Del två Så här ser vi framtiden och Mer ... - Kalmar kommun
Del två Så här ser vi framtiden och Mer ... - Kalmar kommun Del två Så här ser vi framtiden och Mer ... - Kalmar kommun
2. SÅ HÄR SER VI FRAMTIDEN Unika Kalmar foto: Jonas Lindström 22 ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN
- Page 2 and 3: KALMARs attraktionskraft bygger på
- Page 4 and 5: TRE LEDSTJÄRNOR FÖR ETT UNIKT KAL
- Page 6 and 7: foto: White Arkitekter ÖVERSIKTSPL
- Page 8 and 9: 2. LINNÉUNIVERSITETET ÄR EN KREAT
- Page 10 and 11: Kalmarsund som en utpräglad grön
- Page 12 and 13: ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN 3
- Page 14 and 15: SÅ HÄR SER MERVÄRDENA UT UNIKT L
- Page 16 and 17: foto: Jan Magnusson ÖVERSIKTSPLAN
- Page 18 and 19: SUNDETS STÄDER OCH KÖPINGAR Histo
- Page 20 and 21: KALMARSUNDS RIKA NÄRINGSLIVSTRÄDS
- Page 22 and 23: Linköping/ Norrköping Stockholm,
- Page 24: SE OCKSÅ ställningstaganden för
2. SÅ HÄR SER VI FRAMTIDEN<br />
Unika <strong>Kalmar</strong><br />
foto: Jonas Lindström<br />
22<br />
ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN
KALMARs attraktionskraft bygger på det överordnade<br />
målet för all planering, nämligen att utveckla en jämställd<br />
<strong>och</strong> hållbar <strong>kommun</strong>, såväl socialt, kulturellt, ekologiskt<br />
som i ekonomiskt avseende.<br />
KALMAR är ett samspel mellan stad <strong>och</strong> land.<br />
KALMAR är generatorn i en attraktiv, hållbar <strong>och</strong> växande<br />
region runt <strong>Kalmar</strong>sund, där människor kan förverkliga<br />
sina drömmar <strong>och</strong> nå hög livskvalitet.<br />
KALMAR är det självklara navet för utbildning, arbete,<br />
boende <strong>och</strong> upplevel<strong>ser</strong> i sydöstra Sverige, känt i <strong>och</strong> en<br />
förebild för övriga landet.<br />
KALMAR är känt för sitt öppna, kreativa <strong>och</strong> kulturella<br />
klimat. Linneuniversitets etablering har varit förutsättningen<br />
för denna utveckling.<br />
KALMAR OCH KALMARSUND är åter en aktiv del av Östersjöregionen<br />
inte minst inom besöksnäringen. Framgångsnyckeln<br />
har varit <strong>och</strong> är att förvalta <strong>och</strong> utveckla<br />
våra unika värden <strong>och</strong> resur<strong>ser</strong>.<br />
ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />
23
SÅ HÄR SER VI FRAMTIDEN<br />
GER MODERN STADSUTVECKLING<br />
Människans behov <strong>och</strong> levnadsförutsättningar är<br />
utgångspunkten i översiktsplanen. För att kunna<br />
uppfylla detta ba<strong>ser</strong>as stadsplaneringsarbetet på en<br />
värdeba<strong>ser</strong>ad stadsbyggnadsmodell (se figur nedan).<br />
Det är den mentala bilden, om hur verkligheten <strong>ser</strong><br />
ut, som styr om en tanke eller förslag uppfattas intressant,<br />
möjligt eller önskvärt att genomföra.<br />
24<br />
foto: Jan Magnusson<br />
ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />
<strong>Så</strong> <strong>här</strong> <strong>ser</strong> <strong>vi</strong> <strong>framtiden</strong><br />
VÄRDEBASERAD STADSBYGGNAD<br />
översiktsplan<br />
strategier<br />
ledstjärnor<br />
<strong>vi</strong>sion<br />
<strong>Kalmar</strong><br />
på djupet<br />
modell för värdeba<strong>ser</strong>ad<br />
stadsutveckling<br />
»DET FINNS INGEN OBJEKTIV<br />
STADSBYGGNAD. DET FINNS<br />
ENBART VÄRDEBASERAD<br />
STADSBYGGNAD«<br />
Eva Dalman, arkitekt<br />
ur Arkitekten nr 8 2012
TRE LEDSTJÄRNOR FÖR<br />
ETT UNIKT KALMAR<br />
I översiktsplanen dras riktlinjer upp hur <strong>och</strong> var <strong>kommun</strong>en ska växa <strong>och</strong><br />
utvecklas. Unika <strong>Kalmar</strong> når <strong>vi</strong> genom de tre ledstjärnorna, <strong>Mer</strong> <strong>Kalmar</strong>sund,<br />
<strong>Mer</strong> Möre <strong>och</strong> <strong>Mer</strong> stadsliv. Till ledstjärnorna är fem strategier kopplade för<br />
att bidra till <strong>kommun</strong>ens mål om en jämställd <strong>och</strong> hållbar utveckling. Ledstjärnorna<br />
<strong>och</strong> strategierna ska genomsyra <strong>kommun</strong>ens planeringsverksamhet<br />
<strong>och</strong> stämmas av i allt planeringsarbete.<br />
MER KALMARSUND<br />
innebär att sundet har fått tillbaka rollen som sammanhållande för alla som bor<br />
<strong>här</strong> <strong>och</strong> är ett samlande identitetsbegrepp. Samarbete finns över <strong>kommun</strong>grän<strong>ser</strong>na<br />
<strong>och</strong> har skapat en gemensam konkurrenskraftig identitet.<br />
UNIKA FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
Det geografiska läget i Östersjön med tre kuster<br />
I <strong>Kalmar</strong>sundsregionen finns tre kuster:<br />
fastlandskusten samt Ölands östra <strong>och</strong> västra<br />
kust. Regionen ligger centralt runt Östersjön.<br />
MER MÖRE<br />
innebär att <strong>kommun</strong>ens landsbygd identifierar sig med begreppet Möre. Hela<br />
<strong>kommun</strong>en växer invånarmässigt <strong>och</strong> Möre är ett av <strong>Kalmar</strong>sunds spännande<br />
besöksmål. Många <strong>vi</strong>ll bo <strong>och</strong> arbeta i Möre <strong>och</strong> dess natur- <strong>och</strong> kulturmiljöer<br />
är en tillgång för alla invånares livskvalitet som resurs för rekreation <strong>och</strong> fritid.<br />
MER STADSLIV<br />
innebär att staden har utvecklats till en inbjudande demokratisk mötesplats.<br />
Den växer på ett sätt som gör den än mer attraktiv genom att erbjuda ett<br />
stort <strong>och</strong> brett utbud av akti<strong>vi</strong>teter, boenden <strong>och</strong> jobb. <strong>Kalmar</strong> är känt som ett<br />
kulturellt, spännande <strong>och</strong> internationellt besöksmål. Stadmiljön bjuder in till,<br />
för såväl den lokala befolkningen som besökare, att aktivt användas. En <strong>vi</strong>ktig<br />
konsekvens är en tryggare stad <strong>och</strong> mer integrerade plat<strong>ser</strong> där människor möts<br />
som jämlikar <strong>och</strong> där alla känner sig välkomna.<br />
Staden <strong>och</strong> sundets unika kulturhistoria<br />
<strong>Kalmar</strong>sund <strong>och</strong> staden <strong>Kalmar</strong> har en rik <strong>och</strong><br />
komplex kulturhistoria som är präglad av<br />
internationella, nationella, regionala <strong>och</strong> lokala<br />
händel<strong>ser</strong> under alla tider.<br />
<strong>Kalmar</strong>sunds unika landskap<br />
Sundet <strong>och</strong> åsarna gör vårt landskap unikt.<br />
Regionen ligger i växtzon 1 samt ligger i topp<br />
med flest soltimmar i Sverige. Därmed kan<br />
regionen sägas vara Sveriges Provence.<br />
ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />
<strong>Så</strong> <strong>här</strong> <strong>ser</strong> <strong>vi</strong> <strong>framtiden</strong> 25
SÅ HÄR SER VI FRAMTIDEN<br />
FEM STRATEGIER FÖR ÖKAD<br />
ATTRAKTIVITET OCH TILLVÄXT<br />
1. FLER SKA FÅ CHANSEN ATT BO OCH ARBETA VID KALMARSUND<br />
2. LINNÉUNIVERSITETET ÄR EN KREATIV DRIVKRAFT FÖR<br />
NÄRINGSLIVET I HELA REGIONEN<br />
3. KALMAR ÄR REGIONCENTRA FÖR 160 000 MÄNNISKOR<br />
4. LIVSKVALITETEN ÄR HÖG VID KALMARSUND<br />
5. KALMARSUND ÄR TURIST- OCH BESÖKSREGION<br />
MED INTERNATIONELL DRAGNINGSKRAFT<br />
foto: White Arkitekter<br />
Jonas Lindström<br />
Jan Magnusson<br />
Malin Gustavsson<br />
Jonas Lindström<br />
ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />
