Nr 1-2011 - Avfall Sverige
Nr 1-2011 - Avfall Sverige
Nr 1-2011 - Avfall Sverige
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
Certifiering av<br />
biogödsel och kompost<br />
SPCR 120 och SPCR 152<br />
Nytt från styrgruppen<br />
Frågor som diskuterats sedan förra nyhetsbrevet<br />
Nyhetsbrev nr 1-<strong>2011</strong> maj <strong>2011</strong><br />
Svämtäcke, eller inte?<br />
Ansökan om nya substrat och processhjälpmedel<br />
Styrgruppen har tagit fram handläggningsrutiner samt ett ansökningsformulär som ska<br />
användas vid ansökan om godkännande av nya substrat och processhjälpmedel, dvs. substrat<br />
och processhjälpmedel som ej finns listade i bilaga 1a och 1b i certifieringsreglerna. Detta för<br />
att förenkla ansökan och förkorta handläggningstiden, och för att på ett enklare sätt få in<br />
komplett underlag från anläggningen för beslut om substrat eller processhjälpmedel kan<br />
godkännas eller inte.<br />
Styrgruppen har skapat en beredningskommitté som har mandat att fatta beslut vid nya<br />
ansökningar. De som ingår i beredningskommittén är ordföranden i styrgruppen, rådgivaren<br />
från <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong> samt representanter för besiktningsorganet (SP).<br />
Inkomna ansökningar behandlas så snabbt som möjligt av beredningskommittén, dock minst<br />
fyra gånger per år i samband med ordinarie styrgruppsmöten. För att en ansökan ska<br />
behandlas på kommande styrgruppsmöte krävs att den är styrgruppen tillhanda senast två<br />
veckor innan mötet.<br />
Ansökningsformulär med instruktioner finns inom kort att ladda ner på <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong>s<br />
hemsida: http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/biologisk-aatervinning/certifiering/.<br />
Tillsvidare beställs ansökningsformuläret från Emelie Ljung, JTI, handläggare för<br />
certifieringssystemet.<br />
Ansökningsformulär samt bilagor skickas till Emelie Ljung, JTI, handläggare för<br />
certifieringssystemet:<br />
E-mail: Emelie.Ljung@jti.se<br />
Postadress: JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Att: Emelie Ljung,<br />
Box 7033, 750 07 Uppsala<br />
Senaste nytt från styrgruppen<br />
Förfrågan om certifiering av förbehandlingsanläggningar<br />
En förfrågan om certifiering av endast förbehandlingsanläggning har inkommit och detta har<br />
diskuterats i styrgruppen. SPCR är en slutproduktcertifiering som även inkluderar<br />
processdelen. Det är viktigt att hålla ihop systemet och varumärket. Styrgruppen beslutade<br />
därför att förbehandlingsanläggningar inte kan certifieras enligt SPCR 120.<br />
<strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong>, <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong> AB, Prostgatan 2, 211 25 Malmö, Telefon 040-35 66 00, Fax 040-35 66 26<br />
E-post info@avfallsverige.se, Hemsida www.avfallsverige.se, Bankgiro 985-9877, Organisationsnummer 556260-8553
Förbehandlingsanläggningar kan istället nyttja en andrapartsrevision (se kap 1.3 och 3.2 i<br />
reglerna för SPCR 120) och en egenkontroll för att visa att de jobbar kvalitetssäkert.<br />
Kadmiumberäkningar för svenskt sigill-anslutna gårdar<br />
Anläggningsägare till certifierade anläggningar har ombetts informera svenskt sigillanslutna<br />
gårdar att använda beräkningsverktyg för tillförd kadmium. Frågor om beräkningsformuläret<br />
besvaras av rådgivaren på <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong>.<br />
Förändringar i styrgruppen<br />
Ingmar Börjesson (Lantmännen Food R&D) har ersatts av Pär-Johan Lööf (Lantmännen).<br />
KRAV:s representant Rut Björling är fullvärdig medlem i styrgruppen och inte längre<br />
adjungerad. Förutom dessa ändringar så har även en handläggare för certifieringssystemen<br />
inom Certifierad återvinning tillkommit – Emelie Ljung (JTI – Institutet för jordbruks- och<br />
miljöteknik).<br />
Ny version av Lathunden för certifiering är på gång<br />
En ny version av Lathunden är på gång och kommer förhoppningsvis snart finnas att ladda<br />
ner på <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong>s certifieringshemsida. Lathunden är ett stöd för anläggningar som har<br />
