Teknikföretagen Direkt nr 4
19.02.2014 • Views
Share Embed Report

Teknikföretagen Direkt nr 4

Teknikföretagen Direkt nr 4

Teknikföretagen Direkt nr 4

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
teknikforetagen.se

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.

Start now

#4 september 2010 – Din tidning om teknik och ledarskap från Teknikföretagen direkt<br />

Felix stör en ingenjör i TV<br />

TV-SERIE Fredrik Wigström, Autoliv är en av de unga ingenjörer som får besök av Felix Herngren i<br />

höstens TV4-serie, en av Teknikföretagens största satsningar någonsin. SID 6<br />

Foto: karin fjell<br />

Inget dukat bord<br />

för vd Åke Svensson<br />

NY Åke Svensson får ingen mjukstart när han<br />

tar över rodret som Teknikföretagens vd. Nyss<br />

genomgången finanskris, slopat Industriavtal<br />

och en värld i snabb förändring sätter hans<br />

agenda. SID 3<br />

Smarta nät kan klara<br />

elbilarnas laddning<br />

EL Höstens stora konferens på Chalmers om<br />

smarta nät handlar om att få en framtida hållbar<br />

elförsörjning, med större andel el från<br />

vind- och solkraft. Men också om att säkra elbilarnas<br />

energibehov. SID 10-11

2 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #4 september 2010<br />

REDAKTION<br />

Utgivare<br />

Teknikföretagens Förlag AB<br />

Ansv. utgivare &<br />

ledaravdelning<br />

Jonas Cohen<br />

jonas.cohen@teknikforetagen.se<br />

Redaktör<br />

Lotta Forsman<br />

Tfn: 0474-340 68<br />

Mobil: 0706-32 03 66<br />

lotta@lofoinfo.se<br />

Skribenter i detta nummer<br />

Marita Andersson, Marie Dahlberg,<br />

Fia Forsman, Lotta Forsman, Börge<br />

Nilsson.<br />

Prenumerationsärenden<br />

Tfn: 08-782 09 20<br />

medlem@teknikforetagen.se<br />

Årsprenumeration: 200 kr + moms<br />

Grafisk form<br />

www.formetc.se<br />

Telefon, vxl.<br />

08-782 08 00<br />

Fax<br />

08-782 09 00<br />

Adress<br />

Box 5510, 114 85 Stockholm<br />

Besöksadress: Storgatan 5<br />

Hemsida<br />

www.teknikforetagen.se<br />

Utgivare<br />

Teknikföretagens Förlag AB<br />

på uppdrag av Teknikföretagen.<br />

Tryck<br />

V-TAB Norrtälje, 2010<br />

ISSN <strong>nr</strong>. 1651-906X<br />

Upplaga<br />

12 300 ex.<br />

Teknikföretagen företräder de<br />

viktigaste företagen för Sverige<br />

och har mer än 3 500 medlemsföretag<br />

med sammanlagt 300 000<br />

medarbetare. Medlemsföretagen<br />

står för hälften av Sveriges export<br />

och hur det går för dessa företag<br />

är avgörande för hela Sverige.<br />

Teknikföretagen arbetar med att<br />

kombinera praktisk vardagsnytta<br />

med insatser som på sikt förbättrar<br />

villkoren för alla medlemmar.<br />

Tidningen Teknikföretagen <strong>Direkt</strong><br />

når befattningshavare i svenska<br />

teknikföretag och utkommer<br />

2010 med 6 nummer.<br />

All redaktionell text lagras<br />

i elektroniskt arkiv och görs<br />

tillgänglig via hemsidan. Externa<br />

skribenter måste meddela eventuellt<br />

förbehåll mot att få sin text<br />

lagrad. I princip publiceras inte<br />

artiklar med sådant förbehåll.<br />

Ledaren<br />

Val utan visioner<br />

Ibland är det knepigt att skriva ledarkommentarer.<br />

Eftersom detta nummer<br />

av Teknikföretagen <strong>Direkt</strong> kommer<br />

till merparten av er dagen efter<br />

valet går det inte att kommentera det som<br />

finns på allas läppar, nämligen valresultatet.<br />

Utgången kommer att diskuteras länge,<br />

varför det ena eller det andra blocket vann,<br />

om det berodde på egna insatser eller om<br />

det var motståndarsidan som tabbade sig.<br />

Dessa frågor följer ständigt på val och är rena<br />

julafton för statsvetare och politikernördar<br />

men något absolut svar kommer säkerligen<br />

inte heller denna gång att ges.<br />

Dock går det att redan nu kommentera<br />

själva valrörelsen.<br />

Gästkrönikan<br />

Blockpolitiken har fördelen att två<br />

tydliga regeringsalternativ står<br />

emot varandra. Det blir också lättare<br />

för väljarna att utvärdera den<br />

som vinner. Om laget hållit vad det lovat<br />

när det drar ihop sig till nästa val.<br />

Men det blir också ganska tråkigt. Det<br />

är i alla fall en lärdom av den gångna valrörelsen.<br />

Partierna inordnar sig i sitt lag och<br />

’<br />

det blir oklarare varför man ska rösta på<br />

just det partiet.<br />

Ingen vågar sticka ut och komma med<br />

en bestämd åsikt som strider mot den gemensamma<br />

uppfattningen. Risken att uppfattas<br />

som illojal bedöms som större än<br />

nyttan för det egna partiet av att få en tydligare<br />

profil. Därför kan inte så mycket mer<br />

hända när de gemensamma valprogrammen<br />

väl är lagda en månad, tre veckor före<br />

valet. Nu blev det ganska tröttsamt att höra<br />

de ständiga anklagelserna om att den borgerliga<br />

alliansen hellre sänker skatterna än<br />

Oavsett resultat och mandatfördelning<br />

så kommer årets valrörelse att gå till historien<br />

som en av de mer intetsägande. Partiernas<br />

budskap har nästan uteslutande varit<br />

utformade och kommunicerade efter beräkningsgrunder<br />

där det gällde att kunna<br />

erbjuda så mycket godsaker som möjligt.<br />

Så fort ena blocket presenterat ett förslag så<br />

har det andra inte bara kontrat på samma<br />

område utan dessutom lovat bättre ekonomiskt<br />

utfall för nästan varje enskild väljare.<br />

Valet har dessutom präglats starkt av beteckningen<br />

VSOP – Vård, Skola, Omsorg,<br />

Pensionärer. Bortsett från ordning och reda<br />

i ekonomin och sysselsättningsfrågan kan<br />

