Protokoll BUS-nÃ¤mnden 130207 - Karlshamn

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL BUS 1 1 

Nämnden för 

barn, ungdom och skola 2013-02-07 

PROTOKOLL FRÅN SAMMANTRÄDE MED BUS-NÄMNDEN 

Plats och tid: Rådhussalen, Rådhuset, klockan 13.15-16.05 

Deltagare: (markerade med x, i ledamots ställe tjänstgörande ersättare med xx) 

Ledamöter 

Ersättare 

x Tobias Folkesson, ordf (S) x Ingvar Andersson (S) 

x Britt Jämstorp, 1v.ordf (KD) x Jan Jonsson (S) 

Carin Erlandsson, 2 v ordf (M) 

Elisabeth Dahl (M) 

x Bengt-Olof Björck (S) x Carolina Sandgren (S) 

x Liz Wennerberg (MP) x Niklas Berntsson (MP) 

x Torgny Lindqvist (S) x Sten Wijkander (S) 

x Pirkko Karppi (M) xx Nicole Sundin (M) 

x Anneli Bengtsson (S) x Qristina Ribohn (S) 

Karin Lange (SD) 

Niclas Petersson (SD) 

x Kristin Lundberg (FP) Johan Sandevärn (FP) 

x Ankie Larsson Boklund (C) xx Gertrud Ivarsson (C) 

x 

Personalföreträdare 

Jessica Vedin TCO 

Carin Sjöberg SACO 

Personalföreträdare, ersättare 

Michael Filipsen TCO 

Tjänstemän 

x Ewa Kristensson, förvaltningschef x Madelaine Forsberg, sekreterare 

x Patrik Håkansson, verksamhetschef x Gurli Lindvall, rektor §1-2 

x Patrik Johnsson, rektor §1-2 x Mikael Johnsson, ekonom §3-7 

Tid för justering: 2012-02-18 kl 13.15 

Vid sammanträdet behandlade ärenden: §§ 1-18 

Justeringsledamöter 

Sekreterare 

Tobias Folkeson Kristin Lundberg Madelaine Forsberg 

Ordförande 

______ 

Justering av protokollet har tillkännagivits på kommunens anslagstavla i Rådhuset 

2012-02-19 

Madelaine Forsberg, sekreterare


Nämnden för 


Innehållsförteckning 

Paragraf Ärende 

§ 1 Godkännande av dagordning 

§ 2 Profiler i grundskolan 

§ 3 Bokslut 2012 

§ 4 Redovisning av omställningsbidrag 

§ 5 Intern kontroll – kontrollområden 2013 

§ 6 Revidering av riktlinjer för barn placerade i förskoleverksamhet 

och skolbarnsomsorg 

§ 7 Öppettider förskola/fritidshem 

§ 8 Granskningsrapport – Styrning och uppföljning av externa utförare 

och konsulter 

§ 9 Måldokument/verksamhetsidé Ire naturoch kulturskola 

§ 10 Yttrande över motion om att utreda möjligheten att modernisera 

Karlshamns kommuns inköpssystem 

§ 11 PRIO utvecklingsarbete 

§ 12 Skolinspektion 2013 

§ 13 Information 

§ 14 Fast bordsplacering 

§ 15 Fyllnadsval BUS au 

§ 16 Beslutsattestanter och ersättare 

§ 17 Anmälan av delegationsbeslut 

§ 18 Meddelanden


Nämnden för 


§ 1 

Godkännande av dagordning 

BUS-nämndens beslut 

att godkänna dagordningen med nedanstående tillägg. 

Sammanfattning 

Dagordningen har skickats till ledamöterna tillsammans med kallelsen. 

Extra ärende: 

 

Fast bordsplacering


Nämnden för 


§ 2 2006.373 

Profiler i grundskolan 


att utvecklingsarbetet får fortsätta och 

att utvecklingsarbetet följs upp i utbildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete. 


Nämnden för barn, ungdom och skola beslutade att återremittera ärendet gällande 

profiler på Karlshamns kommuns 7-9-skolor 2012-12-04, BUS §75. 

Då målet med den ursprungliga profiltanken inte uppnåtts (d v s likvärdiga profiler 

mellan skolorna samt infärgning i andra ämnen), har verksamheterna fått i 

uppdrag att presentera det utbud man vill erbjuda läsåret 13/14 med utgångspunkt 

i de specifika förutsättningar - kompetenser, pedagogiska idéer, lokaler, 

utrustning etc - som finns på varje 7-9-skola. 

Den nya skollagen fastställer att det är rektorn som leder, utvecklar och har ansvar 

för den pedagogiska verksamheten. Därför är det av största vikt att ständigt 

pågående kvalitets- och innehållsdiskussioner förs på varje skola. God utbildning, 

stimulerande lärandemiljöer och bra måluppfyllelse kan uppnås utifrån olika 

pedagogiska idéer och organisationsstrukturer, men enbart om det finns engagerad, 

kompetent och motiverad personal som känner att de kan påverka utbildningens 

inriktning och innehåll. 

Karlshamns kommuns 7-9-skolor har preciserat hur de vill arbeta läsåret 13/14. 

Det skiljer sig mellan skolorna och det innebär förändringar mot tidigare. Vid 

nämndens sammanträde informerar rektor Gurli Lindvall, Österslättsskolan och 

rektor Patrik Johnsson, Norrevångskolan, om planerat utvecklingsarbete. 

Beslutsunderlag 

 

Profiler i Karlshamns kommun, tjänsteskrivelse från förvaltningschef 

Ewa Kristensson och utvecklingssamordnare Marie Hemming, 2013-01- 

17 

Yrkanden 

Ordförande Tobias Folkesson (S) med instämmande av Britt Jämstorp (KD), 

Anneli Bengtsson (S) och Bengt-Olof Björck (S) anser att förslaget är mycket 

bra och yrkar bifall till arbetsutskottets förslag.


Nämnden för 


forts. 

§ 2 

Protokollet ska skickas till 

Förvaltningens ledningsgrupp 

Chefsgruppen

2013‐01‐17 

Till 

BUS‐nämnden 

Profiler i Karlshamns kommun 

Bakgrund 

Nämnden för barn, ungdom och skola beslutade att återremittera ärendet 

gällande profiler på Karlshamns kommuns 7‐9‐skolor i december 

2012. 

Då målet med den ursprungliga profiltanken inte uppnåtts (d v s likvärdiga 

profiler mellan skolorna samt infärgning i andra ämnen), har verksamheterna 

fått i uppdrag att presentera det utbud man vill erbjuda läsåret 

13/14 med utgångspunkt i de specifika förutsättningar ‐ kompetenser, 

pedagogiska idéer, lokaler, utrustning etc ‐ som finns på varje 7‐9‐ 

skola. 

Den nya skollagen fastställer att det är rektorn som leder, utvecklar och 

har ansvar för den pedagogiska verksamheten. Därför är det av största 

vikt att ständigt pågående kvalitets‐ och innehållsdiskussioner förs på 

varje skola. 

God utbildning, stimulerande lärandemiljöer och bra måluppfyllelse kan 

uppnås utifrån olika pedagogiska idéer och organisationsstrukturer, men 

enbart om det finns engagerad, kompetent och motiverad personal som 

känner att de kan påverka utbildningens inriktning och innehåll. 

Karlshamns kommuns 7‐9‐skolor har preciserat hur de vill arbeta läsåret 

13/14. Det skiljer sig mellan skolorna och det innebär förändringar mot 

tidigare. Nedan beskrivs respektive skolas utvecklingsarbete och önskemål. 

Stenbackaskolan 

På Stenbackaskolan pågår just nu utveckling kring former för lärande och 

undervisning. Nya arbetsformer där lärare arbetar i ämnesövergripande 

team prövas. Arbetet skapar bättre helhet och sammanhang för eleverna 

och ger stöd för lärares planering och bedömning. l de nya formerna ingår 

schemabrytande aktiviteter där elevens möjlighet att välja innehåll är 

stort. I praktiken innebär detta att man på Stenbackaskolan återför den 

så kallade profiltiden till skolans ämnen, för att i perioder kunna bryta 

schemat utan att elevens garanterade undervisningstid påverkas nämnvärt. 

Karlshamns kommun • Kommunledningsförvaltningen • Kommunkansliet 

Rådhuset· 374 81 Karlshamn Tfn 0454-81100· Fax 0454-81040 

E-post: kommunkansli@karlshamn.se· Hemsida: www.karlshamn.se

Nedan följer en kort nulägesbeskrivning av Stenbackaskolans arbete med 

verkstadsveckor, öppen dörr‐aktivitet och projekt. 

Verkstadsveckor – en vecka där det ordinarie schemat bryts, och där 

meningen är att man som lärare, tillsammans med elev, kan planera längre 

eller kortare arbetspass än vanligt. Tanken är att man ska försöka planera 

in schemabrytande aktiviteter som studiebesök och besök från externa 

parter. 

Man får möjlighet att påbörja, genomföra och avsluta ett längre moment 

på en dag, istället för att dela upp momentet på flera lektioner/veckor. 

Det blir också lättare att genomföra ämnesövergripande arbete eftersom 

lärarna styr sin vecka utifrån en pedagogisk helhetsidé. 

Schemat under verkstadsveckan görs genom att en grupp i kollegiet ansvarar 

för att skapa ett dokument med inplanerade luncher och "orubbliga" 

lektioner som moderna språk, och som lärarna därefter får lägga in 

de lektioner man behöver förfoga över. Exempelvis kan man lägga in en 

hel‐ eller halvdag med en klass. Eleverna får vara med och delta i planeringen 

av verkstadsveckan. 

Öppen dörr – dagar då det ordinarie schemat bryts . Alla lärare (som har 

arbetstid den dagen) är tillgängliga för alla elever. Som lärare meddelar 

man eleverna vilken sal man befinner sig i och vad man har för ämnen, 

och därefter får eleverna ihop med mentorn planera var de ska vara och 

vad de ska jobba med. 

Tanken är att eleverna både ska kunna ta igen moment de missat och 

fördjupa sig. Här finns en stor möjlighet till individuell anpassning alltså. 

Det finns också möjlighet för specialpedagogerna att under öppen dörrdagen 

kunna intensivträna med elever som har speciella behov. 

Närvaron av elever kontrolleras genom att mentorn delar ut en närvarolapp 

som ska fyllas i av elev och undervisande lärare. Lappen lämnas till 

mentorn i slutet av dagen. 

Ur ett elevperspektiv möjliggör detta arbetssätt att man planerar sin dag 

och sina studier och får chansen att gå till en eller flera lärare inom samma 

ämne för att få hjälp. Återigen individuell anpassning. 

Projekt (case) – främst ett ämnesövergripande arbete som kan pågå under 

flera veckor eller intensivt under en kortare period. Detta beror helt 

på projektens innehåll. Projekten genomförs i respektive årskurs. 

Vinsterna med projektarbete är många: 

• Kollegiet får en naturlig plattform att utgå från för att få ett gemensamt 

språk när vi skapar gemensamma pedagogiska planeringar. 

• Lärarna får möjlighet att se eleverna i andra situationer än de "vanliga" 

klassrumsaktiviteterna. 

2

• Lärarna kan använda sig av varandras goda idéer och kunskaper, 

istället för att sitta ensamma och planera, genomföra och bedöma. 

• Det finns möjlighet att jämföra innehållet i de olika ämnenas syften, 

centrala innehåll och kunskapskrav vilket ger en ökad förståelse för 

övriga kollegiets ämnen. 

• Eftersom det finns flera kunskapskrav som liknar varandra i de olika 

ämnena, kan man effektivisera undervisningen genom att låta flera 

ämnen bedöma samma slutresultat. 

• Inom kollegiet ger man varandra hjälp och stöd både under genomförandet 

och i sambedömning efteråt. 

• Detta arbetssätt underlättar samarbete med aktörer utanför skolans 

värld, vilket ger verklighetsförankring för eleverna. 

Projektplaneringen sker kontinuerligt under veckorna, då kollegiet delas 

in i grupper, baserade på vad projektet handlar om och utifrån vilka 

kompetenser som behövs. 

Exempel på projekt som genomförts under höstterminen 12 är: 

åk 7 ‐ skoltidning 

åk 8 – ”Det spelar roll” (hållbar utveckling) 

åk 9 ‐ Samhällets utveckling under 1900‐talet. 

Exempel på kommande projekt under vårterminen 13 är: 

Åk 7 – ANT 

Åk 8 – sex & samlevnad 

Norrevångskolan 

På Norrevångskolan är man nöjd med den struktur och det innehåll man 

har skapat inom ramen för profilerna. Man önskar alltså bibehålla nuvarande 

profiler. Det man önskar är att erbjuda en större variation i arbetssätt 

och en flexibilitet för eleverna under den så kallade ”profiltiden”. 

Ett scenario är att erbjuda fördjupningstid på vissa av veckans eftermiddagar 

där flera av nuvarande profilers arbete också ingår men samtidigt, 

i andra grupperingar, kunna erbjuda olika fördjupningar eller lösningar. 

Det skulle kunna handla om Ma/No‐fördjupning, bättre strukturerad läxhjälp 

under ordinarie skoltid, ämnesintegrerade arbetsområden, temaarbeten, 

”öppen dörr”‐koncept där eleverna själva väljer fokusområde 

osv. 

Exakt utformning på dessa eventuella eftermiddagar är inte fastlagd men 

är under diskussion. En del överväganden görs med hänsyn till budget, 

tjänster m.m. men grundtanken är att erbjuda fler elever flexibla alternativ 

på schemat. Detta i syfte att hjälpa eleverna att nå målen i flera av läroplanens 

ämnen/områden. 

3

Österslättskolan 

På Österslätt kommer man att tillvarata de goda erfarenheterna från de 

tre profilerna. I detta önskar man vidareutveckla två profiler – Musikprofil 

med kulturinriktning respektive Idrott‐ och hälsoinriktning. Med profiler 

avses en sammanhållen klass med starkt fokus på profilämnet/profilämnena 

samt ”infärgning” i så många ämnen som möjligt. 

I övrigt önskar man att eleverna ska ha möjlighet att göra val av långsiktig 

karaktär (inriktning) eller kortare behovsstyrda och/eller intressestyrda 

val (elevens val). Ovanstående innebär att varje elev har möjlighet 

att utifrån sitt intresse/behov göra ett eget intresseval inom den ram 

skolan kan erbjuda. Oavsett vad eleven väljer, kommer den tid som finns 

avsatt för ”Elevens val” att utgöra grunden för samtliga elever. 

Profilerna ska ge samtliga elever på skolan tillgång till kultur i form av 

föreställningar, konserter och olika utställningar och att alla genom detta 

blir goda brukare av kulturutbudet på skolan. 

Inom idrott/hälsa ges möjligheter bl.a. till utveckling av skolidrottsförening 

med skilda aktiviteter för aktiv hälsoutveckling för alla på skolan. 

För att lyckas fullt ut med profilsatsningarna kommer det att erfordras 

utökad timplan för profilklasserna. 

Österslättsskolans elevunderlag har minskat med 135 elever sedan tre år 

tillbaka. Av dessa är det 14 elever som har valt att gå på den nya friskolan 

i Karlshamn från höstterminen 2012. På Österslätt befarar man att denna 

för Österslättsskolan negativa trend kan komma att fortsätta när elever 

med vårdnadshavare, enligt skollagen, har möjlighet att välja skola. Därför 

är det mycket angeläget att skolan kan konkurrera genom god kvalitet 

och kontinuitet i utbildningen liksom att kunna erbjuda något extra 

samt. Allt detta med kompetent och engagerad personal. För att bygga ett 

varumärke är en förbättrad marknadsföring av verksamheten nödvändig. 

Österslätt vill framhålla att de har tidigare erfarenhet av att driva en 

”verklig” profil, dvs fd Musikklasserna, och att de därmed vet vad det är 

de vill uppnå. Man ser även nya möjligheter med bl.a. en nyrenoverad idrottshall. 

Förslag till beslut 

Utbildningsförvaltningen föreslår BUS‐nämnden besluta 

‐ att ovanstående utvecklingsarbete får fortsätta och 

‐ att utvecklingsarbetet följs upp i utbildningsförvaltningens systematiska 

kvalitetsarbete. 

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 

Ewa Kristensson 

Förvaltningschef 

4 

Marie Hemming 

Utvecklingssamordnare


Nämnden för 


§ 3 2013.61 

Bokslut 2012 


att ta informationen till protokollet. 


Ekonom Mikael Johnsson redovisar bokslut för BUS-nämnden som skickades in 

till ekonomikontoret 2013-02-04. 

Nämndens totala budget uppgick år 2012 till 464 288 tkr. Resultatet för 2012 innebär 

en positiv budgetavvikelse på 2 438 tkr, vilket motsvarar 0,5%. Överskottet 

beror på det tillfälliga bidrag som nämnden erhöll på 3 500 tkr som skulle 

fördelas behovsstyrt till i första hand förskolan samt till stimulering av utvecklingsarbete 

inom förskolan och grundskolan. 

