Vems röst väger mest

VEMS RÖST VÄGER MEST? 

Barn och vuxna om elevinflytande i skolan

VEMS RÖST VÄGER MEST? 

Barn och vuxna om elevinflytande i skolan

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. 

Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer 

– i Sverige och i världen. 

Vår vision är en värld där Barnkonventionen är förverkligad och 

alla barns rättigheter är tillgodosedda. Det är en värld 

● som respekterar och värdesätter varje barn 

● som lyssnar till – och lär av – barn 

● som ger varje barn framtidstro och möjligheter 

Det går att beställa vårt material genom att ta direktkontakt med 

oss, eller genom att gå in på vår hemsida www.rb.se/bokhandel 

© 2008 Rädda Barnen 

ISBN: 978-91-7321-322-6 

Art nr: 10351 

Författare: Helene Thornblad 

Projektgrupp: Hanne Simonsen och Michaela Sjögren 

Omslagsbild: Henrik Engdahl och Herman Carlsson 

Layout: Annelie Rehnström 

De illustrativa elevcitaten som finns till exempel på sid 8 kommer från Rädda Barnens och Lunastorms 

undersökning om elevinflytande hösten 2008. 

Rädda Barnen 

107 88 Stockholm 

Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg 

Tel 08 698 90 00 

www.rb.se, info@rb.se

Innehåll 

Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 

Elever har rätt till inflytande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 

Vad är elevinflytande? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 

Hur fungerar elevinflytande i praktiken?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 

Rädda Barnens undersökningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 

Slutsatser och Rädda Barnens krav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 

Bilagor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 

Vems röst väger mest? – Barn och vuxna om elevinflytande i skolan. 

5

6 

Vems röst väger mest? – Barn och vuxna om elevinflytande i skolan.

Förord 

Barnets rätt till utbildning och barnets rätt att uttrycka sin åsikt och få veta 

att vuxna lyssnar är var för sig centrala delar av Barnkonventionen. Tillsammans 

innebär de att barn inte bara har rätt att gå i skola, de har också rätt att påverka sin 

vardag i skolan. 

Denna rapport belyser hur elevinflytandet ser ut i svenska skolor i dag. Den visar 

vad unga själva vill kunna påverka i skolan och vad de vuxna beslutsfattarna – rektorer 

och lokala skolpolitiker anser om frågan. Det är stor skillnad mellan ungdomar 

och vuxna i synen på elevinflytande, och eftersom det är de vuxnas röster som 

väger tyngst, så betyder det att elever gång på gång blir överkörda. Deras rätt till 

inflytande stannar på papperet, som välvillig retorik från de vuxna. 

Rapporten visar också att barn i de lägre åldrarna är ganska nöjda med sina möjligheter 

att komma till tals och påverka. Men ju äldre de blir desto mer missnöjda är de. 

Det kan finnas flera förklaringar till detta. En kan vara att ju äldre eleverna blir desto fler 

gånger har de hunnit uppleva att deras förslag förkastats och deras åsikter ignorerats. 

Sådana erfarenheter kan leda till att man resignerar och blir passiv och ointresserad. 

Det är oerhört allvarligt om skolan på detta sätt skapar en bild av att det inte 

är någon idé att försöka påverka. Det är allvarligt både för ungdomarna själva och 

för samhället som helhet, eftersom demokratin bygger på att medborgare är engagerade 

och informerade. 

Elevinflytande är ett område som det sagts och skrivit mycket om. I rapporten 

finns exempel på nutida forskning om elevinflytande. Ofta framhålls i diskussionerna 

att elevinflytande är bra, därför att det förbättrar elevernas prestationer. De 

lär sig mer och arbetar effektivare. Ibland används också ordning och reda som ett 

argument för elevinflytande. I skolor och klasser där eleverna blir bemötta med 

respekt och deras åsikter beaktas, där blir det en lugnare stämning och bättre relationer, 

både mellan barnen och mellan barn och vuxna. 

Slutligen framhålls det också att elevinflytande är en träning av de framtida röstberättigade 

medborgarna, en försäkran om att demokratin håller sig stark och 

levande. 

Alla dessa skäl är goda nog. Men när Rädda Barnen kräver ökat elevinflytande 

gör vi det i första hand av ett annat skäl, nämligen att barn har rätt till inflytande. 

Svårare än så är det inte. År 2009 fyller FN:s konvention om barnets rättigheter 

20 år. Rätten till inflytande är en av de fyra grundprinciperna i Barnkonventionen, 

och det är på tiden att den på allvar får fotfäste i de svenska skolorna. Den kommande 

nya skollagen behöver tydliga skrivningar om elevernas rätt till inflytande. 

Elisabeth Dahlin 

Generalsekreterare 


7

”...lärarna ska inte 

bara lyssna på oss när 

dom känner för det 

utan ta med våra kommentarer 

och åsikter i 

alla diskussioner om 

... jaa allt i skolan. 

Det är ju bara vi som 

kan säga vad det är 

som är bra/dåligt med 

till exempel schema, 

lärare, mobbing. Det 

är vi som upplever 

det.”

Sammanfattning 

Enligt Barnkonventionen har barn rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor 

som rör dem, och barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till dess 

ålder och mognad. 

Elevers rätt till inflytande i skolan är formellt förankrad i skolans lagar och styrdokument. 

De allra flesta aktörer på skolans område säger sig dessutom vilja värna 

om och utveckla elevinflytandet. Vid en första anblick verkar stödet för elevers rätt 

till inflytande vara massivt, och det är därför lätt att tro att allt fungerar väl på området. 

Så är det tyvärr inte. 

Enligt Skolverket behöver mer än varannan grund- och gymnasieskola som 

inspekterats under den senaste treårsperioden förbättra elevernas möjlighet till inflytande 

över sitt lärande. Behovet av förbättringar bedöms som ”mycket stora”, enligt 

Skolverket, som även gör det sammanfattande omdömet att det ”finns ett stort missnöje 

bland eleverna över begränsade möjligheter till inflytande över utbildningen 

och det inre arbetet i skolan” 1 . 

Av Skolverkets inspektionsrapporter och flera av de undersökningar som genomförts 

på området framgår också att yngre elever är mer nöjda med sitt inflytande än 

äldre. Det tyder på att elevinflytandet snarare minskar än ökar med stigande ålder 

och mognad. 

Styrdokumenten för skolan betonar alltså att eleverna ska ha inflytande, men de 

begränsar samtidigt vilka områden rätten gäller. Det handlar om utbildningens utformning, 

skolans arbetsplan, ordningsregler, kvalitetsredovisning och likabehandlingsplan. 

Arbetsmiljölagen ger också rätt att delta i skolans arbetsmiljöarbete. Men styrdokumenten 

ger inte elever formella rättigheter att påverka övriga beslut som fattas i och om 

skolan – till exempel om skolmaten, inköp till skolan, scheman och raster. 

I denna rapport presenterar Rädda Barnen resultatet av två undersökningar om 

elevinflytande som genomförts under hösten 2008. Den första, som gjorts i samarbete 

med Lunarstorm, visar att de unga själva tycker att elever ska kunna påverka 

allt i skolan. Allra mest vill de påverka vad skolans pengar ska gå till, 70 procent höll 

med om detta helt eller ganska mycket. På andra plats kommer hur det ser ut i skolan 

(69 procent) och skolmaten (68 procent). Minst viktigt tyckte ungdomarna det 

var att kunna påverka vad som ska behövas för att få ett visst betyg, 55 procent höll 

med om detta. 

I den andra undersökningen, som genomförts av Synovate, svarade skolledare 

(rektorer) och skolpolitiker (ordförande i den nämnd som ansvarar för skolfrågorna) 

på samma frågor som ställts till ungdomarna. Det finns en stor spridning i de vuxna 

beslutsfattarnas svar. Medan en majoritet av ungdomarna ville kunna påverka på 

alla områden i skolan, finns en tydlig tendens hos de vuxna att vilja begränsa elevinflytandet 

till vissa arenor. 

1. Skolverkets utbildningsinspektion – en sammanfattning av resultat och erfarenheter under tre år. Skolverkets 

aktuella analyser 2007. Skolverket, 2007. 


9

Bland skolledarna i undersökningen fanns ett mycket stort stöd för att eleverna 

ska kunna vara med och påverka hur elever och personal är mot varandra, 97 procent 

av rektorerna höll helt eller ganska mycket med om detta. På andra plats kom 

hur det ser ut i skolan (96 procent) och hur undervisningen ska läggas upp (88 procent). 

Däremot anser rektorerna i betydligt lägre grad att eleverna ska kunna vara 

med och påverka innehållet i undervisningen (47 procent), läxor och schema (41 

procent) samt vad skolans pengar ska gå till (24 procent). 

Skolpolitikernas svar överensstämmer i stort med rektorernas, men avspeglar en 

något mindre positiv inställning till elevinflytande. Framförallt anser politikerna i 

lägre grad att eleverna ska kunna vara med och bestämma över undervisningens upplägg 

och innehåll. De tre områden där flest skolpolitiker anser att eleverna ska få vara 

med och bestämma är hur elever och personal ska vara mot varandra (94 procent 

håller med helt eller ganska mycket), hur det ser ut i skolan (94 procent) och skolans 

regler (63 procent). Minst stöd ger de för elevinflytande över läxor och schema 

(43 procent), vad skolans pengar ska gå till (35 procent) och innehållet i undervisningen 

(38 procent). 

De vuxna beslutsfattarna anser att det finns en lång rad hinder för elevinflytande. 

Många nämner lagar, regler och mål, schematekniska problem och snäva budgetramar. 

Andra menar att elevernas vilja till inflytande sviktar, eller att lärarna står i 

vägen för elevinflytandet. 

Samtidigt finns också svar som visar på ett gott inflytande, till exempel där elever 

får möjlighet att träffa skolpolitiker och får lägga förslag direkt till dem. 

Denna rapport visar att elever vill ha inflytande över allt som berör dem i skolan, 

men att vuxna ofta står i vägen. I klassrummet är elevernas möjligheter att påverka 

beroende av lärarens inställning. Elevrådets möjlighet att påverka beslut som rör hela 

skolan beror på skolledningens inställning och vilka strukturer som finns för elevinflytande 

på skolan. Ju längre från klassrummet och skolan besluten fattas, desto 

mindre blir inflytandet – över de beslut som fattas av kommunpolitiker, Skolverket 

eller regeringen. Även skollagen, som är beslutad av riksdagen, innehåller begränsningar 

av elevernas inflytande. 

Rädda Barnen anser att grunden för allt verkligt elevinflytande är att de vuxna i 

skolan lyssnar till barn och unga och bemöter dem med respekt. Detta måste börja 

i klassrummet, i dialogen mellan lärare och elever. Samtidigt menar Rädda Barnen 

att elevernas formella rätt till inflytande i skollag och styrdokument är för svag. Följden 

av detta är att barns och ungas möjligheter att påverka i skolan i alltför hög grad 

är beroende av vilken inställning de vuxna har. 

Rädda Barnen anser därför att det i varje skola ska finnas minst ett forum för samråd 

mellan elever, lärare och skolledning. I detta forum ska elever eller representanter 

för elever ha rätt att få information i alla frågor som påverkar dem, möjlighet att 

uttrycka sina åsikter och rätt att lägga egna förslag. Rädda Barnen anser vidare att 

lärare och skolledning ska väga in elevernas åsikter och förslag i de beslut som fattas. 

I praktiken kan detta innebära att de vuxna inte bara informerar eleverna om 

vilka beslut som fattats, utan också motiverar besluten och visar på vilket sätt hänsyn 

tagits till elevernas åsikter. 

10 


Elever har rätt till inflytande 

Barnkonventionen 

I Barnkonventionens Artikel 12 står att: ”Konventionsstaterna skall tillförsäkra det 

barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som 

rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder 

och mognad.” 

Artikel 12 i Barnkonventionen är utgångspunkten för den här rapporten om elevinflytande. 

Den ger barn rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som kan vara av 

intresse för dem, och vuxenvärlden skyldighet att lyssna till barn och väga in deras 

åsikter i sina beslut. 

Rätten till utbildning finns också inskriven i Barnkonventionen, liksom staternas 

skyldighet att se till att alla barn får kännedom om sina rättigheter. FN:s kommitté 

för barnets rättigheter skriver på tal om detta att ”utbildning om mänskliga rättigheter 

bör innehålla information om vad rättigheterna innebär. Men barn behöver 

också lära sig mänskliga rättigheter genom att se dem tillämpade i verkligheten, både 

hemma, i skolan och i samhället.” 2 Det betyder att skolorna dels ska lära ut rättigheter 

och dels leva efter dem i det dagliga arbetet. 

