Fronter Nordic Magazine

fronter.info

Fronter Nordic Magazine

Nordic

Magazine

Stockholm satsar på

föräldramedverkan

Troms fylke – rekordhög användning

efter bara fyra månader

Rakkestads kommun får resultat

från tydliga riktlinjer

Fronter skapar trygghet för

utbildning på nätet

Fronter på alla skolor – ett

regeringsbeslut på Åland

KNORD – en effektiv skola med en

effektiv plattform för utbildning

Langeland med Fronter in

i framtiden


Stockholm satsar på föräldramedverkan

spelat en central roll för att få lärarna

att anpassa sig till den nya, digitala

världen.

Redan efter tre års användning av

Fronter ser Stockholms stad att mer

än hälften av föräldrarna med barn

i gymnasieskolan är aktiva deltagare

och att de följer elevernas aktiviteter

på skolan.

Stockholms stad har i dag 26 000 Fronter-användare

fördelade på gymnasieskola,

vuxenutbildning och administration.

Dessutom tillkommer föräldrarna

med egen föräldrainloggning. Den

svenska huvudstaden har stora planer

på att vidareutveckla användningen

till en så kallad medborgarportal för

offentliga tjänster. Mycket av den

digitala kommunikation Stockholms

invånare har att vänta utvecklas utifrån

processen med att få föräldrarna

involverade i användningen av Fronter.

Föräldrarna använder de inloggningsoch

identifieringssätt som de har sedan

tidigare, till exempel bank-ID.

– Det fungerar utmärkt, säger Per

Michael Anderson, som har varit

ansvarig för Fronters utformning

i Stockholm. Hälften av föräldrarna

använder redan möjligheten, berättar

Anderson, eller PM som han kallas.

Staden har också ett nära samarbete

med Datainspektionen för att hitta bra

lösningar för systemet. Det har lett till

vissa begränsningar för vilka elevaktiviteter

som föräldrarna ska kunna följa.

Det är skolans allmänna information

och elevernas inlämnade uppgifter som

föräldrarna får se och skolan har ett

eget ansvar att begränsa tillgängligheten.

Föräldrarna kommer till exempel

inte in i elevernas arkiv, berättar PM.

Elevbedömning

Trettio procent av alla inlämningsuppgifter

och bedömningar sker nu digitalt

bland eleverna i Stockholm. Föräldrainsyn

och måluppfyllelse var också

– Det fungerar jättebra, säger Per Michael

Anderson, som är ansvarig för Fronters utformning

hos Stockholms stad. Hälften av föräldrarna

utnyttjar redan möjligheten, berättar han.

centrala delar i den kravspecifikation

som Fronter var tvungna att uppfylla

för att bli leverantör åt Stockholm.

– Nu kör vi i gång ett projekt där

målstyrning av elevernas utveckling

står i fokus, berättar PM. Tre skolor ska

använda Fronters bedömningsverktyg.

Målet är att alla skolor ska använda

det före skolstarten 2010.

Både elever och lärare ser klara fördelar

med den här typen av bedömning

och utveckling. PM är nöjd med det

mervärde som det pedagogiska, kommunikativa

och strukturella funktionerna

i Fronter har gett den kommunala

skolan. Han medger dock att det

har varit en utmaning att få lärarna att

börja använda utbildningsplattformen

men att de flesta efterhand har insett

fördelarna. Eleverna har varit med från

dag ett.

Fronter gör lärarna digitala

På Stockholms Transport och Fordonstekniska

Gymnasium (STFG) har Fronter

Fakta om

Stockholm

Stockholm är Sveriges huvudstad

och har varit landets politiska

och ekonomiska centrum sedan

1200-talet. Staden är byggd på

14 öar som binds samman av

53 broar. Stockholm har 819 000

invånare.

– I dag måste ju även de som ska

arbeta inom olika mekaniska områden

kunna hantera det digitala. Där man

tidigare använde traditionella verktyg

har datorerna tagit över det mesta,

berättar biträdande rektor Kenny

Fredholm.

– Dessutom är eleverna digitala redan

när de börjar här på skolan och därför

har det varit en utmaning att få lärarna

att vänja sig vid den nya världen,

säger han och understryker samtidigt

att Fronter har varit oerhört värdefullt

i det sammanhanget.

Där man tidigare till exempel använde traditionella

verktyg har datorerna tagit över det mesta,

berättar biträdande rektor Kenny Fredholm.

– Vi har helt enkelt tvingat lärarna

att bli en del av den digitala världen.

Fronter används i både teoretiska och

praktiska ämnen på skolan. Lärarna

har också insett att de måste ta steget

eftersom eleverna ofta är ute på praktik

där man använder IKT.

Fronter får eleverna att ta ett större

ansvar för det de gör både i och utanför

skolan. Fronter strukturerar allt

och vi har märkt att det har haft en

positiv inverkan på elevernas motivation,

säger han.

Sida Side 2


Fronter på alla skolor – ett regeringsbeslut

på Åland

Åland skiljer sig från Sverige och

Finland på flera sätt när det gäller

användningen av IKT i skolan. Regeringen

beslutade nyligen att alla skolor,

elever, föräldrar, lärare och myndigheter

ska använda Fronter. Ronny

Holmström, som är ansvarig för IKTutvecklingen

på ögruppen i Östersjön,

tycker inte att det är så konstigt att

Åland ligger så långt framme med IKT i

undervisningen.

