Lokala strålsäkerhetsföreskrifter - Karolinska Sjukhuset

Lokala Strålsäkerhetsföreskrifter för arbete med
RADIOAKTIVA ÄMNEN
vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Sida 1

Innehållsförteckning
Sidan
Allmän information 3
Lokala licenskrav 4
Lokal licens
Strålsäkerhetsrond 4
Verksamhetsansvarig 4
Strålsäkerhetsombud 4
Nivåindelning 5
Kategoriindelning 5
Kategoriindelning av personal 5
Kategoriindelning av lokaler 5
Allmän strålsäkerhetsdokumentation 6
Utbildningsrutiner i strålsäkerhet 7
Riktlinjer för arbete med radionuklider 8
Skydd mot extern bestrålning 8
Skydd mot intern bestrålning 8‐9
Skydd mot hudkontamination 9
Kontamineringskontroll 9
Med strålskyddsinstrument 9
Med strykprov 9
Persondosövervakning 10
Ventilationskontroll 10
Praktiskt strålsäkerhet 10
Gravid eller ammande personal 10
Beställning och leverans 11
Radionuklider avsedda för patientbruk 11
Övriga radionuklider 11
Förvaring 12
Interna transporter 13
Avfallshantering 14
Flytande avfall 14
Slutna strålkällor 14
Biologiskt avfall 14
Plast och blyburkar 14
Övrigt radioaktivt avfall 14‐15
Åtgärder vid missöden 16
Personkontaminering 16
Spill utan personkontaminering 16
Strålningsrelaterad avvikelse 16
Lokal Strålsäkerhetsdokumentation 17
Kategoriindelade områden 17
Kontrollerade områden 17
Nuklearmedicinska verksamheter och Cyklotron verksamheter 17
Städning 18
Laboratorier med omfattande arbete 18
Laboratorier där märkning med radioaktiv jod utförs 18
Övriga laboratorier 18
Utgivare: Avdelningen för Nuklearmedicin, Verksamhetsområde Sjukhusfysik, Sektionen för Bild och Funktionsfysik, Karolinska
Universitetssjukhuset Solna
Original: Centuri (dokumenthanteringsprogram)
Godkänt av: Chefen för Sektionen för Bild och Funktiosfysik Solna, Verksamhetsområde Sjukhusfysik, Cathrine Jonsson
Datum: Januari 2012
Sida 2

Allmän information
Besöksadress Anknytning Mobiltelefon
Avdelningen för Nuklearmedicin är belägen 72646
Första våningen i huvudbyggnaden (A3:01)
samt i kulvertplanet (A2:U1)
Postadress
Nuklearmedicin, A3:01
Karolinska Universitetssjukhuset
171 76 STOCKHOLM
Telefax 749 39
Öppethållande
Måndag – fredag, klockan 07.30–16.00
Sektionschef Bild och Funktionsfysik
Cathrine Jonsson 755 64
Strålskyddsexpert KI
Stig Larsson 731 72
Strålningsfysikalisk ledningsfunktion (SFL)
Disa Åstrand 70615 0701‐67 10 17
Sjukhusfysiker:
Vardagar kl 07:30‐16:00
Sjukhusfysiker i tjänst 0739‐66 16 39
Sjukhusfysiker i tjänst 0739‐66 16 30
Lars Ideström 83906
Alejandro Sànchez‐Crespo 79315
Ulrika Svanholm 76523
Johan Staaf 72081
Strålsäkerhetssamordnare:
Lena Engelin 738 36 0739‐62 77 15
E‐post
cathrine.jonsson@karolinska.se
stig.larsson@karolinska.se
disa.astrand@karolinska.se
lars.idestrom@karolinska.se
alejandro.sanchez‐crespo@karolinska.se
ulrika.svanholm@karolinska.se
johan.staaf@karolinska.se
lena.engelin@karolinska.se
Sida 3

