Librismeddelanden-80

Nummer 80 

ISSN 1651-6184 

2002-12-18 

LIBRIS-meddelanden 

Kungl. biblioteket, LIBRIS-avdelningen 

Missa inte: 

• Upphandling av portalprogram och 

länkserver 

Läs mer om när, hur och varför 

LIBRIS upphandlar ett portalprogram 

och en länkserver. 

• Utbildning i LIBRIS nya katalogsystem 

Läs om hur man gjorde vid Göteborgs 

universitetsbibliotek 

• LIBRIS webbsök—nu ännu bättre! 

I artikeln får du många bra tips för 

användning av webbsök 

I det här numret: 

Med fokus på samkatalogen 1 

Upphandling av portalprogram 

och länkserver 

Om hanteringen av e- 

tidskrifter i LIBRIS 

Utbildning i LIBRIS nya katalogsystem 

LIBRIS webbsök—nu ännu 

bättre 

Utländska poster och 

dubbletthantering i LIBRIS 

5 

6 

8 

11 

14 

Summary in English 16 

Med fokus på samkatalogen 

LIBRIS databas och de lokala bibliotekskatalogerna 

Den 12 september år 2000 är ett dramatiskt 

datum i LIBRIS historia. Den dagen fattar 

LIBRIS ledningsgrupp beslutet att föreslå riksbibliotekarie 

Tomas Lidman att bryta kontraktet 

med det tyska företaget Dynix GmbH som 

misslyckats med att leverera ett nationellt katalogsystem 

för Sverige. Dagen innebär också 

startpunkten för en ny utveckling mot internationalisering 

både vad gäller praktiska tekniklösningar 

och anpassningar till standarder från 

LIBRIS sida. 

Sexton månader efter september 2000 – januari 

2002 – driftsätter LIBRIS det nya nationella 

katalogsystemet. Redan under våren 2001 hade 

det egenutvecklade fjärrlånesystemet med både 

en windowsklient och ett webbgränssnitt tagits 

i drift. Både katalog- och fjärrlånesystemens 

driftsättning föregås av omfattande utbildningsinsatser 

för landets bibliotekarier. Under 

våren 2001 tas också den nya biblioteksdatabasen 

i drift och under hösten samma år står 

bibliotek.se på tur. Båda dessa system är också 

egenutvecklade och något av förstudier till det 

kommande nya LIBRIS webbsök. I och med 

detta var omställningen från stordatormiljö till 

en modern Unix/NT-baserad driftmiljö avklarad. 

Inom en tidsrymd av knappt ett och ett 

halvt år avvecklades de gamla katalog- och 

fjärrlånesystemen och ersattes av moderna system 

i egen drift. Lagringsformatet för LIBRIS 

webbsök ändrades till MARC21 och helt nya 

egenutvecklade system togs i drift. Efter ytterligare 

sex månader – hösten 2002 - är version 

1.0 av nya LIBRIS webbsök färdig. LIBRISavdelningen 

har då etablerat en säker och 

modern driftmiljö för de nya systemen och 

bedriver utvecklingsarbete med de senaste 

verktygen inom Java- och Visual Basicområdet. 

Tvåårsperioden från hösten år 2000 fram till 

hösten 2002 har varit en mycket produktiv 

period för LIBRIS-avdelningen, koncentrerad 

på bytet av de gamla katalog- och fjärrlånesystemen 

och arbetet med det nya 

MARC21-formatet. Det har varit ansträngande 

för hela Bibliotekssverige, samtidigt som 

Bibliotekssverige visat tålamod och sammanhållning 

i uppslutningen kring LIBRIS databas. 

Nu när den nya databasen är på plats och 

katalogiserings- och söksystemen i drift, kan 

man fundera på de nya möjligheter de svenska 

biblioteken skapat för utveckling och 

samarbete. 

Den nya världen och LIBRIS databas 

I den nya världen handlar det om utmaningar, 

men också möjligheter att ge samtidig 

tillgång till många och olika datamängder, 

alltifrån lokalt producerade mindre databaser 

till stora kommersiella fulltextbaser eller fria 

resurser tillgängliga på Internet. Det är standardiserade 

sökprotokoll samt standardiserade 

förpackningar och beskrivningar av data 

som ger frihet att effektivt söka och återvinna 

information. Att åstadkomma strukturerade 

datamängder är ett måste för databasproducenterna 

för att vara intressanta och nödvändigt 

för dem som vill göra effektiva söktjänster. 

I den nya världen ska man hålla 

samman likartad information i stora identifierbara 

databaser. Ett sådant exempel är den 

gemensamma LIBRIS databas som bygger 

på information från de lokala bibliotekskatalogerna. 

Den tillhandahåller information från 

över 300 svenska akademiska bibliotek och 

forskningsbibliotek. Denna mängd av data 

utgör en ovärderlig resurs för varje användare 

av LIBRIS databas. 

Att LIBRIS webbsök är intressant för ut-

Sida 2 


”Sveriges 

katalogisatörer 

använder samma 

katalogiseringsverktyg 

och 

skapar 

tillsammans en 

gemensam 

databas.” 

ländska söktjänster kan man konstatera genom 

att studera sökstatistik. Att LIBRIS databas 

också är intressant för universitetsvärlden och 

allmänheten i Sverige som informationskälla 

kan man konstatera genom de dagliga 140 000 

söktransaktionerna. Återigen, storleken på databasen 

och tydligheten vad gäller innehållet – 

böcker, tidskrifter med mera vid Sveriges universitet, 

högskolor med mera - gör den till en 

av de absolut mest utnyttjade söktjänsterna i 

Sverige idag. 

Nationella samkataloger på biblioteksområdet 

har internationellt en viktig roll att fylla genom 

att bidra med tillgänglig strukturerad information. 

Samkatalogerna i sin tur slås också samman, 

om inte fysiskt, så virtuellt. I ett nordiskt 

samarbete skapas SVUC – Scandinavian Virtual 

Union Catalogue – i ett försök att strukturera 

nationellt tillgänglig information och för Europa 

bildas ONE – Opac Network in Europe. 

LIBRIS är aktivt i båda sammanslutningarna 

och innehar för tillfället ordförandeskapet i den 

senare. 

Den aktiva svenska samkatalogen 

Kvalitet är ett viktigt begrepp i informationsvärlden. 

LIBRIS bygger på en kooperativ verksamhetsidé 

och har länge förknippats med begreppet 

kvalitet. Det är de deltagande biblioteken 

som tillsammans bygger upp innehållet i 

databasen genom att alltid katalogisera och 

registrera sitt eget material i samkatalogen. Sedan 

importeras samma information till den lokala 

katalogen. Sveriges katalogisatörer använder 

samma katalogiseringsverktyg och skapar 

tillsammans en gemensam databas. Det har gett 

en enhetlighet i synen på utformningen av kataloginformation 

och säkert bidragit till den 

smidiga övergången till MARC21-formatet. 

Detta, liksom att LIBRIS i princip i realtid 

speglar det aktuella beståndet av böcker och 

tidskrifter vid medlemsbiblioteken, har bidragit 

till den förhållandevis höga kvaliteten på LIB- 

RIS databas och dess innehåll. 

I andra länder gör man tvärtom. Där uppdateras 

den gemensamma databasen från de lokala 

katalogerna. LIBRIS-avdelningen har under 

hösten varit inblandad i en utvärdering av 

danskarnas samkatalog DanBib. I vår rapport 

påpekade vi att uppdateringen av DanBib och 

bristen på ett gemensamt katalogiseringsverktyg, 

till skillnad från läget i Sverige, kan få 

konsekvenser för just kvalitet och enhetlighet. 

Det i sin tur gör också att värdet av basen och 

samarbetet lättare ifrågasätts. 

Ett problem med uppdatering av baser är 

dubblettkontrollen, alltså en effektiv kontroll 

av att informationen inte redan finns i basen. 

