Uppföljning av kondomkunskapsutbildningen - Landstinget i Värmland

Uppföljning av
kondomkunskapsutbildningen

Landstingen i Gävleborg, Uppsala, Västmanland, Värmland och Dalarna bildar tillsammans Kunskapsnätverket
hiv/STI – Mellansverige. Nätverket bildades år 2008 och är ett av totalt sex kunskapsnätverk i Sverige.
Syftet med Kunskapsnätverket är att finna möjliga samordningsvinster, ge STI-frågorna större tyngd, finna
gemensamma utvecklings- och forskningsområden samt ge möjlighet till kunskapsöverföring mellan
de deltagande länen. Målsättningen är att minska antalet hiv/STI-fall, främja psykisk och sexuell hälsa
samt minska antalet oönskade graviditeter. Kunskapsnätverkets organisation består av en styrgrupp med
fyra smittskyddsläkare och en enhetschef för folkhälsa och samhällsmedicin, samt en arbetsgrupp kallad
kärngrupp som utgörs av länens hiv/STI-samordnare. Kunskapsnätverket finansieras av statliga medel via
Smittskyddsinstitutet.

Uppföljning av
kondomkunskapsutbildningen
Elin Gottfridsson
2011-11-21
Kunskapsnätverket hiv/STI – Mellansverige
- främjar regional kunskapsuppbyggnad och ett framgångsrikt hiv/STI-preventivt arbete

Sammanfattning
I linje med implementeringen av den nationella
handlingsplanen för klamydiaprevention och för att
öka kondomanvändningen hos ungdomar och unga
vuxna anordnade Kunskapsnätverket hiv/STI – Mellansverige
under hösten 2011 nio utbildningstillfällen
i kondomkunskap. Utbildningen syftade till att
förstärka arbetet genom att erbjuda en arena för
kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte. De nio
utbildningarna var fördelade mellan nätverkets fem
län och varje utbildningstillfälle utgjorde en halvdag.
Målgruppen för utbildningen var i första hand
personer som i sin profession möter och samtalar
med ungdomar och unga vuxna om sexualitet. Totalt
deltog 436 personer. Utbildningen utgjordes av en
föreläsning med antingen Daniel Foxhage eller Olle
Waller. Uppföljningen av dagen gjordes med syfte
att ta reda på deltagarnas synpunkter gällande utbildningen
i kondomkunskap samt vilken kunskap
som deltagarna fick med sig från dagen. Resultatet
visar att 94 procent av deltagarna gav betyget mycket
bra eller bra till utbildningen. Deltagarna menade
att utbildningen gav ny kunskap, uppdaterad kunskap
samt repetition av befintlig kunskap. Många
ansåg att de fick konkreta och användbara tips på
hur de kan motivera ungdomar och unga vuxna till
ökad kondomanvändning, medan andra tyckte att
detta kunde ha utgjort en större del av utbildningen.
Deltagarna uttryckte även önskemål om en uppföljning
till utbildningen samt hjälp med inköp av material
(kondomdemonstratörer/dildos) att använda i
kondomsamtal.
4

Innehåll
Sammanfattning 4
1. Bakgrund 6
2. Uppföljningens metod 7
3. Resultat 8
3.1. Samlat betyg till utbildningsdagen 8
3.2. Det bästa med dagen var 8
3.3. Det här kunde ha varit bättre 9
3.4. Det här tar jag med mig från dagen för att använda i mitt arbete 10
3.5. Hur kan vi tillsammans arbeta för att öka kondomanvändningen i samhället 10
3.6. Övriga synpunkter, tankar eller idéer 12
4. Metoddiskussion 13
5. Sammanfattande resultat 14
Referenser 15
5