Lokala licenskrav
Nu gällande strålsäkerhetslagstiftning är anpassad efter EU:s krav vilket innebär att likartade regler
gäller inom större delen av Europa.
Lokal licens
Arbete med radioaktiva ämnen inom Karolinska Universitetssjukhuset får endast bedrivas vid de
laboratorier som erhållit lokal licens från Avdelningen för Nuklearmedicin, VO Sjukhusfysik.
Strålsäkerhetsrond
Personal från Avdelningen för Nuklearmedicin genomför årligen en strålsäkerhetsrond av laboratorier
som har en aktiv lokal licens (se under rubrik nivåindelning laboratorier).
Vid strålsäkerhetsronden säkerställs att förutsättningarna för innehav av licensen är uppfyllda. Ronden
är ett krav för att licensen skall förnyas, vilket sker årligen.
Verksamhetsansvarig
För varje laboratorium med en lokal licens finns en verksamhetsansvarig utsedd som
ansvarar för att tillståndskraven uppfylls med avseende på:
Inga radionuklider utöver de i licensen beviljade används
Aldrig mer än maximalt tillåten aktivitetsmängd hanteras eller förvaras
Register förs över inköpta radionuklider
Arbetet med radioaktiva ämnen bedrivs i godkända lokaler
All personal har adekvat strålsäkerhetsutbildning
All personal har tillgång till lämplig strålskyddsutrustning
Persondos och kontamineringsmätningar utförs enligt anvisningar
Avfall omhändertas enligt lokala instruktioner
Alla strålningsrelaterade tillbud och missöden rapporteras (se sid 16)
Utse kontaktperson/strålsäkerhetsarbetsombud för laboratoriet
Strålsäkerhetsombud (kontaktperson)
Varje laboratorium skall utse ett strålsäkerhetsombud. Strålsäkerhetsombudets uppgifter är följande:
Ge lokala instruktioner för arbete med radionuklider såsom inköps förvarings‐ och avfallsrutiner,
var och hur arbetet ska bedrivas
Försäkra sig om att inte bara laboratoriets personal har lämpliga kunskaper i strålsäkerhet utan
också studenter och besökande forskare
Ge lokala städinstruktioner till städledare och städpersonal
Övervaka inköp av radionuklider samt journalföra dessa för att säkerställa att maximalt innehav
ej överskrids
Beställa och hantera persondosimetrar och persondosrapporter på de laboratorier där
dosimetrar används
Uppdatera strålsäkerhetspärmen och/eller vara insatt i var relevant
strålsäkerhetsdokumentation finns i dokumenthanteringssystemet Centuri (se sidan 6)
Se till att all personal som arbetar med öppna strålkällor
tar del av strålsäkerhetsdokumentation samt vet var denna finns tillgänglig
läser de lokala strålsäkerhetsföreskrifterna med kvittens i strålsäkerhetspärmen
Sida 4

