Sammanfattning av rapporten - Teknikföretagen

SAMMANFATTNINGInvesteringar Investeringar i
svenska teknikföretag
– vad betyder de låga nivåerna i praktiken?

Förord
Investeringsnivån i den svenska teknikindustrin är låg. Utvecklingen är
oroväckande med tanke på att investeringar är nödvändiga för att företagen
även i framtiden ska kunna vara framgångsrika, producera konkurrenskraftigt
och ge många arbetstillfällen. Beslut om investeringar i dag
bestämmer produktion och sysselsättning många år framöver. Befintliga
företagare och blivande entreprenörer måste känna att förutsättningarna att
driva en verksamhet i Sverige är goda såväl i dag som i morgon. Här kan
lagstiftare, myndigheter och arbetsmarknadens parter bidra med såväl bra
som dåliga förutsättningar.
För att analysera investeringsutvecklingen i teknikindustrin har
Teknikföretagen tagit fram rapporten Investeringar i svenska teknikföretag –
vad betyder de låga nivåerna i praktiken? Syftet med rapporten är att
grundligt analysera de under senare år låga investeringsnivåerna inom
teknikindustrin, samt att skapa förståelse för hur spelreglerna för
företagande kan ändras så att vi får fler framgångsrika företag med
verksamhet i Sverige.
För att analysera utvecklingen har totalt 755 företag, med en sammantagen
omsättning på över 600 miljarder kronor och med drygt 200 000 anställda,
följts under en 15 års period. Dessutom har djupintervjuer genomförts med
företagsledare i små och medelstora företag, i de fall där värdet på de
materiella anläggningstillgångarna minskat. Undersökningen har fokuserats
på investeringar och kapitalbildning av materiella anläggningstillgångar
eftersom det är här det tydligt syns att investeringsnivån varit
anmärkningsvärt låg de senaste åren.
Denna skrift är en sammanfattning av rapporten. 1 Sammanfattning och
rapport är författade inom Teknikföretagen av Robert Tenselius i samarbete
med Bengt Lindqvist, Anders Rune och Meysam Sadegh.
Stockholm i juli 2006
Anders Narvinger
VD
1 Se Investeringar i svenska teknikföretag – vad betyder de låga nivåerna i praktiken?,
Teknikföretagen, Stockholm – www.teknikforetagen.se
1

Vad betyder de låga
investeringsnivåerna i praktiken
Ett ökat välstånd har genom tiderna skapats med hjälp av goda idéer och
ständigt förbättrad teknik. Utvecklingen har krävt investeringar i maskiner
och utrustning. Dessa investeringar har skapat en produktivitetsutveckling
som i sin tur har givit oss fler och bättre varor och tjänster, mer fritid och i
de allra flesta fall en ökad välfärd. Mot den bakgrunden är det oroande att
investeringsnivån i teknikföretag är låg i Sverige.
Investeringsnivån i teknikindustrin har varit anmärkningsvärt låg nivå sedan
2003 vilket är en längre period än vad som kan förklaras enbart
konjunkturellt. Utifrån vår studie av totalt 755 bolag kan vi konstatera att
dålig lönsamhet inte i första hand är orsaken till de små investeringarna.
Istället är strukturförändringar som blivit extra tydliga i samband med den
tilltagande globaliseringen, en viktig förklaring till den låga investeringsnivån.
Utvecklingen skiljer sig åt mellan olika branscher och varje bransch
bidrar på sitt sätt till att förklara den låga investeringsnivån. Den förändrade
strukturen inom telekom är här det tydligaste exemplet. Utvecklingen skiljer
sig även åt mellan enskilda företag. Sambandet mellan investeringar och
ökad sysselsättning är dock tydligt.
I Sverige finns företag som bedriver volymproducerande verksamhet med
stor framgång. Produktion i Sverige har ofta gjorts framgångsrik främst
genom automatiseringar och effektiviseringar. Sådana företag gör vanligtvis
betydande investeringar även i dag. Vår genomgång av företag med små
investeringar visar samtidigt tydligt att dessa ofta har minskat sin
volyminriktade produktion i Sverige och specialiserat sig mot kunskapsintensiv
eller tjänsteintensiv verksamhet. Utvecklingen innebär att
arbetskraftsintensiva moment lämnar Sverige. Här finns en av flera förklaringar
till den minskande sysselsättningen i teknikindustrin. Företag med
små investeringar kan med ändrad inriktning vara fortsatt framgångsrika.
Ibland anförs att förutsättningar i Sverige kan vara annorlunda än i
omvärlden för att Sverige skulle ha andra och i sig unika förutsättningar. Ett
argument som ofta framförs är att Sverige är mer teknologiskt avancerat än
exempelvis nya konkurrentländer med konsekvensen att produktiviteten i
Sverige blir högre. Detta synsätt som sägs motivera att Sverige kan kosta på
sig mer regleringar eller högre löner än omvärlden stämmer inte. För
enskilda teknikföretag är det är i dag minst lika lönsamt att göra
investeringar för ökad produktivitet i nya konkurrentländer som i Sverige.
2