1. Bakgrund
I den nationella strategin (Regeringens proposition
2005) är ungdomar och unga vuxna, 15–29 år, en av
de prioriterade målgrupperna. Utifrån den nationella
strategin har därför en handlingsplan gällande
klamydiaprevention tagits fram med fokus på ungdomar
och unga vuxna, detta eftersom 85 procent
av klamydiafallen utgörs av målgruppen. Syftet med
handlingsplanen är att förstärka det förebyggande
arbetet genom åtgärder och insatser som påverkar
kunskap, attityder och beteende (Smittskyddsinstitutet
2010).
Handlingsplanens tre huvudmål är:
• År 2014 ska andelen ungdomar och unga vuxna
(15–29 år) som uppger att de alltid använder kondom
med en ny eller tillfällig partner väsentligen
ha ökat.
• År 2014 ska självinsikten och förståelsen för vilka
konsekvenser oskyddat sex kan innebära väsentligen
ha ökat.
• År 2014 ska:
a. andelen ungdomar och unga vuxna som vet när
man bör testa sig för klamydia ha ökat.
b. ungdomar och unga vuxna med förhöjt riskbeteende
testa sig regelbundet, minst var sjätte månad
(Smittskyddsinstitutet 2010).
Enligt studien UngKAB09 uppgav omkring 70 procent
av respondenterna att deras senaste sextillfälle
var ett oskyddat vaginalt eller analt samlag. Av de
respondenter som vid det senaste sextillfället hade
vaginalt eller analt samlag med en ny eller tillfällig
partner (som man inte kände sedan tidigare) var det
ungefär hälften som inte använde kondom (Tikkanen,
Abelsson & Forsberg 2011).
I linje med implementeringen av handlingsplanen
för klamydiaprevention och för att öka kondomanvändningen
hos ungdomar och unga vuxna anordnade
Kunskapsnätverket hiv/STI – Mellansverige
under hösten 2011 nio utbildningstillfällen i kondomkunskap.
Utbildningen syftade till att förstärka
arbetet genom att erbjuda en arena för kunskapsuppbyggnad
och erfarenhetsutbyte. Utbildningen
inryms under prioriteringsområde ungdomar och
unga vuxna.
De nio utbildningarna var fördelade mellan nätverkets
fem län och varje utbildningstillfälle utgjorde
en halvdag. Målgruppen för utbildningen var i första
hand personer som i sin profession möter och samtalar
med ungdomar och unga vuxna om sexualitet.
Inbjudan till utbildningen skickades ut brett och deltagarna
var främst barnmorskor och skolsköterskor
men även bland annat kuratorer, undersköterskor,
lärare, sjuksköterskor deltog. Totalt deltog 436 personer.
Utbildningen utgjordes av en föreläsning med antingen
Daniel Foxhage eller Olle Waller. Daniel
Foxhage föreläste vid sex tillfällen och Olle Waller
vid tre tillfällen. Daniel Foxhage är sexualupplysare,
men arbetar även på Botkyrka ungdomsmottagning,
anlitas av LAFA (Landstinget förebygger aids,
Stockholm) samt svarar på sex- och samlevnadsfrågor
i tidningen Kamratposten. Olle Waller är sexualupplysare
och handläggare på LAFA (Landstinget
förebygger aids, Stockholm). Han är även känd från
bland annat tv-programmet ”Fråga Olle” och föreläser
om manlig sexualitet och ökad kondomanvändning.
Denna uppföljning görs med syfte att ta reda på deltagarnas
synpunkter gällande utbildningen i kondomkunskap
samt vilken kunskap som deltagarna
fick med sig från dagen.
6