– Åland har knappt 28 000 invånare

och är delvis självstyrt med egna läroplaner.

Vi vill ha en hög status som

också möjliggör egenutveckling. Det

viktigaste är kanske att Åland är en

gammal sjöfartsö och att man är van

vid att ha kontakt med människor runt

omkring. Därför var vi tidiga med att

använda IKT och nu har vi utvecklat

en bra infrastruktur, berättar Holmström.

Fördelar med gemensam plattform

Ronny Holmström började sitt arbete

på Åland 2005 och redan då hade gymnasierna

och högskolorna på Åland implementerat

Fronter. Det var då viktigt

att få politiker och myndigheter att

förstå att man kunde ha ett liknande

system för hela skolan på Åland, från

grundskolan och uppåt. Holmström

var en stark förespråkare för detta.

– Det finns bara fördelar med ett

gemensamt system för hela utbildningsförloppet.

Man lär sig Fronter och

tar med sig sin digitala portfolio samt

kompetensen genom hela skolsystemet

och slipper börja om på nytt med

andra system, säger han. Holmström

utarbetade en plan för hela implementeringen

med undervisning av skolledare,

lärare, elever och föräldrar. Sedan

beslutade regeringen att alla skolor på

Åland skulle använda Fronter. Målsättningen

är att alla skolor ska vara

implementerade under 2011.

Strängt undervisningsprogram

Implementeringen av Fronter har varit

strukturerad med klara målsättningar

om att få med alla. Allmän information

skickades ut tidigt och ett undervisningsprogram

för alla inblandade

startade. Alla skolor har varit på informationsmöten.

Det har dessutom varit

en administrativ utbildning som har

följt Fronters undervisningsprogram

”Train the Trainers”. Under året har det

utbildats två administratörer per skola.

Alla skolledare har gått igenom ett undervisningsprogram

och deras reaktion

har varit mycket positiv.

– Den största utmaningen är tiden,

men de flesta skolledarna erkände

under utbildningen att det bara är de

själva som kan bestämma vad som ska

prioriteras.

Utmärkt för de mindre skolorna

Lärarna på de mindre skolorna är de

Fakta om

Åland

En ögrupp och ett län i Finland

med självstyre. Ligger i Östersjön

och består av drygt 6 500 öar där

den största heter Åland eller Fasta

Åland. Åland är svenskspråkigt och

har ca 28 000 invånare. Huvudstaden

heter Mariehamn.

som är mest positiva till implementeringen

av Fronter. Från att ha haft

liten kontakt med omvärlden och

andra lärare på Åland har de nu genom

Fronter fått en stor kontaktyta utanför

skolan.

– Många av skolorna på Åland har

bara två till tre lärare. För dem har

det varit oerhört värdefullt, säger

Holmström, som inte kan hitta en enda

nackdel med Fronter. Nej, Fronter är

faktiskt hjärtat i det digitala klassrummet,

avslutar han.

Resursforum

Fronter används både som utbildningsarena

och resursforum. Plattformen

används som stöd för IT-hjälp och support.

Lärarna får tillgång till innehållsresurser

och läromedel via systemet.

Flera lärare samarbetar i ämnesrum för

att kunna utbyta undervisningsplaner

och idéer. Fronter hjälper till att knyta

skolorna på Åland tätare samman.

Föräldrainloggning

På Åland har man börjat använda Fronter och här är det

några elever i Rangsby skola i Saltvik som är i full gång.

Skolan är en 1–6-skola och har ca 50 elever.

Ronny Holmström, IKT-ansvarig

på Åland

Koppla eleverna till vårdnadshavare.

Vårdnadshavare får egen åtkomst.

Sida Side 3


Fronter skapar trygghet för utbildning

på nätet

Efter att ha provat fyra olika plattformar

blev det till slut Fronter som

blev samarbetspartner till Centret

för livslångt lärande vid universitetet

i Åbo i Finland.

Åbo Akademi är det största svenskfinska

universitetet i Finland. Här

går 7 000 studenter och det finns väl

utvecklade avdelningar för vidareutbildning

och forskning. Universitetet

erbjuder både tekniska och humanistiska

ämnen. Vi är på plats på den första

användarkonferensen på Arken, ett

nedlagt järnverk där den humanistiska

fakulteten huserar i dag. Här träffar

vi sociologen och utbildningsplaneraren

Johanna Quiroz-Shauman. Hon

berättar att valet av utbildningsplattform

egentligen var enkelt, i alla fall

för Centret för livslångt lärande, där

hon är anställd.

– Vi måste använda de verktyg som

våra kunder använder och i allt högre

Sociologen och utbildningsplaneraren Johanna

Quiroz-Shauman menar att Fronter ger ett tryggt

rum som man kan arbeta i och återvända till.

grad är det Fronter. Åland är till exempel

en viktig kund för oss, särskilt

på grund av den stora utbredningen

av Fronter. Förutom att utbilda och

vidareutbilda har vi också ett ansvar

att hålla god kontakt mellan universitet

och samhälle och även där fungerar

Fronter bra som verktyg, säger hon.

Shauman är väldigt nöjd med den

strukturering som Fronter innebär.

– Den är särskilt viktig inom utbildning.

Många kritiker säger att man

måste kunna ha allt öppet och inte

arbeta i plattformar som Fronter och

andra liknande portaler, men jag

anser att det är viktigt med plattformar,

särskilt nedåt i skolsystemet men

också uppåt till universiteten.

