Handledning Katalog -1955 (Plåten)

Katalog –1955
för litteratur tryckt till och med 1955
Den största delen av Lappkatalogen finns nu i KB:s katalog och lånesystem Regina och du
kan beställa materialet där. Om du inte hittar det, kan du göra beställningen med manuella
blanketter enligt den här handledningen istället.
Lapparnas ordning
Lapparnas inbördes ordning bestämmes av uppslagsordet = det ord under vilket man slår upp
ett verk i nominalkatalogen.
Uppslagsord kan vara:
a) personnamn (författarnamn)
b) anonymt uppslagsord (ibland kallat formellt uppslagsord). OBS se även flera ord.
I regel = första substantivet i nominativ i titeln. Detta gäller verk där inte ett personnamn kan
tas till uppslagsord, t.ex. tidskrifter, samlingsverk och skrifter utan utsatt författarnamn eller
med fler än tre författare.
Exempel:
Svensk tidskrift
Studier i modern språkvetenskap
God mat för det enklare hushållet
Undantag: Anonyma titlar på finska, slaviska språk, japanska och andra språk, i vilka första
substantivet i nominativ är svårt att fastställa, ligger på första ordet i titeln.
c) geografiska namn
Anonyma topografiska skrifter kan ha ett i titeln förekommande geografiskt namn till
uppslagsord och skrifter utgivna av eller handlande om institutioner, sällskap o. dyl. har oftast
institutionens residensort som uppslagsord.
Exempel:
Dear old London
London. British museum. The British museum quarterly.
d) konventionella uppslagsord

Arbeten som har ett allmänt vedertaget namn. Såväl original som översättningar får detta
namn som uppslagsord.
Exempel:
Bibeln, Edda Saemundar (= den äldre Eddan).
Roland (= Rolandsången), Tusen och en natt
Internationella kongresser är ibland samlade under ett konventionellt uppslagsord på
svenska.
Exempel:
Actes du dixième congrès international des Orientalistes. Session de Genève 1894.
söks under uppslagsord: Orientalistkongresser, Internationella
Actes du quatrième congrès international de linguistes tenu à Copenhague du 27. août au 1er
septembre 1936.
söks under uppslagsord: Filologkongresser, Internationella
Siffror som uppslagsord
ligger efter alfabetets slut i sifferföljd.
Är siffertalet fast förbundet med annat ord eller ordkombinationer är det omskrivet med
bokstäver:
Exempel:
"50-åringar i ord och bild " ligger på Femtio-åringar, "1863 års män" ligger på
Adertonhundrasextiotre års män
men verket "1864 i Billeder och Tekst" ligger på 1864 i sifferföljden efter alfabetets slut.
Titlar som börjar med preposition
är ordnade efter denna.
Undantag: prepositionen Om
Exempel:
In the northern mists
På livets väg
men: Om titlar och högfärd

Undantag från undantaget: Latinska titlar som börjar med prepositionen de ligger på de.
Utländska titlar som börjar med prepositionen oms utländska motsvarigheter, t.ex. On, Sur,
Uber, har på senare år omordnats och ligger numer i regel på dessa prepositioner.
För svenska uppslagsord används nystavningen av år 1906.
Exempel:
qvinna = kvinna
hvad = vad
bref = brev
För den alfabetiska ordningen är svenska alfabetets bokstavsföljd bestämmande.
Observera följande avvikelser, som iakttas oberoende av förekommande skrivsätt:
qu= qv
w = v
i = j, då det i nordiska namn används i stället för j.
Exempel:
Wahl = Vahl
Biörk = Björk
Lillie = Lillje
Stie = Stje
danskt norskt aa = å, ae = ä, ø = ö
svenskt ae = ä
tyskt ae = ä, oe = ö, ue = u
latinskt ae = ae oe = oe
franskt œ = oe
holländskt ae = ae, oe = oe, y = ij
fornnordiskt P = th
Vid diakritiska tecken fästes intet avseende: é och è = e

