Världens chans - Världsnaturfonden WWF

wwf.se

Världens chans - Världsnaturfonden WWF

Världens chans

EN RAPPORT OM BARN OCH FÖRÄLDRARS TANKAR OM KLIMATFÖRÄNDRINGAR


Undersökningen i korthet

Sju av tio barn mellan 11-15 år (68%) oroar

sig för klimatförändringarna. Tjejer oroar sig

mer än killar (70%/56%).

Innehåll

Undersökningen i korthet sid 1-2

Förord sid 4

Undersökningen sid 5 -14

Lilla klimatskolan sid 15 -19

Klimatförändringar oroar barnen

mer än familjens ekonomi eller att

inte ha några kompisar i skolan.

En av fyra (27%) tror att jorden

kommer att gå under på grund av

klimatförändringarna.

Samtidigt pratar sex av tio barn (63%) sällan

eller aldrig om klimatförändringar med sina

föräldrar.


Sex av tio barn (61%) och lika

många föräldrar svarar att de

kommer att delta i Earth Hour

den 31 mars.

Pappor är sämst på att prata om klimatförändringar

med sina barn. Bara vart sjunde barn svarar att det

oftast är pappan som tar upp frågan, medan vart fjärde

(26%) svarar mamman.

Diskussion leder till handling. De familjer som diskuterar frågan

mest är också de som svarar att de gör mest för att motverka

klimatförändringarna.

FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN

Respondenter: 1006 barn mellan 11-15 år och 1006 föräldrar, svarsfrekvens cirka 10 procent.

Undersökningen genomfördes via en webbenkät där föräldrarna svarade på första halvan av undersökningen och sedan lämnade över datorn till

sina barn.

Undersökningen har gjorts genom kvoturval i Cints digitala paneler. Datainsamlingen har gjorts med geografiska kvoter (NUTS-regioner).

Undersökningen genomfördes av United Minds 3-14 februari 2012 på uppdrag av Trygg-Hansa.


”Till er som tänker släppa ut

mera koldioxid

kom ihåg att ni betalar

med min tid och mitt liv

ni har ingen tid att förlora,

jag har ingen tid att vinna

ni hade stora drömmar

men jag ser mina

försvinna,rinna,

ut genom stora hål i himlen

som är svåra att laga

jag måste klaga det är barna aga”

Ur ”Puckade vuxna”, av Delphie Wåhlström, 9 år


TA BARNENS KLIMATORO PÅ ALLVAR

Sju av tio högstadieelever oroar sig för klimatförändringar. Klimatförändringar

oroar barnen mer än familjens ekonomi eller att inte ha några kompisar i

skolan. Det visar en ny undersökning från Trygg-Hansa.

Vi har genomfört undersökningen för att lära oss mer om hur barn ser på en

av vår tids stora utmaningar och hur de upplever att föräldrarna bemöter

deras oro. Resultatet är delvis nedslående.

Sex av tio barn och över hälften av föräldrarna svarar att de sällan eller aldrig

pratar om klimatförändringarna hemma.

När föräldrarna förklarar varför ämnet inte diskuteras oftare varierar svaren

från ”för skrämmande”, ”för lite kunskap”, ”vill inte oroa i onödan” till att

klimatförändringar är naturliga och ingenting att bry sig om.

Trygg-Hansa har ett starkt intresse av att motverka den här typen av rädsla

och okunskap. Vi försäkrar idag vartannat barn i Sverige, och deras framtid

är också vår framtid. För oss som försäkringsbolag är klimatförändringarna

redan en realitet. De senaste fem åren har vi haft en ökning av antalet så

kallade väderskador med omkring 50 procent.

Klimathotet är stort, skrämmande och på riktigt. Det är dags att ta barnens

oro på allvar och berätta hur det faktiskt ligger till. Tillsammans med vår

samarbetspartner Världsnaturfonden WWF har vi gjort ett försök att enkelt

förklara vad klimatförändringar är för något, hur de påverkar oss och vad vi

kan göra åt dem.

En viktig symbolhandling är att släcka lampan under Earth Hour. Vår

undersökning visar att mer än sex av tio barn och deras föräldrar kommer

att delta i den globala manifestationen den 31 mars.

