Puls_nr2_2013_lowres (3).pdf - Landstinget Blekinge

2 /13 

– en tidning för dig som arbetar inom Landstinget Blekinge 

3 

Därför 

behövs 

beröring 

4 

Hyrläkarfritt 

en möjlighet? 

De tränar mot 

trädstam 

18 

Soundtrack till 

operationen 

14 

5 

Sår 

– no more

Omslagsbild: 

Sofie Vigälv delar ut energirika 

mellanmål till patienter för att 

förebygga trycksår. 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

10 

12 

13 

14 

15 

16 

17 

18 

19 

20 

Akuellt: Fysisk kontakt med patienten viktigt i vården 

Kände författaren och föreläsaren Tomas Sjödin föreläste för landstingets 

hygienombud. 

Aktuellt: Hyrläkarfritt landsting – är det möjligt? 

Landstingen i Sverige har startat samverkan för att minska beroendet 

av hyrläkare. 

Aktuellt: Sår no more! 

Trycksåren minskar i rask takt på Blekingesjukhuset, inte minst vid 

medicinklinikens avdelning 9. 

Aktuellt: Miriam i rutan 

Miriam Månsson syns i tv-serien 112 på liv och död och tycker att 

landstingets medverkan fyller en viktig funktion. 

Aktuellt: Anhöriga i fokus 

Två psykiatriavdelningar i Karlshamn har drivit ett projekt som 

förbättrat kontakterna med anhöriga. 

Profilen: Chefläkare började livet bakom järnridån 

Peter Valverius, ny chefläkare för psykiatrin och habiliteringen, föddes 

i ett kommunistland mitt under kalla kriget. 

en dag på...: Robin och Therese på rätt plats 

Robin Tulestedt och Therese Gunnarsson har fått jobb i landstinget 

via en särskild satsning på ungdomar. 

Klubbat och klart: Blekingesjukhusets ekonomi följs 

noga 

Notiser om beslut fattade av landstingsstyrelsen och landstingsstyrelsens 

arbetsutskott. 

aktuellt: Med hjärta för hjärt- och lungräddning 

Landstinget behöver fler utbildare som kan hjälpa till att göra 

verksamheterna hjärtsäkra. 

Aktuellt: Soundtrack till operationen 

Josefine Ritzman hjälper patienter att välja lugnande musik. 

Aktuellt: Nytt samverkansavtal 

Det nya samverkansavtalet mellan arbetsgivaren och fackförbunden 

sätter dialogen i centrum. 

FORSKNING: EKG kan ge mer 

Genom att studera EKG-kurvan kan man läsa ut mer om patienter 

med hjärtinfarkt än vi gör i dag, visar Blekingeläkares forskning. 

AKTUELLT: Miljövänligare folktandvård 

Folktandvården i Karlshamn har fått miljöcertifikat. Snart ska alla 

tandvårdskliniker bli lika miljövänliga. 

mÅ BRA: Naturen bästa träningsplatsen 

Att träna i och med hjälp av naturen är konceptet för crossnature, 

landstingshälsans senaste friskvårdsaktivitet. 

Anslagstavlan: Journalgrodor 

Krönikören: Emma Svensson 

Möt städerskan och medlemmen i ungdomsrådet som vill agera i 

stället för att gnälla.. 

En låt för varje tillfälle 

I vänsterspalten på mitt Spotify ligger de, alla spellistorna 

med namn som ”Here comes the sun”, ”Grillparty 

påskdagen 2013” och ”Farmor”. Minnen. Musik. 

Sinnesstämningar. 

Jag har dj:at ett fåtal gånger och under några år i yngre 

dagar var jag musikläggare vid Lunds studentradio. Men 

mitt eget liv lägger jag soundtracket till under nästan 

alla dygnets vakna timmar. Det kan min hustru intyga. 

Särskilt gillar hon att påminna mig om den gång hela 

familjen hade bråttom iväg men jag stod kvar vid datorn 

för att jag ville dra igång en bra låt att ta på sig 

ytterkläderna till. 

Det finns en låt för varje tillfälle. Nej förresten, det finns 

tusentals. Men vad skulle jag plocka fram när dagen 

kommer då jag ska operaras? Det har jag märkligt nog 

inte tagit ställning till ännu. Kanske blir det Bill Evans, 

mitt universalmedel för att dämpa oro. Eller kommer jag 

att knasa till det och göra en lista med The Knife, Fancys 

”Slice Me Nice” och rentav Weird Al Yankovics Madonnaparodi 

”Like a Surgeon”? 

Om jag inte kan bestämma mig är jag glad att det finns 

proffs i bygget på Blekingesjukhuset. Operationssjuksköterskan 

Josefin Ritzman är van vid att välja musik till 

patienter som vill ha något skönt i lurarna när de 

opereras i vaket tillstånd. Läs mer om henne och vad 

patienterna oftast vill lyssna på i artikeln på sidan 14. 

En riktigt bra låt kan kännas som en kram när man bäst 

behöver den. Och kramar och beröring behövs hela 

tiden, inte minst i vården. Det menar författaren Tomas 

Sjödin, som du träffar redan på nästa sida. 

Möt också läkaren som inte varit sjukfrånvarande en 

enda dag i nästan 40 år, läs om det nya, viktiga 

samverkansavtalet och häng med på såväl cross training 

som jakten på att förebygga trycksår. Och du, varför inte 

sätta på lite musik medan du läser? 

Jens Lindell 

Redaktör för Puls 

Tidningen Puls är producerad av Landstinget 

Blekinge och distribueras till samtliga 

anställda inom Landstinget. 

Ansvarig utgivare: 

Madeleine Flood, kommunikationsdirektör 

Redaktör: Jens Lindell, 

informationsavdelningen 

Produktion: Informationsavdelningen, 

Landstinget Blekinge 

Tryck: Lenanders Grafiska AB, Kalmar 

E-post: nyhetsredaktionen@ltblekinge.se 

Adress: Landstinget Blekinge, 371 81 Karlskrona 

Telefon: 0455-73 10 00. 

Internet: www.ltblekinge.se 

Kontakta oss om du vill ha tidningen 

inläst på cd. 

2 

Puls • 2/13

Visst ska vi hålla patienten i handen! 

– Vården är inte en apparat utan miljoner ögonblick där små saker i 

mötet med andra människor gör stor skillnad, menar Tomas Sjödin som 

i mars föreläste för landstingets hygienombud. 

Vågar vi hålla en patient som 

är ledsen och rädd i handen 

med hänsyn till hygienrutinerna? 

Många svarar direkt ja 

på den frågan, men om du 

tvekar gör du det kanske inte 

när du mött Tomas Sjödin. 

– Alla i vården som ska in i våra liv 

en kort stund bör ställa sig två 

frågor. Den första är självklar: Vad 

ska vi göra? Den andra är inte lika 

självklar men minst lika viktig: 

Vilka ska vi vara som människor? 

Papparollen viktigast 

Thomas Sjödin talar med den vana 

föreläsarens röst på hygienombudens 

utbildningsdag i Ronneby. 

Han är också författare och präst. 

Kanske är det ändå rollen som 

pappa som är viktigast i berättelsen 

för de hundratals samlade. Två av 

hans tre söner dog unga i en obotlig 

hjärnsjukdom. Tomas Sjödins liv 

som förälder är fullt av ömtåliga 

möten med vården. 

– Jag minns väldigt lite kring 

frågan ”vad ska vi göra” men väldigt 

tydligt hur personerna jag mötte var 

som människor. 

Tomas Sjödin återkommer till 

ögonblicket då han och hans fru 

skulle få beskedet att deras yngsta 

son hade samma dödliga hjärnsjukdom 

som deras äldsta. Han berättar 

fängslande om hur läkaren först 

överger sitt skrivbord, hämtar en 

stol och sätter sig rakt framför dem. 

– Hon sitter precis framför oss 

och mycket nära. Så fattar hon våra 

händer och säger dessa ord: ”Det 

här är så svårt”. 

Aldrig helt maktlös 

Mötet levde kvar och betydde 

mycket, till och med hjälpte till att 

bära dem i sorgen, menar Tomas 

Sjödin och pekar ut tre viktiga 

lärdomar. Ett: var varsam med ord. 

Två: Ha modet att stanna i känslan 

av att vara fullkomligt maktlös. Tre: 

Betydelsen av fysisk kontakt, att 

läkaren fattade deras händer. 

– Det som gör skillnad i riktigt 

trängda lägen är så små saker som 

enkla ord och vidrörning, säger 

Tomas Sjödin och fortsätter: 

– Vi är förresten aldrig helt 

maktlösa. Själva närvaron är en 

verksam kraft. Den som inget annat 

kan göra än att sitta en stund hos 

den som är ledsen och rädd gör 

något viktigt. 

Hygienombud 

Landstinget har i dag drygt 130 

hygienombud i primärvården, 

psykiatrin och vid Blekingesjukhuset. 

I folktandvården finns inga 

hygienombud. I stället ansvarar 

1:a-sköterskorna för hygienbevakningen. 

Hygienombudens uppgift är 

bland annat att 

• bistå chefer och medarbetare 

med kunskap 

• fånga upp och lösa frågor inom 

vårdhygien 

• delta i hygienutbildningar för 

ny personal 

• bevaka utvecklingen inom 

området och fånga upp ny 

kunskap 

• göra observationer om följsamheten 

till hygienrutiner 

Viktigt att komma nära men inte för nära 

Kroppskontakt med 

patienten är viktig och inte 

särskilt svår, bara man 

känner av patienten och 

inte kommer för nära. Det 

menar några av landstingets 

hygienombud. 

– Det är inget konstigt eller 

farligt att lägga en hand på axeln 

eller klappa lite extra på handen, 

men man måste känna av vad 

patienten känner sig bekväm 

med, säger Ulrika Holgersson, 

undersköterska och hygienombud 

för Bräkne-Hoby vårdcentral. 

