CENTRUMANALYS HORTLAX - Piteå kommun

CENTRUMANALYS 

HORTLAX

CENTRUMANALYS - HORTLAX 

Projektarbetare: 

Sara Lindh, fysisk planering, Blekinge tekniska högskola 

Gudrun Törnblom, bebyggelseantikvarieprogrammet, Göteborgs universitet 

Handledare: 

Sara Berg, byggnadsantikvarie, Miljö- och Byggkontoret, Piteå kommun 

Harriet Wistemar, kommunarkitekt, Miljö- och Byggkontoret, Piteå kommun 

Flygfoto: 

Kommunarkivet 

Historiska foton 

Piteå museum 

Övriga foton: 

Sara Lindh och Gudrun Törnblom 

Historisk karta: 

Lantmäteriet 

Bilder och kartor: 

Piteå kommuns eget material 

Piteå kommun 2007 

Centrumanalys - Hortlax

INLEDNING 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

Denna centrumanalys av Hortlax är utförd i ett större övergripande projekt för 

att utveckla och förstärka centrum på stads- och landsbygden i Piteå kommun. 

Projektet strävar efter att definiera och karakterisera orternas centrum och ge 

förslag på insatser som kan förstärka det utpekade områdets egenskaper som 

centrum. 

Projektet har utförts som ett samarbete mellan Kommunledningskontoret 

och Miljö- och Byggkontoret på Piteå kommun av två praktiserande 

studenter, Sara Lindh, fysisk planerare och Gudrun Törnblom, bebyggelseantikvarie, 

under sommaren 2007. 

Underlagsmaterial till projektet kommer främst från Piteå kommun i form 

av Översiktsplan, Kulturmiljövårdsprogram, kartor, diagram och statistik 

m.m. 

Piteå den 20/7 2007 

Geografi.......................................................................................5 

ORIENTERINGSKARTA.................................................................7 

Historia........................................................................................8 

KommunalplanerinG..........................................................11 

Huvudstrukturer.................................................................12 

Landskap & Grönstruktur................................................15 

Trafik............................................................................................16 

Funktioner & Folkliv.............................................................17 

Starka & svaga sidor..............................................................19 

Sammanfattning & rekommendationer.......................20 


GEOGRAFI 

Läge och omgivning 

Hortlax ligger cirka 9 km sydväst om Piteå och 

gränsar mot Piteälvens utlopp vid Inrefjärden. Sydost 

om centrala Hortlax ligger sjön Avan. 

Större delen av centrala Hortlax utgörs av odlingsmark. 

Jordbruket har förändrats på så sätt att 

antalet jordbrukare under åren har minskat och 

ersatts med större företagsenheter. Jordbruket är 

viktigt för kommunen och dess invånare dels som 

inkomstkälla men även genom att det bidrar till en 

levande landsbygd och att landskapet hålls öppet. 

Kring Hortlax-Bergsviken finns stora områden med 

högklassig jordbruksmark. I Hortlax finns två brukningscentra 

med hästar. 

Arbetsmarknad och pendling 

Inom hela Hortlax postnummerområde finns 160 

företag (alla företagsformer är inräknade som AB, 

HB, ekonomiska och ideella föreningar, mm). 

Det finns ca 660 arbetstillfällen i centrala Hortlax. 

De flesta arbetstillfällena i centrala Hortlax ligger 

inom den offentliga sektorn. Mer än tre fjärdedelar 

av dem som arbetar i Hortlax är kvinnor. De 

flesta som bor i Hortlax arbetar inom tillverkning/ 

utvinningssektorn. Det är fler som pendlar ut ur området 

än som pendlar in. 

Befolkningsfakta 

Hortlax hade en tillväxtperiod under 70-talets gröna 

våg då flera nya villakvarter tillkom. Det bor idag 

ca 1958 personer i Hortlax, lika många som år 

1991. Befolkningsutvecklingen har varit ganska 

stabil sedan 1991, med en topp under 2001. 

Om man jämför med kommunen i övrigt visar det 

sig att det bor en stor andel barn och ungdomar i 

Hortlax. Det bor också något fler i åldersgruppen 

80+ i Hortlax än vad som bor i kommunen i övrigt. 

Däremot finns färre i åldersgruppen 65-79 år. 

Hortlax landskapsbild. 

Slutsatser 

• Kring Hortlax finns stora områden med 

högklassig jordbruksmark. 

• Det bor ca 1958 personer i Hortlax. 

• Fler pendlar ut från än in till Hortlax. 

• De flesta arbetstillfällen i centrala Hortlax 

är inom offentlig sektor. 

• Antalet boende i Hortlax är detsamma idag 

som 1991. Sedan 2001 har befolkningen 

minskat. 

• Barn, Ungdomar och gamla utgör en stor 

del av befolkningen. 

Förvärvsarbetande 16- år efter sektor 

med arbetsplats i centrala Hortlax 

Offentlig sektor 247 

Statlig förvaltning 0 

Statliga affärsverk 0 

Primärkommunal förvaltning 218 

Landsting 29 

Övriga offentliga institutioner 0 

Näringslivet och övriga organisationer 83 

Aktiebolag, ej offentligt ägda 27 

Övriga företag, ej offentligt ägda 21 

Statligt ägda företag och organisationer 17 

Kommunalt ägda företag och organisationer 0 

Landstingsägda företag och organisationer 0 

Övriga organisationer 18 

Centrumanalys - Hortlax 5

Översiktskarta 

Åldersfördelning 

Befolkningsutveckling 

6 


ORIENTERINGSKARTA 

Äldreboende, 

Hortlaxgården 

Hortlaxskolan 

Sim/sporthall 


HISTORIA 

Hortlax är centralorten för Hortlax församling. 

Bland den tätt bebyggda byakärnan av småhuskvarter, 

egnahemsbebyggelse och flerbostadshus finns 

äldre gårdsmiljöer som minner om Hortlax före 

industrialiseringen. Hortlax är idag en kombination 

av jordbruksbygd och villasamhälle. 