egentligen alla sakbudskap placeras inom<br />

dessa områden.<br />

Men trots att partierna i detta avseende<br />

haft ungefärligen samma strategi och<br />

trots de hundratals miljoner kronor som<br />

de lagt på att kommunicera och engagera,<br />

så har det ändå inte tänt till. Väljarna har<br />

inte tyckt att det politiska innehållet varit<br />

intressant. Visst, man följde opinionsmätningarna<br />

och tyckte att de var spännande<br />

men sakfrågorna engagerade inte. Och<br />

man var till förvånande hög andel obekymrad<br />

över vilken sida som skulle vinna.<br />

Det spelade inte så stor roll om man var<br />

vänster eller höger, utgången av valet trodde<br />

man inte skulle spela så stor roll för vare<br />

sig den egna situationen eller för landet.<br />

Detta är en utveckling vi sett sedan<br />

ganska många år, politiken har samlats i<br />

mitten där merparten av väljarna finns.<br />

Socialismen har väl egentligen aldrig haft<br />

Blockpolitiken gjorde valet svårt<br />

satsar på välfärden och påståendet att alliansen<br />

stod för arbetslinjen medan de rödgröna<br />

stod för bidragslinjen.<br />

Jag höll med alla från Vänsterpartiet<br />

till Moderaterna till mellan<br />

47 och 55 procent. Mellan 52 och 55<br />

procent trängdes fem hela partier.<br />

anders jonsson om valkompasserna<br />

någon riktig stark förankring i stora grupper.<br />

Och eftersom moderaterna idag i<br />

många frågor står till vänster av de övriga<br />

borgerliga partierna så förstår var och<br />

en att det blir trångt i mitten och skiljelinjerna<br />

små.<br />

I denna verklighet verkar det som om<br />

partitoppar spelar större roll än politiken.<br />

Klart att personlig framtoning är viktig<br />

men som Mao Tse Tung sade, spelar det<br />

ingen roll vilken färg en katt har så länge<br />

den fångar råttor. Så är det förstås också<br />

med politik. I längden är det viktigaste<br />

vad man vill, vilka visioner man har, vad<br />

man vill och kan åstadkomma och varför.<br />

Och här lämnar årets valrörelse mycket<br />

övrigt att önska. Hur ska vi ta oss an alla<br />

de frågor som framtiden ställer? Hur ska vi<br />

få nya företag, fler jobb, nya produkter och<br />

tjänster? Hur ska vi hantera klimatfrågan,<br />

utanförskapet, integrationen, globaliseringen?<br />

Det finns som var och en ser mycket att<br />

fundera över.<br />

Sett mot dessa utmaningar har årets val<br />

varit oroande tomt på visioner, ambitioner<br />

och framtidstankar. •<br />

Det är heller inte säkert att alla debatterna<br />

i radio och TV mellan statsministerkandidaterna<br />

Fredrik Reinfeldt och Mona<br />

Sahlin höjde valtemperaturen. Ständig<br />

upprepning kan få motsatt effekt. För övrigt<br />

kan inte väljarna ha fått mycket hjälp<br />

av de valkompasser som alla medier med<br />

självaktning numera håller sig med.<br />

Jag gjorde Sveriges Radios test. Med<br />

tanke på public service och kravet på opartiskhet<br />

borde det vara det mest tillförlitliga.<br />

Jag kryssade inte i att jag var mest intresserad<br />

av några särskilda partier eller sakfrågor.<br />

Men jag fyllde efter bästa förmåga i<br />

det svarsalternativ som ligger närmast min<br />

uppfattning i de 50 politiska ställningstaganden<br />

som testet innehöll.<br />

Men det gav föga vägledning inför valdagen.<br />

Jag kunde rösta på nästan vilket<br />

parti som helst. Alla, utom Piratpartiet och<br />

Sverigedemokraterna, låg i ett spann inom<br />

åtta procentenheter. Jag höll med alla från<br />

Vänsterpartiet till Moderaterna till mellan<br />

47 och 55 procent. Mellan 52 och 55 procent<br />

trängdes fem hela partier. Två på den rödgröna<br />

sidan och tre på den borgerliga.<br />

För en politisk reporter och kommentator<br />

på nyhetsplats är resultatet naturligtvis<br />

utmärkt att ha att hålla upp om ens<br />

objektivitet skulle ifrågasättas. Men jag är<br />

knappast ensam. Om det ser likadant ut för<br />

vanliga väljare är det inte underligt att de är<br />

osäkra in i det sista och kan hoppa hej vilt<br />

mellan partierna på ett sätt som var omöjligt<br />

tidigare.<br />

Och blockpolitiken gör som sagt inte<br />

partivalet lättare. Dessutom blir valen tråkigare.<br />

Efter tvekampen i 2010 års val kan<br />

det vara dags att fundera på om partierna<br />

ska fortsätta att binda sig så till den grad<br />

vid den gemensamma masten. Då kan de<br />

lika gärna gå ihop, vilket de knappast vill.<br />

I andra länder går det att bilda koalitionsregeringar<br />

utan valallianser. Varför<br />

ska Sverige vara ett undantag? •<br />

ANDERS JONSSON,<br />

POLITISK KOMMENTATOR, BL A AFFÄRSVÄRLDEN

TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #4 september 2010 3<br />

Nye vd:n Åke Svensson:<br />

Innovationskraft nyckel<br />

för svensk industri<br />

Foto: Stig-Göran Nilsson<br />

Kommentarer<br />

om Åke Svensson<br />

Ökad samverkan mellan<br />

olika discipliner i industrin<br />

och samarbeten inom<br />

forskning och utveckling<br />

är vägen framåt för att<br />

stärka Sveriges innovationskraft,<br />

menar Teknikföretagens<br />

nye vd Åke<br />

Svensson.<br />

– Vi måste utveckla<br />

oss i en omvärld i snabb<br />

förändring. Svenska industrier<br />

står sig ganska väl<br />

internationellt sett, men<br />

vi får absolut inte slå oss<br />

till ro.<br />

RIVSTART Åke Svensson fick<br />

ingen mjukstart när han i september<br />

tog över rodret på Teknikföretagen.<br />

Svensk industri<br />

håller som bäst på att komma<br />

ur den dramatiska finanskrisen,<br />

globaliseringen sätter i allt<br />

