Librismeddelanden-80

kb.se

Librismeddelanden-80

Nummer 80

ISSN 1651-6184

2002-12-18

LIBRIS-meddelanden

Kungl. biblioteket, LIBRIS-avdelningen

Missa inte:

• Upphandling av portalprogram och

länkserver

Läs mer om när, hur och varför

LIBRIS upphandlar ett portalprogram

och en länkserver.

• Utbildning i LIBRIS nya katalogsystem

Läs om hur man gjorde vid Göteborgs

universitetsbibliotek

• LIBRIS webbsök—nu ännu bättre!

I artikeln får du många bra tips för

användning av webbsök

I det här numret:

Med fokus på samkatalogen 1

Upphandling av portalprogram

och länkserver

Om hanteringen av e-

tidskrifter i LIBRIS

Utbildning i LIBRIS nya katalogsystem

LIBRIS webbsök—nu ännu

bättre

Utländska poster och

dubbletthantering i LIBRIS

5

6

8

11

14

Summary in English 16

Med fokus på samkatalogen

LIBRIS databas och de lokala bibliotekskatalogerna

Den 12 september år 2000 är ett dramatiskt

datum i LIBRIS historia. Den dagen fattar

LIBRIS ledningsgrupp beslutet att föreslå riksbibliotekarie

Tomas Lidman att bryta kontraktet

med det tyska företaget Dynix GmbH som

misslyckats med att leverera ett nationellt katalogsystem

för Sverige. Dagen innebär också

startpunkten för en ny utveckling mot internationalisering

både vad gäller praktiska tekniklösningar

och anpassningar till standarder från

LIBRIS sida.

Sexton månader efter september 2000 – januari

2002 – driftsätter LIBRIS det nya nationella

katalogsystemet. Redan under våren 2001 hade

det egenutvecklade fjärrlånesystemet med både

en windowsklient och ett webbgränssnitt tagits

i drift. Både katalog- och fjärrlånesystemens

driftsättning föregås av omfattande utbildningsinsatser

för landets bibliotekarier. Under

våren 2001 tas också den nya biblioteksdatabasen

i drift och under hösten samma år står

bibliotek.se på tur. Båda dessa system är också

egenutvecklade och något av förstudier till det

kommande nya LIBRIS webbsök. I och med

detta var omställningen från stordatormiljö till

en modern Unix/NT-baserad driftmiljö avklarad.

Inom en tidsrymd av knappt ett och ett

halvt år avvecklades de gamla katalog- och

fjärrlånesystemen och ersattes av moderna system

i egen drift. Lagringsformatet för LIBRIS

webbsök ändrades till MARC21 och helt nya

egenutvecklade system togs i drift. Efter ytterligare

sex månader – hösten 2002 - är version

1.0 av nya LIBRIS webbsök färdig. LIBRISavdelningen

har då etablerat en säker och

modern driftmiljö för de nya systemen och

bedriver utvecklingsarbete med de senaste

verktygen inom Java- och Visual Basicområdet.

Tvåårsperioden från hösten år 2000 fram till

hösten 2002 har varit en mycket produktiv

period för LIBRIS-avdelningen, koncentrerad

på bytet av de gamla katalog- och fjärrlånesystemen

och arbetet med det nya

MARC21-formatet. Det har varit ansträngande

för hela Bibliotekssverige, samtidigt som

Bibliotekssverige visat tålamod och sammanhållning

i uppslutningen kring LIBRIS databas.

Nu när den nya databasen är på plats och

katalogiserings- och söksystemen i drift, kan

man fundera på de nya möjligheter de svenska

biblioteken skapat för utveckling och

samarbete.

Den nya världen och LIBRIS databas

I den nya världen handlar det om utmaningar,

men också möjligheter att ge samtidig

tillgång till många och olika datamängder,

alltifrån lokalt producerade mindre databaser

till stora kommersiella fulltextbaser eller fria

resurser tillgängliga på Internet. Det är standardiserade

sökprotokoll samt standardiserade

förpackningar och beskrivningar av data

som ger frihet att effektivt söka och återvinna

information. Att åstadkomma strukturerade

datamängder är ett måste för databasproducenterna

för att vara intressanta och nödvändigt

för dem som vill göra effektiva söktjänster.

I den nya världen ska man hålla

samman likartad information i stora identifierbara

databaser. Ett sådant exempel är den

gemensamma LIBRIS databas som bygger

på information från de lokala bibliotekskatalogerna.

Den tillhandahåller information från

över 300 svenska akademiska bibliotek och

forskningsbibliotek. Denna mängd av data

utgör en ovärderlig resurs för varje användare

av LIBRIS databas.

Att LIBRIS webbsök är intressant för ut-


Sida 2

LIBRIS-meddelanden

”Sveriges

katalogisatörer

använder samma

katalogiseringsverktyg

och

skapar

tillsammans en

gemensam

databas.”

ländska söktjänster kan man konstatera genom

att studera sökstatistik. Att LIBRIS databas

också är intressant för universitetsvärlden och

allmänheten i Sverige som informationskälla

kan man konstatera genom de dagliga 140 000

söktransaktionerna. Återigen, storleken på databasen

och tydligheten vad gäller innehållet –

böcker, tidskrifter med mera vid Sveriges universitet,

högskolor med mera - gör den till en

av de absolut mest utnyttjade söktjänsterna i

Sverige idag.

Nationella samkataloger på biblioteksområdet

har internationellt en viktig roll att fylla genom

att bidra med tillgänglig strukturerad information.

Samkatalogerna i sin tur slås också samman,

om inte fysiskt, så virtuellt. I ett nordiskt

samarbete skapas SVUC – Scandinavian Virtual

Union Catalogue – i ett försök att strukturera

nationellt tillgänglig information och för Europa

bildas ONE – Opac Network in Europe.

LIBRIS är aktivt i båda sammanslutningarna

och innehar för tillfället ordförandeskapet i den

senare.

Den aktiva svenska samkatalogen

Kvalitet är ett viktigt begrepp i informationsvärlden.

LIBRIS bygger på en kooperativ verksamhetsidé

och har länge förknippats med begreppet

kvalitet. Det är de deltagande biblioteken

som tillsammans bygger upp innehållet i

databasen genom att alltid katalogisera och

registrera sitt eget material i samkatalogen. Sedan

importeras samma information till den lokala

katalogen. Sveriges katalogisatörer använder

samma katalogiseringsverktyg och skapar

tillsammans en gemensam databas. Det har gett

en enhetlighet i synen på utformningen av kataloginformation

och säkert bidragit till den

smidiga övergången till MARC21-formatet.

Detta, liksom att LIBRIS i princip i realtid

speglar det aktuella beståndet av böcker och

tidskrifter vid medlemsbiblioteken, har bidragit

till den förhållandevis höga kvaliteten på LIB-

RIS databas och dess innehåll.

I andra länder gör man tvärtom. Där uppdateras

den gemensamma databasen från de lokala

katalogerna. LIBRIS-avdelningen har under

hösten varit inblandad i en utvärdering av

danskarnas samkatalog DanBib. I vår rapport

påpekade vi att uppdateringen av DanBib och

bristen på ett gemensamt katalogiseringsverktyg,

till skillnad från läget i Sverige, kan få

konsekvenser för just kvalitet och enhetlighet.

Det i sin tur gör också att värdet av basen och

samarbetet lättare ifrågasätts.

Ett problem med uppdatering av baser är

dubblettkontrollen, alltså en effektiv kontroll

av att informationen inte redan finns i basen.

