21.03.2014 Views

Bengt Johannisson forskar kring engagemang och ... - KK-stiftelsen

Bengt Johannisson forskar kring engagemang och ... - KK-stiftelsen

Bengt Johannisson forskar kring engagemang och ... - KK-stiftelsen

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>KK</strong>-bladet<br />

Nummer 1 • mars 2009<br />

Stiftelsen för kunskaps- <strong>och</strong> kompetensutveckling<br />

med samhället<br />

i fokus<br />

<strong>Bengt</strong> <strong>Johannisson</strong> <strong>forskar</strong><br />

<strong>kring</strong> <strong>engagemang</strong> <strong>och</strong><br />

samhällsentreprenörskap<br />

Design som styrs av barns behov<br />

Samproduktion höjer värdet på resultatet


Nummer 1<br />

mars 2009<br />

I samhällets<br />

tjänst<br />

Läs intervjun med <strong>Bengt</strong> <strong>Johannisson</strong>,<br />

professor vid Växjö universitet,<br />

som var en av de första <strong>forskar</strong>na i<br />

landet att ta till sig begreppet samhällsentreprenörskap.<br />

På 1970- <strong>och</strong><br />

80-talet kopplades det till lokala initiativ<br />

för att den lilla orten skulle överleva<br />

när den stora industrin lades ner. I dag<br />

återfinns samhällsentreprenörskap i alla<br />

delar av samhället, i små <strong>och</strong> stora företag,<br />

i ideella organisationer <strong>och</strong> i offentlig<br />

sektor. Men också i världsomspännande<br />

gemenskaper för att lösa globala problem.<br />

2007 utbröt ”master-mania” i Sverige,<br />

skriver Hanne Smidt, konsult <strong>och</strong> Senior<br />

Advisor på European University Association,<br />

i krönikan på sista sidan. Svenska <strong>och</strong><br />

utländska studenter kunde från ett år till<br />

ett annat inte bara välja mellan en ettårig<br />

magister- <strong>och</strong> en tvåårig masterutbildning på<br />

avancerad nivå, men också mellan hundratals<br />

utbildningar varav de flesta var på engelska.<br />

<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> satsar 16 miljoner kronor<br />

på nya masterprogram enligt Bolognamodellen.<br />

Läs om ett av programmen, ”Child<br />

Culture Design”, vid Högskolan för design<br />

<strong>och</strong> konsthantverk i Göteborg. Kanske den<br />

första designutbildningen i världen som<br />

utgår från barnens behov.<br />

Omslagsfoto:<br />

johan bergling<br />

• Samhällsentreprenören<br />

är<br />

bra på att röra sig<br />

mellan det privata,<br />

offentliga, ideella<br />

<strong>och</strong> kommersiella,<br />

menar <strong>Bengt</strong> <strong>Johannisson</strong>,<br />

professor i<br />

entreprenörskap vid<br />

Växjö universitet<br />

<strong>och</strong> en av de första<br />

<strong>forskar</strong>na i landet<br />

att intressera sig för<br />

samhällsentreprenörskap.<br />

<strong>KK</strong>-bladet utges av <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>, Stiftelsen för kunskaps- <strong>och</strong> kompetensutveckling<br />

<strong>och</strong> utkommer fyra gånger per år. Upplaga 10 000 exemplar.<br />

För att stärka Sveriges förmåga att skapa värde ska <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> bidra till att<br />

näringsliv, lärosäten <strong>och</strong> forskningsinstitut tillsammans utvecklar ny kunskap<br />

<strong>och</strong> kompetens. Vi är en aktiv finansiär som vill skapa möjligheter, förstärka<br />

positiva effekter <strong>och</strong> stödja risktagande. Sedan starten 1994 har vi satsat mer<br />

än sex miljarder kronor i över 2 000 projekt som handlar om utveckling av nya<br />

lärosäten <strong>och</strong> institut, kompetensutveckling i näringslivet, <strong>och</strong> lärande <strong>och</strong> IT.<br />

a n s v a r i g u t g i v a r e : Ulf Hall<br />

r e d a k t i o n : Peter Håkansson <strong>och</strong> Anders Kretz<br />

f o r m g i v n i n g : Anders Kretz<br />

e - p o s t : redaktionen@kks.se<br />

p o s t a d r e s s : <strong>KK</strong>-bladet, <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>, Box 3222, 103 64 Stockholm<br />

t e l e f o n : 08-56 64 81 00 t e l e fa x : 08-24 75 09<br />

p r e n u m e r at i o n s ä r e n d e n : prenumeration@kks.se<br />

t r y c k : Östertälje tryckeri, mars 2009<br />

w e b b : www.kks.se ISSN 1653-0047<br />

Madelene Sandström<br />

ny vd för <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong><br />

Madelene Sandström, generaldirektör<br />

för Totalförsvarets forskningsinstitut,<br />

blir från 1 april 2009 ny vd för<br />

<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>. Det beslöt <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s<br />

styrelse vid ett ordinarie styrelsesammanträde<br />

18 december i fjol.<br />

– Vi är oerhört glada över att kunna<br />

knyta Madelene Sandström till <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>.<br />

Hennes gedigna <strong>och</strong> breda erfarenhet av det<br />

svenska <strong>forskar</strong>samhället <strong>och</strong> innovationssystemet<br />

gör att vi fortsatt kan arbeta för att<br />

stärka svensk konkurrenskraft, forskningen<br />

<strong>och</strong> de nya lärosätena <strong>och</strong> därmed stärka<br />

Sveriges förmåga att skapa värde, säger <strong>KK</strong><strong>stiftelsen</strong>s<br />

ordförande Olof Johansson.<br />

Innehåll<br />

Ny design som ska lekas fram 4<br />

Internationell designutbildning med fokus på barn <strong>och</strong> unga<br />

Madeleine lämnar efter 10 år 6<br />

Möt <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s avgående vd Madeleine Cæsar i en intervju<br />

Engagemang skapar nya resurser 8<br />

Entreprenörerna med en unik förmåga att engagera sin omgivning<br />

Madelene Sandström, 47, har sedan hösten<br />

2003 varit generaldirektör för Totalförsvarets<br />

forskningsinstitut (FOI) dit hon kom<br />

efter att ha varit vice generaldirektör för<br />

statliga Vinnova <strong>och</strong> kanslichef för Medicinska<br />

forskningsrådet.<br />

Madelene Sandström har en tydlig vision<br />

för sitt arbete inom forsknings- <strong>och</strong> innovationssystemet.<br />

Det förklarade hon i samband<br />

med att hon i mars i år presenterade sin<br />

utredning ”Utvärdering av myndighetsorganisation<br />

för forskningsfinansiering” <strong>och</strong><br />

föreslog en ny forsknings- <strong>och</strong> innovationsmyndighet.<br />

– Samhället måste få ut mer av pengarna<br />

som satsas på forskningen. Det är viktigt<br />

att forskningen sker i samarbete med<br />

mottagaren <strong>och</strong> att detta är villkorat<br />

så att intentionerna inte bara hamnar<br />

underst i skrivbordshögarna. <strong>KK</strong><strong>stiftelsen</strong><br />

har sedan starten 1994 varit<br />

en förebild i arbetet att bygga forskningsmiljöer<br />

vid de nya lärosätena, där<br />

stor vikt läggs vid viljan <strong>och</strong> förmågan<br />

att samverka med näringslivet, institut<br />

<strong>och</strong> samhälle. Därför känns det oerhört<br />

stimulerande att få vara med <strong>och</strong> fortsätta<br />

utveckla detta, säger Madelene<br />

Sandström.<br />

Madelene Sandström efterträder<br />

Madeleine Cæsar som varit <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s<br />

vd sedan hösten 1999 <strong>och</strong> slutar<br />

i samband med att hon går i pension<br />

under våren 2009. Rekryteringen av<br />

efterträdare har pågått under sommaren<br />

<strong>och</strong> hösten 2008. Över hundra<br />

personer anmälde sitt intresse, vilket<br />

får anses vara ett mycket gott betyg åt<br />

<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>.<br />

Produkten är död – länge leve upplevelsen 10<br />

Tjänsteutvecklingen är central för tillväxten, men industritraditionen lever ändå kvar<br />

Peter håkansson<br />

Madelene Sandström är från 1 april i år<br />

<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s nya vd.<br />

Foto: anette andersson<br />

Samproduktion för bättre kunskap 12<br />

Ett bra sätt att skapa resultat för alla i en turbulent tid<br />

På spaning 16<br />

Hanne Smidt: Vad är added value för en master?<br />

2 nummer 1 · mars 2009 <strong>KK</strong>-bladet


Utlysningar vår <strong>och</strong> höst<br />

Från <strong>och</strong> med i år samlar <strong>KK</strong><strong>stiftelsen</strong><br />

sina utlysningar till<br />

två tillfällen per år. En lansering<br />

sker på våren <strong>och</strong> en på hösten.<br />

I år ägde den första rum 4 mars<br />

<strong>och</strong> nästa blir den 30 september.<br />

För er som söker medel av <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> för nya forskningsidéer är det vår <strong>och</strong><br />

höst som gäller i fortsättningen.<br />

Foto: futureimagebank<br />

Syftet med vår- <strong>och</strong> höstutlysningarna<br />

är bland annat att underlätta för<br />

både högskolor, näringsliv <strong>och</strong> det<br />

omgivande samhället att samordna<br />

forskningssamarbetet <strong>och</strong> att ge dem<br />

som söker medel den framförhållning<br />

de behöver.<br />

Vårutlysningen omfattade två program.<br />

Med utlysningarna stöder <strong>KK</strong><strong>stiftelsen</strong><br />

de nya lärosätenas uppbyggnad<br />

av profilerade forskningsmiljöer<br />

<strong>och</strong> lyfter betydelsen av forskning som<br />

sker i samproduktion.<br />

Med programmet Forskningsprojekt<br />

vid nya högskolor förstärker<br />

<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> effekterna av en väl<br />

fungerande forskning i samproduktion<br />

med näringslivet <strong>och</strong> med programmet<br />

Utökad samproduktionskompetens<br />

förstärker <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> effekterna<br />

av forskning i samproduktion med<br />

näringslivet.<br />

Projekten bidrar till ökad samproduktion<br />

<strong>och</strong> till lärosätets förnyelse<br />

<strong>och</strong> profilering med en ekonomisk ram<br />

på 65 miljoner kronor.<br />

Huvudsökande ska vara <strong>forskar</strong>e<br />

vid nya lärosäten. Projekt inom alla<br />

ämnesområden välkomnas. <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong><br />

ser gärna ansökningar från <strong>forskar</strong>grupper<br />

som inte tidigare finansierats<br />

av <strong>stiftelsen</strong> – väl fungerande samproduktion<br />

med näringslivet är ett krav.<br />

Projektlängden är mellan ett <strong>och</strong><br />

tre år med krav på finansiering från<br />

näringslivet motsvarande det belopp<br />

som sökts från <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>.<br />

Forskargrupper med redan etablerade<br />

samarbeten, där gemensamma forskningsprojekt<br />

identifierats <strong>och</strong> utvecklats<br />

<strong>och</strong> där näringslivet ser en möjlighet<br />

att delta med lika stor finansiering<br />

som <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>, ska söka finansiering<br />

