Handledning Katalog -1955 (Plåten)

kb.se

Handledning Katalog -1955 (Plåten)

Katalog1955

för litteratur tryckt till och med 1955

Den största delen av Lappkatalogen finns nu i KB:s katalog och lånesystem Regina och du

kan beställa materialet där. Om du inte hittar det, kan du göra beställningen med manuella

blanketter enligt den här handledningen istället.

Lapparnas ordning

Lapparnas inbördes ordning bestämmes av uppslagsordet = det ord under vilket man slår upp

ett verk i nominalkatalogen.

Uppslagsord kan vara:

a) personnamn (författarnamn)

b) anonymt uppslagsord (ibland kallat formellt uppslagsord). OBS se även flera ord.

I regel = första substantivet i nominativ i titeln. Detta gäller verk där inte ett personnamn kan

tas till uppslagsord, t.ex. tidskrifter, samlingsverk och skrifter utan utsatt författarnamn eller

med fler än tre författare.

Exempel:

Svensk tidskrift

Studier i modern språkvetenskap

God mat för det enklare hushållet

Undantag: Anonyma titlar på finska, slaviska språk, japanska och andra språk, i vilka första

substantivet i nominativ är svårt att fastställa, ligger på första ordet i titeln.

c) geografiska namn

Anonyma topografiska skrifter kan ha ett i titeln förekommande geografiskt namn till

uppslagsord och skrifter utgivna av eller handlande om institutioner, sällskap o. dyl. har oftast

institutionens residensort som uppslagsord.

Exempel:

Dear old London

London. British museum. The British museum quarterly.

d) konventionella uppslagsord


Arbeten som har ett allmänt vedertaget namn. Såväl original som översättningar får detta

namn som uppslagsord.

Exempel:

Bibeln, Edda Saemundar (= den äldre Eddan).

Roland (= Rolandsången), Tusen och en natt

Internationella kongresser är ibland samlade under ett konventionellt uppslagsord på

svenska.

Exempel:

Actes du dixième congrès international des Orientalistes. Session de Genève 1894.

söks under uppslagsord: Orientalistkongresser, Internationella

Actes du quatrième congrès international de linguistes tenu à Copenhague du 27. août au 1er

septembre 1936.

söks under uppslagsord: Filologkongresser, Internationella

Siffror som uppslagsord

ligger efter alfabetets slut i sifferföljd.

Är siffertalet fast förbundet med annat ord eller ordkombinationer är det omskrivet med

bokstäver:

Exempel:

"50-åringar i ord och bild " ligger på Femtio-åringar, "1863 års män" ligger på

Adertonhundrasextiotre års män

men verket "1864 i Billeder och Tekst" ligger på 1864 i sifferföljden efter alfabetets slut.

Titlar som börjar med preposition

är ordnade efter denna.

Undantag: prepositionen Om

Exempel:

In the northern mists

På livets väg

men: Om titlar och högfärd


Undantag från undantaget: Latinska titlar som börjar med prepositionen de ligger på de.

Utländska titlar som börjar med prepositionen oms utländska motsvarigheter, t.ex. On, Sur,

Uber, har på senare år omordnats och ligger numer i regel på dessa prepositioner.

För svenska uppslagsord används nystavningen av år 1906.

Exempel:

qvinna = kvinna

hvad = vad

bref = brev

För den alfabetiska ordningen är svenska alfabetets bokstavsföljd bestämmande.

Observera följande avvikelser, som iakttas oberoende av förekommande skrivsätt:

qu= qv

w = v

i = j, då det i nordiska namn används i stället för j.

Exempel:

Wahl = Vahl

Biörk = Björk

Lillie = Lillje

Stie = Stje

danskt norskt aa = å, ae = ä, ø = ö

svenskt ae = ä

tyskt ae = ä, oe = ö, ue = u

latinskt ae = ae oe = oe

franskt œ = oe

holländskt ae = ae, oe = oe, y = ij

fornnordiskt P = th

Vid diakritiska tecken fästes intet avseende: é och è = e


Om anonymt uppslagsord består av flera ord betraktas dessa antingen de sammanbinds av

bindestreck eller ej som ett ord. Ordningsföljden framgår av nedanstående exempel.

