Rutin fÃ¶r rehabiliteringsgarantin - Landstinget GÃ¤vleborg

Rutin 

Diarienr: Ej tillämpligt 1(16) 

Dokument ID: 09-33398 Fastställandedatum: 2013-04-08 

Revisionsnr: 2 Giltigt t.o.m.: 2014-04-08 

Upprättare: Annchristin I Johansson 

Fastställare: Berit Fredriksson 

Rehabiliteringsgarantin 2013 - länsgemensam 

rutin 

Innehåll 

1. Syfte och omfattning ................................................................................... 1 

2. Allmänt ........................................................................................................ 1 

3. Ansvar och roller ......................................................................................... 2 

3.1. Chef Hälsovalskontoret ...................................................................... 2 

3.2. Behandlare KBT/KPT/IPT samt medarbetare i MMR-team ................. 3 

4. Beskrivning ................................................................................................. 3 

4.1. Rehabiliteringsgaranti i Landstinget Gävleborg .................................. 3 

4.1.1. Syfte................................................................................................... 3 

4.1.2. Mål ..................................................................................................... 3 

4.1.3. Målgrupper ......................................................................................... 3 

4.1.4. Behandlingsmetoder .......................................................................... 4 

4.1.5. Kompetenser ...................................................................................... 5 

4.2. Förhållningssätt i Landstinget Gävleborg ........................................... 7 

4.2.1. Tidsgränser ........................................................................................ 7 

4.2.2. Godkännandeförfarande .................................................................... 7 

4.2.3. Uppföljning ......................................................................................... 8 

4.2.4. Patientens väg i Rehabiliteringsgarantin ............................................ 9 

4.2.5. Lätt till medelsvår psykisk ohälsa samt stressproblematik .................. 9 

4.2.6. Icke specifik smärta i nacke, axlar och ländrygg ............................... 10 

4.3. Statsbidrag ....................................................................................... 12 

4.3.1. Ersättningsnivå per behandlingsserie ............................................... 12 

4.3.2. Utvecklingsmedel ............................................................................. 12 

4.3.3. Två faser .......................................................................................... 13 

4.3.4. Flera serier ....................................................................................... 13 

4.4. Registrering av produktion ............................................................... 13 

4.4.1. Databas för rehabiliteringsgarantin ................................................... 13 

4.4.2. Produktionsrapportering ................................................................... 14 

4.5. Utbetalning av ersättning till verksamheter ....................................... 15 

4.6. Frågor om rehabiliteringsgarantin ..................................................... 15 

5. Referenser ................................................................................................ 15 

6. Dokumentinformation ................................................................................ 15 

1. Syfte och omfattning 

Detta dokument anger rutiner roller och ansvar för tillämpning av 

rehabiliteringsgarantin 2013. 

Rutinen gäller alla hälso- och sjukvårdsverksamheter inom Landstinget Gävleborg 

samt privata vårdgivare med landstingsavtal. 

2. Allmänt 

2008 träffade Sveriges Kommuner och Landsting och Socialdepartementet en 

överenskommelse om den nationella rehabiliteringsgarantin i syfte att stärka den 

enskildes ställning i sjukskrivningsprocessen. I denna klargjordes att 

Utskriftsdatum: 2013-06-04


Dokumentnamn: Rehabiliteringsgarantin 2013 - länsgemensam rutin 

2(16) 

Dokument ID: 09-33398 Giltigt t.o.m.: 2014-04-08 

Revisionsnr: 2 

Rehabiliteringsgarantin ska omfatta evidensbaserade medicinska 

rehabiliteringsinsatser så att förutsättningarna för återgång till arbete ökar efter 

sjukskrivning. Målgrupperna var de grupper som utgör den största andelen av alla 

sjukskrivna, kvinnor och män med lätt till medelsvår psykisk ohälsa och smärta i 

nacke, axlar och ländrygg. 

I avtalet framgick att regeringen ville stimulera till att de evidensbaserade 

insatserna kognitiv beteendeterapi (KBT), och multimodal rehabilitering (MMR) 

vid smärta skulle utvecklas. Ersättning till Landstingen för arbetet skulle utgå från 

produktion av dessa insatser. 

I ett förnyat avtal för 2013 mellan SKL och Socialdepartementet slås fast att 

landstingen också under detta år ska fortsätta att ersättas ekonomiskt inom ramen 

för rehabiliteringsgarantin och för genomförd rehabilitering av nämnda 

målgrupper. I detta avtal har slutsatser från bl.a. Karolinska Institutets 

utvärdering, Rehabiliteringsrådets slutbetänkande, Nationella medicinska 

indikationer för multimodal rehabilitering, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för 

behandling av depression och ångest samt behandling av sjukdomar i 

rörelseapparaten beaktats och legat till grund. 