större grad agendan för svenska<br />

företag och en ny modell för<br />

avtalsförhandlingarna måste arbetas<br />

fram efter att Industriavtalet<br />

sagts upp.<br />

– Det är det som är spännande,<br />

att Teknikföretagen gör ett<br />

viktigt jobb på olika nivåer. Vi<br />

arbetar med här- och nurelaterade<br />

frågor som arbetsrättsligt<br />

stöd och avtalsförhandlingar<br />

som sätter grunden i företagen.<br />

Dessutom jobbar vi med hur<br />

den svenska konkurrenskraften<br />

bibehålls på längre sikt. Fokuserar<br />

vi inte på de närliggande frågorna<br />

finns ingen förutsättning<br />

för vår framtid, men vi måste<br />

också bädda för framtiden.<br />

Han beskriver sig själv som<br />

en rätt duktig ingenjör som när<br />

han kom till Saab upptäckte att<br />

han inte var den där specialisten<br />

han trodde utan snarare en som<br />

kunde leda en grupp ingenjörer<br />

att tillsammans nå resultat.<br />

Vikten av fungerande samarbeten<br />

och samverkan inom industrin<br />

är något han återkommer<br />

till när han talar om Teknikföretagens<br />

framtid.<br />

åke svensson<br />

Foto: karin fjell<br />

Född: 1952<br />

Utbildning: Civilingenjör Linköpings Tekniska Högskola 1976<br />

Karriär: Gjorde sitt examensjobb på Saab och har arbetat där sedan<br />

dess, senast som vd 2003-2010. – Det här är första gången jag byter<br />

arbetsgivare.<br />

Åke om sig själv:<br />

– Jag är nog känd för att vara öppen och lättillgänglig. Jag gillar när<br />

vi åstadkommer resultat på utsatt tid. Jag är kommunikativ och rätt<br />

envis.<br />

– Jag är väldigt konsensusdriven och vill lösa konflikter, hitta lösningar<br />

och inte bara rada upp en massa problem. Jag tycker om att<br />

förstå samband och utvecklingsskeenden. Ska man veta vart man<br />

är på väg måste man först förstå var man kommer ifrån.<br />

Nya förutsättningar<br />

– Internationaliseringen kräver<br />

att svenska företag anpassar sig<br />

till en omvärld i snabb förändring.<br />

En stor del av företagens<br />

leveranser kommer att vara på<br />

det intellektuella området och<br />

här måste industrin hitta nya<br />

former att samverka med andra<br />

länder. Om vi förstår den situationen<br />

kan det bli vår styrka,<br />

menar Åke Svensson.<br />

– En del av vägen framåt är<br />

att bygga på Sveriges innovationskraft<br />

och arbeta för återväxten<br />

på ingenjörssidan. Sverige<br />

måste utnyttja fördelarna<br />

med att vara ett litet land som<br />

lättare kan arbeta med korsbefruktning<br />

mellan olika discipliner.<br />

– Här har Teknikföretagen<br />

en viktig roll att agera kitt i samverkan<br />

mellan olika företag och<br />

olika discipliner. Sådana satsningar<br />

ger också unga goda exempel<br />

på yrken som är spännande<br />

och har en framtid. Jag<br />

hoppas att jag kan tillföra något<br />

med min erfarenhet från Saab<br />

där vi arbetar måli<strong>nr</strong>iktat med<br />

samverkan med universitet,<br />

forskning och utveckling.<br />

Sunt avtal<br />

Turbulensen inom arbetsgivarfrågorna<br />

det senaste året ställer<br />

krav på Åke Svensson att ta nya<br />

initiativ, och det inom kort eftersom<br />

en ny avtalsrörelse inleds<br />

redan i vår. Han vill ge en<br />

eloge till förhandlarna inom<br />

fackförbunden och arbetsgivarna<br />

som hanterade den allvarliga<br />

krisen på ett ansvarsfullt sätt.<br />

– Kombinationen med att i<br />

vissa industrier korta arbetstiden<br />

och sänka lönerna istället<br />

för att säga upp anställda gjorde<br />

det möjligt att behålla kompetensen<br />

i företagen.<br />

– Avtalsrörelsen bedrevs under<br />

svåra former när industrin<br />

var mitt uppe i krisen. Det klokaste<br />

var ändå att teckna korta<br />

avtal med lönenivåer som var<br />

möjliga att leva efter, menar Åke<br />

Svensson. Nu ser vi visserligen<br />

tecken på förbättringar men<br />

han vill inte blåsa faran över än.<br />

– Krisen är inte borta, men<br />

vi ser en klar återhämtning för<br />

företagen och fler återanställer.<br />

Företagen har fått flera order<br />

och produktionsvolymerna<br />

ökar. Även om vi inte alls befinner<br />

oss i samma situation som<br />

för ett år sedan så får vi inte<br />

glömma att krisen i Europa inte<br />

är över än.<br />

Relativt snart inleds en ny<br />

avtalsrörelse och innan dess vill<br />

Åke Svensson i<strong>nr</strong>ätta en överenskommen<br />

ordning för hur<br />

förhandlingarna ska gå till efter<br />

det att Industriavtalet sagts<br />

upp. Hur den förhandlingsmodellen<br />

kan komma att se ut kan<br />

han inte uttala sig om nu. Det<br />

måste diskuteras mellan de olika<br />

parterna.<br />

– En önskad effekt är att vi<br />

kan åstadkomma en stabilitetsfaktor<br />

som motsvarar den<br />

som Industriavtalet en gång<br />

utgjorde. •<br />

Fia Forsman<br />

Teknikföretagens<br />

ordförande Leif Östling:<br />

’<br />

Åke är en<br />

mycket<br />

kompetent industriledare<br />

som dessutom är<br />

styrelseledamot i Teknikföretagen<br />

sedan<br />

2004 och har därmed<br />

också en stark koppling<br />

till den organisation<br />

han ska leda.<br />

Inga-Lisa Johansson,<br />

Teknikföretagens styrelse:<br />

’<br />

Jag ser Åke som<br />

en socialt utåtriktad<br />

person med en<br />

synnerligen god kompetens.<br />

Valet av Åke är<br />

väldigt bra.<br />

Förre vd:n Anders Narvinger sedan<br />

Industriavtalet sagts upp:<br />

’<br />

Jag lämnar inget<br />

dukat bord<br />

efter mig men ett rent<br />

sådant – öppet för nya<br />

initiativ.