Det är inte för sent att förändra och skapa en bättre värld för kommande

generationer - vi har i själva verket världens chans!

Sofia Hagman

CSR-ansvarig Trygg-Hansa


Vår tids stora

orosmoln

SJU AV TIO BARN OROAR SIG FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR. TJEJER OROAR

SIG MER ÄN KILLAR. KLIMATFÖRÄNDRINGARNA OROAR MER ÄN FAMILJENS

EKONOMI ELLER ATT INTE HA NÅGRA KOMPISAR I SKOLAN. SAMTIDIGT HAR

MÅNGA BARN EN MER POSITIV SYN PÅ FRAMTIDEN ÄN FÖRÄLDRARNA.

Att känna oro inför framtiden är ingenting nytt.

Den som har tonårsbarn idag minns säkert hur

det var att växa upp under det kalla kriget och

hotet om ett kärnvapenkrig mellan USA och

Sovjetunionen. De växande hålen i ozonskiktet

och rädslan för att dö i aids satte också skräck i

dagens föräldrageneration.

”BARNS ORO ÖVER KLIMATHOTET

BEHÖVER INTE VARA AV ONDO. ORON

KAN LEDA TILL EN KÄNSLA AV ATT DET

ÄR VIKTIGT ATT GÖRA NÅGOT.”

- Birgitta Gälldin, legitimerad psykolog

Idag håller vi på att komma till rätta med många av

de hot som fanns för 20-30 år sedan, främst

genom politisk vilja och många människors

engagemang. Istället är det klimatförändringarna

som seglat upp som det stora orosmolnet hos

både barn och vuxna.

- Den yngre generationen är den första generationen

som har fått insikt och kunskap om klimatfrågan

redan under sin uppväxt, och de är dessutom

den första generationen som inser att de

själva riskerar att drabbas hårt av ett förändrat

klimat, säger meteorologen Pär Holmgren, som

föreläser och skriver böcker om klimatförändringar

och hållbarhetsutveckling.

SJU AV TIO BARN OROAR SIG FÖR

KLIMATFÖRÄNDRINGARNA

Trygg-Hansas undersökning visar att sju av

tio barn mellan 11-15 år (68%) oroar sig för

klimatförändringarna. Bland deras föräldrar är

siffran ännu högre, åtta av tio (80%).

Birgitta Gälldin är legitimerad psykolog med

inriktning på barn i trauma. Hon menar att oron

för klimatförändringarna är viktig att ta på allvar,

men inte nödvändigtvis av ondo.

- Oron över klimathotet kan också leda till en

känsla av att det är viktigt att göra något, säger

Birgitta Gälldin.

”DEN YNGRE GENERATIONEN

ÄR DEN FÖRSTA

GENERATIONEN SOM FÅTT

INSIKT OCH KUNSKAP OM

KLIMATFRÅGAN REDAN

UNDER SIN UPPVÄXT, OCH DE

ÄR DESSUTOM DEN FÖRSTA

GENERATIONEN SOM INSER

ATT DE SJÄLVA RISKERAR ATT

DRABBAS HÅRT AV ETT

FÖRÄNDRAT KLIMAT.”

- Pär Holmgren, meteorolog och föreläsare

i klimatfrågor

Foto: Michaela Holmgren


KLIMATFÖRÄNDRINGAR OROAR

MER ÄN ATT INTE HA KOMPISAR

På frågan vad barnen oroar sig för svarar 26 procent miljöförstöring

och klimatförändringar, vilket är fler än de som

svarar att de är oroliga för familjens ekonomi (25%) eller

att inte ha några kompisar i skolan (23%).

En av fyra (27%) tror att jorden kommer att gå under på

grund av klimatförändringarna.

- Klimatfrågan diskuteras ofta i form av domedagstermer. Men

istället för att rikta in oss på de absolut värsta scenarierna bör

vi förklara att även mindre klimatförändringar innebär

problem för många människor på jorden, säger Björn-Ola

Linnér, professor och chef för Centrum för klimatpolitisk

forskning vid Linköpings Universitet.

När det gäller oron för klimatförändringar går det en klar

skiljelinje mellan könen. 70 procent av flickorna oroar sig för

klimatförändringarna mot bara 56 procent av pojkarna.

