Bengt Johannisson forskar kring engagemang och ... - KK-stiftelsen
Bengt Johannisson forskar kring engagemang och ... - KK-stiftelsen
Bengt Johannisson forskar kring engagemang och ... - KK-stiftelsen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>KK</strong>-bladet<br />
Nummer 1 • mars 2009<br />
Stiftelsen för kunskaps- <strong>och</strong> kompetensutveckling<br />
med samhället<br />
i fokus<br />
<strong>Bengt</strong> <strong>Johannisson</strong> <strong>forskar</strong><br />
<strong>kring</strong> <strong>engagemang</strong> <strong>och</strong><br />
samhällsentreprenörskap<br />
Design som styrs av barns behov<br />
Samproduktion höjer värdet på resultatet
Nummer 1<br />
mars 2009<br />
I samhällets<br />
tjänst<br />
Läs intervjun med <strong>Bengt</strong> <strong>Johannisson</strong>,<br />
professor vid Växjö universitet,<br />
som var en av de första <strong>forskar</strong>na i<br />
landet att ta till sig begreppet samhällsentreprenörskap.<br />
På 1970- <strong>och</strong><br />
80-talet kopplades det till lokala initiativ<br />
för att den lilla orten skulle överleva<br />
när den stora industrin lades ner. I dag<br />
återfinns samhällsentreprenörskap i alla<br />
delar av samhället, i små <strong>och</strong> stora företag,<br />
i ideella organisationer <strong>och</strong> i offentlig<br />
sektor. Men också i världsomspännande<br />
gemenskaper för att lösa globala problem.<br />
2007 utbröt ”master-mania” i Sverige,<br />
skriver Hanne Smidt, konsult <strong>och</strong> Senior<br />
Advisor på European University Association,<br />
i krönikan på sista sidan. Svenska <strong>och</strong><br />
utländska studenter kunde från ett år till<br />
ett annat inte bara välja mellan en ettårig<br />
magister- <strong>och</strong> en tvåårig masterutbildning på<br />
avancerad nivå, men också mellan hundratals<br />
utbildningar varav de flesta var på engelska.<br />
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> satsar 16 miljoner kronor<br />
på nya masterprogram enligt Bolognamodellen.<br />
Läs om ett av programmen, ”Child<br />
Culture Design”, vid Högskolan för design<br />
<strong>och</strong> konsthantverk i Göteborg. Kanske den<br />
första designutbildningen i världen som<br />
utgår från barnens behov.<br />
Omslagsfoto:<br />
johan bergling<br />
• Samhällsentreprenören<br />
är<br />
bra på att röra sig<br />
mellan det privata,<br />
offentliga, ideella<br />
<strong>och</strong> kommersiella,<br />
menar <strong>Bengt</strong> <strong>Johannisson</strong>,<br />
professor i<br />
entreprenörskap vid<br />
Växjö universitet<br />
<strong>och</strong> en av de första<br />
<strong>forskar</strong>na i landet<br />
att intressera sig för<br />
samhällsentreprenörskap.<br />
<strong>KK</strong>-bladet utges av <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>, Stiftelsen för kunskaps- <strong>och</strong> kompetensutveckling<br />
<strong>och</strong> utkommer fyra gånger per år. Upplaga 10 000 exemplar.<br />
För att stärka Sveriges förmåga att skapa värde ska <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> bidra till att<br />
näringsliv, lärosäten <strong>och</strong> forskningsinstitut tillsammans utvecklar ny kunskap<br />
<strong>och</strong> kompetens. Vi är en aktiv finansiär som vill skapa möjligheter, förstärka<br />
positiva effekter <strong>och</strong> stödja risktagande. Sedan starten 1994 har vi satsat mer<br />
än sex miljarder kronor i över 2 000 projekt som handlar om utveckling av nya<br />
lärosäten <strong>och</strong> institut, kompetensutveckling i näringslivet, <strong>och</strong> lärande <strong>och</strong> IT.<br />
a n s v a r i g u t g i v a r e : Ulf Hall<br />
r e d a k t i o n : Peter Håkansson <strong>och</strong> Anders Kretz<br />
f o r m g i v n i n g : Anders Kretz<br />
e - p o s t : redaktionen@kks.se<br />
p o s t a d r e s s : <strong>KK</strong>-bladet, <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>, Box 3222, 103 64 Stockholm<br />
t e l e f o n : 08-56 64 81 00 t e l e fa x : 08-24 75 09<br />
p r e n u m e r at i o n s ä r e n d e n : prenumeration@kks.se<br />
t r y c k : Östertälje tryckeri, mars 2009<br />
w e b b : www.kks.se ISSN 1653-0047<br />
Madelene Sandström<br />
ny vd för <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong><br />
Madelene Sandström, generaldirektör<br />
för Totalförsvarets forskningsinstitut,<br />
blir från 1 april 2009 ny vd för<br />
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>. Det beslöt <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s<br />
styrelse vid ett ordinarie styrelsesammanträde<br />
18 december i fjol.<br />
– Vi är oerhört glada över att kunna<br />
knyta Madelene Sandström till <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>.<br />
Hennes gedigna <strong>och</strong> breda erfarenhet av det<br />
svenska <strong>forskar</strong>samhället <strong>och</strong> innovationssystemet<br />
gör att vi fortsatt kan arbeta för att<br />
stärka svensk konkurrenskraft, forskningen<br />
<strong>och</strong> de nya lärosätena <strong>och</strong> därmed stärka<br />
Sveriges förmåga att skapa värde, säger <strong>KK</strong><strong>stiftelsen</strong>s<br />
ordförande Olof Johansson.<br />
Innehåll<br />
Ny design som ska lekas fram 4<br />
Internationell designutbildning med fokus på barn <strong>och</strong> unga<br />
Madeleine lämnar efter 10 år 6<br />
Möt <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s avgående vd Madeleine Cæsar i en intervju<br />
Engagemang skapar nya resurser 8<br />
Entreprenörerna med en unik förmåga att engagera sin omgivning<br />
Madelene Sandström, 47, har sedan hösten<br />
2003 varit generaldirektör för Totalförsvarets<br />
forskningsinstitut (FOI) dit hon kom<br />
efter att ha varit vice generaldirektör för<br />
statliga Vinnova <strong>och</strong> kanslichef för Medicinska<br />
forskningsrådet.<br />
Madelene Sandström har en tydlig vision<br />
för sitt arbete inom forsknings- <strong>och</strong> innovationssystemet.<br />
Det förklarade hon i samband<br />
med att hon i mars i år presenterade sin<br />
utredning ”Utvärdering av myndighetsorganisation<br />
för forskningsfinansiering” <strong>och</strong><br />
föreslog en ny forsknings- <strong>och</strong> innovationsmyndighet.<br />
– Samhället måste få ut mer av pengarna<br />
som satsas på forskningen. Det är viktigt<br />
att forskningen sker i samarbete med<br />
mottagaren <strong>och</strong> att detta är villkorat<br />
så att intentionerna inte bara hamnar<br />
underst i skrivbordshögarna. <strong>KK</strong><strong>stiftelsen</strong><br />
har sedan starten 1994 varit<br />
en förebild i arbetet att bygga forskningsmiljöer<br />
vid de nya lärosätena, där<br />
stor vikt läggs vid viljan <strong>och</strong> förmågan<br />
att samverka med näringslivet, institut<br />
<strong>och</strong> samhälle. Därför känns det oerhört<br />
stimulerande att få vara med <strong>och</strong> fortsätta<br />
utveckla detta, säger Madelene<br />
Sandström.<br />
Madelene Sandström efterträder<br />
Madeleine Cæsar som varit <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s<br />
vd sedan hösten 1999 <strong>och</strong> slutar<br />
i samband med att hon går i pension<br />
under våren 2009. Rekryteringen av<br />
efterträdare har pågått under sommaren<br />
<strong>och</strong> hösten 2008. Över hundra<br />
personer anmälde sitt intresse, vilket<br />
får anses vara ett mycket gott betyg åt<br />
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>.<br />
Produkten är död – länge leve upplevelsen 10<br />
Tjänsteutvecklingen är central för tillväxten, men industritraditionen lever ändå kvar<br />
Peter håkansson<br />
Madelene Sandström är från 1 april i år<br />
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s nya vd.<br />
Foto: anette andersson<br />
Samproduktion för bättre kunskap 12<br />
Ett bra sätt att skapa resultat för alla i en turbulent tid<br />
På spaning 16<br />
Hanne Smidt: Vad är added value för en master?<br />
2 nummer 1 · mars 2009 <strong>KK</strong>-bladet
Utlysningar vår <strong>och</strong> höst<br />
Från <strong>och</strong> med i år samlar <strong>KK</strong><strong>stiftelsen</strong><br />
sina utlysningar till<br />
två tillfällen per år. En lansering<br />
sker på våren <strong>och</strong> en på hösten.<br />
I år ägde den första rum 4 mars<br />
<strong>och</strong> nästa blir den 30 september.<br />
För er som söker medel av <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> för nya forskningsidéer är det vår <strong>och</strong><br />
höst som gäller i fortsättningen.<br />
Foto: futureimagebank<br />
Syftet med vår- <strong>och</strong> höstutlysningarna<br />
är bland annat att underlätta för<br />
både högskolor, näringsliv <strong>och</strong> det<br />
omgivande samhället att samordna<br />
forskningssamarbetet <strong>och</strong> att ge dem<br />
som söker medel den framförhållning<br />
de behöver.<br />
Vårutlysningen omfattade två program.<br />
Med utlysningarna stöder <strong>KK</strong><strong>stiftelsen</strong><br />
de nya lärosätenas uppbyggnad<br />
av profilerade forskningsmiljöer<br />
<strong>och</strong> lyfter betydelsen av forskning som<br />
sker i samproduktion.<br />
Med programmet Forskningsprojekt<br />
vid nya högskolor förstärker<br />
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> effekterna av en väl<br />
fungerande forskning i samproduktion<br />
med näringslivet <strong>och</strong> med programmet<br />
Utökad samproduktionskompetens<br />
förstärker <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> effekterna<br />
av forskning i samproduktion med<br />
näringslivet.<br />
Projekten bidrar till ökad samproduktion<br />
<strong>och</strong> till lärosätets förnyelse<br />
<strong>och</strong> profilering med en ekonomisk ram<br />
på 65 miljoner kronor.<br />
Huvudsökande ska vara <strong>forskar</strong>e<br />
vid nya lärosäten. Projekt inom alla<br />
ämnesområden välkomnas. <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong><br />
ser gärna ansökningar från <strong>forskar</strong>grupper<br />
som inte tidigare finansierats<br />
av <strong>stiftelsen</strong> – väl fungerande samproduktion<br />
med näringslivet är ett krav.<br />
Projektlängden är mellan ett <strong>och</strong><br />
tre år med krav på finansiering från<br />
näringslivet motsvarande det belopp<br />
som sökts från <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>.<br />
Forskargrupper med redan etablerade<br />
samarbeten, där gemensamma forskningsprojekt<br />
identifierats <strong>och</strong> utvecklats<br />
<strong>och</strong> där näringslivet ser en möjlighet<br />
att delta med lika stor finansiering<br />
som <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>, ska söka finansiering<br />
inom detta program. Sista ansökningsdag<br />
är den 3 september 2009.<br />
För ansökningar inom Utökad samproduktionskompetens<br />
vill <strong>KK</strong><strong>stiftelsen</strong><br />
ha förslag på lösningar <strong>och</strong><br />
arbetssätt som utvecklar förmågan <strong>och</strong><br />
