Del två Så här ser vi framtiden och Mer ... - Kalmar kommun

Del två Så här ser vi framtiden och Mer ... - Kalmar kommun Del två Så här ser vi framtiden och Mer ... - Kalmar kommun

2. SÅ HÄR SER VI FRAMTIDEN<br />

Unika <strong>Kalmar</strong><br />

foto: Jonas Lindström<br />

22<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN


KALMARs attraktionskraft bygger på det överordnade<br />

målet för all planering, nämligen att utveckla en jämställd<br />

<strong>och</strong> hållbar <strong>kommun</strong>, såväl socialt, kulturellt, ekologiskt<br />

som i ekonomiskt avseende.<br />

KALMAR är ett samspel mellan stad <strong>och</strong> land.<br />

KALMAR är generatorn i en attraktiv, hållbar <strong>och</strong> växande<br />

region runt <strong>Kalmar</strong>sund, där människor kan förverkliga<br />

sina drömmar <strong>och</strong> nå hög livskvalitet.<br />

KALMAR är det självklara navet för utbildning, arbete,<br />

boende <strong>och</strong> upplevel<strong>ser</strong> i sydöstra Sverige, känt i <strong>och</strong> en<br />

förebild för övriga landet.<br />

KALMAR är känt för sitt öppna, kreativa <strong>och</strong> kulturella<br />

klimat. Linneuniversitets etablering har varit förutsättningen<br />

för denna utveckling.<br />

KALMAR OCH KALMARSUND är åter en aktiv del av Östersjöregionen<br />

inte minst inom besöksnäringen. Framgångsnyckeln<br />

har varit <strong>och</strong> är att förvalta <strong>och</strong> utveckla<br />

våra unika värden <strong>och</strong> resur<strong>ser</strong>.<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

23


SÅ HÄR SER VI FRAMTIDEN<br />

GER MODERN STADSUTVECKLING<br />

Människans behov <strong>och</strong> levnadsförutsättningar är<br />

utgångspunkten i översiktsplanen. För att kunna<br />

uppfylla detta ba<strong>ser</strong>as stadsplaneringsarbetet på en<br />

värdeba<strong>ser</strong>ad stadsbyggnadsmodell (se figur nedan).<br />

Det är den mentala bilden, om hur verkligheten <strong>ser</strong><br />

ut, som styr om en tanke eller förslag uppfattas intressant,<br />

möjligt eller önskvärt att genomföra.<br />

24<br />

foto: Jan Magnusson<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

<strong>Så</strong> <strong>här</strong> <strong>ser</strong> <strong>vi</strong> <strong>framtiden</strong><br />

VÄRDEBASERAD STADSBYGGNAD<br />

översiktsplan<br />

strategier<br />

ledstjärnor<br />

<strong>vi</strong>sion<br />

<strong>Kalmar</strong><br />

på djupet<br />

modell för värdeba<strong>ser</strong>ad<br />

stadsutveckling<br />

»DET FINNS INGEN OBJEKTIV<br />

STADSBYGGNAD. DET FINNS<br />

ENBART VÄRDEBASERAD<br />

STADSBYGGNAD«<br />

Eva Dalman, arkitekt<br />

ur Arkitekten nr 8 2012


TRE LEDSTJÄRNOR FÖR<br />

ETT UNIKT KALMAR<br />

I översiktsplanen dras riktlinjer upp hur <strong>och</strong> var <strong>kommun</strong>en ska växa <strong>och</strong><br />

utvecklas. Unika <strong>Kalmar</strong> når <strong>vi</strong> genom de tre ledstjärnorna, <strong>Mer</strong> <strong>Kalmar</strong>sund,<br />

<strong>Mer</strong> Möre <strong>och</strong> <strong>Mer</strong> stadsliv. Till ledstjärnorna är fem strategier kopplade för<br />

att bidra till <strong>kommun</strong>ens mål om en jämställd <strong>och</strong> hållbar utveckling. Ledstjärnorna<br />

<strong>och</strong> strategierna ska genomsyra <strong>kommun</strong>ens planeringsverksamhet<br />

<strong>och</strong> stämmas av i allt planeringsarbete.<br />

MER KALMARSUND<br />

innebär att sundet har fått tillbaka rollen som sammanhållande för alla som bor<br />

<strong>här</strong> <strong>och</strong> är ett samlande identitetsbegrepp. Samarbete finns över <strong>kommun</strong>grän<strong>ser</strong>na<br />

<strong>och</strong> har skapat en gemensam konkurrenskraftig identitet.<br />

UNIKA FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

Det geografiska läget i Östersjön med tre kuster<br />

I <strong>Kalmar</strong>sundsregionen finns tre kuster:<br />

fastlandskusten samt Ölands östra <strong>och</strong> västra<br />

kust. Regionen ligger centralt runt Östersjön.<br />

MER MÖRE<br />

innebär att <strong>kommun</strong>ens landsbygd identifierar sig med begreppet Möre. Hela<br />

<strong>kommun</strong>en växer invånarmässigt <strong>och</strong> Möre är ett av <strong>Kalmar</strong>sunds spännande<br />

besöksmål. Många <strong>vi</strong>ll bo <strong>och</strong> arbeta i Möre <strong>och</strong> dess natur- <strong>och</strong> kulturmiljöer<br />

är en tillgång för alla invånares livskvalitet som resurs för rekreation <strong>och</strong> fritid.<br />

MER STADSLIV<br />

innebär att staden har utvecklats till en inbjudande demokratisk mötesplats.<br />

Den växer på ett sätt som gör den än mer attraktiv genom att erbjuda ett<br />

stort <strong>och</strong> brett utbud av akti<strong>vi</strong>teter, boenden <strong>och</strong> jobb. <strong>Kalmar</strong> är känt som ett<br />

kulturellt, spännande <strong>och</strong> internationellt besöksmål. Stadmiljön bjuder in till,<br />

för såväl den lokala befolkningen som besökare, att aktivt användas. En <strong>vi</strong>ktig<br />

konsekvens är en tryggare stad <strong>och</strong> mer integrerade plat<strong>ser</strong> där människor möts<br />

som jämlikar <strong>och</strong> där alla känner sig välkomna.<br />

Staden <strong>och</strong> sundets unika kulturhistoria<br />

<strong>Kalmar</strong>sund <strong>och</strong> staden <strong>Kalmar</strong> har en rik <strong>och</strong><br />

komplex kulturhistoria som är präglad av<br />

internationella, nationella, regionala <strong>och</strong> lokala<br />

händel<strong>ser</strong> under alla tider.<br />

<strong>Kalmar</strong>sunds unika landskap<br />

Sundet <strong>och</strong> åsarna gör vårt landskap unikt.<br />

Regionen ligger i växtzon 1 samt ligger i topp<br />

med flest soltimmar i Sverige. Därmed kan<br />

regionen sägas vara Sveriges Provence.<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

<strong>Så</strong> <strong>här</strong> <strong>ser</strong> <strong>vi</strong> <strong>framtiden</strong> 25


SÅ HÄR SER VI FRAMTIDEN<br />

FEM STRATEGIER FÖR ÖKAD<br />

ATTRAKTIVITET OCH TILLVÄXT<br />

1. FLER SKA FÅ CHANSEN ATT BO OCH ARBETA VID KALMARSUND<br />

2. LINNÉUNIVERSITETET ÄR EN KREATIV DRIVKRAFT FÖR<br />

NÄRINGSLIVET I HELA REGIONEN<br />

3. KALMAR ÄR REGIONCENTRA FÖR 160 000 MÄNNISKOR<br />

4. LIVSKVALITETEN ÄR HÖG VID KALMARSUND<br />

5. KALMARSUND ÄR TURIST- OCH BESÖKSREGION<br />

MED INTERNATIONELL DRAGNINGSKRAFT<br />

foto: White Arkitekter<br />

Jonas Lindström<br />

Jan Magnusson<br />

Malin Gustavsson<br />

Jonas Lindström<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

26 <strong>Så</strong> <strong>här</strong> <strong>ser</strong> <strong>vi</strong> <strong>framtiden</strong>


foto: White Arkitekter<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

<strong>Så</strong> <strong>här</strong> <strong>ser</strong> <strong>vi</strong> <strong>framtiden</strong><br />

27


SÅ HÄR SER VI FRAMTIDEN fem<br />

strategier för ökad attrakti<strong>vi</strong>tet <strong>och</strong> tillväxt<br />

1. FLER SKA FÅ CHANSEN ATT BO<br />

OCH ARBETA VID KALMARSUND<br />

<strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong> <strong>Kalmar</strong>sund är känt för sina unika värden i övriga<br />