BARN MER POSITIVA TILL FRAMTIDEN

ÄN VUXNA

Föräldrarna är mer oroliga för sina barns framtid än vad

barnen själva är. Nära hälften (48%) av föräldrarna tror att

deras barn kommer att få det sämre än vad de själva haft det,

mot bara ett av tio barn (9%). Samtidigt tror fyra av tio barn

(38%) att de kommer få det bättre än sina föräldrar.

- Glädjande är att många barn trots oron för klimatförändringar

har en optimistisk tro på den egna framtiden.

Som vuxen är det viktigt att förstärka denna tro genom att

visa på vad man faktiskt kan göra åt klimatproblemen, både

som privatperson och inom politiken och näringslivet, säger

Björn-Ola Linnér.


SJU AV TIO BARN OROAR SIG FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGARNA

Fråga: “Hur orolig är du för kommande klimatförändringar?”

68%

2%

4%

26%

33%

17%

18%

Vet ej

Inte orolig alls

Inte särskilt orolig

Orolig

Mycket orolig

Lite orolig

DJURENS FRAMTID OROAR

BARNEN MEST

Fråga: “Vad av följande oroar du dig för

som en följd av klimatförändringarna?”

Att vissa djurarter ska dö ut

Att luften ska bli smutsigare

50%

49%

Att sjöar och hav ska bli smutsigare

Att det ska bli fler stormar och översvämningar i Sverige

40%

43%

Att människor i andra länder ska drabbas

29%

Att Sverige ska få ett vinterklimat året om

24%

Ingen snö på vintern i Sverige

23%

6%

Inget av alternativen


TJEJER OROAR SIG MER ÄN KILLAR

56%

70%

Fråga: “Hur orolig är du för kommande

klimatförändringar?” Procentsatsen avser de som

svarade “lite orolig”, ”orolig” och “mycket orolig”

KLIMATFÖRÄNDRINGAR OROAR MER

ÄN ATT INTE HA KOMPISAR

Fråga: “Vad av följande saker händer det att du oroar dig för?”

26%

18%

15%

Inget av alternativen

Att jag inte ska vara tillräckligt

duktig på sport

Att jag inte har några

kompisar i skolan

23%

Miljöförstöring och

förändringar i klimatet

25%

Att jag aldrig ska få en

13% flickvän/pojkvän

22%

Att jag får dålig hälsa

eller blir sjuk

Att jag eller min familj inte ska

ha tillräckligt med pengar

Hur mina föräldrar mår

35%

Hur det ska gå för mig i

framtiden

47%

31%

Att jag inte är tillräckligt

bra i skolan

VAD ÄR ”KLIMATÅNGEST”?

För några år sedan påträffades det första fallet av ”clematis change delusion” - ett tillstånd hos

en 17-årig pojke på Nya Zeeland som var deprimerad och kände stark oro och ångest när

han tänkte på klimatförändringarna. Pojkens tillstånd medförde bland annat en vägran att

dricka vatten, vilket kan vara livshotande. Efter den här händelsen sattes ordet ”klimatångest”

på kartan, ett fenomen som media började uppmärksamma i december 2010.


EN AV FYRA TROR ATT JORDEN KOMMER ATT GÅ UNDER

Fråga: “Tror du att jorden kommer att gå under på grund av klimatförändringarna?”

nej. nej. nej. JA.

BARN MER POSITIVA TILL FRAMTIDEN ÄN VUXNA

Fråga: “När ditt/dina barns generation växer upp i Sverige, tror du att de

kommer att få det bättre eller sämre än vad din generation har haft det?”

Fråga: “När du blir vuxen, tror du att du kommer att få det bättre eller

sämre än de vuxna har det idag?”

28%

16%

38%

4%

Vet ej

25%

Mycket bättre

4% 8%

Något bättre

30%

Ingen skillnad

26%

Något sämre

Mycket sämre

10% 3%

8%

Vuxna

Barn


”KLIMATET GÅR I CYKLER SOM

DET GJORT I MILJONER ÅR.

INGET MÄRKLIGT MED DET”

Pappa, 36 år

KLIMATFRÅGAN DISKUTERAS

SÄLLAN HEMMA

SEX AV TIO BARN PRATAR SÄLLAN ELLER ALDRIG OM KLIMATFÖRÄNDRINGAR MED SINA

FÖRÄLDRAR. NÄR MAN TALAR OM DET SÅ ÄR DET OFTAST MAMMAN SOM TAR UPP

DISKUSSIONEN.