Om anonymt uppslagsord består av flera ord betraktas dessa antingen de sammanbinds av
bindestreck eller ej som ett ord. Ordningsföljden framgår av nedanstående exempel.
Exempel:
Union
Unionalen
Union-catalogue
Unionen
Union list
Unionsposten
OBS! Gäller ej personnamn - se nedan
Kataloglappar med samma uppslagsord
ligger i följande ordning sinsemellan:
A) konventionellt uppslagsord
B) anonymt uppslagsord
C) geografiskt namn
D) personnamn
Exempel:
Roland Rolandsången …ligger före författaren Roland, Anders Ivar,
liksom staden London ligger före författaren London, Jack
Kataloglappar med samma uppslagsord - deras inbördes ordning
Några exempel på hur lapparna är ordnade inom vissa vittomfattande uppslagsord, under vilka
ett stort antal lappar samlats.
A. konventionella uppslagsord
Exempel:
Bibeln: Först ligger originalbibeln (hebreisk eller grekisk grundtext), därefter Biblia
polyglotta (flerspråkig) och sedan översättningar alfabetiskt efter språk. Inom varje språk
kronologiskt efter utgivningsår.

Edda Saemundar (= den äldre Eddan): Först utgåvor på originalspråket:
1. utan utgivare - kronologiskt,
2. med utgivare - alfabetiskt efter dennes namn.
Därefter översättningar alfabetiskt efter språk.
Inom varje språk:
1. utan angiven översättare - kronologiskt efter utgivningsår,
2. med översättare - alfabetiskt efter översättarens namn.
B. anonyma uppslagsord
Lappar med samma anonyma uppslagsord ordnas:
a) om uppslagsord är det första ordet i titeln, enligt därpå följande ord
b) om uppslagsord i titeln föregås av ett annat ord, enligt det föregående ordet
(med bortseende från bestämd och obestämd artikel).
Om de föregående orden är lika, bestäms ordningen av de efter uppslagsordet följande orden.
Exempel:
Tidskrift för arbetsledare
Tidskrift för ett och annat
Tidskrift, De blindas
Tidskrift, Ny, för arbetsledare
Tidskrift, Nyare, för arbetsledare
Tidskrift, Nyare, i fiskevård
Uniformer, Svenska
Uniformer, Svenska arméns
Uniformer, Svenska arméns och flottans
C. geografiska namn som uppslagsord
1. Skrifter av allmän karaktär som handlar om eller berör orten
2. Skrifter utgivna av eller rörande institutioner, sällskap och liknande som har sitt säte
på orten.

Exempel:
uppslagsord Sigtuna
1. Från det gamla Sigtuna
Källor till Sigtuna stads och Sigtunabygdens historia
Sigtuna stads privilegier
2. Estniska gymnasiet
Sigtuna folkhögskola
Lekmannaskolan
Sigtunaskolan
Exempel på lapparnas ordning under några geografiska namn med stor anhopning av lappar:
uppslagsord Stockholm - (Skrifter av allmän karaktär)
Stockholms affärskalender
Bilder från Stockholm
Stockholms stads historia
Stockholms stads statistik
Stockholm. Bilder från Sveriges huvudstad
Stockholm. Guide 1933
Stockholm. Pittoreskt album
Stockholm i nutida konst
Gamla Stockholm
Det unga Stockholm
Stockholmsbilder från fem århundraden
Stockholms stads tänkebok
Vägledning i Stockholm
Stockholms vägvisare
uppslagsord Sverige
Bilder från Sverige
En bok om Sverige

Handbok för resande i Sverige
Sveriges land och folk
Sveriges rike
Schweden. Land und Volk
Sweden in a nutshell
Pictorial Sweden
Sverige. Geografisk beskrivning
Sverige. Några svenska bilder
Sverige. Årsbok för svenska folket
Sverige-Finland
Sverige, fosterland
Sverige i bilder
Sverige i våra dagar
Det glada Sverige
Hela Sverige
Unga Sverige
La Svezia
Tours in Sweden
Vyer öfver Sverige
uppslagsord Uppsala
(Skrifter utgivna av eller rörande institutioner, sällskap och liknande)
Uppsala cykelklubb
Uppsala läkareförening
Norrlands nation
Uppsala segelsällskap