4 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #4 september 2010<br />

Sett från ovan har den svenska paviljongen formen av ett kors, vilket ska<br />

påminna om den svenska flaggan. Innerväggarna är dekorerade med ett<br />

mönster föreställande svensk natur. Arkitektbyrån Sweco ligger bakom<br />

skapelsen. Springtime, Tengbom och Eastwei Relations står<br />

för utställning och evenemang.<br />

Det lilla landet med de<br />

stora innovationerna<br />

Expo 2010 är den största<br />

världsutställningen genom<br />

tiderna. Minst 70 miljoner<br />

besökare väntas under de<br />

sex månader som mässan<br />

håller öppet. Sverige profilerar<br />

sig med en utställning<br />

som går under rubriken<br />

”Spirit of Innovation” som<br />

bland annat visar olika miljöproblem<br />

som vi har hittat<br />

lösningar på.<br />

SHANGHAI Med limträ, hållbara<br />

stadsmiljöer och svensk innovationsanda<br />

profilerar sig Sverige<br />

på historiens största världsutställning.<br />

Ett tema som går<br />

igen. Redan på de första världsutställningarna<br />

under 1800-talets<br />

mitt använde man innovationsförmåga<br />

som särdrag för<br />

Sverige.<br />

Man har sedan fyllt på varumärket<br />

med svensk snilleindustri,<br />

miljöteknik och landets<br />

unika förmåga att kombinera<br />

ingenjörskonst i forskning och<br />

industri.<br />

Den svenska paviljongen i<br />

Sverige profilerar sig som<br />

ledande inom miljöteknik.<br />

Shanghai är inget undantag,<br />

den bekräftar det som Sverige<br />

kommunicerat tidigare, ett litet<br />

land kan prestera stora innovationer<br />

och samtidigt ligga i<br />

framkant inom miljön.<br />

Paviljong som sticker ut<br />

Den svenska paviljongen är<br />

byggd i fyra kubformade byggnader<br />

förenade av ett kors med<br />

öppna gångar där höga vepor<br />

ska visa bilder av natur och<br />

stadsmiljöer. För att väcka intresse<br />

i vimlet har tre kuber fått<br />

en tunn stålfasad från SSAB<br />

medan den fjärde är byggd i<br />

limträ, något som är ovanligt<br />

i Kina, med tanken att marknadsföra<br />

svensk skogs- och träindustri.<br />

Frågan är om besökarna ser<br />

kopplingen lika tydligt.<br />

Förväntningarna från sponsorer,<br />

partners och deltagare är<br />

naturligtvis höga. Svenska exportföretag<br />

står i kö för att boka<br />

VIP avdelningen. När tåget går<br />

mot Shanghai är det få företag<br />

som väljer att stanna hemma.<br />

– I slutet på juli nådde vi 1,5<br />

miljoner besökare, säger Nina<br />

Ekstrand, biträdande generalkommissarie<br />

i kommittén<br />

för Sveriges deltagande i Expo<br />

2010. Det betyder att vi definitivt<br />

kommer att nå målet tre<br />

miljoner besökare i den svenska<br />

paviljongen. I genomsnitt<br />

strömmar 20 000 personer per<br />

dag igenom den 3 000 kvadratmeter<br />

stora byggnaden.<br />

– Det finns ingen officiell<br />

ranking men enligt media på<br />

plats och de kinesiska arrangörerna<br />

är den svenska paviljongen<br />

en av de mest populära,<br />

hävdar hon.<br />

Huvudtemat för Expo i<br />

Shanghai är strävan efter bättre<br />

livsvillkor, vilket anknyter<br />

till den explosionsartade befolkningstillväxt<br />

som äger rum<br />

i städer runt om i världen. 2010<br />

beräknas 55 procent av världens<br />

befolkning bo i städer. En siffra<br />

som ökar.<br />

Sverige profilerar sig som<br />

ledande inom miljöteknik. Två<br />

stora aktörer är SKF på vindkraftssidan<br />

och ABB på varvtalsreglerare<br />

av elektriska maskiner.<br />

Varuexporten av miljöteknik<br />

till Kina ökade med 52 procent<br />

mellan 2008 och 2009.<br />

Det innebär att Kina seglat upp<br />

från nionde till andra plats som<br />

mottagarland när det gäller<br />

miljöteknik enligt data från utrikeshandelsregistret.<br />

•<br />

<br />

MARIE DAHLBERG<br />

Expo 2010<br />

Expo 2010, som pågår till<br />

den 31 oktober, är Sveriges<br />

hittills största marknadsföringssatsning<br />

utomlands.<br />

Drygt 100 företag och organisationer<br />

står bakom den<br />

svenska paviljongen.<br />

Den svenska budgeten för<br />

världsutställningen är cirka<br />

157 miljoner kronor. Staten<br />

satsar 70 miljoner och näringslivet<br />

tillsammans med<br />

fyra svenska regioner investerar<br />

87 miljoner kronor.<br />

Kinas budget på motsvarande<br />

430 miljarder kronor<br />

investeras till stora delar i<br />

nya tunnelbanelinjer, strandpromenader,<br />

avenyer, parker,<br />

rivning av gamla hus och nybyggnation<br />

runt om i staden.<br />

Utställningsområdet längs<br />

Huangpufloden i östra<br />

Shanghai är på 540 hektar,<br />

drygt 1 000 fotbollsplaner.<br />

Shanghai är ett praktexempel<br />

på utställningens<br />

tema stadsomvandling. På<br />

1800-talet var Shanghai<br />

ett rövarnäste med opiumhålor<br />

och försupna sjömän.<br />

Senare var det här som Mao<br />

grundade sitt kommunistparti.<br />

Idag – en gigantisk<br />

modern storstad med amerikanska<br />

ideal som förebild.

TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #4 september 2010 5<br />

TEKNIKFÖRETAGENS<br />

KURSER 2010<br />

Envac ska leverera ett automatiskt sopsugsystem till<br />

ekostaden utanför miljonstaden Tianjin. Höga hållbarhetskrav<br />

ställs för vatten, energi och avfall. Här handlar det om att<br />

involvera svenska planerare, arkitekter och teknikleverantörer.<br />

”Better city – better life”<br />

Flera svenska företag är engagerade<br />

i projekt inom energi-<br />

och miljöteknik i ett antal<br />

städer och regioner i Kina.<br />

Tre större svensk-kinesiska<br />

samarbetsprojekt pågår just<br />

nu i städerna Caofeidian International<br />

Eco-City, Wuxi och<br />

Chongqing.<br />

EKOSTÄDER Svenska företag är<br />

på plats i Kina för att förverkliga<br />

världsutställningens tema,<br />

en hållbar stadsutveckling. Arkitektföretaget<br />

Tengbom har<br />

planerat en 2,1 kvadratkilometer<br />

stor ny stadsdel i Galanxi i<br />

norra Chongqing och markfilterleverantören<br />

Axon Miljöteknik<br />

driver ett finansierat projekt<br />

med Chongqings miljöbyrå<br />

som syftar till att rena oljeförorenad<br />

mark. Teknikkonsultbolaget<br />

Sweco har utvecklat ett hållbarhetsprogram<br />

för Caofeidian<br />

International Eco-City och VAentreprenören<br />

och utrustningsleverantören<br />

Läckeby Purac<br />

deltar i ett projekt där 170 ton<br />

restaurangavfall per dag ska rötas<br />

till biogas.<br />

– I Kina finns redan idag<br />

avancerade byggprojekt där helt<br />

nya stadsdelar byggs upp. Utvecklingen<br />

går på sina håll otroligt<br />

snabbt och landet har stor<br />

Patrick Zhou,<br />

vd Envac<br />

potential att<br />

utveckla ett<br />

mer hållbart<br />

samhällsbyggande.<br />

Ekostäder<br />

planeras<br />

och byggs<br />

runtom i Kina,<br />

och det<br />

finns ambitioner<br />

att minska problemen med<br />

utsläpp från transporter och fabriker<br />

och förbättra avfalls- och<br />

avloppshantering. Andra påtagliga<br />

förändringar är till exempel<br />

en storskalig satsning på elmopeder<br />

i städernas centrala delar<br />

och ett av världens mest omfattande<br />

program för att bygga<br />

tunnelbana. Men mycket finns<br />

kvar att göra, säger Monique<br />

Wannding som arbetar på sekretariatet<br />

för miljötekniksamarbete<br />

med Kina.<br />

Sopsorteringsföretaget Envac<br />

finns på plats i Shanghai sedan<br />

2002 och är officiell partner<br />

på den svenska paviljongen.<br />

Företaget har fyra kontor i Kina<br />

och över 60 anställda. Patrick<br />

Zhou är vd på Envac i Shanghai<br />

och menar att Expo 2010 är<br />

en mycket viktig plattform för<br />

att visa vad svensk miljöteknik<br />

står för.<br />

– De företag som redan är<br />

etablerade i Kina har naturligtvis<br />

lättare att få igenom affärer<br />

än de som är nya på marknaden.<br />

Och man kan inte mäta effekten<br />

av insatsen på kort sikt.<br />

Akuta miljöproblem<br />

Patrick Zhou menar att Kina har<br />

flera stora miljöproblem som<br />

man måste lösa omgående.<br />

– Bristen på rent vatten ser<br />

jag som det största problemet<br />

just nu.<br />

Kina släpper dessutom ut<br />

mest koldioxid i hela världen<br />

men har som mål att bli ledande<br />

inom förnyelsebar energi.<br />

Det leder naturligtvis till stora<br />

möjligheter för framgångsrika<br />

svenska miljöteknikföretag.<br />

– Förändringsviljan finns och<br />

i Kina är man snabb på att byta<br />

teknik, menar Patrick Zhou.<br />

Innan varje kines äger en bil har<br />

vi löst landets beroende av olja.<br />

– Volymen sopor ökar lavinartat.<br />

Varje person i Kina förbrukar<br />

ungefär ett kilo hushållsavfall<br />

per dag och man räknar<br />

med en fördubbling inom sju år.<br />

Sopberget är gigantiskt och ett<br />

stort miljöproblem. Sopsortering<br />

i underjordiska rörsystem<br />

som omvandlas till energi är en<br />

svensk snilleblixt, säger Patrick<br />

Zhou. •<br />

MARIE DAHLBERG<br />

AFFÄRSJURIDIK<br />

Industriella<br />

anläggningskontrakt<br />

12-13 oktober, Stockholm<br />

Offert-Order-Avtal<br />

19 oktober, Stockholm<br />

16 november, Karlstad<br />

ARBETSRÄTT<br />

Att genomföra en<br />

lokal förhandling<br />

28-29 sept, Stockholm<br />

2-3 november, Göteborg<br />

Att sätta lön – seminarium<br />

16 november, Stockholm<br />

LA-dagen<br />

12 oktober, Göteborg<br />

24 november, Malmö<br />

Löneadministration 1<br />

23-25 november, Göteborg<br />

Praktisk arbetsrätt<br />

28-30 september, Piteå<br />

12-14 oktober, Örebro<br />

19-21 oktober, Ludvika<br />

19-21 oktober, Sundsvall<br />

20-22 oktober, Malmö<br />

26-28 oktober, Karlstad<br />

10, 17, 24 november, Växjö<br />

17-19 november, Göteborg<br />

23-25 november, Stockholm<br />

30 nov-2 dec, Västerås<br />

Praktisk arbetsrätt – TEKO<br />

26-28 oktober, Borås<br />

Komplett utbud och företagsanpassade kurser<br />

www.teknikforetagen.se<br />

Journummer för rådgivning<br />

08-782 08 80<br />

När du behöver rådgivning inom något<br />

av våra verksamhets områden kan du<br />

under kontors tid ringa jour numret.<br />

För att få snabbare service<br />

är det bra om du har före tagets<br />

organisationsnummer till hands.<br />

ARBETSMILJÖ<br />

Företagets arbetsmiljö arbete<br />

– ramarna<br />

7 oktober, Göteborg<br />

21 oktober, Jönköping<br />

26 oktober, Stockholm<br />

Företagets arbetsmiljö arbete<br />

– i tillämpning<br />

20 oktober, Sundsvall<br />

Sjukskrivning och<br />

rehabilitering<br />

5 oktober, Oskarshamn<br />

12 oktober, Sundsvall<br />

MILJÖ<br />

Kemikaliekunskap<br />

för teknikföretag<br />

19-20 oktober, Göteborg<br />

23-24 november, Stockholm<br />

REACH för<br />

nedströmsanvändare<br />

8 december, Göteborg

6 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #4 september 2010<br />

Anna Rundgren, ABB, får besök av Felix<br />

i den namibiska öknen, där hon arbetar<br />

med ett projekt kring tillgång på el för<br />

landets befolkning.<br />

Ljus framtid vara ingenjör<br />

budskap i teveserie<br />

”Felix stör en ingenjör”, heter en ny TV-serie i TV4 i höst. Serien på åtta avsnitt ingår<br />