tänkt att certifiera sig alternativt har påbörjat certifieringen. Håll utkik efter Lathunden på:<br />
http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/biologisk-aatervinning/certifiering/<br />
ABP-nytt<br />
En ny ABP-förordning började gälla den 4 mars <strong>2011</strong> – ”Europaparlamentets och rådets<br />
förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska<br />
biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel<br />
och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska<br />
biprodukter)”.<br />
Utdrag ur ABP-förordningen<br />
<strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong> har med hjälp av Hanna Hellström, SP, gjort utdrag ur ABP-förordningen, med<br />
de avsnitt som är intressanta för biologiska behandlingsanläggningar. Dessa utdrag går att<br />
ladda ner från <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong>s hemsida:<br />
http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/biologisk-aatervinning/animaliska-biprodukter/<br />
Jordbruksverket<br />
Jordbruksverket har tagit fram ett informationsdokument som är avsett att vara ett hjälpmedel<br />
till bl.a. den nya ABP-förordningen – ”Sammanställning av krav för godkännande av<br />
biogasanläggning och komposteringsanläggning samt krav på verksamheten”. Dokumentet,<br />
tillsammans med den nya ABP-förordningen (EG) nr 1069/2009, finner du på<br />
Jordbruksverkets hemsida:<br />
http://www.sjv.se/amnesomraden/djur/djurprodukter/anlaggningarforanimaliskabiprodukter/<br />
2
Förenklade handelsdokument<br />
Jordbruksverkets förenklade handelsdokument för inkommande material samt för kompost<br />
och biogödsel finns att ladda ner på jordbruksverkets hemsida:<br />
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/djurprodukter/handelsdokument.4.2b43ae<br />
8f11f647973778000614.html<br />
Kadmiuminnehåll biogödsel<br />
Kemikalieinspektionens regeringsuppdrag om kadmium – ”Kadmiumhalten måste minska –<br />
för folkhälsans skull” (rapport nr 1/11) omfattar bland annat en bedömning av riskerna med<br />
kadmium i dagens situation, en prognos för framtiden i syfte att svara på frågan om det<br />
nationella gränsvärdet för kadmium i mineralgödsel behöver sänkas samt att det behandlar<br />
frågan om system för att följa upp halter av kadmium i mineralgödsel.<br />
Ordföranden i styrgruppen för certifierad återvinning har till regeringsuppdraget beräknat att<br />
mängden biogödsel som användes inom jordbruket år 2008 var cirka 300 000 ton och att<br />
biogödseln innehöll cirka 14,1 mg Cd/kg P. Detta kan jämföras med dagens nationella<br />
gränsvärde för kadmium i mineralgödsel som är 100 mg Cd/kg P.<br />
Rapporter och utvecklingsprojekt<br />
Alla <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong>s rapporter publicerade från och med 2002 är nedladdningsbara från<br />
hemsidan. Rapporterna från <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong> Utveckling samt utvecklingssatsningen för<br />
biologisk behandling finner du här: http://www.avfallsverige.se/rapporterprojekt/<br />
Nya rapporter <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong><br />
Rapport U 2010:13 Kartläggning av vittrings- och korrosionsskador på biologiska<br />
behandlingsanläggningar<br />
Lakvatten från matavfall kan fräta sönder både fordon och betongplattor. I denna rapport undersöks<br />
omfattningen av vittringsskador på betongplattor och i cisterner samt korrosion på fordon vid<br />
hantering av matavfall. Resultaten från detta projekt visar att betong inte har tillräcklig<br />
motståndskraft i miljöer där matavfall behandlas, och att betongen måste skyddas med ett<br />
tätskikt för att säkerställa dess funktion. Projektet genomfördes av Dimitrios Boubitsas och<br />
Urban Åkesson (CBI) samt Hanna Hellström och Gunilla Henriksson (SP).<br />
Rapport U 2010:11 Biogödselhandbok – biogödsel från storskaliga biogasanläggningar<br />
Biogödsel från biogasanläggningar måste hanteras på ett kostnadseffektivt sätt utifrån<br />
gällande lagstiftning, certifieringssystem och krav från livsmedelsindustrin.<br />