Hon får medhåll från anestesisjuksköterskan 

Carina Mårtensson 

och undersköterskan 

Gudrun Svensson, som har 

samma roll som Ulrika Holgersson 

fast på anestesiklinikens intensivvårdsavdelning 

på Blekingesjukhuset 

i Karlskrona. 

– Vi vårdar ofta människor som 

ligger i respirator och inte kan 

prata. Närhet och kroppskontakt 

är mycket viktigt. Det motsäger 

inte våra hygienrutiner, poängterar 

Carina Mårtensson. 

Ulrika Holgersson, Gudrun Svensson och Carina Mårtensson tycker att det 

är inspirerande att vara hygienombud. – Det finns massor att uträtta och en 

stor vilja hos medarbetarna att göra ett bra jobb, säger Ulrika Holgersson. 

Puls • 2/13 

3

Användningen av 

hyrläkare ska minska 

Sveriges landsting och 

regioner har fattat ett 

gemensamt beslut om att 

minska användningen av 

hyrläkare. 

Alla landstingsdirektörer och 

regiondirektörer i landet har ställt 

sig bakom en strategi för att 

minska användningen av hyrläkare. 

Det långsiktiga målet är att 

landstingen och regionerna inte 

ska anlita hyrläkare under längre, 

sammanhängande perioder senast 

år 2016. Det finns också ett mål 

om att halvera kostnaderna för 

hyrläkare under en treårsperiod. 

Under 2012 år hade Landstinget 

Blekinge kostnader för hyrläkare 

motsvarande 90 miljoner kronor. 

Den främsta orsaken till att 

minska hyrläkarberoendet handlar 

dock om patienterna. Med många 

hyrläkare får de inte den kontinuitet 

i mötet med vården de 

önskar och som gynnar patientsäkerheten. 

Öka attraktiviteten 

Strategin innehåller en rad åtgärder. 

Bland annat ska landstingen 

och regionerna satsa mer på att 

vara attraktiva arbetsgivare genom 

att erbjuda goda utvecklingsmöj- 

ligheter och bra arbetsmiljö. 

När hyrläkare anlitas ska de 

komma från ett upphandlat bemanningsföretag 

och om bemanningsföretagen 

vill ha mer betalt 

än vad som står i avtalet ska landstingen 

avvisa detta. Vidare ska alla 

anställningar av hyrläkare tecknas 

av förvaltningscheferna. 

Landstinget Blekinge har bildat 

ett särskilt råd som ska diskutera 

alla strategiska frågor kring 

läkarförsörjning. I rådet, som leds 

av personaldirektören, finns förvaltningscheferna 

för psykiatrin 

och habiliteringen, Blekingesjukhuset 

och primärvården. 

Önskvärt 

– men svårt 

– Ingen mer än jag skulle önska 

att det lyckas. 

Det säger primärvårdens 

förvaltningschef Anders Rehnholm, 

men tillägger att han tror 

att det blir svårt att nå målet för 

2016, att inte anlita hyrläkare 

under längre perioder. 

I primärvården utfördes förra 

året 33 procent av alla arbetade 

läkartimmar av hyrläkare. 

Många ordinarie allmänläkare 

saknas och läget blir enligt Anders 

Rehnholm inte bättre av 

att pensionsavgångarna ökar de 

närmaste åren. 

– Därefter blir det stabilare, 

men ingen vändning som innebär 

att vi kan klara läkarbemanningen 

med bara landstingsanställda 

läkare. 

Niels vill träffa många patienter 

Han hade karriär som 

överläkare och medicinsk 

direktör inom läkemedelsindustrin 

såväl som forsknings- 

och sjukhuschef. När 

Niels Riewerts Eriksen ville 

tillbaka till patienterna var 

valet självklart: hyrläkare 

före tjänst i landsting. 

– Jag vill träffa många patienter 

och ge dem ett bra möte där de 

får hjälp med sina problem, säger 

den rutinerade danske läkaren, 

som tar emot 20 till 25 patienter 

per dag vid Sölvesborgs vårdcentral. 

Där har han nu arbetat i fem 

år, en evighet med hyrläkarmått 

mätt. 

Hur fungerar det att tillhöra en 

arbetsplats där nästan alla 

andra är landstingsanställda 

medan din arbetsgivare är ett 

bemanningsföretag? Kan du 

trots det vara en i gänget? 

– Alla här är bra människor, 

och jag känner verkligen tillhörighet. 

Det är viktigt för mig. 

Jag är inte bara läkare utan också 

människa, säger Niels Riewerts 

Eriksen, som pendlar från sitt 

hem i Köpenhamn varje arbetsdag. 

Hur mycket betyder det faktum 

att hyrläkare tjänar mer 

än landstingens egna läkare? 

I mitt fall har det inte påverkat 

alls eftersom jag har höga 

resekostnader. Det är helt och 

hållet alla mina kollegors förtjänst 

att jag vill arbeta här. 

Vad tycker du om landstingens 

ambition att minska hyrläkarberoendet? 

– Jag kan förstå den ambitionen. 

Om det ska lyckas måste 

politiker på riksnivå verka för att 

fler utbildningsplatser för läkare 

skapas. Men då ska man också 

veta att det tar cirka 20 år att få 

Landstingens ambition att minska hyrläkarna oroar inte Niels Riewerts Eriksen. – Det 

dröjer många år innan sådana insatser kan ge stor effekt, menar han. 

en färdig specialist. På landstingsnivå 

måste politikerna verka för att 

skapa en attraktiv arbetsplats. Det 

betyder att man måste erbjuda inte 

bara läkare utan alla medarbetare 

goda möjligheter att utvecklas, 

bland annat genom utbildning. 

Påverkar hyrläkare patientsäkerheten 

negativt? 

– Nej. Det handlar om hur bra 

läkaren är och det finns bra och 

dåliga hyrläkare på samma sätt som 

det finns bra och dåliga landstingsanställda 

läkare. 

4 Puls • 2/13

Trycksår leder till smärta, lidande, mindre fysisk aktivitet och nedsatt aptit. I allvarliga fall finns risk för amputation. På Blekingesjukhusets avdelning 9 i Karlshamn samarbetar 

Tina Hermansson, Sunisa Lövberg, Kristina Nilsson, Marie-Louise Pettersson och Sofie Vigälv för att Börje Jarl Nilsson och alla patienter ska slippa få sår. 

Börje ska slippa trycksår 

Nu löper Börje och andra 

patienter 27 procent mindre 

risk att få trycksår. Det visar 

den senaste statistiken. 

Bakom siffrorna ligger intensivt 

och medvetet arbete. 

– Vi arbetar tillsammans, sjuksköterskor 

och undersköterskor, engagerat 

och nära patienten, säger 

Kristina Nilsson. 

Hon är avdelningschef vid medicinkliniken 

i Karlshamn. Avdelning 

9 är en av de sjukhusavdelningar 

som varit särskilt framgångsrika i 

arbetet med att förebygga trycksår. 

Färre får trycksår 

Den senaste nationella mätningen 

som publicerades i april visar att 

förekomsten av trycksår vid Blekingesjukhuset 

minskat med 27 

procent sedan år 2011 års mätning. 

Det innebär att 15,75 procent av 

alla som är inlagda på Blekingesjukhuset 

har trycksår. De allvarliga 

trycksåren har minskat med hela 36 

procent. 

Trots minskningen kan siffran 

tyckas hög. Mellan en och två av 

tio patienter har trycksår. 

– Vi ska komma ihåg att många 

har sår redan när de läggs in. Då är 

vår uppgift att arbeta för att såret 

inte förvärras, påpekar sjuksköterskan 

Tina Hermansson. 

Målmedveten metodik 

Arbetet med varje patient inleds 

inom 24 timmar efter inläggning. 

Då riskbedöms alla som är över 60 

år. Vid risk vidtas åtgärder som att 

patienten får en särskild, tryckavlastande 

madrass och att liggläget 

ändras ofta. Men näring är också 

viktigt. Undernärda personer löper 

högre risk för trycksår och därför får 

patienterna energirik kost och 

energirika mellanmål. 

Nya och bättre tryckavlastande 

madrasser behövs för att fortsätta 

den positiva utvecklingen. Det intygar 

såväl personalen vid avdelning 9 

som sjukhusets verksamhetsutvecklare, 

Ros-Marie Strömblad. 

– Vi har bara hälften så många 

sådana madrasser som svenska sjukhus 

i medeltal. Studier av hög kvalitet 

visar att bra madrasser kan 

Så här mycket 

minskar trycksåren 

• 2011 21,5 procent 

• 2012 19,6 procent 

• 2013: 15,75 procent. 

minska förekomsten av trycksår 

med 60 procent, säger Ros-Marie 

Strömblad. 

Bekväm vila uppskattad 

En som tillbringat tre veckor på 

sjukhus med tryckavlastande 

madrass är Börje Jarl Nilsson från 

Sölvesborg. Han berömmer möjligheten 

till bekväm vila. 

– Det här är en mycket fin 

madrass, recenserar Börje. 

Här är trycksår 

vanligast 

• Baken 39 % 

• Hälen 30 % 

• Resten av fötterna 13 % 


5

Viktigt att avdramatisera vården 

Vården behöver berätta om 

sin verksamhet och avdramatisera 

den. Det menar ambulanssjuksköterskan 

Miriam 

Månsson, som nu kan ses i 

tv-rutan i Sjuans dokumentärserie 

112 på liv och död. 

– Många som behöver ambulans 

tror att deras sista stund är kommen. 

Därför är det viktigt att vi 

visar öppet hur vi arbetar, säger 

Miriam Månsson. 

Övertalades av familjen 

Att hon skulle vara med i tv var 

ingen självklarhet när det stod 

klart att Blekingesjukhuset och 

För Miriam Månsson har det blivit vardag att både se sig själv på tv och bli filmad i arbetet. 

– Jag tänker inte på att filmteamet är med, de ger mig alltid samma utrymme att 

jobba som vanligt, säger ambulanssjuksköterskan. 

just hennes arbetsplats skulle 

skildras i den populära tv-seriens 

sjunde säsong. Men lite övertalning 

från familjen fällde avgörandet, 

och att ha ett inspelningsteam 

omkring sig blev snart en vana. 

