Landskapet i Västjämtland och vid Enaforsholm

landskapet i västjämtland och vid enaforsholm
området enafors-handöl
Enaforsholm hörde tidigare till Handöls by, gårdarna
nummer 1 och nummer 2. Då var Holmen
en del av byns utmark. Men den torde inte ha
varit obrukad. Den användes som betesmark
åt kreatur och småfä när de fanns på Grubbvallens
fäbod, idag platsen för Enafors järnvägsstation.
Handöl nämns första gången vid namn
1564 i en skattelängd. Hur många gårdar den
då bestod av vet man inte, troligen var det en.
Det verkar dock som att gården inte lades öde
genom digerdödens härjningar och den efterföljande
krisen 1350–1450. Under 1800-talet
hade det blivit två gårdar vilka hade omfattande
åkerarealer. Några brukas fortfarande. Handöl
låg förr mer centralt än vad det gör idag, vilket
ändrades genom väg E 14 sträckning. Förr sökte
sig folk till byn i samband med resor till och från
Norge. Handöl var en viktig plats för den tidiga
turismen och är så än idag genom sevärdheterna
täljstensbrottet, Handölsforsen, kapellet och karolinermonumenten.
the enafors-handöl area
Enaforsholm formerly belonged to the village of
Handöl, farms nos. 1 and 2. The Holmen islet at
that time was part of the village’s outfields, but it
probably did not go unutilised. It served as pasture
for cattle and smaller livestock when they
were driven to the Grubbvallen shieling (summer
farm), the place where Enafors railway station
now stands. Handöl is first mentioned by name
in 1564, in a tax assessment roll. We do not know
how many farmsteads it then comprised, but
probably there was only one. The place does not
seem, however, to have been laid waste by the
ravages of the Black Death or the ensuing crisis
of 1350–1450. In the 19th century it had become
two farmsteads, both with extensive arable acreage.
Some of the fields are still being worked.
Handöl used to be more centrally located than
it is today; the advent of the E 14 highway has
changed things. People used to visit the village
on their way to and from Norway. Handöl was an
important centre of early tourism, and remains a
big tourist attraction with its soapstone quarry,
the Handöl Falls, the chapel and the Carolinian
monuments.
Lantbruksstyrelsen beslöt om delad stambok
1964 vilket innebär att man började med avel
av både en nordsvensk brukshäst och en nordsvensk
travare. 1967 blev sällskapet i Jämtland
ensam ansvarig för Wången. För att bredda
underlaget inleddes ett samarbete med Jämtlands
travsällskap året efter. Inackordering av
främmande hästar inleddes för att bättra på
ekonomin. 117 Wången blev stiftelse år 1985
eftersom det utgjorde en belastning för Hushållningssällskapets
ekonomi. Stiftelsen började
med utbildning och kursverksamhet. 118
En förändrad omvärld krävde emellertid att
verksamheten vid Wången förändrades för att
bestå. Hingstuppfödningen upphörde liksom
brukshästutbildningen när Trav- och Galoppskolan
flyttade dit 1995. Idag har Wången bl.a.
en gymnasieutbildning.
Under 1800-talet fortsatte hemmansklyvningen
i allt mindre delar, dvs. gårdarna delades
i flera gårdar. I de fall det finns en lång
serie av historiska kartor kan man se uppodlingens
enorma framfart där åkerarealerna
mer än fördubblades på 100 år. 119 Åkermarken
förbättrades ständigt och sett i ett långt tidsperspektiv
ökade åkerns avkastning stadigt.
En av orsakerna bakom detta var myrodlingar
och sjösänkningar. Myrar dikades ut och sjöar
sänktes i första hand för att slippa den förödande
höstfrosten som man ansåg att bl.a.
myrarna drog till sig. Fortfarande mellan åren
1871 och 1900 framstår Jämtland som mycket
frostutsatt jämfört med stora delar av Sverige.
120 Men åkrarna dikades och röjdes även
på sten, framförallt i form av många små odlingsrösen.
121 Odlingsrösen saknas nästan helt
i Jämtland idag, liksom stora stentippar vilka
man ofta kan se i åkerkanterna i södra Sverige.
Stenen forslades därför säkerligen ut på
sjöarnas is, dit det ofta var nerförsbacke från
åkermarken. Laga skifte som i Sverige stadsfästes
1827 innebar ytterligare rationaliseringar.
Denna jordbruksreform hade som syfte att
i likhet med Storskiftet samla ihop böndernas
ägor till några få stora skiften. I södra Sverige
fick det till följd att avståndet mellan en gård
a.w. bergsten 97
Bergsten 2, Antonson, Landskap.indd 97 2012-09-18 01:13:17