Även Försäkringsmedicinskt beslutsstöd vägs in. Samtliga dessa dokument finns 

med, dels återgivna i text, dels som bilagor, dels i referenslistan. 

Rehabiliteringsgarantin fortsätter således att vara inriktad på målgrupperna lätt till 

medelsvår psykisk ohälsa samt ickespecifik smärta i nacke, axlar och ländrygg. 

För 2013 sker en fortsatt nivåindelning av MMR i MMR1 och MMR2. De 

aktuella diagnosgrupperna är valda utifrån att de fortsätter att utgöra en stor andel 

av alla sjukskrivningar. 

Föreliggande rutindokument har tillkommit utifrån Landstingets intention om att 

arbetet med rehabiliteringsgarantin ska hålla god kvalitet och att 

rehabiliteringsgarantin ska vara rättvis och omfatta de patienter som mest behöver 

dessa kvalificerade insatser. Det finns därför en strävan mot att göra patientens 

väg in i rehabiliteringsgarantin så enhetlig som möjligt och att förutsättningar 

måste finnas på vårdenheterna för såväl bedömning som för att kunna 

tillhandahålla de olika behandlingsinsatserna antingen i egen regi eller genom att 

remittera till upphandlad aktör. 

Detta rutindokument är reviderat relaterat det nya avtalet och gäller t o m 2013- 

12-31. Dokumentet kan komma att revideras om konkreta behov uppstår under 

året. 

3. Ansvar och roller 

3.1. Chef Hälsovalskontoret 

Fastställare av denna rutin 




3(16) 



3.2. Behandlare KBT/KPT/IPT samt medarbetare i MMRteam 

Ansvarar för att känna till och tillämpa innehållet i denna rutin vid behandling 

gällande rehabgaranti. 

4. Beskrivning 

4.1. Rehabiliteringsgaranti i Landstinget Gävleborg 

4.1.1. Syfte 

Syftet med rehabiliteringsgarantin är att stärka den enskildes ställning i 

sjukskrivningsprocessen och ge fler kvinnor och män i Gävleborgs län möjlighet 

till evidensbaserad behandling i tidigt skede så att möjligheten att återuppta arbete 

eller annan sysselsättning ökar. 

4.1.2. Mål 

Målen med rehabiliteringsgarantin i Landstinget Gävleborg är något/några av 

följande: 

förebygga sjukskrivning 

förkorta sjukskrivningstiden 

förebygga återinsjuknande 

Detta utesluter inte andra samtidiga mål såsom ex.vis reducerad smärtintensitet, 

större samhällelig delaktighet, bättre hälsa och livskvalitet. 

4.1.3. Målgrupper 

Rehabiliteringsgarantin omfattar kvinnor och män i arbetsför ålder, 16 – 67 år, 

tillhörande följande diagnosgrupper: 

4.1.3.1. Lätt till medelsvår psykisk ohälsa 

Ångestsyndrom 

Tillstånd där flera symtom på ångest förekommer samtidigt på ett specifikt sätt 

och med en viss varaktighet. Ångesten ska vara så svår att den leder till 

inskränkningar i individens dagliga liv eller till andra funktionsnedsättningar. 

Ångesttillstånd kan medföra panikattacker, fobier och tvångstankar och/eller 

tvångshandlingar. 

Depression 

Här omfattas depressionstillståndet nedstämdhet av sådan svårighetsgrad att 

personens funktionsförmåga påverkas. Svårigheter att utföra förvärvsarbete 

liksom att ha ett fungerande privatliv förekommer. Någon strikt gräns mellan det 

normala och det sjukliga kan ibland vara svår att dra. 

Stress 




4(16) 



Att vara ”stressad” är ingen sjukdom, utan en naturlig och livsviktig psykologisk 

och biologisk reaktion på yttre påfrestningar. Hur individen reagerar beror på 

påfrestningens styrka och varaktighet och möjlighet till återhämtning. Stress kan 

dock leda till sjukdom och ohälsa, både kroppsligt och psykiskt. Det är uppenbart 

att psykiska sjukdomar kan förvärras av stress, men stress kan också vara en 

väsentlig bakgrundsfaktor. 

4.1.3.2. Långvarig smärta 

Omfattar kvinnor och män med långvarig smärta (minst tre månaders varaktighet) 

från ländrygg och/eller nacke och skuldror samt personer med generaliserad 

smärta tex. fibromyalgi, där ngn form av arbetsåtergång eller återupptagande av 

studier bedöms som rimlig/trolig. 