Värre var det när hon för första 

gången skulle se sig själv på tv. 

Det var den 25 februari i år. 

– Jag var jättenervös och satt 

och gömde mig i tröjan. Inte blev 

det bättre av att släkt och vänner 

hade bänkat sig hemma hos oss 

för att de ville se det tillsammans 

med mig, ler Miriam Månsson 

och medger att hon blev positivt 

överraskad av de färdiga programmen. 

– Det var klippt och berättat 

på ett sätt som gjorde mig och 

mitt arbete rättvisa. 

Utvecklande att reflektera 

Förutom de vårdfall som skildras 

får tv-tittarna höra henne berätta 

om den aktuella händelsen i en 

intervju, en så kallad ”synk”, som 

spelas in efteråt. Miriam Månsson 

menar att det varit utvecklande 

för henne att i efterhand reflektera 

över vad som hände, vad 

hon gjorde och varför. 

Måste gå rätt till 

Om det är rätt att filma patienter 

och personal i akuta situationer 

är också något Miriam 

Månsson reflekterat över, inte 

minst sedan landstinget anmälts 

till justitieombudsmannen på 

grund av medverkan i 112 på liv 

och död. 

– Det är viktigt att allt går 

rätt till, vilket jag tycker att det 

gör. Produktionsbolaget filmar 

bara patienter som säger ja till 

att vara med. Många vill vara 

med och då tycker inte jag att 

man ska sätta sig över det. Det 

finns en grundinställning att 

inte lämna ut de medverkande. 

Från första tagning till JO-anmälan 

Följande har hänt kring landstingets medverkan i 112 på liv och död: 

September 2012 

Landstinget Blekinge blir tillfrågat 

av produktionsbolaget Titan 

Television om medverkan i 112 på 

liv och död, en dokumentär 

tv-serie om arbetsvardagen i 

Sveriges 112-verksamheter. 

17 oktober 2012 

Landstingsdirektören Peter Lilja 

meddelar att han efter noga övervägande 

beslutat om medverkan, 

med motiveringen att det ger 

landstinget en möjlighet att visa 

upp vården och engagerade medarbetare. 

Landstingsdirektören 

säger också att han är medveten 

om risker kring patienternas rätt 

till sekretess men att landstinget 

tecknat ett avtal som värnar om 

sekretessen. 

24 oktober 2012 

Inspelningen inleds på akutmottagningen 

och ambulansenheten 

vid Blekingesjukhuset i Karlskrona. 

Kort därefter startar inspelning 

även på thoraxcentrum i Karlskrona. 

20 december 2012 

Det står klart att även förlossningsavdelningen 

vid Blekingesjukhuset 

medverkar i tv-serien. 

28 januari 2013 

Landstinget Blekinge är ett av tolv 

landsting som anmäls till justitieombudsmannen 

(JO) av den 

ideella föreningen Centrum för 

rättvisa. I Blekinge är orsaken att 

112 på liv och död filmar personal 

och patienter i akuta situationer. 

Medverkan försvaras av landstinget 

som menar att de sekretessavtal som 

finns är tillräckliga. 

25 februari 2013 

Säsong 7 av 112 på liv och död, 

med inslag från Blekingesjukhuset, 

har premiär. 

28 februari 2013 

Landstingsdirektören Peter Lilja 

beslutar om medverkan även i 

säsong 8. 

3 mars 2013 

Det blir klart att även ambulansenheten 

i Karlshamn deltar i inspelningen. 

5 mars 2013 

Inspelningen av säsong 8 startar. 

16 april 

Centrum för rättvisa anmäler på 

nytt Landstinget Blekinge till 

justitieombudsmannen, denna gång 

eftersom landstinget inte lämnat ut 

patienternas avtal med Titan. 

Landstinget har inte funnit anledning 

att begära ut avtalen men kan 

göra det om det behövs, till exempel 

om någon medverkande skulle 

klaga. 

Vad händer kring anmälningarna? 

Landstinget ska först erbjudas 

möjlighet att yttra sig. Därefter 

fattar justitieombudsmannen ett 

beslut. Om landstinget agerat 

felaktigt uttalar justitieombudsmannen 

kritik som kan rikta sig såväl 

mot landstinget som mot enskilda 

tjänstemän. 


Avdelning 21 och mellanvården har arbetat i projekt enligt ett förbättringsverktyg PDSA-hjulet. Ur projektgruppen: Carola Friberg, 

Krystyna Elofsson, Ida Thomasson och Heidie Svensson. - Vi mäter ständigt så att vi vet vad vi uppnår. Det är viktigt att vi vågar 

syna oss själva i sömmarna, säger skötaren Ida Thomasson. 

Bättre samverkan 

med anhöriga 

Bättre medverkan av anhöriga 

i vården och strukturerade 

anhörigsamtal. Det 

blev resultatet när vårdavdelning 

21 och mellanvården 

inom vuxenpsykiatrin i 

västra Blekinge deltog i ett 

nationellt projekt. Vinsterna 

har radat upp sig för både 

patienter och anhöriga. 

– Vi trodde att vi var bra på att 

involvera anhöriga i vården men 

vi var inte så bra som vi trodde. Vi 

har arbetat med anhörigperspektivet 

under en längre tid på avdelning 

21 redan innan projektet 

men givetvis kan saker alltid utvecklas. 

Det säger Heidie Svensson 

avdelningschef för avdel ningen 

21, som finns på sjukhusområdet 

i Karlshamn och vårdar patienter 

med olika psy-kiatriska diagnoser 

dygnet runt. 

Tillsammans med mellanvår- 

den, en form av dagsjukvård, har 

avdelningen nyligen medverkat i 

ett nationellt projekt med namnet 

”Bättre vård, mindre tvång”. 

– Här finns inte så mycket 

tvång, så vi valde att titta på andra 

saker, framför allt anhörigkontakterna, 

fortsätter Heidie 

Svensson. 

Konkreta förbättringar 

Vetskapen om att det fanns 

förbättringar att göra sattes på 

pränt genom en enkät. Det ledde 

till nya målsättningar: Kontakt 

med anhöriga inom 24 timmar 

efter inläggning och inbjudan till 

anhörigsamtal inom 3 dygn. 

Dessutom utvecklades checklistan 

för anhörigsamtalen. 

– Vården ska vara lika för alla 

och alla ska få möjlighet att 

komma till tals. Att se till att de 

anhöriga mår bra är av värde för 

dem själva och patienten. Särskilt 

viktigt är det att fånga upp barn 

som anhöriga och som inte mår 

bra menar psykiatrisjuksköterska 

Carola Friberg. 

Att se de anhöriga som en del 

av vården och även att se barnen 

som anhörig är viktigt. Att träffa 

både barn och vuxna ger möjlighet 

att uppmärksamma om det 

behövs stödinsatser. En viktig 

funktion med samtalen är att 

skapa förlösande aha-upplevelser 

kring sådant som är svårt att 

prata om, allt från självmordsförsök 

till skuld och skam. 

Positiva effekter 

Effekterna av bättre samverkan 

med anhöriga har visat sig i 

form av uppskattning från både 

patienter och anhöriga men 

också genom att anhöriga har 

blivit bättre på att upptäcka 

tidiga tecken på sjukdom, vilket 

bidrar till att inläggning kan 

undvikas eller ske under mindre 

dramatiska förhållanden. 

Ny personaldirektör 

Jonas Kullberg är ny personaldirektör 

i Landstinget Blekinge. 

– Det är en förmån att, tillsammans 

med medarbetarna, få utveckla 

personalfrågorna i en 

organisation som gör stor skillnad i 

människors liv, säger Jonas Kullberg. 

Han har en universitetsexamen 

inom personalområdet och har 

arbetat med personalfrågor i cirka 

15 år, bland annat inom tillverknings- 

och fordonsindustrin och 

som personalchef vid Ikea. 

– Det finns självklart skillnader 

mellan privat och offentlig sektor 

och jag är ödmjuk inför det faktum 

att jag inte tidigare arbetat inom 

offentlig sektor. Samtidigt är 

grunduppdraget detsamma oavsett 

om man arbetar inom privat eller 

offentlig verksamhet. Det handlar 

om att skapa förutsättningar för en 

attraktiv arbetsplats där människor 

kan utvecklas, säger Jonas Kullberg. 

Rätt ifyllda intyg ger 

pengar 

57,6 procent av Landstinget 

Blekinges läkarintyg är godkända 

enligt en granskning av kvaliteten i 

intygen inom ramen för Sjukskrivningsmiljarden 

2012. Det gör 

Blekinge till ett av de fem bästa 

landstingen i landet och ger drygt 5 

miljoner kronor av sjukskrivningsmiljarden 

till Landstinget Blekinge. 

Andelen läkarintyg som håller 

godkänd kvalitet har på nationell 

nivå ökat med nästan tio procentenheter 

sedan 2010, från 45 till 

närmare 55 procent. De största 

bristerna i läkarintygen finns liksom 

tidigare år i frågorna om aktivitetsbegränsning 

och när det gäller 

att motivera varför man har frångått 

det medicinska beslutsstödet. 

Blekingebor talar 

gärna om livsstil 

Blekinges invånare har inget emot 

att diskutera kost, motion, tobak 

och alkohol när de besöker vården. 

De är dessutom positiva till att 

sjukvården kan kräva rökstopp 

inför operationer, för att minska 

risken för komplikationer. Det visar 

Vårdbarometern, en undersökning 

som varje år mäter befolkningens 

syn på vården. 


7

Peter och vägen 

från andra 

sidan järnridån 

Peter Valverius kommer till Blekinge för att han brinner för patientsäkerhet och vill vara en del av det goda arbete som redan 

pågår här. Psykiatrins och habiliteringens nya chefläkare började sin livsresa på andra sidan järnridån. 

