Karlshamns historia

More documents

Recommendations

Info

1678 Den danske generalen Nils Juel landsatte den 27 juli överste Stuart med 1 000 man vid Sansvik, 2,5 kilometer öster om Karlshamn. Följande dag ryckte danskarna mot staden, en förrädisk borgare visade dem väg, de trängde in genom östra stadsporten och kastade brinnande beckkransar på husen, fortsatte Ronnebygatan fram mot torget. Snart ryckte dock Johan Gyllenstierna genom norra stadsporten från Asarum in i staden och med hjälp av de från kyrkan utrusande borgarna, lyckades han driva ut fienden. Anfallet skedde på en söndag. Omkring 20 hus lades i aska, bland dem rådhus och skola. Borgarna klagade över att fienden lagt den bästa delen av staden i aska och att de förnämsta och bästa borgarna lämnat staden, en del hade dött och de som var kvar var utarmade. I Christoffer Schröders fullmakt som borgmästare framhålls Schröders förtjänster vad gäller stadens utveckling och hands under kriget visade trogenhet. 1679 Ännu detta år måste man har stark bevakning av fruktan för att snapphanarna skulle överrumpla staden och sätta den i brand. Cirka 1670 – 1680 1674 fungerade skolemästaren Jörgen Mattsson, därefter Jöns Gullberg. Från 1680 börjar Petrus Nicolai Siulander på magistratens kallelse primärundervisning som dock synes upphört 1686. Undervisning gavs i kristendomskunskap, modersmålets grunder och till en och annan elev gavs även undervisning i tyska och elemanta i latin. Den 13 december 1680 uppträdde stadens borgmästare Christoffer Schröder i rådstuvurätten med ett anförande där han framhöll nödvändigheten av att bygga en större kyrka eftersom den man hade var så liten och trång att församlingen inte fick rum i den. Redan under 1680-talet uppstod en strid mellan Karlshamn och Karlskrona. Karlskrona krävde att bönderna i Hoby socken inte skulle få sälja sina varor till andra än Karlskronabor. Så blev det inte, på grund av ett överklagande från Karlshamn. 1681 Första mantalskrivningen i Karlshamn men det är först från 1701 som en sammanhängande följd av mantalslängderna finns bevarade. 1689 fanns 551 personer, 1700 fanns 647 personer, 1710 829 personer och 1720 fanns 851 personer. De högsta födelsetalen förekommer 1706-1708, det lägsta 1693. Högsta dödssiffrorna är från sekelskiftet 1701 och under krisåren 1709 och 1710. Beträffande Karlshamns befolkningsförhållande lägger man märke till den stora mängd utländska namn. Vanligen gäller detta om den äldsta generationen av borgare om den som varit med om stadens grundläggning och allra första utveckling. Borgmästare Schröder var född i Hamburg, holländaren Simon von Deurs och tysken Jakob Palm blev rådmän. Andra ledande inom affärslivets område var Chr. Welshuysen, Paul Calwagen, Herm, Seldener, Peter Schaey, P. Mesterton.
1682 I slutet av 1682 är åter en konflikt mellan magistraten och borgerskapet i full gång. Borgerskapet vägrar att infinna sig vid kallelse till allmän rådstuga till landshövding Sjöbladh. Flera stridsskrifter sändes in av borgerskapet mot vilka magistraten gjorde sina erinringar. 1684 Våren 1684 hade ärendet gått till kungs. Kungen hade funnit borgmästaren Schröder oskyldig till de anklagelser som framfördes mot honom. Däremot befallde Kungen advokatfiskalen i Göta Hovrätt att föra talan inför hovrätten mot de klagande borgarna. Detta år inlöstes Fogdelyckan på norra sidan av stadsområdet och delades upp i olika kvarter. 1685 Den första antydan till stöd åt de fattiga märks i texten angående magistratens uppgifter: ”Den hade att tillse, även som sörja för att den fattige erhöll hjälp i sitt betryck.” Att döma av uppgifter angående studieplanen har Karlshamn åtminstone från Johan Tillanders tid sannolikt redan under Gullberg haft en trivialskola och dess elever fått undervisning i en sådan anstalts läroämnen, svenska, räkning, skrivning, latin, katekes, biblisk historia. 1687 Kyrkoherden i Virestad Casparus Hammerus erhöll fullmakt på pastoratet i Karlshamns stadsförsamling. Angående bygge av en större kyrka beslöt magistraten att i detta ärende rådfråga generalmajoren Erik Dahlberg – då landshövding i Jönköpings län. I Karlshamn, som av Kungen är fastställd stat, finns nu borgmästare, sex rådmän, notarie, praeses i kämnärsrätten och fiskal. 1688 Då sände Erik Dahlberg till Karlshamns borgerskap en plan och en uppritning av kyrkan sådan den enligt hans mening borde byggas. Kyrkoherde Hammerus begärde hos magistraten att få ett kyrkoråd. Tidens syfte att genom yttre stränghet och påbud uppfostra till tukt och goda seder tar sig uttryck i anordningen att stadsfiskalen skulle ha uppsikt över att menigheten iakttog söndagshelgden. Magistraten gav stadsfiskalen i uppdrag att ”vara tillstädes vid ingången till kyrkan och annotera dhem som sent ankomma och icke under eller straxt efter ringning sig instella så att dhe komma till confession, iembwehl dhem som före whelsignelsen utan någon tvång och nödh uthgåå och att uthspana om nogon handtverkare öfwar nogot arbete under gudztiensten och på sabbatsdag.”
Page 1 and 2: Karlshamn 1658 - 1719 1658 FREDEN I
Page 3 and 4: 1667 På grund av borgerskapets ans
Page 5: 1673 Karl XI besökte staden på si
Page 9 and 10: 1698 Till ett hospitals eller fatti
Page 11 and 12: infann sig generalen själv jämte

Karlshamns historia

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?