Byanamnet Hortlax är troligen ett finskt namn, 

Hurtalaaksi, närmast att översätta med Hundviken. 

Förled i namnet - hurtta - uppges betyda stor hund 

och kan vara ett smeknamn på varg. 

Utsikt från kyrkan över Hortlax. Bild från Piteå museum, årtal 

okänt, antagligen 40-50-tal. 

Vy över Hortlaxvägen. Bild från Piteå museum, 40-50-tal. 

I området finns många fornlämningar, bl.a. rösen 

från bronsåldern. Byn är av medeltida ursprung. 

1643 fanns här 20 gårdar och 1876 var Hortlax den 

tredje största byn i pitebygden. 

Vid tiden för jordbruksbebyggelsens etablering i 

Hortlax låg byn i ett kustlandskap, vilket gjorde att 

många Hortlaxbor kunde försörja sig med båtbyggeriverksamhet. 

Hortlaxviken sträckte sig in söder 

om Maran och bredde ut sig i en vik – uppgrundningen 

har gjort att den tidigare så vidsträckta viken 

blivit 

I Hortlax finns flera välbevarade och välskötta jordbruksbyggnader. 

8 

till en mindre sjö, Avan. Lappnäset och Grundvik 

ingick i halvön Höglandsnäs. Östanbäck, Maran 

och Skatan bestod av en ö. Avabäcken var en vik in 

från Inrefjärden. Övermarken, Sörbyn och skogarna 

vid kyrkan och skolan var fastland, likaså området 

vid Höträsket. Det är på flera av dessa ställen som vi 

återfinner den äldsta bebyggelsen i Hortlax. Nördbyn, 

Sörbyn, Lappnäs, Östanbäck och stränderna 

norr om Höträsket utgör de äldsta gårdsplatserna. 

Den äldsta åkermarken ligger också vid dessa gårdar. 

År 1766 skiftades byns ägor för första gången, ännu 

ett storskifte ägde rum 1799. Det var däremot laga 

skifte under 1800-talet som kom att påverka byns 

ägoförhållanden och struktur mest. Då delades också 

skogen upp mellan bönderna, denna mark som 

tidigare varit allmän, utmarken, och främst använts 

till bete för kreaturen. Byn hade fäbodar som låg 

söderut vid Jävreträsket. Idag finns hus och lämningar 

från fäbodvallarna kvar vid Tobovallen vid 

Inre-Jävreträsket, Långedet vid Yttre-Jävreträsket 

och Småkvarvallen nordväst om Inre-Jävreträsket. 

Byn hade tolv soldattorp att försörja. De byggdes på 

1800-talet vid Storsvedjan och i Grundvik. 

I takt med befolkningsökningen och högre administrativa 

krav på samhället beslutades 1905 att Piteå 

landsförsamling skulle delas och få två nya socknar, 

Hortlax och Norrfjärden. Beslutet verkställdes 1915 

och i samband med det byggdes Hortlax kyrka. Den 

uppfördes i en stil som andas jugend med inslag av 

gotisk stil av arkitekten Edvard Dahlbäck, bördig 

från Blåsmark, senare verksam i Falun. Kyrkan 

byggdes på den högt belägna gamla betesmarken 

som kallades Brönet (Brunnebergen), väster om 


Nördbyn. Placeringen innebar att kyrkan syntes 

(och syns) vida omkring och har blivit ett landmärke 

för Hortlax. Eftersom kyrkstadstraditionen fortfarande 

var levande i området uppfördes kyrkstugor 

även vid kyrkan i Hortlax trots att de egentligen inte 

behövdes. Dessa uppfördes mellan åren 1921 och 

1926. Denna gång var det inte bönderna själva 

som utformade sina kyrkstugor enligt den gamla 

byggnadstraditionen, som till exempel i Öjebyn 

och Norrfjärden. Istället var det kyrkans arkitekt 

som ritade kyrkstugorna i en nationalromantisk stil 

inspirerad av gammal byggnadstradition från dalarna, 

helt enligt tidens arkitektoniska strömningar. 

Hortlax kyrkstugor är unika i det att de är de enda 

arkitektritade kyrkstugorna i Sverige. 

1863 trädde förordningar om kommunalstyrelse 

i kraft i Sverige, vilket upplöste socknarna (som 

förvaltningsområden), i deras ställe bildades landskommuner. 

Hortlax var en egen landskommun fram 

till 1967 när kommunen sammanslogs med Piteå 

kommun. Bredvid församlingsgården vid Hortlaxvägen 

finns det gamla kommunhuset kvar, byggt 

under början av 50-talet, och invigt 1955. 

Slutsatser 

• Hortlax är en bygd med anor från medeltiden 

och har varit en av de större byarna i 

Pitebygden. Jordbruket har varit dess drivande 

kraft. 

• Hortlax struktur visar att den var en egen 

kommun. 

Det lilla kapellet på Hortlax kyrkogård. 

Vy över Hortlax. Bild från Piteå museum, årtal okänt, men antagligen runt 1920-30-tal. 

Kyrkstugor i Hortlax. 

Hortlax kyrka. 


Historisk karta 

På denna storskifteskarta över Hortlax går att läsa: 

Hortlax Bys Åker och Äng Uti Wästerbottns Höfdingedöme 

Norra Härad och Piteå Sokn. Upprättad 

År 1797, men Ägorna Sedermera i Storskifte lagda 

Åren 1798 och 99. 

Storskiftesstadgan kom 1757 och innebar den första 

stora jordreformen i Sverige. Syftet med skiftet 

var att samla de små och spridda åkertegarna till 

större åkrar för att effektivisera jordbruket. Ytterligare 

skiftesreformer ägde rum mellan åren 1803 och 

1827 med Enskiftet och 1827 inleddes Laga skifte. 