Därtill är expansionsmöjligheterna ofta bättre vilket förklarar att många
företag investerar utomlands. Investeringar i produktionsutrustning görs
regelmässigt med den senaste tekniken, vilket medför att de nya utländska
anläggningarna blir minst lika produktiva som befintliga anläggningar i
Sverige.
Teknikföretag liksom andra företag anpassar sig alltid efter de förutsättningar
som gäller på marknaden och till de spelregler som ges av stat och
myndigheter. Nuvarande regler och osäkerhet när det gäller framtida regelutformning
anges av flera ledare för mindre och medelstora företag som en
viktig orsak till att de tvekat eller tvekar att investera i Sverige. Utformning
av reglerna på framförallt arbetsmarknadsområdet har alltså bidragit till en
strukturomvandlingen som medfört att onödigt många människor tvingats
till arbetslöshet.
För sysselsättning och välstånd i Sverige är det avgörande att det är lika
lönsamt eller mer lönsamt att investera i Sverige som i något annat land. Om
förutsättningarna är goda är sannolikheten stor att fler företag investerar och
nyanställer. Sämre förutsättningar leder med stor sannolikhet till fler beslut
om neddragningar, utlokaliseringar eller företagsnedläggningar. Vi har i
Sverige ett gemensamt intresse av att vinna den internationella kampen om
investeringar, företagande och därmed också om sysselsättningen.
Investeringsnivån i teknikindustrin är låg
Investeringskvoten för svensk teknikindustri illustreras i figur 1. Som synes
har investeringskvoten för svenska teknikföretag legat betydligt under det
långsiktiga genomsnittet de senaste åren. Alltsedan 2003 har investeringsnivån
varit den lägsta på 25 år och värdet på investeringarna var mindre än
åtta procent av förädlingsvärdet vid den absoluta bottennoteringen år 2004.
Enligt SCBs investeringsenkät (maj 2006) är en viss ökning att vänta under
2006. Här finns viss osäkerhet, dessa enkäter har under flera år överskattat
de verkliga utfallen.
I övrigt kan konstateras att företagens lönsamhet kraftigt återhämtats från
bottennoteringarna 2001 och 2002. Den dåliga lönsamheten var delvis en
följd av kraftigt fallande priser och minskad efterfrågan på teleprodukter,
men även annan industri som exempelvis bilindustrin redovisade mycket
svaga resultat. Den nu bättre lönsamheten bidrar givetvis till att förädlingsvärdet
kortsiktigt ökar vid oförändrad investeringsvolym. Tidigare tillfällen
när investeringarna varit relativt låga är dels i samband med den mer
allmänna krisen i början av 1990-talet, dels i samband med inhemska
kostnadskriser som i början av 1980-talet. Frågan är varför investeringsnivån
nu är så låg och särskilt jämfört med tidigare nivåer?
3

Figur 1 Investeringskvoten i tekniksektorn ligger på en historiskt låg nivå
Den vänstra skalan anger investeringskvot räknat i löpande priser (procent) inom teknikbranschen. 2006
års värde är en prognos. Den högra skalan anger kapacitetsutnyttjande (procentuell andel av företagen
som redovisar fullt kapacitetsutnyttjande, kurvan är förskjuten fyra kvartal framåt i tiden).
20,0%
80%
18,0%
16,0%
60%
14,0%
12,0%
40%
10,0%
8,0%
20%
6,0%
4,0%
1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007
0%
Investeringskvot
(vänstra skalan)
Kapacitetsutnyttjandee
Kapacitetsutjytjande
(högra skalan)
Källa: SCB, KI och Teknikföretagen
Utvecklingen på investeringsfronten bransch för bransch
Utveckling och trend när det gäller investeringar, sysselsättning och kapitalstock
skiljer sig betydligt mellan teknikindustrins olika branscher.
Transportmedelsindustrin uppvisar både en hög investeringsnivå och en god
sysselsättningsutveckling. Elmaskin-, elektronik- och teleindustrin har
däremot gått kraftigt tillbaka både vad gäller sysselsättning och investeringar
de senaste åren. Se figur 2 och 4 för investeringskvoter samt figur 3 för
kapitalstockar, antal anställda och kapitalintensitet i delbranscherna.
Även om utvecklingen skiljer sig åt de olika branscherna kan vi konstatera
att det i större eller mindre utsträckning pågår en strukturomvandling inom
alla branscher. På en del håll har strukturomvandlingen främst mötts med
automatiseringar och ökad produktivitet. På andra håll har den mer
inneburit att produktion flyttat utomlands.
4

