Enafors i Jämtland, betraktadt ur turistsynpunkt.

ksla.se

Enafors i Jämtland, betraktadt ur turistsynpunkt.

enafors i jämtland

[faksimil ur] svenska turistföreningens årsskrift för år 1903,

s. 202—218

Enafors i Jämtland, betraktadt ur

turistsynpunkt.

Af

Carl a. E. Lénström.

på de senare åren ha de jämtländska

fjällsanatorierna, som bekant, mycket besökts

af turister ifrån hela Sverige, hvilka

uppehållit sig där en längre eller kortare tid

af sommaren för att njuta af den storslagna

naturen och inandas den rena, stärkande

fjälluften. Det skulle därför kunna antagas,

att dessa platser – jag tänker nu särskildt

på de 4 invid den jämtländska tvärbanan

befintliga luftorterna Åre, Ånn, Enafors

och Storlien – nu borde vara tillräckligt

kända, men detta är åtminstone icke fallet

med Enafors, hvarför förf. af nedanstående

uppsats har för afsikt att i sin mån söka

framhålla dess och den omgifvande traktens

förtjänster i turisthänseende.

Om Enafors› och grannstationernas

höga läge öfver hafvet äfvensom höjd öfver

– Östersund, uttryckt i m. (afrundade tal),

kan läsaren göra sig en föreställning utaf det

förhållandet, att, då Östersunds station ligger

296 m. ö. h., Åre station ligger endast 81,

Ånn däremot 240, Enafors – 257 och Storlien

295 m. högre än Östersund. Åre ligger

således jämförelsevis lågt i förhållande till

de öfriga 3, som jag jämte Gefsjöns station

skulle vilja kalla för Jämtlands fjällstationer,

och Ånn ligger alltså ungefär 3 gånger,

C.A.E. Lénström, troligen i 30-årsåldern. fotograf

okänd: C. Rosén. källa: Landsarkivet i Visby, porträttsamlingen,

vol. 59.

C.A.E. Lénström, probably in his early thirties. photographer:

unknown. source: Landsarkivet i Visby (The

regional state archives), portrait collection, vol. 59.

Fråga från Jan/Per: Är fotografen okänd eller ej?

a.w. bergsten 269

Bergsten 2, korr, hela inlagan.indb 269 2012-09-25 17:32:50


carl a.e. lénström

Snasahögarna, sedda från Enafors. foto af Oscar Olsson, Östersund.

Snasahögarna. View from Enafors. photo: Oscar Olsson, Östersund.

Enafors ungefär 3 1 / 6 och Storlien ungefär

3 2 /3 gånger högre än Åre, räknadt ifrån

Östersunds nivå.

Hvart man vänder sig, då man står på

verandan till det af handlanden Joh. Mölner

år 1899 uppförda turisthotellet, ser man

idel skog, bestående till största delen af

gran, därjämte björk, men öfver skogshorisonten

och upptagande större delen af synkretsen

höja sig blånande fjäll med enstaka

snöfläckar på sina sluttningar eller i sina

skrefvor. Det vid Enafors ojämförligt mest

imponerande af alla fjäll man ser är Snasahögarnas

(af befolkningen kallad »Snasen»)