2. Uppföljningens metod
Uppföljningen av utbildningen i kondomkunskap
har gjorts med hjälp av en webbenkät som skickades
till de deltagare som närvarade på utbildningen.
Uppföljningen är därmed en totalundersökning. Enkätprogrammet
som användes var Webropol.
Enkätens frågor har utarbetats i Kunskapsnätverket
hiv/STI – Mellansveriges kärngrupp med syfte att
fånga upp deltagarnas synpunkter, idéer och behov.
Fråga nummer ett var obligatorisk och hade fasta
svarsalternativ, medan resterande frågor var valfria
att besvara. Tanken med övervägande öppna frågor
i enkäten var för att deltagarna själva skulle få chansen
att föra fram sina synpunkter, idéer och behov
utan styrning av fasta svarsalternativ. Analysen av
de fem frågor utan fasta svarsalternativ gjordes med
kvalitativ innehållsanalys.
Enkätfrågorna var:
1. Vilket är ditt samlade betyg till utbildningsdagen?
(svarsalternativen var ”Mycket bra”, ”Bra”,
”Varken bra eller dålig”, ”Dålig” samt ”Mycket
dålig”.
2. Det bästa med dagen var
3. Det här kunde ha varit bättre
4. Det här tar jag med mig från dagen för att använda
i mitt arbete
5. Hur ska vi tillsammans arbeta för att öka kondomanvändningen
i samhället
6. Övriga synpunkter, tankar eller idéer
Ett mail skickades till deltagarna efter utbildningsdagen
med en klickbar länk till webbenkäten. Två
påminnelser skickades ut, en efter fyra vardagar och
en till efter ytterligare fyra vardagar. Sammanlagt
skickades 436 enkäter ut och 314 personer besvarade
den, vilket ger en svarsfrekvens på 72 procent. Vid
första utskicket av enkäten besvarade 171 personer
den, vid den första påminnelsen besvarade 97 personer
enkäten och slutligen besvarade 46 personer
enkäten vid påminnelse två.
Av de 436 utskickade enkäterna var det nio enkäter
som av okänd anledning inte gick att skicka iväg,
trots flera försök och kontroll av stavning av mailadresser.
Dock har dessa inte utelämnats i studien
då det med 100 procents säkerhet inte går att säkerställa
att enkäterna inte nått mottagarnas mailadresser.
Svarsfrekvens uppdelat per fråga:
Fråga
Antal
Fråga 1 314
Fråga 2 295
Fråga 3 185
Fråga 4 266
Fråga 5 270
Fråga 6 122
7

3. Resultat
3.1. Samlat betyg till utbildningsdagen
Första frågan var enkätens enda obligatoriska fråga
och besvarade således av 314 deltagare. Deltagarnas
samlade betyg till utbildningsdagen var mycket
positivt. 51,6 procent av deltagarna (162 personer)
ansåg att utbildningen var mycket bra, 42,7 procent
(134 personer) ansåg att utbildningen var bra, 5,4
procent (17 personer) att den var varken bra eller dålig
och 0,3 procent (en person) att den var dålig. Se
tabell nedan.
Antal
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
162
Samlat betyg till utbildningen i kondomkunskap
n=314
134
17
1 0
Mycket bra Bra Varken bra eller dålig Dålig Mycket dålig
Betyg
3.2. Det bästa med dagen var
295 deltagare besvarade frågan om vad som var
det bästa med utbildningsdagen. Majoriteten av
deltagarna ansåg att föreläsaren var det bästa med
dagen. Föreläsarna Olle Waller och Daniel Foxhage
beskrevs med orden inspirerande, engagerade, kunniga,
erfarna, pedagogiska, empatiska, seriösa och
avspända.
Upplägget och innehållet i utbildningen upplevdes
som bra med både praktisk och teoretisk information
som deltagarna kunde ta till sig och direkt använda
i sitt dagliga arbete. Informationen gavs på
ett enkelt och lättsamt sätt och varvades med diskussion
i smågrupper. Diskussionen gav tillfälle för
fördjupning i ämnet och att byta erfarenheter och
tankar med varandra vid borden.
Det var inget moraliserande utan saklig och konstruktiv
information som förmedlades av personer
(föreläsarna) med bred verksamhetsanknuten erfarenhet
och kunskap. Eftersom det nästan uteslutande
var kvinnor som deltog i kondomkunskapsutbildningen
var det uppskattat att föreläsningen hade
utgångspunkten i ett manligt perspektiv.
Föreläsarna hade ett avslappnat förhållningssätt
till att prata kring kondomanvändning. Dagen gav
inspiration till hur skolan kan arbeta med kondomkunskap
och att mycket handlar om beteenden och
attityder ansåg både lärare och skolsköterskor. Föreläsningen
gav inspiration till att starta ungdomsgrupper
med elever i skolan tyckte en skolsköterska.
Kondomkunskapsutbildningen gav både ny kunskap
samt repetition av befintlig kunskap, vilket
upplevdes som positivt. Deltagarna fick med sig
ny kunskap från dagen oavsett om de var nya inom
arbetsområdet eller hade arbetat 25 år med kondomanvändning.
Föreläsarna bjöd även in deltagarna
att ställa frågor och gav konkreta svar på dem.
”Kondomkunskapen är ingen självklarhet.
Jobbat som barnmorska i 30 år – det här var
första tillfället med kondomkunskap för mig.”
(barnmorska)
Deltagarna fick även tips på hur de kan uttrycka sig
under ett kondomsamtal och hur kondombudskapet
kan framföras. En barnmorska skrev i uppföljningen
att det var de små värdefulla tipsen som hon bär med
sig från dagen, medan en annan deltagare skrev att
det kändes bra att få en struktur på hur information
som hon redan kände till kan förmedlas.
Flertalet av deltagarna hade inte tidigare haft kännedom
om den så kallade kvinnliga kondomen
och uppskattade informationen om den. Även en
genomgång av andra kondomer uppskattades eftersom
det finns ett stort antal på marknaden och
många deltagare inte hade kunskap om olika sorter,
storlekar och så vidare. Föreläsarna synliggjorde
bekymmer och svårigheter som kan uppstå med
8