Sverige men även i andra länder <strong>och</strong> är därmed attraktivt för<br />

fler boende, besökare <strong>och</strong> företag. Fler invånare leder till fler<br />

idéer, nya företag <strong>och</strong> fler arbetstillfällen. En positiv utvecklingsspiral<br />

ger alltså fler invånare i <strong>kommun</strong>en såväl som i hela<br />

regionen. Särskilt fokus finns på att <strong>Kalmar</strong> är det självklara<br />

valet för de personer som är i början av sina yrkesliv eller de<br />

som har flyttat <strong>här</strong>ifrån, för att exempel<strong>vi</strong>s studera på annan<br />

ort, åter ska välja <strong>Kalmar</strong> efter studierna.<br />

REGIONALA FLYTTUNDER-<br />

SÖKNINGAR VISAR ATT HUVUD-<br />

SKÄLEN FÖR ATT FLYTTA TILL<br />

REGIONEN ÄR STUDIER, FÖLJT<br />

AV ARBETE OCH FÖRBÄTTRAD<br />

LIVSKVALITET<br />

Alla dessa tre motiv kan <strong>Kalmar</strong> starkt svara upp till. Linnéuniversitetet<br />

är därmed den <strong>vi</strong>ktigaste magneten för att få<br />

fler personer att flytta hit, att nya företag startas <strong>och</strong> att våra<br />

befintliga företag kan utvecklas. Förutsättningar som ger företag<br />

<strong>och</strong> universitetet möjlighet att utvecklas är prioriterade.<br />

<strong>Kalmar</strong> är regioncentra för <strong>Kalmar</strong>sunds utbildnings- <strong>och</strong><br />

arbetsmarknad.<br />

BOSTÄDER FÖR ALLA BEHOV OCH ÖNSKEMÅL<br />

Det är brist på bostäder i <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> <strong>och</strong> det gäller<br />

framförallt små bostäder. Det behövs fler hyresrätter i <strong>kommun</strong>en.<br />

Fokus ligger särskilt på unga, studenter <strong>och</strong> äldre i<br />

bostadsförsörjningen. Planberedskapen för nya bostäder är<br />

hög <strong>och</strong> ny byggnation är blandad när det gäller hustyper,<br />

storlekar <strong>och</strong> upplåtelseformer. Alla ska kunna hitta en bostad<br />

som passar de egna behoven oavsett skede i livet. Ett<br />

blandat bestånd motverkar också boendesegregation. För att<br />

hushålla med mark- <strong>och</strong> naturresur<strong>ser</strong> bör <strong>vi</strong> bygga i befintliga<br />

områden där infrastruktur redan finns. Genom att bygga i<br />

kollektivtrafiknära lägen främjas den miljömässiga hållbarheten.<br />

Konsekven<strong>ser</strong> av bedömda klimatförändringar beaktas.<br />

foto: Jan Magnusson<br />

300 000 INVÅNARE I EN NY<br />

ARBETSMARKNADSREGION<br />

En större arbetsmarknadsregion leder till mindre sårbarhet<br />

om konjunkturen går ner. Därför är en större arbetsmarknad<br />

för både k<strong>vi</strong>nnor <strong>och</strong> män <strong>vi</strong>ktigt för att stärka <strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong><br />

<strong>Kalmar</strong>sund. Det ska vara möjligt att bo i <strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong> arbeta<br />

i andra <strong>kommun</strong>er eller omvänt. Med en regionförstoring<br />

kan människor lättare hitta nya arbeten <strong>och</strong> företagen hitta<br />

rätt kompetens. För att skapa möjligheter för en gemensam<br />

arbetsmarknad för 300 000 personer måste restiden från <strong>Kalmar</strong><br />

till respektive Växjö, Oskarshamn <strong>och</strong> Karlskrona vara<br />

högst en timme. Det kräver en snabb, effektiv <strong>och</strong> miljövänlig<br />

kollektivtrafik. Bra <strong>kommun</strong>ikationer är också <strong>vi</strong>ktigt för<br />

att besöksnäringen ska kunna utvecklas.<br />

28<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

<strong>Så</strong> <strong>här</strong> <strong>ser</strong> <strong>vi</strong> <strong>framtiden</strong>


2. LINNÉUNIVERSITETET ÄR EN<br />

KREATIV DRIVKRAFT FÖR NÄRINGSLIVET<br />

I HELA REGIONEN<br />

Linnéuniversitetet är Sveriges sjätte största lärosäte. Ett unikt näringsliv<br />

ba<strong>ser</strong>at på universitetets profil såväl som att universitetet<br />

har ett utbildningsutbud matchande det regionala näringslivets<br />

behov ger maximal utdelning. Det ger en student ett starkt motiv<br />

till att stanna i regionen efter avslutade studier. Universitetet<br />

<strong>och</strong> näringslivet kan också knytas ihop genom att fler studenter<br />

gör examensarbeten eller praktik i regionens företag.<br />

<strong>Kalmar</strong> är en stark företagsregion med hög framtidstro <strong>och</strong><br />

gott företagsklimat. Entreprenörskap <strong>och</strong> företagande stimuleras,<br />

<strong>vi</strong>lket förmedlar att regionen är öppen för nya idéer <strong>och</strong><br />

innovationer. Samarbetet mellan <strong>kommun</strong>, näringsliv <strong>och</strong><br />

universitetet ska ständigt stärkas <strong>och</strong> utvecklas för att bättre ta<br />

tillvara den kunskap som genereras <strong>här</strong>.<br />

foto: Malin Gustavsson<br />

3. KALMAR ÄR REGIONCENTRA<br />

FÖR 160 000 MÄNNISKOR<br />

Idén om regionförstoring är stark <strong>och</strong> för att kunna möta<br />

en sådan utveckling är tanken att <strong>kommun</strong>en blir en del av<br />

<strong>Kalmar</strong>sund för att göra sig intressant i en sydsvensk region.<br />

En utökad arbetsmarknadsregion gynnar alla i <strong>Kalmar</strong>sundsregionen.<br />

För människor som bor i andra <strong>kommun</strong>er <strong>vi</strong>d<br />

<strong>Kalmar</strong>sund är det självklart att åka till <strong>Kalmar</strong> för att nå det<br />

stora utbudet av handel, kultur, nöje <strong>och</strong> idrott. En utökad<br />

<strong>och</strong> attraktivare stadskärna är den huvudsakliga anledningen.<br />

Fler spännande <strong>och</strong> stimulerande mötesplat<strong>ser</strong> <strong>och</strong> hållbara<br />

trafiklösningar är <strong>vi</strong>ktiga delar för att utveckla en modern <strong>och</strong><br />

efterfrågad stadskvalitet. Näringslivet i staden skapar flöden av<br />

människor <strong>och</strong> bra möjligheter att utvecklas. Ett brett kultur<strong>och</strong><br />

idrottsliv är <strong>vi</strong>ktigt för att invånare i alla åldersgrupper ska<br />

trivas <strong>och</strong> må bra. Då skapas möten mellan olika människor<br />

vars vägar annars aldrig hade korsats. Det är väsentligt med en<br />

levande kulturell infrastruktur, alltså utbud <strong>och</strong> nätverk inom<br />

utbildning, stödsystem, institutioner <strong>och</strong> organisationer samt<br />

goda möjligheter för utveckling av personliga nätverk inom<br />

kultur, utbildning <strong>och</strong> kreativa näringar. Det är en förutsättning<br />

för att skapa det kreativa samhällsklimat som är <strong>vi</strong>ktigt i<br />

en universitetsstad.<br />

<strong>Kalmar</strong> har sedan staden grundades varit ett handelscentrum.<br />

I <strong>och</strong> med IKEA:s etablering i nuvarande Hansa City 2006<br />

stärktes <strong>Kalmar</strong>s historiska roll som handelsstad i regionen.<br />

Utmaningen är att fortsätta stadens utveckling som regional<br />

knutpunkt för handel i kombination med evenemang <strong>och</strong><br />

upplevel<strong>ser</strong>. Handeln i <strong>Kalmar</strong> fungerar som en motor för hela<br />

regionen <strong>och</strong> det finns ett rikt utbud av fackhandel <strong>och</strong> affärskedjor<br />

som attraherar kunder från ett mycket stort område,<br />

men även lokal handel <strong>och</strong> <strong>ser</strong><strong>vi</strong>ce som underlättar ett bra vardagsliv<br />

för <strong>kommun</strong>invånarna.<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

<strong>Så</strong> <strong>här</strong> <strong>ser</strong> <strong>vi</strong> <strong>framtiden</strong> 29