väldiga fjällkägla, som man har framför sig

rakt i S. 1 ) Vid fullkomligt klart väder kan

man urskilja stenkumlet på toppen med

den däri uppresta stången. Snasahögarna

utgöra onekligen Enafors’ stolthet och

prydnad, och bilden af detta majestätiska

fjäll, som man ständigt ser, hvar man än

befinner sig vid Enafors, inristar sig outplånligt

i ens minne. Österut ser man de

ståtliga Bunnerfjällen, och hitom dem höjer

sig Täljstensbergets jämförelsevis låga

kägla med den nedanför i Handölsälfvens

dalgång liggande, för turister så välbekanta

Handölsbyn med sitt lappkapell, som

också synes. Åt detta håll kan man äfven

skönja Enaälfvens blåa band. Riktar man

nu blicken mera åt h. åt SV. och V., blir

panoramat något mera vildt ödsligt. Man

ser då först Blåhammarkläppens blånande,

i jämna linjer sig utbredande, låga fjällryggar

in mot den norska gränsen, vidare det

ungefär 4 mil aflägsna, högst intressanta

norska fjället Fongen, bekant för sina väldiga,

långsträckta snöfält, vidare Gluckens

breda, något afrundade topp på själfva

riksgränsen och något till höger därom

ser man ett par små toppar, som höra till

Stenfjället, strax på andra sidan om Storlien.

Det kan ju vara intressant för de ärade

läsarinnorna att veta, att strax nedanför

270 a.w. bergsten

Bergsten 2, korr, hela inlagan.indb 270 2012-09-25 17:32:50


enafors i jämtland

Vy tagen från turisthotellet vid Enafors. I bakgrunden Snasahögarna. foto af C.O. Magnusson, Östersund.

View photographed from the tourist hotel at Enafors. Snasahögarna in the background. photo: C.O. Magnusson,

Östersund.

detta norska fjäll har man det så mycket

beundrade och prisade vattenfallet Brudslöjan.

Dess ursprungliga namn var Stora

Helvetet, men det lär af en präst blifvit omdöpt

till Brudslöjan, ett namn, som är lika

vackert som betecknande. Vidare ser man

mot NV. en kal, ödslig fjällsluttning med

en mindre byggnad eller skjul öfverst på

toppen. Denna höjd är Storli-turisternas

ryktbara Skurdalshöjden, uppför hvilken

de dagligen promenera, och skjulet på toppen

är ett vindskjul till skydd mot väder

och vind. Öfver horisonten åt stationen till

höjer sig ett blånande snöfjäll, som ligger i

trakten af Skurdalssjön invid norska gränsen,

och rakt i N. utbreder sig Högåsen, en

skogbeväxt sluttning eller ås, af befolkningen

kallad »Höjåsen», som skall närmare beskrifvas

längre fram. Österut ser man från

stationen (ej från hotellet) blånande fjäll,

som höra till Ottsjöns fjällsystem öster om

Ånnsjön.

Apropå snödrifvor skall jag be att endast

i förbigående få omtala, att på nö.

sluttningen af Snasahögarna, ungefär halfvägs

mellan Handölsbyn och fjällets topp,

ligger en snödrifva, som i början på sommaren

är oformlig, men småningom antar

skapnaden af en täljyxa. Den infödda befolkningen

har lagt märke till densamma,

ty den är år ifrån år likadan, och gifvit den

namnet »täljbilfanna» (»fanna» på jämtska

= snödrifva). Den synes i profil från Enafors,

men bäst från byn Klocka eller Ånn.

Enafors har, såsom namnet angifver,

fått sitt namn av en fors, som Enaälfven

gör i dalbottnen nedanför, där den brutit

sig en väg genom klipporna. En promenad

ner till forsen är synnerligen behaglig, och

alldeles i närheten ligger Enaforsholms gård

med dess sedan flera år tillbaka nedlagda

sågverk. Mangårdsbyggnaden användes nu

om somrarna endast till logi för turister.

Forsen är i flera afseenden intressant,

a.w. bergsten 271

Bergsten 2, korr, hela inlagan.indb 271 2012-09-25 17:32:50


carl a.e. lénström

Enaforsholm. foto af A.E. Waagsböe, Östersund.

Enaforsholm. photo: A.E. Waagsböe, Östersund.

dels för sina lodräta af vattnet ursvarfvade

klippor, dels för en genom vågornas nötning

i klippan urhålkad sandstensgrotta,

den s. k. »Drömmarnas grotta», i hvilken

man kan klänga in genom en öppning. Vid

lågt vattenstånd kan man gå torrskodd därinne,

men vid högt rusar vattnet in där med

stor våldsamhet.