26 <strong>Så</strong> <strong>här</strong> <strong>ser</strong> <strong>vi</strong> <strong>framtiden</strong>
foto: White Arkitekter<br />
ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />
<strong>Så</strong> <strong>här</strong> <strong>ser</strong> <strong>vi</strong> <strong>framtiden</strong><br />
27
SÅ HÄR SER VI FRAMTIDEN fem<br />
strategier för ökad attrakti<strong>vi</strong>tet <strong>och</strong> tillväxt<br />
1. FLER SKA FÅ CHANSEN ATT BO<br />
OCH ARBETA VID KALMARSUND<br />
<strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong> <strong>Kalmar</strong>sund är känt för sina unika värden i övriga<br />
Sverige men även i andra länder <strong>och</strong> är därmed attraktivt för<br />
fler boende, besökare <strong>och</strong> företag. Fler invånare leder till fler<br />
idéer, nya företag <strong>och</strong> fler arbetstillfällen. En positiv utvecklingsspiral<br />
ger alltså fler invånare i <strong>kommun</strong>en såväl som i hela<br />
regionen. Särskilt fokus finns på att <strong>Kalmar</strong> är det självklara<br />
valet för de personer som är i början av sina yrkesliv eller de<br />
som har flyttat <strong>här</strong>ifrån, för att exempel<strong>vi</strong>s studera på annan<br />
ort, åter ska välja <strong>Kalmar</strong> efter studierna.<br />
REGIONALA FLYTTUNDER-<br />
SÖKNINGAR VISAR ATT HUVUD-<br />
SKÄLEN FÖR ATT FLYTTA TILL<br />
REGIONEN ÄR STUDIER, FÖLJT<br />
AV ARBETE OCH FÖRBÄTTRAD<br />
LIVSKVALITET<br />
Alla dessa tre motiv kan <strong>Kalmar</strong> starkt svara upp till. Linnéuniversitetet<br />
är därmed den <strong>vi</strong>ktigaste magneten för att få<br />
fler personer att flytta hit, att nya företag startas <strong>och</strong> att våra<br />
befintliga företag kan utvecklas. Förutsättningar som ger företag<br />
<strong>och</strong> universitetet möjlighet att utvecklas är prioriterade.<br />
<strong>Kalmar</strong> är regioncentra för <strong>Kalmar</strong>sunds utbildnings- <strong>och</strong><br />
arbetsmarknad.<br />
BOSTÄDER FÖR ALLA BEHOV OCH ÖNSKEMÅL<br />
Det är brist på bostäder i <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> <strong>och</strong> det gäller<br />
framförallt små bostäder. Det behövs fler hyresrätter i <strong>kommun</strong>en.<br />
Fokus ligger särskilt på unga, studenter <strong>och</strong> äldre i<br />
bostadsförsörjningen. Planberedskapen för nya bostäder är<br />
hög <strong>och</strong> ny byggnation är blandad när det gäller hustyper,<br />
storlekar <strong>och</strong> upplåtelseformer. Alla ska kunna hitta en bostad<br />
som passar de egna behoven oavsett skede i livet. Ett<br />
blandat bestånd motverkar också boendesegregation. För att<br />
hushålla med mark- <strong>och</strong> naturresur<strong>ser</strong> bör <strong>vi</strong> bygga i befintliga<br />
områden där infrastruktur redan finns. Genom att bygga i<br />
kollektivtrafiknära lägen främjas den miljömässiga hållbarheten.<br />
Konsekven<strong>ser</strong> av bedömda klimatförändringar beaktas.<br />
foto: Jan Magnusson<br />
300 000 INVÅNARE I EN NY<br />
ARBETSMARKNADSREGION<br />
En större arbetsmarknadsregion leder till mindre sårbarhet<br />
om konjunkturen går ner. Därför är en större arbetsmarknad<br />
för både k<strong>vi</strong>nnor <strong>och</strong> män <strong>vi</strong>ktigt för att stärka <strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong><br />
<strong>Kalmar</strong>sund. Det ska vara möjligt att bo i <strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong> arbeta<br />
i andra <strong>kommun</strong>er eller omvänt. Med en regionförstoring<br />
kan människor lättare hitta nya arbeten <strong>och</strong> företagen hitta<br />
rätt kompetens. För att skapa möjligheter för en gemensam<br />
arbetsmarknad för 300 000 personer måste restiden från <strong>Kalmar</strong><br />
till respektive Växjö, Oskarshamn <strong>och</strong> Karlskrona vara<br />
högst en timme. Det kräver en snabb, effektiv <strong>och</strong> miljövänlig<br />
kollektivtrafik. Bra <strong>kommun</strong>ikationer är också <strong>vi</strong>ktigt för<br />
att besöksnäringen ska kunna utvecklas.<br />
28<br />
ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />
<strong>Så</strong> <strong>här</strong> <strong>ser</strong> <strong>vi</strong> <strong>framtiden</strong>
2. LINNÉUNIVERSITETET ÄR EN<br />
KREATIV DRIVKRAFT FÖR NÄRINGSLIVET<br />
I HELA REGIONEN<br />
Linnéuniversitetet är Sveriges sjätte största lärosäte. Ett unikt näringsliv<br />
ba<strong>ser</strong>at på universitetets profil såväl som att universitetet<br />
har ett utbildningsutbud matchande det regionala näringslivets<br />
behov ger maximal utdelning. Det ger en student ett starkt motiv<br />
till att stanna i regionen efter avslutade studier. Universitetet<br />
<strong>och</strong> näringslivet kan också knytas ihop genom att fler studenter<br />
gör examensarbeten eller praktik i regionens företag.<br />
<strong>Kalmar</strong> är en stark företagsregion med hög framtidstro <strong>och</strong><br />
gott företagsklimat. Entreprenörskap <strong>och</strong> företagande stimuleras,<br />
<strong>vi</strong>lket förmedlar att regionen är öppen för nya idéer <strong>och</strong><br />
innovationer. Samarbetet mellan <strong>kommun</strong>, näringsliv <strong>och</strong><br />
universitetet ska ständigt stärkas <strong>och</strong> utvecklas för att bättre ta<br />
tillvara den kunskap som genereras <strong>här</strong>.<br />
foto: Malin Gustavsson<br />
3. KALMAR ÄR REGIONCENTRA<br />
FÖR 160 000 MÄNNISKOR<br />
Idén om regionförstoring är stark <strong>och</strong> för att kunna möta<br />
en sådan utveckling är tanken att <strong>kommun</strong>en blir en del av<br />
<strong>Kalmar</strong>sund för att göra sig intressant i en sydsvensk region.<br />
En utökad arbetsmarknadsregion gynnar alla i <strong>Kalmar</strong>sundsregionen.<br />
För människor som bor i andra <strong>kommun</strong>er <strong>vi</strong>d<br />
<strong>Kalmar</strong>sund är det självklart att åka till <strong>Kalmar</strong> för att nå det<br />
stora utbudet av handel, kultur, nöje <strong>och</strong> idrott. En utökad<br />
<strong>och</strong> attraktivare stadskärna är den huvudsakliga anledningen.<br />
Fler spännande <strong>och</strong> stimulerande mötesplat<strong>ser</strong> <strong>och</strong> hållbara<br />
trafiklösningar är <strong>vi</strong>ktiga delar för att utveckla en modern <strong>och</strong><br />
efterfrågad stadskvalitet. Näringslivet i staden skapar flöden av<br />
människor <strong>och</strong> bra möjligheter att utvecklas. Ett brett kultur<strong>och</strong><br />
idrottsliv är <strong>vi</strong>ktigt för att invånare i alla åldersgrupper ska<br />
trivas <strong>och</strong> må bra. Då skapas möten mellan olika människor<br />
vars vägar annars aldrig hade korsats. Det är väsentligt med en<br />
levande kulturell infrastruktur, alltså utbud <strong>och</strong> nätverk inom<br />
utbildning, stödsystem, institutioner <strong>och</strong> organisationer samt<br />
goda möjligheter för utveckling av personliga nätverk inom<br />
kultur, utbildning <strong>och</strong> kreativa näringar. Det är en förutsättning<br />
för att skapa det kreativa samhällsklimat som är <strong>vi</strong>ktigt i<br />
en universitetsstad.<br />
<strong>Kalmar</strong> har sedan staden grundades varit ett handelscentrum.<br />