Skiftet i Sverige pågick under en lång period, och ett 

stort antal byar skiftades, men inte alla. 

För 200 år sedan låg bebyggelsen mer utspridd i 

landskapet, men Hortlaxvägens struktur är tydligt 

avläsbar på kartan. Avan var inte bara en sjö, utan 

en havsvik och bredde ut sig betydligt mer än vad 

den gör idag. Hortlax med omnejd har, och är än 

idag ett rikt jordbrukslandskap. Byn omgavs av åker 

och ängsmarker, utanför dessa låg utmarken, som 

var allmän, och användes främst till betesmark för 

kreaturen. Under andra hälften av 1800-talet, delades 

utmarken upp mellan bönderna. Ängarna och 

åkrarna började ofta användas som vallodlig. 

Detalj ur storkifteskarta över Hortlax by från1797. 

10 


KOMMUNALPLANERING 

Den tidigare antagna översiktsplanen upprättades 

1990. Översiktsplanen bestod av ett antal äldre 

plandokument som utgjorde fördjupningar för olika 

områden i Piteå kommun. För Hortlax gällde områdesplan 

för Hortlax-Bergsviken, antagen 1980-06- 

23. Det mesta som tas upp i denna var genomfört 

när arbetet med den nya översiktsplanen startade. 

Sedan den gamla planen upprättades har insikten 

om att utvecklingen av stad och land är starkt beroende 

av varandra vuxit i kommunen. Miljöfrågor 

har även fått en allt större tyngd under åren runt 

sekelskiftet 2000. I samband med arbetet av översiktsplan 

Stadsbygden ändrades kommunens syn på 

den översiktliga planeringen. Översiktsplanen kom 

även att bli en utvecklingsplan och inte som i tidigare 

planer bara en redovisning av mark- och vattenanvändningen. 

För Stadsbygden i Piteå antogs 

en ny översiktsplan 2001 och för Skärgården år 

2003, arbete pågår för närvarande med en översiktplan 

för landsbygden som kommer att antas någon 

gång mellan 2007-2008. 

Översiktsplanen rekommenderar bl. a. följande 

åtgärder: 

• Prioriterade trafikleder i 1990-års översiktsplan 

som ej är utbyggda bör finnas 

kvar. Förbifart V 503 förbi Hortlax inkl ny 

planskild trafikplats i V503:s (Hortlaxvägens) 

förlängning mot E4, S Bergsviken. 

Redovisad förbifart Hortlax är kvar från 

gällande översiktsplan från 1990 för att säkerställa 

vägreservatet. Genomfart Hortlax, 

inklusive trafikplats E4, är ett alternativ till 

förbifart 

• Identitetsskapande åtgärder i stadsdelen 

Hortlax bör utföras. Befintlig bebyggelsemiljö 

analyseras och värderas, som ledning 

för fortsatt planering och byggande. Syftet 

skall vara att ge området en “ansiktslyftning”, 

öka trivseln och skapa lokala träffpunkter. 

Förnyelsen skall gälla både byggnader 

och gaturum, parker och platser och 

ytor för trafik. Möjligheter bör även skapas 

till förtätning allt efter behov och förutsättningar. 

En översyn av gällande detaljplaner 

kan bli nödvändig efter programskrivning. 

Många av dessa identitetsskapande åtgärder 

går att utföra till låga kostnader för 

kommunen, men med stora positiva effekter 

för boende och besökare. 

• Framtida planerade områden och reservområden 

för bebyggelse i Hortlax finns i 

Innimarken, med en utökning av befintlig 

småhusbebyggelse i området vid Innimarksvägen 

och längs dess sträckning mot 

väster med 130 småhus. 


HUVUDSTRUKTURER 

Huvudvägar 

Huvudvägen genom Hortlax består av Hortlaxvägen, 

som går genom byakärnan från Bergsviken och 

vidare mot Blåsmark. Denna väg har tyngst trafik i 

byn. 

Hortlaxvägen. 

Stråk och Knutpunkter 

Konsum och Statoil är viktiga knutpunkter i centrala 

Hortlax. Andra viktiga målpunkter är skolan, 

idrotts/simhallen och området kring kyrkan. Busshållplasterna 

vid skolan är en kommunikativ knutpunkt. 

De mest frekventa stråken går mot skolan, 

kyrkan och handelscentrum. De naturliga stråken 

ligger efter GC-vägarna, men även efter vanliga vägar, 

främst Hortlaxvägen som är försedd med trottoarer. 

Den kulturhistoriska miljön kring kyrkbyn är 

ett populärt strövstråk och turistmål. 

Barriärer 

Barriärer/Avgränsningar är linjära element som 

begränsar rum och upplevs som hinder t.ex. järnvägar 

eller bergsbranter. Hortlaxvägen är en sådan 

barriär som bryter landskapsrum och delar centrum. 

Landmärken 

Kyrkan utgör det enda egentliga landmärket i området, 

i den bemärkelsen att den är synlig på längre 

avstånd. Kyrkan ligger på Kyrkmalmen”, en höjd 

mitt inne i samhället. 

BEBYGGELSESTRUKTUR 

Allmänt 

Under 1900-talet har byn förtätats. Bebyggelsen 

ligger intill vägarna i odlingslandskapet som 

sträcker sig ned mot sjöstränderna. Egnahemsbebyggelsen 

följer framförallt längs byavägen (Hortlaxvägen) 

och förtätningen är förlagd till marker 

som tidigare varit skog eller naturlig betesmark. 

Idag är Hortlax ett samhälle med utbyggd service 

i byns centrala delar. Här finns kyrka och kyrkstugor, 

skola, idrotts- och simhall, vårdcentral, några 

butiker, småhusområden samt flerbostadshus från 

1960- talet. Den äldre bebyggelsen ligger dels fritt 

i landskapet men i de centrala delarna dominerar 

1900-talsbebyggelsen och de gamla gårdarna utgör 

äldre inslag i den miljön. 