Enaforsholms läge är synnerligen vackert

och idylliskt, där det ligger nere i dalen, inramadt

inom skogklädda höjder och med Enaälfvens

hufvudarm på den ena sidan, nedanför

forsen bildande en liten sjölik utvidgning. En

mindre gren utaf älfven har förbi sågverket banat

sig väg mellan trånga klippor och, bildande

små forsar, ursvarfvat en del små jättegrytor

i bottnen, som här i trakten nästan utan undantag

utgöres af skiffer. Fortsättande uti en

högst romantisk natur, förenar den sig inom

kort med hufvudarmen. Enaforsholm är således

omflutet af vatten, däraf namnet. Som det

ligger nere i dalbottnen, rätt väl skyddadt för

fjällvindarna, är vegetationen där synnerligen

yppig och frodig. Ett stycke söder därom beskrifver

älfven en ungefär halfcirkelformig,

stor båge. Södra stranden midtför denna båge

eller älfkrök utgöres på en lång sträcka af en

mörk, brant, skogbeväxt sluttning, som med

sin utomordentligt frodiga grönska och rika

växtlighet här fyller sinnet med tjusning och

gör just detta parti af älfven så särskildt tilltalande

och storslaget, ja, onekligen det vackraste

partiet af hela Enaälfven i dess nedre lopp.

En gångstig med sittplatser här och där leder

rundt hela denna förtjusande älfkrök.

Ofvanför det nämnda sågverket på en

skogbeväxt höjd är en utsiktspaviljong uppförd,

till hvilken en väg spiralformigt slingrar

sig uppför höjden. Därifrån har man en hänförande

utsikt öfver älfven, fjällen och i djupet

nedanför öfver Enaforsholm. Glöm ej att

titta ned öfver bråddjupet strax till vänster! En

stilla, klar sommarkväll här, då solen sänker

sig, med violetta färgskiftningar i oupphörligt

272 a.w. bergsten

Bergsten 2, korr, hela inlagan.indb 272 2012-09-25 17:32:50


enafors i jämtland

Vy af en vik af Enaälfven. I bakgrunden Snasahögarna. foto af C.O. Magnusson, Östersund.

View of a creek of the Enaälven river, with Snasahögarna in the background. photo: C.O. Magnusson, Östersund.

växlande färgspel på Snasahögarna och Bunnerfjällen,

förgäter man säkerligen aldrig.

Genom en förtjusande däld med riktig

»Sörmlandsnatur» kommer man ned till

älfven vid den breda, inskjutande vik, där det

nedlagda sågverkets dykdalber äro nedpålade,

minnen från den tid, då på älfven rådde lif

och rörelse. Därom erinra äfven flera i älfven

strax ofvanför uppförda stenkistor.

Här i närheten utmynnar den från turisthotellet

ledande och med sittplatser här och

hvar försedda vägen ned till båtstället vid

älfven. 2

Österut ifrån Enafors kunna vi på en half

dag göra en intressant färd.

Man följer körvägen ledande till byn

Åsan. Inom kort (25 min.) fängslas uppmärksamheten

af tvenne på en sluttning

liggande lappkåtor, ur hvilka merendels rök

upphvirflar genom öppningen i taket. Af

nyfikenhet och intresse att studera lapparnas

hemlif bege vi oss upp till kåtorna, där

man finner lapparna sitta nedhukade kring

eldstaden i midten. De äro här bofasta,

men några renar hafva de ej. Sedan fortsätta

vi vår marsch och anlända efter 1 /2 timme

från Enafors till en banvaktstuga, ofvanför

hvilken en väldig grusås höjer sig, uppför

hvilken vi sträfva. Utsikten däruppifrån är

öfverväldigande storslagen och torde utgöra

en af glanspunkterna i de fjällpanoramor

trakten har att bjuda på. Ingen turist vid

Enafors underlåter heller att besöka denna

utsiktspunkt. Platsen kallas gemenligen

bara för »grustaget».