Exempel:

Union

Unionalen

Union-catalogue

Unionen

Union list

Unionsposten

OBS! Gäller ej personnamn - se nedan

Kataloglappar med samma uppslagsord

ligger i följande ordning sinsemellan:

A) konventionellt uppslagsord

B) anonymt uppslagsord

C) geografiskt namn

D) personnamn

Exempel:

Roland Rolandsången …ligger före författaren Roland, Anders Ivar,

liksom staden London ligger före författaren London, Jack

Kataloglappar med samma uppslagsord - deras inbördes ordning

Några exempel på hur lapparna är ordnade inom vissa vittomfattande uppslagsord, under vilka

ett stort antal lappar samlats.

A. konventionella uppslagsord

Exempel:

Bibeln: Först ligger originalbibeln (hebreisk eller grekisk grundtext), därefter Biblia

polyglotta (flerspråkig) och sedan översättningar alfabetiskt efter språk. Inom varje språk

kronologiskt efter utgivningsår.


Edda Saemundar (= den äldre Eddan): Först utgåvor på originalspråket:

1. utan utgivare - kronologiskt,

2. med utgivare - alfabetiskt efter dennes namn.

Därefter översättningar alfabetiskt efter språk.

Inom varje språk:

1. utan angiven översättare - kronologiskt efter utgivningsår,

2. med översättare - alfabetiskt efter översättarens namn.

B. anonyma uppslagsord

Lappar med samma anonyma uppslagsord ordnas:

a) om uppslagsord är det första ordet i titeln, enligt därpå följande ord

b) om uppslagsord i titeln föregås av ett annat ord, enligt det föregående ordet

(med bortseende från bestämd och obestämd artikel).

Om de föregående orden är lika, bestäms ordningen av de efter uppslagsordet följande orden.

Exempel:

Tidskrift för arbetsledare

Tidskrift för ett och annat

Tidskrift, De blindas

Tidskrift, Ny, för arbetsledare

Tidskrift, Nyare, för arbetsledare

Tidskrift, Nyare, i fiskevård

Uniformer, Svenska

Uniformer, Svenska arméns

Uniformer, Svenska arméns och flottans

C. geografiska namn som uppslagsord

1. Skrifter av allmän karaktär som handlar om eller berör orten

2. Skrifter utgivna av eller rörande institutioner, sällskap och liknande som har sitt säte

på orten.


Exempel:

uppslagsord Sigtuna

1. Från det gamla Sigtuna

Källor till Sigtuna stads och Sigtunabygdens historia

Sigtuna stads privilegier

2. Estniska gymnasiet

Sigtuna folkhögskola

Lekmannaskolan

Sigtunaskolan

Exempel på lapparnas ordning under några geografiska namn med stor anhopning av lappar:

uppslagsord Stockholm - (Skrifter av allmän karaktär)

Stockholms affärskalender

Bilder från Stockholm

Stockholms stads historia

Stockholms stads statistik

Stockholm. Bilder från Sveriges huvudstad

Stockholm. Guide 1933

Stockholm. Pittoreskt album

Stockholm i nutida konst

Gamla Stockholm

Det unga Stockholm

Stockholmsbilder från fem århundraden

Stockholms stads tänkebok

Vägledning i Stockholm

Stockholms vägvisare

uppslagsord Sverige

Bilder från Sverige

En bok om Sverige


Handbok för resande i Sverige

Sveriges land och folk

Sveriges rike

Schweden. Land und Volk

Sweden in a nutshell

Pictorial Sweden

Sverige. Geografisk beskrivning

Sverige. Några svenska bilder

Sverige. Årsbok för svenska folket

Sverige-Finland

Sverige, fosterland

Sverige i bilder

Sverige i våra dagar

Det glada Sverige

Hela Sverige

Unga Sverige

La Svezia

Tours in Sweden

Vyer öfver Sverige

uppslagsord Uppsala

(Skrifter utgivna av eller rörande institutioner, sällskap och liknande)

Uppsala cykelklubb

Uppsala läkareförening

Norrlands nation

Uppsala segelsällskap


Stockholms nation

Uppsala universitet

Universitetsbiblioteket

Utställning

Studentföreningen Verdandi

Östgöta nations bibliotek

Som framgår av exemplen bortses vid alfabetiseringen från upprepning av uppslagsord och

presentationsord av typen Föreningen och liknande.