Elevinflytande i skol- och arbetsmiljölagstiftningen 

Historisk tillbakablick 

Tankarna om att eleverna ska ha inflytande över sin vardag i skolan är sedan länge 

väl förankrade i den svenska lagstiftningen. Gunvor Selberg, fil dr i lärande, gör i 

sin bok Främja elevers lärande genom elevinflytande en genomgång av elevinflytandets 

historiska rötter i den svenska skolans styrdokument. 

Av beskrivningen framgår att det redan under det tidiga 1900-talet fanns visioner 

om att arbeta experimentellt med ”lärjungarnas självstyrelse 3 ”. Pedagogiska fritänkare 

som John Dewey och Ellen Key, som båda ville sätta eleven i centrum för 

lärandet, hade starkt inflytande på dåtidens skolpolitiker. 

Under 1940-talet gjordes två skolutredningar som båda framhöll betydelsen av 

elevinflytande. Förslagen framstår som långtgående även med dagens mått, vilket 

följande citat från 1946 års Skolkommission kan belysa: ”Lärjungarna bör genom 

sina representanter beredas ett betydande medinflytande på skolans sociala liv, på utformningen 

av skolans ordningsföreskrifter och på tillämpningen av dessa. De bör vidare ha 

förslagsrätt beträffande själva skolarbetets läggning och ha rätt till överläggning med rektor 

och lärarkår härom 4 .” 

2. FN:s kommitté för barnets rättigheter, allmänna kommentarer till artikel 29, punkt 15. 

3. Folkundervisningskommitténs betänkande IV, 1914 

4. SOU 1948:27, sid 129-130. 


11

I den första läroplanen för grundskolan, Lgr 62, nämns elevråd som en redan 

etablerad företeelse: ”Särskilt i en skola med elever i tonåren blir ett gemensamt elevråd, 

som har medinflytande på skolans liv och medansvar för gestaltningen av detta, betydelsefullt 

5 ”. Klassråden nämns för första gången i 1979 års skolförordning, där en 

bestämmelse infördes om att det för varje klass i grundskolan och gymnasieskolan 

ska finnas ett klassråd. 

1980 års läroplan (Lgr 80) var den första läroplan som i sin helhet fastställdes av 

regeringen som en bindande föreskrift. Där påpekas att ”Skolan har skyldighet att ge 

elever ökat ansvar och medinflytande i takt med deras stigande ålder och mognad 6 ” en 

formulering som senare med vissa justeringar infördes i skollagen. Lgr 80 innebar 

att lärarna ställdes inför krav på att införa arbetssätt där eleverna själva kunde vara 

aktiva, vilket också öppnade för ett större elevinflytande över undervisningen. 

Dagens skollagstiftning och styrdokument 

I skollagen beskrivs elevers rätt till inflytande i grundskolan på ett sätt som som liknar 

Barnkonventionens: ”Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. 

Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter elevernas 

ålder och mognad 7 ”: Formuleringen känns igen från Lgr 80 och återkommer 

med mindre variationer i de avsnitt som gäller för andra skolformer (sameskolan, 

särskolan, specialskolan och gymnasieskolan). En viktig skillnad jämfört med både 

Lgr 80 och Barnkonventionen är dock att eleverna anvisas en avgränsad arena för 

inflytande – undervisningens utformning. 

För fristående skolor gäller en särskild förordning (Förordning 1996:1206 om fristående 

skolor). I denna sägs att fristående skolor ska godkännas, om de svarar mot kraven 

på kunskaper och färdigheter och ”de allmänna mål och den värdegrund som gäller för 

utbildning inom det offentliga skolväsendet 8 ”, såsom det anges i skollagens nionde kapitel. 

I dag gäller den läroplan för det obligatoriska skolväsendet som antogs 1994, Lpo 

94. I den utvecklas skollagens skrivning om elevernas inflytande över undervisningens 

utformning med att: ”Skolan skall klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen 

har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras 

vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer 

är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. 

9 ” Lpo 94 säger vidare att skolan ska ta ansvar för att varje elev ”successivt utövar 

ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan”. 

Det finns i skolans styrdokument ingen bestämmelse om att det ska finnas elevråd, 

varken i grund- eller gymnasieskolor. Att elevråden ändå är etablerade i dagens 

skolor beror troligen på en fast förankring i skolornas traditioner, sedan de föreskrevs 

i 1960-talets läroplaner. 

Målstyrning är ett nyckelord för dagens skollagstiftning och styrdokument, vil- 

5. Lgr 62, Läroplan för grundskolan, Skolöverstyrelsen. 1962. s 54. 

6. Läroplan för grundskolan 1980. 

7. Skollagen 4 kap, Grundskolan, 2 § 

8. Skollagen 9 kap. Fristående skolor, 2 § 

9. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). 

12 


ket på området elevinflytande innebär att det finns få regleringar av hur inflytandet 

ska ske i praktiken och vilka forum som bäst lämpar sig för elevers inflytande. 

Undantag från detta är att det i både gymnasie- och grundskoleförordningarna sägs 

att det ska finnas klassråd 10 . I gymnasieförordningen sägs även att det i gymnasiet 

ska finnas en skolkonferens, ett samrådsorgan mellan rektor, personal och elever. 

Grundskoleförordningen slår också fast att skolans arbetsplan 11 ska utarbetas 

under medverkan av bland annat företrädare för eleverna, och skolans ordningsregler 

12 ska utarbetas och följas upp under medverkan av bland annat företrädare 

för eleverna. 

Ytterligare två separata förordningar berör elevinflytande. De ger eleverna rätt att 

medverka vid utformningen av skolans likabehandlingsplan 12 och kvalitetsredovisning 

14 . 

Elevinflytande i arbetsmiljölagstiftningen 

Arbetsmiljölagstiftningen gäller för den som ”genomgår utbildning” 15 . Från och 

med årskurs 7 i grundskolan har elever rätt att vara med i skolans arbetsmiljöarbete 

genom att utse elevskyddsombud 16 . 

Elevskyddsombuden har enligt arbetsmiljölagen rätt att delta i skolans arbetsmiljöarbete 

samt rätt till information, utbildning och ledighet från skolarbetet i den 

utsträckning som behövs för att sköta uppdraget. Elevskyddsombud får dock inte 

ta del av information som är föremål för tystnadsplikt eller sekretess 17 . 

Till skillnad från vanliga skyddsombud har elevskyddsombuden inte uttrycklig 

rätt att exempelvis delta vid planering av förändringar i verksamheten. De har inte 

heller rätt att stoppa arbete som kan anses vara farligt för liv och hälsa. 

Arbetsmiljöförordningen anger att två elevskyddsombud ska utses för varje årskurs 

på grundskolans högstadium och för varje linje på gymnasiet 18 . 

Föreslagna ändringar i de lagar som berör elevinflytande 

Skollagskommittén 

År 2002 la Skollagskommittén fram ett förslag till ny skollag (SOU 2002:121). Som 

tidigare nämnts har skollagstiftningen på senare tid utvecklats mot ökad målstyrning 

och därigenom också minskad reglering av hur och i vilka former elevinfly- 

10. I grundskoleförordningen nämns inte ordet klassråd. Formuleringen lyder ”I varje klass eller undervisningsgrupp 

skall eleverna ges tillfälle att tillsammans med läraren behandla frågor som är av gemensamt intresse för eleverna. 

Den närmare utformningen skall anges i arbetsplanen.”. Grundskoleförordningen, 3 kap Samverkansformer, 

6 §. 

11. Grundskoleförordningen, 2 kap. 23§ 

12. Grundskoleförordningen, 6 kap. 8b § 

13. Skolverkets förordning (2006:108) om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan, 2§. 

14. Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m m, 4§. 

15. Arbetsmiljölagen, 1 kap, 3§. 

16. Arbetsmiljölagen, 6 kap, 17–18§. 

17. Arbetsmiljölagen, 6 kap, 18§. 

18. Arbetsmiljöförordningen, 6 a §. 


13

tandet ska ske. Skollagskommittén ville gå vidare på den linjen och ta bort skrivningarna 

i grundskole- och gymnasieförordningarna om klassråd och elevmedverkan 

i gymnasieskolans skolkonferens. 

Skollagskommitténs författningsförslag innehåller tre centrala paragrafer om elevinflytande 

som föreslås vara gemensamma för alla skolformer 19 . 

8 § 

Varje elev skall ha inflytande över hur hans eller hennes utbildning utformas och 

stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen.Skolan skall 

ge tillfälle för eleverna att under skoltid behandla frågor av gemensamt intresse 

samt även i övrigt stödja och underlätta elevernas och deras sammanslutningars 

arbete med inflytandefrågor. 

Elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder och mognad. Den närmare 

utformningen av elevernas inflytande skall anges i samband med den planering av 

verksamheten som föreskrivs i 1 § tredje stycket 20 . 

9 § 

Eleverna skall informeras om sin rätt till inflytande och om huvuddragen i de 

bestämmelser som reglerar utbildningen. Eleverna skall fortlöpande hållas informerade 

i frågor som rör dem. De elever som valts till företrädare för andra elever 

skall informeras inför för eleverna viktiga förändringar i utbildningen eller verksamheten 

i övrigt och ges tillfälle att lägga fram sina synpunkter innan beslut fattas 

i sådana frågor. 

10 § 

Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att en elev som utsetts till elevskyddsombud 

skall få den ledighet från skolarbetet som behövs för uppdraget.Även 

den elev som valts av andra elever för att företräda dem i frågor om utbildningen 

skall beviljas den ledighet från skolarbetet som uppdraget kräver. Elevföreträdare 

skall, om de så önskar, ges särskilt stöd i skolarbetet för att de skall kunna fullgöra 

sitt uppdrag. 

Jämfört med dagens lagstiftning innebär skrivningarna i 8 § att elevinflytandet breddas 

i och med att inte bara utbildningens utformning omnämns utan även det vidare 

begreppet ”frågor av gemensamt intresse”. 

Formuleringarna i 9 § innebär att elevernas rätt att få information och lägga förslag 

läggs fast på ett sätt som inte tidigare gjorts i skollagstiftningen. I praktiken innebär 

detta att en enklare version av medbestämmandelagen införs för elever, där elevernas 

valda företrädare får informations- och yttranderätt (dock inte förhand- 

19. Skollagskommitténs författningsförslag, 3 kap Allmänna föreskrifter för skolväsendet, SOU 2002:121. 

20. I 1 § tredje stycket står att planering och kvalitetsredovisning vid skolenheten ska ske under medverkan av 

lärare, övrig personal och valda företrädare för eleverna samt för grundskolan även företrädare för elevernas vårdnadshavare. 

14 


lingsrätt) inför viktiga förändringar i skolan. Även i denna paragraf förtydligas att 

informations- och förslagsrätten inte bara gäller frågor som rör utbildningen utan 

även ”verksamheten i övrigt”. 

Vad händer med skollagskommitténs förslag? 

Den socialdemokratiska regeringens förhandlingar med vänsterpartiet och miljöpartiet 

havererade och behandlingen av skollagskommitténs förslag sköts upp till 

efter riksdagsvalet 2006. Den nuvarande alliansregeringen avser att lägga fram förslag 

till ny skollag under slutet av 2008 eller början av 2009, och räknar med riksdagsbeslut 

under 2009. 

Flera av remissvaren till skollagskommitténs förslag berör elevinflytandet. Barnombudsmannen 

kommenterar avregleringen av formerna för elevinflytandet med 

några varnande ord om att riskerar att få negativa konsekvenser: ”Barnombudsmannen 

anser att det är positivt att eleverna får större möjligheter att själva anpassa formerna 

för inflytande eftersom det enligt vår uppfattning leder till bättre resultat. Det finns dock 

en risk att möjligheterna till inflytande på grund av avregleringen kommer att skilja för 

mycket från skola till skola och från huvudman till huvudman. 21 ” 

Utökade rättigheter för elevskyddsombud 

En av de utredningar om arbetsmiljölagen som genomförts under senare år berör elevskyddsombuden 

och deras rättigheter (SOU 2006:44, Bättre arbetsmiljöregler 1). 