Inom barnomsorgen har inkomstkontroll genomförts under 2012. Detta har bidragit 

till en ökad intäkt under året och är en orsak till att barnomsorgen totalt 

visar på ett överskott. Grundskolan uppvisar ett underskott i årsbokslutet, vilket 

bland annat beror på svårigheter av anpassningar vid startande av en ny fristående 

skola i kommunen. Vissa skolor har även haft svårigheter under året att hantera 

behörighetskraven av undervisande personal, vilket har bidragit till underskottet. 

Särskolan har ett mindre överskott, vilket beror på de interkommunala 

kostnaderna för verksamheten har uteblivit. Verksamheterna för fritidsgårdar, 

musikskola och Ire naturoch kulturskola har hållit sig inom tilldelad budget. 

Utöver ekonomiskt utfall innehåller bokslutet årets verksamhet, mål-trygghet, 

vård och omsorg för barn och äldre, investeringsredovisning, framtidenförväntad 

utveckling, verksamhetsmått och uppföljning av kommunfullmäktige 

beslutade program 


Bokslut 2012 


Ekonomikontoret

Årets verksamhet 

Redovisning per nämnd 

Nämnden för barn, ungdom och skola 

Ordförande: Tobias Folkesson 

Förvaltningschef: Ewa Kristensson 

Året har präglats av genomförandet av det reformpaket för skola och förskola som riksdagen 

beslutat om och som trädde i kraft 1 juli 2011. Sammantaget visar förändringarna på ett 

skolpolitiskt paradigmskifte. Verksamhetsåret har präglats av ett stort omställnings‐ och 

förändringsarbete i förskola, förskoleklass, grundskola och grundsärskola där förskolechefer och 

rektorer har fått utökat ansvar och befogenheter. 

Karlshamns kommunala skolor har ett högre genomsnittligt meritvärde än i jämförbara 

kommuner. Sedan 2010 har det genomsnittliga meritvärdet ökat från 202 till 207. Flickornas 

meritvärde ligger på ungefär samma nivå som i jämförbara kommuner, medan pojkarnas 

meritvärde är högre än i kommungruppen. Skillnaden i genomsnittligt meritvärde mellan flickor 

och pojkar är i Karlshamns kommunala skolor mindre än i kommungruppen och riket. 

Under året har samtliga elever i årskurs 7‐9 fått elevdatorer, den så kallade En‐till‐ensatsningen. 

Informations‐, och kommunikationsteknik (IKT) är en naturlig del i barn och 

ungdomars liv och IKT är ett självklart verktyg för lärande, kommunikation och samhörighet. 

Målsättningen är att alla barn och elever ska ges samma förutsättningar vad gäller digital 

kompetens. Under året har olika projekt bedrivits som integrerar informations‐ och 

kommunikationsteknologi i förskolans och skolans vardagliga verksamhet. Genom att stödja och 

utveckla goda exempel blir det möjligt att utforska, skapa och lära tillsammans. Användningen 

av Unikum, som är ett webbaserat verktyg för mål, IUP, dialog, dokumentation, bedömning och 

kvalitet i skolan, har intensifierats och flertalet av kommunens pedagoger använder nu 

webbmodulen i Unikum för sina pedagogiska planeringar (PP). 

Inom olika delar i BUS‐nämndens verksamhet pågår, med stöd från Skolverket, flera 

matematikutvecklingsprojekt i syfte att höja kompetensen hos undervisande matematiklärare 

men också för att ge elever med svårigheter, eller med fallenhet, möjligheter att utveckla sin 

matematiska förmåga. 

Under läsåret 2011/12 beviljades medel från Kulturrådet. Därmed kunde nya ”Skapande skolaprojekt” 

genomföras med elever i årskurs 1‐9. Projekten har bl a handlat om dansuttryck, drama 

och teater, sång, film, musikal och författarskap. 

Ett trettiotal pedagoger i grundskolan har under 2012 deltagit i vidareutbildning genom 

regeringens satsning på Lärarlyftet. Förskolans genuspedagoger har under året fortsatt arbetet, 

bl a genom nätverksträffar, för att stärka kunskapen om och medvetenheten kring genusfrågor. 

Det finns ett fortsatt behov av att intensifiera arbetet mot grundskolan för att åstadkomma ett 

röda‐tråden‐perspektiv i genusarbetet. 

Biblioteks‐, och skolbiblioteksverksamheterna fyller en viktig funktion i arbetet med att utveckla 

barns och elevers språkliga förmåga, informationskompetens och digitala kompetens inom såväl 

förskola som skola. Därför har politikerna antagit en ny vision och verksamhetsidé gällande 

skolbiblioteksverksamheten under året. Med denna som stöd ska skolbibliotekens roll och 

funktion stärkas. På sikt är målet att samtliga skolbibliotek ska ha adekvat utbildade 

bibliotekarier. 

1

Under 2012 har lov‐ och sommarskola hållits för elever i åk 8 och 9 som ett led i arbetet med att 

nå ökad måluppfyllelse. 

Fritidshemsverksamheten fortsätter sitt arbete med att kvalitetssäkra och utveckla 

fritidshemmen. Ambitionen är att fortsätta detta arbete för att säkerställa att alla elever får en 

spännande och pedagogisk miljö att visats i, även efter skoldagens slut. 

För ungdomarna finns det åtta fritidsgårdar i kommunen. Verksamheten är öppen och 

kostnadsfri för alla från årskurs 4 upp t.o.m. gymnasiet. På gårdarna kan man umgås och skapa 

relationer samt ägna sig åt aktiviteter som idrott, kultur, skapande, musik mm. Året har 

inneburit att friluftsbasen Kofsa har utvecklats som ytterligare en aktivitet för ungdomarna. 

Kofsa är också ett komplement till den satsning som görs gällande friskvård och hälsa (”Prova 

på”). 

Nattgruppen är ett samarbete mellan fritidsgårdsenheten och fältgruppen. Nattgruppen 

tjänstgör alla fredags‐ och lördagskvällar samt andra så kallade riskkvällar. Arbetet innefattar 

kartläggning av ungdomsmiljöer, trender mm, samt uppmärksamma ungdomar som befinner sig 

i riskmiljöer. 

Skolfritidsverksamhet finns på alla kommunens 7–9 skolor samt gymnasiet. Fritidsledarens 

uppgift är att vara ett stöd för ungdomarna samt arbeta med elevdemokrati, elevråd, 

gruppverksamhet, friluftsdagar med mera samt ansvara för caféverksamhet. 

BUS‐nämndens måldokument och förvaltningens handlingsplan för Ire natur‐ och kulturskolas 

utgör underlag för skolans utveckling. Under 2012 har skolan haft 3 474 besökande. I utbudet 

finns 26 teman i vilka begreppet hållbar utveckling har en central plats. Utöver elevinriktad 

verksamhet erbjuder skolan utbildningar. 2012 genomfördes 6 utbildningstillfällen med 

utomhuspedagogik som tema. Att verksamheten är uppskattad visar sammanställningen av 

besökarnas utvärderingar. 

Musikskolans pedagoger möter ca 1000 barn och elever varje vecka genom individuell sång‐ och 

instrumentalundervisning och genom undervisning i grupp (kör, ensemblespel etc). 

Musikskolan har under året aktivt arbetat mot ökad valfrihet för eleverna, genom att erbjuda, 

även till de yngre barnen, undervisning i flera ämnen. 

Satsningen på nya moderna och ändamålsenliga lokaler fortsätter. Prästslättens nya förskola har 

tagits i bruk under året och översyn och framtidsplaner gällande förskolorna i Svängsta, 

Hällaryd och Mörrum har påbörjats. Arbetet med ABC (Asarums bildningscenter) pågår och 

verksamheten där beräknas vara igång hösten 2014. 

I Karlshamns kommun har 90% av förskolor och skolor erhållit utmärkelsen ”Skola för hållbar 

utveckling” av Skolverket. 

2

Ekonomiskt utfall 

Nämndens totala budget uppgick år 2012 till 464 288 tkr. Resultatet för 2012 innebär en positiv 

budgetavvikelse på 2 438 tkr vilket motsvarar 0,5 %. 

Överskottet beror på det tillfälliga bidrag som nämnden erhöll på 3 500 tkr som skulle fördelas 

behovsstyrt till i första hand förskolan samt till stimulering av utvecklingsarbete inom förskolan 

och grundskolan. 

Inom barnomsorgen har inkomstkontroll genomförts under 2012 som bygger på att de 

inkomstuppgifter som vårdnadshavarna har lämnat till kommunen kommer att jämföras med 

den taxerade årsinkomsten hos Skatteverket. Kontrollen kommer att genomföras varje år och är 

viktig ur rättvisesynpunkt att alla betalar rätt avgift för sin barnomsorgsplats. Detta har bidragit 

till en ökad intäkt under året och är en orsak till att barnomsorgen totalt visar på ett överskott. 

Grundskolan uppvisar ett underskott i årsbokslutet vilket bland annat beror på svårigheter av 

anpassningar vid startande av en ny fristående skola i kommunen. Vissa skolor har även haft 

svårigheter under året att hantera behörighetskraven av undervisande personal vilket har 

bidragit till underskottet för grundskolan. 

Särskolan har ett mindre överskott, vilket beror på att de interkommunala kostnaderna för 

verksamheten har uteblivit då inga elever folkbokförda i Karlshamn finns i andra kommuner. 

Verksamheterna för fritidsgårdar, Musikskola och Ire natur‐ o kulturskola har hållit sig inom 

tilldelad budget. 

3

Trygghet, vård och omsorg för barn och äldre 

Mål: Fritiden för barn och unga ska berikas genom ökade satsningar på sport, 

musik, natur ‐ och kulturupplevelser. 

Måluppfyllelse: 

Målet är helt uppfyllt. 

”Prova på”‐aktiviteterna har under året fördjupats och utvecklats i samarbete med 

föreningslivet och innehåller nu flera möjligheter, exempelvis föreningsringen (här kan 

ungdomar utan kostnad testa nya idrotter) och lovaktiviteter (ett stort utbud erbjuds av kultur 

och idrottsaktiviteter på alla lov i kommunen). Kofsaprojektet fortsätter att utvecklas med 

pengar från Länsstyrelsen och är också ett alternativ för ungdomar som vill prova nya 

aktiviteter. 

Musik erbjuds såväl genom musikskolan som inom fritidsgårdsverksamheten. Inom 

musikskolan fokuseras ökade valmöjligheter för eleverna. Kulturenheten erbjuder olika typer av 

arrangemang med bland annat bio, teater och skapande. 

Mål: Strävan ska vara att resurser finns tillgängliga för att stödja invånare med 

särskilt behov. 


Målet är delvis uppfyllt. 

Ekonomiska och kompetensmässiga resurser finns tillgängliga för barn och elever i behov av 

särskilt stöd inom förskola, grundskola och gymnasieskola. För att öka måluppfyllelsen och 

stödja barn och elever i behov av särskilt stöd krävs bland annat specialpedagogisk kompetens, 

en väl fungerande organisation och ett flexibelt arbetssätt. 

Utbildning 

Mål: Förskoleverksamheten ska präglas av god omsorg och tillgänglighet med 

likvärdig kvalitet och pedagogiskt innehåll. 



Bedömningen grundas på brukarnas upplevelse av god omsorg och att plats erbjuds inom den av 

nämnden beslutade tidsgränsen på tre månader. Genom en utveckling av det systematiska 

kvalitetsarbetet ska eventuella skillnader i kvalitet mellan förskolor och inom förskolor 

identifieras och utvecklingsområden ska identifieras för respektive förskola. 

4

Mål: Goda omsorgs‐ och utbildningsmöjligheter ska finnas för kommunens barn 

och ungdomar med ett elevperspektiv 1‐20 år. Genom samverkan mellan de olika 

skolformerna ska det livslånga lärandet främjas. 



Samhällsförändringar leder till ökade krav på verksamheterna att ge god omsorg genom att 

stödja barn och ungdomars sociala utveckling. Ur ett elevperspektiv finns goda 

utbildningsmöjligheter då kommunen har hög andel pedagoger med högskoleutbildning. Det 

finns flera projekt som understödjer 1‐20 årsperspektivet; t ex NO‐/teknikgruppen med 

representanter från förskola, särskola, grundskola och gymnasium eller matematiksatsningen 

som bland annat innebär att utvecklings‐pedagoger skapar mötestillfällen för lärare från olika 

stadier att träffas och diskutera pedagogiska och didaktiska utmaningar. På flera håll är frågor 

som rör elev‐ och föräldrainflytande aktuella. Genom ökade krav på likvärdig bedömning och 

med tonvikt på det livslånga lärandet bör ämnes‐, och skolsamverkan prioriteras högre än 

tidigare. 

Mål: Strävan ska vara att resurser ska finnas till att alla elever kan uppnå 

godkända betyg. 



Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin 

personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt 

som möjligt enligt utbildningens mål (Skollag 2010:800). Alla elever ska ges förutsättning att nå 

godkänt betyg i samtliga ämnen. Detta får inte vara en fråga om resurser. Inom verksamheten 

pågår ett kontinuerligt arbete som syftar till att tillgängliga resurser ska användas så effektivt 

som möjligt. I detta arbete ingår bland annat att bibehålla och nyanställa kompetenta och 

välutbildade pedagoger, ha en väl fungerande och flexibel organisation, optimal lokalanvändning 

och att regelbundet och systematiskt erbjuda kompetensutveckling i riktning mot det 

förändrade uppdraget. Meritvärdet i årskurs 9 ligger i paritet med jämförbar kommungrupp 

men under riket. Med tanke på kommunens förutsättningar borde meritvärdet ligga något 

högre. Det systematiska kvalitetsarbetet ska leda till högre måluppfyllelse i verksamheten. 

Mål: Familje‐ och personalkooperativa alternativ ska vara komplement till den 

kommunala skolan under förutsättning att kvaliteten bibehålls. 


Målet är helt uppfyllt. 

I Karlshamns kommun finns en föräldrakooperativ förskola med 20 platser. Kooperativet har 

inga planer på utvidgning av verksamheten. Uppföljning visar att familjekooperativet väl 

kompletterar och utgör ett alternativ till den kommunala förskolan. 

Mål: Ett utvidgat samarbete med andra utbildningsgivare och kommuner ska åstadkommas och 

leda till ett brett utbud för elevernas val och en bra utbildning. 

5


Målet är helt uppfyllt för förskola och grundskola. 

Förvaltningen samarbetar med enskilda förskolor genom hantering av ett gemensamt kösystem. 

I kommunen finns fyra fristående grundskolor; Karl‐Oskarskolan, Karlshamns Montessoriskola, 

Karlshamns Waldorfskola samt Åryds Friskola. Förvaltningen har regelbunden kontakt med de 

enskilda och fristående verksamheterna genom resursfördelning, kompetensutveckling, 

kvalitetsarbete, insyn och tillsyn. 

6

Investeringsredovisning 

Investeringsredovisning, mnkr (Projekt med total projektbudget överstigande 5 mnkr) 

Projekt > 5 mnkr Årets budget Årets utfall Total budget Totalt utfall 

Svängsta förskola 1 440 171,3 33 070 230,8 

Kortfattade kommentarer om de största investeringsprojekten 

Inom BUS‐nämndens ansvarsområde ryms många kort‐ och långsiktiga investeringsprojekt. 

Förvaltningens målsättning är att presentera en långsiktig, tydlig och väl förankrad 

investeringsplan. Det arbetet sker i dialog med fastighets‐ och fritidsavdelningen, Planbyggenheten, 

KABO m fl. Behovet bygger på befolkningsprognoser som tagits fram i samverkan 

med kommunens verksamhetscontroller. Trots det systematiska arbetet är det svårt att få 

planen att alltid överensstämma med verkligheten. Det sker många oförutsedda händelser i 

verksamheten, som medför akuta, icke‐planerade åtgärder i lokal‐ och bygginvesteringsprocesserna 

När det gäller framtida investeringsprojekt pågår nu en översyn av utbildningsförvaltningens 

samtliga lokaler för att kunna göra en ny investeringsplan. 

Projekt 1150 Österslättskolans idrottshall 

Produktionen av projektet beräknas vara helt klart våren 2013. Projektet följer tids och 

ekonomisk kalkyl. 

Projekt 1153 Stenbackaskolan/Byggprojekt Asarums Bildningscenter 

Produktionen av projektet har pågått sedan juni 2012. Det har genomförts 8 projekteringsmöten 

och 8 byggmöten. Budget för 2012 är 37 068. Tkr. Vilket preliminärt överensstämmer med 

nedlagda kostnader. 

Det kan konstateras att projektet i nuläget följer fastställd tids och ekonomiplan. 

Projekt 1162 Stenbacka förskola 

Projektet är genomfört. På grund av anbudens storlek överskreds budgeten med ca 100 Tkr. 

Projekt 1187 Prästslättens förskola 

På grund av ökade inventariekostnader överskreds budgeten med ca 269 Tkr. 

Projekt 2401 Stadigvarande läromedel 

Utbildningsförvaltningen har medvetet prioriterat investeringarna på konto 2407 år 2012. Det 

förklarar budgetutfallet för de två kontona. 

Projekt 2407 Inventarier och arbetsmiljö 

Den årligen återkommande behovsinventeringen visar att det finns många angelägna 

investeringsobjekt. För att klara en budget i balans krävs en effektiv ekonomistyrning med god 

framförhållning, prioriteringar och tydliga riktlinjer. 