– Jag brukar säga till lärarna att de själva

väljer ut vissa kapitel i böcker och

att böcker i allra högsta grad också är

stängda system. Hon poängterar också

att det är bra att ha ett säkert rum för

undervisningen. Det finns en pedagogisk

tanke bakom Fronter som jag sätter

stort värde på, fortsätter hon.

– Det är inte bara den sociala kommunikationen

som är central för plattformen,

vilket det brukar vara för de

öppna plattformarna. Fronter passar

också bra till individuell utbildning,

menar Shauman. Mer än en fjärdedel

av grundskoleeleverna i Finland har någon

form av särskilt behov och Fronter

är väldigt bra i sådana sammanhang.

– Här kan man skapa lagar och regler

i en trygg miljö där eleven kan utvecklas.

Det är på samma sätt som att det

alltid är okej att vara ute i sociala sammanhang

både fysiskt och via nätet,

för att sedan komma tillbaka till den

trygga hemmiljön, avslutar hon.

Egna övningsskolor

Trots stora framgångar i olika internationella

tester lanserar Finland många

nya reformer. Det gäller speciellt inom

högre utbildningar. En lärare i Finland

har sammanlagt fem års utbildning.

Alla universitet och högskolor är också

knutna till minst en övningsskola, vilket

gör att mycket av utbildningstiden

består av praktik.

Fakta

om Åbo

kommun

Åbo har ca 177 000 invånare och

är Finlands femte största stad.

Den är också Finlands äldsta stad

och grundades på 1200-talet.

E-post

Vi levererar e-posthantering till

Fronter-användarna.

SMS-beredskap

Skicka ”krismeddelanden” till

alla på skolan direkt från din

mobil.

SMS

Det går snabbt och lätt att skicka

meddelanden från Fronter till

mottagarnas mobiltelefoner.

IUP

Verktyget för bedömning ingår

naturligtvis i Fronter.

Sida Side 4


Rakkestads kommun får resultat från

tydliga riktlinjer

Björn Arne Eikrem fotograferad under SkoleForum 2010.

Anställda på andra avdelningar i kommunen

är avundsjuka på oss och det

system vi har via Fronter, berättar

Björn Arne Eikrem, Fronter-ansvarig

hos Rakkestad kommun. Den nya läraren

såg snabbt alla möjligheter med

Fronter-användningen och berättar

här sin Fronter-historia.

När började ni använda Fronter?

Vi började med Fronter hösten 2006

och fram till sommaren 2007 implementerade

vi grupper och hade grundläggande

utbildning på skolorna. Administratörerna

var på kurs och vi hade

en tät dialog med de kommuner runt

oss som redan hade kommit i gång. Jag

kom ”rykande färsk” från lärarhögskolan

i Østfold och var överlycklig över

att få ett toppadministratörsjobb.

Varför Fronter?

Efter en helhetsbedömning valde vi

Fronter, och då med tanke på att

gymnasierna redan använde det och

att flera stora kommuner som vi ville

”lära” oss av redan var i gång. Fronter

är en produkt som har tagits fram av

och för lärare. Vi tyckte det lät som

det passade oss. Vi var bland annat på

en demonstration i Haldens kommun

och efteråt fick vi besöka kontor där vi

kunde utvärdera systemet ordentligt.

Var det svårt att komma i gång?

Vi hade många fördelar och valde en

offensiv strategi. Vi tänkte dra lärdom

av de ”fel” som andra hade gjort, bland

annat att e-post inte var tillgängligt

i Fronter, att det inte fanns några krav

på daglig kontroll av e-post och krav på

daglig obligatorisk inloggning i Fronter.

Det blev en snabb övergång för en del

lärare, som nästan kastades i en digital

vardag. Att arbeta tillsammans med

kommunal och lokal skolledning och ha

tydliga definierade krav på användning

förankrade i IKT-planen blev avgörande

och satte en positiv press på alla skolledare

och de prioriteringar som måste

göras för inlärning och införande av

nya verktyg. Vi var helt inne på en

gemensam tanke om att alla skulle bli

duktiga, inte bara ha en eller två skolor

som gjorde det bra, oavsett vem som

var ansvarig för det. De gemensamma

kraven och pressen på att alla ska vara

med har varit avgörande.

Hur reagerade eleverna?

Eleverna har varit positiva till allt

som gör att de får jobba mer digitalt

på lektionerna. Flera undersökningar

visar det. Vi har också börjat använda

digitala böcker och bloggar med länkar

och inloggning via Fronter, något som

gör Fronter till en naturlig del av skoldagen.

Det mest positiva för eleverna

och lärarna har nog varit hur kraven

på användning av Fronter har tvingat

fram nya investeringar i IKT-utrustning.

Eleverna gillar att kunna följa frånvaro

och anmärkningar. Det är det första de

kontrollerar när de sätter i gång med

sitt digitala arbete. Hösten 2006 kom

det många frågor från eleverna om det.

Det är bra att eleverna, och nu även

Sida Side 5


vårdnadshavare, kan följa detta när de

själva vill. Eleverna har inga problem

att komma i gång med Fronter, men

eftersom det finns så mycket roligt på

nätet är det en utmaning att få eleverna

till utbildningsplattformen, både

under skoltid och hemma. Vi införde

tidigt krav på användning av presentationssidor

som startsidor i alla rum och

hade utbildning i hur vi skulle kunna

göra dem spännande. För högstadiet

skapade vi en mall för hur klassrummen

skulle se ut så att det är lätt för lärarna

att göra fina rum. Det har fungerat väldigt

bra. Många idéer kom från Fronters

användarkonferens.