Det är lätt att få in flera bibliografiska poster

om samma sak. I det perspektivet och i ett internationellt

sammanhang kan det svenska arbetssättet

uppfattas som mer tillförlitligt och

skapa ett allmänt fokus på samkatalogen, både

från producenternas och brukarnas sida. Detta

betyder dock inte att LIBRIS databas inte ska

uppdateras med kataloginformation från både

medlemsbiblioteken och andra leverantörer av

bibliografisk information. Det är snarare en

påminnelse om ett framgångsrikt arbetssätt

eller koncept, som förmodligen har sin historiska

förklaring i det att LIBRIS databas skapades

före de lokala systemens och katalogernas

tid.

I Sverige kan vi samverka

Samarbete är det svåraste som finns. Vem fattar

beslut och vem bestämmer? Under en följd

av år med viktiga beslut för att få LIBRISskutan

på rätt köl har en instans som LIBRIS

ledningsgrupp spelat en framträdande roll. Den

har varit ett starkt stöd för LIBRISavdelningen

och riksbibliotekarien vid det formella

beslutsfattandet. Bibliotekscheferna i

ledningsgruppen, LIBRIS avdelningschef och

riksbibliotekarien har tillsammans resonerat

sig fram till en uppfattning om vilka åtgärder

som skulle genomföras för att ge LIBRIS en

möjlighet att spela en central roll för informationsförsörjningen

inom högre utbildning och

forskning. Det snabba beslutet om införandet

av MARC21 hade varit omöjligt utan de aktuella

bibliotekschefernas ställningstagande under

hösten år 2000.

Dagens utmaning gäller innehållet i LIBRIS

databas, alltså kvalitet på den bibliografiska

informationen och samordningen av beskrivningar

och principer för t ex auktoritetsarbetet.

Vem bestämmer över det gemensamma arbetet?

Vilket behov finns av lokala anpassningar

och vem beslutar i så fall om dessa? Vem gör

vad och hur? Det är återigen en fråga om beslutsfattande

och samordning. Samtidigt har vi


Nummer 80

Sida 3

inte riktigt klart för oss vilka instanser som

behövs för en effektiv samverkan.

Under våren 2002 sammanträdde ett nybildat

Katalogråd för LIBRIS-biblioteken. Redan under

hösten året innan hade man insett det akuta

behovet av ett forum för att diskutera katalogiserings-

och formatfrågor i samband med driftsättandet

av det nya katalogsystemet och införandet

av MARC21. Det nya Katalogrådet blev

ett bra exempel på ett gemensamt forum för

diskussioner och beslut om innehållet i LIBRIS

databas. Men ändå, vem bestämmer? I de flesta

frågor är det säkert så att beslut fattas efter consensus,

alltså att man helt enkelt är överens.

Andra frågor överförs till referensgrupper för

ytterligare utredning eller så ges Kungl biblioteket

ansvaret att fatta beslut. Beslut som fattas

och som går stick i stäv med önskemål vid de

katalogiserande biblioteken är inga bra beslut.

Återigen, besluten måste grunda sig på en

gemensam syn på frågeställningarna för att

vara bra beslut.

Det gemensamma och det lokala

Hur samverkar samkatalogen och de lokala

bibliotekskatalogerna? Är det rimligt att fortsätta

att ha dubbla fulla uppsättningar kataloger,

en för varje universitets- och högskolebibliotek

samt LIBRIS katalog, när det gemensamma

målet är två olika intressen hos låntagarna/användarna

som vi på detta sätt försöker

tillfredställa? Har Sverige råd?

Idag ska den lokala katalogen komma närmare

den enskilde informationssökaren och mer

”personifiera” användandet genom att ge den

enskilde så mycket stöd och service som möjligt.

Man ska inte bara kunna reservera material,

få upplysningar om lånestatus med mera.

Det ska gå att knyta katalog- och cirkulationsinformation

till upplysningar om enskilda kurser

och program med mera vid universitetet

samt t ex ge ämnesöversikter i en och samma

bild.

När det däremot gäller att göra sökningar inom

olika ämnesområden är den lokala katalogen

för liten, åtminstone talar det stora utnyttjandet

av LIBRIS databas för detta. LIBRIS databas

är en av de primära källorna för informationssökning

för studenter och överhuvudtaget verksamma

inom utbildningssektorn. Som tidigare

nämnts har LIBRIS upp till 140 000 söktransaktioner

om dagen. Att ha bra kvalitet på innehållet

i en katalog är tillsammans med ett effektivt

söksystem grunden för en bra söktjänst.

Men det räcker inte. Det är också viktigt att

kunna erbjuda en stor och logiskt sammanhållen

mängd data.

Gränsen mellan vad som är lokalt och vad som

är gemensamt vad gäller bibliotekskatalogerna

har förskjutits. Genom att ta till enkla sanningar

vågar jag påstå att omvärlden förändrats radikalt

genom Internet. Den fysiska lagringen av

all kataloginformation lokalt är inte längre lika

nödvändig som tidigare. Det nödvändiga för det

lokala systemet borde vara att ha tillräcklig information

för att klara att hålla reda på lån och

övriga cirkulationsuppgifter. Genom nya funktioner

i samkatalogen LIBRIS kan den mesta

eller all sökning ske där. Det skulle bidra till en

ännu större fokusering på den gemensamma

databasen från producenternas – bibliotekens –

sida och understryka LIBRIS som den självklara

söktjänsten för användarna. Arbetet med

kvalitet på innehållet kunde ytterligare förbättras,

vilket i sin tur ökar kvalitet på sökresultaten.

Användarna av bibliotekens söktjänster får

därmed en bra och kvalificerad källa att matcha

andra nätbaserade söktjänster och datamängder

med. LIBRIS databas blir ett sätt att utnyttja

bibliotekariers intellektuella arbete även i framtiden

i det allt snabbare växande informationsutbudet

på Internet.

Nytt synsätt och nya funktioner

För att återknyta till början av artikeln kan man

fråga vilka nya möjligheter de svenska biblioteken

nu skapat för utveckling och samarbete.

LIBRIS nya system och tjänster har för det

första möjliggjort ett nytt synsätt på samkatalogen.

Visserligen har LIBRIS databas funnits

tillgänglig på Internet sedan i mars 1997 via

söksystemet Websök. Men den gamla tekniska

stordatormiljön har funnits där i botten, vilket

gjort att produktionen av basen upplevts som

gammaldags och föråldrad. Detta har befäst

synen på LIBRIS databas som en container, där

Sveriges bibliotek lägger in sina bestånd av

böcker och tidskrifter, men där de lokala katalogerna,

ur bibliotekariernas synvinkel, ändå

varit fokus för att visa och komma åt det egna

bibliotekets resurser.

”Gränsen

mellan vad som

är lokalt och

vad som är

gemensamt vad

gäller

bibliotekskatalogerna

har

förskjutits.”


Sida 4

LIBRIS-meddelanden

”Det första

man gärna

tänker på är

möjligheten att

se om en bok är

utlånad eller

inte, alltså få

uppgift om

lånestatus

direkt via

webbsök.”

Med nya LIBRIS webbsök (observera stavningen!)

har det skapats en söktjänst som överträffar

vad de flesta lokala bibliotekssystemen

kan åstadkomma med sina webbklienter.

Webbsök är specialutvecklat för LIBRISbiblioteken

av LIBRIS egen personal, vilket

betyder att söktjänsten går att maximalt anpassa

till olika användares behov och till LIBRIS

övriga tjänster, t ex fjärrlån och katalogisering.

LIBRIS webbsök vågar jag påstå är ett av de

bästa söksystem som går att hitta på marknaden

idag. Eftersom LIBRIS-avdelningen själv

har kontroll över den tekniska miljön och behärskar

utvecklingsverktygen är en vidareutveckling

av LIBRIS webbsök helt i händerna

på oss själva.