I <strong>och</strong> med IKEA:s etablering i nuvarande Hansa City 2006<br />
stärktes <strong>Kalmar</strong>s historiska roll som handelsstad i regionen.<br />
Utmaningen är att fortsätta stadens utveckling som regional<br />
knutpunkt för handel i kombination med evenemang <strong>och</strong><br />
upplevel<strong>ser</strong>. Handeln i <strong>Kalmar</strong> fungerar som en motor för hela<br />
regionen <strong>och</strong> det finns ett rikt utbud av fackhandel <strong>och</strong> affärskedjor<br />
som attraherar kunder från ett mycket stort område,<br />
men även lokal handel <strong>och</strong> <strong>ser</strong><strong>vi</strong>ce som underlättar ett bra vardagsliv<br />
för <strong>kommun</strong>invånarna.<br />
ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />
<strong>Så</strong> <strong>här</strong> <strong>ser</strong> <strong>vi</strong> <strong>framtiden</strong> 29
SÅ HÄR SER VI FRAMTIDEN fem<br />
strategier för ökad attrakti<strong>vi</strong>tet <strong>och</strong> tillväxt<br />
4. LIVSKVALITETETEN ÄR HÖG<br />
VID KALMARSUND<br />
Vardagslivet är enkelt i <strong>Kalmar</strong>. Du hittar det sättet att bo på<br />
som du själv <strong>vi</strong>ll <strong>och</strong> det arbete som du önskar. Det finns bra<br />
skolor som utgår från barnens perspektiv. Det ska vara enkelt<br />
att ta sig från bostaden till skolan eller arbetet men också till<br />
andra akti<strong>vi</strong>teter. Styrkan är det stora utbudet av utbildning,<br />
arbete, <strong>ser</strong><strong>vi</strong>ce, kultur, idrott <strong>och</strong> grönområden i den medelstora<br />
stadens skala med korta avstånd till allt.<br />
VÅR STYRKA ÄR DET STORA UTBUDET<br />
AV UTBILDNING, ARBETE, KULTUR,<br />
IDROTT OCH GRÖNOMRÅDEN I DEN<br />
MEDELSTORA STADENS SKALA<br />
MED KORTA AVSTÅND TILL ALLT<br />
SJÄLVKLARHET ATT LEVA JÄMSTÄLLDA LIV<br />
Jämställdheten stärks genom att nya bostäder, verksamheter<br />
<strong>och</strong> samhälls<strong>ser</strong><strong>vi</strong>ce planeras nära knutpunkter för kollektivtrafiken.<br />
Det ökar förutsättningarna för att familjer ska kunna<br />
dela på ansvaret i hemarbetet även när man pendlar. Detta<br />
möjliggör också att minska bilberoendet. Om den fysiska miljön<br />
är tillgänglig <strong>och</strong> attraktiv är fler människor i rörelse <strong>och</strong><br />
miljön upplevs roligare <strong>och</strong> tryggare. Bra belysning <strong>och</strong> fri sikt<br />
på entréer, gång- <strong>och</strong> cykelvägar, hållplat<strong>ser</strong> <strong>och</strong> parkeringar<br />
ökar den upplevda tryggheten <strong>och</strong> därmed förutsättningarna<br />
för att både flickor <strong>och</strong> pojkar, k<strong>vi</strong>nnor <strong>och</strong> män <strong>vi</strong>ll <strong>och</strong> vågar<br />
röra sig utomhus oavsett tid på dygnet.<br />
JÄMSTÄLLDHETEN STÄRKS GENOM ATT<br />
NYA BOSTÄDER, VERKSAMHETER OCH<br />
SAMHÄLLSSERVICE PLANERAS NÄRA<br />
KNUTPUNKTER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN<br />
GRÖN REGION<br />
Gröna näringar<br />
I <strong>Kalmar</strong> län har de gröna näringarna högst andel sysselsatta<br />
i Sverige. Inom <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>s grän<strong>ser</strong> ska dessa näringar<br />
lyftas fram. För varje arbetstillfälle inom jord- <strong>och</strong> skogsbruket<br />
skapas tre jobb i livsmedels- <strong>och</strong> skogsindustrin <strong>och</strong><br />
åt underleverantörer. Utifrån detta perspektiv är det <strong>vi</strong>ktigt<br />
att ytterligare utveckla samspelet mellan staden <strong>och</strong> Möre.<br />
Konsumenternas intresse för lokalproducerad <strong>och</strong> ekologiska<br />
produkter växer stadigt.<br />
Regeringens mål är att till år 2020 ska andelen certifierad ekologisk<br />
odling vara minst 20 procent av jordbruksmarken. Skogen<br />
kan ge förnyelsebar energi. De gröna näringarna skapar även<br />
en ljus framtid för landsbygdens turism- <strong>och</strong> fritidsmöjligheter,<br />
med mellan<strong>kommun</strong>ala samverkansmöjligheter för vandringsleder,<br />
cykel, kanot <strong>och</strong> ridning. Möres landskap med slingrande<br />
vägar är också mycket attraktivt för att åka motorcykel.<br />
Tanken med en grön region som utgångspunkt är att utveckla<br />
ett hållbart transportsystem. En annan positiv konsekvens med<br />
perspektivet grön region är att energiförbrukningen kan effekti<strong>vi</strong><strong>ser</strong>as<br />
<strong>och</strong> bidra med alternativ till fossilbränsle. Ökad självförsörjning<br />
genom exempel<strong>vi</strong>s <strong>vi</strong>ndkraft, kraftvärme <strong>och</strong> biogas<br />
ger minskat beroende av fossila bränslen <strong>och</strong> mindre utsläpp<br />
till <strong>Kalmar</strong>sund <strong>och</strong> Östersjön. Bästa sättet är att utveckla samverkan<br />
mellan starka aktörer där <strong>kommun</strong>en ska vara drivande<br />
för att klara målet om en fossilbränslefri region senast år 2030.<br />
REGIONEN HAR UTMÄRKTA<br />
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT<br />
UTVECKLA ALTERNATIVA<br />
ENERGISLAG SOM KAN<br />
SAMMANFATTAS SOL, VIND<br />
OCH VATTEN<br />
30<br />
ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />
<strong>Så</strong> <strong>här</strong> <strong>ser</strong> <strong>vi</strong> <strong>framtiden</strong>
<strong>Kalmar</strong>sund som en utpräglad grön region kan vara en stark<br />
konkurrensfördel mot andra regioner i Sverige när det gäller<br />
att locka företag att etablera sig eller bli valet som bostadsplats.<br />
Fler näringar beskrivs i <strong>Kalmar</strong>sundsavsnittet under<br />
<strong>Kalmar</strong>sunds rika näringslivsträds fem huvudgrenar<br />
Grönare resor<br />
Förbättrade möjligheter att gå <strong>och</strong> cykla kombinerat med en<br />
attraktiv kollektivtrafik gör att bilresandet inom <strong>och</strong> mellan<br />
stadens delar <strong>och</strong> <strong>kommun</strong>ens <strong>ser</strong><strong>vi</strong>ceorter kan minskas.<br />
DET MÄRKS ATT KALMAR<br />
LIGGER VID KALMARSUND<br />
Kust<strong>kommun</strong>en <strong>Kalmar</strong>s goda livsmiljö är beroende av ett<br />
friskt <strong>Kalmar</strong>sund <strong>och</strong> en levande Östersjö. Vattnet ska vara<br />
så rent att det går att bada <strong>och</strong> vara en bra miljö för vattenlevande<br />
arter att leva i.<br />
OAVSETT ÅLDER,<br />
BAKGRUND OCH OM<br />
MAN BOR FYSISKT<br />
NÄRA VATTNET ELLER<br />
INTE, SKA ALLA<br />
UPPLEVA ATT DET ÄR<br />
NÄRA TILL DET<br />
Ny bebyggelse planeras med utgångspunkt från kommande<br />
klimatförändringar. Vattendirektivet uppfylls. Dagvatten tas<br />
omhand <strong>och</strong> <strong>vi</strong>d behov renas innan det hamnar i vattendrag<br />
<strong>och</strong> kustvatten. Kommunen arbetar <strong>vi</strong>dare med grund-, yt- <strong>och</strong><br />
kustvatten för att skapa en tydlig bild av vattensituationen <strong>och</strong><br />
<strong>vi</strong>lka åtgärder som kommer att behövas för ett friskare vatten.<br />
<strong>Kalmar</strong>s läge <strong>vi</strong>d <strong>Kalmar</strong>sund är en boendekvalitet som kommer<br />
alla till godo. Oavsett ålder, bakgrund <strong>och</strong> om man bor<br />
fysiskt nära vattnet eller inte, ska alla uppleva att <strong>Kalmar</strong> är en<br />
kust<strong>kommun</strong>. Genom nya, eller stärkta befintliga, väst - östliga<br />