Av utredningens bakgrundsbeskrivning framgår att systemet med elevskyddsombud 

inte fungerat särskilt bra i praktiken: ”Således har framkommit att det inte alltid 

finns elevskyddsombud där sådana skall finnas, att det finns stora brister i fråga om 

information och utbildning, att de elevskyddsombud som finns ofta inte deltar i arbetsmiljöarbetet 

i avsedd omfattning och att elevskyddsombud upplever att de inte tas på allvar. 

Vidare förekommer att elevskyddsombud helt utesluts från diskussionerna i skyddskommittén 

till följd av att arbetsgivare och arbetstagare beslutat att i stället använda sig 

av samverkansgrupp eller annat liknande samverkansorgan. 22 ” 

Utredningen föreslår flera förändringar för att stärka elevskyddsombudens ställning. 

De innebär bland annat rätt för elevskyddsombud att lägga fram förslag och 

delta i beslut i skyddskommitté, arbetsmiljökommitté eller liknande samverkansorgan. 

Till arbetsmiljöförordningen föreslås ett tillägg om att elevskyddsombud ska 

ha rätt att delta vid skyddsronder. 

För vuxna studerande föreslår utredningen ett nytt system med studerandeskyddsombud, 

som föreslås få kraftigt utökade rättigheter liknande dem som gäller 

för anställdas skyddsombud. 

21. Barnombudsmannen: Yttrande över betänkandet SOU 2002:121 Skollag för kvalitet och likvärdighet (U 

2002/4776). http://www.bo.se/Nav.aspx?pageid=3844 

22. SOU 2006:44, Sammanfattningen 


15

Vad händer med förslagen om elevskyddsombudens rättigheter? 

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin anger i september 2008 i ett svar på en 

skriftlig fråga i riksdagen att han ”avser att sätta igång ett propositionsarbete som 

syftar till stärkta befogenheter för de studerandes representanter i arbetsmiljöfrågor 

23 ”. 

Lokala styrelser med elevmajoritet 

Riksdagen beslutade år 1997 att inleda ett försök med lokala styrelser med elevmajoritet 

i kommunala gymnasieskolor. Enligt Sveriges kommuner och landsting deltog 

ett 40-tal gymnasieskolor i försöket 24 . En samlad utvärdering av försöksverksamheten 

saknas. 

Försöksprojektet förlängdes i omgångar men avslutades av alliansregeringen i mitten 

av år 2007, ett beslut som väckte starka reaktioner från flera aktörer, exempelvis 

elevorganisationerna SECO och SVEA, Lärarförbundet samt elevråd och lärare på 

de skolor där försöksverksamheten pågått. 

Frågan om lokala styrelser med elevmajoritet har blivit något av en symbolfråga 

i debatten om elevinflytande. Vi ska i denna rapport inte fördjupa oss i ämnet, men 

ger några fakta om vilka förutsättningar de lokala styrelserna hade enligt riksdagsbeslutet 

samt förmedlar en ögonblicksbild från en skola som deltog i försöksverksamheten 

och skolministerns motivering för att avsluta den. 

Förutsättningar 

I riksdagens beslut om att inleda försöksverksamheten angavs att ”Kommunerna ska 

under en fyraårig försöksperiod få överlåta vissa ansvars- och beslutsfunktioner, som sedan 

tidigare ligger på styrelsen för utbildningen eller rektorn, till en lokal styrelse där elever 

har majoritet 25 ”. 

I den proposition som föregick beslutet betonas även att ”Rektor skall även i en 

skola med lokal styrelse svara för ledningen av utbildningen. En lokal styrelse kan därför 

inte få uppgifter som leder till att rektor inte kan utöva sin ledningsfunktion. 

När det gäller förhållandet mellan lärare och den lokala styrelsen innebär förslaget 

ingen förändring av ansvaret för att planera och genomföra undervisningen. En elevstyrelse 

kan aldrig överta det professionella ansvaret för hur undervisningen skall bedrivas. 

26 ” 

23. Sven-Otto Littorin, Svar på skriftlig fråga i riksdagen 2007/08:1575. 

24. Kommuner ska själva bestämma om elevstyrda skolor. Pressmeddelande 2006-11-26. http://www.skl.se/ 

artikel.asp?A=40661&C=361 

25. Beslut enligt utbildningsutskottets betänkande 1996/97: UbU10. 

26. Proposition 1996/97:109 Lokala styrelser med elevmajoritet 

16 


Exemplet Ale skola 

Ale skola var en av de gymnasieskolor som hade en lokal styrelse med elevmajoritet. 

Så här beskrivs verksamheten i ett inslag i Sveriges Radio i november 2006: 

”Ale gymnasium har en budget på omkring 60 miljoner kronor, men det mesta går 

till löner och annat som eleverna inte har något inflytande över. Men några 100 000 

kronor är de med och bestämmer om. 

Pengarna har bland annat gått till nya golv och gardiner och till busskort också till 

elever som bor nära skolan. Och på tapeten just nu är ett speciellt rum där muslimer kan 

förrätta bön. 27 ” 

Skolministerns skäl till att avsluta försöksverksamheten 

Skolminister Jan Björklund motiverade beslutet att avsluta försöksverksamheten 

med att: ”Jag anser att det är skolans lärare och rektorer som ska ha det avgörande inflytandet 

och fatta de avgörande besluten i skolan. Försöksverksamheten med elevstyrda 

gymnasieskolor kommer därför inte att permanentas, utan upphör att gälla vid försöksperiodens 

utgång den 1 juli 2007. Däremot avser regeringen att utveckla elevinflytandet.” 

28 

27. ”Vi känner oss överkörda”. Inslag i Sveriges Radio 2006-11-21. http://www.sr.se/Ekot/artikel.asp?artikel 

=1049723 

28. Jan Björklund, svar på skriftlig fråga i riksdagen 2006/07:143 


17

”Jag tycker att eleverna 

ska få ha mer att säga 

till om, fast lärare är 

med å styr upp det hela 

så att inte fantasierna 

flödar iväg för fullt.” 

18 


Vad är elevinflytande? 

Delaktighet, inflytande och medbestämmande är alla ord som används för att beskriva 

individers eller gruppers möjligheter att påverka. Ofta beskrivs inflytande som 

något individen antingen har eller inte har – och ytterst är det naturligtvis var och 

en som själv avgör om han eller hon känner sig delaktig, kan påverka eller har inflytande. 

Samtidigt är det värdefullt att kunna definiera vad inflytande är, och diskutera 

hur man kan mäta graden av inflytande. Det är till exempel stor skillnad mellan att 

få information om vilka beslut som redan har fattats och att själv få lägga förslag och 

kunna påverka beslut. 

I detta avsnitt presenteras några olika aspekter av elevinflytande. Det handlar inte 

om konkurrerande teorier utan om infallsvinklar som kan komplettera varandra och 

som diskuterar vad elevinflytande är, vad elever kan och vill ha inflytande över, olika 

sätt att utöva inflytande och några modeller för att bedöma elevinflytandets kvalitet. 

Elevinflytande i ett maktperspektiv 

Eva Forsberg, filosofie doktor i pedagogik, disputerade år 2001 med avhandlingen 

Elevinflytandets många ansikten. I avhandlingen tillämpar hon en modell hämtad 

från utredningen Demokrati och makt i Sverige (SOU 1990:44), även kallad 

Maktutredningen. Där kategoriseras medborgarens (i Eva Forsbergs studier elevens) 

agerande i följande termer: 

● 

Hälsan tiger still – medborgaren är nöjd och tar därför inget initiativ 

● Vanmakt – man är missnöjd, men förblir passiv; det är vanmaktens tystnad. (...) 

Vanmakten är tyst, den utmärks av en passiv anpassning till den rådande situationen. 

● 

Maktlöshet – man tar ett initiativ, men får inte igenom sina önskemål, det är 

maktlöshetens bittra erfarenhet. 

● 

Maktutövning – man tar ett initiativ som blir framgångsrikt. 29 

Eva Forsberg menar att det finns en potentiell konflikt mellan å ena sidan den statliga 

styrningen över skolan och lärarnas uppgift att leda och organisera arbetet i klassrummet 

– och å andra sidan elevernas rätt till inflytande. ”För en lärare kan det därför 

kanske till och med framstå som om han eller hon måste ’abdikera’ för att eleverna 

ska kunna få ett reellt inflytande. 30 ” skriver hon. Samtidigt understryker hon att makt 

kan utövas på olika sätt, som dominans eller som gemenskap. 

I en artikel i Pedagogiska Magasinet nr 3 2005 utvecklar Eva Forsberg hur hon 

29. Eva Forsberg, Elevinflytandets många ansikten, sid 46. Uppsala 2000. Uppställningen av text är här något bearbetad 

jämfört med i Forsbergs bok. 

30. Ibid, sid 128. 


19

ser på möjligheten för lärare och elever att utöva makt i samspel och dialog. 

Hon inleder med att beskriva för- och nackdelar med att definiera elevinflytande 

utifrån elevernas subjektiva intresse, det vill säga i vilken grad elever upplever att de 

får som de vill. Eva Forsberg menar att det subjektiva intresset alltid måste vara en 

utgångspunkt, även om det kan vara problematiskt. Det kan vara svårt för individen 

att formulera sina intressen. Han eller hon kan exempelvis sakna relevant information, 

fatta ogenomtänkta beslut eller falla för grupptryck. 

Eva Forsberg beskriver lärarens och vuxenvärldens hållning med begreppet det 

objektiva intresset – vad de vuxna menar främjar elevernas intressen. Det objektiva 

intresset ska ses som ett komplement till det subjektiva. Det finns nämligen en svaghet 

med att utgå från det objektiva intresset – det utgår alltid från att någon eller 

några bestämmer vad som är bäst för andra. 

Möjligheten att utöva inflytande genom dialog beskriver Eva Forsberg med det 

formativa intressebegreppet. Här står formandet av intresset i fokus, i möten och dialoger 

där alla parter är öppna för att omformulera sina intressen. Det kan, om man 

så vill, uttryckas som en dialog mellan elevers subjektiva intressen och de vuxnas bild 

av vad som är bäst för eleverna. I en sådan process får eleverna information och argument 

som kan leda till att de omformulerar sina subjektiva intressen, samtidigt som 

de vuxna förändrar sin bild av vad som är bäst för eleverna. 

”Med kännetecken som möten och dialog, mångfald, beaktande av subjektiva intressen 

samt utsträckning i tid och rum blir läraren en central person med uppgift att värna 

om dessa aspekter. För att göra detta behöver lärare omfattande didaktiska kunskaper 

som kan fungera som dörröppnare för elever att utveckla nya sätt att se på sig själva, 

på relationer till andra och omvärlden 31 ” skriver Eva Forsberg. 

Eva Forsberg betonar även att elevinflytande också ska sättas i relation till aktörer 

som inte är närvarande i skolan. Utbildningspolitiker, föräldrar och medborgare 

i allmänhet påverkar skolan genom att sätta ramar och ge sina uppfattningar om vad 

skolan bör vara. ”Även om dessa personer är frånvarande så har deras handlingar effekter 

som visar sig i undervisningssituationen. Elevinflytande kan därför aldrig förstås 

enbart som en klassrums- eller skolintern fråga. Klassrummet blir med nödvändighet en 

del av det omgivande samhället och omvänt.” skriver hon i Pedagogiska Magasinet. 

Elevinflytande främjar lärandet 

En annan forskare som gjort stora avtryck i debatten om elevinflytande är Gunvor 

Selberg, filosofie doktor i lärande, i synnerhet med boken Främja elevers lärande 

genom elevinflytande. I boken utvärderas hur tre elevgrupper med liten, ganska stor 

och mycket stor erfarenhet av elevinflytande genomför en och samma arbetsuppgift, 

att under en skoldag arbeta med vad de vill och hur de vill om Kina. 

Resultatet av försöket visade att ju mer vana vid inflytande eleverna var, desto mer 

tid ägnade de åt att planera och diskutera sitt arbete. De valde också att söka i flera 

kunskapskällor medan de som hade liten erfarenhet av elevinflytande mest höll sig 

till uppslagsböcker. Gunvor Selberg sammanfattar resultatet på följande sätt: 

31. Eva Forsberg i Pedagogiska Magasinet, nr 3, 2005. 

20 


”Eleverna med liten vana vid elevinflytande i lärandet i skolan presenterade många 

fakta som liknar faktarutor där de återger uppslagsböckernas stoff. Faktaområdena var 

mer avgränsade i gruppen med ganska mycket inflytande. Elevgruppen med störst vana 

av inflytande i skolan visar också upp mer avgränsade faktaområden med djupare information 

32 ”. 