SÅ HÄR SER VI FRAMTIDEN fem<br />

strategier för ökad attrakti<strong>vi</strong>tet <strong>och</strong> tillväxt<br />

4. LIVSKVALITETETEN ÄR HÖG<br />

VID KALMARSUND<br />

Vardagslivet är enkelt i <strong>Kalmar</strong>. Du hittar det sättet att bo på<br />

som du själv <strong>vi</strong>ll <strong>och</strong> det arbete som du önskar. Det finns bra<br />

skolor som utgår från barnens perspektiv. Det ska vara enkelt<br />

att ta sig från bostaden till skolan eller arbetet men också till<br />

andra akti<strong>vi</strong>teter. Styrkan är det stora utbudet av utbildning,<br />

arbete, <strong>ser</strong><strong>vi</strong>ce, kultur, idrott <strong>och</strong> grönområden i den medelstora<br />

stadens skala med korta avstånd till allt.<br />

VÅR STYRKA ÄR DET STORA UTBUDET<br />

AV UTBILDNING, ARBETE, KULTUR,<br />

IDROTT OCH GRÖNOMRÅDEN I DEN<br />

MEDELSTORA STADENS SKALA<br />

MED KORTA AVSTÅND TILL ALLT<br />

SJÄLVKLARHET ATT LEVA JÄMSTÄLLDA LIV<br />

Jämställdheten stärks genom att nya bostäder, verksamheter<br />

<strong>och</strong> samhälls<strong>ser</strong><strong>vi</strong>ce planeras nära knutpunkter för kollektivtrafiken.<br />

Det ökar förutsättningarna för att familjer ska kunna<br />

dela på ansvaret i hemarbetet även när man pendlar. Detta<br />

möjliggör också att minska bilberoendet. Om den fysiska miljön<br />

är tillgänglig <strong>och</strong> attraktiv är fler människor i rörelse <strong>och</strong><br />

miljön upplevs roligare <strong>och</strong> tryggare. Bra belysning <strong>och</strong> fri sikt<br />

på entréer, gång- <strong>och</strong> cykelvägar, hållplat<strong>ser</strong> <strong>och</strong> parkeringar<br />

ökar den upplevda tryggheten <strong>och</strong> därmed förutsättningarna<br />

för att både flickor <strong>och</strong> pojkar, k<strong>vi</strong>nnor <strong>och</strong> män <strong>vi</strong>ll <strong>och</strong> vågar<br />

röra sig utomhus oavsett tid på dygnet.<br />

JÄMSTÄLLDHETEN STÄRKS GENOM ATT<br />

NYA BOSTÄDER, VERKSAMHETER OCH<br />

SAMHÄLLSSERVICE PLANERAS NÄRA<br />

KNUTPUNKTER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN<br />

GRÖN REGION<br />

Gröna näringar<br />

I <strong>Kalmar</strong> län har de gröna näringarna högst andel sysselsatta<br />

i Sverige. Inom <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>s grän<strong>ser</strong> ska dessa näringar<br />

lyftas fram. För varje arbetstillfälle inom jord- <strong>och</strong> skogsbruket<br />

skapas tre jobb i livsmedels- <strong>och</strong> skogsindustrin <strong>och</strong><br />

åt underleverantörer. Utifrån detta perspektiv är det <strong>vi</strong>ktigt<br />

att ytterligare utveckla samspelet mellan staden <strong>och</strong> Möre.<br />

Konsumenternas intresse för lokalproducerad <strong>och</strong> ekologiska<br />

produkter växer stadigt.<br />

Regeringens mål är att till år 2020 ska andelen certifierad ekologisk<br />

odling vara minst 20 procent av jordbruksmarken. Skogen<br />

kan ge förnyelsebar energi. De gröna näringarna skapar även<br />

en ljus framtid för landsbygdens turism- <strong>och</strong> fritidsmöjligheter,<br />

med mellan<strong>kommun</strong>ala samverkansmöjligheter för vandringsleder,<br />

cykel, kanot <strong>och</strong> ridning. Möres landskap med slingrande<br />

vägar är också mycket attraktivt för att åka motorcykel.<br />

Tanken med en grön region som utgångspunkt är att utveckla<br />

ett hållbart transportsystem. En annan positiv konsekvens med<br />

perspektivet grön region är att energiförbrukningen kan effekti<strong>vi</strong><strong>ser</strong>as<br />

<strong>och</strong> bidra med alternativ till fossilbränsle. Ökad självförsörjning<br />

genom exempel<strong>vi</strong>s <strong>vi</strong>ndkraft, kraftvärme <strong>och</strong> biogas<br />

ger minskat beroende av fossila bränslen <strong>och</strong> mindre utsläpp<br />

till <strong>Kalmar</strong>sund <strong>och</strong> Östersjön. Bästa sättet är att utveckla samverkan<br />

mellan starka aktörer där <strong>kommun</strong>en ska vara drivande<br />

för att klara målet om en fossilbränslefri region senast år 2030.<br />

REGIONEN HAR UTMÄRKTA<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT<br />

UTVECKLA ALTERNATIVA<br />

ENERGISLAG SOM KAN<br />

SAMMANFATTAS SOL, VIND<br />

OCH VATTEN<br />

30<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

<strong>Så</strong> <strong>här</strong> <strong>ser</strong> <strong>vi</strong> <strong>framtiden</strong>


<strong>Kalmar</strong>sund som en utpräglad grön region kan vara en stark<br />

konkurrensfördel mot andra regioner i Sverige när det gäller<br />

att locka företag att etablera sig eller bli valet som bostadsplats.<br />

Fler näringar beskrivs i <strong>Kalmar</strong>sundsavsnittet under<br />

<strong>Kalmar</strong>sunds rika näringslivsträds fem huvudgrenar<br />

Grönare resor<br />

Förbättrade möjligheter att gå <strong>och</strong> cykla kombinerat med en<br />

attraktiv kollektivtrafik gör att bilresandet inom <strong>och</strong> mellan<br />

stadens delar <strong>och</strong> <strong>kommun</strong>ens <strong>ser</strong><strong>vi</strong>ceorter kan minskas.<br />

DET MÄRKS ATT KALMAR<br />

LIGGER VID KALMARSUND<br />

Kust<strong>kommun</strong>en <strong>Kalmar</strong>s goda livsmiljö är beroende av ett<br />

friskt <strong>Kalmar</strong>sund <strong>och</strong> en levande Östersjö. Vattnet ska vara<br />

så rent att det går att bada <strong>och</strong> vara en bra miljö för vattenlevande<br />

arter att leva i.<br />

OAVSETT ÅLDER,<br />

BAKGRUND OCH OM<br />

MAN BOR FYSISKT<br />

NÄRA VATTNET ELLER<br />

INTE, SKA ALLA<br />

UPPLEVA ATT DET ÄR<br />

NÄRA TILL DET<br />

Ny bebyggelse planeras med utgångspunkt från kommande<br />

klimatförändringar. Vattendirektivet uppfylls. Dagvatten tas<br />

omhand <strong>och</strong> <strong>vi</strong>d behov renas innan det hamnar i vattendrag<br />

<strong>och</strong> kustvatten. Kommunen arbetar <strong>vi</strong>dare med grund-, yt- <strong>och</strong><br />

kustvatten för att skapa en tydlig bild av vattensituationen <strong>och</strong><br />

<strong>vi</strong>lka åtgärder som kommer att behövas för ett friskare vatten.<br />

<strong>Kalmar</strong>s läge <strong>vi</strong>d <strong>Kalmar</strong>sund är en boendekvalitet som kommer<br />

alla till godo. Oavsett ålder, bakgrund <strong>och</strong> om man bor<br />

fysiskt nära vattnet eller inte, ska alla uppleva att <strong>Kalmar</strong> är en<br />

kust<strong>kommun</strong>. Genom nya, eller stärkta befintliga, väst - östliga<br />

kopplingar mot <strong>Kalmar</strong>sund knyts bostäder <strong>och</strong> verksamheter<br />

bättre till kusten, något som även binder ihop andra målpunkter<br />

på vägen. Stadens <strong>och</strong> Möres kustområde erbjuder ett brett<br />

<strong>och</strong> varierat utbud för alla, såsom bad, båtbryggor, strövområden<br />

samt ett varierat natur- <strong>och</strong> kulturlandskap.<br />

5. KALMARSUND ÄR TURIST-<br />

OCH BESÖKSREGION MED<br />

INTERNATIONELL DRAGNINGSKRAFT<br />

Besöksnäringen är en lokal <strong>och</strong> regional styrka som utvecklas<br />

till att vara ännu mer lockande under alla årstider. <strong>Kalmar</strong>sund<br />