Lappar med samma geografiska uppslagsord och samma institutionsnamn är ordnade på

följande sätt:

1. institutionsnamnet ensamt som sekundärt uppslagsord

2. institutionsnamnet + en konventionell undertitel, t.ex. [Befordringsfrågor]

3. institutionsnamnet med tillägg av underavdelning, t.ex. fakultet, ämnesinstitution

Exempel:

uppslagsord Uppsala. Universitetet.

Uppsala universitet 1872-1897

Festskrift tillägnad Uppsala universitet

Uppsala universitets katalog

Uppsala studenter från 1858

Till Konungen [Petition…]

Uppsala universitets årsskrift

Uppsala universitet (Hänvisningar till annat uppslagsord)

[Befordringsfrågor] (alfabetiserade efter ämnen)

Större akademiska konsistoriet

Filosofiska fakulteten

(därefter övriga fakulteter alfabetiskt)

Astronomiska observatoriet


Botaniska institutionen

Institutionen för slaviska språk

Zoologiska museet

Samma regel gäller för institutioner och liknande som inte har ett geografiskt namn som

uppslagsord, till exempel Vetenskapsakademien.

Efter geografiskt namn som ensamt uppslagsord ligger sammansatta uppslagsord i vilka

ortnamnet ingår som första led med eller utan bindestreck.

Exempel:

efter Stockholm. Överståthållarämbetet, som är sista lappen på Stockholm, institutioner,

ligger:

Stockholm-Bergslagen (järnväg)

Stockholm-Blidösund (ångfartygsaktiebolag)

Stockholm-Saltsjön (ångfartygsaktiebolag)

Stockholmare

Stockholms län

Stockholms stift

Stockholmsbagaren

Stockholmsnytt

Stockholmsstudenter

Stockholm studies

Stockholmstyper

Stockholmsvisan

D. personnamn

Lappar med samma personnamn som uppslagsord ligger i följande ordning sinsemellan:

1) pseudonymer

2) förnamn, enskilda personers utan bestämning

3) förnamn, enskilda personers med bestämning


(t.ex. hemort eller nationalitet, s.k. patronymikon)

4) påvar

5) furstar

6) efternamn

Exempel:

Bonifacius [pseud]

Bonifacius [romersk fältherre]

Bonifacius [ärkebiskop i Mainz]

Bonifacius Britannus

Bonifacius VIII [påve]

Bonifacius IX [påve]

Bonifacius, Balthassar

Bonifacius, Johannes

Furstar med samma namn ligger:

1) efter land och 2) inom varje land:

a) regenter i nummerordning

b) övriga furstar alfabetiskt efter namnen (Karl August ligger före Karl Filip o.s.v)

Exempel:

1) Karl, prins av Danmark

Karl Ludwig, kurfurste av Pfalz

Karl I, konung av Rumänien

Karl Alexander, storhertig av Sachsen-Weimar

Karl II, konung av Spanien

Karl XI, konung av Sverige

Karl V, tysk-romersk kejsare


2a) Karl XI, konung av Sverige

Karl XII, konung av Sverige

Karl XIV Johan, konung av Sverige

Karl XV, konung av Sverige

2b) Karl August, kronprins av Sverige

Karl Filip, svensk prins

Karl Gustaf, hertig av Småland

Karl Gustav Oscar Fredrik Christian, hertig av Östergötland

Karl [Oskar Carl Wilhelm], hertig av Västergötland

Samma efternamn:

1) utan förnamn, med inklamrat förnamn eller med samma förnamn: lapparna ligger

a) efter författarens födelseår om detta är känt

b) efter tryckår om författarens födelseår är okänt

2) med initial eller med utskrivet förnamn:

Exempel:

Larsson, B

Larsson, Bertil

Larsson, Bertil Axel

Larsson, Bertil [Karl] (rak ordning)

Larsson, [Karl] Bertil (inverterad ordning)

Larsson, K

Larsson, K Bertil

Larsson, K[arl] Axel

Larsson K[arl] Bertil

Larsson, K[arl] Bertil [Peter] (rak ordning)


Larsson, [Peter] Karl Bertil (inverterad ordning)

