Expertgruppen för LIBRIS samkatalog
Möte i Expertgruppen för LIBRIS samkatalog
Tid: torsdag 29 maj 2008, 12-16
Plats: KB, Biblioteksgatan 29, 3 tr.
Närvarande: Eva Arndt Kling, Jonas Barck, Anders Cato, Anders Fåk, Karin Grönvall
(sekreterare), Jette Guldborg Petersen, Jan Gustafsson, Bodil Gustavsson, Oskar
Hammargren, Christer Larsson, Pia Leth, Thomas Lindström, Eva Norling, Kristin Olofsson,
Agneta Olsson (ordf), Britt Sagnert, Anna Swärd Bergström, Anders Söderbäck, Gunilla
Thunarf Sundkvist
Anmält förhinder: Pia Bodå
Föregående minnesanteckningar
lades till handlingarna.
Användargenererat data
Daniel Andersson, Stockholms stadsbibliotek (adjungerad för denna punkt) berättade om hur
”Öppna bibliotek” arbetar. I princip är det en XML-tjänst som bygger på API:er. Man skickar
iväg frågor och hämtar info från en gemensam databas. T.ex. hämtas en del info från Libris i
dag. Annan data som hämtas är t.ex. omslagsbilder. Användarna kan lägga in egna ”taggar”.
Mer info om Öppna bibliotek finns på:
www.oppnabibliotek.se
Eva Norling och expertgruppens arbetsgrupp ”mervärdesgruppen” presenterade ett förslag:
• Libris samarbetar med och ansluter sig till Öppna bibliotek
• Projektmedel anslås så vi snabbt kan skriva en teknisk specifikation som beskriver
"Libris-bibliotekens" särskilda behov.
• Arbetsgruppen utökas med en Libris-tekniker.
• Fler bibliotek är med och testar att hämta och så småningom skicka metadata.
Eva menade att det krävs ca en heltid en vecka att skriva en kravspecifikation vilket det krävs
projektmedel till. En diskussion följde. Agneta menade att förslaget är intressant, men hur
prioriterar vi som grupp bland alla förslag? Hur får man tag i pengar? Skall vi gå vidare inom
KB? Vad händer efter en projekttid? Expertgruppen såg det som positivt att det finns ett
gemensamt initiativ i form av ”Öppna bibliotek” i Sverige.
Frågan om det finns efterfrågan från användarna av denna typ av tjänster kom upp. Åsikter
framkom om att det vore bra att testa modellen för att se om intresset finns. Mötet tyckte att
det är ett spännande projekt som har framtiden för sig. Åtgärd: Några bibliotek (Jönköping,
KB och BTH) ska testa direkt så att det blir lättare för andra att bilda sig en
uppfattning. Pia undersöker möjligheten att få projektmedel för att skriva en teknisk
specifikation hos Enheten för nationell samverkan på KB.
Avtalet mellan KB och LIBRIS-biblioteken: lägesrapport
Något egentligt juridiskt avtal är inte tillämpbart mellan statliga myndigheter.. Istället handlar
det om en överenskommelse. Libris-katalogiseringen bygger på ett samarbete.
Det man lägger in i Libris ägs av KB. ”Avtalet” blir en programförklaring över vad Librissamkatalog
är och hur samarbetet går till och styrs, att man måste följa rekommendationer etc.
KBs roll som systemägare kommer att fastslås. Grundstomme till text finns.
Åtgärd: Förslag kommer i höst.
Expertgruppens uppdrag
En diskussion kring gruppens roll fördes, i synnerhet i förhållande till KBs bibliografiska råd
som skapats efter KBs omorganisation. Anders Cato i egenskap av katalogchef har ett
katalogråd, numera kallat KBs bibliografiska råd, med 10 medlemmar från de katalogiserande
enheterna på KB. Syftet är att stämma av och prioritera internt. Enligt Anders C är det en
samrodnande instans internt med nationell funktion. Det finns numera en bibliografisk
funktion på Nationell Samverkan som består av Anders C, Pia, Christer och Magdalena.
Hur ser hierarkin ut? Hur är beslutsordningen? Agneta menade att vi måste kunna klargöra
förhållandet mellan grupperna och föreslog att vi låter verksjuristen jämföra de olika
gruppernas mandat. Beslutsgången är otydlig. De ekonomiska konsekvenserna av beslut får
oftast de enskilda biblioteken ta.
I övrigt när det gäller beskrivningen av gruppens uppdrag tyckte Eva N att vi skall ha med
mer om utvecklingen av funktioner och tjänster i katalogen.
Åtgärd: Alla kan lämna synpunkter till Pia. Frågan kommer upp igen till hösten.