är ett av Sveriges mest attraktiva besöksmål <strong>och</strong> en självklar <strong>och</strong><br />

<strong>vi</strong>ktig mötesplats i Östersjöregionen för såväl privatpersoner,<br />

organisationer <strong>och</strong> företag. Tillsammans med Glasriket <strong>och</strong><br />

Öland kan utbudet av upplevel<strong>ser</strong> stärkas. <strong>Kalmar</strong> stads unika<br />

kulturhistoria kan lyftas fram ännu tydligare. Det unika eklandskapet<br />

marknadsförs nationellt <strong>och</strong> internationellt gemensamt<br />

med grann<strong>kommun</strong>erna. Den satsningen blir också ögonöppnaren<br />

för Möres andra kvaliteter. Möre blir ett starkt bidrag till<br />

<strong>Kalmar</strong>sunds höga attraktion som turist- <strong>och</strong> besöksregion.<br />

Sambanden <strong>och</strong> närheten till Astrid Lindgrens värld, de <strong>två</strong><br />

världsarven Ölands odlingslandskap <strong>och</strong> Örlogsstaden Karlskrona<br />

lyfts fram som ett gemensamt besöksmål. Den historiska<br />

segelbara kusten från Blekinge skärgård genom <strong>Kalmar</strong>sund <strong>och</strong><br />

norrut mot Tjust-, Gryts- <strong>och</strong> St Anna skärgårdar alternativt<br />

<strong>vi</strong>a Visby <strong>och</strong> Gotland till Stockholms skärgård lyfts fram <strong>och</strong><br />

utvecklas till en sevärdhet <strong>och</strong> upplevelse av mycket hög internationell<br />

nivå. Potentialen finns för att området kan utvecklas<br />

till Sveriges internationellt mest konkurrensstarka turistregion.<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

<strong>Så</strong> <strong>här</strong> <strong>ser</strong> <strong>vi</strong> <strong>framtiden</strong> 31


3. MER KALMARSUND<br />

så <strong>här</strong> utvecklar <strong>vi</strong> <strong>Kalmar</strong>sund – mellan<strong>kommun</strong>ala frågor<br />

NATIONELLT KÄNT KUSTMILJÖARBETE PÅGÅR<br />

MED BRED FÖRANKRING I KOMMUNERNA<br />

RUNT SUNDET, DÄR ALLA JOBBAR MED FOKUS<br />

PÅ FYSISKA ÅTGÄRDER<br />

32<br />

foto: Malin Gustavsson<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN


ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

33


MER KALMARSUND<br />

SÅ HÄR STÄRKER & UTVECKLAR VI<br />

REGIONEN RUNT KALMARSUND<br />

Visionen <strong>och</strong> målen i RUS 2030, Regionala utvecklingsstrategi för <strong>Kalmar</strong> län genomsyrar<br />

översiktsplanen. Exempel<strong>vi</strong>s finns <strong>här</strong> mål om att antalet arbetsmarknadsregioner som<br />

länet berörs av ska minska till <strong>två</strong>, bland annat genom satsningar på kollektivtrafiken,<br />

andelen gods som går <strong>vi</strong>a tåg <strong>och</strong> båt ska öka <strong>och</strong> från flygplatsen i <strong>Kalmar</strong> kan man flyga<br />

över dagen till flera av de större europeiska städerna.<br />

<strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong> Oskarshamn är idag huvudorter för var sin lokal arbetsmarknad. 1 Genom<br />

samverkan <strong>och</strong> förbättrade <strong>kommun</strong>ikationer mellan <strong>kommun</strong>erna kan <strong>vi</strong> erbjuda våra<br />

invånare goda inkomstmöjligheter <strong>och</strong> bra samhälls<strong>ser</strong><strong>vi</strong>ce. <strong>Kalmar</strong>sund är den geografiska<br />

identitet som knyter samman Öland med södra delen av Smålandskusten <strong>och</strong><br />

inlands<strong>kommun</strong>er till en funktionell arbetsmarknad.<br />

FÖR ATT BLI MER KONKURRENSKRAFTIGA SAMARBETAR VI ÖVER<br />

KOMMUNGRÄNSERNA I EN GEOGRAFI SOM GER EN POSITIV<br />

GEMENSAM IDENTITET OCH SOM INTE ÄR BEROENDE AV FRAMTIDA<br />

REGIONINDELNINGAR. KALMARSUND ÄR DENNA IDENTITET<br />

Ett mål är att verka för att <strong>Kalmar</strong>s <strong>och</strong> Oskarshamns arbetsmarknader blir en gemensam.<br />

Ju fler människor desto bättre är förmågan till förnyelse <strong>och</strong> innovation, <strong>vi</strong>lket innebär<br />

starkare humankapital. Av den anledningen arbetar <strong>vi</strong> för att sydöstra Sverige ska utgöra<br />

en enda arbetsmarknad för cirka 300 000 invånare med <strong>Kalmar</strong>, Växjö <strong>och</strong> Karlskrona<br />

som samverkande regioncentra.<br />

FLYGPLATSEN HAR ETT UNIKT STRATEGISKT LÄGE CENTRALT<br />

I STADEN MED NÄRHET TILL BÅDE JÄRNVÄGEN OCH E22<br />

<strong>Kalmar</strong> Öland Airport ska ytterligare stärkas som sydöstra Sveriges <strong>vi</strong>ktigaste <strong>kommun</strong>ikationscentrum.<br />

Flyget har stor betydelse för såväl nationella som internationella förbindel<strong>ser</strong>.<br />

Näringslivet <strong>och</strong> universitetet efterfrågar goda förbindel<strong>ser</strong> med våra storstäder <strong>och</strong><br />

kontinenten. Flyget har också en betydande roll för <strong>Kalmar</strong>sundsregionens besöksnäring.<br />

Flygplatsen har ett unikt strategiskt läge centralt i staden med närhet till både järnvägen<br />

<strong>och</strong> E22. Kommunens ambition är att knyta samman de olika trafikslagen i området <strong>och</strong><br />

skapa ett starkt nav för hela regionens långväga resebehov.<br />

REGIONENS VATTENFÖRSÖRJNING<br />

Vattenfrågorna är <strong>vi</strong>ktiga mellan<strong>kommun</strong>ala frågor. <strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong> Nybro <strong>kommun</strong>ers huvudvattentäkter<br />

finns i Nybroåsen. I regionen finns nationellt känt kustmiljöarbete i form<br />

av <strong>Kalmar</strong>sundskommissionen som arbetar konkret för att förbättra vattenkvaliteten i <strong>Kalmar</strong>sund.<br />

Läs mer om vatten i avsnittet om Allmänna intressen samt i MKB:n.<br />

VISIONEN I REGIONALA<br />

UTVECKLINGSSTRATEGIN<br />

Genom tillgänglighet, mångfald <strong>och</strong><br />

rätt kompetens ska <strong>Kalmar</strong>regionen<br />

vara en av Östersjöregionens mest<br />

attraktiva <strong>och</strong> innovativa plat<strong>ser</strong> för<br />

invånare, näringsliv <strong>och</strong> besökare.<br />

3 FOKUS-<br />

OMRÅDEN<br />

Sundet får tillbaka<br />

rollen som sammanhållande<br />

för alla som<br />

bor <strong>här</strong>.<br />

Hela området<br />

definieras av<br />

det samlande<br />

begreppet<br />

»<strong>Kalmar</strong>sund«<br />

på samma sätt<br />

som begreppen<br />

Österlen,<br />

Höga kusten <strong>och</strong><br />

Öresund gör för sina respektive<br />

regioner.<br />

<strong>Kalmar</strong>sund en<br />

arbetsmarknad.<br />

1 I <strong>Kalmar</strong>s lokala arbetsmarknad ingår Borgholm, Mörbylånga, Emmaboda, Nybro <strong>och</strong> Torsås <strong>kommun</strong>er<br />

medan Högsby <strong>och</strong> Mönsterås <strong>och</strong> Oskarshamns <strong>kommun</strong>er tillhör Oskarshamns lokala arbetsmarknad.<br />

34<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

<strong>Mer</strong> <strong>Kalmar</strong>sund


SÅ HÄR SER MERVÄRDENA UT<br />

UNIKT LANDSKAP<br />

MED NATURVÄRDEN PÅ INTERNATIONELL NIVÅ<br />

Världsarv <strong>och</strong> eklandskap med internationellt höga värden<br />

samt moränkust, åsar, landborg, kalksten, skärgårdar, åar <strong>och</strong><br />

sjöar är karaktärer som präglar <strong>och</strong> nyan<strong>ser</strong>ar landskapet <strong>vi</strong>d<br />