kopplingar mot <strong>Kalmar</strong>sund knyts bostäder <strong>och</strong> verksamheter<br />
bättre till kusten, något som även binder ihop andra målpunkter<br />
på vägen. Stadens <strong>och</strong> Möres kustområde erbjuder ett brett<br />
<strong>och</strong> varierat utbud för alla, såsom bad, båtbryggor, strövområden<br />
samt ett varierat natur- <strong>och</strong> kulturlandskap.<br />
5. KALMARSUND ÄR TURIST-<br />
OCH BESÖKSREGION MED<br />
INTERNATIONELL DRAGNINGSKRAFT<br />
Besöksnäringen är en lokal <strong>och</strong> regional styrka som utvecklas<br />
till att vara ännu mer lockande under alla årstider. <strong>Kalmar</strong>sund<br />
är ett av Sveriges mest attraktiva besöksmål <strong>och</strong> en självklar <strong>och</strong><br />
<strong>vi</strong>ktig mötesplats i Östersjöregionen för såväl privatpersoner,<br />
organisationer <strong>och</strong> företag. Tillsammans med Glasriket <strong>och</strong><br />
Öland kan utbudet av upplevel<strong>ser</strong> stärkas. <strong>Kalmar</strong> stads unika<br />
kulturhistoria kan lyftas fram ännu tydligare. Det unika eklandskapet<br />
marknadsförs nationellt <strong>och</strong> internationellt gemensamt<br />
med grann<strong>kommun</strong>erna. Den satsningen blir också ögonöppnaren<br />
för Möres andra kvaliteter. Möre blir ett starkt bidrag till<br />
<strong>Kalmar</strong>sunds höga attraktion som turist- <strong>och</strong> besöksregion.<br />
Sambanden <strong>och</strong> närheten till Astrid Lindgrens värld, de <strong>två</strong><br />
världsarven Ölands odlingslandskap <strong>och</strong> Örlogsstaden Karlskrona<br />
lyfts fram som ett gemensamt besöksmål. Den historiska<br />
segelbara kusten från Blekinge skärgård genom <strong>Kalmar</strong>sund <strong>och</strong><br />
norrut mot Tjust-, Gryts- <strong>och</strong> St Anna skärgårdar alternativt<br />
<strong>vi</strong>a Visby <strong>och</strong> Gotland till Stockholms skärgård lyfts fram <strong>och</strong><br />
utvecklas till en sevärdhet <strong>och</strong> upplevelse av mycket hög internationell<br />
nivå. Potentialen finns för att området kan utvecklas<br />
till Sveriges internationellt mest konkurrensstarka turistregion.<br />
ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />
<strong>Så</strong> <strong>här</strong> <strong>ser</strong> <strong>vi</strong> <strong>framtiden</strong> 31
3. MER KALMARSUND<br />
så <strong>här</strong> utvecklar <strong>vi</strong> <strong>Kalmar</strong>sund – mellan<strong>kommun</strong>ala frågor<br />
NATIONELLT KÄNT KUSTMILJÖARBETE PÅGÅR<br />
MED BRED FÖRANKRING I KOMMUNERNA<br />
RUNT SUNDET, DÄR ALLA JOBBAR MED FOKUS<br />
PÅ FYSISKA ÅTGÄRDER<br />
32<br />
foto: Malin Gustavsson<br />
ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN
ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />
33
MER KALMARSUND<br />
SÅ HÄR STÄRKER & UTVECKLAR VI<br />
REGIONEN RUNT KALMARSUND<br />
Visionen <strong>och</strong> målen i RUS 2030, Regionala utvecklingsstrategi för <strong>Kalmar</strong> län genomsyrar<br />
översiktsplanen. Exempel<strong>vi</strong>s finns <strong>här</strong> mål om att antalet arbetsmarknadsregioner som<br />
länet berörs av ska minska till <strong>två</strong>, bland annat genom satsningar på kollektivtrafiken,<br />
andelen gods som går <strong>vi</strong>a tåg <strong>och</strong> båt ska öka <strong>och</strong> från flygplatsen i <strong>Kalmar</strong> kan man flyga<br />
över dagen till flera av de större europeiska städerna.<br />
<strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong> Oskarshamn är idag huvudorter för var sin lokal arbetsmarknad. 1 Genom<br />
samverkan <strong>och</strong> förbättrade <strong>kommun</strong>ikationer mellan <strong>kommun</strong>erna kan <strong>vi</strong> erbjuda våra<br />
invånare goda inkomstmöjligheter <strong>och</strong> bra samhälls<strong>ser</strong><strong>vi</strong>ce. <strong>Kalmar</strong>sund är den geografiska<br />
identitet som knyter samman Öland med södra delen av Smålandskusten <strong>och</strong><br />
inlands<strong>kommun</strong>er till en funktionell arbetsmarknad.<br />
FÖR ATT BLI MER KONKURRENSKRAFTIGA SAMARBETAR VI ÖVER<br />
KOMMUNGRÄNSERNA I EN GEOGRAFI SOM GER EN POSITIV<br />
GEMENSAM IDENTITET OCH SOM INTE ÄR BEROENDE AV FRAMTIDA<br />
REGIONINDELNINGAR. KALMARSUND ÄR DENNA IDENTITET<br />
Ett mål är att verka för att <strong>Kalmar</strong>s <strong>och</strong> Oskarshamns arbetsmarknader blir en gemensam.<br />
Ju fler människor desto bättre är förmågan till förnyelse <strong>och</strong> innovation, <strong>vi</strong>lket innebär<br />
starkare humankapital. Av den anledningen arbetar <strong>vi</strong> för att sydöstra Sverige ska utgöra<br />
en enda arbetsmarknad för cirka 300 000 invånare med <strong>Kalmar</strong>, Växjö <strong>och</strong> Karlskrona<br />
som samverkande regioncentra.<br />
FLYGPLATSEN HAR ETT UNIKT STRATEGISKT LÄGE CENTRALT<br />
I STADEN MED NÄRHET TILL BÅDE JÄRNVÄGEN OCH E22<br />
<strong>Kalmar</strong> Öland Airport ska ytterligare stärkas som sydöstra Sveriges <strong>vi</strong>ktigaste <strong>kommun</strong>ikationscentrum.<br />
Flyget har stor betydelse för såväl nationella som internationella förbindel<strong>ser</strong>.<br />
Näringslivet <strong>och</strong> universitetet efterfrågar goda förbindel<strong>ser</strong> med våra storstäder <strong>och</strong><br />
kontinenten. Flyget har också en betydande roll för <strong>Kalmar</strong>sundsregionens besöksnäring.<br />
Flygplatsen har ett unikt strategiskt läge centralt i staden med närhet till både järnvägen<br />
<strong>och</strong> E22. Kommunens ambition är att knyta samman de olika trafikslagen i området <strong>och</strong><br />
skapa ett starkt nav för hela regionens långväga resebehov.<br />
REGIONENS VATTENFÖRSÖRJNING<br />
Vattenfrågorna är <strong>vi</strong>ktiga mellan<strong>kommun</strong>ala frågor. <strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong> Nybro <strong>kommun</strong>ers huvudvattentäkter<br />
finns i Nybroåsen. I regionen finns nationellt känt kustmiljöarbete i form<br />
av <strong>Kalmar</strong>sundskommissionen som arbetar konkret för att förbättra vattenkvaliteten i <strong>Kalmar</strong>sund.<br />
Läs mer om vatten i avsnittet om Allmänna intressen samt i MKB:n.<br />
VISIONEN I REGIONALA<br />
UTVECKLINGSSTRATEGIN<br />
Genom tillgänglighet, mångfald <strong>och</strong><br />
rätt kompetens ska <strong>Kalmar</strong>regionen<br />
vara en av Östersjöregionens mest<br />
attraktiva <strong>och</strong> innovativa plat<strong>ser</strong> för<br />
invånare, näringsliv <strong>och</strong> besökare.<br />
3 FOKUS-<br />
OMRÅDEN<br />
Sundet får tillbaka<br />
rollen som sammanhållande<br />
för alla som<br />
bor <strong>här</strong>.<br />
Hela området<br />
definieras av<br />
det samlande<br />
begreppet<br />
»<strong>Kalmar</strong>sund«<br />
på samma sätt<br />
som begreppen<br />
Österlen,<br />
Höga kusten <strong>och</strong><br />
Öresund gör för sina respektive<br />
regioner.<br />
<strong>Kalmar</strong>sund en<br />
arbetsmarknad.<br />
1 I <strong>Kalmar</strong>s lokala arbetsmarknad ingår Borgholm, Mörbylånga, Emmaboda, Nybro <strong>och</strong> Torsås <strong>kommun</strong>er<br />
medan Högsby <strong>och</strong> Mönsterås <strong>och</strong> Oskarshamns <strong>kommun</strong>er tillhör Oskarshamns lokala arbetsmarknad.<br />