Rapport från arbetsgruppen för katalogiseringsfrågor
1. Flerbandsverk: Frågan om en eventuell övergång till enpostmodell vid katalogisering
av flerbandsverk har bl.a. förberetts genom ett par enkäter, samt ett välbesökt möte på
KB 21 maj. På mötet visade Anders Cato de två olika metoder som kan användas vid
katalogisering av flerbandsverk; en post eller seriemetodiken, dessutom kan man i
undantagsfall använda den metod som använts mest hittills, med varje enstaka del
katalogiserad som monografi. Diskussionen var livlig eftersom flera bibliotek får
praktiska problem med att hantera utlån om enpostmodellen genomförs. Under mötet
presenterade Christer Larsson ett sätt att hantera olika metoder för samma
flerbandsverk som i princip går ut på att de bibliotek som måste göra posten i flera
delar får göra detta och att man i presentationen länkar ihop de olika posterna , så att
användaren ser att de hör ihop. Förslaget tar hänsyn till både katalogiseringsregler och
utlåningsmöjligheter.
Beslut: Beslut fattades om att genomföra förslaget. Huvudprincipen är att man gör
antingen enligt enpostmodellen eller seriemetodik,, men de bibliotek vars lokala
system inte kan hantera en enda post vid utlån kan göra flera poster. . Expertgruppen
var enig.
Åtgärd: Information om de nya riktlinjerna inklusive exemplen bör komma från
Nationell Samverkan så fort som möjligt, senast 1 september. De nya riktlinjerna
skall följas senast 1 oktober.
2. Slopandet av seriehuvudposter på svenskt material: KB har slutat att tilldela
svenska serier ISSN. Information har gått ut på MARC21 listan.
3. Rationellare hantering vid katalogisering och import av poster: Arbetsgruppen för
katalogiseringsfrågor vill undersöka vad som kan göras för att rationalisera
katalogiseringsarbetet utifrån Katalogutredningens delstudie 1. Kvantitativa uppgifter
och analys av postflödet inom LIBRIS-biblioteken. Finns det tekniska lösningar som
kan underlätta arbetet inte minst vid import av utländska poster. Man måste titta på
vad som är möjligt och prioritera.
Åtgärd: Arbetsgruppen för katalogiseringsfrågor går ut med förfrågan till
biblioteken.
Dewey: Lägesrapport
Magdalena Svanberg rapporterade om vad som hänt sen senaste mötet med expertgruppen:
1. EDUG-möte i Frankfurt i april. Magdalena deltog på EDUG:s (European Dewey
Users´Group) i Frankfurt i april. Gruppen startades 2007 och har till syfte att främja
samarbete kring Dewey bland europeiska bibliotek, och föra fram förslag på
förbättringar i systemet utifrån ett europeiskt perspektiv. Det finns tre arbetsgrupper
som arbetar med olika delar av klassifikationssystemet (370 utbildning, 340 juridik
och 930 arkeologi) samt en teknisk arbetsgrupp. EDUG:s webbplats:
http://www.nb.admin.ch/slb/slb_professionnel/projektarbeit/00729/01615/index.html?l
ang=en.
I samband med EDUG-mötet anordnades ett seminarium till minne av den tyska
bibliotekarien Magda Heiner-Freiling. Ämnet för seminariet var ämnesord och
klassifikation, och flera presenationer berörde Dewey. Magdalena talade om att mappa
SAB och DDC. Presentationerna finns på: http://www.dnb.de/standardisierung/normdateien/swd_info_symposium.htm.
En tryckt publikation planeras utkomma i juli.
2. På Biblioteksdagarna i Luleå arrangerade Biblioteksföreningen ett samtal mellan
Magdalena, Barbro Borg, Solna stb, Anders Noaksson, Btj och Mats Lindquist.
Biblioteksföreningens utvecklingsråd ska på uppdrag av Biblioteksföreningens
styrelse analysera frågan ur folkbiblioteksperspektiv. Detta ska vara klart under tidig
höst.
3. Magdalena arbetar med konverteringstabellen genom att komplettera med saknade
mappningar och ta bort felaktiga. Hon har fått fram statistik från LIBRIS över vilka
klassifikationskoder som förekommer ihop. Hon för också på koder för hur väl SABkoden
och Deweykoden stämmer överens. Hon har kodat enligt: 1 när mappningen
stämmer exakt, 2 när SAB är del av DDC, och 3 när DDC är del av SAB. ¤ stå en r för
andra förhållanden. Magdalena visade webbversionen av konverteringstabellen.. I
mitten på hösten bör materialet vara genomgånget.Magdalena gör tillsammans med
Deweys redaktör Joan Mitchell och Ingebjørg Rype vid Norges nationalbibliotek en
pilotstudie av en blandad webbutgåva av Dewey där en viss del översätts till det egna
landets språk och resten av Deweysystemet är på engelska. En blandad provutgåva på
norska/engelska av avdelning 370 har gjorts och tester kör strax igång i Norge med 20
testpersoner. Vi planerar att upprepa undersökningen i Sverige lite senare. Syftet är att
undersöka om den blandade översättningen en bra idé. Undersökningen beskrivs i en
artikel som kommer att presenteras vid ISKO:s (International Society for Knowledge
Organization) konferens i Montreal i augusti.