I Bratislava, intill gränsen mot 

Österrike i det forna Tjeckoslovakien, 

föddes Peter Valverius år 

1956. Det var mitt under kalla 

kriget och Tjeckoslovakien var en 

kommunistisk diktatur. Minnen 

av en lycklig barndom fylld av 

mor- och farföräldrar, gudföräldrar 

och kusiner, samsas med upplevelsen 

av att som tioåring lämna allt 

och flytta till ett helt nytt land. 

Pappan, som var läkare, erbjöds en 

gästprofessur i Stockholm. 

– Det kunde ha blivit ett jobbigt 

uppbrott men mina föräldrar 

var noga med att göra mig delaktig 

i beslutet. Jag tyckte att det var 

intressant att komma till Stockholm 

en tid, minns Peter. 

Ganska snart efter flytten till 

Sverige invaderades Tjeckoslovakien 

av Sovjetunionen, vilket 

gjorde slut på diskussion i familjen 

om att möjligen återvända. 

– Jag brukar säga att vi, inom 

citationstecken, glömde att flytta 

tillbaka, ler Peter Valverius. 

Hans tydligaste minne av den 

första tiden i det nya landet var att 

han plötsligt kunde säga vad han 

“Att gå till psykiatrin 

ska varken 

framkalla skam 

eller rädsla. 

ville och tyckte. 

– I en hårt kommunistisk stat 

lär man sig från barnsben att vakta 

sin tunga och välja sina ord. Nu 

blev jag en fruktansvärd pratkvarn 

en tid, säger Peter. 

Han erkänner utan omsvep att 

det pratglada i mångt och mycket 

sitter kvar i vuxen ålder. 

Den forne tjeckoslovaken kunde 

flytande tyska tack vare Bratislavas 

geografiska och kulturella närhet 

till Österrike. Därför hamnade han 

i tysk skola i Stockholm och stod 

så småningom med både tysk och 

svensk studentexamen. Vägen till 

alla högre utbildningar låg öppen 

och läkarlinjen blev ett äpplet faller 

inte långt från trädet-val. 

Att det skulle bli en framtid 

inom psykiatrin leddes Peter in på 

under utbildningens psykiatritermin. 

– Jag blev lockad av en psykiatridocent 

som ställde frågan ”hur 

kommer det sig att en så liten molekyl 

som alkohol ställer till så stora 

medicinska och sociala problem för 

människor”. 

Efter 24 år som läkare och forskare 

i Stockholms läns landsting 

tröttnade Peter Valverius på vad 

han beskriver som en Mammutorganisation 

och att han fick för 

lite tid för sin forskning. Lösningen 

blev en anställning som 

överläkare och universitetslektor i 

psykiatri i Umeå. Året var 2003. 

Att han nu tio år senare styrt 

kosan till Blekinge beror från början 

på att hans sambos pappa känner 

förvaltningschefen Tina 

Möller. Via den kontakten har 

Peter Valverius 

vikarierat 

i Blekinge 

under fyra 

somrar och 

fått smak på 

länet och 

verksamheten. 

– Det var 

en förutsättning 

för att jag skulle ta tjänsten 

som chefläkare, att jag visste att jag 

inte kom till ett vrak. Det pågår 

mycket gott arbete här. 

Peter Valverius brinner för patientsäkerhet 

och har som mål att 

verka för god patientsäkerhetskultur 

och färre vårdskador. Visionen 

är att psykiatrin ska bli sedd som 

en stor och viktig specialitet, både 

inom landstinget och hos befolkningen. 

– Att gå till psykiatrin ska varken 

framkalla skam eller rädsla. I 

stället ska snacket i folkmun 

handla om hur mycket bättre man 

mår efter behandling. 

Vägen dit går bland annat via 

samverkan med så väl primärvård 

som sjukhusvård 

och socialtjänst. 

Att arbetet är 

mycket långsiktigt 

bekymrar 

inte Peter Valverius. 

– Jag ger aldrig 

upp, det är en 

av mina egenskaper, 

inte bara av 

godo. Många tycker jag är jobbig 

och pushig, men det innebär också 

att jag är beredd att arbeta många 

år för att uppnå ett resultat, oavsett 

om det gäller en enskild patient 

eller hela verksamheten. 


Kort om Peter Valverius 

Ålder: 56 år. 

Yrke: Chefläkare och psykiatri- 

överläkare 

Bor: I ett hus i Ronneby. 

Familj: Sambo och tre barn i åldern 17 

till 22. 

Gör på fritiden: Fotograferar i naturen 

varje söndag. Plåtar allt, men hellre 

djur än stenar. 

Läser: Gärna på morgonen eftersom 

jag alltid vaknar tidigt. Historia, science 

fiction och biografier är tre favoritgenrer. 

Fascineras av: Historiska personer 

som ställt till det. Ondska är ett fascinerande 

ämne. Är människor onda 

av naturen sedan födsel eller är det 

en egenskap som uppstår under livets 

gång? Nej, jag har inte kommit fram till 

något svar. 

Talang: Bygger mina datorer själv. 

Hushållets datorer är varken Mac eller 

PC utan av märket Valverius. 


9

Landstinget hittade rätta platsen 

100 nya möjligheter 

• Projektet 100 nya möjligheter 

genomförs av Landstinget 

Blekinge i samarbete med 

arbetsförmedlingen. 

• Totalt kommer 80-100 

ungdomar och personer 

med funktionshinder att 

anställas under sex 

månader år 2013 och 2014. 

• De får lön enligt kollektivavtal 

men en del av lönen 

betalas av bidrag som varje 

person har med sig från 

arbetsförmedlingen. 

• Landstinget har avsatt 

knappt 2,5 miljoner kronor 

per år till projektet. 

Dessutom bidrar Finsam, 

samordningsförbundet i 

Blekinge för kommuner, 

landsting, Försäkringskassan 

och Arbetsförmedlingen. 

Båda var arbetslösa men hittade en visstidsanställning inom 100 nya möjligheter, 

Landstinget Blekinges projekt för att minska ungdomsarbetslöshet. 

Robin Tulestedt och Therese Gunnarsson är säkra – de vill fortsätta att jobba 

med det de håller på med nu. 

Som arbetslös 25-åring fick Robin 

Tulestedt via sin handläggare på 

arbetsförmedlingen höra talas om 

projektet 100 nya möjligheter. 

Han skickade in ansökan med cv 

till tre av platserna och fick den 7 

januari börja som tekniker vid 

Blekingesjukhusets medicintekniska 

avdelning i Karlskrona. Efter 

två provveckor fick han grönt på 

att vara kvar till projekttidens slut i 

juli. Sedan dess har han även 

hunnit med att få ett sommarvikariat. 

– Tiden går fort när man har 

roligt och det här är den klart 

bästa arbetsplatsen jag varit på. 

Kollegorna är trevliga och framför 

allt känner jag att jag bidrar med 

något till samhället i mitt arbete. 

Min insats gör skillnad för någon 

som behöver hjälp att bli frisk, 

kanske till och med överleva, 

resonerar Robin. 

Välja för framtiden 

Han beskriver träffsäkert sig själv 

som en som kan pladdra på om det 

mesta. Bakom den ordrika fasaden 

finns en analytisk kille som funderat 

länge på sin plats i tillvaron och 

nu säger sig ha hittat ett svar. 

– Jag vill plugga tekniskt basår 

på högskolan, därefter något inom 

medicinteknik. Det bestämde jag 

efter en tid här. Anställningen har 

hjälpt mig att fatta vad jag vill 

göra med mitt liv. 

Arbetsdagen denna torsdag i 

april började som vanligt vid inhyllan 

där Robin och hans kollegor 

hämtar jobb som ska göras 

under dagen. Apparater som används 

i vården ska servas eller 

felsökas. På förmiddagen är det 

infusionspumpar som står på programmet. 

Serviceprotokollet följs 

noga och arbetet bevakas av inga 

mindre än kronprinsessan Victoria 

och prins Daniel, vars foto hänger 

på skärmen ovanför arbetsbordet. 

– Det är inte jag som hängt 

bilden där. Jag är emot monarki 

men har inget emot dem som 

människor så de får hänga kvar, 

informerar Robin, och berättar att 

han däremot är ansvarig för att 

Ronnebys stadsvapen hänger ovanför 

dörren till verkstaden. 

– Vi är två Ronnebybor här på 


Therese Gunnarsson och Robin Tulestedt har snabbt kommit in i landstingsvardagen via ungdomsjobbssatsningen 

100 nya möjligheter. De har blivit viktiga kuggar på sina arbetsplatser. 

– Jobbet är så intressant och kul att jag lärt mig mycket på kort tid, säger Robin Tulestedt. 

för Robin och Therese 

avdelningen och det hör till jargongen 

att skoja en del om saker 

som var man kommer ifrån. 

Dignande förråd 

Robin upptäcker att det saknas en 

fot på pumpen och vi går iväg för att 

hämta en ny i förrådet. Vägen dit 

går genom en korridor där truckar, 

pallar och lådor står uppställda. I 

förrådet dignar lådorna av sladdar, 

kablar, allehanda verktyg och reservdelar. 

– På med byxorna nu Ola, ropas 

det plötsligt ute i korridoren. 

– Typisk kommentar man hör på 

den här avdelningen, kontrar Robin 

blixtsnabbt. 

Nu väntar en runda till medicinavdelning 

57 för att hämta ett par 

pumpar som behöver service. Innan 

arbetsdagen är slut ska Robin åter 

besöka in-hyllan, i ett helt annat 

ärende. 

– Ingen vet hur det började men 

någon gång satte sig någon vid 

in-hyllan i stället för i fikarummet 

och nu har det blivit en tradition 

– eftermiddagsfikat tar vi där, ler 

Robin. 

Ungefär samtidigt som Robin 

Tulestedt sitter med eftermiddagskoppen 

har det blivit dags 

för Therese Gunnarsson att centrifugera 

ännu ett blodprov i 

labbet på Jämjö vårdcentral utanför 

Karlskrona. Alla prov måste 

genom centrifugen innan de 

analyseras och att ta prover på 

patienter och analysera dem är en 

del av hennes arbetsvardag som 

undersköterska. 

