SkoSMörJA eller ArkivdokuMent? - Kungliga biblioteket

Noter
1. Experimentfilmsprojektet är avslutat och finns avrapporterat framför allt i Lars
Gustaf Andersson, John Sundholm, Astrid Söderbergh Widding, A History of
Swedish Experimental Film Culture: From Early Animation to Video Art (Stockholm:
National Library of Sweden, 2010 ). Undersökningen av Filmverkstan –
som inte bara täcker experimentfilmen utan innefattar en mängd olika genrer
och uttrycksformer – befinner sig i sin slutfas och har hittills avrapporterats i
form av tidskriftsartiklar och konferenspresentationer, men skall också avsätta
en monografi.
2. David Bordwell, Making Meaning: Inference and Rhetoric in the Interpretation of
Cinema (Cambridge, Mass.: Harvard University Press, 1989), 21 ff.
3. För ett resonemang om videoformatets arkivproblem, se Dagmar Brunow, ”Before
YouTube and Indymedia. Cultural Memory and the Archive of Video Collectives
in Germany in the 1970s and 1980s” Studies in European Cinema nr 3, 2011.
4. Paolo Cherchi Usai, The Death of Cinema: History, Cultural Memory and the
Digital Dark Age (London: British Film Institute, 2001); Jan Holmberg, Slutet på
filmen: o. s. v. (Göteborg: Daidalos, 2011).
5. Caroline Frick, Saving Cinema: The Politics of Preservation (Oxford: Oxford University
Press, 2011).
6. Ibid.
7. Giovanna Fossati, From Grain to Pixel: The Archival Life of Film in Transition
(Amsterdam: Amsterdam University Press, 2009).
8. Clyde Jeavons, ”The Moving Image: Subject or Object” Journal of Film Preservation
nr 73, 2007.
9. Jämför, Knut Ove Eliassen, ”The Archives of Michel Foucault”, Eivind Røssaak
(red.), The Archive in Motion: New Conceptions of the Archive in Contemporary
Thought and New Media Practice (Oslo: Nasjonalbiblioteket, 2010). Ytterligare
något skulle kunna sägas om risken med att ta dokumentet för givet, som en
artefakt som har ett förklaringsvärde i sig och inte behöver någon kommentar
eller problematisering. En viss form av populär museipedagogik arbetar konstfullt
och estetiserande med objekt som ”får tala för sig själva”, men en sådan
hållning skulle för mediearkiveringens vidkommande vara förödande. Objekten
eller dokumenten är inte fetischer utan materiella (och ibland immateriella)
spår av komplexa kulturella processer som ständigt måste situeras.
10. Foucaults åtskillnad mellan Historia och historier utgör det teoretiska ramverket
för vår studie av den svenska experimentfilmen, Andersson, Sundholm & Söderbergh
Widding 2010.
11. Ibid., 41–43.
12. Birgitta Holm, Rut Hillarp: poet och erotiskt geni (Stockholm: Atlantis, 2011).
Mihail Livada (1908–1992) har inte många egna filmer på sin meritlista men har
Experimentfilmens behov och filmarkivets möjligheter | 79