Nivåindelning
Alla laboratorier på Karolinska Universitetssjukhuset Solna som arbetar med öppna strålkällor
nivåindelas. Denna indelning utförs av Avdelningen för Nuklearmedicin.
Nivå 1 – Omfattande arbete
Nivå 2 – Laboratoriearbete
Nivå 3 – Lågaktivt laboratoriearbete
Nivå 4 – Vilande licens
Mer information finns i dokumentet ”Nivåindelning av laboratorier” som finns i dokumenhanteringsprogrammet Centuri.
Kategoriindelning
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ställer krav på att både personal som arbetar med öppna strålkällor
och de lokaler där detta arbete utförs ska kategoriindelas.
Kategoriindelning av personal
Personalen indelas i kategorier efter arbetets art. Personal kan tillhöra kategori A eller B. Avdelningen
för Nuklearmedicin bestämmer vilken kategori arbetstagarna på de olika laboratorierna ska indelas i. De
flesta personer som arbetar med radioaktiva ämnen på Karolinska Sjukhuset tillhör kategori B.
Arbetstagare klassificeras som kategori A
Om det anses finnas en risk att personalen kan få en effektiv stråldos som överskrider
6mSv/år (båldos). För kategori A personal gäller följande regler:
o Bära persondosmätare med mätperiod 4 veckor
o Genomgå periodisk läkarundersökning vart tredje år
o Lämna in hälsodeklaration till arbetsgivare mellanliggande år
Arbetstagare klassificeras som kategori B
Om man beräknar att den effektiva dosen överstiger 1 mSv/år och understiger 6mSv/år.
För arbetstagare tillhörande kategori B gäller att dosuppskattningar och kontrollrutiner skall visa
att placeringen i kategori B är korrekt. Denna bedömning görs av sjukhusfysiker på avdelning för
Nuklearmedcin
Mer information finns i dokumenten ”Riktlinjer för kategoriindelning av personal som arbetar med öppna strålkällor eller HASS”, ”Riktlinjer för
persondosimetri vid arbete med öppna strålkällor och HASS” samt ”Hälsoundersökning för arbetstagare i kategori A i arbete med öppna
strålkällor” som finns i dokumenhanteringsprogrammet Centuri.
Kategoriindelning av lokaler
Alla lokaler där öppna strålkällor används eller förvaras klassificeras efter arbetets art. Lokaler är
klassificerade antingen som kontrollerade eller skyddade. Flertalet lokaler inom Karolinska Sjukhuset
är skyddade områden. Klassificeringen av lokalerna utförs av Avdelningen för Nuklearmedicin.
För kontrollerat område gäller:
Betydande risk för kontaminering föreligger och/eller arbetstagare tillhör kategori A
Det är nödvändigt att förhindra, eller noggrant övervaka, tillträde till området för obehörig
personal eller gäster
Avgränsning och lagstadgad skyltning
Skrivna regler för området ska finnas och vara kända
För skyddat område gäller:
Arbetstagaren tillhör kategori A eller B
Lagstadgad skyltning
Personalen ska ha god kännedom om skrivna eller muntliga regler för området
Mer information finns i dokumenten ”Riktlinjer för kategoriindelning av lokaler vid arbete med öppna strålkällor eller HASSkällor”
som finns i dokumenhanteringsprogrammet Centuri.
Sida 5

Allmän strålsäkerhetsdokumentation
På Karolinska Universitetssjukhuset används dokumentstyrningsprogrammet Centuri för strålsäkerhetsrelaterad
dokumentation. Alla laboratorier som har tillgång till KS hemsida Inuti kan också använda
sig av Centuri. För att få användarinstruktioner kontakta Avdelningen för Nuklearmedicin. De
laboratorier som inte har tillgång till webbaserad strålsäkerhetsinformation får använda sig av
papperskopior av aktuella dokument i sin strålsäkerhetspärm. Det är viktigt att årlig revision av
dokumenten sker om papperskopior används.
Sida 6

Utbildningsrutiner i strålsäkerhet
All personal som arbetar med radionuklider i form av öppna strålkällor ska enligt
Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, ha genomgått en grundläggande strålsäkerhetsutbildning på sin
arbetsplats (SSM FS 2008:35, §10). På Karolinska Universitetssjukhuset Solna ska all personal, innan
arbete med radionuklider påbörjas, läsa igenom de lokala strålsäkerhetsföreskrifterna och närvara vid
en grundläggande strålsäkerhetsföreläsning som hålls av Avdelningen för Nuklearmedicin. Bägge dessa
moment ska finnas dokumenterade och signerade av arbetstagaren.
Det lokala strålsäkerhetsombudet har i uppgift att:
Tillse att berörd personal läst de lokala föreskrifterna samt att detta signerats
Tillse att all ny personal, på det egna laboratoriet erhåller en strålsäkerhetsgenomgång
innefattande hur man arbetar strålsäkert samt hur strålskyddsutrustning fungerar
Verksamhetsansvarig ansvarar för att all personal närvarar vid föreläsning i grundläggande strålsäkerhet
före arbetet med öppna strålkällor påbörjas.
Personal på Avdelningen för Nuklearmedicin erbjuder föreläsningar i grundläggande strålsäkerhet och
tillser att signering av detta moment utförs.
Andra krav på utbildning kan förekomma och finns beskrivet utförligare i dokumentet
”Utbildningsrutiner för personal i strålsäkerhet ‐ arbete med öppna strålkällor” i dokumenthanteringssystemet
Centuri.
Sida 7