Meyer

Meyer, A

Meyer, A C T

Meyer, Adolf

Meyer, Adolf Bernhard

Meyer, E

Meyer, E R

Meyer, Edith

3) dubbla efternamn

Dubbla efternamn med eller utan bindestreck ordnas omedelbart efter det enkla efternamnet:

Exempel:

Dahl, Yngve

Dahl-Iversen, A

Dahl Mikkelsen, M

Dahlander, Axel G

Martin, W

Martin Cerezo, S

Martin Chabot, E

Martin du Gard, R

Martin Saint-Léon, E

Martinaux, A

Observera att bindestreck förenar vid appellativt använda personnamn

(= personnamn använda som bestämning)

Exempel:


Ford, Henry

Ford, William

Ford Fältet

Ford Motor Company AB

Ford Service

Fordahl, släkten

Ford-bladet

Fordham, Frieda

Ford-nytt

Fordomtima

Efternamn med prefix

Allmän regel: är prefixet en artikel eller artikel + preposition inbegrips det i namnet.

Är prefixet enbart en preposition inbegrips det i regel inte i namnet.

Med vissa avvikelser från huvudregeln gäller följande för de olika språken:

svenska namn: De, Du inbegrips (även stavade med litet d)

af, von, von der inbegrips inte.

Exempel:

De Geer, De la Gardie, de Laval, de Maré

men: af Wirsén, von Dahlin, von der Burg

tyska namn: am, im, vom, zum, zur inbegrips

von, von der, von dem etc. inbegrips inte

Exempel:

Vom Hagen, Zum Berge

men: von Schiller, von der Hagen

holländska namn: ten, ter, ver inbegrips


van, van den, van der, de, den, der inbegrips inte

Exempel:

Ter Laan, Ten Kate, Vermeer

men: van der Velde, de Vries, van Bemmelen

engelska namn: alla prefix inbegrips: De, D', Fitz, Mac, Mc

Namn som börjar med Mac, Mc eller M' ligger i en alfabetisk svit

under Mac… oavsett skrivsätt.

Exempel:

Macbride

McBryde

Mac Cabe

McCaig

Mac Callum

McCann

M'Cheyne

Maccioni

McClaskey

franska namn: La Le, L', Du, Des, Saint, Sainte inbegrips

de, d' inbegrips inte

Exempel:

Le Sage, Du Puy, Des Cartes, Saint-Simon,

de La Fontaine, d'Alembert

italienska namn: La, del, della, dei, degli, delle, dal, dalla, dagli, dai, dalle

San, Santo inbegrips

de, di d' inbegrips inte


Exempel:

La Marmora, Della Porta

de Benedictis, d'Annunzio

spanska namn: La, Los, Las, del, San, Santo, Santa inbegrips

de inbegrips inte

Exempel:

de Las Casas

de Los Rios,

de Grimaldo

Undantag: Ett prefix som enligt reglerna inte borde inbegripas i uppslagsordet, men som

skrivs sammanbundet med detta inbegrips.

Exempel:

Delacroix

4) Samma person. Arbeten av samma författare är ordnade inbördes på följande sätt:

1) Samlade skrifter

2) Enskilda arbeten i original efter första substantivet i nominativ.

OBS! Romantitlar som är ett personnamn eller en titel + ett personnamn ordnas efter första

orden.

Exempel:

Charlotte Löwensköld, Anna Swärd, Dr Jekyll och mr Hyde

Observera att detta gäller endast romaner: biografier över verkliga personer ordnas efter den

biograferades efternamn, till exempel Mathilda Wrede.

3) Översättningar alfabetiskt efter språk (inom språken alfabetiskt efter första substantivet i

nominativ i titeln, om detta kan bestämmas, eljest efter första ordet).

Är två eller flera titlar lika, ordnas de kronologiskt efter tryckår -

är även tryckåren lika, ordnas de alfabetiskt efter tryckorter.

4) Hänvisningar (medarbetarskap, utgivare, översättare m.m.)


5) Biografiska hänvisningar (verk om författaren eller hyllningsskrifter till författaren)

6) Arbeten författade tillsammans med andra.