i en av Teknikföretagens största satsningar någonsin med syfte att skapa ett mycket<br />

bredare intresse för ingenjörsrollen.<br />

PÅVERKAN TV-projektet består<br />

dels av åtta entimmesprogram<br />

i TV4, som sänds med<br />

start i slutet av september. Serien<br />

ska också finnas på TV4<br />

Play, vilket är viktigt eftersom<br />

huvudmålgruppen för programmet,<br />

15 – 20-åringarna,<br />

i stor utsträckning använder<br />

webben som kanal för information<br />

och underhållning.<br />

– Just de här ungdomarna,<br />

som är i färd med att göra<br />

sina utbildningsval till gymnasieskola<br />

och högre studier,<br />

är dem vi främst vill påverka,<br />

förklarar Teknikföretagens<br />

Tobias Eriksson. Därutöver<br />

vill vi också nå deras föräldrar,<br />

skolpersonal och allmänheten<br />

i stort.<br />

– Syftet är att få upp ett<br />

brett intresse för ingenjörsrollen<br />

samt ge en attraktiv bild<br />

av ingenjörer och teknikföretag,<br />

säger han.<br />

Kompetens bristvara<br />

Vidare ingår en rad kringaktiviteter<br />

kring TV-serien<br />

för att fördjupa informationen,<br />

exempelvis en viral<br />

kampanj på Facebook, en ny<br />

webbsida, samt ett skolmaterial<br />

för gymnasiet som ska<br />

användas för att visa kopplingen<br />

mellan skolmatematik<br />

och verklighet.<br />

Bakgrunden till satsningen<br />

är att kompetensförsörjning<br />

vid sidan om arbetsrätt<br />

länge varit Teknikföretagens<br />

viktigaste fråga, konstaterar<br />

Tobias Eriksson. Kompetens<br />

är en bristvara i företagen och<br />

kommer fortsatt att vara det,<br />

bland annat beroende på stora<br />

pensionsavgångar framöver.<br />

Men främsta skälet är<br />

det hårdnande konkurrenstrycket<br />

i världen, som ställer<br />

krav på utbildningssystemet<br />

att leverera rätt utbildningar i<br />

världsklass.<br />

Intresset räcker inte<br />

– Den utvecklingen avspeglar<br />

sig bland annat i stigande utbildningsnivå<br />

bland anställda<br />

i teknikföretag. I dag har<br />

alltfler en eftergymnasial utbildning.<br />

– Till detta krävs förstås<br />

också intresserade och motiverade<br />

elever, med förutsättningar<br />

och vilja att utbilda sig<br />

för en karriär i industrin. Då<br />

måste vi visa upp vilka fantastiska<br />

möjligheter industrin<br />

har att erbjuda.<br />

Teknikföretagen har sedan<br />

1996, då Tekniktåget lanserades,<br />

arbetat långsiktigt med<br />

frågor om kompetensförsörjning<br />

och ungdomskommunikation,<br />

bland annat med satsningarna<br />

Teknikspanarna,<br />

Fokus Framtid, Årets Teknikutbildning,<br />

Teknikcollege och<br />

Matena.<br />

Budskapet viktigt<br />

– Det finns dock mycket mer<br />

att göra och medlemsföretagen<br />

vill att vi breddar vår<br />

kommunikation för att nå ännu<br />

fler. Intresset för ingenjörsutbildningar<br />

är inte tillräckligt<br />

stort, och många har en<br />

felaktig eller för snäv bild av<br />

vad en ingenjör gör, och vem<br />

som kan vara ingenjör, säger<br />

Tobias Eriksson och hänvisar<br />

exempelvis till Teknikföretagens<br />

ungdomsundersökning<br />

nyligen, som tyder på både<br />

okunskap och fördomar kring<br />

ingenjörsyrket. (Se till höger).<br />

Det budskap Teknikföretagen<br />

vill förmedla genom<br />

TV-projektet är att en ingenjörsutbildning<br />

innebär en<br />

ljus framtid med breda möjligheter.<br />

– Mot bakgrund av de fördomar<br />

som tyvärr finns om<br />

ingenjörsrollen vill vi säga att<br />

det är värt att gå igenom en<br />

ingenjörsutbildning eftersom<br />

det som väntar är riktigt kul<br />

jobb med stora möjligheter<br />

för både killar och tjejer.<br />

Felix är draglok<br />

”Felix stör en ingenjör” är ett<br />

så kallat ”lifestyleprogram”<br />

med ingenjören i fokus. Draglok<br />

för serien är skådespelaren<br />

Felix Herngren som kallar<br />

sig ”en ingenjör instängd i<br />

en komikers kropp”.<br />

– Programidén bygger på<br />

att Felix under några dagar<br />

möter unga svenska ingenjörer<br />

i fascinerande miljöer<br />

med spännande teknik.<br />

På ett liknande sätt knyter<br />

kringaktiviteterna ihop temat<br />

för TV-serien genom bland<br />

annat ett stort antal personporträtt<br />

av unga ingenjörer<br />

på webben samt information<br />

om alla ingenjörsutbildningar<br />

som finns i landet – något som<br />

inte finns på annat håll. •<br />

<br />

lotta forsman<br />

Svårt för tjejer se<br />

sig som ingenjörer<br />

Bygg, bygga hus, bra betalt,<br />

en tråkig gammal gubbe<br />

som inte har någon fritid.<br />

Det är några av de spontana<br />

svaren från 15 – 19-åringar<br />

på frågan vad de tänker på<br />

när de hög ordet ingenjör.<br />

osäkert I Teknikföretagens<br />

undersökning nyligen tillfrågades<br />

10 000 ungdomar från hela<br />

landet om ingenjörer, utbildningar,<br />

yrken och teknik.<br />

Resultatet är inte särskilt<br />

uppmuntrande. Några säger<br />

visserligen att en ingenjör är<br />

en person som kan jobba med<br />

vad som helst, som forskning<br />

och utveckling, planering, konstruktion,<br />

projektledning, utbildning<br />

eller service. Andra<br />

