lokaler vid Södermöreskolan

då det också projekteras en ny biblioteksbyggnad.

Meningen är att biblioteket skall bli ett integrerat folk- och

skolbibliotek. Det blir således en helt ny organisation för biblioteket

och ett nytt arbetssätt som också kommer att involvera

skolans personal. En förutsättning för att denna integrerade

verksamhet skall kunna fungera är att biblioteket får vara öppet

under skoltid och att det kan få ett personellt tillskott på 0,5

tjänst skolbibliotekarie.

Ljungbyholmsbibliotekets inventarier är mycket nerslitna och

inte helt ändamålsenliga. I samband med att ett nytt bibliotek

skall byggas önskar därför Södermöre kommundelsnämnd medel

till investera i inventarier. Förvaltningen har utrett vad en nyanskaffning

av inventarier och kostnaden hamnar på 920 tkr.

Kultur- och fritidsnämnden har från och med 2007 – 2009 fått

utökat anslag med 100 tkr per år. Södermöre kommundelsförvaltning

handhar också tre biblioteksfilialer i sitt område och

behöver också få ett tillskott till sitt mediaanslag. Södermöre

kommundelsnämnd anser att biblioteksverksamheten i kommundelen

inte skall särbehandlas utan att den också får en treårig

ökning av mediaanslaget i proportion till det anslag kulturoch

fritidsnämnden beviljats

Central förvaltning

Central förvaltning har sedan 2006 knutit till sig ytterligare en

medarbetare som fungerar som kommundelsutvecklare. Kommundelsutvecklaren

kommer att arbeta med utvecklingsfrågor

som lokaldemokrati, landsbygdsutveckling, kultur- och näringsliv,

det internationella perspektivet samt extern kommuni-

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 51


Verksamhetsberättelser från kommunens nämnder

kation. En viktig del är samarbetet med andra aktörer inom och

utom kommunen som byalag, utvecklingsgrupper, föreningar,

intresseorganisationer, näringslivet och andra förvaltningar

Denna förstärkning ger förvaltningen större möjligheter att

kunna lösa alla uppgifter på ett tillfredställande sätt. Våra arbetsuppgifter

skiljer ju sig ganska markant från övriga förvaltningars

eftersom vi har de uppdrag vi har.

Under senhösten 2006 och våren 2007 träffar Södermöre kommundelsförvaltnings

presidie de olika presidierna i moderförvaltningarna

d.v.s. kultur- och fritidsförvaltningen, barn- och

ungdomsförvaltningen och omsorgsförvaltningen för att gå igenom

och datera upp den överenskommelse från 1999 som låg

till grund för skapandet av Södermöre kommundelsnämnd.

Övriga utgifter

Under ett antal år har det inte skett någon indexuppräkning av

övriga utgifter i ramtilldelningen till nämnderna. Detta samtidigt

som kostnader för lokaler, material, skolskjutsar och övriga

förnödenheter ökar varje år. Denna uttunning av budgetramen

har lett till besparingar på främst personalsidan. Södermöre

kommundelsnämnd beräknar att budgetramen urholkas med

ca 420 tkr per år.

Samarbetsavtal med Priekule stad och landskommun i Lettland

Södermöre kommundelsnämnd har stora förhoppningar om att

det samarbetsavtal som undertecknades i november 2005 skall

få positiva följdverkningar för verksamheterna. De områden

som nu främst prioriterats är inom skola, fritid och kulturområdet.

Välfärdsbokslutet

Välfärdsbokslutet är viktigt politiskt instrument för Södermöre

kommundelsnämnd som fungerar som underlag i de ekonomiska

prioriteringar som behöver göras för att skapa förutsättningar

för en god hälsa på lika villkor hos kommunens invånare. I

Välfärdsbokslutet 2005 framgår det tydligt att det i både Halltorp

och Påryd finns stora sociala problem. Hög arbetslöshet,

höga ohälsotal och låg utbildningsnivå är några utmärkande

faktorer för de båda tätorterna. Ändringar i resursfördelningen

samt en resursförstärkning krävs för att komma till rätta med

dessa sociala problem. Det gäller inte minst för verksamheter

som involverar barn och ungdomar som t.ex. fritidsgårdar, personaltätheten

i förskola och skola, elevhälsans och studie- och

yrkesvägledarens roll. Även Familjecentrum i Södermöre har en

viktig roll och det bör ses över huruvida en ungdomsmottagning

behöver knytas till verksamheten. Resurser måste också

finnas tillgängliga för genomförande av riktade föräldrainsatser

som KOMET och ÖPP. Det finns en önskan från Södermöre

kommundelsnämnd att kommunfullmäktige beaktar välfärdsbokslutets

redovisning då de beslutar om budgetresurstilldelning

till Södermöre kommundelsnämnd

Demokratiutveckling

Under 2005 gjorde Södermöre kommundelsnämnd och förvaltning

en studieresa till Jernlöse kommun i Danmark. Förutom

studiebesök i verksamheterna, omsorg, skola/förskola och

bibliotek fick nämnd och förvaltning en ordentlig genomgång

hur man arbetade med demokrati i Jernlöse.

Södermöre kommundelsnämnd planerar nu att arbeta med s.k.

lokala forum enligt Jernlösemodell. Hittills har mycket av demokratiarbetet

i Södermöre varit riktat mot byalag och utvecklingsgrupper.

Lokala forum innebär en större bredd då de innefattar förutom

byalagen även föreningar, ideella organisationer, unga och gamla

intresserade medborgare samt de kommunala verksamheterna.

I Södermöre kommer de lokala forumen att vara knutna till de

olika tätorterna i kommundelen. Sammankallande till forumen

kommer enhetschefer i Södermöres kommunala verksamheter

att vara.

Framtiden

Från och med 2007 är Södermöre kommundelsnämnd en permanent

verksamhet i Kalmar kommun. Härigenom kan nämnd

och förvaltning agera på ett mer framtidsinriktat sätt än vad

som tidigare var möjligt.

Ett område som livligt diskuterats i Södermöre kommundelsnämnd

är nämnden och förvaltningens ökade samråd med

gatu- och parknämnden.

• Kan samrådet ytterligare utvecklas?

• Finns områden som kan överföras till Södermöre kommundelsnämnds

ansvar?

Dessa frågor kommer nu att utredas av fastighetskontorets tidigare

chef Sune Johansson och som skall ha sin utredning klar

under 2007.

Investeringar 2007 – 2010

Södermöre kommundelsnämnd har under åren 2008 –- 2009

erhållit en total investeringsbudget om 1 Mkr årligen. Detta

samlingsanslag önskar Södermöre kommundelsförvaltning få

behålla även under 2010.

Förutom samlingsanslaget finns dock behov på ytterligare investeringsmedel

under denna tidsperiod.

Ny- och ombyggnationer inom skola, förskola, bibliotek och

fritidsgård kräver extraresurser till inventarier. De pedagogiska

datorerna i skola och förskola behöver bytas ut av åldersskäl och

detta kräver också extra resurser.

Ensamkommande asylsökande flyktingbarn

Under 2007 öppnar ett hem för asylsökande flyktingbarn i Påryd.

I dagsläget råder osäkerhet huruvida detta faktum kommer att få

ekonomiska konsekvenser för Södermöre kommundelsnämnd.

52 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Kommunfullmäktige

Kommunrevision

Kommunstyrelsen Kommunägda företag Facknämnder

Kalmarsunds Gymnaieförbund 63,8 %

Kommunalförbundet Naturbruksgymnasierna

i Kalmar län 25,6 %

Kalmarsundsregionens Renhållare 61 %

Industrisortering i Sydost AB 50 %

Sydostvatten AB, vilande

Kalmar Stufveri AB 72,65 %

Kalmar Sjöterminal AB, vilande

Kalmar Energi Holding AB 50 %

Kalmar Energi Elnät AB

Kalmar Energi Försäljning AB 60 %

Kalmar Energi Värme AB

Sävsjö Träbränsle AB

Sävsjö Energi AB 50 %

Kalmar kommunbolag AB

Kalmarhem AB

Kalmar Vatten AB

Kifab i Kalmar AB

Fastighetsutvecklaren i Kalmar KB

HB Telemarken i Kalmar 50 %

Förvaltningsbolaget Predio 9 KB

HB Telemarken i Kalmar 50 %

Kalmar Science Park AB 92,5 %

Industriparken i Kalmar AB

Kalmar Airport AB

Kalmar Slott AB

Kalmar Familjebad Ab och KB

Destination Kalmar AB

Kalmarturism AB 78,74 %

Salvestaden i Kalmar AB 51 %

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 53


Kalmarhem AB

Verksamhetsberättelser från koncernens hel- och delägda bolag

Viktiga händelser och ändrade förutsättningar

Efterfrågan på Kalmarhems lägenheter har under 2006 varit

fortsatt god. Omflyttningsfrekvensen har sjunkit från 25,8 %

till 21,7 %. Hyresökningen för 2006 blev 0 % vilket mottogs

positivt av våra kunder men som innebar att budgeten fick

anpassas till tillgängliga intäkter. Under hösten sjösattes den

kommunala bostadsgarantin och vi kunde uppfylla villkoren.

Stamrenoveringsprogrammet har fortsatt planenligt med att

fastigheten Bergkristallen 1 renoverats. Kalmarhem har även

påbörjat renoveringen av Bergkristallen 2. Riksbankens räntehöjningar

kommer på sikt att påverka vår kommande budget

och investeringar. Än mer påtagligt för kommande nyproduktion

var regeringens borttagande av investeringsbidrag. Halveringen

av räntebidragen per årsskiftet 06/07 meddelades i november

2006.

Beslutade investeringar i kv Rubinen och Vasallparken samt

Ljungbyholm kommer dock att genomföras. För framtida investeringar

är dock förutsättningarna i dagsläget oklara.

Resultatredovisning och analys

I och med att hyresökningen för 2006 uteblev fick budgeten

anpassas till befintliga intäkter.

Trots fortsatta rationaliseringar men med höjda taxor blev vi

tvungna att skära ned på underhållskostnaderna med 6,7 mkr.

Det ymniga snöfallen i början av året kostade ca 1,5 mkr mer än

normalåret. Räntenettot ökade med 2,6 mkr och är ett resultat

av styrräntehöjningar under året. Av den totala lånestocken om

1 525,6 mkr är drygt 1/3 rörliga lån. Genom nyttjande av en

ränteswap har vi dock mildrat kostnadsökningen.

Efter begränsningar i verksamheten redovisar Kalmarhem ett

resultat om ca 1 mkr.

Investeringsverksamheten omfattar i stort tre projekt: färdigställande

av stamrenoveringen Bergkristallen 1 (37,4 mkr),

start stamrenoveringen och ombyggnad entréer Bergkristallen

2 (10,2 mkr) samt stamrenoveringar i Marmorn/Porfyren

(18,4 mkr).

Detaljplanen för Lunden/Gläntan är ännu inte löst.

Totalt investerade Kalmarhem 69,9 mkr under 2006.

Framtiden

Verksamheten för Kalmarhem består självfallet av förhållandet

mellan intäkter och kostnader. Vi har nu haft ett antal år med

historiskt låg ränta vilket möjligtgjort en kraftig satsning på planerade

underhållsåtgärder. Vi ser att vårt räntenetto kommer att

öka. Taxehöjningar för fjärrvärme, vatten, sopor, el ökar konstant.

Detta sammantaget leder till att vår resultatbudget kommer

att bli ansträngd. 2007 års hyresökning om 2,5 % täcker

inte utifrån kommande taxe- och kostnadsökningar. Stora ansträngningar

kommer dock att göras för att Kalmarhem skall

redovisa ett nollresultat för 2007.

Den stora frågan beträffande kommande investeringsverksamhet

i nybyggnation är fortfarande oklar. Det är mycket tveksamt

hur den skall kunna finansieras på nuvarande hyresnivå.

Olika lösningar måste prövas så att vi även fortsättningsvis kan

erbjuda acceptabla nyproduktionshyror.

54 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Verksamhetsberättelser från koncernens hel- och delägda bolag

Resultaträkning 2004 2005 2006

Summa intäkter 261,3 262,1 268,5

Rörelsekostnader -163,6 -169,0 -174,8

Avskrivningar -35,5 -38,6 -40,0

Rörelseresultat 62,2 54,5 53,7

Finansposter -57,3 -50,9 52,3

Bokslutsdispositioner - - 0

Skattekostnad -2,1 -1,7 -0,4

Årets resultat 2,8 1,9 1,0

Balansräkning 2004 2005 2006

Tillgångar

Materiella anläggningstillgångar 1 793,2 1 863,7 1 894,7

Finansiella anläggningstillgångar 1,5 1,8 2,5

Omsättningstillgångar 64,5 36,5 33,5

Summa tillgångar 1 859,2 1 902,0 1 930,7

Eget kapital och skulder

Eget kapital 323,5 324,6 324,9

Avsättningar 14,3 16,1 16,4

Långfristiga skulder 1 444,6 1 476,1 1 509,0

Kortfristiga skulder 76,8 85,2 80,4

Summa eget kapital,

avsättningar och skulder 1 859,2 1 902,0 1 930,7

Medelantal anställda, styrelsens sammansättning, sjukfrånvaro,

löner, andra ersättningar och sociala avgifter.

Medelantal anställda

med fördelning på kvinnor och män Kvinnor Män

Styrelseledamöter 4 8

Andra ledande befattningshavare (tex. VD) 1 4

Övriga anställda 16 33

Totalt 21 45

Löner och ersättningar uppgår till (Tkr) 2004 2005 2006

Styrelsen och verkställande direktören 1 116 1 142 1 229

därav lön VD 857 888 918

Övriga anställda 15 266 13 817 15 054

Nyckeltal 2004 2005 2006

Driftkostnad / kvm 342 349 362

Underhållskostnad / kvm 118 145 122

Fastighetsskatt / kvm 22 21 22

Hyra / kvm bostäder 808 893 893

Vinstmarginal 2 % 1,38 % 0,51 %

Räntetäckningsgrad 1,62 % 1,71 % 1,66 %

Direktavkastning 6,31 % 6% 6,40 %

Ankastning totalt kapital 3,66 % 3,25 % 3,18 %

Belåningsgrad bokförda fastighetsvärden 82 % 81 % 83 %

Soliditet 17,4 % 17 % 17 %

Antal anställda 47 47 49

Totala löner och ersättningar 17 239 14 959 16 283

Sociala avgifter enligt lag och avtal 5 551 4 808 5 272

Pensionskostnader 1 924 2 913 2 734

Totala löner, ersättningar, sociala

avgifter och pensionskostnader 24 714 22 680 24 289

2004 2005 2006

Total sjukfrånvaro 3,14 % 4,35 %

varav långtidssjukfrånvaro 4,05 % 0,63 % 1,78 %

varav sjukfrånvaro män 1,97 % 3,91 % 5,74 %

varav sjukfrånvaro kvinnor 4,97 % 1,15 % 0,97 %

varav anställda


KIFAB i Kalmar AB

Verksamhetsberättelser från koncernens hel- och delägda bolag

Viktiga händelser och ändrade förutsättningar

KIFAB har i och med utgången av 2006 varit verksamt i 34

år. Vakansgraden har under år 2006 varit fortsatt låg ca 2,6%.

Investeringar har genomförts till ett belopp av 65,3 mkr (30,2

mkr). Det har även skett förvärv av fastighet och mark till ett

belopp av 13,2 mkr (0 mkr) samt försäljningar av fastigheter till

ett belopp av 2,0 mkr (1,6 mkr). De största projekten beskrivs

nedan.

F.d. Norrgård 2 numera del av Norrgård 1

Fastigheten förvärvades vid utgången av 2004 och har under

2006 omvandlats till moderna och ändamålsenliga högskolelokaler.

Utöver ombyggnad av befintlig fastighet har en förbindelsegång

samt hörsal uppförts mellan högskolans fastigheter Kv

Norrgård 1. Under projektets gång har ytterligare hyresgäster

tillkommit såsom gymnasiesärskolan och Kalmar Science Park.

Investeringen inklusive anpassningar för tillkommande hyresgäster

beräknas uppgå till ca 47 mkr. Härtill kommer kostnader

för att återställa byggnaden för allmän användning, som har beräknats

till 10 mkr av byggrådgivare Lars Bengtsson. Ersättning

för dessa kostnader har betalats av Telia i samband med fastighetsaffären

2004 och kostnadsbokfördes i bokslutet 2004.

Plåten 9

Motoman Robotics Europe AB, som har sitt huvudkontor på

norra industriområdet i Kalmar expanderar och KIFAB har utökat

verkstadsytan med 1 670 m2. Utöver tillkommande ytor

har omfattande omdisponering och ombyggnad av utbildningsoch

kontorslokaler genomförts. Investeringen beräknas uppgå

till ca 11 mkr.

Muttern 12

Trelleborg Rubore AB är ytterligare ett industriföretag med

intressant utveckling. Under 2006 har omfattande ombyggnationer

skett inom fastigheten Muttern 12, bl.a. inbyggnad

av lager/godsmottagning och iordningsställande av ytterligare

laboratorielokaler. Flera förändringar pågår och den totala investeringen

beräknas uppgå till ca 9 mkr.

Övrigt

Under 2006 har KIFAB utfört tjänster till Industriparken i Kalmar

AB avseende hyresadministration, ekonomi, projektering

samt för förvaltningen av fastigheten Elefanten 1. KIFAB har

under året sålt sina ägarandelar i Kalmar Science Park AB till

Kalmar Kommunbolag AB. KIFABs engagemang avseende lokaler

med trappstegshyra för inkubatorverksamhet, dvs nystartande

av företag fortsätter i förändrad omfattning.

fastigheten. Priset för fastigheten inkl 10 000 m2 mark var 12,4

mkr och den gränsar till ett antal av KIFABs befintliga fastigheter

på norra industriområdet i Kalmar.

Under hösten inleddes en försäljningsaktivitet tillsammans med

HSB Fastighets AB avseende det samägda HB Kvarnen. Handelsbolaget

äger och förvaltar två kontorsfastigheter på Kvarnholmen

samt en kontorsfastighet på Kalmar flygplats. En överenskommelse

träffades i december 2006 med Kungsleden AB

om försäljning av handelsbolaget och innehållande fastigheter

med tillträde den 1 februari 2007.

I HB Telemarken i Kalmar, som äger fastigheten Telemarken 1,

är ca 2.900 m2 hyresledigt. Diskussioner om ökade ytor har

förts med främst Högskolan i Kalmar, som idag är den dominerande

hyresgästen. Sedan 2005 har konferens- och restauranganläggningen

bedrivits med uppdragsersättning av Sodexho.

Omfattande upprustningsarbeten genomfördes under

2005/2006, av främst restaurangdelen och under 2006 har ett

stort antal badrum renoverats i studentlägenheterna. Ytterligare

8 studentlägenheter har skapats genom ombyggnad av tidigare

gemensamhetsutrymmen.

Genom ett handelsbolagsavtal med Kalmar Kommunbolag AB

finns reglerat att KIFAB står för hela resultatansvaret i handelsbolaget.

HB Kvarnen, som sedan 1985 ägts till 50% gjorde under 2006

en vinst med 0,6 mkr. Vakansgraden i beståndet uppgick till

ca 4% fram till oktober då Sveriges Radio lämnade sina lokaler,

varefter vakansgraden steg till ca 20%.

KB Predio och Fastighetsutvecklaren har under år 2006 varit vilande.

Samtliga HB och KB upprättar separata årsredovisningar

för 2006.

Resultatredovisning och framtiden

Kalmar är inne i ett expansivt skede och KIFABs vakansgrad är

låg varför vi bör se den närmaste framtiden som positiv. Flera

stora investeringar har genomförts i huvudsak under 2006 vilket

ökat den uthyrbara ytan samt intäktsgraden. Vi bedömer

det möjligt att de närmaste åren uppnå en vinstnivå på 4-6 mkr

per år.

Som resultat av försäljningsaktiviteten avseende HB Kvarnen

har vi kunnat konstatera stigande fastighetsvärden samt att intresset

för Kalmar från andra fastighetsaktörer har ökat. Detta

kan medföra ökad omfattning på fastighetstransaktioner inom

vårt geografiska område.

Fastighetstransaktioner

Under året har en obebyggd industritomt, Plåten 8, sålts till

RAMOS Snickeri AB för 2 mkr.

Ett strategiskt markförvärv har gjorts intill Muttern 12 för 775

tkr från SAMFRAKT i Sydost AB för att möjliggöra en eventuell

expansion för Trelleborg Rubore.

En industrifastighet, Plåten 2, om 3 300 m2 har förvärvats av

LUMA Metall AB, som kvarstår som hyresgäst i större delen av

56 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Verksamhetsberättelser från koncernens hel- och delägda bolag

Resultaträkning 2004 2005 2006

Summa intäkter 109,4 85,4 88,4

Rörelsekostnader -44,7 -30,4 -29,4

Avskrivningar -28,4 -20,1 -24,2

Rörelseresultat 36,3 34,9 34,8

Finansposter -31,2 -27,8 -27,4

Bokslutsdispositioner -4,0 -3,5 -4,0

Skattekostnad 2,7 -7,2 0,5

Årets resultat 3,8 -3,6 3,9

Balansräkning 2004 2005 2006

Tillgångar

Materiella anläggningstillgångar 766,2 776,0 816,4

Finansiella anläggningstillgångar 4,3 2,2 1,6

Omsättningstillgångar 12,8 13,5 23,4

Summa tillgångar 783,3 791,7 841,4

Eget kapital och skulder

Eget kapital 50,7 47,1 52,2

Obeskattade reserver 7,0 10,5 10,5

Avsättningar 3,8 6,6 7,5

Långfristiga skulder 671,3 673,9 722,6

Kortfristiga skulder 50,5 53,6 48,6

Summa eget kapital,

avsättningar och skulder 783,3 791,7 841,4

Medelantal anställda, styrelsens sammansättning, sjukfrånvaro,

löner, andra ersättningar och sociala avgifter.

Medelantal anställda

med fördelning på kvinnor och män Kvinnor Män

Styrelseledamöter 2 7

Andra ledande befattningshavare (tex. VD) 1

Övriga anställda 6 8

Totalt 8 16

Löner och ersättningar uppgår till (Tkr) 2004 2005 2006

Styrelsen och verkställande direktören 1 031 1 078 1 133

därav lön VD 807 855 928

Övriga anställda 5 207 4 844 4 844

Totala löner och ersättningar 6 238 5 922 5 977

Nyckeltal 2004 2005 2006

Nettoomsättning, mkr

KIFAB 86,9 88,0 85,5

Delägda företag 26,3 25,3 25,6

KIFAB-gruppen 113,2 113,3 111,1

Resultat e finansiella poster, mkr

KIFAB 5,1 7,1 8,0

Balansomslutning, mkr

KIFAB-gruppen 1 055,0 1 052,3 1 119,8

Soliditet

KIFAB 7,1 % 6,9 % 7,7 %

Avkastning på eget kapital

KIFAB 9,1 % 13,0 % 12,2 %

Avkastning på totalt kapital

KIFAB 4,8 % 4,4 % 4,2 %

Medelantal anställda

KIFAB 16 15 15

Sociala avgifter enligt lag och avtal 1 819 1 941 1 729

Pensionskostnader 2 490 728 1 217

Totala löner, ersättningar, sociala

avgifter och pensionskostnader 10 547 8 591 8 923

2004 2005 2006

Total sjukfrånvaro 0,21 % 0,3 3% 1,38 %

varav långtidssjukfrånvaro Ingen Ingen Ingen

varav sjukfrånvaro män Ingen 0,25% < 10 anst

varav sjukfrånvaro kvinnor < 10 < 10 < 10 anst

varav anställda 50 år < 10 < 10 < 10 anst

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 57


Kalmar Vatten AB

Verksamhetsberättelser från koncernens hel- och delägda bolag

Viktiga händelser och ändrade förutsättningar

Den 1:a januari överfördes bolagets renhållningsverksamhet

till det nybildade kommunalförbundet Kalmarsundsregionens

Renhållare. Efter en marknadsmässig värdering har tillgångar

övertagits och 42 personer från bolaget har anställts i förbundet.