Exempel:

uppslagsord Lagerlöf, Selma

1) Samlade berättelser

Valda berättelser

Skrifter

Valda stycken

2) Anna Svärd

Drottningar i Kungahälla

Herr Arnes penningar

Gösta Berlings saga

Mathilda Wrede

3) (danska)

Skrifter

Liljecronas Hjem

Trolde og Mennesker

(engelska)

Works

Christ legends

Invisible links

The story of Gösta Berling

(finska)

Kootut teokset (Samlade skrifter)

Aarne-herran rabat (Herr Arnes pengar)


Gösta Berlingin taru

Liljecronan koti

(franska)

Le livre des légendes

Le merveilleux voyage de Nils Holgerson

(japanska)

Ge-su-ta Be-ru-rù-gu densetu (Gösta Berlings saga)

Jinushi no ie no monogatari (En herrgårdssägen)

(tjeckiska)

Povídka o panském dvoe (En herrgårdssägen)

Svatá noc (Den heliga natten)

(tyska)

Gesammelte Werke

Unsichtbare Bande

Liljecronas Heimat

Wunderbare Reise des kleinen Nils Holgersson

Die Wunder des Antichrist

(ungerska)

A generális gyürüjè (Generalens ring)

Két Krisztus legenda (Två Kristuslegender)

Liljecronas otthona (Liljecronas hem)

4) + Lagerlöf, Selma (hänvisningar till annat uppslagsord)

Se: Fristrup, P. & Lagerlöf, S., Das Märchen von Moorhof 1913.

"Föredrag av Selma Lagerlöf m.fl. hållna å offentligt möte. 1917.

"Litteratur, Levande svensk. 12. 1937.


5) [Lagerlöf, Selma]

Selma Lagerlöf. Ett minnesalbum.

Sthlm 1940.

+ [Lagerlöf, Selma] (hänvisningar till arbeten om henne)

Se: Adolf, A, Selma Lagerlöf. 1938.

Afzelius, N, Selma Lagerlöfs världsrykte. 1938.

Etc.

6) Lagerlöf, Selma & Jörgensen, Johannes

Fra Bibelns Byer.

Khvn 1933.

Klassiska författare:

För de mest produktiva klassiska författarna gäller särskilda regler för lapparnas ordning:

1) Originalverk

a) Opera omnia - kronologiskt

b) enskilda skrifter - alfabetiskt efter titlarna.

Inom varje titel kronologiskt.

2) Översättningar: alfabetiskt efter språk. Inom språken alfabetiskt efter titlarna.

Inom titlarna kronologiskt.

Ledlappar finns i regel inlagda främst på varje författare.

Swedenborg, Emanuel

Titlarna ligger alfabetiskt efter första ordet inom varje språk.

Inom engelska språket har vissa avvikelser gjorts- se ledlappen som ligger främst bland de

engelska titlarna.

I de latinska titlarna som börjar med de bortses från denna preposition vid alfabetiseringen.

Beställningar


Sedan denna handledning skrevs har stora delar av Lappkatalogen lagts in i KB:s katalog och

lånesystem Regina och kan beställas där. Material som finns i Regina beställs alltid direkt i

Regina. Endast när man inte hittar materialet där, beställer man via manuella blanketter enligt

instruktionerna i denna handledning.

Vid utskrivning av rekvisitioner efter lapparna i KB:s gamla nominalkatalog -1955 måste man

vara särskilt noga med vissa uppgifter för att framtagarna skall kunna hitta böckerna i

magasinen.

Skriv tydligt. Fyll i varje uppgift på sin rätta plats på blanketten - den blir mycket lättare att

avläsa då, och du underlättar framtagarens jobb och får fram boken snabbare.

Skriv alltid uppslagsord ensamt på därför avsedd rad på blanketten. Skriv även författarens

förnamn eller åtminstone initialer. Sätt alltid ut tryckåret. Det är lättare att hitta boken på

hyllan om man vet hur gammal den är, och dessutom kan det finnas flera upplagor eller

tryckningar.

Observera att endast ett arbete kan rekvireras på varje blankett ! Ange tydligt vilken del av ett

flerbandsverk du vill ha. Speciellt när det gäller svenska böcker är det viktigt att man noga

anger vilken upplaga eller tryckning som avses.

Formatet skall alltid sättas ut på blanketten, om det inte är 8:o. Skriv alltid 4:o respektive Fol

på rekvisitionen, om det står så på lappen - även om det skulle råka stå på ovanlig plats, t.ex.

långt ner, vilket det ibland gör på äldre lappar.