kondomanvändning och gav tips på lösningar och
tekniker.
”Jag fick kunskaper som jag inte hade en aning
om att jag hade behov av.” (skolsköterska)
Deltagarna fick även en genomgång av olika sorters
glidmedel och andra hjälpmedel vilket många deltagare
ansåg som positivt. Tips gavs om Internetsidorna
kondomkungen.se och dildokungen.se där
material kan beställas, men även information finns
att läsa för yrkesverksamma och ungdomar. Andra
tips som deltagarna tog med sig från dagen var att
i undervisning eller vid exempelvis besök på ungdomsmottagningen
visa filmer från umo.se eller
youtube.com om hur en kondom träs på.
Övriga kommentarer gällande det som var bra med
dagen var att få en bekräftelse på att det arbete som
görs är bra men att kunskapspåfyllnad och repetition
ständigt behövs. Deltagarna tyckte det var skönt att
slippa åka iväg långt till utbildningen men såg det
ändå som positivt att valmöjligheten fanns att åka
till en annan stad. Att många olika professioner liksom
personer från både kommun, landsting och frivilligorganisationer
fanns representerade på utbildningen
gav ett bredare perspektiv. Att deltagarna
blev bjudna på lunch och fika sågs som en trevlig inramning
på dagen och gjorde att diskussionen kring
ämnet kunde fortsätta. Deltagarna uppskattade att
få träffa kollegor och knyta nya kontakter med personer
som arbetar med samma frågor. Några deltagare
ansåg att det var bra att få ett ansikte på hiv/
STI-samordnaren inför framtida kontakter.
”Som skolsköterska känner jag mig betydelsefull
när jag bjuds in till detta.” (skolsköterska)
3.3. Det här kunde ha varit bättre
Frågan om vad som kunde ha varit bättre på utbildningsdagen
besvarades av 185 personer. Några personer
skrev att dagen var bra som den var och att
ingenting kunde ha varit bättre.
Gällande vad som kunde ha varit bättre med dagen
var det som framkom tydligast att förväntningarna
på dagen inte uppfyllts. Förväntningarna var mer
riktad information om hur konkret arbete för att
motivera ungdomar och unga vuxna till ökad kondomanvändning
(både i enskilda samtal och i grupp)
kan ske. Mer metodinriktad information och samtalsmetodik,
liksom fler konkreta tips på hur man
pratar med ungdomar om kondomer efterfrågades.
Eftersom området handlar mycket om känslor kunde
mer fokus ha legat på bemötande och förhållningssätt.
Några deltagare upplevde dagen som en genomgång
av endast basic-kunskap som de redan
kunde. Flera upplevde även att det var tråkigt att
tiden var knapp och att saker inte hanns med, vilket
föreläsarna påpekade flera gånger.
”Min förväntade bild av dagen var att få mer
tips om hur vi ska motivera ungdomarna att
använda kondom, inte mest materialkunskap.”
(skolsköterska)
En majoritet av deltagarna hade önskat mer tid för
diskussion och erfarenhetsbyte, eftersom ämnet ger
tankar och funderingar. Hade utbildningen varit en
heldag skulle mer tid funnits till diskussion och reflektion.
Några personer önskade att utbildningen skulle ha
varit uppdelad gällande professioner för att kunna
få mer riktad kunskap, medan merparten av deltagarna
uppskattade blandningen av professioner och
att det berikade dagen. Det framkom även fördelar
och nackdelar med att sitta bredvid kollegor från sin
egen verksamhet. Det var viktigt att kunna relatera
till sin egen verksamhet samtidigt som andra perspektiv
också var intressanta. Mer tid hade behövts
för nätverkande med andra professioner och verksamheter.
På flera av utbildningsdagarna fick deltagarna möjlighet
att titta och känna på kondomer och de så kalllade
kvinnliga kondomerna, glidmedel med mera.
På de dagar som detta inte hanns med efterfrågade
deltagarna momentet. Några personer hade önskat
att få se på ännu mer material och olika typer av demonstratörer/dildos.
Deltagarna önskade mer tid till
diskussion kring de produkter som skickades runt.
Andra synpunkter som deltagarna hade på frågan
om vad som kunde ha varit bättre:
• Fler tips då kondomen ej fungerar
• Mer om varför ungdomar inte vill använda kondom
• Fler exempel från verkliga livet hade varit önskvärt
• Hur tycker och tänker killar om kondomer och
kondomanvändning
9