<strong>Kalmar</strong>sund <strong>och</strong> därför gör det så upplevel<strong>ser</strong>ikt. Att detta<br />

landskapsparti ligger i växtzon 1 ger förutsättningar för ett till<br />

stora delar annorlunda växt- <strong>och</strong> djurliv än i övriga Sverige.<br />

<strong>Kalmar</strong>sund är internationellt känt för sitt rika fågelliv i synnerhet<br />

södra Öland.<br />

Landskapet är till stor del odlingsmark med lövblandskogar,<br />

långsmala strandängar <strong>och</strong> vassrika <strong>vi</strong>kar. Kustslätterna i norra<br />

<strong>och</strong> södra Möre samt på Öland sätter stark prägel på området<br />

liksom läget <strong>och</strong> utblickarna över <strong>Kalmar</strong>sund <strong>och</strong> Öland. Ett<br />

par mil in på fastlandsidan tar skogsbygden <strong>vi</strong>d. Där finns bland<br />

annat ett område som kan närmast betecknas som ”urskog”.<br />

UNIKT VATTENOMRÅDE<br />

MED TRE KUSTER<br />

Ingen annan del av Sverige har så nära tillgång till tre kuster<br />

med så skiftande karaktärer. 2 Tillsammans kan därför <strong>kommun</strong>erna<br />

runt <strong>Kalmar</strong>sund erbjuda ett närmast komplett utbud<br />

av såväl naturupplevel<strong>ser</strong> som av boenden för året runt eller för<br />

fritid i ytterst attraktiva miljöer.<br />

<strong>Kalmar</strong>sunds läge i Östersjön har med sitt gynnsamma klimat<br />

stimulerat till bosättning med resultat att en rik kulturmiljö<br />

har utvecklats. Både kustens klimat <strong>och</strong> kulturmiljö har fortsatt<br />

berika regionens besöksnäring.<br />

Kommunens kuststräcka utanför staden är fortfarande förhållande<strong>vi</strong>s<br />

oexploaterad. Fritids- <strong>och</strong> permanentbebyggelsen<br />

är begränsad <strong>och</strong> samlad i mindre byar. Dessa naturmiljöer<br />

är unika <strong>och</strong> kan bara upplevas på ostkusten. Det är <strong>vi</strong>ktigt<br />

att både bevara <strong>och</strong> göra tillgängligt, för såväl boende som<br />

besökare, att få uppleva denna mycket speciella strandmiljö<br />

med ekhagar, strandängar, rikt fågelliv, kulturmiljöer <strong>och</strong> historiska<br />

plat<strong>ser</strong>. <strong>Kalmar</strong>sundsleden kan vara utgångspunkten<br />

för denna utveckling. Naturkänslan är mycket stark <strong>här</strong>, extra<br />

rikt kan det vara att få uppleva detta från vattnet. Kuststräck-<br />

2. Läs mer om Tre <strong>och</strong> Fem kuster på sidan 7<br />

an med sin variation av låg moränkust i söder <strong>och</strong> skärgård<br />

med skogsklädda öar i norra delen, är i sin helhet av riksintresse<br />

för natur- <strong>och</strong> kulturmiljövården.<br />

Sundet är en <strong>vi</strong>ktig farled för kustsjöfarten, <strong>vi</strong>lken ska kunna<br />

fortsätta <strong>och</strong> utvecklas i samspel med friluftslivets intressen<br />

både på land <strong>och</strong> i vattnet.<br />

UNIK KULTURHISTORIA<br />

MED KULTURVÄRDEN PÅ INTERNATIONELL NIVÅ<br />

Världsklass är rätt benämning på <strong>Kalmar</strong>sundstrion Kronan,<br />

Mars <strong>och</strong> Svärdet. Den bildar en oslagbar världskvartett tillsammans<br />

med regalskeppet Vasa. Mars byggdes i <strong>Kalmar</strong> på<br />

1560-talet <strong>och</strong> var den tidens mest imponerade skepp på Östersjön.<br />

Även skeppet Elefanten, som ligger på botten nära kusten<br />

där Mars byggdes, är från samma tid. Cirka 100 år senare, under<br />

stormaktstiden, <strong>här</strong>stammar skeppen Nyckeln, Kronan <strong>och</strong><br />

Svärdet. Sundets militära marina historia är enastående med<br />

skeppsbyggeri <strong>och</strong> stora sjöslag såväl i sundet som på Ölands<br />

östra sida. Men även den ci<strong>vi</strong>la varvsepoken utmärker sig. Från<br />

Figeholm i norr till Bergkvara i söder trängdes såväl små som<br />

stora skeppsvarv efter <strong>Kalmar</strong>sundskusten <strong>och</strong> även på några<br />

plat<strong>ser</strong> på Öland. Denna speciella epok har getts namnet ”Skutriket”.<br />

Handelsfartygen var många <strong>och</strong> av alla slag. Sjöfarten var<br />

särskilt livlig längs den Svenska kusten under 1800-talets senare<br />

del. Handeln nådde även ut i Östersjöområdet <strong>och</strong> världen.<br />

Östersjön hade mycket stor betydelse för världshandeln långt i<br />

på 1900-talet <strong>och</strong> <strong>Kalmar</strong>sund hade sin roll i detta.<br />

<strong>Kalmar</strong>sund har varit befolkat sedan istiden upphörde <strong>och</strong> har<br />

närmast kontinuerligt haft internationella kontakter <strong>vi</strong>da omkring.<br />

Järnåldern på Öland är ett bra exempel på detta, men<br />

har också under långa tider varit utsatt för invasioner, krig <strong>och</strong><br />

pirater. Detta har satt tydliga spår runt sundet med ett antal<br />

fornborgar, till exempel Eketorp på södra Öland, <strong>och</strong> fästningsbyggnader,<br />

ibland som kyrkobyggnader, <strong>och</strong> där <strong>Kalmar</strong>s <strong>och</strong><br />

Borgholms slott/borg utgjorde låset i sundet. Betydelsen var<br />

så stor att <strong>Kalmar</strong> benämndes ”Rikets nyckel”. <strong>Kalmar</strong>sund<br />

hade betydelse i den riksbildningsprocess som ägde rum under<br />

1100-1200-talen. Den mest betydelsefulla internationella händelsen<br />

i historisk tid är <strong>Kalmar</strong>unionen.<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

<strong>Mer</strong> <strong>Kalmar</strong>sund 35


MER KALMARSUND bostadsmarknad<br />

DET BEHÖVER BYGGAS<br />

MER I KOMMUNERNA<br />

RUNT KALMARSUND<br />

Kommunerna runt <strong>Kalmar</strong>sund erbjuder ett brett utbud av olika boendekvaliteter<br />

såväl på landsbygden som i städerna. I några av <strong>kommun</strong>erna finns den<br />

charmiga småstaden, i andra finns den mindre ortens särpräglade boendekvaliteter.<br />

I samtliga <strong>kommun</strong>er finns alltså ett stort utbud av boendemöjligheter på<br />

landsbygden i byar eller (häst-) gårdar.<br />

Enligt <strong>kommun</strong>ernas bedömning 2012 om läget på bostadsmarknaden är det brist<br />

i <strong>Kalmar</strong>, Oskarshamn, Mörbylånga <strong>och</strong> Borgholm. Kommunerna bedömer att<br />

det är balans på bostadsmarknaden i Nybro, Torsås, Mönsterås <strong>och</strong> Emmaboda.<br />

Fritidshusägarna bor såväl i länet som utanför det. Nästan var tionde fritidshus i<br />

länet ägs av personer från andra länder, framförallt från Tyskland. Det finns därför<br />

en större befolkning delar av året som inte (alltid) kan utläsas av befolkningsstatistiken.<br />

Eftersom prisnivån skiftar kraftigt inom regionen pågår <strong>två</strong> motsatta<br />

proces<strong>ser</strong>: där pri<strong>ser</strong>na är höga kan fritidshus börja användas som åretruntbostäder<br />

medan permanenta bostäder kan börja användas som fritidshus där pri<strong>ser</strong>na<br />

är låga. Hur omfattande dessa båda proces<strong>ser</strong> är bör studeras så att dynamiken i<br />

detta kan användas som utvecklingskraft. Exempel<strong>vi</strong>s kan äldre personer, som bor<br />

i svårtillgängliga lägenheter eller i <strong>vi</strong>llor som kan bli för arbetskrävande att sköta,<br />

behöva flytta till mer lämpliga bostäder. Då kan deras bostäder komma ut på<br />

bostads- alternativt fritidshusmarknaden.<br />

KALMARSUNDS BOSTADSMARKNAD HAR<br />

FLERA GYNNSAMMA FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

FÖR ATT ROTATION OCH DYNAMIK SKA<br />

KUNNA RÅDA OCH DÄRMED VARA ATT-<br />

RAKTIV UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV<br />

KALMARSUND<br />

VÄXER<br />

Runt <strong>Kalmar</strong>sund bor omkring<br />

160 000 personer varav cirka<br />

hälften i <strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong> Mörbylånga<br />