Vissa administrativa och företagsledningstjänster köper förbundet

och från förbundet köper bolaget kundservicetjänster. Den

ekonomiska uppgörelsen mellan bolaget och förbundet fastställdes

av Kalmar kommunfullmäktige i augusti 2006.

Bolaget har med anledning av delningen genomfört ett namnbyte

till Kalmar Vatten AB.

VA-verksamheten har genomfört omfattande utbyggnader av

va-ledningar i det nya IKEA-området. I området har dagvattenledningar

och dammar byggts samt omläggning av vattenledningar

för att försörja IKEA med bl.a. sprinkleranslutning.

Dubbleringen av råvattenledningen etapp 1 mellan Ljungbyholm

och Rinkabyholm har färdigställt.

Under hösten återupptogs VA-saneringsarbeterna i Kalmarsundsparken

och i delar av Lindsdal. I norra Kalmar har omfattande

dikesrensningar genomförts.

Bolaget har förvärvat KLS reningsverk sedan Kalmar Kommunbolag

tillstyrkte i juni verkställigheten av avtalet mellan KVAB

och KLS Slakteri.

Resultatredovisning och analys

Bolagets omsättning uppgår till 113,1 mkr vilket är 15,6 mkr

bättre än budget. Den förbättrade omsättningen beror främst

på ökade VA-anslutningsavgifter. Vid avyttring av Renhållningstillgångar

och försäljning av en avfallskvarn uppstod en

realisationsvinst på 6,1 mkr.

Bolagets underhållskostnader för VA-ledningar uppgår till 23,6

mkr mot budget 19,5 mkr.

Elkostnaderna för 2006 är 2,9 mkr högre än planerat beroende

på höga elpriser.

Resultatet i bolaget uppgår till 6,6 mkr inkl realisationsvinsten.

Under året har KVAB investerat för 39,8 mkr. Bland de större

investeringar kan följande nämnas: Dubblerings av råvattenledning,

köp av KLS-reningsverk, VA-försörjning av IKEAområdet,

slamförtjockare vid reningsverket, VA-ledningar till

Hossmo-Åviken.

Framtiden

VA-verksamheten står inför stora utmaningar framöver. Den

kraftiga VA-ledningsutbyggnaden under 70 och 80 talet behöver

renoveras och förbättras. De kraftiga regnen under 2003

och 2004 orsakade att många fastighetsägare fick sina källare

översvämmade. Kraftiga åtgärder måste genomföras, främst på

omhändertagandet av dagvatten. Bolaget skall också kunna VAförsörja

nya områden i samband med nyexploateringar exempelvis

Kina-etableringen, Ikea-området, ny fotbollsarena m.m.

Biogasverksamheten har haft långt framskridna planer av ett

samarbete med ett energibolag. Samarbetsplanerna upphörde

och Biogasverksamheten står inför ett vägval. En projektgrupp

har bildats med syfte att undersöka förutsättningarna för biogasdrift

av 22 kollektivbussar. För att klara denna satsning krävs

omfattande investeringar.

58 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Verksamhetsberättelser från koncernens hel- och delägda bolag

Resultaträkning 2004 2005 2006

Summa intäkter 176,3 190,9 121,0

Rörelsekostnader -152,0 -177,5 -92,8

Avskrivningar -26,8 -19,6 -16,8

Rörelseresultat -2,5 -6,2 11,4

Finansposter -7,1 -6,4 -4,8

Bokslutsdispositioner 9,9 13,1 6,3

Skattekostnad -0,1 -0,3 -0,1

Årets resultat 0,2 0,2 12,8

Balansräkning 2004 2005 2006

Tillgångar

Materiella anläggningstillgångar 240,9 259,2 252,0

Finansiella anläggningstillgångar 1,3 1,3 0

Omsättningstillgångar 55,6 41,5 25,4

Summa tillgångar 297,8 302,0 277,4

Eget kapital och skulder

Eget kapital 19,7 19,7 10,6

Obeskattade reserver 59,7 46,6 46,6

Avsättningar 20,9 35,0 1,9

Långfristiga skulder 160,0 135,0 186,9

Kortfristiga skulder 37,5 65,7 31,4

Summa eget kapital,

avsättningar och skulder 297,8 302,0 277,4

Medelantal anställda, styrelsens sammansättning, sjukfrånvaro,

löner, andra ersättningar och sociala avgifter.

Medelantal anställda

med fördelning på kvinnor och män Kvinnor Män

Styrelseledamöter 1 9

Andra ledande befattningshavare (tex. VD) 0 5

Övriga anställda 10 43

Totalt 11 57

Löner och ersättningar uppgår till (Tkr) 2004 2005 2006

Styrelsen och verkställande direktören 825 863 924

därav lön VD 586 606 665

Övriga anställda 28 789 30 298 18 596

Nyckeltal 2004 2005 2006

Producerad mängd dricksvatten, m3 6 195 000 6 174 000 6 076 061

Inkommande mängd avloppsvatten,

Tegelviken, m3 6 983 913 6 597 405 7 097 148

Vattenförsäljning 5 180 000 5 013 000 4 874 000

Nettoomsättning, tkr 174 840 184 285 113 094

Investeringsvolym, tkr 24 929 37 871 39 758

Soliditet 21,0 % 17,6 % 15,3 %

Avkastning på eget kapital negativ negativ 15,5%

Avkastning på totalt kapital negativ negativ 4,2%

Medelantal anställda 103 102 58

Totala löner och ersättningar 29 614 31 161 19 520

Sociala avgifter enligt lag och avtal 9 774 10 167 6481

Pensionskostnader 5 082 1 966 3084

Totala löner, ersättningar, sociala

avgifter och pensionskostnader 44 470 43 294 9565

2004 2005 2006

Total sjukfrånvaro 3,66 % 3,41 % 3,53 %

varav långtidssjukfrånvaro 41,20 % 74,00 % 49,49 %

varav sjukfrånvaro män 4,04 % 3,11 % 3,84 %

varav sjukfrånvaro kvinnor 1,59 % 3,94 % 2,37 %

varav anställda 50 år 3,83 % 2,96 % 4,61 %

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 59


Verksamhetsberättelser från koncernens hel- och delägda bolag

Kalmarsundsregionens Renhållare

Viktiga händelser och ändrade förutsättningar

Under 2005 beslutade respektive kommunfullmäktige i Kalmar,

Mörbylånga, Nybro och Torsås kommun, att tillsammans bilda

ett kommunalförbund på avfallsområdet, Kalmarsundsregionens

Renhållare, KSRR.

Syftet med kommunalförbundet var att utöka den samverkan

och samarbete som kommunerna hade haft på avfallsområdet

genom flera år till en enhet som kunde ta över och klara de nuvarande

och kommande höga kraven inom avfallsområdet.

1 januari 2006 började förbundet att fungera enligt beslutade

övertagandeavtal för respektive kommun. Detta innebar att 62

personer bytte arbetsgivare från respektive kommun till kommunalförbundet

Kalmarsundsregionens Renhållare.

Under 2006 har förbundet inte haft egna mål utan fungerat

som ett administrativt organ för respektive medlemskommuns

avfallssystem.

För Moskogens avfallsdeponi har det kommit en dom från miljödomstolen

i november 2006 vilket banar vägen för en helt ny

verksamhet med spännande nya aktiviteter de kommande åren.

Domen ger KSRR möjlighet att hantera de flesta avfallstyper

vilket är mycket viktigt.

Resultatredovisning och analys

Under 2006 var budgeten upprättad av underlag från respektive

medlemskommun. Det innebär att budgeten var en summering

av fyra delbudgetar och att gemensamma mål och riktlinjer av

betydelse för en god ekonomisk hushållning (Kommunallagen

kap 8 § 5) saknades. Sådana kommer att ingå i den avfallsplan

2008–2012 som beslutas under 2007.

Framtiden

Under 2007 kommer arbetet att fortsätta med att revidera och

ta fram nya rutiner och policies för verksamheten. Extra resurser

kommer att avsättas för detta prioriterade arbete.

För den nya styrelsen är den viktigaste frågan KSRRs avfallsplan

2008-2012. Denna bygger vidare på statusrapporten 2007 som

beskriver de nuvarande avfallssystemen i de fyra medlemskommunerna.

Avfallsplanen är det dokument som kommer att styra

inte bara vilken service som KSRR ska ge till kunderna utan

också hur KSRR internt ska fungera.

Även om KSRR är större än varje enskild medlemskommun är

vi kanske inte tillräckligt stora för att klara kommande investeringar

och lösningar på avfallsområdet. Därför har förbundsledningen

startat ett samarbete med kringliggande kommuner

för att finna strategiska gemensamma lösningar för större ekonomiska

investeringar.

Årets totala resultat, +3 306 tkr, är högre än det budgeterade,

+624 tkr.

Budgetavvikelserna är främst

• Intäkter för gemensam insamling (grundavgift/sophantering)

+5,0 mkr

• Intäkter av skrot +1,5 mkr

• Övriga intäkter (markhyra, tillfällig uthyrning av personal,

lönebidrag) +1,5 mkr

• Förbränningsskatt med tillhörande transporter -3,8 mkr

Under året har investeringar gjorts för drygt 10 mkr, förutom

övertagande från medlemskommunerna, fördelat på

• Planskild korsning vid Moskogen 5,3 mkr

• Fordon 3,6 mkr

• Asfaltering vid Moskogen 1,1 mkr

• Kontorsutrustning 0,2 mkr

• ÅVC Torsås 0,1 mkr

60 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Verksamhetsberättelser från koncernens hel- och delägda bolag

Resultaträkning 2004 2005 2006

Summa intäkter - - 103,9

Rörelsekostnader - - -92,1

Avskrivningar - - -6,6

Rörelseresultat - - 5,2

Finansposter - - -1,9

Bokslutsdispositioner - - -

Skattekostnad - - -

Årets resultat - - 3,3

Medelantal anställda, styrelsens sammansättning, sjukfrånvaro,

löner, andra ersättningar och sociala avgifter.

Balansräkning 2004 2005 2006

Tillgångar

Materiella anläggningstillgångar - - 49,5

Finansiella anläggningstillgångar - - 1,2

Omsättningstillgångar - - 30,1

Summa tillgångar - - 80,8

Eget kapital och skulder

Eget kapital - - 18,6

Obeskattade reserver - - -

Avsättningar - - 2,0

Långfristiga skulder - - 10,4

Kortfristiga skulder - - 49,8

Summa eget kapital,

avsättningar och skulder - - 80,8

Medelantal anställda

med fördelning på kvinnor och män Kvinnor Män

Nyckeltal 2004 2005 2006

Styrelseledamöter 1 4

Andra ledande befattningshavare (tex. VD) 0 1

Övriga anställda 5 54

Totalt 6 59

Löner och ersättningar uppgår till (Tkr) 2004 2005 2006

Styrelsen och förbundschefen - - 717

därav lön förbundschef - - 522

Övriga anställda - - 18 040

Totala löner och ersättningar - - 18 757

Sociala avgifter enligt lag och avtal - - 6 322

Pensionskostnader - - 1 527

Totala löner, ersättningar, sociala

avgifter och pensionskostnader - - 26 606

2004 2005 2006

Total sjukfrånvaro 4,74%

varav långtidssjukfrånvaro 49,2%

varav sjukfrånvaro män 4,6%

varav sjukfrånvaro kvinnor


Kalmar Slott AB

Verksamhetsberättelser från koncernens hel- och delägda bolag

Viktiga händelser och ändrade förutsättningar

Verksamheten vid Kalmar Slott AB har under våren och sommaren

fortskridit efter en utvecklingsplan som antogs av slottsstyrelsen

i december 2004. Nyckelbegrepp i detta är fler aktiviteter,

bredare utbud, högre nyttjandegrad, fler samarbetspartners,

fler besökare och ekonomisk hållbarhet. De egenproducerade

bröllops- och trädgårdsmässorna har arrangerats för andra året

i rad. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt familjer, barn och

ungdom med riktade aktiviteter. Under högsäsong erbjöds

bl.a. prinsessguidningar, historieverkstad och barnpjäsen Ronja

Rövardotter. En annan specialsatsning för barnfamiljer var den

nya kunskaps- och upplevelsevandringen ”Hemligheter”. Denna

omarbetades och anpassades för skolbarn i åk 4–6 och erbjöds

skolorna i Kalmar som halvdagsprogram under oktober månad

med mycket gott resultat. Ett spännande samarbetsprojekt med

Jenny Nyströmskolan resulterade i att schemalagda slottsguidningar

kompletterades med dramatiserade spelscener framförda

av skolans förstaårselever på drama- och dansprogrammen.

Sommarutställningen ”Slottsfjärdens hemligheter” hade en tydlig

lokal/regional prägel och samlade många sponsorer. Stödjande

samarbetspartners var Kalmar Energi, Kalmarhem, Kalmar

Hamn och Stufveri, Statens Fastighetsverk, Kalmar Lantmän,

Kalmar Läns Museum, Kultur- och fritidsförvaltningen, Juristfirman

Öfver AB, Östra Småland och Big Printing AB.

Resultatredovisning och analys

Årets turistsäsong uppvisade en tydlig försvagning på grund

av en ihållande värmebölja juli vilket medförde ett allvarligt

intäktsbortfall gentemot budget. Samma iakttagelse har även

gjorts av många andra liknande aktörer i regionen. Besöksantalet

uppgick vid årets slut till 82 907 personer, vilket innebär en

reducering med 14 057 (=14,5 %) jämfört med föregående år.

Entréintäkterna minskade med 452 746. Under hösten hämtades

en del av publikbortfallet in genom en starkare efterfrågan

på Gästabud än prognostiserat. Julmässan blev traditionsenligt

en publik framgång och lockade omkring 15 000 besökare.

Elektriciteten har blivit 40 % dyrare, vilket inneburit en kostnadsökning

på ca 100 tkr. Reparation och underhåll har fördyrats

med ca 50 tkr och förbrukningsinventarier med ca 150 tkr.

Prognos och framtid

För att slottet ska kunna vara ett effektivt verktyg som stärker

kommunens attraktionskraft och för att slottet skall kunna vara

Kalmarborna till upplevelse och glädje, så måste planeringsförutsättningarna

förbättras. Det är inte rimligt att en verksamhet

som är så beroende av vädret och av turisttätheten i regionen

riskerar att drabbas svåra ekonomiska följder efter en svag turistsäsong.

För att klara långsiktighet och kvalitet är det också

nödvändigt att sommarutställningarnas ekonomiska förutsättningar

är säkrade minst ett år i förväg.

Ambitionen att förlänga säsongen och på så sätt förstärka den

turistbaserade ekonomin är inte så effektiv eftersom aktiviteterna

under för- och eftersäsong har en långt blygsammare vinstmarginal

än högsäsongen, varför säsongförlängningen i första

hand motiveras av kulturpolitiska skäl.

Det bredare utbudet och flexiblare lokalutnyttjandet i slottet,

liksom den osäkra ekonomiska villkoren, påverkar såväl den

fysiska som psykosociala arbetsmiljön negativt. Här krävs en

märkbar förstärkning från ägarens sida.

Det är också nödvändigt att nu påbörja ett effektivt tillgänglighetsarbete

om vi ska hinna färdigt till 2010. 2005 prövades

tillfälligt en hiss mellan Borgstugan och Sturesalen. Det är dags

att permanenta denna och även tillgängliggöra Gröna salen och

därmed slottets Paradvåning.

Ett annat potentiellt verksamhetshot inför kommande år är

den aviserade åtstramningen inom arbetsmarknadspolitiken.

Slottsbolaget har sedan starten varit beroende av kostnadsfri arbetskraft

som stationerats på slottet inom ramen för olika slags

arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Upphör denna möjlighet står

vi inför riktigt allvarliga problem.

Årets resultat visar ett överskott 119 tkr. En mycket hög kostnadsmedvetenhet,

stora nedskärningar av de rörliga kostnaderna

samt stärkt efterfrågan på konferenser och gästabud har

bidragit till det goda resultatet.

Personalredovisning

I slottsförvaltningen fanns under året 4,5 fasta heltidstjänster.

Under kortare och längre tid har dessutom olika anställda med

lönebidrag kunnat erbjudas plats. Den säsongsanställda personalen

har som vanligt kompletterats med några nya efterhand

som tidigare medarbetare lämnat verksamheten.

62 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Verksamhetsberättelser från koncernens hel- och delägda bolag

Resultaträkning 2004 2005 2006

Summa intäkter 7,8 9,6 8,9

Rörelsekostnader -7,4 -8,6 -8,1

Avskrivningar -0,9 -0,8 -0,7

Rörelseresultat -0,5 0,2 0,1

Finansposter - - -

Bokslutsdispositioner - - -

Skattekostnad - - -

Årets resultat -0,5 0,2 0,1

Medelantal anställda, styrelsens sammansättning, sjukfrånvaro,

löner, andra ersättningar och sociala avgifter.

Balansräkning 2004 2005 2006

Tillgångar

Materiella anläggningstillgångar 2,6 1,8 1,1

Finansiella anläggningstillgångar - - -

Omsättningstillgångar 2,1 3,1 4,2

Summa tillgångar 4,7 4,9 5,3

Eget kapital och skulder

Eget kapital 3,3 3,5 3,7

Obeskattade reserver - - -

Avsättningar 0,4 0,4 0,5

Långfristiga skulder - - -

Kortfristiga skulder 1,0 1,0 1,1

Summa eget kapital,

avsättningar och skulder 4,7 4,9 5,3

Medelantal anställda

med fördelning på kvinnor och män Kvinnor Män

Styrelseledamöter 3 4

Andra ledande befattningshavare (tex. VD) 1

Övriga anställda 6 1

Totalt 9 6

Nyckeltal 2004 2005 2006

Nettoomsättning (tkr) 7 360 8 376 7857

Rörelseresultat (tkr) -506 230 85

Resultat e finansiella poster (tkr) -509 239 119

Balansomslutning (tkr) 4 738 4 919 5331

Soliditet 70,3 % 72,2 % 68,9 %

Antal anställda 8 8 8

Löner och ersättningar uppgår till (Tkr) 2004 2005 2006

Styrelsen och verkställande direktören 564 554 580

därav lön VD 456 487 497

Övriga anställda 2 052 2 114 1 890

Totala löner och ersättningar 2 616 2 668 2 470

Sociala avgifter enligt lag och avtal 895 904 791

Pensionskostnader 148 5 173

Totala löner, ersättningar, sociala

avgifter och pensionskostnader 3 659 3 577 3 434

2004 2005 2006

Sjukfrånvaro < 10 < 10 < 10

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 63


Verksamhetsberättelser från koncernens hel- och delägda bolag

Destination Kalmar AB, koncern

Viktiga händelser och ändrade förutsättningar

Under 2006 har vi ökat antalet samarbetspartners med tio. Hela

41 företag/organisationer är idag knutna till vår verksamhet.

Deras medverkan möjliggör en ökad satsning för att utveckla

olika näringar, både ekonomiskt men också med engagemang

och genom samordning.

Kalmar Stadsfest som genomfördes under tre dagar i augusti,

var gratis för besökarna. Stadsfesten bjöd på mycket musik av

både lokala, nationella och internationella artister för olika målgrupper.

Totalt antal besökare var mer än 75 000. Tillsammans

med Larmtorgets krögarförening arrangerades musikunderhållning

på Larmtorget med tretton spelningar på tisdagar och

torsdagar. Spelningarna, som är gratis för besökarna, lockade i

genomsnitt 1 500 vid varje spelning. Vi har varit med som samarbetspartners

i många evenemang, framför allt de som generar

övernattningar för regionen. Det är bl a Lernia Masters i Golf,

Triathlon-tävling, Victoriadagen och Baltic Race.

Tidningen Upplev Kalmar har under året tagits fram av Destination

Kalmar tillsammans med Kalmar kommuns näringslivsenhet,

informationsenhet, Kalmar Science Park AB, Kalmarhem

AB, Högskolan i Kalmar, Kalmar Energi och Kifab och getts ut

i tre nummer med stor spridning i en upplaga om 20 000 exemplar.

Tidningen förmedlar genom artiklar och nyheter ökad

kunskap om Kalmar.

I maj slutade Patrick Holmberg som efterträddes av Åke Andersson

som tf VD.

Kalmarturism AB har den operativa funktionen mot besöksnäringen.

Här bedrivs en omfattande service och bearbetning mot

konsument och reseindustri. Bolaget ansvarar för helårsöppen

turistbyråverksamhet, stuguthyrning, rumsförmedling, konferensservice

mm. Bolaget driver också Kalmar Gästhamn.

Resultatredovisning och analys

Moderbolaget redovisar ett överskott på 302 tkr. En anledning

till detta är att personlastyrkan minskat under året. Dotterbolaget

Kalmarturism AB visar, efter bokslutsdispositioner, en

vinst på 101 tkr, vilket är 82 tkr bättre än budgeterat. Ökade

intäkter på butiksförsäljning och logiförmedling och minskade

lönekostnader samt lägre kostnader för trycksaksproduktion är

avvikelsen. Dotterbolaget Salvestaden i Kalmar AB redovisar en

förlust om drygt 2 386 tkr. Största orsaken till detta är att antalet

besökare på anläggningen minskade med ca en tredjedel

jämfört med budgeterat antal. De minskade intäkterna kunde

inte heller matchas med minskade driftskostnader.

Framtiden

De tydligt satta målen att vi skall vara 70 000 invånare 2014

och att besöksnäringens omsättning skall öka med 25 % 2005–

2009, är viktiga faktorer för näringslivets delaktighet. Satsningen

på att utveckla Kalmar som varumärke och attraktiv stad

fortsätter. Ett starkt varumärke ger Kalmar bättre långsiktiga

förutsättningar att hävda sig i den alltmer hårda konkurrensen

med andra destinationer. Besöksnäringen i Kalmar skapar betydande

antal arbetstillfällen och en omsättning som överstiger

600 miljoner. Tillsammans med Kalmarsalen och kultur- och

fritidsförvaltningen har vi projektanställt två personer, som

besöker företag och organisationer för att förmå dem att förlägga

möten till Kalmar. En stor fråga för Kalmarturism AB är

utveckling av IT-kommunikation. För att möta utvecklingen

arbetar företaget för implementering av ett nytt affärssystem för

bokning och kommunikation.