Hur organiserade ni implementeringen?

Ett projekt på högskolan i Østfold skulle

utvärdera användningen av IKT och

hur vi hade implementerat det i vår

kommun. Eftersom jag började jobba

som lärare och Fronter-ansvarig hösten

2006 ville man se hur studenterna

som kom ut i arbetslivet använde den

digitala kompetens vi hade fått på högskolan.

Rakkestad kommun fick bäst

resultat bland alla deltagare i undersökningen

när det gällde implementering

av digitala verktyg och pedagogisk användning.

Och vi var ändå de senaste

användarna. Vårt sätt att organisera

implementeringsarbetet blev särskilt

uppmärksammat. Vi har tydliga krav,

en hård linje för alla och är tydliga när

det gäller att följa upp dem som ligger

efter, både i form av hjälp och erbjudande

om mer utbildning. Jag är också

teamleader för en Fronter-ansvarig på

varje skola. Utrustningen ska inte vara

deras ansvar utan bara Fronter, eftersom

vi tycker att det är viktigt att skilja

vi ska göra tillsammans. All information

ska gå via Fronter, all dokumentation

och planering ska finnas där och så vidare.

Dessutom måste jag som Fronterledare

gå i spetsen och hålla uppe

aktiviteterna och implementeringstakten

där jag är.

Hur stor är aktiviteten?

Aktiviteten i Rakkestad är stor. Det hör

ihop med våra gemensamma krav på

användning och de krav som har blivit

behov. Alla ska använda Fronter varje

dag och e-post ska besvaras inom en

vardag. Alla besked/nyheter från ledningen

ska ges via Fronter. Det innebär

Hur reagerade lärarna?

Lärarna har varit väldigt positiva,

men en del trodde nog att de skulle få

”slippa”. När vi även implementerade

frånvaroverktyget och IUP (individuell

utvecklingsplan) var det oundvikligt för

ämneslärarna. Vår senaste undersökning

visade att 96 procent av lärarna

tycker att frånvaroverktyget är väldigt

bra! Vår medvetna filosofi har varit

att lärarna ska ha flest behörigheter

i Fronter så att man får ett ansvar. De

ska också kunna lösa problem själva

utan att behöva prata med en administratör.

Alla våra lärare är också administratörer

på sina egna datorer och

alla har fått tillgång till bärbara datorer

via kommunen. Jag har med fasa hört

om en del fall där kontaktlärare inte

har behörighet att lägga in nya verktyg

i sina klassrum. Vi anser att det hindrar

kompetensutvecklingen.

”Hos oss är det frihet under

ansvar, och särskilt ansvar

att förkovra sig själv.”

på arbete med utrustning och pedagogisk

användning. Vi träffas regelbundet

och fattar gemensamma beslut om hur

vi ska gå vidare, precis som ett vanligt

team på en skola gör. Samma grupp

åker varje år till BETT i London och

går på Fronters användarkonferens.

Sådana vanor lyfter också upp gruppens

arbete i skolan – man visar att det

är ett arbete som prioriteras. Fronters

användarkonferens har varit väldigt

värdefull och vi tycker att det är viktigt

att den här gruppen deltar varje år.

En bra implementering handlar om en

bra ledning. Skolans högsta ledning ska

vara föregångare, de lokala skolledarna

också, så att alla ser att detta är något

Björn Arne Eikrem visar eleverna hur de ska använda Fronter.

att du får stora problem att göra ditt

jobb om du inte är inloggad varje dag.

Den största utmaningen är att aktivera

vårdnadshavare via Fronter. Vi har

varit tvungna att sänka ambitionerna

Webfronter

Det enklaste sättet att skapa

och underhålla skolans hemsida.

Sida Side 6


lite och försökt se Fronter som ett

erbjudande som vårdnadshavare kan

använda vid behov, och att möjligheten

flyttar över lite mer ansvar för elevens

utveckling och uppföljning på hemmet.

Vad används mest i Fronter?

– Lärarna använder naturligtvis e-post

och meddelanden från rum ofta. Alla

lärare använder mappar för inlämningsuppgifter

och ganska många

använder provverktyget. Det varierar

lite beroende på vilka klasser det gäller.

Alla lärare använder frånvaroverktyget,

särskilt sedan vi implementerade

föräldrainloggning. Högstadielärare

använder IUP-verktyget flera gånger

om året medan lärare för lägre klasser

inte alltid gör det. Nu har vi även

kommit i gång med Webfronter och ser

goda möjligheter att använda verktyget

för elevprojekt.

Fronter är vår kommandocentral

för all undervisning.

Det skapar trygghet för

eleverna.”

Vad saknar du mest i systemet?

– Skoldagen är otroligt hektisk. Det är

viktigt att se till att programmen är enkla

och snabba för lärarna att använda.

Det finns ett växande behov av att skapa

pedagogiska upplägg i Fronter, så vi

hoppas att verktyget för presentationssidor

och utbildningsvägar blir ännu

bättre. Om vi kan göra så att vi slipper

Powerpoint och andra presentationsprogram

är det bra. Det sätts stort fokus på

bedömning i skolan nu och det är viktigt

att Fronter hänger med här och kan sälja

in daglig användning till skolledarna,

eftersom de tycker att det är pressande.