En utvecklingsväg att gå är att bygga in lokala

funktioner i den gemensamma katalogen. Det

första man gärna tänker på är möjligheten att

se om en bok är utlånad eller inte, alltså få uppgift

om lånestatus direkt via webbsök. Ett

försök med detta har genomförts och möjligheterna

kommer att finnas redan under våren

2003. Ytterligare en funktion kan kallas ett lokalt

webbsök. För att stärka den lokala prägeln

för samkatalogen kan man lägga på ett

filter, som gör att användaren av webbsök får

sökresultatet för det egna biblioteket presenterat

för sig först, men kan expandera till hela

webbsök vid ett första negativt resultat vid

hemmabiblioteket. Det går också att föreställa

sig att exempelvis lokala anmärkningar och

ämnesord som finns inlagda i den egna beståndsposten

visas i det ”lokala webbsök”.

För användaren innebär detta att man använder

samma sökgränssnitt lokalt och nationellt

samt att man befinner sig i samma databas

med samma sökindex och samma logik.

Återigen, med tanke på övriga tillgängliga

sökmängder och söktjänster borde det vara

självklart att hålla ihop det intellektuella arbetet

producerat av Sveriges bibliotekarier

för våra användare.

Detta är några exempel på vad man skulle

kunna åstadkomma med det nya LIBRIS

webbsök. Samtidigt förskjuts därmed gränsen

mellan vad som hör hemma i samkatalogen

och vad som hör hemma i den lokala katalogen.

Önskemål framförs ofta om att kunna

utnyttja LIBRIS databas som lokalt system,

men att ta steget fullt ut och ha cirkulationskontroll

centralt är nog ingen bra idé.

Det skulle ställa orimliga krav på tillgänglighet

på det centrala systemet. Men var gränsen

går och hur samarbetet ska gestalta sig,

bör inte bara utredas under den närmaste

framtiden, utan också prövas i praktiken mellan

biblioteken och LIBRIS. Nu är tiden mogen

för nästa steg. Bibliotekssverige har skapat

en trygg och stabil grund för framtida

vägval och framtiden har redan börjat. Nu är

tiden inne att diskutera och formulera strategierna.

Mats Herder, avdelningschef


Nummer 80

Sida 5

Upphandling av portalprogram och länkserver

Marknaden för elektroniska tidskrifter,

e-böcker och andra digitaliserade resurser har

expanderat kraftigt de senaste åren. På kort tid

har det elektroniska materialet, och framförallt

e-tidskrifterna, blivit en naturlig och ofta

mycket viktig del i bibliotekens samlingar.

Många lokala databaser med digitaliserat material,

till exempel rapporter, dissertationer eller

examensarbeten har också vuxit fram under

den här tiden. Ett kvalitetsurval av fria webbresurser

ingår också ofta i bibliotekens informationsutbud.

Den ökande mängden informationsresurser har

naturligtvis inneburit nya utmaningar för biblioteksvärlden

vad gäller såväl tekniska lösningar

som sökstrategier och användarvägledning.

Det har också blivit allt svårare för slutanvändaren

att överblicka och hitta rätt i informationsutbudet.

Nya datoriserade system för att förenkla hanteringen

av framför allt elektroniska tidskrifter,

men i förlängningen även andra digitala resurser,

finns sedan ett par år tillbaka på marknaden.

Hösten 2001 började LIBRIS-avdelningen

undersöka möjligheterna att på ett nationellt

plan erbjuda en lösning för att lyfta fram och

tillgängliggöra det elektroniska materialet på

ett bättre sätt än idag.

LIBRIS ledningsgrupp, som består av bibliotekschefer

från de stora forskningsbiblioteken,

diskuterade frågan under våren 2002 och enades

om att uppgiften är angelägen och ligger i

linje med LIBRIS uppdrag och målsättning.

Man kunde också se klara samordnings- och

rationaliseringsvinster med en nationell/

gemensam lösning jämfört med lokala/enskilda

insatser på området.

Ett förtydligande kan behövas här: den lösning

som diskuterades gäller endast den tekniska

sidan av hanteringen. Många elektroniska

resurser är betaltjänster, och för att få tillgång

till dessa måste biblioteken sluta egna eller gemensamma

licensavtal (t ex via BIBSAM) med

innehållsleverantörer, t ex Elsevier Science,

Affärsdata eller andra.

EU-upphandling

LIBRIS uppdrag blev alltså att hitta en teknisk

lösning för hantering av elektroniska resurser,

i första hand e-tidskrifter, och det beslutades

att en regelrätt EU-upphandling skulle genomföras.

En projektgrupp bildades inom LIBRISavdelningen,

och under hösten 2002 har även

en referensgrupp satts samman, med deltagare

från olika typer av bibliotek och med olika

kompetenser. Referensgruppens uppgift blir

att bidra med erfarenheter och synpunkter vid

utformandet av kravspecifikationen, så att vi

så långt möjligt försäkrar oss om att den verkligen

speglar bibliotekens behov. Under utvärderingsarbetet

kommer referensgruppen sedan

att fungera som rådgivande instans.

Kravspecifikation

Kravspecifikationen kommer att omfatta två

delar, en del som beskriver det som vi kallar

länkserverfunktionen och en del som beskriver

portalprogramvaran.

En länkserver innehåller en databas med

länkar till, och information om, elektroniska

resurser av olika slag, t ex fulltextdatabaser,

citeringsdatabaser, fria webbresurser eller

annat. Denna databas underhålls med ny och

uppdaterad information i huvudsak på

maskinell väg. Länkservern konfigureras för

att kunna skapa nya länkar dynamiskt i det

ögonblick de efterfrågas, och för användaren

innebär det att en omfattande vidarelänkning

mellan elektroniska resurser blir möjlig.

Portalprogrammet kompletterar länkservern,

genom att bland annat erbjuda användaren ett

enhetligt sökgränssnitt för samtidig sökning i

många sinsemellan olika elektroniska resurser.

Såväl länkserver som portalprogramvara bör

kunna anpassas för lokala behov, avseende

t ex vilka informationsresurser som ska finnas

tillgängliga för ett visst bibliotek. Önskvärt är

också att slutanvändaren ska kunna göra vissa

personliga inställningar, t ex spara sökningar

och skapa sina egna tidskriftslistor.

Vi räknar med att arbetet med kravspecifikationen

ska vara färdigt i slutet av januari 2003,

och att ett beslut om vilket system som ska

köpas in ska kunna fattas under maj månad.

Driftsättning av systemet bör i så fall kunna

komma igång under hösten 2003.

Lisa Petersen, projektledare

”... klara

samordningsoch

rationaliseringsvinster

med en

nationell/

gemensam

lösning.”


Sida 6

LIBRIS-meddelanden

”LIBRIS

databas ska

spegla de

svenska

forskningsbibliotekens

bestånd –

oavsett

materialets

fysiska form.”

Om hanteringen av e-tidskrifter i LIBRIS

Det har under de senaste åren förts diskussioner

bland biblioteken om vilka typer av

material som ska läggas in i LIBRIS databas.

Den stora mängd elektroniskt material som

förlagen nu gör tillgängligt, oftast i stora paket,

kräver att man så långt möjligt kan hantera sitt

bestånd per automatik.

När det gäller e-tidskrifter har biblioteken i stor

utsträckning använt sig av förteckningar eller

egenutvecklade databaser på sina hemsidor för

att visa användare vilket bestånd biblioteket

har. Och om man tittar på hanteringen av e-

böcker så har biblioteken företrädesvis lagt in

materialet direkt i sina lokala kataloger och

inte gått via LIBRIS.

Så låt oss då börja med att slå fast vår ståndpunkt

i dessa frågor: LIBRIS databas ska spegla

de svenska forskningsbibliotekens bestånd –

oavsett materialets fysiska form.