Riktlinjer för arbete med radionuklider
Vid arbete med radioaktiva ämnen skall risken för person‐ och laboratoriekontaminering minimeras,
extern och intern bestrålning skall undvikas.
Skydd mot extern bestrålning
Hur stor stråldosen blir beror på flera faktorer, bland annat:
Uppehållstid i strålfältet
Avstånd till strålkällan
Strålskärmning
Tid:
Avstånd:
Den externa bestrålningen är direkt proportionell mot den tid man vistas i
strålfältet. En fördubbling av tiden innebär alltså en fördubblad stråldos.
Arbeta snabbt, säkert och metodiskt
Öva nya och svåra moment med inaktivt material
Inversakvadrat‐lagen är en fysikalisk lag som anger att strålningsintensitet är omvänt
proportionell mot kvadraten på avståndet.
Om avståndet till strålkällan fördubblas reduceras stråldosen till en fjärdedel och om
avståndet tredubblas reduceras stråldosen till en niondedel osv.
Arbeta på största möjliga avstånd från strålkällan
Använd tång, pincett eller andra avståndsverktyg vid hantering av radioaktiva
ämnen. Undvik att ta direkt med fingrarna på oskyddade behållare innehållande
radioaktivt material.
Skärmning: Strålningens intensitet kan minskas genom ändamålsenlig skärmning.
Lämpligt material beror på strålslag och tjockleken avgörs av energin.
beta‐strålning 1 MeV 10 mm plexiglas (t ex 32 P)
gamma‐strålning

åde förvaring och förtäring av mat och dryck, rökning och snusning är förbjudet inom de
laboratorier där radioaktiva ämnen förvaras eller används
använd absorberande papper med plastad undersida som underlag på arbetsbänkar
flyktiga ämnen hanteras i dragskåp
använd skyddskläder och skyddshandskar samt vid stänkrisk även ögon‐ och hårskydd. Byt
handskar ofta.
efter avslutat arbete skall arbetsytor, utrustning, skyddskläder samt händer kontrolleras med
lämpligt strålskyddsinstrument
Skydd mot hudkontaminering
Spill av koncentrerade radioaktiva lösningar på huden kan ge upphov till lokalt höga stråldoser. Detta
gäller särskilt alfa‐ och beta‐strålare som avger sin energi lokalt.
Använd alltid handskar, vid hög radioaktiv koncentration använd dubbla handskar
Utför kontamineringskontroll
För hantering av hudkontaminering se avsnitt ”Åtgärder vid missöden”, sidan 16.
Kontamineringskontroll
Med strålskyddsinstrument (gäller inte 3 H)
Strålningsnivåer ska kontrolleras rutinmässigt både inom och runt alla kontrollerade och skyddade
områden för att kunna säkerställa goda arbetsförhållanden. Använd ett fungerande och för uppgiften
lämpligt strålskyddsinstrument. Efter avslutat arbete ska arbetsytor och arbetskläder kontrolleras.
Börja alltid med att kontrollera bakgrundsvärdet på en plats där ingen kontamination kan
föreligga
Rapportera till Avdelningen för Nuklearmedicin om en konstaterad kontaminering överstiger:
tre gånger bakgrundsvärdet vid personkontaminering efter dekontaminering
tio gånger bakgrunden vid kontaminering av lokaler och utrustning efter dekontaminering
Nivå1 laboratorier ‐ Genomför och dokumentera kontaminationskontroller efter varje arbetspass
Nivå 2 laboratorier ‐ Genomför och dokumentera kontaminationskontroller minst var tredje månad
Nivå 3 laboratorier ‐ Genomför och dokumentera kontaminationskontroll vid behov
Register för övervakning och kontroll av instrument måste bevaras i minst 2 år.
För dekontamineringsåtgärder se avsnitt ”Åtgärder vid missöden”, sidan 16.
Med strykprov
Kontroll av 3 H utförs alltid genom strykprov. Rapportera till Avdelningen för Nuklearmedicin om
kontaminering överstiger 10 gånger bakgrundsnivån.
Register för kontaminationskontroll måste bevaras i minst 2 år.
För dekontaminerings åtgärder se avsnitt ”Åtgärder vid missöden”, sidan 16.
Instruktioner för strykprov finns beskrivet utförligare i dokumentet
”Strykprov instruktion” i dokumenthanteringssystemet Centuri.
Sida 9