Hennes slutsats är att: ”…elever med större erfarenhet av inflytande bättre än elever 

med mindre vana av inflytande klarar av att göra ett eget val, söka information på olika 

sätt, lära av varandra, diskutera innehåll och hur man når kunskapen, samarbeta 

och ta ställning till undervisningsstoffet. 33 ” 

Informellt och formellt inflytande 

Informellt och formellt inflytande är begrepp som ofta används i diskussioner om 

elevers möjligheter att påverka i skolan. Informellt inflytande i skolan handlar om 

att elever och vuxna fritt ska kunna uttrycka sina åsikter, och att man lyssnar och 

tar hänsyn till vad andra säger, en process som i mycket påminner om Eva Forsbergs 

resonemang om det formativa intressebegreppet. 

Detta förutsätter att det finns en öppen och ömsesidig dialog, mellan individer, 

i klassrummet eller mellan exempelvis en grupp av elever och rektor. Ett bra informellt 

inflytande kan på många sätt sägas vara grunden till allt inflytande i skolan. 

Omvänt kännetecknas ett dåligt informellt inflytande av bristande respekt och 

avsaknad av dialog, vilket lätt leder till en känsla av maktlöshet. 

I de allra flesta skolor finns formella strukturer för elevinflytande, till exempel 

utvecklingssamtal, klassråd och elevråd. Även det formella inflytandet kan fungera 

mer eller mindre bra. Några faktorer som underlättar är utbildning av elevråd och 

stöd från skolledning och lärare. 

Fyra dimensioner av elevinflytande 

Sveriges elevråd, SVEA, använder följande bild för att illustrera formellt och informellt 

samt individuellt och kollektivt inflytande i skolan: 

Individuellt 

Kollektivt 

Formellt Utvecklingssamtal Elevråd 

Klassråd 

Skolkonferens (gymnasiet) 

Andra formella strukturer till exempel 

antimobbningsgrupper 

Informellt Dialoger elev–elev, Dialog mellan grupp av 

elev–lärare, 

elever och lärare/rektor etc 

elev–rektor etc 

32. Gunvor Selberg, Främja elevers lärande genom elevinflytande, sid 138-139. Lund 2001. 

33. Ibid, sid 139. 


21

Delaktighetstrappan – ett sätt att mäta graden av 

inflytande 

Den amerikanska forskaren Sherry Arnstein har utvecklat en delaktighetstrappa i nio 

steg, från manipulation till medborgarkontroll. Trappan har översatts och anpassats 

på olika sätt efter svenska förhållanden, och används till exempel i Strängnäs kommun 

34 . 

Här är ett exempel på hur delaktighetstrappan kan se ut, anpassad till elevinflytandet 

35 : 

8. Rätt att initiera fråga. 

Rätt att fatta beslut tillsammans 

med vuxna. 

1. Manipulation. 

3. Symbolisk medverkan (rätt att delta som passiv lyssnare). 

2. Dekoration (barn har tagits med i sammanhang där diskussion förs över deras huvuden). 

7. Rätt att initiera fråga, vuxna fattar 

beslut. 

6. Med i beslut, men endast vuxna initierar frågor. 

5. Dialog. Ungdomar informeras och rådfrågas. 

4. Ungdomar informeras ordentligt och får sedan uppdrag av vuxna (ansvar). 

Fördelen med att använda denna och liknande varianter av delaktighetstrappan är 

att den gör det möjligt att mäta och värdera inflytande och delaktighet, men det blir 

också lättare att se vad som behöver göras för att utveckla inflytandet och ta det till 

högre nivåer. 

Arenor för elevinflytande 

I skolans lagar och förordningar är elevers rätt till inflytande knutet till utbildningens 

utformning, samt till att kunna påverka dokument som skolans likabehandlingsplan, 

kvalitetsredovisning, arbetsplan och ordningsregler. Samtidigt vill elever 

vara med och påverka det mesta i skolan – även saker som raster, schemaläggning, 

skolmat och beslut om inköp till skolan. Elever engagerar sig om deras skola ska läggas 

ner eller flyttas, när skolan drar ner på utgifter, när verksamheten organiseras om 

och så vidare. 

Enligt Barnkonventionen har barn rätt att yttra sig i alla frågor som rör dem själ- 

34. Se till exempel kommunens barn- och ungdomsbokslut for 2007. http://www.strangnas.se/upload/ 

politik_demokrati/dokument/Barnbokslut2007.pdf 

35. Denna version av delaktighetstrappan är hämtad ur uppsatsen Elevråd. En skendemokrati. Elevrådsarbete i två 

skolor. Examensarbete av Malin Bergström vid Södertörns högskola vårterminen 2006. 

22 


va, och deras åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till deras ålder och mognad. 

Utifrån ett helhetsperspektiv på barnets situation utkristalliserar sig fyra huvudområden 

som rör barnets situation i skolan: fysisk miljö, psykosocial miljö, lärande 

samt skolans ledning och styrning. 

Här nedan gör vi en sammanställning av vilka formella rättigheter barn i grundskolan 

har att påverka på dessa områden. 

Fysisk miljö Psykosocial miljö Lärande Skolans ledning 

och styrning 

klassråd* klassråd* klassråd* klassråd* 

genom genom arbetsplan*** 

elevskyddsombud elevskyddsombud 

ordningsregler** 

kvalitetsredovisning*** 

likabehandlingsplan*** 

* Klassrådet ska behandla ”frågor som är av gemensamt intresse för eleverna”. Här finns alltså ingen begränsning 

till att det eleverna tar upp ska handla om utbildningens utformning. 

** Företrädare för eleverna har rätt att medverka i utformningen av ordningsregler och arbetsplan för skolan. 

*** Barn och elever har rätt att medverka när dessa dokument utarbetas. 

Av sammanställningen framgår att elever i grundskolan har begränsade formella rättigheter 

att påverka frågor som rör skolans ledning och styrning. 


23

”Lärarna bör ta sig tio 

minuter om dagen och 

lyssna på vad eleverna 

tycker och tänker, och 

vad dom har för åsikter 

om hur det funkar med 

lektioner och rast och 

så vidare.” 

24 


Hur fungerar elevinflytandet i 

praktiken? 

Det finns flera källor till information om hur elevinflytandet fungerar i skolorna i 

dag. Vi kommer här att i huvudsak att redovisa resultat av skolinspektioner, forskning 

samt undersökningar genomförda av Rädda Barnen och Barnombudsmannen. 

Skolinspektioner 

I Sverige finns cirka 5 700 kommunala och fristående grund- och gymnasieskolor. 

Skolverkets inspektionsverksamhet 36 har gradvis utökats, och cirka 2000 grundskolor 

och 300 gymnasieskolor inspekterades under åren 2003–2006. Resultatet av 

dessa inspektioner har summerats i Skolverkets utbildningsinspektion – en sammanfattning 

av resultat och erfarenheter under tre år. 

I den inledande sammanfattningen i Skolverkets skrift beskrivs elevernas möjligheter 

till inflytande över undervisningen som ”ett granskningsområde där behovet av 

förbättringar har bedömts som mycket stora under hela treårsperioden”. Skolverket konstaterar 

vidare att det finns en stor osäkerhet från både elevers och lärares sida om 

hur elevinflytandet kan och ska utformas i det dagliga arbetet. 

Skolverket skriver att de allra flesta grundskolor har samverkansorgan som klassråd 

och elevråd, där frågor som inte rör den direkta undervisningen kan tas upp. 

Däremot har Skolverkets inspektörer noterat ”ett stort missnöje bland eleverna över 

begränsade möjligheter till inflytande över utbildningen och det inre arbetet i skolan.” 

Skolverket konstaterar även att det inte finns tillfälle för eleverna att med stigande 

ålder och mognad utöva ett successivt allt större inflytande över den dagliga verksamheten. 

Inspektörernas bild är att elever i de yngre årskurserna ofta har lust att 

påverka arbetet i skolan, men att det verkar finnas en negativ process där elever som 

upplever att möjligheterna att påverka är små också tappar intresset för att vilja vara 

med och påverka. Ofta verkar det vara den enskilda lärarens intresse för inflytandefrågor 

som avgör hur mycket eleverna kan påverka. 

Det totala omdömet Skolverket gör utifrån de drygt 2000 inspektioner som 

genomförts är att mer än varannan grund- och gymnasieskola har bedömts vara i 

behov av att förbättra elevernas möjligheter till inflytande över sin lärosituation. 

En läsning av några av de senast genomförda inspektionerna ger en bild av den 

verklighet som ligger bakom de sammanfattande omdömena av hur elevinflytandet 

fungerar. Följande citat belyser hur det kan se ut på skolorna: 

36. Skolinspektionen bildades som en fristående myndighet den 1 oktober 2008. Tidigare var inspektionerna en 

del av Skolverkets verksamhet. 


25

”De yngre eleverna berättar att de vid några tillfällen har fått gehör för sina förslag, 

bland annat ett stängsel vid fotbollsplanen. De äldre eleverna har emellertid 

svårare att ge exempel på när elevernas önskemål har tillgodosetts. De berättar 

att de ofta får beskedet att deras förslag inte går att genomföra och de upplever 

att deras förslag inte tas på allvar. Det är inte heller alltid de får svar på de förslag 

som framförs eller förklaringar till varför de inte är genomförbara. 37 ” 

”I vilken mån eleven har inflytande är lärarberoende. Oftast har eleverna endast 

möjlighet att utöva visst inflytande över redovisningsform och i vilken ordning arbetsuppgifter 

ska göras. Arbetsuppgifter för att nå fram till målen för ett arbetsområde 

planeras av läraren och eleverna har därmed en låg grad av inflytande över det 

egna lärandet. Skolans personal saknar gemensamt förhållningssätt till hur arbetet 

ska bedrivas så att elevers ansvar och inflytande ökar med stigande mognad och 

ålder. 38 ” 

”Av kommunens kvalitetsredovisning framgår att de yngre barnen har viss möjlighet 

att påverka i grundskolan. Upplevelsen av inflytande avtar med stigande ålder 

och det poängteras att denna upplevelse är starkt förknippad med hur man blir 

bemött. 39 ” 

Inspektionsrapporterna ger också prov på goda exempel som visar på hur det kan se 

ut när elevinflytandet fungerar bra. Här är ett exempel: 

”Inspektionen visar att Hammarby skolas elever ges möjlighet till inflytande över 

skolans verksamhet i stort, främst genom klassråd och elevråd. Råden hålls regelbundet 

och eleverna rapporterar att skolan lyssnar på deras önskemål och att de 

lyckats genomdriva vissa önskade förbättringsåtgärder. Inspektörerna bedömer att 

eleverna i Hammarby skola ges goda möjligheter till inflytande över skolans verksamhet 

som helhet och därigenom får kunskap om demokratins principer och 

utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Likaså ges eleverna möjlighet 

att ha inflytande över utbildningens innehåll. 40 ” 

Forskning om makt och elevinflytande 

I föregående avsnitt, Vad är elevinflytande?, presenteras den modell Eva Forsberg, 

filosofie doktor i pedagogik, använts sig av i sin avhandling. Den innebär sammanfattningsvis 

att elevinflytande beskrivs i ett maktperspektiv, och att deras agerande 

kan beskrivas i någon av termerna Hälsan tiger still, Vanmakt, Maktlöshet och Fram- 

37. Utbildningsinspektion i Hudiksvalls kommun. Inspektionsrapport från Skolverket 53-2007:3313. Omdömet 

avser en av kommunens grundskolor. 

38. Utbildningsinspektion i Vingåkers kommun. Inspektionsrapport från Skolverket 53-2007:3870. Omdömet 

avser en av kommunens grundskolor. 

39. Utbildningsinspektion i Sandvikens kommun. Inspektionsrapport från Skolverket 53-2007:3314. Sammanfattande 

omdöme om kommunens grund- och gymnasieskolor. 

40. Utbildningsinspektion i Sandvikens kommun. Inspektionsrapport från Skolverket 53-2007:3314. 

26 


gångsrik maktutövning (se sidan 19). 

Eva Forsberg genomförde, för sin doktorsavhandling och i förberedande studier, 

enkäter och intervjuer med elever och lärare under åren 1992–1998. Undersökningarna 

genomfördes dels i en förberedande kommunstudie, dels som led i 

utvärderingen av två skolor som ingick i skolutvecklingsprojektet Skola 2000. 