34<br />
ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />
<strong>Mer</strong> <strong>Kalmar</strong>sund
SÅ HÄR SER MERVÄRDENA UT<br />
UNIKT LANDSKAP<br />
MED NATURVÄRDEN PÅ INTERNATIONELL NIVÅ<br />
Världsarv <strong>och</strong> eklandskap med internationellt höga värden<br />
samt moränkust, åsar, landborg, kalksten, skärgårdar, åar <strong>och</strong><br />
sjöar är karaktärer som präglar <strong>och</strong> nyan<strong>ser</strong>ar landskapet <strong>vi</strong>d<br />
<strong>Kalmar</strong>sund <strong>och</strong> därför gör det så upplevel<strong>ser</strong>ikt. Att detta<br />
landskapsparti ligger i växtzon 1 ger förutsättningar för ett till<br />
stora delar annorlunda växt- <strong>och</strong> djurliv än i övriga Sverige.<br />
<strong>Kalmar</strong>sund är internationellt känt för sitt rika fågelliv i synnerhet<br />
södra Öland.<br />
Landskapet är till stor del odlingsmark med lövblandskogar,<br />
långsmala strandängar <strong>och</strong> vassrika <strong>vi</strong>kar. Kustslätterna i norra<br />
<strong>och</strong> södra Möre samt på Öland sätter stark prägel på området<br />
liksom läget <strong>och</strong> utblickarna över <strong>Kalmar</strong>sund <strong>och</strong> Öland. Ett<br />
par mil in på fastlandsidan tar skogsbygden <strong>vi</strong>d. Där finns bland<br />
annat ett område som kan närmast betecknas som ”urskog”.<br />
UNIKT VATTENOMRÅDE<br />
MED TRE KUSTER<br />
Ingen annan del av Sverige har så nära tillgång till tre kuster<br />
med så skiftande karaktärer. 2 Tillsammans kan därför <strong>kommun</strong>erna<br />
runt <strong>Kalmar</strong>sund erbjuda ett närmast komplett utbud<br />
av såväl naturupplevel<strong>ser</strong> som av boenden för året runt eller för<br />
fritid i ytterst attraktiva miljöer.<br />
<strong>Kalmar</strong>sunds läge i Östersjön har med sitt gynnsamma klimat<br />
stimulerat till bosättning med resultat att en rik kulturmiljö<br />
har utvecklats. Både kustens klimat <strong>och</strong> kulturmiljö har fortsatt<br />
berika regionens besöksnäring.<br />
Kommunens kuststräcka utanför staden är fortfarande förhållande<strong>vi</strong>s<br />
oexploaterad. Fritids- <strong>och</strong> permanentbebyggelsen<br />
är begränsad <strong>och</strong> samlad i mindre byar. Dessa naturmiljöer<br />
är unika <strong>och</strong> kan bara upplevas på ostkusten. Det är <strong>vi</strong>ktigt<br />
att både bevara <strong>och</strong> göra tillgängligt, för såväl boende som<br />
besökare, att få uppleva denna mycket speciella strandmiljö<br />
med ekhagar, strandängar, rikt fågelliv, kulturmiljöer <strong>och</strong> historiska<br />
plat<strong>ser</strong>. <strong>Kalmar</strong>sundsleden kan vara utgångspunkten<br />
för denna utveckling. Naturkänslan är mycket stark <strong>här</strong>, extra<br />
rikt kan det vara att få uppleva detta från vattnet. Kuststräck-<br />
2. Läs mer om Tre <strong>och</strong> Fem kuster på sidan 7<br />
an med sin variation av låg moränkust i söder <strong>och</strong> skärgård<br />
med skogsklädda öar i norra delen, är i sin helhet av riksintresse<br />
för natur- <strong>och</strong> kulturmiljövården.<br />
Sundet är en <strong>vi</strong>ktig farled för kustsjöfarten, <strong>vi</strong>lken ska kunna<br />
fortsätta <strong>och</strong> utvecklas i samspel med friluftslivets intressen<br />
både på land <strong>och</strong> i vattnet.<br />
UNIK KULTURHISTORIA<br />
MED KULTURVÄRDEN PÅ INTERNATIONELL NIVÅ<br />
Världsklass är rätt benämning på <strong>Kalmar</strong>sundstrion Kronan,<br />
Mars <strong>och</strong> Svärdet. Den bildar en oslagbar världskvartett tillsammans<br />
med regalskeppet Vasa. Mars byggdes i <strong>Kalmar</strong> på<br />
1560-talet <strong>och</strong> var den tidens mest imponerade skepp på Östersjön.<br />
Även skeppet Elefanten, som ligger på botten nära kusten<br />
där Mars byggdes, är från samma tid. Cirka 100 år senare, under<br />
stormaktstiden, <strong>här</strong>stammar skeppen Nyckeln, Kronan <strong>och</strong><br />
Svärdet. Sundets militära marina historia är enastående med<br />
skeppsbyggeri <strong>och</strong> stora sjöslag såväl i sundet som på Ölands<br />
östra sida. Men även den ci<strong>vi</strong>la varvsepoken utmärker sig. Från<br />
Figeholm i norr till Bergkvara i söder trängdes såväl små som<br />
stora skeppsvarv efter <strong>Kalmar</strong>sundskusten <strong>och</strong> även på några<br />
plat<strong>ser</strong> på Öland. Denna speciella epok har getts namnet ”Skutriket”.<br />
Handelsfartygen var många <strong>och</strong> av alla slag. Sjöfarten var<br />
särskilt livlig längs den Svenska kusten under 1800-talets senare<br />
del. Handeln nådde även ut i Östersjöområdet <strong>och</strong> världen.<br />
Östersjön hade mycket stor betydelse för världshandeln långt i<br />
på 1900-talet <strong>och</strong> <strong>Kalmar</strong>sund hade sin roll i detta.<br />
<strong>Kalmar</strong>sund har varit befolkat sedan istiden upphörde <strong>och</strong> har<br />
närmast kontinuerligt haft internationella kontakter <strong>vi</strong>da omkring.<br />
Järnåldern på Öland är ett bra exempel på detta, men<br />
har också under långa tider varit utsatt för invasioner, krig <strong>och</strong><br />
pirater. Detta har satt tydliga spår runt sundet med ett antal<br />
fornborgar, till exempel Eketorp på södra Öland, <strong>och</strong> fästningsbyggnader,<br />
ibland som kyrkobyggnader, <strong>och</strong> där <strong>Kalmar</strong>s <strong>och</strong><br />
Borgholms slott/borg utgjorde låset i sundet. Betydelsen var<br />
så stor att <strong>Kalmar</strong> benämndes ”Rikets nyckel”. <strong>Kalmar</strong>sund<br />
hade betydelse i den riksbildningsprocess som ägde rum under<br />
1100-1200-talen. Den mest betydelsefulla internationella händelsen<br />
i historisk tid är <strong>Kalmar</strong>unionen.<br />
ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />
<strong>Mer</strong> <strong>Kalmar</strong>sund 35
MER KALMARSUND bostadsmarknad<br />
DET BEHÖVER BYGGAS<br />
MER I KOMMUNERNA<br />
RUNT KALMARSUND<br />
Kommunerna runt <strong>Kalmar</strong>sund erbjuder ett brett utbud av olika boendekvaliteter<br />
såväl på landsbygden som i städerna. I några av <strong>kommun</strong>erna finns den<br />
charmiga småstaden, i andra finns den mindre ortens särpräglade boendekvaliteter.<br />
I samtliga <strong>kommun</strong>er finns alltså ett stort utbud av boendemöjligheter på<br />
landsbygden i byar eller (häst-) gårdar.<br />
Enligt <strong>kommun</strong>ernas bedömning 2012 om läget på bostadsmarknaden är det brist<br />
i <strong>Kalmar</strong>, Oskarshamn, Mörbylånga <strong>och</strong> Borgholm. Kommunerna bedömer att<br />
det är balans på bostadsmarknaden i Nybro, Torsås, Mönsterås <strong>och</strong> Emmaboda.<br />
Fritidshusägarna bor såväl i länet som utanför det. Nästan var tionde fritidshus i<br />
länet ägs av personer från andra länder, framförallt från Tyskland. Det finns därför<br />
en större befolkning delar av året som inte (alltid) kan utläsas av befolkningsstatistiken.<br />
Eftersom prisnivån skiftar kraftigt inom regionen pågår <strong>två</strong> motsatta<br />
proces<strong>ser</strong>: där pri<strong>ser</strong>na är höga kan fritidshus börja användas som åretruntbostäder<br />
medan permanenta bostäder kan börja användas som fritidshus där pri<strong>ser</strong>na<br />