4.1.4. Behandlingsmetoder 

4.1.4.1. Kognitiv beteendeterapi – KBT 

KBT inriktar sig på att påverka tankemönster. Det finns ett flertal metoder, varav 

några är utvecklade för att behandla ångesttillstånd. KBT kombinerar inslag från 

både beteendeterapi och kognitiv terapi med syfte att påverka tankar, känslor och 

beteende i en positiv riktning. Olika strategier med övningar och hemuppgifter är 

en viktig del. Ett flertal metoder finns. Gränsdragningen mellan de olika 

terapierna är inte entydig och ofta är det svårt att avgöra vilken terapiform som 

använts i studier. KBT kan ske individuellt eller i grupp. Hur många tillfällen som 

ingår avgörs efter behovet. 

4.1.4.2. Interpersonell psykoterapi - IPT 

Interpersonell psykoterapi fokuserar på hur relationer påverkar patienten och hur 

relationer kan hanteras. Terapeuten har en aktiv roll. Terapin ges antingen 

individuellt eller i grupp. I interpersonell terapi ingår en utbildning i 

depressionernas natur och behandlingsmöjligheter, en identifiering av för 

patienten centrala relationer och förändringar i livet samt en behandling av 

problem i dessa med fokus på här och nu. 

4.1.4.3. Multimodal rehabilitering 

MMR är en rehabiliteringsmetod som har utvecklats för att behandla kvinnor och 

män med förhållandevis stora och komplexa rehabiliteringsbehov. 

MMR innebär ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under en längre 

tid och kräver att personal från olika yrkeskategorier arbetar i team och är tränade 

att arbeta i team. Fysisk träning, ergonomisk undervisning, samtalsbehandling 

samt arbetsplatsrelaterade åtgärder samordnas och synkroniseras. 

För att avgöra om patienten har förutsättningar att tillägna sig innehållet i det 

multimodala rehabiliteringsprogrammet och för säkerställa att ngn form av 

arbetsåtergång eller återupptagande av studier bedöms som rimlig/trolig förutsätts 

att teamets medlemmar genomför en bred utredning. En bred utredning och det 

multimodala rehabiliteringsprogrammet i sig utgår från nödvändigheten att förstå 

och rehabilitera smärtans hela komplexitet och dess negativa konsekvenser. 




5(16) 



Teamet har regelbundna möten för diskussion om utredning, 

rehabiliteringsprogress- och resultat. Teamet har också ett utvecklat och 

genomtänkt sätt att låta patienten vara en del av teamarbetet för att säkerställa att 

patientens vilja och självständighet beaktas samt säkerställa långsiktiga 

rehabiliteringsresultat. 

Hur det multimodala rehabiliteringsprogrammets exakt ska vara uppbyggt finns 

det idag inte tillräcklig kunskap om men SBU-rapporten, Metoder för behandling 

av långvarig smärta, april 2006, ger viktig vägledning liksom Nationella 

Medicinska Indikationer för multimodal rehabilitering, hösten 2011. 

4.1.5. Kompetenser 

4.1.5.1. Kognitiv beteendeterapi, KBT 

För att få ersättning inom ramen för rehabiliteringsgarantin krävs att utredning 

och behandling individuellt eller i grupp genomförs av: 

1. Leg psykolog/psykoterapeut med KBT/KPT/IPT inriktning 

2. Leg psykolog/psykoterapeut med annan inriktning men som har 

kompetens att arbeta med KBT, KPT eller IPT . 

3. Behandlare som har en adekvat grundutbildning som t.ex. sjuksköterska, 

socionom, sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare, pedagog med 

påbyggnadsutbildning i KBT, KPT eller IPT i omfattning som motsvarar 

en steg 1-utbildning 

Vidare krävs att behandling sker enligt punkt 4.1. 

4.1.5.2. Multimodal rehabilitering 

Avgörande för om multimodal rehabilitering ska kunna levereras i praktiken är att 

teamets sammanlagda kompetens är tillräcklig i förhållande till det program man 

ska följa och smärtkomplexiteten hos den patientgrupp det riktas till. Det är svårt 

att utifrån litteraturen dra säkra slutsatser om vilka kompetenser som är 

nödvändiga för att utföra en lyckad multimodal rehabilitering. Många gånger 

finns det också praktiska hinder för att få tillgång till den önskade, mest 

ändamålsenliga kompetensen. Vidare kan kompetens definieras och inhämtas på 

olika sätt. Ändå finns det anledning att sträva efter hög kompetens, eftersom 

brister i kompetens kan äventyra resultaten. De nedan preciserade kraven ska 

därför ses som mål att sträva emot. 

Kompetens inom ett team som erbjuder MMR 1-program 

Ingående kunskap om teamarbete och det multimodala 

rehabiliteringsprogrammets mål och de komponenter som ingår i MMR 

1. 

Grundläggande kunskap om smärta och smärtbehandling. 

Uppdaterad kunskap om den biopsykosociala modellen avseende 

långvarig smärta, för förståelse av uppkomst, utveckling och 

konsekvenser av långvarig smärta. 

Utbildning på grundnivå i teori och tillämpning av beteendemedicinska 

principer. 