viljan att samproducera forskning <strong>och</strong><br />
kompetensutveckling. Huvudfokus i<br />
erbjudandet ligger på utveckling av<br />
områden utanför natur- <strong>och</strong> teknikvetenskap.<br />
Tvärvetenskapliga projekt,<br />
med inslag av naturvetenskap <strong>och</strong> teknik,<br />
ses som intressanta.<br />
Erbjudandet omfattar två typer av<br />
projekt <strong>och</strong> totalt 30 miljoner kronor:<br />
etableringsprojekt som innebär arbete<br />
med att skapa förutsättningar för samproduktion<br />
<strong>och</strong> genomförandeprojekt<br />
som innebär forskning <strong>och</strong> kompetensutveckling<br />
i samproduktion där <strong>forskar</strong>e,<br />
företag <strong>och</strong> andra aktörer utvecklar<br />
ömsesidigt förtroende <strong>och</strong> förståelse.<br />
Huvudsökande ska vara <strong>forskar</strong>e<br />
inom humaniora <strong>och</strong> samhällsvetenskap<br />
vid nya lärosäten eller <strong>forskar</strong>e<br />
vid lärosäten med konstnärlig <strong>och</strong><br />
estetisk inriktning.<br />
Grupper med <strong>forskar</strong>kompetens<br />
som behöver resurser för att bygga<br />
upp nya samarbeten <strong>och</strong> etablera en<br />
gemensam plattform för samverkan<br />
med företag föreslås söka etableringsprojekt<br />
inom programmet Utökad<br />
samproduktionskompetens.<br />
Forskargrupper som inlett samarbete<br />
med näringslivet, identifierat<br />
gemensamma frågor <strong>och</strong> nu vill starta<br />
forskningssamarbete <strong>och</strong> behöver<br />
finansiering för att inleda en gemensam<br />
forsknings- <strong>och</strong> kompetensuppbyggnad,<br />
där näringslivet är villigt att<br />
gå in med en del av finansieringen,<br />
bör söka genomförandeprojekt inom<br />
programmet Utökad samproduktionskompetens.<br />
Projektlängden för genomförandeprojekt<br />
är mellan ett <strong>och</strong> två år. Kravet<br />
på finansiering från näringslivet är 25<br />
procent av sökt belopp från <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>.<br />
Beviljade projekt kommer att få<br />
mellan 0,5 <strong>och</strong> 3 miljoner vardera.<br />
Projektlängden för etableringsprojekt<br />
är ett år utan krav på finansiering<br />
från näringslivet. Beviljade projekt<br />
kommer att få mellan 100 000 <strong>och</strong><br />
300 000 kronor vardera.<br />
Sista ansökningsdag för etableringsprojekt<br />
är 17 juni 2009. Sista ansökningsdag<br />
för genomförandeprojekt är<br />
19 augusti 2009.<br />
peter håkansson<br />
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> stärker konkurrenskraften<br />
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> delar ut över 110 miljoner<br />
kronor till forskningsprojekt i de tre programmen<br />
Projektstöd till nya lärosäten,<br />
Samhällsentreprenörskap <strong>och</strong> Strategiska<br />
rekryteringar. Tillsammans med medlen<br />
från näringslivet rör det sig om 200 miljoner<br />
kronor till <strong>forskar</strong>na.<br />
– Det är i dag viktigare än någonsin att vi ger<br />
pengar till <strong>forskar</strong>e <strong>och</strong> entreprenörer så att de tillsammans<br />
med näringslivet kan arbeta för att stärka<br />
svensk konkurrenskraft <strong>och</strong> därmed stärka Sveriges<br />
förmåga att skapa värde, säger <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s<br />
vd Madeleine Caesar.<br />
Strix, Astra Zeneca, Volvo Aero, Göteborgs-Posten,<br />
Scandic Hotels <strong>och</strong> Stena Metall är några av<br />
de många företag som tillsammans går in med mer<br />
än 70 miljoner kronor i de 22 projekten vid de nya<br />
lärosätena i Projektstöd till nya lärosäten.<br />
– Det är påtagligt fler projekt inom samhällsvetenskap,<br />
medier <strong>och</strong> andra områden än tidigare<br />
vilket innebär en breddning av den forskning som<br />
finansieras. Det är intressant när tjänster är en<br />
dominerande del av svensk ekonomi, säger Mikael<br />
Nilsson, programansvarig.<br />
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> <strong>och</strong> näringslivet ger 40 miljoner<br />
kronor, lärosätena tio miljoner, till 17 nya <strong>forskar</strong>tjänster<br />
vid elva forskningsmiljöer för bland annat<br />
miljöteknik, intelligenta fordon, lättviktsrobotar<br />
<strong>och</strong> flodpärlmusslor, där forskningen bedrivs i<br />
samproduktion mellan högskola <strong>och</strong> näringsliv.<br />
– När akademi <strong>och</strong> näringsliv samproducerar<br />
leder det till ökad innovationskraft hos företagen<br />
<strong>och</strong> lärosätena får bättre förmåga att omsätta forskningsresultaten,<br />
säger Peter Schilling, programansvarig<br />
för satsningen Strategiska rekryteringar.<br />
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s satsning på innovativa initiativ<br />
som utvecklar samhällsnyttiga funktioner,<br />
Samhällsentreprenörskap, ger drygt 20 miljoner<br />
kronor till fem forskningsprojekt, bland annat till<br />
projekten Fryshuset från norr till söder <strong>och</strong> Från<br />
frustrerade medborgare till effektiva samhällsentreprenörer.<br />
– Syftet är att öka kunskapen om samhällsentreprenörskap<br />
i Sverige <strong>och</strong> lägga grunden för samhällsentreprenörskap<br />
som ett nytt forskningsområde.<br />
Ambitionen är att på sikt etablera några hållbara<br />
forskningsmiljöer i Sverige, säger Eva Moe,<br />
programansvarig för Samhällsentreprenörskap.<br />
peter håkansson<br />
<strong>KK</strong>-bladet<br />
nummer 1 · mars 2009<br />
3
Ny design<br />
ska lekas fram<br />
Högskolan för design <strong>och</strong> konsthantverk, HDK, i Göteborg sätter<br />
barnet i centrum med sin nya utbildning ”Child Culture Design”.<br />
– Förmodligen är vi först i världen med en designutbildning som<br />
utgår från barns behov, säger Ulf Sjöstrand, utbildningsansvarig<br />
för HDK:s utbildningar på masternivå.<br />
En internationell designutbildning med<br />
särskilt fokus på barn <strong>och</strong> unga är något<br />
helt nytt i Sverige. Traditionellt har barns<br />
lek, utveckling <strong>och</strong> lärande varit frågor för<br />
lärarutbildningar <strong>och</strong> institutioner inom<br />
kulturvetenskap.<br />
– Det finns en unik ”barnkompetens” i Sverige<br />
som vi vill använda som plattform. De utbildningar<br />
inom området som finns utomlands handlar uteslutande<br />
om att designa leksaker. Vi vill i stället<br />
utgå från barnens syn på lek, lärande, kultur <strong>och</strong><br />
hälsa. Det ger ett helt annat perspektiv <strong>och</strong> kanske<br />
en helt annorlunda produkt i slutändan, säger Ulf<br />
Sjöstrand.<br />
Tanken är att den nya designutbildningen ”Child<br />
Culture Design” ska starta höstterminen 2009 <strong>och</strong><br />
ingå i HDK:s masterprogram. Utvecklingsarbetet<br />
pågår nu för fullt. Ett arbete som sker med hjälp av<br />
finansiellt stöd av <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> <strong>och</strong> i nära samarbete<br />
med näringsliv, institut <strong>och</strong> högskolor.<br />
En av arkitekterna bakom den nya utbildningen<br />
är Johnny Friberg. Han är själv designer, utbildad på<br />
HDK <strong>och</strong> i dag en av lärarna på skolan. Tidigare var<br />
han knuten till Sitrec vid KTH, som <strong>forskar</strong> <strong>kring</strong><br />
barns lek <strong>och</strong> leksaker. Han berättar att idén till en<br />
designutbildning inriktad mot barn föddes redan i<br />
början av 2000-talet.<br />
– Det blev inget den gången, säger han med ett<br />
skratt. Men sedan tog jag upp idén med Ulf i samband<br />
med att HDK gjorde om sina utbildningsprogram.<br />
– Det kändes naturligt att starta<br />
en sådan utbildning här, säger<br />
Ulf Sjöstrand. HDK vill vara med<br />
<strong>och</strong> påverka samhället. Med den<br />
nya utbildningen får vi designer<br />
med ett annorlunda perspektiv<br />
<strong>och</strong> en fördjupad kunskap.<br />
Alla utbildningar på HDK<br />
är i någon form företagsanknutna.<br />
Flera företag deltar också i<br />
utvecklingen av den nya designutbildningen.<br />
Det är bland andra<br />
Brio, Träcentrum i Nässjö <strong>och</strong><br />
Hags, men även högskolorna i Halmstad <strong>och</strong> Kalmar<br />
samt Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms<br />
universitet.<br />
– De deltar både i arbetet med själva innehållet i<br />
utbildningen, men också med tankar <strong>kring</strong> gästföreläsare<br />
<strong>och</strong> praktik. Företagen har också möjlighet att<br />
utforma projekt <strong>kring</strong> sin egen verksamhet, säger Ulf<br />
Sjöstrand.<br />
Ytterligare ett bollplank för ”Child Culture<br />
Design”, är sagoparken Astrid Lindgrens Värld i<br />
Vimmerby. Vd Mikael Ahlerup säger att det var självklart<br />
att delta.<br />
– Det är en möjlighet för oss att<br />
påverka <strong>och</strong> göra vår röst hörd. Vår<br />
sagopark utgår hela tiden från barnet<br />
<strong>och</strong> barnets lek. Vi formar ingenting<br />
färdigt <strong>och</strong> sätter det framför<br />
barnet. Det är ett perspektiv som<br />
också bör genomsyra den nya<br />
utbildningen, säger Mikael Ahlerup.<br />
Han hoppas att fler designer ska<br />
bli intresserade av att jobba med<br />
barnens värld.<br />
– Personligen hoppas jag att<br />
utbildningen ska väcka ett intresse<br />
för design på barnens villkor. Vi vuxna måste våga<br />
lita på barnens egen kreativitet <strong>och</strong> inse att de kan<br />
bli stimulerade av relativt enkla saker.<br />
I dag är barn <strong>och</strong> ungdomar en allt viktigare<br />
4 nummer 1 · mars 2009 <strong>KK</strong>-bladet
notiser<br />
fakta<br />
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s<br />
masterprogram<br />
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> satsar 16 miljoner<br />
kronor på att få fram nya<br />
masterprogram enligt Bolognamodellen.<br />
De nya programmen<br />
ska utvecklas i nära samarbete<br />
mellan akademi, näringsliv,<br />
institut <strong>och</strong> offentlig sektor för<br />
att de ska bli så konkurrenskraftiga<br />
som möjligt.<br />
De flesta av de nya masterprogrammen<br />
startar höstterminen<br />
2009 <strong>och</strong> finns inom<br />
områden som design, telekom,<br />
livsmedel, skog <strong>och</strong> informationsfusion.<br />
Masterprogram har funnits<br />
sedan höstterminen 2007 då<br />
den svenska högre utbildningen<br />
gjordes om enligt Bolognamodellen.<br />
Numera finns det tre<br />
nivåer i den högre utbildningen:<br />
grund-, master- <strong>och</strong> <strong>forskar</strong>nivå.<br />
”Det finns en unik ”barnkompetens” i Sverige<br />
som vi vill använda som plattform.”<br />
målgrupp för produkter <strong>och</strong> tjänster. Inte minst för<br />
telekom- <strong>och</strong> spelbranschen samt leksaks- <strong>och</strong> upplevelseindustrin.<br />
Frågan är hur mycket kommersiella<br />
intressen får påverka den nya utbildningen?<br />
– Rent teoretiskt skulle vi kunna konkurrera ut<br />