är låga. Hur omfattande dessa båda proces<strong>ser</strong> är bör studeras så att dynamiken i<br />
detta kan användas som utvecklingskraft. Exempel<strong>vi</strong>s kan äldre personer, som bor<br />
i svårtillgängliga lägenheter eller i <strong>vi</strong>llor som kan bli för arbetskrävande att sköta,<br />
behöva flytta till mer lämpliga bostäder. Då kan deras bostäder komma ut på<br />
bostads- alternativt fritidshusmarknaden.<br />
KALMARSUNDS BOSTADSMARKNAD HAR<br />
FLERA GYNNSAMMA FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
FÖR ATT ROTATION OCH DYNAMIK SKA<br />
KUNNA RÅDA OCH DÄRMED VARA ATT-<br />
RAKTIV UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV<br />
KALMARSUND<br />
VÄXER<br />
Runt <strong>Kalmar</strong>sund bor omkring<br />
160 000 personer varav cirka<br />
hälften i <strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong> Mörbylånga<br />
<strong>kommun</strong>er. <strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong> Mörbylånga<br />
har växt invånarmässigt<br />
sedan 1990.<br />
Antalet invånare ökade i området<br />
runt <strong>Kalmar</strong>sund 2010 med cirka<br />
700 invånare genom de tre <strong>kommun</strong>erna<br />
<strong>Kalmar</strong>, Mörbylånga<br />
<strong>och</strong> Nybro. Utöver <strong>Kalmar</strong> har städerna<br />
Nybro <strong>och</strong> Oskarshamn samt<br />
Färjestaden ökat sin befolkning de<br />
senaste åren.<br />
<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> har lägst medelålder<br />
av <strong>kommun</strong>erna <strong>och</strong> har större<br />
in- än utflyttning av 20-24-åringar<br />
i ett långt tidsperspektiv. Både<br />
<strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong> Mörbylånga <strong>kommun</strong>er<br />
har <strong>vi</strong>sat sig särskilt attraktiva för<br />
barnfamiljer.<br />
36<br />
ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />
<strong>Mer</strong> <strong>Kalmar</strong>sund
foto: Jan Magnusson<br />
ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN <strong>Mer</strong> <strong>Kalmar</strong>sund<br />
37
MER KALMARSUND bostadsmarknad<br />
ATT BO PÅ<br />
KALMARSUNDS<br />
LANDSBYGD,<br />
PÅ FASTLANDET<br />
ELLER ÖLAND,<br />
BETYDER ETT<br />
BOENDE MED<br />
UNIKA KVALITETER<br />
ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />
foto: Jonas Lindström<br />
38 <strong>Mer</strong> <strong>Kalmar</strong>sund
SUNDETS STÄDER OCH KÖPINGAR<br />
Historiskt sett har sundet varit länken mellan<br />
Öland <strong>och</strong> fastlandet, <strong>vi</strong>lket har lett till<br />
att städerna <strong>och</strong> köpingarna på fastlandet<br />
har fått sin motsvarighet på Ölandssidan.<br />
Oskarshamn<br />
foto: Dzenana Plivac<br />
Mönsterås<br />
foto: Mönsterås <strong>kommun</strong><br />
Borgholm<br />
foto: Borgholms <strong>kommun</strong><br />
<strong>Kalmar</strong><br />
foto: White arkitekter<br />
Mörbylånga<br />
foto: Mörbylånga <strong>kommun</strong><br />
ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />
<strong>Mer</strong> <strong>Kalmar</strong>sund 39
MER KALMARSUND arbetsmarknad<br />
LÄTTILLGÄNGLIGT KALMARSUND –<br />
LIVSKVALITET FÖR ALLA<br />
Människors möjligheter att nå ett stort utbud av arbetstillfällen <strong>och</strong> studiemöjligheter<br />
är grundförutsättningen för en stabil arbetsmarknad <strong>och</strong> en sund<br />
utveckling av näringslivet. Det innebär att modern infrastruktur kombineras<br />
med snabb <strong>och</strong> effektiv trafikering. Människors benägenhet att pendla till arbete<br />
ökar markant när restiden för en enkelresa minskar till 45 minuter eller<br />
mindre. En <strong>vi</strong>ktig aspekt är att tiden det tar att ta sig mellan bostad <strong>och</strong> arbete<br />
ofta är längre än resan med kollektivtrafiken, eftersom få bor <strong>och</strong> arbetar<br />
precis <strong>vi</strong>d hållplatsen. Viljan <strong>och</strong> möjligheten att pendla varierar beroende<br />
på kön <strong>och</strong> utbildningsnivå. Högavlönade män är generellt mest benägna att<br />
pendla medan lågutbildade k<strong>vi</strong>nnor gör det i minst utsträckning. Attityden<br />
till pendling skiljer sig mellan olika personer. I många yrken kan det vara svårt<br />
att pendla både kort <strong>och</strong> långt med kollektivtrafik beroende på arbetstider<br />
som inte kan kombineras med kollektivtrafikens tider. I <strong>vi</strong>ssa yrken finns det<br />
inte något ekonomiskt incitament att pendla långt.<br />
»KREATIVITET DEFINIERAS MED BEGREPP<br />
SOM ÖPPENHET, MÅNGFALD, ORIGINALITET,<br />
GEMENSKAP, MOTIVATION OCH LUST,<br />
GENEROSITET, TILLIT OCH TOLERANS,<br />
NYFIKENHET, EXPERIMENTLUSTA<br />
SAMT FRIHETSANDA«<br />
Nils-Erik Sahlin, filosof <strong>och</strong> professor i medicinsk etik<br />
En regional resvaneundersökning <strong>vi</strong>sar att cirka 60 procent<br />
av alla resor en vardag i <strong>kommun</strong>en (oavsett var personerna<br />
som rest bor), sker inom <strong>Kalmar</strong> stad (tätort). Drygt 60 procent<br />
av resorna som invånarna i <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> gör, sker<br />
med bil. Detta är lägre än i de andra <strong>kommun</strong>erna runt <strong>Kalmar</strong>sund.<br />
Jämfört med befolkningen i regionen som helhet<br />
har befolkningen i <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> körkort <strong>och</strong> tillgång till<br />
bil i något lägre utsträckning samtidigt som fler har tillgång<br />
till cykel <strong>och</strong> kort på kollektivtrafiken. Ålder, kön <strong>och</strong> socioekonomi<br />
påverkar inställning <strong>och</strong> innehav av exempel<strong>vi</strong>s<br />
bil <strong>och</strong> skillnader mellan <strong>kommun</strong>er kan förklaras av demografiska<br />
skillnader. Men även de faktiska förutsättningarna<br />
att cykla <strong>och</strong> åka kollektivt till sina målpunkter spelar roll,<br />
dessa är ofta bättre i större städer.<br />
TVÅ TREDJEDELAR AV REGIONENS<br />
CIRKA 78 000 ARBETSTILLFÄLLEN FINNS<br />
I KALMAR ELLER OSKARSHAMN<br />
Ser<strong>vi</strong>cenivån, effekti<strong>vi</strong>teten <strong>och</strong> komforten måste vara i takt med tidens krav<br />
<strong>och</strong> förväntningar om kollektivtrafiken ska kunna bli ett reellt alternativ till<br />
bilåkandet inom <strong>Kalmar</strong>sund. Statusen måste höjas rejält.<br />
LINDSDAL<br />
Stockholm<br />
E22<br />
NORRA STADEN<br />
40<br />
Bättre <strong>kommun</strong>ikationer är också avgörande för att <strong>kommun</strong>erna gränsande<br />
till <strong>Kalmar</strong>, Växjö, Karlskrona <strong>och</strong> Oskarshamn ska ha möjlighet att<br />
nå större utbildnings- <strong>och</strong> arbetsmarknader. Rimlig restid från de mindre<br />
<strong>kommun</strong>erna är en <strong>vi</strong>ktig del i deras arbete med att bli mer attraktiva bostadsorter.<br />
Därför satsar <strong>Kalmar</strong> län kraftigt på att utveckla <strong>och</strong> effekti<strong>vi</strong><strong>ser</strong>a<br />
linjenätet för regionalbussarna <strong>och</strong> att införa pendeltåg successivt från 2014.<br />
Järnvägen mellan Emmaboda <strong>och</strong> Karlskrona moderni<strong>ser</strong>as så att driftsäkerheten<br />
höjs <strong>och</strong> restiden kortas.<br />
EN FÖRUTSÄTTNING FÖR ATT REGIONEN SKA FÅ EN<br />
STÖRRE ARBETSMARKAD ÄR BÄTTRE KOLLEKTIVTRAFIK.<br />