6(16) 



Kunskap om sambandet mellan aktivitetsutförande och hälsa/ohälsa samt 

färdighet att använda dem i standardiserad och vetenskapligt förankrad 

bedömning och behandling av aktivitetshinder. 

Kunskap i att genomföra standardiserade test av exempelvis fysisk 

kapacitet, muskelfunktion, rörlighet, koordination och balans. 

Kunskap i att planera och vägleda patienten till ökad fysisk aktivitet och 

förbättrad förmåga genom olika former av fysisk träning. 

Utbildning i KBT steg I. 

Vidareutbildning i smärtans psykologi samt erfarenhet (under 

handledning) av behandling av smärtproblematik. 

Ingående kunskap om psykosociala konsekvenser, behandling och 

rehabilitering vid långvarig smärta. 

Kunskap om psykosocial rehabilitering, socialförsäkringsfrågor och 

arbetsmarknadsfrågor. 

Kompetens inom ett team som erbjuder MMR 2-program 

MMR 2 kräver fördjupad kompetens, speciellt vad gäller hantering av de negativa 

psykologiska komponenterna, samsjuklighet och smärttillstånd med hög intensitet. 

Specialistkunskap i rehabiliteringsmedicin eller annan specialitet 

(exempelvis allmänmedicin) med tilläggsspecialiteten smärtlindring samt 

ingående och regelbundet uppdaterad teoretisk och praktisk kunskap om 

diagnostik, behandling och rehabilitering av långvarig smärta. 

Utbildning på avancerad nivå inom beteendemedicinska tillämpningar 

inom sjukgymnastik. 

Utbildning på avancerad nivå inom områdena arbetsterapi och smärta 

samt omfattande erfarenhet av arbetsterapeutisk bedömning, behandling 

och rehabilitering vid långvarig smärta. 

Utbildning i KBT steg II 

Vidareutbildning i smärtans psykologi. 

Utbildning i och erfarenhet av att utöva avancerade tekniker som 

exponering av rörelserädsla, depression och smärta samt katastroftankar 

och smärta. 

Vidareutbildning inom psykosocialt behandlingsarbete. 

Uppdaterad teoretisk och praktisk kunskap om psykosociala 

konsekvenser, behandling och rehabilitering vid långvarig smärta. 

Omfattande och regelbundet uppdaterad kunskap om gällande regelverk 

inom arbetsmiljö, arbetsskydd, sociala förhållanden och 

socialförsäkringssystemet och dess rehabiliteringskedja. 

För att få ersättning inom ramen för MMR1 och MMR2 i rehabiliteringsgarantin, 

krävs att utredning och behandling individuellt eller i grupp genomförs av: 




7(16) 



1. Team bestående av somatisk, psykologisk och social kompetens. I 

Gävleborg förordas team minst bestående av följande kompetenser: 

läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut och psykosocial resurs. Även andra 

kompetenser kan vid behov knytas till teamet. 

2. Ett Vårdprogram finns för verksamheten som beskriver det multimodala 

arbetssättet MMR 1 eller MMR2 eller båda komplexitetsnivåerna, om 

verksamheten erbjuder båda nivåer. 

3. Behandling sker enligt beskrivning i punkt 4.2. 

4.2. Förhållningssätt i Landstinget Gävleborg 

Rehabiliteringsgarantin ska erbjudas kvinnor och män inom ramen för det 

övergripande kravet på god vård på lika villkor enligt Hälso- och sjukvårdslagens 

§ 2. Personer i åldern 16-67 år har inte förtur utan den som har störst behov av 

vård ska få det först 

4.2.1. Tidsgränser 

Rehabiliteringsgarantin bör följa tidsgränserna för vårdgarantin vilket innebär: 

Dag 0 = kontakt per telefon samma dag 

med sjuksköterska på sjukvårdsrådgivning, läkare, sjukgymnast eller 

bedömningsteam på vårdenheten 

Dag 7 = inom sju dagar tid för bedömning 

hos läkare på vårdenheten 

Dag 30 = inom 30 dagar ska behandlingen vara påbörjad 

hos KBT-/ KPT-/IPT-terapeut inom primärvård 

Dag 90 = inom 90 dagar ska behandlingen vara påbörjad 

hos KBT-/ KPT-/IPT-terapeut inom den specialiserade vården eller hos privat 

vårdgivare, och multimodalt team. 

Inom 180 dagar bör behandlingen inom Rehabiliteringsgarantins ram vara 

avslutad alternativt överföras till annan vårdinstans. 

4.2.2. Godkännandeförfarande 

En förutsättning för att få vara leverantör av rehabilitering inom ramen för 

rehabiliteringsgarantin i Landstinget Gävleborg är att verksamheten verkar i 

landstinget eller har vårdavtal med landstinget inom ramen för Hälsoval. 