8:o och 4:o står i regel blandade på hyllorna, men det är i alla fall bra för framtagarna att veta

hur stor boken är, som de letar efter.

Kom ihåg att i utländska samlingen är facken Bibliografi, Arkeologi och Polygrafer

uppdelade i en 8:o-svit och en 4:o-svit.

Formatangivelse är vid rekvisition från dessa fack helt nödvändig, om boken skall kunna tas

fram. Format står i regel, när det gäller dessa fack, i signum, men inte alltid.

Formatbeteckningen 8 [4.] betyder, att skriften är uppställd bland 8:o-formaten, men att

arkvikningen motsvarar 4:o. Detta gäller mest 1700-talstryck.

KB:s svenska samling är uppdelad på fyra perioder:

1) -1699

2) 1700-1829

3) 1830-1955

4) 1956-

Perioderna 1-3 redovisas i nominalkatalogen -1955 och följande måste iakttagas, när man

skriver rekvisitioner:


1) -1699: skrifter tryckta före 1700 kan givetvis sökas i nominalkatalogen, men söks lättast i

Collijns tryckta bibliografier, där KB:s lokalsigna - och i förekommande fall

mikrofilmsnummer - finns antecknade. Lokalsignum är ett numerus currens, som skrivs i

rekvisitionens signumruta - och inte den äldre signaturen i hörnet.

2) 1700-1829 är en egen samling. Under signum är tillfogat 1700-1829 - detta måste också

anges på rekvisitionen.

Om ett arbete ingår i en serie som sammanhålls eller är sammanbundet med ett annat verk,

står seriens titel respektive titeln på verket med vilket skriften är sammanbunden under raden

med tryckort och tryckår och föregås av =, i: sammanbd med: eller dylikt.

Bokens klassning står i dessa fall inom [ ] i övre högra hörnet på lappen. Detta signum skall

inte skrivas på rekvisitionsblanketten. På blanketten skrivs: seriens titel, volymnumret,

tryckåret och i signumrutan det signum som står vid serietiteln.

Om ett arbete finns i flera exemplar och det ena exemplaret ingår i en sammanhållen serie

eller är sammanbundet med ett annat verk, står under lokalsignum i övre högra hörnet en tom

[ ] för att ange att detta exemplar har ett annat uppställningssignum, d.v.s. seriens.

Uppslagsord - ordningsord

Inom respektive ämnesgrupper är böckerna i regel uppställda alfabetiskt efter uppslagsord,

som alltså även fungerar som ordningsord. Inom vissa ämnesgrupper är böckerna emellertid

uppställda efter ett särskilt ordningsord. Detta gäller exempelvis:

Biografier och monografier där bokens författare är uppslagsord, men på hyllan i magasinet

står boken uppställd efter den biografierade personens namn. Detta namn är i regel textat

överst till höger på kataloglappen. När man skriver en rekvisition skall detta namn textas

under lokalsignum.

Detsamma gäller facket Geografi/Särskilda orter. Ortens namn textas under signum (exempel

8), samt i vissa andra fall.

Om ett årtal står textat överst till höger på kataloglappen, skall detta skrivas under

lokalsignum på rekvisitionen - detta gäller t.ex. facken Sv. Saml./Polit./Sv./Allm./ och

broschyrerna på Sv. Saml./Polit. Ekon.

Glöm inte att (Br) i signum, vilket betyder broschyr, måste tas med i lokalsignum.

Parentesen betyder inte att det kan uteslutas. Broschyrerna ligger i särskilda kapslar efter

böckerna på respektive fack. Ofta är broschyrerna uppdelade i 4:o och 8:o-kapslar.

Skriv därför också formatet under (Br) i signum.

Bakgrund

Denna handledning som är tillkommen på initiativ av KB:s utbildningskommitté är

sammanställd för att underlätta sökning i den gamla alfabetiska lappkatalogen -1955, som

förvaras i plåtkapslar i katalogrummet. Huvudvikten är lagd vid lapparnas inbördes ordning.


Hur kataloglappar med samma uppslagsord är ordnade sinsemellan, har vi försökt visa med

talrika exempel. Mönstret är ibland ganska komplicerat, särskilt under vittomfattande

uppslagsord som t.ex. Stockholm och Sverige, under vilka ett stort antal lappar hopats.