Egnahem. 

Kyrka 

Statoil 

Ica 

Sporthall 

och skola 

Hortlaxvägen 

Vårdcentral 

Busshållplats 

12 


Den värdefulla kulturmiljön i Hortlax består av de 

Norrbottensgårdar och det kulturlandskap som finns 

kvar av den ursprungliga jordbruksbyn. Förutom 

gårdarnas mangårdsbyggnader är ekonomibyggnaderna 

viktiga för upplevelsen av gårdsmiljön. Det 

är nära till landsbygden i Hortlax. Alldeles intill den 

förtätade bykärnan ligger gårdarna med tillhörande 

åkermark. Odlingslandskapet är rationaliserat och 

lantbrukets ekonomibyggnader har under 1900- 

talet blivit allt mer sällsynta. Många lador har till 

exempel helt försvunnit från åkermarken. Det gör 

förstås att de lador, logar och andra uthus som finns 

i landskapet blir mycket värdefulla. Många av de 

gamla gårdarna i Hortlax har med tiden kommit 

att ingå i den förtätade centrumkärnan i byn. Kring 

gårdsbebyggelsen har småhus tillkommit under 

hela 1900-talet. 

Centrumbebyggelse 

Hortlax centrala funktioner ligger längs med Hortlaxvägen, 

i norr finns vårdcentral, skola och idrottshall, 

längre söderut kyrka, församlingshem, äldreboende, 

bensinmack, frisör och livsmedelsbutik, 

ytterligare en bit bort finns EFS-församlingsgård. 

I det f.d kommunhuset håller bl. a. Hsk (Hortlax 

skidklubb) till, som är en stor förening med många 

olika verksamheter i byn. Längs med Hortlaxvägen 

består bebyggelsen till största delen av egnahem, 

bakom dessa ligger småhuskvarter från 1970-80- 

talen, och en del bebyggelse med agrar anknytning 

så som norrbottensgårdar, med mindre stugor och 

uthus. I området finns bl.a 3 rundlogar i gott skick. 

Fastän servicebyggnaderna ligger utspridda längs 

med vägen är avståndet inte så stort att det upplevs 

som uppdelat. Enheterna ligger på gång- eller cykelavstånd 

från varandra. Byn domineras mycket 

av kyrkan och dess vidsträckta kyrkoområde, med 

församlingshem, kyrkstugor och kyrkogård. Den 

utgör en viktig medelpunkt i byn. 

Vid Cedervägen (som leder upp mot kyrkan), bredvid 

bensinstationen ligger ett enplanshus, tidigare 

kiosk, nu obrukad. Denna byggnad är uppköpt av 

kommunen, och planer finns på att eventuellt flytta 

den till kvarnvallen i Piteå. I detaljplan anges tomtens 

användning som parkändamål. 

Slutsatser 

• För att bevara och förstärka Hortlax karaktär 

bör man undvika att bebygga åkermark. 

Ny bebyggelse bör placeras på ett liknande 

sätt som den traditionella bebyggelsen i 

byn. Lämpliga platser kan vara vid befintliga 

gårdsställen eller i skogsbryn. 

• Nya byggnader som placeras fritt i landskapet 

ska ha en form som överrensstämmer 

med den traditionella bebyggelsens material 

och proportioner. 

• Odlingsmarken kring sjön Avan och i närheten 

av Höträsket bör skötas så att den inte 

växer igen. 

• Kvartersbebyggelse och flerbostadshus bör 

förläggas till befintliga kvartersområden i 

byns centrala delar. 

• Traditionell bebyggelse som Norrbottensgårdar 

med mangårdsbyggnader och 

ekonomibyggnader bör underhållas så att 

dess kulturhistoriska och estetiska värden 

bevaras och förstärks. 

I Hortlax finns många välbevarade norrbottensgårdar, mindre 

stugor och ekonomibyggnader som minner om byns förflutna. 

Hortlax jordbruksby har kraftigt förtätats under 70-80-talet 

med småhuskvarter i olika utföranden. 

Denna före detta kioskbyggnad är uppköpt av kommunen och 

kommer mest troligt antingen att flyttas eller rivas. 


Hortlax kyrka och kyrkstugor 

Karaktäristiskt för kyrkplatsen i Hortlax är att kyrkan 

höjer sig över övrig bebyggelse i byn. Den ligger 

fritt och högt i landskapet. Dess stil är nygotisk 

med nationalromantiska inslag. Sydost om kyrkan, 

i sluttningen ned mot byn ligger de nio kyrkstugorna 

strikt placerade på ömse sidor om kyrkans 

tillfartsväg (till skillnad från den mer organiskt 

framväxta kyrkstugebebyggelsen i t. ex. Öjebyn). 

Hortlaxkyrkstugor är i en våning, med tre till fyra 

kammare i varje stuga och utformade i en för bygden 

främmande stil. Kyrkan och kyrkstugorna ingår 

i en medveten gestaltning över kyrkoområdet som 

i allra högsta grad var modern men anspelade tillbaka 

på en äldre byggnadstradition. 

Slutsatser 

• För att bevara och förstärka kyrkan och 

kyrkstugornas karaktär är det viktigt att 

underhåll av byggnaderna sker kontinuerligt 

med traditionella material och metoder, 

enligt PBL 3:10 och 3:12. Ny bebyggelse 

inom området är olämpligt. Ändringar av 

befintliga byggnader bör undvikas. Kyrkan 

skyddas enligt Kulturminneslagen 

4 kap. Kyrkstugorna har ett visst skydd 

i detaljplan från 1961 där det anges att 

endast kyrkstugor får uppföras inom kyrkstugeområdet. 

Detaljplan bör ändras så att 

kulturmiljövårdens intressen, inom givet 

område, bättre tillgodoses. 