Kort historik

LIBRIS påbörjade inmatchningar av

e-tidskrifter under våren 2000 men dessa avbröts

redan efter två avtal. Det visade sig att

det var mycket stora brister i leverantörernas

förteckningar över vilka tidskrifter man hade i

sina paket. Förutom att det var felaktiga ISSN

så var det även brister gällande tidskrifter som

bytt namn eller upphört samt även felaktigheter

i beståndsinformationen.

Som ett försök att skapa någon ordning i detta

så togs databasen ”Centralt upphandlade

e-tidskrifter” fram. Denna var tänkt att vara en

mycket temporär lösning som dels skulle tjäna

till att ge tillgång till tidskrifterna för slutanvändarna

och dels verka för att skapa ett bättre

underlag av leverantörernas data innan man

gick vidare med nya inmatchningar.

Något kom dock i vägen för detta. Kontraktet

med Dynix om leverans av nytt katalogsystem

för LIBRIS sades upp och de närmaste två åren

kom istället att handla om att införskaffa, driftsätta

och säkerställa ett nytt och funktionsdugligt

katalogsystem.

Förstudien

Frågan om e-tidskrifternas hantering blev under

tiden en alltmer angelägen fråga som när

det nya katalogsystemet var driftsatt snabbt

mynnade ut i en utredning av Susanne Sellei

(KB) med bistånd av undertecknad. Utredningen

fick namnet Förstudie till databas för bibliografisk

information rörande e-tidskrifter – en

e-tidskriftskatalog och den blev klar i slutet på

mars 2002. Där fastslogs några av de krav som

man måste ställa på den här typen av databas:

import av MARC-poster från ISSN-centralen,

möjlighet till massrättningar och masshantering,

ett gemensamt sökgränssnitt samt export

av MARC-poster till de lokala systemen.

Vidare diskuterades tre olika modeller för hur

databasen skulle se ut. Det var dels att använda

LIBRIS som databas, dels en helt fristående

databas samt en kombination av de båda som

fick namnet ”Hybridmodellen”.

Det visade sig att av dessa modeller var det

lämpligast att använda LIBRIS som databas

för hantering av e-tidskrifter, dels för att den

önskade funktionaliteten redan i stor utsträckning

existerade samt att tilläggsfunktionalitet

relativt smidigt skulle kunna byggas på redan

befintlig. Det visade sig också att ett separat

projekt med städning av LIBRIS databas måste

planeras in.

Steg för steg

Projektet med att lösa hanteringen av e-

tidskrifterna består i huvudsak av två delar: att

införskaffa poster till LIBRIS databas för att

skapa ett bra underlag för (i huvudsak) de

nationella avtalen och att skapa det gränssnitt

som behövs för att hantera tidskrifterna på en

avtalsnivå.

Införskaffande av poster började med att

LIBRIS slöt ett avtal med ISSN-centralen i

Paris om leverans av samtliga av deras poster

med Internet-länkar. Posterna har konverterats

till MARC21, försetts med klassningar utifrån

Dewey/SAB-konkordansen samt genomgått en

länkkontroll och är nu klara att läsas in i

LIBRIS databas.

Till detta har LIBRIS också utvecklat en

Z39.50-klient som med utgångspunkt från en

lista med ISSN automatiskt söker i ett antal

fördefinierade databaser och laddar hem de

poster som hittas - poster som också till viss

del automatiskt kan förses med klassningar och

ämnesord.


Nummer 80

Sida 7

För att kunna hantera avtalen i LIBRIS databas

behövdes någon form av ”behållare” för

varje avtal. Denna behållare består av en

egendefinierad posttyp som vi kallar för avtalspost.

Avtalsposten är en vanlig MARCpost

men innehåller bara information om vilka

titlar som ingår i ett specifikt avtal. Knutet

till avtalsposten finns också en beståndspost

för varje bibliotek som ingår i avtalet.

För att få funktioner som masshantering och

exportfunktioner behövdes ett särskilt gränssnitt.

Dels för att det skulle vara mycket enklare

att arbeta med än att använda katalogiseringsklienten

och dels för att viss funktionalitet

måste till för att sätta igång nödvändiga

processer, såsom export till lokala system.

I gränssnittet som utvecklats för att hantera

avtalen loggar man in på samma sätt som i

katalogiseringsklienten och kan därefter hantera

sina avtal. I den lista över avtalets titlar

som visas kan man lägga till titlar, ta bort titlar

eller uppdatera den bibliografiska posten

direkt, exempelvis om fler år blivit tillgängliga

inom avtalet.

När det gäller sökning så kommer LIBRIS

webbsök att vidareutvecklas med en speciellt

utformad ingång för tidskrifter som vänder sig

direkt till slutanvändarna.

Hur långt har vi kommit?

I skrivande stund är detta arbete under utveckling

och det är svårt att närmare konkretisera

funktionerna eftersom problem och lösningar

kommer fram under resans gång. LIBRIS har

även arbetat med att ta fram andra verktyg

utöver de som behövs för att hantera avtalen,

detta för att kunna göra mer avancerade

”körningar” av olika slag i syfte att manipulera

poster på många olika sätt.

Artikeln har uteslutande kommit att handla

om e-tidskrifter men låt mig avslutningsvis

säga att likheten med hanteringen av e-böcker

är mycket stor och det råder inga tvivel om att

LIBRIS-avdelningen med hjälp av inom avdelningen

utvecklade verktyg, även kan hantera

dessa på ett framgångsrikt sätt.

Tomas Friberg

”För att få

funktioner som

masshantering

och exportfunktioner

behövdes ett

särskilt

gränssnitt.”


Sida 8

LIBRIS-meddelanden

Utbildning i LIBRIS nya katalogsystem :

planering och genomförande vid Göteborgs universitetsbibliotek

”245 04 $a Den

perfekta posten

: $b konsten att

katalogisera /$c

av Cata Logue”

LIBRIS nya katalogsystem började användas i

januari 2002. LIBRIS-avdelningen erbjöd i

november-december 2001 de registrerande biblioteken

utbildning i det nya katalogsystemet

och MARC21-formatet. Vid de första utbildningstillfällena

i november deltog universitetsbiblioteken

i Göteborg, Linköping, Lund,

Umeå och Uppsala. Kursen omfattade två dagar.

Dessa bibliotek fick sedan i sin tur planera

och genomföra utbildning inom den egna organisationen.

Hur klarade biblioteken att på så kort tid planera

och genomföra utbildningen för sin

personal? Hur fungerar arbetet idag? Jag har

besökt Göteborgs universitetsbibliotek och

träffat tre av deras utbildare: Thomas Lindström,

huvudfunktionsansvarig för katalogisering,

Marie Müller, samordningsansvarig för

katalogisering av periodika och Bert Slättung,

katalogisatör.

Tiden var knapp, utbildningen måste vara

genomförd före jul eftersom det nya katalogsystemet

skulle starta i januari.

Thomas berättar att det föll sig naturligt att just

de tre ansvarade för utbildningsplaneringen,

Thomas och Marie i egenskap av ansvariga för

katalogisering av monografier och periodika,

Bert som erfaren utbildningsorganisatör och

LIBRIS-veteran. Thomas, Marie och Bert hade

även tidigare arbetat lokalt ett par år med konvertering

till SweMARC och från SweMARC

till MARC21 och var därför väl insatta i format-

och konverteringsfrågor.

När planeringen var klar var det totalt 7 personer

som genomförde utbildningen av ca 90

katalogisatörer på Göteborgs universitetsbibliotek.

Hur uppfattade ni den nya katalogiseringsklienten?

Sedan den första ovanan släppt tyckte utbildarna

redan under utbildningen i Stockholm att

klienten verkade vara ett bra arbetsredskap.