För Salvestaden i Kalmar AB pågår en process där verksamheten

kan övertas av och drivas av annan huvudman än nuvarande.

Salvestaden i Kalmar AB hade öppet för allmänheten från slutet

av juni till mitten av augusti. Besökantalet under denna säsong

var drygt 14 000, vilket är en väsentlig nedgång mot föregående

år med ca 9 000 personer. Under året har även skolverksamhet,

gästabud och företagsarrangemang bedrivits. Alla verksamheter

har varit mycket uppskattade, vilket framgår bland annat av genomförda

enkäter. Rent ekonomisk blev 2006 ett mycket dåligt

år. Resultatet i augusti visade att eget kapital var förbrukat och

en kontrollbalansräkning upprättades under hösten och första

kontrollstämma avhölls 2006-12-18. En enhällig styrelse beslutade

i augusti föreslå att verksamheten i nuvarande form förnyas.

Styrelsen rekommenderade därför ägarna att söka intressent

för arrende eller övertagande av verksamheten i och kring

den medeltida staden. Under senhösten fick en arbetsgrupp i

uppdrag av kommunstyrelsens arbetsutskott att förbereda för

en försäljning eller uthyrning av verksamheten. Ägarna, med

Kalmar kommun i spetsen, beräknar att återställa aktiekapitalet

senast i april 2007.

64 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Verksamhetsberättelser från koncernens hel- och delägda bolag

Resultaträkning 2004 2005 2006

Summa intäkter 21,1 21,0 20,4

Rörelsekostnader -20,9 -22,3 -20,8

Avskrivningar -0,5 -0,8 -1,2

Rörelseresultat -0,3 -2,1 -1,6

Finansposter - -0,2 -0,3

Bokslutsdispositioner - - -

Skattekostnad - - -

Minoritetens andel av årets resultat 0,1 0,7 1,1

Årets resultat -0,2 -1,6 -0,8

Medelantal anställda, styrelsens sammansättning, sjukfrånvaro,

löner, andra ersättningar och sociala avgifter.

Medelantal anställda

med fördelning på kvinnor och män Kvinnor Män

Styrelseledamöter 3 8

Andra ledande befattningshavare (tex. VD) 1

Övriga anställda 1 1

4 10

Balansräkning 2004 2005 2006

Tillgångar

Materiella anläggningstillgångar 7,8 11,2 13,0

Finansiella anläggningstillgångar - - -

Omsättningstillgångar 9,6 5,1 5,8

Summa tillgångar 17,4 16,3 18,8

Eget kapital och skulder

Eget kapital 2,8 1,6 0,0

Minoritetsintresse 0,8 0,4 0,3

Obeskattade reserver - - -

Avsättningar - - -

Långfristiga skulder 8,5 8,5 14,9

Kortfristiga skulder 5,3 5,8 3,6

Summa eget kapital,

avsättningar och skulder 17,4 16,3 18,8

Nyckeltal 2004 2005 2006

Nettoomsättning (tkr) 21 948 19 922 19 374

Rörelseresultat (tkr) -347 -2 093 -1 578

Resultat e finansiella poster (tkr) -314 -2 335 -1 919

Balansomslutning (tkr) 19 919 16 296 18 823

Soliditet 26,0% 9,7% 0%

Medelantal anställda 15 15 13

koncern

Löner och ersättningar uppgår till (Tkr) 2004 2005 2006

Styrelsen och verkställande direktören 1 314 1 364 1536

därav lön VD 606 640 679

Övriga anställda 2 962 3 757 3961

Totala löner och ersättningar 4 276 5 121 5 497

Sociala avgifter enligt lag och avtal 1 445 1 821 1931

Pensionskostnader 422 491 542

Totala löner, ersättningar, sociala

avgifter och pensionskostnader 6 143 7 433 7 970

2004 2005 2006

Total sjukfrånvaro 0,7 % 1,50 %

varav långtidssjukfrånvaro inga inga

varav sjukfrånvaro män < 10 < 10

varav sjukfrånvaro kvinnor < 10 < 10

varav anställda 50 år < 10 < 10

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 65


Verksamhetsberättelser från koncernens hel- och delägda bolag

Kalmar Energi Holding AB, koncern

Viktiga händelser och ändrade förutsättningar

Fr.o.m. 1 april övertog Kalmar Energi Värme AB energicentralen

på Kährs anläggning i Nybro. Anläggningen har tidigare

arrenderats från E.ON. Detta innebär att en arrendeavgift har

ersatts av avskrivningar och räntekostnader för anläggningen.

Resultatredovisning och analys

Det ekonomiska resultatet före dispositioner och skatter uppgick

för helåret till 59 (70) mkr. Resultatet hamnar en bit under

vår planering vilket i första hand beror på den kyliga inledningen

på året. Under januari till mars räckte inte biobränsleproduktionen

till utan mer el och olja förbrukades vilket påverkade

bränslekostnaden negativt. Den negativa resultatpåverkan

dämpades dock något av en höjning av priset ut till kund pga

det ökade effektuttag. Under året har även elpriserna rört sig

kraftigt och nådde sin högsta nivå under augusti månad och sin

lägsta i december. Den stora prisuppgången under sommaren

pressade ner marginalerna på elförsäljning med ett försämrat

resultat som följd.

Marknadspriserna på el har i ett historiskt perspektiv varit ovanligt

rörliga under 2006. Från juni till augusti fördubblades priset

från 40 öre till 80 öre. Priset föll sedan tillbaka rejält och

genomsnittet för året blev 45 öre/KWh. Fjärrvärmepriset i Kalmar

höjdes fr.o.m. 1 januari 2007 med 5,7 procent. Konkurrenskraften

är dock fortsatt god och det finns ett stort intresse

för fjärrvärme och nyförsäljningen går bra. Under året anslöt vi

i Kalmar 100 nya fastigheter till fjärrvärmenätet med ett värmebehov

motsvarande 10 (20) GWh mätt som helårsvolym.

Utfall och framtid

Resultatet på 60 mkr träffar den prognos som lämnades i samband

med delårsrapporten i augusti.

Levererade volymer

Under året har Kalmar Energi Försäljning levererat 614 (648)

GWh, miljoner kilowattimmar, el vilket är drygt 5 procent mindre

än under samma period i fjol. Värmevolymerna påverkades

av en kall inledning och ett varmt avslut vilket sammantaget

innebar att leveranserna blev oförändrade från året innan. De

höga elpriserna dämpade även volymerna överförd el på nätet

som hamnade något under både föregående år och budget.

Elproduktionen med vind och biobränsle sjönk något till 20

(22) GWh.

Investeringar

Under året förvärvades energicentralen i Nybro för 134 mkr.

Totalt investerades 167 mkr i värmeverksamheten varav närmare

20 mkr för att bygga ut distributionsnätet.

Inom elnätsrörelsen satsades 16 mkr på en ombyggnad av

ställverket vid huvudstation 1 på Lindölundsgatan. Totalt investerades

27 mkr på elnätet. Bland nyinvesteringarna märks

närmare 3 mkr för mätinsamling till våra större kunder och

närmare 4 mkr i nyinvesteringar på distributionsnätet.

Kraftvärme Kalmar

Den 10 oktober lämnades en miljötillståndsansökan in till länsstyrelsen

i Kalmar. Ansökan gäller ett biobränsleeldat kraftvärmeverk

med Moskogen som första hands val för placering. Om

miljötillstånd och bygglov lämnas under sommaren kan byggnation

vara igång under den senare delen av hösten innevarande år.

Byggnationstiden är bedömd till två år och produktionsanläggningen

skulle om allt följer plan kunna startas i slutet av 2009.

Elnät följde mer än väl planeringen och överträffade budget för

året. Värmerörelsen redovisar ett betydligt lägre resultat än föregående

år som en följd av att vi i större omfattning än planerat

tvingats använda dyrare bränslen. Andelen värme producerad

med biobränsle och värmepump sjönk något jämfört med föregående

år och hamnade på 92 (93) procent.

Stora variationer på elpriser pressande marginaler och innebar

att vi inte kom att nå upp till planeringsnivå på elhandel.

66 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Verksamhetsberättelser från koncernens hel- och delägda bolag

Resultaträkning 2004 2005 2006

Summa intäkter 564,4 586,4 646,9

Rörelsekostnader -461,6 -481,6 -547,5

Avskrivningar -28,1 -27,7 -34,8

Rörelseresultat 74,7 77,1 64,6

Finansposter -1,4 -1,4 -4,3

Bokslutsdispositioner - - -

Skattekostnad -20,7 -22,2 -17,1

Minoritetens andel av årets resultat -3,3 -3,9 -0,5

Årets resultat 49,3 49,6 42,7

Medelantal anställda, styrelsens sammansättning, sjukfrånvaro,

löner, andra ersättningar och sociala avgifter.

Balansräkning 2004 2005 2006

Tillgångar

Immateriella anläggningstillgångar 1,6 1,5 31,4

Materiella anläggningstillgångar 272,7 285,7 416,1

Finansiella anläggningstillgångar - - -

Omsättningstillgångar 242,0 228,5 227,5

Summa tillgångar 516,3 515,7 675,0

Eget kapital och skulder

Eget kapital 219,1 246,6 259,3

Minoritetsintresse 14,7 14,6 11,1

Obeskattade reserver - - -

Avsättningar 67,3 72,2 85,8

Långfristiga skulder 31,3 29,7 154,3

Kortfristiga skulder 183,9 152,6 164,5

Summa eget kapital,

avsättningar och skulder 516,3 515,7 675,0

Medelantal anställda

med fördelning på kvinnor och män Kvinnor Män

Styrelseledamöter 2 16

Andra ledande befattningshavare (tex. VD) 5 7

Övriga anställda 17 80

Totalt 24 103

Löner och ersättningar uppgår till (Tkr) 2004 2005 2006

Styrelsen och verkställande direktören 1 170 1 199 1 493

Övriga anställda 34 378 34 659 35 356

Nyckeltal 2004 2005 2006

Nettoomsättning, mkr 559 580 636

Rörelseresultat, mkr 74,7 77,1 64,6

Rörelsemarginal, % 13 13 10

Resultat e finansiella poster, mkr 73,3 75,7 60,2

Balansomslutning, mkr 516 516 675

Avkastning på sysselsatt kapital, % 25 25 17

Soliditet, % 42 48 38

Investeringar, mkr 30 40 195

Kassaflöde 72 65 -95

Medelantal anställda, st 109 109 107

Totala löner och ersättningar 35 548 35 858 36 849

Sociala avgifter enligt lag och avtal 13 220 13 385 13 334

Pensionskostnader 3 326 3 714 3 353

Totala löner, ersättningar, sociala

avgifter och pensionskostnader 52 094 52 957 53 536

2004 2005 2006

Total sjukfrånvaro 3,0 % 3,0 % 3 %

varav långtidssjukfrånvaro 61,0 % 69,0 % 47 %

varav sjukfrånvaro män 3,0 % 3,0 % 3 %

varav sjukfrånvaro kvinnor 4,0 % 5,0 % 5 %

varav anställda 50 år 6,0 % 4,0 % 4 %

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 67


Verksamhetsberättelser från koncernens hel- och delägda bolag

Kalmarsunds Gymnasieförbund

Viktiga händelser och ändrade förutsättningar

Under 2006 har mycket arbete skett både centralt och lokalt

för att möta de förändringar som beslutet att reformera gymnasieskolan

fr.o.m. hösten 2007 har medfört. Strax efter det att

den nya regeringen tillträtt kom beskedet att reformeringen av

gymnasieskolan avbryts i sin helhet. Till stora delar är nedlagt

arbete bortkastat medan några delar kan användas och där fortgår

arbetet även år 2007. Den största påverkan på förbundets

ekonomi är tillströmningen av elever. Vi kunde under 2006 se

att vi ökar ett positivt inflöde av elever till förbundet i förhållande

till friskolor och samverkansregion sydost, vilket medför

en ökad budgetram. Man kan också säga att det är ett tecken på

att vår verksamhet håller hög kvalitet.

Resultatredovisning och analys

Årets resultat uppgår till 18,7 mkr. Jämfört med budget avviker

resultatet med

17,2 mkr. Avvikelsen beror till större delen på överskott av

eleversättning från och till andra kommuner (5,7 mkr). Fr o m

2006 tillämpar Gymnasieförbundet resultatutjämningsfonder,

detta har bidragit till att enheterna redovisar ett överskott på 6

mkr. Pensionsskulden har minskat 2006 och minskningen tillsammans

med de avsättningar som är gjorda ger ett överskott

på 4,3 mkr. Gymnasieförbundets goda likviditet har genererat

i större ränteintäkter än budgeterat. Finansnettot visar ett överskott

på 0,9 mkr.

Framtiden

Inom det närmaste förväntar vi att regeringen kommer med

nya direktiv för att utreda en ny struktur för gymnasieskolan.

På samma sätt kan förutsättas att regeringen lägger förslag om

en ny skollags- stiftning. Innehållet i ovannämnda kommer

att innebära nya förutsättningar för gymnasieskolan. Fr.o.m.

2010 kommer elevkullarna att minska. Detta ställer krav på

strategiska bedömningar av framförallt personalavveckling och

lokalavveckling. Detta arbete har redan påbörjat och måste intensifieras

under närmast kommande år. Förbundet håller på att

bygga upp en ekonomisk buffert för att möta ökade kostnader

i avvecklingsfasen.

Efter årets resultat har förbundet ett positivt eget kapital på

32,2 mkr. Gymnasieförbundet har därmed också klarat balanskravet.

Under kalenderåret 2006 har gymnasieförbundet betalat eleversättningar

till andra kommuner eller friskolor för i genomsnitt

808 elever (928 elever 2005 inklusive ca 140 elever på Ingelstorp).

Dessa elever studerar i andra kommuner, landsting,

friskolor och på korrespondensgymnasiet i Torsås. Vi kan nu se

att ökningstakten av elever till friskolor minskar.

68 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Verksamhetsberättelser från koncernens hel- och delägda bolag

Resultaträkning 2004 2005 2006

Verksamhetens intäkter 439,7 467,3 533,3

Verksamhetens kostnader -425,5 -446,2 -506,7

Avskrivningar -12,4 -12,3 -8,9

Verksamhetens nettokostnader 1,8 8,8 17,7

Finansposter 0,1 0,3 0,9

Bokslutsdispositioner - - -

Skattekostnad - - -

Årets resultat 1,9 9,1 18,7

Nyckeltal

Antal elever i gymansieutbildning

Kalmarsunds Gymnasieförbund

i förbundets utanför summa

regi förbundet

Balansräkning 2004 2005 2006

Tillgångar

Materiella anläggningstillgångar 29,2 23,1 19,1

Finansiella anläggningstillgångar - - 0,3

Omsättningstillgångar 62,5 85,0 123,1

Summa tillgångar 91,7 108,1 142,4

Eget kapital och skulder

Eget kapital 4,5 13,7 32,2

Obeskattade reserver - -

Avsättningar 9,8 13,9 12,0

Långfristiga skulder - -

Kortfristiga skulder 77,4 80,5 98,2

Summa eget kapital, a

vsättningar och skulder 91,7 108,1 142,4

Läsåret 1999/2000 3 262 399 3 661

Läsåret 2000/2001 3 225 448 3 673

Läsåret 2001/2002 3 326 480 3 806

Läsåret 2002/2003 3 344 591 3 935

Höstterminen 2003 3 324 742 4 066

Höstterminen 2004 3 354 925 4 279

Höstterminen 2005 3586 992 4578

Höstterminen 2006 3935 818* 3935

* Ingelstorpsskolan har övertagits av Kalmarsunds Gymnasieförbund

Påbyggnadsutbildningen i förbundets regi har ca 35 platser

Olika typer av utbildningar som eleverna söker

2003 2004 2005 2006

Treåriga program som ej anordnas

inom förbundet 294 346 366 215

Specialutbildningar 4 5 5 4

Påbyggnadsutbildningar 38 42 8 5

Korrespondansgymnasiet i Torsås 98 89 82 71

Friskolor i Kalmar 480

Friskola 237 360 469 34

Totalt 671 842 930 809

Kostnad per elev inom Kalmarsunds Gymnasieförbund

(exkl. gymnasiesärskolan)

År kr Under- Lokaler Övrigt

visning

och

inventarier

1998 59 400 44 % 28 % 28 %

1999 64 800 42 % 29 % 29 %

2000 68 570 44 % 26 % 30 %

2001 72 632 43 % 25 % 32 %

2002 72 705 46 % 26 % 28 %

2003 79 575 47 % 26 % 27 %

2004 74 915 47 % 24 % 29 %

2005 74 915 47 % 24 % 29 %

2006 75 784 47 % 24 % 29 %

Medelantal anställda, styrelsens sammansättning, sjukfrånvaro,

löner, andra ersättningar och sociala avgifter.

Medelantal anställda

med fördelning på kvinnor och män Kvinnor Män

Styrelseledamöter 3 8

Andra ledande befattningshavare (tex. VD) 1

Övriga anställda 311 237

Totalt 314 246

Löner och ersättningar uppgår till 2004 2005 2006

Styrelsen och förbundsdirektören 1 257 1 249 1 154

därav lön förbundsdirektören 601 605 618

Övriga anställda 151 288 158 875 175 598

Totala löner och ersättningar 152 545 160 124 177 370

Sociala avgifter enligt lag och avtal 62 395 64 559 72 815

Pensionskostnader 82 149 1 053

Totala löner, ersättningar, sociala

avgifter och pensionskostnader 215 022 224 832 251 238

2004 2005 2006

Total sjukfrånvaro 5,07 % 5,85 % 6,00 %

varav långtidssjukfrånvaro 76,86 % 79,91 % 80,40 %

varav sjukfrånvaro män 4,79 % 4,77 % 4,90 %

varav sjukfrånvaro kvinnor 5,28 % 6,62 % 6,90 %

varav anställda 50 år 6,51 % 8,63 % 8,90 %

Kostnadsökningen mellan åren 1998 och 1999 beror på att Stensöskolan tillfördes

Kalamrsunds Gymansieförund 1/1 1999.

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 69


Kalmar Stufveri AB

Verksamhetsberättelser från koncernens hel- och delägda bolag

Viktiga händelser och ändrade förutsättningar

Verksamheten under året har i vanlig ordning omfattat lastning

och lossning av fartyg i Kalmar hamn samt kaj- och magasinshantering

av ankommande och avgående gods. I mindre omfattning

har omlastning av ej sjöburet gods utförts såväl inom

som utanför hamnområdet.

Resultatredovisning och analys

De totala godsmängderna minskade 10% jämfört med föregående

år. Som en följd av stormen Gudrun upphörde sågtimmerimporten

men ersattes 2005 av utskeppningen av stormfällt

timmer. Dessa har dock i stort sett upphört under 2006. Exporten

av sågade trävaror har fortsatt öka och ekonomiskt mer

än väl kompenserat bortfallet. Under inledningen av 2007 är

godsvolymerna ungefär i nivå med förra året.

Framtiden

På kort sikt förväntas traditionellt gods ligga kvar på ungefär

nuvarande nivå.

Aktieägarna har beslutat lägga samman bolagets och hamnförvaltningens

verksamheter med målet att verksamheten

från halvårsskiftet 2007 drivs vidare i ett helt kommunalt

ägt Kalmar Hamn AB.

70 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Verksamhetsberättelser från koncernens hel- och delägda bolag

Resultaträkning 2004 2005 2006

Summa intäkter 15,9 18,4 18,0

Rörelsekostnader -14,2 -16,5 -15,7

Avskrivningar -1,1 -1,1 -1,0

Rörelseresultat 0,6 0,8 1,3

Finansposter 0,1 0,1 0,1

Bokslutsdispositioner -0,2 -0,1 -0,1

Skattekostnad -0,1 -0,2 -0,4

Årets resultat 0,4 0,6 0,9

Balansräkning 2004 2005 2006

Tillgångar

Materiella anläggningstillgångar 3,5 3,6 3,6

Finansiella anläggningstillgångar 0,1 0,1 0,1

Omsättningstillgångar 6,9 9,8 10,3

Summa tillgångar 10,5 13,5 14,0

Eget kapital och skulder

Eget kapital 5,8 6,2 7,2

Obeskattade reserver 2,6 2,7 2,7

Avsättningar - - -

Långfristiga skulder 0,1 0,1 0,1

Kortfristiga skulder 2,0 4,5 4,0

Summa eget kapital,

avsättningar och skulder 10,5 13,5 14,0

Medelantal anställda, styrelsens sammansättning, sjukfrånvaro,

löner, andra ersättningar och sociala avgifter.

Medelantal anställda

med fördelning på kvinnor och män Kvinnor Män

Styrelseledamöter 0 5

Andra ledande befattningshavare (tex. VD) 0 1

Övriga anställda 2 8

Nyckeltal 2004 2005 2006

Antal fartyg 276 287 269

Godsvolymer i ton 468 223 560 527 506 418

Medelantal anställda 14 14 14

Totalt 2 14

Löner och ersättningar uppgår till (Tkr) 2004 2005 2006

Styrelsen och verkställande direktören 676 738 733

därav lön VD ? ?

Övriga anställda 3 602 3 731 4 072

Totala löner och ersättningar 4 278 4 469 4 805

Sociala avgifter enligt lag och avtal 1 570 1 664 1 729

Pensionskostnader 423 420 417

Totala löner, ersättningar, sociala

avgifter och pensionskostnader 6 271 6 553 6 951

2004 2005 2006

Total sjukfrånvaro 8,7 % 5,8 % 0,70 %

varav långtidssjukfrånvaro 83,0 % 84,7 % 0,0 %

varav sjukfrånvaro män < 10 < 10 < 10

varav sjukfrånvaro kvinnor < 10 < 10 < 10

varav anställda 50 år < 10 < 10 < 10

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 71


Kalmar Familjebad KB

Verksamhetsberättelser från koncernens hel- och delägda bolag

Viktiga händelser och ändrade förutsättningar

Under 2006 har verksamheten vid Kalmar Familjebad KB varit föremål

för ett genomgripande förändrings- och utvecklingsarbete.

Våren inleddes med en omfattande marknadsföringskampanj

för Nautilus gym och Kalmar Familjebad i sin helhet, som sedan

följdes upp under hösten. Marknadsföringen bestod av annonser,

flygblad, radioreklam och uppsökande verksamhet på

företag, arbetsplatser och hos föreningar. Ett antal kampanjer

riktade mot pensionärsorganisationer inom Kalmar kommun

genomfördes. Ett flertal större avtal tecknades under året. Insatserna

resulterade i att medlemsantalet på gymmet ökade

kraftigt. På badsidan ökade också antalet kunder och gäster i

betydande omfattning.

Ett omfattande förändringsarbete inom organisation och ansvarsområden

inleddes under våren. Alla anställda deltog i en

verksamhets- och kompetensanalys, som bl a ledde till att en

ny organisation infördes fr o m 15 aug med fem ansvarsområden

med syftet att effektivisera och kvalitetssäkra verksamheten.