Samtliga verksamheter som utför bedömning och behandling inom ramen för 

Rehabiliteringsgarantin i egen regi eller via underleverantör ska godkännas som 

behandlare inom rehabiliteringsgarantin. Syftet med detta är att säkerställa att 

verksamheten bedrivs enligt de kompetenskrav som ställs och att 

behandlingsinsatsen håller den kvalitet som krävs. 




8(16) 



4.2.2.1. Ansökningsblanketter 

Ansökningsblanketter för behandling med KBT/KPT/IPT respektive multimodal 

rehabilitering vid smärta finns tillgänglig på www.lg.se och hemsidan för Bra 

Sjukskrivning under rubriken Rehabiliteringsgarantin. 

VIKTIGT! 

Verksamheter som arbetar på nivå MMR1 och som höjer kompetens och 

bereder möjlighet för MMR2 gör ny ansökan via länken ovan samt 

insänder nytt vårdprogram som beskriver arbete med MMR2. 

4.2.3. Uppföljning 

I Landstinget Gävleborg görs generell uppföljning av alla kvinnor och män som 

behandlas i Rehabiliteringsgarantin. Landstinget vill kunna följa kvaliteten i de 

aktuella insatserna på gruppnivå fördelat på kön och syftet är att få en bild av 

resultatet av insatserna inom rehabiliteringsgarantin i länet samt att se att resurser 

inom rehabiliteringsgarantin kommer hela länet till del. Observera att den 

information som inhämtas kopplat till varje patient i detta uppföljningsbatteri är 

helt anonymt. 

4.2.3.1. Instrument 

För KBT/KPT/IPT: 

HAD självskattningsformulär 

Arbetsförmåga självskattningsformulär 

Båda dessa skall fyllas i av patienten i början av behandlingen och vid 

behandlingens avslut. Se uppföljningsformulär KBT på Rehabiliteringsgarantins 

hemsida: 

http://www.lg.se/Jobba-med-oss/Vardgivarportalen/Brasjukskrivning/Rehabiliteringsgaranti/ 

För Multimodal rehabilitering: 

EQ-5D självskattningsformulär 

Arbetsförmåga självskattningsformulär 

Båda dessa skall fyllas i av patienten i början av rehabiliteringen och vid 

rehabiliteringens avslut. Se uppföljningsformulär på Rehabiliteringsgarantins 

hemsida: 


4.2.3.2. Inhämtande av godkännande hos patienten 

Innan patienten fyller i dessa instrument skall information ges om att de behandlas 

inom ramen för Landstingets rehabiliteringsgaranti och att instrumenten ingår i 

det. I och med detta deltar de i uppföljning på gruppnivå och de individuella 

svaren kommer inte att synas i slutresultatet. Syftet med uppföljningen är att följa 




9(16) 



kvaliteten i våra insatser i rehabiliteringsgarantin. Informationen ingår inte i 

någon studie där avsikten är officiell publikation. 

Patientens deltagande är frivilligt och hon/han lämnar sitt muntliga medgivande 

till att delta vilket dokumenteras i journalen. 

4.2.4. Patientens väg i Rehabiliteringsgarantin 

4.2.5. Lätt till medelsvår psykisk ohälsa samt stressproblematik 

4.2.5.1. Två steg 

Steg 1 – Bedömning 

En bedömning av patient tillhörande berörda målgrupper sker av 

bedömningsteam/eller enskild behandlare varpå ställningstagande till val av 

behandling sker. Ett alternativ är insats enligt rehabiliteringsgarantin, KBT, KPT 

eller IPT. 

Teamet/den enskilda behandlaren bestämmer vilka reliabla och valida instrument 

man vill använda sig av vid bedömning, behandlingens start och avslut. Dock 

skall HAD och Självskattningsformulär för arbetsförmåga alltid användas (se 

avsnitt 3.3). 

Rehabiliteringsplan – att tydliggöra arbetslinjen 

Inför behandling inom rehabiliteringsgarantin ska rehabiliteringsplan upprättas i 

enlighet med Landstingets gemensamma rutin. Se rehabiliteringsgarantins 

hemsida: 


Arbetsrelaterade mål ska ingå ex.vis att vidmakthålla arbetsförmågan, återgå på 

del-eller heltid, börja arbetsträna. 

Steg 2 – Behandling 

Behandling startar inom 30 dagar inom primärvård och inom 90 dagar när det 

gäller specialist- samt privat vård. 

Vid behandlingsstart skall HAD samt Självskattningsformulär för arbetsförmåga 

fyllas i av alla patienter med psykisk ohälsa. 

Behandling påbörjas och KBT, KPT eller IPT genomförs. Det kan ske hos olika 

instanser; behandling inom landstingets regi eller externa vårdgivare. 

Behandlingen inom ramen för rehabiliteringsgarantin ska helst omfatta 8-10 

sessioner, dock minst 5. 