Trivs på vårdcentralen 

Precis som Robin kom hon i 

kontakt med 100 nya möjlighetet 

via arbetsförmedlingen. Hon hade 

tidigare arbetat som timanställd 

bland annat på just Jämjö vårdcentral 

och när möjligheten dök 

upp var det hit hon ville i första 

hand. 

– Jag kunde ju redan hur det 

fungerar här så jag behövde ingen 

upplärning. Dessutom trivs jag 

jättebra här. Jag känner att jag 

hamnat helt rätt, ler den 21-åriga 

tjejen från grannbyn Ramdala. 

På morgonen i dag satt hon först i 

receptionen och välkomnade 

patienter, tog betalt och visade rätt. 

Därefter tog hon prover och hjälpte 

en patient att fylla i ett formulär om 

förnyelse av läkemedel. 

– Ingen dag är den andra lik, 

konstaterar hon. 

Det råder det en stunds stiltje i 

patientflödet. Inne på labbet spelar 

radion musik i P4-lunk medan 

Therese analyserar några prover med 

hjälp av det hon kallar ”min lilla 

svarta”. 

– Det är en anteckningsbok där jag 

skrivit ner allt jag behöver veta om 

mitt jobb, hur man tar EKG, gränsvärden 

för olika prover, med mera. 

Det är min hjälp i vardagen. 

Samtidigt har Lilian Pira tagit plats 

i stolen utanför provrummet. Hon är 

en rutinerad kvinna som fått nålen i 

armvecket många gånger förut. 

– Jag har åldern inne, säger hon 

och upplyser om att hon är lika svårstucken 

i båda armarna. Men det dröjer 

inte länge förrän Therese hittat 

rätt med nålen och tre rör är fyllda 

med blod. Hon sköter provtagningen 

med samma stillsamma 

trygghet som när hon hanterar 

provrör. 

– Det gjorde du bra, konstaterar 

Lilian Pira sakligt och får hjälp upp 

ur stolen. 

– Man känner igen många av 

patienterna, de är återkommande 

besökare. Kontakten man får med 

dem är bland det roligaste med 

jobbet, säger Therese. 

En framtid inom vården 

När visstidsanställningen och det 

efterföljande sommarvikariatet är 

slut väntar sannolikt fortsatt timanställning. 

Therese är medveten 

om att det är ont om fasta underskötersketjänster. 

Hon är inte säker 

på om vill vara undersköterska för 

resten av yrkeslivet, men utifrån vad 

hon vet nu vill hon fortsätta att 

arbeta inom vården. 

– Helst på en vårdcentral eller 

på sjukhuset! 


11

Notiser om beslut fattade vid landstingsstyrelsens sammanträde den 8 och 17 april och 

hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 18 april. 

Nämnd begär förstärkt sjukhusbudget 

Ja till ny strategi för 

Blekinge 

Landstinget Blekinge ställer sig bakom en 

ny, långsiktig strategi för hur Blekinge ska 

utvecklas. Initiativtagare är Region 

Blekinge och strategin har fått namnet 

Attraktiva Blekinge. Den ska gälla från 

och med nästa år till och med år 2020, 

och fokusera på god uppväxtmiljö, rikt 

arbetsliv, korta avstånd, öppenhet och 

attraktion hos besökare. 

Landstinget säger ja till strategin men 

menar i ett remissvar att vissa saker behöver 

justeras och förtydligas. Bland annat 

behövs en tydligare beskrivning för hur 

strategin ska införas, vilka kostnader den 

medför och hur den ska finansieras. 

Extra pengar till pedagogisk 

behandling 

Hälso- och sjukvårdsnämnden har beslutat 

att begära utökad budget för att kunna 

erbjuda främst barn och ungdomar med 

neurologiska funktionsnedsättningar 

behandling med konduktiv pedagogik. 

Bedömningen är att det behövs ytterligare 

500 000 kronor, utöver de 300 000 

kronor som finns budgeterade för behandlingarna. 

Behandlingarna genomförs i 

Göteborg, och syftet är att lära barnen att 

kontrollera sin motorik. 

Projekt ska ge avtal för 

flygambulans 

Ambulanstransporter med flyg ökar 

nationellt och i Blekinge. Därför har 

Landstinget Blekinge för avsikt att delta i 

ett projekt tillsammans med andra 

landsting för att skapa ett nationellt avtal 

för ambulansverksamhet med flygplan. 

Syftet är att hålla nere kostnaderna för de 

ökande transporterna. 

För de senaste politiska 

besluten, se intranätet. 

Blekingesjukhuset bör få en förstärkt budget i år. 

Det anser hälso- och sjukvårdsnämnden, som 

vill att landstingsfullmäktige förstärker Blekingesjukhusets 

budget med 45 miljoner kronor. 

Ett skäl till att Blekingesjukhuset fått ökade 

kostnader är att nästan 2 000 fler patienter har 

varit inlagda på sjukhuset jämfört med 2009. 

Det har lett till att sjukhuset på olika sätt utökat 

Landstinget Blekinge har löpande under året 

följt upp Blekingesjukhusets ekonomi. Det 

framgår av det svar som landstinget ger till 

revisorerna Ernst & Young, apropå anmärkningar 

i 2012 års revisionsberättelse. 

Enligt landstingets revisorer har det under 

2012 funnits brister i styrning, ledning, uppföljning 

och kontroll av Blekingesjukhusets 

kostnader. Dock anser revisorerna att räkenskaperna 

är rättvisande och att landstingsstyrelsen 

ledamöter liksom hälso- och sjukvårdsnämndens 

ledamöter ska beviljas ansvarsfrihet. 

Enligt landstingets svar har landstinget löpande 

under året följt upp ekonomin på sjukhuset, 

till exempel i samband med 

månadsbokslut, delårsbokslut och dialogmöten. 

Vid sitt senaste sammanträde beviljade 

landstingsfullmäktige såväl landstingsstyrelsen 

som hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarsfrihet 

för 2012. 

Samlokalisering av ambulanser utreds 

Det finns ett behov av mer ändamålsenliga 

lokaler för ambulansverksamheten i Karlshamn, 

Sölvesborg och Olofström. I dag finns ambulansverksamheten 

i Karlshamn i egna lokaler 

strax intill Blekingesjukhuset, men i Olofström 

och Sölvesborg delar man lokal med Räddnings- 

Många av målen helt uppyllda 

Över hälften av Landstinget Blekinges mål för 

2012 uppfylldes helt. Det visar landstingets 

årsredovisning. Landstinget nådde 8 av totalt 15 

mål till 100 procent. Bland dessa finns mål om 

nöjda patienter i primärvården, goda resultat i 

jämförelser med andra landsting och få infektioner 

som uppstått på grund av vård. Som tidigare 

sina vårdplatser och därmed också behövt mer 

personal. En annan förklaring är att fler blekingar 

remitteras till högt specialiserad vård som bland 

annat finns i Lund och Malmö. 

Utöver utökad budget behöver personalkostnaderna 

minska med 20 miljoner kronor. 

Blekingesjukhuset har tidigare visat en prognos 

på 80 miljoner kronor i underskott vid årets slut. 

Blekingesjukhusets ekonomi följs löpande 

tjänsten. Landstingsdirektören Peter Lilja ska nu 

tillsammans med räddningstjänsten i västra 

Blekinge utreda om det är möjligt att samlokalisera 

ambulansverksamheten i Olofström, Sölvesborg 

och Karlshamn. 

rapporterats nådde landstinget även målet om 

ett positivt ekonomiskt resultat. Det slutgiltiga 

resultatet för år 2012 blev ett plus på 169,1 

miljoner kronor. Bland de mål landstinget inte 

nått märks registrering av levnadsvanor i 

journalsystemet i samband med besök i primärvården. 


Peter Lilja 

om… 

Vården 

behöver bli mer jämlik 

En hjärtans god tårta bjöds landstingets instruktörer på i samband med en inspirationsträff tidigare i år. 

Vill du göra landstinget 

hjärtsäkert? 

Lära sig nytt, möta entusiasm, göra nytta 

och rentav rädda liv. Låter det lockande? 

Då kanske du vill bli instruktör i hjärtoch 

lungräddning. 

– Alla landstingsanställda ska ha utbildning i 

hjärt- och lungräddning och alla platser i landstinget 

ska vara säkra att vistas på om du får en 

hjärtinfarkt, säger Ann Sjöberg Johansson, 

sjuksköterska på thoraxcentrum. 

Instruktörer som utbildar medarbetare 

Organisationen kring hjärt- och lungräddningsarbetet 

i landstinget leds av två koordinatorer, 

Ann Sjöberg och kollegan Kerstin Persson i 

Anna-Lena Gäransson, Ulla-Britt Blom, Kerstin Goos, 

Pernilla Gustavsson och Emelie Nordin är instruktörer i 

hjärt och lungräddning. 

Karlshamn. Deras uppgift är att utveckla och 

kvalitetssäkra verksamheten och se till att det 

finns tillräckligt med instruktörer. Och det är 

här du kanske kommer in i bilden. 

– Vi behöver fler instruktörer, slår Ann Sjöberg 

Johannson fast. 

Personal med patientkontakt först 

I första hand måste alla som är anställda på 

arbetsplatser som tar emot patienter prioriteras, 

men på sikt ska alla i landstinget kunna ge 

livräddning till någon som fått hjärtstillestånd. 

Alla som är intresserade kan bli instruktörer. 

Arbetet som instruktör ska ske på planerad 

arbetstid och därför inte bli en extra arbetsbörda. 

Ann Sjöberg Johansson rekommenderar instruktörsrollen 

som rolig, intressant och livsviktig. 

– Du vet aldrig när du får nytta av din kunskap. 

Jag har själv räddat livet på en kvinna 

som fick hjärtstopp på ett café i Malmö, där jag 

råkade befinna mig. Det kan man leva på länge. 