Nyckelord för anläggningen togs fram och förankrades

som sedan har genomsyrat det dagliga arbetet: Anläggningen

ska präglas av affärsmässighet och lönsamhet, hög servicegrad

och trevligt bemötande, ordning och reda samt säkerhet. Handlingsplaner

togs fram för verksamhetens utveckling och för anställdas

kompetensutveckling.

Under året har en betydande IT-utveckling skett. Familjebadet

ingår numera i Kalmar kommuns IT-nät med tillgång till kontinuerlig

uppföljning, säkerhet och utveckling. Alla anställda

har numera egen e-postadress. Ett nytt bokningssystem med

uppgradering av entrésystemet installerades strax före årsskiftet.

Familjebadet har under hösten fått nytt telefonistöd med

tillhörighet i Kalmar kommuns växel och Centrex mobila telefoner

med ökad tillgänglighet som följd. Under året har 2 st

nya kontor inretts.

Resultatredovisning

Årets resultat uppgår till – 605,6 tkr. Trots ökade intäkter på

både bad- och gymsidan har ett balanserat resultat ej kunnat

nås, bl a beroende på eftersläpning av kostnader från 2005.

Under året har genomförts investeringar till ett belopp av ca

325 tkr. Häri ingår renovering av tak och hopptorn samt utbyte

av fönster i cafeteria. Härutöver kommer ovannämnda investeringar

i IT-utveckling, nytt bokningssystem samt nytt telefonistöd.

Framtid

Styrelsen och vd har utarbetat målsättningar inför närmaste

framtiden enligt följande:

1 I första hand måste verksamheten ytterligare utvecklas för

att öka intäkterna. En plan måste tas fram för anskaffning av

nya attraktioner och utbyggnad av Nautilus.

2 Fastighet och lokaler är i behov av både underhåll och renovering.

En långsiktig plan måste tas fram med prioriteringar

och förslag till finansiering.

3 Ytterligare genomgång och åtgärder krävs för att reducera

kostnaderna, framför allt vad gäller energifrågorna

4 En plan bör tas fram hur samordningsvinster kan nås i och

med tillhörigheten till koncernbolaget, främst inom administration,

kvalitetssäkring och inköp. Samordningsvinster

bör också nås med en gemensam reception tillsammans med

Sporthallen.

Under 2005 har åtgärder vidtagits avseende dels brister i bolagets

administrativa rutiner, dels brister enligt Arbetsmiljöverkets

påpekanden under 2005.

Sedan hösten ingår Familjebadet i kommunens grupp för ett

handikappolitiskt program. En handlingsplan har tagits fram

och påbörjats.

72 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Verksamhetsberättelser från koncernens hel- och delägda bolag

Resultaträkning 2004 2005 2006

Summa intäkter 13,7 16,6 18,4

Rörelsekostnader -12,5 -15,3 -16,1

Avskrivningar -1,6 -1,6 -1,6

Rörelseresultat -0,4 -0,3 0,7

Finansposter -1,5 -1,3 -1,3

Bokslutsdispositioner - - -

Skattekostnad - - -

Årets resultat -1,9 -1,6 -0,6

Balansräkning 2004 2005 2006

Tillgångar

Materiella anläggningstillgångar 36,9 36,9 36,3

Finansiella anläggningstillgångar - - -

Omsättningstillgångar 2,6 1,9 1,0

Summa tillgångar 39,5 38,8 37,3

Eget kapital och skulder

Eget kapital 3,6 2,1 1,5

Obeskattade reserver - - -

Avsättningar - - -

Långfristiga skulder 33,0 33,0 33,0

Kortfristiga skulder 2,9 3,7 2,8

Summa eget kapital,

avsättningar och skulder 39,5 38,8 37,3

Medelantal anställda, styrelsens sammansättning, sjukfrånvaro,

löner, andra ersättningar och sociala avgifter.

Medelantal anställda

med fördelning på kvinnor och män Kvinnor Män

Styrelseledamöter 3 7

Andra ledande befattningshavare (tex. VD) 1

Övriga anställda 13 8

Totalt 17 15

Nyckeltal 2004 2005 2006

Nettoomsättning (tkr) 7 678 9 238 9 132

Resultat e finansiella poster (tkr) -1 846 -1 598 -606

Balansomslutning (tkr) 39 495 38 625 37 260

Soliditet 9,3 % 5,3 % 3,90 %

Avkastning på totalt kapital 0,9 % neg 1,90 %

Avkastning på eget kapital neg neg neg

Antal anställda 18 23 22

Löner och ersättningar uppgår till 2004 2005 2006

Styrelsen och verkställande direktören 491 439 637

därav lön VD 303 500

Övriga anställda 4 182 4 452 4 730

Totala löner och ersättningar 4 673 4 891 5 367

Sociala avgifter enligt lag och avtal 1 642 1 676 1679

Pensionskostnader 318 298 478

Totala löner, ersättningar, sociala

avgifter och pensionskostnader 6 633 6 865 7 524

2004 2005 2006

Total sjukfrånvaro 6,38 % 8,05 % 6,61 %

varav långtidssjukfrånvaro 46,09 % 49,62 % 52,35 %

varav sjukfrånvaro män 1,08 % 0,99 % 1,22 %

varav sjukfrånvaro kvinnor 10,65 % 13,79 % 9,97 %

varav anställda 50 år < 10 < 10 1,08 %

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 73


Industriparken i Kalmar AB

Verksamhetsberättelser från koncernens hel- och delägda bolag

Viktiga händelser och ändrade förutsättningar

Fastigheterna Elefanten 1, 6 och 7 förvärvades den 1 april 2006

för 14 mkr. Fastigheten Elefanten 7 såldes vidare till Kalmar

kommun för 2 mkr. Fastigheterna Elefanten 1 och 6 slogs samman

till Elefanten 1. Industriparkens uppdrag är att förvalta

och hyra ut fastigheten.

Industriparken i Kalmar AB har 2 st anställda. Övriga tjänster

köps från KIFAB i Kalmar AB

Fastighetens uthyrningsgrad uppgick vid årsskiftet till ca 58%

(tecknade kontrakt). Största hyresgäst var Norba. Ytterligare

åtta hyresgäster var kontrakterade, varav sex flyttat in.

Större investeringar har gjorts för att få en fungerande infrastruktur.

Kostnaderna för delning av el och fjärrvärme, ny infart,

staket samt anpassning av lokaler för ny verksamhet har

uppgått till 7,5 mkr.

Framtiden

På grund av verksamhetens karaktär kommer de första verksamhetsåren

att ge underskott. Därefter beräknas resultatet vända

för att efter tre år ge ett överskott.

74 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Verksamhetsberättelser från koncernens hel- och delägda bolag

Resultaträkning 2004 2005 2006

Summa intäkter 3,6

Rörelsekostnader -6,4

Avskrivningar -0,4

Rörelseresultat -3,2

Finansposter -0,3

Bokslutsdispositioner -

Skattekostnad -

Årets resultat -3,5

Balansräkning 2004 2005 2006

Tillgångar

Materiella anläggningstillgångar - 19,1

Finansiella anläggningstillgångar - -

Omsättningstillgångar 1,4 1,2

Summa tillgångar 1,4 20,3

Eget kapital och skulder

Eget kapital 1,0 -2,6

Obeskattade reserver - -

Avsättningar - -

Långfristiga skulder 0,4 20,0

Kortfristiga skulder - 2,9

Summa eget kapital,

avsättningar och skulder 1,4 20,3

Medelantal anställda, styrelsens sammansättning, sjukfrånvaro,

löner, andra ersättningar och sociala avgifter.

Medelantal anställda

med fördelning på kvinnor och män Kvinnor Män

Nyckeltal 2004 2005 2006

Styrelseledamöter 2 3

Andra ledande befattningshavare (tex. VD) 1 1

Övriga anställda 0 0

Totalt 3 4

Löner och ersättningar uppgår till (Tkr) 2004 2005 2006

Styrelsen och verkställande direktören 0 13 606

därav lön VD 0 0 534

Övriga anställda 0 0 175

Totala löner och ersättningar 0 13 781

Sociala avgifter enligt lag och avtal 0 0 260

Pensionskostnader 0 0 208

Totala löner, ersättningar, sociala

avgifter och pensionskostnader 0 0 1 250

2004 2005 2006

Total sjukfrånvaro

< 10 anställda < 10 anställda < 10 anställda

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 75


Kalmar Science Park

Verksamhetsberättelser från koncernens hel- och delägda bolag

Viktiga händelser och ändrade förutsättningar

2006 blev ett ”mellanår” för Kalmar Science Park med något

begränsad verksamhet. Det berodde på osäker finansiering och

byte av verkställande direktör samt att den medarbetare som i

huvudsak initierat och drivit företagsnätverket lämnade bolaget.

På så sätt blev också företagarföreningen något mindre aktiv.

Kalmar Science Park utnyttjade dock tillfället till att förutsättningslöst

ompröva både affärsidé och strategi. Bolaget kommer

under de närmaste åren att fokusera på utveckling av affärsidéer

från i första hand Högskolesektorn. Vårt mål är att det varje år

ska bildas minst 15 nya företag med någon Högskoleanknytning.

För att höja effektiviteten i Kalmars offensiva satsningar

på företagsutveckling ska vi också öka det strategiska samarbetet

med IUC i Kalmar AB.

Men trots ”mellanåret” var Kalmar Science Park en aktiv partner

i ett flertal spännande projekt. Det gäller ett flertal utvecklingsgrupper

och arbetet med varumärket Kalmar. Kalmar Science

Park är delaktig i utgivningen av Magasinet Upplev Kalmar och

nyhetsbrevet Fokuserat Näringsliv. Inkubatorsverksamheten

drevs i nära samarbete med Högskolan i Kalmar, KIFAB och

CA fastigheter. Under 2006 har 21 nya företag startats och fått

hjälp med affärsutveckling. Dessa sysselsätter idag 26 personer.

10 s.k. försprångbrädor har genomförts som en del i respektive

företags utveckling tillsammans med Enter och Connect. Kalmar

Science Park har informerat om sin verksamhet på bl.a.

Högskolan, olika företagsträffar, 2 soppluncher och Rotary

samt deltagit i KARMA, e-dagen och uppdrag-24.

Tre informationsmöten har genomförts för företagen i nätverket

om riskkapital och extern finansiering. Två företag har fått

hjälp med utvecklingsmedel från NUTEK med hjälp av Kalmar

Science Park.Vid slutet av 2006 var 30 företag och organisationer

hyresgäster i teknikparkslokalerna på Varvsholmen. Av

företagen var fyra inkubatorföretag. I lokalerna på

Norra vägen fanns 7 företag med 13 anställda. Fyra av dessa

företag är inkubatorföretag. Det finns även tre inkubatorföretag

i G-huset på Kalmar Nyckel. Företagarföreningen Kalmar Science

Park har dessutom 8 nätverksmedlemmar, vilket innebär

att ett 50-tal företag och organisationer är knutna till verksamheten.

Under året har Göran Borgö lämnat VD posten. Jonathan

Ramsden tillträdde som VD i oktober.

Under december månad flyttade Inkubatorverksamheten in i

nya lokaler på Smålandsgatan 26. Här kommer Inkubatorföretagen

att vara samlade och växa tillsammans. Högskolan i Kalmar

kommer att stödja inkubatorverksamheten och att Kalmar

Science Park driver den.

Kalmar Science Park AB ägdes vid utgången av år 2006 Kalmar

Kommun 93,5%, WM-Data AB 3%, TietoEnator AB 3%.

Medlemsföretagen äger gemensamt 1 aktie (0,5%), via Föreningen

Kalmar Science Park.

Framtiden

Under 2007 kommer samarbetet med IUC att fördjupas ytterligare.

Science Park kommer att delta i det övergripande utvecklingsarbetet

för näringslivsutveckling i Kalmar och samarbeta

med andra inom marknadsföringen av Kalmar och Science

Park. Fokus i verksamheten kommer att vara mot inkubatorverksamheten

tillsammans med Högskolan. Vi kommer också

att kunna satsa på utvecklingsgruppperna, nätverksbyggande

och marknadsföring. Finansieringen av verksamheten är nu stabil

med ett starkt stöd från Kalmar kommunbolag, Högskolan i

Kalmar och från Kalmar kommun. Vi kommer att nyanställa en

person som affärsutvecklare och nätverkssamordnare för verksamheten

och företagen i början av 2007.

76 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Verksamhetsberättelser från koncernens hel- och delägda bolag

Resultaträkning 2004 2005 2006

Summa intäkter 2,0 1,9 0,7

Rörelsekostnader -2,1 -1,7 -0,7

Avskrivningar -0,1 -0,1 -0,1

Rörelseresultat -0,2 0,1 -0,1

Finansposter - - 0,0

Bokslutsdispositioner - - -

Skattekostnad - - -

Årets resultat -0,2 0,1 -0,1

Balansräkning 2004 2005 2006

Tillgångar

Materiella anläggningstillgångar 0,1 0,1 0,0

Finansiella anläggningstillgångar - - -

Omsättningstillgångar 1,0 1,3 1,3

Summa tillgångar 1,1 1,4 1,3

Eget kapital och skulder

Eget kapital 0,8 0,9 0,9

Obeskattade reserver - - -

Avsättningar 0,1 0,2 0,3

Långfristiga skulder - - -

Kortfristiga skulder 0,2 0,3 0,1

Summa eget kapital,

avsättningar och skulder 1,1 1,4 1,3

Medelantal anställda, styrelsens sammansättning, sjukfrånvaro,

löner, andra ersättningar och sociala avgifter.

Medelantal anställda

med fördelning på kvinnor och män Kvinnor Män

Styrelseledamöter 0 9

Andra ledande befattningshavare (tex. VD) 0 0

Övriga anställda 0 2

Nyckeltal 2004 2005 2006

Soliditet 71,5 % 67,2 % 71,6 %

Antal anställda 2 2 2

Totalt 0 11

Löner och ersättningar uppgår till (Tkr) 2004 2005 2006

Styrelsen och verkställande direktören 0 0 0

därav lön VD 0 0 0

Övriga anställda 705 603 172

Totala löner och ersättningar 705 603 172

Sociala avgifter enligt lag och avtal 211 184 61

Pensionskostnader 55 63 113

Totala löner, ersättningar, sociala

avgifter och pensionskostnader 971 850 346

2004 2005 2006

Total sjukfrånvaro

< 10 anställda < 10 anställda < 10 anställda

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 77


Redovisningsprinciper

Kommunen

Inte tillämpade redovisningsprinciper

Redovisningen är anpassad enligt lagen om kommunal redovisning

(1997:614). Kommunen följer även de rekommendationer

som lämnats av Rådet för kommunal redovisning, med några

undantag. Kostnaden, netto 15,49 mkr, för ingånget avtal med

Telia om kommunikationskapacitet (bredband) för det publika

kommunikationsnätet kommer att fördelas under avtalsperioden,

020701 till 070630. Enligt Rådet för kommunal redovisning

(RKR), rekommendation nr 6 ”Redovisning av bidrag till

infrastrukturella investeringar”, är detta bidrag att anse som sådant

och ska påverka resultatet det år utbetalning sker. 2006 års

tidsmässiga andel av kostnaden uppgår till 3 098 tkr.

Kommunen följer inte 2 kap. 8 § som föreskriver en dokumentation

av redovisningssystemet. Målsättningen är att under

2007 ta fram en sådan dokumentation.

Tillämpade redovisningsprinciper

Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade

blandmodellen. Detta innebär att den pension som intjänats

före år 1998 behandlas som en ansvarsförbindelse ”inom linjen”.

Pensionsförmåner som intjänats från och med 1998 redovisas

som kostnad i resultaträkningen och som en avsättning i

balansräkningen. I kostnaden och avsättningen ingår särskild

löneskatt med 24,26 procent.

I enlighet med RKR:s rekommendation nr 4.1 ”Redovisning

av skatteintäkter” har kommunalskatten periodiserats. Detta

innebär att kommunen i bokslutet för 2006 har bokfört den

definitiva slutavräkningen för 2005 och en preliminär slutavräkning

för 2006.

Kapitalkostnaderna består dels av rak avskrivning på anskaffningsvärdet,

dels av internränta med 5 procent på bokfört

värde. Avskrivning påbörjas månaden efter slutförd investering

och beräknas på anskaffningsvärdet. Planenliga avskrivningar

görs enligt Sveriges Kommuner och Landstings rekommendation

och i förekommande fall extra avskrivningar på grund av

extremt slitage.

Semesterlöneskuld och okompenserad övertid för de anställda

har redovisats som en kortfristig skuld. Årets ökning har belastat

resultaträkningen. De intjänade förmånerna har belastats

med lagenliga arbetsgivaravgifter.

Kommunen har per 31 december 2005 klassificerat om anläggningstillgångar

i exploateringsverksamheten i enlighet med

RKR:s rekommendation nr 11 ”Materiella anläggningstillgångar”.

De tomter som producerats för försäljning i exploateringsverksamheten

redovisas som omsättningstillgångar. Beräkning

av anskaffningsvärde och värdering sker i enlighet med Redovisningsrådets

(RR) rekommendation nr 2:02 ”Varulager”. Anskaffningsvärdet

för exploateringstomter och tomträtter tillverkade

till och med 2005 har fastställts schablonmässigt eftersom

underlag saknas och kostnaden för arbetsinsatsen inte bedömts

stå i proportion till informationsvärdet.

Vi har tillämpat RKR:s rekommendation nr 13 ”Redovisning

av leasingavtal”. De leasingavtal som är tecknade före 2003

klassificeras som operationella. I upplysningarna i not ”framtida

årliga förfallobelopp” är beloppen inte nuvärdeberäknade. Vissa

lokaler med särskilda ändamål kan anses som operationella leasingavtal

då kontraktstiden är lång, men vi har inte funnit anledning

att omklassificera dem.

Sammanställd redovisning (koncernen)

Den sammanställda redovisningen upprättas enligt den kommunala

redovisningslagen kapitel 8 och utformas enligt god

redovisningssed. Enligt redovisningslagen ska kommunens

årsredovisning även omfatta sådan kommunal verksamhet som

bedrivs genom andra juridiska personer där kommunen har ett

betydande inflytande. Den sammanställda redovisningen för

koncernen omfattar aktiebolag, kommunalförbund, handelsbolag

och kommanditbolag i vilka kommunen har ett bestämmande

eller betydande inflytande. Med betydande inflytande

avses de fall där kommunens röstandel i bolaget överstiger 20

procent.

Den sammanställda redovisningen för koncernen har upprättats

enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering, vilket

innebär att det av kommunen vid förvärvstillfället förvärvade

egna kapitalet i dotterbolaget har eliminerats. I koncernens eget

kapital ingår därmed, förutom kommunens eget kapital, endast

den del av dotterföretagens eget kapital som intjänats efter förvärvet.

Med proportionell konsolidering menas att endast ägda

andelar av dotterföretagens resultat- och balansräkningar tas

med i den sammanställda redovisningen.

Obeskattade reserver har efter avdrag för uppskjuten skatt hänförts

till eget kapital. Uppskjuten skatt redovisas under avsättningar.

Inom koncernen förekommer omfattande transaktioner mellan

bolagen och kommunen. Alla koncerninterna transaktioner har

eliminerats för att ge en rättvisande bild av koncernens totala

ekonomi.

Enhetliga redovisningsprinciper för kommunen och i koncernen

ingående företag saknas. För de aktiebolag, handelsbolag

och kommanditbolag, som ingår i koncernen, gäller bokföringslagen

och årsredovisningslagen samt bokföringsnämndens

allmänna råd och delar av Redovisningsrådets rekommendationer.

I kommunen gäller kommunal redovisningslag samt

rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning.

Därför kan det skilja i redovisningsprinciperna mellan de

ingående enheterna. Underkoncernen Kalmar kommunbolag

fortsätter under 2007 arbetet med att ta fram gemensamma

grunder för värdering av fastigheter, aktivering av räntor och

eget arbete under byggtiden eller inte m.m.

78 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


RR:s rekommendation nr 12 ”Materiella anläggningstillgångar”

har inte tillämpats fullt ut i koncernen. Kalmarhem AB tillämpar

SABO:s rekommendation om nedskrivning av fastigheter

(050127). I syfte att fastställa ett marknadsvärde på fastighetsportföljen

sker sedan 1999 en individuell värdering av varje

fastighet utifrån ett direktavkastningskrav om 6,5 procent som

stäms av med de bokförda värdena. KIFAB i Kalmar AB gör

en avkastningsvärdering på driftnetto före avskrivningar och finansiella

kostnader. Avkastningsvärderingens procentsats ligger

mellan 7 och 9 procent beroende på typ av fastighet.

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 79


80 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Finansiella rapporter, kommunen

Resultaträkning

Resultaträkning Mkr 2004 2005 2006 Budget Avvikelse

Verksamhetens intäkter not 1 510,0 531,8 592,0

Jämförelsestörande intäkter not 2 4,7 1,5 16,8 15,5 1,3

Verksamhetens kostnader not 3 -2 520,7 -2 661,3 -2 858,6

Avskrivningar not 4 -75,8 -74,9 -80,2 -76,0 -4,2

Verksamhetens nettokostnader -2 081,8 -2 202,9 -2 330,0 -2 316,8 -13,2

Skatteintäkter not 5 1 825,5 1 892,6 1 999,9 1 972,1 27,8

Generella statsbidrag not 5 232,9 326,1 355,6 355,1 0,5

Finansiella intäkter not 6 16,6 17,5 23,5 21,5 2,0

Jämförelsestörande finansiella intäkter not 6 0,0 0,0 15,3 0,0 15,3

Finansiella kostnader not 6 -7,3 -4,9 -8,0 -7,5 -0,5

Jämförelsestörande finansiella kostnader not 6 0,0 0,0 -15,3 0,0 -15,3

KLP (netto) not 7 5,4 6,5 0,0 0,0 0,0

Resultat före extraordinära poster -8,7 34,9 40,9 24,3 16,5

Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Årets resultat* -8,7 34,9 40,9 24,3 16,5

* Avstämning mot kommunallagens krav på ekonomisk balans (KL 8 kap. 4§) ger följande resultat;

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Årets resultat enligt resultaträkningen -12,2 -22,1 25,0 21,3 -8,7 34,9 40,9

avgår: samtliga realisationsvinster -8,9 -11,8 -35,6 -1,3 -2,4 -1,5 -3,3

Synnerliga skäl enl KL 8 kap. 4§

uppskrivning av finansiella placeringar KLP -5,9 -5,4 -6,5

nedskrivning av finansiella placeringar KLP 4,1 3,1 10,5

Justerat resultat -17,0 -30,8 -0,1 14,1 -16,5 26,9 37,6

Ackumulerat resultat -47,8 -47,9 -33,8 -50,3 -23,4 14,2

Enligt balanskravets bestämmelser ska negativt resultat vara återställt senast tre år efter bokslutsåret. Bokslutet 2006 visar ett justerat resultat på 37,6 mkr.

Det samlade resultatet -23,4 mkr, från 2000-2005 års bokslut har nu återställts.