inom detta program. Sista ansökningsdag<br />

är den 3 september 2009.<br />

För ansökningar inom Utökad samproduktionskompetens<br />

vill <strong>KK</strong><strong>stiftelsen</strong><br />

ha förslag på lösningar <strong>och</strong><br />

arbetssätt som utvecklar förmågan <strong>och</strong><br />

viljan att samproducera forskning <strong>och</strong><br />

kompetensutveckling. Huvudfokus i<br />

erbjudandet ligger på utveckling av<br />

områden utanför natur- <strong>och</strong> teknikvetenskap.<br />

Tvärvetenskapliga projekt,<br />

med inslag av naturvetenskap <strong>och</strong> teknik,<br />

ses som intressanta.<br />

Erbjudandet omfattar två typer av<br />

projekt <strong>och</strong> totalt 30 miljoner kronor:<br />

etableringsprojekt som innebär arbete<br />

med att skapa förutsättningar för samproduktion<br />

<strong>och</strong> genomförandeprojekt<br />

som innebär forskning <strong>och</strong> kompetensutveckling<br />

i samproduktion där <strong>forskar</strong>e,<br />

företag <strong>och</strong> andra aktörer utvecklar<br />

ömsesidigt förtroende <strong>och</strong> förståelse.<br />

Huvudsökande ska vara <strong>forskar</strong>e<br />

inom humaniora <strong>och</strong> samhällsvetenskap<br />

vid nya lärosäten eller <strong>forskar</strong>e<br />

vid lärosäten med konstnärlig <strong>och</strong><br />

estetisk inriktning.<br />

Grupper med <strong>forskar</strong>kompetens<br />

som behöver resurser för att bygga<br />

upp nya samarbeten <strong>och</strong> etablera en<br />

gemensam plattform för samverkan<br />

med företag föreslås söka etableringsprojekt<br />

inom programmet Utökad<br />

samproduktionskompetens.<br />

Forskargrupper som inlett samarbete<br />

med näringslivet, identifierat<br />

gemensamma frågor <strong>och</strong> nu vill starta<br />

forskningssamarbete <strong>och</strong> behöver<br />

finansiering för att inleda en gemensam<br />

forsknings- <strong>och</strong> kompetensuppbyggnad,<br />

där näringslivet är villigt att<br />

gå in med en del av finansieringen,<br />

bör söka genomförandeprojekt inom<br />

programmet Utökad samproduktionskompetens.<br />

Projektlängden för genomförandeprojekt<br />

är mellan ett <strong>och</strong> två år. Kravet<br />

på finansiering från näringslivet är 25<br />

procent av sökt belopp från <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>.<br />

Beviljade projekt kommer att få<br />

mellan 0,5 <strong>och</strong> 3 miljoner vardera.<br />

Projektlängden för etableringsprojekt<br />

är ett år utan krav på finansiering<br />

från näringslivet. Beviljade projekt<br />

kommer att få mellan 100 000 <strong>och</strong><br />

300 000 kronor vardera.<br />

Sista ansökningsdag för etableringsprojekt<br />

är 17 juni 2009. Sista ansökningsdag<br />

för genomförandeprojekt är<br />

19 augusti 2009.<br />

peter håkansson<br />

<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> stärker konkurrenskraften<br />

<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> delar ut över 110 miljoner<br />

kronor till forskningsprojekt i de tre programmen<br />

Projektstöd till nya lärosäten,<br />

Samhällsentreprenörskap <strong>och</strong> Strategiska<br />

rekryteringar. Tillsammans med medlen<br />

från näringslivet rör det sig om 200 miljoner<br />

kronor till <strong>forskar</strong>na.<br />

– Det är i dag viktigare än någonsin att vi ger<br />

pengar till <strong>forskar</strong>e <strong>och</strong> entreprenörer så att de tillsammans<br />

med näringslivet kan arbeta för att stärka<br />

svensk konkurrenskraft <strong>och</strong> därmed stärka Sveriges<br />

förmåga att skapa värde, säger <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s<br />

vd Madeleine Caesar.<br />

Strix, Astra Zeneca, Volvo Aero, Göteborgs-Posten,<br />

Scandic Hotels <strong>och</strong> Stena Metall är några av<br />

de många företag som tillsammans går in med mer<br />

än 70 miljoner kronor i de 22 projekten vid de nya<br />

lärosätena i Projektstöd till nya lärosäten.<br />

– Det är påtagligt fler projekt inom samhällsvetenskap,<br />

medier <strong>och</strong> andra områden än tidigare<br />

vilket innebär en breddning av den forskning som<br />

finansieras. Det är intressant när tjänster är en<br />

dominerande del av svensk ekonomi, säger Mikael<br />

Nilsson, programansvarig.<br />

<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> <strong>och</strong> näringslivet ger 40 miljoner<br />

kronor, lärosätena tio miljoner, till 17 nya <strong>forskar</strong>tjänster<br />

vid elva forskningsmiljöer för bland annat<br />

miljöteknik, intelligenta fordon, lättviktsrobotar<br />

<strong>och</strong> flodpärlmusslor, där forskningen bedrivs i<br />

samproduktion mellan högskola <strong>och</strong> näringsliv.<br />

– När akademi <strong>och</strong> näringsliv samproducerar<br />

leder det till ökad innovationskraft hos företagen<br />

<strong>och</strong> lärosätena får bättre förmåga att omsätta forskningsresultaten,<br />

säger Peter Schilling, programansvarig<br />

för satsningen Strategiska rekryteringar.<br />

<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s satsning på innovativa initiativ<br />

som utvecklar samhällsnyttiga funktioner,<br />

Samhällsentreprenörskap, ger drygt 20 miljoner<br />

kronor till fem forskningsprojekt, bland annat till<br />

projekten Fryshuset från norr till söder <strong>och</strong> Från<br />

frustrerade medborgare till effektiva samhällsentreprenörer.<br />

– Syftet är att öka kunskapen om samhällsentreprenörskap<br />

i Sverige <strong>och</strong> lägga grunden för samhällsentreprenörskap<br />

som ett nytt forskningsområde.<br />

Ambitionen är att på sikt etablera några hållbara<br />

forskningsmiljöer i Sverige, säger Eva Moe,<br />

programansvarig för Samhällsentreprenörskap.<br />

peter håkansson<br />

<strong>KK</strong>-bladet<br />

nummer 1 · mars 2009<br />

3


Ny design<br />

ska lekas fram<br />

Högskolan för design <strong>och</strong> konsthantverk, HDK, i Göteborg sätter<br />

barnet i centrum med sin nya utbildning ”Child Culture Design”.<br />

– Förmodligen är vi först i världen med en designutbildning som<br />

utgår från barns behov, säger Ulf Sjöstrand, utbildningsansvarig<br />

för HDK:s utbildningar på masternivå.<br />

En internationell designutbildning med<br />

särskilt fokus på barn <strong>och</strong> unga är något<br />

helt nytt i Sverige. Traditionellt har barns<br />

lek, utveckling <strong>och</strong> lärande varit frågor för<br />

lärarutbildningar <strong>och</strong> institutioner inom<br />

kulturvetenskap.<br />

– Det finns en unik ”barnkompetens” i Sverige<br />

som vi vill använda som plattform. De utbildningar<br />

inom området som finns utomlands handlar uteslutande<br />

om att designa leksaker. Vi vill i stället<br />

utgå från barnens syn på lek, lärande, kultur <strong>och</strong><br />

hälsa. Det ger ett helt annat perspektiv <strong>och</strong> kanske<br />

en helt annorlunda produkt i slutändan, säger Ulf<br />

Sjöstrand.<br />

Tanken är att den nya designutbildningen ”Child<br />

Culture Design” ska starta höstterminen 2009 <strong>och</strong><br />

ingå i HDK:s masterprogram. Utvecklingsarbetet<br />

pågår nu för fullt. Ett arbete som sker med hjälp av<br />

finansiellt stöd av <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> <strong>och</strong> i nära samarbete<br />

med näringsliv, institut <strong>och</strong> högskolor.<br />

En av arkitekterna bakom den nya utbildningen<br />

är Johnny Friberg. Han är själv designer, utbildad på<br />

HDK <strong>och</strong> i dag en av lärarna på skolan. Tidigare var<br />

han knuten till Sitrec vid KTH, som <strong>forskar</strong> <strong>kring</strong><br />

barns lek <strong>och</strong> leksaker. Han berättar att idén till en<br />

designutbildning inriktad mot barn föddes redan i<br />

början av 2000-talet.<br />

– Det blev inget den gången, säger han med ett<br />

skratt. Men sedan tog jag upp idén med Ulf i samband<br />

med att HDK gjorde om sina utbildningsprogram.<br />

– Det kändes naturligt att starta<br />

en sådan utbildning här, säger<br />

Ulf Sjöstrand. HDK vill vara med<br />

<strong>och</strong> påverka samhället. Med den<br />

nya utbildningen får vi designer<br />

med ett annorlunda perspektiv<br />

<strong>och</strong> en fördjupad kunskap.<br />

Alla utbildningar på HDK<br />

är i någon form företagsanknutna.<br />

Flera företag deltar också i<br />

utvecklingen av den nya designutbildningen.<br />

Det är bland andra<br />

Brio, Träcentrum i Nässjö <strong>och</strong><br />

Hags, men även högskolorna i Halmstad <strong>och</strong> Kalmar<br />

samt Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms<br />

universitet.<br />

– De deltar både i arbetet med själva innehållet i<br />

utbildningen, men också med tankar <strong>kring</strong> gästföreläsare<br />

<strong>och</strong> praktik. Företagen har också möjlighet att<br />

utforma projekt <strong>kring</strong> sin egen verksamhet, säger Ulf<br />

Sjöstrand.<br />

Ytterligare ett bollplank för ”Child Culture<br />

Design”, är sagoparken Astrid Lindgrens Värld i<br />

Vimmerby. Vd Mikael Ahlerup säger att det var självklart<br />

att delta.<br />

– Det är en möjlighet för oss att<br />

påverka <strong>och</strong> göra vår röst hörd. Vår<br />

sagopark utgår hela tiden från barnet<br />

<strong>och</strong> barnets lek. Vi formar ingenting<br />

färdigt <strong>och</strong> sätter det framför<br />

barnet. Det är ett perspektiv som<br />

också bör genomsyra den nya<br />

utbildningen, säger Mikael Ahlerup.<br />

Han hoppas att fler designer ska<br />

bli intresserade av att jobba med<br />

barnens värld.<br />

– Personligen hoppas jag att<br />

utbildningen ska väcka ett intresse<br />

för design på barnens villkor. Vi vuxna måste våga<br />

lita på barnens egen kreativitet <strong>och</strong> inse att de kan<br />

bli stimulerade av relativt enkla saker.<br />

I dag är barn <strong>och</strong> ungdomar en allt viktigare<br />

4 nummer 1 · mars 2009 <strong>KK</strong>-bladet


notiser<br />

fakta<br />

<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s<br />

masterprogram<br />

<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> satsar 16 miljoner<br />

kronor på att få fram nya<br />

masterprogram enligt Bolognamodellen.<br />

De nya programmen<br />

ska utvecklas i nära samarbete<br />

mellan akademi, näringsliv,<br />

institut <strong>och</strong> offentlig sektor för<br />

att de ska bli så konkurrenskraftiga<br />

som möjligt.<br />

De flesta av de nya masterprogrammen<br />

startar höstterminen<br />

2009 <strong>och</strong> finns inom<br />

områden som design, telekom,<br />

livsmedel, skog <strong>och</strong> informationsfusion.<br />

Masterprogram har funnits<br />

sedan höstterminen 2007 då<br />

den svenska högre utbildningen<br />

gjordes om enligt Bolognamodellen.<br />

Numera finns det tre<br />

nivåer i den högre utbildningen:<br />

grund-, master- <strong>och</strong> <strong>forskar</strong>nivå.<br />

”Det finns en unik ”barnkompetens” i Sverige<br />

som vi vill använda som plattform.”<br />

målgrupp för produkter <strong>och</strong> tjänster. Inte minst för<br />

telekom- <strong>och</strong> spelbranschen samt leksaks- <strong>och</strong> upplevelseindustrin.<br />