Det är lätt att få in flera bibliografiska poster 

om samma sak. I det perspektivet och i ett internationellt 

sammanhang kan det svenska arbetssättet 

uppfattas som mer tillförlitligt och 

skapa ett allmänt fokus på samkatalogen, både 

från producenternas och brukarnas sida. Detta 

betyder dock inte att LIBRIS databas inte ska 

uppdateras med kataloginformation från både 

medlemsbiblioteken och andra leverantörer av 

bibliografisk information. Det är snarare en 

påminnelse om ett framgångsrikt arbetssätt 

eller koncept, som förmodligen har sin historiska 

förklaring i det att LIBRIS databas skapades 

före de lokala systemens och katalogernas 

tid. 

I Sverige kan vi samverka 

Samarbete är det svåraste som finns. Vem fattar 

beslut och vem bestämmer? Under en följd 

av år med viktiga beslut för att få LIBRISskutan 

på rätt köl har en instans som LIBRIS 

ledningsgrupp spelat en framträdande roll. Den 

har varit ett starkt stöd för LIBRISavdelningen 

och riksbibliotekarien vid det formella 

beslutsfattandet. Bibliotekscheferna i 

ledningsgruppen, LIBRIS avdelningschef och 

riksbibliotekarien har tillsammans resonerat 

sig fram till en uppfattning om vilka åtgärder 

som skulle genomföras för att ge LIBRIS en 

möjlighet att spela en central roll för informationsförsörjningen 

inom högre utbildning och 

forskning. Det snabba beslutet om införandet 

av MARC21 hade varit omöjligt utan de aktuella 

bibliotekschefernas ställningstagande under 

hösten år 2000. 

Dagens utmaning gäller innehållet i LIBRIS 

databas, alltså kvalitet på den bibliografiska 

informationen och samordningen av beskrivningar 

och principer för t ex auktoritetsarbetet. 

Vem bestämmer över det gemensamma arbetet? 

Vilket behov finns av lokala anpassningar 

och vem beslutar i så fall om dessa? Vem gör 

vad och hur? Det är återigen en fråga om beslutsfattande 

och samordning. Samtidigt har vi


Sida 3 

inte riktigt klart för oss vilka instanser som 

behövs för en effektiv samverkan. 

Under våren 2002 sammanträdde ett nybildat 

Katalogråd för LIBRIS-biblioteken. Redan under 

hösten året innan hade man insett det akuta 

behovet av ett forum för att diskutera katalogiserings- 

och formatfrågor i samband med driftsättandet 

av det nya katalogsystemet och införandet 

av MARC21. Det nya Katalogrådet blev 

ett bra exempel på ett gemensamt forum för 

diskussioner och beslut om innehållet i LIBRIS 

databas. Men ändå, vem bestämmer? I de flesta 

frågor är det säkert så att beslut fattas efter consensus, 

alltså att man helt enkelt är överens. 

Andra frågor överförs till referensgrupper för 

ytterligare utredning eller så ges Kungl biblioteket 

ansvaret att fatta beslut. Beslut som fattas 

och som går stick i stäv med önskemål vid de 

katalogiserande biblioteken är inga bra beslut. 

Återigen, besluten måste grunda sig på en 

gemensam syn på frågeställningarna för att 

vara bra beslut. 

Det gemensamma och det lokala 

Hur samverkar samkatalogen och de lokala 

bibliotekskatalogerna? Är det rimligt att fortsätta 

att ha dubbla fulla uppsättningar kataloger, 

en för varje universitets- och högskolebibliotek 

samt LIBRIS katalog, när det gemensamma 

målet är två olika intressen hos låntagarna/användarna 

som vi på detta sätt försöker 

tillfredställa? Har Sverige råd? 

Idag ska den lokala katalogen komma närmare 

den enskilde informationssökaren och mer 

”personifiera” användandet genom att ge den 

enskilde så mycket stöd och service som möjligt. 

Man ska inte bara kunna reservera material, 

få upplysningar om lånestatus med mera. 

Det ska gå att knyta katalog- och cirkulationsinformation 

till upplysningar om enskilda kurser 

och program med mera vid universitetet 

samt t ex ge ämnesöversikter i en och samma 

bild. 

När det däremot gäller att göra sökningar inom 

olika ämnesområden är den lokala katalogen 

för liten, åtminstone talar det stora utnyttjandet 

av LIBRIS databas för detta. LIBRIS databas 

är en av de primära källorna för informationssökning 

för studenter och överhuvudtaget verksamma 

inom utbildningssektorn. Som tidigare 

nämnts har LIBRIS upp till 140 000 söktransaktioner 

om dagen. Att ha bra kvalitet på innehållet 

i en katalog är tillsammans med ett effektivt 

söksystem grunden för en bra söktjänst. 

Men det räcker inte. Det är också viktigt att 

kunna erbjuda en stor och logiskt sammanhållen 

mängd data. 

Gränsen mellan vad som är lokalt och vad som 

är gemensamt vad gäller bibliotekskatalogerna 

har förskjutits. Genom att ta till enkla sanningar 

vågar jag påstå att omvärlden förändrats radikalt 

genom Internet. Den fysiska lagringen av 

all kataloginformation lokalt är inte längre lika 

nödvändig som tidigare. Det nödvändiga för det 

lokala systemet borde vara att ha tillräcklig information 

för att klara att hålla reda på lån och 

övriga cirkulationsuppgifter. Genom nya funktioner 

i samkatalogen LIBRIS kan den mesta 

eller all sökning ske där. Det skulle bidra till en 

ännu större fokusering på den gemensamma 

databasen från producenternas – bibliotekens – 

sida och understryka LIBRIS som den självklara 

söktjänsten för användarna. Arbetet med 

kvalitet på innehållet kunde ytterligare förbättras, 

vilket i sin tur ökar kvalitet på sökresultaten. 

Användarna av bibliotekens söktjänster får 

därmed en bra och kvalificerad källa att matcha 

andra nätbaserade söktjänster och datamängder 

med. LIBRIS databas blir ett sätt att utnyttja 

bibliotekariers intellektuella arbete även i framtiden 

i det allt snabbare växande informationsutbudet 

på Internet. 

Nytt synsätt och nya funktioner 

För att återknyta till början av artikeln kan man 

fråga vilka nya möjligheter de svenska biblioteken 

nu skapat för utveckling och samarbete. 

LIBRIS nya system och tjänster har för det 

första möjliggjort ett nytt synsätt på samkatalogen. 

Visserligen har LIBRIS databas funnits 

tillgänglig på Internet sedan i mars 1997 via 

söksystemet Websök. Men den gamla tekniska 

stordatormiljön har funnits där i botten, vilket 

gjort att produktionen av basen upplevts som 

gammaldags och föråldrad. Detta har befäst 

synen på LIBRIS databas som en container, där 

Sveriges bibliotek lägger in sina bestånd av 

böcker och tidskrifter, men där de lokala katalogerna, 

ur bibliotekariernas synvinkel, ändå 

varit fokus för att visa och komma åt det egna 

bibliotekets resurser. 

”Gränsen 

mellan vad som 

är lokalt och 

vad som är 

gemensamt vad 

gäller 

bibliotekskatalogerna 

har 

förskjutits.”

Sida 4 


”Det första 

man gärna 

tänker på är 

möjligheten att 

se om en bok är 

utlånad eller 

inte, alltså få 

uppgift om 

lånestatus 

direkt via 

webbsök.” 

Med nya LIBRIS webbsök (observera stavningen!) 

har det skapats en söktjänst som överträffar 

vad de flesta lokala bibliotekssystemen 

kan åstadkomma med sina webbklienter. 

Webbsök är specialutvecklat för LIBRISbiblioteken 

av LIBRIS egen personal, vilket 

betyder att söktjänsten går att maximalt anpassa 

till olika användares behov och till LIBRIS 

övriga tjänster, t ex fjärrlån och katalogisering. 

LIBRIS webbsök vågar jag påstå är ett av de 

bästa söksystem som går att hitta på marknaden 

idag. Eftersom LIBRIS-avdelningen själv 

har kontroll över den tekniska miljön och behärskar 

utvecklingsverktygen är en vidareutveckling 

av LIBRIS webbsök helt i händerna 

på oss själva. 