säger att de inte har en aning.<br />

På frågan om du kan tänka<br />

dig att utbilda dig till ingenjör<br />

svarar 40 procent ja, 33 procent<br />

nej och 27 procent vet inte – varav<br />

flickorna i större utsträckning<br />

än pojkarna svarar nej eller<br />

att de är osäkra. Mönstret är<br />

genomgående med tjejer som<br />

är negativa eller osäkra inför<br />

ingenjörsutbildningar.<br />

På frågan om det finns företag<br />

man förknippar med ingenjörer<br />

svarade de flesta nej. Därefter<br />

nämnde man ABB, Volvo<br />

och Saab i den ordningen. •

TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #4 september 2010 7<br />

Dellner Couplers produkter, tillverkade i<br />

fabriken utanför Falun, hittar man i många<br />

av världens snabbaste spårburna tåg.<br />

Fem kommuner bygger ut sin spårväg<br />

Sveriges tillverkande järnvägsindustri<br />

går bra och har<br />

gjort så under hela lågkonjunkturen.<br />

Exporten har fördubblats<br />

på några år och företagen<br />

anställer. Drivkraften<br />

är den starka utbyggnaden<br />

av höghastighetståg, godstrafik<br />

och spårvagnar i Europa<br />

och Asien.<br />

EXPORT –Tillverkande järnvägsindustri<br />

är en framtidsbransch<br />

och också en bransch<br />

som under rätt förutsättningar<br />

kan utvecklas ännu mer i Sverige<br />

med exportintäkter och<br />

sysselsättning som följd, säger<br />

Magnus Davidsson verksamhetsledare<br />

på branschföreningen<br />

SWEDTRAIN.<br />

Spårvagn på Gotland<br />

Järnvägsindustrin har alltså stora<br />

möjligheter och bjöd därför<br />

tillsammans med övriga aktörer<br />

i sektorn in till två seminarier<br />

under Almedalsveckan i Visby<br />

i somras. Ett av seminarierna<br />

handlade om behov och planer<br />

för spårvagnar i Sverige. Kommunalråd<br />

från fem olika kommuner<br />

berättade om sina framtida<br />

planer.<br />

En expansion av spårväg<br />

planeras bland annat i Malmö,<br />

Lund, Norrköping, Göteborg<br />

och Stockholm.<br />

– Vi har idag den tyngsta<br />

busstrafiken i Sverige och den<br />

uppnår redan sitt kapacitetstak.<br />

Eftersom befolkningen växer<br />

måste vi satsa på spårvägar, säger<br />

Anders Rubin, vice kommunalråd<br />

i Malmö.<br />

– Det är roligt att se ett sådant<br />

intresse för frågan och att<br />

så många städer i Sverige planerar<br />

att bygga ut eller bygga nytt.<br />

De här investeringarna behövs<br />

för att lösa städernas trafikutmaningar<br />

och bådar gott för<br />

svensk järnvägsindustri, säger<br />

Magnus Davidsson.<br />

Lång tradition<br />

Järnvägsindustrin i Sverige har<br />

lång tradition. Det första loket<br />

byggdes i mitten på 1800-talet.<br />

Alltsedan dess har industri, underhållsföretag<br />

och forskning<br />

utvecklats. Idag är det en industri,<br />

som liksom bilindustrin,<br />

består av några globala tillverkare<br />

och underleverantörsföretag.<br />

I Sverige finns tillverkande<br />

företag såsom Bombardier<br />

Transportation som genom sin<br />

tillverkning av drivenheter och<br />

utveckling av signalsystem har<br />

störst verksamhet i Sverige, men<br />

här finns även Kockums Industrier,<br />

Dellner Couplers, Alstom<br />

Transport och Faiveley Transport.<br />

•<br />

LOTTA FORSMAN<br />

Åke Hörnell årets Kjellbergmedaljör<br />

ARBETSMILJÖ Civilingenjören och hedersdoktorn<br />

Åke Hörnell har tilldelats Kjellbergmedaljen.<br />

Genom sin världskända svetshjälm<br />

Speedglas, med flytande kristaller<br />

i visiret, har han gjort stora insatser för<br />

svetsarens arbetsmiljö.<br />

Det var i början av 80-talet han tog<br />

fram det automatiskt nedbländande visiret<br />

som senare kom att marknadsföras<br />

under namnet Speedglas. Glaset är<br />

ljust när du börjar svetsa och mörknar när<br />

svetsbågen tänds.<br />

– I samband med ett examensarbete –<br />

att mäta ljuset från svetsbågar – märkte jag<br />

att det fanns ett behov av bättre skydd för ögonen,<br />

berättar prisvinnaren. Ljuset och stänk från svetsbågen<br />

skadar ögonen om ögonskydden inte används på rätt sätt.<br />

Och visst fanns det ett behov – sedan svetshjälmen Speedglas<br />

lanserades 1996 har mer än 1,5 miljoner hjälmar sålts runt<br />

om i världen. Tack vare försäljningssuccén kunde Åke Hörnell<br />

2004 sälja företaget till 3M för 750 miljoner kronor. •<br />

Autoliv i toppstrid om Svenska Leanpriset<br />

RESURSSNÅLT Autoliv Sverige är en av fyra finalister som tävlar<br />

om Svenska Leanpriset. Vinnaren avslöjas på Lean Forum Konferens<br />

2010 den 5-6 oktober.<br />

Tanken med priset är bland annat att lyfta fram förebilder som<br />

inspirerar till att ytterligare driva på Lean-utvecklingen i Sverige.<br />

Det är inte ”verktygen” som står i fokus, utan en bred syn på<br />

lean med tanke på faktorer som ledarskap, medarbetarskap och<br />

uppnådd förbättring.<br />

Årets nomineringar har inte bara varit producerande företag<br />

utan även organisationer och företag verksamma inom exempelvis<br />

underhåll, logistik och sjukvård liksom från kommuner och<br />

statliga myndigheter.<br />

De övriga finalisterna är Mekanotjänst i Järvsö, Capio S:t Görans<br />

Sjukhus och TUI Nordic/TUI Fly Technical (Fritidsresor). •<br />