Intresserad? 

Kontakta: 

Kerstin Persson, anknytning 2419 

Ann Sjöberg Johansson, anknytning 6899 

I mars hade vi besök av socialminister 

Göran Hägglund. Socialdepartementets 

högsta ledning, antingen socialministern 

eller hans statssekreterare, besöker varje år 

landstingen och regionerna. I år var det 

Göran Hägglunds tur att komma hit och vi 

var också det första landstinget han besökte. 

Vi fick bland annat möjlighet att 

redovisa hur vi arbetar för att trygga en 

säker vård. Dessutom redovisade Göran 

Hägglund regeringens syn på svensk hälso– 

och sjukvård, hur vi står oss vid en internationell 

jämförelse och vilka utmaningar vi 

har. 

Att vården inte påverkas av sociala och 

ekonomiska förhållanden, kön, etnicitet, 

geografi och så vidare, var ett av de utvecklingsområden 

Göran Hägglund lyfte 

fram under sitt besök. Ett annat område, 

som Landstinget Blekinge måste fokusera 

betydligt mer på, är e-hälsa. Vi kan till 

exempel bli betydligt bättre på att erbjuda 

blekingarna möjlighet att komma i kontakt 

med oss via nätet. Det sparar tid för 

patienterna och för oss när de själva enkelt 

kan boka tid för besök. 

Medan socialministern nu fortsätter att 

hälsa på hos övriga landsting pågår här ett 

intensivt arbete med utredningen Framtidens 

hälso– och sjukvård. För närvarande 

håller vi på och tar fram ett underlag där 

vi beskriver konsekvenserna av fyra alternativ: 

• bedriva sjukhusvård i Karlskrona 

och Karlshamn ungefär som i dag, 

men med vissa mindre förändringar. 

• lokalisera all sjukhusvård till 

Karlshamn 

• lokalisera all sjukhusvård till 

Karlskrona 

• bedriva all sjukhusvård på en annan 

ort i länet. 

I detta nummer av Puls vill jag slå ett 

extra slag för artikeln om vårt nya samverkansavtal. 

Grundtanken är att utforma 

samverkan mellan arbetsgivare och fackförbund 

så att de som berörs direkt också 

är de som ges störst inflytande över besluten. 

Läs gärna mer på sidan 15. 

Hälsningar, 

Peter Lilja 

Puls •2/13 

13

Musiken är en viktig del av att må bra under operationen för många patienter. Josefin Ritzman står beredd att välja något som passar just dig. Puls reporter drömmer sig bort 

med hjälp av Roy Orbison. 

Toner under den vassa eggen 

— Josefin hjälper patienter att välja musik att opereras till 

Josefin Ritzman är inte bara 

anestesisjuksköterska. På 

jobbet är hon även dj och 

musikläggare. Hon hjälper 

patienter att hitta bra musik 

som får dem att slappna av 

under operationen. 

– Jag är bättre på att välja låtar till 

andra än till mig själv, konstaterar 

hon. 

Patienter som kan vara vakna 

under operationen får om de vill 

lyssna på musik i hörlurar under 

ingreppet, något som många vill. 

Majoriteten av dem som opereras 

på Blekingesjukhusets centraloperationsavdelning 

är äldre, men 

Josefin Ritzman sticker hål på 

fördomen att det främst är yngre 

som vill lyssna på musik under 

operationen. 

– Det är nog lika, oavsett ålder. 

Många äldre vill dock inte vara till 

besvär och säger kanske först ”å, 

det behöver jag inte”. 

Söker ärligt svar 

Men då skrapar Josefin Ritzman 

lite på ytan och sanningen kommer 

fram, att det vill de nog ändå. 

Sedan gäller det att ringa in vad 

patienten vill höra. Josefin går 

metodiskt tillväga. 

– Alla känner sig inte bekväma 

med att prata om sin musiksmak. 

Det finns många föreställningar om 

bra och dåligt, fint och fult. Därför 

frågar jag inte ”vad gillar du”. Om 

jag i stället frågar ”vad brukar du 

lyssna på hemma” har jag lättare att 

få ett ärligt svar. 

Ett skåp fyllt av musik 

Ibland händer det att patienter själva 

har med sig musik till operationen. 

Men de allra flesta har inte ens tänkt 

tanken på att det skulle vara en 

möjlighet. Det är då Josefin tar till 

musikskåpet som står i ett förråd på 

centraloperationsavdelningen. Där 

finns backar med cd-skivor, bärbara 

cd-spelare och mp3-spelare. Det är 

lite huller om buller i backarna och 

en lapp på utsidan av skåpet vittnar 

om att hon ibland får påminna 

kollegor om att hålla ordning. Hur 

blev just hon musikansvarig på 

avdelningen? 

– Jag har ett stort intresse som 

grundar sig i att jag på fritiden är 

spinninginstruktör. Det är där jag 

har förstått kraften i musik och lärt 

mig att hitta låtar som lämpar sig 

för olika tillfällen. 

Lugnande effekt 

Pumpande träningsmusik skiljer sig 

radikalt från de toner som är vanligast 

under en operation. Josefin 

Ritzman berättar om forskning som 

visat att 60 BPM (slag per minut), 

alltså mycket lugn musik, är optimalt 

för att skapa välbefinnande 

under operationen. För det är just 

den lugnande effekten nästan alla 

vill åt, något som hjälper dig att 

slappna av under det som kan 

kännas obehagligt och utanför din 

kontroll. 

Tre genrer dominerar stort bland 

önskemålen och därför också i musikskåpet: 

dansbandsmusik, klassiskt 

och lugna pop– och rocklåtar. 

– Dansband är kanske inte alltid 

rofyllt men många patienters favoritmusik, 

och det man tycker om är 

det man blir man lugn av, resonerar 

Josefin Ritzman. 

När förberedelserna är klara och 

hörlurarna kommer på, strax före 

själva operationen, märker hon 

tydligt hur patienten slappnar av. 

Det syns säkert också på puls– och 

blodtrycksmätarna även om Josefin 

inte kollat så noga. Många vittnar 

också efter operationen om det 

stöd de hade av musiken. 

– Jag ser den som en viktig del 

av behandlingen och skulle önska 

att fler förstod hur viktig den är. 

Min önskan är att det ska stå i 

informationen som skickas till 

patienterna om musikens lugnande 

verkan och att de gärna får ta med 

egen musik. 

Från C 90 till mp3 

Josefin Ritzman har arbetat 

som operationssjuksköterska 

sedan 2002. När hon började 

var det fortfarande kassettformatet 

och gammaldags 

walkman som gällde. 

Ganska snart kom bärbara 

cd-spelare som fortfarande 

lever kvar parallellt med 

mp3-spelare. Nästa steg i 

utvecklingen, streamad 

musik, väntar runt hörnet. 


Nytt samverkansavtal 

inspirerar till dialog 

Efter många månader av 

förhandlingar är Landstinget 

Blekinges nya samverkansavtal 

nu beslutat av landstingsstyrelsen. 

Det nya 

avtalet, som fokuserar på 

dialog och delaktighet, ska ge 

medarbetare större möjligheter 

till direkt inflytande på sin 

arbetsplats och över sin 

arbetssituation. 

Samverkansavtalet är ett avtal 

mellan Landstinget Blekinge och 

de fackförbund som har 

medlemmar anställda i landstinget. 

Målet med avtalet är att förena en 

väl funger-ande verksamhet med ett 

lång-siktigt hållbart arbetsliv för 

landstingets medarbetare. 

– Skillnaderna jämfört med det 

förra samverkansavtalet är först och 

främst förhållningssättet till samverkan, 

som bör ske via dialog på 

arbetsplatsen. Det ska ge medarbetarna 

möjlighet till mer direkt 

inflytande. Om det fungerar 

kommer det även att gå mycket 

smidigare att genomföra förändringar, 

säger Carin Hedqvist, 

personalstrateg i Landstinget 

Blekinge och en av dem som har 

varit med och utformat det nya 

avtalet. 

Tidig dialog ger inflytande 

Det tidigare samverkansavtalet, 

som skrevs redan 1994, var tidigt 

ute med direkt inflytande på 

arbetsplatsträffar, men alla fackliga 

organisationer skrev inte på avtalet. 

Därför kom det istället att handla 

mycket om representativt inflytande 

via fackliga representanter. 

– Tidigare har det hänt att 

chefer och fackliga representanter 

satt sig för att diskutera ett färdigt 

förändringsförslag tillsammans 

med medarbetare. Men då har 

det redan gått för långt. Det absolut 

bästa är att starta dialogen 

redan på idéstadiet när det första 

förslaget har väckts, för att få med 

alla synpunkter och risker med 

en eventuell förändring, säger 

Carin Hedqvist. 

Puls har talat med företrädare 

för de stora fackförbunden Kommunal, 

Vision och Vårdförbundet, 

som samtliga uttrycker optimism 

inför avtalet. 

– Det är nyttigt för hela landstinget 

med en metod där vi på 

riktigt för en dialog. Vi tror på det 

här, säger Vårdförbundets Gunilla 

Månsson. 

Informationsträffar 

Nu ska avtalet steg för steg införas 

i det dagliga arbetet. På din arbetsplats 

kommer det att märkas 

genom att din chef med hjälp av 

utbildningsmaterial arbetar med 

klimat och struktur tillsammans 

med dig och dina kollegor. Större 

informationsträffar ska också 

hållas för alla medarbetare. 

Samverkansavtalet grundar sig 

på FAS 05, som står för förnyelse, 

arbetsmiljö och samverkan. FAS 

05 är ett centralt avtal mellan Sveriges 

Kommuner och Landsting 

och fackliga organisationer. 

– Det är viktigt att man välkomnar dialogen och inte räds den, säger Christer Wihlborg, Kommunal, omgiven av Ewa Jansson, personalstrateg, 

Gunilla Månsson, Vårdförbundet, Carin Hedqvist, personalstrateg och Camilla Olsson, Vision. 