<strong>kommun</strong>er. <strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong> Mörbylånga<br />

har växt invånarmässigt<br />

sedan 1990.<br />

Antalet invånare ökade i området<br />

runt <strong>Kalmar</strong>sund 2010 med cirka<br />

700 invånare genom de tre <strong>kommun</strong>erna<br />

<strong>Kalmar</strong>, Mörbylånga<br />

<strong>och</strong> Nybro. Utöver <strong>Kalmar</strong> har städerna<br />

Nybro <strong>och</strong> Oskarshamn samt<br />

Färjestaden ökat sin befolkning de<br />

senaste åren.<br />

<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> har lägst medelålder<br />

av <strong>kommun</strong>erna <strong>och</strong> har större<br />

in- än utflyttning av 20-24-åringar<br />

i ett långt tidsperspektiv. Både<br />

<strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong> Mörbylånga <strong>kommun</strong>er<br />

har <strong>vi</strong>sat sig särskilt attraktiva för<br />

barnfamiljer.<br />

36<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

<strong>Mer</strong> <strong>Kalmar</strong>sund


foto: Jan Magnusson<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN <strong>Mer</strong> <strong>Kalmar</strong>sund<br />

37


MER KALMARSUND bostadsmarknad<br />

ATT BO PÅ<br />

KALMARSUNDS<br />

LANDSBYGD,<br />

PÅ FASTLANDET<br />

ELLER ÖLAND,<br />

BETYDER ETT<br />

BOENDE MED<br />

UNIKA KVALITETER<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

foto: Jonas Lindström<br />

38 <strong>Mer</strong> <strong>Kalmar</strong>sund


SUNDETS STÄDER OCH KÖPINGAR<br />

Historiskt sett har sundet varit länken mellan<br />

Öland <strong>och</strong> fastlandet, <strong>vi</strong>lket har lett till<br />

att städerna <strong>och</strong> köpingarna på fastlandet<br />

har fått sin motsvarighet på Ölandssidan.<br />

Oskarshamn<br />

foto: Dzenana Plivac<br />

Mönsterås<br />

foto: Mönsterås <strong>kommun</strong><br />

Borgholm<br />

foto: Borgholms <strong>kommun</strong><br />

<strong>Kalmar</strong><br />

foto: White arkitekter<br />

Mörbylånga<br />

foto: Mörbylånga <strong>kommun</strong><br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

<strong>Mer</strong> <strong>Kalmar</strong>sund 39


MER KALMARSUND arbetsmarknad<br />

LÄTTILLGÄNGLIGT KALMARSUND –<br />

LIVSKVALITET FÖR ALLA<br />

Människors möjligheter att nå ett stort utbud av arbetstillfällen <strong>och</strong> studiemöjligheter<br />

är grundförutsättningen för en stabil arbetsmarknad <strong>och</strong> en sund<br />

utveckling av näringslivet. Det innebär att modern infrastruktur kombineras<br />

med snabb <strong>och</strong> effektiv trafikering. Människors benägenhet att pendla till arbete<br />

ökar markant när restiden för en enkelresa minskar till 45 minuter eller<br />

mindre. En <strong>vi</strong>ktig aspekt är att tiden det tar att ta sig mellan bostad <strong>och</strong> arbete<br />

ofta är längre än resan med kollektivtrafiken, eftersom få bor <strong>och</strong> arbetar<br />

precis <strong>vi</strong>d hållplatsen. Viljan <strong>och</strong> möjligheten att pendla varierar beroende<br />

på kön <strong>och</strong> utbildningsnivå. Högavlönade män är generellt mest benägna att<br />

pendla medan lågutbildade k<strong>vi</strong>nnor gör det i minst utsträckning. Attityden<br />

till pendling skiljer sig mellan olika personer. I många yrken kan det vara svårt<br />

att pendla både kort <strong>och</strong> långt med kollektivtrafik beroende på arbetstider<br />

som inte kan kombineras med kollektivtrafikens tider. I <strong>vi</strong>ssa yrken finns det<br />

inte något ekonomiskt incitament att pendla långt.<br />

»KREATIVITET DEFINIERAS MED BEGREPP<br />

SOM ÖPPENHET, MÅNGFALD, ORIGINALITET,<br />

GEMENSKAP, MOTIVATION OCH LUST,<br />

GENEROSITET, TILLIT OCH TOLERANS,<br />

NYFIKENHET, EXPERIMENTLUSTA<br />

SAMT FRIHETSANDA«<br />

Nils-Erik Sahlin, filosof <strong>och</strong> professor i medicinsk etik<br />

En regional resvaneundersökning <strong>vi</strong>sar att cirka 60 procent<br />

av alla resor en vardag i <strong>kommun</strong>en (oavsett var personerna<br />

som rest bor), sker inom <strong>Kalmar</strong> stad (tätort). Drygt 60 procent<br />

av resorna som invånarna i <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> gör, sker<br />

med bil. Detta är lägre än i de andra <strong>kommun</strong>erna runt <strong>Kalmar</strong>sund.<br />

Jämfört med befolkningen i regionen som helhet<br />

har befolkningen i <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> körkort <strong>och</strong> tillgång till<br />

bil i något lägre utsträckning samtidigt som fler har tillgång<br />

till cykel <strong>och</strong> kort på kollektivtrafiken. Ålder, kön <strong>och</strong> socioekonomi<br />

påverkar inställning <strong>och</strong> innehav av exempel<strong>vi</strong>s<br />

bil <strong>och</strong> skillnader mellan <strong>kommun</strong>er kan förklaras av demografiska<br />

skillnader. Men även de faktiska förutsättningarna<br />

att cykla <strong>och</strong> åka kollektivt till sina målpunkter spelar roll,<br />

dessa är ofta bättre i större städer.<br />

TVÅ TREDJEDELAR AV REGIONENS<br />

CIRKA 78 000 ARBETSTILLFÄLLEN FINNS<br />

I KALMAR ELLER OSKARSHAMN<br />

Ser<strong>vi</strong>cenivån, effekti<strong>vi</strong>teten <strong>och</strong> komforten måste vara i takt med tidens krav<br />

<strong>och</strong> förväntningar om kollektivtrafiken ska kunna bli ett reellt alternativ till<br />

bilåkandet inom <strong>Kalmar</strong>sund. Statusen måste höjas rejält.<br />

LINDSDAL<br />

Stockholm<br />

E22<br />

NORRA STADEN<br />

40<br />

Bättre <strong>kommun</strong>ikationer är också avgörande för att <strong>kommun</strong>erna gränsande<br />

till <strong>Kalmar</strong>, Växjö, Karlskrona <strong>och</strong> Oskarshamn ska ha möjlighet att<br />

nå större utbildnings- <strong>och</strong> arbetsmarknader. Rimlig restid från de mindre<br />

<strong>kommun</strong>erna är en <strong>vi</strong>ktig del i deras arbete med att bli mer attraktiva bostadsorter.<br />

Därför satsar <strong>Kalmar</strong> län kraftigt på att utveckla <strong>och</strong> effekti<strong>vi</strong><strong>ser</strong>a<br />

linjenätet för regionalbussarna <strong>och</strong> att införa pendeltåg successivt från 2014.<br />