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 81


Finansieringsanalys

Finansiella rapporter, kommunen

2004 2005 2006

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Årets resultat, efter finansnetto -8,7 34,9 40,9

Justering för av- och nedskrivningar 75,8 77,5 80,2

Justering för gjorda avsättningar 2,4 13,3 -3,1

Just. för övr. ej likvid.påverkande poster (reavinst/förlust) -2,4 -1,5 -3,3

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 67,1 124,1 114,7

Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar 9,8 -9,5 -51,7

Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga placeringar -5,4 -6,5 0,0

Ökning (-)/minskning (+) förråd och varulager -0,6 -83,0 -2,2

Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder 19,7 38,0 179,2

Kassaflöde från den löpande verksamheten 90,6 63,1 240,0

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Investering i materiella anläggningstillgångar -74,1 -129,0 -257,9

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 2,9 7,6 29,0

Investering i finansiella anläggningstillgångar 0,0 -0,4 -23,5

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,6 8,6

Nettoinvestering finansiell leasing -3,7 -3,1 -4,5

Kassaflöde från investeringsverksamheten -74,9 -124,2 -248,3

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Avsättning till deponi 0,0 0,0 34,3

Ökning (+)/minskning (-) långfristiga skulder -21,6 -13,4 0,0

Ökning (+)/minskning (-) finansiell leasing 2,5 1,4 2,0

Ökning (-)/minskning (+) långfristiga fordringar 0,0 -3,5 -28,1

Övriga finansiella poster not 8 0,0 82,8 0,0

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -19,1 67,3 8,2

ÅRETS KASSAFLÖDE -3,4 6,2 -0,1

Förändring likvida medel -3,4 6,2 -0,1

Likvida medel vid årets början 4,8 1,3 7,6

Likvida medel vid årets slut 1,3 7,6 7,5

82 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Finansiella rapporter, kommunen

Balansräkning

Kommunen

Balansräkning Mkr 2004 2005 2006

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar 1 346,7 1 315,6 1 515,1

Materiella 1 269,3 1 234,4 1 390,6

mark, byggnader och tekn.anl. not 9 1 171,7 1 129,2 1 285,0

maskiner och inventarier not 10 90,6 97,1 96,0

finansiell leasing not 11 7,0 8,1 9,6

Finansiella 77,4 81,2 124,5

aktier, andelar, bostadsrätter not 12 77,4 81,2 124,5

Omsättningstillgångar 158,6 263,9 317,922

Förråd, lager och exploatering not 13 1,8 84,9 87,1

Kortfristiga fordringar not 14 112,0 121,4 173,3

Kortfristiga placeringar not 15 43,5 50,0 50,0

Kassa o bank not 16 1,3 7,6 7,5

SUMMA TILLGÅNGAR 1 505,3 1 579,5 1 833,0

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital 1 004,8 1 039,7 1 080,6

ingående eget kapital 1 013,5 1 004,8 1 039,7

årets resultat -8,7 34,9 40,9

Avsättningar not 17 47,7 61,0 92,2

Skulder 452,8 478,8 660,2

Långfristiga skulder not 18 60,6 47,2 47,2

Finansiell leasing not 19 7,3 8,7 10,8

Kortfristiga skulder not 20 384,9 422,9 602,2

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 505,3 1 579,5 1 833,0

PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER

STÄLLDA PANTER Inga Inga Inga

BORGENSFÖRBINDELSER OCH ÖVRIGA

ANSVARSFÖRBINDELSER

Borgen och övriga ansvarsförbindelser för

kommunens bolag

Borgensförbindelser för helägda företags lån 2 121,2 2 140,4 2 240,7

Borgensförbindelser för delägda företags lån 146,6 146,7 141,1

Utnyttjade koncernkontokrediter för företag 0,4 51,8

Pensionsåtaganden för helägda företag 3,2 2,7 2,7

Övriga borgens- och ansvarsförbindelser

Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland

skulderna eller avsättningarna (inkl. särskild löneskatt 24,26%) 881,4 902,8 1103,2

Pensionsåtaganden för särskilda visstidsförordnanden 19,5 19,5 19,5

Kommunalt borgens- och förlustansvar avseende egna hem

och småhus med bostadsrätt samt byggnadskreditiv 21,0 19,9 17,8

Operationell leasing, framtida årliga förfallobelopp not 21 18,9 14,5 22,6

Totalt 3 211,8 3 246,9 3 599,4

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 83


Noter

Finansiella rapporter, kommunen

2004 2005 2006 2004 2005 2006

1 Verksamhetens intäkter

Verksamhetens intäkter 868,0 902,4 1031,5

Realisationsvinster exploateringsverksamhet 11,8 6,1 0,0

Interna poster -369,8 -376,7 -439,5

Summa 510,0 531,8 592,0

2 Jämförelsestörande intäkter

Återbetalning av mervärdeskatt

avseende gatuparkering 2,3 0,0 0,0

Realisationsvinster vid avyttring

av anläggningstillgångar 2,4 1,5 3,3

Bidrag från Luftfartsverket,

övertagande av Kalmar Flygplats 13,5

Summa 4,7 1,5 16,8

3 Verksamhetens kostnader

Verksamhetens kostnader -2 924,9 -3 060,2 -3 323,4

Interndebiterade sociala avgifter 67,5 73,3 79,5

Fördelade interna kapitalkostnader 66,7 67,7 69,0

Förändring semesterlöneskuld -1,1 -5,1 -9,8

Pensionsutbetalningar inkl förvaltningsavgifter -34,9 -37,6 -40,1

Särskild löneskatt -19,7 -22,3 -21,0

Förändring pensionsskuld, årets intjänade -0,7 -9,3 -4,6

Pensionsutbetalningar, individuell del -43,4 -44,5 -47,7

Interna poster 369,8 376,7 439,5

Summa -2 520,7 -2 661,3 -2 858,6

4 Avskrivningar

Avskrivningar enligt plan -75,8 -74,9 -80,2

Summa -75,8 -74,9 -80,2

5 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning

Kommunalskatteintäkter

Preliminära skatteintäkter 1 845,3 1 915,0 1 974,0

Slutavräkning föregående år -8,0 -1,9 12,7

Preliminär slutavräkning innevarande år -17,9 -20,6 13,2

Mellankommunal utjämning 0,0 0,0 0,0

Övriga skatteintäkter 6,1 0,0 0,0

S:a kommunalskatteintäkter 1 825,5 1 892,6 1 999,9

Generella statsbidrag och utjämning

Generella statsbidrag 252,2 0,0 0,0

Inkomstutjämningsbidrag/avgift 98,8 379,0 400,0

Kostnadsutjämningsbidrag/avgift -106,8 -99,2 -107,9

Nivåjustering -11,3 0,0 0,0

Regleringsbidrag/avgift -13,5 -1,1

LSS-bidrag/avgift 25,7 31,6

Generellt sysselsättningstöd 34,1 33,0

Avgift mervärdeskatt 0,0 0,0 0,0

S:a generella statsbidrag och utjämning 232,9 326,1 355,6

S:a skatteintäkter och generella statsbidrag 2 058,4 2 218,7 2 355,4

Avräkningsbelopp kr per invånare

Korrigering slutavräkning föregående år -133 -31 209

Preliminär avräkning innevarande år -296 -340 217

6 Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter

Ränta från likvida medel på bankmedel och

placeringar 0,3 0,2 2,2

Utdelning aktier kommunföretag 11,0 12,0 16,0

Ateciperad utdelning från Kalmar kommunbolag,

renhållningskollektivets ansamlade överskott

(jämförelsestörande post) 0,0 0,0 15,3

Borgensavgifter kommunföretag 5,3 5,3 5,3

S:a finansiella intäkter 16,6 17,5 38,8

Finansiella kostnader

Ränta för långfristig upplåning -3,9 -3,4 -1,6

Ränta för utnyttjande av koncernkontokredit -0,8 0,0 -5,0

Ränta på pensionsskuld -1,7 -1,4 -1,2

Övriga finansiella kostnader -0,9 -0,1 -0,2

Bidrag till Kalmarsundsregionens renhållare,

renhållningskollektivets ansamlade överskott

(jämförelsestörande post) 0,0 0,0 -15,3

S:a finansiella kostnader -7,3 -4,9 -23,3

7 KLP (netto)

Finansiella intäkter

Reavinst aktier 0,5 0,6

Reavinst obligationer 0,1 0,0

Utdelning på aktier 0,6 0,9

Ränteintäkter 0,8 0,5

Övriga finansiella intäkter 6,2 6,0

S:a finansiella intäkter 8,2 8,0 0,0

Finansiella kostnader

Reaförlust aktier -0,2 0,0

Reaförlust obligationer 0,0 0,0

Övriga finansiella kostnader -2,6 -1,5

S:a finansiella kostnader -2,8 -1,5 0,0

S:a KLP (netto) 5,4 6,5 0,0

8 Övriga finansiella poster

Omklassificering av exploateringsmark

och tomträtter till omsättningstillgångar. 0,0 82,8 0,0

84 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Finansiella rapporter, kommunen

2004 2005 2006 2004 2005 2006

9 Mark, byggnader, tekniska anläggningar

Allmän markreserv

Ingående bokfört värde 9,2 9,1 13,5

Överfört från exploatering 5,2

Årets anskaffningar

Försäljningar -0,1 -0,8

Utgående bokfört värde 9,1 13,5 13,5

Ingående ackumulerat anskaffningsvärde 161,6 181,1 200,9

Årets anskaffningar 19,5 19,8 98,5

Försäljningar 0,0

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 181,1 200,9 299,4

Ingående ackumulerade avskrivningar 89,0 94,1 99,8

Årets avskrivningar 5,1 5,7 7,8

Utgående ackumulerade avskrivningar 94,1 99,8 107,6

Verksamhetsfastigheter

Ingående bokfört värde 1 012,0 997,1 942,1

Överfört till fastigheter för affärsverksamhet -68,2

Överfört till fastigheter för annan verksamhet -6,5

Årets anskaffningar 30,2 61,3 121,8

Försäljningar -0,4 0,0 -9,2

Årets avskrivningar -44,7 -41,6 -44,0

Utgående bokfört värde 997,1 942,1 1 010,7

Ingående ackumulerat anskaffningsvärde 1 506,6 1 536,4 1 496,6

Överfört till fastigheter för affärsverksamhet -88,7

Överfört till fastigheter för annan verksamhet -12,4

Årets anskaffningar 30,2 61,3 121,8

Försäljningar -0,4 0,0 -9,2

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 1 536,4 1 496,6 1 609,2

Ingående ackumulerade avskrivningar 494,4 539,1 554,4

Överfört till fastigheter för affärsverksamhet -20,4

Överfört till fastigheter för annan verksamhet -5,9

Årets avskrivningar 44,7 41,6 44,0

Utgående ackumulerade avskrivningar 539,1 554,4 598,4

Fastigheter för annan verksamhet

Ingående bokfört värde 8,6 8,2 7,0

Överfört till byggnadsinventarier -7,4

Överfört från verksamhetsfastigheter 6,5

Årets anskaffningar

Försäljningar

Årets avskrivningar -0,4 -0,3 -0,3

Utgående bokfört värde 8,2 7,0 6,7

Ingående ackumulerat anskaffningsvärde 9,7 9,7 13,1

Överfört till byggnadsinventarier -9,0

Överfört från verksamhetsfastigheter 12,4

Årets anskaffningar

Försäljningar

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 9,7 13,1 13,1

Ingående ackumulerade avskrivningar 1,1 1,5 6,1

Överfört till byggnadsinventarier -1,6

Överfört från verksamhetsfastigheter 5,9

Årets avskrivningar 0,4 0,3 0,3

Återförd avskrivning pga försäljning

Utgående ackumulerade avskrivningar 1,5 6,1 6,4

Fastigheter för affärsverksamhet

Ingående bokfört värde,

överfört från verksamhetsfastigheter 68,2 65,5

Årets anskaffningar 1,1 0,4

Försäljningar

Årets avskrivningar -3,8 -3,6

Utgående bokfört värde 0,0 65,5 62,3

Exploateringsmark

Ingående bokfört värde 62,5 70,3 0,0

Överfört till allmän markreserv 0,0 -5,2

Årets anskaffningar 7,8 17,8

Omklassificering, se not 14 0,0 -82,8

Utgående bokfört värde 70,3 0,0 0,0

Ingående ack. anskaffn.värde,

överfört från verksamhetsfastigheter 87,4 88,5

Årets anskaffningar 1,1 0,4

Försäljningar

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 0,0 88,5 88,9

Ingående ack. avskrivningar,

överfört från verksamhetsfastigheter 19,3 23,1

Årets avskrivningar 3,8 3,6

Utgående ackumulerade avskrivningar 0,0 23,1 26,7

Publika fastigheter

Ingående bokfört värde 72,6 87,0 101,1

Årets anskaffningar 19,5 19,8 98,5

Försäljningar 0,0 0,0

Årets avskrivningar -5,1 -5,7 -7,8

Utgående bokfört värde 87,0 101,1 191,8

S:a mark, byggnader, tekniska anläggningar 1 171,7 1 129,2 1 285,0

10 Maskiner, fordon och inventarier

Maskiner, fordon och inventarier

Ingående bokfört värde 98,8 90,6 90,0

Årets anskaffningar 16,1 22,4 20,2

Försäljningar -0,1

Årets avskrivningar -24,2 -23,0 -21,0

Utgående bokfört värde 90,6 90,0 89,2

Ingående ackumulerat anskaffningsvärde 205,9 221,9 244,3

Årets anskaffningar 17,3 22,4 20,2

Försäljningar -1,3

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 221,9 244,3 264,5

Ingående ackumulerade avskrivningar 107,1 131,3 154,3

Årets avskrivningar 24,2 23,0 21,0

Återförd avskrivning pga försäljning

Utgående ackumulerade avskrivningar 131,3 154,3 175,3

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 85


Noter forts

Finansiella rapporter, kommunen

2004 2005 2006 2004 2005 2006

Byggnadsinventarier

Ingående bokfört värde, överfört från fastig.

för annan verksamhet 7,4 7,1

Årets anskaffningar 0,2 0,1

Försäljningar

Årets avskrivningar -0,5 -0,4

Utgående bokfört värde 0,0 7,1 6,8

Ing. ack. anskaffn.värde,

överfört från fastigheter för annan verksamhet 9,0 9,2

Årets anskaffningar 0,2 0,1

Försäljningar

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 0,0 9,2 9,3

Ing. ack. avskrivn.,

överfört från fastigheter för annan verksamhet 1,6 2,1

Årets avskrivningar 0,5 0,4

Återförd avskrivning pga försäljning

Utgående ackumulerade avskrivningar 0,0 2,1 2,5

S:a maskiner, fordon,

inventarier o byggnadsinventarier 90,6 97,1 96,0

11 Leasing småbilar och konstgräs

Leasing småbilar och konstgräs

Ingående bokfört värde 4,7 7,0 8,1

Årets anskaffningar 3,7 3,3 4,6

Försäljningar 0,0 -0,2 -0,1

Årets avskrivningar -1,4 -2,0 -3,0

Utgående bokfört värde 7,0 8,1 9,6

Ingående ackumulerat anskaffningsvärde 5,8 9,5 12,6

Årets anskaffningar 3,7 3,3 4,6

Försäljningar 0,0 -0,2 -0,1

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 9,5 12,6 17,1

Ingående ackumulerade avskrivningar 1,1 2,5 4,5

Årets avskrivningar 1,4 2,0 3,0

Återförd avskrivning pga försäljning

Utgående ackumulerade avskrivningar 2,5 4,5 7,5

S:a leasing småbilar och konstgräs 7,0 8,1 9,6

12 Finansiella anläggningstillgångar

Aktier 76,3 76,6 92,0

Andelar 0,7 0,7 0,4

Långfristiga fordringar 3,5 31,6

Bostadsrätter 0,4 0,4 0,4

S:a finansiella anläggningstillgångar 77,4 81,2 124,5

13 Varulager, exploateringsmark och tomträtter

Förråd, lager 1,8 2,0 2,1

Exploateringsmark 3,2 5,7

Tomträtter 79,7 79,3

S:a varulager, exploateringsmark och tomträtter 1,8 84,9 87,1

14 Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 24,3 29,8 24,6

Förutbetalda kostnader 8,5 8,7 33,5

Upplupna intäkter 69,1 73,7 99,7

Mervärdeskattefordringar 6,9 7,1 12,9

Statsbidragsfordringar 3,2 2,6 2,5

Övriga kortfristiga fordringar 0,0 -0,5 0,1

S:a kortfristiga fordringar 112,0 121,4 173,3

15 Kortfristiga placeringar

Placerade pensionsmedel KLP

Marknadsvärde aktier 28,2 38,2 43,1

Marknadsvärde räntebärande 15,3 15,8 20,3

Korrigering anskaffningsvärde -4,0 -13,4

S:a kortfristiga placeringar 43,5 50,0 50,0

16 Kassa och bank

Kassa 0,3 0,3 0,3

Postgiro 0,0 5,4 0,0

Bank 1,0 1,9 7,2

S:a kassa och bank 1,3 7,6 7,5

17 Avsättningar

Pensioner 28,5 38,9 44,0

Visstidspension 5,7 5,6 1,7

Särskild ålderspension 4,2 4,6 0,0

Löneskatt 9,3 11,9 11,1

Salvestaden 0,0 0,0 1,2

Deponier 0,0 0,0 34,3

S:a avsättningar 47,7 61,0 92,2

18 Långfristiga skulder

Låneskuld

Ingående låneskuld 82,2 60,6 47,2

Amorteringar -21,6 -13,4 0,0

S:a långfristiga skulder 60,6 47,2 47,2

Kreditgivare

SEB 48,1 35,0 35,0

SPINTAB 0,3

Kalmar läns landsting 12,2 12,2 12,2

60,6 47,2 47,2

19 Långfristiga skulder - finansiell leasing

Låneskuld

Leasing småbilar 3,7 6,3 7,9

Amorteringar -1,1 -1,7 -2,3

Nya lån 3,7 3,3 4,6

S:a finansiell leasing småbilar 6,3 7,9 10,2

86 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Finansiella rapporter, kommunen

2004 2005 2006 2004 2005 2006

Låneskuld

Leasing konstgräs 1,1 1,0 0,8

Amorteringar -0,1 -0,2 -0,2

Nya lån 0,0 0,0 0,0

S:a finansiell leasing konstgräs 1,0 0,8 0,6

S:a Långfristiga skulder - finansiell leasing 7,3 8,7 10,8

20 Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 66,9 92,4 147,8

Lokala investeringsprogrammet 8,3 5,6 4,0

Personalens källskatt 28,1 28,8 30,9

Upplupna sociala avgifter 28,9 30,9 34,5

Upplupen pensionskostnad, individuell del 43,0 44,4 47,5

Upplupen löneskatt, individuell del 10,6 10,3 11,5

Semesterlöneskuld 92,6 97,7 107,5

Förutbetalda intäkter och övriga

upplupna kostnader 98,3 112,2 78,8

Koncernkredit 7,7 0,0 138,7

Övriga kortfristiga skulder 0,5 0,6 1,0

S:a kortfristiga skulder 384,9 422,9 602,2

21 Operationell leasing

Årets betalda leasingavgifter

Bokåterlämningsrobot, bilbliotek 0,1 0,1 0,1

Bowlingbanor 0,3 0,3 0,2

Trygghetslarm 1,2 1,0 1,0

Tekniska hjälpmedel omsorgen 2,5 3,8 3,7

Textilier / tvätt 0,7 0,7 0,7

Kaffeautomater 0,1 0,3 0,2

HemPc 5,5 1,9 12,2

Kopieringsmaskiner 1,7 2,0 2,4

Entrémattor 0,2 0,2

Bilar, avtal äldre än 2003 2,6 0,5

Diverse 0,1 0,1

Årets betalda leasingavgifter 12,1 13,0 21,3

Framtida årliga förfallobelopp

Bokåterlämningsrobotar 0,5 0,1 0,1

Bowlingbanor 0,4 0,2 0,0

Trygghetslarm 5,0 1,0 1,0

Tekniska hjälpmedel omsorgen 3,8 4,4 4,4

Textilier / tvätt 2,6 0,7 0,7

Kaffeautomater 0,5 0,2 0,2

HemPc 2,5 3,0 12,8

Kopieringsmaskiner 3,6 2,3 2,9

Entrémattor 0,2 0,2

Bilar, avtal äldre än 2003 2,3 0,2

Diverse 0,1 0,1

Framtida årliga förfallodbelopp 18,9 14,5 22,6

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 87


Resultaträkning

Finansiella rapporter, koncernen

Koncernen

Mkr 2004 2005 2006

Verksamhetens intäkter not 1 1 243,8 1 303,1 1 380,3

Jämförelsestörande intäkter 21,9 7,2 24,9

Verksamhetens kostnader not 2 -2 984,6 -3 157,5 -3 389,4

Jämförelsestörande kostnader -19,1 -28,3 -0,2

Avskrivningar not 3 -193,5 -187,1 -192,6

Verksamhetens nettokostnader -1 931,5 -2 062,6 -2 177,0

Skatteintäkter 1 825,5 1 892,6 1 999,8

Generella statsbidrag 232,9 326,1 355,6

Finansiella intäkter not 4 11,0 9,1 1,1

Finansiella kostnader not 5 -116,4 -97,1 -97,9

Resultat före extraordinära poster 21,5 68,1 81,6

Extraordinära poster

Skattekostnader -8,1 -17,5 -11,5

Årets resultat 13,4 50,6 70,1

88 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Finansiella rapporter, koncernen

Finansieringsanalys

Koncernen

Finansieringsanalys Mkr 2004 2005 2006

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Årets resultat, efter finansnetto 21,5 68,1 81,6

Justering för av- och nedskrivningar 193,6 187,1 192,6

Justering för betald skatt -8,1 -17,5 -11,5

Justering för gjorda avsättningar 6,7 34,4 8,6

Justering för ianspråktagna avsättningar

Just. för övr. ej likvid.påverkande poster (reavinst/förlust) -14,6 -2,9 -10,6

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 199,1 269,2 260,7

Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar 36,6 -21,9 -80,8

Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga placeringar -6,4 -7,1 1,5

Ökning (-)/minskning (+) förråd och varulager -5,3 -81,9 -6,8

Ökning (+) /minskning (-) kortfristiga skulder 77,2 71,2 207,5

Kassaflöde från den löpande verksamheten 301,2 229,5 382,1

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Investering i immateriella anläggningstillgångar -0,1 -15,1

Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0,2

Investering i materiella anläggningstillgångar -275,5 -338,9 -590,6

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 102,8 11,4 85,6

Investering i finansiella anläggningstillgångar

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,1 9,9

Nettoinvestering finansiell leasing -3,7 -3,1 -4,5

Kassaflöde från investeringsverksamheten -176,4 -330,6 -514,5

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Ökning (+)/minskning (-) långfristiga skulder -67,8 -11,3 178,7