4. Arbetsgrupp
Arbetsgruppen består av Magdalena, Bodil Gustavsson, Maria Hedenström, Gunilla
Thunarf Sundkvist samt Anna-Karin Forsberg, KTH:s bibliotek. Maria Hedenström
kommer eventuellt att ersättas av en annan person från Stockholms stadsbibliotek.
Magdalena föreslår att gruppen utökas med ytterligare en folkbiblioteksrepresentant:
Monica Dahlgren, Sigtuna kommuns folkbibliotek. Expertgruppen samtycker.
Arbetsgruppen har sitt första möte direkt efter Expertgruppens möte.
5. Ett förslag till enkät till biblioteken om eventuell Dewey-övergång föreligger och
presenterades för expertgruppen. Utformningen diskuterades och vissa revideringar
kommer att göras av arbetsgruppen. Enkäten går ut till bibliotekscheferna i augusti.
Åtgärd: Enkäten omarbetas i arbetsgruppen och går ut på snabbremiss i
expertgruppen.
Elektroniska resurser i Libris: lägresrapport
Libris och KIBs försök att matcha in SFX-data i Libris samkatalog har tagit ett steg framåt.
33000 poster matchades nyligen in på en dag. Matchningen sker på ISBN och ISSN från KIBs
samtliga e-resurser i SFX. Allt matchas in på en ny sigel, Cdig. Libris har skapat en logik för
vad som händer när man matchar i grova drag enligt:
Bibliografiska poster:
1. Den bibliografiska posten saknas i LIBRIS --> SFX-post med Cdig-bestånd läses in
2. Det finns en ofullständig LIBRIS-post --> SFX-posten ersätter den post som finns i LIBRIS
3. Det finns en fullständig LIBRIS-post --> LIBRIS-posten behålls oförändrad
Beståndsposter:
1. Cdig-bestånd saknas --> SFX-bestånd för Cdig läses in
2. Cdig-bestånd finns, men ska tas bort (deleteflagga finns i SFX-posten) --> Cdig-bestånd tas
bort ur LIBRIS
3. Cdig-bestånd finns, men ny/uppdaterad beståndspost kommer från SFX --> LIBRISbestånd
uppdateras/skrivs över med aktuella uppgifter om avtal, thresholds etc.
Tanken är att MARC-poster av bättre kvalitet som redan finns i Libris inte skall skrivas över.
Nu gäller fortsatt arbete med uppdateringsrutiner bl.a. Sen återstår städning av tidigare
inmatchningar av mer statisk karraktär.
Åtgärd: Christer kommer att informera gruppen mer inom kort. Försöket diskuteras på
nästa expertgruppsmöte. (Någon vecka efter expertgruppens möte publicerades en kort
rapport i e LIBRIS-Nytt, nr. 67, http://www.kb.se/libris/aktuellt/LIBRIS-nytt/LIBRIS-nytt-nr-
67/)
WorldCat
Hur ställer sig Libris-biblioteken till att gå med i WorldCat? KB har testperiod till årets slut
av WorldCat. KB bör skicka ut en enkät för att kartlägga hur stort intresset är för att gå med i
WorldCat från LIBRIS-bibliotekens sida. KB måste göra en utvärdering i höst av testperioden
och då är det viktigt att ha kunskap om bibliotekens intresse.
Åtgärd: En enkät går ut till biblioteken i höst, Pia ansvarig.
Seminarier och konferenser
Måndag den 9 juni 2008 hålls ett seminarium kring auktoritetskontroll i LIBRIS, ca 130
personer har anmält sig.
Onsdagen den 17 september 2008 hålls konferensen "Vem behöver den semantiska webben? -
om bibliotekens roll i (morgon)dagens informationsförsörjning"
Inbjudningar har gått ut på BIBLIST.
Framtidsspaning
Behöver vi katalogisera i framtiden? En fingervisning om att bibliotekens arbete fortfarande
spelar en viktig roll får man när det nyligen annonserats att WorldCat och Google ska
samarbeta. Google behöver metadata från WorldCat till sina digitaliserade böcker för att man
ska kunna hitta dem och WorldCat får tillgång till Googles digitaliserade böckerna.
Bibliotekens metadata är värda sin vikt i guld med andra ord!
Möten i höst och våren 2009
Expertgruppens möten kommer att hållas 14 oktober, 9 december 2008 samt 11 februari och
27 maj 2009. I februari måste en självvärdering genomföras enligt KBs inflytandestruktur.
Övrig fråga
Uppdatering av LIBRIS-katalogen. Är det värdefullt att uppdatera ofta? Guppen ansåg att för
användarna är det bra att uppdatera så ofta som det är möjligt. Det finns betydande tekniska
komplikationer med direktuppdatering, men möjligheten till tätare uppdateringar undersöks.