En utvecklingsväg att gå är att bygga in lokala 

funktioner i den gemensamma katalogen. Det 

första man gärna tänker på är möjligheten att 

se om en bok är utlånad eller inte, alltså få uppgift 

om lånestatus direkt via webbsök. Ett 

försök med detta har genomförts och möjligheterna 

kommer att finnas redan under våren 

2003. Ytterligare en funktion kan kallas ett lokalt 

webbsök. För att stärka den lokala prägeln 

för samkatalogen kan man lägga på ett 

filter, som gör att användaren av webbsök får 

sökresultatet för det egna biblioteket presenterat 

för sig först, men kan expandera till hela 

webbsök vid ett första negativt resultat vid 

hemmabiblioteket. Det går också att föreställa 

sig att exempelvis lokala anmärkningar och 

ämnesord som finns inlagda i den egna beståndsposten 

visas i det ”lokala webbsök”. 

För användaren innebär detta att man använder 

samma sökgränssnitt lokalt och nationellt 

samt att man befinner sig i samma databas 

med samma sökindex och samma logik. 

Återigen, med tanke på övriga tillgängliga 

sökmängder och söktjänster borde det vara 

självklart att hålla ihop det intellektuella arbetet 

producerat av Sveriges bibliotekarier 

för våra användare. 

Detta är några exempel på vad man skulle 

kunna åstadkomma med det nya LIBRIS 

webbsök. Samtidigt förskjuts därmed gränsen 

mellan vad som hör hemma i samkatalogen 

och vad som hör hemma i den lokala katalogen. 

Önskemål framförs ofta om att kunna 

utnyttja LIBRIS databas som lokalt system, 

men att ta steget fullt ut och ha cirkulationskontroll 

centralt är nog ingen bra idé. 

Det skulle ställa orimliga krav på tillgänglighet 

på det centrala systemet. Men var gränsen 

går och hur samarbetet ska gestalta sig, 

bör inte bara utredas under den närmaste 

framtiden, utan också prövas i praktiken mellan 

biblioteken och LIBRIS. Nu är tiden mogen 

för nästa steg. Bibliotekssverige har skapat 

en trygg och stabil grund för framtida 

vägval och framtiden har redan börjat. Nu är 

tiden inne att diskutera och formulera strategierna. 

Mats Herder, avdelningschef


Sida 5 

Upphandling av portalprogram och länkserver 

Marknaden för elektroniska tidskrifter, 

e-böcker och andra digitaliserade resurser har 

expanderat kraftigt de senaste åren. På kort tid 

har det elektroniska materialet, och framförallt 

e-tidskrifterna, blivit en naturlig och ofta 

mycket viktig del i bibliotekens samlingar. 

Många lokala databaser med digitaliserat material, 

till exempel rapporter, dissertationer eller 

examensarbeten har också vuxit fram under 

den här tiden. Ett kvalitetsurval av fria webbresurser 

ingår också ofta i bibliotekens informationsutbud. 

Den ökande mängden informationsresurser har 

naturligtvis inneburit nya utmaningar för biblioteksvärlden 

vad gäller såväl tekniska lösningar 

som sökstrategier och användarvägledning. 

Det har också blivit allt svårare för slutanvändaren 

att överblicka och hitta rätt i informationsutbudet. 

Nya datoriserade system för att förenkla hanteringen 

av framför allt elektroniska tidskrifter, 

men i förlängningen även andra digitala resurser, 

finns sedan ett par år tillbaka på marknaden. 

Hösten 2001 började LIBRIS-avdelningen 

undersöka möjligheterna att på ett nationellt 

plan erbjuda en lösning för att lyfta fram och 

tillgängliggöra det elektroniska materialet på 

ett bättre sätt än idag. 

LIBRIS ledningsgrupp, som består av bibliotekschefer 

från de stora forskningsbiblioteken, 

diskuterade frågan under våren 2002 och enades 

om att uppgiften är angelägen och ligger i 

linje med LIBRIS uppdrag och målsättning. 

Man kunde också se klara samordningsoch 

rationaliseringsvinster med en nationell/ 

gemensam lösning jämfört med lokala/enskilda 

insatser på området. 

Ett förtydligande kan behövas här: den lösning 

som diskuterades gäller endast den tekniska 

sidan av hanteringen. Många elektroniska 

resurser är betaltjänster, och för att få tillgång 

till dessa måste biblioteken sluta egna eller gemensamma 

licensavtal (t ex via BIBSAM) med 

innehållsleverantörer, t ex Elsevier Science, 

Affärsdata eller andra. 

EU-upphandling 

LIBRIS uppdrag blev alltså att hitta en teknisk 

lösning för hantering av elektroniska resurser, 

i första hand e-tidskrifter, och det beslutades 

att en regelrätt EU-upphandling skulle genomföras. 

En projektgrupp bildades inom LIBRISavdelningen, 

och under hösten 2002 har även 

en referensgrupp satts samman, med deltagare 

från olika typer av bibliotek och med olika 

kompetenser. Referensgruppens uppgift blir 

att bidra med erfarenheter och synpunkter vid 

utformandet av kravspecifikationen, så att vi 

så långt möjligt försäkrar oss om att den verkligen 

speglar bibliotekens behov. Under utvärderingsarbetet 

kommer referensgruppen sedan 

att fungera som rådgivande instans. 

Kravspecifikation 

Kravspecifikationen kommer att omfatta två 

delar, en del som beskriver det som vi kallar 

länkserverfunktionen och en del som beskriver 

portalprogramvaran. 

En länkserver innehåller en databas med 

länkar till, och information om, elektroniska 

resurser av olika slag, t ex fulltextdatabaser, 

citeringsdatabaser, fria webbresurser eller 

annat. Denna databas underhålls med ny och 

uppdaterad information i huvudsak på 

maskinell väg. Länkservern konfigureras för 

att kunna skapa nya länkar dynamiskt i det 

ögonblick de efterfrågas, och för användaren 

innebär det att en omfattande vidarelänkning 

mellan elektroniska resurser blir möjlig. 

Portalprogrammet kompletterar länkservern, 

genom att bland annat erbjuda användaren ett 

enhetligt sökgränssnitt för samtidig sökning i 

många sinsemellan olika elektroniska resurser. 

Såväl länkserver som portalprogramvara bör 

kunna anpassas för lokala behov, avseende 

t ex vilka informationsresurser som ska finnas 

tillgängliga för ett visst bibliotek. Önskvärt är 

också att slutanvändaren ska kunna göra vissa 

personliga inställningar, t ex spara sökningar 

och skapa sina egna tidskriftslistor. 

Vi räknar med att arbetet med kravspecifikationen 

ska vara färdigt i slutet av januari 2003, 

och att ett beslut om vilket system som ska 

köpas in ska kunna fattas under maj månad. 

Driftsättning av systemet bör i så fall kunna 

komma igång under hösten 2003. 

Lisa Petersen, projektledare 

”... klara 

samordningsoch 

rationaliseringsvinster 

med en 

nationell/ 

gemensam 

lösning.”

Sida 6 


”LIBRIS 

databas ska 

spegla de 

svenska 

forskningsbibliotekens 

bestånd – 

oavsett 

materialets 

fysiska form.” 

Om hanteringen av e-tidskrifter i LIBRIS 

Det har under de senaste åren förts diskussioner 

bland biblioteken om vilka typer av 

material som ska läggas in i LIBRIS databas. 

Den stora mängd elektroniskt material som 

förlagen nu gör tillgängligt, oftast i stora paket, 

kräver att man så långt möjligt kan hantera sitt 

bestånd per automatik. 

När det gäller e-tidskrifter har biblioteken i stor 

utsträckning använt sig av förteckningar eller 

egenutvecklade databaser på sina hemsidor för 

att visa användare vilket bestånd biblioteket 

har. Och om man tittar på hanteringen av e- 

böcker så har biblioteken företrädesvis lagt in 

materialet direkt i sina lokala kataloger och 

inte gått via LIBRIS. 

Så låt oss då börja med att slå fast vår ståndpunkt 

i dessa frågor: LIBRIS databas ska spegla 

de svenska forskningsbibliotekens bestånd – 

oavsett materialets fysiska form. 