Stockholms nation
Uppsala universitet
Universitetsbiblioteket
Utställning
Studentföreningen Verdandi
Östgöta nations bibliotek
Som framgår av exemplen bortses vid alfabetiseringen från upprepning av uppslagsord och
presentationsord av typen Föreningen och liknande.
Lappar med samma geografiska uppslagsord och samma institutionsnamn är ordnade på
följande sätt:
1. institutionsnamnet ensamt som sekundärt uppslagsord
2. institutionsnamnet + en konventionell undertitel, t.ex. [Befordringsfrågor]
3. institutionsnamnet med tillägg av underavdelning, t.ex. fakultet, ämnesinstitution
Exempel:
uppslagsord Uppsala. Universitetet.
Uppsala universitet 1872-1897
Festskrift tillägnad Uppsala universitet
Uppsala universitets katalog
Uppsala studenter från 1858
Till Konungen [Petition…]
Uppsala universitets årsskrift
Uppsala universitet (Hänvisningar till annat uppslagsord)
[Befordringsfrågor] (alfabetiserade efter ämnen)
Större akademiska konsistoriet
Filosofiska fakulteten
(därefter övriga fakulteter alfabetiskt)
Astronomiska observatoriet

Botaniska institutionen
Institutionen för slaviska språk
Zoologiska museet
Samma regel gäller för institutioner och liknande som inte har ett geografiskt namn som
uppslagsord, till exempel Vetenskapsakademien.
Efter geografiskt namn som ensamt uppslagsord ligger sammansatta uppslagsord i vilka
ortnamnet ingår som första led med eller utan bindestreck.
Exempel:
efter Stockholm. Överståthållarämbetet, som är sista lappen på Stockholm, institutioner,
ligger:
Stockholm-Bergslagen (järnväg)
Stockholm-Blidösund (ångfartygsaktiebolag)
Stockholm-Saltsjön (ångfartygsaktiebolag)
Stockholmare
Stockholms län
Stockholms stift
Stockholmsbagaren
Stockholmsnytt
Stockholmsstudenter
Stockholm studies
Stockholmstyper
Stockholmsvisan
D. personnamn
Lappar med samma personnamn som uppslagsord ligger i följande ordning sinsemellan:
1) pseudonymer
2) förnamn, enskilda personers utan bestämning
3) förnamn, enskilda personers med bestämning

(t.ex. hemort eller nationalitet, s.k. patronymikon)
4) påvar
5) furstar
6) efternamn
Exempel:
Bonifacius [pseud]
Bonifacius [romersk fältherre]
Bonifacius [ärkebiskop i Mainz]
Bonifacius Britannus
Bonifacius VIII [påve]
Bonifacius IX [påve]
Bonifacius, Balthassar
Bonifacius, Johannes
Furstar med samma namn ligger:
1) efter land och 2) inom varje land:
a) regenter i nummerordning
b) övriga furstar alfabetiskt efter namnen (Karl August ligger före Karl Filip o.s.v)
Exempel:
1) Karl, prins av Danmark
Karl Ludwig, kurfurste av Pfalz
Karl I, konung av Rumänien
Karl Alexander, storhertig av Sachsen-Weimar
Karl II, konung av Spanien
Karl XI, konung av Sverige
Karl V, tysk-romersk kejsare

2a) Karl XI, konung av Sverige
Karl XII, konung av Sverige
Karl XIV Johan, konung av Sverige
Karl XV, konung av Sverige
2b) Karl August, kronprins av Sverige
Karl Filip, svensk prins
Karl Gustaf, hertig av Småland
Karl Gustav Oscar Fredrik Christian, hertig av Östergötland
Karl [Oskar Carl Wilhelm], hertig av Västergötland
Samma efternamn:
1) utan förnamn, med inklamrat förnamn eller med samma förnamn: lapparna ligger
a) efter författarens födelseår om detta är känt
b) efter tryckår om författarens födelseår är okänt
2) med initial eller med utskrivet förnamn:
Exempel:
Larsson, B
Larsson, Bertil
Larsson, Bertil Axel
Larsson, Bertil [Karl] (rak ordning)
Larsson, [Karl] Bertil (inverterad ordning)
Larsson, K
Larsson, K Bertil
Larsson, K[arl] Axel
Larsson K[arl] Bertil
Larsson, K[arl] Bertil [Peter] (rak ordning)