• Mer om hur ungdomar kan prata med sin partner
om att använda kondom
• Hur ta upp ämnet på bästa sätt, det är lätt att det
blir skuldbelagt
• Ska man tänka annorlunda om det är kvinnor eller
män som informerar ungdomar
• Forskning om ungdomars inställning till kondomer
• Evidens för att smittspåra klamydia
• En lathund att använda vid kondomsamtal
• Att koppla ihop utbildningen med metoden motiverande
samtal (MI)
• Kanske någon yngre förmåga som pratar om kondomkunskap,
inget nytt framkom
3.4. Det här tar jag med mig från dagen
för att använda i mitt arbete
266 personer besvarade frågan gällande vad de tar
med sig från dagen för att använda i sitt arbete. Enkätsvaren
visade att deltagarna tar med sig kunskap
från flera olika områden och att de har fått ökade
kunskaper samt tips, råd, idéer och inspiration till
sitt fortsatta arbete. Majoriteten av deltagarna poängterade
vikten av att våga prata om kondomer
och kondomanvändning på ett öppet, ärligt och
konkret sätt. Det gäller att lyfta fram det positiva
med kondomen. Deltagarna ansåg även att de fått
tips på upplägg på kondomsamtal och praktiska
verktyg att använda vid ett sådant samtal.
”Jag känner mig stärkt i att ta ett samtal kring
kondomer med ungdomarna på ett sätt som
jag inte gjort förut.” (skolsköterska)
Flera skolsköterskor och lärare menade att ett sätt
att arbeta med kondomfrågor i skolan kan vara genom
diskussionsfrågor, värderingsövningar samt att
prata om sex- och samlevnad vid hälsosamtalen.
Många av deltagarna ansåg att det är mer verklighetstroget
att använda dildos i samtal och undervisning
än demonstratörer. Föreläsaren tipsade om att
ha en ”kondomlåda” med bland annat dildos och
kondomer att använda i samband med kondominformation.
Föreläsarna framhöll att det är lämpligt att
använda några olika sorters dildos (färg, utseende,
storlek, material) för att ungdomarna själva ska få
välja vilken som ska användas i samtal. Dock menade
deltagarna att det finns svårigheter med ekonomi
kring inköp av olika material.
Deltagarna tar även med sig detta från utbildningen:
• Att våga ta upp frågan vid olika tillfällen och sammanhang
• Att använda min utbildning i motiverande samtal
(MI) mer frekvent
• Delge andra den kunskap jag nu har fått (patienter/elever/ungdomar,
kollegor)
• Att möta människor där de är och inse att varje
situation är unik
• Vikten av hur information ges
• Vikten av att själv titta på olika kondomer och lära
sig mer inför kondomsamtal
• Konkreta lösningar på problem med kondomanvändning
• Uppdaterad kunskap, ny kunskap, repetition, både
praktisk och teoretisk kunskap
• Bekräftelse på att det arbete jag gör är bra
• Kunskap om olika kondomer (längd, grovlek,
material, kvinnlig kondom) glidmedel och andra
hjälpmedel
• Internetsidor att tipsa ungdomar om samt som
komplement till dagens fakta
• Tipset om boken ”Tidig utlösning”
• Presentera konkreta fakta på ett tydligt och ickemoraliserande
sätt
• Fokusera på beteende och attityder mer än fakta
• Kondom skyddar mot ”ångest dagen efter”
• Våga fråga om ungdomar använder kondomer och
hur det fungerar
• Att inte ta för givet hur människor har sex och var
klamydiaprov ska tas på kroppen, ha ett vidare
perspektiv på provtagning, lägga undan fördomar
• Vikten av kondomanvändning för att stoppa smittspridning
• Att se kondomanvändning ur ett manligt perspektiv
• Ha kondomer lättillgängligt på mottagningen
3.5. Hur kan vi tillsammans arbeta för att
öka kondomanvändningen i samhället
Frågan gällande hur vi tillsammans kan arbeta för
att öka kondomanvändningen i samhället besvarades
av 270 personer. Deltagarna poängterade vikten
av samarbete mellan olika professioner och verksamheter
för att skapa hållbara och långsiktiga arbetssätt,
vilket innebär att olika aktörer och arenor
måste ta sitt ansvar. Budskapet behöver komma från
flera olika håll och arenor, vilket kan ske genom exempelvis
nätverksbyggande och projekt.
10