Efter avslutad behandling skall behandlingen följas upp med HAD, 

Självskattningsformulär för arbetsförmåga samt med de ev övriga instrument som 

teamet/behandlaren valt att använda. 

Efter avslut, registrera behandlingsserien samt in- och utstatus för HAD och 

Självskattningsformulär för arbetsförmåga i Rehabiliteringsgarantins databas, se 

punkt 6. 




10(16) 



4.2.6. Icke specifik smärta i nacke, axlar och ländrygg 

4.2.6.1. Intensitetsnivåer 

MMR är en rehabiliteringsmetod som har utvecklats för att behandla patienter 

med förhållandevis stora och komplexa rehabiliteringsbehov. Val av 

intensitetsnivå i behandling, MMR1 alt MMR2 beror på komplexiteten i varje 

enskilt patientärende. En god bedömning är därför grunden innan val av 

intensitetsnivå. 

Komplex problematik – typ A 

Smärta i nacke, axlar, ländrygg alt utbredd generaliserad smärta, som varat mer än 

tre månader. Ingen eller begränsad samsjuklighet som inte kräver specifik 

samordning. Begränsad psykologisk problematik och/eller psykosocial situation. 

Mycket komplex problematik – typ B 

Stark eller mycket stark smärta i nacke, axlar, ländrygg alt utbredd generaliserad 

smärta, som varat mer än tre månader. Samsjuklighet finns, som kräver specifik 

medicinsk samordning med annan vårdgivare. Påtaglig psykologisk och/eller 

psykosocial problematik finns. 

4.2.6.2. Indikation för MMR 1 respektive MMR 2 

Om de nedan beskrivna förutsättningarna är uppfyllda och patientens 

problematik bedöms som komplex (typ A) finns indikation 

för MMR 1. 

Om de nedan beskrivna förutsättningarna är uppfyllda och patientens 

problematik bedöms som mycket komplex (typ B) finns indikation för MMR2. 

Som stödstruktur vid bedömning används bedömningsmatrisen i Nationella 

Medicinska Indikationer för multimodal rehabilitering. 

http://www.skl.se/vi_arbetar_med/halsaochvard/sjukskrivningarna/nyhetsarkiv/in 

dikationer-for-rehabilitering 

4.2.6.3. Två steg 

Steg 1 – Bedömning 

En bedömning av patient tillhörande berörd målgrupp sker av bedömningsteam 

varpå ställningstagande till behandling sker. Ett alternativ är insats enligt 

rehabiliteringsgarantin, multimodalt behandlingsprogram, MMR1 eller MMR2. 

Teamet bestämmer vilka reliabla och valida instrument man vill använda sig av 

vid bedömning, behandlingens start och avslut. Dock skall EQ-5D och 

Självskattningsformulär för arbetsförmåga alltid användas (se avsnitt 3.3). 




11(16) 



Multimodal eller unimodal rehabilitering? 

MMR vid smärta är relevant att erbjuda om följande förutsättningar är uppfyllda: 

Patientrelaterade förutsättningar: 

Patienten har ihållande eller intermittent smärta som varat under mer än 

tre månader. 

Smärtan och dess konsekvenser är av sådan dignitet att de i hög grad 

påverkar patientens dagliga liv. 

Patienten har potential för ett aktivt förändringsarbete, trots smärtan. 

Patienten har inte någon annan sjukdom eller något annat tillstånd som 

innebär hinder för att delta i programmet. 

Vårdprocessrelaterade förutsättningar: 

Utredning har gjorts på ett systematiskt sätt, vilket innebär att 

strukturerad anamnes har tagits upp, andra tillstånd som skulle kunna 

orsaka smärttillståndet (”röda flaggor”) har uteslutits, screening för 

psykosociala riskfaktorer 

(”gula flaggor”) har gjorts, patientens förväntningar och beredskap för 

förändring samt hur smärtan påverkar möjligheten till aktiviteter har 

kartlagts. 

Evidensbaserad optimering av farmakologisk behandling har gjorts. 

Icke-farmakologiska unimodala åtgärder har övervägts/erbjudits/prövats. 

Tillståndets komplexitet har graderats (MMR 1 alt. MMR2) enligt en 

särskild indelningsmodell. 

Patienten har fått såväl muntlig som skriftlig information om MMR. 

Vårdgivarrelaterade förutsättningar: 

• Flera professioner arbetar i team med planerade och samordnade åtgärder mot ett 

gemensamt mål som definieras tillsammans med patienten. 

• Kompetens för att handha smärttillståndets komplexitet finns i MMR-teamet. 

Rehabiliteringsplan – att tydliggöra arbetslinjen 

Inför behandling inom rehabiliteringsgarantin ska rehabiliteringsplan upprättas i 

enlighet med Landstingets gemensamma rutin. Se Rehabiliteringsgarantins 

hemsida. 