designkåren i Göteborg med vår praktik <strong>och</strong> våra<br />
projekt om vi gjorde exakt det företagen ville. Men<br />
vårt syfte är att fånga olika perspektiv för att kunna<br />
utveckla en designutbildning på hög nivå, säger Ulf<br />
Sjöstrand.<br />
Johnny Friberg tillägger att en designers uppgift<br />
också är att våga strunta i marknaden.<br />
– Eftersom de styrs av marknaden kanske de helst<br />
vill ta fram en produkt som liknar förra årets bästsäljare.<br />
Vår uppgift som designer är att ge företagen vad<br />
de ännu inte visste att de ville ha, säger han.<br />
Om allt går som beräknat kommer tio studenter<br />
att tas in på ”Child Culture Design” till hösten. Eftersom<br />
den tvååriga utbildningen är på masternivå ska<br />
sökanden redan ha en högre utbildning, till exempel<br />
inom design, konst eller arkitektur. Det märks redan<br />
ett intresse för utbildningen <strong>och</strong> HDK har fått flera<br />
förfrågningar, särskilt från utländska studenter<br />
Johnny Friberg <strong>och</strong> Ulf Sjöstrand på HDK ligger bakom den<br />
nya masterutbildningen ”Child Culture Design” där barnens<br />
egen syn på lek <strong>och</strong> lärande ska vara en grund.<br />
Foto: <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong><br />
Ny mötesplats<br />
för visualisering<br />
En ny mötesplats för visualisering, VIC,<br />
Visualisation-Interaction-Collaboration,<br />
har skapats i Stockholmsregionen.<br />
Bakom mötesplatsen står ett konsortium<br />
med KTH som koordinator samt<br />
CTMH Flemingsberg, Stiftelsen Electrum,<br />
Tekniska museet <strong>och</strong> Centrum<br />
för opera <strong>och</strong> teknik. Ett 20-tal företag<br />
<strong>och</strong> institutioner hade anmält intresse<br />
att medverka i mötesplatsen.<br />
– Det här skapar förutsättningar<br />
för att samordna <strong>och</strong> utveckla nätverk<br />
<strong>och</strong> verksamheter till en samlande<br />
mötesplats för Stockholmregionens<br />
många användare <strong>och</strong> utvecklare inom<br />
industri, offentlig sektor, forskning<br />
<strong>och</strong> utbildning, säger professor Yngve<br />
Sundblad, skolan för datavetenskap<br />
<strong>och</strong> kommunikation vid KTH.<br />
Stödet fördelas<br />
på två områden<br />
Programmet Inom Masterprogram – i<br />
samproduktion får ett stöd på 7,5 miljoner<br />
kronor. Programmet syftar till<br />
att fler medarbetare på företag ska<br />
få högre akademisk utbildning, något<br />
som bidrar till både produkt- <strong>och</strong> tjänsteutveckling.<br />
8,6 miljoner kronor ges inom programmet<br />
Post doc som gränsgångare.<br />
Satsningen innebär att doktorer som<br />
verkat inom <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s satsningar<br />
får möjlighet att som post doc under<br />
ett till två år fortsätta bedriva forskning<br />
i samverkan mellan akademi <strong>och</strong><br />
näringsliv/offentlig sektor.<br />
– De här personerna är viktiga i <strong>KK</strong><strong>stiftelsen</strong>s<br />
arbete för att föra samman<br />
näringsliv, högskola <strong>och</strong> forskningsinstitut,<br />
säger Mats Waltré, programansvarig<br />
för satsningen på gränsgångare.<br />
Intelligenta<br />
produkter sökes<br />
För sjunde året i rad arrangeras tävlingen<br />
Swedish Embedded Award som<br />
har som mål att främja användningen<br />
av inbyggda system, det vill säga elektronik<br />
<strong>och</strong> datorsystem som byggs in i<br />
produkter.<br />
De konstruktioner som nominerats<br />
till Swedish Embedded Award spänner<br />
över allt från tunga industritillämpningar<br />
till kommunikationsteknik <strong>och</strong><br />
medicinsk elektronik. Två av grundkraven<br />
för att få vara med är att bidragen<br />
innehåller inbyggd intelligens <strong>och</strong> är<br />
kommersiellt intressanta.<br />
Tävlingen består av tre separata<br />
priser under kategorierna Enterprise,<br />
Student <strong>och</strong> Micro/Nano. Tävlingsbidragen<br />
måste vara inne senast 11 juni.<br />
Prisutdelning sker på Tekniska mässan<br />
13–16 oktober.<br />
<strong>KK</strong>-bladet<br />
nummer 1 · mars 2009<br />
Carina Järvenhag<br />
Fler nyheter på www.kks.se/nyheter<br />
5
Tack för den tid<br />
Madeleine Cæsar går i pension efter tio år<br />
Som ny vd för <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> i<br />
slutet av 1990-talet gav hon nya<br />
medarbetare ett råd på vägen:<br />
Räkna inte med att bli pensionär<br />
på det här stället. Sista mars,<br />
tio år senare, går Madeleine Cæsar<br />
trots allt själv i pension från<br />
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>.<br />
– Uppfattningen var att <strong>stiftelsen</strong><br />
hade en livstid på högst tio år. Därefter<br />
skulle endast en liten del finnas kvar,<br />
kanske två handläggare <strong>och</strong> 50 miljoner<br />
kronor per år. Men kapitalet växte, <strong>och</strong><br />
vi såg en möjlighet att arbeta långsiktigt.<br />
När Madeleine Cæsar första gången<br />
satte foten i <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s lokaler på<br />
Kungsgatan hösten 1995 var det en ganska<br />
annorlunda stiftelse jämfört med i<br />
dag – med en omvärld som önskade att<br />
den inte sett dagens ljus.<br />
– Jämfört med min välordnade men<br />
turbulenta departementstillvaro var<br />
det hela oerhört spartanskt, helt utan<br />
administrativa rutiner. Kansliet bestod<br />
av nio personer, det fanns knappt en<br />
telefon, arbetsuppgifterna fördelades<br />
nästan slumpvis.<br />
Omvärlden var socialdemokratiske<br />
utbildningsministern Carl Tham som<br />
säkert hade flera skäl till att önska lilla<br />
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> dit pepparn växte. Ett var<br />
att <strong>stiftelsen</strong> var den politiska frukten<br />
av den föregående borgerliga regeringen<br />
som löst upp löntagarfonderna,<br />
ett annat var att hans departement fått<br />
en miljard i sparbeting.<br />
– Det rådde en hets mot stiftelserna,<br />
det var ett obehagligt klimat. Vi nobbades<br />
kontakter, tjänstemännen på<br />
departementet var belagda med munkavle,<br />
berättar Madeleine Cæsar.<br />
Carl Tham kritiserade gärna <strong>KK</strong><strong>stiftelsen</strong>.<br />
I synnerhet den lön som<br />
betalades ut till <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s ”ekonomiansvarige”.<br />
– Vad Carl Tham inte visste var att<br />
vår kapitalförvaltare Hans Mertzig var<br />
en artist, <strong>och</strong> till sådana betalas gage,<br />
inte lön.<br />
Sedan kom tövädret med nye utbildningsministern<br />
Thomas Östros som en<br />
vacker vårkväll 1999 bjöd in stiftelserna<br />
till en utsökt försoningsmiddag med dito<br />
viner på Haga slott. ”Regeringen har<br />
accepterat stiftelserna”, förklarade han.<br />
– Vi startade i en uppförsbacke. De<br />
nya lärosätena var en het politisk fråga.<br />
Samtidigt som de knappt hade<br />
kommit igång med sin forskning <strong>och</strong><br />
betraktades av övriga utbildningssystemet<br />
som mer eller mindre ett B-lag.<br />
Men bilden av de nya lärosätena har<br />
förändrats. De har utvecklats till att<br />
Tack <strong>och</strong> adjö. Nu tar Madeleine<br />
Cæsar adjö efter tio<br />
år som <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s vd.<br />
Madelene Sandström tar nu<br />
över rodret.<br />
Foto: privat<br />
vara flexibla <strong>och</strong> förändringsbenägna<br />
<strong>och</strong> byggt upp starka forskningsmiljöer<br />
– i nära samarbete med näringslivet<br />
<strong>och</strong> samhället.<br />
Ett exempel är Mälardalens högskola<br />
som i dag arbetar nära de stora företagen<br />
med innovationer <strong>och</strong> kompetensutveckling.<br />
De nya lärosätena har också<br />
börjat konkurrera om medel hos Vinnova,<br />
Vetenskapsakademin <strong>och</strong> SSF.<br />
– <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> har kunnat tänka <strong>och</strong><br />
agera fritt <strong>och</strong> nytt genom att vi fick<br />
rollen som en självständig stiftelse. Det<br />
var ett lyckokast <strong>och</strong> mycket framsynt<br />
tänkt av den dåvarande regeringen,<br />
säger Madeleine Cæsar.<br />
På frågan vilka som har varit<br />
stora <strong>och</strong> avgörande beslut för <strong>KK</strong><strong>stiftelsen</strong><br />
blir svaret:<br />
– Det är så många beslut egentligen.<br />
Ibland har det handlat om små steg,<br />
ibland stora. Vår styrka är att vi har<br />
lyckats få kontinuitet i flexibiliteten,<br />
vi låser oss inte <strong>och</strong> håller dörrarna<br />
öppna för att kunna manövrera. Vi<br />
lyssnar in omvärlden.<br />
Det är ingen hemlighet att <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong><br />
i sin barndom var både yvig <strong>och</strong><br />
snabb – ville allt <strong>och</strong> genast. Satsning-<br />
6 nummer 1 · mars 2009 <strong>KK</strong>-bladet
som varit<br />
vd har<br />
ordet<br />
som <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s vd<br />
Stockholm, 18 mars 2009<br />
arna var många, inte minst inom IT<br />
som är en av <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s uppgifter<br />
enligt stadgarna. Det var fyrtorn <strong>och</strong><br />
kultur på burk, det var satsningar mot<br />
skola <strong>och</strong> hälso- <strong>och</strong> sjukvård.<br />
– Sett i backspegeln hade vi i dag<br />
inte gjort allt på det sätt som vi gjorde<br />
då. Vi har lärt oss. Förr var det mer<br />
learning by doing. I dag är vi mer<br />
stringenta med förstudier inför våra<br />
satsningar, samtidigt som vi fortsatt att<br />
utveckla många av de framsynta tankar<br />
<strong>och</strong> idéer som fanns från början. Vi<br />
har blivit duktiga på att rigga projekt<br />
<strong>och</strong> förutse vilka effekterna blir, säger<br />
Madeleine Cæsar.<br />
Hennes bild av dagens <strong>KK</strong>-stiftelse<br />
är att den är en respekterad, väletablerad<br />
<strong>och</strong> framsynt aktör som tillsammans<br />
med andra bygger för utveckling.<br />
Satsningarna är många, resultaten är<br />
lyckade.<br />
– Vi har inlett ett unikt arbete med<br />
att profilera de nya lärosätena; vi har<br />
satt upplevelseindustrin på kartan; vi<br />
har vår satsning på samhällsentreprenörskap<br />
som är något helt nytt i Sverige;<br />
vi har vår unika satsning på Unga<br />
nätkulturer.<br />
Madeleine Cæsar pekar på att<br />
intuition <strong>och</strong> magkänsla bär. Som <strong>kring</strong><br />
upplevelseindustrin där <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong><br />
tidigt identifierade spelplanen <strong>och</strong><br />
fick kreatörerna att finnas i ett sammanhang.<br />
Trots stor skepsis, inte minst<br />
hos IVA <strong>och</strong> KVA som då menade att<br />
pengarna kunde använts på ett betydligt<br />
bättre sätt.<br />
– Jag vill också framhålla Swedish<br />
Brain Power. En nyskapande arbetsform<br />
uppbackad av flera forskningsfinansiärer.<br />
Omvärlden har gett oss<br />