Kultur ska leda till 

bättre hälsa 

Människor med psykiska funktionsnedsättningar 

ska bli friskare 

såväl fysiskt som psykiskt. 

Det är syftet med projektet 

Kultur och hälsa som nu startar i 

Blekinge. 

Sambandet mellan kultur och 

hälsa är bevisat enligt flera vetenskapliga 

studier och kulturaktiviteter 

kan vara ett värdefullt 

komplement till rehabilitering 

och behandling. Projektet Kultur 

och hälsa inriktar sig särskilt 

på vuxna människor med psykiska 

funktionsnedsättningar, till 

exempel schizofreni och andra 

psykossjukdomar. 

Personal inom landstingets 

psykiatri och kommunens socialpsykiatri 

ska få höjd kompetens 

inom kultur och hälsa och 

kunna motivera människor med 

en psykisk funktionsnedsättning 

till hälsosammare levnadsvanor. 

Personalen ska också kunna 

inspirera till att delta i aktiviteter 

som stimulerar alla sinnen. 

Det är ett treårigt projekt där 

Landstinget Blekinge samarbetar 

med samtliga kommuner i länet, 

Region Blekinge och Blekinge 

läns bildningsförbund. Projektet 

finansieras av Finsam, som är 

förbundet för finansiell samordning 

i Blekinge. 

Folkhögskolan föreslås 

bli centrum för 

kultur och hälsa 

Blekinge folkhögskola i Bräkne- 

Hoby ska utvecklas och få en 

tydligare profil mot hälsa och 

kultur. Det föreslås i en utredning 

om folkhögskolans framtid 

som nu är klar. 

Enligt utredningen behöver 

också folkhögskolans lokaler 

anpassas så att studie– och 

boendemiljön blir attraktiv för 

eleverna. Bland annat föreslås en 

koncentration av verksamheten 

till huvudbyggnaden och en 

tillbyggnad. Kostnaden för att 

ändamålsenliga lokaler beräknas 

till 150 miljoner kronor. 

Landstingsfullmäktige förväntas 

ta ställning till utredningen 

vid sammanträdet den 17 juni 


15

Genom att studera en särskild del av EKG-kurvan kan man se om patienten tillhör de 25 till 30 procent som snabbare får allvarlig syrebrist vid akut hjärtinfarkt. Det visar Michael 

Ringborns forskning, som nyligen resulterat i en doktorsavhandling. 

EKG kan ge ny och viktig information 

EKG kan inte bara användas för 

att utläsa om du har en akut 

hjärtinfarkt, utan också hur 

allvarlig syrebristen är och 

därmed hur fort infarkten 

utvecklas. Det visar hjärtöverläkaren 

Michael Ringborns 

forskning. 

Metoden att sätta elektroder på 

patienter med misstänkt hjärtinfarkt 

för att få fram en kurva över hjärtats 

elektriska aktivitet kallas EKG. 

Genom att läsa av kurvan kan man 

avgöra om patienten har en akut 

hjärtinfarkt eller inte. 

– Den EKG-metod som används 

i dag har funnits länge och gör att vi 

kan säga att det handlar om en akut 

hjärtinfarkt som ska åtgärdas skyndsamt 

med kranskärlsröntgen och 

öppning av det stängda kranskärlet 

med hjälp av så kallad ballongvidgning 

eller PCI, säger Michael Ringborn. 

Däremot görs i dag ingen värdering 

av hur allvarligt tillståndet är, 

det vill säga hur snabbt det hotade, 

syrefattiga området i hjärtat dör. 

Modern hjärtinfarktsbehandling 

med ballongvidgning innebär att 

patienterna måste transporteras 

mer eller mindre långt till ett hjärtcentrum 

med rätt utrustning och 

kompetens. 

– Senare års tekniska utveckling 

har gjort det möjligt för ambulanspersonalen 

att göra EKG-registreringen 

redan i patientens hem eller 

i ambulansen. EKG skickas trådlöst 

till oss för snabb värdering och 

beslut om patienten ska transporteras 

till oss akut, förklarar Michael 

Ringborn. 

Behov av snabb behandling 

Det hans forskning visar är att 

EKG kan användas för att få ut 

mer information om patientens 

tillstånd än vad som används i dag. 

Vissa patienter får snabbare en 

allvarlig syrebrist i hjärtat vid 

infarkt. 

– Deras hjärtceller dör fortare 

och de är därför i större behov än 

andra av snabba insatser, säger Michael 

Ringborn. 

Ett första steg 

Alla patienter med akut hjärtinfarkt 

får med dagens EKG-kriterier 

samma behandling. Att kunna hitta 

patienter med extra hög risk för 

snabb celldöd är dock inte samma 

sak som att det i dag finns extra 

insatser att sätta in. 

– Där är vi ännu inte men att 

kunna identifiera dem med störst 

risk är ett första steg, som det dessutom 

behövs ytterligare forskning 

kring innan det finns en färdig 

metod att ta i bruk i den dagliga 

hjärtsjukvården, menar Michael 

Ringborn. 

– Den viktigaste frågan är: Vad 

kan vi göra annorlunda för dessa 

patienter och därmed rädda mer av 

den hotade hjärtmuskeln? 

Michael Ringborns forskning 

resulterade nyligen i en doktorsavhandling 

vid Lunds universitet. 

Nu planerar Karlskronaläkaren att 

fortsätta sin forskning med att 

söka bra metoder för att bestämma 

allvarlighetsgraden vid akut hjärtinfarkt, 

bland annat genom att 

studera större grupper av patienter. 

Han menar att forskning bidrar 

till den stimulerande miljö som 

finns vid thoraxcentrum i Blekinge. 

Fördelar med liten klinik 

– Vi är en liten klinik jämfört med 

universitetssjukhusens hjärt- eller 

thoraxkliniker, men har ändå en 

unik bredd och kan erbjuda våra 

patienter det mesta som de stora 

klinikerna kan. Driver vi dessutom 

forskning, vilket det finns goda 

möjligheter till, har vi allt det 

bästa man kan få från ett universitetssjukhus, 

fast i liten skala, med 

alla fördelar det innebär. 


De visar vägen till 

miljövänligare folktandvård 

När folktandvårdskliniken i 

Mörrum nu går samman med 

sin syskonklinik i Karlshamn 

följer miljöcertifieringen med. 

Och snart ska alla folktandvårdskliniker 

vara certifierade. 

Folktandvården i Mörrum blev 

miljöcertifierad redan år 2002. Strax 

före att denna tidning gick till tryck 

blev det klart att certifikatet får 

flyttas över till folktandvården i 

Karlshamn när de båda klinikerna 

blir en. 

– Vi är väldigt glada och stolta, 

säger Jan Bläckberg, tandläkare och 

klinkchef för folktandvården i 

Karlshamn. 

Formaliserat= bra 

För att bli certifierad enligt den 

internationella ISO-standarden 

krävs bland annat att det finns ett 

miljöledningssystem som beskriver 

miljöarbetet i sin helhet, en policy 

som beskriver hur miljöarbetet ska 

bedrivas och såväl övergripande som 

specifika mål. 

– Det är mycket formaliserat 

men det är bra. Dokumenterar vi 

vad vi ska göra blir det lättare att vi 

gör det, säger Jan Bläckberg. 

Inom folktandvården är det 

amalgam och riskavfall som är de 

största miljöriskerna, men också el, 

transporter och tjänsteresor, sådant 

som vilken arbetsplats som helst 

förbrukar. I vardagen som tandläkare 

och tandsköterska handlar 

miljöarbetet om allt från att släcka 

lyset i rum där ingen vistas till att 

tänka på hur man använder engångsartiklar. 

– Det har blivit till självklara 

vanor, man tänker inte ens på att 

man gör det, säger Anna Wiberg, 

tandsköterska och miljöombud för 

folktandvården i Mörrum. 

Goda råd till andra 

Om drygt ett år är det tänkt att alla 

folktandvårdskliniker i Blekinge ska 

vara miljöcertifierade på samma sätt 

som Karlshamnskliniken. Jan Bläckberg 

och Anna Wiberg ger följande 

råd inför införandet: 

– Se till att ha någon som håller 

i trådarna och får medarbetarna 

med på tåget. Och arbeta stegvis. 

Det är mycket att sätta sig in i, ta 

lite i taget. 

Miljöarbetet vid folktandvården ska bygga på kretsloppsanpassad utveckling och miljöpåverkan 

ska ske inom ramen för människors välbefinnande och hälsa. Det är viktiga 

principer för miljöarbetet som bland andra Jan Bläckberg och Anna Wiberg är en del av. 

Doktorn som vägrar vara sjuk 

Peter Fridström 

Som läkare har Peter Fridström 

mött smittsamma patienter 

varje dag på jobbet – i nästan 

40 år. Ändå har han själv inte 

varit sjukfrånvarande en enda 

dag. 

– Man arbetar upp en viss motståndskraft 

mot smittor man möter ofta, 

konstaterar allmänläkaren som främst 

tjänstgjort i Ronneby men numera 

finns vid Tullgårdens vårdcentral. 

Noll sjukfrånvarodagar på 40 år är 

dock inte samma sak som att han 

varit frisk hela tiden. Tidigt i karriären 

hade han en gång hembesöksjour 

med 39 graders feber. 

Ingen annan kunde ta jouren så han 

var tvungen. 

– Då ringde en patient med 38 

graders feber. Det är inget, jag har 

39, svarade jag. 

En annan gång hade Peter Fridström 

en infektion i benet och hade 

så svårt att gå att patienterna fick 

sättas utanför dörren så att doktorn 

slapp halta till väntrummet. Men att 

stanna hemma var inte aktuellt, inte 

heller den gången han opererades för 

grå starr. 

– Jag blev opererad tidigt på morgonen 

och tog mig sedan direkt till 

jobbet. 

Varför har du vägrat sjukfrånvaro? 

– Jag har ju trivts med mitt jobb 

och så vill man inte ställa till med 

besvär för övrig personal. Med åren 

har det också blivit lite av mitt signum 

att vara den som aldrig blir sjuk. 