Klimatförändringarna är inget populärt samtalsämne i

hemmet. Bara ett av tre barn (33%) svarar att frågan

diskuteras ofta eller mycket ofta. Bland föräldrar är siffran

högre (45%). Fem av tio föräldrar (53%) och sex av tio barn

(63%) svarar att klimatförändringar diskuteras sällan eller

aldrig.

- Trots många varningar har vi vuxna inte gjort tillräckligt för

att stoppa klimatförändringarna. Nu står vi inför den minst

lika svåra uppgiften att förklara för våra barn och barnbarn

varför vi misslyckats, säger Pär Holmgren, meteorolog och

föreläsare i klimatfrågor.

Många föräldrar i undersökningen pekar på komplexiteten i

frågan: ”Känns för stort och ogreppbart på något sätt. Men vi

pratar ju om såna saker som att inte ta bilen i onödan, sortera

sopor, spara el etc”, skriver en mamma i ett öppet svar på

varför frågan inte diskuteras oftare.

Andra säger sig också ha för dåliga kunskaper i ämnet: ”Vi

pratar kanske mer om vad som påverkar miljön än om

faktiska klimatförändringar, troligen för att vi själva är dåliga

på kunskapen om hur klimatet förändras”, svarar en annan.


”Vi pratar kanske mer om vad som

påverkar miljön än om faktiska

klimatförändringar, troligen för att

vi själva är dåliga på kunskapen om

hur klimatet förändras.”

Mamma, 41 år

Att ämnet är skrämmande och otäckt lyfts också fram. En

mamma skriver: ”Vi pratar inte så ofta om krig, mord,

våldtäkter och regeringens övergrepp på oss vanliga

människor heller. Finns roligare saker att prata om.”

- Birgitta Gälldin, legitimerad psykolog, ser dock ingen

anledning att undvika frågan. Barn är inte dumma, de vill veta

vad som händer och varför. Strunta i ordet kanske, och

försök att ge klara besked.

Håkan Wirtén, generalsekreterare på Världsnaturfonden

WWF, tycker också att frågan borde diskuteras oftare.

- Många föräldrar är rädda att inte ha de rätta svaren, men

inte ens vetenskapen och forskningen har alla svar. Det

viktigaste är att prata om det. Man behöver särskilt prata

med barnen och hjälpa dem att sätta sin oro i ett

sammanhang, säger Håkan Wirtén.

Det finns också föräldrar som är skeptiska till

klimatförändringarnas omfattning och orsaker. ”Klimatet går i

cykler som det gjort i miljoner år. Inget märkligt med det”,

skriver en pappa.

En mamma skriver: ”Jag blir arg på den propaganda våra barn

möter i skola och media där de ska skrämmas till att leva på

ett sätt som inte hjälper dem eller någon annan på jorden!

Hur är det möjligt att denna skrämselpropaganda har fått gå

så långt?!”

- Visst finns det många överdrifter i klimatdebatten. Bästa

medicinen för att dämpa klimatångesten är att ta reda på mer

fakta om vilka problem vi egentligen står inför samt själv

agera för att vara med och bidra till lösningen, säger Pär

Holmgren.

”Många föräldrar är rädda att inte ha

de rätta svaren, men inte ens

vetenskapen och forskningen har alla

svaren. Det viktigaste är att prata om

det och hjälpa barnen att sätta sin oro i

ett sammanhang.”

Håkan Wirtén, generalsekreterare på

Världsnaturfonden WWF

STORSTADSFÖRÄLDRAR HAR SVÅRAST ATT TALA MED

SINA BARN OM KLIMATHOTET

Fråga: “Upplever du att det är svårt att tala med ditt/dina barn om klimathotet?”

Storstad: 14% svarar “Ja.”

Landsbygd: 7% svarar “Ja.”

Mellanstor stad: 10% svarar “Ja.”


SEX AV TIO DELTAR I EARTH HOUR

Sex av tio barn (61%) och lika många föräldrar svarar att de

kommer att släcka lampan under Earth Hour den 31 mars.