Arbetsrelaterade mål ska ingå ex. vis att vidmakthålla arbetsförmågan, återgå 

på del-eller heltid, börja arbetsträna. 




12(16) 



Steg 2 – Behandling 

Behandling startar inom 30 dagar inom primärvård och inom 90 dagar när det 

gäller specialist- och privat vård. 

Vid behandlingsstart skall EQ-5D samt Självskattningsformulär för arbetsförmåga 

fyllas i av alla patienter med smärtproblematik som deltar i det multimodala 

rehabiliteringsprogrammet. 

Behandling påbörjas och rehabiliteringsprogrammet genomförs enligt individuell 

plan. 

Efter avslutad rehabilitering skall insatsen följas upp med EQ-5D, 

Självskattningsformulär för arbetsförmåga samt med de ev övriga instrument som 

teamet valt att använda. 

Efter avslut, registrera behandlingsserien samt in- och utstatus för EQ-5D och 

Självskattningsformulär för arbetsförmåga i Rehabiliteringsgarantins databas, se 

punkt 6. 

4.3. Statsbidrag 

Statsbidrag för produktion inom Rehabiliteringsgarantin utgår till Landstinget 

enligt avtal mellan SKL och Socialdepartementet under 2013, utifrån hur många 

behandlingsserier som genomförts och kan redovisas upp till ett på förhand 

fastställt tak utifrån befolkningsunderlaget. 

Statsbidraget, som utgörs av ersättning per genomförd behandlingsserie tillfaller i 

Landstinget Gävleborg under 2013 den producerande divisionen/privata enheten 

enligt beslut av Landstingets koncernledning. 

4.3.1. Ersättningsnivå per behandlingsserie 

För att säkerställa att ersättningar kommer att kunna betalas ut för hela 2013 så kommer 

ersättningar för behandlingar påbörjade fr.o.m. 1 april 2014 att vara: 

KBT/KPT/ITP: 10 000 kronor per redovisad behandlingsserie 

MMR 1: 

MMR 2: 

20 000 per behandlingsserie 

40 000 per behandlingsserie 

4.3.2. Utvecklingsmedel 

Utöver statsbidraget för antalet producerade behandlingsserier får Landstinget 

1000 kr per behandlingsserie i utvecklingsutrymme. Även denna summa tilldelas 

den behandlande enheten som ska redovisa en utvecklingsplan som beskriver hur 

detta utvecklingsutrymme ska användas för att höja kvaliteten i 

rehabiliteringsgarantin. 

I slutet av 2013 ombeds verksamheterna redovisa hur utvecklingsmedlen använts. 

Sammanställningen redovisas därefter till Socialdepartementet. 




13(16) 



4.3.3. Två faser 

För att kunna begära ersättning för behandling med KBT/KPT/IPT eller 

multimodal rehabilitering krävs en insats i två faser, en inledande bedömning för 

att klargöra behandlingsbehov, motivationsnivå mm samt efterföljande 

genomförd behandlingsserie. 

4.3.4. Flera serier 

Det är viktigt att den insats patienten får är grundad på framtagen 

rehabiliteringsplan och planerad så att den enskilda kvinnans eller mannens hela 

rehabiliteringsbehov tillgodoses i möjligaste mån. 

Två rehabiliteringsserier inom ramen för rehabiliteringsgarantin får inte bedrivas 

parallellt eller gå omlott. 

En person kan få flera behandlingsserier men relevansen för det ska övervägas 

noga. Inför ev ny behandling ska ny behovsbedömning genomföras innan 

ställningstagande till ny behandlingsserie görs. Har ny problematik tillstött som 

inte var möjlig att förutse inom ramen för föregående behandling? 

En ny behandlingsserie kan ske såväl inom primärvård som inom specialistvård. 

4.4. Registrering av produktion 

4.4.1. Databas för rehabiliteringsgarantin 

En databas har skapats för registrering av all produktion i rehabiliteringsgarantin. 

Det huvudsakliga syftet med databasen är att datainsamlingen ska ske med god 

sekretess och att underlätta avläsning av produktion, vilket utgör grunden för 

hemtagande av statsbidrag. 

4.4.1.1. Uppgifter till databasen 

Patientdata 

Uppgifter om behandling 

Uppgifter om vårdgivare 

Uppföljning – resultat från HAD, EQ-5D och Självskattningsformulär för 

arbetsförmåga. 

4.4.1.2. Aktörer med access till RG-databasen 

Alla medarbetare i verksamheter i Landstinget Gävleborg, samt enstaka privata 

verksamheter med vårdavtal, som arbetar med åtgärder i Rehabiliteringsgarantin 

har via tillgång till Plexus också access till rehabiliteringsgarantins databas 

http://rehabgarantirapport/ 

Verksamheter inom landstingets regi ska löpande och snarast, efter varje avslutad 

behandlingsserie, registrera de nödvändiga uppgifterna direkt i databasen. Varje 

behandlare som registrerar behandlingsserier kan följa upp vilka patienter man 

själv registrerat via ”Mina Rapporter”, som finns tillgänglig överst i 

registreringsarket. 