Här kan en bra IUP med kompetensmål

och kriterier få stor betydelse. Jag tycker

också att utskriftslayouten för rapporterna

och Fronter-dokumenten kan

förbättras. Samma sak gäller för betygsutskrifter.

Under alla omständigheter

måste målet med Fronter vara att allt

man förut gjorde nu kan göras bättre

och mer dokumenterat i Fronter. Man

ska inte skapa nya upplägg utan smartare

sätt att göra saker på.

Vad tycker du är mest imponerande

med Fronter?

– Helheten. Jag har stor glädje av

Fronter under min skoldag. Det enda

jag tar med mig till klassrummet är min

dator. Alla våra klassrum är utrustade

med digitala tavlor och snart får vi en

fast dator kopplad till tavlorna. Jag

använder också många digitala böcker

och det mesta som jag förbereder för

mina ämnen gör jag i Fronter, oavsett

om det är ljudinspelningsuppgifter,

användning av bloggar eller digitala

prov. Vi loggar också in på alla externa

program från Fronter.

– Elevarbete kommer inte bort, och

läggs det i arbetsmappar kan jag också

hålla koll på elevens arbete eller brist på

sådant. Jag satt nyss hemma och fyllde

i IUP för elever som jag har i andra

klasser och det var väldigt bra att inte

behöva vänta på scheman som tidigare

skickades runt. Fronter ger mig frihet

att göra saker när det passar mig. Under

en hektisk skoldag är det värdefullt i sig.

Fronter har också haft betydelse för

social utjämning. Ingen behöver installera

programvara hemma. Det har varit

press på hemmen att skaffa och underhålla

utrustning eftersom lärare och

ledning lägger upp mycket information

och uppgifter i Fronter. Nu är det inte

längre ett problem för alla har uppkopplade

datorer. Utan Fronter skulle

skillnaderna ha varit mycket större.

Ser du något som kan förbättras?

– Det är inte några stora saker, mest

att program ska bli ännu lättare att

använda och att det ska vara lätt att

börja använda pedagogiska verktyg

i Fronter. Jag rapporterar ständigt

småsaker som kan förbättras, men vårt

fokus ligger ändå på att vi som skola

kan bli bättre på de verktyg som redan

finns. Att fokusera på andra saker är

bara en urspårning och ansvarsfriskrivning

från en större pedagogisk användning.

Tiden går fort när man vänjer sig

vid tanken på att man ska vänta tills

det nya och bättre verktyget kommer.

Det är ju bara att hoppas att Fronter

inte glömmer sin ”gamla”, lilla marknad

i Norge utan använder Norge som

implementeringsmarknad för nya och

spännande verktyg i framtiden.

Fakta om

Rakkestad

kommun

Rakkestad är en kommun

i Østfold fylke och är en av

de största jordbrukskommunerna

i Norge. Några av Norges

äldsta fynd från stenåldern,

från ca 11 000 år sedan, finns

i Rakkestad.

Creaza

Be om en demonstration av

marknadens mest kreativa

verktyg.

Har du några exempel på bra

användning?

– Vi har varit väldigt tydliga med

att vi inte ska fokusera på så kallade

fyrtornsprojekt och liknande. Vi vill

i stället att alla ska vara på en viss nivå

och att vårdnadshavare inte ska märka

så stor skillnad på att ha barn eller

ungdomar i skolan. Det här är vårt

mantra, men samtidigt accepterar vi

inte att vissa skolor kommer på efterkälken

och ser därför hela skolan i ett

sammanhang i förhållande till behov

och investeringar varje år. Vi har turen

att ha politiker som har insett att en

hög användning kräver utrustning

och en bra investeringsplan ligger till

grund för satsningen även i framtiden.

För oss är bredd viktigt!

Vilka klasser använder Fronter

i din kommun?

– Alla klasser från 1–10. Allt annat är

otänkbart. De andra förvaltningarna

i kommunen är avundsjuka på det intranät

vi har för skolan. Det kan innebära

att många säger positiva saker om

verktyget och vårt sätt att använda

det så att Fronter får ett gott rykte hos

andra kommunanställda.

Sida Side 7


Langeland med Fronter in i framtiden

I Danmark är utbredningen av utbildningsplattformar

i grundskolan

betydligt mindre än i gymnasiet, men

Langeland kommun, med 13 500 invånare,

är i färd med att ändra på den

statistiken.

Peter Faarup, som är anställd som

pedagogisk IKT-konsult i kommunen,

berättar att de håller på att etablera

en ny skola. Tre befintliga skolor ska

in i den nya och därmed blir antalet

skolor i kommunen kraftigt reducerat.

Det som sker på Langeland ska vara

annorlunda och vår kommun ska vara

ett nationellt fyrtorn. Skolan ska vara

så bra att man lockar nya människor

till ön, berättar IT-konsulten, som också

har lång erfarenhet som lärare. Langelandspolitikerna

utarbetade den här visionen

för fyra år sedan eftersom de såg

att kommunens invånare höll på att bli

allt äldre. Efter många års nedåtgående

siffror har man nu en vision som hela

kommunen står bakom. För att nå målet

har man också ingått ett så kallat OPPsamarbete

(offentligt-privat-projekt)

med ett 30-årigt avtal där näringslivet

och det offentliga har gått samman för

att bygga en ny skola på 14 500 m² med

plats för 1 000 elever, till en kostnad av

200 miljoner danska kronor. Skolbygget

och satsningen på kompetens och

Användarkonferens

Fråga Fronter om när nästa konferens

är i ditt land.