Projekt 2406 IT‐utveckling 

Under året har alla lärare och pedagoger i förskoleklass till årskurs sex utrustats med en egen 

bärbar dator. Även en stor satsning har gjorts på att utrusta årskurs 7 – 9‐skolor med ett 

7

kraftfullt trådlöst nätverk samtidigt som att projektet alla elever i årskurs 7‐9 ska ha en egen 

dator genomförts. Ytterligare har alla klassrum (som inte tidigare hade det) utrustats med 

projektorer. 

8

Framtiden ‐ förväntad utveckling 

Ett omfattande statligt initierat reformpaket inom förskola och grundskola genomförs från 

läsåret 2011/2012 och berör utbildningsförvaltningens verksamheter flera år framåt. Ett 

omställningsarbete av detta slag kräver mycket av såväl ledning som medarbetare. 

Anpassning till nya förutsättningar gör att tillvaron kan upplevas som osäker och 

oförutsägbar, men sammantaget är reformarbetet något som ska ses i ljuset av ett 

utvecklingsbehov. De framtida utmaningarna handlar om skilda aspekter, exempelvis 

kompetens, resurser, metodutveckling, måluppfyllelse, organisation, bemanning, 

behörigheter och friskolekonkurrens. 

Det blir alltmer tydligt att utformningen av den dagliga verksamheten måste utgå från 

brukarnas behov och att verksamhetsprioriteringar och organisationsplanering ska 

genomföras så att brukarna kan mötas på rätt nivå och i rätt forum. Att möta varje brukares 

behov, krav, önskemål och förväntningar och att hitta långsiktiga lösningar, som gynnar såväl 

organisationen som helhet som den enskilda brukaren, är en utmaning. 

Plattformen för undervisning och lärande förändras genom att informations‐ och 

kommunikationsteknologi, IKT, integreras i förskolans och skolans vardagliga praktik. Det 

gäller därför att förskola och skola med hjälp av den senaste teknikens möjligheter skapar 

pedagogiska miljöer som är intressanta, engagerande, utmanande och utvecklande. För detta 

krävs strategisk planering kring såväl teknik som kompetensutveckling. IKT bör utvecklas 

och användas så att större delaktighet och bättre kommunikation mellan förskola/skola och 

hem blir ett faktum. 

Utformning och innehåll av insatser för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd behöver 

ständigt analyseras och utvecklas. Målsättningen, en ökad inkludering, kommer att ställa 

höga krav på all pedagogisk personal. 

Resurser för att möta ett ökat behov av föräldrastöd, främst inom förskolan, behövs. 

Kostnadseffektiva lösningar med hög kvalitet krävs. Att förbättra måluppfyllelsen genom att 

arbeta förnyande och utvecklande, till samma eller lägre kostnad, är en stor utmaning för 

verksamheten. 

En långsiktig plan med hållbara lösningar för organisation och lokaler är under framtagande. 

En sådan plan bör bl a ta hänsyn till följande: framtida lokalbehov, tidsplan för avveckling – 

upprustning – nybyggnation av förskolor och skolor, beredskap så att plats i förskolor, skolor 

och fritidshem kan erbjudas och tillfälliga lösningar undvikas. Planeringen av hur framtidens 

förskolor i Svängsta, Mörrum och Hällaryd kommer att se ut pågår. Förverkligandet av 

Asarums bildningscenter fortsätter och ABC beräknas stå klart hösten 2014. 

9

Nämnd, tkr Bokslut Budget Bokslut Budgetavvikelse 

2011 2012 2012 2012 

Intäkter 42 464 35 084 41 781 ‐6 697 

Kostnader ‐496 ‐499 ‐503 4 259 

929 372 631 

Summa nettokostnader ‐454 

465 

‐464 

288 

‐461 

850 

‐2 438 

Verksamhetsmått 

Alla belopp i kronor Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 

Nettokostnad per invånare (kr) 1 13 884 14 062 14 305 14 564 14 856 

Resursanvändning årsarbetare 630 603 641 650 667 

Grundskola 

Andel elever som är behöriga till gymnasiet 2 

Ekonomi‐, humanistiska‐ och samhällsvetenskapsprogrammen 82,5 81,5 

Estetiska programmet 82,5 83,3 

Naturvetenskapliga och tekniska programmen 77,4 80,5 

Yrkesprogrammen 84,4 84,2 

Antal elever som ej är behöriga till gymnasiet 2 

Ekonomi‐, humanistiska‐ och samhällsvetenskapsprogrammen 63 61 

Estetiska programmet 63 55 

Naturvetenskapliga och tekniska programmen 81 64 

Yrkesprogrammen 56 52 

Meritvärde 207,8 202,0 202,0 204,0 207,0 

Antal elever 3 2 869 3 057 3 000 2 950 2 870 

Nettokostnad per elev (kr) 75 856 75 919 78 541 79 778 82 468 

Förskola 

Antal barn 3 1 196 1 185 1 230 1 234 1 265 

Personalkostnad per inskrivet barn (kr) 72 215 71 736 71 633 76 554 76 345 

Barn per årsarbetare 4 5,5 5,3 5,5 5,4 5,8 

1. Nyckeltalet är beräknat på befolkningen per 1 november. 

2. Behörighetskraven för gymnasieskolans nationella program skiljer sig mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program och även mellan olika högskoleförberedande program. Dessa krav infördes 2011 

och jämförelser med tidigare års behörighetssiffror kan inte göras. 

3. Antal elever och antal barn är ett snitt mellan vår‐ och hösttermin. 

4. Per den 15 oktober 

10

Uppföljning av kommunfullmäktige beslutade program 

Utbildningsförvaltningen, med dess fyra nämnder, har sin huvudsakliga inriktning mot kulturoch 

utbildningsfrågor. Förutom målen i kommunens vision 2017 och kommunfullmäktiges 

beslutade program har utbildningsväsendet centrala styrdokument som t ex skollag och 

läroplaner att följa. 

Skollagen och läroplanerna, med mål som främjar aktning för varje människas egenvärde – 

jämställdhet mellan könen, individens frihet och integritet, de demokratiska värdena, förståelse 

och medmänsklighet – utgör grunden för nämndernas, förvaltningens och verksamheternas 

vardagsarbete och förhållningssätt till de politiska programmen. 

Det fortlöpande arbetet att skapa tydliga mål, en tydlig organisation och ett väl fungerande 

systematiskt kvalitetsarbete, med rutiner och systematik för inventering, planering, uppföljning, 

analys och utvärdering, syftar till att åstadkomma en effektiv verksamhet med hög kvalitet och 

måluppfyllelse. 

Nedan följer verksamhetens redovisning av hur kommunfullmäktiges beslut beaktats: 

Skärgårdsprogram 

Utbildningsförvaltningen och dess nämnder har varit representerade i arbetet med 

”Samverkansplan för Blekinge Arkipelag”. Grundinställningen till planen är positiv eftersom 

den i hög grad behandlat och beaktat nämndernas intresseområden: natur och kultur, 

tillgänglighet och service, kunskapsspridning och hållbar utveckling. 

Kommunstyrelsebeslutet ”Förstudie – Skärgård för alla” fokuserar på kommunens arbete 

med fokus på Tärnö med målsättningen att öka tillgängligheten för fler i skärgården och då 

speciellt Tärnö. 

Skärgårdsprogrammet berör i nuläget kulturnämndens ansvarsområde. Det finns 

beröringspunkter mellan kulturprogrammet och skärgårdsprogrammet. I det arbete som 

pågår när det gäller att genomföra åtgärder inom kulturprogrammet, kommer behov av 

revideringar och kompletteringar av programmet att tydliggöras. 

Landsbygdsprogrammet 

Tillgången till förskola, skola och bibliotek är en viktig service för kommunens medborgare. I 

BUS‐ och kulturnämndens långsiktiga planering beaktas behovet av den servicen i 

kommunens olika regioner. 

Internationella programmet 

Under verksamhetsåret har ett nytt internationellt program antagits i kommunen. 

Utbildningsförvaltningen har varit drivande i detta arbete. Samtliga chefer har efter det nya 

programmet antagits, arbetat aktivt med att diskutera och ta fram konkreta förslag på hur 

programmets innehåll och intentioner kan få genomslag i och gagna den egna verksamheten. 

Under kommande år kommer konkretiserade planer tas fram som den internationella 

dimensionen inom BUS‐nämnden, gymnasienämnden, kulturnämnden och nämnden för 

vuxenutbildning och arbetsmarknad. 

Vänortssamarbetet med Heinola, Sopot och Stade är välutvecklat och pågår kontinuerligt. Det 

finns också flera EU‐projekt som pågår, bl a ett som syftar till metodutveckling kring 

internationalisering av kommunala verksamheter. 

11

Folkhälsoprogrammet med hälsofrämjande och förebyggande insatser för barn och 

ungdomar 

Nämnderna har inom området hållbar utveckling tagit beslut om policy och mål för hälso‐ och 

friskvårdsarbetet. I form av en årscykel inventerar, planerar, åtgärdar och följer 

verksamheterna upp hälsoarbetet. 

Inom området folkhälsoarbete pågår flera insatser/aktiviteter som t ex Ur och skur/uteförskola, 

projektet Gå och cykla till skolan samt Prova‐på‐verksamheten. Det finns en 

ambition bland verksamhetsansvariga att om möjligt integrera alla barn/elever i dessa. Ett 

bra exempel är Prova‐på‐aktiviteterna bland grundskolans elever. Här erbjuds 

funktionshindrade elever att vara med övriga elever eller om så krävs erbjuds särskilt 

anpassade aktiviteter. 

En särskild friluftslivssatsning startade under 2011 med utbildningar, mål‐ och 

handlingsplaner samt projekt Friluftsbas Kofsa med medel från Länsstyrelsen. Detta arbete 

har fortgått och utvecklats under 2012. 

I samverkan mellan BUS‐nämnd och teknik‐ och fritidsnämnd har ett framgångsrikt arbete 

genomförts för ett hälsofrämjande och förebyggande arbete bland barn och ungdomar. I 

utbudet har det funnits Prova på dagar, lovaktiviteter, föreningsring, handbollsturneringar, 

längdskidåkning på Karlsnäsgården, utförsåkning i Hestra mm. Arbetet har inom flera 

områden skett i samverkan med föreningslivet och Blekinge Idrottsförbund. 

Kulturprogrammet 

Samtliga barn i Karlshamns kommun 3‐15 år nås av professionella kulturupplevelser varje år. 

Varje 3‐5‐åring möter teater och musik 3‐4 gånger under ett läsår. Elever i åk 0‐9 får varje 

läsår en musik‐ och en teaterupplevelse under skoltid. Kulturenheten tar ett större praktiskt 

ansvar för föreställningarna för barn 3‐5 år, men även här finns en referensgrupp med 

personal från förskola och dagbarnvårdare. 

Skolbio – varje läsår ser alla elever i åk 6 och åk 9 en film på biograf. Ambitionen är att kunna 

visa film på biograf även för åk 3. Ombuden på skolorna tar ett stort ansvar när det gäller val 

av föreställningar och det praktiska genomförandet. 

En ny vision och verksamhetsidé gällande skolbiblioteken är antagen 2012. Implementering 

av denna påbörjas under kommande år. 

Utbudet av upplevelser till eleverna i Karlshamns kommun är ganska rikt, men verktyg och 

metoder behöver utvecklas för att bättre ta tillvara på dessa genom exempelvis utbildning 

och stöd till pedagoger. Ambitionen är att på ett mer genomtänkt sätt förbereda och följa upp 

den film, teater & musik som visas på skolorna och att integrera elevernas upplevelser i 

vardagsarbetet. Vidare behöver kreativa och estetiska lärprocesser bli en naturlig del i 

skolan. För att kunna förverkliga dessa intentioner har kommunen ansökt om och blivit 

beviljad medel från Kulturrådet för ”Skapande skola”‐projekt. 

Demokratiprogrammet 

Demokratifrågorna är prioriterade i skollagens och läroplanernas värdegrunds‐ och 

hållbarhetsarbete. Därför är det en viktig uppgift för skolan att ständigt utveckla 

12

demokratiska arbetssätt där processen sätts i centrum och där eleverna får upp‐ och 

genomleva demokrati i undervisningen. 

Formellt inflytande har barn och ungdomar i dag via elevråd, matråd, hållbarhetsråd, gårdsråd 

och lokala styrelsen på Vägga gymnasieskola. Elevrådsstyrelserna från kommunens 7‐9 skolor 

samlas regelbundet för att diskutera gemensamma frågor tillsammans med företrädare för 

verksamhet, förvaltning och BUS‐nämnd. 

Näringspolitiska programmet 

Kommunen erbjuder barnomsorg och skola i relation till efterfrågan. På kommunens hemsida 

finns Dexter, en internetlösning för barnomsorgen och skolan. Här finns det möjlighet att 

dygnet runt ansöka om medborgarkonto för vårdnadshavare. På kommunens hemsida finns 

information om verksamheten tillgänglig. 

Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande är fokuserade i de nya styrdokumenten och dessa 

begrepp kan på flera sätt vara kopplade till näringslivsfrågor. Att fortsätta utveckla samarbeten 

med näringslivets aktörer är en av förutsättningarna för att uppfylla styrdokumentens krav. 

Program för hållbar utveckling 

Med undantag av kulturnämnden är samtliga nämnders ansvarsområden styrda av ett 

regelverk, skollag, skolförordning och läroplaner, som tydliggör förskolans och skolans 

uppdrag vad beträffar arbetet med hållbar utveckling. 

Det i oktober 2007 av kommunfullmäktige antagna programmet, ”Politiskt handlingsprogram 

för hållbar utveckling i Karlshamns kommun 2007‐2010”, initierar ett långsiktigt arbete, som 

omfattar både ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner. 

Nämndernas åtaganden i det politiska handlingsprogrammet har lyfts in i befintligt 

måldokument för hållbar utveckling. Inom utbildningsförvaltningen har hållbarhetsarbetet 

ett speciellt fokus på barn‐ och ungdomar. Målsättningen är att alla ska förvärva förmågor så 

att de kan ta medvetna, hållbara beslut nu och i framtiden – beslut i frågor som rör värde, 

moral, mänsklighet, rättigheter, demokrati, delaktighet, jämställdhet, etnicitet, makt och vår 

relation till naturen. 

Kommunfullmäktige beslutade 2000‐11‐06 att samtliga skolor i Karlshamns kommun skall ha 

målsättningen att erhålla utmärkelsen Miljöskola. Skolverket har arbetat fram en reviderad 

upplaga av Miljöskola, varvid man valt att vidga begreppet miljö till hållbar utveckling. 

Arbetet med Skola för hållbar utveckling bygger på skrivningarna i Agenda 21, skollagen och 

läroplanerna. 90 % av kommunens förskolor och skolor är (dec 2011) certifierade, vilket 

sätter Karlshamns kommun på första plats i Sverige. 

Översiktsplanen 

För nämnder och förvaltning fungerar kommunens översiktsplan som vägledning och 

styrmedel inom många områden, t ex inom utbildning, fritid, folkhälsa, trafik‐ och utemiljö, 

bostadsplanering. I förvaltningens dialog med fastighetsavdelningen, KABO, Planbyggenheten 

m fl ger översiktsplanen vägledning i planeringsarbetet. 

13

I det omfattande detaljplanearbetet ges förvaltningen med dess nämnder möjlighet, att utifrån 

översiktsplanen, bevaka och kommentera sina intressen, ofta med särskild hänsyn till barn‐ och 

ungdomsperspektivet. 

I det pågående arbetet med Översiktsplan 2030 har förvaltningen med alla dess 

verksamheter getts möjlighet att lämna synpunkter, förslag, visioner etc på frågor som 

påverkar den fysiska planeringen. 

14


Nämnden för 


§ 4 2011.53 

Redovisning av omställningsbidrag 




Kommunfullmäktige beslutade att ge BUS-nämnden ett ”tillfälligt omställningsbidrag” 

på 3,5 mnkr under 2012 för att ”långsiktigt anpassa verksamheten till rådande 

budgetförutsättningar”. 

BUS-nämnden beslutade 2011-11-17, BUS § 95, att de tilldelade medlen på 3,5 

mnkr placeras i en extra buffert och fördelas behovsstyrt till i första hand förskolan 

samt till stimulering av utvecklingsarbete inom förskolan och grundskolan. 

Alla medel har inte använts. Det uppstår problem med satsningar som inte får ge 

merkostnader året efter. För verksamhetens skull vore det bättre att omställningsbidrag 

gavs över en längre period än ett år. 

Sammanställning av hur omställningsbidraget har använts: 

Ledarskap i klassrummet 

Fortbildning för lärare åk 1-7 

Skolans inre organisation 

Handledning av rektorer 

Utvecklingspedagog 

Handledning/utbildning för lärare i bland annat 

pedagogisk dokumentation och arbetsformer 

Morgonomsorg inom fritidsgårdsverksamheten 

Tillfällig utökning för omställning till ökad efterfrågan 

Totalt: 

130 000 kr 

27 000 kr 

160 000 kr 

104 000 kr 

421 000 kr 


 

Redovisning av omställningsbidrag, tjänsteskrivelse från verksamhetschef 

Patrik Håkansson, 2013-01-16 

Yrkanden 

Torgny Lindqvist (S) med instämmande av ordförande Tobias Folkesson (S) föreslår 

att informationen tas till protokollet.