väldigt mycket cred. Det visade inte<br />
minst Lars Leijonborg när han valde<br />
att presentera forskningsproppen hos<br />
Swedish Brain Power. Att proppen inte<br />
ger utrymme för sådana satsningar i<br />
framtiden glömde han att nämna.<br />
Madeleine Cæsar kom till <strong>KK</strong><strong>stiftelsen</strong><br />
1995 för att ansvara för <strong>stiftelsen</strong>s<br />
program för kunskapsutbyte<br />
mellan högskola, näringsliv <strong>och</strong> forskningsinstitut.<br />
I december 1998 utsågs<br />
hon till tillförordnad vd för att på hösten<br />
1999 utses till vd.<br />
– Jag räknade med att sitta två år<br />
som vd, det blev tio. Det har varit det<br />
roligaste <strong>och</strong> mest stimulerande arbete<br />
jag har kunnat tänka mig.<br />
Madeleine Cæsar hade då en 25-årig<br />
<strong>KK</strong>-bladet<br />
nummer 1 · mars 2009<br />
erfarenhet från näringsdepartementet.<br />
Först som e. o. kontorist, varvat med<br />
studier i engelska, därefter en civilekonomexamen,<br />
sedan arbete med frågor<br />
<strong>kring</strong> näringslivets behov av forskning<br />
<strong>och</strong> utveckling <strong>och</strong> strukturering av<br />
statliga myndigheter. 1992–1995 var hon<br />
departementsråd <strong>och</strong> administrativ<br />
chef.<br />
”Pensionärslivet, det blir en ny utmaning”<br />
– Det var dags att göra något annat.<br />
Jag blev väldigt nyfiken när <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s<br />
vd Bjarne Kirsebom ringde en<br />
dag.<br />
Vid det följande lunchmötet på den<br />
lilla kineskrogen i centrala Stockholm<br />
tog hon jobbet på <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>. Och<br />
notan, eftersom värden inte hittade<br />
kortet <strong>och</strong> hade ont om kontanter.<br />
Vad händer nu? Den obligatoriska<br />
frågan, där svaret förväntas bli en<br />
luthersk antydan om konsult- <strong>och</strong> styrelsearbete.<br />
– Nu ska jag njuta av våren <strong>och</strong> försommaren<br />
ute i skärgården, fundera<br />
på hur jag ska fixa med alla fotografier<br />
<strong>och</strong> filmer, njuta av tanken att jag har<br />
mer tid för familj, vänner <strong>och</strong> släktforskningen.<br />
Så förblir svaret parkerat. Kanske<br />
kommer det senare, över ett glas vin en<br />
ljum <strong>och</strong> mörk augustikväll, nedanför<br />
huset med sedumtak ute på Byholmen.<br />
Efter en lång sommar.<br />
– Pensionärslivet, det blir en ny<br />
utmaning, säger Madeleine Cæsar med<br />
ett skratt.<br />
Peter Håkansson<br />
Nu ser Madeleine<br />
Cæsar fram emot en<br />
lång sommar i skärgården<br />
<strong>och</strong> mer tid åt<br />
vänner <strong>och</strong> familj.<br />
Foto: privat<br />
Under de tio år som gått sedan jag tillträdde<br />
som vd har omvärlden förändrats – <strong>och</strong> påfallande<br />
ofta i den riktning <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> arbetat<br />
efter. Någon säger kanske att vi har haft tur i<br />
våra förutsägelser. Jag vill nog säga att tiden<br />
varit på vår sida, att tiden arbetat för våra idéer<br />
<strong>och</strong> att vi läst den rätt.<br />
Vi har förstått att läsa samtidens underliggande<br />
trender <strong>och</strong> outsagda behov. Vi har<br />
bidragit till förändring<br />
med våra idéer om<br />
gränsöverskridande<br />
möten, förnyelse <strong>och</strong><br />
strukturförändring.<br />
Så är det med IT<br />
som finns överallt i dag, i alla slags produkter,<br />
<strong>och</strong> som tas lika givet som elektricitet. Det var<br />
inte bilden för ett decennium sedan.<br />
Så är det med de nya lärosätena som i dag<br />
har etablerat en ny syn på avancerad kunskap<br />
i samspel med olika aktörer <strong>och</strong> funnit nya<br />
former för <strong>forskar</strong>- <strong>och</strong> spetsutbildningar för<br />
näringslivet. Det var inte bilden för ett decennium<br />
sedan. Så är det med upplevelseindustrin<br />
som inte fanns innan <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> satte fingret<br />
på branschen.<br />
Tiden är<br />
på vår sida<br />
Hur vi går till väga är inte alltid lätt<br />
att säga. Ofta har det skett genom nyfiken<br />
omvärldsbevakning där medarbetarna, som själva<br />
är samhällsentreprenörer, engagerat driver<br />
egna frågor med ett driv som hittar öppningar<br />
<strong>och</strong> arenor vi inte visste fanns. Ofta genom att<br />
vi samlar aktörer från skilda håll till kreativa<br />
möten.<br />
Undan för undan har vi byggt upp en<br />
träffsäkerhet i satsningarna med en kunskap<br />
som mer sitter i väggarna än i skrift. Därför är<br />
det med stigande glädje som jag ser det stora<br />
intresset bland medarbetarna att forska i hur vi<br />
själva arbetar, vad vi gör <strong>och</strong> hur vi gör det.<br />
Nu ska till exempel arbetsprocesserna i vår<br />
satsning på <strong>KK</strong>-miljöer beforskas så att vi kan<br />
dra lärdomar om hur samproduktion fungerar<br />
i praktiken. Och jag tror att det är på denna<br />
punkt, när det gäller att designa komplexa samverkansprojekt,<br />
som vi har något att lära vår<br />
omvärld.<br />
Madeleine Cæsar<br />
vd, <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong><br />
7
Engageman<br />
skapar nya resurse<br />
Samhällsentreprenörer har en unik förmåga<br />
att engagera sin omgivning <strong>och</strong> kan<br />
därmed få tillgång till resurser som företag<br />
normalt inte kommer åt. Det menar <strong>Bengt</strong><br />
<strong>Johannisson</strong>, professor i entreprenörskap<br />
vid Växjö universitet <strong>och</strong> en av de första<br />
<strong>forskar</strong>na i landet att intressera sig för<br />
samhällsentreprenörskap.<br />
– Genom att människor ställer upp för att de känner<br />
för en verksamhet kan samhällsentreprenörer<br />
få tillgång till resurser som marknaden inte kan<br />
komma åt, säger <strong>Bengt</strong> <strong>Johannisson</strong>.<br />
Han tar upp Trångsviken som exempel – ett litet<br />
samhälle mellan Östersund <strong>och</strong> Åre som har utvecklats<br />
till en levande ort med gott företagsklimat,<br />
bred samhällsservice <strong>och</strong> ett eget utvecklingsbolag,<br />
Trångsviksbolaget AB. Denna utveckling har varit<br />
möjlig tack vare <strong>engagemang</strong>et från såväl infödda<br />
som inflyttade invånare med olika kompetenser.<br />
Stina Balkfors, verksamhetschef för mediecentret<br />
Fanzingo, har liknande erfarenheter. Ett konkret<br />
exempel är när hon bjöd in filmaren Mia Engberg<br />
att föreläsa för ungdomarna i föreningen. Det ledde<br />
till ett helt annat samtal än Mia Engberg var van vid<br />
från sitt jobb på Dramatiska institutet, DI.<br />
– Hon visade en film <strong>och</strong> så blev det en otroligt<br />
spännande diskussion som inte handlade om vilken<br />
kamera hon hade använt <strong>och</strong> vilken bildvinkel.<br />
Utan det handlade verkligen om historierna. Så då<br />
bestämde hon sig för att hon ville jobba här, även<br />
om lönen är sämre än på DI. Jag kan uppleva att<br />
man som samhällsentreprenör spelar med en annan<br />
sorts valuta, att man kan erbjuda andra värden,<br />
säger Stina Balkfors.<br />
<strong>Bengt</strong> <strong>Johannisson</strong> började intressera sig för<br />
samhällsentreprenörskap redan i slutet av 1970-<br />
talet. Han har sedan fortsatt följa fenomenet, nu<br />
senast som redaktör för den nyutkomna antologin<br />
Samhällets entreprenörer.<br />
Samhällsentreprenörskap är inget nytt fenomen,<br />
betonar han. Men det har yttrat sig på lite olika<br />
sätt. Under 1970- <strong>och</strong> 80-talen kopplades begreppet<br />
framför allt till initiativ för att få små orter att<br />
överleva när storindustrier lades ner. Numera finns<br />
också världsomspännande gemenskaper som försöker<br />
lösa globala problem.<br />
– Ett exempel är Attac-rörelsen. Där spelar den<br />
digitala tekniken en stor roll för att skapa gemenskaper.<br />
Samtidigt finns fortfarande ett intresse för det<br />
lokala. Det är bland annat Trångsviken ett exempel<br />
på.<br />
Samhällsentreprenörer återfinns i alla delar av<br />
samhället, såväl små som stora företag, ideella organisationer<br />
<strong>och</strong> offentlig sektor.<br />
– Inom omsorgen finns gott om människor som<br />
tonar ner sin egen roll för att hjälpa andra. Och<br />
”Samhällsentreprenörerna visar att jag som liten<br />
människa kan förändra stora delar av samhället.”<br />
inom större företag är Corporate Social Responsability,<br />
CSR, ett område där det kan finnas samhällsentreprenörer.<br />
Det som förenar samhällsentreprenörerna är<br />
intresset för att bidra. Och en förmåga att få med sig<br />
andra.<br />
– Deras verksamhet bygger ofta på att de lyckas<br />
8 nummer 1 · mars 2009 <strong>KK</strong>-bladet
Foto: johan bergling<br />
g<br />
r<br />
Samhällets<br />
entreprenörer<br />
Antologin Samhällets<br />
entreprenörer samlar 16<br />
<strong>forskar</strong>e som lägger olika<br />
perspektiv på begreppet<br />
samhällsentreprenörskap.<br />
Boken består av tre delar:<br />
I den första presenteras<br />
exempel på samhällsentreprenöriella<br />
initiativ. Del två<br />
lyfter fram provocerande<br />
<strong>och</strong> avantgardistiska former<br />
av samhällsentreprenörskap.<br />
Och bokens sista<br />
del består av resonemang<br />
om vad som kan ses som<br />
samhällsentreprenöriella<br />
metoder.<br />
Antologin går att beställa<br />
på www.kks.se/<br />
publikationer.<br />
Pamela Hartigan (överst) lyfte fram flera exempel på<br />
att det går att förena samhällsnytta <strong>och</strong> lönsamhet<br />
när hon talade på nätverksdagen i Botkyrka.<br />
Foto: johan bergling<br />
Sverige sjuder<br />
av smarta idéer<br />
Stina Balkfors,<br />
Fanzingo.<br />
skaffa resurser från många<br />
olika håll. Därmed måste<br />
de jobba mer utåtriktat än<br />
vanliga företagare ända från<br />
första början.<br />
Förutom nyttan av varje<br />
enskilt initiativ kan ökade<br />
möjligheter till samhällsentreprenörskap<br />
skapa värden<br />
på ett mer abstrakt plan,<br />
tror <strong>Bengt</strong> <strong>Johannisson</strong>.<br />
– Det gör hela samhället<br />
till en arena för att praktisera<br />
entreprenörskap. I<br />
antologin finns många exempel på vad samhällsentreprenörskap<br />
kan vara – från att hjälpa ungdomar<br />
på glid till att utmana globala maktstrukturer. Det<br />
tydliggör att man inte behöver vara företagare för<br />
att vara företagsam. Jag tror att det ger fler möjlighet<br />
att få utlopp för entreprenörskap. Vilket för mig<br />
är ett sätt att bejaka sin mänsklighet.<br />
– Jag tror att samhällsentreprenörer fungerar<br />
som viktiga inspiratörer. De visar att jag som liten<br />
människa kan förändra stora delar av samhället,<br />
säger Stina Balkfors.<br />
fatima grönblad<br />
<strong>KK</strong>-bladet<br />
nummer 1 · mars 2009<br />
Sverige sjuder av smarta idéer från entreprenörer<br />
som vill göra samhället lite<br />