Resultatet visade att endast en mindre del av eleverna kunde hänföras till kategorierna 

”Hälsan tiger still” respektive ”Framgångsrik maktutövning”. Den största 

gruppen av eleverna hörde till gruppen ”Maktlöshet”. Undantaget var årskurserna 

2 och 3 på en av de skolor som ingick i utvecklingsprojektet, där betydligt fler elever 

ansåg att de kunde utöva makt 41 . 

Tidigare undersökningar om elevinflytande 

Rädda Barnen har under senare år genomfört flera undersökningar som delvis berör 

elevinflytande. En av de senaste är Skolkartläggningen 42 som genomfördes år 2007 

som en enkät till 2 368 elever i grundskolor och gymnasier i Stockholm, Göteborg, 

Malmö och Sundsvall. En av frågorna i denna undersökning tar upp elevinflytande, 

och svaren på den visar en tendens till att elever i högre årskurser är mindre nöjda 

med sitt inflytande än elever i lägre årskurser. 

Fråga 2 i undersökningen lyder: 

Barn och unga ska alltid ges möjlighet att säga vad de tycker i frågor som berör dem. 

Barn och unga ska ha inflytande över sitt liv och sin vardag. 

2a. Hur ofta har du haft möjlighet att framföra vad du själv tycker är bäst 

för dig i skolan? Svarsandel i procent. 

Alltid, oftast Ibland Sällan, aldrig 

Alla 59 27 13 

Pojkar 58 26 16 

Flickor 61 28 11 

Svensk bakgrund 59 28 13 

Utländsk bakgrund 60 26 13 

Grundskola år 6 62 26 11 

År 7 63 26 11 

År 8 58 26 15 

År 9 59 26 15 

Gymnasiet 57 28 13 

Stockholm 58 28 14 

Malmö 59 28 13 

Göteborg 59 24 16 

Sundsvall 64 26 9 

Friskolor 67 28 12 

Kommunala skolor 58 28 13 

41. Eva Forsberg, Elevinflytandets många ansikten, sid 99. Uppsala 2000. 

42. Skolkartläggningen. Resultat av elevenkät om hur skolan efterlever Barnkonventionen. Rädda Barnen 2008. 

http://medlemsportal.rb.se/upload/17635/Skolkartläggning%20slutlig.pdf 


27

2b. I vilken utsträckning har de som bestämmer rättat sig efter vad du 

tycker? Svarsandel i procent. 

Alltid, oftast Ibland Sällan, aldrig 

Alla 34 44 22 

Pojkar 33 42 24 

Flickor 35 45 19 

Svensk bakgrund 31 47 22 

Utländsk bakgrund 39 39 22 

Grundskola år 6 42 41 17 

År 7 45 38 17 

År 8 32 38 29 

År 9 37 42 23 

Gymnasiet 27 50 24 

Stockholm 35 42 23 

Malmö 32 45 22 

Göteborg 33 43 24 

Sundsvall 34 49 16 

Friskolor 48 33 19 

Kommunala skolor 31 45 23 

Liknande resultat finns i Barnombudsmannens rapport Hur kul är det, på en skala? 43 

(2005). Där konstateras att barn i årskurs 3–4 var mest nöjda med sitt inflytande i skolan 

(nöjdhetsvärde 81 på skalan 1–100). Minst nöjda var elever i årskurs 8 och 9 (nöjdhetsvärde 

63 respektive 65). 

År 2007 genomförde Barnombudsmannen och SCB en undersökning i serien 

Upp till 18. En av de frågor som ställdes belyser skillnaden mellan vad elever vill 

vara med och bestämma om och vad de anser att de kan vara med och bestämma 

om. Delar av resultatet redovisas i tabellen här nedan: 

Medbestämmande i skolan bland elever i årskurs 7–9 och gymnasieskolan år 

2006. 44 Svarsandel i procent. 

Vill vara med och bestämma Kan vara med och bestämma 

Vem arbeta med 78 68 

Arbetssätt 71 58 

Läxor och prov 72 44 

Lära sig i olika ämnen 60 44 

Regler 45 33 

Skolmiljön 52 32 

Skolmaten 66 21 

Läromedel 30 17 

Liknande men inte helt jämförbara frågor har ställts till elever i årskurserna 4–6. Svaren 

för årskurs 4–6 visar till exempel att 65 procent anser att de ”ofta eller ibland” 

kan vara med och bestämma om vilka de ska arbeta med medan 45 procent kan 

påverka regler i skolan (ofta/ibland). 

43. http://2008.bo.se/files/publikationer,%20pdf/hur%20kul%20ar%20det2005.pdf 

44. Upp till 18. Barnombudsmannen och SCB 2007. I publikationen finns även jämförande siffror för åren 1993, 

1997, 2000 och 2003, som här inte tagits med av utrymmesskäl. Se hela rapporten på http://2008.bo.se/files/ 

publikationer,%20pdf/upp_till_18_2007.pdf 

28 


Elevråd och klassråd 

Skolverket konstaterar i Skolverkets utbildningsinspektion – en sammanfattning av 

resultat och erfarenheter under tre år att ett ”stabilt resultat” av inspektionerna mellan 

år 2003 och 2006 är att de allra flesta grundskolor har samverkansorgan i form av 

elevråd och klassråd, och att samverkansorgan finns även i gymnasieskolan även om 

verksamheten i dessa inte är lika omfattande som i grundskolan. Men att det finns 

klassråd eller elevråd är i sig ingen garanti för att verksamheten i dem fungerar bra. 

I Skolverkets inspektioner går det att hitta många exempel på beskrivningar att 

det kan vara motigt för klassråd och elevråd, till exempel denna: 

”Inspektionen visar att elevernas möjlighet till inflytande och delaktighet genom formella 

samverkansorgan, till exempel klassråd och elevråd, finns på de flesta skolor. 

Det finns dock stora skillnader mellan och inom skolorna i vilken utsträckning elever 

upplever att de härigenom ges något reellt inflytande. Elevernas intresse och 

engagemang i de skolgemensamma frågorna saknas ofta, vilket skulle kunna förklaras 

av att skolorna i hög grad betonat organisation och formella former istället 

för innehåll. De formella fora som förekommer domineras enligt eleverna av information, 

envägskommunikation istället för dialog. 45 ” 

Det verkar som att elevråden på en del skolor ses som en fast struktur ledd av vuxna, 

vilket följande citat ger uttryck för: 

”I xxx skola finns klassråd och så kallat elevinflytande (elevråd) där eleverna kan 

ta upp sina frågor. Det är emellertid långt mellan dessa möten och eleverna vet 

därför inte när de kan ta upp frågor och få svar. 46 ” 

Elevrådsorganisationernas syn på elevinflytande 

Sveriges Elevråd – SVEA 

SVEA bildades 1994 som en samarbetsorganisation av och för elevråd. Organisationens 

inställning är att elevråden alltid ska vara demokratiskt valda av alla elever 

på skolan. 

SVEA definierar elevinflytande som ”att ha upplevelsen av delaktighet och inflytande, 

både individuellt och kollektivt 47 ”. Det är alltså bara eleven själv som med 

denna definition kan svara på om han eller hon har inflytande eller inte. 

Den främsta och grundläggande förutsättningen för allt elevinflytande anser 

SVEA vara informellt inflytande på individuell nivå, i den dagliga dialogen mellan 

elev och lärare, elev och rektor samt elever emellan. 

SVEA understryker att elevrådet ska ägas av eleverna, det vill säga att eleverna till- 

45. Utbildningsinspektion i Kristianstads kommun. Inspektionsrapport från Skolverket 53-2007:3213. Sammanfattande 

omdöme om kommunens grund- och gymnasieskolor. 

46. Utbildningsinspektion i Hudiksvalls kommun. Inspektionsrapport från Skolverket 53-2007:3313. 

47. SVEAs ordförande Josephine Bladh i intervju med rapportförfattaren i oktober 2008. 


29

sammans bestämmer vad elevrådet ska arbeta med. Elevrådet behöver få resurser, 

stöd och tid, men detta får inte leda till att rektor eller lärare sätter upp dagordningen 

för elevrådet. Det ska finnas andra forum än elevrådet där elever, rektorer, lärare och 

annan personal i samråd kan arbeta med utvecklingsfrågor. 

Det är skolledningen som har huvudansvaret för att det finns skoldemokrati och 

elevinflytande på skolan, understryker SVEA. Det innebär bland annat att se till att 

alla elever är medvetna om och kan utnyttja sina rättigheter. Skolledningen ska ge 

lärare och elever tid att diskutera elevinflytandefrågor samt möjlighet att utöva 

demokrati i skolan. I sitt skolpolitiska program skriver SVEA att en ”förutsättning 

för att lärare och elever ska ha förtroende för skolledningen är att de har varit med i skolledningens 

rekryteringsprocess 48 ”. SVEA vill även att elever ska ha möjlighet att påverka 

vid nyanställning av lärare. 

Läraren har enligt SVEA en stor del av ansvaret för att skapa förutsättningar för 

informellt och formellt inflytande, framförallt när det gäller att låta eleverna vara 

med och planera och utvärdera utbildningen. 

SECO – Sveriges Elevråds Centralorganisation 

År 1981 slogs de dåvarande elevorganisationerna SECO och Elevförbundet samman 

till Elevorganisationen i Sverige. År 2007 bytte organisationen namn till SECO – 

Sveriges Elevråds Centralorganisation. 

SECO anser att ett elevråd ska ha frivilligt medlemskap med ambitionen att organisera 

alla eller merparten av skolans elever. I och med att elevrådet bygger på frivilligt 

medlemskap är det bara medlemmar i föreningen som kan välja elevrådsrepresentanter. 

Elevråden ska enligt SECO vara fristående föreningar och inte ha rollen 

av samverkansorgan på skolan. 

SECO definierar inflytande för elever som: 

● 

rättigheten för elever att hävda sina intressen gentemot skolan i syfte att få dem 

beaktade 

● skyldigheten för skolan att beakta de intressen som elever hävdar. 49 

På många skolor har ”vuxenvärlden kapat elevernas engagemang”, menar SECO:s ordförande 

50 vilket till exempel kan innebära att rektor talar om för elevråden vilka frågor 

de ska arbeta med. SECO anser att lärare och rektorer inte ska ha automatisk 

närvarorätt på elevrådens och klassrådens möten. 

SECO arbetar med att ta fram ”Föreskrifter för elevers inflytande”, förslag till förtydligande 

av skollagen. Förutom det ovanstående resonemanget om elevrådens fristående 

ställning vill SECO fastställa en skyldighet för rektor att ta emot och besvara 

frågor och förslag från elever och en reglerad samrådsskyldighet för rektor gentemot 

eleverna och deras valda representanter. 

48. Sveriges elevråd – SVEAs skolpolitiska program. Antaget av elevrådskongressen 2008 i Växjö. 

49. Föreskrifter för elevers inflytande. Sveriges Elevråds centralorganisation. 

50. SECO:s ordförande Mikael Grenefalk i telefonintervju med rapportförfattaren i oktober 2008. 

30 


Elevinflytande med förhinder – en översikt av mediernas 

rapportering 

Det är omöjligt att få en heltäckande bild av vad elever över hela landet engagerar 

sig i, men mediernas rapportering kan ge en anvisning om i vilka frågor det hettar 

till – när elever inte får gehör för sina åsikter. 

Här följer en översiktlig sammanställning över elevprotester som skapat rubriker 

de senaste åren: 

● Aktioner mot nedläggning eller flytt av skolor eller klasser, i Göteborg 51 , Lund 52 , 

Finnerödja 53 och Hoby 54 . 

● 

● 

Protester mot nedskärningar i skolan, till exempel nedläggning av skolkök eller 

färre lärartjänster, i Högsby 55 , Leksand 56 och Charlottenberg 57 . 

Elever reagerar mot organisatoriska förändringar i skolan, till exempel nivågruppering 

och omorganisation av lärarlagen, i Motala 58 , Perstorp 59 och Hyllinge 

60 . 

● Elevprotester som rör ordningsregler på skolan, i Borlänge 61 och Landskrona 62 . 

● 

Elevkritik mot skolans pedagogik, Sjöbo 63 . 