Genom att de såg till att komma med på den

första undervisningsomgången hann de träna

på klienten och skaffa sig det nödvändiga försprånget

för att kunna undervisa effektivt.

Utbildningsplanering och material

Efter tvådagarsutbildningen startade trion genast

planeringen av GUB:s utbildning. De

utgick från det material som LIBRISavdelningen

tagit fram och kompletterade det

med visst eget material. De höll provlektioner

för en mindre grupp och såg då vad som behövde

ändras för att passa de egna katalogisatörerna.

Något de kortade ner var den del som

tog upp bakgrunden till valet av MARC21 och

den nya katalogiseringsklienten.

Vad kunde ni använda av det utbildningsmaterial

som vi på LIBRIS-avdelningen tagit fram

och vad behövde ni själva utarbeta?

Bland de dokument Göteborgs utbildare använde

nämndes powerpointpresentationen av

klienten, dokumenten ”Konkordans LIBRIS

III-formatet och nya LIBRIS i MARC21” och

”ISBD-interpunktion”.

Den perfekta posten

Eftersom nästan alla som skulle undervisas

hade erfarenhet av katalogisering i LIBRISIII

var en viktig del av utbildningen att klargöra

skillnaderna mellan LIBRISIII och MARC21.

Ett av de dokument trion tog fram var en redogörelse

för viktiga generella skillnader mellan

formaten. Thomas konstruerade också en informativ

och pedagogisk exempelpost med all

interpunktion: 245 04 $a Den perfekta posten :

$b konsten att katalogisera / $c av Cata Logue.

Kurserna

Utbildningen omfattade tre halvdagar. Den

första delen tog upp bakgrunden och formatet.

Marie och Thomas gick igenom formatet fält

för fält, man utgick då från LIBRISIII och såg

hur det skulle bli i MARC21. Del 2 som Bert

ledde tog upp själva klienten, hur man söker,

registrerar och ändrar i poster, del 3 innehöll

övningar med de fyra övriga LIBRIS-utbildade

som handledare. Här valde man helt enkelt att

arbeta med verkliga böcker som fanns tillgängliga

på biblioteket.

Vad verkade krångligt?

Att katalogisatörerna nu själva får skriva in

interpunktion enligt ISBD var en av de skillna-


Nummer 80

Sida 9

der man från början befarade skulle medföra

mycket extraarbete. Annat som först upplevdes

som krångligt var de fasta fälten (000

postetikett - 008 mediespecifika koder). Här

utarbetade Bert ett par sinnrika scheman som

redovisade alla möjliga koder. Efterhand

(efter upprepade kontakter med Christer Larsson)

fick de dock veta att det var relativt få

fält som var obligatoriska att fylla i.

Ett liv efter jul?

Vad hände sen i januari när det nya katalogsystemet

var klart att användas?

Det visade sig att de flesta snabbt kom igång

med arbetet och till de extra övningstillfällen

med handledare som Bert bokat in kom inte

många personer. Användningen av katalogiseringsklienten

och formateringen i MARC21

var ju ny för alla. Alla måste tillsammans lära

sig arbeta på ett nytt sätt vilket skapade en

positiv gemenskap. Man delade med sig av

sina erfarenheter. Alla kollade till att börja

med varandras katalogiseringar, berättar utbildarna.

En kortare version av utbildningen för personer

som inte själva katalogiserar men som

ändå behöver känna till systemet var inplanerad

redan från början och sattes nu igång i

form av föreläsningen ”Voyager Light”. Bert

och Thomas informerade om bakgrunden till

valet av format och visade enkla sökningar och

registreringar i systemet. Dessa föreläsningar

besöktes av i stort sett alla icke-katalogisatörer

och blev mycket uppskattade.

Att registrera periodika upplever många som

svårt och Marie ordnade därför i februari två

utbildningstillfällen med eget material om alla

viktiga fält som berör periodika.

Hur fungerar arbetet idag?

Klienten upplevs som ganska oproblematisk att

arbeta med. Så här i efterhand inser gruppen att

de nog gjorde saker svårare än de var i början.

Mallarna och möjligheten att kopiera befintliga

poster gjorde att problemen med interpunktionen

och de fasta fälten i praktiken blev mindre

än man befarat. För vissa samlingar har de gjort

egna beståndsmallar men annars används mest

de mallar som lagts in av LIBRIS.

Det nya arbetssättet har förstärkt det positiva

samarbetet mellan katalogisatörerna vilket

märks på de givande katalogmöten som under

Thomas ledning hålls inom biblioteket. Det

windowsbaserade arbetssättet fungerar bra.

”Aldrig

kommer jag att

kunna något så

bra som gamla

LIBRIS!”

Bert Slättung, Marie Müller och Thomas Lindström


Sida 10

LIBRIS-meddelanden

”Det som är

besvärligt är

den osäkerhet

som fortfarande

råder kring

tillämpningen

av MARC21-

reglerna.”

Många tycker att det går fortare att katalogisera

nu när det är möjligt att kopiera poster, att klippa

och klistra. Voyager klarar inte Unicode i

nuvarande version, något som hade varit önskvärt

speciellt när man arbetar med diakriter.

Jag trodde därför att detta hade medfört extraarbete

för katalogisatörerna. Men Bert som har

katalogiserat många hebreiska och arabiska

böcker där det kryllar av diakriter tycker att

hanteringen faktiskt är enklare och smidigare

nu.

På bibliotekets intranät finns en katalogiseringssida

som Thomas håller på att bygga upp.

Här tänker man samla information som gäller

både LIBRIS och det lokala systemet GUNDA.

På frågan om det verkligen bara kändes roligt

och positivt med allt nytt berättar Marie att hon

först tänkte: Aldrig kommer jag att kunna något

så bra som jag kunde gamla LIBRIS! Men

idag börjar även Voyager-klienten kännas

hemtam.

Är det något ni saknar från det tidigare

arbetssättet?

Det som gruppen främst saknar är ett visningsformat,

de tycker att de tidigare lättare såg om

de glömt något i en post och så användes utskrifter

av de gamla LI10- och LI15-bilderna

flitigt i förvärvsprocessen.

Har katalogiseringsklienten medfört

arbetsskador?

Vi har på LIBRIS-avdelningen fått frågor om

hur man når olika funktioner med kortkommandon

och flera bibliotek har varit oroliga för

arbetsskador. Jag undrar nu hur det blev i praktiken,

har det nya arbetssättet vid katalogisering

medfört problem för personalen? Det

känns positivt att höra att Bert, Marie och Thomas

inte hört särskilt många klagomål på detta.

Kanske har LIBRIS’ information om kortkommandon

och den lista med de vanligaste kommandon

som ingår i det utbildningsmaterial

avdelningen tagit fram varit till hjälp.

Finns några problem med arbetet idag?

Det är idag inga större praktiska eller tekniska

problem med katalogiseringsklienten. Det som

är besvärligt är den osäkerhet som fortfarande

råder kring tillämpningen av MARC21-

reglerna. Anvisningar och riktlinjer saknas i

vissa fall. Frågorna diskuteras i flera olika instanser.

Det är inte alltid lätt att som katalogansvarig

kunna ge helt klara svar på vissa frågor

som katalogisatörerna på GUB ställer, berättar

Thomas.

Jag tackar Bert, Marie och Thomas och väl

hemkommen till LIBRIS-avdelningen ber jag

min kollega Christer Larsson kommentera den

sistnämnda frågan.

Thomas pekar här ut ett område där mycket

fortfarande återstår att göra. En yttersta målsättning

är naturligtvis att den nationella samkatalogen

LIBRIS skall kunna bidra till en effektiv

och rationell katalogiseringsverksamhet

vid landets bibliotek – och för det krävs såväl

bra arbetsverktyg som tydliga tillämpningsanvisningar.