bättre. Det blev tydligt på nätverksmötet<br />
som hölls i Botkyrka den 12 februari.<br />
150 samhällsentreprenörer möttes för<br />
att få inspiration <strong>och</strong> ny kunskap. Och<br />
för att nätverka.<br />
Besökarna på nätverksdagen kom från alla<br />
möjliga håll, både geografiskt <strong>och</strong> yrkesmässigt –<br />
här fanns både företagare, <strong>forskar</strong>e <strong>och</strong> representanter<br />
för ideella föreningar. Alla med sina idéer<br />
om hur olika samhällsproblem kan lösas.<br />
Mötet var det första i sitt slag, men säkerligen<br />
inte det sista. Under nio år framöver satsar<br />
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> 120 miljoner kronor på att stödja<br />
samhällsentreprenörskap, <strong>och</strong> där är kompetensutveckling<br />
<strong>och</strong> nätverkande en viktig del.<br />
– Vi på <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> satsar på det här för att<br />
vi tror att de utmaningar som Sverige möter kräver<br />
nya lösningar. Det räcker inte med teknisk<br />
utveckling, vi behöver även samhälleliga innovationer.<br />
Där kan samhällsentreprenörer bidra<br />
genom att göra saker på ett nytt sätt <strong>och</strong> kombinera<br />
ideellt <strong>och</strong> kommersiellt, säger Eva Moe,<br />
programansvarig.<br />
Mötet på Subtopia i Botkyrka inleddes med en<br />
inspirationsföreläsning av Pamela Hartigan. Hon<br />
har forskat <strong>kring</strong> samhällsentreprenörskap under<br />
lång tid <strong>och</strong> blev nyligen chef för Skoll Centre<br />
for Social Entrepreneurship i Storbritannien.<br />
Pamela Hartigan lyfte fram flera exempel på<br />
samhällsentreprenörer som lyckats kombinera<br />
samhällsnytta <strong>och</strong> lönsamhet i stor skala. Bland<br />
annat berättade hon om ögonsjukhuset Aravind<br />
i Madurai, Indien, som ger synen åter till miljontals<br />
människor med rasande effektivitet. Detta<br />
tack vare en affärsmodell där man kombinerar<br />
högklassig vård till marknadspris med subventionerade<br />
operationer för dem som inte har råd.<br />
Under resten av dagen följde seminarier <strong>och</strong><br />
workshoppar. De tog bland annat upp forskningens<br />
roll i att förstå <strong>och</strong> sprida samhällsentreprenörskap<br />
<strong>och</strong> hur man kan skapa strukturer som<br />
ger tillgång till riskkapital.<br />
Flera samhällsentreprenörer berättade om hur<br />
de gått tillväga <strong>och</strong> gav råd om hur man kan nå<br />
ut med sina idéer <strong>och</strong> skapa hållbarhet i verksamheten.<br />
Dessutom nätverkades det friskt mellan<br />
<strong>och</strong> efter programpunkterna, vilket troligen<br />
var nog så viktigt för många av besökarna.<br />
fatima grönblad<br />
9
Produkten är<br />
– länge leve upplevelsen<br />
I dag är 80 procent av de nystartade företagen<br />
tjänsteföretag. Samtidigt lever näringsliv,<br />
forskning <strong>och</strong> samhälle kvar i strukturer<br />
från det gamla industrisamhället.<br />
– Svenskt välstånd bygger på råvaror,<br />
patent <strong>och</strong> produkter. Men i dag är snygg<br />
design <strong>och</strong> en skön upplevelse viktigast<br />
för kunderna, säger professor<br />
Jonas Löwgren vid Malmö högskola.<br />
Jonas Löwgren är professor i interaktionsdesign<br />
vid institutionen för konst,<br />
kultur <strong>och</strong> kommunikation, eller K3 som<br />
den kallas. Han <strong>forskar</strong> också <strong>kring</strong> informationsteknik<br />
<strong>och</strong> design, <strong>och</strong> tycker själv att<br />
interaktionsdesign egentligen är ett missvisande<br />
begrepp.<br />
– Du kan egentligen aldrig styra folks interaktioner.<br />
Men begreppet började användas av amerikanska<br />
pionjärer inom interaktiv design i mitten av<br />
80-talet. Det viktiga för oss är att fylla ordet med<br />
ett bra innehåll, säger Jonas Löwgren.<br />
Enligt honom handlar interaktionsdesign om<br />
att ge människor redskap för deras vitt skilda<br />
behov. Det finns stora likheter med industridesign<br />
<strong>och</strong> arkitektur. Skillnaden är att interaktionsdesignernas<br />
redskap är immateriella <strong>och</strong> att det<br />
som skapas är digitala produkter <strong>och</strong> tjänster.<br />
Tjänstemarknaden har vuxit lavinartat de senaste<br />
åren. En utveckling som har gått hand i hand med<br />
framväxten av digitala medier. Hela 80 procent av<br />
världens BNP spenderas i dag på tjänster av olika<br />
slag. Det gör också att våra mänskliga beteenden<br />
förändras,<br />
– Om två tre år kommer åtminstone den yngre<br />
generationen tycka det är helt självklart att ha tillgång<br />
ny musik <strong>och</strong> film, utan att de ska behöva gå<br />
hemifrån <strong>och</strong> få en plastbit i utbyte, säger Jonas<br />
Löwgren.<br />
Samtidigt är affärsmodeller <strong>och</strong> betalningssystem<br />
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> planerar ny satsning på<br />
Olika aktörer har under flera år pekat på<br />
att tjänsteutvecklingen är av central betydelse<br />
för näringslivets utveckling <strong>och</strong><br />
framtid. Men de starka <strong>och</strong> bra forskningsinitiativ<br />
– centrumbildningar med fokus<br />
på tjänsteutveckling <strong>och</strong> dess processer<br />
– som funnits har inte fått det genomslag i<br />
näringslivet som förväntats.<br />
Det kan tyckas märkligt eftersom industrisektorns<br />
tillväxt i ökande grad är baserad på tjänsteerbjudanden;<br />
80 procent av alla nystartade företag<br />
i Sverige är tjänsteföretag <strong>och</strong> 80 procent av alla<br />
arbetsföra i Sverige arbetar inom tjänstesektorn.<br />
En jämförelse kan göras med de forsknings- <strong>och</strong><br />
utvecklingsinsatser som gjordes under 70- <strong>och</strong><br />
80-talet för att få fram systematiska processer<br />
för produktutveckling <strong>och</strong> produktförnyelse med<br />
Sverige som föregångsland med ledande forskning<br />
inom området.<br />
Denna forskning har fått stor genomslagskraft<br />
för företagens medvetenhet om att det finns olika<br />
systematiska processer eller metoder för att proaktivt<br />
utveckla sitt produktprogram. Men liknande<br />
insatser saknas inom tjänsteutvecklingen.<br />
Tjänsteinnovationerna stöter på hinder inom<br />
alla samhällssektorer inklusive forskning, offentlig<br />
sektor, innovationssystemet, universitetens <strong>och</strong><br />
inkubatorernas strukturer <strong>och</strong> processer för utveckling.<br />
Innovationssystemet är helt enkelt anpassat till<br />
patent <strong>och</strong> produktinnovationer.<br />
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> ser här ett behov av kompetensutvecklingsinsatser<br />
där <strong>stiftelsen</strong>s erfarenheter inom<br />
samproduktion, mötesplatser <strong>och</strong> arbete med kompetensutvecklingsprojekt<br />
utnyttjas. Men tjänsteut-<br />
10 nummer 1 · mars 2009 <strong>KK</strong>-bladet
död<br />
fortfarande uppbyggda <strong>kring</strong> att ta<br />
betalt per enhet. Det är svårare att<br />
sätta en prislapp på – <strong>och</strong> ta betalt<br />
för – tjänster <strong>och</strong> upplevelser. Som ett<br />
exempel tar han fildelarna på Pirate<br />
Bay.<br />
– När första fildelningsprogrammet<br />
Napster lanserades 1999 var det<br />
samma sak som att säga att musikindustrin<br />
i traditionell mening var död. Nu<br />
gäller det att utveckla smarta tjänster<br />
<strong>kring</strong> upphovsrätt <strong>och</strong> betalning, både<br />
så att konsumenterna får tillgång till<br />
det de vill ha <strong>och</strong> artisterna får betalt<br />
för sitt arbete.<br />
I en värld av tjänsteinnovationer<br />
måste också företagen tänka om.<br />
Traditionellt togs nya produkter fram<br />
med ingenjörskunnande <strong>och</strong> såldes<br />
med hjälp av marknadsavdelningen.<br />
I dag kommer kundens upplevelse<br />
främst.<br />
– Det kommer att finnas behov av ingenjörskunnande<br />
även i framtiden, men våra värderingar<br />
förändras. I dag är det produkternas design <strong>och</strong> varumärke<br />
som ska förmedla ett mervärde till kunderna.<br />
Personligen tycker jag det är bra om fokus flyttas<br />
från själva prylen till vad den kan göra för just dig<br />
som kund, säger Jonas Löwgren.<br />
Som ett lyckat exempel på interaktionsdesign med<br />
sikte på kunden nämner han Apple <strong>och</strong> Ipod.<br />
– Tekniskt är det ingen fantastisk produkt. Men<br />
den ger en skön känsla. Dessutom är den sammankopplad<br />
med Itunes <strong>och</strong> Istore. Det är ett imponerande<br />
exempel på en gränsöverskridande produkt<br />
som innehåller tjänster från olika delar av företaget.<br />
Dessutom hade man tidigt ett fungerande betalningssystem,<br />
säger Jonas, som själv inte har en Ipod.<br />
tjänsteutveckling<br />
<strong>KK</strong>-bladet<br />
nummer 1 · mars 2009<br />
Jonas Löwgren är professor i interaktionsdesign vid Malmö högskola.<br />
Han menar att fokus borde flyttas från själva produkten till<br />
vad den kan göra för dig.<br />
Foto: malmö högskola<br />
Ett framgångsrikt företag inom interaktionsdesign<br />
är engelska Engine Group i London. Chefdesigner<br />
Alex Nisbett berättade om tjänstedesign för<br />
svenska företag på Moderna museet.<br />
Han menade att design av nya tjänster <strong>och</strong> upplevelser<br />
måste tas fram i nära samarbete med kunderna.<br />
Som exempel tog han när Engine fick i uppdrag<br />
att designa Virgins nya terminal på Heathrow<br />
flygplats.<br />
– Vi följde bland annat en amerikansk familj hela<br />
vägen från USA till deras hotell i London, för att ta<br />
reda på vad som var bra <strong>och</strong> dåligt med reseupplevelsen.<br />
Vi observerade resenärer på Heathrow <strong>och</strong> gjorde<br />
mängder av intervjuer. Det var det första – <strong>och</strong><br />
kanske viktigaste steget – till den nya terminalen.<br />
Virgins terminal invigdes 2007 <strong>och</strong> Virgins egna<br />
utvärderingar visar att både själva resandet <strong>och</strong> antalet<br />
nöjda kunder har ökat markant.<br />
Jonas Löwgren efterlyser forskning <strong>kring</strong> tjänsteinnovationer<br />
även i Sverige. Innovationer är i mångt<br />
<strong>och</strong> mycket traditionellt uppbyggt <strong>kring</strong> patent,<br />
utveckling, produkt, logistik <strong>och</strong> återvinning. Eller<br />
som Jonas Löwgren säger ”allt bygger på atomerna”.<br />
– Vi behöver både forskning <strong>kring</strong> nya affärsmodeller,<br />
entreprenörskap, immaterialrätt <strong>och</strong> upphovsrätt,<br />
men vi behöver också utforska <strong>och</strong> gestalta nya<br />
idéer, till exempel att testa med användare i ”living<br />
labs”. Men det kommer, det vore konstigt om vi<br />
redan hade färdiga strukturer för detta. Jag är övertygad<br />
om att det kommer, säger Jonas Löwgren.<br />
Carina Järvenhag<br />
vecklingsområdet är brett <strong>och</strong> kräver en avgränsning<br />
för att nå framgång.<br />