”Att prata ofta om betydelsen av att använda
kondom och vad den skyddar mot. Det är
också viktigt känner jag att våga ta orden som
kondom, dildo, penis och vagina till sig och använda
dem på ett neutralt och avdramatiserat
sätt.” (lärare)
Utbildning av personal som arbetar med ungdomar
och unga vuxna behövs kontinuerligt. Det finns alltid
ett kunskapsbehov i olika yrkesgrupper och hos
nyanställda när det gäller kännedom om produkter,
material, könssjukdomar, samtalsmetodik med mera.
Utvecklingen går hela tiden framåt och därför är det
viktigt att få uppdaterad information och att träffas
och tillsammans diskutera ämnet ansåg deltagarna.
Deltagarna uttryckte det tydligt i uppföljningen att
det finns ett stort behov av hjälp med inköp av material
för att underlätta kondomsamtalen med patienter.
Önskemål fanns gällande kondomdemonstratörer
att använda i samtal för att kunna visa ungdomar
och unga vuxna samt låta de träna på att exempelvis
trä på en kondom på en demonstratör.
Deltagarna var överens om att kondomer behöver finnas
lättillgängliga i samhället och vara kostnadsfria
och/eller subventionerade för ungdomar och unga
vuxna. Vikten av kondomsamtal i samband med utdelning
poängterades också samt att arbeta för att
stärka ungdomar och unga vuxnas självförtroende.
”Stödja de som vill använda kondom så de
vågar det och ge dem argument varför. Alltid
ställa frågan hur det går med kondomanvändandet.”
(barnmorska)
Deltagarna framhöll media som en viktig kanal att
använda i arbetet för att öka kondomanvändningen i
samhället. Förslag som deltagarna gav var återkommande
och ständigt pågående kampanjer, information
och reklam på stan, skolor, festivaler, krogar/
pubar, idrottsarrangemang samt i tidningar och på
Internet. För att budskapet ska nå fram behöver ungdomarna
få information där de befinner sig.
”Det ska vara coolt att skydda sig, korkat att
låta bli.” (skolsköterska)
den sort som passar en bäst. Lite som att prova
jeans eller skor. Alla passar inte alla men man
vet inte förrän man provat.” (lärare)
Övriga punkter som deltagarna valde att lyfta
fram i enkäten var:
• Öppenhet mot ungdomar, informera utan pekpinnar,
avslappnat samtal, använda humor
• Det kommer nya kullar hela tiden som inte har
kunskapen om kondomer, ständigt pågående
arbete
• Informera både enskilt och i grupp, prata om sex,
samlevnad och relationer
• Inte ta för givet att ungdomar kan ”allt”
• Slå hål på myter och fördomar, tänka brett
• Avdramatisera och normalisera kondomanvändning
• Positivt budskap som utgångspunkt, lyfta fördelarna
och vinsterna med kondom
• Informera om bra och seriösa hemsidor
• Uppdatera material, broschyrer och skolböcker
(både innehåll och utseende)
• Skapa förebilder att se upp till
• Låta ungdomar titta och känna på kondomer
• Ta ansvar för sin egen och sin partners hälsa genom
att skydda sig med kondom
• Synliggöra problemen och visa att det finns lösningar
• Ha för vana att ha kondomen nära till hands och
prata om den vid alla tillfällen, och som en naturlig
del vid samtal om preventivmedel, inte direkt
skriva ut p-piller
• Påverka attityder, beteende och inställning, skapa
motivation och medvetandegöra
• Kondomanvändning måste bli lika naturligt som
att borsta tänderna
• Genom fokusgrupper med ungdomar ställa frågan
om vad de tror skulle fungera
• Motivera till ökad kondomanvändning bland både
killar och tjejer
• Utbilda ungdomar att prata med andra ungdomar
om kondomer
• Använda motiverande samtal (MI) mer frekvent
• Få killar att inse att kondomen är det enda preventivmedel
som de kan ha kontroll över
• Utökade öppettider på ungdomsmottagningar
• Öppna fler killmottagningar
”Förbättra attityden till användandet. Att det
finns olika sorter och att man får försöka hitta
11