2013‐01‐16 

Till 


Redovisning av omställningsbidrag 

Protokoll BUS, 2011‐11‐17, § 95: 

”att de tilldelade medlen på 3,5 mnkr placeras i en extra buffert och 

fördelas behovsstyrt till i första hand förskolan samt till stimulering av 

utvecklingsarbete inom förskolan och grundskolan.” 

Ledarskap i klassrummet 

Fortbildning för lärare åk 1‐7. 

Skolans inre organisation 

Handledning av rektorer. 

Utvecklingspedagog 

Handledning/utbildning för lärare i bland annat 

pedagogisk dokumentation och arbetsformer. 

Morgonomsorg inom fritidsgårdsverksamheten 

Tillfällig utökning för omställning till ökad efterfrågan. 

Totalt: 

130 000kr 

27 000kr 

160 000kr 

104 000kr 

421 000kr 


Patrik Håkansson 

Verksamhetschef 

Karlshamns kommun • Utbildningsförvaltningen 

Rådhuset · 374 81 Karlshamn · Tel +46 454-813 00 · Fax +46 454-813 20 

E-post: utbildning@utb.karlshamn.se · Hemsida: http://www.karlshamn.se


Nämnden för 


§ 5 2013.32 

Intern kontroll – kontrollområden 2013 


att ansluta sig till de av kommunstyrelsen fastställda gemensamma kontrollområdena 

för 2013 och 

att med anledning av Skolinspektionens tillsyn skjuta upp fastställandet av verksamhetsspecifika 

kontrollområden till 2014. 


Kommunledningsförvaltningens kansli har utarbetat tillämpningsanvisningar för 

intern kontroll som gäller fr om 2013. Kommunstyrelsen beslutar om gemensamma 

kontrollområden för hela kommunen gällande personal, ekonomi och 

administration. 2013 års gemensamma kontrollområden är: 

- lönesystem 

- upphandlingsförfarandet 

- e-posthantering. 

Nämnderna ska senast i februari varje år anta en särskild plan för den interna 

kontrollen, där det bl a framgår vad som ska granskas. 

Våren 2013 genomför Skolinspektionen regelbunden tillsyn i Karlshamns kommun, 

för att kontrollera att all förskole- och skolverksamhet uppfyller kraven i 

de lagar och regler som gäller för verksamheten. Varje skolenhet får ett beslut 

med bedömningar av de områden som tillsynen har uppmärksammat. Skolinspektionen 

fattar också beslut för förskole- och för fritidshemsverksamheten 

samt kommunen som huvudman. 

Nämnden hyser förtroende för att Skolinspektionen i sin regelbundna tillsyn 

genomför en fullgod granskning av alla kritiska verksamhetsprocesser inom utbildningsförvaltningen. 

Skolinspektionens beslut utgör ett fullvärdigt substitut 

till den verksamhetsspecifika interna kontrollen samt underlag för riskbedömning 

och identifiering av verksamhetsspecifika kontrollområden för 2014 års interna 

kontroll. 


 

Intern kontrollplan 2013, tjänsteskrivelse från förvaltningschef Ewa 

Kristensson och utvecklingssamordnare Matthias Holmesson, 2013-01-18 



Chefsgruppen 

Kommunkansliet

2013‐01‐18 2013/32 

Till 


Gymnasienämnden 

Intern kontrollplan 2013 

Kommunledningsförvaltningens kansli har utarbetat tillämpningsanvisningar 

för intern kontroll som gäller fr om 2013. 

Kommunstyrelsen beslutar om gemensamma kontrollområden för hela 

kommunen gällande personal, ekonomi och administration. 2013 års 

gemensamma kontrollområden är: 

- lönesystem 

- upphandlingsförfarandet 

- e‐posthantering. 

Nämnderna ska senast i februari varje år anta en särskild plan för den interna 

kontrollen, där det bl a framgår vad som ska granskas. 

Våren 2013 genomför Skolinspektionen regelbunden tillsyn i Karlshamns 

kommun, för att kontrollera att all förskole‐ och skolverksamhet uppfyller 

kraven i de lagar och regler som gäller för verksamheten. Varje skolenhet 

får ett beslut med bedömningar av de områden som tillsynen har 

uppmärksammat. Skolinspektionen fattar också beslut för förskole‐ och 

för fritidshemsverksamheten samt kommunen som huvudman. 

Nämnden hyser förtroende för att Skolinspektionen i sin regelbundna 

tillsyn genomför en fullgod granskning av alla kritiska verksamhetsprocesser 

inom utbildningsförvaltningen. Skolinspektionens beslut utgör ett 

fullvärdigt substitut till den verksamhetsspecifika interna kontrollen 

samt underlag för riskbedömning och identifiering av verksamhetsspecifika 

kontrollområden för 2014 års interna kontroll. 

Utbildningsförvaltningens förslag till beslut 

Utbildningsförvaltningen föreslår BUS‐nämnden och gymnasienämnden 

besluta 


Rådhuset ∙ 374 81 Karlshamn ∙ Tel +46 454‐813 00 ∙ Fax +46 454‐813 20 

E‐post: utbildning@utb.karlshamn.se ∙ Hemsida: http://www.karlshamn.se

att ansluta sig till de av kommunstyrelsen fastställda gemensamma kontrollområdena 

för 2013 och 

att med anledning av Skolinspektionens tillsyn skjuta upp fastställandet 

av verksamhetsspecifika kontrollområden till 2014. 




Matthias Holmesson 

Utvecklingssamordnare 

2

Bilaga 1 

Intern kontrollplan 

Nämnd/styrelse: BUS-nämnden 

År: 2013 

Rutin/system Kontrollmoment Kontrollansvar Frekvens Metod Mätperiod 

Förvaltningsgemensamma (fastställs av KS) 

Rapportering till 

Riskbedömning 

Konsekvens Sannolikhet Poäng 

Lönesystem 

Upphandlingsförfarandet 

Kontroll av 

reseräkning 

Kontroll att regelverk 

följs vid större 

upphandlingar 

Bekräftelsebrev 

senast efter 2 

arbetsdagar 

Utses av 

förvaltningschef 

Utses av 

förvaltningschef 

2 ggr/år 

2 ggr/år 

Stickprov (10% 

av volymen) 1/3 tom 30/11 Förvaltningschef 3 3 9 


av volymen) 1/3 tom 30/11 Förvaltningschef 4 3 12 

Utses av 


E-posthantering 

förvaltningschef 2 ggr/år av volymen) 1/3 tom 30/11 Förvaltningschef 3 4 12 

Verksamhetsspecifika (fastställs av nämnd) 

- - - - - - - - - - 

- - - - - - - - - - 

- - - - - - - - - - 

Konsekvenser 

4. Allvarlig 4 8 12 16 

3. Kännbar 3 6 9 12 

2. Lindrig 2 4 6 8 

1. Försumbar 1 2 3 4 

1. Osannolik 

2. Mindre 

sannolik 

3. Möjlig 4. Sannolik 

Sannolikhet


Nämnden för 


§ 6 2009.296 

Revidering av riktlinjer för barn placerade i förskoleverksamhet 

och skolbarnsomsorg______________________________________________ 


att den del i delegationsbeslut Internbudget 2013, 2012-12-20, som berör ändringen 

om antal timmar i barnomsorg och skolbarnsomsorg för barn till arbetssökande 

föräldrar upphävs och 

att nytt beslut gällande ändringar om antal timmar för barn till arbetssökande 

föräldrar i barnomsorg och skolbarnsomsorg tas upp för beslut vid nämndens 

sammanträde 2013-05-23. 


BUS-nämnden beslutade 2012-02-09, BUS §10, att ge förvaltningen i uppdrag att göra 

en översyn av nu gällande riktlinjer för barn placerade i förskolan och skolbarnomsorg. 

Med anledning av delegationsbeslut 2012-12-20, BUS-nämndens internbudget 2013, 

har riktlinjerna reviderats. I revideringen har rätten till tid i förskola för arbetssökande 

ändrats från 30 timmar per vecka till 15 timmar per vecka. När det gäller skolbarnomsorg 

så har de 10 timmarna plockats bort. Ändringen i förskolan föreslås gälla från 

2013-03-01. I skolbarnomsorgen föreslås ändringen gälla från och med nytt läsår, det 

vill säga från augusti 2013. 

Förvaltningen föreslår BUS-nämnden besluta att ge förvaltningen i uppdrag att planera, 

förbereda och arbeta efter de reviderade riktlinjerna. 

Ordförande Tobias Folkesson (S) påpekar att det behöver tas fram en ekonomisk analys/konsekvensbeskrivning 

innan nämnden fattar beslut om att revidera riktlinjerna. Hur 

mycket extra arbetsbelastning innebär arbetssökandes rätt att lämna 30 timmar/vecka? I 

avvaktan på denna utredning bör beslutet om förändringen för barn till arbetssökande 

upphävas. 


 

 

Riktlinjer för barn placerade i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i 

Karlshamns kommun 2013-03-01 och tillsvidare, tjänsteskrivelse från 

förvaltningschef Ewa Kristensson och verksamhetssamordnare Ola Söderberg, 

2013-01-18 

Riktlinjer för barn placerade i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i 

Karlshamns kommun 2013-03-01 och tillsvidare, 2013-01-18


Nämnden för 


forts. 

§ 6 

Yrkanden 

Ordförande Tobias Folkesson (S) med instämmande av Britt Jämstorp (KD) yrkar: 

att den del i delegationsbeslut Internbudget 2013, 2012-12-20, som berör ändringen 

om antal timmar i barnomsorg och skolbarnsomsorg för barn till arbetssökande 

föräldrar upphävs 

att ge förvaltningen i uppdrag att till nämndens sammanträde 2013-05-23 återkomma 

med beslutsunderlag som redovisar merkostnader för arbetssökandes rätt 

att lämna sina barn 30-timmar/vecka inom förskola/fritidshem i förhållande till 

den lagstadgade rättigheten på 15 timmar/vecka och 

att nytt beslut gällande eventuella ändringar om antal timmar för barn till arbetssökande 

föräldrar i barnomsorg och skolbarnsomsorg tas upp för beslut vid 

nämndens sammanträde 2013-05-23 

Propositioner 

Ordförande Tobias Folkesson (S) ställer proposition mellan förvaltningens förslag 

och sitt förslag och finner att nämnden beslutar enligt ordförandes förslag. 



Chefsgruppen 

Barnomsorgshandläggare

2013‐01‐18 

Till 


Riktlinjer för barn placerade i förskoleverksamhet och 

skolbarnomsorg i Karlshamns kommun 2013‐03‐01 och 

tillsvidare 

Bakgrund 

BUS‐nämnden beslutade 2012‐02‐09, BUS §10, att ge förvaltningen i 

uppdrag att göra en översyn av nu gällande riktlinjer för barn placerade 

i förskolan och skolbarnomsorg. 

Med anledning av delegationsbeslut 2012‐12‐20, BUS‐nämndens internbudget 

2013, har riktlinjerna reviderats. I revideringen har rätten 

till tid i förskola för arbetssökande ändrats från 30 timmar per vecka till 

15 timmar per vecka. När det gäller skolbarnomsorg så har de 10 timmarna 

plockats bort. 

Ändringen i förskolan föreslås gälla från 2013‐03‐01. I skolbarnomsorgen 

föreslås ändringen gälla från och med nytt läsår. D.v.s. från augusti 

2013. 

Förslag till beslut 

BUS‐nämnden föreslås besluta att ge förvaltningen i uppdrag 

att planera, förbereda och arbeta efter de reviderade riktlinjerna. 




Ola Söderberg 

Verksamhetssamordnare

2013-01-18 Bilaga 1 

Riktlinjer för barn placerade i förskoleverksamhet och skolbarnomsorg 

i Karlshamns kommun 2013-03-01 och tillsvidare 

Förskoleverksamhet 

Förskoleverksamhet bedrivs i form av förskola och familjedaghem. 

Barn 1-2 år 

Barn vars vårdnadshavare som förvärvsarbetar eller studerar erbjuds 

förskoleverksamhet i den omfattning som behövs med hänsyn till arbetstider, 

studier och resor till och från förskoleverksamheten. 

 

Barn vars vårdnadshavare som är föräldraledig för vård av annat 

barn enligt föräldraledighetslagen erbjuds förskoleverksamhet 15 

timmar per vecka mellan cirka kl 09.00 och kl 14.00 tre dagar i veckan. 

Verksamheten bestämmer dagarnas förläggning. (Föräldraledighet 

enligt föräldraledighetslagen kan ej kombineras med annan tid för 

arbete eller studier.) 

 

Barn vars vårdnadshavare som är aktivt arbetssökande, det vill säga 

står till arbetsmarknadens förfogande, erbjuds förskoleverksamhet 

15 timmar per vecka. Tiden förläggs på tre dagar i veckan mellan 

cirka kl 09.00 och kl 14.00. Verksamheten bestämmer dagarnas 

förläggning. 

För dessa kategorier erläggs full avgift enligt maxtaxa för förskoleverksamhet. 

Barn 3-5 år 

Alla barn, även de som inte är inskrivna i förskolan, erbjuds från och 

med höstterminen det år de fyller 3 år allmän förskola (525 tim/år). 

Tiden förläggs på tre dagar i veckan mellan cirka kl 09.00 och kl 

14.00. Verksamheten bestämmer dagarnas förläggning. 

Allmän förskola följer skolans läsårstider och lovdagar/studiedagar. 

 

Barn vars vårdnadshavare som förvärvsarbetar eller studerar erbjuds 

förskoleverksamhet i den omfattning som behövs med hänsyn till arbetstider, 

studier, och resor till och från förskoleverksamheten. 

1

Barn vars vårdnadshavare som är föräldraledig för vård av annat 

barn enligt föräldraledighetslagen erbjuds förskoleverksamhet 15 

timmar per vecka Tiden förläggs på tre dagar i veckan mellan cirka kl 

09.00 och kl 14.00. Verksamheten bestämmer dagarnas förläggning. 

(Föräldraledighet enligt föräldraledighetslagen kan ej kombineras 

med annan tid för arbete eller studier.) 

Barn vars vårdnadshavare som är aktivt arbetssökande, det vill säga 

står till arbetsmarknadens förfogande, erbjuds förskoleverksamhet 

15 timmar per vecka. Tiden förläggs på tre dagar i veckan mellan 

cirka kl 09.00 och kl 14.00. Verksamheten bestämmer dagarnas 

förläggning. 

Allmän förskola, tre dagar i veckan mellan cirka kl 09.00 och kl 14.00, är 

avgiftsfri för alla 3-5-åringar från och med skolstart hösten det år barnet fyller 

tre år. 

För 3-5-åringar, vars vårdnadshavare är yrkesarbetande, studerande och 

som har behov av mer än 15 timmars vistelsetid, erläggs avgift enligt barnomsorgstaxan 

under läsåret. 

För alla 3-5-åringar, undantaget de som enbart har ”Allmänna förskolans” 

15 timmar per vecka under terminstid, erläggs full avgift under sommarlovet. 

Skolbarnomsorg 

Skolbarnomsorg bedrivs i form av fritidshem och avser barn i åldrarna 6-12 

år som går i förskoleklass och grundskola och som har behov av omsorg 

utöver tiden i skolan på grund av att vårdnadshavaren förvärvsarbetar eller 

studerar. För de äldre barnen, 10–12 år, kan fritidshemmen på vissa ställen 

finnas i fritidsgårdarna. 

Avgift erläggs enligt barnomsorgstaxan. 

Barn i behov av särskilt stöd 

Barn i behov av särskilt stöd, med plats enligt skollagen kapitel 2 a 9 §, har 

rätt till avgiftsfri plats i förskola 15 timmar per vecka. Finns behov utöver 

dessa 15 timmar betalas avgift enligt barnomsorgstaxan. 

Semester och ledighet 

Vid vårdnadshavares semester/ledighet är barnet ledigt. (Gäller ej ”Allmänna 

förskolans” 15 timmar under terminstid.) 

Sjuk förälder 

Sjukskriven förälder har rätt att lämna barn som är inskrivna i barnomsorgen. 

2

Barn kan, efter överenskommelse med rektor och om särskilda skäl föreligger, 

även få lämnas utanför sjuk förälders ordinarie arbetstid. Särskilda skäl 

kan till exempel vara om försäkringskassan så föreskriver eller om föräldern 

bedöms så sjuk att han/hon inte kan ta hand om sitt barn hemma. 

Förälder som är sjukskriven under en längre period, har förlängd sjukpenning, 

sjukersättning eller aktivitetsersättning har rätt att skriva in sitt barn i 

förskoleverksamheten eller i skolbarnomsorgen. Barnet får lämnas enligt 

samma regler som för arbetssökande förälder. Om föräldern har schema, 

som till exempel vid aktivitetsersättning, så styr detta behovet av omsorgstid. 

Avgift erläggs enligt barnomsorgstaxan. 

Gäller ej vid föräldraledighet eller barn som ej är inskrivna i barnomsorgen. 