Figur 2 Trendmässigt minskad investeringskvot för maskinindustrin
Investeringskvot (procent), investeringar genom förädlingsvärde, räknat i löpande priser
13%
12%
11%
10%
9%
8%
7%
6%
5%
4%
1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005
Metallvaruindustri
Maskinindustri
(SNI 28) (SNI 29)
Källa: SCB, bearbetning Teknikföretagen
Metallvaruindustrin: Av figur 2 framgår att investeringskvoten inte alls som i
exempelvis maskinindustrin sjunkit i metallvaruindustrin de senaste tio
åren. Investeringskvoten har stabiliserats på drygt sju procent de senaste
åren. Dagens nivå är samtidigt klart lägre än under perioden 1995 till 2001.
Även investeringarna mätt i fasta priser har varit ovanligt små. Den lägre
investeringsnivån har medfört att kapitalstockens tillväxttakt avtagit och att
tillväxten varit i det närmaste obefintlig under 2004. Dessutom har
metallvaruindustrin trendmässigt minskat antalet anställda under 2000-
talets början.
Den globala konkurrensen har varit starkt tilltagande för företag som
tillverkar metallvaror. Priserna har pressats extra hårt för den del av metallvaruindustrin,
ungefär 60 procent, som levererar insatsvaror till andra
företag. Många av dessa företag är underleverantörer till bilindustrin och har
betydligt mer kapital bundet i maskiner och anläggningar än andra grupper
av företag. Många leverantörsföretag har övertagit ett ökat ansvar för den
direkta produktionen från sina kunder. Här finns förklaringen till att metallvaruindustrin
uppvisar en fortsatt ökad kapitalackumulation samtidigt som
investeringskvoterna minskat. För att klara av att leverera varor till allt lägre
priser har företagen effektiviserat sig och utnyttjat sin produktionskapacitet
mer flexibelt. Dessutom har många av underleverantörerna arbetat med att
lägga arbetskraftsintensiv produktion utomlands för att vara fortsatt
konkurrenskraftiga i Sverige.
5

”
Globaliseringen
har medfört att relationerna
mellan leverantörer och kunder blivit allt mer
kortsiktiga. Den ökade osäkerheten påverkar
möjligheterna att räkna hem investeringar.
”
Anders Leander – Platschef på Mekanotjänst i Söderhamn
Ytterligare viktiga förklaringar till utvecklingen inom metallvaruindustrin är
att stora investeringar gjordes i slutet av 90-talet och att företagen varit
osäkra angående framtida regelutformning och efterfrågan. I viss mån har
även dålig lönsamhet medfört att verksamhet avvecklats. Sammantaget har
ovan nämnda faktorer bidragit till den låga investeringsnivån och att antalet
anställda minskat.
Maskinindustrin: Netto har inget ytterligare kapital ackumulerats i maskinindustrin
på tio år. Investeringskvoten har legat mellan sex och åtta procent
under 2000-talet, vilket är lägre än under 90-talet. Dessutom har trenden
varit tydligt minskande. Även investeringsnivån räknat i fasta priser har varit
lägre än under slutet av 90-talet. Konsekvensen av den låga nivån är att
värdet på kapitalstocken inom maskinindustrin sammantaget varit i det
närmaste oförändrad under hela perioden. Antalet anställda i branschen har
minskat något från 1996 års toppnivå, men ingen tydlig trend går här att
observera.
Sedan ganska många år tillbaka har en kontinuerlig strukturomvandling
skett inom maskinindustrin. Många maskintillverkande företag har
successivt ökat sin fokusering på tjänster och kunskapsintensiv verksamhet
samtidigt som delar av verksamheten flyttats utomlands eller till svenska
underleverantörer. Resultatet är att de i dag ofta tillverkar produkter som är
mer kundanpassade och kunskapsintensiva. Flera av företagen inom den
svenska maskinindustrin har dessutom en stor andel av världsmarknaden i
sin, kanske mer begränsade nisch.
Att maskinindustrin successivt nischat sin verksamhet till områden där
lönsamheten varit god har bidragit till att inga dramatiska förändringar syns
de senaste åren när det gäller investeringsnivå, värdet på kapitalstocken eller
antalet anställda. Dessutom är i många fall tillverkningsmomenten inom
maskinindustrin inte speciellt kapitalintensiva, vilket gör att utrymmet för
rationaliseringar är mindre än i flera andra delbranscher.
6