Frågan är hur mycket kommersiella<br />

intressen får påverka den nya utbildningen?<br />

– Rent teoretiskt skulle vi kunna konkurrera ut<br />

designkåren i Göteborg med vår praktik <strong>och</strong> våra<br />

projekt om vi gjorde exakt det företagen ville. Men<br />

vårt syfte är att fånga olika perspektiv för att kunna<br />

utveckla en designutbildning på hög nivå, säger Ulf<br />

Sjöstrand.<br />

Johnny Friberg tillägger att en designers uppgift<br />

också är att våga strunta i marknaden.<br />

– Eftersom de styrs av marknaden kanske de helst<br />

vill ta fram en produkt som liknar förra årets bästsäljare.<br />

Vår uppgift som designer är att ge företagen vad<br />

de ännu inte visste att de ville ha, säger han.<br />

Om allt går som beräknat kommer tio studenter<br />

att tas in på ”Child Culture Design” till hösten. Eftersom<br />

den tvååriga utbildningen är på masternivå ska<br />

sökanden redan ha en högre utbildning, till exempel<br />

inom design, konst eller arkitektur. Det märks redan<br />

ett intresse för utbildningen <strong>och</strong> HDK har fått flera<br />

förfrågningar, särskilt från utländska studenter<br />

Johnny Friberg <strong>och</strong> Ulf Sjöstrand på HDK ligger bakom den<br />

nya masterutbildningen ”Child Culture Design” där barnens<br />

egen syn på lek <strong>och</strong> lärande ska vara en grund.<br />

Foto: <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong><br />

Ny mötesplats<br />

för visualisering<br />

En ny mötesplats för visualisering, VIC,<br />

Visualisation-Interaction-Collaboration,<br />

har skapats i Stockholmsregionen.<br />

Bakom mötesplatsen står ett konsortium<br />

med KTH som koordinator samt<br />

CTMH Flemingsberg, Stiftelsen Electrum,<br />

Tekniska museet <strong>och</strong> Centrum<br />

för opera <strong>och</strong> teknik. Ett 20-tal företag<br />

<strong>och</strong> institutioner hade anmält intresse<br />

att medverka i mötesplatsen.<br />

– Det här skapar förutsättningar<br />

för att samordna <strong>och</strong> utveckla nätverk<br />

<strong>och</strong> verksamheter till en samlande<br />

mötesplats för Stockholmregionens<br />

många användare <strong>och</strong> utvecklare inom<br />

industri, offentlig sektor, forskning<br />

<strong>och</strong> utbildning, säger professor Yngve<br />

Sundblad, skolan för datavetenskap<br />

<strong>och</strong> kommunikation vid KTH.<br />

Stödet fördelas<br />

på två områden<br />

Programmet Inom Masterprogram – i<br />

samproduktion får ett stöd på 7,5 miljoner<br />

kronor. Programmet syftar till<br />

att fler medarbetare på företag ska<br />

få högre akademisk utbildning, något<br />

som bidrar till både produkt- <strong>och</strong> tjänsteutveckling.<br />

8,6 miljoner kronor ges inom programmet<br />

Post doc som gränsgångare.<br />

Satsningen innebär att doktorer som<br />

verkat inom <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s satsningar<br />

får möjlighet att som post doc under<br />

ett till två år fortsätta bedriva forskning<br />

i samverkan mellan akademi <strong>och</strong><br />

näringsliv/offentlig sektor.<br />

– De här personerna är viktiga i <strong>KK</strong><strong>stiftelsen</strong>s<br />

arbete för att föra samman<br />

näringsliv, högskola <strong>och</strong> forskningsinstitut,<br />

säger Mats Waltré, programansvarig<br />

för satsningen på gränsgångare.<br />

Intelligenta<br />

produkter sökes<br />

För sjunde året i rad arrangeras tävlingen<br />

Swedish Embedded Award som<br />

har som mål att främja användningen<br />

av inbyggda system, det vill säga elektronik<br />

<strong>och</strong> datorsystem som byggs in i<br />

produkter.<br />

De konstruktioner som nominerats<br />

till Swedish Embedded Award spänner<br />

över allt från tunga industritillämpningar<br />

till kommunikationsteknik <strong>och</strong><br />

medicinsk elektronik. Två av grundkraven<br />

för att få vara med är att bidragen<br />

innehåller inbyggd intelligens <strong>och</strong> är<br />

kommersiellt intressanta.<br />

Tävlingen består av tre separata<br />

priser under kategorierna Enterprise,<br />

Student <strong>och</strong> Micro/Nano. Tävlingsbidragen<br />

måste vara inne senast 11 juni.<br />

Prisutdelning sker på Tekniska mässan<br />

13–16 oktober.<br />

<strong>KK</strong>-bladet<br />

nummer 1 · mars 2009<br />

Carina Järvenhag<br />

Fler nyheter på www.kks.se/nyheter<br />

5


Tack för den tid<br />

Madeleine Cæsar går i pension efter tio år<br />

Som ny vd för <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> i<br />

slutet av 1990-talet gav hon nya<br />

medarbetare ett råd på vägen:<br />

Räkna inte med att bli pensionär<br />

på det här stället. Sista mars,<br />

tio år senare, går Madeleine Cæsar<br />

trots allt själv i pension från<br />

<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>.<br />

– Uppfattningen var att <strong>stiftelsen</strong><br />

hade en livstid på högst tio år. Därefter<br />

skulle endast en liten del finnas kvar,<br />

kanske två handläggare <strong>och</strong> 50 miljoner<br />

kronor per år. Men kapitalet växte, <strong>och</strong><br />

vi såg en möjlighet att arbeta långsiktigt.<br />

När Madeleine Cæsar första gången<br />

satte foten i <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s lokaler på<br />

Kungsgatan hösten 1995 var det en ganska<br />

annorlunda stiftelse jämfört med i<br />

dag – med en omvärld som önskade att<br />

den inte sett dagens ljus.<br />

– Jämfört med min välordnade men<br />

turbulenta departementstillvaro var<br />

det hela oerhört spartanskt, helt utan<br />

administrativa rutiner. Kansliet bestod<br />

av nio personer, det fanns knappt en<br />

telefon, arbetsuppgifterna fördelades<br />

nästan slumpvis.<br />

Omvärlden var socialdemokratiske<br />

utbildningsministern Carl Tham som<br />

säkert hade flera skäl till att önska lilla<br />

<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> dit pepparn växte. Ett var<br />

att <strong>stiftelsen</strong> var den politiska frukten<br />

av den föregående borgerliga regeringen<br />

som löst upp löntagarfonderna,<br />

ett annat var att hans departement fått<br />

en miljard i sparbeting.<br />

– Det rådde en hets mot stiftelserna,<br />

det var ett obehagligt klimat. Vi nobbades<br />

kontakter, tjänstemännen på<br />

departementet var belagda med munkavle,<br />

berättar Madeleine Cæsar.<br />

Carl Tham kritiserade gärna <strong>KK</strong><strong>stiftelsen</strong>.<br />

I synnerhet den lön som<br />

betalades ut till <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s ”ekonomiansvarige”.<br />

– Vad Carl Tham inte visste var att<br />

vår kapitalförvaltare Hans Mertzig var<br />

en artist, <strong>och</strong> till sådana betalas gage,<br />

inte lön.<br />

Sedan kom tövädret med nye utbildningsministern<br />

Thomas Östros som en<br />

vacker vårkväll 1999 bjöd in stiftelserna<br />

till en utsökt försoningsmiddag med dito<br />

viner på Haga slott. ”Regeringen har<br />

accepterat stiftelserna”, förklarade han.<br />

– Vi startade i en uppförsbacke. De<br />

nya lärosätena var en het politisk fråga.<br />

Samtidigt som de knappt hade<br />

kommit igång med sin forskning <strong>och</strong><br />

betraktades av övriga utbildningssystemet<br />

som mer eller mindre ett B-lag.<br />

Men bilden av de nya lärosätena har<br />

förändrats. De har utvecklats till att<br />

Tack <strong>och</strong> adjö. Nu tar Madeleine<br />

Cæsar adjö efter tio<br />

år som <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s vd.<br />

Madelene Sandström tar nu<br />

över rodret.<br />

Foto: privat<br />

vara flexibla <strong>och</strong> förändringsbenägna<br />

<strong>och</strong> byggt upp starka forskningsmiljöer<br />

– i nära samarbete med näringslivet<br />

<strong>och</strong> samhället.<br />

Ett exempel är Mälardalens högskola<br />

som i dag arbetar nära de stora företagen<br />

med innovationer <strong>och</strong> kompetensutveckling.<br />

De nya lärosätena har också<br />

börjat konkurrera om medel hos Vinnova,<br />

Vetenskapsakademin <strong>och</strong> SSF.<br />

– <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> har kunnat tänka <strong>och</strong><br />

agera fritt <strong>och</strong> nytt genom att vi fick<br />

rollen som en självständig stiftelse. Det<br />

var ett lyckokast <strong>och</strong> mycket framsynt<br />

tänkt av den dåvarande regeringen,<br />

säger Madeleine Cæsar.<br />

På frågan vilka som har varit<br />

stora <strong>och</strong> avgörande beslut för <strong>KK</strong><strong>stiftelsen</strong><br />

blir svaret:<br />

– Det är så många beslut egentligen.<br />

Ibland har det handlat om små steg,<br />

ibland stora. Vår styrka är att vi har<br />

lyckats få kontinuitet i flexibiliteten,<br />

vi låser oss inte <strong>och</strong> håller dörrarna<br />

öppna för att kunna manövrera. Vi<br />

lyssnar in omvärlden.<br />

Det är ingen hemlighet att <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong><br />

i sin barndom var både yvig <strong>och</strong><br />

snabb – ville allt <strong>och</strong> genast. Satsning-<br />

6 nummer 1 · mars 2009 <strong>KK</strong>-bladet


som varit<br />

vd har<br />

ordet<br />

som <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s vd<br />

Stockholm, 18 mars 2009<br />

arna var många, inte minst inom IT<br />

som är en av <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s uppgifter<br />

enligt stadgarna. Det var fyrtorn <strong>och</strong><br />

kultur på burk, det var satsningar mot<br />

skola <strong>och</strong> hälso- <strong>och</strong> sjukvård.<br />

– Sett i backspegeln hade vi i dag<br />

inte gjort allt på det sätt som vi gjorde<br />

då. Vi har lärt oss. Förr var det mer<br />

learning by doing. I dag är vi mer<br />

stringenta med förstudier inför våra<br />

satsningar, samtidigt som vi fortsatt att<br />

utveckla många av de framsynta tankar<br />

<strong>och</strong> idéer som fanns från början. Vi<br />

har blivit duktiga på att rigga projekt<br />

<strong>och</strong> förutse vilka effekterna blir, säger<br />

Madeleine Cæsar.<br />

Hennes bild av dagens <strong>KK</strong>-stiftelse<br />

är att den är en respekterad, väletablerad<br />

<strong>och</strong> framsynt aktör som tillsammans<br />

med andra bygger för utveckling.<br />

Satsningarna är många, resultaten är<br />

lyckade.<br />

– Vi har inlett ett unikt arbete med<br />

att profilera de nya lärosätena; vi har<br />

satt upplevelseindustrin på kartan; vi<br />

har vår satsning på samhällsentreprenörskap<br />

som är något helt nytt i Sverige;<br />

vi har vår unika satsning på Unga<br />

nätkulturer.<br />

Madeleine Cæsar pekar på att<br />

intuition <strong>och</strong> magkänsla bär. Som <strong>kring</strong><br />

upplevelseindustrin där <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong><br />