Tillfällig uppsägning 

Tillfällig uppsägning av barnomsorgsplats, till exempel över sommarlovet för 

att få avgiftsbefrielse, kan inte göras av vårdnadshavare om behov av barnomsorg 

finns inom en period av fyra månader. 

Om barnomsorgsplats sagts upp och vårdnadshavare ansöker om plats 

inom fyra månader från sista placeringsdagen anses placeringen har fortgått 

och avgift debiteras retroaktivt enligt gällande taxa. 

Undantag från riktlinjer för förskoleverksamhet och skolbarnomsorg 

Undantag från ovanstående riktlinjer kan göras. Skriftlig ansökan med motivering 

ska lämnas till rektor som, efter samråd med förvaltningen, beviljar 

eller avslår ansökan. 

3


Nämnden för 


§ 7 2013.54 

Öppettider förskola/fritidshem 


att ge förvaltningen i uppdrag att göra en översyn av nuvarande riktlinjer för öppettider 

inom förskola/fritidshem tillsammans med en ekonomisk analys och att 

återkomma med ett förslag till nya riktlinjer och 

att ärendet tas upp för beslut vid nämndens sammanträde 2013-05-23. 


Ordförande Tobias Folkesson (S) har lyft ärendet med anledning av att föräldrar 

har framfört behov av en tidigareläggning av öppettider inom förskola/fritidshem 

eftersom vissa föräldrar behöver lämna barnen tidigare på grund av sina arbetstider. 

Nuvarande riktlinje innebär att verksamheten öppnar kl 06.30. Undantag 

från dessa tider förekommer. 

Verksamhetschef Patrik Håkansson informerar om att översyn pågår tillsammans 

med chefsgruppen med anledning av det ansträngda läge som råder inom 

förskola och fritidshem. Med en bemanning på 2,75 personal/avdelning klarar 

man inte en utökning av öppettider utan resursförstärkning. Det finns en koppling 

till ärendet om barnomsorg för barn till arbetssökande föräldrar. 

Yrkanden 

Bengt-Olof Björck (S) med instämmande av Anneli Bengtsson (S), Torgny 

Lindqvist (S) och Britt Jämstorp (KD) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag, 

vilket innebär att cheferna tillämpar nuvarande regler och ingångna överenskommelser 

om undantag från riktlinjer till dess att konsekvensanalys är gjord 

och nytt förslag till riktlinjer har tagits fram. 



Chefsgruppen 

Barnomsorgshandläggare


Nämnden för 


§ 8 2012.483 

Granskningsrapport – Styrning och uppföljning av externa utförare och 

konsulter________________________________________________________ 


att godkänna svaren till revisionen. 


På uppdrag har PwC under hösten 2011 granskat hur BUS-nämnden arbetar med 

styrning och uppföljning av externa utförare och konsulter. Bedömningen är att 

nämndens styrning brustit vad det gäller efterlevnad av LOU och kommunens 

upphandlings- och inköpspolicy. 

De områden som lyfts fram är: 

Beslut att anlita arkitekt för att ta fram programhandlingar till ABC 

har inte skett på ett sätt som överrensstämmer med LOU och kommunens 

interna regelverk. Utbildningsförvaltningens motiv att inte 

göra upphandling i konkurrens kan förstås då planeringsprocessen 

varit utdragen. Ursprungligen skedde dock inte upphandling såsom 

regelverken förskriver. 

 

Ett lokalprojekt angående förskolor omfattar betydligt lägre belopp, 

men innebär likväl ett förfaringssätt där konsulten erhållit uppdraget 

utan att andra företag haft möjlighet att lämna offert. 

Svar till revisionen: 

1. Styrning och uppföljning sker och säkerställs i den process som sker via BUS 

arbetsutskott och nämndssammanträden. I övrigt ska all upphandling och anlitande 

av externa konsulter ske i enlighet med lagen om offentlig upphandling 

och kommunens upphandlingspolicy. 

2. Vid de tillfällen som kompetens saknas inom befintlig organisation anlitas 

konsulter och externa leverantörer. Detta sker dock väldigt sparsamt och ska ske 

inom befintliga ramar och regler. 

3. Upphandling sker enligt lagen om offentlig upphandling och efter kommunens 

upphandlingspolicy. Dock kan även förvaltningen konstatera att detta inte har 

skett på ett tillfredsställande sätt i de punkter som nämns i revisionsrapporten. Vi 

har en återkommande dialog med upphandlingsenheten för att säkerställa att nya 

regler och avtal efterlevs. 

4. När förfrågningsunderlag och avtal ska utformas kontrolleras dessa med hjälp 

av upphandlingsenheten för att säkerställa att inga misstag görs. Vi bedömer att 

detta räcker för att undvika tvister om utförandet.


Nämnden för 


forts. 

§ 8 

5. Delegationsordningen följs och de personer som är delaktiga vid upphandlingar 

och inköp får kontinuerligt information och utbildning om regler och nya 

avtal. 


 

Svar på granskningsrapport angående – Styrning och uppföljning av externa 

utförare och konsulter, tjänsteskrivelse från förvaltningschef Ewa Kristensson 

och verksamhetssamordnare Ola Söderberg, 2013-01-15 


Karlshamns kommuns revisorer 

Kommunkansliet

Karl'>>

p wc 

Sty1·ning och konh·oll av externa tjänster 

och konsulter 

Nämndenfor Barn, ungdom och skola 

Karlshamns kommun 

Revisionsrapport 

2012-03-23 

Nils Fredholm

p wc 

Innehållsförteckning 

1 Sammanfattande bedömning ...................... .................................................................................... 3 

2 Bakgrund, metod och revisionsfråga .............................................................................................. 4 

3 Iakttagelser ...................................... ................................................................................................. s 

3.1 Allmänt ...................................................................................................................................... s 

3.2 Arkitekt Asarums bildningscenter ........................................................................................... 6 

3-3 Lokalprojekt förskolor .............................................................................................................. 9 

3-4 Konsult utvecklingsarbete ..................................................... .. ............................................... 10 

3-5 Kreativum ............................... ................................................................................................. lO 

3.6 Övrigt ....................................................................................................................................... 11

p wc 

1 Sammanfattande bedömning 

Revisorerna i Karlshamns kommun har givit PwC i uppdrag att granska om nämnden har en tydlig 

och fungerande styrning och uppföljning vid anlitande av externa leverantörer och konsulter. 

Nämndens verksamhet är i hög grad delegerad till förvaltningen att sköta och besluta om. I många 

avseende sker det genom lagar och förordningar inom skolans område. Flera ärenden i BUsnämnden 

har därför karaktären av informationspunkter från förvaltningen. 

Vad gäller det granskade området sätter Lagen om offentlig upphandling (LOU) och kommunens 

upphandlings- och inköpspolicy upp reglerna för hur externa parter kan anlitas. Styrning efter att 

avtal har träffats och uppföljning av att leverans skett i enlighet med avtal och överenskommelser i 

övrigt, utformar nämnden. 

Granskningen omfattar inte nämndens uppföljning av grundskolor och förskolor som bedrivs av 

annan huvudman. Vi har gått igenom de beloppsmässigt mest omfattande uppdragen nämnden 

haft under år 2011. 

Våra sammanfattande bedömningar är: 

• Motiven för att anlita konsult är oftast att tillräcklig kompetens eller kapacitet saknas 

för de uppgifter nämnden har att lösa. Verksamhetskonsulter har i viss omfattning anlitats 

tillledningsgrupper för att få externt processtöd. Vi bedömer att det skett på väl avvägt 

sätt i förhållande till egna resurser på utbildningsförvaltningen. 

• Nämndens styrning har brustit vad gäller efterlevnad av LOU och kommunens upphandlings- 

och inköpspolicy eftersom den inte försäkrat sig om att regelverken har följts enligt 

följande: 

Beslut att anlita arkitekt för att ta fram programhandlingar till Asarums bildningscenter 

har inte skett på ett sätt som överensstämmer med LOU och kommunens interna 

regelverk Utbildningsförvaltningens motiv att inte göra upphandling i konkurrens 

kan förstås då planeringsprocessen varit utdragen. Ursprungligen skedde dock inte 

upphandling såsom regelverken förskriver. 

• Ett lokalprojekt angående förskolor omfattar betydligt lägre belopp, men innebär likväl 

ett förfaringssätt där konsulten erhållit uppdraget utan att andra företag haft möjlighet 

att lämna offert. 

• Av innehållet i nämnda exempel följer att också upphandlingspolicyns bestämmelser angående 

dokumentation av upphandlingen inte har beaktats. 

3

p wc 

• Uppföljning av konsulters arbete sker på ett nära sätt genom kontinuerliga möten under 

pågående processer varför bra möjligheter finns att följa upp konsultens insatser. Förhållandet 

att avtalad fast kontraktssumma 1,275 mnkr för att ta fram handlingar inför byggnation 

av Asarums Bildningscenter kraftigt överskridits och nu uppgår till cirka 1,9 mnkr 

behöver analyseras av nämnden. Bedömningen grundas på att beställningsskrivelsen 

gjorts av nämndens ordförande och förvaltningschefen. 

• Nämnden behöver se till att den interna kontrollen fungerar bättre inom de delar av upphandlingsområdet 

som tas upp i denna rapport. Det kan ske genom den årliga kontrollplanen. 

2 Bakgrund, metod och revisionsfråga 

Karlshamns kommuns revisorer har givit PwC i uppdrag att undersöka formerna för anlitande av 

externa tjänster och konsulter samt hur den interna kontrollen fungerar på detta område. 

Granskningen, som avrapporteras i revisionsrapporter till nämnderna, avser i huvudsak kommunens 

löpande behov som redovisas över driftbudgeten men också några större investeringsprojekt 

uppmärksammas, för nämndens del Asarums Bildningscen ter. 

BUS-nämndens huvudsakliga ansvar omfattar grund- och förskola. Nämndens verksamheter omfattar 

en tredjedel av kommunens budget. Båda verksamheterna är för närvarande föremål för betydande 

nybyggnadsprojekt med tillhörande behov av att anlita externa tjänster och konsulter. 

Revisorernas granskning - revisionsfrågan - motiveras utifrån generella aspekter avseende affärsmässighet, 

öppenhet och objektivitet i upphandlingar, tydliga regler om t.ex. beloppsgränser enligt 

Lagen om offentlig upphandling (LOU) samt kommunens upphandlingspolicy. 

Fristående skolor och enskilda förskolor och fritidshem ersätts med betydande belopp inom 

nämndens budget. Upphandling sker inte på dessa områden och regelverk för hur dessa anlitas, 

och hur uppföljning sker, styrs utifrån annan lagstiftning än LOU och ingår inte i denna granskning. 

Vi gör en översiktlig bedömning av hur omfattande anlitande av konsulter är och på vilka områden 

de anlitas i förhållande till egna personalresurser. Formerna för uppföljning av tjänsternas kvalitet 

ska normalt regleras genom avtalen mellan parterna. Generellt kan framhållas att en tjänst som är 

integrerad med kommunens verksamhet och en tillfällig konsultinsats är enklare att följa upp medan 

sådan inköpt verksamhet som fysiskt bedrivs på annat håll och i sin helhet utförs av entreprenören 

(skolor, förskolor och vårdinstitutioner) kräver annan form av uppföljning. 

Sättet att anlita en extern utförare sker, med undantag av ovan nämnda exempel, genom ett upphandlingsförfarande. 

Vår granskning har inriktats på det inledande skedet, d.v.s. om det skett en 

4

p wc 

upphandling i konkurrens eller vilka andra bedömningar som kan ha gjorts. Delvis har vi också 

följt upp hur ingångna avtal har tillämpats. 

Granskningen har utförts i olika steg. Genom kommunens ekonomisystem har uppgifter tagits 

fram avseende förvaltningar och deras köp av tjänster under åren 2010-2011, till vilka belopp och 

vilka leverantörerna är. Då de samlade beloppen per leverantör uppskattningsvis överstigit två 

prisbasbelopp har vi undersökt formerna närmare. 

Förvaltningschefen och handläggare på förvaltningarna har därefter intervjuats. Vi har även tagit 

del av underlag i form av förfrågningsunderlag, offerter, avtal m.m. 

Rapporten har sakgranskats av förvaltningschefen. 

Revisionsfrågan är: 

Har Nämnden för barn, ungdom och skola en tydlig och fungerande styrning och uppföljning 

vid anlitande av externa leverantörer och konsulter? 

Kontrollfrågorna är: 

• Anlitas konsulter och externa leverantörer i en väl avvägd omfattning utifrån egen 

kompetens och kapacitet? 

• Sker upphandling enligt Lagen om offentlig upphandling och kommunens upphandlingspolicy? 

• Är förfrågningsunderlag och avtal utformade så att de täcker in aktuellt behov och 

undviker tvister om utförandet? 

• Följs delegationsordningen vad avser upphandling och inköp? 

3 Iakttagelser 

3.1 Allmänt 

Kontrollfrågorna är utformade utifrån en generell utgångspunkt. För tekniska nämnden och i vissa 

delar av kommunstyrelsens verksamhetsområden finns ett betydligt större inslag av externa tjänster 

och konsulter än vad som gäller för BUS-nämndent. Mer omfattande inslag av konsultmedverkan 

hos BUS-nämnden sker i samband med att större investeringar ska planeras och förberedas. 

Detta har varit aktuellt i ett par fall under de två senaste åren, Asarums bildningscenter och förskoleplanering. 

Projekten beskrivs under de två följande avsnitten 

1 Som framgår under metod, ingår inte BUS-nämndens ersättningar till fristående skolor och förskolor 

i granskningen. 

5

p-wc 

3.2 Arkitekt Asarums bildningscenter 

Vi har ställt frågor till utbildningsförvaltningen med anledning av att arkitekten White under år 

2011 erhållit cirka 1,9 mnkr för att ta fram programhandlingar inför upphandling av byggentreprenad 

av Stenbackaskolan. Vi har inte sett att upphandling i konkurrens har ägt rum. Förvaltningschefen 

uppger i sitt svar följande: 

"Engagemanget har omfattat flera delar i arbetet med att ta fram ett underlag för Asarums bildningscenter- 

ABC. Starten var lokalutredningen för hela Asarum (utb:s verksamhet). Vad den 

skulle innebära i förlängningen kunde inte bedömas vid starten 2006. När ungefår samma frågor 

om upphandlingar ställdes från revisionen 2008 uppgav förvaltningen följande: 

Lokalutredningen i Asarum är ett av projekten. Av uppdraget framgår med stor tydlighet de särskilda 

kompetenskraven både när det gäller området "utbildningslokaler" och kravet på ett omfattande 

och nära samspel med olika verksamheter. Beställningen gjordes i två steg: 1. Handlingsalternativ 

2. Kostnadsuppskattning. Uppdraget har resulterat i ett mycket värdefullt material som 

används i den fortsatta planeringen. Behovet av åtgärder på stenbackaskolan var den egentliga 

anledningen tilllokalutredningen i Asarum. Efter att lokalutredningen var genomförd blev nästa 

steg i arbetet att ta fram ett konkret underlag för Stenbackaskolan. Utifrån resultatet av lokalutredningen 

gjordes bedömningen att det lämpligaste- och enklaste- vore att White fortsatte i ett 

nytt, mer riktat uppdrag med att göra en förstudie på Stenbackaskolan." 

På förfrågan om den fortsatta processen, d.v.s. det arbete som huvudsakligen bedrivits under år 

2011, uppger förvaltningen: 

"En ingående diskussion fördes med fastighetskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen inför 

nästa steg i processen - att ta fram programhandlingar som underlag för upphandling av entreprenör. 

Den samlade bedömningen som gjordes var att det enda realistiska alternativet var att låta 

White ta fram programhandlingarna. En annan utförare hade inneburit flera steg tillbaka i processen 

för att bygga upp en ny organisation och planera nya processer. Det underlag som White tagit 

fram iförstudien skulle inte vara användbart. Följden av att anlita en ny entreprenör hade inneburit 

en avsevärd tidsförskjutning, material som arbetats fram i samspel mellan White och verksamheten 

hade inte kunde utnyttjas och inte minst hade konsekvensen blivit en avsevärt ökad kostnad. 

således inte förenligt med god ekonomisk hushållning." 

Ett omfattande förberedelsearbete har genomförts vad gäller utformning och handlingar som underlag 

för byggentreprenad av Asarums bildningscenter. Till största delen har det skett via extern 

konsultmedverkan genom BUS-nämnden och utbildningsförvaltningen. Nämnden har kontinuerligt 

informerats om projektets planering och även tagit olika beslut avseende egna åtgärder eller 

framställningar till kommunstyrelsen. Olika alternativa lösningar togs fram, även ett ombyggnadsalternativ 

genom annan konsult. 

Följande tillfållen för information och beslut i BUS-nämnden har vi noterat angående projektet 

lokalutredning för hela Asarum och fortsatt för Asarums bildningscenter: 

6

p wc 

2006-04-20 Förvaltningschefen föredrar ärendet som avser stenbackaskolans renovering .. Han 

informerar att en lokalsamordnartjänst är utannonserad. I avvaktan på att den tillsätts anställs 

Christian Gardh, Projektbyggarna, på konsultbasis med ansvar för att utreda stenbackaskolans 

tekniska status. Parallellt med denna utredning håller arkitekt Charlotte Kristensson, arkitektfirman 

White, på med att, utifrån dokumenterade verksamhetsideer, ta fram ett underlag för en lokalplan. 