MAMMORNA SLÄCKER NED MEST

Sju av tio mammor (68%) och fem av tio

pappor (48%) kommer att delta i Earth Hour.

PAPPOR ÄR SÄMST PÅ ATT PRATA OM KLIMATFÖRÄNDRINGAR

MED SINA BARN

Fråga: “Vem i familjen är det som oftast börjar prata om miljö och klimatfrågor?”

Olika varje gång

Mamma

Jag

Pappa

Syskon

Annan person

6%

14%

20%

26%

32%

2%


”BARN I DEN HÄR ÅLDERN VILL GÖRA

NÅGOT KONKRET.”

Birgitta Gälldin, leg psykolog som arbetar med barn i kris och trauma

DISKUSSION LEDER TILL

HANDLING

DE FAMILJER SOM DISKUTERAR FRÅGAN MEST ÄR OCKSÅ DE

SOM SVARAR ATT DE GÖR MEST FÖR ATT MOTVERKA

KLIMATFÖRÄNDRINGARNA.

Det finns ett tydligt samband mellan hur ofta klimatfrågan diskuteras i hemmen och hur mycket man

gör för att motverka klimatförändringarna. Bland de familjer som diskuterar frågan ofta har 58

procent vidtagit åtgärder för att minska värmeförbrukningen, mot bara 15 procent av de som aldrig

diskuterar frågan.

- Genom att prata om det så gör man faktiskt också något åt problemet. Man avlastar oro och får ett

bättre beteende, som också kan vara en del av lösningen, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare

på Världsnaturfonden WWF.


Fråga: “På vilket sätt har du ändrat dina vanor under de senaste tre

åren i avsikt att minska din klimatpåverkan?”

Minskat värmeförbrukningen

i hemmet

Börjat köpa mer energieffektiva

elektronikvaror

Källsorterar mer

än tidigare

74%

64%

Köper i högre utsträckning

miljövänliga kläder

Bytt till mer bränslesnål

bil/alternativt bränsle

77%

76%

64%

58%

46%

38%

37%

38%

25%

15%

19%

24%

12%

5%

28%

20%

8%

0%

Pratar ofta om klimatförändringar

Pratar ganska ofta om klimatförändringar

Pratar sällan om klimatförändringar

Pratar aldrig om klimatförändringar

”GENOM ATT PRATA OM KLIMATFÖRÄNDRINGARNA SÅ

GÖR MAN FAKTISKT OCKSÅ NÅGOT ÅT PROBLEMET. MAN

AVLASTAR ORO OCH FÅR ETT BÄTTRE BETEENDE, SOM

OCKSÅ KAN VARA EN DEL AV LÖSNINGEN”

Håkan Wirtén, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF


LILLA KLIMATSKOLAN

- bli en klimathjälte!

ÄR DET SANT ATT JORDEN BLIR VARMARE? PÅ VILKET SÄTT ÄR DET

DÅLIGT? HJÄLPER DET ATT SLÄCKA LAMPAN?

MÅNGA BARN (OCH ÄVEN VUXNA) HAR FRÅGOR OM KLIMAT-

FÖRÄNDRINGARNA. HÄR ÄR EN SNABBLEKTION I KLIMATKUNSKAP

OCH VAD DU KAN GÖRA FÖR ATT RÄDDA VÄRLDEN.

Ibland skiner solen, och ibland regnar det.

Vissa vintrar är kalla, medan andra knappt har

någon snö alls. Så har det alltid varit, och så

kommer det att vara även i framtiden.

Vad som oroar forskarna är att jordens

medeltemperatur ökar, det vill säga den

genomsnittliga lufttemperaturen i världen.

Vi har haft varma perioder på jorden förut,

men aldrig har temperaturen stigit så snabbt

som den gjort under de senaste 100 åren.

Varmare väder kan ju låta trevligt, särskilt här

i Sverige. Men när temperaturen stiger runt

om på jordklotet så inträffar även andra

saker: isarna smälter, haven blir varmare och

stormarna blir fler. På vissa håll breder torkan

ut sig, medan andra platser drabbas av

översvämningar. Det är de här sakerna som

forskarna menar när de talar om klimatförändringar.