Man öfverskådar härifrån åt öster

Ånnsjöns väldiga vattenyta med större

och mindre öar, fjärdar och sund, ser hela

komplexen af snöfjäll kring denna sjö, således

Ottfjällen, Bunnerfjällen med åsar

och kammar, Täljstensberget, vidare i söder

Snasahögarna och västerut i Norge

Öifjeldet och Fongen m. fl. fjäll. Man ser

vidare Ånns järnvägsstation, Handölsbyn

a.w. bergsten 273

Bergsten 2, korr, hela inlagan.indb 273 2012-09-25 17:32:50


carl a.e. lénström

med lappkapellet, vidare nedanom Snasahögarna

glittrande vatten såsom Ängtjärn,

Långtjärn och Updalstjärn, Enaälfvens blåa

band och hitom den, närmare åskådaren,

Åtjärn. Med ett ord – en rikedom på berg

och vatten och blånande horisont i öster

och väster.

Efter nedstigandet fortsätta vi med byn

Åsan såsom mål och passera förbi ytterligare

en lappkåta. Anlända till den långsträckta

byn (ungefär 3 /4 timme från Enafors) bege

vi oss upp på höjden till vänster till den

öfversta utsiktsbänken. Charmant utsikt

äfven härifrån: man ser en del af Ånnsjön,

vidare Bunnerfjällen och Snasahögarna

m. m., men därjämte – hvad man ej kunde

se från »grustaget» – Handölsforsen och

Åreskutan. Nu är turen slut och vi återvända

till Enafors.

Rakt framför turisthotellet och järnvägsstationen

utbreder sig i N. från V. till Ö. den

förut nämnda Högåsen, hvars öfversta del,

som når öfver trädgränsen, ej kan skönjas

nerifrån dalen. Utsikten från platån å

densamma, som är den högsta punkten vid

Enafors norr om Enaälfven och enligt af

kartografen, ingeniör C. S–g välvilligt lämnad

uppgift ligger 169 m. öfver turisthotellet,

d. v. s. vid pass 171 m. öfver stationen

eller 725 m. öfver h., är synnerligen intressant

och storslagen, ett värdigt motstycke

till den nyss beskrifna utsikten från »grustaget»,

som den dock vida öfverträffar.

Hög åsen är långsträckt, och vid uppstigandet

styra vi kurs på en till hälften raserad

lada, den s. k. »Högåsvallen» (fordom en

fäbodvall), som kan skönjas högt uppe på

åsen vid kanten af trädgränsen. 3 Redan här

har man en öfverväldigande utsikt, men vi

fortsätta vidare öfver den nakna, myriga

fjällplatån upp mot den högsta punkten.

Man häpnar öfver den storslagna utsikten

man här har åt alla håll. Uppstigandet har

kräft ungefär 1 1 /2 timme och har bjudit på

ständigt sig vidgande vyer, under det att

husen i dalen kring stationen blifvit så små,

så små. Där man nu står, ser man intet af

Enafors, och man känner sig nu så ensam,

så obetydlig inför allt detta naturens ödsliga,

men storslagna majestät.

Det förnämsta af hvad man här

öfverskådar må omnämnas. Man ser, vändande

sig i en båge rundt, Åreskutan, vidare

blånande vidder och fjällsträckningar

i norra Jämtland såsom fjäll V. om Kallsjön,

Middagsfjället, Kälahögarna i Norge;

den snedt öfver liggande Skurdalshöjden,

på hvilken Storli-turisterna med kikare eller

starkare tub ta sig ut som rörliga svarta

prickar eller flugor, vidare Fonnfjeldet 4

vid Meraker i Norge med sin mellan de

båda topparna utsträckta, sadelformiga,

oerhördt mäktiga snödrifva, som aldrig

smälter ned, och för öfrigt synas här alla

förut uppräknade fjäll man kan se ifrån

Enafors och »grustaget»; vidare de båda

med hvarandra medelst det s. k. Rensjönäset

sammanhängande Rensjöarna, vid hvilkas

nordände man urskiljer frih. Dicksons

storartade jaktvilla Rensjösätern, vidare

Visjön och, om man gör helt om, Ånnsjöns

stora vattenspegel med öar och sund

m. m., m. m.