Vi vågar påstå att mycket redan har

gjorts. Thomas, Bert och Marie ger själva flera

exempel på katalogiseringsklientens fördelar,

det har startats ett diskussionsforum i form av

MARC21-listan, och – inte minst – det har bildats

ett nationellt Katalogråd, med bred representation

från LIBRIS-biblioteken. En rad tilllämpningsanvisningar

har dessutom färdigställts.

Samtidigt måste man hålla i minnet att det format-

och systembyte som ägde rum i januari

var minst sagt omvälvande. Det har helt enkelt

inte varit möjligt att ge alla svar och alla verktyg

från och med dag 1; man kanske kan säga

att mycket finns på plats, om än inte i sin mest

utvecklade form. Ambitionen var att redan från

start tillhandahålla ett fungerande system, med

anvisningar som täcker de vanligaste fallen.

Nu har vi nått en fas där man tydligare kan se,

dels vad som behöver kompletteras och utvecklas,

och dels hur detta kan ske. Anvisningar

för, och tekniska rutiner kring, till exempel

dubbletthantering och auktoritetsarbete börjar

nu successivt bli alltmer heltäckande; detsamma

gäller anvisningar för katalogisering av

flerbandsverk och arbetet med en bättre strukturerad

webbsida för format och tillämpningsanvisningar.

Tanken är att vi skall försöka utveckla dessa

tankar i ett kommande nummer av LIBRISmeddelanden

avslutar Christer Larsson.

´

Text och bild: Helena Forssblad


Nummer 80

Sida 11

LIBRIS webbsök – nu ännu bättre!

I mitten av oktober sjösattes version 1.0 av nya

LIBRIS webbsök. Webbsök har nu uppnått det

gamla systemets funktionalitet samtidigt som

en rad nyheter har introducerats. Såväl LIBRIS

databas som Artikeldatabasen och den långa

raden av specialdatabaser är nu tillgängliga via

nya sökgränssnitt. Dessutom finns en engelskspråkig

version för sökning i LIBRIS databas.

Varför ett nytt LIBRIS webbsök?

Vi ställer frågan till projektledare Kristin

Olofsson, som förklarar detta närmare:

Projekt Nytt LIBRIS webbsök startade i samband

med övergången till nytt katalogsystem

(Voyager) i början av 2002. Samtidigt bytte

LIBRIS format från LIBRISMARC till

MARC21. Efter en utvärderingsperiod beslutade

LIBRIS-avdelningen att behålla webbsök

istället för att använda Voyagers motsvarighet

WebVoyàge.

Ett digert arbete med att omarbeta webbsök

började, inte minst med tanke på att anpassa

webbsök till det nya formatet, MARC21. Samtidigt

ville vi passa på att modernisera gränssnitt

och design och införa en hel del nya efterfrågade

funktioner.

För att få en så homogen teknisk miljö som

möjligt, har vi använt samma tekniska lösningar

som i två tidigare utvecklingsprojekt på avdelningen:

Biblioteksdatabasen och bibliotek.

se. Dessa system bygger på xml/xslt- och javalösningar.

I projektet ingick även att anpassa LIBRIS

Z3950-server (TONE) till det nya formatet och

den nya databasen.

Trots att nya LIBRIS webbsök använder

samma IR-system som det gamla systemet,

BRS, innebar format- och katalogsystembytet

att hela webbsök fick byggas om. Det har inneburit:

- konvertering av format

- nya index

- skapande av xml-strukturer av formatet

- ny teckenkonvertering

- ny databas med nya uppdateringsrutiner

- ny sökfunktionalitet

Projektets uppdrag har varit att utforma ett

webbsök med ungefär samma möjligheter som

det gamla systemet. Vi bestämde oss för att

lansera webbsök i olika steg. Som fas ett produktionssattes

ett ”webbsök light” med endast

grundfunktioner. Våra användare fick med

detta tillgång till ett webbgränssnitt mot en uppdaterad

databas. I fas två och tre lanserades nya

funktioner. I och med releasen av LIBRIS

webbsök 1.0 finns nu ett söksystem, som uppfyller

projektets mål och därtill har en mängd


Sida 12

LIBRIS-meddelanden

”Använd det

Booleska

formuläret för

att trunkera och

maskera

söktermer”

nya funktioner.

Vi planerar en ny version till våren 2003 och

samlar nu in synpunkter och åsikter om vad

som kan göra webbsök till ett ännu bättre söksystem

avslutar Kristin Olofsson.

Indexbläddring

Bland det nya som tillkommit hör indexbläddringen

i LIBRIS webbsök. En indexbläddring

är användbar i många olika sammanhang.

Formuläret ger möjlighet att söka på såväl

personnnamn som institutions- och konferensnamn,

serie- och tidskriftstitel, recenserat

objekt, värdpublikation och ämnesord.

En bläddring på personnnamn, t ex

Strindberg, A (med automatisk trunkering)

gör det möjligt att fånga upp alla alternativa

namnformer med uppgift om antal träff. Följ

länken för sökning på aktuell namnform.

Ämnesordssökning underlättas i hög grad genom

indexbläddring och ger dessutom överblick.

En första bläddring på ämnesord ekonomi

ger inte bara träff på detta ord utan även på

t ex ekonomi och feminism, ekonomi och

konst mm förutom en fullständig underindelning

(geografisk etc). Ämnesorden hämtas

från den bibliografiska posten och lokala ämnesord

återfinns därför inte.

Bläddring på tidskriftstitel med avgränsning

till värdobjekt ger alla indexerade artiklar för

tidskriften i fråga. Tidskriften Fornvännen ger

över 400 indexerade artiklar. Följ länken till

träfflistan, som sedan kan sorteras alfabetiskt

eller kronologiskt.

Indexbläddring kan dessutom underlätta sökning

på tidskriftstitlar, som resulterar i många

träffar innehållande ord som journal, meddelande,

annual report och liknande.

Delar i flerbandsverk nås snabbt via sökning

på flerbandsverkets titel med avgränsning till

värdobjekt. Följ länken till den bibliografiska

huvudposten för att nå delarna.

Sökning på en series titel med avgränsning till

just serietitel ger på motsvarande sätt seriens

alla länkade delar snabbt och enkelt.

Såväl en författares namn som enstaka verk av

en viss författare kan kombineras med recenserat

objekt. Bläddra t ex på Delblanc för en redovisning

av författarens samtliga verk i

LIBRIS. Listan redovisar antal recensioner för

resp verk och länken ger träfflistan över recensionerna.

Boolesk sökning

Med formuläret för Boolesk sökning ger

LIBRIS webbsök ett viktigt komplement till

sökmöjligheterna i Enkelt resp Utökat sökfor-


Nummer 80

Sida 13

mulär. Den Booleska sökningen ersätter suffixsökningen

i det gamla LIBRIS Websök. Det är

samma syntax och samma index som används.

Operatorerna är desamma, trunkering, maskering

och parentessökning fungerar som förut.

Den som tidigare använt suffixsökning i gamla

LIBRIS känner därför väl igen sig. Sökmetodiken

är standardiserad medan de sökingångar

(prefix, kvalifikatorer) som används är specifika

för LIBRIS. Det Booleska sökformuläret

ersätter helt de tidigare sökmöjligheterna via

sökingång Valfria sökord i det gamla formuläret

för Avancerad sökning.

Den som för vanliga sökningar i LIBRIS webbsök

använder formulären för Enkel och Utökad

sökning har ändå skäl att använda det

Booleska sökformuläret för viss typ av sökningar.

Här följer några tips.

Det Booleska sökformuläret har tillgång till

LIBRIS webbsöks samtliga sökingångar. Det

är endast i detta formulär som trunkering (med

asterisk) resp maskering (med frågetecken) är

möjlig.