tidigt identifierade spelplanen <strong>och</strong><br />

fick kreatörerna att finnas i ett sammanhang.<br />

Trots stor skepsis, inte minst<br />

hos IVA <strong>och</strong> KVA som då menade att<br />

pengarna kunde använts på ett betydligt<br />

bättre sätt.<br />

– Jag vill också framhålla Swedish<br />

Brain Power. En nyskapande arbetsform<br />

uppbackad av flera forskningsfinansiärer.<br />

Omvärlden har gett oss<br />

väldigt mycket cred. Det visade inte<br />

minst Lars Leijonborg när han valde<br />

att presentera forskningsproppen hos<br />

Swedish Brain Power. Att proppen inte<br />

ger utrymme för sådana satsningar i<br />

framtiden glömde han att nämna.<br />

Madeleine Cæsar kom till <strong>KK</strong><strong>stiftelsen</strong><br />

1995 för att ansvara för <strong>stiftelsen</strong>s<br />

program för kunskapsutbyte<br />

mellan högskola, näringsliv <strong>och</strong> forskningsinstitut.<br />

I december 1998 utsågs<br />

hon till tillförordnad vd för att på hösten<br />

1999 utses till vd.<br />

– Jag räknade med att sitta två år<br />

som vd, det blev tio. Det har varit det<br />

roligaste <strong>och</strong> mest stimulerande arbete<br />

jag har kunnat tänka mig.<br />

Madeleine Cæsar hade då en 25-årig<br />

<strong>KK</strong>-bladet<br />

nummer 1 · mars 2009<br />

erfarenhet från näringsdepartementet.<br />

Först som e. o. kontorist, varvat med<br />

studier i engelska, därefter en civilekonomexamen,<br />

sedan arbete med frågor<br />

<strong>kring</strong> näringslivets behov av forskning<br />

<strong>och</strong> utveckling <strong>och</strong> strukturering av<br />

statliga myndigheter. 1992–1995 var hon<br />

departementsråd <strong>och</strong> administrativ<br />

chef.<br />

”Pensionärslivet, det blir en ny utmaning”<br />

– Det var dags att göra något annat.<br />

Jag blev väldigt nyfiken när <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s<br />

vd Bjarne Kirsebom ringde en<br />

dag.<br />

Vid det följande lunchmötet på den<br />

lilla kineskrogen i centrala Stockholm<br />

tog hon jobbet på <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>. Och<br />

notan, eftersom värden inte hittade<br />

kortet <strong>och</strong> hade ont om kontanter.<br />

Vad händer nu? Den obligatoriska<br />

frågan, där svaret förväntas bli en<br />

luthersk antydan om konsult- <strong>och</strong> styrelsearbete.<br />

– Nu ska jag njuta av våren <strong>och</strong> försommaren<br />

ute i skärgården, fundera<br />

på hur jag ska fixa med alla fotografier<br />

<strong>och</strong> filmer, njuta av tanken att jag har<br />

mer tid för familj, vänner <strong>och</strong> släktforskningen.<br />

Så förblir svaret parkerat. Kanske<br />

kommer det senare, över ett glas vin en<br />

ljum <strong>och</strong> mörk augustikväll, nedanför<br />

huset med sedumtak ute på Byholmen.<br />

Efter en lång sommar.<br />

– Pensionärslivet, det blir en ny<br />

utmaning, säger Madeleine Cæsar med<br />

ett skratt.<br />

Peter Håkansson<br />

Nu ser Madeleine<br />

Cæsar fram emot en<br />

lång sommar i skärgården<br />

<strong>och</strong> mer tid åt<br />

vänner <strong>och</strong> familj.<br />

Foto: privat<br />

Under de tio år som gått sedan jag tillträdde<br />

som vd har omvärlden förändrats – <strong>och</strong> påfallande<br />

ofta i den riktning <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> arbetat<br />

efter. Någon säger kanske att vi har haft tur i<br />

våra förutsägelser. Jag vill nog säga att tiden<br />

varit på vår sida, att tiden arbetat för våra idéer<br />

<strong>och</strong> att vi läst den rätt.<br />

Vi har förstått att läsa samtidens underliggande<br />

trender <strong>och</strong> outsagda behov. Vi har<br />

bidragit till förändring<br />

med våra idéer om<br />

gränsöverskridande<br />

möten, förnyelse <strong>och</strong><br />

strukturförändring.<br />

Så är det med IT<br />

som finns överallt i dag, i alla slags produkter,<br />

<strong>och</strong> som tas lika givet som elektricitet. Det var<br />

inte bilden för ett decennium sedan.<br />

Så är det med de nya lärosätena som i dag<br />

har etablerat en ny syn på avancerad kunskap<br />

i samspel med olika aktörer <strong>och</strong> funnit nya<br />

former för <strong>forskar</strong>- <strong>och</strong> spetsutbildningar för<br />

näringslivet. Det var inte bilden för ett decennium<br />

sedan. Så är det med upplevelseindustrin<br />

som inte fanns innan <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> satte fingret<br />

på branschen.<br />

Tiden är<br />

på vår sida<br />

Hur vi går till väga är inte alltid lätt<br />

att säga. Ofta har det skett genom nyfiken<br />

omvärldsbevakning där medarbetarna, som själva<br />

är samhällsentreprenörer, engagerat driver<br />

egna frågor med ett driv som hittar öppningar<br />

<strong>och</strong> arenor vi inte visste fanns. Ofta genom att<br />

vi samlar aktörer från skilda håll till kreativa<br />

möten.<br />

Undan för undan har vi byggt upp en<br />

träffsäkerhet i satsningarna med en kunskap<br />

som mer sitter i väggarna än i skrift. Därför är<br />

det med stigande glädje som jag ser det stora<br />

intresset bland medarbetarna att forska i hur vi<br />

själva arbetar, vad vi gör <strong>och</strong> hur vi gör det.<br />

Nu ska till exempel arbetsprocesserna i vår<br />

satsning på <strong>KK</strong>-miljöer beforskas så att vi kan<br />

dra lärdomar om hur samproduktion fungerar<br />

i praktiken. Och jag tror att det är på denna<br />

punkt, när det gäller att designa komplexa samverkansprojekt,<br />

som vi har något att lära vår<br />

omvärld.<br />

Madeleine Cæsar<br />

vd, <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong><br />

7


Engageman<br />

skapar nya resurse<br />

Samhällsentreprenörer har en unik förmåga<br />

att engagera sin omgivning <strong>och</strong> kan<br />

därmed få tillgång till resurser som företag<br />

normalt inte kommer åt. Det menar <strong>Bengt</strong><br />

<strong>Johannisson</strong>, professor i entreprenörskap<br />

vid Växjö universitet <strong>och</strong> en av de första<br />

<strong>forskar</strong>na i landet att intressera sig för<br />

samhällsentreprenörskap.<br />

– Genom att människor ställer upp för att de känner<br />

för en verksamhet kan samhällsentreprenörer<br />

få tillgång till resurser som marknaden inte kan<br />

komma åt, säger <strong>Bengt</strong> <strong>Johannisson</strong>.<br />

Han tar upp Trångsviken som exempel – ett litet<br />

samhälle mellan Östersund <strong>och</strong> Åre som har utvecklats<br />

till en levande ort med gott företagsklimat,<br />

bred samhällsservice <strong>och</strong> ett eget utvecklingsbolag,<br />

Trångsviksbolaget AB. Denna utveckling har varit<br />

möjlig tack vare <strong>engagemang</strong>et från såväl infödda<br />

som inflyttade invånare med olika kompetenser.<br />

Stina Balkfors, verksamhetschef för mediecentret<br />

Fanzingo, har liknande erfarenheter. Ett konkret<br />

exempel är när hon bjöd in filmaren Mia Engberg<br />

att föreläsa för ungdomarna i föreningen. Det ledde<br />

till ett helt annat samtal än Mia Engberg var van vid<br />

från sitt jobb på Dramatiska institutet, DI.<br />

– Hon visade en film <strong>och</strong> så blev det en otroligt<br />

spännande diskussion som inte handlade om vilken<br />

kamera hon hade använt <strong>och</strong> vilken bildvinkel.<br />

Utan det handlade verkligen om historierna. Så då<br />

bestämde hon sig för att hon ville jobba här, även<br />

om lönen är sämre än på DI. Jag kan uppleva att<br />

man som samhällsentreprenör spelar med en annan<br />

sorts valuta, att man kan erbjuda andra värden,<br />

säger Stina Balkfors.<br />

<strong>Bengt</strong> <strong>Johannisson</strong> började intressera sig för<br />

samhällsentreprenörskap redan i slutet av 1970-<br />

talet. Han har sedan fortsatt följa fenomenet, nu<br />

senast som redaktör för den nyutkomna antologin<br />

Samhällets entreprenörer.<br />

Samhällsentreprenörskap är inget nytt fenomen,<br />

betonar han. Men det har yttrat sig på lite olika<br />

sätt. Under 1970- <strong>och</strong> 80-talen kopplades begreppet<br />

framför allt till initiativ för att få små orter att<br />

överleva när storindustrier lades ner. Numera finns<br />

också världsomspännande gemenskaper som försöker<br />

lösa globala problem.<br />

– Ett exempel är Attac-rörelsen. Där spelar den<br />

digitala tekniken en stor roll för att skapa gemenskaper.<br />

Samtidigt finns fortfarande ett intresse för det<br />

lokala. Det är bland annat Trångsviken ett exempel<br />

på.<br />

Samhällsentreprenörer återfinns i alla delar av<br />

samhället, såväl små som stora företag, ideella organisationer<br />

<strong>och</strong> offentlig sektor.<br />

– Inom omsorgen finns gott om människor som<br />

tonar ner sin egen roll för att hjälpa andra. Och<br />

”Samhällsentreprenörerna visar att jag som liten<br />

människa kan förändra stora delar av samhället.”<br />

inom större företag är Corporate Social Responsability,<br />

CSR, ett område där det kan finnas samhällsentreprenörer.<br />

Det som förenar samhällsentreprenörerna är<br />

intresset för att bidra. Och en förmåga att få med sig<br />

andra.<br />

– Deras verksamhet bygger ofta på att de lyckas<br />

8 nummer 1 · mars 2009 <strong>KK</strong>-bladet


Foto: johan bergling<br />

g<br />

r<br />

Samhällets<br />

entreprenörer<br />

Antologin Samhällets<br />

entreprenörer samlar 16<br />

<strong>forskar</strong>e som lägger olika<br />

perspektiv på begreppet<br />

samhällsentreprenörskap.<br />

Boken består av tre delar:<br />

I den första presenteras<br />

exempel på samhällsentreprenöriella<br />

initiativ. Del två<br />

lyfter fram provocerande<br />

<strong>och</strong> avantgardistiska former<br />

av samhällsentreprenörskap.<br />

Och bokens sista<br />

del består av resonemang<br />

om vad som kan ses som<br />

samhällsentreprenöriella<br />

metoder.<br />

Antologin går att beställa<br />

på www.kks.se/<br />

publikationer.<br />

Pamela Hartigan (överst) lyfte fram flera exempel på<br />

att det går att förena samhällsnytta <strong>och</strong> lönsamhet<br />

när hon talade på nätverksdagen i Botkyrka.<br />

Foto: johan bergling<br />

Sverige sjuder<br />

av smarta idéer<br />

Stina Balkfors,<br />

Fanzingo.<br />

skaffa resurser från många<br />

olika håll. Därmed måste<br />

de jobba mer utåtriktat än<br />

vanliga företagare ända från<br />

första början.<br />

Förutom nyttan av varje<br />

enskilt initiativ kan ökade<br />

möjligheter till samhällsentreprenörskap<br />

skapa värden<br />

på ett mer abstrakt plan,<br />

tror <strong>Bengt</strong> <strong>Johannisson</strong>.<br />

– Det gör hela samhället<br />

till en arena för att praktisera<br />

entreprenörskap. I<br />

antologin finns många exempel på vad samhällsentreprenörskap<br />

kan vara – från att hjälpa ungdomar<br />

på glid till att utmana globala maktstrukturer. Det<br />

tydliggör att man inte behöver vara företagare för<br />

att vara företagsam. Jag tror att det ger fler möjlighet<br />

att få utlopp för entreprenörskap. Vilket för mig<br />

är ett sätt att bejaka sin mänsklighet.<br />

– Jag tror att samhällsentreprenörer fungerar<br />

som viktiga inspiratörer. De visar att jag som liten<br />

människa kan förändra stora delar av samhället,<br />

säger Stina Balkfors.<br />

fatima grönblad<br />

<strong>KK</strong>-bladet<br />

nummer 1 · mars 2009<br />

Sverige sjuder av smarta idéer från entreprenörer<br />

som vill göra samhället lite<br />

bättre. Det blev tydligt på nätverksmötet<br />

som hölls i Botkyrka den 12 februari.<br />

150 samhällsentreprenörer möttes för<br />

att få inspiration <strong>och</strong> ny kunskap. Och<br />

för att nätverka.<br />

Besökarna på nätverksdagen kom från alla<br />

möjliga håll, både geografiskt <strong>och</strong> yrkesmässigt –<br />

här fanns både företagare, <strong>forskar</strong>e <strong>och</strong> representanter<br />