I stället för att nu direkt återvända till

Enafors samma väg man kommit, kan man

utsträcka turen litet längre och gå nedför

sluttningen på den norra sidan af Högåsen

till nedre Rensjöns strand, följa den åt vänster

till Dicksonska båthusen och därifrån

på väg, som till och med kan köras, förbi

Fridhem återvända hem.

En intressant tur kan man göra till en

storslagen fors i Enaälfven vid pass 2 km.

västerut. För att komma dit kan man antingen

följa den nyss omnämnda Fridhemsvägen

och slutligen ta af neråt mot forsens

dån genom skogs- och sumpmarker eller

också följa älfstranden uppför, som erbjuder

växlande scenerier. Vid framkomsten

förvånas man öfver de väldiga klippstalpen,

öfver hvilka forsen, särskildt vid högt

vattenstånd, skummande kastar sig utför.

274 a.w. bergsten

Bergsten 2, korr, hela inlagan.indb 274 2012-09-25 17:32:50


enafors i jämtland

Den har på en längre sträcka brutit sig igenom

klipporna, och en promenad utefter

den är synnerligen lönande. Halfvägs klifva

vi upp på en i forsen utskjutande klippa

och kunna därifrån taga en öfverblick öfver

större delen af det fängslande panoramat.

Har man sina vägar längre västerut åt

Storlihållet, kan man äfven få njuta af ett

vackert fjällpanorama. Man följer Fridhemsvägen

6 km. till Visjöåns järnvägsbro,

som öfvergås (»materialvägens» bro är

nämligen borta!), och ett stycke längre bort

ligger Visjöns anhaltstation, ofvanför hvilken

grosshandlar Kempes jaktvilla är belägen.

5 Vi befinna oss nu halfvägs till Storlien

och styra kurs upp på höjden ofvanom det

nedlagda fjällmejeriet och äro snart öfver

trädgränsen uppe på Visjövalen. Från platån

hafva vi en härlig utsikt åt alla håll

och vi kunna härifrån se Storliens station.

Jag vill emellertid ej trötta läsaren med att

uppräkna allt man kan se härifrån.

Ännu återstår en präktig, ytterst

lätt utförbar tur alldeles i närheten af

järnvägsstationen, men den måste göras

på själfva – järnvägen. Därför är skäl att

genom stationsinspektoren beställa en s. k.

gångbiljett (pris 2 kr.), som berättigar till

beträdande af banan. Förhållandet är nämligen

det, att banan höjer sig åt Storlihållet

med stark stigning under de 2 första km. så

betydligt öfver den nedanför liggande Enaforsdalen,

att när man passerat den sträckan

och vänder åter, har man den på en höjd

liggande utsiktspaviljongen djupt nedanför

sig och Ånnsjöns vattenspegel vid horisonten

med alla blånande fjällen däromkring

synnerligen präktigt framträdande. 6

Om vi nu efter alla dessa utflykter till lands

draga oss ner till älfven, skola vi på densamma

göra en högeligen intressant och lönande

tur. Vi ro nu uppför älfven förbi dykdalberna

och stenkistorna och styra kurs in i den

förtjusande älfkröken, om hvilken ofvan är taladt.

Ju längre vi komma uppför kröken, desto

vackrare blir det och vackrast i mitt tycke just

när vi svänga om själfva den stora kröken.

Stränderna, särskildt den södra med sin allt

Parti af Enaälfven nedanför Enaforsholm. foto af A.E. Waagsböe, Östersund.