Riksintresse 

Kyrkstaden i Hortlax är bedömd att vara av riksintresse. 

Med riksintressant menas att urvalet är 

betydelsefullt ur en nationell synvinkel och bedömningen 

ska ses som ett planeringsunderlag för de 

beslut om användning av mark- och vattenområden 

som kan fattas av olika myndigheter. Det åligger 

kommunerna att redogöra för, i Översiktsplanen, 

hur riksintressena i den egna kommunen skall tas 

tillvara. Tillsynsman är Länsstyrelsen. Riksintressen 

regleras enligt Miljöbalken kapitel 3. 

14 


LANDSKAP & GRÖNSTRUKTUR 

Naturmiljön är en viktig resurs för byn. Landskapet 

och dess natur skapar förutsättningarna för 

attraktiva boende och besöksmiljöer. Den fysiska 

naturmiljön är en viktig del av Hortlax identitet och 

landskapet har betydande visuella värden 

Landskapsbild 

Hortlax med omgivning består till största del av 

åkermark. Landskapet är ett odlat älvdals-/kustslättlandskap. 

Topografin är jämn och ligger på en låg 

höjd (0-20 m) medan de avlägsna omgivningarna är 

något kuperade och barrskogsbevuxna. Landskapsbilden 

är känslig eftersom landskapet är öppet och 

exponerat. Sambandet mellan de olika bebyggelsegrupperna, 

odlingsmarken och sjön är väsentligt för 

förståelse av landskapets framväxt. Hortlax, sjön 

Avan och omgivande odlingslandskap finns med i 

Piteås kulturmiljöprogram. 

Hortlax karaktäriseras av öppenhet, bland bebyggelsen 

finns många luckor med äng och åker. 

Vegetationen är varierad, kring centrala Hortlax 

växer främst björk och andra lövträd. Det finns inte 

så mycket skog i de centrala delarna. Vid begravningsplatsen 

i väst börjar skogen ta vid. Mot öst 

avgränsas Hortlax av Piteälven. 

Hortlax tillhör stadsbebyggelsen i Piteå kommun, 

bebyggelsen karaktäriseras dock av småskalig bebyggelse 

av byakaraktär. 

Geologi 

Den dominerande jordarten är isälvsediment (sandblock) 

som i sydväst avbryts av ett moränbälte. 

I Hortlax finns också en del silt, dvs. mjäla och 

finmo. 

Parker, grönstruktur 

Grönstrukturen i Hortlax består till en stor del av 

villatomter samt gårdsmiljöer intill flerfamiljshusen. 

Längs med Hortlaxvägen finns flera äldre 

gårdar med gamla ekonomibyggnader, bland annat 

rundlogar. Gårdarna ger ”parkinslag” åt de centrala 

delarna. Man har nära till naturen, eftersom bebyggelsen 

är inramad av äng, skog och vatten. 

Det finns ingen centralt anlagd park. Vid kyrkoområdet 

finns en plantering, platsen framför kyrkan 

har parkkaraktär. Begravningsplatsen i Hortlax är 

väl underhållen och har flera planteringar. 

Det finns idag en liten förväxt parkliknande installation 

på tomt Hortlax 18:80, mellan Konsum och 

Lamellhusen. På denna tomt planeras bygga nya 

småskaliga flerbostadshus. 

Landskapsrum är större eller mindre områden som 

har en enhetlig karaktär och som är relativt tydligt 

avgränsade. Begränsningarna kan utgöras av terrängformer, 

byggnader eller vegetation. I Hortlax 

finns få landskapsrum i centrum. Konsum och 

området kring Statoil upplevs som centrala platser i 

Hortlax, eftersom en stor del av handel och Service 

är koncentrerad hit. Det finns dock inget tydligt 

landskapsrum här utan handeln är lokaliserad längs 

med vägen. Ett landskapsrum vid detta handelsområde 

skulle bidra till att stärka centrum och skapa en 

tydligare markering av dess läge. 

En av många rundlogar i Hortlax 

Slutsatser 

• Landskapsbilden har betydande visuella 

värden och är känslig eftersom landskapet 

är öppet och exponerat. 

• Det saknas tydliga landskapsrum i centrum. 


TRAFIK 

Huvudvägar 

Huvudvägen i Hortlax består av Hortlaxvägen (V 

503)som går genom Bergsviken (Flakamarksvägen) 

och vidare till Blåsmark. På denna genomfartsled 

kör den största delen av den tyngre trafiken. Runt 

om denna ligger mindre vägar och kvarter som till 

största delen trafikeras av boende och besökare i 

området. Hortlaxvägen flankeras av trottoarer på 

båda sidor av vägen. Förbi skolan är hastighetsbegränsningen 

30 km/h. 

Kollektivtrafik 

Busslinjenätet i Piteå stadsbygd består av ett länstrafik- 

och ett lokalt bussnät. Länstrafiken kör genom 

Maran/Kullbacken i Hortlax. Det lokala bussnätet 

trafikeras för närvarande av citybuss. Linje 4 trafikerar 

en sträcka mellan Hortlax och sjukhuset, linje 

44 vägen tillbaka mot Hortlax. Hållplatser finns på 

Hortlaxvägen och Vålmvägen. Under sommartid 

går bussarna fram och tillbaka cirka en gång i timmen 

från cirka 6 på morgonen till 19 på kvällen. 

Under skolornas läsår trafikeras linjerna oftare. 