Figur 3 Transportmedelsindustrin har investerat samtidigt som elmaskin-, elektronik- och teleindustrin har desinvesterat
Kapitalstockar i 2000 års priser (miljoner kronor), antal anställda och kapitalintensitet (miljoner kronor per anställd)
120000
Metallvaruindustri (SNI 28)
1
120000
Maskinindustri (SNI 29)
1
100000
0,8
100000
0,8
80000
0,6
80000
0,6
60000
60000
40000
0,4
40000
0,4
20000
0,2
20000
0,2
0
0
1994 1999 2004
0
0
1994 1999 2004
Elmaskin-, elektronik och teleindustri (SNI 30-33)
120000
1
120000
Transportmedelsindustri (SNI 34-35)
1
100000
0,8
100000
0,8
80000
0,6
80000
0,6
60000
60000
40000
0,4
40000
0,4
20000
0,2
20000
0,2
0
0
1994 1999 2004
0
0
1994 1999 2004
200000
0
1994 Kapitalstock 1995 1996 1997 1998 Anställda 0 1
1999 2000 2001 2002 Kapital 2003 per 2004 anställd
Källa: SCB, bearbetning Teknikföretagen
7

Att investeringskvoten och investeringsnivån maskinindustrin varit lägre de
senaste åren hänger även här samman med stora investeringar i slutet av
1990-talet, bättre kapacitetsutnyttjande och osäkerhet vad gäller framtida
regelutformning och efterfrågan. Dessutom arbetar företagen något mer
aktivt i dag än tidigare med att lägga produktion utomlands och att fokusera
på kunskaps- och tjänsteintensiv verksamhet. Ett fåtal företag har även
avvecklat verksamhet på grund av dålig efterfrågan och lönsamhet.
”
Om
vi ska vara fortsatt framgångsrika måste vi
köpa insatsvaror till konkurrenskraftiga priser.
Därför letar vi i dagsläget efter underleverantörer i
Ungern, Tjeckien, Polen och Baltikum.
”
Olof Lekander – VD på UMV Pulp & Paper i Säffle
Elmaskin-, elektronik- och teleindustrin: Det är främst inom elmaskin-,
elektronik- och teleindustrin vi ser ett direkt minskat värde på kapitalstocken.
Inom den här branschen har investeringarna minskat kraftigt de
senaste åren. Antalet sysselsatta inom elmaskin-, elektronik- och teleindustrin
har också minskat kraftigt från början av 2000-talet.
Inom delbranschen investerade man kraftigt i slutet av 90-talet och allra
mest 2000. Därefter föll investeringarna till en riktigt låg nivå. Att
investeringskvoten steg 2001 var en konsekvens av minskat förädlingsvärde
på grund av dramatiskt försämrad lönsamhet. Likaså är den låga
investeringskvoten på omkring fyra procent de senaste åren en effekt av ett
högre förädlingsvärde och bättre lönsamhet i kombination med små
investeringar. Det är teleindustrin som i huvudsak svarar för de låga
investeringarna. Instrumentindustrin har däremot investerat och ökat sin
kapitalstock.
En kraftig strukturomvandling har skett inom elmaskin-, elektronik- och
teleindustrin i allmänhet och inom elektronik- och teleindustrin i synnerhet.
Utvecklingen inom denna bransch är en av förklaringarna till den låga
investeringsnivån och sysselsättningsminskningen för den totala teknikindustrin.
Stora multinationella företag inom elektronik- och teleindustrin
har förflyttat sig i förädlingskedjan och fokuserat på kunskapsintensiv
verksamhet och tjänster. Samtidigt har produktion utlokaliserats till
underleverantörer i Sverige och utomlands. Även stora multinationella
underleverantörer, som tidigare hade stor produktion här, har flyttat
verksamhet utomlands och fokuserat på kunskapsintensiv verksamhet i
Sverige.
8

Figur 4 Låg investeringskvot inom elmaskin-, elektronik- och teleindustrin
Investeringskvot (procent), investeringar genom förädlingsvärde i löpande priser
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005
El-, Elmaskin-, elektronik elektronik- och teleindustri och teleindustri Transportmedelsindustri
(SNI 30-33) (SNI 34-35)
Källa: SCB, bearbetning Teknikföretagen
Mindre underleverantörer inom elmaskin-, elektronik- och teleindustrin har
upplevt kraftigt pressade priser och att flera viktiga kunder flyttat
verksamhet utomlands. För att överleva har underleverantörer startat egna
dotterbolag utomlands eller utlokaliserat arbetskraftsintensiv produktion.
Detta både för att hålla konkurrenskraftiga priser och för att följa sina
kunder. För mindre underleverantörer inom elmaskin-, elektronik- och
teleindustrin förklaras även den senaste tidens små investeringar av
osäkerhet och de stora investeringar som många gjorde i slutet av 90-talet.
Dessutom beror de, i vissa företag, på bristande lönsamhet och dålig
efterfrågan.
”
Vi
har satsat på att starta upp en produktionslina
i Litauen. I dagsläget funderar vi på att expandera
den utländska verksamheten och samtidigt satsa
på ny teknik i båda anläggningarna.
”
Göran Fröden – Platschef på EDC i Munkfors
9