Gemensamt för många av de ovanstående exemplen är att kärnan i protesterna är 

att eleverna inte fått information och inte fått yttra sig inför förändringar på skolan. 

”Vi har inte fått veta något förrän allt var klart” säger exempelvis Leonard Löfström 

i årskurs åtta på Zederslundskolan i Motala inför en omorganisation i nya arbetslag 

på skolan. 

”Han planerar stora saker innan han berättar något för oss. Så borde det absolut inte 

få vara” säger My Woltersdorf, elev på Centralskolan i Perstorp om rektorns beslut 

att nivågruppera eleverna efter kunskap och inlärningsförmåga. 

”Vi får inte en syl i vädret. Det är skendemokrati!” säger Dafne Jansson i elevrådet 

på Hagagymnasiet i Borlänge om beslutet att förse eleverna med elektroniska nycklar 

som bara ger tillträde till delar av skolan (det egna arbetslaget). 

Exemplen här ovanför visar att elevernas engagemang ofta sträcker sig utanför de 

områden där elever har rätt till inflytande enligt skolans styrdokument – det vill säga 

undervisningens utformning samt skolans arbetsplan, likabehandlingsplan, kvali- 

51. http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=451937&ref=puff 

52. http://sydsvenskan.se/lund/article270159 

53. http://www.na.se/artikel.asp?intid=1385423 

54. http://www.sr.se/cgi-bin/blekinge/nyheter/artikel.asp?Artikel=2303844 

55. http://www.nyheterna.net/nyheter/hoegsby/(weekday)/1210284000 

56. http://www.sr.se/cgi-bin/dalarna/nyheter/artikel.asp?artikel=783087 

57. http://www.nwt.se/eda/article27295. 

58. http://www.motalatidning.se/nyheter/artikel.asp?id=63694 

59. http://hd.se/orkelljunga/2008/04/25/elever-i-strejk-mot-skolans/ 

60. http://hd.se/astorp/2008/06/24/hyllingeelever-kaenner-sig/ 

61. http://www.dt.se/nyheter/article112179.ece?service=print 

62. http://hd.se/landskrona/2006/12/01/elevkritik-mot-laerarkaaren-paa-ga/ 

63. http://www.ystadallehanda.se/article/20071018/SJOBO/710180138/1070 


31

tetsredovisning och ordningsregler. I några fall har protesterna gällt nya ordningsregler 

eller undervisningsformer som införts utan samråd med eleverna. 

Elevråd och enskilda elever protesterar när deras skola ska läggas ner eller flyttas, 

och när verksamheten organiseras om utan att de fått information och möjlighet att 

göra sina röster hörda. 

För att återvända till resonemanget i det tidigare avsnittet Vad är elevinflytande? 

saknas kanaler för elever att få information om och lämna synpunkter i frågor som 

rör skolans styrning och ledning. Exemplen ovan visar att elever ändå finner vägar 

att agera – de skriver exempelvis protestlistor och brev till kommunstyrelsen eller 

genomför strejker och demonstrationer. 

32 


Rädda Barnens undersökningar 

Elever vill kunna påverka allt i skolan 

Under september 2008 genomförde Rädda Barnen och Lunarstorm en undersökning 

där unga själva fick svara på vad de tycker att elever ska få vara med och 

bestämma om i skolan. 1000 pojkar och 1000 flickor i åldern 13–15 år besvarade 

enkäten, som låg ute på Lunarstorm under perioden 3–13 september. 

Nio delfrågor ställdes i undersökningen, och dessa speglar alla områden som elever 

påverkas av i skolan – alltså om inflytande över skolans fysiska miljö, psykosociala 

miljö, lärande samt skolans ledning och styrning. Undersökningens resultat 

presenteras i sin helhet i bilaga 1. 

Den övergripande frågeställningen i undersökningen var Vad ska eleverna få vara 

med och bestämma om i skolan? De som deltog i undersökningen fick ange svarsalternativ 

från 1 till 4, enligt följande skala: 

1 = Jag håller inte alls med 

2 = Jag håller med ganska lite 

3 = Jag håller med ganska mycket 

4 = Jag håller med helt 

Här presenteras de olika delfrågorna i undersökningen och hur deltagarna svarat på 

dem: 

Vad ska eleverna få vara med och bestämma om i skolan? 

Håller med helt Andel av Andel av 

eller ganska mycket, tjejer, % killar, % 

andel i procent 

1. Hur det ser ut i skolan.Till exempel färger, 69 74 63 

möbler, vad som ska finnas på skolgården, 

städningen, hur det ser ut på toaletter och 

i omklädningsrum? 

2. Maten.Till exempel vad man ska få 68 72 64 

för skollunch? 

3. Skolans regler.Till exempel var man 64 65 61 

får vara på rasterna, om man får ha mössa 

på sig inomhus, var man ska hänga ytterkläderna, 

om man får ha mobiltelefonen på? 

4. Hur elever och personal ska vara mot 67 73 61 

varandra.Till exempel hur man ska 

motverka mobbning, hur man ska minska 

stress och skapa bra stämning? Vad man ska 

göra med dem som inte sköter sig? 


33

Håller med helt Andel av Andel av 

eller ganska mycket, tjejer, % killar, % 

andel i procent 

5. Hur undervisningen ska läggas upp. 63 66 60 

Till exempel om man ska ha projektarbeten, 

grupparbeten, jobba självständigt, redovisa 

muntligt eller skriftligt? 

6. Innehållet i undervisningen. 58 58 58 

Till exempel vilka ämnen man ska läsa, 

vad man ska fördjupa sig i? 

7. Läxor och schema.Till exempel hur 59 61 57 

långa skoldagarna ska vara, hur schemat 

ska se ut, om man ska ha läxor, 

hur mycket läxor man ska ha? 

8. Vad som ska behövas för att få ett visst betyg? 55 54 55 

9. Vad skolans pengar ska gå till.Till exempel 70 72 68 

hur mycket man ska satsa på att köpa böcker 

och datorer, städa och fixa lokalerna, 

pengar till skolmat eller skolresor? 

Resultatet visar att en majoritet av dem som deltagit i undersökningen tycker att elever 

ska kunna vara med och påverka på alla de områden som finns med i undersökningen. 

Allra flest vill att elever ska kunna påverka vad skolans pengar ska gå till. 

Detta håller 70 procent av alla som svarat med om helt eller ganska mycket. På andra 

respektive tredje plats kommer hur det ser ut i skolan (69 procent) och skolmaten 

(68 procent). 

Svagast stöd får delfrågan om vad som ska krävas för att få ett visst betyg, där 55 

procent av dem som svarat helt eller ganska mycket håller med om att elever ska kunna 

vara med och påverka. 

Generellt sett vill flickor i högre grad än pojkar att elever ska kunna vara med och 

påverka i skolan. Störst skillnad är det i fråga 4, om att kunna påverka hur elever 

och personal är mot varandra. När det gäller frågorna 6 och 8, om innehållet i undervisningen 

respektive betygssättningen, finns ingen eller mycket liten skillnad mellan 

flickor och pojkar. 

Två frågor skiljer ut sig genom att ha en hög andel svarande som inte alls håller 

med om att eleverna ska kunna vara med och påverka. Det är frågorna 7 och 8, om 

läxor, schema och betygssättning, där 18 procent av de svarande inte alls håller med. 

Egna kommentarer från ungdomar 

Undersökningen innehöll också en öppen fråga, där de som ville fick skriva egna 

kommentarer. Många har passat på att berätta vad de tycker om maten i skolan, läxor 

och annat, men det finns också gott om svar som handlar om elevinflytande. 

Här följer några exempel på kommentarer ur undersökningen: 

34 


Vi elever borde få mer makt om vilka lärare som duger, är det vi eller rektorerna 

som får undervisning? Vi, såklart! Därför bör elever ha större makt om vilken lärare 

vi inte vill ha eller vill ha. 

Elever ska inte få bestämma något alls, för ungdomar har inte sådant ansvar! Och, 

hur skulle skolan se ut om det styrdes av ungdomar? Ungdomar som är där för att 

lära sig saker? Man kan inte ansvara för alltihop när ens hjärna inte är fullt utvecklad. 

Jag tycker vi ska få vad med och bestämma om mer, det är ändå vi som ska gå 

där och lära oss. Då måste vi trivas! Speciellt eftersom vi är tvungna att gå där. 

Om eleverna skulle få bestämma läxor osv skulle det inte bli mycket till skola. Men 

inredning och mat skulle inte vara helt fel att eleverna skulle få vara delaktiga i. 

Det jag mest skulle vilja är att eleverna ska få vara med och lägga upp schemat. 

Jag tycker elever ska få bestämma det med läxorna eftersom vissa har ju föräldrar 

som inte kan hjälpa dom eller så har dom de ganska stökigt hemma så dom inte 

kan göra läxorna, då känns det lite onödigt att dom kan få sämre betyg när dom 

inte kan göra dom. 

Jag tycker att vissa saker måste ju lärarna bestämma som till exempel innehållet i 

studierna eftersom det är ju trots allt dom som undervisar oss. 

Rektorer och skolpolitiker inte lika positiva till 

elevinflytande 

För att kunna jämföra ungdomarnas svar med hur vuxna inom skolan ser på frågan 

lät Rädda Barnen undersökningsföretaget Synovate genomföra en undersökning 

bland skolpolitiker och rektorer. 

Undersökningen bland skolpolitiker genomfördes under perioden 3–13 november 

2008 genom telefonintervjuer. Totalt genomfördes 16 intervjuer med ordföranden 

i den stadsdelsnämnd som beslutar i skolfrågorna i stadsdelar i Stockholm, 

Göteborg och Malmö, samt 184 intervjuer med ordföranden i den kommunala 

nämnd som beslutar i skolfrågorna i kommunen. Totalt genomfördes 200 intervjuer 

med ledande skolpolitiker i kommunerna. 

Undersökningen bland skolledare genomfördes under perioden 30 oktober – 14 

november 2008 genom telefonintervjuer. Totalt genomfördes 319 intervjuer med 

skolledare i grundskolan (årskurs 0–9) från ett slumpmässigt urval grundskolor. 

Undersökningens resultat presenteras i detalj i bilaga 2. 

Resultatet visar att uppfattningarna skiljer sig kraftigt mellan ungdomarna och 

de vuxna. I många frågor är ungdomars vilja att vara med och påverka större än de 

vuxnas vilja att låta dem påverka. 

Spridningen i ungdomarnas svar är relativt liten, mellan 55 och 70 procent av eleverna, 

beroende på vilken fråga som ställdes – vill vara med och påverka allt i skolan. 

Däremot finns mycket stor spridning i både skolledarnas och skolpolitikernas svar. Störst 


35

är spridningen bland skolledarna, där bara 24 procent helt eller ganska mycket håller med 

om att elever ska få vara med och påverka vad skolans pengar ska gå till, medan 97 procent 

helt eller ganska mycket håller med om att elever ska kunna vara med och påverka 

hur elever och personal ska vara mot varandra i skolan. 

Figur 1. Skolledare om elevers inflytande i skolan. 


(Jämförelse med vad ungdomarna tycker längst till höger.) 


Hur elever och personal ska 

vara mot varandra 

62% 35% 111 

% 

Elever 

Håller med 

helt/ganska mycket 

67% 

Hur det ser ut i skolan 

44% 

52% 4% 

69% 

Hur undervisningen ska läggas upp 

27% 

61% 

11% 1% 

62% 

Skolans regler 

25% 

45% 23% 

5% 2% 

64% 

Maten 

15% 

59% 18% 

5% 3% 

68% 

Vad som ska behövas för 

att få ett visst betyg 

12% 18% 

25% 34% 11% 

55% 

Innehållet i undervisningen 

8% 39% 

37% 

11% 5% 

58% 

Läxor och schema 

4% 37% 

43% 

11% 5% 

59% 

Vad skolans pengar ska gå till 

2% 22% 

50% 

22% 4% 

70% 

Håller med helt 

Håller inte alls med 

Håller med ganska mycket 

Vet ej 

Håller med ganska lite 

Skolledarnas svar avspeglar att de har god kännedom om vad lagar och förordningar 

säger att elever har rätt till inflytande över. Skolledarna anser i mycket hög grad, 

mer än ungdomarna själva, att elever ska vara med och påverka hur elever och personal 

ska vara mot varandra (anknyter till likabehandlingsplanen), hur det ser ut i 

skolan (elevskyddsombudens rättigheter), hur undervisningen ska läggas upp (skollag 

och läroplan) samt skolans regler (grundskoleförordningen). Skolledarna anser 

även, i något högre grad än ungdomarna själva, att elever ska kunna vara med och 

bestämma om skolmaten. 