Vi människor bidrar till dessa förändringar

främst genom att släppa ut koldioxid. Det är

en gas som finns naturligt i atmosfären och

som hjälper oss att hålla kvar värmen runt

jorden. Men när vi använder olja och andra

fossila bränslen för att köra bil eller för att

värma våra hus så släpper vi ut mer koldioxid

än vad som behövs på jorden, och då stiger

temperaturen

Lyckligtvis finns det mycket vi kan göra för att

minska utsläppen. Vi kan ersätta en stor del av

de fossila bränslen som vi använder idag med

förnybara alternativ, och med ny teknik kan vi

bli bättre på att ta tillvara jordens resurser.

Men vi kan också förändra de små sakerna vi

gör i vardagen.

När du cyklar istället för att åka bil, när du

stänger av apparater som du inte använder och

när du sorterar dina sopor, så bidrar du till att

minska utsläppen!

Och när miljarder andra människor på den

här planeten börjar göra som du, då har vi

världens chans att komma till rätta med

klimatproblemen!

VAD ÄR DET FÖR SKILLNAD PÅ VÄDER

OCH KLIMAT?

Väder är ett specifikt tillstånd under en

begränsad period, till exempel ett

åskväder, en snöstorm eller dagens

temperatur. Med klimat menas det genomsnittliga

väderförhållandet på en plats

under många år (oftast minst 30 år). Till

exempel är klimatet i Norrland kallt och

snöigt på vintern, medan klimatet runt

Medelhavet är varmt och fuktigt.

.


Medeltemperaturen i världen har stigit

med cirka 0,8 grader under de senaste

100 åren. Enligt FN’s klimatpanel IPCC.

+0,8°C

Ökade koldioxidutsläpp är den främsta

orsaken till klimatförändringarna.

När vi använder fossila bränslen som kol,

olja och naturgas ökar vi halten av koldioxid,

en växthusgas som hindrar värmen

att stråla ut i rymden.


TECKEN PÅ

KLIMATFÖRÄNDRINGAR

Den globala medeltemperaturen har stigit under

de senaste 30 åren och det senaste decenniet var

det varmaste som någonsin uppmätts. Högre

temperaturer leder också till andra förändringar i

världen:

MER REGN

När luften blir varmare avdunstar mer fukt från

land och hav. Mer fukt i luften innebär mer regn

och snö, vilket kan leda till översvämningar på

många håll i världen.

MER TORKA

Samtidigt kan nederbörden minska på andra

platser eftersom klimatförändringarna även

påverkar luft- och havsströmmar. Sedan 1970-

talet har torkan spridit sig i bland annat Afrika,

men även i delar av USA och runt Medelhavet.

VARMARE HAV

Världshaven är varmare idag än för 50 år sedan.

Varmare hav orsakar fler orkaner och kraftiga

stormar.

STIGANDE HAVSNIVÅER

Smältande havsisar och varmare hav gör också

att havsnivån stiger, vilket kan leda till översvämningar

i kustnära områden, att dricksvatten

och odlingsmark förstörs och att avloppssystem

inte fungerar. Många av världens mest tätbefolkade

områden hotas av detta.

SURARE HAV

Haven tar upp en stor del av den ökade mängden

koldioxid i atmosfären, vilket gör haven surare.

Det innebär bland annat att det blir svårare för

koraller att växa och fiskar att fortplanta sig.

KRYMPANDE GLACIÄRER

Glaciärerna har minskat dramatiskt under de

senaste 50 åren på många håll i världen. När

glaciärerna krymper minskar det naturliga flödet

av vatten i floderna och tillgången på dricksvatten

minskar.

KRYMPANDE HAVSIS

Ismängden i Arktis under sommaren är den

minsta sedan forskare började använda satelliter

på 1970-talet. Med mindre is kommer jorden att

ta upp mer värme från solen, vilket gör luften

ännu varmare. Krympande havsisar hotar till

exempel isbjörnarna och leder till än högre

havsnivåer.

VISSTE DU ATT...

...koldioxid kan stanna i atmosfären i mer än 100 år.

...en del apparater och elektronik som är anslutna till ett

eluttag fortfarande använder ström även när de är

avstängda.

...en rinnande toalett kan slösa bort 200 liter vatten per

dag. Prova att hälla några droppar karamellfärg i vattentanken.