Järnvägen mellan Emmaboda <strong>och</strong> Karlskrona moderni<strong>ser</strong>as så att driftsäkerheten<br />

höjs <strong>och</strong> restiden kortas.<br />

EN FÖRUTSÄTTNING FÖR ATT REGIONEN SKA FÅ EN<br />

STÖRRE ARBETSMARKAD ÄR BÄTTRE KOLLEKTIVTRAFIK.<br />

PENDELTÅG MELLAN KALMAR OCH KARLSKRONA<br />

STARTAR ÅR 2014. INOM DE NÄRMSTA ÅREN KOMMER<br />

ÄVEN DESSA TÅG ATT STANNA I SMEDBY OCH TREKANTEN<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

<strong>Mer</strong> <strong>Kalmar</strong>sund<br />

Göteborg<br />

VÄSTRA STADEN<br />

rv25<br />

Malmö/Köpenhamn<br />

<strong>Kalmar</strong><br />

Airport<br />

SÖDRA STADEN<br />

INNERSTADEN<br />

Befintligt järnvägsspår<br />

Befintligt stationsläge<br />

Utredningsområde<br />

för triangelspår<br />

Utredningsområde för<br />

stationsläge<br />

Öland<br />

Re<strong>ser</strong>vat för triangelspår ska säkras innan utveckling av<br />

verksamheter kan ske i stråket mellan flyget <strong>och</strong> Hansa city


KALMARSUNDS RIKA<br />

NÄRINGSLIVSTRÄDS FEM HUVUDGRENAR<br />

Här beskrivs de branscher som särskilt sticker ut runt<br />

<strong>Kalmar</strong>sund. Dessa kompletterar övriga starka branscher<br />

som utbildning, handel samt vård <strong>och</strong> omsorg.<br />

Skolan i <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> håller hög kvalitet <strong>och</strong><br />

många mätbara värden är höga.<br />

ENERGIVERKSAMHETEN I<br />

OSKARSHAMN kräver specialkompetens<br />

<strong>och</strong> kunskapsutbyte<br />

på internationell nivå.<br />

LINNEUNIVERSITETET STÄRKER<br />

OCH UTVECKLAR NÄRINGSLIVET<br />

Linneuniversitetet höjer utbildningsnivån, utvecklar<br />

forskningsområden i samverkan med<br />

näringslivet, bidrar starkt till att göra regionen<br />

attraktiv för åldersgruppen 20–30 samt stärker<br />

sjukvårdskvaliten genom att steg<strong>vi</strong>s utveckla<br />

en fullständig läkarutbildning.<br />

JORDBRUKSBYGD OCH ÖKANDE<br />

LIVSMEDELSPRODUKTION med hög<br />

klassning på jordbruksmarken <strong>och</strong> stor<br />

djurhållning.<br />

BESÖKSNÄRING & TURISM<br />

Turism inom sol <strong>och</strong> bad, cykel,<br />

båt, kultur, natur <strong>och</strong> idrott –<br />

allt detta går att utveckla inom<br />

<strong>Kalmar</strong>sund.<br />

<strong>Kalmar</strong> län är ett starkt turistlän<br />

med landets längsta kuststräcka<br />

med en outvecklad potential. Det har starka delområden<br />

men ingen gemensam marknadsföring. <strong>Kalmar</strong>sund är södra<br />

länet. Den norra delen utgörs i väster av ett sjörikt småbrutet<br />

landskap Astrid Lindgrens värd <strong>och</strong> i öster av Misterhults<br />

<strong>och</strong> Tjust skärgårdar. De är Sveriges minst exploaterade skärgårdsområden.<br />

Idrottsturismen är under stark utveckling. Det<br />

senaste är Ironman, en internationellt mycket uppmärksammad<br />

stortävling.<br />

Störst andel anställda inom handeln i regionen finns i <strong>Kalmar</strong><br />

följt av Borgholm <strong>och</strong> Mörbylånga. Borgholm har en klart högre<br />

andel av arbetstillfällena inom hotell- <strong>och</strong> restaurangverksamhet<br />

än i de övriga <strong>kommun</strong>erna.<br />

TILLVERKNINGSINDUSTRI<br />

Andelen som arbetar inom tillverkningsindustrin<br />

är hög i Torsås, Mönsterås,<br />

Nybro <strong>och</strong> Oskarshamn. I Emmaboda<br />

finns ungefär vartannat arbete<br />

inom industrin.<br />

Den största koncentrationen av kunskapsintensiva<br />

företagstjänster <strong>och</strong> de<br />

branscher som klassas som kreativa finns i <strong>Kalmar</strong>. Här arbetar<br />

en klart högre andel med information <strong>och</strong> <strong>kommun</strong>ikation<br />

samt offentlig förvaltning än i de övriga <strong>kommun</strong>erna.<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

<strong>Mer</strong> <strong>Kalmar</strong>sund 41


MER KALMARSUND <strong>Kalmar</strong><br />

regioncentra <strong>och</strong> tillväxtmotor<br />

<strong>Kalmar</strong>, med en aktningsvärd ålder av 800 år, har en särpräglad urban<br />

stadsmiljö med stort utbud inom handel, restauranger, nöjen <strong>och</strong> kultur.<br />

Men även länssjukhuset <strong>och</strong> Linneuniversitet, som på sikt kommer<br />

att få rätt till läkarutbildning, gör att <strong>Kalmar</strong> kan ta rollen fullt ut<br />

som regioncentra. Det <strong>vi</strong>ll säga fullt ut komplettera det lokala utbud<br />

som finns runt <strong>Kalmar</strong>sund, för att bli mer konkurrenskraftig mot andra<br />

regioner i Sverige.<br />

UTVECKLAD PENDLINGS-<br />

AXEL MELLAN EMMABODA<br />

OCH ÖLAND SOM BERÖR<br />

RUNT 100 000 MÄNNISKOR<br />

Många människors rörlighet har ökat <strong>och</strong> flera bor exempel<strong>vi</strong>s i en <strong>kommun</strong> men<br />

arbetar eller studerar i en annan <strong>och</strong> har fritidsintressen i en tredje. De flesta som<br />

arbetar i <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> bor också <strong>här</strong>, men det kan finnas stora pendlingsrörel<strong>ser</strong><br />

inom <strong>kommun</strong>en, exempel<strong>vi</strong>s från byar till staden. Fler pendlar till än från<br />

<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> <strong>och</strong> framförallt från andra <strong>kommun</strong>er i länet. De största pendlingsflödena<br />

finns med grann<strong>kommun</strong>erna Mörbylånga <strong>och</strong> Nybro. Detta <strong>vi</strong>sar<br />

på <strong>Kalmar</strong>s betydelse som centrum för arbetsmarknaden i regionen. <strong>Kalmar</strong> ingår<br />

i dag inte i samma lokala arbetsmarknadsregion som Karlskrona, Oskarshamn<br />

eller Växjö, eftersom pendlingsströmmarna är för få (se tabell).<br />

Inpendlingen är relativt jämn mellan män <strong>och</strong> k<strong>vi</strong>nnor, medan det är betydligt<br />

fler män än k<strong>vi</strong>nnor som pendlar ut. <strong>Kalmar</strong> har därmed stor betydelse som<br />

arbetsplats för k<strong>vi</strong>nnor. Män pendlar oftare över en länsgräns än k<strong>vi</strong>nnor, det<br />

gäller både för in- <strong>och</strong> utpendling till <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>. Män har därmed en<br />

större arbetsmarknad än k<strong>vi</strong>nnor.<br />

1 300 ELEVER KOMMER FRÅN<br />

ANDRA KOMMUNER ÄN KALMAR<br />

Även ungdomar som går på gymnasiet kan pendla över <strong>kommun</strong>grän<strong>ser</strong>.<br />

<strong>Kalmar</strong>sunds Gymnasieförbund är ett <strong>kommun</strong>alförbund<br />

som sköter gymnasieutbildning åt medlems<strong>kommun</strong>erna<br />

<strong>Kalmar</strong>, Mörbylånga, Borgholm & Torsås. På Gymnasieförbundets<br />

<strong>kommun</strong>ala gymnasieskolor i <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> går drygt 3 200<br />

elever. Av dem kommer 1 910 från <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> medan<br />

1 300 kommer från andra <strong>kommun</strong>er (höstterminen 2010).<br />

INTRESSANTA<br />

PENDLINGSFLÖDEN<br />

FRÅN & TILL KALMAR 2009<br />

KVINNOR<br />

KOMMUN IN UT TOTALT<br />

Mörbylånga 1 293 421 1714<br />

Nybro 729 361 1090<br />

Borgholm 359 129 488<br />

Mönsterås 313 138 451<br />

Torsås 265 112 377<br />

Emmaboda 97 87 184<br />

Oskarshamn 83 77 160<br />

Stockholm 43 103 146<br />

Karlskrona 66 51 117<br />

Växjö 47 67 114<br />

MÄN<br />

KOMMUN IN UT TOTALT<br />

Mörbylånga 1 260 431 1691<br />

Nybro 708 600 1308<br />

Mönsterås 334 244 578<br />

Borgholm 384 134 518<br />

Torsås 248 229 477<br />

Emmaboda 70 154 224<br />

Oskarshamn 132 248 380<br />

Karlskrona 134 137 271<br />

Växjö 72 161 233<br />

Stockholm 54 164 218<br />

<strong>Så</strong> <strong>här</strong> lä<strong>ser</strong> du figuren:<br />

Exempel<strong>vi</strong>s re<strong>ser</strong> 1 293 k<strong>vi</strong>nnor från<br />