Trunkeringsgränsen är nu högre än tidigare och

sk truncation overflow (då träffmängden klipps

av med ett ofullständigt svarsresultat som

följd) inträffar mera sällan. Det kan ändå vara

klokt att undvika att trunkera vanliga

ordstammar och mer än ett ord i taget.

Då man vill avgränsa sökningen till ett klassifikationssystem

i taget (SAB, UDK eller Dewey)

skall det Booleska formuläret användas. I Utökad

sökning sker samtidig sökning i samtliga

klassifikationssystem vilket i vissa fall kan ge

brus.

Sökning på klassifikation, ämnesord,

serienummer och språk

Kvalifikatorerna sab1 och sab2 (osv t o m

sab9) kan med fördel användas för att få automatisk

trunkering på enställiga resp tvåställiga

SAB-koder. Klassifikationskoderna är fördefinierade

och sökningen kan utföras mycket

snabbt.

Vid sökning på enbart kontrollerade ämnesord

kan kvalifikator AMNK användas. På motsvarande

sätt kan avgränsning till enstaka nummerbeteckning

(editionsnummer, fonogramnummer

mm) göras med kvalifikatorn NR.

För serienummer används kvalifikatorn SNR.

SOU 2002:10 sökes fram på följande sätt:

SER=”Statens offentliga utredningar” AND

SNR=”2002:10”

Citationstecknen markerar strängsökning (kan

ersättas av operatorn ADJ mellan var och en

av termerna).

Vid sökning på språk bör man notera att det

Utökade sökformuläret endast medger sökning

på huvudspråk (verkets språk). Den som

vill söka på originalspråk, sammanfattningsspråk

eller motsvarande skall använda det

Booleska formuläret.

Frågan ’Skönlitteratur på nederländska i

svensk översättning’ formuleras på följande

sätt:

SAB1=H and ORIG=dut and SPR=swe

Du vet väl att…..

Britt Sagnert

• du kan få beståndsuppgifter och

titelinformation på samma skärmbild

genom att ange

webbadressen http://websok.libris.

kb.se/websearch/form?

showholdings=true

• du kan använda TAB-tangenten för

att hoppa mellan olika delar i

webbsök

• det finns affischposter med bild,

sök t.ex titel ” Stora bryggeriets öl”

http://websok.libris.kb.se/

websearch/search?

SEARCH_NUMM=8229102

• träfflistan sorterar upp till 2 000

träffar

• sigelbeteckningen på ”var finns

titeln-sidan” är en länk som ger

information om det ägande biblioteket

• du kan länka direkt till en post i

LIBRIS webbsök genom syntaxen

http://websok.libris.kb.se/

websearch/search?

SEARCH_NUMM=

där man kan ange , ISBN, ISSN

eller BibID efter ”=”

”Ny version

planeras våren

2003.

Synpunkter och

åsikter samlas

nu in för att

göra webbsök

till ett ännu

bättre

söksystem.”


Sida 14

LIBRIS-meddelanden

Om inläsningen av utländska poster och

dubbletthanteringen i LIBRIS

”Därmed finns

förutsättningar

na för att även i

detta avseende

anpassa

LIBRIS-praxis

till

internationell

MARC21-

standard (dvs

registrera ISBN

utan

bindestreck).”

LIBRIS-avdelningen har nu påbörjat regelbunden

inläsning av nya utländska poster från

Library of Congress (DLC), British Library

(Uk) och Deutsche Bibliothek (DDB). Inläsningarna

sker via automatiska rutiner under

nätter/helger; LIBRIS-avdelningen har också

skapat rutiner som förhindrar (eller åtminstone

minimerar) uppkomsten av nya dubblettposter

i samband med dessa inläsningar.

Redan under sommaren/hösten genomfördes

selektiva inläsningar av de filer som samlats

på hög sedan systembytet, totalt ca 60.000

tyska poster (DDB) och ca 320.000 LC-poster

(DLC). De retrospektiva inläsningarna har

huvudsakligen omfattat poster inkomna från

maj/juni 2002 och framåt, och kan nu betraktas

som slutförda – en fullständig retrospektiv

inläsning skulle ta alltför lång tid i anspråk,

och dessutom har risken för uppkomsten av

nya dubbletter bedömts vara alltför stor.

Dubblettproblematiken

Just dubblettproblematiken har varit ett av de

absolut mest överskuggande problemen. Som

många katalogisatörer säkert noterat har de

retrospektiva inläsningarna bidragit till en

markant ökning av antalet dubbletter i LIB-

RIS-basen. Detta hänger till stora delar samman

med den bristfälliga dubblettkontroll som

LIBRIS Katalogsystem för närvarande kan

erbjuda. Två huvudproblem kan identifieras:

1. Det finns inget normaliserat ISBN-index.

Det index som finns innehåller exakt den

information som lagras i katalogpostens

020‡a. ISBN (utan bindestreck) i brittiska

och amerikanska poster matchar alltså

inte mot en LIBRIS-post där ett identiskt

ISBN har försetts med bindestreck. Katalogsystemets

ISBN-index inkluderar dessutom

all information i 020‡a, det vill säga

även bestämningar av typen pbk – det är

långt ifrån ovanligt att dessa bestämningar

kan ha registrerats på olika sätt även

om ISBN är identiskt.

2. Dubblettkontrollen fungerar inte på index

som matchar mot fler än 1.000 poster,

vilket i praktiken gör det omöjligt att

dubblettkontrollera mot index för till exempel

språk och utgivningsår.

Bindestreck

Problematiken med bindestreckens vara eller

inte vara i ISBN (020‡a) närmar sig en lösning.

MARC21-standard bjuder att ISBN registreras

utan bindestreck, alltså precis som i de

brittiska och amerikanska posterna (däremot

skall ISSN i 022‡a registreras med bindestreck).

Skälet till att vi i LIBRIS valt en avvikande

registreringsmodell är att vi vid tidpunkten

för byte av katalogsystem inte hade någon

möjlighet att maskinellt expandera med (eller

sätta in) ISBN-bindestrecken i sina rätta positioner

vid postexport till till exempel webbsök.

LIBRIS-avdelningen har nu utvecklat ett program

för sådan ISBN-expandering. Därmed

finns förutsättningarna för att även i detta avseende

anpassa LIBRIS-praxis till internationell

MARC21-standard (dvs registrera ISBN

utan bindestreck). Innan så kan ske är det dock

lämpligt att läsa igenom hela LIBRIS-basen,

och maskinellt ta bort alla ISBN-bindestreck;

detta beräknas kunna ske i samband med uppgradering

till ny Voyagerversion (omkring våren/sommaren

2003).

I ett mera långsiktigt perspektiv skulle det ideala

naturligtvis vara att Endeavor förbättrar

systemets dubblettkontroll. LIBRIS har, tillsammans

med bland annat Finland, Skottland

och Nya Zeeland, framfört sådana förbättringsförslag.

Alternativt – eller som ett komplement

– kan LIBRIS-avdelningens programmerare

själva bygga ut en egen fullvärdig mekanism

för dubblettkontroll. I båda fallen tar det

dock tid innan målet kan uppnås – någon omedelbar

långsiktig lösning är således knappast i

sikte.

Regelbunden inläsning

Behovet av fortsatt och regelbunden inläsning

av utländska poster är ändå akut, inte minst för

att LIBRIS-bibliotekens katalogiseringsverksamhet

skall kunna rationaliseras. Som sades

inledningsvis har också LIBRIS-avelningen

redan nu skapat en rutin för att minimera uppkomsten

av nya dubblettposter i samband med

dessa inläsningar; denna rutin bygger på webbsöks

ISXN-index och LIBRIS-avdelningens

program för hantering av ISBN-bindestreck.