Persondosövervakning
All personal som tillhör kategori A skall bära en personlig dosimeter i fyraveckorsintervaller. Om
personal i kategori B utför inmärkningar med radioaktiv jod ska dosimeter användas under arbetet.
Mer information finns tillgängligt i dokumentet ”Riktlinjer för persondosimetri vid arbete med öppna strålkällor och HASS” i
dokumenthanteringssystemet Centuri.
Ventilationskontroll
Laboratorier som gör inmärkningar med radioaktivt jod behöver se till att kontroller av ventilationen i
arbetsstationen (dragskåp etc) utförs:
Före arbetet påbörjas bör arbetsstationen testas så att den fungerar ordentligt.
På laboratorier med minskat lufttryck i lokalerna måste mätaren till arbetstationen testas minst
var sjätte månad och resultatet ska dokumenteras.
Praktiskt strålsäkerhet
1. Använd skyddsrock och skyddshandskar. Vid risk för stänk även hår‐ och ögonskydd. Byt ofta. Tvätta
alltid händerna efter avslutat arbete.
2. Hantera alltid skyddshandskar som radioaktivt avfall.
3. Täck arbetsytor med absorberande papper med plastad undersida. Byt regelbundet.
4. Märk flaskor, kärl etc. med radionuklid, aktivitet och tidpunkt för angiven aktivitet.
5. Det är förbjudet att äta, dricka, röka, snusa eller att förvara mat inom laboratoriet.
6. Arbeta snabbt och metodiskt. Undvik spill. Träna nya och svåra arbetsmoment utan radioaktivitet.
7. Arbeta på största möjliga avstånd från strålkällan. Undvik att ta direkt i flaskor, sprutor etc., som
innehåller aktivitet. Använd fjärrverktyg såsom tänger eller pincetter.
8. Arbeta om möjligt bakom strålskärm av plexiglas vid arbete med beta‐strålare och av bly eller
blyglas vid arbete med gamma‐strålare.
9. Använd sprutskydd när lösningar innehållande gamma‐strålare ska injiceras
10. Förvara radioaktivt material bakom strålskärm.
11. Arbeta i dragskåp eller på dragbänk vid risk för luftburen aktivitet (gas, ånga, stänk, torra radioaktiva
ämnen).
12. Kontrollera arbetsytor, verktyg, skyddskläder och händer med strålskyddsinstrument efter avslutat
arbete med radionuklider.
13. Pipettering får aldrig ske med munnen.
14. Vid forcerad filtrering skall sug, ej övertryck, anbringas.
Gravid eller ammande personal
Om graviditet har fastställts ska detta anmälas till Avdelningen för Nuklearmedicin för att säkerställa att
dosen till fostret inte överstiger 1 mSv.
Ammande personal bör också kontakta Avdelningen för Nuklearmedicin för rådgivning.
Sida 10

Beställning och leverans
Radionuklider avsedda för patientbruk (in vivo)
1. Beställning görs via Karolinska apoteket, Radiofarmaceutiska laboratoriet,
telefon (517) 753 54
2. Alla beredningar för patientundersökningar avhämtas efter kontrollmätning i låsbara fack,
Avdelningen för Nuklearmedicin, A2:U1
3. Preparaten registreras och kontrollmäts av Avdelningen för Nuklearmedicin
Övriga radionuklider
1. För att det totala innehavet inte skall överskridas skall alla inköp övervakas och expedieras av
strålsäkerhetsombud/kontaktperson
2. Beställning görs direkt från leverantören av strålsäkerhetsombud
3. Beställda preparat levereras direkt till respektive laboratorium
4. Inköpta radionuklider journalförs av strålsäkerhetsombudet med angivande av radionuklid,
referensdatum och aktivitet. Dokumentationen kan t.ex. innebära att spara signerade följesedlar
Sida 11