Stretch of the Enaälven river downstream of Enaforsholm. photo: A.E. Waagsböe, Östersund.

a.w. bergsten 275

Bergsten 2, korr, hela inlagan.indb 275 2012-09-25 17:32:50


carl a.e. lénström

Parti av Ingelån (»Silfverslöjan» eller »Silfverfallet») på Snasahögarna. foto af A.E. Waagsböe, Östersund.

Stretch of the Ingelån river (“Silverslöjan”/silver veil or “Silverfallet”/silver falls) on Snasahögarna.

photo: A.E. Waagsböe, Östersund.

276 a.w. bergsten

Bergsten 2, korr, hela inlagan.indb 276 2012-09-25 17:32:50


enafors i jämtland

brantare och i rik grönska inbäddade sluttning,

äro helt enkelt förtjusande. Vid den södra,

branta älfbrinken rinner vattnet med ett

porlande ljud, som förnimmes ut på älfven,

fram ur foten af sluttningen. Vi läska oss med

detta idealiskt rena och härliga vatten, men

dricka det med stor försiktighet, ty dess temperatur

är endast ungefär + 4º C. 7

Strax nedanför detta källsprång påträffa

vi i den grusiga, med småsten betäckta

stranden ett annat källsprång, som här utgöres

af ganska starkt järnvatten (således

en hälsokälla). Om platsen för denna järnkälla

lär nog ingen gärna kunna ta miste,

ty nedanför källan ända ut i vattenbrynet

öfvertäcker ett lager af utfälld gul järnockra

stranden. 8

Sedan vi läskat våra törstiga strupar,

fortsätta vi vår rodd uppför älfven, till dess

vi göra en sista sväng rundt den sig buktande

stranden, då med ens synfältet vidgar

sig och vi finna framför oss en hänförande

tafla. Öfver den nu sjölika utvidgningen af

älfven se vi rakt framför oss Enaforsens hvitskummande

massa, till höger Enaforsholm,

på höjden därbortom den romantiskt belägna

utsiktspaviljongen och längst bort i

bakgrunden den högt liggande Högåsen.

Vi ro upp till de strida hvirflarna nedanför

forsen midtför Enaforsholm och hafva

därmed afslutat vår roddtur uppför älfven.

Vi anträda sedan återfärden nedför

älfven, och om vi ej ha brådtom, kunna vi

dra in årorna och öfverlämna oss åt stilla

drömmerier, medan båten af sig själf sakta

glider utför förbi de sköna stränderna och

under det att det onekligen skönaste panoramat

i hela Enaälfvens lopp här upprullar

sig för ens blickar. «Enaälfven rinner fridfull

och drömmande genom ett skuggigt,

nordiskt landskap med djup och vemodig

resonans.»

Vi hafva ännu en högligen intressant älftur

att göra, oberäknadt Handölsturen, som är för

väl känd genom Resehandboken och därför

förbigås. I motsats mot den föregående turen

uppför älfven ro vi nu utför densamma, tills

vi komma till mynningen af den genom Resehandboken

för alla «Snasa»bestigare så väl

kända Ingelån, denna å, som man dagligen

ser ifrån Enafors såsom en hvit silfverstrimma

eller ett snöband, bildande fors på fors, störta

sig utför »Snasen». Vi ro in i densamma;

genom myrmarker i delvis djupt urgräfd bädd

slingrar den sig i otaliga bukter upp mot «Snasen».

Stränderna äro beväxta med hufvudsakligen

gråviden, lågväxta, med i hvarandra

intrasslade, knotiga, vresiga grenar. Ån slingrar

sig i ormlika bukter, som aldrig vilja taga

något slut. Än har man «Snasen» midt framför

sig, än på den högra sidan, än på den vänstra

och än nästan på ryggen. Efter att så ha rott

vid pass 1 km. i detta virrvarr af slingringar,

Parti av Ingelån nedanför »Silfverfallet». foto af A.E.