PENDELTÅG MELLAN KALMAR OCH KARLSKRONA<br />
STARTAR ÅR 2014. INOM DE NÄRMSTA ÅREN KOMMER<br />
ÄVEN DESSA TÅG ATT STANNA I SMEDBY OCH TREKANTEN<br />
ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />
<strong>Mer</strong> <strong>Kalmar</strong>sund<br />
Göteborg<br />
VÄSTRA STADEN<br />
rv25<br />
Malmö/Köpenhamn<br />
<strong>Kalmar</strong><br />
Airport<br />
SÖDRA STADEN<br />
INNERSTADEN<br />
Befintligt järnvägsspår<br />
Befintligt stationsläge<br />
Utredningsområde<br />
för triangelspår<br />
Utredningsområde för<br />
stationsläge<br />
Öland<br />
Re<strong>ser</strong>vat för triangelspår ska säkras innan utveckling av<br />
verksamheter kan ske i stråket mellan flyget <strong>och</strong> Hansa city
KALMARSUNDS RIKA<br />
NÄRINGSLIVSTRÄDS FEM HUVUDGRENAR<br />
Här beskrivs de branscher som särskilt sticker ut runt<br />
<strong>Kalmar</strong>sund. Dessa kompletterar övriga starka branscher<br />
som utbildning, handel samt vård <strong>och</strong> omsorg.<br />
Skolan i <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> håller hög kvalitet <strong>och</strong><br />
många mätbara värden är höga.<br />
ENERGIVERKSAMHETEN I<br />
OSKARSHAMN kräver specialkompetens<br />
<strong>och</strong> kunskapsutbyte<br />
på internationell nivå.<br />
LINNEUNIVERSITETET STÄRKER<br />
OCH UTVECKLAR NÄRINGSLIVET<br />
Linneuniversitetet höjer utbildningsnivån, utvecklar<br />
forskningsområden i samverkan med<br />
näringslivet, bidrar starkt till att göra regionen<br />
attraktiv för åldersgruppen 20–30 samt stärker<br />
sjukvårdskvaliten genom att steg<strong>vi</strong>s utveckla<br />
en fullständig läkarutbildning.<br />
JORDBRUKSBYGD OCH ÖKANDE<br />
LIVSMEDELSPRODUKTION med hög<br />
klassning på jordbruksmarken <strong>och</strong> stor<br />
djurhållning.<br />
BESÖKSNÄRING & TURISM<br />
Turism inom sol <strong>och</strong> bad, cykel,<br />
båt, kultur, natur <strong>och</strong> idrott –<br />
allt detta går att utveckla inom<br />
<strong>Kalmar</strong>sund.<br />
<strong>Kalmar</strong> län är ett starkt turistlän<br />
med landets längsta kuststräcka<br />
med en outvecklad potential. Det har starka delområden<br />
men ingen gemensam marknadsföring. <strong>Kalmar</strong>sund är södra<br />
länet. Den norra delen utgörs i väster av ett sjörikt småbrutet<br />
landskap Astrid Lindgrens värd <strong>och</strong> i öster av Misterhults<br />
<strong>och</strong> Tjust skärgårdar. De är Sveriges minst exploaterade skärgårdsområden.<br />
Idrottsturismen är under stark utveckling. Det<br />
senaste är Ironman, en internationellt mycket uppmärksammad<br />
stortävling.<br />
Störst andel anställda inom handeln i regionen finns i <strong>Kalmar</strong><br />
följt av Borgholm <strong>och</strong> Mörbylånga. Borgholm har en klart högre<br />
andel av arbetstillfällena inom hotell- <strong>och</strong> restaurangverksamhet<br />
än i de övriga <strong>kommun</strong>erna.<br />
TILLVERKNINGSINDUSTRI<br />
Andelen som arbetar inom tillverkningsindustrin<br />
är hög i Torsås, Mönsterås,<br />
Nybro <strong>och</strong> Oskarshamn. I Emmaboda<br />
finns ungefär vartannat arbete<br />
inom industrin.<br />
Den största koncentrationen av kunskapsintensiva<br />
företagstjänster <strong>och</strong> de<br />
branscher som klassas som kreativa finns i <strong>Kalmar</strong>. Här arbetar<br />
en klart högre andel med information <strong>och</strong> <strong>kommun</strong>ikation<br />
samt offentlig förvaltning än i de övriga <strong>kommun</strong>erna.<br />
ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />
<strong>Mer</strong> <strong>Kalmar</strong>sund 41
MER KALMARSUND <strong>Kalmar</strong><br />
regioncentra <strong>och</strong> tillväxtmotor<br />
<strong>Kalmar</strong>, med en aktningsvärd ålder av 800 år, har en särpräglad urban<br />
stadsmiljö med stort utbud inom handel, restauranger, nöjen <strong>och</strong> kultur.<br />
Men även länssjukhuset <strong>och</strong> Linneuniversitet, som på sikt kommer<br />
att få rätt till läkarutbildning, gör att <strong>Kalmar</strong> kan ta rollen fullt ut<br />
som regioncentra. Det <strong>vi</strong>ll säga fullt ut komplettera det lokala utbud<br />
som finns runt <strong>Kalmar</strong>sund, för att bli mer konkurrenskraftig mot andra<br />
regioner i Sverige.<br />
UTVECKLAD PENDLINGS-<br />
AXEL MELLAN EMMABODA<br />
OCH ÖLAND SOM BERÖR<br />
RUNT 100 000 MÄNNISKOR<br />
Många människors rörlighet har ökat <strong>och</strong> flera bor exempel<strong>vi</strong>s i en <strong>kommun</strong> men<br />
arbetar eller studerar i en annan <strong>och</strong> har fritidsintressen i en tredje. De flesta som<br />
arbetar i <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> bor också <strong>här</strong>, men det kan finnas stora pendlingsrörel<strong>ser</strong><br />
inom <strong>kommun</strong>en, exempel<strong>vi</strong>s från byar till staden. Fler pendlar till än från<br />
<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> <strong>och</strong> framförallt från andra <strong>kommun</strong>er i länet. De största pendlingsflödena<br />
finns med grann<strong>kommun</strong>erna Mörbylånga <strong>och</strong> Nybro. Detta <strong>vi</strong>sar<br />
på <strong>Kalmar</strong>s betydelse som centrum för arbetsmarknaden i regionen. <strong>Kalmar</strong> ingår<br />
i dag inte i samma lokala arbetsmarknadsregion som Karlskrona, Oskarshamn<br />
eller Växjö, eftersom pendlingsströmmarna är för få (se tabell).<br />
Inpendlingen är relativt jämn mellan män <strong>och</strong> k<strong>vi</strong>nnor, medan det är betydligt<br />
fler män än k<strong>vi</strong>nnor som pendlar ut. <strong>Kalmar</strong> har därmed stor betydelse som<br />
arbetsplats för k<strong>vi</strong>nnor. Män pendlar oftare över en länsgräns än k<strong>vi</strong>nnor, det<br />
gäller både för in- <strong>och</strong> utpendling till <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>. Män har därmed en<br />
större arbetsmarknad än k<strong>vi</strong>nnor.<br />
1 300 ELEVER KOMMER FRÅN<br />
ANDRA KOMMUNER ÄN KALMAR<br />
Även ungdomar som går på gymnasiet kan pendla över <strong>kommun</strong>grän<strong>ser</strong>.<br />
<strong>Kalmar</strong>sunds Gymnasieförbund är ett <strong>kommun</strong>alförbund<br />
som sköter gymnasieutbildning åt medlems<strong>kommun</strong>erna<br />
<strong>Kalmar</strong>, Mörbylånga, Borgholm & Torsås. På Gymnasieförbundets<br />
<strong>kommun</strong>ala gymnasieskolor i <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> går drygt 3 200<br />
elever. Av dem kommer 1 910 från <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> medan<br />
1 300 kommer från andra <strong>kommun</strong>er (höstterminen 2010).<br />
INTRESSANTA<br />
PENDLINGSFLÖDEN<br />
FRÅN & TILL KALMAR 2009<br />
KVINNOR<br />
KOMMUN IN UT TOTALT<br />
Mörbylånga 1 293 421 1714<br />
Nybro 729 361 1090<br />
Borgholm 359 129 488<br />
Mönsterås 313 138 451<br />
Torsås 265 112 377<br />
Emmaboda 97 87 184<br />
Oskarshamn 83 77 160<br />
Stockholm 43 103 146<br />
Karlskrona 66 51 117<br />
Växjö 47 67 114<br />
MÄN<br />
KOMMUN IN UT TOTALT<br />
Mörbylånga 1 260 431 1691<br />
Nybro 708 600 1308<br />
Mönsterås 334 244 578<br />
Borgholm 384 134 518<br />
Torsås 248 229 477<br />
Emmaboda 70 154 224<br />
Oskarshamn 132 248 380<br />
Karlskrona 134 137 271<br />
Växjö 72 161 233<br />