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> ska under 2009 undersöka förutsättningarna<br />
för satsningen Tjänsteutveckling – inte bara<br />
patent. Initialt görs en avgränsning på tjänster med<br />
IT som bärare, vilket ter sig naturligt utifrån <strong>stiftelsen</strong>s<br />
IT-uppdrag. Ett par av <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s program<br />
med näraliggande frågeställningar kan också delta i<br />
utvecklingsarbetet.<br />
Tanken med den nya satsningen är att underlätta<br />
<strong>och</strong> påskynda utvecklingen av nya digitala tjänster<br />
för att få fram strukturerade modeller för tjänsteutveckling<br />
liknande dem som finns i dag när det gäller<br />
produktutveckling.<br />
Första steget är ett antal korta <strong>och</strong> målinriktade<br />
pilotprojekt i form av ”do-tanks”. Här kommer <strong>KK</strong><strong>stiftelsen</strong><br />
att välja ut några lämpliga miljöer där<br />
näringslivet är pådrivande för att få till stånd ny<br />
kunskap <strong>och</strong> kompetens. Genom processen med<br />
”do-tanks” kan prototyper <strong>och</strong> affärsmodeller tas<br />
fram <strong>och</strong> testas i tät samproduktion med företag <strong>och</strong><br />
högskolor.<br />
peter håkansson<br />
notiser<br />
Skogen startar<br />
ny <strong>forskar</strong>skola<br />
Våren 2009 startar den svensk-finska<br />
<strong>forskar</strong>skolan FIRST. Initiativet till skolan<br />
kommer från skogsbruket <strong>och</strong> förväntningarna<br />
är stora. Skogsnäringen kommer<br />
tillsammans med <strong>forskar</strong>e att arbeta i åtta<br />
projekt som ska lösa vardagsproblem för<br />
skogsbruket.<br />
Forskningsinstitutet Skogforsk <strong>och</strong> Sveriges<br />
lantbruksuniversitet är engagerade i<br />
<strong>forskar</strong>skolan, i Finland deltar universiteten<br />
i Joensuu <strong>och</strong> Helsingfors samt instituten<br />
Metla <strong>och</strong> Metsäteho.<br />
Magnus Thor på Skogforsk är involverad<br />
i <strong>forskar</strong>skolan. Han ser fram emot<br />
samarbetet med finländarna.<br />
– Genom samarbetet undviker den<br />
nordiska skogsnäringen onödigt dubbelarbete<br />
för att utveckla metoder <strong>och</strong><br />
maskiner.<br />
Ny nätverkssamordnare<br />
för lärarutbildningarna<br />
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s satsning på IT i lärarutbildningen<br />
är på väg in i en ny fas. Under<br />
de närmaste två åren ger man stöd åt<br />
uppbyggnaden av ett nationellt nätverk<br />
som omfattar samtliga lärarutbildningar.<br />
Nätverket ska bland annat ta fram <strong>och</strong><br />
genomföra en samlad nationell strategi<br />
för att höja den digitala kompetensen hos<br />
lärarutbildare <strong>och</strong> blivande lärare.<br />
Annette Johnsson, doktorand vid Nationella<br />
<strong>forskar</strong>skolan i naturvetenskapernas<br />
<strong>och</strong> teknikens didaktik, är ny samordnare<br />
för lärarutbildingarnas nationella nätverk.<br />
– I min forskning är jag intresserad av<br />
vad som krävs för att allas kunskaper i en<br />
grupp ska komma till nytta i det gemensamma<br />
lärandet, säger Annette Johnsson.<br />
En rivstart i<br />
”gammelmedia”<br />
Projektet ”Cybernormer – normbildningsprocesser<br />
i nätkulturer” i Unga nätkulturer<br />
gjorde en medial rivstart genom att Håkan<br />
Hydén, Samuel Pufendorf-professor<br />
i rättssociologi vid Lunds universitet,<br />
Stefan Larsson, tekn.lic, doktorand i<br />
rättssociologi <strong>och</strong> Måns Svensson, fil.dr i<br />
rättssociologi presenterade sin allra första<br />
studie på DN Debatt i februari.<br />
Projektet lät 1 100 personer i åldern<br />
15–25 svara på frågor om fildelning. Det<br />
visade sig att 75 procent av de tillfrågade<br />
inte tyckte att det faktum att fildelning är<br />
olagligt var ett tillräckligt starkt skäl att<br />
låta bli. En nästan lika stor andel tror inte<br />
att förändringar av lagstiftningen i en mer<br />
repressiv riktning kommer att hindra dem<br />
från att fildela.<br />
Fler nyheter på www.kks.se/nyheter<br />
11
Samprodukt<br />
för bättre kuns<br />
Samproduktion handlar om att höja värdet på resultaten i ett kunskaps- eller kompetensutvecklingsprojekt. Men<br />
hur går det till? Och vad betyder egentligen ordet? Ordet för tankarna till en filmproduktion där flera internationella<br />
aktörer gått samman för att skapa en kassasuccé, med en inte sällan utslätad produkt som följd. I <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s<br />
tappning ger samproduktion motsatt resultat.<br />
Samproduktion. Ordet går igen i allt <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong><br />
gör. I <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s värld handlar det om hur kunskap<br />
produceras med flera olika aktörer, oftast av<br />
företag <strong>och</strong> akademi, <strong>och</strong> där vinsten eller värdet blir<br />
olika för de olika producenterna.<br />
Vi frågar Stefan Östholm, verksamhetschef på <strong>KK</strong><strong>stiftelsen</strong>.<br />
Vad är det som är så bra med samproduktion?<br />
– Det höjer kvaliteten på kunskapsproduktionen<br />
när olika perspektiv deltar. Forskningsresultaten får<br />
ökad relevans. Dagens globaliserade värld är så komplex.<br />
Det finns så många kompetenser <strong>och</strong> länkar<br />
dem emellan, <strong>och</strong> dessutom sker en allt större del av<br />
kunskapsproduktionen utanför akademin.<br />
När fungerar samproduktion som bäst?<br />
– När alla samproducenter går in med resurser,<br />
det vill säga tar en risk. När alla har något att vinna<br />
men också något att förlora på samproduktionen.<br />
Ofta finns olika syn på vad som är värde. Värdet för<br />
akademin kanske är fler publikationer eller en bättre<br />
utbildning. Företagen kanske vill ha nya produkter<br />
eller bättre produktionsmetoder. Detta måste alla<br />
aktörer ha insikt om <strong>och</strong> respektera.<br />
Du talar om samproduktionens fyra faser,<br />
vilken är känsligast?<br />
– Alla. Men attraktionsfasen är känslig såtillvida<br />
att den ska vara öppen. Där ska helst inte finnas<br />
något maktspel. Därför är det bra om det finns en<br />
neutral part i bakgrunden.<br />
Är <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> neutral?<br />
– Ja, i den meningen att vi inte är en myndighet<br />
som måste visa upp lyckade satsningar för att få<br />
större anslag. Vi jagar aldrig mer pengar. Vi har de<br />
pengar vi har <strong>och</strong> det brukar räcka.<br />
Är samproduktion något som kommer av sig<br />
själv, eller kräver det särskilda kunskaper?<br />
– Det är en lärandeprocess. Det handlar för samproducenterna<br />
om att förstå varandras verksamhet<br />
<strong>och</strong> förutsättningar. Och lära sig lita på varandra.<br />
Därför har vi börjat med en satsning på 300 000 kronor<br />
i etableringsstöd, utan krav på medfinansiering,<br />
för att bygga upp samproduktionskompetens.<br />
Thomas Heldmark<br />
Samproduktion är en kontinuerlig process<br />
Värdeskapande<br />
Attraktion<br />
Problemformulering<br />
Relationsdjup<br />
Genomförande<br />
Resultat<br />
Samproduktionen sker i fyra faser där relationer <strong>och</strong> värdeskapande går hand i hand.<br />
Attraktionsfasen<br />
När nätverket uppstår. Eller<br />
första mötet på konferensen.<br />
Under attraktionsfasen handlar<br />
det om att erbjuda vad man själv<br />
kan. Det är viktigt att inte ha en<br />
dold agenda. Attraktionsfasen är<br />
ständigt pågående. Kloka samproducenter<br />
har tentakler ute för<br />
att hitta möjliga partner.<br />
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> har under de<br />
senaste femton åren haft som<br />
uppgift att underlätta attraktionsfasen,<br />
skapa möten där<br />
människor med olika bakgrunder,<br />
erfarenheter, perspektiv,<br />
kunskap <strong>och</strong> kompetens kunnat<br />
utveckla sina idéer <strong>och</strong> etablera<br />
samproduktion.<br />
I flera stora program under<br />
2008 har det arbetet fortsatt.<br />
Mötesplatsen har använts som<br />
en väg att skapa gränsöverskridande<br />
möten mellan akademin,<br />
näringsliv <strong>och</strong> offentlig sektor.<br />
Möjlighetsformuleringsfasen<br />
Det är när två eller fler aktörer<br />
inser att de kan göra något ihop.<br />
Det kan vara hela nätverket, eller<br />
delar av nätverket som tillfälligtvis<br />
formerar sig. Olika aktörer<br />
kan ha olika mål med en gemensam<br />
satsning. Lärosätet kanske<br />
har målet att få många publikationer,<br />
företaget vill komma fram<br />
till en ny produkt.<br />
Det gäller att hitta vägar så<br />
att flera mål kan tillgodoses.<br />
Konkret har det bland annat<br />
lett till helt nya utbildningar<br />
kopplade till nya branscher som<br />
datorspelsindustrin <strong>och</strong> mat, nya<br />
tekniska lösningar för rörliga<br />
bilder i medier <strong>och</strong> utveckling av<br />
nya produkter <strong>och</strong> tjänster inom<br />
vård <strong>och</strong> medicinsk forskning.<br />
12 nummer 1 · mars 2009 <strong>KK</strong>-bladet
ion<br />
kap<br />
Stefan Östholm, verksamhetschef<br />
på <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>.<br />
Foto: Annette andersson<br />
Orkestrering skapar<br />
resultat i turbulent tid<br />
Genomförandefasen<br />
Är det tillgången på kapital som<br />
är nyckeln till framgång, eller<br />
kanske de riktigt stora genierna,<br />
de nytänkande entreprenörerna<br />
eller de duktiga <strong>forskar</strong>na?<br />
Nyckeln är öppenhet inför andra<br />
perspektiv.<br />
Ett inte ovanligt problem under<br />
genomförandefasen är att en<br />
av parterna har problemet <strong>och</strong><br />
lösningen redan klart för sig. Och<br />
vill bara ha den andra partens<br />
stöd. Då blir det ingen samproduktion.<br />
Samproduktion innebär att<br />
alla medverkande parter är med<br />
<strong>och</strong> formulerar forskningsfrågorna,<br />
är med i utvecklandet<br />
av kunskap, i utvecklandet av<br />
prototyper etc. Att de sitter<br />
tillsammans i samma lokaler.<br />
Samproduktion höjer kvaliteten<br />
på kunskapsprocessen, genom<br />
att flera perspektiv deltar.<br />
<strong>KK</strong>-bladet<br />
nummer 1 · mars 2009<br />
Resultatfasen<br />
Erfarenheten säger att ju tätare<br />
samproduktion, desto bättre<br />
resultat. Om parterna har bildat<br />
bolag under resans gång, eller<br />
på annat sätt gjort handlingar<br />
som kanske kostat dem något<br />
så stärker det samproduktionen.<br />
Framför allt är det speciella former<br />
av möten mellan olika kunskapsvärldar<br />
som är den riktigt<br />
stora vägen till framgång.<br />
Utveckling handlar om många<br />
människors gemensamma ansträngningar<br />
<strong>och</strong> nästan alltid<br />
krävs kunskap <strong>och</strong> idéer från<br />
olika kunskapskulturer för att<br />
erövra nya områden.<br />
Resultaten kan se olika ut. De<br />
kan gagna akademin i form av<br />
publikationer eller bättre utbildningar.<br />