Kort historik 

LIBRIS påbörjade inmatchningar av 

e-tidskrifter under våren 2000 men dessa avbröts 

redan efter två avtal. Det visade sig att 

det var mycket stora brister i leverantörernas 

förteckningar över vilka tidskrifter man hade i 

sina paket. Förutom att det var felaktiga ISSN 

så var det även brister gällande tidskrifter som 

bytt namn eller upphört samt även felaktigheter 

i beståndsinformationen. 

Som ett försök att skapa någon ordning i detta 

så togs databasen ”Centralt upphandlade 

e-tidskrifter” fram. Denna var tänkt att vara en 

mycket temporär lösning som dels skulle tjäna 

till att ge tillgång till tidskrifterna för slutanvändarna 

och dels verka för att skapa ett bättre 

underlag av leverantörernas data innan man 

gick vidare med nya inmatchningar. 

Något kom dock i vägen för detta. Kontraktet 

med Dynix om leverans av nytt katalogsystem 

för LIBRIS sades upp och de närmaste två åren 

kom istället att handla om att införskaffa, driftsätta 

och säkerställa ett nytt och funktionsdugligt 

katalogsystem. 

Förstudien 

Frågan om e-tidskrifternas hantering blev under 

tiden en alltmer angelägen fråga som när 

det nya katalogsystemet var driftsatt snabbt 

mynnade ut i en utredning av Susanne Sellei 

(KB) med bistånd av undertecknad. Utredningen 

fick namnet Förstudie till databas för bibliografisk 

information rörande e-tidskrifter – en 

e-tidskriftskatalog och den blev klar i slutet på 

mars 2002. Där fastslogs några av de krav som 

man måste ställa på den här typen av databas: 

import av MARC-poster från ISSN-centralen, 

möjlighet till massrättningar och masshantering, 

ett gemensamt sökgränssnitt samt export 

av MARC-poster till de lokala systemen. 

Vidare diskuterades tre olika modeller för hur 

databasen skulle se ut. Det var dels att använda 

LIBRIS som databas, dels en helt fristående 

databas samt en kombination av de båda som 

fick namnet ”Hybridmodellen”. 

Det visade sig att av dessa modeller var det 

lämpligast att använda LIBRIS som databas 

för hantering av e-tidskrifter, dels för att den 

önskade funktionaliteten redan i stor utsträckning 

existerade samt att tilläggsfunktionalitet 

relativt smidigt skulle kunna byggas på redan 

befintlig. Det visade sig också att ett separat 

projekt med städning av LIBRIS databas måste 

planeras in. 

Steg för steg 

Projektet med att lösa hanteringen av e- 

tidskrifterna består i huvudsak av två delar: att 

införskaffa poster till LIBRIS databas för att 

skapa ett bra underlag för (i huvudsak) de 

nationella avtalen och att skapa det gränssnitt 

som behövs för att hantera tidskrifterna på en 

avtalsnivå. 

Införskaffande av poster började med att 

LIBRIS slöt ett avtal med ISSN-centralen i 

Paris om leverans av samtliga av deras poster 

med Internet-länkar. Posterna har konverterats 

till MARC21, försetts med klassningar utifrån 

Dewey/SAB-konkordansen samt genomgått en 

länkkontroll och är nu klara att läsas in i 

LIBRIS databas. 

Till detta har LIBRIS också utvecklat en 

Z39.50-klient som med utgångspunkt från en 

lista med ISSN automatiskt söker i ett antal 

fördefinierade databaser och laddar hem de 

poster som hittas - poster som också till viss 

del automatiskt kan förses med klassningar och 

ämnesord.


Sida 7 

För att kunna hantera avtalen i LIBRIS databas 

behövdes någon form av ”behållare” för 

varje avtal. Denna behållare består av en 

egendefinierad posttyp som vi kallar för avtalspost. 

Avtalsposten är en vanlig MARCpost 

men innehåller bara information om vilka 

titlar som ingår i ett specifikt avtal. Knutet 

till avtalsposten finns också en beståndspost 

för varje bibliotek som ingår i avtalet. 

För att få funktioner som masshantering och 

exportfunktioner behövdes ett särskilt gränssnitt. 

Dels för att det skulle vara mycket enklare 

att arbeta med än att använda katalogiseringsklienten 

och dels för att viss funktionalitet 

måste till för att sätta igång nödvändiga 

processer, såsom export till lokala system. 

I gränssnittet som utvecklats för att hantera 

avtalen loggar man in på samma sätt som i 

katalogiseringsklienten och kan därefter hantera 

sina avtal. I den lista över avtalets titlar 

som visas kan man lägga till titlar, ta bort titlar 

eller uppdatera den bibliografiska posten 

direkt, exempelvis om fler år blivit tillgängliga 

inom avtalet. 

När det gäller sökning så kommer LIBRIS 

webbsök att vidareutvecklas med en speciellt 

utformad ingång för tidskrifter som vänder sig 

direkt till slutanvändarna. 

Hur långt har vi kommit? 

I skrivande stund är detta arbete under utveckling 

och det är svårt att närmare konkretisera 

funktionerna eftersom problem och lösningar 

kommer fram under resans gång. LIBRIS har 

även arbetat med att ta fram andra verktyg 

utöver de som behövs för att hantera avtalen, 

detta för att kunna göra mer avancerade 

”körningar” av olika slag i syfte att manipulera 

poster på många olika sätt. 

Artikeln har uteslutande kommit att handla 

om e-tidskrifter men låt mig avslutningsvis 

säga att likheten med hanteringen av e-böcker 

är mycket stor och det råder inga tvivel om att 

LIBRIS-avdelningen med hjälp av inom avdelningen 

utvecklade verktyg, även kan hantera 

dessa på ett framgångsrikt sätt. 

Tomas Friberg 

”För att få 

funktioner som 

masshantering 

och exportfunktioner 

behövdes ett 

särskilt 

gränssnitt.”

Sida 8 


Utbildning i LIBRIS nya katalogsystem : 

planering och genomförande vid Göteborgs universitetsbibliotek 

”245 04 $a Den 

perfekta posten 

: $b konsten att 

katalogisera /$c 

av Cata Logue” 

LIBRIS nya katalogsystem började användas i 

januari 2002. LIBRIS-avdelningen erbjöd i 

november-december 2001 de registrerande biblioteken 

utbildning i det nya katalogsystemet 

och MARC21-formatet. Vid de första utbildningstillfällena 

i november deltog universitetsbiblioteken 

i Göteborg, Linköping, Lund, 

Umeå och Uppsala. Kursen omfattade två dagar. 

Dessa bibliotek fick sedan i sin tur planera 

och genomföra utbildning inom den egna organisationen. 

Hur klarade biblioteken att på så kort tid planera 

och genomföra utbildningen för sin 

personal? Hur fungerar arbetet idag? Jag har 

besökt Göteborgs universitetsbibliotek och 

träffat tre av deras utbildare: Thomas Lindström, 

huvudfunktionsansvarig för katalogisering, 

Marie Müller, samordningsansvarig för 

katalogisering av periodika och Bert Slättung, 

katalogisatör. 

Tiden var knapp, utbildningen måste vara 

genomförd före jul eftersom det nya katalogsystemet 

skulle starta i januari. 

Thomas berättar att det föll sig naturligt att just 

de tre ansvarade för utbildningsplaneringen, 

Thomas och Marie i egenskap av ansvariga för 

katalogisering av monografier och periodika, 

Bert som erfaren utbildningsorganisatör och 

LIBRIS-veteran. Thomas, Marie och Bert hade 

även tidigare arbetat lokalt ett par år med konvertering 

till SweMARC och från SweMARC 

till MARC21 och var därför väl insatta i format- 

och konverteringsfrågor. 

När planeringen var klar var det totalt 7 personer 

som genomförde utbildningen av ca 90 

katalogisatörer på Göteborgs universitetsbibliotek. 

Hur uppfattade ni den nya katalogiseringsklienten? 

Sedan den första ovanan släppt tyckte utbildarna 

redan under utbildningen i Stockholm att 

klienten verkade vara ett bra arbetsredskap. 

Genom att de såg till att komma med på den 

första undervisningsomgången hann de träna 

på klienten och skaffa sig det nödvändiga försprånget 

för att kunna undervisa effektivt. 