2006-11-02 Nämnden beslutar att skjuta fram planerad byggstart av stenbackaskolan efter följande 

information. Arkitektbyrån har på förvaltningens uppdrag genomfört en verksamhets- och 

lokalöversyn i Asarumsområdet. Utifrän översynen har White presenterat tre förslag till totallösningar 

av verksamhets- och lokalplaneringen i området samt kostnadskalkyler för dessa. Den av 

arkitektbyrån White genomförda verksamhets- och lokalöversynen visar att den totala bygginvesteringen 

på 39 Mkr inte är realistisk. 

2007-01-25 Nämnden beslutar att projektera för en nybyggnad av stenbackaskolan med flexibla 

lokallösningar. 

2007-05-31 Förvaltningschefen redogör för det underlag som tagits fram till arkitektbyrån. Arbete 

pågår med att ta fram en verksamhetside F-9 som kommer att tillställas nämndens ledamöter 

via kallelsen till BUS-nämndens sammanträde 2007-05-31. 

2007-11-07 Förvaltningschefen ger en kortfattad lägesbeskrivning. Ett nytt planförslag har lämnats 

av arkitektbyrån White. Det bygger på de dokumenterade synpunkter som framförts av verksamhetsgrupperna 

och tillgodoser i stort sett alla framförda grundläggande verksamhetsbehovjönskemåL 

Den 9 november redovisar arkitektbyrån det nya planförslaget för verksamhetsgrupperna 

på Stenbackaskolan. Separata redovisningar av byggprojektet planeras att genomföras för 

koalitionsledningen respektive BUS-nämnden. Ett särskilt nämndsmöte planeras för nämnden. 

Datum för detsamma kommer att presenteras inom kort. Nämnden tar informationen till protokollet. 

2008-01-24 Arkitekt Charlotte Kristensson, White arkitektbyrå, redovisar en presentation av det 

övergripande förslag till nybyggnation som föreligger och nämndens ledamöter ges möjlighet att 

ställa frågor. Förslaget har varit på remiss ute i verksamheten och har justerats utifrån de synpunkter 

som inkommit. Nämnden tar informationen till protokollet. 

2009-02-12 Projektledare Christian Gard presenterar ett reviderat interiör- och exteriörförslag 

över nybyggnad av bildningscenter tillsammans med sammanfattning av kostnader och åtgärder 

för befintliga och nya lokaler/byggnader, uppgifter om hyreskostnader och direkta intäkter och 

kostnader. Nämnden godkänner informationen. 

2009-03-12 Nämnden beslutar att förorda nybyggnation. 

7

p wc 

2009-10-22 Som bakgrundsbeskrivning av projektet informeras om den senaste tidens arbete 

med stenbacka byggprojekt. Arkitekt Lena Dranger har arbetat fram ett om- och tillbyggnadsförslag 

för befintlig byggnad. Det är ett förslag anpassat för en årskurs 6-9 skola, som skall uppfylla 

samma krav som det tidigare, av nämnden godkända, nybyggnadsförslaget. Under vecka 41 kalkylberäknas 

om- och tillbyggnadsförslaget i Göteborg. Kalkylerna skall vara klara till BUS-nämndens 

sammanträde 2009-10-22. Nämnden skall då ta ställning till om det nya om- och tillbyggnadsförslaget 

är bättre än nybyggnadsförslaget. 

Nämnden beslutade att stå fast vid det tidigare fattade beslutet om en nybyggnation av Asarums 

bildningscenter, alternativ 1a, och att ge förvaltningen i uppdrag att se över lokalbehovet för samtliga 

verksamheter för att samordna det verkliga behovet och eventuellt minimera antal kvadratmeter 

i nybyggnadsförslaget under tiden ärendet behandlas till budgetberedningen. 

2010 Ingen information eller beslut i nämnden avseende stenbacka byggprojekt. 

2011-04-14 Vid detta möte sker strategiska beslut. Ett framtaget förslag godkänns och översänds 

till kommunstyrelsen för beslut om att fullfölja projektet, beslut om att starta projekteringsarbetet 

och att medel i årets budget för detta ändamål får tas i anspråk. 

2011-05-26 Nämnden beslutar att kostnader för åtgärder på nuvarande stenbackaskolan tills 

dess att nybyggnationen är genomförd hanteras enligt de riktlinjer för arbetsmiljöåtgärder som 

gäller för samtliga skolor. 

2011-11-17 Information bl.a. om att förfrågningsunderlag för byggnation ska sändas ut v 48. 

2012-02-09 Beslutas göra framställning till kommunfullmäktige att föra över budgeterade anslag 

2012 till tekniska nämnden och att startbesked kan lämnas om anbud ryms inom tilldelad budget. 

I intervjuerna och genom svaret på våra frågor har beskrivits att White arkitekter inledningsvis fick 

i uppdrag att genomföra en lokalutredning i Asarum. Då planerna fått konkretare form och förberetts 

för upphandling av byggnationen togs kontakt med den arkitekt som i kommunens ramavtalsupphandling 

var högst rankad. Denne ansåg sig inte ha tillräcklig kapacitet eller kompetens för 

ett projekt av denna storlek. Ett förfarande med underkonsult var inte heller aktuellt. Senare har 

det visat sig att nämnda företag kommit med i projektet i viss omfattning. 

Utbildningsförvaltningen vände sig därefter till White arkitekter med en riktad offertförfrågan. 

Ett rörligt pris på 1,5 mnkr erhölls. Efter förhandling sänktes detta till1,275 mnkr, men nu som 

kontraktssumma med fast pris. I projektgruppens anteckningar finns detta dokumenterat. Beställningsskrivelsen 

från den 1 april 2011 är undertecknad av ordföranden i BUS-nämnden och utbildningsförvaltningens 

förvaltningschef. BUS-nämnden beslutade den 14 april2011 att godkänna 

förslaget tilllokalprogram och överlämna det till kommunstyrelsen för startbeslut. Detta togs den 

24 maj 2011. Beställningsskrivelsen till White gjordes således drygt sju veckor före styrelsens 

beslut att påbörja projektet. 

8

p wc 

Som information kan nämnas, även om delegationsbeslut inte är aktuellt för detta beslut, att ordföranden 

enligt nämndens delegationsordning, ärende nummer 4.3, har möjlighet att ta beslut i 

brådskande ärenden där nämndens beslut inte kan avvaktas. Förvaltningschefen har rätt att köpa 

tjänster upp till ett värde av fem prisbasbelopp (för närvarande 214 tkr). 

Ersatta belopp under 2011, 1,9 mnkr, överstiger betydligt kontaktssumman 1,275 mnkr. Faktureringar 

efter det att kontraktssumman överskridits innehäller i likhet med föregående fakturor texten 

"arkitektarvoden". Projektledaren på fastighetsenheten uppger att utbildningsförvaltningen 

under framtagandet av handlingarna successivt beställt ändringar i materialet. Fakturorna uppges 

ha granskats och beslutsattesterats utifrån dessa förutsättningar. 

Tekniska nämnden har begärt in anbud för byggnation av Asarums Bildningscenter. Beslut om att 

ta ställning till byggnation beräknas enligt ursprunglig plan ske i mars 2012. 

Bedömning 

Beslut att anlita arkitekt för att ta fram programhandlingar till Asarums bildningscenter har inte 

skett på ett sätt som överensstämmer med LOU och kommunens interna regelverk för hur upphandlingar 

ska göras. Utbildningsförvaltningens motiv för att inte göra upphandling i konkurrens, 

och som ätergetts ovan, kan ha rationella skäl vid det tillfälle projektet kommit så långt att programhandlingar 

skulle tas fram. Vår bedömning är dock att nämnden brustit i sin styrning av projektet 

vad gäller upphandling. Bedömningen grundas på att nämnden varken inför programhandlingar 

eller tidigare under projektet säkerställt att konsult anlitats på ett korrekt sätt. 

Vidare är det en brist att nämnden under pågående arbete med programhandlingar inte tagit ställning 

den betydligt högre kostnaden för arkitehenjämfört med beställningsskrivelsen. Projektledaren 

från fastighetskontoret, som nu slutat sin anställning, uppger att tillkommande beställningar 

och ersättningar för sådana skett efter särskilda beslut i projektgruppen. 

3·3 Lokalprojekt förskolor 

Den 26 maj 2011 beslutade nämnden ge förvaltningen i uppdrag att snarast starta upp en förstudie 

vad gäller ny förskola i Mörrum samt förskolorna i Svängsta och Hällaryd för att bedöma om en 

omprioritering av investeringsplanen bör ske i syfte att tidigarelägga, alternativt senarelägga, 

projehen. 

Arkitektföretaget JAARK har anlitats av utbildningsförvaltningen, hittills till en kostnad på cirka 

130 tkr. Förvaltningen uppger att "vad gäller JAARK var ambitionen att förvaltningen skulle ta ett 

stort eget ansvar med begränsat konsultstöd. Som många av våra olika lokalprojekt är det svårt att 

bedöma vad som händer under resans gång. Förutsättningarna kan förändras, nytt underlag påverkar 

etc. Någonstans in i processen uppstår ett kritisk ögonblick när vidden av uppdraget klarnar. 

Då borde upphandling ske- och en eventuell omstart med ny konsult. Det är inte alldeles en- 

9

p wc 

kelt. Det underlag som är framtaget kommer att ligga till grund för en urvalsupphandling (tre förskolor)." 

Av intervju framgår att anlitandet har skett efter en rekommendation om företagets kompetens 

bl.a. utifrån erfarenheter med arbetet med Pirens utveckling. Det skulle inte heller vara enkelt att 

ta fram ett förfrågningsunderlag eftersom det inte var givet hur projektet skulle vara. Insatsen från 

konsulten ska enligt uppgift ligga till grund för en urvalsupphandling av kommande byggnationer. 

Bedömning 

Upphandling i konkurrens borde ha skett. Upphandlade ramavtalsarkitekter har inte tillfrågats. 

Upphandlingar understigande 287 tkr kan genomföras som direktupphandlingar. Regler för detta 

framgår av kommunens upphandlings- och inköpspolicy. Annonsering på hemsidan i kombination 

med riktade kontakter till företag som man önskar få offert ifrån är ett sätt som tillgodoser både 

lagstiftning och egna erfarenheter av duktiga konsulter. En dokumentation ska upprättas. 

3·4 Konsult utvecklingsarbete 

Utbildningsförvaltningen har anlitat konsulten skolkompaniet vid ett par tillfållen som handledningsstöd 

för ledningsgruppen, av gymnasieskolan för en utbildningsdag och för en utvärdering av 

KORt-samverkan. Det senare är en gemensam beställning av Karlshamns, Olofström och Ronneby 

kommuner. Ersättningen uppgår till140 tkr. Kontakt togs med en annan tänkbar konsult, inget 

förslag kunde dock erbjudas. skolkompaniet har medverkat vid några tidigare tillfållen som utvecklingsstöd 

i KORt-arbetet med, enligt förvaltningen, mycket gott resultat. 

Bedömning 

Upphandlingar understigande 287 tkr kan genomföras som direktupphandlingar. Regler för detta 

framgår av kommunens upphandlings- och inköpspolicy. Kontakt ska tas med tre leverantörer. En 

dokumentation ska finnas. Åtgärden att tillfråga endast en konsult och avsaknad av dokumentation 

innebär en brist i förhållande till regelverken. 

Fakturor med uppgivna kostnader avseende resor borde ha ytterligare specificerats, antingen genom 

kompletterande information från konsulten eller som tillägg till beslutstattesten. 

3·5 Kreativum 

Karlshamns kommun ersätter efter beslut i kommunfullmäktige Kreativum årligen med 1,8 mnkr 

till dess verksamhet. Det finns ett nära samarbete mellan kommunens skolor och Kreativum som 

kontinuerligt följs upp och utvecklas. Det sker dels konkret i en grupp med pedagoger, dels strategiskt 

i en samordningsgrupp. Samarbetet har utvecklats, utbildningsförvaltningen har en pådrivande 

roll. Ersättningen utbetalas som ett bidrag och faktureras som "skoltjänster". 

Bedömning 

Kommunen har inte upphandlat verksamheten men det har inte heller varit aktuellt eftersom den, 

lO

p wc 

enligt vår bedömning, inte faller inom LOU:s regelverk 

3.6 Övrigt 

I övrigt finns externa leverantörer till betydande årliga belopp avseende buss- och taxiföretag för 

elevernas resor till grund- och särskola. Upphandling med förfrågningsunderlag med uppgifter om 

kvalitet och begäran om priser sker med jämna mellanrum. 

Andra leverantörer av olika tjänster, men med mindre belopp, finns inom musikundervisning, 

pianostämning, utbildning för rektorer, tekniker till Österslättskolan samt fönsterputsning till 

förskolor. Upphandling av fönsterputsning har skett genom kommunens upphandlingsenhet 

Telefoni upphandlas av kommunen gemensamt. Mobiltelefonräkningar avseende nämndens verksamheter 

uppgår i allmänhet inte till några enskilt större belopp. Här avviker dock mobiltelefoner 

vars innehavare tjänstgör på fritidsgårdar där det finns exempel på höga kostnader för mobilsurf 

och utiandssamtaL 

Karlshamn den 23 mars 2012 

Nils Fredholm 

Certifierad kommunal revisor 

Il

2013‐01‐15 

Till 


Svar på granskningsrapport angående – Styrning och 

uppföljning av externa utförare och konsulter 

Bakgrund 

På uppdrag har PwC under hösten 2011 granskat hur BUS‐nämnden arbetar 

med styrning och uppföljning av externa utförare och konsulter. 

Bedömningen är att nämndens styrning brustit vad det gäller efterlevnad 

av LOU och kommunens upphandlings‐ och inköpspolicy. 

De områden som lyfts fram är: 

 

 

Beslut att anlita arkitekt för att ta fram programhandlingar till ABC 

har inte skett på ett sätt som överrensstämmer med LOU och kommunens 

interna regelverk. Utbildningsförvaltningens motiv att inte 

göra upphandling i konkurrens kan förstås då planeringsprocessen 

varit utdragen. Ursprungligen skedde dock inte upphandling såsom 

regelverken förskriver. 

Ett lokalprojekt angående förskolor omfattar betydligt lägre belopp, 

men innebär likväl ett förfaringssätt där konsulten erhållit uppdraget 

utan att andra företag haft möjlighet att lämna offert. 

Frågor som ska besvaras i revisionsrapporten 

Revisionsfrågan är: 

1. Har nämnden för barn, ungdom och skola en tydlig och fungerande 

styrning och uppföljning vid anlitande av externa leverantörer och 

konsulter? 

Kontrollfrågorna är: 

2. Anlitas konsulter och externa leverantörer i en väl avvägd omfattning 

utifrån egen kompetens och kapacitet? 

3. Sker upphandling enligt lagen om offentlig upphandling och kommunens 

upphandlingspolicy? 

1

4. Är förfrågningsunderlag och avtal utformade så att de täcker in aktuellt 

behov och undviker tvister om utförandet? 

5. Följs delegationsordningen vad avser upphandling och inköp. 

Förslag till svar: 

1. Styrning och uppföljning sker och säkerställs i den process som sker 

via BUS arbetsutskott och nämndssammanträden. I övrigt ska all 

upphandling och anlitande av externa konsulter ske i enlighet med 

lagen om offentlig upphandling och kommunens upphandlingspolicy. 

2. Vid de tillfällen som kompetens saknas inom befintlig organisation 

anlitas konsulter och externa leverantörer. Detta sker dock väldigt 

sparsamt och ska ske inom befintliga ramar och regler. 

3. Upphandling sker enligt lagen om offentlig upphandling och efter 

kommunens upphandlingspolicy. Dock kan även förvaltningen konstatera 

att detta inte har skett på ett tillfredsställande sätt i de punkter 

som nämns i revisionsrapporten. Vi har en återkommande dialog 

med upphandlingsenheten för att säkerställa att nya regler och avtal 

efterlevs. 

4. När förfrågningsunderlag och avtal ska utformas kontrolleras dessa 

med hjälp av upphandlingsenheten för att säkerställa att inga misstag 

görs. Vi bedömer att detta räcker för att undvika tvister om utförandet. 

5. Delegationsordningen följs och de personer som är delaktiga vid 

upphandlingar och inköp får kontinuerligt information och utbildning 

om regler och nya avtal. 

Utbildningsförvaltningen föreslår BUS‐nämnden besluta 

att godkänna svaren till revisionen. 





Verksamhetssamordnare 

2


Nämnden för 


§ 9 2008.477 

Måldokument/verksamhetsidé Ire naturoch kulturskola 


att godkänna reviderat måldokument/verksamhetsidé för Ire naturoch kulturskola. 


Måldokumentet/verksamhetsidén för Ire naturoch kulturskola har reviderats av 

en arbetsgrupp bestående av arbetsutskottet och verksamhetsansvariga. Vid 

BUS-nämndens sammanträde 2012-12-04, BUS §84, återremitterades förslaget 

till arbetsgruppen för tydliggörande av vad som är ändrat jämfört med föregående 

version. 