Biogödselhandboken fokuserar på flytande biogödsel och de krav och kostnader som är<br />
förenat med denna produkt. I handboken beskrivs också frågor som bör uppmärksammas vid<br />
projektering av en biogasanläggning med avseende på hantering av biogödsel. Projektet<br />
genomfördes av Peter Berglund (Grontmij AB).<br />
3
Rapport U 2010:07 Utformning av biogödsellager på svenska biogasanläggningar –<br />
nulägesbeskrivning och smittskyddsrekommendationer<br />
Rapporten innehåller en kartläggning om hur dagens biogödsellager på biogasanläggningar är<br />
utformade, en kartläggning om lagstiftning och allmänna råd kring biogödsellager och en<br />
genomgång av funktion och kostnader för olika täckningsmetoder. Utifrån resultaten dras<br />
slutsatsen att biogödsellager bör vara täckta men att täckmetod inte bör bestämmas inom<br />
certifieringssystemet. Däremot bör det striktare provtagningsalternativet inom ABPförordningen<br />
för salmonella följas. Projektet genomfördes av Hanna Hellström (SP).<br />
Rapport U 2010:06 Rötning med inledande biologiskt hydrolyssteg för utökad<br />
metanutvinning på avloppsreningsverk och biogasanläggningar. Förstudie<br />
I rapporten utreds hur rötning med ett inledande hydrolyssteg påverkar nedbrytningen av<br />
organiskt material och därmed hur denna processutformning påverkar metangasproduktionen.<br />
Förstudien baseras på litteraturstudier relaterade till rötning med inledande biologisk<br />
förhydrolys och insamlad kunskap från fullskaleanläggningar, universitet och högskolor samt<br />
leverantörer av utrustning. Resultatet av litteraturstudien visar bl.a. att flertalet försök med<br />
rötning med ett inledande hydrolyssteg som gjorts med substrat som avloppsslam, organiskt<br />
avfall och nötgödsel gett fördelar i form av exempelvis högre metanutbyte, ökad<br />
nedbrytningsgrad och/eller ökad behandlingskapacitet. Projektet genomfördes av Emelie<br />
Persson och Elin Ossiansson (BioMil), My Carlsson, Martina Uldal och Lars-Erik Olsson<br />
(AnoxKaldnes AB) samt Ylva Eriksson och David Holmström (LTH).<br />
Rapport B 2010:01 Utvärdering och optimering av metod för förbehandling av<br />
källsorterat hushållsavfall till biogasproduktion<br />
För att avskilja oönskat material innan rötning måste matavfall förbehandlas, vilket bl.a. kan<br />
göras i en s.k. skruvpress. I detta projekt utvärderas skruvpressens effektivitet. Slutsatsen som<br />
dras är att skruvpressen är effektiv vad gäller att sortera ut oönskat material men att<br />
förbättringar bör göras för att minimera förlusten av metan. Projektet har genomförts av Irene<br />
Bohn (NSR AB), My Carlsson (AnoxKaldnes AB), Ylva Eriksson och David Holmström<br />
(LTH).<br />
Rapport B 2009:03 Identifiering och riskbedömning av mögelsvampen Neurospora vid<br />
avfallsinsamling<br />
I en tidigare <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong> rapport, U 2008:14 ”Den mikrobiella arbetsmiljön vid insamling<br />
av matavfall”, upptäcktes under fältstudier ett rosafärgat mögel. B 2009:3 är ett<br />
fortsättningsprojekt som syftar till att identifiera det rosafärgade möglet samt sammanställa<br />
dess eventuella hälsoeffekter. Studien visar att det upptäckta möglet tillhör släktet<br />
Neurospora. Rapporten är skriven av Sara Wester (Göteborgs Universitet) samt vissa delar av<br />
Su-lin Leong (SLU).<br />
Nya rapporter Waste Refinery<br />
Rapporterna från Waste Refinery finner du här:<br />
http://www.wasterefinery.se/sv/publications/reports/Sidor/default.aspx<br />
WR-33 Miljöeffekter av polymerer inom biogasbranschen - Förstudie<br />
Denna förstudie har gjorts då kunskaperna om miljöeffekterna av polymeranvändning är<br />
begränsande. Rapporten är skriven av Gunilla Henriksson, Maria del Pilar Castillo, Ignacy<br />
Jakubowicz, Håkan Enocksson, Johnny Ascue Contreras, Per Lundgren och Thomas<br />
Engström.<br />
4
WR-34 Kartläggning av vittrings- och korrosionsproblem vid hantering av matavfall,<br />
Etapp II Tätskikt på betong.<br />
Denna studie är en fortsättning på Waste Refinery-projektet WR-27 ”Kartläggning av<br />
vittrings- och korrosionsproblem vid hantering av matavfall”. Rapport redovisar resultat från<br />