Plagiatkontroll

Verktyget som bidrar till bra

källanvändning.

Frånvaroregistrering

Marknadens mest flexibla lösning

100 % integrerad i Fronter.

utveckling av bra välfärdssystem gör

Langeland till en speciell ö, inte bara

i Danmark utan i hela Skandinavien.

Glad för Fronter: Skolledare Berit Falster Hansen och IKT-konsult Peter Faarup tror att de har hittat

receptet på att bli mer attraktiva.

Fronter är en central del av den här

uppbyggnaden, för den nya skolan och

för att skolstrukturen på Langeland

ska vara så bra att man vill ta med

sig barnen och flytta till ön. Även om

IKT-utvecklingen är central betonar

Faarup att även andra fokusområden,

som utnyttjande av naturen, ska ge

möjligheter. Langeland har nämligen

ett helt annat klimat än resten

av Danmark. Det påminner om det

klimat som finns i södra England. Men

ekonomin är inte särskilt god vare sig

i kommunen eller hos öns skattebetalare.

Den totala ekonomin ligger långt

under landets genomsnitt. Det finns

inte heller några utbildningsmöjligheter

efter grundskolan och därför är

det naturligt att ungdomar flyttar från

ön. På Langeland, som de flesta andra

platser i Danmark och andra nordiska

länder, har det varit vanligt med små

skolor på i stort sett var femte kilometer.

Nu ska det centraliseras, med

alla de utmaningar som det innebär.

En stor gemensam skola gör att det

blir en utmaning för de två nuvarande

Sida Side 8


småskolorna att få samma möjligheter

som den nya. Kommunen vill spara

pengar och minska antalet skolor från

sju till tre. Därför anser skolledningen

att det är centralt att man satsar på

bra kommunikation och öppna linjer.

På så sätt ska man tillsammans göra

hela öns skolstruktur bra och samtidigt

spara pengar. Skolorna har byggt

upp en Fronter-struktur så att användarna

inte ska märka någon skillnad

på vilken skola man tillhör. Det är helt

annorlunda mot det statliga system

som har använts i Danmark de senaste

åren och som baseras på ett ”rum” per

skola. Nu behöver man inte tänka på

var man är när man loggar in. Förut

fanns det också stor konkurrens och

spärrar mellan skolorna, men nu finns

det större flexibilitet som främjar samarbete,

berättar Berit Falster Hansen,

skolledare på den nya skolan. Fronter

kan utvecklas som ett nätverk för alla

Fakta om

Langeland

Langeland är en ö i Langelandsbältet,

eller den södra delen

av Stora Bält i Danmark. Ön är

52 km lång och upp till 11 km

bred och har en sammanlagd

areal på 284 km².

kommunala tjänster för ungdomarna

och därmed bli en konkurrensfördel.

– Det finns inga problem, bara möjligheter,

säger skolledare Falster Hansen.

Om man ska ha en skola för framtiden

kan man inte bara använda sig av de

verktyg som man använt tidigare. Man

måste använda nya verktyg för att få

bättre resultat, säger Falster Hansen.

– Man måste också ta strid utåt för att

få igenom det här. Det är oerhört viktigt

att ha duktiga personer som kan

genomföra detta. Det är inte de vuxnas

tillgång som ska begränsa de ungas

IT-användning. De vuxnas begränsning

ska inte stoppa utvecklingen för de

unga, poängterar skolledaren. Men

det finns ett motstånd mot förändring,

något som blir en utmaning. Eftersom

man inför ändringarna gradvis och

ställer krav på utveckling tror hon att

man kommer att nå målet. Efter att

planerna presenterades och implementeringen

sattes i gång har vi fått

många positiva reaktioner både från

elever och föräldrar, berättar skolledaren.

En del föräldrar använder Fronter

mycket medan andra inte gör det alls.

De resurssvaga eleverna har också

ofta resurssvaga föräldrar och det är

en utmaning. Det finns mycket stora

kunskapsskillnader inom användning

på Langeland. Vi måste arbeta för att

inte få digitala analfabeter och vi får

inte hindra de unga. Implementeringen

har gått fort på Langeland, från att

de införde det i juni 2009, via lärarna

till eleverna i augusti och sedan till

föräldrarna. Man måste också se till att

det finns en viss aktivitet i Fronter

att barnen och föräldrarna ser att det

händer något. Alla parter som är inblandade

i implementeringen måste ha

IKT-konsulten ser fram emot att få komma

in i den nya, moderna skolan på Langeland.

förväntningar på varandra, eleverna

från lärarna, föräldrarna från lärarna,

lärarna från ledningen och så vidare.

Föräldrar som inte vet hur man använder

datorer och Internet kan få hjälp

på biblioteket. Det finns också kurser

för föräldrarna på skolorna.

Fronter är ett norskt företag som grundades 1998. Företaget

finns nu representerat i drygt 30 länder och blev 2009 uppköpt

av Pearson – världens största informations-, utbildnings- och

mediekoncern, som är mest känd i Europa som ägare av Penguin

Books och Financial Times.