I övriga frågor – vad som ska behövas för att få ett visst betyg, innehållet i undervisningen, 

läxor och schema samt vad skolans pengar ska gå till – är ungdomarnas 

vilja att vara med och bestämma stor, och skolledarnas vilja att låta dem vara med 

och bestämma betydligt mindre. Längst ner på skolledarnas lista hamnar vad skolans 

pengar ska gå till, det som ungdomarna själva har i topp på vad de vill kunna 

vara med och påverka. 

36 


Figur 2. Skolpolitiker om elevers inflytande i skolan. 


(Jämförelse med vad ungdomarna tycker längst till höger.) 


Hur elever och personal ska 

vara mot varandra 

62% 32% 3%12% 

Elever 

Håller med 

helt/ganska mycket 

67% 

Hur det ser ut i skolan 

47% 

47% 

5% 1% 

69% 

Skolans regler 

24% 

39% 

26% 10% 1% 

64% 

Maten 

22% 

59% 17% 

11% 

68% 

Hur undervisningen ska läggas upp 

18% 

41% 33% 

5% 3% 

63% 

Vad som ska behövas för 

att få ett visst betyg 

8% 18% 

34% 35% 5% 

55% 

Läxor och schema 

7% 36% 

45% 

9% 3% 

59% 

Vad skolans pengar ska gå till 

5% 30% 

47% 

16% 2% 

70% 

Innehållet i undervisningen 

4% 34% 

40% 

17% 5% 

58% 

Håller med helt 

Håller inte alls med 

Håller med ganska mycket 

Vet ej 

Håller med ganska lite 

Undersökningsresultaten visar att skolpolitikerna generellt är något mindre positiva 

till elevinflytande än rektorerna. Spridningen i svaren är också mindre. Mellan 

38 och 94 procent – beroende på fråga – av politikerna håller helt eller delvis med 

om att eleverna ska kunna vara med och påverka. Som nämnts ovan var spridningen 

i rektorernas svar mellan 24 och 96 procent mellan olika frågor. 

Den största skillnaden mellan skolpolitiker och skolledare är att politikerna i 

betydligt mindre utsträckning än rektorerna anser att eleverna ska kunna vara med 

och påverka hur undervisningen ska läggas upp och innehållet i undervisningen. Det 

finns flera tänkbara förklaringar till detta. Det kan vara så att skolpolitikerna i mindre 

grad än skolledarna är medvetna om skollagens och läroplanens starka betoning 

av att eleverna ska kunna vara med och påverka utbildningens utformning. En annan 

möjlighet, vilket avspeglas i några av de öppna svaren, är att skolpolitikerna anser 

att centralstyrningen av skolan minskar utrymmet för elevinflytande i dessa frågor. 

Politiska skillnader avspeglas i svaren 

Det finns en tydlig skillnad mellan hur politikerna svarar beroende på politisk färg. 

Politiker som representerar s, mp och v är mer positiva till elevinflytande i samtliga 

frågor som ställts i enkäten, jämfört med politiker som representerar m, fp, c och 

kd. Störst är skillnaden mellan de politiska blocken i svaren på frågan om skolans 


37

egler, där 74 procent av skolpolitikerna från s, mp och v tycker att elever ska kunna 

vara med och påverka mot 53 procent av de politiker som tillhör alliansparterna. 

Det enskilda parti som i undersökningen framstår som mest negativt till elevinflytande 

är folkpartiet, vars skolpolitiker i minst utsträckning av alla partirepresentanter 

håller med om att elever ska kunna vara med och påverka i så gott som samtliga 

frågor. Det bör dock påpekas att skillnaden inte är statistiskt säkerställd, då 

endast 200 personer ingår i undersökningen. 

Egna kommentarer från skolledare och skolpolitiker 

Skolledarna 

Av de 307 skolledare som svarat på enkäten har drygt hälften valt att ge egna kommentarer 

om elevinflytande. De allra flesta avspeglar en positiv syn på att elever ska 

få vara med och bestämma i skolan. ”Där eleverna är med och bestämmer blir resultatet 

bättre” skriver en rektor. Högre inflytande medför mer ansvar för eleverna, och 

bättre resultat, skriver en annan. 

Samtidigt verkar rektorerna se många hinder för elevinflytande, både hos ungdomarna 

själva och i samhällets krav på skolan. ”Intresset är väldigt lågt, det bekymrar 

mig”, skriver en skolledare. ”Eleverna engagerar sig i enkla frågor, svårare få dem 

att bli engagerade i viktiga frågor som undervisningens upplägg, till exempel undervisningens 

upplägg, metoder och innehåll”, uttrycker en annan. 

Flera av skolledarna ser skolans regelverk som motsägelsefullt: 

”Mycket är reglerat, svåra frågor på grund av det. Man möts av dubbla uppdrag. 

Eleverna ska ha inflytande samtidigt som allt är reglerat. Det är otrevligt.” 

”Väldigt mycket reglerar besluten, där elevinflytandet ej kan påverka besluten. Då 

får deras inflytande väldigt liten tyngd.” 

”Vissa beslut fattas av regeringen, ej påverkbart.” 

”När det gäller läroplanen och budget kan eleverna inte vara med och påverka.” 

Hinder verkar också finnas bland personalen och i skolans egen struktur: 

”Eleverna har för lite makt och personalen ger dem för lite. Ger man dem rätt 

ansvar tar de också det. Det ska vara på allvar, inte på skämt” 

”Svårt att få det att fungera med elevinflytande bland annat på grund av schematekniska 

problem.” 

Flera skolledare tror att man från skolans sida behöver förklara för eleverna vad 

de har möjlighet att påverka: 

”Vi måste vara öppna och tydliga mot eleverna med vad de kan vara med och 

bestämma.” 

38 


”De frågor som rör regler, policy, ordning kan vara svårt för elever att vara med 

och bestämma över.Det måste finnas konkreta regler som lärare bestämmer över.” 

Flera av skolledarna påpekar att elevinflytandet ska öka med stigande ålder. Men 

när det kommer till praktisk tillämpning verkar resultatet ofta bli det motsatta: 

”Tycker det är märkligt att ju äldre barnen är desto mindre har barnen att säga 

till om. Det ska vara tvärtom.” 

”Man ser tyvärr att det sjunker ju äldre de är.” 

”Det borde ju vara mer inflytande desto äldre eleverna är. Dock är det nog tyvärr 

det motsatta; att de yngre har mer inflytande.” 

Några av skolledarna väljer att kommentera på vilket sätt eleverna ska kunna ha 

inflytande: 

”Eleverna ska kunna påverka men inte bestämma”. 

”Jag tycker att vara delaktig i en diskussion är en sak men att vara med och bestämma 

en annan sak.” 

En mindre grupp rektorer uttrycker sig mer negativt till elevinflytande: 

”Jag tror inte att eleverna klarar att ta vissa beslut, eller skulle i så fall ta sämre 

beslut.” 

”Eleverna påverkar nästan lite för mycket.” 

Skolpolitikerna 

Även bland skolpolitikerna har mer än hälften av dem som svarat valt att ge egna 

kommentarer till undersökningen, och också dessa svar präglas i stort av en positiv 

attityd till elevinflytande. Många av politikerna lyfter även fram föräldrarnas inflytande 

över skolan. 

Mycket överensstämmer mellan rektorernas och skolpolitikernas svar, till exempel 

återkommer resonemanget om att elevernas inflytande ska öka med stigande ålder. 

Här finns både kommentarer om att detta fungerar i praktiken – och att det inte 

fungerar: ”Arbetet börjar tidigt, ju äldre man blir ju större påverkan har man som elev”, 

skriver en politiker. ”Enligt undersökningar kommunen gjort upplever elever att de har 

stort inflytande i låg- och mellanstadiet medan det sedan sjunker när de kommer upp på 

högstadiet”, kommenterar en annan. 

Även skolpolitikerna tar upp att regelverket på skolans område begränsar vad eleverna 

kan ha inflytande över: 

”Eleverna ska vara med och bestämma, men de kan inte bestämma över målet. 

Målet sätter lärare och politiker. Inom den ram som finns kan de vara med och 

bestämma.” 


39

”Elevinflytande bygger på att eleverna ska må bra. Sedan är det en massa regler 

och lagar som styr.Vidare så är det de ekonomiska medlen som styr.” 

”Centralstyrningen har ökat i skolan och det försvårar elevinflytande.” 

Liksom skolledarna anser även en del politiker att det behöver förtydligas vad elever 

har möjlighet att påverka: 

”Det måste finnas tydligare regler, gärna något avtal, mellan elever, föräldrar och 

skolan om vilka som har rätt att bestämma vad.Tydligare och klarare roller. 

”Elevinflytande: Först och främst klargöra vad man FÅR ha inflytande över.” 

”Eleverna ska vara med och bestämma om sin arbetsmiljö men det pedagogiska 

innehållet ska skolan bestämma över.” 

Några av skolpolitikerna ger svar som tyder på att det i deras kommuner finns kanaler 

för inflytande mellan elever och skolpolitiker: 

”Alla kommunala skolor har ett lokalt skolråd med elever, föräldrar och anställda.” 

”Har ett center dit elever kan vända sig för att framföra synpunkter till politiker 

och få svar från politiker. Har även en tillställning en gång om året då elever kan 

skriva motioner och de behandlas politiskt. På varje skola har de också enheter dit 

både elever och föräldrar kan vända sig och framföra synpunkter.” 

40 


Slutsatser och Rädda Barnens krav 

De undersökningar som Rädda Barnens genomfört under hösten 2008 visar att vuxna 

står i vägen för barns rätt till inflytande. De unga själva anser att elever ska kunna 

påverka alla beslut i skolan, medan de vuxna beslutsfattarna vill hänvisa elevinflytandet 

till bestämda områden. Skolledare och politiker ser också många hinder 

för elevers inflytande – bland annat lagar och regler, läroplaner, knappa ekonomiska 

resurser samt bristande intresse hos elever och lärare. 

Dagens skollag innehåller begränsningar av vad eleverna har rätt till inflytande 

över. I huvudsak är det ”undervisningens utformning” samt skolans arbetsplan, ordningsregler, 

likabehandlingsplan och kvalitetsredovisning. Övriga frågor, till exempel 

skolmaten, schema och raster samt inköp till skolan kan eleverna ge synpunkter 

på via klassrådet. Men det finns inget formellt stöd för att eleverna ska kunna påverka 

beslut i frågor som är gemensamma för hela skolan och som inte rör själva utbildningen. 

Rädda Barnen anser att grunden för allt verkligt elevinflytande är att de vuxna i 

skolan lyssnar till barn och unga och bemöter dem med respekt. Detta måste börja 

i klassrummet, i dialogen mellan lärare och elever. 

Men utöver detta individuella och informella inflytande behövs formella rättigheter. 

De rättigheter som dagens skollag ger räcker inte. Följden av detta är att barns och 

ungas möjligheter att påverka i skolan i alltför hög grad är beroende av att varje enskild 

lärare, rektor och skolpolitiker har en välvillig inställning till elevinflytande. 

Rädda Barnen anser därför att rätten till inflytande bör stärkas i den kommande 

nya skollagen. Det bör framgå att det i varje skola ska finnas minst ett forum för 

samråd mellan elever, lärare och skolledning. Det är skolledningens ansvar att skapa 

förutsättningar för ett väl fungerande forum. 

I detta forum ska elever eller representanter för elever ha rätt att få information 

om alla planer som påverkar dem innan beslut är fattat. De ska ha möjlighet att 

uttrycka sina åsikter och rätt att lägga egna förslag. 

Rätten till inflytande ska gälla på alla skolans områden: såväl den fysiska och 

psykosociala miljön, som utformningen av undervisningen och hur skolan leds. 

Rädda Barnen anser vidare att lärare och skolledning ska väga in elevernas åsikter 

och förslag i de beslut som fattas. I praktiken kan detta innebära att de vuxna 

inte bara informerar eleverna om vilka beslut som fattats, utan också motiverar 

besluten och visar på vilket sätt hänsyn tagits till elevernas åsikter. 