framtagandet av kravspecifikationer för tätskikt på betong i aggressiv matavfallsmiljö.<br />
Rapporten är skriven av Ylva Edwards (CBI) och Gunilla Henriksson (SP).<br />
Kurser och utbildningsverksamhet<br />
Temadag: Kompostering och driftsforum, v. 40<br />
En temadag om kompostering där aktuella ämnen inom området behandlas. Det blir också<br />
tillfälle för drifttekniker att få utbyta erfarenheter med kollegor från andra anläggningar runt<br />
om i <strong>Sverige</strong>.<br />
Temadag: Insamling av källsorterat matavfall, 9 november, Stockholm<br />
Hur kan vi hjälpa varandra att bli bättre? En temadag som ägnas åt erfarenhetsutbyte med<br />
fokus på utvecklingsbehov.<br />
Kurs: Certifiering av kompost och biogödsel, 23-24 november, i Borås<br />
Kursen ger praktisk vägledning för att uppnå de krav som ställs vid certifiering. Den riktar sig<br />
till driftansvariga och driftpersonal vid komposterings- och biogasanläggningar samt<br />
konsulter. Kursen är obligatorisk för de anläggningar som har eller avser att erhålla ett<br />
certifikat enligt SPCR 120 eller 152.<br />
Kurs: Grundkurs i biogasteknik, 7-8 december, i Uppsala<br />
Steg 1. Ger grundläggande kunskaper inom biogastekniken och en introduktion till de<br />
biologiska processer som sker i anläggningen, grundläggande begrepp, hur olika substrat<br />
påverkar rötningsprocessen m.m. Ges i samarbete med Energigas <strong>Sverige</strong>.<br />
Mer om <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong>s kursutbud och hur du anmäler dig till kurserna finner du på:<br />
http://www.avfallsverige.se/kurs-konferens<br />
Kommande aktiviteter<br />
Möten styrgruppen<br />
Styrgruppen för certifieringssystemen SPCR 120 & SPCR 152 har sitt kommande möte den<br />
22-23 augusti i Borås. Kontakta Angelika Blom om det är någon fråga som du vill att<br />
styrgruppen skall diskutera.<br />
5
Basfakta om certifieringssystemen, styrgrupp m.m.<br />
Mer att läsa om certifieringssystemen<br />
Certifieringsreglerna för biogödsel och kompost kan laddas ner från <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong>s hemsida.<br />
Där finns även broschyrer om certifierad biogödsel och kompost, samt vanliga frågor om<br />
certifiering. Du når allt detta och mycket mera via<br />
http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/biologisk-aatervinning/, klicka på Certifiering<br />
som finns i vänstra menyn.<br />
Styrgruppen för certifieringssystemen<br />
Ordförande för styrgruppen är Ola Palm vid JTI, Uppsala.<br />
Ledamöter: Rut Björling (KRAV), Angelika Blom (<strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong>), Claes Bohlin (Hasselfors<br />
Garden), Helena Elmquist (Svenskt Sigill), Sunita Hallgren (LRF), Pär-Johan Lööf<br />
(Lantmännen), Erik Norin (Sweco) och Mikael Pell (SLU) som även är vice ordförande för<br />
styrgruppen.<br />
Adjungerade: Christina Anderzén (SP), Bo von Bahr (SP), Gunilla Henriksson (SP), Katarina<br />
Hansson (NSR), Per-Erik Persson (VafabMiljö), Stig Widell (SJV) och Catarina Östlund<br />
(NV) och Emelie Ljung (JTI) som är handläggare för certifieringssystemet.<br />
Certifierade anläggningar<br />
I dagsläget har tio biogasanläggningar certifikat enligt SPCR 120 och tre komposteringsanläggningar<br />
enligt SPCR 152. Biogasanläggningarna finns i Falkenberg, Helsingborg,<br />
Kalmar, Kristianstad, Laholm, Linköping, Norrköping, Uppsala, Vänersborg och Västerås.<br />
Kompostanläggningarna finns i Borlänge, Malmö (SYSAV) och Örebro.<br />
Kontakt<br />
Önskar du få mer information om<br />
certifieringssystemen?<br />
Har du frågor eller funderingar?<br />
Kanske vill du att vi ska besöka din organisation<br />
och berätta mer om certifieringssystemen?<br />
Frågor om certifieringssystemen går bra att ställa<br />
till Angelika Blom:<br />
Tel: 040-35 66 23<br />
E-mail: Angelika.Blom@avfallsverige.se<br />
Adress: <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong>, Att: Angelika Blom,<br />
Prostgatan 2, 211 25 Malmö<br />
Många hälsningar<br />
Emelie Ljung, JTI, & Angelika Blom, <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong><br />
GLAD SOMMAR!<br />
6