Utbildningsplattformen Fronter används varje dag av miljoner

lärare, elever, föräldrar och studenter runtom i världen. Plattformen

består av en mängd enkla verktyg för utbildning och

samarbete på Internet. Fronter utvecklas kontinuerligt i nära

samarbete med användarna. Det nära samarbetet med kunderna

i form av referensgrupper gör att plattformen alltid motsvarar

önskemål och behov i den pedagogiska miljön.

Sida Side 9


Troms fylke – rekordhög användning

efter bara fyra månader

Det tog inte mer än fyra månader

innan 100 procent av eleverna i Norges

näst nordligaste fylke använde

Fronter. Nu är vardagen mycket

enklare, upplever lärarna vid gymnasieskolorna

i Troms.

I praktiken är alla elever vid gymnasieskolorna

i Troms inloggade på Fronter

och systemet används till det mesta

som går. Fronter-ansvarig i Troms

fylkeskommun, Trond Hofsøy, är stolt

över den aktivitet som de kan hänvisa

till på sina skolor.

Efter fyra månader hade vi rekordet

i antal unika inloggningar procentuellt

sett. Vi har dessutom väldigt höga

siffror för användning av de olika

rummen, berättar han. Tromseleverna

har erfarenhet av att använda utbildningsplattformar,

något som Hofsøy

tror är en av anledningarna till att

man kom i gång så snabbt med Fronter.

Det är mycket distansundervisning på

många av skolorna så vi visste vad vi

skulle titta efter när vi valde ett nytt

Trond Hofsøy och Ivar Rødum navigerar eleverna

enkelt genom Fronter.

LMS, säger han. Hofsøy kan inte nog

berömma Fronter som pedagogiskt

verktyg och han har inte märkt något

missnöje när det gäller de pedagogiska

fördelarna. Tromsskolorna är också

flitiga användare av provmodulerna,

verktyget för inlämningsuppgifter samt

frånvaro- och betygsmodulerna. Ivar

Rødum, lärare på Tromsö maritima

högskola, berättar att eleverna har lätt

att komma i gång och använda Fronter.

Eleverna tar det hela väldigt bra och

det verkar rätt naturligt för dem. Mina

elever är ju också tekniskt intresserade

så hos oss fungerar systemet hela tiden.

Egentligen är det skolans bandbredd vi

har problem med, men det beror ju inte

Fronter, säger han.

Fronter över hela linjen

Tromsö maritima högskola har yrkesrelaterade

ämnen i skolan som teknik

och industriell produktion, elektronik,

service, kommunikation och transport.

Närmare 100 procent är inloggade på

Fronter nästan dygnet runt. Tromsö

maritima högskola har 80 studenter

från hela landet. Man använder Fronter

över hela linjen.

Vi lägger in pekare på områden som vi

vill visa för eleverna. Fronter gör det

mycket lättare att hitta innehåll och

efterhand som vi bygger upp en bra

historik och struktur kommer det ju

alltid att ligga där och då blir det ännu

bättre. Rummen kan omorganiseras

efter behov och det som passar bäst för

både lärare och elever, säger han. I fjol

hade Rødum ett rum för klassen men

nu har han omorganiserat det och har

ett rum för varje ämne.

Lärarna hänger i stort sett med och

yrkesskolan är bra. Men alla lärare använder

inte Fronter lika mycket, och det

kanske används mest till information

och nyheter samt meddelanden, menar

Rødum. – Ska man använda sig av alla

verktyg måste man räkna med att det

tar runt två år att lära sig, tror han.

Troms

Troms är Norges näst nordligaste

fylke. Antalet invånare

är nästan 155 000. Troms är det

enda fylke som gränsar både till

Finland och Sverige. Troms har

en lång kust och tusentals öar.

– Det är ingen tvekan om att vi nu har

fått mycket bättre kontroll på frånvaron.

Registreringen som finns i frånvarosystemet

i Fronter är väldigt bra.

Nu har de startat ett projekt angående

”drop outs” i Troms och där kommer

Fronter att spela en central roll för att

få fram ett bättre samarbete mellan

skolan och hemmet. Vardagen har blivit

mycket enklare, säger Rødum.

Jag är väldigt nöjd med innehållsutvecklingen

och delningsmöjligheterna

mellan skolorna i fylket. Det har varit

en stor fördel. Vi har bland annat skapat

frågebanker i Fronter som är tillgängliga

för alla lärare i fylket. Fronter

bidrar till effektivisering och, inte

minst, delning så att inte alla behöver

uppfinna hjulet på nytt.

Train the trainer

Vi utbildar lokala instruktörer

att ta hand om upplärningen

i en egen stad eller kommun.

Elluminate

Nätbaserat konferenssystem

för samarbete med ljud och

bild i realtid. Fråga efter mer

information.

Sida Side 10


KNORD – en effektiv skola med en effektiv

plattform för utbildning

Med 7 000 studenter och en utbildningsplattform

som inte fungerade

satte sig ledningsgruppen för KNORD

utanför Köpenhamn ned och tog ett

snabbt beslut.

– Vi slänger ut den gamla plattformen

och implementerar Fronter. Ett par månader

senare var det mesta på plats.

Det är juni 2009 och telefonen ringer på

Fronters kontor i den danska huvudstaden.

Det är IT-chefen Henrik Faaborg

och han är ivrig.

– Vi vill ha Fronter före augusti och vid

skolstarten ska systemet vara installerat

och fungera! Det var IT-chefens krav.