Ökning (+)/minskning (-) finansiell leasing 2,5 1,4 2,1

Ökning (-)/minskning (+) långfristiga fordringar -2,6 -1,8 -28,7

Övriga finansiella poster not 6 -0,2 82,8 -4,4

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -68,1 71,1 147,7

ÅRETS KASSAFLÖDE 56,7 -30,0 15,3

Förändring likvida medel 56,7 -30,0 15,3

Likvida medel vid årets början 73,6 130,3 100,3

Likvida medel vid årets slut 130,3 100,3 115,6

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 89


Balansräkning

Finansiella rapporter, koncernen

Koncernen

Mkr 2004 2005 2006

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar 4 313,4 4 378,1 4 739,2

Immateriella not 7 0,9 0,7 15,5

varav elcertifikat 0,1 0,2

varav goodwill 0,9 0,6 15,3

Materiella not 8 4 305,8 4 368,9 4 686,6

varav mark, byggnader och tekn.anl. 3 911,2 3 906,0 4 145,1

varav maskiner och inventarier 375,2 364,0 412,2

varav pågående nyanläggningar 19,4 90,8 119,7

varav finansiell leasing 8,1 9,6

Finansiella not 9 6,7 8,5 37,1

varav aktier, andelar, bostadsrätter 2,0 1,9 1,8

varav långfristiga fordringar 4,7 6,6 35,3

Omsättningstillgångar 451,8 532,5 634,0

Förråd, lager not 10 22,5 104,4 111,2

Kortfristiga fordringar not 11 254,4 276,2 357,0

Kortfristiga placeringar not 12 44,5 51,6 50,2

Kassa o bank not 13 130,4 100,3 115,6

SUMMA TILLGÅNGAR 4 765,2 4 910,6 5 373,2

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital not 14 1 292,8 1 343,4 1 409,1

varav årets resultat 13,4 50,6 70,1

Avsättningar not 15 150,1 183,7 192,4

Skulder 3 322,3 3 383,5 3 771,7

Långfristiga skulder not 16 2 641,7 2 631,8 2 812,5

Kortfristiga skulder not 17 680,6 751,7 959,2

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 4 765,2 4 910,6 5 373,2

PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER, MKR

Ställda panter

Fastighetsinteckningar 601,6 497,4 618,2

Företagsinteckningar 0,2 0,2 -

Borgens- och ansvarsförbindelser

Egna pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland

skulderna eller avsättningarna (inkl. särskild löneskatt 24,26%) 881,4 907,3 1 107,8

Pensionsåtaganden för särskilda visstidsförordnanden

(inkl. särskild löneskatt 24,26%) 19,4 19,9 19,5

Kommunalt borgens- och förlustansvar avseende egnahem

och småhus med bostadsrätt samt byggnadskreditiv 21,0 19,5 17,8

Operationell leasing, årets betalda leasingavgifter 12,1 20,2 36,2

Operationell leasing, framtida årliga förfallobelopp 18,9 14,5 22,6

Komplementär 35,9 38,8 37,3

Spärrade medel 0,3 0,3 0,3

Fastigo garantifond 0,4 0,4 0,3

Uppskjuten stämpelskatt 0,1 0,1 0,8

Pensioner Kalmar Energi 10,0 10,0 10,0

Översvämningsansvar, regresskrav 18,0 1,2 1,2

Totalt 1 619,3 1 529,8 1 872,0

90 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Finansiella rapporter, koncernen

Noter

2004 2005 2006 2004 2005 2006

1 Verksamhetens intäkter

Kalmar kommun 509,3 533,5 592,0

Kalmar Vatten AB 176,2 190,9 114,3

Kalmarsundsregionens Renhållare 63,4

Kalmarhem AB 255,9 257,8 268,5

Kalmarsunds Gymnasieförbund 282,1 299,6 342,9

KIFAB i Kalmar AB 97,4 84,3 86,9

Kalmar Energi Elnät AB 58,4 61,6 51,9

Kalmar Energi Värme AB 112,7 117,5 138,6

Kalmar Energi Försäljning AB 68,4 69,0 86,1

Övriga bolag 157,6 175,0 187,7

Interna poster -474,2 -486,1 -551,9

S:a verksamhetens intäkter 1 243,8 1 303,1 1 380,3

2 Verksamhetens kostnader

Kalmar kommun -2 520,7 -2 661,2 -2 858,6

Kalmar Vatten AB -133,1 -149,1 -92,5

Kalmarsundsregionens Renhållare -56,2

Kalmarhem AB -163,6 -169,0 -174,8

Kalmarsunds Gymnasieförbund -273,0 -286,1 -325,8

KIFAB i Kalmar AB -44,7 -30,4 -29,4

Kalmar Energi Elnät AB -41,8 -42,7 -33,1

Kalmar Energi Värme AB -86,1 -94,4 -112,3

Kalmar Energi Försäljning AB -65,1 -65,2 -85,8

Övriga bolag -131,3 -151,4 -173,0

Interna poster 474,8 492,0 552,0

S:a verksamhetens kostnader -2 984,6 -3 157,5 -3 389,4

3 Avskrivningar

Kalmar kommun -75,8 -77,5 -80,2

Kalmar Vatten AB -26,8 -19,6 -16,8

Kalmarsundsregionens Renhållare -4,0

Kalmarhem AB -35,4 -38,6 -40,0

Kalmarsunds Gymnasieförbund -8,0 -7,9 -5,7

KIFAB i Kalmar AB -28,4 -20,1 -24,2

Kalmar Energi Elnät AB -3,9 -4,0 -3,6

Kalmar Energi Värme AB -3,3 -3,6 -7,4

Kalmar Energi Försäljning AB -0,1 -0,1 -0,1

Övriga bolag -12,0 -16,6 -15,2

Interna poster 0,2 0,9 4,6

S:a avskrivningar -193,5 -187,1 -192,6

4 Finansiella intäkter

Kalmar kommun 24,8 25,6 7,5

Kalmar Vatten AB 0,5 0,3 0,2

Kalmarhem AB 1,6 1,1 2,5

Kalmarsunds Gymnasieförbund 0,4 0,3 0,6

KIFAB i Kalmar AB 1,2 0,1 0,0

Kalmar Energi Elnät AB 0,1 0,2 0,2

Kalmar Energi Värme AB 0,2 0,1 0,3

Kalmar Energi Försäljning AB 0,3 0,3 0,3

Övriga bolag 3,4 0,9 0,3

Interna poster -21,5 -19,8 -10,8

S:a finansiella intäkter 11,0 9,1 1,1

5 Finansiella kostnader

Kalmar kommun -9,4 -5,8 -8,1

Kalmar Vatten AB -7,6 -6,8 -5,1

Kalmarsundsregionens Renhållare -1,2

Kalmarhem AB -58,9 -52,0 -54,8

Kalmarsunds Gymnasieförbund -0,3 -0,1 -0,1

KIFAB i Kalmar AB -32,4 -27,9 -27,4

Kalmar Energi Elnät AB -0,1 -0,1 -0,3

Kalmar Energi Värme AB -0,6 -0,6 -2,1

Övriga bolag -15,1 -11,6 -9,7

Interna poster 8,0 7,8 10,8

S:a finansiella kostnader -116,4 -97,1 -97,9

6 Specifikation övriga finansiella poster

Anteciperad utdelning -1,2

Omklassificering exploatering

o tomträtter i kommunen 82,9

Justering ägarandelar 1,1 -0,1 0,4

Koncernbidrag skatteeffekt inom KIFAB koncernen 1,1

Bidrag från renhållningskollektivets ansamlade överskott

till Kalmarsundsregionens Renhållare -5,9

S:a övriga finansiella poster -0,1 82,8 -4,4

7 Immateriella anläggningstillgångar

Elcertifikat 0,2

Goodwill 15,3

Interna poster 0,9 0,7

UB immateriella anläggningstillgångar 0,9 0,7 15,5

8 Materiella anläggningstillgångar

Kalmar kommun 1 269,3 1 234,4 1 390,6

Kalmar Vatten AB 240,9 259,2 252,0

Kalmarsundsregionens Renhållare 30,2

Kalmarhem AB 1 793,2 1 863,7 1 894,7

Kalmarsunds Gymnasieförbund 18,8 14,8 12,3

KIFAB i Kalmar AB 766,3 776,0 816,4

Kalmar Energi Elnät AB 31,3 31,1 40,4

Kalmar Energi Värme AB 41,4 50,6 108,6

Övriga bolag 310,3 304,4 305,6

Interna poster -165,7 -165,3 -164,2

UB materiella anläggningstillgångar 4 305,8 4 368,9 4 686,6

9 Finansiella anläggningstillgångar

Kalmar kommun 77,4 81,2 124,5

Kalmar Vatten AB 1,2 1,2

Kalmarsundsregionens Renhållare 0,7

Kalmarhem AB 1,5 1,8 2,5

KIFAB i Kalmar AB 4,3 2,3 1,6

Kalmar Energi Elnät AB 14,5 9,6 8,1

Kalmar Energi Värme AB 2,9 2,8 2,9

Övriga bolag 139,7 141,1 163,4

Interna poster -234,8 -231,5 -266,6

UB finansiella anläggningstillgångar 6,7 8,5 37,1

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 91


Noter forts

Finansiella rapporter, koncernen

2004 2005 2006 2004 2005 2006

10 Förråd och lager

Kalmar kommun 1,8 84,9 87,1

Kalmar Vatten AB 3,4 3,2 2,9

Kalmarsundsregionens Renhållare 0,1

Kalmarhem AB 0,1 0,1 0,1

Kalmarsunds Gymnasieförbund 0,3 2,6

KIFAB i Kalmar AB

Kalmar Energi Elnät AB 0,3 0,5 0,9

Kalmar Energi Värme AB 6,5 5,4 8,5

Övriga bolag 10,4 10,0 9,1

Interna poster

UB förråd och lager 22,5 104,4 111,2

11 Kortfristiga fordringar

Koncernfordringar (kommunkoncernen) 115,7 100,9

Kortfristiga fordringar 254,4 160,5 252,4

UB kortfristiga fordringar 254,4 276,2 353,3

Kalmar kommun 111,9 121,5 173,2

Kalmar Vatten AB 38,6 38,3 22,5

Kalmarsundsregionens Renhållare 18,2

Kalmarhem AB 3,5 3,1 2,8

Kalmarsunds Gymnasieförbund 29,0 28,2 37,2

KIFAB i Kalmar AB 12,4 13,5 23,4

Kalmar Energi Elnät AB 13,3 11,6 12,5

Kalmar Energi Värme AB 28,1 31,4 34,3

Övriga bolag 128,9 120,0 132,8

Interna poster -111,3 -91,4 -99,7

UB kortfristiga fordringar 254,4 276,2 357,0

12 Kortfristiga placeringar

Kalmar kommun 43,5 50,0 50,0

Övriga bolag 1,0 1,6 0,2

Interna poster

UB kortfristiga placeringar 44,5 51,6 50,2

14 Eget kapital

Ingående eget kapital 1 279,5 1 292,8 1 343,4

Justering ägarandelar 0,1 0,4

Utdelning -0,2

Direktbokning mot eget kapital -4,8

Årets resultat 13,4 50,6 70,1

UB eget kapital 1 292,8 1 343,4 1 409,1

Kalmar kommun 1 004,7 1 039,6 1 080,5

Kalmar Vatten AB 12,6 10,3 8,9

Kalmarsundsregionens Renhållare 11,3

Kalmarhem AB 323,5 324,6 324,9

Kalmarsunds Gymnasieförbund 2,9 8,7 20,7

KIFAB i Kalmar AB 53,6 49,7 62,7

Kalmar Energi Elnät AB 10,8 11,5 13,1

Kalmar Energi Värme AB 19,6 20,0 32,4

Övriga bolag 174,4 199,9 226,3

Interna poster -309,3 -320,9 -371,7

UB eget kapital 1 292,8 1 343,4 1 409,1

15 Avsättningar

Pensioner och liknande förpliktelser 57,3 70,3 65,7

Uppskjuten skatt 68,1 75,8 85,8

Övriga avsättningar 21,1 34,7 38,7

Negativ goodwill 3,6 2,9 2,2

UB avsättningar 150,1 183,7 192,4

Kalmar kommun 47,7 61,0 92,2

Kalmar Vatten AB 37,7 48,0 16,7

Kalmarsundsregionens Renhållare 1,2

Kalmarhem AB 14,3 16,0 16,4

Kalmarsunds Gymnasieförbund 6,3 8,9 7,7

KIFAB i Kalmar AB 5,8 9,5 7,5

Kalmar Energi Elnät AB 14,9 15,2 16,0

Kalmar Energi Värme AB 3,8 5,8 12,6

Övriga bolag 2,3 4,4 9,2

Interna poster 17,3 14,9 12,9

UB avsättningar 150,1 183,7 192,4

13 Kassa och bank

Kalmar kommun 1,4 7,5 7,5

Kalmar Vatten AB 13,7 0,1

Kalmarsundsregionens Renhållare 0,1

Kalmarhem AB 60,9 33,2 30,6

Kalmarsunds Gymnasieförbund 11,0 25,9 39,4

KIFAB i Kalmar AB 0,4

Kalmar Energi Elnät AB

Kalmar Energi Värme AB 0,3 0,3 0,3

Övriga bolag 42,7 33,3 37,7

Interna poster

UB kassa och bank 130,4 100,3 115,6

16 Långfristiga skulder

Långfristiga skulder 2 634,4 2 623,1 2 801,7

Långfristiga skulder finansiell leasing 7,3 8,7 10,8

UB långfristiga skulder 2 641,7 2 631,8 2 812,5

Kalmar kommun 67,9 55,9 57,9

Kalmar Vatten AB 160,0 135,0 186,9

Kalmarsundsregionens Renhållare 6,3

Kalmarhem AB 1 444,6 1 476,1 1 509,0

KIFAB i Kalmar AB 671,3 673,9 722,6

Kalmar Energi Värme AB 20,2 14,4 75,2

Övriga bolag 292,3 286,0 262,7

Interna poster -14,6 -9,5 -8,1

UB långfristiga skulder 2 641,7 2 631,8 2 812,5

92 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Finansiella rapporter, koncernen

2004 2005 2006 2004 2005 2006

17 Kortfristiga skulder

Koncernskulder (kommunkoncernen) 113,1 108,6

Leverantörsskulder 148,3 252,5

Kortfristiga skulder 680,6 490,3 598,1

UB kortfristiga skulder 680,6 751,7 959,2

Kalmar kommun 384,9 423,0 602,3

Kalmar Vatten AB 37,5 65,7 31,4

Kalmarsundsregionens Renhållare 30,4

Kalmarhem AB 76,8 85,2 80,4

Kalmarsunds Gymnasieförbund 49,7 51,7 63,2

KIFAB i Kalmar AB 50,5 53,6 48,6

Kalmar Energi Elnät AB 18,2 10,9 17,2

Kalmar Energi Värme AB 30,4 40,5 34,4

Övriga bolag 143,8 118,1 135,5

Interna poster -111,2 -97,0 -84,1

UB kortfristiga skulder 680,6 751,7 959,2

Valstugor vid Baronen

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 93


Jämställdhetsperspektivet

Tematisk redovining

Kalmar kommuns jämställdhetsprogram vänder sig till och angår

alla medborgare, Målet är att jämställdhet ska förverkligas

inte bara inom kommunen som arbetsplats utan också i övriga

delar av kommunen.

Målet för jämställdhet är att kvinnor och män ska ha samma

möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i

livet. Det innebär bland annat:

• En jämn fördelning av inflytande

• Samma möjligheter till ekonomiskt oberoende

• Lika villkor och förutsättningar ifråga om företagande,

arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet

• Lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling

av personliga ambitioner, intressen och talanger

• Delat ansvar för hem och barn

• Frihet från könsrelaterat våld

Målen tydliggör vad som präglar ett jämställt samhälle och vilka

resultat som ska uppnås. Frågor om makt och inflytande, utbildning,

arbete och försörjning, obetalt arbete och mäns våld

mot kvinnor är är centrala jämställdhetsfrågor. Jämställdhetsfrågorna

vilar på en förståelse av att kön och makt skapas och

upprättshålls strukturellt i alla delar av samhället. I grunden har

varje nämnd och verksamhet därför ett ansvar för att verka för

jämställdhet inom det egna ansvarsområdet. De mål som formulerats

i kommunens jämställdhetsprogram är uttryck för en

prioritering och tar sikte på de mest centrala jämställdhetsproblemen

i samhället. En förutsättning för att nå de mål som formulerats

är att verksamheterna bidrar till att uppfylla målen.

Jämtegrering ( jämställdhetsintegrering)

Jämtegrering är ett medel, en strategi, för att uppnå jämställdhetsmålen.

Strategin innebär att ett jämställdhetsperspektiv

integreras i alla verksamhetsområden och alla led av beslutsfattande,

planering och utförande av verksamheter.

Metoden innebär att verksamheten bedrivs så att de tjänster och

den service som erbjuds medborgarna är lika tillgänglig, av lika

hög kvalitet och lika välanpassat för alla, oavsett kön. Det gäller

att utgå från kvinnor och mäns levnadsmönster för att kunna

anpassa sin service och sina resurser efter båda könens behov.

Denna strategi antogs av kommunfullmäktige 2003, den svenska

regeringen redan 1994 och av FN på kvinnokonferensen i

Beijing 1995. Strategin har också antagits av EU 1996 och är

det arbetssätt som ska användas tilsammans med särskilda åtgärder

för underrepresenterat kön.

Insatser 2006

Kommunstyrelsen har det politiska ansvaret för det övergripande

jämställdhetsarbetet, för uppföljning av jämställdhetsarbetet

och ansvarar också för det opinionsbildande arbetet. Kommunstyrelsen

ska vidare årligen utse mottagare av Kalmar kommuns

jämställdhetspris. Priset har delats ut sedan 2004. 2006 mottogs

priset av Sveriges Radio Kalmar med motiveringen att de driver

ett levande jämställdhetsarbete som hörs i hela regionen. Genom

kanalens deltagande i det nationella Nyhetsprojektet har

man medvetet strävat efter att låta fler kvinnor komma till tals i

nyhetsinslag. Ett av målen för nyhetsarbetet vid SR Kalmar är

att av de som hörs i nyhetsinslagen ska minst 40 % vara kvinnor.

För SR Kalmar är jämställdhetsarbetet ständigt pågående

och avspeglar sig också i kanalens val av tema och programinslag

samt i deras personalpolitik.

Kalmar kommun har under 2006 förbättrat sin position i statistiska

centralbyråns jämställdhetsindex, 2005 placerades Kalmar

på plats 83 ( jmf 2004 plats 110 ) där bästa placering är 1 och

sämsta 289. Jämförelseindex är ett sätt att mäta hur jämställda

invånarna i en kommun är jämfört med invånare i andra kommuner.

Indexet är en sammanvägning av 12 variabler. För varje

variabel rangordnas kommunerna efter hur stor skillnad det är

mellan kvinnor och män. Variabler som ingår är; eftergymnasial

utbildning, förvärvsarbetande, arbetssökande, medelinkomst,

spridning på näringsgrenar, uttag av föräldrapenning, ohälsotal,

unga vuxna, representation i kommunfullmäktige och kommunstyrelse

samt eget företagande.

Ett antal förvaltningar har genomfört jämställdhetsinsatser under

2006. Här redovisas fyra goda exempel på jämställdhetsinsatser

i kommunal verksamhet;

Samhällsbyggnadskontoret

En mångfaldsgrupp har tillsatts som ska arbeta med mångfaldsfrågorna

på förvaltningen. Under 2005 har avdelningarna arbetat

med de fem härskarteknikerna i studiecirkelform.

Barn- och ungdomsförvaltningen

Med utgångspunkt från de övergripande styrdokumenten för

skolans ansvar för jämställdhet har barn- och ungdomsförvaltningen

prioriterat jämställdhet, integration och mångfald under

2006.

Syftet med arbetet har varit

• Att tydliggöra uppdraget och finna mätbara verktyg

• Att leva upp till och omsätta styrdokumentens intentioner

• Att utveckla metoder för jämställdhet, mångfald och integration

Processer i arbetet

• Att alla anställda ska känna till styrdokumenten för jämställdhet,

mångfald och integration

• Alla anställa ska erbjudas kompetensutveckling på individ-,

arbetslag och enhetsnivå

• Att sprida lärande exempel mellan Kalmars förskolor och skolor

• Att utveckla jämställdansvarigas roll

• Att uppmärksamma mångfaldsåret 2006

Kalmarsunds Gymnasieförbund

Gymnasieförbundets fem genuspedagoger har med hjälp av

Växtkraft mål 3 påbörjat ett jämställdhetsprojekt Jäm(n)t i skolan.

Projektet startade i oktober 2006 och kommer att fortgå

under hela 2007.

94 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Tematisk redovining

Målet med projektet är att medvetandegöra personalen om genus

och jämställdhet i skolans värld.

Genuspedagogerna har gjort en attitydundersökning för att synliggöra

personalens föreställningar om genus och jämställdhet.

Projektet utgör startpunkt för ett större projekt, vilket syftar

till att förändra attityder och strukturer hos gymnasieskolans

elever. Eleven kommer under sina tre år på gymnasiet att delta

i olika temastudier och ämnesövergripande projekt med fokus

på genus.

Socialförvaltningen

Under 2006 har socialförvaltningen i Kalmar tillsammans med

sex övriga kommuner i södra Kalmar län tagit initiativ till att

utreda förutsättningarna för ett kriscentrum med fokus på våld

mot kvinnor i nära relationer. Socialnämnden har ställt sig positiv

att i samverkan med övriga kommuner inrätta ett kriscentrum

med insatser riktade till både kvinnor, män och barn.

Inom ramen för Kalmar mot Droger arbetar man med genusperspektiv

i det förebyggande arbetet och använder sig konsekvent

av könsuppdelad statistik och arbetar metodiskt med att

försöka hitta metoder för flickor respektive pojkar.

Insatser inom det personalpolitiska området

Kommunstyrelsens personaldelegation har det politiska ansvaret

för jämställdhetsarbetet inom det personalpolitiska området.

I enlighet med lagstiftning inom området genomfördes 2006

en lönekartläggning där analys pågår för att följas av den åtgärdsplan.

Antalet tillsvidareanställda ökade under 2006 med 105 personer

och uppgick vid årsskiftet 2006-2007 till 4612 personer.

Andelen kvinnor av de tillsvidareanställda var 79 %.

En bidragande orsak till kvinnornas höjda sysselsättningsgrad

beror på att omsorgsförvaltningen genomför ett projekt under

2006–2007 som innebär att man som anställd kan önska

vilken sysselsättningsgrad man vill ha ( hur många timmar i

veckan man vill jobba ). Olika arbetsplatser går in i projektet

vid olika tidpunkter under 2006 och 2007. Under året ökade

sysselsättningsgraden på förvaltningen med 1,1 procentenheter

från 85,1 % till 86,2 %.