Gång- och cykelvägar 

Det övergripande nätet i Piteå stadsbygd är indelat 

i åtta huvudstråk, av vilka Öholmaleden förbinder 

Bergsviken och Hortlax med Piteå centrum. Standarden 

är en blandning mellan separat GC-vägar, 

GC-banor (avskilda med kantsten) och blandtrafik 

med motorfordon på gator med varierat trafikflöde 

och funktion. Korsningar med huvudvägar är i enstaka 

fall planskilda eller signalreglerade. De flesta 

passager sker i plan utan säkerhetsåtgärder. Från 

Bergsviken leder GC-vägarna mot vårdcentralen 

och skolan. I Själva Hortlax finns en del utspridda 

mindre GC-vägar. Hortlaxvägen används även den 

Hortlaxvägen 

Karta över cykelvägar i Hortlax. Som synes saknas det cykelväg på Hortlaxvägen genom byn, cyklisterna måste 

antingen samsas med biltrafikanterna, eller cykla på trottoaren som är till för gående. 

till cykel- och gångtrafik, men dessa trafikanter avskiljs 

från motorfordonen med trottoar på båda sidor 

vägen (trottoarerna är dock endast till för gående). 

Hastigheten förbi skolan är begränsad till 30 km/h. 

Brister avseende trafiksäkerhet och framkomlighet 

i GC-nätet består av att det är blandtrafik 

längs delar av Öholmaleden, längs väg V503 mellan 

Skatanvägen och Värdshusvägen och i centrala 

Hortlax. 

Slutsatser 

• Det saknas en cykelbana på Hortlaxvägen 

genom byn. 

16 


FUNKTIONER & FOLKLIV 

Sedan Hortlax expansion under den senare delen av 

70-talet har barn och ungdomar utgjort en betydande 

del av befolkningen. Barn och ungdomar i åldrarna 

0-19 år utgör ca 32 procent av befolkningen i 

Hortlax. I Piteå kommun utgör barn och ungdomar 

ca 25 procent av befolkningen. 

Offentlig Service 

I Hortlax finns skola med elever från förskola till åk 

9. Skolan har ca 320 elever och 35 lärare. Skolan 

är byggd i början av 1960-talet och har nyligen renoverats. 

Skolan omfattar en huvudbyggnad i fyra 

plan, en friliggande matsal samt en mobil modul. 

Det finns ett bibliotek i anslutning till skolan. Det 

finns även Fritids i skolbyggnaden. Dammbro förskola 

ligger i vårdcentralens byggnader, arbetsmiljön 

är dålig i dessa lokaler. Förskolan har varit ett 

provisorium sedan 1997. 

I Hortlax finns ett äldreboende i kommunal regi 

med totalt 71 platser i lägenheter med en storlek av 

36 - 54 m². Även avdelning för dementa finns. 

År 1913 började Hortlax kyrka byggas i samband 

med att Hortlax blev egen församling. Kyrkan blev 

färdig 1917 och invigdes 16 juli samma år. Kyrkan 

ritades av Edvard Dahlbäck från Blåsmark. Hortlax 

är kyrkligt präglat, förutom kyrka finns även 

kyrkby, församlingsgård samt en begravningsplats 

med tillhörande byggnader. 

Handel och Service 

Koncentrationen av handel och service är som störst 

längs Hortlaxvägen, främst vid Ica och Statoil, därför 

upplevs centrum i Hortlax ligga där. 

Följande utbud av handel och service finns i Hortlax: 

• ICA nära 

• Statoil 

• Bilservice 

• Frisörer 

• Hund och hästsport 

• Blomsterhandel 

• Pizzeria mm... 

Offentlig service: 

• Vårdcentral 

• Folktandvård 

• Apotek 

• Hortlaxgården, äldreboende 

• Norrbyskolan, Hortlax skola 

• Västangård och Östangård fritids 

• Axets, Ängens, Dammbro och Linneahusets 

förskolor 

• Sim- och sporthall 

• Bibliotek 

• Kyrka och församlingslokal 

• Begravningsplats 

Äldreboende. Blomsterhandel. Förskola. 


Fritid och rekreation 

I Hortlax finns en hel del föreningar, bland annat 

Hortlax Skidklubb (Hsk), Hortlax Trädgårdssällskap, 

Hortlax manskör en egen PRO-avdelning, 

samt politiska föreningar. 

Förutom svenska kyrkan, med dess församlingsgård 

har även EFS lokaler i byn där det anordnas 

aktiviteter för både vuxna, ungdomar och barn. 

För den fiskeintresserade finns stora möjligheter till 

fiske i Hortlax. Höträskets Sportfiskeförening är en 

ideell förening som bedriver fiskevård och utplantering 

i Höträsket. Föreningen har även iordningställt 

bryggor, grillplatser och camping m.m. Badplatser 

finns inom cykelavstånd i bland annat Hemlunda i 

Bergsviken. 

Bostäder 

De flesta bosatta i Hortlax bor i villa och ca 13 procent 

bor i hyreshus. PiteBo har lägenheter i mindre 

hyreshus på Skördevägen-Bindarvägen, samt efter 

Hortlaxvägen. Efterfrågan på lägenheter i Hortlax 

är stor. Ett nytt område för flerbostadshus planeras 

på tomt 18:80, mitt emot Matvarubutiken. Efterfrågan 

på småhus är också stor. Vid Innimarken finns 

enligt översiktsplanen planer på en ökning av befintlig 

småhusbebyggelse i området vid Innimarksvägen 

och längs dess sträckning mot väster. 

Det finns bra med faciliteter för att utöva idrott: 

idrottshall, simhall och idrottsplaner, vintertid finns 

skidspår och skoterled. 

Funktionsuppdelning 

Slutsatser 

• Hortlax är en attraktiv bostadsort, efterfrågan 

på småhus och lägenheter är stor. 

• Boende i Hortlax har tillgång till ett brett 

utbud av offentlig service som skola, äldreboende, 

vårdcentral mm. 

• Svenska kyrkan präglar Hortlax starkt. 

• Det finns ett brett utbud på idrottsfaciliteter, 

t.ex. simhall. 

Sim- och sporthall. 

EFS församlingsgård. 

18 


STARKA & SVAGA SIDOR 

Starka sidor 

• Hortlax är en attraktiv bostadsort. Det 

finns god efterfrågan på hus och lägenheter. 