Förvaring
1. Radioaktiva ämnen skall förvaras inlåsta och på ett ur brandskyddssynpunkt betryggande sätt.
2. Radioaktivt material skall vara märkt med uppgift om radionuklid, aktivitetsmängd samt tidpunkt för
angiven aktivitet.
3. Förvaringsplatser skall vara märkta med varningsskyltar. Detta gäller även för radioaktivt avfall.
Skyltar kan erhållas från Avdelningen för Nuklearmedicin.
4. Där personer tillfälligtvis uppehåller sig skall radioaktiva ämnen vara så avskärmade att dosraten
understiger 20 Sv/h.
5. Där personer vistas stadigvarande skall radioaktiva ämnen vara så avskärmade att dosraten
understiger 2 Sv/h.
Sida 12

Interna transporter
1. Radioaktivt material skall vara märkt med uppgift om radionuklid, aktivitetsmängd samt tidpunkt för
angiven aktivitet.
2. Radioaktiva ämnen får under inga omständigheter lämnas oövervakade under transport.
3. När stamlösningar transporteras från/till Avdelningen för Nuklearmedicin i kulvertplanet gäller att
alla förpackningar ska vara väl förseglade och strålskärmade för att undvika kontaminering eller
onödig bestrålning.
4. Vid missöde under transport bevakas platsen för att förhindra spridning av radioaktivt material.
Kontakta omedelbart sjukhusfysiker på Avdelningen för Nuklearmedicin.
Sida 13

Avfallshantering
Flytande avfall
Använd endast ett avlopp inom varje laboratorium för att spola ut aktivitet. Vasken ska vara märkt med
skylten ”Utsläppsplats för flytande radioaktivt avfall” samt en instruktion som talar om vilka
radionuklider som får släppas ut och i vilka aktivitetsmängder. Efter utsläpp skall rikligt med vatten
spolas i avloppet. Ett laboratorium som vill hälla ut aktivitet i avloppet ska först kontakta Avdelningen
för Nuklearmedicin för att få information samt tillämpliga skyltar.
Scintillationslösningar ska i de flesta fall hanteras som kemiskt avfall. Kontakta Avdelningen för
Nuklearmedicin om det finns osäkerhet huruvida scintlösningen ska skickas som radioaktivt eller
kemiskt avfall
Rester av radioaktiva stamlösningar kan lämnas till Avdelningen för Nuklearmedicin (lokaler i
kulvertplan A2:U1). Förpackningarna ska vara väl förseglade och märkta med
laboratorienummer, radionuklid, aktivitet och datum för aktivitetsuppskattning. För att få
tillgång till luckan för inlämning av stamlösningar kontakta Avdelningen för Nuklearmedicin
Slutna strålkällor
Standardpreparat, referenskällor eller andra slutna strålkällor som skall avyttras skall lämnas till
Avdelningen för Nuklearmedicin. Observera att vissa instrument t.ex. automatiska vätskescintillationsräknare
(β‐räknare, γ‐räknare) kan innehålla en radioaktiv strålkälla för ”extern standardisering”. Då ett
sådant instrument skall kasseras måste först den radioaktiva strålkällan avlägsnas och lämnas till
Avdelningen för Nuklearmedicin. Kontakta Avdelningen för Nuklearmedicin innan den slutna strålkällan
placeras i avfallsförrådet (P5:U1 015).
Biologiskt avfall
Radioaktiva djurkroppar/organ/vävnader skall packas i svart plastbox. Etikett för radioaktivt avfall med
korrekta uppgifter om radionuklid, datum, approximativ aktivitetsmängd samt namn och
telefonnummer till inlämnaren klistras på boxen tillsammans med etikett ” biologiskt avfall”. Plastbox
och etikett ”Biologiskt avfall” beställs från MediCarrier.
Avfallet skall förvaras fryst så kontakta sjukhusfysiker innan det placeras i avfallsförrådet. Detta är viktigt
för att förhindra att fryskedjan bryts.
Plast‐ och blyburkar
Tomma plast– och blyburkar får aldrig kasseras utan att etiketter och tejp som felaktigt anger att
innehållet är radioaktivt avlägsnas. Blyburkar kan lämnas till Avdelningen för Nuklearmedicin, A2:U1 och
plastburkar kan kasseras på vanligt vis efter att de radioaktiva markeringarna avlägsnats. Kontakta
personal på Avdelningen för Nuklearmedicin om ni vill lämna blyburkar.
Övrigt radioaktivt avfall
Övrigt flytande och fast radioaktivt avfall skall placeras i grön plastlåda (50 liter) för specialavfall.
Behållaren märks med en etikett med laboratoriets identitetsnummer samt etiketten ”Radioaktivt
avfall” ifylld med uppgifter om:
Avsändare (laboratorium)
Signatur (inlämnarens)
Telefonnummer
Datum
Innehåll
Nuklid
Uppskattad aktivitetsmängd
Sida 14

