Landskapet i Västjämtland och vid Enaforsholm
Landskapet i Västjämtland och vid Enaforsholm
Landskapet i Västjämtland och vid Enaforsholm
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Skogs- <strong>och</strong> lantbrukshistoriska meddelanden (SOLMED) Nr 60, (2012), s. 68-150<br />
hans antonson<br />
get, namn som troligen vittnar om samernas<br />
närvaro i området. Detsamma gäller namnen<br />
Lappåsen <strong>och</strong> Lappåsbäcken som påträffas i<br />
kanten av Sönner-Rensjön, norr om Enafors<br />
station. Fortfarande på A.W. Bergstens tid<br />
måste den samiska närvaron ha varit en realitet.<br />
I Enafors fanns ett sameviste <strong>vid</strong> sekelskiftet<br />
1900 som beboddes av Jöns Fjällberg, <strong>och</strong><br />
Samen Jonas Norberg lät uppföra en kåta åt<br />
Bergsten söder om gårdstunet i <strong>Enaforsholm</strong>. 95<br />
Vid fjällinventeringen av fornlämningar i Åre<br />
kommun påträffade man spår av kåtatomter,<br />
härdar, förvaringsanläggningar <strong>och</strong> offerplatser<br />
vilka samtliga är en del av det samiska<br />
kulturarvet. 96 Idag finns nio samebyar i Jämtland<br />
<strong>och</strong> två i Härjedalen varav Handölsdalen,<br />
Tossåsen <strong>och</strong> Mittådalen är de som ligger närmast<br />
<strong>Enaforsholm</strong>. 97 I vissa delar av Jämtland<br />
har det funnits oenighet mellan samer <strong>och</strong> privata<br />
skogsägare avseende samernas betesrättigheter<br />
på skogsägarnas mark. Detta ledde 1998<br />
till en rättstvist där tingsrätten två år senare i<br />
det s.k. Rätanmålet gick på markägarnas linje<br />
att samerna inte hade betesrätt på deras skogar.<br />
Karta av lantmätaren Gabriel Esping 1749 över avradslandet Rännön, Offerdals socken i Jämtland. Kartan visar<br />
Tångerås fäbodar nära Offerdalsfjällen där närvaron av samekulturen är ytterst påtaglig. På kartan är namnen<br />
Lappfjällen, Finnrurå <strong>och</strong> Finnru(e)n påskrivna, namn som vittnar om det samiska. Vid gränsröset nr 6, en s.k.<br />
”råsten”, har Esping ritat ut en ”Lappkoja”. I texten till kartan skriver Esping ”[…] hvarest, efter berättelse skatte<br />
Fjället Oldren, som af Lappar innehafwes, skal enligt theras afrads bref, stöta intill Rännö afradsland.” källa:<br />
Lantmäteristyrelsens arkiv, akt Y42–49:1.<br />
Map by surveyor Gabriel Esping, 1749, of the Rännön avradsland (Crown land for which the tenant paid tax) in the<br />
parish of Offerdal, Jämtland. The map shows the Tångerås shielings (summer farms) near the Offerdal Mountains,<br />
where the Sami way of life is very much in e<strong>vid</strong>ence. The names Lappfjällen, Finnrurå and Finnru(e)n inscribed on<br />
the map bear witness to the Sami element. At boundary cairn no. 6, a råsten (“boundary stone”), Esping has plotted<br />
a “Lapp hut”. In the accompanying text he writes “[…] where, purportedly, the Tax Mountain Oldren, of which<br />
Lapps are the tenants, shall according to their deed of tenure (avradsbrev) bornder on the Rännön avradsland.”<br />
source: Land Survey Board Archive (LSA), file Y42-49:1.<br />
92 <strong>vid</strong> fjällets fot
Change language