Utbildningsplanering och material 

Efter tvådagarsutbildningen startade trion genast 

planeringen av GUB:s utbildning. De 

utgick från det material som LIBRISavdelningen 

tagit fram och kompletterade det 

med visst eget material. De höll provlektioner 

för en mindre grupp och såg då vad som behövde 

ändras för att passa de egna katalogisatörerna. 

Något de kortade ner var den del som 

tog upp bakgrunden till valet av MARC21 och 

den nya katalogiseringsklienten. 

Vad kunde ni använda av det utbildningsmaterial 

som vi på LIBRIS-avdelningen tagit fram 

och vad behövde ni själva utarbeta? 

Bland de dokument Göteborgs utbildare använde 

nämndes powerpointpresentationen av 

klienten, dokumenten ”Konkordans LIBRIS 

III-formatet och nya LIBRIS i MARC21” och 

”ISBD-interpunktion”. 

Den perfekta posten 

Eftersom nästan alla som skulle undervisas 

hade erfarenhet av katalogisering i LIBRISIII 

var en viktig del av utbildningen att klargöra 

skillnaderna mellan LIBRISIII och MARC21. 

Ett av de dokument trion tog fram var en redogörelse 

för viktiga generella skillnader mellan 

formaten. Thomas konstruerade också en informativ 

och pedagogisk exempelpost med all 

interpunktion: 245 04 $a Den perfekta posten : 

$b konsten att katalogisera / $c av Cata Logue. 

Kurserna 

Utbildningen omfattade tre halvdagar. Den 

första delen tog upp bakgrunden och formatet. 

Marie och Thomas gick igenom formatet fält 

för fält, man utgick då från LIBRISIII och såg 

hur det skulle bli i MARC21. Del 2 som Bert 

ledde tog upp själva klienten, hur man söker, 

registrerar och ändrar i poster, del 3 innehöll 

övningar med de fyra övriga LIBRIS-utbildade 

som handledare. Här valde man helt enkelt att 

arbeta med verkliga böcker som fanns tillgängliga 

på biblioteket. 

Vad verkade krångligt? 

Att katalogisatörerna nu själva får skriva in 

interpunktion enligt ISBD var en av de skillna-


Sida 9 

der man från början befarade skulle medföra 

mycket extraarbete. Annat som först upplevdes 

som krångligt var de fasta fälten (000 

postetikett - 008 mediespecifika koder). Här 

utarbetade Bert ett par sinnrika scheman som 

redovisade alla möjliga koder. Efterhand 

(efter upprepade kontakter med Christer Larsson) 

fick de dock veta att det var relativt få 

fält som var obligatoriska att fylla i. 

Ett liv efter jul? 

Vad hände sen i januari när det nya katalogsystemet 

var klart att användas? 

Det visade sig att de flesta snabbt kom igång 

med arbetet och till de extra övningstillfällen 

med handledare som Bert bokat in kom inte 

många personer. Användningen av katalogiseringsklienten 

och formateringen i MARC21 

var ju ny för alla. Alla måste tillsammans lära 

sig arbeta på ett nytt sätt vilket skapade en 

positiv gemenskap. Man delade med sig av 

sina erfarenheter. Alla kollade till att börja 

med varandras katalogiseringar, berättar utbildarna. 

En kortare version av utbildningen för personer 

som inte själva katalogiserar men som 

ändå behöver känna till systemet var inplanerad 

redan från början och sattes nu igång i 

form av föreläsningen ”Voyager Light”. Bert 

och Thomas informerade om bakgrunden till 

valet av format och visade enkla sökningar och 

registreringar i systemet. Dessa föreläsningar 

besöktes av i stort sett alla icke-katalogisatörer 

och blev mycket uppskattade. 

Att registrera periodika upplever många som 

svårt och Marie ordnade därför i februari två 

utbildningstillfällen med eget material om alla 

viktiga fält som berör periodika. 

Hur fungerar arbetet idag? 

Klienten upplevs som ganska oproblematisk att 

arbeta med. Så här i efterhand inser gruppen att 

de nog gjorde saker svårare än de var i början. 

Mallarna och möjligheten att kopiera befintliga 

poster gjorde att problemen med interpunktionen 

och de fasta fälten i praktiken blev mindre 

än man befarat. För vissa samlingar har de gjort 

egna beståndsmallar men annars används mest 

de mallar som lagts in av LIBRIS. 

Det nya arbetssättet har förstärkt det positiva 

samarbetet mellan katalogisatörerna vilket 

märks på de givande katalogmöten som under 

Thomas ledning hålls inom biblioteket. Det 

windowsbaserade arbetssättet fungerar bra. 

”Aldrig 

kommer jag att 

kunna något så 

bra som gamla 

LIBRIS!” 

Bert Slättung, Marie Müller och Thomas Lindström

Sida 10 


”Det som är 

besvärligt är 

den osäkerhet 

som fortfarande 

råder kring 

tillämpningen 

av MARC21- 

reglerna.” 

Många tycker att det går fortare att katalogisera 

nu när det är möjligt att kopiera poster, att klippa 

och klistra. Voyager klarar inte Unicode i 

nuvarande version, något som hade varit önskvärt 

speciellt när man arbetar med diakriter. 

Jag trodde därför att detta hade medfört extraarbete 

för katalogisatörerna. Men Bert som har 

katalogiserat många hebreiska och arabiska 

böcker där det kryllar av diakriter tycker att 

hanteringen faktiskt är enklare och smidigare 

nu. 

På bibliotekets intranät finns en katalogiseringssida 

som Thomas håller på att bygga upp. 

Här tänker man samla information som gäller 

både LIBRIS och det lokala systemet GUNDA. 

På frågan om det verkligen bara kändes roligt 

och positivt med allt nytt berättar Marie att hon 

först tänkte: Aldrig kommer jag att kunna något 

så bra som jag kunde gamla LIBRIS! Men 

idag börjar även Voyager-klienten kännas 

hemtam. 

Är det något ni saknar från det tidigare 

arbetssättet? 

Det som gruppen främst saknar är ett visningsformat, 

de tycker att de tidigare lättare såg om 

de glömt något i en post och så användes utskrifter 

av de gamla LI10- och LI15-bilderna 

flitigt i förvärvsprocessen. 

Har katalogiseringsklienten medfört 

arbetsskador? 

Vi har på LIBRIS-avdelningen fått frågor om 

hur man når olika funktioner med kortkommandon 

och flera bibliotek har varit oroliga för 

arbetsskador. Jag undrar nu hur det blev i praktiken, 

har det nya arbetssättet vid katalogisering 

medfört problem för personalen? Det 

känns positivt att höra att Bert, Marie och Thomas 

inte hört särskilt många klagomål på detta. 

Kanske har LIBRIS’ information om kortkommandon 

och den lista med de vanligaste kommandon 

som ingår i det utbildningsmaterial 

avdelningen tagit fram varit till hjälp. 

Finns några problem med arbetet idag? 

Det är idag inga större praktiska eller tekniska 

problem med katalogiseringsklienten. Det som 

är besvärligt är den osäkerhet som fortfarande 

råder kring tillämpningen av MARC21- 

reglerna. Anvisningar och riktlinjer saknas i 

vissa fall. Frågorna diskuteras i flera olika instanser. 

Det är inte alltid lätt att som katalogansvarig 

kunna ge helt klara svar på vissa frågor 

som katalogisatörerna på GUB ställer, berättar 

Thomas. 

Jag tackar Bert, Marie och Thomas och väl 

hemkommen till LIBRIS-avdelningen ber jag 

min kollega Christer Larsson kommentera den 

sistnämnda frågan. 

Thomas pekar här ut ett område där mycket 

fortfarande återstår att göra. En yttersta målsättning 

är naturligtvis att den nationella samkatalogen 

LIBRIS skall kunna bidra till en effektiv 

och rationell katalogiseringsverksamhet 

vid landets bibliotek – och för det krävs såväl 

bra arbetsverktyg som tydliga tillämpningsanvisningar. 