för ideella föreningar. Alla med sina idéer<br />

om hur olika samhällsproblem kan lösas.<br />

Mötet var det första i sitt slag, men säkerligen<br />

inte det sista. Under nio år framöver satsar<br />

<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> 120 miljoner kronor på att stödja<br />

samhällsentreprenörskap, <strong>och</strong> där är kompetensutveckling<br />

<strong>och</strong> nätverkande en viktig del.<br />

– Vi på <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> satsar på det här för att<br />

vi tror att de utmaningar som Sverige möter kräver<br />

nya lösningar. Det räcker inte med teknisk<br />

utveckling, vi behöver även samhälleliga innovationer.<br />

Där kan samhällsentreprenörer bidra<br />

genom att göra saker på ett nytt sätt <strong>och</strong> kombinera<br />

ideellt <strong>och</strong> kommersiellt, säger Eva Moe,<br />

programansvarig.<br />

Mötet på Subtopia i Botkyrka inleddes med en<br />

inspirationsföreläsning av Pamela Hartigan. Hon<br />

har forskat <strong>kring</strong> samhällsentreprenörskap under<br />

lång tid <strong>och</strong> blev nyligen chef för Skoll Centre<br />

for Social Entrepreneurship i Storbritannien.<br />

Pamela Hartigan lyfte fram flera exempel på<br />

samhällsentreprenörer som lyckats kombinera<br />

samhällsnytta <strong>och</strong> lönsamhet i stor skala. Bland<br />

annat berättade hon om ögonsjukhuset Aravind<br />

i Madurai, Indien, som ger synen åter till miljontals<br />

människor med rasande effektivitet. Detta<br />

tack vare en affärsmodell där man kombinerar<br />

högklassig vård till marknadspris med subventionerade<br />

operationer för dem som inte har råd.<br />

Under resten av dagen följde seminarier <strong>och</strong><br />

workshoppar. De tog bland annat upp forskningens<br />

roll i att förstå <strong>och</strong> sprida samhällsentreprenörskap<br />

<strong>och</strong> hur man kan skapa strukturer som<br />

ger tillgång till riskkapital.<br />

Flera samhällsentreprenörer berättade om hur<br />

de gått tillväga <strong>och</strong> gav råd om hur man kan nå<br />

ut med sina idéer <strong>och</strong> skapa hållbarhet i verksamheten.<br />

Dessutom nätverkades det friskt mellan<br />

<strong>och</strong> efter programpunkterna, vilket troligen<br />

var nog så viktigt för många av besökarna.<br />

fatima grönblad<br />

9


Produkten är<br />

– länge leve upplevelsen<br />

I dag är 80 procent av de nystartade företagen<br />

tjänsteföretag. Samtidigt lever näringsliv,<br />

forskning <strong>och</strong> samhälle kvar i strukturer<br />

från det gamla industrisamhället.<br />

– Svenskt välstånd bygger på råvaror,<br />

patent <strong>och</strong> produkter. Men i dag är snygg<br />

design <strong>och</strong> en skön upplevelse viktigast<br />

för kunderna, säger professor<br />

Jonas Löwgren vid Malmö högskola.<br />

Jonas Löwgren är professor i interaktionsdesign<br />

vid institutionen för konst,<br />

kultur <strong>och</strong> kommunikation, eller K3 som<br />

den kallas. Han <strong>forskar</strong> också <strong>kring</strong> informationsteknik<br />

<strong>och</strong> design, <strong>och</strong> tycker själv att<br />

interaktionsdesign egentligen är ett missvisande<br />

begrepp.<br />

– Du kan egentligen aldrig styra folks interaktioner.<br />

Men begreppet började användas av amerikanska<br />

pionjärer inom interaktiv design i mitten av<br />

80-talet. Det viktiga för oss är att fylla ordet med<br />

ett bra innehåll, säger Jonas Löwgren.<br />

Enligt honom handlar interaktionsdesign om<br />

att ge människor redskap för deras vitt skilda<br />

behov. Det finns stora likheter med industridesign<br />

<strong>och</strong> arkitektur. Skillnaden är att interaktionsdesignernas<br />

redskap är immateriella <strong>och</strong> att det<br />

som skapas är digitala produkter <strong>och</strong> tjänster.<br />

Tjänstemarknaden har vuxit lavinartat de senaste<br />

åren. En utveckling som har gått hand i hand med<br />

framväxten av digitala medier. Hela 80 procent av<br />

världens BNP spenderas i dag på tjänster av olika<br />

slag. Det gör också att våra mänskliga beteenden<br />

förändras,<br />

– Om två tre år kommer åtminstone den yngre<br />

generationen tycka det är helt självklart att ha tillgång<br />

ny musik <strong>och</strong> film, utan att de ska behöva gå<br />

hemifrån <strong>och</strong> få en plastbit i utbyte, säger Jonas<br />

Löwgren.<br />

Samtidigt är affärsmodeller <strong>och</strong> betalningssystem<br />

<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> planerar ny satsning på<br />

Olika aktörer har under flera år pekat på<br />

att tjänsteutvecklingen är av central betydelse<br />

för näringslivets utveckling <strong>och</strong><br />

framtid. Men de starka <strong>och</strong> bra forskningsinitiativ<br />

– centrumbildningar med fokus<br />

på tjänsteutveckling <strong>och</strong> dess processer<br />

– som funnits har inte fått det genomslag i<br />

näringslivet som förväntats.<br />

Det kan tyckas märkligt eftersom industrisektorns<br />

tillväxt i ökande grad är baserad på tjänsteerbjudanden;<br />

80 procent av alla nystartade företag<br />

i Sverige är tjänsteföretag <strong>och</strong> 80 procent av alla<br />

arbetsföra i Sverige arbetar inom tjänstesektorn.<br />

En jämförelse kan göras med de forsknings- <strong>och</strong><br />

utvecklingsinsatser som gjordes under 70- <strong>och</strong><br />

80-talet för att få fram systematiska processer<br />

för produktutveckling <strong>och</strong> produktförnyelse med<br />

Sverige som föregångsland med ledande forskning<br />

inom området.<br />

Denna forskning har fått stor genomslagskraft<br />

för företagens medvetenhet om att det finns olika<br />

systematiska processer eller metoder för att proaktivt<br />

utveckla sitt produktprogram. Men liknande<br />

insatser saknas inom tjänsteutvecklingen.<br />

Tjänsteinnovationerna stöter på hinder inom<br />

alla samhällssektorer inklusive forskning, offentlig<br />

sektor, innovationssystemet, universitetens <strong>och</strong><br />

inkubatorernas strukturer <strong>och</strong> processer för utveckling.<br />

Innovationssystemet är helt enkelt anpassat till<br />

patent <strong>och</strong> produktinnovationer.<br />

<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> ser här ett behov av kompetensutvecklingsinsatser<br />

där <strong>stiftelsen</strong>s erfarenheter inom<br />

samproduktion, mötesplatser <strong>och</strong> arbete med kompetensutvecklingsprojekt<br />

utnyttjas. Men tjänsteut-<br />

10 nummer 1 · mars 2009 <strong>KK</strong>-bladet


död<br />

fortfarande uppbyggda <strong>kring</strong> att ta<br />

betalt per enhet. Det är svårare att<br />

sätta en prislapp på – <strong>och</strong> ta betalt<br />

för – tjänster <strong>och</strong> upplevelser. Som ett<br />

exempel tar han fildelarna på Pirate<br />

Bay.<br />

– När första fildelningsprogrammet<br />

Napster lanserades 1999 var det<br />

samma sak som att säga att musikindustrin<br />

i traditionell mening var död. Nu<br />

gäller det att utveckla smarta tjänster<br />

<strong>kring</strong> upphovsrätt <strong>och</strong> betalning, både<br />

så att konsumenterna får tillgång till<br />

det de vill ha <strong>och</strong> artisterna får betalt<br />

för sitt arbete.<br />

I en värld av tjänsteinnovationer<br />

måste också företagen tänka om.<br />

Traditionellt togs nya produkter fram<br />

med ingenjörskunnande <strong>och</strong> såldes<br />

med hjälp av marknadsavdelningen.<br />

I dag kommer kundens upplevelse<br />

främst.<br />

– Det kommer att finnas behov av ingenjörskunnande<br />

även i framtiden, men våra värderingar<br />

förändras. I dag är det produkternas design <strong>och</strong> varumärke<br />

som ska förmedla ett mervärde till kunderna.<br />

Personligen tycker jag det är bra om fokus flyttas<br />

från själva prylen till vad den kan göra för just dig<br />

som kund, säger Jonas Löwgren.<br />

Som ett lyckat exempel på interaktionsdesign med<br />

sikte på kunden nämner han Apple <strong>och</strong> Ipod.<br />

– Tekniskt är det ingen fantastisk produkt. Men<br />

den ger en skön känsla. Dessutom är den sammankopplad<br />

med Itunes <strong>och</strong> Istore. Det är ett imponerande<br />

exempel på en gränsöverskridande produkt<br />

som innehåller tjänster från olika delar av företaget.<br />

Dessutom hade man tidigt ett fungerande betalningssystem,<br />

säger Jonas, som själv inte har en Ipod.<br />

tjänsteutveckling<br />

<strong>KK</strong>-bladet<br />

nummer 1 · mars 2009<br />

Jonas Löwgren är professor i interaktionsdesign vid Malmö högskola.<br />

Han menar att fokus borde flyttas från själva produkten till<br />

vad den kan göra för dig.<br />

Foto: malmö högskola<br />

Ett framgångsrikt företag inom interaktionsdesign<br />

är engelska Engine Group i London. Chefdesigner<br />

Alex Nisbett berättade om tjänstedesign för<br />

svenska företag på Moderna museet.<br />

Han menade att design av nya tjänster <strong>och</strong> upplevelser<br />

måste tas fram i nära samarbete med kunderna.<br />

Som exempel tog han när Engine fick i uppdrag<br />

att designa Virgins nya terminal på Heathrow<br />

flygplats.<br />

– Vi följde bland annat en amerikansk familj hela<br />

vägen från USA till deras hotell i London, för att ta<br />

reda på vad som var bra <strong>och</strong> dåligt med reseupplevelsen.<br />

Vi observerade resenärer på Heathrow <strong>och</strong> gjorde<br />

mängder av intervjuer. Det var det första – <strong>och</strong><br />

kanske viktigaste steget – till den nya terminalen.<br />

Virgins terminal invigdes 2007 <strong>och</strong> Virgins egna<br />

utvärderingar visar att både själva resandet <strong>och</strong> antalet<br />

nöjda kunder har ökat markant.<br />

Jonas Löwgren efterlyser forskning <strong>kring</strong> tjänsteinnovationer<br />

även i Sverige. Innovationer är i mångt<br />

<strong>och</strong> mycket traditionellt uppbyggt <strong>kring</strong> patent,<br />

utveckling, produkt, logistik <strong>och</strong> återvinning. Eller<br />

som Jonas Löwgren säger ”allt bygger på atomerna”.<br />

– Vi behöver både forskning <strong>kring</strong> nya affärsmodeller,<br />

entreprenörskap, immaterialrätt <strong>och</strong> upphovsrätt,<br />

men vi behöver också utforska <strong>och</strong> gestalta nya<br />

idéer, till exempel att testa med användare i ”living<br />

labs”. Men det kommer, det vore konstigt om vi<br />

redan hade färdiga strukturer för detta. Jag är övertygad<br />

om att det kommer, säger Jonas Löwgren.<br />

Carina Järvenhag<br />

vecklingsområdet är brett <strong>och</strong> kräver en avgränsning<br />

för att nå framgång.<br />

<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> ska under 2009 undersöka förutsättningarna<br />

för satsningen Tjänsteutveckling – inte bara<br />

patent. Initialt görs en avgränsning på tjänster med<br />

IT som bärare, vilket ter sig naturligt utifrån <strong>stiftelsen</strong>s<br />