Stockholm 54 164 218<br />
<strong>Så</strong> <strong>här</strong> lä<strong>ser</strong> du figuren:<br />
Exempel<strong>vi</strong>s re<strong>ser</strong> 1 293 k<strong>vi</strong>nnor från<br />
Mörbylånga in till <strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong> 421 ut<br />
från <strong>Kalmar</strong> till Mörbylånga.<br />
RESTID MELLAN KALMAR &<br />
NÄRLIGGANDE STATIONER<br />
<strong>Kalmar</strong>– Växjö<br />
<strong>Kalmar</strong>–Karlskrona<br />
<strong>Kalmar</strong>–Oskarshamn<br />
1:04–1:13<br />
1:25 med buss 500<br />
1:05 med snabbuss,<br />
övriga 1:22 eller 1:30<br />
42<br />
ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />
<strong>Mer</strong> <strong>Kalmar</strong>sund
Linköping/<br />
Norrköping<br />
Stockholm,<br />
Linköping,<br />
Norrköping<br />
Stångådalsbanan<br />
FUNKTIONELL ARBETSMARKNADSREGION<br />
MED KOLLEKTIVTRAFIK<br />
Ettårsperspektiv<br />
Tillväxtzonen i <strong>Kalmar</strong>sund är idag Nybro,<br />
<strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong> Mörbylånga <strong>kommun</strong>er.<br />
Steg ett: Pendlingsaxel Nybro-Färjestaden som<br />
idag behöver stärkas <strong>och</strong> utvecklas.<br />
Steg <strong>två</strong>: Pendlingsaxeln Oskarshamn-Torsås<br />
(Karlskrona)<br />
Stockholm 2 tim 28 min (flyg)<br />
4 tim 32 min (tåg)<br />
Nödvändigt inom en tioårsperiod<br />
Tillväxtzonen omfattar <strong>Kalmar</strong>sund. Pendlingsaxeln<br />
Växjö-Nybro-<strong>Kalmar</strong>-Färjestaden med en<br />
effektiv <strong>och</strong> snabb kollektivtrafik.<br />
Pendeltåg på Stångådalsbanan <strong>och</strong> Kust-tillkust-banan.<br />
Restiden för kollektivtrafiken ska bli mindre<br />
än en timme mellan <strong>Kalmar</strong>, Oskarshamn,<br />
Karlskrona respektive Växjö.<br />
Regionaltrafiken mellan <strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong> Linköping<br />
ska ned till <strong>två</strong> <strong>och</strong> en halv timme.<br />
Oskarshamn<br />
Mönsterås<br />
136<br />
Göteborg<br />
Växjö<br />
Kust till Kust<br />
Borgholm<br />
25<br />
Nybro<br />
Malmö<br />
Kastrup<br />
Göteborg<br />
Stockholm<br />
2 tim 50 min<br />
3 tim 15 min<br />
4 tim<br />
4 tim 32 min<br />
Färjestaden<br />
Mörbylånga<br />
Torsås<br />
Malmö<br />
E22<br />
restid till/från <strong>Kalmar</strong> *<br />
under 20 min<br />
Karlskrona<br />
20-45 min<br />
45-60 min<br />
över 60 min<br />
*av<strong>ser</strong> resor med kollektivtrafik mellan centralstationen i <strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong> motsvarande plats<br />
i angivna samhällen under "bästa pendlingstid" (vardagar 06.30-08.30 samt 15.30-17.30)<br />
Restider hämtade från resrobot (www.resrobot.se) september 2010
MER KALMARSUND ställningstagande<br />
• <strong>Kalmar</strong>sunds<strong>kommun</strong>erna tillsammans ska vara en<br />
aktiv part i Östersjöregionen <strong>och</strong> de samarbeten<br />
som finns för till exempel infrastruktur <strong>och</strong> miljö.<br />
VATTENFÖRSÖRJNING<br />
• Vattenförsörjningsintresset ska ha högsta prioritet<br />
inom fastställda vattenskyddsområden. De intresseområden<br />
<strong>och</strong> de för regionen strategiskt <strong>vi</strong>ktiga<br />
områden som idag saknar skydd utreds i pågående<br />
arbete med vatten- <strong>och</strong> avloppsplan som ska utgöra<br />
tematiskt tillägg till översiktsplanen.<br />
• Se <strong>vi</strong>dare i ställningstaganden på sidan 178-180.<br />
ARBETS- OCH BOSTADSMARKNAD<br />
GEMENSAM ARBETS- OCH BOSTADSMARKNAD<br />
• Samverka med övriga <strong>kommun</strong>er i <strong>Kalmar</strong>sund för<br />
att skapa en arbetsmarknadsregion runt <strong>Kalmar</strong>sund<br />
<strong>och</strong> effektivare restider i alla huvudriktningar.<br />
• Samverka för en gemensam bostadsmarknad,<br />
boendekvalitet <strong>och</strong> varierat utbud.<br />
BESÖKSNÄRING<br />
BESÖKSNÄRING SAMT BESÖKSMÅL<br />
SÅSOM HANDEL, IDROTT & KULTUR<br />
• Samverka med övriga <strong>kommun</strong>er i <strong>Kalmar</strong>sund för<br />
att utveckla den gemensamma besöksnäringen,<br />
det gäller inte minst båtturismen.<br />
• Samverka för att göra regionen mer tillgänglig,<br />
både att resa till <strong>och</strong> inom <strong>Kalmar</strong>sund.<br />
• Underlätta att nå de regionala målpunkterna inom<br />
<strong>Kalmar</strong>sund. En utvecklad kollektivtrafik som sammanbinder<br />
besöksmålen effektivt är <strong>vi</strong>ktig.<br />
44<br />
ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />
<strong>Mer</strong> <strong>Kalmar</strong>sund
SE OCKSÅ ställningstaganden för<br />
Västra staden <strong>och</strong> Innerstaden som<br />
har beröring även för regionen.<br />
KOMMUNIKATIONER<br />
REGIONAL KOLLEKTIVTRAFIK & TÅG<br />
• Verka för att kollektivtrafiken är effektiv <strong>och</strong> passar<br />
majoriteten av dem som arbets- eller studiependlar<br />
tidsmässigt. Mottot är »Tänk spår, kör buss«.<br />
• Verka för mindre än en timmes restid med kollektivtrafik<br />
till <strong>och</strong> från Oskarshamn, Växjö <strong>och</strong> Karlskrona<br />
(station till station). På lång sikt utreda en<br />
framtida kustjärnväg <strong>Kalmar</strong>–Oskarshamn i särskild<br />
ordning i samarbete mellan <strong>kommun</strong>erna samt<br />
Trafikverket <strong>och</strong> Regionförbundet i <strong>Kalmar</strong> län.<br />
• Verka för direkttåg mellan <strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong> Växjö.<br />
• Verka för tågstopp i Trekanten <strong>och</strong> Smedby för<br />
pendeltåg. Eventuellt även i Rockneby, Läckeby,<br />
Lindsdal, Hansa City <strong>och</strong> flygplatsen.<br />
• Arbeta för en bättre förbindelse för godstrafiken<br />
mellan Mönsterås <strong>och</strong> Södra stambanan.<br />
• Re<strong>ser</strong>vera mark för triangelspår mellan Kust till<br />
kust <strong>och</strong> Stångådalsbanan. Utreda <strong>kommun</strong>ikationscentra<br />
<strong>och</strong> triangelspår i samverkan med<br />
Trafikverket, Länsstyrelsen <strong>och</strong> Regionförbundet<br />
för att stärka flygplatsens regionala funktion.<br />
• Verka för en snabb järnvägsförbindelse med Stockholm/Mälardalen<br />
<strong>och</strong> med Linköping/Norrköping<br />
(Stångådalsbanan <strong>och</strong> Kust-till-kust-banan).<br />
• Verka för förbättrad kapacitet på Södra Stambanan<br />
(Köpenhamn–Stockholm).<br />
• Verka för att snabbt komma ut på en eventuell<br />
höghastighetsbana.<br />
VÄG<br />
• Verka för mötesfri väg på hela E22 <strong>och</strong> på<br />
riksväg 25 till Växjö.<br />
• Verka för vägförbättringar för att snabbt nå E4<br />
(Malmö–Stockholm).<br />
• Lyfta fram behovet av väginvesteringar på väg<br />
136 på Öland <strong>och</strong> på riksväg 37/47.<br />
• Stödja Nybros arbete med kombiterminal.<br />
FLYG OCH SJÖFART<br />
• Utveckla <strong>Kalmar</strong> Öland Airport till sydöstra<br />
Sveriges nav för flygresor <strong>och</strong> en regionflygplats<br />
med internationella förbindel<strong>ser</strong>. En riksintresseklassificering<br />
av flygplatsen håller på att<br />
tas fram.<br />
• Öka samverkan med Oskarshamns <strong>och</strong><br />
Karlskronas hamnar.<br />
• Stödja Oskarshamns arbete med att behålla<br />
Gotlandstrafiken.<br />
ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />
<strong>Mer</strong> <strong>Kalmar</strong>sund 45