Inom elmaskin-, elektronik- och teleindustrin finns företag som inte
genomgått någon kraftig strukturomvandling utan visat sig vara fortsatt
framgångsrika i sin verksamhet. Dessa företag återfinns bland annat inom
elmaskinindustrin där utvecklingen i många fall mer liknar den vi beskrivit
för maskinindustrin. Dessutom har den kunskapsintensiva instrumentindustrin,
som förvisso utgör en väldigt liten del av elmaskin-, elektronikoch
teleindustrin, ökat sina investeringar. Det är uppenbart att de
avancerade och kundanpassade produkterna om tillverkas inom företag i
instrumentindustrin lämpat sig väl för svenska förhållanden.
Transportmedelsindustrin: Investeringskvoten inom transportmedelsindustrin
har trendmässigt minskat från omkring 20 procent till 15 procent men också
varit kraftigt varierande. Investeringarna i fasta priser uppvisar en trendmässig
tillväxt. Resultatet av den relativt sett höga investeringsnivån är en
kontinuerlig kapitalstockstillväxt. Industrin uppvisar också en ökning i
antalet sysselsatta.
Karakteristiskt för transportmedelsindustrin i allmänhet, och bilindustrin i
synnerhet, är att företagen har effektiviserat och automatiserat produktionen
för att uppnå högre produktivitet och lönsamhet. Dessutom har man på
inköpssidan ställt allt högre krav på sina underleverantörer att leverera
insatsvaror av god kvalitet till lågt pris. Många av företagen inom transportmedelsindustrin
har investerat i produktionen. Det gör att vi ser en relativt
hög investeringsnivå, en växande kapitalstock och ett ökat antal anställda.
Det är fullt normalt att variationerna mellan åren är stora för transportmedelsindustrin
då den består av ett mindre antal mycket stora motorfordonsföretag
som investerar kraftigt i samband med modellbyten.
Däremot finns det ett flertal företag inom transportmedelsindustrin som
uppvisar en låg investeringsnivå. Framför allt beror det på effektivisering och
flexiblare produktionsutnyttjande. Vi vill framhålla att många av transportmedelsindustrins
underleverantörer finns inom framförallt metallvaruindustrin
men även inom exempelvis elektronikindustrin. Det gör att
effekterna av att transportmedelsindustrin pressar priserna även i någon
mån syns i andra delbranscher.
10

Flera faktorer förklarar de låga investeringsnivåerna
Alla de olika faktorer som förklarar de låga investeringsnivåerna har sin
grund i att företagen försöker producera de varor och tjänster som
marknaden efterfrågar till lägsta möjliga kostnad. Företagen jagar relativa
fördelar i takt med att priserna på företagens produkter och relativa priser på
produktionsfaktorer och insatsvaror förändras. Viktigt för företagen är också
rent geografiska faktorer så som kund- och marknadsnärhet eller lokala
kluster. Särskilt de intervjuer som genomförts med ett flertal ledare av
mindre och medelstora företag ger vid handen att även institutionella
faktorer bidrar till den låga investeringsnivån i Sverige. De spelregler som
skapas av stat och myndigheter är av stor betydelse för hur företagen väljer
att agera.
Osäkerhet om framtida regelutformning
Osäkerhet om framtida förutsättningar skapar låg investeringsnivå, särskilt i
mindre- och medelstora företag. Det här är delvis en effekt av ökad kortsiktighet
i relationer mellan underleverantörer och kunder. Det är även en
effekt av otydlighet och inkonsekvens vad gäller lagstiftning och
regelutformning.
Figur 5 Osäkerhet bidrar till små investeringar
Tillgång till arbetskraft
när den behövs?
Förändring av lagar
och regler?
Råvaruprisernas
utveckling?
Framtida
lönsamhet?
Risk?
Behov
Investeringskalkyl
(bedömning av förutsättningar upp till tio år framåt i tiden)
Inköp
Osäkerhet?
Alternativ
investering?
Efterfrågan
på marknaden?
Förändrad ränta?
Förändrade
energipriser?
Ökad
arbetskraftskostnad?
11