Vi vågar påstå att mycket redan har 

gjorts. Thomas, Bert och Marie ger själva flera 

exempel på katalogiseringsklientens fördelar, 

det har startats ett diskussionsforum i form av 

MARC21-listan, och – inte minst – det har bildats 

ett nationellt Katalogråd, med bred representation 

från LIBRIS-biblioteken. En rad tilllämpningsanvisningar 

har dessutom färdigställts. 

Samtidigt måste man hålla i minnet att det format- 

och systembyte som ägde rum i januari 

var minst sagt omvälvande. Det har helt enkelt 

inte varit möjligt att ge alla svar och alla verktyg 

från och med dag 1; man kanske kan säga 

att mycket finns på plats, om än inte i sin mest 

utvecklade form. Ambitionen var att redan från 

start tillhandahålla ett fungerande system, med 

anvisningar som täcker de vanligaste fallen. 

Nu har vi nått en fas där man tydligare kan se, 

dels vad som behöver kompletteras och utvecklas, 

och dels hur detta kan ske. Anvisningar 

för, och tekniska rutiner kring, till exempel 

dubbletthantering och auktoritetsarbete börjar 

nu successivt bli alltmer heltäckande; detsamma 

gäller anvisningar för katalogisering av 

flerbandsverk och arbetet med en bättre strukturerad 

webbsida för format och tillämpningsanvisningar. 

Tanken är att vi skall försöka utveckla dessa 

tankar i ett kommande nummer av LIBRISmeddelanden 

avslutar Christer Larsson. 

´ 

Text och bild: Helena Forssblad


Sida 11 

LIBRIS webbsök – nu ännu bättre! 

I mitten av oktober sjösattes version 1.0 av nya 

LIBRIS webbsök. Webbsök har nu uppnått det 

gamla systemets funktionalitet samtidigt som 

en rad nyheter har introducerats. Såväl LIBRIS 

databas som Artikeldatabasen och den långa 

raden av specialdatabaser är nu tillgängliga via 

nya sökgränssnitt. Dessutom finns en engelskspråkig 

version för sökning i LIBRIS databas. 

Varför ett nytt LIBRIS webbsök? 

Vi ställer frågan till projektledare Kristin 

Olofsson, som förklarar detta närmare: 

Projekt Nytt LIBRIS webbsök startade i samband 

med övergången till nytt katalogsystem 

(Voyager) i början av 2002. Samtidigt bytte 

LIBRIS format från LIBRISMARC till 

MARC21. Efter en utvärderingsperiod beslutade 

LIBRIS-avdelningen att behålla webbsök 

istället för att använda Voyagers motsvarighet 

WebVoyàge. 

Ett digert arbete med att omarbeta webbsök 

började, inte minst med tanke på att anpassa 

webbsök till det nya formatet, MARC21. Samtidigt 

ville vi passa på att modernisera gränssnitt 

och design och införa en hel del nya efterfrågade 

funktioner. 

För att få en så homogen teknisk miljö som 

möjligt, har vi använt samma tekniska lösningar 

som i två tidigare utvecklingsprojekt på avdelningen: 

Biblioteksdatabasen och bibliotek. 

se. Dessa system bygger på xml/xslt- och javalösningar. 

I projektet ingick även att anpassa LIBRIS 

Z3950-server (TONE) till det nya formatet och 

den nya databasen. 

Trots att nya LIBRIS webbsök använder 

samma IR-system som det gamla systemet, 

BRS, innebar format- och katalogsystembytet 

att hela webbsök fick byggas om. Det har inneburit: 

- konvertering av format 

- nya index 

- skapande av xml-strukturer av formatet 

- ny teckenkonvertering 

- ny databas med nya uppdateringsrutiner 

- ny sökfunktionalitet 

Projektets uppdrag har varit att utforma ett 

webbsök med ungefär samma möjligheter som 

det gamla systemet. Vi bestämde oss för att 

lansera webbsök i olika steg. Som fas ett produktionssattes 

ett ”webbsök light” med endast 

grundfunktioner. Våra användare fick med 

detta tillgång till ett webbgränssnitt mot en uppdaterad 

databas. I fas två och tre lanserades nya 

funktioner. I och med releasen av LIBRIS 

webbsök 1.0 finns nu ett söksystem, som uppfyller 

projektets mål och därtill har en mängd

Sida 12 


”Använd det 

Booleska 

formuläret för 

att trunkera och 

maskera 

söktermer” 

nya funktioner. 

Vi planerar en ny version till våren 2003 och 

samlar nu in synpunkter och åsikter om vad 

som kan göra webbsök till ett ännu bättre söksystem 

avslutar Kristin Olofsson. 

Indexbläddring 

Bland det nya som tillkommit hör indexbläddringen 

i LIBRIS webbsök. En indexbläddring 

är användbar i många olika sammanhang. 

Formuläret ger möjlighet att söka på såväl 

personnnamn som institutions- och konferensnamn, 

serie- och tidskriftstitel, recenserat 

objekt, värdpublikation och ämnesord. 

En bläddring på personnnamn, t ex 

Strindberg, A (med automatisk trunkering) 

gör det möjligt att fånga upp alla alternativa 

namnformer med uppgift om antal träff. Följ 

länken för sökning på aktuell namnform. 

Ämnesordssökning underlättas i hög grad genom 

indexbläddring och ger dessutom överblick. 

En första bläddring på ämnesord ekonomi 

ger inte bara träff på detta ord utan även på 

t ex ekonomi och feminism, ekonomi och 

konst mm förutom en fullständig underindelning 

(geografisk etc). Ämnesorden hämtas 

från den bibliografiska posten och lokala ämnesord 

återfinns därför inte. 

Bläddring på tidskriftstitel med avgränsning 

till värdobjekt ger alla indexerade artiklar för 

tidskriften i fråga. Tidskriften Fornvännen ger 

över 400 indexerade artiklar. Följ länken till 

träfflistan, som sedan kan sorteras alfabetiskt 

eller kronologiskt. 

Indexbläddring kan dessutom underlätta sökning 

på tidskriftstitlar, som resulterar i många 

träffar innehållande ord som journal, meddelande, 

annual report och liknande. 

Delar i flerbandsverk nås snabbt via sökning 

på flerbandsverkets titel med avgränsning till 

värdobjekt. Följ länken till den bibliografiska 

huvudposten för att nå delarna. 

Sökning på en series titel med avgränsning till 

just serietitel ger på motsvarande sätt seriens 

alla länkade delar snabbt och enkelt. 

Såväl en författares namn som enstaka verk av 

en viss författare kan kombineras med recenserat 

objekt. Bläddra t ex på Delblanc för en redovisning 

av författarens samtliga verk i 

LIBRIS. Listan redovisar antal recensioner för 

resp verk och länken ger träfflistan över recensionerna. 

Boolesk sökning 

Med formuläret för Boolesk sökning ger 

LIBRIS webbsök ett viktigt komplement till 

sökmöjligheterna i Enkelt resp Utökat sökfor-


Sida 13 

mulär. Den Booleska sökningen ersätter suffixsökningen 

i det gamla LIBRIS Websök. Det är 

samma syntax och samma index som används. 

Operatorerna är desamma, trunkering, maskering 

och parentessökning fungerar som förut. 

Den som tidigare använt suffixsökning i gamla 

LIBRIS känner därför väl igen sig. Sökmetodiken 

är standardiserad medan de sökingångar 

(prefix, kvalifikatorer) som används är specifika 

för LIBRIS. Det Booleska sökformuläret 

ersätter helt de tidigare sökmöjligheterna via 

sökingång Valfria sökord i det gamla formuläret 

för Avancerad sökning. 

Den som för vanliga sökningar i LIBRIS webbsök 

använder formulären för Enkel och Utökad 

sökning har ändå skäl att använda det 

Booleska sökformuläret för viss typ av sökningar. 

Här följer några tips. 

Det Booleska sökformuläret har tillgång till 

LIBRIS webbsöks samtliga sökingångar. Det 

är endast i detta formulär som trunkering (med 

asterisk) resp maskering (med frågetecken) är 

möjlig. 

Trunkeringsgränsen är nu högre än tidigare och 

sk truncation overflow (då träffmängden klipps 

av med ett ofullständigt svarsresultat som 

följd) inträffar mera sällan. Det kan ändå vara 

klokt att undvika att trunkera vanliga 

ordstammar och mer än ett ord i taget. 