Ire naturoch kulturskola Karlshamn 2012-2015, 2012-11-26 



Chefsgruppen 

Peter Norberg

2012-11-26 

Ire Natur- och kulturskola Karlshamn 2013-2015 

En resa från dåtid till framtid 

Ire Natur- och kulturskola är belägen cirka tjugo kilometer norr om Karlshamn 

i ett kulturhistoriskt naturreservat av riksintresse. Här bedriver nämnden för barn, 

ungdom och skola, BUS, natur-, kulturoch miljöundervisning sedan 1986. Den 

huvudsakliga målgruppen är deltagare i pedagogisk verksamhet, från förskoleklass 

till vuxenutbildning. Ire naturoch kulturskola erbjuder även kompetensutveckling 

för pedagoger och erbjuder en forskningsarena för högskola och universitet. 

Skolan utgör en central roll i utbildningsförvaltningens arbete med hållbar utveckling. 

Kommentar [m1]: “för elever i 

grundskola, särskola och gymnasieskola” 

utgår 

Kommentar [m2]: Ny mening 

Kommentar [m3]: Istället för ordet 

“utgör” 

Verksamhetsidé 

Verksamhetens syfte är att barn, ungdomar och vuxna genom egna naturoch 

kulturupplevelser får insikt i ekologiska samband, vilka spår vi lämnar samt hur 

människan genom historien använt sig av naturen för sin överlevnad. 

Kommentar [m4]: Tillägg 

Karlshamns Kommun • Utbildningsförvaltningen 

Rådhuset • 374 81 Karlshamn · Tfn 0454-813 00 · Fax 0454-813 20 

E-post: utbildning@utb.karlshamn.se · Internet: www.karlshamn.se

Genom att skapa pedagogiska miljöer som främjar känsla, engagemang 

och delaktighet lär sig barn, ungdomar och vuxna att bli medvetna människor 

som tar ansvar för handlingar som påverkar en hållbar utveckling. 

Ire naturoch kulturskola bör arbeta för att knyta till sig samarbetspartners 

och att öka utbudet av kulturhistoriska inslag. 

Ire Natur- och kulturskolas verksamhet stärker barns, ungdomars och 

vuxnas positiva naturupplevelser och insikter, vilket leder till medvetenhet, 

engagemang och en vilja att ta ansvar för miljön, inte bara behöva 

göra det. 

Barn, ungdomar och vuxna utvecklar förståelse för hur naturen fungerar, 

hur människans överlevnad är kopplad till naturen samt hur deras handlingar 

på olika sätt påverkar naturen. 

Barn, ungdomar och vuxna har möjlighet att utveckla ett naturengagemang 

genom att möta goda förebilder i engagerade, spännande och kunniga 

personer, som de kan identifiera sig med. 

Genom mötet med ”Den levande gården” ökar möjligheten för barn, ungdomar 

och vuxna att förstå samspelet mellan människa, djur och natur. 

Barn, ungdomar och vuxna får genom Ire naturoch kulturskolas verksamhet 

bättre möjlighet att utveckla sitt sätt att tänka och förstå ekologiska 

samband. 

Barn, ungdomar och vuxna skaffar sig redskap för att fatta medvetna val 

som har betydelse för människor i olika delar av världen, för framtida generationer 

och/eller för livsbetingelserna på jorden. 

Under perioden skall den pedagogiska interaktionen mellan Ire naturoch 

kulturskola och kommunens skolor utvecklas för att underlätta för skolorna 

att ta ett helhetsgrepp på hållbarhetsfrågorna, främja temastudier och 

involvera eleverna i en process. 

Ire naturoch kulturskola skall vara en resurs för skolorna i deras arbete 

för att nå och/eller behålla utmärkelsen En förskola/skola för hållbar utveckling. 

Skolans pedagoger får genom den kompetens som finns inom Ire naturoch 

kulturskola det stöd och tillgång till de verktyg som de behöver för sitt 

arbete med hållbar utveckling. 

Alla barn och elever har vid slutet av skolår nio gjort minst fyra besök på 

Ire naturoch kulturskola. Besöken skall vara jämt fördelade mellan ”stadierna” 

i F-9-verksamheten. 

För genomförandet skall det finnas en handlingsplan. Handlingsplanen utarbetas 

av ansvariga för verksamheten. Förvaltningen beslutar om handlingsplanen. 

Verksamheten skall årligen följas upp och utvärderas, inom ramen för utbildningsförvaltningens 

systematiska kvalitetsarbete, och inför budgetoch 

bokslutsarbetet. 

Inom tidsperioden finns målsättningen att Ire naturoch kulturskola, i dialog 

med fritidsgårdsverksamheten, ska bidra till att utvidga verksamheten 

till att gälla naturoch kulturområden från kusten, havet och skärgården 

via jordbruksbygd till skogsbygd. 







Kommentar [m11]: I stället för “inför 

kvalitetsredovisning” 


Kommentar [m13]: TIllägg 

2


Nämnden för 


§ 10 2012.370 

Yttrande över motion om att utreda möjligheten att modernisera 

Karlshamns kommuns inköpssystem_________________________________ 


att ställa sig bakom utbildningsförvaltningens förslag till yttrande. 


Motion angående möjligheten att modernisera Karlshamns inköpssystem har inkommit 

till BUS-nämnden, kulturnämnden, nämnden för arbetsmarknad och 

vuxenutbildning och gymnasienämnden på remiss och skall vara besvarad senast 

2013-03-25. 

Nämnderna är positiva till att utreda möjligheterna att modernisera kommunens 

inköpssystem. Ett digitalt inköpsstöd är en stor investering i tid och pengar, men 

kan vara ett sätt att främja ekonomisk effektivitet och hållbar utveckling. Nämnderna 

ser emellertid ingen poäng i att begränsa utredningen till ett av flera möjliga 

medel att nå målen: upphandling och implementering av ett digitalt inköpsstöd. 

Nämnderna efterlyser en bredare ansats, en översyn av nuvarande inköpssystem 

i sin helhet. På så vis kan kommunen säkerställa att planerade förbättringsåtgärder 

svarar mot behov och utvecklingsområden i verksamheterna. Det är också ett 

sätt att öka engagemanget och delaktigheten i arbetet. 

Alla förvaltningar i Karlshamns kommun har ett krav på sig att bedriva ett systematiskt 

förbättringsarbete kring hållbar utveckling, enligt ISO 14 000- 

standard. Ett sådant arbete – där omvärldsbevakning är en viktig del – bör bedrivas 

kontinuerligt som en del av den ordinarie verksamheten. 


 

Yttrande över motion om att utreda möjligheten att modernisera Karlshamns 

inköpssystem, tjänsteskrivelse från förvaltningschef Ewa Kristensson 

och utvecklingssamordnare Matthias Holmesson, 2013-01-15 


Kommunkansliet

REMISS 

2012-10-10 2012/426. 

UTB-förvaltningen 

NAV-nämnden 

BUS-nämnden 

Kulturnämnden 


Rådhuset 

374 81 Karlshamn 

Begäran om yttrande 

Ärende: 

Motion om att utreda möjligheten att modernisera 

Karlshamns inköpssystem 

Handläggare: 

Telefon/E-post: 

Aili Martinsson, Assistent 

0454-811 04, aili.martinsson@karlshamn.se 

Besvaras senast: 2013-03-25 

Med vänliga hälsningar 

Amelie Hultman 

Registrator 

Karlshamns kommun • Kommunledningsförvaltningen • Kommunkansliet 

Rådhuset· 374 81 Karlshamn Tfn 0454-81100· Fax 0454-81040 

E-post: kommunkansli@karlshamn.se· Hemsida: www.karlshamn.se

Motion 

Till kommunfullmäktige i Karlshamns kommun 

Om att utreda möjligheten att modernisera Karlshamns inköpssystem. 

Vi anser att Karlshamn är i behov av att införa ett nytt inköps- och beställningssystem och att utveckla 

dagens e-handelssystem. För att detta skall fungera ute i organisationen bör man se över 

beställningsansvarigas roll och hur beställningar bör skötas på ett effektivt sätt genom information 

och utbildningsinsatser. 

Bakgrund 

Många kommuner i vårt land har gått före med att införa vad de kallar inköpsstöd for de 

beställningsansvariga. Detta digitala inköpsstöd hjälper de anställda att navigera bland de olika 

varorna som de enligt avtalen har rätt att handla. I systemet kan man även se pris, ev miljö- och 

etikmärkningar. I dagens samhälle bör de beställningar vi gör i kommunen gå via en digital portal 

som kan hållas uppdaterad och sökbar. Då detta skulle göra det lättare att hitta miljömärkta och etiskt 

hållbara varor hoppas vi på en ökning av antalet sådana varor. Kanske skulle detta med tiden även 

gynna de lokala producenterna. 

Fördelama att modernisera skulle vara många. Genom att fortydliga ansvarsbiten i organisationen 

skulle vi kunna hålla nere antalet beställningar, transporter och fakturor. Detta skulle även kräva en 

bättre planering och hushållning ute på enheterna. Den digitala portalen skulle spara tid då endast de 

beställningsberättigade som fått utbildning utförde beställningar och kanske med en viss frekvens t ex 

en gång per vecka. 

Sedan 201 O har Växjö kommun ett inköps- och e-handelssystem for beställningar. Detta har slagit 

mycket väl ut.. 

Mot denna bakgrund föreslår undertecknad 

Att kommunen utreder möjligheterna att digitalisera vårt inköpssystem for att bättre fungera som ett 

stöd for anställda vid beställning av varor 

och att Växjös upphandlingsenhet bjuds in for att berätta om sina erfarenheter. 

2012-09-19 Karlshamn 

Sara Månsson, 

Miljöpartiet

2013‐01‐15 2012/370 


Kulturnämnden 


Nämnden för arbetsmarknad och 

vuxenutbildning 

Yttrande över motion om att utreda möjligheten att modernisera 

Karlshamns inköpssystem 

Motion angående möjligheten att modernisera Karlshamns inköpssystem 

har inkommit till BUS‐nämnden, kulturnämnden, nämnden för arbetsmarknad 

och vuxenutbildning och gymnasienämnden på remiss och skall 

vara besvarad senast 2013‐03‐25. 

Nämndernas överväganden 

Karlshamns kommun har i dag ett i hög grad digitaliserat inköps‐ och 

upphandlingssystem med utvecklingsmöjligheter. Det finns ett flertal 

produkter och lösningar på marknaden och utvecklingen går snabbt 

framåt. Det visar inte minst det utvecklingsarbete som bedrivits kring 

upphandlings‐ och inköpsverksamheten i Växjö kommun. Växjö kommuns 

upphandlingsenhet har under drygt tre års tid arbetat med införandet 

av ett digitalt inköpssystem. 

Upphandling och implementering av ett nytt inköpssystem är en stor, 

komplex och resurskrävande process. Erfarenheter av kommunövergripande 

utvecklingsprojekt i Karlshamns kommun (DoIT, Heroma etc) visar 

på behovet av en tydlig planering, en genomarbetad kommunikationsstrategi 

samt transparens och delaktighet i alla led i processen. Det 

är också viktigt att det finns resurser för att bedriva utveckling. 

Ett digitalt inköpssystem i sig är ingen garant för ett positivt resultat. Det 

handlar bland annat om hur inköpssystemet förhåller sig till olika politiska 

styrdokument och prioriteringar, behov i verksamheterna, andra 

verksamhetssystem etc. För att bedöma värdet av insatser krävs en ordentlig 

genomlysning av inköpssystemet och angränsande system. Det är 

också viktigt att beakta andra möjligheter att modernisera inköpssystemet, 

till exempel att pröva nya samverkansformer och arbetssätt. 


Rådhuset ∙ 374 81 Karlshamn ∙ Tel +46 454‐813 00 ∙ Fax +46 454‐813 20 

E‐post: utbildning@utb.karlshamn.se ∙ Hemsida: http://www.karlshamn.se

Nämnderna gör följande bedömning 

Nämnderna är positiva till att utreda möjligheterna att modernisera 

kommunens inköpssystem. Ett digitalt inköpsstöd är en stor investering i 

tid och pengar, men kan vara ett sätt att främja ekonomisk effektivitet 

och hållbar utveckling. Nämnderna ser emellertid ingen poäng i att begränsa 

utredningen till ett av flera möjliga medel att nå målen: upphandling 

och implementering av ett digitalt inköpsstöd. 

Nämnderna efterlyser en bredare ansats, en översyn av nuvarande inköpssystem 

i sin helhet. På så vis kan kommunen säkerställa att planerade 

förbättringsåtgärder svarar mot behov och utvecklingsområden i 

verksamheterna. Det är också ett sätt att öka engagemanget och delaktigheten 

i arbetet. 

Alla förvaltningar i Karlshamns kommun har ett krav på sig att bedriva 

ett systematiskt förbättringsarbete kring hållbar utveckling, enligt ISO 

14 000‐standard. Ett sådant arbete – där omvärldsbevakning är en viktig 

del – bör bedrivas kontinuerligt som en del av den ordinarie verksamheten. 

Utbildningsförvaltningens förslag till beslut 

Utbildningsförvaltningen föreslår BUS‐nämnden, kulturnämnden, nämnden 

för arbetsmarknad och vuxenutbildning och gymnasienämnden besluta 

att ställa sig bakom utbildningsförvaltningens förslag till yttrande. 




Matthias Holmesson 

Utvecklingssamordnare


Nämnden för 


§ 11 2012.311 

PRIO utvecklingsarbete 


att ta informationen till protokollet och 

att ge förvaltningen i uppdrag att återkomma med redovisning till nämnden efter 

varje delfas i utvecklingsarbetet. 


Förvaltningschef Ewa Kristensson informerar om Karlshamns kommuns deltagande 

i utvecklingsarbetet PRIO. Förvaltningschefen och ordförande har deltagit 

på en Kick-off i Stockholm 2013-01-11. Det är mycket positivt att Karlshamns 

kommun har blivit utvalda att ingå i PRIO, omgång 2. Totalt deltar 19 kommuner 

i PRIO under 2013. 

PRIO (planering, resultat, initiativ och organisation) är ett utvecklingsarbete som 

drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Arbetet har utvecklats med 

stöd av konsultbolaget McKinsey & Company. PRIO genomfördes som ett pilotprojekt 

under vårterminen 2012 på två skolor i Stockholms stad (Maltesholmsskolan 

och Aspuddens skola). 

PRIO har som övergripande mål att varaktigt höja kunskapsresultaten i den 

svenska skolan. Fokus ligger på att utveckla skolans interna processer och arbetssätt 

för att skapa en mer lärande organisation. PRIO bygger på slutsatserna 

från McKinseys två rapporter om framgångsrika skolsystem från 2007 och 2010 

samt annan aktuell forskning om vad som påverkar elevers studieresultat. 

Ett sätt att nå bättre resultat i skolan är att varje skola kartlägger sina behov. Hur 

ser samarbetet ut mellan lärarna, vilket stöd får man från rektor, vad lägger man 

sin tid på och hur prioriterar man sin kompetens. Det görs en kartläggning och 

tidsmätning av lärares och rektorers arbetstid. I Karlshamn har Bodestorpsskolan 

och Norrevångskolan valts ut och kartläggningen börjar i april. Två förändringsledare 

har utsetts – Matthias Holmesson (även projektledare) och Lena Elvér. De 

kommer att utbildas under våren. En styrgrupp har bildats bestående av förvaltningschef, 

verksamhetschef, rektorer för de båda skolorna och förändringsledarna. 

Genomförande av det man kommit fram till i kartläggningen sker i höst. Faller 

det väl ut kommer utvecklingsarbetet att överföras till andra skolor. 

Det kommer att kallas till en extra presskonferens inom kort. 


PRIO-för att förbättra den svenska skolan, utdrag från SKL:s hemsida 

Två viktiga datum för utvecklingsarbetet PRIO, SKL, 2012-12-06


Nämnden för 


forts. 

§ 11 

Yrkanden 

Britt Jämstorp (KD) yrkar att ge förvaltningen i uppdrag att återkomma till 

nämnden med fortlöpande information om utvecklingsarbetet. 



Styrgrupp PRIO

PRIO – för att förbättra den svenska skolan 

PRIO (planering, resultat, initiativ och organisation) är ett utvecklingsarbete som 

sedan januari 2012 drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och 

Stockholms stad. Arbetet har utvecklats med stöd av konsultbolaget McKinsey & 

Company. 

Kartlägg och förändra utifrån forskning 

Ett sätt att nå bättre resultat i skolan är att varje skola kartlägger sina behov. Hur ser samarbetet 

ut mellan lärarna, vilket stöd får man från rektor, vad lägger man sin tid på och hur prioriterar man 

sin kompetens? Detta arbete sker i PRIO – Planering, Resultat, Initiativ och Organisation. 

Utvecklingsarbetet drivs sedan januari 2012 av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och 

Stockholms stad. PRIO har utvecklats med stöd av konsultbolaget McKinsey & Company. 

PRIO bygger på slutsatserna från McKinseys två rapporter om framgångsrika skolsystem från 

2007 och 2010 samt annan aktuell forskning om vad som påverkar elevers studieresultat. 