Waagsböe, Östersund.

Stretch of the Ingelån river downstream of “Silverfallet”.

photo: A.E. Waagsböe, Östersund.

a.w. bergsten 277

Bergsten 2, korr, hela inlagan.indb 277 2012-09-25 17:32:50


carl a.e. lénström

lägga vi i land. Dånet af forsar bevingar våra

steg och vi äro snart framme vid dem. De äro,

om än ej alls storartade, dock vackra att se, där

de kasta sig utför klippor i den omgifvande

barrskogen.

Under roddturer på älfven med dess tillflöden

upplifvas den ensliga stillheten och tystnaden

af en del fåglars skri, såsom gluttsnäppans

ljudliga, gälla klivi eller lju-du, drillsnäppans

drillande toner och ändernas snattrande

o. s. v.

Efter att i ofvanstående framställning härmed

ha påpekat det förnämsta, som Enafors har

att bjuda på i fråga om naturskönheter m. m.,

kan det ej skada att i all korthet, liksom mera

i förbigående, äfven lämna några botaniska

meddelanden rörande nämnda trakt, till

tjänst för de botanister, som möjligen skulle

vilja slå sig ner där.

Om Enafors alpina läge kan botanisten

göra sig en föreställning, då han hör, att Azalea

procumbens, Salix herbacea och reticulata

m. fl. fjällväxter växa inom järnvägsstationens

inhägnade område. I närmaste trakten påträffas

en del vanligare fjällväxter. På älfvens

stränder växa här och där massor af ståtlig

Astragalus oroboides. På en frodig strandbrink

midt emot den ofvan omnämnda järnkällan

växer Botrychium boreale. På sluttningen af

Högåsen är Pedieularis oederi ytterst ymnig.

Egendomligt är att litet hvarstädes, hvar man

går på skogsvägarna omkring Enafors (t. ex.

järnvägens gamla »materialväg»), trampar

man på vägkanterna på massor af Salix herbacea,

som just på sådana platser där i trakten

synes trifvas alldeles förträffligt. På Täljstensberget,

som man ser ifrån Enafors, växer

den sällsynta Carex pedata, vidare Chamorchis

alpina m. fl. Som södra sidan af Åreskutan

ofvan Åre station nu är så godt som renskrapad

från fjällväxter, kunde det kanske ej vara

så dumt att äfven botanisera på Snasahögarna

med Enafors som utgångspunkt. »Snasen» är

nämligen, såsom svårtillgängligare än »Skutan»,

ej så plundrad på växter, som den är.

Vill man ifrån Enafors göra en botanisk

tur till Storlien, kan man på kvällen vara

tillbaka. Man har då hunnit göra en tur

upp på Skurdalshöjden för att insamla en

sådan raritet som Koenigia islandica och på

Skurdalsbergen den af turisterna så eftersökta

ståtliga »fjällbruden» (Saxfraga cotyledon)

– åtminstone såg jag den där för några

år sedan med sina svajande hvita plymer

Vy af Enaälfven. foto af J. Smedberg.

View of Enaälven river. photo: J. Smedberg.

278 a.w. bergsten

Bergsten 2, korr, hela inlagan.indb 278 2012-09-25 17:32:50


enafors i jämtland

hänga uti präktiga ex. utefter klippväggarna,

men sannolikt är, att den nu är nästan

utrotad där (barnungarna vid Storlien

bjuda ju ut den för t. o. m. 25 öre pr ex.!).

Turen till Täljstensberget medhinner man

äfven godt på dagen.

De enda matnyttiga fiskar, som finnas

vid Enafors, äro laxöring och röding. Därjämte

finnes den lilla obetydliga elritsan, af

befolkningen kallad »blindsill», som i stora

stim stryker utefter stränderna och hvars

hufvudsakliga roll väl torde vara att tjäna

till föda åt de båda andra arterna. Inalles

finnas där således endast 3 arter fiskar, ett

förvånande litet artantal.