Inom skolan kan det förebyggande arbetet bedrivas
genom att:
• Skolhälsovården lyfter ämnet i hälsosamtalen
• Engagera rektor, lärare, skolsköterskor, kuratorer
med flera och vara ämnesövergripande
• Samarbeta med bland annat ungdomsmottagningar
• Inte fokusera på en åldersgrupp eller årskurs utan
återkomma under hela skoltiden
• Sex- och samlevnad och kärlek blir ett eget ämne
• Kvalitetssäkra sex- och samlevnadsundervisningen
så att samma metoder används
• Hitta stöd i den nya läroplanen
3.6. Övriga synpunkter, tankar eller idéer
På enkätens sista fråga kunde deltagarna framföra
övriga synpunkter, tankar eller idéer och 122 personer
valde att lämna kommentarer. Majoriteten skrev
positiva kommentarer under denna fråga, som att
dagen var bra och inspirerande. Att träffa nya människor
sågs som stimulerande, men att det hade varit
berikande med fler manliga deltagare.
Ett förslag var att få möjligheten att i förtid skicka in
frågor eller funderingar som föreläsaren hade kunnat
ge svar på under utbildningen. Ett fåtal av deltagarna
upplevde lokalen som mindre bra, exempelvis
dåligt ljud, placering av bord samt temperaturen i
lokalen.
Majoriteten av deltagarna hade önskemål om en
uppföljning till utbildningen, för att få en fördjupning
i att motivera ungdomar och unga vuxna till
ökad kondomanvändning.
12

4. Metoddiskussion
Uppföljningen av utbildningen i kondomkunskap
har gjorts med hjälp av en webbenkät som skickades
till de deltagare som närvarade på utbildningen. Enkätprogrammet
som användes var Webropol.
Enkätens frågor har utarbetats i Kunskapsnätverket
hiv/STI – Mellansveriges kärngrupp och syftet var
att fånga upp deltagarnas synpunkter, idéer och behov.
För att möjliggöra detta ansågs det lämpligt att
använda en fråga med fasta svarsalternativ samt ett
antal öppna frågor där deltagaren själv fick skriva
sina svar med egna ord. Analysen av de fem frågorna
utan fasta svarsalternativ gjordes med kvalitativ
innehållsanalys.
höga svarsfrekvensen tyder ändå på att utbildningen
var uppskattad och uppfyllde sitt syfte. Att två
påminnelser skickades ut gjorde även att fler besvarade
enkäten och att svarsfrekvensen ökade.
Som beskrevs i uppföljningens metod var det nio enkäter
som av okänd anledning inte gick att skicka
iväg, trots flera försök och kontroll av stavning. Eftersom
det med 100 procents säkerhet inte går att
säkerställa att enkäterna inte nått mottagarnas mailadresser
har dessa inte utelämnats i studien. Möjligheten
att deltagarna fått enkäten men valt att inte
besvara den går ej att utesluta och därmed utgör de
en del av bortfallet.
Det är omöjligt att veta orsaken till varför det var 122
deltagare (28 procent) som inte besvarade enkäten.
De kan vara både nöjda eller missnöjda, men den
13