• Byn ligger nära Piteå (ca 9 km), vilket 

medger att man snabbt kan ta sig in till 

stan för arbete och fritid. 

• Gott om offentlig service. 

• Gott om faciliteter för idrott, t.ex. sim- och 

sporthall. 

Svaga sidor 

• Svagt definierat centrum, inget tydligt 

landskapsrum. 

• Saknas en central rekrationsyta 

• Få mötesplaster som inte är bundna av 

religion eller idrott. 

• Dammbro förskola är ett provisorium som 

inte håller måttet när det gäller god arbetsmiljö. 

• Gynnsam befolkningsstruktur, många i 

arbetsför ålder. 

• Värdefull kulturmiljö med kyrkby och 

kyrka, samt bymiljö med många bevarade 

byggnader kopplade till lantbruket. 

• Kring Hortlax finns stora områden med 

högklassig jordbruksmark. 

• Landskapet, ett odlat älvdals-/ 

kustslättlandskap, har betydande visuella 

värden. 

• Närhet till skog, hav och sjö. 

• Närhet till andra byar. 

Centrumanalys - Hortlax 

19

SAMMANFATTNING & REKOMMENDATIONER 

Ortens karaktär 

Hortlax ligger cirka 9 km sydväst om Piteå och 

gränsar mot Piteälvens utlopp vid Inrefjärden. Sydost 

om centrala Hortlax ligger Sjön Avan, som för 

ett par hundra år sedan var en havsvik. Den fysiska 

naturmiljön är en viktig del av Hortlax identitet och 

landskapet har betydande visuella värden. Landskapet 

och dess natur skapar förutsättningarna för 

attraktiva boende och besöksmiljöer. 

Större delen av centrala Hortlax utgörs av odlingsmark 

som omringar byakärnan, utspridd i 

jordbruksmarken ligger mindre vägar kantade med 

bebyggelse. Hortlax är centralorten för Hortlax 

församling. Bland den tätt bebyggda byakärnan 

småhuskvarter, egnahemsbebyggelse och flerbostadshus 

finns äldre gårdsmiljöer som minner om 

Hortlax före industrialiseringen. Hortlax är idag en 

kombination av jordbruksbygd och villasamhälle. 

Under 1900-talet har byn förtätats. Bebyggelsen ligger 

intill vägarna i odlingslandskapet som sträcker 

sig ned mot sjöstränderna. Egnahemsbebyggelsen 

följer framförallt längs byavägen (Hortlaxvägen) 

och förtätningen är förlagd till marker som tidigare 

varit skog eller naturlig betesmark. Idag är Hortlax 

ett samhälle med utbyggd service i byns centrala 

delar. 

Hortlax centrala funktioner ligger längs med Hortlaxvägen, 

i norr finns vårdcentral, skola och idrottshall, 

längre söderut kyrka, församlingshem, äldreboende, 

bensinmack, frisör och livsmedelsbutik, 

ytterligare en bit bort finns EFS-församlingsgård. 

I det f.d. kommunhuset håller bl. a. Hsk (Hortlax 

skidklubb) till, som är en stor förening med många 

olika verksamheter i byn. 

Hortlax har idag en befolkningen på 1958 personer. 

Sedan Hortlax expansion under den senare delen 

av 70-talet har barn och ungdomar utgjort en betydande 

del av befolkningen, därför finns i byn en väl 

utbyggd skola och barnomsorg. 

Det är fler personer som pendlar ut ur Hortlax än som 

pendlar in för att arbeta. De flesta som bor i Hortlax 

arbetar inom tillverkning/utvinningssektorn, 

arbetstillfällena i själva Hortlax finns främst inom 

offentlig sektor. Mer än tre fjärdedelar av dem som 

arbetar i Hortlax är kvinnor. 

I Hortlax finns en hel del föreningar, bland annat 

Hortlax Skidklubb (Hsk), Hortlax Trädgårdssällskap, 

Hortlax manskör en egen PRO-avdelning, 

samt politiska föreningar. Förutom svenska kyrkan, 

med dess församlingsgård och verksamheter har 

även EFS lokaler i byn. Det finns bra med faciliteter 

för att utöva idrott: idrottshall, simhall, idrottsplaner, 

vintertid skidspår och skoterled. 

Vårda 

Vårda och underhåll lantbruksbebyggelsen i Hortlax 

såväl mangårdsbyggnader som ekonomibyggnader. 

De är karaktärs- och rumsskapande och mycket 

viktiga för att bevara och synliggöra Hortlax historia 

som jordbruksbygd. Det är viktigt att man tar hand 

om, och varsamt underhåller dessa byggnader på ett 

traditionellt vis, så att deras karaktär inte förvanskas 

och så att de får stå länge till. 

Åtgärder och möjligheter 

• Skapa en naturlig inbromsning av trafiken 

förbi centrum genom att göra gårdsgatustruktur 

av sträckan Hortlaxvägen från 

f.d. kommunhuset till Ica. En sänkning av 

hastighetsbegränsningen definierar centrum 

och gör att förbipasserande uppmärksammar 

det samt skapar en säker passage 

för gångtrafikanter. Genom att plattlägga 

sträckan, samt anlägga en säker cykelbana 

(antingen delad trottoar med gångtrafikanter, 

eller egen avskild cykelbana) och 

plantera träd på vägens södra sida skapas 

ett tydligare definierat rum i centrum. De 

nya träden kan placeras från kommunhuset 

fram till Ica, noggrant utplacerade för att 

inte försvåra infarterna till fastigheterna. 

• Soptunnorna vid Ica, som nu står precis 

bredvid vägen, bör flyttas längre in på den 

asfalterade ytan som omger Ica, intrycket 

av vägen förhöjs då. För att ytterligare förhöja 

intrycket av gatan vore det möjligt för 

pizzerian att anordna en trevlig uteservering 

efter de regler för sådana inrättningar 

som Piteå kommun upprättat. Eventuellt 

20 


kan kommunen bistå med blomlådor 

eller dylikt. 