Larsson, [Peter] Karl Bertil (inverterad ordning)
Meyer
Meyer, A
Meyer, A C T
Meyer, Adolf
Meyer, Adolf Bernhard
Meyer, E
Meyer, E R
Meyer, Edith
3) dubbla efternamn
Dubbla efternamn med eller utan bindestreck ordnas omedelbart efter det enkla efternamnet:
Exempel:
Dahl, Yngve
Dahl-Iversen, A
Dahl Mikkelsen, M
Dahlander, Axel G
Martin, W
Martin Cerezo, S
Martin Chabot, E
Martin du Gard, R
Martin Saint-Léon, E
Martinaux, A
Observera att bindestreck förenar vid appellativt använda personnamn
(= personnamn använda som bestämning)
Exempel:

Ford, Henry
Ford, William
Ford Fältet
Ford Motor Company AB
Ford Service
Fordahl, släkten
Ford-bladet
Fordham, Frieda
Ford-nytt
Fordomtima
Efternamn med prefix
Allmän regel: är prefixet en artikel eller artikel + preposition inbegrips det i namnet.
Är prefixet enbart en preposition inbegrips det i regel inte i namnet.
Med vissa avvikelser från huvudregeln gäller följande för de olika språken:
svenska namn: De, Du inbegrips (även stavade med litet d)
af, von, von der inbegrips inte.
Exempel:
De Geer, De la Gardie, de Laval, de Maré
men: af Wirsén, von Dahlin, von der Burg
tyska namn: am, im, vom, zum, zur inbegrips
von, von der, von dem etc. inbegrips inte
Exempel:
Vom Hagen, Zum Berge
men: von Schiller, von der Hagen
holländska namn: ten, ter, ver inbegrips

van, van den, van der, de, den, der inbegrips inte
Exempel:
Ter Laan, Ten Kate, Vermeer
men: van der Velde, de Vries, van Bemmelen
engelska namn: alla prefix inbegrips: De, D', Fitz, Mac, Mc
Namn som börjar med Mac, Mc eller M' ligger i en alfabetisk svit
under Mac… oavsett skrivsätt.
Exempel:
Macbride
McBryde
Mac Cabe
McCaig
Mac Callum
McCann
M'Cheyne
Maccioni
McClaskey
franska namn: La Le, L', Du, Des, Saint, Sainte inbegrips
de, d' inbegrips inte
Exempel:
Le Sage, Du Puy, Des Cartes, Saint-Simon,
de La Fontaine, d'Alembert
italienska namn: La, del, della, dei, degli, delle, dal, dalla, dagli, dai, dalle
San, Santo inbegrips
de, di d' inbegrips inte

Exempel:
La Marmora, Della Porta
de Benedictis, d'Annunzio
spanska namn: La, Los, Las, del, San, Santo, Santa inbegrips
de inbegrips inte
Exempel:
de Las Casas
de Los Rios,
de Grimaldo
Undantag: Ett prefix som enligt reglerna inte borde inbegripas i uppslagsordet, men som
skrivs sammanbundet med detta inbegrips.
Exempel:
Delacroix
4) Samma person. Arbeten av samma författare är ordnade inbördes på följande sätt:
1) Samlade skrifter
2) Enskilda arbeten i original efter första substantivet i nominativ.
OBS! Romantitlar som är ett personnamn eller en titel + ett personnamn ordnas efter första
orden.
Exempel:
Charlotte Löwensköld, Anna Swärd, Dr Jekyll och mr Hyde
Observera att detta gäller endast romaner: biografier över verkliga personer ordnas efter den
biograferades efternamn, till exempel Mathilda Wrede.
3) Översättningar alfabetiskt efter språk (inom språken alfabetiskt efter första substantivet i
nominativ i titeln, om detta kan bestämmas, eljest efter första ordet).
Är två eller flera titlar lika, ordnas de kronologiskt efter tryckår -
är även tryckåren lika, ordnas de alfabetiskt efter tryckorter.
4) Hänvisningar (medarbetarskap, utgivare, översättare m.m.)