Det kan också vara en ny<br />
produkt eller en ny produktionsmetod.<br />
I en allt mer föränderlig värld ser<br />
förutsättningarna för en satsning<br />
eller ett projekt sällan likadana ut<br />
efter några år. Strategier kan plötsligt<br />
kännas stelbenta <strong>och</strong> trotjänaren<br />
triple helix’ kostym känns för<br />
trång <strong>och</strong> omodern. <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s<br />
fleråriga utveckling av arbetssätt<br />
<strong>och</strong> agerande leder fram till orkestrering,<br />
ett mer dynamiskt sätt att<br />
stärka värdeskapandet.<br />
Inom orkestreringen pratar man inte<br />
om strategier <strong>och</strong> värdekedjor, utan om<br />
spelplaner, dynamiska kapaciteter <strong>och</strong><br />
värdenätverk. Syftet är att lättare kunna<br />
omfördela resurserna när någon del i kedjan<br />
förändras eller spricker.<br />
– Det är en snabb dynamisk miljö vi lever<br />
i <strong>och</strong> för att hitta rätt med en idé måste<br />
man se till hela bilden. Det går inte bara<br />
att köra på <strong>och</strong> hoppas att man hittar rätt i<br />
slutänden, säger Johan Wallin, vd för finska<br />
Synocus <strong>och</strong> författare till boken ”Business<br />
Orchestration”.<br />
Johan Wallin menar det är ett problem<br />
att triple helix-tanken som funnits<br />
så länge är för dominerad av teknik- <strong>och</strong><br />
forskningstermer.<br />
– För att nå hela vägen fram är det viktigt<br />
att koppla samman den teknologiska<br />
kompetensen med en kompetens <strong>kring</strong> till<br />
exempel kundens lokala förutsättningar.<br />
Då får man en helhetsbild som kan skapa<br />
en bra affär i slutänden. Och en bra affär är<br />
viktig inte bara för näringslivet utan även<br />
för en forskningsfinansiär som <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>,<br />
som ju vill att de små <strong>och</strong> medelstora<br />
företag man stöder ska kunna konkurrera<br />
med de stora globala företagen.<br />
Inom orkestrering gäller det att i stället<br />
för att bygga upp långtgående strategier<br />
skapa en spelplan där man formerar ett<br />
antal spelare. På spelplanen finns det egna<br />
företaget eller organisationen <strong>och</strong> övriga<br />
aktörer, till exempel kunden, användaren<br />
etc.<br />
Till sin hjälp finns olika konstellationer<br />
av samarbetspartner <strong>och</strong> en verktygslåda<br />
med metoder <strong>och</strong> satsningar. Poängen är<br />
att detta sätt att organisera verksamheten<br />
vänd u<br />
13
Orkestrering skapar<br />
resultat i turbulent tid<br />
u<br />
är mer flexibelt <strong>och</strong> lättare kan tackla en förändrad<br />
situation.<br />
– Det här passar väl in i vårt arbete med samproduktion,<br />
säger <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s verksamhetschef<br />
Stefan Östholm.<br />
– Samproduktion är en process i ständig utveckling,<br />
<strong>och</strong> där kommer orkestreringen in. Vi vill vara<br />
en aktiv finansiär, men det är viktigt att veta HUR<br />
vi ska vara aktiva för att få våra satsningar att ge<br />
resultat.<br />
Det finns fyra olika roller som ett företag eller <strong>KK</strong><strong>stiftelsen</strong><br />
måste kunna gå in i som orkestrerare:<br />
u dirigenten som skapar förutsättningarna, bygger<br />
upp själva kärnan av kunskap <strong>och</strong> kompetens<br />
u arkitekten som utifrån denna kunskap <strong>och</strong> kompetens<br />
skapar metoder <strong>och</strong> satsningar<br />
u aktionsförrättaren som engagerar kunderna <strong>och</strong><br />
hittar ”erbjudandet”<br />
u promotorn som skapar en organisation av samarbetspartner<br />
<strong>och</strong> driver detta samarbete framåt.<br />
Ibland kan det vara så att en aktör börjar i en roll<br />
<strong>och</strong> sedan går över till en annan efter ett tag. I flera<br />
situationer måste man samtidigt inta olika roller<br />
gentemot olika aktörer. Problemet är att många<br />
finansiärer tar en roll som de sedan inte vill släppa<br />
när de egentligen borde. För att orkestreringen ska<br />
bli lyckad krävs det att revirtänkandet släpps <strong>och</strong><br />
att organisationen har kompetens för att gå in i alla<br />
roller.<br />
– <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s satsningar <strong>och</strong> program leder<br />
redan i dag till en hel del positiva effekter, men<br />
kan stärkas genom att orkestrera flera dimensioner<br />
<strong>och</strong> inta fler roller samtidigt. Vad krävs av oss för<br />
att vår strategi – samproduktionen – ska fungera?<br />
Vilka roller måste vi in ta? Vi måste på ett genomgripande<br />
sätt förstå våra ”medspelare” <strong>och</strong> deras<br />
drivkrafter. Alla behöver få ut något värde av en<br />
satsning för att engagera sig, men alla behöver inte<br />
få ut samma sak. På den punkten leder triple helix<br />
ofta till ett gemensamt värde där det borde vara<br />
flera, säger Stefan Östholm.<br />
Resurser<br />
Konstellationen<br />
• Hur vi formerar laget.<br />
Samlar olika samarbetspartner<br />
för att samproducera<br />
värde.<br />
Kärnan<br />
• Finansiering<br />
• Metoder<br />
• Kompetens<br />
• Förmåga att förmedla kunskap<br />
<strong>och</strong> kompetens till<br />
våra nyckelaktörer<br />
Han menar att spelplanen är intressant som<br />
tanke, <strong>och</strong> den överensstämmer bra med hur <strong>KK</strong><strong>stiftelsen</strong><br />
vill arbeta.<br />
– När spelplanen är definierad <strong>och</strong> spelreglerna<br />
satta gäller det att hitta spelarna, få igång spelet,<br />
<strong>och</strong> med hjälp av kompetensökning få spelarna att<br />
blir bättre.<br />
Johan Wallin menar att grunden till detta synsätt<br />
är att verkligen förstå nyckelaktörernas drivkrafter.<br />
Han använder till <strong>och</strong> med uttrycket ekosystem för<br />
detta.<br />
– Ska man skapa något där alla aktörer ska kunna<br />
vinna något är ordet ekosystem bra. Det säger mer<br />
än andra uttryck, eftersom det förutsätter att alla är<br />
beroende av varandra <strong>och</strong> att alla har en viktig roll<br />
att fylla.<br />
Anders Kretz<br />
Johan Wallin är vd för finska Synocus <strong>och</strong> har skrivit<br />
boken ”Business Orchestration”.<br />
Externt arbete<br />
Internt arbete<br />
Kunden<br />
• Nyckelaktörerna (de som<br />
ska dra nytta av satsningen:<br />
högskolor, företag<br />
<strong>och</strong> andra aktörer).<br />
Konceptet<br />
• <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s verktygslåda<br />
bestående av våra satsningar<br />
<strong>och</strong> våra metoder<br />
för samproduktion.<br />
• Det unika för <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>.<br />
Så här kan<br />
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong><br />
organisera sitt<br />
arbete utifrån<br />
orkestreringens<br />
principer.<br />
Marknaden<br />
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong><br />
bloggar om<br />
samproduktion<br />
I höstas gjorde <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> en undersökning<br />
<strong>kring</strong> vår webbplats kks.<br />
se. Resultatet var entydigt: Besökarna<br />
vill veta mer om oss, man vill<br />
veta vilka program vi satsar på just<br />
nu, vart vi är på väg, hur våra strategier<br />
ser ut <strong>och</strong> hur vi tänker.<br />
– Det tycker jag är ett gott betyg<br />
åt <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>. Och visst har vi<br />
en intressant <strong>och</strong> mångfacetterad<br />
verksamhet. Inte konstigt att ni är<br />
nyfikna, säger <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s vd Madeleine<br />
Caesar.<br />
Den 2 mars sjösatte <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong><br />
den nya startsidan med nya färger<br />
<strong>och</strong> nytt innehåll med fler nyheter,<br />
ett kalendarium <strong>och</strong> en ingång till<br />
alla våra utlysningar. Tanken är en<br />
bättre överblick <strong>och</strong> att det ska vara<br />
lättare att hitta det man söker.<br />
En annan nyhet är ”<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong><br />
bloggar”. Här möter besökarna oss<br />
som arbetar på <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> – från<br />
vd till programansvariga <strong>och</strong> kommunikatörer.<br />
Vi beskriver <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong><br />
med lite olika utgångspunkt<br />
men arbetar alla för samma mål:<br />
att <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> ska bidra till att<br />
skapa värde för Sverige <strong>och</strong> vi gör<br />
det genom samproduktion. Det är<br />
samproduktion vi ska prata om i den<br />
här bloggen.<br />
– Vårt fasta övertygelse är att<br />
vi får de bästa resultaten när vi för<br />
samman olika sektorer i samhället:<br />
näringsliv, högskola, forskningsinstitut,<br />
offentlig sektor. I brytpunkten<br />
uppstår något nytt, i mötet föds nya<br />
idéer <strong>och</strong> ny kunskap, säger <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s<br />
vd Madeleine Caesar.<br />
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> har sedan två år två<br />
andra bloggar: Stig Roland Rasks<br />
”Unga nätkulturer” <strong>och</strong> Yngve Wallins<br />
<strong>och</strong> Stefan Pålssons ”Framtidens<br />
lärande”. Över 250 blogginlägg har<br />
publicerats sedan starten. Med nästan<br />
en halv miljon besökare.<br />
Vi hoppas nu att ”<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong><br />
bloggar” ska stilla besökarnas nyfikenhet<br />
<strong>kring</strong> det vi arbetar med <strong>och</strong><br />
vart vi är på väg. Välkommen in i vår<br />
blogg. Gör den levande <strong>och</strong> diskutera<br />
med oss. Kommentera den direkt eller<br />
mejla oss på info@kks.se.<br />
Läs mer på www.kks.se<br />
14 nummer 1 · mars 2009 <strong>KK</strong>-bladet<br />
Foto: Synocus
eställ<br />
från <strong>KK</strong><br />
• På <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s<br />
webbplats www.kks.se<br />
kan du kostnadsfritt<br />
beställa <strong>och</strong> ladda ner<br />
våra publikationer. Här är<br />
några exempel.<br />
Upplevelseindustrin/<br />
The Experience Industry<br />
u Nu finns en engelsk sammanfattning<br />
av de första 10 åren<br />
av <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s satsning på<br />
upplevelseindustrin/A summary<br />
in english of the first 10 years<br />
according to The Knowledge<br />
Foundation's investment in the experience<br />
industry.<br />
Internet <strong>och</strong><br />
lärarutbildningen<br />
u <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> har sedan 1997<br />
gjort flera undersökningar med<br />
frågor <strong>kring</strong> tillgång, attityder<br />
<strong>och</strong> användning av IT i skolan,<br />
bland lärare, elever <strong>och</strong> skolledare.<br />
Genom ett samarbete med<br />
NITA fick <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> 2007<br />