I början av 1860-talet beslöt man i KB, att efter utländska förebilder upprätta en katalog

bestående av lösa blad - i KB kallade lappar - en för sin tid ny och djärv tanke. Liksom i de

flesta andra bibliotek hade man i äldre tid förtecknat böckerna i bundna volymer, vilka

allteftersom samlingarna tillväxte måste "slaktas" och ombindas eller till och med förnyas och

omskrivas.

Den nya lappkatalogen tillväxte långsamt under de första decennierna beroende på att

katalogiseringen i huvudsak endast omfattade böcker som tillhörde utländska

tryckavdelningen och först omkring 1890 utsträcktes även till svenska avdelningen.

Några fasta regler för katalogiseringen tycks inte ha funnits i början. De första nedskrivna

reglerna daterar sig från 1866. Allteftersom nya erfarenheter gjordes och

katalogiseringsarbetet intensifierades - 1909 trädde t.ex. en ny avdelning för katalogisering av

den äldre svenska litteraturen i verksamhet - blev ändringar och tillägg till de ursprungliga

reglerna nödvändiga. Dessa blev inte genast nedtecknade, utan förmedlades genom muntlig

tradition.

En verklig omarbetning kom till stånd först 1880. De första tryckta katalogreglerna är

utarbetade av riksbibliotekarie E.W. Dahlgren: "Katalogregler för Kungl. biblioteket… av

riksbibliotekarien fastställda den 30 juni 1916". Dessa regler, som ännu idag är normgivande

för katalogiseringen av äldre tryck, har senare kompletterats av andra regelsamlingar.

Under perioden 1923-29 utarbetade bibliotekarien Ludvig Linder katalogregler, som

föreligger i 8 foliohäften. Förste bibliotekarie Knut Pettersson, som var chef för svenska

avdelningen 1950-59, sammanställde utförliga katalogregler med exempel, som föreligger i

två pärmar.

Allteftersom framställningen av kataloglappar ökade i allt hastigare tempo, blev omläggningar

av katalogen nödvändiga. 1913 genomfördes en sådan omläggning av den legendariske

bibliotekarien L.B. Bagge. En annan stor omläggning företogs i mitten av 1930-talet. I

samband med KB:s ombyggnad under 1950-talet och övergången till ett helt nytt katalog- och

uppställningssystem för litteraturen tryckt 1956- lades den gamla katalogen om i plåtkapslar

och flyttades till det nyinredda nedre katalogrummet.

När man handskas med nominalkatalogen skall man ha klart för sig, att under den långa tid

som gått sedan den påbörjades för mer än hundra år sedan, många olika principer har gjort sig

gällande. Beslutade förändringar har inte alltid kunnat genomföras hundraprocentigt.

Alla kataloglappar har inte reviderats. Det är därför inte ovanligt, att arbeten som söks

återfinns under andra uppslagsord än de regelrätta. Inkonsekvenserna är många. Det bör

kanske också erinras om, att katalogen från början var avsedd som en tjänstekatalog till vilken

allmänheten inte hade tillgång. Detta förklarar kanske dess relativa svårtillgänglighet för de

icke initierade.


Gällande regler för lapparnas ordnande och en del av exemplen i denna handledning har

hämtats ur ovannämnda katalogregler och ur de maskinskrivna fileringsregler med rubriken

"Kataloglapparnas ordning i nominal-lappkatalogen", som används av dem som svarar för

inläggningen av nytillkomna kataloglappar. I arbetet med sammanställningen har Dora

Lagerqvist deltagit och varit behjälplig vid urvalet av exemplen på lapparnas inbördes

ordning.

Det är ganska svårt att ta fram böcker ur den gamla samlingen -1955. Det är därför viktigt, att

de skriftliga rekvisitionerna är tydligt och korrekt ifyllda. Några av de vanligaste

svårigheterna vid överförandet av uppgifter från kataloglapparna till rekvisitionsblanketterna

påpekas avslutningsvis. Det finns säkert många fler fallgropar i den gamla nominalkatalogen

som vore värda att påpeka, och utbildningskommittén mottar tacksamt förslag till

påpekanden, som kan införas i en andra förbättrad upplaga av denna handledning.

More magazines by this user
Similar magazines