Om vattnet i toaletten färgas så har du en läcka.


VAD ÄR FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR?

Förnybara energikällor är energi från sol, vind och vatten

eller från skogar och jordbruk. Dessa resurser är förnybara

eftersom de inte tar slut eller så kan de ersättas inom

några år eller årtionden.

DET HÄR KAN DU GÖRA

Det finns mycket du själv kan göra för att minska

utsläppen av växthusgaser. Ju fler människor som gör

samma sak, desto större chans har vi att hålla nere den

globala temperaturen och minska risken för stora klimatförändringar.

RES TILLSAMMANS

Att resa tillsammans med många andra i en buss ger

mindre utsläpp än att åka bil. Det allra bästa miljöalternativet

är eldrivna tåg och spårvagnar. Bilar som använder el

från förnybara källor eller gas som tillverkats av avfall är

förstås bättre än bensindrivna bilar.

ANVÄND MINDRE VATTEN

Att rena vatten och pumpa fram det till husen kräver en

hel del energi, och ännu mer energi går det åt för att

värma upp vattnet. Stäng av kranen när du diskar eller

borstar tänderna, och försök ta lite snabbare duschar.

KONSUMERA SMART

Att återanvända, dela och återvinna saker innebär att

inga nya resurser behöver användas för att tillverka dem.

Att köpa second-hand eller vara med i en bilpool är

dessutom ofta billigare.

KÄLLSORTERA

Genom att källsortera glasflaskor, papper och plastförpackningar

kan de återvinnas till nya material. Det är

särskilt viktigt att återvinna metallprodukter, eftersom de

kräver extra mycket energi att producera.

HANDLA LOKALT ODLAD MAT

Ju längre maten transporteras, desto mer ökar utsläppen

av växthusgaser. Titta efter lokalt odlad mat när du

handlar.

ODLA VÄXTER

Träd, blommor och växter tar upp koldioxid från luften

medan de växer.

SLÄCK LAMPAN

I Sverige kommer en stor del av elen från förnybar

vattenkraft som inte påverkar klimatet. Men ju mer el

vi använder, desto mer fossil el måste vi importera från

andra länder. Att släcka lampan och stänga av datorn

och andra elektroniska apparater när du inte använder

dem är ett bra sätt att minska elanvändningen i

hemmet.

VÄLJ FÖRNYBAR EL

Prata med din familj och föreslå att ni byter till

miljömärkt el från vind- och vattenkraft. Ett annat lite

mer avancerat alternativ är att sätta en solpanel på

taket eller bygga en vindsnurra och börja producera

egen el!


TESTA DINA KLIMATKUNSKAPER!

1. Under julhelgen 2011 var det plusgrader och ingen snö i större

delen av Sverige. Är detta ett tecken på klimatförändring? Sant eller falskt?

2. Under det senaste decenniet var medeltemperaturen i världen

högre än under 1990-talet. Är detta ett tecken på klimatförändring?

3. Koldioxid är en växthusgas som finns naturligt i atmosfären och

som hjälper oss att hålla kvar värmen runt jorden.

4. Att snåla med kallt kranvatten minskar inte koldioxidutsläppen.

Rätt svar:

5. Växande träd, blommor och växter motverkar den globala

uppvärmningen

SVAR:

Ja eller nej?

Ja eller nej?

Sant eller falskt?

Sant eller falskt?

Sant eller falskt?

1. Nej. Vädret kan variera och enstaka milda vintrar har alltid förekommit i Sverige.

2. Ja. När den genomsnittliga temperaturen i världen stiger under en lång period är det

ett tecken på att klimatet håller på att förändras.

3. Sant. Utan koldioxid i atmosfären skulle jorden vara en väldigt kall plats.

4. Falskt. Även kallvatten kräver stora mängder energi för att kunna renas och transporteras

i ledningar.

5. Sant. Växande träd suger upp koldioxid i luften och motverkar på så sätt den globala

uppvärmningen.


HÄR KAN DU LÄRA DIG MER

www.minplanet.se

FÖR MER INFORMATION KONTAKTA GÄRNA

NÅGON AV OSS:

Sofia Hagman 070-168 32 25

Johan Eriksson 070-168 28 72

More magazines by this user
Similar magazines