Många företag har svårt att räkna hem en investering på grund av osäkerhet i
kalkylernas träffsäkerhet. Det medför att många investeringar uteblir. Figur
5 anger några orsaker till att investeringar uteblir på grund av osäkerhet när
det gäller förutsättningarna. Flertalet investeringar har en mycket lång återbetalningstid,
kanske upp emot tio år. Makthavare som hjälper till att
minimera risker och långsiktig osäkerhet bidrar till att vinna den internationella
kampen om investeringar, företagande och därmed sysselsättning.
Flexiblare produktionskapacitet och global strukturomvandling
Effektivisering, flexiblare produktionskapacitet och global strukturomvandling
gör att mer kan produceras utan att särskilt stora
nyinvesteringar behöver göras. Dessutom har ersättningsinvesteringar och
satsningar på ny teknik gjort att allt mer kunnat produceras utan stora
investeringar i ny produktionskapacitet. I många fall har även en effektivare
organisation medfört att mer har kunnat produceras med den befintliga
maskinparken. Dessutom har efterfrågan de senaste åren inte varit så stor att
kapacitetsökningar behövts.
Utlokalisering och egen expansion utomlands
Flytt av produktion utomlands är en starkt bidragande orsak till företagens
små investeringar i Sverige, även om utvecklingen ofta sker i det tysta. I vissa
fall sker utlandsflytt genom egen etablering eller expansion utomlands
(offshoring). Produktionsflytt kan även ske genom att svenska företag låter
utländska leverantörer sköta delar av produktionen (outsourcing). Det bör
nämnas att utlokalisering även sker till företag verksamma i Sverige.
Utlandsflytt bidrar till lägre investeringsnivåer i Sverige men vi vill framhålla
att företagens verksamhet utomlands ofta är en förutsättning för att verksamheten
i Sverige ska kunna drivas med framgång.
”
Vi
har köpt ett bolag utomlands av
konkurrensskäl. Det utländska dotterbolaget har
inte haft någon negativ inverkan på verksamheten
i Sverige utan är snarare ett komplement till
verksamheten i Lövånger.
”
Erik Svedmark – VD på Lövånger Elektronik AB
12

Flytt i förädlingskedjan till tjänster och kunskapsintensiv verksamhet
En förflyttning i förädlingskedjan handlar ofta om utlokalisering av
arbetskraftsintensiv produktion. Samtidigt sker ofta en fokusering till
tjänster och kunskapsintensiv verksamhet i Sverige. Utvecklingen innebär att
mindre produktionsutrustning behövs.
”
Vi
har utlokaliserat allt utom försäljning,
produktutveckling och montering. Tillverkning av
stora serier sker vid vårt koncernbolag i Litauen.
Samtidigt använder vi oss av underleverantörer i
närområdet för att kunna ge våra kunder snabb
service. Den senaste tiden har vi även börjat köpa
in allt mer insatsvaror från Kina.
Hans Gustavsson – VD på ROL Ergonomic AB i Jönköping
”
Det är vanligt att företagen fokuserar på att tillhandahålla tjänster som
kunden är beredd att betala extra för samtidigt som allt från produktion av
insatsvaror till kvalitetskontroll, reparationer, transport och lagerhantering
utlokaliseras. Denna utveckling illustreras i figur 6.
Figur 6 Ökat tjänsteinnehåll medför mindre kapital i produktionen
Hela verksamheten i egen regi
Utveckling
Komponenttillverkning
Montering Testning Försäljning Transport &
logistik
Service
& drift
Utlokalisering av arbetskraftsintensiv volymproduktion
Utveckling Montering Testning Försäljning Transport &
Komponent-
logistik
tillverkning
Service
& drift
Kraftig fokusering på tjänster
Utveckling
Komponenttillverkning
Montering
Testning
Försäljning
Transport &
logistik
Service
& drift
Egen verksamhet
Utlokaliserad verksamhet
13

Stora investeringar i slutet av 90-talet och begränsad efterfrågan
Begränsad efterfrågan och stora investeringar i slutet av 90-talet gör att
investeringsbehovet i ny kapacitet är litet. Under slutet av 1990-talet gjordes
stora satsningar för att automatisera produktionen och för att införskaffa
den senaste tekniken. Materiella anläggningstillgångar som införskaffades i
slutet av 90-talet, uppfyller i många fall företagets behov av produktionskapacitet
än i dag. En förklaring är att tillväxten i efterfrågan varit
begränsande. Det har inneburit små nyinvesteringar. I stället har företagen
avvaktat med att investera och i många fall betalat tillbaka skulder i stället.
”
Vi
gjorde väldigt stora investeringar under slutet
av 90-talet och i början av 2000-talet. De tidigare
investeringarna gör att vi inte behöver göra så
stora investeringar i ny produktionskapacitet i
dag. I takt med att vi gör avskrivningar minskar
därför värdet på våra materiella
anläggningstillgångar.
”
Göran Fröden – Platschef på EDC i Munkfors
Avveckling av verksamhet på grund av dålig lönsamhet eller liten efterfrågan
Dålig efterfrågan eller svårigheter att få verksamheten lönsam är två skäl till
att vissa företag investerar mindre än tidigare. Här vill vi betona att bolag
som avvecklar verksamhet och är olönsamma utgör en minoritet av bolagen
med små investeringar.
Låga investeringsnivåer är en konsekvens av ökad specialisering och
mindre volymproduktion
En tydlig tendens bland företag med små investeringar är att de minskar sin
volyminriktade produktion i Sverige och specialiserar sig. Specialiseringen
innebär ofta att kunskapsinnehållet i produktionen ökar. I vissa fall sker
ökad kundanpassning för en lokal marknad, i andra fall en specialisering
mot en mer avancerad produkt för leverans till världsmarknaden. Detta
illustreras i figur 7. Utvecklingen innebär att arbetskraftsintensiva moment
lämnar Sverige, vilket också är en förklaring till de minskande
sysselsättningssiffrorna inom teknikindustrin.
14