Webbsöks ISXN-index är normaliserat, dvs


Nummer 80

Sida 15

innehåller endast själva numret (med såväl som

utan bindestreck), och all i sammanhanget oväsentlig

bestämningsinformation bortrensad.

Vid inläsning behandlas endast de inkommande

poster som har giltigt ISBN (020‡a); övriga

utesluts från inläsning. Eventuella ISBNbindestreck

i inkommande utländska poster

(förekommer i de tyska posterna) tas bort. Därefter

görs en matchning mot webbsöks ISXNindex

för att rensa bort dubbletter. Återstående

poster kan sedan förses med ISBN-bindestreck

innan de slutligen läses in i LIBRIS Katalogsystem.

Före inläsning rensas dessutom ogiltiga

fält och delfält bort.

Med denna metod får vi alltså in utländska poster

av jämn och god kvalitet. Förhoppningen är

också att de skall underlätta katalogiseringsarbetet,

eftersom det krävs betydligt färre ingrepp

vid ”övertagande”, jämfört med de utländska

poster som importeras manuellt via katalogiseringsklientens

Remote. Reviderade anvisningar

för obligatoriska ingrepp är under utarbetande.

Generellt gäller regeln att man hellre skall fria

än fälla, det vill säga låta uppgiften ligga kvar

som den är - i synnerhet för nummerbeteckningar

i 01X och 035‡a samt kod för katalogiserande

instans i 040.

Vad gör LIBRIS?

Vad gör man då med alla dubbletter som redan

finns i LIBRIS? Sådana har ju uppkommit

även tidigare, bland annat på grund av ofullständiga

sökningar och maskinell retrospektiv

inläsning av äldre material. På lite sikt har

LIBRIS-avdelningen för avsikt att utveckla

metoder för maskinell städning bland befintliga

dubblettposter. På möte med LIBRIS Katalogråd

den 12 november konstaterades också

att nuvarande metoder för manuell dubblettutslagning

(med efterföljande meddelanderutiner)

är både tidsödande och ineffektiva.

Riktlinjer för hantering av dubblettposter i

LIBRIS är under utarbetande, men huvudrekommendationen

är i alla fall att man tills vidare

skall iaktta varsamhet med regelrätt manuell

dubblettutslagning. I praktiken innebär

detta att man endast bör slå ut de dubbletter

som saknar beståndsposter; finns beståndsposter

kopplade till en bibliografisk dubblettpost

är det bättre att låta denna ligga kvar.

Christer Larsson

”Med denna

metod får vi

alltså in

utländska

poster av jämn

och god

kvalitet.”


Sida 16

LIBRIS-meddelanden

Summary in English

Focusing on the union

catalogue. The LIBRIS

Database and the local

library catalogues

During the last two years the

Catalogue and the Interlibrary

Loan Systems have been

replaced by modern systems

(UNIX-NT), both systems

developed and maintained at

the LIBRIS Department. The

catalogue format has been

converted to MARC21. A

new version of LIBRIS Web-

Search with several new functions

has been implemented.

The collaborating LIBRIS

libraries are responsible for

the content of the database.

They create bibliographic and

holdings records in the database

and import the records to

their local databases. How can

the union catalogue and the

local catalogues collaborate?

Is it possible to maintain two

catalogues, a local version for

each library together with the

union catalogue LIBRIS?

The local catalogue is needed

for circulation and acquisitions

transactions. When

searching for information, the

local catalogue often proves

insufficient. The large amount

of searches carried out in

LIBRIS each day makes

LIBRIS WebSearch one of

the most important sources for

information retrieval in

Sweden.

Local functions could be

implemented in the union

catalogue. Loan status will be

implemented in the union

catalogue next year. Is a local

WebSearch our next step?

These are some examples of

what is possible within the

new LIBRIS WebSearch system.

Now it’s time for the

Swedish academic libraries to

consider new possibilities of

collaboration and development.

Mats Herder

Head of Department

Procurement of portal

application system and

link resolution server

The LIBRIS Department has

started a European procurement

process, aiming to purchase

a Portal Application

System and a Link Resolution

Server for ”national use”. The

intention is to find a technical

solution for co-ordination and

rationalisation regarding the

handling of electronic resources

in the Swedish library

community.

The link resolution server will

be used to facilitate linking

between related resources.

The portal application offers

the end-user a homogeneous

search interface for, and crosssearching

among, a large

number of resources.

The purchased systems should

be possible to adjust to local

library specific needs and the

portal application also to be

personalised on the end-user

level.

The Request for Proposal is

planned to be announced by

the end of January 2003 and

the evaluation and contractual

issues will hopefully be finished

before summer. If so,

the systems can probably be

put in production during autumn

2003.

Lisa Petersen

Project Manager

On the maintenance of

electronic journals in the

LIBRIS database

The aim of LIBRIS National

Union Catalogue is to reflect

the holdings of the LIBRIS

libraries – irrespective of

form (printed or electronic).

A report concerning bibliographic

information of electronic

journals was the starting

point for this project. The

LIBRIS Department was

commissioned to create a system

for the administration of

the maintenance of electronic

journals in LIBRIS. The

LIBRIS Department has

developed a Z39.50-client,

which from a list with ISSN

automatically searches a

number of predefined databases

and downloads records.

A special interface has been

created which makes it possible

to administer and update a

large amount of records and

holdings.

Tomas Friberg

Training in LIBRIS new

cataloguing system:

planning and realisation

at Göteborg university

library

LIBRIS new cataloguing system

was put into operation in

January 2002. The LIBRIS

Department in Stockholm offered

training in November

2001 for the Swedish university

libraries. These libraries

had to plan and carry through

the training for their staff and

for local libraries before the

new cataloguing system

started.


Nummer 80

Sida 17

Summary in English

The article describes how

Göteborg university library

planned, organised and carried

through the training

(comprising 1.5 day) for 90

persons. Seven librarians

were involved as instructors.

There are no real technical

problems with the new cataloguing

system, though a

new guide with description

of formats and examples, as

well as a new cataloguing

handbook is needed.

Helena Forssblad

The new version 1.0 of

LIBRIS WebSearch

The LIBRIS National Union

Catalogue is regularly updated

with MARC records from

external bibliographic utilities

(such as Library of Congress,

British Library and the

Deutsche Bibliothek). These

external records are primarily

used as acquisition and cataloguing

support by the LIBRIS

libraries. The ordinary deduplication

detection control in

the new cataloguing system is

however currently not sufficient

for our needs. In order to reduce

the number of duplicate records,

the LIBRIS Department

has therefore developed and

implemented special detection

routines.

Christer Larsson

The new version 1.0 of

LIBRIS WebSearch has now

been launched. This version

offers the functionality of the

previous system as well as

numerous new functions

including index browsing, a

new Boolean search form,

truncation, masking and sorting

(alphabetically and

chronologically). Moreover

the technical procedure and

support has been upgraded

and the interface improved.

An English version of

LIBRIS WebSearch 1.0 is

also available

http://websok.libris.kb.se/

websearch/form?lang=eng

Britt Sagnert

On batch import of

foreign MARC records

and de-duplication detection

in LIBRIS


Kungl. biblioteket, LIBRIS-avdelningen

Box 5039

102 41 Stockholm

Tfn: 08-463 44 33

Fax: 08-463 42 65

E-post: driften@libris.kb.se

Redaktion:

Helena Forssblad, helena.forssblad@libris.kb.se

Lotta Janson, charlotte.janson@libris.kb.se

Christer Larsson, christer.larsson@libris.kb.se

Britt Sagnert, britt.sagnert@libris.kb.se

w w w . l i b r i s . k b . s e

LIBRIS-avdelningen på Kungl. bibliotekets trappa. Bild: Lena Jacobson

More magazines by this user
Similar magazines