Mörbylånga in till <strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong> 421 ut<br />

från <strong>Kalmar</strong> till Mörbylånga.<br />

RESTID MELLAN KALMAR &<br />

NÄRLIGGANDE STATIONER<br />

<strong>Kalmar</strong>– Växjö<br />

<strong>Kalmar</strong>–Karlskrona<br />

<strong>Kalmar</strong>–Oskarshamn<br />

1:04–1:13<br />

1:25 med buss 500<br />

1:05 med snabbuss,<br />

övriga 1:22 eller 1:30<br />

42<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

<strong>Mer</strong> <strong>Kalmar</strong>sund


Linköping/<br />

Norrköping<br />

Stockholm,<br />

Linköping,<br />

Norrköping<br />

Stångådalsbanan<br />

FUNKTIONELL ARBETSMARKNADSREGION<br />

MED KOLLEKTIVTRAFIK<br />

Ettårsperspektiv<br />

Tillväxtzonen i <strong>Kalmar</strong>sund är idag Nybro,<br />

<strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong> Mörbylånga <strong>kommun</strong>er.<br />

Steg ett: Pendlingsaxel Nybro-Färjestaden som<br />

idag behöver stärkas <strong>och</strong> utvecklas.<br />

Steg <strong>två</strong>: Pendlingsaxeln Oskarshamn-Torsås<br />

(Karlskrona)<br />

Stockholm 2 tim 28 min (flyg)<br />

4 tim 32 min (tåg)<br />

Nödvändigt inom en tioårsperiod<br />

Tillväxtzonen omfattar <strong>Kalmar</strong>sund. Pendlingsaxeln<br />

Växjö-Nybro-<strong>Kalmar</strong>-Färjestaden med en<br />

effektiv <strong>och</strong> snabb kollektivtrafik.<br />

Pendeltåg på Stångådalsbanan <strong>och</strong> Kust-tillkust-banan.<br />

Restiden för kollektivtrafiken ska bli mindre<br />

än en timme mellan <strong>Kalmar</strong>, Oskarshamn,<br />

Karlskrona respektive Växjö.<br />

Regionaltrafiken mellan <strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong> Linköping<br />

ska ned till <strong>två</strong> <strong>och</strong> en halv timme.<br />

Oskarshamn<br />

Mönsterås<br />

136<br />

Göteborg<br />

Växjö<br />

Kust till Kust<br />

Borgholm<br />

25<br />

Nybro<br />

Malmö<br />

Kastrup<br />

Göteborg<br />

Stockholm<br />

2 tim 50 min<br />

3 tim 15 min<br />

4 tim<br />

4 tim 32 min<br />

Färjestaden<br />

Mörbylånga<br />

Torsås<br />

Malmö<br />

E22<br />

restid till/från <strong>Kalmar</strong> *<br />

under 20 min<br />

Karlskrona<br />

20-45 min<br />

45-60 min<br />

över 60 min<br />

*av<strong>ser</strong> resor med kollektivtrafik mellan centralstationen i <strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong> motsvarande plats<br />

i angivna samhällen under "bästa pendlingstid" (vardagar 06.30-08.30 samt 15.30-17.30)<br />

Restider hämtade från resrobot (www.resrobot.se) september 2010


MER KALMARSUND ställningstagande<br />

• <strong>Kalmar</strong>sunds<strong>kommun</strong>erna tillsammans ska vara en<br />

aktiv part i Östersjöregionen <strong>och</strong> de samarbeten<br />

som finns för till exempel infrastruktur <strong>och</strong> miljö.<br />

VATTENFÖRSÖRJNING<br />

• Vattenförsörjningsintresset ska ha högsta prioritet<br />

inom fastställda vattenskyddsområden. De intresseområden<br />

<strong>och</strong> de för regionen strategiskt <strong>vi</strong>ktiga<br />

områden som idag saknar skydd utreds i pågående<br />

arbete med vatten- <strong>och</strong> avloppsplan som ska utgöra<br />

tematiskt tillägg till översiktsplanen.<br />

• Se <strong>vi</strong>dare i ställningstaganden på sidan 178-180.<br />

ARBETS- OCH BOSTADSMARKNAD<br />

GEMENSAM ARBETS- OCH BOSTADSMARKNAD<br />

• Samverka med övriga <strong>kommun</strong>er i <strong>Kalmar</strong>sund för<br />

att skapa en arbetsmarknadsregion runt <strong>Kalmar</strong>sund<br />

<strong>och</strong> effektivare restider i alla huvudriktningar.<br />

• Samverka för en gemensam bostadsmarknad,<br />

boendekvalitet <strong>och</strong> varierat utbud.<br />

BESÖKSNÄRING<br />

BESÖKSNÄRING SAMT BESÖKSMÅL<br />

SÅSOM HANDEL, IDROTT & KULTUR<br />

• Samverka med övriga <strong>kommun</strong>er i <strong>Kalmar</strong>sund för<br />

att utveckla den gemensamma besöksnäringen,<br />

det gäller inte minst båtturismen.<br />

• Samverka för att göra regionen mer tillgänglig,<br />

både att resa till <strong>och</strong> inom <strong>Kalmar</strong>sund.<br />

• Underlätta att nå de regionala målpunkterna inom<br />

<strong>Kalmar</strong>sund. En utvecklad kollektivtrafik som sammanbinder<br />

besöksmålen effektivt är <strong>vi</strong>ktig.<br />

44<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

<strong>Mer</strong> <strong>Kalmar</strong>sund


SE OCKSÅ ställningstaganden för<br />

Västra staden <strong>och</strong> Innerstaden som<br />

har beröring även för regionen.<br />

KOMMUNIKATIONER<br />

REGIONAL KOLLEKTIVTRAFIK & TÅG<br />

• Verka för att kollektivtrafiken är effektiv <strong>och</strong> passar<br />

majoriteten av dem som arbets- eller studiependlar<br />

tidsmässigt. Mottot är »Tänk spår, kör buss«.<br />

• Verka för mindre än en timmes restid med kollektivtrafik<br />

till <strong>och</strong> från Oskarshamn, Växjö <strong>och</strong> Karlskrona<br />

(station till station). På lång sikt utreda en<br />

framtida kustjärnväg <strong>Kalmar</strong>–Oskarshamn i särskild<br />

ordning i samarbete mellan <strong>kommun</strong>erna samt<br />

Trafikverket <strong>och</strong> Regionförbundet i <strong>Kalmar</strong> län.<br />

• Verka för direkttåg mellan <strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong> Växjö.<br />

• Verka för tågstopp i Trekanten <strong>och</strong> Smedby för<br />

pendeltåg. Eventuellt även i Rockneby, Läckeby,<br />

Lindsdal, Hansa City <strong>och</strong> flygplatsen.<br />

• Arbeta för en bättre förbindelse för godstrafiken<br />

mellan Mönsterås <strong>och</strong> Södra stambanan.<br />

• Re<strong>ser</strong>vera mark för triangelspår mellan Kust till<br />

kust <strong>och</strong> Stångådalsbanan. Utreda <strong>kommun</strong>ikationscentra<br />

<strong>och</strong> triangelspår i samverkan med<br />

Trafikverket, Länsstyrelsen <strong>och</strong> Regionförbundet<br />

för att stärka flygplatsens regionala funktion.<br />

• Verka för en snabb järnvägsförbindelse med Stockholm/Mälardalen<br />

<strong>och</strong> med Linköping/Norrköping<br />

(Stångådalsbanan <strong>och</strong> Kust-till-kust-banan).<br />

• Verka för förbättrad kapacitet på Södra Stambanan<br />

(Köpenhamn–Stockholm).<br />

• Verka för att snabbt komma ut på en eventuell<br />

höghastighetsbana.<br />

VÄG<br />

• Verka för mötesfri väg på hela E22 <strong>och</strong> på<br />

riksväg 25 till Växjö.<br />

• Verka för vägförbättringar för att snabbt nå E4<br />

(Malmö–Stockholm).<br />

• Lyfta fram behovet av väginvesteringar på väg<br />

136 på Öland <strong>och</strong> på riksväg 37/47.<br />

• Stödja Nybros arbete med kombiterminal.<br />

FLYG OCH SJÖFART<br />

• Utveckla <strong>Kalmar</strong> Öland Airport till sydöstra<br />

Sveriges nav för flygresor <strong>och</strong> en regionflygplats<br />

med internationella förbindel<strong>ser</strong>. En riksintresseklassificering<br />

av flygplatsen håller på att<br />

tas fram.<br />

• Öka samverkan med Oskarshamns <strong>och</strong><br />

Karlskronas hamnar.<br />

• Stödja Oskarshamns arbete med att behålla<br />

Gotlandstrafiken.<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

<strong>Mer</strong> <strong>Kalmar</strong>sund 45

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!