17

Naturen är bästa träningsplatsen 

Löpning på skogsstigar, 

ringövningar på stranden och 

armhävningar mot trädstammar. 

Crossnature är det 

senaste tillskottet till landstingshälsans 

friskvårdsutbud. 

– Jag har hittat lite andra muskler 

än när jag går på gym och gympa, 

säger Karin Rasmussen från habiliteringskliniken, 

som också uppskattar 

gemenskapen i gruppen. 

Träna gemensamt 

– Man kommer varandra nära 

eftersom många av övningarna 

görs tillsammans, tätt ihop. 

Sammanlagt är det cirka ett dussin 

deltagare som träffas en timme i 

veckan kring Västra marks idrottsplats 

i Karlskrona under ledning av 

instruktören Anna Johansson. 

Varierande träning utomhus 

Crossnature har hämtat inspiration 

från många olika idrotter. Grundtanken 

är att det ska vara en enkel 

och funktionell träning som är lätt 

att göra utomhus. Övningarna sker 

omväxlande enskilt, parvis och 

hela gruppen tillsammans. 

Passet inleds med cirka 10 minuters löpning för att få upp träningspulsen. 

Instruktören Anna Johansson i 

stålmannen-pose. 

Stretchövning med havsutsikt. 

Parövningar är en del av träningskonceptet i crossnature. Ulrika Siesing och Ann- 

Sofie Gustavsson från thoraxkliniken gör hopp med handklapp. 

Barn- och ungdomsklinikens Anette Fredin Karlsson och Sanna Kristensen från 

hjälpmedelscenter pustar under armhävningar mot trädstam. 


anslagstavlan 

Årets handledare utsedda 

SYLF (Sveriges yngre läkares förening) i 

Blekinge har delat ut handledarpris för 

2012. Länets underläkare har röstat 

fram följande två som får utmärkelsen: 

Christina Holgersson, 

distriktsläkare på Trossö vårdcentral 

Ingrid Lindblad, 

distriktsläkare på Rödeby vårdcentral 

Du kan få Puls 

inläst på cd 

Har du en synnedsättning, 

dyslexi eller svårt att läsa av 

någon annan anledning? Då 

kan du få Puls som taltidning. 

Mejla namn och hemadress till 

nyhetsredaktionen@ltblekinge. 

se så kommer du med på 

utskickslistan för taltidningen. 

Uppgifter om dig skyddas av 

sekretess. 

Katarina Möller från inläsningstjänsten 

i Karlskrona kommun läser 

in landstingets tidningar Puls och 

Topp till tå. 

Senaste kvacket 

Sajten journalgrodor.se publicerar inskickade tokigheter 

ur patientjournaler. Här följer några sköna exempel. 

Har du egna guldkorn ur journaler eller något 

annat knasigt du läst? Tveka inte att meddela Puls! 

Strippat vid ankomst 

Anmärkning, sår i pannan efter fall på boendet 

i dec-12. Strippat vid ankomst. 

Aktivitet 

Sätter på patienten i fåtöljen till middagen. 

Behöver hjälp av 2 personer. 

Dragen patient 

Patienten dragen på MDT-konferens. 

Oklar relation 

Har aldrig varit gift, oklart huruvida han tidigare 

varit sambo. Har tre barn med olika fruar. 

Ofokuserat blind 

Grilla med handen! 

Jag har hört att man ska grilla med vett och förstånd, alltså 

grilla med skallen. Men jag vill mena att det är minst lika viktigt att 

nyttja handen för ett lyckat resultat. En enkel tum- eller ska vi 

kanske säga tiofingersregel: Kan du hålla handen ett par centimeter 

över gallret i cirka två sekunder så har du precis lagom värme. 

Får du rycka undan näven på stubinen är det för hett. 

Kan du hålla kvar labben i mer än tre 

sekunder är det för svalt. Svårare än 

så är det inte. Viktigt: handen ska 

hållas över gallret, inte läggas på 

gallret. Gör rätt nu, och sluta sen 

att klaga på råvaran. 

Hälsningar Grill-Nils 

Patienten fokuserar mig inte med blicken, 

oklart om detta är på grund av blindheten. 

Medvetslös 

Patienten medvetslös, ingen spontan andning, 

klagar ej på smärta. 

Öra – höra 

Har endast hörsel på ett öra, miste det andra i 

barndomen. 

Glad sommar 

önskas alla läsare 

av Puls-redaktionen! 


19

M 

I L 

J Ö M Ä R 

K 

T 

3 4 1 

1 4 5 

T R 

Y C 

K 

S 

A K 

Avsändare: Landstinget Blekinge, 371 81 Karlskrona 

Här och nu 

År 2006 började jag arbeta på 

städenheten i Karlshamn, där 

jag har trivts och lärt känna 

många över hela sjukhuset. För 

är det något man gör i städyrket 

så är det att man träffar 

många människor, både personal 

och patienter i många 

situationer, både svåra och 

trevliga. 

Alldeles nyligen fick jag möjligheten 

att göra något nytt och 

nu jobbar jag i projektet vårdnära 

service, där jag är material– 

och tvättansvarig på två 

avdelningar i Karlshamn som 

deltar i projektet. Och under 

mina ihopskrapade arbetsår så 

har inlärningskurvan varit 

brant ibland, alltid nyttig och 

många gånger rolig. Det har 

gett mig inblick i vad jag skulle 

vilja förändra, förbättra och 

vara delaktig i. 

Jag känner att jag vill vara 

delaktig, jag vill sluta gnälla 

och istället agera. Om jag inte 

börjar med mig själv vem ska 

då göra det? Jag vet att mitt 

engagemang ger resultat. Det 

finns många som ”varit med 

förr”. Men min förhoppning är 

att ett visat intresse av att vilja 

ändra på saker faktiskt ger 

gehör. Jag tycket det är hemskt 

när folk ger upp, men inser att 

det är det man gör när man 

inte blir lyssnad på eller tagen 

på allvar. Jag hamnar kanske 

där jag också – att den tanken 

alla redan finns hos mig kanske 

säger mer än något annat. 

När då möjligheten att få vara 

med i ungdomsrådet dök upp 

på intranätet så tänkte jag: nu 

eller aldrig. Söka ska jag i alla 

fall göra. Oj då! Jag kom med! 

Oundvikligen kom tankar som: 

Vilka förväntningar har jag på 

mig själv? Vilka förväntningar 

har de andra på mig? Men jag 

hade inget att oroa mig för. 

Vilka härliga människor! Lätta 

att diskutera med, även duktiga 

på att ta saker på allvar som 

ligger utanför deras egen arbetssituation. 

Det som gör ungdomsrådet 

så värdefullt är att 

man kan få en bättre inblick i 

varandras vardag även från den 

som leder oss mot framtida mål. 

Det känns som att det vi diskuterar 

tas tillvara. Jag uppskattar 

alltid att få en bredare kunskap 

om landstinget och alla dess 

delar. Även dess problem. Något 

som är svårt, och som alltid 

kommer vara svårt, är att kombinera 

här och nu-arbetet med 

vad som händer om 25 år-arbetet. 

Det blir lite av två världar 

som måste försöka att samarbeta 

på bästa sätt. Ungdomsrådet är 

ingen lösning men ett steg i rätt 

riktning. 

Till städenheten och hela 

serviceverksamheten i landstinget 

vill jag poängtera: Vi är 

viktiga, vi gör nytta och ofta 

märks vi inte förrän det är något 

som inte blir gjort. Vår roll är 

viktig i hälso– och sjukvården 

för personal och för patienter 

från det att de stiger in tills de 

går ut ur våra lokaler. Hygien 

och trivsel skapar en av grundpelarna 

i vården. Något som 

ibland glöms bort är att bara för 

att vi inte jobbar patientnära så 

betyder det inte att vi inte möter 

patienter och anhöriga. Vi 

upplever många svåra saker men 

känslan är att många låstas som 

vi inte gör det. 

Emma Svensson. 

Frågor som är viktiga för mig är: 

• att självkänslan och stoltheten i 

våra olika yrkesroller ska öka 

• att respekten för oss ska vara en 

självklarhet, inte ett önskemål 

• att gammalt revirtänk ska suddas 

ut lite i taget 

• att inarbetad kunskap från äldre 

kollegor ska förklaras istället för att 

endast kommenteras med ”så har vi 

alltid gjort”. 

Jag vill förbättra synen på oss 

själva och kommunikationen mellan 

alla olika avdelningar som finns 

i landstinget. Arbetskamraterna är 

de som är mest värdefulla för att få 

jobbet att fungera. Min syn på 

saken är att vi är ju alla arbetskamrater 

på sätt och vis. Ju bättre 

kontakt vi har med varandra i alla 

led, desto bättre fungerar det i 

slutändan. Vi behövs alla för att få 

vården att fungera. Min förhoppning 

är också att oberoende av var 

du börjar arbeta i landstinget så 

ska du alltid kunna få möjlig heten 

att utmana dig själv med nya 

arbetsuppgifter. 

Mitt mål är att utmana mig själv 

att se saker ur olika synvinklar för 

att kunna vara mer delaktig i mina 

arbetskamraters vardag. Att uppmärksamma 

de bra förändringar 

som görs och därmed förbättra 

arbetsklimatet. 

Emma Svensson 

Städerska och medlem i Landstinget 

Blekinges ungdomsråd 

Fotnot: 

Landstinget Blekinges ungdomsråd 

bildades hösten 2012 som ett resultat av 

landstingsdirektören Peter Liljas önskan 

att fånga upp och ta tillvara på yngre 

medarbetares kunskaper och åsikter. Rådet 

fattar inga beslut utan är ett diskussionsforum. 

Alla är under 35 år och träffas 

ett par gånger i halvåret för att diskutera 

olika frågor tillsammans med landstingsdirektören.

Puls_nr2_2013_lowres (3).pdf - Landstinget Blekinge

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?