Varje kolli får högst innehålla 100 MBq 3H eller 1 MBq 14C. För övriga radionuklider finns ingen sådan
begränsning.
Lådorna transporteras till sjukhusets speciella avfallsförråd i kulvertplanet under den sydöstra delen av
Radiumhemmet (P5:U1 rum 015). Ställ lådorna i de vagnar som står omedelbart innanför dörren och
registrera dem i datorn som står i rummet (instruktioner finns på väggen).
För att komma in i avfallsrummet krävs att KS‐badgen är aktiverad. Detta sker genom kontakt med
personal på Avdelningen för Nuklearmedicin.
Etiketter fås från Avdelningen för Nuklearmedicin.
Grön plastlåda beställs från MediCarrier.
Uppskattning av aktivitet i avfall
För att uppskatta mängd aktivitet i en avfallsförpackning bör man använda sig av den totala aktiviteten i
den ursprungliga stamlösningen och göra en uppskattning av nedan angivna aktivitetsmängder för att
subtrahera dessa från den totala aktivitetsmängden .
Subtrahera:
den mängd som ev försvinner som flytande avfall
den mängd som ev försvinner som scintillationslösning
den mängd som ev finns kvar i stamlösningen
den mängd som ev försvinner som biologiskt avfall
Har flera stamlösningar använts till samma avfallsförpackning adderas dessa.
Mer information finns tillgängligt i dokumentet ”Miljöledningsmall, avfall, hemsida” i dokumenthanteringssystemet Centuri.
Sida 15

Åtgärder vid missöde
Vid personkontaminering
1. Ta av kontaminerade handskar, rock, skor, etc så snabbt som möjligt.
2. Kontrollera med strålskyddsinstrument om huden är kontaminerad.
3. Kontaminerad hud tvättas med mild tvål och ljummet vatten. Skrubba inte. Använd aldrig
lösningsmedel eller tvättsprit, som nedsätter hudens egen skyddande funktion. Tvätta tills
ytterligare tvättning visar sig resultatlös vid kontroll med strålskyddsinstrument.
4. Kontakta Avdelningen för Nuklearmedicin om kontamineringen fortfarande överstiger 3 gånger
bakgrundsvärdet på strålskyddsinstrumentet. Då vidtas följande åtgärder:
Kartläggning av händelsen och beräkning av erhållen stråldos
Vid behov skall företagshälsovården kontaktas och läkarundersökning utföras
Om strålsäkerhetsmyndighetens årsdosgräns överskrids får vederbörande inte fortsätta arbeta
med radioaktiva ämnen innevarande år
Lokal avvikelserapportering genomförs
Rutiner och metoder ses över för att minimera risken för att missödet upprepas
Spill utan personkontaminering
Mät av området med lämpligt strålskyddsinstrument
Sug upp spill med absorberande material (vätska), sug upp spill med blötlagt absorberande
material (pulver). Gnugga aldrig och arbeta från ytterkanten av kontamineringen och inåt, det är
lätt att kontaminerar ett större område annars
När så mycket som möjligt sugits upp tvättas ytan av med ljummet vatten och tvål och
kontrollmäts efter varje tvätt. Detta repeteras till graden av kontaminering inte längre minskar
Placera städmaterial i en speciellt avsedd och märkt avfallspåse
Om kontaminering kvarstår:
Täck den kontaminerade ytan med plastat papper
Mät med strålskyddsinstrument och notera resultatet på skyddspapperet och i
strålsäkerhetspärmen
Markera området med varningstejp och skriv namn på radionuklid, mätvärde efter sanering
samt namn och telefonnummer till den som har information om händelsen
Rapportera om kontamineringen till berörd personal
All personal som deltagit i olyckshändelsen och dekontamineringen skall kontrolleras med
strålskyddsinstrument
Om kontamineringen efter detta fortfarande överstiger tre gånger bakgrunden ska lokalen
klassas som kontrollerad tills bakgrundsnivåer uppmätts
Rapportera till Avdelningen för Nuklearmedicin om kontamineringen överstiger 10 gånger
bakgrunden efter att ovanstående åtgärder genomförts
Strålningsrelaterad avvikelse
Varje gång en strålningsrelaterad avvikelse inträffar ska denna rapporteras inte bara till arbetsgivare
utan också till Avdelningen för Nuklearmedicin (se kontaktuppgifter sid 3).
Sida 16