Tillsammans med ledaren vid Handelsskolen

i Hillerød, Ivar Ørnby, hade han

bestämt att detta skulle gå. Handelsskolen

är en del av KNORD, som omfattar

åtta handels- och yrkesskolor norr

om Köpenhamn. De hade växt ur sin

tidigare utbildningsplattform och ville

gå vidare. Ivar Ørnby var bekant med

Fronter sedan tidigare och visste att det

skulle gå fastän det var bråttom. Ørnby

kom nämligen till KNORD från Rosenvilde

allmenne skole och de har använt

sig av Fronter ett tag.

Fronter är ett system som är anpassat

efter skolans pedagogik och har en lyhörd

leverantör, menar han. Ørnby fick

snabbt med sig IT-chef Faaborg på idén

om att Fronter var lösningen för dem.

Faaborg har medarbetare som är populära

hos de åtta skolorna eftersom

de testar och ordnar saker snabbt och

effektivt. Yrkesskolan har runt 40 olika

utbildningsvägar och därför var mappmetodiken

i Fronter central vid valet.

En del började använda mappedagogiken

med en gång medan andra började

under jul.

Det var inga problem med eleverna. De

kom genast i gång, säger Faaborg, som

lät en del användare få lite längre tid på

sig att byta till en annan plattform. – En

del hade projekt som var implementerade

i det gamla systemet och därför

var de tvungna att få slutföra dem på

den gamla plattformen. Nu är de flesta

aktiva i Fronter.

– Vi prioriterade att få det tekniska att

fungera och att själva produkten var

självgående när ramarna väl var på

plats, berättar han.

– Driftsäkerheten i Fronter är bra och

plattformen stöder elevernas olika

webbläsare och operativsystem.

Flexibilitet är viktigt, understryker ITchefen.

IT-avdelningens fokus har varit

att erbjuda service i stället för att vara

teknisk.

Eleverna använder sig av möjligheterna

i Fronter helt naturligt, men vi har inte

utnyttjat hela potentialen än, säger

Ørnby. Handelshögskolan på Hillerød

använder Fronter till kommunikation,

läxor och inlämning av uppgifter.

Plagiatkontrollen används därför också

mycket.

Samarbetsrum används tyvärr inte

så mycket, säger han.

Lärarna/ledarna försöker skapa en

gemensam historia via diskussionsforum.

Det finns ett intranät för lärarna inbyggt

i Fronter och dessutom finns det ett

forum för lärare och elever. Den externa

webbplatsen för utbildningsinstitutionen

har skapats med hjälp av Webfronter.

Här publiceras tentanyheter och andra

nyheter. Alla funktioner läggs in i Fronter

och sedan kan man kommunicera och

koordinera snabbare mellan leden.

KNORD har legat långt framme med

IKT-användning och vi har inte längre

de tekniska utmaningar som vi hade

förut, sammanfattar Henrik Faaborg.

Vi ser nu att eleverna loggar in sig både

via iPod, PSP, Playstation 3 med mera.

Vi räknar med att allt fungerar i Fronter,

så det handlar egentligen bara om

att utnyttja systemet ännu mer.

Fronter är en lyhörd leverantör och

de anpassar sig efter olika pedagogiska

metoder. Det innebär att våra medarbetare

kan använda systemet oavsett

var de befinner sig kompetensmässigt,

säger Ivar Ørnby. Vardagen på vår utbildningsinstitution

är informell, något

som vi också ser hos Fronters medarbetare,

och det tycker vi om. Vi är alltid

på samma nivå, avslutar han.

Fakta om

KNORD

Elever på KNORD

Handelsskolen och Erhvervsakademiet

København Nord är

huvudstadsregionens utbildningsplats

för handel och har

ca 7 000 studenter.

Sida Side 11


Fronter Norden

I det här magasinet har du fått lära känna några av

Fronters kunder i Norden. De har valts ut från en stor

portfölj för att visa Fronters utbredning och anpassningsförmåga.

Vi hoppas att du har läst alla artiklar, blivit inspirerad

och kontaktar någon av våra duktiga medarbetare

i Norden för att få mer information om Fronter i allmänhet

eller om någon av de tilläggsmoduler som

beskrivs i faktarutorna.

Hälsningar

Idar Ramberg

Nordic Region Manager

NORDIC SALES TEAM

Gustav Piper, Danmark

Mobil: + 45 267 90 885

dk@fronter.com

fronter.dk

Mats Ahlin, Sverige

Mobil: + 46 73 800 27 30

se@fronter.com

fronter.se

Kristin Nydal, Norge

Mobil: + 47 924 88 438

no@fronter.com

fronter.no

Kenneth Vuorinen, Finland

Mobil: + 358 456 79 1000

fi@fronter.com

fronter.fi

Idar Ramberg, Norden

Mobil: +47 905 36 325

idar@fronter.com

Michael Bang, Danmark

Mobil: + 45 505 85 253

dk@fronter.com

fronter.dk

Peter Stöök, Sverige

Mobil: + 46 31 14 59 10

se@fronter.com

fronter.se

Anette S. Johansen, Norge

Mobil: + 47 930 20 339

no@fronter.com

fronter.no

Christian Komonen, Finland

Mobil: + 35 840 710 4816

fi@fronter.com

fronter.fi

Sida Side 12

More magazines by this user
Similar magazines