Då man vill avgränsa sökningen till ett klassifikationssystem 

i taget (SAB, UDK eller Dewey) 

skall det Booleska formuläret användas. I Utökad 

sökning sker samtidig sökning i samtliga 

klassifikationssystem vilket i vissa fall kan ge 

brus. 

Sökning på klassifikation, ämnesord, 

serienummer och språk 

Kvalifikatorerna sab1 och sab2 (osv t o m 

sab9) kan med fördel användas för att få automatisk 

trunkering på enställiga resp tvåställiga 

SAB-koder. Klassifikationskoderna är fördefinierade 

och sökningen kan utföras mycket 

snabbt. 

Vid sökning på enbart kontrollerade ämnesord 

kan kvalifikator AMNK användas. På motsvarande 

sätt kan avgränsning till enstaka nummerbeteckning 

(editionsnummer, fonogramnummer 

mm) göras med kvalifikatorn NR. 

För serienummer används kvalifikatorn SNR. 

SOU 2002:10 sökes fram på följande sätt: 

SER=”Statens offentliga utredningar” AND 

SNR=”2002:10” 

Citationstecknen markerar strängsökning (kan 

ersättas av operatorn ADJ mellan var och en 

av termerna). 

Vid sökning på språk bör man notera att det 

Utökade sökformuläret endast medger sökning 

på huvudspråk (verkets språk). Den som 

vill söka på originalspråk, sammanfattningsspråk 

eller motsvarande skall använda det 

Booleska formuläret. 

Frågan ’Skönlitteratur på nederländska i 

svensk översättning’ formuleras på följande 

sätt: 

SAB1=H and ORIG=dut and SPR=swe 

Du vet väl att….. 

Britt Sagnert 

• du kan få beståndsuppgifter och 

titelinformation på samma skärmbild 

genom att ange 

webbadressen http://websok.libris. 

kb.se/websearch/form? 

showholdings=true 

• du kan använda TAB-tangenten för 

att hoppa mellan olika delar i 

webbsök 

• det finns affischposter med bild, 

sök t.ex titel ” Stora bryggeriets öl” 

http://websok.libris.kb.se/ 

websearch/search? 

SEARCH_NUMM=8229102 

• träfflistan sorterar upp till 2 000 

träffar 

• sigelbeteckningen på ”var finns 

titeln-sidan” är en länk som ger 

information om det ägande biblioteket 

• du kan länka direkt till en post i 

LIBRIS webbsök genom syntaxen 


websearch/search? 

SEARCH_NUMM= 

där man kan ange , ISBN, ISSN 

eller BibID efter ”=” 

”Ny version 

planeras våren 

2003. 

Synpunkter och 

åsikter samlas 

nu in för att 

göra webbsök 

till ett ännu 

bättre 

söksystem.”

Sida 14 


Om inläsningen av utländska poster och 

dubbletthanteringen i LIBRIS 

”Därmed finns 

förutsättningar 

na för att även i 

detta avseende 

anpassa 

LIBRIS-praxis 

till 

internationell 

MARC21- 

standard (dvs 

registrera ISBN 

utan 

bindestreck).” 

LIBRIS-avdelningen har nu påbörjat regelbunden 

inläsning av nya utländska poster från 

Library of Congress (DLC), British Library 

(Uk) och Deutsche Bibliothek (DDB). Inläsningarna 

sker via automatiska rutiner under 

nätter/helger; LIBRIS-avdelningen har också 

skapat rutiner som förhindrar (eller åtminstone 

minimerar) uppkomsten av nya dubblettposter 

i samband med dessa inläsningar. 

Redan under sommaren/hösten genomfördes 

selektiva inläsningar av de filer som samlats 

på hög sedan systembytet, totalt ca 60.000 

tyska poster (DDB) och ca 320.000 LC-poster 

(DLC). De retrospektiva inläsningarna har 

huvudsakligen omfattat poster inkomna från 

maj/juni 2002 och framåt, och kan nu betraktas 

som slutförda – en fullständig retrospektiv 

inläsning skulle ta alltför lång tid i anspråk, 

och dessutom har risken för uppkomsten av 

nya dubbletter bedömts vara alltför stor. 

Dubblettproblematiken 

Just dubblettproblematiken har varit ett av de 

absolut mest överskuggande problemen. Som 

många katalogisatörer säkert noterat har de 

retrospektiva inläsningarna bidragit till en 

markant ökning av antalet dubbletter i LIB- 

RIS-basen. Detta hänger till stora delar samman 

med den bristfälliga dubblettkontroll som 

LIBRIS Katalogsystem för närvarande kan 

erbjuda. Två huvudproblem kan identifieras: 

1. Det finns inget normaliserat ISBN-index. 

Det index som finns innehåller exakt den 

information som lagras i katalogpostens 

020‡a. ISBN (utan bindestreck) i brittiska 

och amerikanska poster matchar alltså 

inte mot en LIBRIS-post där ett identiskt 

ISBN har försetts med bindestreck. Katalogsystemets 

ISBN-index inkluderar dessutom 

all information i 020‡a, det vill säga 

även bestämningar av typen pbk – det är 

långt ifrån ovanligt att dessa bestämningar 

kan ha registrerats på olika sätt även 

om ISBN är identiskt. 

2. Dubblettkontrollen fungerar inte på index 

som matchar mot fler än 1.000 poster, 

vilket i praktiken gör det omöjligt att 

dubblettkontrollera mot index för till exempel 

språk och utgivningsår. 

Bindestreck 

Problematiken med bindestreckens vara eller 

inte vara i ISBN (020‡a) närmar sig en lösning. 

MARC21-standard bjuder att ISBN registreras 

utan bindestreck, alltså precis som i de 

brittiska och amerikanska posterna (däremot 

skall ISSN i 022‡a registreras med bindestreck). 

Skälet till att vi i LIBRIS valt en avvikande 

registreringsmodell är att vi vid tidpunkten 

för byte av katalogsystem inte hade någon 

möjlighet att maskinellt expandera med (eller 

sätta in) ISBN-bindestrecken i sina rätta positioner 

vid postexport till till exempel webbsök. 

LIBRIS-avdelningen har nu utvecklat ett program 

för sådan ISBN-expandering. Därmed 

finns förutsättningarna för att även i detta avseende 

anpassa LIBRIS-praxis till internationell 

MARC21-standard (dvs registrera ISBN 

utan bindestreck). Innan så kan ske är det dock 

lämpligt att läsa igenom hela LIBRIS-basen, 

och maskinellt ta bort alla ISBN-bindestreck; 

detta beräknas kunna ske i samband med uppgradering 

till ny Voyagerversion (omkring våren/sommaren 

2003). 

I ett mera långsiktigt perspektiv skulle det ideala 

naturligtvis vara att Endeavor förbättrar 

systemets dubblettkontroll. LIBRIS har, tillsammans 

med bland annat Finland, Skottland 

och Nya Zeeland, framfört sådana förbättringsförslag. 

Alternativt – eller som ett komplement 

– kan LIBRIS-avdelningens programmerare 

själva bygga ut en egen fullvärdig mekanism 

för dubblettkontroll. I båda fallen tar det 

dock tid innan målet kan uppnås – någon omedelbar 

långsiktig lösning är således knappast i 

sikte. 

Regelbunden inläsning 

Behovet av fortsatt och regelbunden inläsning 

av utländska poster är ändå akut, inte minst för 

att LIBRIS-bibliotekens katalogiseringsverksamhet 

skall kunna rationaliseras. Som sades 

inledningsvis har också LIBRIS-avelningen 

redan nu skapat en rutin för att minimera uppkomsten 

av nya dubblettposter i samband med 

dessa inläsningar; denna rutin bygger på webbsöks 

ISXN-index och LIBRIS-avdelningens 

program för hantering av ISBN-bindestreck. 

Webbsöks ISXN-index är normaliserat, dvs


Sida 15 

innehåller endast själva numret (med såväl som 

utan bindestreck), och all i sammanhanget oväsentlig 

bestämningsinformation bortrensad. 