Andel heltider Genomsnittlig

Förvaltning Kvinnor Män Totalt syss.-

grad

i %

Barn- och ungdomsförvaltningen 82 % 90 % 84 % 95,1

Brandkåren*) ** 100 % 98 % 99,0

Fastighets- och inköpskontoret 54 % 92 % 68 % 91,7

Gatu- och parkförvaltningen 90 % 90 % 90 % 95,2

Hamnförvaltningen ** 100 % 93 % 96,4

Kommunledningskontoret 95 % 96 % 95 % 98,7

Kultur- och fritidsförvaltningen 64 % 93 % 77 % 92,5

Omsorgsförvaltningen 39 % 56 % 41 % 86,2

Samhällsbyggnadskontoret 73 % 97 % 84 % 94,9

Socialförvaltningen 90 % 97 % 91 % 97,7

Södermöre kommundelsförvaltning 42 % 86 % 56 % 87,4

Totalt 58 % 84 % 63 % 90,7

Omsorgsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning

samt barn- och ungdomsförvaltningen är de mest kvinnodominerade

förvaltningarna. Brandkåren, hamnförvaltningen samt

gatu- och parkkontoret är de mest mansdominerade förvaltningarna.

Detta är oförändrat från 2005.

Tillsvidareanställda Antal Procent

Förvaltning Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män

Barn- och ungdomsförvaltn. 1 192 299 1 491 80 20

Brandkåren*) 3 49 52 6 94

Fastighets- och inköpskontoret 113 66 179 63 37

Gatu - och parkförvaltningen 10 68 78 13 87

Hamnförvaltningen 2 12 14 14 86

Kommunledningskontoret 58 52 110 53 47

Kultur- och fritidsförvaltningen 78 59 137 57 43

Omsorgsförvaltningen 1 717 232 1 949 88 12

Samhällsbyggnadskontoret 37 31 68 54 46

Socialförvaltningen 115 32 147 78 22

Södermöre kommundelsförv. 328 59 387 85 15

Totalt 3 653 959 4 612 79 21

Av samtliga anställda arbetade 63 % heltid vilket är oförändrat

jämfört med 2005. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden

har ökat från 90,2 % till 90,7 %. Kvinnornas ökade sysselsättningsgrad

bidrog till hela ökningen då den höjdes med 0,5 procentenheter

under året emedan männens var oförändrad.

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 95


Miljöperspektivet

Tematisk redovining

Några miljörelaterade insatser under 2006 inom

Kalmar kommun

Biogasanläggningen vid Tegelviken

Biogasanläggningen vid reningsverket vid Tegelviken producerar

ca150 Nm3 fordongas per år. Inom kommunen drivs två

sopbilar på fordongas och ett antal kommunala tjänstebilar.

Förhoppningar finns att även kunna driva bussar med gas. Tegelvikens

anläggning är dessvärre omodern och utrustningen

börjar bli gammal vilket kräver (dyra) nyinvestering. Kalmar

Vatten AB har idag ett eget kort för tankning dygnet runt på

tankstation vid Tegelviken, för övriga kunder är tyvärr hänvisade

till (begränsade) öppettider under dagtid (vardagar).

Det är oklart om antal tankställen kan utökas i Kalmar, då det

kräver stora investeringar och en större säljbar volym än i dagsläget.

En pågående, offentlig upphandling kan eventuellt göra

förutsättningarna gynnsamma. Kalmar Vatten har också ansökt

om statligt stöd för en mer publik anläggning.

En ny cykelstrategi

I december antogs en cykelstrategi om tolv huvudpunkter av

Gatu- och parkkontoret inom arbetet med Baltic Sea Cycling

project (BCS). Cykelstrategin kommer under 2007 att kopplas

till en handlingsplan som innehåller konkreta planer för t ex att

skapa säkra cykelpassager, utveckla underhållet av cykelvägar,

skapa trygghet med bland annat bättre belysning utmed med

cykelvägarna, fler cykelparkeringar i centrum mm. En egen

hemsida för Kalmar cykelstad och Alla cyklar har färdigställts

med information om cykling i Kalmar, där finns också möjligheten

till felrapportering av t ex cykelvägsunderhåll, se www.

kalmar.se/allacyklar.

En ny rese- och transportpolicy för Kalmar kommun

En arbetsgrupp inom kommunen har arbetat fram ett förslag till

ny rese- och transportpolicy för Kalmar kommun. Policyn har

remissbehandlats av kommunens alla förvaltningar och bolag

under hösten. Förslaget innehåller riktlinjer för att öka trafiksäkerheten,

förebygga och minska kommunens miljöbelastning

och arbeta mer kostnadseffektivt. Bland annat ska endast miljöbilar

enligt Vägverkets miljöbilsdefinition köpas in och alla nya

bilar ska ha alkolås som standard senast 2008. Där finns också

direktiv för att aktivt uppmuntra användning av cykel för korta

resor samt skapa förutsättningar för att använda cykeln som

transportmedel i tjänsten. Vidare innehåller policyn riktlinjer

om att var och en ska överväga olika alternativ till den fysiska

resan, t ex i form av IT-hjälpmedel. Slutligen kan nämnas att

alla anställda som i tjänsten använder bil bör ha genomgått en

utbildning i ECO-driving. Förslaget skickades till kommunfullmäktige

för beslut i februari 2007.

KlimatArena Kalmar

Kalmar kommun erbjuder en gemensam Arena för alla i Kalmar

som vill medverka till att nå Regionförbundets mål att bli

en fossilbränslefri region 2030 - NoOil! KlimatArena Kalmar

syftar till att skapa mervärde för deltagande aktörer och andra

intressenter. Det sker genom att

• utbyta information och kunskaper om varandras verksamhet

och erfarenheter,

• arbeta fram en samsyn (värdegrund) och samordning av

insatserna samt att

• samarbeta inom olika projekt.

Hittills (under 2006) har Arenan haft tre biografvisningar av Al

Gores film ”En obekväm sanning” (november) för mer än 500

personer. Visningen arrangerades i samarbete med Regionförbundet

och Skanska. KlimatArena Kalmar genomförs med stöd

av bland annat Klimatinvesteringsprogrammet (KLIMP) samt

Vägverket under åren 2006-2009.

Miljö- och kvalitetsnätverket (MK-nätverket)

Kommunledningskontoret har under året anordnat nätverksträffar

för miljö- och kvalitetssamordnare i förvaltningar och

bolag. Syftet är att erbjuda ett forum för stöd, erfarenhetsutbyte

och utveckling av verksamhetsledningssystemet. Oberoende av

detta nätverk har också Arbetsgivarringen anordnat ”externa”

miljö- och kvalitetsträffar i Kalmar. De senare samlar intressenter

från både privata och offentliga verksamheter och kompletterar

MK-nätverket, ett utbyte som också ökar deltagarnas

kontaktyta. Samordnare av MK-nätverket är miljöcontroller

Ulf Ljusteräng på Utvecklingsenheten.

Verksamhetsledningssystemet (minimikrav mm)

Flera förvaltningar och bolag har under året haft en ”nystart”

av arbetet med verksamhetsledningssystem (VLS). Organisatoriska

orsaker samt resursbrist i form av personal och ekonomi

har varit några betydande akilleshälar för den sena starten. I

november äskade därför en del förvaltningar/bolag nya kommunala

medel till stöd för genomförandet. Utfallet av detta är i

nuläget oklart men förberedelsearbetet mot en ISO-certifiering

har i de flesta fall redan påbörjats med stöd av miljöcontrollen.

Miljöcontrollen har informerat aktuella förvaltningar/bolag

samt levererat ett praktiskt ”gör-det-själv-underlag” om VLS.

Underlaget är ett verktyg för förvaltningen/bolaget med syfte

att tydliggöra struktur, verksamhetsområden samt hur arbetet

lämpligen kan påbörjas - även utan externt stöd.

96 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Tematisk redovining

Kommunala förvaltningar

Kommunala bolag, hel- eller delägda

Kommentar

Underlaget baseras på svarsuppgifter från

respektive förvaltning/bolag.

Av sammanställningen framgår bland annat

att arbetet med verksamhetsledningssystemet

(VLS) fortfarande pågår eller

planeras att starta under år 2007 i nio förvaltningar/bolag

(kursiv text).

Omorganisationer, sammanslagningar, vakant

vd-post (Familjebadet) och ett nybildat

bolag (Kalmar Airport AB) kommer troligen

att fördröja införandet av VLS för vissa förvaltningar/bolag,

jämfört med ursprunglig

tidsplan 2007-12-31.

Barn- och ungdomsförvaltningen

Brandkåren

Fastighets- och inköpskontoret

Gatu- och parkkontoret

Kalmarsunds Gymnasieförbund

Kommunledningskontoret

Kultur- och fritidsförvaltningen

En miljö- eller kvalitetssamordnare x x x x x x x x o x o ~ x x x

En miljö- och en kvalitetssamordnare x x x x ~ x x

En miljö- och kvalitetspolicy x x x x x x x x x x x o x x o ~ o x x x o

Policyn politiskt antagen x x x x o x x o x x x o x x o ~ o x x o x

Policyn publicerad på extern hemsida x x x o o x o o o o x o x x o ~ o x x o x

Beslut om minst två miljö- och kvalitetsmål x x x x o x x x x x o o o x o ~ o x x o x

Minst en utvärdering per år av målen x x x x o x o x x o o o x x o ~ o x o o o

Dokumenterad avfallsrutin x x x o x x o x x o x x x x o ~ o x x o x

Förklaringar

x Minimikrav uppfylls

o Uppfylls delvis eller oklart svar, se också kommentar; kursiv text

o Uppfylls ej, se också kommentar; kursiv text

~ Ej relevant, se hänvisning

Kursiv text kommunal förvaltning eller bolag vars arbete pågår eller ska påbörja arbetet med VLS år 2007.

Informationsmöte om och underlag till ett VLS har presenterats för intresserade förvaltningar/

bolag som inte redan har inlett detta arbete.

1) Omorganisation pågår

2) Sammanslagning pågår

3) Nybildat, har en egen politisk organisation, berörs inte av beslut från enskild kommun.

Påbörjar arbetet med miljö/kvalitet 2007.

4) Ev försäljning/arrende av verksamhet

Omsorgsförvaltningen

Samhällsbyggnadskontoret

Socialförvaltningen

Södermöre kommundelsnämnd

1) Destination Kalmar AB/Kalmarturism AB

Kalmar Energi AB

2) Kalmar Hamn AB/Kalmar Stufveri AB

Kalmar Familjebad KB

3) Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR)

Kalmar Slott AB

Kalmar Vatten AB

Kalmarhem AB

KIFAB i Kalmar AB

4) Salvestaden i Kalmar AB

Andra miljöinsatser i korthet

• Barn- och ungdomsförvaltningen har ökat kontaktytorna

inom miljöarbetet genom att utse en miljöutvecklare i varje

nätverk (sex stycken) samt en dito per enhet. Den senare ska

fungera som en ”motor” i miljöarbetet.

Kalmar Vatten AB har investerat i en ny processutrustning

i avloppsreningsverket som förbättrar slamhanteringen.

Framtiden för reningsverkets biogasanläggning är i nuläget

oklart då anläggningen är omodern och kundunderlaget

litet. I skrivande stund är dock Kalmars lokaltrafik och nya

tjänstefordon med gasdrift under upphandling vilket på sikt

kan räta ut frågetecknen.

• Samhällsbyggnadskontoret har genomfört ECO-driving för

personalen samt förbättrat återvinningsstationen bakom

Stadshuset. Dessutom har kontoret sedan en längre tid fört

statistik över sina klimatpåverkande utsläpp från resor.

Kalmar Hamn har utbildat all driftpersonal i ”Heta arbeten”,

försiktighetsåtgärder vid svetsning och andra brandfarliga

arbetsmoment. Brand ger upphov till negativa miljöeffekter,

vilket leder oss in på …

• brandskyddsutbildning. Nya rutiner för ett systematiskt

brandskyddsarbete är numera upprättade i VLS för kommunledningskontoret.

Kalmarhem planerar att konvertera alla oljepannor till pelletspannor.

Bygger om och kompletterat befintliga ”miljöhus”

för en bättre avfallshantering. Kalmarhem bedriver

också en ”inskolning” för avtalspartners där bland annat

Kalmarhems arbete/värderingar om miljöfrågor belyses.

Hemsidan har utvecklats med en tydligare miljöprofil.

• Gatu- och Parkkontoret har fyllt uttrycket ”många bäckar

små” med substans, de har bland annat:

- ersatt 200 belysningsarmaturer med kvicksilverlampor

med energisnåla natriumlampor,

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 97


Tematisk redovining

- byggt om två gatukorsningar (Sandås och Lorenbergsleden)

till cirkulationsplatser, som innebär ökad säkerhet

och minskade utsläpp av bilavgaser.

- skickat förorenade jordmassor från Varvsholmen för slutligt

omhändertagande.

- investerat i en småbåtsanläggning för mottagande av

oljeblandat slagvatten och toalett- och sanitetsavfall – en

av få (enda?) anläggningen längs sydöstra kuststräckan.

- uppfört tre miljötoaletter (med kompostering) på öar i

Västra sjön samt i Ljungnäs.

- genomfört vassbekämpningsåtgärder på en rad kustnära

områden.

- byggt ett skirbord (avrinningsplatå vid damm) vid Kalmar

Dämme samt grävt ur en damm för att bättre gynna fiskeproduktionen.

- anlitat endast entreprenörer som har ”gröna” maskiner,

dvs maskiner som drivs på miljöanpassat bränsle och

vegetabiliska oljor.

- uppgraderat fordonsparken med maskiner som påtagligt

reducerar bränsleåtgången.

- i princip upphört med kemisk ogräsbekämpning (med

undantag för jättebjörnlokan där prov under 2007 ska

göras med saltlösning).

• Kultur- och fritidskontoret arbetar med att ta fram ett nytt

digitalt bokningssystem som ska underlätta bokning och

samordning av aktiviteter (färre transporter), men kommer

också att styra energitillgång och belysning. Förvaltningen

har också installerat en värmepump i Stadsbibliotekets foajé,

bytt ventilationssystem i Kalmar Sporthall i samband med

renovering (via fastighets- och inköpskontoret) samt uppmanat

föreningar att söka bidrag för energisparåtgärder till

föreningsägda anläggningar.

• Fatighets- och inköpskontoret har upprättat en intern energiplan.

söker också via EU stöd för åtgärder i 18 fastigheter.

Satsar dessutom en miljon på att mäta energianvändningen

på detaljnivå i fastigheterna. Arbetar med nytt ramavtal för

upphandling av vitvaror vilket kommer att minska energiåtgången.

Ingår i utmaning: Miljöresurs Linné, vilket bland

annat innebär upphandling av KRAV-mat. Till år 2010 ska

minst 25 % av maten vara KRAV-märkt.

• KIFAB har prognosstyrt klimatet i fyra fastigheter varav tre

av dessa genererade energibesparingar på mellan 6 - 12 %

(en fastighet med marginell besparing). Satsar på att öka anslutningen

till fjärrvärmesystemet och att inhandla el endast

från förnybara energikällor.

Några resultat från miljö-(kvalitets)enkäten

Inför årsredovisningen skickades en enkät ut till samtliga förvaltningar/bolag.

Resultat om miljösamordnarens (i tjänsten erhållna)

utbildning och förestående miljöprioriteringar redovisas nedan.

Har Du som miljösamordnare fått någon utbildning

till stöd för ditt arbete?

Svarsalternativ Svar Fördelning

A Nej 11 52,4 %

B Ja 10 47,6 %

Summa: 21 100 %

Svarsfrekvens 100 %

Vilket eller vilka frågor skulle Du som samordnare vilja ha

mer kunskaper om eller stöd med vad gäller miljöarbetet?

Svarsalternativ Svar Fördelning

A Inget, vårt miljöarbete fungerar bra 2 6,1 %

B Utse bra, mätbara miljömål 14 42,4 %

C Implementering av miljöarbetet 5 15,2 %

D Kommunicera miljöarbetet 6 18,2 %

E Skriva rutiner/instruktioner 6 18,2 %

Summa: 33 100 %

Svarsfrekvens 81 %

Vilken prioritering vill Ni se vad gäller miljömål under år

2007? Prio 1 är första val, Prio 2 andra val osv.

Resor (CO2-utsläpp, se också slutord nedan)

Svarsalternativ Svar Fördelning

A Prio 1 5 22,7 %

B Prio 2 3 13,6 %

C Prio 3 9 40,9 %

D Arbetar redan aktivt med frågan 5 22,7 %

Summa: 22 100 %

Energibesparing

Svarsalternativ Svar Fördelning

A Prio 1 12 44,4 %

B Prio 2 4 14,8 %

C Prio 3 0 0 %

D Arbetar redan aktivt med frågan 11 40,7 %

Summa: 27 100 %

• Konstaterar slutligen att personalen på många förvaltningar/

bolag har genomgått utbildning i ECO-driving och att

energisparåtgärder står högt på agendan.

98 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Tematisk redovining

Avfallshantering/-sortering

Svarsalternativ Svar Fördelning

A Prio 1 3 12,0 %

B Prio 2 6 24,0 %

C Prio 3 4 16,0 %

D Arbetar redan aktivt med frågan 12 48,0 %

Summa: 25 100 %

Miljöanpassa inköp (”allt” från möbler till kaffe)

Svarsalternativ Svar Fördelning

A Prio 1 1 4,0 %

B Prio 2 7 28,0 %

C Prio 3 8 32,0 %

D Arbetar redan aktivt med frågan 9 36,0 %

Summa: 25 100 %

Indirekta miljöaspekter, t ex vägleda kunder till bästa miljöval

Svarsalternativ Svar Fördelning

A Prio 1 4 16,0 %

B Prio 2 3 12,0 %

C Prio 3 9 36,0 %

D Arbetar redan aktivt med frågan 9 36,0 %

Summa: 25 100 %

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 99


Barn och unga i hållbar utveckling

Kalmar 2000-talets ungdomskommun

Tematisk redovining

Kumulus

Den ungdomspolitiska stödjepunkten Kumulus sammanfaller

till stora delar med Kalmars lokala ungdomspolitik och organiseras

i fyra olika arbetsområden. Under 2006 har Kumulus

erhållit 810 tkr från Ungdomsstyrelsen och 150 tkr från Myndigheten

för skolutveckling.

2006 var Kumulus sista år i nuvarande form. Ungdomsstyrelsen

har ännu inte bestämt hur samarbetet med stödjepunkterna

kommer att se ut framöver.

Forskning och information

Under våren 2006 genomfördes en extern processutvärdering

av Kumulusprojektet av konsultföretaget Mikom. Rapporten

finns att laddas ner på Kumulus hemsida (www.kumulus.se).

Rapporten låg också till grund för Kumulus ”framtidsseminarium”

som hölls i december 2006, dit representanter för Kumulus

”ägare”, Kalmar kommun och Regionförbundet, bjöds in

för att diskutera hur och vilka delar av Kumulus som ska leva

vidare 2007 och framåt.

Europeisk volontärtjänst

En lokal och regional plattform med administration och information

kring Europeisk volontärtjänst har byggts upp i Kalmar.

Under 2006 har fyra nya volontärer anlänt till Kalmar kommun.

Både 4H och Monokrom tog emot två nya volontärer var

i september 2006 och ett år framåt. För Monokroms del görs

det i samarbete med Nova och Lindsdals fritidsgårdar. I februari

2007 kommer ytterligare två volontärer till Kalmar. Under våren

2006 gjordes en informationssatsning på gymnasieskolorna

i Kalmar. Resultatet är att minst tre ungdomar sänds iväg som

volontärer under våren 2007.

Det lokala EVS-arbetet har under 2006 förstärkts av det nya

projektet ”EVS in the Baltic Sea Region” som fått 580 tkr

beviljat av Ungdomsstyrelsen och 100 tkr beviljat av Regionförbundet.

En EVS-koordinator har anställts för att på heltid

administrera projektet. Projektet har som syfte att utveckla Kumulus

lokala EVS-arbete genom att koppla det till det befintliga

nätverket runt Östersjön inom UBC.

Internationellt arbete i skolan

Utvecklingsområdet Internationellt arbete i skolan har syftet att

generera ny kunskap och nya verktyg för skolans internationella

arbete; att skapa och lyfta fram Goda exempel på grundskola

och gymnasium; samt att fler unga i sin undervisning ska få del

av internationella möten.

Novaskolan arbetar fram ett kommunalt koncept för ”toleransresor”

och genomförde under hösten en resa till vänorten

Gdansk där man bla besökte ett koncentrationsläger och en

skola. Kumulus har fortsatt samarbetet med Den Globala Skolan

(Myndigheten för skolutveckling/Sida) för att främja kunskapsutveckling

i skolan med fokus på internationalisering och

värdegrundsfrågor.

Mötesplatser för Unga

Inom UBC fortsätter arbetet inom ”Commission on Youth Issues”

där Kalmar kommun valts att fortsätta leda kommissionens

arbete under 2006–2007. Arbetet, med möten i Kalmar,

Tallinn och Liepaja har främst handlat om att arbeta fram en

ny arbetsplan för kommissionen med utgångspunkt från resultatet

av ungdomskonferensen i Vilnius hösten 2005 som

resulterade i boken ”Book of Demands”. Book of Demands

och arbetsplan finns att ladda ner från kommissionens hemsida

(www.ubc-youth.org).

Barnpanel

I mars 2006 genomfördes en barnpanel tillsammans med Framtidsskeppet

på Tingbydalskolan i Smedby, där barnen fick möta

folkvalda politiker. Utvärderingar har sedan visat att barn tycker

att denna mötesform är bra och att de är positiva till att möta

politiker. Barnen lyfte fram att de ville ha en skate-ramp och

att de kände sig otrygga på skolgården då högstadieelever kör

moped där. De ville även ha en egen plats alternativt en egen

kväll på fritidsgården. I oktober hölls en barnpanel på Oxhagsskolan,

där det framkom att barnen vill att fler bostäder byggs

i området och att de känner sig otrygga på flera ställen i samhället.

Därför ska en trygghetsvandring göras med barnen och

gatu- och Parkkontoret under våren.

Ett arbete pågår för att ta fram en manual kring hur man genomför

barnpaneler. Detta ska göra det lättare för skolorna att på egen

hand arrangera paneler när en fråga behöver diskuteras.

Framtidsskeppet

Internationellt sett så har VM i samarbete gått av stapeln i Stockholm.

Arrangörer var Globträdet i samarbete med Stockholms

Stad. Barn och unga reste dit med sina lärare för att utbyta tankar

med andra barn och unga från olika delar av världen. De

unga åkte dit med sina tankar och funderingar och delade dem

sedan med de andra deltagarna. Från Kalmar åkte ungdomar i

åldrarna 11 till 19 år samt högskolestudenter. I förberedelserna

ingick att barn och ungdomar skapar ett konstverk där de med

diverse material visar vad de är stolta över personligen, i sin

skola eller i Kalmar. Detta skedde i samarbete med Konstmuseet

och på lokalt plan i Kalmar.

Förebyggande och främjande

Kumulus har tillsammans med en annan ungdomspolitisk

stödjepunkt, Astrid Lindgrens hembygd och Regionförbundet

i Kalmar län, tagit ett initiativ att göra en ansökan till regional

förebyggande- och främjandesatsning inom ungdomssektorn.

Ansökan är beviljad och genomförandet av projektet samordnas

nu från Regionförbundet, Kalmar län. Projektet kallas ”Det

Goda Mötet” och vänder sig till Ungdomsarbetare i Kalmar län.

