SkoSMörJA eller ArkivdokuMent? - Kungliga biblioteket

politik, men Jesper Roine och Daniel Waldenström har också visat att
denna tendens inleddes redan i början av 1930-talet. Beredskapstiden
bidrog naturligtvis till en del av förändringen. Den kraftiga minskningen
av antalet kvinnor som var avlönade för hushållsarbete (hembiträden
m.fl.) mellan 1940 och 1950, och den motsvarande ökningen
av antalet kvinnor i handel, vård och industri hänger förmodligen
ihop. 12 Därför är det vanskligt att dra för stora växlar på hur kvinnors
arbete framställdes under beredskapsåren och vilken betydelse det
hade för situationen under 1950-talet. 13 Men den internationellt unika
ekonomiska jämlikheten i det svenska efterkrigssamhället under 1940-
1980 påverkades likväl mycket av vad som hände under 1950-talet. 14
Framför allt påverkades den genom att en stor del av välståndsökningen
bland huvuddelen av befolkningen byggde på att allt fler ägde sina
egna hem och att värdet på privata bostäder ökade. Denna utveckling
på bostadsmarknaden påskyndades under 1950-talet av kooperativ finansiering
och kooperativt-privat byggande och sedan under 1960-
och 1970-talen av omfattande statsbidrag till huslån. 15 Resultatet blev
att fler människor hade mer pengar än tidigare, mer pengar som användes
till bättre bostäder och ökad privat konsumtion. Med en stark
industri, mycket tack vare export till ett krigsdrabbat Europa och en
allt mer expanderande amerikansk marknad, blev Sverige snabbt ett
rikt land. Under 1950-talet lades därmed grunden till den internationellt
erkända svenska välfärdsmodellen. Vad som senare, under 1960-
och 1970-talen, handlade om en omfördelning av välstånd, baserat på
höga skatter (för både privatpersoner och företag), var under 1950-
talet snarare en konsekvens av ”utvecklingstriaden”, det vill säga att
resurserna omfördelas genom att man styrde konsumtionen i rätt riktning.
1950-talets ständiga fokus på ”sund” konsumtion, praktiska lösningar
och effektiv användning av resurser och människors tid visar på
en alternativ utveckling i linje med det som Thorstein Veblen vid den
tidpunkten kallade ”conspicuous consumption”, iögonfallande konsumtion.
Med det begreppet avsåg Veblen att man använde konsumtion
för att imponera på andra och visa att familjen hade ”god smak”,
en bra bakgrund och en förmåga att betala för konsumtion utöver vad
de flesta andra människor hade råd med. En viktig del av Veblens resonemang
var också tanken att kvinnorna snarare än männen utgjorde
252 | ”Skosmörja eller arkivdokument?”