Höj kunskapsresultaten med en lärande organisation 

PRIO har som övergripande mål att varaktigt höja kunskapsresultaten i den svenska skolan. 

Fokus ligger på att utveckla skolans interna processer och arbetssätt för att skapa en mer lärande 

organisation. Det handlar framförallt om två saker: 

 

 

Att stärka det kollegiala samarbetet, framförallt mellan lärare 

Att utveckla arbetssätt så att skolledningen styr skolans resurser dit de gör störst nytta. 

Utgår från forskning och beprövad erfarenhet 

Utvecklingsarbetet utgår från en rad dokumenterat framgångsrika arbetssätt som hämtats från 

andra länders skolsystem. Arbetssätt som vi nu försöker att anpassa till den svenska skolans 

förutsättningar. – Att lära av andra som lyckats tror vi är en framgångsrik väg för att förbättra den 

svenska skolan. De goda exempelen kan hämtas både från Sverige och från andra länder säger 

Daniel Berr, projektledare på SKL. 

Så här går vi vidare 

SKL kommer att sprida erfarenheterna från PRIO till andra kommuner. En teoretisk och praktisk 

utbildning som grundar sig på metodiken från PRIO tas fram hösten 2012. Utbildningen kommer 

sedan att erbjudas till ett antal pilotkommuner. Det långsiktiga målet är att kunna erbjuda 

utbildningen till alla landets kommuner. 

Fakta 

PRIO genomfördes som ett pilotprojekt under vårterminen 2012 

på två skolor i Stockholms stad - Maltesholmsskolan (F-6) och 

Aspuddens skola (F-9). Skolorna valdes ut för att de är 

representativa och utvecklingsorienterade. 

(PDF, nytt fönster) 

Film om projektet 

Vad tycker lärarna? (enkätsammanställning, PDF, nytt fönster) 

Presentation av 

projektet (Power 

Point, nytt fönster) 

Rapporten Skola i 

världsklass – de 

första resultaten från 

PRIO-projektet

Sveriges 

Kommuner 

och landsting · 

Avdelningen för lärande och arbetsmarknad 

Daniel Berr · 

08-452 79 41 

2012-12-06 

Till 

Namndordförande och 

förvaltningschef med 

ansvar för grundskolan 

Vårt dnr. 

12/4048 

Deltagande kommuner PRIO 

Följande 19 kommuner deltar i SKL:s nationella utvecklingsarbete PRIO under 2013: 

Omgång l (start i januari) 

Omgång 2 (start i april) 

Boden 

Luleå 

Umeå 

Gävle 

Borlänge 

Strängnäs 

Motala 

Landskrona 

Kalmar 1 

Kiruna 

storurnan 

Mora 

Hagfors 

Ny kvarn 

Vimmerby 

Nybro 

Sjöbo 

Karlshamn 

Kristianstad 2

•· 

~ Sveriges 

Kommuner . 

och landsting 

Avdelningen för rarande och arbetsmarknad 2012-12-06 

Daniel Berr 

08-452 79 41 Till 

Narnodordförande och 

förvaltningschef med 

ansvar för grundskolan 

Vårt dnr. 

12/4048 

Två viktiga datum för utvecklingsarbetet P RIO 

Var vänlig anteckna f61jande två datum då vi vill ta er tid i anspråk. Notera att det 

inför det andra mötet sannolikt krävs en hel del förberedelsearbete på hemmaphin. · 

För samtliga deltagalide kommuller 

Vad? 

Vem? 

r---··- 

l 

- ·-·--·----- 

l 

-·-----·--··-----"----·- 

l 

- 

/ 11/1 : Kick-Off PRIO ; Nämndordförande och förvaltningschef 

. ' 

l Tid? 

l 

i 09:30-14:30 

: 

För kommuller i omgå11g l 

;_::~-~ Vad?--"--·-· -·-------./_ ~~:: \ lid? 1 

: 2/5 ; lokal projektledning- i Nämndordförande, förvaltningschef, ·---- -~.; -Ö9:30-15._:3_0 _ _ _ 

. j genomgäng av lokala ; verksamhetschef grundskola, rektor och 

\ 

1 

1 

j : projektplaner ; förändringsledare 1 

j 

'-'---·-- 

För ko111111U11er i omgå11g 2 

__ __;,_ _______ , ___ _j 

/ Datum f Vad? l Vem? ! Tid? l 

~~ - --_l_lökai-;O]ektledöiöi -- --- :-m;;;;;do";dtör;öd;:törvOibili;g;~h ~c-· ·--·- 1 -os:3Ö: t58ö~- -- 

l ??j b ; genomgäng av lokala i verksamhetschef grundskola, rektor och ; l 

i · i projektplaner ~ förändringsledare l 

L----- ---- ----·--·----------'--·----~------~ ..;..._--


Nämnden för 


§ 12 2012.314 

Skolinspektion 2013 




Förvaltningschef Ewa Kristensson informerar om kommande skolinspektion 

som är en regelbunden tillsyn som görs vart 6:e eller 7:e år i alla kommuner. 

Syftet med besöket är att säkerställa att skollagen efterföljs. Huvudfokus är skola 

och de tre områden man tittar på är elevernas utveckling mot målen, ledning och 

utveckling av utbildning samt enskild elevs rätt och tillgång till utbildning. 

Skolinspektionen hade dialogmöte med nämndspresidier och information till 

chefsgruppen 2013-02-06. Förvaltningen har 2013-01-21 skickat in mycket omfattande 

dokumentation till skolinspektionen och vilken typ av information som 

skolinspektionen har efterfrågat finns i nämndens meddelandepärm i First Class. 

Inspektionen inleddes med en skolenkät hösten 2012 till målsmän, elever och 

personal i årskurs två på gymnasieskolan. Enkäten innehöll frågor om de områden 

som nu ska inspekteras. Varje skolenhet har sedan fått skicka in dokumentation 

och verksamhetsredogörelser som skolinspektionen tar del av innan de besöker 

kommunen. Under februari och mars 2013 kommer skolinspektionen att 

besöka varje skolenhet enligt fastställd tidsplan. Även fristående skolor granskas. 

När det gäller förskolan sker istället inspektion genom intervjuer med ett 

urval av föräldrar, personal och förskolechefer. Två förskolor – Norrevångs och 

Gullbergslyckans förskola – har valts ut att skicka in dokumentation. All inspektion 

ska vara klar till den 27 mars. 

Det finns tre olika typer av inspektionsbesök: bastillsyn, breddad och fördjupad 

tillsyn. Efter genomförda besök får huvudmannen beslut. Anmärkningar är ringa 

brist och kräver ingen uppföljning. Föreläggande, som är det vanliga, innebär att 

beslutet redovisar det som inte efterlevs enligt författningarna och huvudmannen 

ska då besluta om åtgärder. Uppföljning av vidtagna åtgärder görs.


Nämnden för 


§ 13 

Information 




Förvaltningschef Ewa Kristensson informerar: 

 

 

 

Förvaltningens ledningsgrupp är nu utökad med verksamhetschef Martin 

Kemi, samordnare/rektor Nils Andersson och kulturoch bibliotekschef 

Marie Liljenberg för att få helheten när det gäller förvaltningens verksamheter. 

Gruppen kommer att ha ett strategiskt fokus. 

Karlshamns kommun har gått med i SKL:s matematiksatsning PISA 

2015 med start april 2013. 

Stölder av elevdatorer diskuteras i förvaltningen. Gymnasienämnden beslutade 

2013-02-06 att ersätta de elever som blivit av med sina datorer 

för att skåpen inte är tillräckligt säkra. Säkerhetsfrågan behöver ses över i 

hela förvaltningen.


Nämnden för 


§ 14 2013.93 

Fast bordsplacering 


att ge ordförande och nämndens sekreterare i uppdrag att ta fram förslag till fast 

bordsplacering till nästa nämndssammanträde. 


Ordförande Tobias Folkesson (S) informerar om att det har framkommit önskemål 

om en fast bordsplacering vid BUS-nämndens sammanträden. Detta bör 

kompletteras med namnskyltar med namn och partitillhörighet på båda sidor. 

Yrkanden 

Ordförande Tobias Folkesson (S) föreslår att ordförande och nämndens sekreterare 

ges i uppdrag att ta fram förslag till fast bordsplacering till nästa nämndssammanträde.


Nämnden för 


§ 15 2011.39 

Fyllnadsval BUS au 


att som som ordinarie ledamot i BUS-nämndens arbetsutskott välja Liz Wennerberg 

(MP) och 

att som ersättare i BUS-nämndens arbetsutskott välja Niklas Berntsson (MP) 

och Pirkko Karppi (M). 


Emma Hedström (MP) har lämnat sitt uppdrag som ordinarie ledamot i BUSnämndens 

arbetsutskott. 

Ida-Christina Lindgren (M) har lämnat sitt uppdrag som ersättare i BUSnämndens 

arbetsutskott. 

Yrkanden 

Miljöpartiet föreslår Liz Wennerberg som ordinarie ledamot i BUS-nämndens 

arbetsutskott och Niklas Berntsson som ersättare. 

Moderaterna föreslår Pirkko Karppi som ersättare i BUS-nämndens arbetsutskott. 


Liz Wennerberg (MP) 

Niklas Berntsson (MP) 

Pirkko Karppi (M) 

Kommunkansliet


Nämnden för 


§ 16 2007.170 

Beslutsattestanter och ersättare 


att utse beslutsattestanter och ersättare enligt nedan. 


Förslag till beslutsattestanter och ersättare föreligger enligt följande: 

Ansvar Beslutsattestant Ersättare 

40 Ewa Kristensson Mikael Johnsson 

Lotta Lindskog 

403 Lotta Lindskog Mikael Johnsson 

406 Ola Söderberg Mikael Johnsson 

43012 Eva A Mårtensson Eva Bergström 

4304 Eva Bergström Eva A Mårtensson 

460 Patrik Håkansson Ewa Kristensson 


 

Förteckning över beslutsattestanter och ersättare 


Ekonomihandläggare Marie Johansson 

Berörda beslutsattestanter

KARLSHAMNS KOMMUN 

Utbildningsförvaltningen 

Förteckningen gäller fr o m 

2013-01-01 

FÖRTECKNING ÖVER BESLUTSATTESTANTER OCH ERSÄTTARE 

Ersätter tidigare förteckning över nedanstående ansvarskod. 

Nämnd: 

BUS 

Beslutsattestanter och ersättare har utsetts enligt följande: 

Ansvar Beslutsattestant (1) Ersättare (2, ev 3) 

406 Ola Söderberg Mikael Johnsson 

Ovan nämnda beslutsattestanter och ersättare skriver nedan sina namnteckningar 

Befattning 

nr 

l) Verksamhetssamordnare 


2) uf1tYtw/_~ Ekonom 

Mikael Johns;;(/ 

3) //




2013-01-01 

FÖRTECKNING ÖVER BESLUTSATIESTANTER OCH ERSÄTIARE 


Nämnd: 




403 Lotta Lindskog Mikael Johnsson 


Attestant Namnteckning 

nr 

1) Lotta Lindskog 

;r;L v1fit7t Nndr= 

Befattning 

Ekonom 

2) Mikael Johnsson 

Ekonom 

3) //




2013-01-01 

FÖRTECKNING ÖVER ERSÄTTARE 

Nämnd: 


Beslutsattestant och ersättare har utsetts till nedanstående: 

Ansvar 

Ersättare för ordinarie Beslutsattestant Anmärkning 

(1) 

40 Ewa Kristensson Mikael Johnsson 


Ovan nämnda skriver nedan sina namnteckningar 

Attestant 

nr 

1) 

Namnteckning 

4ttt-tL (Q' 


2) ditlflf&~ 

Mikael Johnsson/ 

3) 

l~~ 


Befattning 


Ekonom 

Ekonom




2012-11-14 


Nämnd: 




43012 Eva Mårtensson-Areschoug Eva Bergström 

Utsedda beslutsattestanter och ersättare skriver nedan 

sina namnteckningar och namnförtydligande 

Attestant 

nr 

1) 

Befattning 

Förskalechef om r 3 

2) 


3) //




2012-11-14 


Nämnd: 




4304 Eva Bergström Eva Areschaug Mårtensson 


Attestant 

nr 

1) 

Befattning 


2) 


3) 

J




2012-09-10 



(Ny ersättare är utsedd på denna ansvarskod). 

Nämnd: 



Ansvar Beslutsattestant (l) Ersättare (2, ev 3) 

460 Patrik Håkansson Ewa Kristensson 


Attestant. ~ Na.·m .ee,ckn'ng 

~; ?/~ 

~trik Håkansson 

2) ~{9 


Befattning 

Verksamhetschef 


3) //


Nämnden för 


§ 17 2013.92 

Anmälan av delegationsbeslut 


att förklara delegationsbesluten delgivna. 


Beslut fattade på delegation och vidaredelegation under perioden december 2012 

till januari 2013. 

Delegationsbesluten förvaras på utbildningsförvaltningens kansli. 

Ärendenr Beslutsfattare Beslut 

1.1.3 Maria Petersson Beviljad skolskjuts vid växelvis boende 

1.1.3 Liselott Truedsson Beviljad skolskjuts vid växelvis boende 

1.1.3 Maria Petersson Beviljad skolskjuts pga särskilda skäl 

1.1.3 Maria Petersson Avslag på ansökan om skolskjuts 

1.1.3 Lise-Lott Truedsson Avslag på ansökan om skolskjuts 

3.3 Ewa Kristensson Avropsavtal, upphandling slöjdmaterial 

3.3 Ewa Kristensson Avropsavtal, antagande av leverantör 

4.3 Tobias Folkesson Bidrag till friskolor 2013 

4.3 Tobias Folkesson Internbudget 2013 

Skollagen 

2 kap 9§ Britt-Marie Davidsson Ställföreträdande rektor vid ordinarie 

rektors frånvaro Hällaryds skola och 

Sternöskolan 

2 kap 9§ Ola Hallberg Ställföreträdande rektor vid ordinarie 

rektors frånvaro Stenbackaskolan 

3 kap 9§ Ola Hallberg Delegering av beslut om åtgärdsprogram


Nämnden för 


§ 18 

Meddelanden och information om beslut fattade av KF, KS och KS AU 

som berör nämnden____________________________________________ 


att förklara meddelandena delgivna. 


1. Protokoll från förvaltningens samverkansgrupp 2012-11-13 

2. KF §167, 2012-12-03, Bostadsförsörjningsprogram för Karlshamns 

kommun samt handlingsplan 2012-2017 

3. KF §174, 2012-12-03, Fyllnadsval av ersättare i BUS-nämnden – Sten 

Wijkander (S) 

4. KF §175, 2012-12-03, Fyllnadsval av ledamot i BUS-nämnden – Anneli 

Bengtsson (S) 

5. KF §176, 2012-12-03, Fyllnadsval av ledamot i BUS-nämnden – Pirkko 

Karppi (M) 

6. KF §177, 2012-12-03, Fyllnadsval av ersättare i BUS-nämnden – Carolina 

Sandgren (S) 

7. KF §186, 2012-12-03, Fyllnadsval av ersättare i BUS-nämnden – Qristina 

Ribohn (S) 

8. KF §187, 2012-12-03, Fyllnadsval av ledamot och ersättare i BUSnämnden 

– Liz Wennerberg (MP) och Niklas Berntsson (MP) 

9. Information om karriärtjänster för lärare, Skolverket, 2012-12-12 

10. Tidsplan för styrprocessen 2013, inför arbetet med budget 2014 och flerårsplan 

för 2015-2016, 2012-12-19 

11. Internbudget 2013, 2012-12-20 

12. Bidrag för 2012 till Karl-Oskar skolan, Karlshamn, 2012-12-20 

13. Bidrag för 2013 till Åryds friskola, 2012-12-20 

14. Bidrag för 2013 till Föräldrakooperativet Tummetott förskola, 2012-12- 

20 

15. Bidrag för 2013 till Karl-Oskar skolan, Karlshamn, 2012-12-20 

16. Bidrag för 2013 till Karlshamns Waldorfskola, Daggkåpans barnstuga, 

2012-12-20 

17. Bidrag för 2013 till Karlshamns Montessori, förskola och skola, 2012- 

12-20 

18. Ny rapport om högpresterande elever, höga prestationer och undervisningen, 

Skolverket 

19. Uppföljning efter riktad tillsyn av huvudmännens klagomålshantering i 

Karlshamns kommun, Skolinspektionen 2012-12-12. Rutiner för klagomålshantering, 

2012-11-27 

20. Skolinspektionens tillsyn 2013, information 2012-11-29 

21. Artikel från Ale kommun angående implementering av datorer i de yngre 

åldrarna 

22. Arbetsordning för styrelse och nämnder, reglemente för nämnderna


Nämnden för 


forts. 

§ 18 

23. Protokoll från förvaltningens samverkansgrupp 2012-12-19 

24. Skolverkets nyhetsbrev nr 1 2013 

25. KS §11, 2013-01-22, Intern kontroll – förslag till tillämpningsanvisningar 

och förslag till kommungemensamma kontrollområden 

26. Delegationsbeslut februari 2013 

27. Ärendebalans februari 2013 

28. Kurs- och konferensinbjudningar

Protokoll BUS-nÃ¤mnden 130207 - Karlshamn

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?