Den innehåller en Distansutbildning på Högskolan i Kalmar

samt 9 olika tematiska Mötesplatser i länet. Mötesplatserna

kommer att belysa olika frågeställningar och erbjuda erfarenhetsutbyte

och nya nätverk.

100 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Tematisk redovining

PengapUNG

PengapUNG är ett sätt för ungdomar i åldrarna 13 till 20 år att

finansiera projekt för och med andra ungdomar. Arbetsgruppen

är förvaltningsövergripande med representanter från Monokrom,

fritidsgårdarna, utvecklingsenheten, Kalmar mot droger

samt Rådet för tryggare Kalmar. Denna grupp avgör om projektet

ska få pengar eller inte. Projektet måste involvera ungdomar,

hur är upp till den som ansöker. Syftet är att få ett tydligt

ungdomsperspektiv, mer aktiviteter av unga för unga, möten

på ungas villkor m.m. Arbetet fortgår under hösten och vintern

med att behandla ansökningar och marknadsföra projektet.

Trekantenskolans skolgård

Samhällsbyggnadskontoret arbetar med barns tankar kring ombyggnaden

av Trekantens idrottshall som ligger i anslutning till

skolgården och därmed kommer att påverka denna. Ungdomsombudet

är med i arbetsgruppen som arbetar med konceptet

att barnen fick rita mentala kartor över skolområdet och på det

sättet visa vilka ställen som de tycker om, vilka ställen som är

farliga ur ett barns perspektiv osv. Mötet med barnen ägde rum

i höstas och var mycket uppskattat av både barn och vuxna och

arbetet fortsätter under våren.

Inflytandeforum

Arbetet med inflytandeforum för barn har fortskridit under året

och de tre skolorna som ingår, Oxhagsskolan, Bergavikskolan

samt Hagbyskolan, har valt olika teman kring inflytande som

de arbetar med. Under hösten informerades nämnder och styrelser

om inflytandeforum.

Ungdomsråd

Under hösten 2006 fortsatte arbetet med att upprätta ett hållbart

och fungerande ungdomsråd i Kalmar. Målet är att upprätta

ett ungdomsråd med bra grund som engagerar ungdomar

och som skapar förutsättningar för ungdomar att själva påverka

beslut som rör dem i den politiska processen. Målet är även att

ungdomsrådet ska vara ett hållbart instrument för ungdomar

och vuxna att föra en dialog genom.

Tidningen UNIK

Ungdomsrådet gav ut det sista numret av sin tidning UNIK

i höstas. Den gavs ut i fyra nummer från och med 2004 och

skrevs och arbetades fram av ungdomarna själva. Namnet

UNIK står för Ung i Kalmar.

Barnbokslut

I årets välfärdsbokslut kommer att barnbokslut att finnas

med. Ungdomsombudet tog under hösten fram ett antal indikatorer

till barnbokslutet som sedan redovisades för välfärdsbokslutsgruppen,

som i sin tur väljer ut vika indikatorer som

är lämpligast. Genom att ta fram indikatorer för uppföljning

av barnkonventionsarbetet samt det ungdomspolitiska arbetet

förbättras möjligheterna att utvärdera de metoder och insatser

som görs för att hitta det som ger mest positiva effekter.

Ungas situation – lupp och studie

Under våren 2006 har en sammanställning av ungdomsstudien

gjorts och sett över tiden studien har genomförts (1999–2005)

kan en liten ökning ses vad gäller ungdomars upplevelse av att

själva styra över sina liv och sin skolsituation. Fler anser sig

själva kunna påverka sina liv och sin framtid samtidigt som

fler är missnöjda med sina möjligheter att styra över sin skolsituation.

Sett ur ett genusperspektiv är kvinnor och mäns svar

tämligen lika. De viktigaste relationerna genom åren har varit

ungefär desamma. För positiv påverkan på liv och framtid har

nära vän/väninna, pojkvän/flickvän, kompisar, syskon och föräldrar

redovisats som viktigaste relationer. Sammanställningen

gjordes av Psykologhuset Petersson AB och redovisades i juni

2006 för politiker och tjänstemän. Studien Ungas upplevelse

av sin möjlighet att påverka är nu avslutad och kommer att ersättas

med Ungdomsstyrelsens enkätstudie Lupp som kommer

att påbörjas 2008. Syftet med genomförandet av Lupp är att

studien är mer övergripande och kommer att kunna användas i

Välfärdsbokslutet/Barnbokslutet samt att ett flertal kommuner

använder studien vilket innebär att vi kommer att få ett bra

jämförelsematerial.

Internutbildning

I mars 2006 höll Demokratiakademin en utbildning för kommunanställda

samt kommunpolitiker. Syftet med utbildningen

var att fördjupa diskussionen kring den demokratiska processen

utifrån ett ungdomsperspektiv. Temat var att få barn och ungdomar

mer engagerade i den demokratiska processen samt hitta

bra former och forum för detta. Utbildningen vänder sig till

alla chefer, tjänstemän och politiker som arbetar med barn- och

ungdomsperspektiv och barnchecklistan.

Chefskörkort

I februari 2006 hölls chefskörkortsutbildningen och för första

gången ingick en introduktion till barnkonventionen och ungdomspolitiken

samt tillämpning av barnchecklistan. Detta ingår

nu i chefskörkortet.

Partnerskapet för Barnkonventionens genomförande

Kalmar är med i Partnerskapet för barnkonventionens genomförande

tillsammans med elva andra kommuner. Partnerskapet

arbetar för att få barnkonventionen att fungera i praktiken i det

vardagliga kommunala arbetet. Under hösten har en metod för

kollegial granskning arbetats fram och kommer att genomföras

under våren 2007.

Information till nämnder och styrelser

Ungdomsombudet har informerat nämnder oh styrelser om

Partnerskapet för Barnkonventionen, de nya politiska riktlinjerna

gällande barn- och ungdomsperspektivet samt Inflytandeforum.

Information gavs under hösten till barn- och ungdomsnämnden,

omsorgsnämnden, Södermöres kommundelsnämnd,

Kalmarhems styrelse, gatu- och parknämnden, samt samhällsbyggnadsnämnden.

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 101


Tematisk redovining

Förvaltningarnas och bolagens redovisningar

Förvaltningarna och bolagen har i december 2006 fått en elektronisk

mall med ett antal frågor att besvara till den 9 februari.

Frågorna är konstruerade för att tydliggöra i vilken grad ett systematiskt

och målinriktat arbete med ett barn- och ungdomsperspektiv

bedrivs i respektive förvaltning och bolag.

I år har 16 förvaltningar och bolag lämnat in en redovisning av

ett barn- och ungdomsperspektiv, vilket är en mer än förra året.

De som redovisat är:

Brandkåren, Destination Kalmar AB, gatu- och parkkontoret,

Kalmarsunds Gymnasieförbund, Kalmar Familjebad KB, Kalmar

Hamn, Kalmarhem, Kalmarsundsregionens Renhållare,

Kalmarturism AB, KIFAB, kommunledningskontoret, omsorgsförvaltningen,

Salvestaden i Kalmar AB, samhällsbyggnadskontoret,

socialförvaltningen och Södermöre kommundelsnämnd.

Checklista med fokus på barn och ungdomar

Fem förvaltningar och bolag uppger att de har använt barnchecklistan

i sin verksamhet under 2006 vilket är något färre än

förra året då sex förvaltningar/bolag uppgav att de använt den.

Flertalet av dem som använder checklistan har också kommunicerat

den med personalen.

Vilka mål arbetar ni efter 2007?

Sju förvaltningar/bolag uppger att de hade satt upp egna mål

kring barn- och ungdomsperspektivet under 2006, vilket är en

mer än förra året.

Behovet av att komma till tals med unga

Tio förvaltningar och bolag uppger att deras behov av att komma

till tals med barn och unga är stort eller mycket stort. Tre

uppger att behovet är litet eller mycket litet.

Samordnare

Följande förvaltningar har uppgett att de har en samordnare för

arbetet med barnperspektivet och ungdomsinflytande i verksamheten:

• Gatu- och parkkontoret - Monika Nordh Cangemark

Kalmarsunds Gymnasieförbund – Stig Sjödin

Kalmar Hamn - Carina Nilsson

• Kommunledningskontoret – Charlotte Gustafsson

• Socialförvaltningen - Britt Kronberg

• Södermöre kommundelsnämnd - En arbetsgrupp

Förvaltningar/bolag som uppger att det inte finns någon utsedd

samordnare:

Brandkåren, Destination Kalmar AB, Kalmar Familjebad KB,

Kalmarhem, Kalmarsundsregionens Renhållare, Kalmarturism

AB, omsorgsförvaltningen, Salvestaden i Kalmar AB och samhällsbyggnadskontoret.

Utbildning

Kommunledningskontoret uppger att de genomgått utbildning

inom Barnkonventionen, ungdomspolitiken eller Kalmars lokala

arbete. Inga förvaltningar eller bolag uppger att de medverkat

i någon utbildning kring Barnkonventionen, ungdomspolitiken

eller Kalmars lokala arbete. De förvaltningar/bolag

som menar att det finns behov av utbildning är Brandkåren,

gatu- och parkkontoret, Kalmarsunds Gymnasieförbund, Kalmar

Familjebad KB, kommunledningskontoret, omsorgsförvaltningen,

Salvestaden i Kalmar AB, socialförvaltningen, samhällsbyggnadskontoret

samt Södermöres kommundelsnämnd.

Utbildningsinsatser som efterfrågas är metoder för hantering av

frågor inom verksamhetsfältet, kompetensutveckling, barnkonventionen,

barnchecklistan, hur man för en dialog med barn

och utbildning i fokus på barns olika livsvillkor.

102 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Tematisk redovining

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 103


Mångfaldsperspektiv – integration

Tematisk redovining

Fakta

I Kalmar bor 5966 personer med utländsk bakgrund d v s är

födda utomlands (4870 personer) eller är födda i Sverige men

med båda föräldrarna födda utomlands (1096 personer). De

utgör 9,8 % av Kalmars totala befolkning. Av dessa är 4026

personer (67 %) svenska medborgare. En stor andel har tagit

beslutet att bli svenska medborgare vilket i sig utgör ett mått

på integration.

(SCB 2005-12-31)

Fler flyttar till Kalmar än som flyttar härifrån. Av det totala flyttningsnettot

på 320 personer, nettoinvandrade 292 personer

från utlandet. Flyttningsnettot består till 91 % av invandringsöverskott

och till 9 % av ett inrikes flyttningsnetto. Invandringsöverskottet

är högre 2006 än vad det har varit de senaste

åren. Av de invandrade är knappt hälften flyktingmottagning.

(Kommuninvånarregistret – KIR)

Under 2006 har Kalmar kommun tagit emot 143 flyktingar, varav

ca 35 % är under 15 år. Detta är en fördubbling mot tidigare

år men kommunen uppfyllde inte överenskommelsen med staten

om ett mottagande av 170 flyktingar. Framför allt p g a bristen på

bostäder. Mottagandet inom de närmaste åren kommer att ligga

på en liknande nivå då utvecklingen i vår omvärld tyder på detta.

Antalet asylsökande till Sverige ökar för närvarande. Under året

har också fattats beslut om att ta emot asylsökande ensamkommande

barn/ungdomar i särskilt gruppboende.

Integrationspolitiskt program och andra styrdokument

I det integrationspolitiska programmet anges övergripande mål

för integrationsarbetet i Kalmar kommun. Där finns en gemensam

definition för begreppen Mångfald och Integration. Med

mångfald menas att människor med olika etnicitet, kultur,

språk, religion och erfarenhet lever tillsammans med lika rättigheter,

möjligheter och skyldigheter. Integration definieras som

en samhällsgemenskap som präglas av jämlika och berikande

relationer mellan alla medborgare med respekt och förståelse för

enskilda individers olikheter.

Integrationspolitiska programmet skall vara vägledande för

kommunens arbete med integrations- och mångfaldsfrågor.

Varje kommunal nämnd och styrelse för kommunala bolag skall

utifrån de övergripande målen sätta egna mål efter de förutsättningar

som gäller i den egna verksamheten. Uppföljning och

utvärdering skall ske årligen och redovisas i årsredovisningen.

I kommunens välfärdsbokslut finns också ett mångfalds- och

integrationsperspektiv.

Riktlinjer och mål som styr kommunens mångfalds- och integrationsarbete

finns också bland annat i Kalmar kommuns politiska

riktlinjer, Handlingsplan för att främja etnisk mångfald i Kalmar

kommun och Handlingsplan vid grova hatbrott på grund av rasism,

främlingsfientlighet och homofobi. Ett uppdrag finns också

för att utarbeta en handlingsplan mot rasism/homofobi.

Arbetet i verksamheterna

Flera verksamheter har redovisat att de påbörjat målarbete i

mångfalds- och integrationsfrågor men som ännu inte är klara.

Andra som t ex Kalmar Energi och Kalmarhem har redovisat

mångfaldsplaner och utvärdering av dessa.

Inom barn- och ungdomsnämndens område är mångfald/integration

ett område som prioriteras i verksamheten. Som stöd

för verksamhetens arbete med mångfald/integration har en

styrgrupp och en mångfaldsutvecklare/enhet arbetat med temat

Kalmars förskolor och skolor i världen med värden”. En nulägesanalys

kommer att genomföras för att visa vilka insatser

och handlingsplaner som behövs för arbetet på den egna förskolan/skolan.

I nära samarbete med Högskolan i Kalmar har

utvecklingsarbete i mångfalds- och integrationsfrågor startat.

All personal inom förskola/skola har erbjudits en halv dags introduktionsföreläsning

i interkulturell pedagogik under hösten

2006. Till kommande år finns uppdrag utlagda att modersmålsstöd

och modersmålsundervisningen ska utvecklas på de enheter

som har sådan verksamhet samt att arbetet med mångfald

skall belysas i vardagen t ex genom att rekrytera personal med

annan etnisk bakgrund än svensk.

Även Kalmarsunds Gymnasieförbund kommer inför år 2007

ge elever möjligheter att läsa modersmål som individuellt val.

Bland sina elever har gymnasieförbundet ett stort antal elever

som anlänt sent i sin utbildning och som därför är i behov av

stort stöd. Under året har man i samverkan med socialförvaltning,

arbetsmarknadsenhet samt kultur- och fritidsförvaltning

anställt en coach på individuella programmet riktad till sent

anlända invandrarelever med uppgift att lotsa ut ungdomarna

på språkpraktikplatser, pröva på platser inom de nationella programmen

samt aktivera dem på fritiden. Gymnasieförbundet

har under 2006 uppmärksammat ”Mångkulturåret” och bland

annat gett en föreläsningsdag för alla lärare. Styrelsen för gymnasieförbundet

antog under 2006 en Likabehandlingsplan för

att motverka all form av diskriminering och kränkning.

Många verksamheter anger behov av kompetensutveckling i

mångfalds- och integrationsfrågor, en del har genomfört detta.

Kultur- och fritid har under året för sin fritidsgårdspersonal

genomfört en föreläsningsserie under temat ”Kulturmöten”

för att stärka personalens kunskaper i mötet med sina besökare

med rötter i olika kulturer. Södermöre kommundelsnämnd har

under 2006 genomfört en riktad kompetensutveckling till sin

integrationsgrupp och personal. En satsning man har för avsikt

att fortsätta med under 2007.

Kalmar är utifrån etnicitet en segregerad stad. I Norrlidens centrum

har gatu- och parkkontoret arbetat med upprustning av

Norrlidens torg och centrummiljö. Avsikten är att med Östra

och Västra Norrlidens olika ägande- och boendeformer, samt en

befolkning med olika etnisk, social och ekonomisk bakgrund

stärka det gemensamma centrumområdet, höja dess status och

attraktion samt skapa möjligheter för möten och aktiviteter över

gränserna genom en tilltalande och stimulerande miljö.

104 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Tematisk redovining

Introduktion av nyanlända

Arbete är en av grunderna för en etablering i det nya landet och

för en integration. Målet för all introduktion är arbete och egen

försörjning eller vidare studier samt delaktighet i samhället. En

lokal överenskommelse mellan Kalmar kommun, gymnasieförbund

och Arbetsförmedling för introduktion av nyanlända invandrare,

”Ny i Kalmar”, finns som grund för introduktionen.

I överenskommelsen anges mål för introduktionen, hur parterna

skall samverka och introduktionens innehåll samt genomförande.

Som samordnare för introduktionen fungerar invandrarservice.

Liknande överenskommelser finns också på regional

och central nivå.

I introduktion var under året 337 personer varvid 61 avslutades.

De flesta gick till arbete och längre studier (49 %) och

andra flyttade (39 %). Ett mindre antal står ej till arbetsmarknadens

förfogande (12 %). Utbildningsmässigt har många som

lägst en högskoleutbildning (34 %) och lägst gymnasieutbildning

(20 %).

Att behärska det svenska språket är ytterligare en av grunderna

för delaktighet i samhällslivet. Svenskundervisningen (SFI) anordnas

av Komvux och har Kalmarsunds Gymnasieförbund

som huvudman. Vid årsskiftet fanns 185 elever som läser SFI

och i kö fanns 66 personer.

I olika projekt bedrivs också språkträning i samverkan mellan

Kalmar kommun, Arbetsförmedling, gymnasieförbundet, studieförbundet

Bilda samt numera även Högalids folkhögskola.

Under 2006 har en ny verksamhet startats på folkhögskolan

där framför allt nyanlända flyktingar får sitt första mottagande

med viss språkträning och information. Tidigare projekt Norrliden

har under året omvandlats till ”På Spåret” som innefattar

språkträning, praktik, samhällsinformation, datakunskap samt

social samvaro i kombination med reguljär SFI undervisning. I

dagsläget är det ca 70 halvtidsplatser besatta. Inom SFI utbildningen

finns också numera en coach som skall hjälpa framför

allt språksvaga till språkpraktikplatser.

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 105


Handikappolitiska programmet

Tematisk redovining

Fyra bolag och två förvaltningar har hört av sig om sitt arbete

med det handikappolitiska programmet. Övriga har inte lämnat

någon redovisning.

Kalmar Familjebad

I samarbete med DHR har tillgängligheten på Kalmar Familjebad

inventerats. Styrelsen har under hösten beslutat att bristerna

ska åtgärdas. Några punkter är redan avklarade och de resterande

har budgeterats för 2007 och kommer under året att avhjälpas.

Fastighets- och inköpskontoret

Ett omfattande arbete kring tillgänglighet har lagts ner under

året. Inventering och åtgärdsbeskrivning har genomförts för totalt

240 byggnader! Arbetet fortsätter med planering och prioritering

av de redovisade åtgärderna.

Barn- och ungdomsförvaltningen

Alla enheter inom barn- och ungdomsförvaltningen har på

olika sätt under 2006 uppmärksammat och arbetat med de åtgärdsförslag

som finns i förvaltningens åtgärdsplan.

Ökad medvetenhet

Arbetet med att ta fram lättläst information på enheternas

hemsidor har påbörjats och de flesta enheter har tillrättalagt

sina hemsidor, så att redan grundtexterna skall vara lättlästa

och lättillgängliga.

Tillgänglighet

Enheterna har haft en genomgång av sina fastigheter utifrån

ett tillgänglighetsperspektiv tillsammans med fatighetsförvaltaren

och det finns förslag till åtgärder framtagna och i flera

fall har enklare åtgärder vidtagits redan 2006.

Utbildning

Individuella utvecklingsplaner för barn/elever finns upprättade

på varje enhet. Personal från Barn- och ungdomsförvaltningen

har både enskilt och i hela arbetslag deltagit i de

utbildningar som har givits inom ramen för den kommungemensamma

satsningen NPGI (Neuropsykiatri gemensamma

insatser).

Dessa utbildningsinsatser har prioriterats i enheternas kompetensutvecklingsplaner.

106 Kalmar kommuns årsredovisning 2006


Ordlista

Anläggningskapital Bundet eget kapital. Skillnaden mellan

anläggningstillgångar och långfristiga skulder

Anläggningstillgångar Fast och lös egendom för stadigvarande

bruk.

Använda medel Visar årets bruttoavtappning av rörelsekapital,

dvs. alla poster som har minskat omsättningstillgångarna

respektive ökat de kortfristiga skulderna.

Avskrivningar Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångarnas

bokförda värde motsvarande beräknat slitage

Balansräkning Beskriver kommunens finansiella ställning på

bokslutsdagen. Visar hur kommunen har använt sitt kapital

(tillgångar) respektive hur kapitalet har anskaffats (skulder och

eget kapital).

Budgetavvikelse Över- eller underskott i förhållande till budget.

Eget kapital Skillnaden mellan tillgångar och skulder.

Extraordinära poster Poster som saknar klart samband med

kommunens ordinarie verksamhet. De kan inte heller förväntas

inträffa ofta eller regelbundet och ska uppgå till väsentliga

belopp.

Finansnetto Ränteintäkter minus räntekostnader.

Finansieringsanalys Visar hur årets drift-, investerings-, och

låneverksamhet m m har påverkat rörelsekapitalet

Internränta Intern ersättning för det kapital som nyttjas av

verksamheterna.

investeringsbidrag.

Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag för intäkter.

Nyckeltal Förhållandet mellan två storheter, tex. eget kapital

i % av de totala tillgångarna (soliditet).

Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är anläggningstillgång.

Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter till rätt

redovisningsår.

Resultaträkning Visar årets finansiella resultat och visar hur

det uppkommit. Det egna kapitalets förändring kan också

läsas ut av balansräkningen.

Resultatutjämningsfond Nämndernas del av det egna kapitalet.

Sammanställd redovisning ”Koncernbokslut” upprättat i

enlighet med gällande redovisnings-principer.

Soliditet Eget kapital i förhållande till de totala tillgångarna,

dvs. graden av självfinansierade tillgångar. Visar betalningsförmågan

på lång sikt.

Tillförda medel Visar årets bruttotillskott till rörelsekapitalet,

dvs. alla poster som har ökat omsättningstillgångarna respektive

minskat de kortfristiga skulderna.

Årets resultat Skillnaden mellan årets intäkter och kostnader.

Investering Anskaffning av anläggningstillgångar.

Kapitalkostnad Gemensam benämning för internränta och

avskrivning.

Kortfristiga fordringar Fordringar som förfaller till betalning

inom ett år.

Kortfristiga skulder Skulder med en återbetalningstid inom

ett år.

Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt.

Långfristiga fordringar Fordringar som förfaller till betalning

senare än ett år från balansdagen.

Långfristiga skulder Skulder med en återbetalningstid på

över ett år.

Nettoinvesteringar Investeringsutgifter efter avdrag för

Kalmar kommuns årsredovisning 2006 107


Vill du veta mer

eller beställa fler exemplar av årsredovisningen,

kontakta kommunledningskontoret, ekonomienheten,

telefon 0480-45 00 00, eller hämta den som pdf-fil

Kalmar kommuns hemsida www.kalmar.se.

108 Kalmar kommuns årsredovisning 2006

Informationsenheten 2007-05/17 Foto: Jan Magnusson

More magazines by this user
Similar magazines