IT-uppdrag. Ett par av <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s program<br />

med näraliggande frågeställningar kan också delta i<br />

utvecklingsarbetet.<br />

Tanken med den nya satsningen är att underlätta<br />

<strong>och</strong> påskynda utvecklingen av nya digitala tjänster<br />

för att få fram strukturerade modeller för tjänsteutveckling<br />

liknande dem som finns i dag när det gäller<br />

produktutveckling.<br />

Första steget är ett antal korta <strong>och</strong> målinriktade<br />

pilotprojekt i form av ”do-tanks”. Här kommer <strong>KK</strong><strong>stiftelsen</strong><br />

att välja ut några lämpliga miljöer där<br />

näringslivet är pådrivande för att få till stånd ny<br />

kunskap <strong>och</strong> kompetens. Genom processen med<br />

”do-tanks” kan prototyper <strong>och</strong> affärsmodeller tas<br />

fram <strong>och</strong> testas i tät samproduktion med företag <strong>och</strong><br />

högskolor.<br />

peter håkansson<br />

notiser<br />

Skogen startar<br />

ny <strong>forskar</strong>skola<br />

Våren 2009 startar den svensk-finska<br />

<strong>forskar</strong>skolan FIRST. Initiativet till skolan<br />

kommer från skogsbruket <strong>och</strong> förväntningarna<br />

är stora. Skogsnäringen kommer<br />

tillsammans med <strong>forskar</strong>e att arbeta i åtta<br />

projekt som ska lösa vardagsproblem för<br />

skogsbruket.<br />

Forskningsinstitutet Skogforsk <strong>och</strong> Sveriges<br />

lantbruksuniversitet är engagerade i<br />

<strong>forskar</strong>skolan, i Finland deltar universiteten<br />

i Joensuu <strong>och</strong> Helsingfors samt instituten<br />

Metla <strong>och</strong> Metsäteho.<br />

Magnus Thor på Skogforsk är involverad<br />

i <strong>forskar</strong>skolan. Han ser fram emot<br />

samarbetet med finländarna.<br />

– Genom samarbetet undviker den<br />

nordiska skogsnäringen onödigt dubbelarbete<br />

för att utveckla metoder <strong>och</strong><br />

maskiner.<br />

Ny nätverkssamordnare<br />

för lärarutbildningarna<br />

<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s satsning på IT i lärarutbildningen<br />

är på väg in i en ny fas. Under<br />

de närmaste två åren ger man stöd åt<br />

uppbyggnaden av ett nationellt nätverk<br />

som omfattar samtliga lärarutbildningar.<br />

Nätverket ska bland annat ta fram <strong>och</strong><br />

genomföra en samlad nationell strategi<br />

för att höja den digitala kompetensen hos<br />

lärarutbildare <strong>och</strong> blivande lärare.<br />

Annette Johnsson, doktorand vid Nationella<br />

<strong>forskar</strong>skolan i naturvetenskapernas<br />

<strong>och</strong> teknikens didaktik, är ny samordnare<br />

för lärarutbildingarnas nationella nätverk.<br />

– I min forskning är jag intresserad av<br />

vad som krävs för att allas kunskaper i en<br />

grupp ska komma till nytta i det gemensamma<br />

lärandet, säger Annette Johnsson.<br />

En rivstart i<br />

”gammelmedia”<br />

Projektet ”Cybernormer – normbildningsprocesser<br />

i nätkulturer” i Unga nätkulturer<br />

gjorde en medial rivstart genom att Håkan<br />

Hydén, Samuel Pufendorf-professor<br />

i rättssociologi vid Lunds universitet,<br />

Stefan Larsson, tekn.lic, doktorand i<br />

rättssociologi <strong>och</strong> Måns Svensson, fil.dr i<br />

rättssociologi presenterade sin allra första<br />

studie på DN Debatt i februari.<br />

Projektet lät 1 100 personer i åldern<br />

15–25 svara på frågor om fildelning. Det<br />

visade sig att 75 procent av de tillfrågade<br />

inte tyckte att det faktum att fildelning är<br />

olagligt var ett tillräckligt starkt skäl att<br />

låta bli. En nästan lika stor andel tror inte<br />

att förändringar av lagstiftningen i en mer<br />

repressiv riktning kommer att hindra dem<br />

från att fildela.<br />

Fler nyheter på www.kks.se/nyheter<br />

11


Samprodukt<br />

för bättre kuns<br />

Samproduktion handlar om att höja värdet på resultaten i ett kunskaps- eller kompetensutvecklingsprojekt. Men<br />

hur går det till? Och vad betyder egentligen ordet? Ordet för tankarna till en filmproduktion där flera internationella<br />

aktörer gått samman för att skapa en kassasuccé, med en inte sällan utslätad produkt som följd. I <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s<br />

tappning ger samproduktion motsatt resultat.<br />

Samproduktion. Ordet går igen i allt <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong><br />

gör. I <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s värld handlar det om hur kunskap<br />

produceras med flera olika aktörer, oftast av<br />

företag <strong>och</strong> akademi, <strong>och</strong> där vinsten eller värdet blir<br />

olika för de olika producenterna.<br />

Vi frågar Stefan Östholm, verksamhetschef på <strong>KK</strong><strong>stiftelsen</strong>.<br />

Vad är det som är så bra med samproduktion?<br />

– Det höjer kvaliteten på kunskapsproduktionen<br />

när olika perspektiv deltar. Forskningsresultaten får<br />

ökad relevans. Dagens globaliserade värld är så komplex.<br />

Det finns så många kompetenser <strong>och</strong> länkar<br />

dem emellan, <strong>och</strong> dessutom sker en allt större del av<br />

kunskapsproduktionen utanför akademin.<br />

När fungerar samproduktion som bäst?<br />

– När alla samproducenter går in med resurser,<br />

det vill säga tar en risk. När alla har något att vinna<br />

men också något att förlora på samproduktionen.<br />

Ofta finns olika syn på vad som är värde. Värdet för<br />

akademin kanske är fler publikationer eller en bättre<br />

utbildning. Företagen kanske vill ha nya produkter<br />

eller bättre produktionsmetoder. Detta måste alla<br />

aktörer ha insikt om <strong>och</strong> respektera.<br />

Du talar om samproduktionens fyra faser,<br />

vilken är känsligast?<br />

– Alla. Men attraktionsfasen är känslig såtillvida<br />

att den ska vara öppen. Där ska helst inte finnas<br />

något maktspel. Därför är det bra om det finns en<br />

neutral part i bakgrunden.<br />

Är <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> neutral?<br />

– Ja, i den meningen att vi inte är en myndighet<br />

som måste visa upp lyckade satsningar för att få<br />

större anslag. Vi jagar aldrig mer pengar. Vi har de<br />

pengar vi har <strong>och</strong> det brukar räcka.<br />

Är samproduktion något som kommer av sig<br />

själv, eller kräver det särskilda kunskaper?<br />

– Det är en lärandeprocess. Det handlar för samproducenterna<br />

om att förstå varandras verksamhet<br />

<strong>och</strong> förutsättningar. Och lära sig lita på varandra.<br />

Därför har vi börjat med en satsning på 300 000 kronor<br />

i etableringsstöd, utan krav på medfinansiering,<br />

för att bygga upp samproduktionskompetens.<br />

Thomas Heldmark<br />

Samproduktion är en kontinuerlig process<br />

Värdeskapande<br />

Attraktion<br />

Problemformulering<br />

Relationsdjup<br />

Genomförande<br />

Resultat<br />

Samproduktionen sker i fyra faser där relationer <strong>och</strong> värdeskapande går hand i hand.<br />

Attraktionsfasen<br />

När nätverket uppstår. Eller<br />

första mötet på konferensen.<br />

Under attraktionsfasen handlar<br />

det om att erbjuda vad man själv<br />

kan. Det är viktigt att inte ha en<br />

dold agenda. Attraktionsfasen är<br />

ständigt pågående. Kloka samproducenter<br />

har tentakler ute för<br />

att hitta möjliga partner.<br />

<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> har under de<br />

senaste femton åren haft som<br />

uppgift att underlätta attraktionsfasen,<br />

skapa möten där<br />

människor med olika bakgrunder,<br />

erfarenheter, perspektiv,<br />

kunskap <strong>och</strong> kompetens kunnat<br />

utveckla sina idéer <strong>och</strong> etablera<br />

samproduktion.<br />

I flera stora program under<br />

2008 har det arbetet fortsatt.<br />

Mötesplatsen har använts som<br />

en väg att skapa gränsöverskridande<br />

möten mellan akademin,<br />

näringsliv <strong>och</strong> offentlig sektor.<br />

Möjlighetsformuleringsfasen<br />

Det är när två eller fler aktörer<br />

inser att de kan göra något ihop.<br />

Det kan vara hela nätverket, eller<br />

delar av nätverket som tillfälligtvis<br />

formerar sig. Olika aktörer<br />

kan ha olika mål med en gemensam<br />

satsning. Lärosätet kanske<br />

har målet att få många publikationer,<br />

företaget vill komma fram<br />

till en ny produkt.<br />

Det gäller att hitta vägar så<br />

att flera mål kan tillgodoses.<br />

Konkret har det bland annat<br />

lett till helt nya utbildningar<br />

kopplade till nya branscher som<br />

datorspelsindustrin <strong>och</strong> mat, nya<br />

tekniska lösningar för rörliga<br />

bilder i medier <strong>och</strong> utveckling av<br />

nya produkter <strong>och</strong> tjänster inom<br />

vård <strong>och</strong> medicinsk forskning.<br />

12 nummer 1 · mars 2009 <strong>KK</strong>-bladet


ion<br />

kap<br />

Stefan Östholm, verksamhetschef<br />

på <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>.<br />

Foto: Annette andersson<br />

Orkestrering skapar<br />

resultat i turbulent tid<br />

Genomförandefasen<br />

Är det tillgången på kapital som<br />

är nyckeln till framgång, eller<br />

kanske de riktigt stora genierna,<br />

de nytänkande entreprenörerna<br />

eller de duktiga <strong>forskar</strong>na?<br />

Nyckeln är öppenhet inför andra<br />

perspektiv.<br />

Ett inte ovanligt problem under<br />

genomförandefasen är att en<br />

av parterna har problemet <strong>och</strong><br />

lösningen redan klart för sig. Och<br />

vill bara ha den andra partens<br />

stöd. Då blir det ingen samproduktion.<br />

Samproduktion innebär att<br />

alla medverkande parter är med<br />

<strong>och</strong> formulerar forskningsfrågorna,<br />

är med i utvecklandet<br />

av kunskap, i utvecklandet av<br />

prototyper etc. Att de sitter<br />

tillsammans i samma lokaler.<br />

Samproduktion höjer kvaliteten<br />

på kunskapsprocessen, genom<br />

att flera perspektiv deltar.<br />

<strong>KK</strong>-bladet<br />

nummer 1 · mars 2009<br />

Resultatfasen<br />

Erfarenheten säger att ju tätare<br />

samproduktion, desto bättre<br />

resultat. Om parterna har bildat<br />

bolag under resans gång, eller<br />

på annat sätt gjort handlingar<br />

som kanske kostat dem något<br />

så stärker det samproduktionen.<br />

Framför allt är det speciella former<br />

av möten mellan olika kunskapsvärldar<br />

som är den riktigt<br />

stora vägen till framgång.<br />

Utveckling handlar om många<br />

människors gemensamma ansträngningar<br />

<strong>och</strong> nästan alltid<br />

krävs kunskap <strong>och</strong> idéer från<br />

olika kunskapskulturer för att<br />

erövra nya områden.<br />

Resultaten kan se olika ut. De<br />

kan gagna akademin i form av<br />

publikationer eller bättre utbildningar.<br />

Det kan också vara en ny<br />

produkt eller en ny produktionsmetod.<br />

I en allt mer föränderlig värld ser<br />

förutsättningarna för en satsning<br />

eller ett projekt sällan likadana ut<br />

efter några år. Strategier kan plötsligt<br />

kännas stelbenta <strong>och</strong> trotjänaren<br />

triple helix’ kostym känns för<br />

trång <strong>och</strong> omodern. <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s<br />