Rädda Barnen ser med oro på det faktum att elever upplever sig ha mindre inflytande 

ju äldre de blir. Detta står i direkt motsättning mot både Barnkonventionen 

och nuvarande svensk lagstiftning, som säger att barns inflytande ska öka med ålder 

och mognad. Det är en mycket viktig uppgift för myndigheter, skolhuvudmän och 

skolledare att vända utvecklingen. För att åstadkomma detta behöver man utveckla 

bättre metoder för praktiskt arbete med elevinflytande. 

Rädda Barnen anser att det är viktigt att skolan ger grundläggande utbildning i 

mänskliga rättigheter och barnets rättigheter. Eleverna och lärarna måste få kun- 


41

skaper i teori och praktik om rättigheter, demokrati och konflikthantering. Det ger 

möjligheter att både i klassrummet och utanför skapa möjligheter för mer aktivt deltagande 

och konstruktiva möten. 

Det är också en mycket viktig uppgift att påverka de vuxnas attityder, så att vuxna 

i skolan slutar att vara ett hinder för elevinflytande. I stället borde alla vuxna självklart 

vara ett stöd för barn i deras strävan att förverkliga sina rättigheter. 

”Maten är värst, vi 

borde få skriva lappar 

om vad vi inte gillar, 

det är ganska onödigt 

att laga mat som inga 

barn äter av.” 

42 


Bilaga 1: Lunarstormenkät 

Undersökningen genomfördes med kvantitativ metod via onlineenkät. Onlineenkäten 

distribueras via LunarStorms interna mailsystem, så kallad Lunarmejl. 

Hela undersökningsresultatet finns redovisat per fråga. Undersökningsresultatet 

redovisas på totalbas samt nedbrutet på tjejer och killar. 

Fältperiod: 080903–080913 

Urval: 

OSU (obundet slumpmässigt urval) på nationell 

nivå bland LunarStorms medlemmar. 

Målgrupp: 

Högstadieelever 

Antal respondenter: Totalt 2000 svar varav 1000 tjejer och 1000 killar. 


1. Hur det ser ut i skolan.Till exempel färger, möbler, vad som ska finnas på 

skolgården, städningen, hur det ser ut på toaletter och i omklädningsrum? 

Svarsalternativ 





Antal svar 

Alla Kille Tjej 

2000 1000 1000 

Svar Alla Kille Tjej 

1 8 % 12 % 5 % 

2 18 % 19 % 18 % 

3 33 % 30 % 35% 

4 36 % 33 % 39 % 

Vet inte 5 % 7 % 4 % 


43

2. Maten.Till exempel vad man ska få för skollunch? 

Antal svar 







2000 1000 1000 


1 14 % 16 % 11 % 

2 15 % 15 % 15 % 

3 26 % 23 % 29 % 

4 42 % 41 % 43 % 

Vet inte 4 % 5 % 3 % 

3. Skolans regler. 

Till exempel var man får vara på rasterna, om man får ha mössa på sig inomhus, 

var man ska hänga ytterkläderna, om man får ha mobiltelefonen på? 

Antal svar 







2000 1000 1000 


1 14 % 17 % 11 % 

2 18 % 17 % 20 % 

3 27 % 22 % 31 % 

4 37 % 39 % 34 % 

Vet inte 4 % 5 % 4 % 

44 


4. Hur elever och personal ska vara mot varandra. 

Till exempel hur man ska motverka mobbning, hur man ska minska stress 

och skapa bra stämning? Vad man ska göra med dem som inte sköter sig? 

Antal svar 







2000 1000 1000 


1 10 % 14 % 7 % 

2 15 % 15 % 14 % 

3 29 % 25 % 33 % 

4 38 % 36 % 40 % 

Vet inte 8 % 10 % 6 % 

5. Hur undervisningen ska läggas upp. 

Till exempel om man ska ha projektarbeten, grupparbeten, jobba självständigt, 

redovisa muntligt eller skriftligt? 

Antal svar 







2000 1000 1000 


1 11 % 14 % 8 % 

2 20 % 18 % 21 % 

3 32 % 28 % 36 % 

4 31 % 32 % 30 % 

Vet inteˇ 6 % 8 % 5 % 


45

”Det jag mest skulle vilja 

är att eleverna får vara 

med och lägga upp 

schemat. Vissa dagar 

har vi bara fem min 

raster! Säger vi något 

om schemat och klagar 

på det så händer det 

ändå inget.” 

46 


6. Innehållet i undervisningen. 

Till exempel vilka ämnen man ska läsa, vad man ska fördjupa sig i? 

Antal svar 







2000 1000 1000 


1 14 % 16 % 12 % 

2 21 % 18 % 24 % 

3 30 % 28 % 32 % 

4 28 % 30 % 26 % 

Vet inte 7 % 9 % 6 % 

7. Läxor och schema. 

Till exempel hur långa skoldagarna ska vara, hur schemat ska se ut, om man 

ska ha läxor, hur mycket läxor man ska ha? 

Antal svar 







2000 1000 1000 


1 18 % 20 % 16 % 

2 19 % 18 % 21 % 

3 24 % 20 % 28 % 

4 36 % 37 % 33 % 

Vet inteˇ 4 % 5 % 3 % 


47

”Vår rektor köper en 

plasma-TV till sig 

själv. Jag tycker att 

vi elever och lärare 

naturligtvis ska få 

bestämma mer om 

vad man lägger 

pengarna på.” 

”Jag tycker att 

bestämmandet över 

skolan ska vi låta de 

vuxna ta hand om.” 

48 


8. Betyg. 

Vad som ska behövas för att få ett visst betyg? 

Antal svar 







2000 1000 1000 


1 18 % 20 % 16 % 

2 22 % 19 % 25 % 

3 24 % 22 % 26 % 

4 31 % 33 % 28 % 

Vet inte 6 % 6 % 5 % 

9.Vad skolans pengar ska gå till.Till exempel hur mycket man ska satsa på 

att köpa böcker och datorer, städa och fixa lokalerna, pengar till skolmat eller 

skolresor? 

Antal svar 







2000 1000 1000 


1 11 % 14 % 9 % 

2 13 % 13 % 14 % 

3 25 % 23 % 28 % 

4 45 % 45 % 44 % 

Vet inteˇ 5% 6% 5 % 


49

Bilaga 2 

Synovate har på uppdrag av Rädda Barnen genomfört en undersökning bland skolpolitiker 

och bland rektorer om elevers inflytande i skolan. 

Undersökningen bland skolpolitiker genomfördes under perioden 3–13 november 

2008 genom telefonintervjuer. Totalt genomfördes 16 intervjuer med ordföranden 

i den stadsdelsnämnd som beslutar i skolfrågorna i stadsdelar i Stockholm, 

Göteborg och Malmö, samt 184 intervjuer med ordföranden i den kommunala 

nämnd som beslutar i skolfrågorna i kommunen. Totalt genomfördes 200 intervjuer 

med ledande skolpolitiker i kommunerna. 

Undersökningen bland skolledare genomfördes under perioden 30 oktober–14 

november 2008 genom telefonintervjuer. Totalt genomfördes 319 intervjuer med 

skolledare i grundskolan (årskurs 0–9) från ett slumpmässigt urval grundskolor. 

Detta är en förenklad version av resultaten, Rädda Barnen står för bearbetningen. 

Undersökningen i sin helhet med detaljerade resultat finns tillgängliga i tabellform 

samt i form av listningar av öppna svar. En sammanställning av resultaten finns 

tillgängliga i av Synovate författad rapport från 18 november 2008. David Ahlin på 

Synovate har projektlett undersökningen. 

50 


Bilaga 2a. Skolledare om elevinflytande. Svarsandel i procent. 

Rektorer 

Vilka årskurser läser på skolan? 

Totalt rektorer 0–6 7–9 Man Kvinna 

Antal 319 223 115 142 177 

Vad ska eleverna få vara med och bestämma Håller Håller Håller Håller Håller Håller Håller Håller Håller Håller 

om i skolan? Andel svar i procent. med helt med med helt med med helt med med helt med med helt med 

eller ganska ganska eller ganska ganska eller ganska ganska eller ganska ganska lite eller ganska ganska 

mycket lite eller mycket lite eller mycket lite eller mycket eller mycket lite eller 

inte alls inte alls inte alls inte alls inte alls 

Kön 

1. Hur det ser ut i skolan.Till exempel färger, 96 4 95 4 95 5 94 6 96 3 


städningen, hur det ser ut på toaletter och i 

omklädningsrum? 

2. Maten.Till exempel vad man ska få för 74 23 72 28 76 23 71 24 75 23 

skollunch? 

3. Skolans regler.Till exempel var man får vara 70 28 69 29 69 31 66 32 74 24 

på rasterna, om man får ha mössa på sig 

inomhus, var man ska hänga ytterkläderna, 


4. Hur elever och personal ska vara mot 97 2 98 1 97 4 95 4 99 1 

varandra.Till exempel hur man ska motverka 

mobbning, hur man ska minska stress och skapa 

bra stämning? Vad man ska göra med dem som 

inte sköter sig? 

5. Hur undervisningen ska läggas upp. 88 11 85 13 89 10 86 13 89 9 




6. Innehållet i undervisningen.Till exempel 47 48 46 51 40 54 44 52 50 44 

vilka ämnen man ska läsa, vad man ska 

fördjupa sig i? 

7. Läxor och schema.Till exempel hur långa 41 54 37 58 40 55 38 58 44 51 

skoldagarna ska vara, hur schemat ska se ut, 

om man ska ha läxor, hur mycket läxor 

man ska ha? 

8. Vad som ska behövas för att få ett visst 30 59 32 56 32 61 30 61 29 57 

betyg? 

9.Vad skolans pengar ska gå till.Till exempel hur 24 72 20 78 16 84 22 72 26 73 

mycket man ska satsa på att köpa böcker 

och datorer, städa och fixa lokalerna, pengar till 

skolmat eller skolresor? 


51

Bilaga 2b. Skolpolitiker om elevinflytande. Svarsandel i procent. 

Ordförande i barn- och utbildningsnämnden 

Partitillhörighet blockvis 

Totalt skolpolitker M + fp + c + kd S + mp + v Man Kvinna 

Antal 201 102 99 119 82 

Vad ska eleverna få vara med och bestämma Håller Håller Håller Håller Håller Håller Håller Håller Håller Håller 

om i skolan? Andel svar i procent. med helt med med helt med med helt med med helt med med helt med 

eller ganska ganska eller ganska eller ganska ganska eller ganska eller ganska 

mycket lite eller ganska lite eller mycket lite eller ganska lite eller ganska lite eller 

inte alls mycket inte alls inte alls mycket inte alls mycket inte alls 

Kön 

1. Hur det ser ut i skolan.Till exempel färger, 94 5 92 8 95 3 94 5 93 6 


städningen, hur det ser ut på toaletter och i 

omklädningsrum? 

2. Maten.Till exempel vad man ska få för 81 18 80 21 83 16 79 20 83 16 

skollunch? 

3. Skolans regler.Till exempel var man får vara 63 36 53 45 73 26 62 37 66 34 

på rasterna, om man får ha mössa på sig 

inomhus, var man ska hänga ytterkläderna, 


4. Hur elever och personal ska vara mot 94 4 94 6 95 4 92 6 97 3 

varandra.Till exempel hur man ska motverka 

mobbning, hur man ska minska stress och skapa 

bra stämning? Vad man ska göra med dem som 

inte sköter sig? 

5. Hur undervisningen ska läggas upp. 59 38 51 46 67 30 47 50 66 22 




6. Innehållet i undervisningen.Till exempel 38 57 29 66 48 48 34 62 47 50 

vilka ämnen man ska läsa, vad man ska 

fördjupa sig i? 

7. Läxor och schema.Till exempel hur långa 43 54 35 62 51 46 42 56 45 52 

skoldagarna ska vara, hur schemat ska se ut, 

om man ska ha läxor, hur mycket läxor 

man ska ha? 

8. Vad som ska behövas för att få ett visst 26 69 22 73 31 64 22 73 33 63 

betyg? 

9.Vad skolans pengar ska gå till.Till exempel hur 35 63 27 72 44 54 36 63 36 64 

mycket man ska satsa på att köpa böcker 

och datorer, städa och fixa lokalerna, pengar till 

skolmat eller skolresor? 

52 


Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. 

Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer 

– i Sverige och i världen. 

Save the Children Sweden 

SE – 107 88 Stockholm, Sweden 

Phone + 46 8 698 90 00 

info@rb.se, www.rb.se

Vems röst väger mest

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?