Samtidigt som en del företag minskar sin volymproduktion har andra
investerat och är fortsatt framgångsrika i volymproducerande verksamheter.
Produktion i Sverige har gjorts framgångsrik genom automatisering och
effektivisering.
Den strukturomvandling som pågår inom teknikindustrin sker på grund av
ökad global konkurrens men också utifrån gällande och förväntade framtida
förutsättningar i Sverige. De institutionella förutsättningarna som skapats av
stat och myndigheter har helt klart bidragit till att volymproduktion och
sysselsättning minskat i Sverige. Med bättre förutsättningar skulle resultat bli
fler sysselsatta inom teknikindustrin.
Figur 7 Företag med små investeringar överger volymproduktion och specialiserar sig
Verksamhet där lokalisering är avgörande
(Närhet till marknad, insatsvaror och lokal kompetens är viktigt)
Volymproducerande verksamhet
(Produkter med stor skalavkastning som tillverkas i långa serier)
Fokus mot en
kundanpassad
produkt för
hemmamarknaden
Specialisering mot
en unik produkt för
världsmarknaden
Specialiserad verksamhet
(Unika produkter med stort kunskapsinnehåll som tillverkas i korta serier)
Verksamhet där lokalisering är mindre viktigt
(Närhet till marknad är mindre viktigt)
15

Mer investeringar med förbättrade institutionella förutsättningar
Då kapital, produkter, teknik och kunskap nu i stort sett flödar fritt internationellt,
eller friare än tidigare, ökar betydelsen av de institutionella
förhållanden som svenska företag verkar under.
Vi har intervjuat företagsledare vid små och medelstora företag och mer än
hälften av dem säger att deras företag skulle investera mer i Sverige om
förutsättningarna vore annorlunda. De anger att substantiella förändringar
skulle leda till att deras företag investerade mer i Sverige. Förenklad
arbetsrätt, bättre långsiktighet när det gäller regelutformning och bättre
utbildningskvalitet är de viktigaste åtgärderna. Att förändringar är viktiga
inom dessa områden framgår även i forskning och i internationella
jämförelser.
Bättre regler som ger fler framgångsrika företag i Sverige är det enklaste och
sannolikt mest framgångsrika receptet för mer investeringar och ökad
sysselsättning i Sverige.
1) Mer investeringar med en förenklad arbetsrätt
Dålig flexibilitet på arbetsmarknaden och höga lönebikostnader gör att
svenska teknikföretag investerar mindre än de skulle göra om villkoren var
bättre.
”
För att sänka våra kostnader har vi utlokaliserat
arbetskraftintensiv tillverkning till Baltikum. Det
innebär samtidigt att vi minskat inverkan av
konjunktursvängningar och problemet med
den dåliga flexibiliteten på svensk arbetsmarknad.
Utlokaliseringen var tidskrävande, men har visat
sig vara en riktig satsning.
”
Sten Eklöf – VD Borggårds Bruk utanför Finspång
Dålig flexibilitet leder i sin tur till en överutslagning av lågutbildad mindre
produktiv arbetskraft. Regler och höga kostnader förknippade med arbete
har tvingat ut många människor i arbetslöshet. Det måste skapas en bättre
insikt om att anställningstryggheten aldrig kan bli större än vad som
möjliggörs av de ekonomiska förutsättningarna i företagen.
16

Företagen måste ha rimliga möjligheter att hantera svängningar i konjunkturen.
Därför är det viktigt att antalet anställda kan variera över tiden
och att företagen har möjlighet att behålla nödvändig kompetens. Det är
även viktigt att företagen vågar nyanställa utan att en anställning för med sig
oönskade kostnader eller gäller näst intill på livstid.
Teknikföretagen anser att följande åtgärder är särskilt viktiga;
• Arbetsgivaravgiften bör sänkas (exempelvis genom att överuttaget
slopas) så att de totala arbetskraftskostnaderna i Sverige blir mer
konkurrenskraftiga gentemot andra länder som konkurrerar om
framtida investeringar.
• Turordningsreglerna vid uppsägningar på grund av arbetsbrist bör
avskaffas så att företagen bättre kan behålla sin kompetens hos de
kvarvarande arbetstagarna vid nödvändiga neddragningar.
• Ökad möjlighet till mer flexibla anställningsformer och produktionsanpassad
arbetstidsförlängning bör skapas så att nyinvesteringar inte
tvingas utomlands på grund av att företagen inte tillräckligt snabbt
kan anpassa bemannig efter orderingång.
• Indirekta kostnader som drabbar företag på grund av exempelvis
medfinansiering en av långa sjukskrivningar bör elimineras. Detta
för att få bort en som det uppfattas kostnadsnackdel och den
osäkerhet som gör det mer lönsamt att investera utomlands.
• Bättre möjligheter att premiera kompetens bör finnas i löneavtalen.
Har företagen möjlighet att attrahera rätt personal blir
investeringarna större.
• Bättre balans mellan parterna på arbetsmarknaden bör införas,
exempelvis genom att möjligheterna till sympatiåtgärder tas bort.
Detta för att fler företag ska våga investera och ej riskera att bli
indragna i konflikter de inte har någon del i.
17