fleråriga utveckling av arbetssätt<br />

<strong>och</strong> agerande leder fram till orkestrering,<br />

ett mer dynamiskt sätt att<br />

stärka värdeskapandet.<br />

Inom orkestreringen pratar man inte<br />

om strategier <strong>och</strong> värdekedjor, utan om<br />

spelplaner, dynamiska kapaciteter <strong>och</strong><br />

värdenätverk. Syftet är att lättare kunna<br />

omfördela resurserna när någon del i kedjan<br />

förändras eller spricker.<br />

– Det är en snabb dynamisk miljö vi lever<br />

i <strong>och</strong> för att hitta rätt med en idé måste<br />

man se till hela bilden. Det går inte bara<br />

att köra på <strong>och</strong> hoppas att man hittar rätt i<br />

slutänden, säger Johan Wallin, vd för finska<br />

Synocus <strong>och</strong> författare till boken ”Business<br />

Orchestration”.<br />

Johan Wallin menar det är ett problem<br />

att triple helix-tanken som funnits<br />

så länge är för dominerad av teknik- <strong>och</strong><br />

forskningstermer.<br />

– För att nå hela vägen fram är det viktigt<br />

att koppla samman den teknologiska<br />

kompetensen med en kompetens <strong>kring</strong> till<br />

exempel kundens lokala förutsättningar.<br />

Då får man en helhetsbild som kan skapa<br />

en bra affär i slutänden. Och en bra affär är<br />

viktig inte bara för näringslivet utan även<br />

för en forskningsfinansiär som <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>,<br />

som ju vill att de små <strong>och</strong> medelstora<br />

företag man stöder ska kunna konkurrera<br />

med de stora globala företagen.<br />

Inom orkestrering gäller det att i stället<br />

för att bygga upp långtgående strategier<br />

skapa en spelplan där man formerar ett<br />

antal spelare. På spelplanen finns det egna<br />

företaget eller organisationen <strong>och</strong> övriga<br />

aktörer, till exempel kunden, användaren<br />

etc.<br />

Till sin hjälp finns olika konstellationer<br />

av samarbetspartner <strong>och</strong> en verktygslåda<br />

med metoder <strong>och</strong> satsningar. Poängen är<br />

att detta sätt att organisera verksamheten<br />

vänd u<br />

13


Orkestrering skapar<br />

resultat i turbulent tid<br />

u<br />

är mer flexibelt <strong>och</strong> lättare kan tackla en förändrad<br />

situation.<br />

– Det här passar väl in i vårt arbete med samproduktion,<br />

säger <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s verksamhetschef<br />

Stefan Östholm.<br />

– Samproduktion är en process i ständig utveckling,<br />

<strong>och</strong> där kommer orkestreringen in. Vi vill vara<br />

en aktiv finansiär, men det är viktigt att veta HUR<br />

vi ska vara aktiva för att få våra satsningar att ge<br />

resultat.<br />

Det finns fyra olika roller som ett företag eller <strong>KK</strong><strong>stiftelsen</strong><br />

måste kunna gå in i som orkestrerare:<br />

u dirigenten som skapar förutsättningarna, bygger<br />

upp själva kärnan av kunskap <strong>och</strong> kompetens<br />

u arkitekten som utifrån denna kunskap <strong>och</strong> kompetens<br />

skapar metoder <strong>och</strong> satsningar<br />

u aktionsförrättaren som engagerar kunderna <strong>och</strong><br />

hittar ”erbjudandet”<br />

u promotorn som skapar en organisation av samarbetspartner<br />

<strong>och</strong> driver detta samarbete framåt.<br />

Ibland kan det vara så att en aktör börjar i en roll<br />

<strong>och</strong> sedan går över till en annan efter ett tag. I flera<br />

situationer måste man samtidigt inta olika roller<br />

gentemot olika aktörer. Problemet är att många<br />

finansiärer tar en roll som de sedan inte vill släppa<br />

när de egentligen borde. För att orkestreringen ska<br />

bli lyckad krävs det att revirtänkandet släpps <strong>och</strong><br />

att organisationen har kompetens för att gå in i alla<br />

roller.<br />

– <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s satsningar <strong>och</strong> program leder<br />

redan i dag till en hel del positiva effekter, men<br />

kan stärkas genom att orkestrera flera dimensioner<br />

<strong>och</strong> inta fler roller samtidigt. Vad krävs av oss för<br />

att vår strategi – samproduktionen – ska fungera?<br />

Vilka roller måste vi in ta? Vi måste på ett genomgripande<br />

sätt förstå våra ”medspelare” <strong>och</strong> deras<br />

drivkrafter. Alla behöver få ut något värde av en<br />

satsning för att engagera sig, men alla behöver inte<br />

få ut samma sak. På den punkten leder triple helix<br />

ofta till ett gemensamt värde där det borde vara<br />

flera, säger Stefan Östholm.<br />

Resurser<br />

Konstellationen<br />

• Hur vi formerar laget.<br />

Samlar olika samarbetspartner<br />

för att samproducera<br />

värde.<br />

Kärnan<br />

• Finansiering<br />

• Metoder<br />

• Kompetens<br />

• Förmåga att förmedla kunskap<br />

<strong>och</strong> kompetens till<br />

våra nyckelaktörer<br />

Han menar att spelplanen är intressant som<br />

tanke, <strong>och</strong> den överensstämmer bra med hur <strong>KK</strong><strong>stiftelsen</strong><br />

vill arbeta.<br />

– När spelplanen är definierad <strong>och</strong> spelreglerna<br />

satta gäller det att hitta spelarna, få igång spelet,<br />

<strong>och</strong> med hjälp av kompetensökning få spelarna att<br />

blir bättre.<br />

Johan Wallin menar att grunden till detta synsätt<br />

är att verkligen förstå nyckelaktörernas drivkrafter.<br />

Han använder till <strong>och</strong> med uttrycket ekosystem för<br />

detta.<br />

– Ska man skapa något där alla aktörer ska kunna<br />

vinna något är ordet ekosystem bra. Det säger mer<br />

än andra uttryck, eftersom det förutsätter att alla är<br />

beroende av varandra <strong>och</strong> att alla har en viktig roll<br />

att fylla.<br />

Anders Kretz<br />

Johan Wallin är vd för finska Synocus <strong>och</strong> har skrivit<br />

boken ”Business Orchestration”.<br />

Externt arbete<br />

Internt arbete<br />

Kunden<br />

• Nyckelaktörerna (de som<br />

ska dra nytta av satsningen:<br />

högskolor, företag<br />

<strong>och</strong> andra aktörer).<br />

Konceptet<br />

• <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s verktygslåda<br />

bestående av våra satsningar<br />

<strong>och</strong> våra metoder<br />

för samproduktion.<br />

• Det unika för <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>.<br />

Så här kan<br />

<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong><br />

organisera sitt<br />

arbete utifrån<br />

orkestreringens<br />

principer.<br />

Marknaden<br />

<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong><br />

bloggar om<br />

samproduktion<br />

I höstas gjorde <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> en undersökning<br />

<strong>kring</strong> vår webbplats kks.<br />

se. Resultatet var entydigt: Besökarna<br />

vill veta mer om oss, man vill<br />

veta vilka program vi satsar på just<br />

nu, vart vi är på väg, hur våra strategier<br />

ser ut <strong>och</strong> hur vi tänker.<br />

– Det tycker jag är ett gott betyg<br />

åt <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>. Och visst har vi<br />

en intressant <strong>och</strong> mångfacetterad<br />

verksamhet. Inte konstigt att ni är<br />

nyfikna, säger <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s vd Madeleine<br />

Caesar.<br />

Den 2 mars sjösatte <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong><br />

den nya startsidan med nya färger<br />

<strong>och</strong> nytt innehåll med fler nyheter,<br />

ett kalendarium <strong>och</strong> en ingång till<br />

alla våra utlysningar. Tanken är en<br />

bättre överblick <strong>och</strong> att det ska vara<br />

lättare att hitta det man söker.<br />

En annan nyhet är ”<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong><br />

bloggar”. Här möter besökarna oss<br />

som arbetar på <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> – från<br />

vd till programansvariga <strong>och</strong> kommunikatörer.<br />

Vi beskriver <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong><br />

med lite olika utgångspunkt<br />

men arbetar alla för samma mål:<br />

att <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> ska bidra till att<br />

skapa värde för Sverige <strong>och</strong> vi gör<br />

det genom samproduktion. Det är<br />

samproduktion vi ska prata om i den<br />

här bloggen.<br />

– Vårt fasta övertygelse är att<br />

vi får de bästa resultaten när vi för<br />

samman olika sektorer i samhället:<br />

näringsliv, högskola, forskningsinstitut,<br />

offentlig sektor. I brytpunkten<br />

uppstår något nytt, i mötet föds nya<br />

idéer <strong>och</strong> ny kunskap, säger <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s<br />

vd Madeleine Caesar.<br />

<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> har sedan två år två<br />

andra bloggar: Stig Roland Rasks<br />

”Unga nätkulturer” <strong>och</strong> Yngve Wallins<br />

<strong>och</strong> Stefan Pålssons ”Framtidens<br />

lärande”. Över 250 blogginlägg har<br />

publicerats sedan starten. Med nästan<br />

en halv miljon besökare.<br />

Vi hoppas nu att ”<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong><br />