5) Biografiska hänvisningar (verk om författaren eller hyllningsskrifter till författaren)
6) Arbeten författade tillsammans med andra.
Exempel:
uppslagsord Lagerlöf, Selma
1) Samlade berättelser
Valda berättelser
Skrifter
Valda stycken
2) Anna Svärd
Drottningar i Kungahälla
Herr Arnes penningar
Gösta Berlings saga
Mathilda Wrede
3) (danska)
Skrifter
Liljecronas Hjem
Trolde og Mennesker
(engelska)
Works
Christ legends
Invisible links
The story of Gösta Berling
(finska)
Kootut teokset (Samlade skrifter)
Aarne-herran rabat (Herr Arnes pengar)

Gösta Berlingin taru
Liljecronan koti
(franska)
Le livre des légendes
Le merveilleux voyage de Nils Holgerson
(japanska)
Ge-su-ta Be-ru-rù-gu densetu (Gösta Berlings saga)
Jinushi no ie no monogatari (En herrgårdssägen)
(tjeckiska)
Povídka o panském dvoe (En herrgårdssägen)
Svatá noc (Den heliga natten)
(tyska)
Gesammelte Werke
Unsichtbare Bande
Liljecronas Heimat
Wunderbare Reise des kleinen Nils Holgersson
Die Wunder des Antichrist
(ungerska)
A generális gyürüjè (Generalens ring)
Két Krisztus legenda (Två Kristuslegender)
Liljecronas otthona (Liljecronas hem)
4) + Lagerlöf, Selma (hänvisningar till annat uppslagsord)
Se: Fristrup, P. & Lagerlöf, S., Das Märchen von Moorhof 1913.
"Föredrag av Selma Lagerlöf m.fl. hållna å offentligt möte. 1917.
"Litteratur, Levande svensk. 12. 1937.

5) [Lagerlöf, Selma]
Selma Lagerlöf. Ett minnesalbum.
Sthlm 1940.
+ [Lagerlöf, Selma] (hänvisningar till arbeten om henne)
Se: Adolf, A, Selma Lagerlöf. 1938.
Afzelius, N, Selma Lagerlöfs världsrykte. 1938.
Etc.
6) Lagerlöf, Selma & Jörgensen, Johannes
Fra Bibelns Byer.
Khvn 1933.
Klassiska författare:
För de mest produktiva klassiska författarna gäller särskilda regler för lapparnas ordning:
1) Originalverk
a) Opera omnia - kronologiskt
b) enskilda skrifter - alfabetiskt efter titlarna.
Inom varje titel kronologiskt.
2) Översättningar: alfabetiskt efter språk. Inom språken alfabetiskt efter titlarna.
Inom titlarna kronologiskt.
Ledlappar finns i regel inlagda främst på varje författare.
Swedenborg, Emanuel
Titlarna ligger alfabetiskt efter första ordet inom varje språk.
Inom engelska språket har vissa avvikelser gjorts- se ledlappen som ligger främst bland de
engelska titlarna.
I de latinska titlarna som börjar med de bortses från denna preposition vid alfabetiseringen.
Beställningar

Sedan denna handledning skrevs har stora delar av Lappkatalogen lagts in i KB:s katalog och
lånesystem Regina och kan beställas där. Material som finns i Regina beställs alltid direkt i
Regina. Endast när man inte hittar materialet där, beställer man via manuella blanketter enligt
instruktionerna i denna handledning.
Vid utskrivning av rekvisitioner efter lapparna i KB:s gamla nominalkatalog -1955 måste man
vara särskilt noga med vissa uppgifter för att framtagarna skall kunna hitta böckerna i
magasinen.
Skriv tydligt. Fyll i varje uppgift på sin rätta plats på blanketten - den blir mycket lättare att
avläsa då, och du underlättar framtagarens jobb och får fram boken snabbare.
Skriv alltid uppslagsord ensamt på därför avsedd rad på blanketten. Skriv även författarens
förnamn eller åtminstone initialer. Sätt alltid ut tryckåret. Det är lättare att hitta boken på
hyllan om man vet hur gammal den är, och dessutom kan det finnas flera upplagor eller
tryckningar.
Observera att endast ett arbete kan rekvireras på varje blankett ! Ange tydligt vilken del av ett
flerbandsverk du vill ha. Speciellt när det gäller svenska böcker är det viktigt att man noga
anger vilken upplaga eller tryckning som avses.
Formatet skall alltid sättas ut på blanketten, om det inte är 8:o. Skriv alltid 4:o respektive Fol
på rekvisitionen, om det står så på lappen - även om det skulle råka stå på ovanlig plats, t.ex.
långt ner, vilket det ibland gör på äldre lappar.
8:o och 4:o står i regel blandade på hyllorna, men det är i alla fall bra för framtagarna att veta
hur stor boken är, som de letar efter.
Kom ihåg att i utländska samlingen är facken Bibliografi, Arkeologi och Polygrafer
uppdelade i en 8:o-svit och en 4:o-svit.
Formatangivelse är vid rekvisition från dessa fack helt nödvändig, om boken skall kunna tas
fram. Format står i regel, när det gäller dessa fack, i signum, men inte alltid.
Formatbeteckningen 8 [4.] betyder, att skriften är uppställd bland 8:o-formaten, men att
arkvikningen motsvarar 4:o. Detta gäller mest 1700-talstryck.
KB:s svenska samling är uppdelad på fyra perioder:
1) -1699
2) 1700-1829
3) 1830-1955
4) 1956-
Perioderna 1-3 redovisas i nominalkatalogen -1955 och följande måste iakttagas, när man
skriver rekvisitioner:

1) -1699: skrifter tryckta före 1700 kan givetvis sökas i nominalkatalogen, men söks lättast i
Collijns tryckta bibliografier, där KB:s lokalsigna - och i förekommande fall
mikrofilmsnummer - finns antecknade. Lokalsignum är ett numerus currens, som skrivs i
rekvisitionens signumruta - och inte den äldre signaturen i hörnet.
2) 1700-1829 är en egen samling. Under signum är tillfogat 1700-1829 - detta måste också
anges på rekvisitionen.
Om ett arbete ingår i en serie som sammanhålls eller är sammanbundet med ett annat verk,
står seriens titel respektive titeln på verket med vilket skriften är sammanbunden under raden
med tryckort och tryckår och föregås av =, i: sammanbd med: eller dylikt.
Bokens klassning står i dessa fall inom [ ] i övre högra hörnet på lappen. Detta signum skall
inte skrivas på rekvisitionsblanketten. På blanketten skrivs: seriens titel, volymnumret,
tryckåret och i signumrutan det signum som står vid serietiteln.
Om ett arbete finns i flera exemplar och det ena exemplaret ingår i en sammanhållen serie
eller är sammanbundet med ett annat verk, står under lokalsignum i övre högra hörnet en tom
[ ] för att ange att detta exemplar har ett annat uppställningssignum, d.v.s. seriens.
Uppslagsord - ordningsord
Inom respektive ämnesgrupper är böckerna i regel uppställda alfabetiskt efter uppslagsord,
som alltså även fungerar som ordningsord. Inom vissa ämnesgrupper är böckerna emellertid
uppställda efter ett särskilt ordningsord. Detta gäller exempelvis:
Biografier och monografier där bokens författare är uppslagsord, men på hyllan i magasinet
står boken uppställd efter den biografierade personens namn. Detta namn är i regel textat
överst till höger på kataloglappen. När man skriver en rekvisition skall detta namn textas
under lokalsignum.
Detsamma gäller facket Geografi/Särskilda orter. Ortens namn textas under signum (exempel
8), samt i vissa andra fall.
Om ett årtal står textat överst till höger på kataloglappen, skall detta skrivas under
lokalsignum på rekvisitionen - detta gäller t.ex. facken Sv. Saml./Polit./Sv./Allm./ och
broschyrerna på Sv. Saml./Polit. Ekon.
Glöm inte att (Br) i signum, vilket betyder broschyr, måste tas med i lokalsignum.
Parentesen betyder inte att det kan uteslutas. Broschyrerna ligger i särskilda kapslar efter
böckerna på respektive fack. Ofta är broschyrerna uppdelade i 4:o och 8:o-kapslar.
Skriv därför också formatet under (Br) i signum.
Bakgrund
Denna handledning som är tillkommen på initiativ av KB:s utbildningskommitté är
sammanställd för att underlätta sökning i den gamla alfabetiska lappkatalogen -1955, som
förvaras i plåtkapslar i katalogrummet. Huvudvikten är lagd vid lapparnas inbördes ordning.