möjlighet att delta med ett antal<br />
egna frågor i studien InternetExplorers.<br />
Denna rapport sammanfattar<br />
frågorna.<br />
Samhällets<br />
entreprenörer<br />
u Samhällsentreprenörskap<br />
i olika dräkter<br />
engagerar, ibland en<br />
liten krets, ibland hela<br />
samhället. Denna <strong>forskar</strong>antologi<br />
är ett initiativ<br />
inom <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s<br />
program Samhällsentreprenörskap.<br />
<strong>KK</strong>-kalendarium<br />
apr<br />
maj<br />
2 april<br />
Drivkrafter för nya<br />
näringar<br />
Programmet Drivkrafter för<br />
nya näringar besöker <strong>KK</strong><strong>stiftelsen</strong><br />
2 april för att diskutera<br />
satsningens framtid <strong>och</strong><br />
kompetensutvecklingen inom<br />
programmet.<br />
21 april<br />
Utökad samproduktionskompetens<br />
Kompetensutveckling <strong>och</strong> erfarenhetsutbyte<br />
för beviljade<br />
projekt 2008 den 21 april i<br />
satsningen Utökad samproduktionskompetens.<br />
22 april<br />
No wrong door<br />
Utbildningstillfälle för handläggare<br />
i organisationer som<br />
arbetar för små <strong>och</strong> medelstora<br />
företag. Det finns i dag en mängd<br />
aktörer som har erbjudanden<br />
till små <strong>och</strong> medelstora företag.<br />
Men bilden av alla organisationer,<br />
myndigheter <strong>och</strong> investerare är<br />
oöverskådlig. Målet är att bli duktiga<br />
på att informera om andra<br />
organisationers erbjudanden <strong>och</strong><br />
att skapa ett samarbete enligt<br />
principen "No wrong door” – alla<br />
ingångar leder rätt.<br />
28 april<br />
ShareIT-seminarium<br />
ShareIT-seminariet Ӏr plagiering<br />
i projekt- <strong>och</strong> examensarbeten<br />
fusk?” med Lars-Erik Nilsson<br />
<strong>och</strong> Anders Eklöf den 28 april<br />
på Högskolan Väst i Trollhättan.<br />
Moderatorer Coco Thorin <strong>och</strong> Stig<br />
Roland Rask.<br />
4 maj<br />
Vetenskapsfestivalen<br />
Temat för årets Vetenskapsfestival<br />
i Göteborg är Folk Forever.<br />
Det handlar om civilisationer i<br />
alla tider <strong>och</strong> länder. Om dig <strong>och</strong><br />
mig, <strong>och</strong> om människor vi knappt<br />
visste fanns eller har funnits. Eller<br />
som inte finns – ännu. <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong><br />
medverkar 4 maj i programpunkten<br />
i ”Kan <strong>forskar</strong>na rädda<br />
världen? – ett samtal om kriser<br />
<strong>och</strong> hur vi tar oss ur dem”.<br />
27 maj<br />
Visualisering<br />
Bedömningsgruppen inom programmet<br />
Visualisering möts 27<br />
maj för att komma fram till vilka<br />
så kallade heavy-projekt som<br />
bör få finansiering. Heavy är en<br />
satsning på forskning, utveckling<br />
<strong>och</strong> spridning av nya applikationer<br />
<strong>och</strong> produkter baserade på visualiseringsteknologier.<br />
Bedömningsgruppen<br />
består av åtta nationella<br />
<strong>och</strong> nordiska experter som ger sina<br />
rekommendationer till initiativgruppen<br />
för Visualisering.<br />
jun<br />
1–3 juni<br />
HSS09<br />
10-årsjubilerande HSS09 äger<br />
rum den 1–3 juni 2009 vid Luleå<br />
tekniska universitet. Temat för<br />
HSS09 är ”Vi bygger morgondagens<br />
samhälle!”. Konferensen<br />
kommer i huvudsak att bestå av<br />
fyra spår – Arbetslivsanknuten<br />
grundutbildning, Forskningskommunikation,<br />
Samverkan för ökad<br />
tillväxt <strong>och</strong> produktivitet samt<br />
Forskningens framtida utförande<br />
<strong>och</strong> organisering – som löper<br />
helt eller delvis parallellt under<br />
tre dagar. En rad frågor som<br />
är väsentliga vid byggandet av<br />
morgondagens samhälle kommer<br />
att avhandlas inom konferensens<br />
fyra spår.<br />
3–4 juni<br />
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s styrelsemöte<br />
Folk<br />
Folk<br />
Folk<br />
Folk<br />
<strong>KK</strong>-bladet<br />
nummer 1 · mars 2009<br />
Folk<br />
Folk<br />
15
<strong>KK</strong>-bladet<br />
på spaning<br />
Vad är added value för en master?<br />
Hanne<br />
Smidt<br />
är cand.mag i litteraturhistoria<br />
<strong>och</strong><br />
konsthistoria från<br />
Århus universitet<br />
<strong>och</strong> har arbetat<br />
med utbildningspolitik<br />
<strong>och</strong> policyutveckling<br />
på<br />
universitetsnivå<br />
samt på nationell<br />
<strong>och</strong> europeisk nivå<br />
de senaste 20 åren.<br />
Senior Advisor på<br />
European University<br />
Association i Bryssel<br />
men bosatt i<br />
Stockhom. Driver<br />
Hanne Smidt Consulting<br />
för att bidra<br />
med en europeisk<br />
synvinkel för att<br />
främja kvaliteten av<br />
det svenska högskolesystemet.<br />
Motto: Jag kommer<br />
från en familj<br />
med Grundtvig <strong>och</strong><br />
folkhögskoletraditioner<br />
– alla ska ha<br />
möjlighet för att<br />
utbilda sig som den<br />
vill <strong>och</strong> man kan<br />
inte få nog! Jag<br />
försökar att leva<br />
efter mottot var<br />
mot andra som du<br />
vill at t de ska vara<br />
mot dig. Alltså: ett<br />
öppet sinne <strong>och</strong><br />
positivt bemötande<br />
mot alla oavsett<br />
nationalitet.<br />
Sverige har haft ett rykte – i Danmark –<br />
att vara mycket regelstyrt <strong>och</strong> stelt. Men med<br />
det typiska lillebrorskomplexet i bakhuvudet<br />
har det varit en oerhörd positiv upplevelse<br />
att se hur otroligt transparent <strong>och</strong> flexibelt<br />
det svenska högre utbildningssystemet är<br />
med sin moduluppbyggnad <strong>och</strong> många möjligheter<br />
att få ut ett examensbevis – <strong>och</strong> som<br />
nu varken är mer eller mindre regelstyrt än<br />
andra utbildningssystem i Europa.<br />
Sverige har varit sent ute med att införa<br />
en Bolognalagstiftning. De flesta andra länder<br />
som Sverige normalt jämför sig med har<br />
haft sin lagstiftning i flera år – men här var<br />
systemen också mycket mer rigida <strong>och</strong> ofta<br />
Sverige sprang in på den internationella<br />
utbildningsmarknaden <strong>och</strong> hade den stora<br />
fördelen att inte behöva konkurrera med<br />
priset. Från det ena året till det andra kunde<br />
svenska <strong>och</strong> utländska studenter inte bara<br />
välja mellan en ettårig magister- <strong>och</strong> en<br />
tvåårig masterutbildning på avancerad nivå,<br />
men också mellan hundratals utbildningar<br />
varav de flesta var på engelska.<br />
En ny rapport från Högskoleverket visar<br />
att detta var en ”överkurs”. Av de 680 möjliga<br />
programmen startade endast 460 på<br />
grund av bristande intresse. Av de inskrivna<br />
studenterna var 61 procent utlänningar.<br />
Rent statistiskt kan man säga att Sveriges<br />
”En läxa att lära från Danmark är att vara tydlig med<br />
vad ”the added value” innebär.<br />
utan möjligheter att få en meritgivande examen<br />
med mindre än fem års studier.<br />
varit en succé, samtidigt som man inte fullt<br />
satsning på den internationella marknaden<br />
Bolognaprocessen består av en lång rad ut lyckats dra till sig nationella studenter i<br />
redskap som med studenten i centrum ska den omfattning som är nödvändig för den<br />
förbättra kvaliteten på studentens utbildningar,<br />
mobilitet <strong>och</strong> möjlighet till anställbarhet.<br />
svenska arbetsmarknaden. Kan det vara för<br />
För Sverige har den tydligaste förändringen<br />
varit införandet av den tvååriga masterutbildningen<br />
– <strong>och</strong> som enda land i Europa<br />
har Sverige förlängt sin avancerade nivå<br />
från ett till två år. De flesta andra länder har<br />
kunnat ”klippa <strong>och</strong> klistra” en enhetlig 5–6-<br />
årig utbildning i två delar.<br />
Frågan är nu vad man ska använda detta<br />
extra år till. Vilka kvalifikationer ska man<br />
ha uppnått efter fem års studier – när man<br />
fram tills nu klarat sig så bra med fil.<br />
kand- <strong>och</strong> magisterexamen?<br />
2007 utbröt det som prorektor Eva<br />
Åkesson vid Lunds universitet kallat ”master-mania”<br />
i Sverige. Från att endast haft<br />
få tvååriga utbildningar på avancerad nivå<br />
erbjöd svenska universitet <strong>och</strong> högskolor<br />
680 tvååriga masterutbildningar – av dem<br />
480 på engelska.<br />
att högskolorna inte gjort det tillräckligt<br />
klart vad fördelarna är med att ta en tvåårig<br />
master framför en ettårig magister?<br />
När Danmark introducerade bachelor,<br />
master <strong>och</strong> Phd-systemet på 1990-talet<br />
ignorerade arbetsmarknaden i stort sett<br />
bachelorgraden som inte funnits tidigare.<br />
Till stor del för att universiteten inte gjort<br />
klart för arbetsmarknaden vilka kvalifikationer<br />
en kortare akademisk utbildning hade,<br />
därför fortsatte man anställa studenter med<br />
en femårig utbildning.<br />
En läxa man kan lära av Danmark när<br />
man ändrar studietidslängden är att vara<br />
tydlig med vad ”the added value” innebär<br />
för arbetsgivaren när denne anställer en<br />
master <strong>och</strong> inte intar attityden ”let us wait<br />
and see what the market says”.<br />
I Danmark sadlade man om i början av<br />
2000-talet <strong>och</strong> lärde av sina misstag. Man<br />
har nu utvecklat ett mer mångfaldigt utbildningssystem<br />
men inte kommit i närheten av<br />
den flexibilitet <strong>och</strong> de möjligheter som de<br />
svenska studenterna har när det gäller att<br />
välja mellan olika universitet <strong>och</strong> högskolor.<br />
Svenska universitet <strong>och</strong> högskolor måste<br />
vara tydliga med vilka kvalifikationer man<br />
får med en tvåårig master: har man större<br />
eller mindre chans att fortsätta till doktorsnivå,<br />
är man bättre rustad för arbetsmarknaden?<br />
Utbildningsprogrammen ska<br />
med andra ord leva upp till den svenska<br />
traditionen av öppenhet <strong>och</strong> flexibilitet <strong>och</strong><br />
samtidigt vara tydliga.<br />
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s initiativ på ”mastermarknaden”<br />
i samarbete med de nya lärosätena<br />
– som är ganska unikt i ett europeiskt sammanhang<br />
– visar vägen till hur en masterutbildning<br />
med fördel kan utvecklas i samverkan<br />
med arbetsmarknaden <strong>och</strong> samtidigt<br />
vara baserad på forskning. Och att det inte<br />
finns en mall.<br />
Den palett av <strong>KK</strong>:s master<br />
som är under utveckling<br />
visar hur olik en master<br />
kan vara, så länge<br />
man klart <strong>och</strong> tydligt<br />
formulerar vilka kvalifikationer<br />
man vill uppnå.<br />
Utmaningen ligger i att<br />
tydligt visa den potentielle<br />
studenten vilka kvalifikationer<br />
den får, säkra att<br />
de fullföljer utbildningen<br />
genom att skapa bra studiemiljöer<br />
<strong>och</strong> att hålla<br />
uppe arbetsmarknadens<br />
intresse. Men samma krav<br />
ställs ju också på de gamla<br />
universitetens masterutbildningar.