• Ytterligare en rumsskapande åtgärd i 

Hortlax skulle vara att utnyttja marken 

norr om Statoil, som i detaljplan 

är angiven som allmän plats: park, 

plantering eller gröngata till just 

detta. För närvarande är största delen 

av platsen asfalterad och inhyser 

parkeringsplatser, samt att där ligger 

en byggnad, tidigare använd som 

kiosk, som Piteå kommun har köpt 

in. Byggnaden kommer mest troligt 

antingen att rivas eller flyttas till 

Kvarnvallen i Piteå. En grönyta på 

denna plats skulle ytterligare förstärka 

Hortlax centrumrum, och inverka 

positivt på grönstrukturen. I parken 

bör det finnas rabatter, träd och 

buskar och även bänkar och bord. 

Parken skulle kunna utrustas med en 

spännande skulptur, och på det sättet 

öka Hortlax allmänna konstutsmyckning, 

som för närvarande är låg. (se 

idéskiss s. 23) 

Översiktskarta rekommendationer 

• Dammbro förskola har under en 

längre tid dragits med arbetsmiljöproblem, 

och det är viktigt att förskolan 

får nya ändamålsenliga lokaler 

av permanent sort. En lösning på 

problemet är att förskolan stannar 

kvar i vårdcentralen, men att lokalerna 

utökas och renoveras. Postens 

gamla lokaler står tomma i vårdcentralen, 

och det skulle vara möjligt att 

flytta om i byggnaden så att nya ytor 

öppnas upp för Dammbro förskola. 

Även gården bör utökas och fräschas 

upp med ny lekplats, träd och buskar 

kan planteras för att öka trivseln och 

förbättra utemiljön. Fördelen med 

denna lösning är att den kan komma 

till stånd relativt snabbt, och förskolan 

får fortsatt lätt tillgänglighet till 

simhall och bibliotek. (Inspiration 

kan tas från Norrfjärden som har en 

likadan vårdscentralbyggnad med 

förskola inhyst i lokalerna) 

• Ett annat alternativ för Dammbro 

förskola är att nya lokaler iordningsställs 

på bottenvåningen i något av 

de nya flerbostadshus som planeras 

uppföras av Pitebo på fastigheterna 

Hortlax 18:80 och Hortlax 11:6. Då 

skulle förskolan redan från början 

få ändamålsenliga lokaler, placerade 

centralt, med lätt åtkomlighet. Utemiljön 

ligger skyddad från tyngre 

trafik, och kan planeras ändamålsenligt 

från början. Nackdelen är att den 

akuta situation Dammbro förskola nu 

befinner sig i kanske inte kan vänta 

på att lösas tills husen står färdiga. 

(Se jämförande tabell mellan de olika 

alternativen på s.24) 


21

CENTRUM I FOKUS, KARTA MED REKOMMENDERADE ÅTGÄRDER 

Blomlådor 

N 

Möjligt med 

uteservering 

PIZZERIA 

Park 

Trädallé 

STATOIL 

ICA 

Trädallé på gata 

(se perpektiv till 

höger) 

Perspektiv över trädallé utanför ICA, Hortlaxvägen 

22 Centrumanalys - Hortlax

IDÉSKISS FÖR PARKEN I CENTRUM 

Perspektiv över idéskiss för parken i centrum 

Läge för 

perspektiv 

• Skapa många rastplaster. 

• Skulptur eller dylikt för att öka Hortlax offentliga konstutsmyckning. 

• Ta vara på höjdskillnaderna, trappor är funktionellt samt fungerar som utsmyckning. 

• God tillgänglighet för funktionshindrade, slingrande väg. 

• Syfte: centrumskapande, rekreation, utsmyckande och mötesplats. 


23

Alternativ för lokalisering av nuvarande Dammbro förskola 

Alternativ 

Fördelar 

Nackdelar 

Slutsats 

ALT 1, Flytta till äldreboendets 

bottenplan 

+ Redan befintliga lokaler tas i 

anspråk 

+ Integration mellan generationer 

− 

− 

− 

− 

Platsen ej lämplig för lekande 

barn 

Avstängning av Cedervägen 

skapar trafikproblem, Lönnvägen 

är för smal för möte. Parkeringen 

som då skulle användas som 

uteplats är ofta fullsatt och 

behövs för Hortlaxgården 

Hortlaxgården kan komma att 

behöva nyttja lokalerna på sikt. 

Lokaler ej anpassade för 

förskoleverksamhet. 

Fler minus än plus, inte optimal lösning. 

ALT 2, Nyttja vårdcentralens 

byggnader ytterligare 

+ Redan befintliga lokaler tas i 

anspråk 

+ Närhet till skola, simhall och 

bibliotek 

+ Lämplig utemiljö för barn 

+ Goda trafikförutsättningar, lätt att 

hämta/lämna 

− 

− 

Vårdcentralens lokaler behöver 

renoveras och anpassas för 

förskoleverksamhet 

Omflyttning av verksamheterna i 

vårdcentralen kan bli krångligt. 

Fler plus än minus, bör utredas vidare. 

ALT 3, Anpassa en 

bottenvåning på de nya 

hyreshusen för 

förskoleverksamhet 

+ Nya fräscha lokaler 

+ Lokalerna kan anpassas 

omgående i samband med 

nybyggnationen 

+ Bra utemiljö 

+ Bra trafiksituation 

+ Flexibelt, kan byggas till bostäder 

om barnaskaran minskar kraftigt i 

framtiden 

− 

− 

Byggnationen kan dra ut på tiden, 

läget är akut. 

Avståndet till skola, simhall och 

bibliotek ökar något. 

Mycket fler plus än minus, bör utredas 

vidare. 

24 Centrumanalys - Hortlax

CENTRUMANALYS HORTLAX - Piteå kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?