5. Sammanfattande resultat
De nio utbildningstillfällena i kondomkunskap har
fått mycket gott betyg, 94 procent av deltagarna angav
svarsalternativen mycket bra eller bra som samlat
betyg till utbildningen.
Majoriteten av deltagarna ansåg att föreläsaren var
det bästa med dagen. Föreläsarna Olle Waller och
Daniel Foxhage beskrevs som inspirerande, engagerade,
kunniga, erfarna, pedagogiska, empatiska,
seriösa och avspända.
Några deltagare ansåg att utbildningen hade för
mycket basic-kunskap medan andra menade att
detta var styrkan med utbildningen. Kunskap om
upplägg av kondomsamtal, material, tekniker och
lösningar på problem framhölls som några av de
mest uppskattade momenten. Många ansåg att de
fick konkreta och användbara tips på hur de kan
motivera ungdomar och unga vuxna till ökad kondomanvändning,
medan andra tyckte att detta kunde
ha utgjort en större del av utbildningen. Deltagarna
menade att samarbete behövs mellan olika verksamheter
och andra arenor i samhället för att få fler ungdomar
och unga vuxna att använda kondom.
Det finns i princip inga skillnader gällande enkätsvaren
mellan de olika professionerna. Deltagarna menade
att utbildningen gav ny kunskap, uppdaterad
kunskap samt repetition av befintlig kunskap. Det
behövs ständig kunskapspåfyllnad och repetition
för att hela tiden vara påmind om vikten av att informera
ungdomar och unga vuxna att skydda sig och
sina partners. I en utbildning som denna är det svårt
att uppfylla samtliga deltagares förväntningar och
behov, men resultatet visar ändå på att utbildningens
syfte har uppfyllts.
Resultatet visar att det finns ett tydligt uttalat önskemål
och behov av en uppföljning till utbildningen.
Önskemålet är en workshopinspirerad dag med fokus
på samtalsmetodik gällande kondomanvändning.
Deltagarna vill få tips och idéer på hur de kan
prata om kondomanvändning med ungdomar och
unga vuxna för att därigenom kunna påverka beteenden
och attityder. Diskussion och erfarenhetsutbyte
mellan olika professioner efterfrågades också.
Deltagarna uttryckte det tydligt i uppföljningen att
det finns ett stort behov av hjälp med inköp av material
för att underlätta kondomsamtalen med patienter.
Det största behovet är kondomdemonstratörer
eller dildos att använda i kondomsamtal med ungdomar
och unga vuxna. Att visa ungdomar och unga
vuxna hur de ska hantera kondomer praktiskt samt
låta de träna på att exempelvis trä på en kondom på
en demonstratör kan vara avgörande för att kondomer
verkligen används tillsammans med en partner.
14

Referenser
Regeringens proposition (2005). Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar.
Stockholm: Socialdepartementet (Proposition 2005/06:60).
Smittskyddsinstitutet (2010). En sammanfattning av nationell handlingsplan för klamydiaprevention Mål, delmål
och aktiviteter, 2009-2014. Stockholm: Smittskyddsinstitutet.
Tikkanen, R.H. Abelsson, J. och Forsberg, M. (2011). UngKAB09 – Kunskap, attityder och sexuella handlingar
bland unga. Göteborg: Göteborgs universitet, institutionen för socialt arbete. Tillgänglig: http://hdl.handle.
net/2077/25017
15

Ett samarbete mellan:
Landstinget i Värmland
Landstinget Dalarna
Landstinget Västmanland
Landstinget Gävleborg
Landstinget i Uppsala län
Kunskapsnätverket hiv/STI – Mellansverige anordnade under hösten
2011 nio utbildningstillfällen i kondomkunskap. Målgruppen för
utbildningen var i första hand personer som i sin profession möter och
samtalar med ungdomar och unga vuxna om sexualitet. Utbildningen
utgjordes av en föreläsning och totalt deltog 436 personer. Uppföljningen
visar att deltagarna var nöjda med utbildningen och fick med sig ny
kunskap, uppdaterad kunskap samt repetition av befintlig kunskap.
Många intressanta idéer, synpunkter och behov uppkom i uppföljningen.
Exempelvis finns ett behov av en uppföljning till utbildningen samt hjälp
med inköp av material att använda i kondomsamtal.