2) Bättre långsiktighet vid utformning av lagar ger mer investeringar
Bristande långsiktighet vid lagstiftning och dålig förståelse för företagandets
verkliga villkor bidrar till en låg investeringsnivå i teknikindustrin. Risken
finns därmed att inte kan upprätthålla sin konkurrenskraft, expandera eller
öka antalet sysselsatta i samma utsträckning som de skulle ha gjort med ökad
långsiktighet från stat och myndigheters sida. En viktig förutsättning är att
myndigheter och det politiska systemet bidrar till att minimera riskerna med
investeringar och företagsamhet.
Teknikföretagen anser att följande åtgärder är särskilt viktiga;
• Lagstiftning och regelskapande bör präglas av konsekvens och
långsiktighet så att företagen vet vilka förutsättningar de har att ta
hänsyn till vid investeringsbeslut.
• En positiv konsekvensanalys bör göras av varje lag- och regelförändring
så att det står klart att ändringen förbättrar i stället för att
försämra, förvirra eller på annat sätt skapa osäkerhet inför
investeringsbeslut i företagen.
• Omfånget av regler och byråkrati bör minskas så att företagen ges tid
att utveckla verksamheten.
• En bred samsyn bör skapas för en sund och långsiktig energipolitik
så att investeringar kan räknas hem inom energiintensiv industri.
• Lagstiftning på miljöområdet bör präglas av konsekvens,
långsiktighet och tydlighet så att svenska teknikföretag kan agera
miljövänligt utan att drabbas av kostnadsnackdelar gentemot företag
i andra länder. Detta förutsätter att svenska miljöregler
överensstämmer med reglerna i åtminstone övriga Europa.
• Myndigheter och kommunala förvaltningar bör förbättra attityden
till företagande och förståelsen för företagandets villkor, så att
företagare inte känner sig motarbetade när de funderar på att
investera i Sverige.
18

3) Förbättrad kvalitet i utbildningen bidrar till mer investeringar
Investeringarna i den svenska tekniksektorn skulle vara större med bättre
tillgång till kvalificerad arbetskraft. Välutbildad arbetskraft är nödvändigt
om industrin ska vara konkurrenskraftig. Speciellt om Sverige ska kunna
hävda sig på den inslagna vägen av ökad specialisering och högt
kunskapsinnehåll i produkterna.
”
Vi
skulle investera mer i tillverkningen om det
fanns möjlighet att få tag på kunniga och erfarna
industriarbetare.
Jan-Inge Svensson – Fd. VD på Halmstads mekaniska verkstad
”
Risken är överhängande att vi får det sämsta av två världar om vi varken har
förutsättningar för volymproduktion eller specialiserad produktion.
Dessutom är det oroande att det i samhället inte finns en bred
grundläggande förståelse för sambandet mellan produktion i den
exportintensiva teknikindustrin och välståndet i vårt land.
Teknikföretagen anser att följande åtgärder är särskilt viktiga;
• Kvalitet, industrirelevans och status bör höjas inom yrkesutbildningen
så att teknikindustrins investeringar inte begränsas av
brist på kvalificerad personal.
• Kunskapskvaliteten i matematik, naturvetenskap, teknik och språk
bör förbättras i grundskolan och högskolan så att svenska företag kan
investera mera, vilket är nödvändigt för att vara världsledande på
teknikområdet.
• Incitament till högskoleutbildning och kvalificerad yrkesutbildning
bör ökas genom förbättrad utbildningspremie så att unga människor
i större omfattning väljer att ägna sig åt industrirelevant utbildning.
Detta för att teknikindustrins investeringar inte ska behöva begränsas
av kompetensbrist.
• De offentliga satsningarna på industrirelevant forskning och
utveckling bör ökas så att Sverige satsar lika mycket som jämförbara
länder. Detta för att det inte ska vara mindre attraktivt att investera i
forskningsintensiv verksamhet i Sverige än i andra länder.
• Insikten om produktionens och exportens betydelse bör bättre
förmedlas så att intresset för utbildning och arbete inom svensk
industri ökar.
19

Best.nr V010068
www.teknikforetagen.se