bloggar” ska stilla besökarnas nyfikenhet<br />

<strong>kring</strong> det vi arbetar med <strong>och</strong><br />

vart vi är på väg. Välkommen in i vår<br />

blogg. Gör den levande <strong>och</strong> diskutera<br />

med oss. Kommentera den direkt eller<br />

mejla oss på info@kks.se.<br />

Läs mer på www.kks.se<br />

14 nummer 1 · mars 2009 <strong>KK</strong>-bladet<br />

Foto: Synocus


eställ<br />

från <strong>KK</strong><br />

• På <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s<br />

webbplats www.kks.se<br />

kan du kostnadsfritt<br />

beställa <strong>och</strong> ladda ner<br />

våra publikationer. Här är<br />

några exempel.<br />

Upplevelseindustrin/<br />

The Experience Industry<br />

u Nu finns en engelsk sammanfattning<br />

av de första 10 åren<br />

av <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s satsning på<br />

upplevelseindustrin/A summary<br />

in english of the first 10 years<br />

according to The Knowledge<br />

Foundation's investment in the experience<br />

industry.<br />

Internet <strong>och</strong><br />

lärarutbildningen<br />

u <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> har sedan 1997<br />

gjort flera undersökningar med<br />

frågor <strong>kring</strong> tillgång, attityder<br />

<strong>och</strong> användning av IT i skolan,<br />

bland lärare, elever <strong>och</strong> skolledare.<br />

Genom ett samarbete med<br />

NITA fick <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong> 2007<br />

möjlighet att delta med ett antal<br />

egna frågor i studien InternetExplorers.<br />

Denna rapport sammanfattar<br />

frågorna.<br />

Samhällets<br />

entreprenörer<br />

u Samhällsentreprenörskap<br />

i olika dräkter<br />

engagerar, ibland en<br />

liten krets, ibland hela<br />

samhället. Denna <strong>forskar</strong>antologi<br />

är ett initiativ<br />

inom <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s<br />

program Samhällsentreprenörskap.<br />

<strong>KK</strong>-kalendarium<br />

apr<br />

maj<br />

2 april<br />

Drivkrafter för nya<br />

näringar<br />

Programmet Drivkrafter för<br />

nya näringar besöker <strong>KK</strong><strong>stiftelsen</strong><br />

2 april för att diskutera<br />

satsningens framtid <strong>och</strong><br />

kompetensutvecklingen inom<br />

programmet.<br />

21 april<br />

Utökad samproduktionskompetens<br />

Kompetensutveckling <strong>och</strong> erfarenhetsutbyte<br />

för beviljade<br />

projekt 2008 den 21 april i<br />

satsningen Utökad samproduktionskompetens.<br />

22 april<br />

No wrong door<br />

Utbildningstillfälle för handläggare<br />

i organisationer som<br />

arbetar för små <strong>och</strong> medelstora<br />

företag. Det finns i dag en mängd<br />

aktörer som har erbjudanden<br />

till små <strong>och</strong> medelstora företag.<br />

Men bilden av alla organisationer,<br />

myndigheter <strong>och</strong> investerare är<br />

oöverskådlig. Målet är att bli duktiga<br />

på att informera om andra<br />

organisationers erbjudanden <strong>och</strong><br />

att skapa ett samarbete enligt<br />

principen "No wrong door” – alla<br />

ingångar leder rätt.<br />

28 april<br />

ShareIT-seminarium<br />

ShareIT-seminariet Ӏr plagiering<br />

i projekt- <strong>och</strong> examensarbeten<br />

fusk?” med Lars-Erik Nilsson<br />

<strong>och</strong> Anders Eklöf den 28 april<br />

på Högskolan Väst i Trollhättan.<br />

Moderatorer Coco Thorin <strong>och</strong> Stig<br />

Roland Rask.<br />

4 maj<br />

Vetenskapsfestivalen<br />

Temat för årets Vetenskapsfestival<br />

i Göteborg är Folk Forever.<br />

Det handlar om civilisationer i<br />

alla tider <strong>och</strong> länder. Om dig <strong>och</strong><br />

mig, <strong>och</strong> om människor vi knappt<br />

visste fanns eller har funnits. Eller<br />

som inte finns – ännu. <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong><br />

medverkar 4 maj i programpunkten<br />

i ”Kan <strong>forskar</strong>na rädda<br />

världen? – ett samtal om kriser<br />

<strong>och</strong> hur vi tar oss ur dem”.<br />

27 maj<br />

Visualisering<br />

Bedömningsgruppen inom programmet<br />

Visualisering möts 27<br />

maj för att komma fram till vilka<br />

så kallade heavy-projekt som<br />

bör få finansiering. Heavy är en<br />

satsning på forskning, utveckling<br />

<strong>och</strong> spridning av nya applikationer<br />

<strong>och</strong> produkter baserade på visualiseringsteknologier.<br />

Bedömningsgruppen<br />

består av åtta nationella<br />

<strong>och</strong> nordiska experter som ger sina<br />

rekommendationer till initiativgruppen<br />

för Visualisering.<br />

jun<br />

1–3 juni<br />

HSS09<br />

10-årsjubilerande HSS09 äger<br />

rum den 1–3 juni 2009 vid Luleå<br />

tekniska universitet. Temat för<br />

HSS09 är ”Vi bygger morgondagens<br />

samhälle!”. Konferensen<br />

kommer i huvudsak att bestå av<br />

fyra spår – Arbetslivsanknuten<br />

grundutbildning, Forskningskommunikation,<br />

Samverkan för ökad<br />

tillväxt <strong>och</strong> produktivitet samt<br />

Forskningens framtida utförande<br />

<strong>och</strong> organisering – som löper<br />

helt eller delvis parallellt under<br />

tre dagar. En rad frågor som<br />

är väsentliga vid byggandet av<br />

morgondagens samhälle kommer<br />

att avhandlas inom konferensens<br />

fyra spår.<br />

3–4 juni<br />

<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s styrelsemöte<br />

Folk<br />

Folk<br />

Folk<br />

Folk<br />

<strong>KK</strong>-bladet<br />

nummer 1 · mars 2009<br />

Folk<br />

Folk<br />

15


<strong>KK</strong>-bladet<br />

på spaning<br />

Vad är added value för en master?<br />

Hanne<br />

Smidt<br />

är cand.mag i litteraturhistoria<br />

<strong>och</strong><br />

konsthistoria från<br />

Århus universitet<br />

<strong>och</strong> har arbetat<br />

med utbildningspolitik<br />

<strong>och</strong> policyutveckling<br />

på<br />

universitetsnivå<br />

samt på nationell<br />

<strong>och</strong> europeisk nivå<br />

de senaste 20 åren.<br />

Senior Advisor på<br />

European University<br />

Association i Bryssel<br />

men bosatt i<br />

Stockhom. Driver<br />

Hanne Smidt Consulting<br />

för att bidra<br />

med en europeisk<br />

synvinkel för att<br />

främja kvaliteten av<br />

det svenska högskolesystemet.<br />

Motto: Jag kommer<br />

från en familj<br />

med Grundtvig <strong>och</strong><br />

folkhögskoletraditioner<br />

– alla ska ha<br />

möjlighet för att<br />

utbilda sig som den<br />

vill <strong>och</strong> man kan<br />

inte få nog! Jag<br />

försökar att leva<br />

efter mottot var<br />

mot andra som du<br />

vill at t de ska vara<br />

mot dig. Alltså: ett<br />

öppet sinne <strong>och</strong><br />

positivt bemötande<br />

mot alla oavsett<br />

nationalitet.<br />

Sverige har haft ett rykte – i Danmark –<br />

att vara mycket regelstyrt <strong>och</strong> stelt. Men med<br />

det typiska lillebrorskomplexet i bakhuvudet<br />

har det varit en oerhörd positiv upplevelse<br />

att se hur otroligt transparent <strong>och</strong> flexibelt<br />

det svenska högre utbildningssystemet är<br />

med sin moduluppbyggnad <strong>och</strong> många möjligheter<br />

att få ut ett examensbevis – <strong>och</strong> som<br />

nu varken är mer eller mindre regelstyrt än<br />

andra utbildningssystem i Europa.<br />

Sverige har varit sent ute med att införa<br />

en Bolognalagstiftning. De flesta andra länder<br />

som Sverige normalt jämför sig med har<br />

haft sin lagstiftning i flera år – men här var<br />

systemen också mycket mer rigida <strong>och</strong> ofta<br />

Sverige sprang in på den internationella<br />

utbildningsmarknaden <strong>och</strong> hade den stora<br />

fördelen att inte behöva konkurrera med<br />

priset. Från det ena året till det andra kunde<br />

svenska <strong>och</strong> utländska studenter inte bara<br />

välja mellan en ettårig magister- <strong>och</strong> en<br />

tvåårig masterutbildning på avancerad nivå,<br />

men också mellan hundratals utbildningar<br />

varav de flesta var på engelska.<br />

En ny rapport från Högskoleverket visar<br />

att detta var en ”överkurs”. Av de 680 möjliga<br />

programmen startade endast 460 på<br />

grund av bristande intresse. Av de inskrivna<br />

studenterna var 61 procent utlänningar.<br />

Rent statistiskt kan man säga att Sveriges<br />

”En läxa att lära från Danmark är att vara tydlig med<br />

vad ”the added value” innebär.<br />

utan möjligheter att få en meritgivande examen<br />

med mindre än fem års studier.<br />

varit en succé, samtidigt som man inte fullt<br />

satsning på den internationella marknaden<br />

Bolognaprocessen består av en lång rad ut lyckats dra till sig nationella studenter i<br />

redskap som med studenten i centrum ska den omfattning som är nödvändig för den<br />

förbättra kvaliteten på studentens utbildningar,<br />

mobilitet <strong>och</strong> möjlighet till anställbarhet.<br />

svenska arbetsmarknaden. Kan det vara för<br />

För Sverige har den tydligaste förändringen<br />

varit införandet av den tvååriga masterutbildningen<br />

– <strong>och</strong> som enda land i Europa<br />

har Sverige förlängt sin avancerade nivå<br />

från ett till två år. De flesta andra länder har<br />

kunnat ”klippa <strong>och</strong> klistra” en enhetlig 5–6-<br />

årig utbildning i två delar.<br />

Frågan är nu vad man ska använda detta<br />

extra år till. Vilka kvalifikationer ska man<br />

ha uppnått efter fem års studier – när man<br />

fram tills nu klarat sig så bra med fil.<br />

kand- <strong>och</strong> magisterexamen?<br />

2007 utbröt det som prorektor Eva<br />

Åkesson vid Lunds universitet kallat ”master-mania”<br />

i Sverige. Från att endast haft<br />

få tvååriga utbildningar på avancerad nivå<br />

erbjöd svenska universitet <strong>och</strong> högskolor<br />

680 tvååriga masterutbildningar – av dem<br />

480 på engelska.<br />

att högskolorna inte gjort det tillräckligt<br />

klart vad fördelarna är med att ta en tvåårig<br />

master framför en ettårig magister?<br />

När Danmark introducerade bachelor,<br />

master <strong>och</strong> Phd-systemet på 1990-talet<br />

ignorerade arbetsmarknaden i stort sett<br />

bachelorgraden som inte funnits tidigare.<br />

Till stor del för att universiteten inte gjort<br />

klart för arbetsmarknaden vilka kvalifikationer<br />

en kortare akademisk utbildning hade,<br />

därför fortsatte man anställa studenter med<br />

en femårig utbildning.<br />

En läxa man kan lära av Danmark när<br />

man ändrar studietidslängden är att vara<br />

tydlig med vad ”the added value” innebär<br />

för arbetsgivaren när denne anställer en<br />

master <strong>och</strong> inte intar attityden ”let us wait<br />

and see what the market says”.<br />

I Danmark sadlade man om i början av<br />

2000-talet <strong>och</strong> lärde av sina misstag. Man<br />

har nu utvecklat ett mer mångfaldigt utbildningssystem<br />

men inte kommit i närheten av<br />

den flexibilitet <strong>och</strong> de möjligheter som de<br />

svenska studenterna har när det gäller att<br />

välja mellan olika universitet <strong>och</strong> högskolor.<br />

Svenska universitet <strong>och</strong> högskolor måste<br />

vara tydliga med vilka kvalifikationer man<br />

får med en tvåårig master: har man större<br />

eller mindre chans att fortsätta till doktorsnivå,<br />

är man bättre rustad för arbetsmarknaden?<br />

Utbildningsprogrammen ska<br />

med andra ord leva upp till den svenska<br />

traditionen av öppenhet <strong>och</strong> flexibilitet <strong>och</strong><br />

samtidigt vara tydliga.<br />

<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s initiativ på ”mastermarknaden”<br />

i samarbete med de nya lärosätena<br />

– som är ganska unikt i ett europeiskt sammanhang<br />

– visar vägen till hur en masterutbildning<br />

med fördel kan utvecklas i samverkan<br />

med arbetsmarknaden <strong>och</strong> samtidigt<br />

vara baserad på forskning. Och att det inte<br />

finns en mall.<br />

Den palett av <strong>KK</strong>:s master<br />

som är under utveckling<br />

visar hur olik en master<br />

kan vara, så länge<br />

man klart <strong>och</strong> tydligt<br />

formulerar vilka kvalifikationer<br />

man vill uppnå.<br />

Utmaningen ligger i att<br />

tydligt visa den potentielle<br />

studenten vilka kvalifikationer<br />

den får, säkra att<br />

de fullföljer utbildningen<br />

genom att skapa bra studiemiljöer<br />

<strong>och</strong> att hålla<br />

uppe arbetsmarknadens<br />

intresse. Men samma krav<br />

ställs ju också på de gamla<br />

universitetens masterutbildningar.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!