Lokal strålsäkerhetsdokumentation
Varje laboratorium har en egen strålsäkerhetspärm där de dokument/mätprotokoll som inte finns
tillgängliga i Centuri förvaras. Bara strålsäkerhetsombudet får revidera och ändra i pärmen. På varje
enskilt laboratorium skall följande uppgifter dokumenteras, signeras och hållas lätt tillgängliga för
berörd personal:
Mottagna och förvarade radioaktiva ämnen med aktiviteten angiven. (Dokumentationen kan
innebära att spara signerade följesedlar.)
Innehav av kalibreringsstrålkällor
Resultat av ventilationskontroller
Resultat av kontaminationskontroller
Resultat av persondosmätningar
Strålningsrelaterade missöden och olyckshändelser
Förändringar beträffande radionuklider, aktivitetsmängder, lokaler och rutiner samt andra omständligheter,
som kan påverka strålsäkerhetsförhållandena skall snarast anmälas till Avdelningen för Nuklearmedicin.
Kategoriindelade områden
Skriftliga rutiner i form av lokala regler måste tas fram för varje kontrollerat område och beroende på
arbetets art, även för skyddade områden.
Kontrollerade områden
På de laboratorier som är klassificerade som kontrollerade områden skall arbetet dokumenteras i en
journal som förvaras i laboratoriet. I journalen skall följande noteras:
radionuklid och aktivitet
datum för arbetet
vem som utfört arbetet
oplanerade händelser av betydelse ur strålsäkerhetssynpunkt
resultat vid kontaminationsmätningar och uppgifter om eventuell dekontaminering
Nuklearmedicinska verksamheter och cyklotron verksamheter
Strålsäkerhetsmyndigheten ställer högre krav på strålsäkerhetsdokumentationen på dessa enheter.
Avdelningen för Nuklearmedicin informerar berörda enheter om vad som krävs.
Sida 17

Städning av lokaler
Laboratorier med omfattande arbete
(Radiofarmaceutiska, radiokemiska laboratorier eller Nuklearmedicinska verksamheter)
Städpersonal skall använda skyddshandskar rumsbunden rock, rumsbundna skor samt
rumsbunden städutrustning enligt särskild instruktion
Vid eventuell kontaminering skall området markeras och städpersonal informeras om var, när
och hur städning kan ske
Laboratorier där märkning med radioaktiv jod utförs
Städpersonal skall använda skyddshandskar
Städning av dragskåp där inmärkning skett utförs av laboratoriepersonal
Vid eventuell kontaminering skall området markeras och städpersonal informeras om när och
hur städning kan ske.
Övriga laboratorier
Städpersonal skall använda skyddshandskar
Städpersonalen ska känna igen varningsmarkeringar runt kontaminerat område. De ska också
informeras om vilka avfallstunnor som ej får tömmas av dem då de kan innehålla radioaktivt
material
Arbetsbänkar städas av den som laborerat
Vid eventuell kontaminering skall området markeras och städpersonal informeras om var, när
och hur städning kan ske
Sida 18