14(16) 



4.4.1.3. Aktörer utan access till RG-databasen 

Vårdgivare som inte har access till databasen gör rapportering via separat 

rapportblad. Det erhålls tillsammans med bekräftelse om att bedriva behandling 

inom ramen för Rehabiliteringsgarantin. Rapportblad samt kopia på 

utvärderingsformulär (EQ-5D, HAD och Självskattningsformulär för 

arbetsförmåga) för alla rapporterade patienter skickas senast den sista i varje 

månad till Lednings- och verksamhetsstöd för registrering. 

Skicka till: 

Christina Sundman 

Landstinget Gävleborg 

Lednings- och verksamhetsstöd 

Redovisningsenheten (451) 

Söderhamns sjukhus 

826 81 Söderhamn 

4.4.1.4. Sekretess 

Den person som registrerar behandlingsserier kan endast se de patienter som 

hon/han själv registrerat. Detta är styrt till användar-ID. De enda som kan se alla 

registreringar är ansvariga för rehabiliteringsgarantin inom Lednings- och 

verksamhetsstöd. Skälet till det är att tillgång till helheten behövs för de 

kvartalsvisa avläsningarna för hemtagande av statsbidrag. Databasen för 

rehabiliteringsgarantin är helt landstingsintern och enbart skapad för att 

säkerställa att data som samlas in hanteras på ett sekretessmässigt korrekt sätt. 

Ingen som helst kontakt finns med andra system varken internt eller externt. 

4.4.2. Produktionsrapportering 

Såväl produktionsersättning som 1000 kr i utvecklingspåslag per behandlingsserie 

tillfaller i Landstinget Gävleborg under 2013 den producerande divisionen/privata 

enheten enligt beslut av Landstingets koncernledning. 

4.4.2.1. Datum för registrering 

Av bokföringsskäl är det därför viktigt att avslutade behandlingsserier i möjligaste 

mån registreras i databasen direkt efter avslut. 

Det är önskvärt att varje månads produktion är registrerad i databasen 

senast: 

4 februari för januari 

4 mars för februari 

4 april för mars 

6 maj för april 

4 juni för maj 

5 augusti både för juni och juli 

4 september för augusti 

4 oktober för september 




15(16) 



4 november för oktober 

4 december för november 

13 januari 2014 för december och för ev missade under hela 2013. 

Om man missat att registrera avslutad behandlingsserie innan angivna brytdatum 

för aktuell månad registreras posten så snart det är möjligt och kommer därmed 

med vid nästkommande månadsavläsning. 

OBSERVERA! Det är mycket viktigt att ALL avslutad rehabilitering för 2013 

registreras i tid, för försenad inrapportering utgår inget statsbidrag och pengar 

uteblir. 

4.5. Utbetalning av ersättning till verksamheter 

För verksamheter inom landstinget sker bokning av produktionsersättning 

månadsvis till de kostnadsställen som respektive division redovisar. Bokningarna 

sköts av utsedd ekonom i LOV. 

Privata verksamheter fakturerar sin produktion enlig överenskommelse med 

Landstinget. 

4.6. Frågor om rehabiliteringsgarantin 

Eventuella frågor om rehabiliteringsgarantin mailas till rehabiliteringsgarantins 

funktionsbrevlåda: 

rehabgarantin@lg.se 

5. Referenser 

Dokument 

Sveriges Kommuner och Landsting och Regeringskansliet, 

Artikel dokument, Överenskommelse mellan staten och 

Sveriges Kommuner och Landsting om 

rehabiliteringsgaranti för 2013 

Frågor och svar om rehabiliteringsgarantin 2013 

Nya indikationer för rehabilitering av smärtpatienter 

Rehabilitering vid långvarig smärta 

Sjukskrivningsmiljarden och Rehabiliteringsgarantin 

Plats 

www.regeringen.se 

www.skl.se 

www.skl.se 

www.sbu.se 

www.skl.se 

6. Dokumentinformation 

Denna rutin har i sin ursprungliga utformning tagits fram av: 

Maria Johansson, projektledare, Bra Sjukskrivning 

Revidering av Rutin: 

Annchristin Johansson, samordnare försäkringsmedicin, LOV 




16(16) 



Granskare av Rutin: 

Lena Hörberg, administratör, LOV 

Maria Johansson, projekt- och metodstöd, LOV 

Fastställare av Rutin: 

Berit Fredriksson, Chef Hälsovalskontoret

Rutin fÃ¶r rehabiliteringsgarantin - Landstinget GÃ¤vleborg

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?