Hur kataloglappar med samma uppslagsord är ordnade sinsemellan, har vi försökt visa med
talrika exempel. Mönstret är ibland ganska komplicerat, särskilt under vittomfattande
uppslagsord som t.ex. Stockholm och Sverige, under vilka ett stort antal lappar hopats.
I början av 1860-talet beslöt man i KB, att efter utländska förebilder upprätta en katalog
bestående av lösa blad - i KB kallade lappar - en för sin tid ny och djärv tanke. Liksom i de
flesta andra bibliotek hade man i äldre tid förtecknat böckerna i bundna volymer, vilka
allteftersom samlingarna tillväxte måste "slaktas" och ombindas eller till och med förnyas och
omskrivas.
Den nya lappkatalogen tillväxte långsamt under de första decennierna beroende på att
katalogiseringen i huvudsak endast omfattade böcker som tillhörde utländska
tryckavdelningen och först omkring 1890 utsträcktes även till svenska avdelningen.
Några fasta regler för katalogiseringen tycks inte ha funnits i början. De första nedskrivna
reglerna daterar sig från 1866. Allteftersom nya erfarenheter gjordes och
katalogiseringsarbetet intensifierades - 1909 trädde t.ex. en ny avdelning för katalogisering av
den äldre svenska litteraturen i verksamhet - blev ändringar och tillägg till de ursprungliga
reglerna nödvändiga. Dessa blev inte genast nedtecknade, utan förmedlades genom muntlig
tradition.
En verklig omarbetning kom till stånd först 1880. De första tryckta katalogreglerna är
utarbetade av riksbibliotekarie E.W. Dahlgren: "Katalogregler för Kungl. biblioteket… av
riksbibliotekarien fastställda den 30 juni 1916". Dessa regler, som ännu idag är normgivande
för katalogiseringen av äldre tryck, har senare kompletterats av andra regelsamlingar.
Under perioden 1923-29 utarbetade bibliotekarien Ludvig Linder katalogregler, som
föreligger i 8 foliohäften. Förste bibliotekarie Knut Pettersson, som var chef för svenska
avdelningen 1950-59, sammanställde utförliga katalogregler med exempel, som föreligger i
två pärmar.
Allteftersom framställningen av kataloglappar ökade i allt hastigare tempo, blev omläggningar
av katalogen nödvändiga. 1913 genomfördes en sådan omläggning av den legendariske
bibliotekarien L.B. Bagge. En annan stor omläggning företogs i mitten av 1930-talet. I
samband med KB:s ombyggnad under 1950-talet och övergången till ett helt nytt katalog- och
uppställningssystem för litteraturen tryckt 1956- lades den gamla katalogen om i plåtkapslar
och flyttades till det nyinredda nedre katalogrummet.
När man handskas med nominalkatalogen skall man ha klart för sig, att under den långa tid
som gått sedan den påbörjades för mer än hundra år sedan, många olika principer har gjort sig
gällande. Beslutade förändringar har inte alltid kunnat genomföras hundraprocentigt.
Alla kataloglappar har inte reviderats. Det är därför inte ovanligt, att arbeten som söks
återfinns under andra uppslagsord än de regelrätta. Inkonsekvenserna är många. Det bör
kanske också erinras om, att katalogen från början var avsedd som en tjänstekatalog till vilken
allmänheten inte hade tillgång. Detta förklarar kanske dess relativa svårtillgänglighet för de
icke initierade.

Gällande regler för lapparnas ordnande och en del av exemplen i denna handledning har
hämtats ur ovannämnda katalogregler och ur de maskinskrivna fileringsregler med rubriken
"Kataloglapparnas ordning i nominal-lappkatalogen", som används av dem som svarar för
inläggningen av nytillkomna kataloglappar. I arbetet med sammanställningen har Dora
Lagerqvist deltagit och varit behjälplig vid urvalet av exemplen på lapparnas inbördes
ordning.
Det är ganska svårt att ta fram böcker ur den gamla samlingen -1955. Det är därför viktigt, att
de skriftliga rekvisitionerna är tydligt och korrekt ifyllda. Några av de vanligaste
svårigheterna vid överförandet av uppgifter från kataloglapparna till rekvisitionsblanketterna
påpekas avslutningsvis. Det finns säkert många fler fallgropar i den gamla nominalkatalogen
som vore värda att påpeka, och utbildningskommittén mottar tacksamt förslag till
påpekanden, som kan införas i en andra förbättrad upplaga av denna handledning.