Vid inläsning behandlas endast de inkommande 

poster som har giltigt ISBN (020‡a); övriga 

utesluts från inläsning. Eventuella ISBNbindestreck 

i inkommande utländska poster 

(förekommer i de tyska posterna) tas bort. Därefter 

görs en matchning mot webbsöks ISXNindex 

för att rensa bort dubbletter. Återstående 

poster kan sedan förses med ISBN-bindestreck 

innan de slutligen läses in i LIBRIS Katalogsystem. 

Före inläsning rensas dessutom ogiltiga 

fält och delfält bort. 

Med denna metod får vi alltså in utländska poster 

av jämn och god kvalitet. Förhoppningen är 

också att de skall underlätta katalogiseringsarbetet, 

eftersom det krävs betydligt färre ingrepp 

vid ”övertagande”, jämfört med de utländska 

poster som importeras manuellt via katalogiseringsklientens 

Remote. Reviderade anvisningar 

för obligatoriska ingrepp är under utarbetande. 

Generellt gäller regeln att man hellre skall fria 

än fälla, det vill säga låta uppgiften ligga kvar 

som den är - i synnerhet för nummerbeteckningar 

i 01X och 035‡a samt kod för katalogiserande 

instans i 040. 

Vad gör LIBRIS? 

Vad gör man då med alla dubbletter som redan 

finns i LIBRIS? Sådana har ju uppkommit 

även tidigare, bland annat på grund av ofullständiga 

sökningar och maskinell retrospektiv 

inläsning av äldre material. På lite sikt har 

LIBRIS-avdelningen för avsikt att utveckla 

metoder för maskinell städning bland befintliga 

dubblettposter. På möte med LIBRIS Katalogråd 

den 12 november konstaterades också 

att nuvarande metoder för manuell dubblettutslagning 

(med efterföljande meddelanderutiner) 

är både tidsödande och ineffektiva. 

Riktlinjer för hantering av dubblettposter i 

LIBRIS är under utarbetande, men huvudrekommendationen 

är i alla fall att man tills vidare 

skall iaktta varsamhet med regelrätt manuell 

dubblettutslagning. I praktiken innebär 

detta att man endast bör slå ut de dubbletter 

som saknar beståndsposter; finns beståndsposter 

kopplade till en bibliografisk dubblettpost 

är det bättre att låta denna ligga kvar. 

Christer Larsson 

”Med denna 

metod får vi 

alltså in 

utländska 

poster av jämn 

och god 

kvalitet.”

Sida 16 


Summary in English 

Focusing on the union 

catalogue. The LIBRIS 

Database and the local 

library catalogues 

During the last two years the 

Catalogue and the Interlibrary 

Loan Systems have been 

replaced by modern systems 

(UNIX-NT), both systems 

developed and maintained at 

the LIBRIS Department. The 

catalogue format has been 

converted to MARC21. A 

new version of LIBRIS Web- 

Search with several new functions 

has been implemented. 

The collaborating LIBRIS 

libraries are responsible for 

the content of the database. 

They create bibliographic and 

holdings records in the database 

and import the records to 

their local databases. How can 

the union catalogue and the 

local catalogues collaborate? 

Is it possible to maintain two 

catalogues, a local version for 

each library together with the 

union catalogue LIBRIS? 

The local catalogue is needed 

for circulation and acquisitions 

transactions. When 

searching for information, the 

local catalogue often proves 

insufficient. The large amount 

of searches carried out in 

LIBRIS each day makes 

LIBRIS WebSearch one of 

the most important sources for 

information retrieval in 

Sweden. 

Local functions could be 

implemented in the union 

catalogue. Loan status will be 

implemented in the union 

catalogue next year. Is a local 

WebSearch our next step? 

These are some examples of 

what is possible within the 

new LIBRIS WebSearch system. 

Now it’s time for the 

Swedish academic libraries to 

consider new possibilities of 

collaboration and development. 

Mats Herder 

Head of Department 

Procurement of portal 

application system and 

link resolution server 

The LIBRIS Department has 

started a European procurement 

process, aiming to purchase 

a Portal Application 

System and a Link Resolution 

Server for ”national use”. The 

intention is to find a technical 

solution for co-ordination and 

rationalisation regarding the 

handling of electronic resources 

in the Swedish library 

community. 

The link resolution server will 

be used to facilitate linking 

between related resources. 

The portal application offers 

the end-user a homogeneous 

search interface for, and crosssearching 

among, a large 

number of resources. 

The purchased systems should 

be possible to adjust to local 

library specific needs and the 

portal application also to be 

personalised on the end-user 

level. 

The Request for Proposal is 

planned to be announced by 

the end of January 2003 and 

the evaluation and contractual 

issues will hopefully be finished 

before summer. If so, 

the systems can probably be 

put in production during autumn 

2003. 

Lisa Petersen 

Project Manager 

On the maintenance of 

electronic journals in the 

LIBRIS database 

The aim of LIBRIS National 

Union Catalogue is to reflect 

the holdings of the LIBRIS 

libraries – irrespective of 

form (printed or electronic). 

A report concerning bibliographic 

information of electronic 

journals was the starting 

point for this project. The 

LIBRIS Department was 

commissioned to create a system 

for the administration of 

the maintenance of electronic 

journals in LIBRIS. The 

LIBRIS Department has 

developed a Z39.50-client, 

which from a list with ISSN 

automatically searches a 

number of predefined databases 

and downloads records. 

A special interface has been 

created which makes it possible 

to administer and update a 

large amount of records and 

holdings. 

Tomas Friberg 

Training in LIBRIS new 

cataloguing system: 

planning and realisation 

at Göteborg university 

library 

LIBRIS new cataloguing system 

was put into operation in 

January 2002. The LIBRIS 

Department in Stockholm offered 

training in November 

2001 for the Swedish university 

libraries. These libraries 

had to plan and carry through 

the training for their staff and 

for local libraries before the 

new cataloguing system 

started.


Sida 17 

Summary in English 

The article describes how 

Göteborg university library 

planned, organised and carried 

through the training 

(comprising 1.5 day) for 90 

persons. Seven librarians 

were involved as instructors. 

There are no real technical 

problems with the new cataloguing 

system, though a 

new guide with description 

of formats and examples, as 

well as a new cataloguing 

handbook is needed. 

Helena Forssblad 

The new version 1.0 of 

LIBRIS WebSearch 

The LIBRIS National Union 

Catalogue is regularly updated 

with MARC records from 

external bibliographic utilities 

(such as Library of Congress, 

British Library and the 

Deutsche Bibliothek). These 

external records are primarily 

used as acquisition and cataloguing 

support by the LIBRIS 

libraries. The ordinary deduplication 

detection control in 

the new cataloguing system is 

however currently not sufficient 

for our needs. In order to reduce 

the number of duplicate records, 

the LIBRIS Department 

has therefore developed and 

implemented special detection 

routines. 

Christer Larsson 

The new version 1.0 of 

LIBRIS WebSearch has now 

been launched. This version 

offers the functionality of the 

previous system as well as 

numerous new functions 

including index browsing, a 

new Boolean search form, 

truncation, masking and sorting 

(alphabetically and 

chronologically). Moreover 

the technical procedure and 

support has been upgraded 

and the interface improved. 

An English version of 

LIBRIS WebSearch 1.0 is 

also available 


websearch/form?lang=eng 

Britt Sagnert 

On batch import of 

foreign MARC records 

and de-duplication detection 

in LIBRIS

Kungl. biblioteket, LIBRIS-avdelningen 

Box 5039 

102 41 Stockholm 

Tfn: 08-463 44 33 

Fax: 08-463 42 65 

E-post: driften@libris.kb.se 

Redaktion: 

Helena Forssblad, helena.forssblad@libris.kb.se 

Lotta Janson, charlotte.janson@libris.kb.se 

Christer Larsson, christer.larsson@libris.kb.se 

Britt Sagnert, britt.sagnert@libris.kb.se 

w w w . l i b r i s . k b . s e 

LIBRIS-avdelningen på Kungl. bibliotekets trappa. Bild: Lena Jacobson

Librismeddelanden-80

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?