Fisket i Enaälfven, åtminstone mellan

Enafors och Handöl, är skäligen dåligt. Fisket

med konstgjord fluga är rent ut sagdt

– miserabelt. Bäst lyckas det under alla

förhållanden att fiska med den af sportfiskarena

så föraktade – metmasken. Fiskar

man med drag, är lämpligast att begagna

s. k. skeddrag; mindre bra äro konstgjorda

fiskar. Goda fiskvatten finnas på fjällmyren

mellan Enafors och »Snasen», såsom öfre

delarna af Brattforsbäcken och Ingelån

(ofvan skogsforsarna); vidare Visjöån och

Husån mellan nedre Rensjön och Visjön.

Såsom bekant finnes vid Enafors såsom

logis för sommargästande turister det sedan

gammalt kända Enaforsholm, men

därjämte uppfördes 1899 turisthotellet i

närheten af stationen. Det är i alla afseenden

utmärkt, med trefliga rum och ljus,

luftig matsal och förträfflig restauration.

Ett särskildt agremang, som merendels

hvarje sommar en och annan gång erbjudes

ifrån turisthotellets verandor, är att man

därifrån kan få se flockar af renar, ibland

uppgående till något femtiotal eller mera,

löpa öfver och uppehålla sig på de stora

snödrifvorna på »Snasen».

Utom på båda nyss omnämnda ställen

kan logis äfven erhållas på järnvägsstationen

och i närheten hos handlanden Ivar

Jonsson. Priset för logis och vivre är vid

Enafors jämförelsevis billigt, helinackordering

kr. 3,50 pr dag.

Hvilken rikedom på barrskog med ren,

balsamiskt mättad fjälluft och hvilken rik

omväxling på skogspromenader ges det ej

vid det högt öfver hafvet liggande Enafors!

Hvilka fjällpanoramor på olika punkter,

t.ex. från den högt liggande Högåsplatån

och från »grustaget», att nu ej förglömma

utsikten från de jämförelsevis närbelägna

Snasahögarnas och Täljstensbergets toppar

m. m., m. m.! Hvilka härliga, intressanta

båtturer och hvilka storslagna forsar,

t. ex. Enaälfvens ofvan beskrifna äfvensom

Handölsforsarna! Tänk slutligen, hvilket

utmärkt tillfälle att få se lappkåtor och studera

lapparnas hemlif äfvensom att få bevista

den årliga lappmässan i Handöl!

Början och slutet på sommaren pläga

merendels vara vackrast däruppe och turisterna

kunna gärna börja anlända redan

vid midsommartiden. De göra oklokt i att

dröja ända in i juli, ty då ha ofta nog redan

ett par veckor varit soliga och vackra däruppe

alltsedan sommarsolståndet.

Noter

1 Se ävfen förs.-pl. 3.

2 En förtjusande utsiktspunkt i närheten af

denna väg är »Solbacken», ordningställd aug.

1902.

3 Den under åratal påtänkta turistvägen upp för

Högåsen har sommaren 1902 blivit fullbordad.

4 Fonnfjeldet har förmodligen erhållit sitt namn

af den väldiga snödrifvan mellan topparne

(»fonn» [jfr det jämtska »fanna» i t. ex. »täljbilfanna»!]

eller »snefonn» på norska = snödrifva).

5 Endast under jakttiden i aug. bruka bantågen

stanna vid denna anhalt, så länge »jaktherrarne»

uppehålla sig där.

6 Turen bör helst göras på aftonen för den fördelaktigaste

belysningens skull.

7 Temperaturen har flera år å rad undersökts och

befunnits vara konstant.

8 Vid högt vattenstånd i älfven är järnkällan öfversvämmad.

a.w. bergsten 279

Bergsten 2, korr, hela inlagan.indb 279 2012-09-25 17:32:50

More magazines by this user
Similar magazines