Nya medlemmar i Teknikföretagen<br />

AB Cervitrol, Lund<br />

Accenta AB, Värnamo<br />

Aros Quality Plast AB, Västerås<br />

Attacus Power Solutions AB, Östersund<br />

AVL MTC Motortestcenter AB, Haninge<br />

BALUSTRADE AB, Växjö<br />

Bjästa Plast AB, Örnsköldsvik<br />

Borgmek AB, Västervik<br />

Botnia CleanTech AB, Örnsköldsvik<br />

Bråbo Mek. Verkstad AB, Norrköping<br />

Bycotest AB, Karlstad<br />

Citec Information AB, Växjö<br />

Constella Försäljning AB, Norrköping<br />

DJ Vent AB, Stockholm<br />

ELKO AB, Stockholm<br />

EMAB i Forsheda AB, Gislaved<br />

Engcon Sweden AB, Strömsund<br />

Ericsson Mobile Money Services AB, Sthlm<br />

Fortiva AB, Nässjö<br />

Gebax AB , Säffle<br />

Granberg Interior AB, Norrköping<br />

Heco Nordiska AB, Gnosjö<br />

Heidelberg Sverige AB, Malmö<br />

Hejla Skärteknik AB, Mjölby<br />

Holmbergs Childsafety AB, Gislaved<br />

In Situ Instrument AB, Ockelbo<br />

Industrikompetens Entreprenad<br />

i Sverige AB, Norrköping<br />

Iscar Sverige AB, Uppsala<br />

Jodu Lindareverkstad AB, Uddevalla<br />

Johan Walter Berg AB, Öckerö<br />

Komatsu Forest Sweden HB, Umeå<br />

LANAB Industri AB, Mora<br />

LOK industri AB, Grästorp<br />

Mentum Sweden AB, Skellefteå<br />

Metalock Entreprenad AB, Stenungsund<br />

Metalock Hofors AB, Hofors<br />

Metalock Machining AB, Göteborg<br />

Mobergs Mekaniska AB, Malmö<br />

Monoflex Nordic AB, Hallstahammar<br />

NordLogistik & Maskin AB, Örnsköldsvik<br />

Norling Skylt AB, Borlänge<br />

OilQuick AB, Hudiksvall<br />

Pomona-gruppen AB, Stockholm<br />

Poolwater Nordic AB, Arvika<br />

RobNor AB, Malmö<br />

Sandelin Process Engineering AB,<br />

Söderköping<br />

Siemens IT Solutions and Services AB,<br />

Upplands Väsby<br />

Sjuntorps Industrisupport AB, Trollhättan<br />

SMV Verktyg AB, Gislaved<br />

Solventure AB, Trollhättan<br />

Sorubin AB, Umeå<br />

Startplattan 151506 AB, Värnamo<br />

Stocksbro Energi AB, Säter<br />

Swerob Service AB, Eskilstuna<br />

Tolba AB, Vetlanda<br />

Torps Laser Teknik AB (TOLAB), Ånge<br />

Trepak International AB, Malmö<br />

TruckCam AB, Katrineholm<br />

Tryckluftspecialisten i Enköping AB, Enköping<br />

Praktisk<br />

arbetsrätt<br />

Kursdatum<br />

5 okt, Skövde<br />

12 okt, Örebro<br />

19 okt, Ludvika<br />

19 okt, Sundsvall<br />

20 okt, Malmö<br />

26 okt, Karlstad<br />

10 nov, Växjö<br />

16 nov, Trollhättan<br />

23 nov, Stockholm<br />

30 nov, Västerås<br />

Information och anmälan: www.teknikforetagen.se

8 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #4 september 2010<br />

Ericsson tror på Tallinn. Men det var inte<br />

själva fabriken som fick koncernen att<br />

göra sin investering förra året, förklarar<br />

fabrikschefen Jonas Ygeby.<br />

Tema: Estland<br />

Stålbadet gjorde Estland attr<br />

Nu lockar Estland svensk industri igen. En rad företag<br />

har ökat tillverkningen mer i sina estländska fabriker<br />

än i Sverige. Janar Sutt på Exportrådet i Tallinn<br />

tror att så mycket som tusen nya industrijobb<br />

skapats i svenskägda företag bara det senaste året.<br />

Störst och först var Ericsson som<br />

i augusti förra året köpte en fabrik<br />

av underleverantören Elcoteq<br />

för 30 miljoner euro, och<br />

tog över den i egen regi. Köpet skedde<br />

när Estland och de andra baltiska länderna<br />

befann sig i sin djupaste ekonomiska<br />

kris någonsin.<br />

– Ericssons investering var det första<br />

positiva tecknet. Det skickade signaler<br />

till andra. Att ett stort företag som Ericsson<br />

vågade gå in och investera skapade<br />

positivism, säger Janar Sutt.<br />

Ericsson räddade fabriken<br />

När Elcoteq planerade att slå ihop sina<br />

enheter i Europa riskerade fabriken i<br />

Tallinn att läggas ner. Det ville Ericsson<br />

undvika.<br />

– Målet var att säkra kapacitet och ta<br />

vara på en duktig och kompetent leverantör,<br />

säger Jonas Ygeby som är chef för<br />

fabriken sedan september 2009.<br />

– Anläggningen har tillverkat moduler<br />

till radiobasstationer och har väldigt<br />

unik kompetens även för sina filterprodukter.<br />

Det är inget man kan flytta utan<br />

att få hack i leveranserna. Därför valde<br />

Ericsson att köpa loss den, säger Jonas<br />

Ygeby.<br />

Ute i fabriken stannar han till vid<br />

den avdelning där ett antal anställda sitter<br />

och kalibrerar filtrens radiovågor så<br />

funktionen på basstationerna ska bli så<br />

bra som möjligt.<br />

– Det här är lite ”rocket science”, ett<br />

hantverk där Ericsson av tradition är väldigt<br />

duktigt, säger han. ”Rymdforskarna”<br />

lyssnar inte ens på berömmet, de är fullt<br />

upptagna med att ställa in sina filter.<br />

En av fyra fabriker<br />

Nu är Tallinnfabriken en av Ericssons fyra<br />

egna volymtillverkare i världen. De tre<br />

andra finns i Kina, Indien och Brasilien.<br />

Köpet passade också bra in i vad som<br />

skulle hända sen. I december kom beskedet<br />

att en sammansättningsfabrik för<br />

basstationer skulle läggas ner i samband<br />

med övergången till 4G-teknik.<br />

Det blev Gävle som försvann. Deras<br />

produktion läggs ut på Kumla och Katrineholm<br />

i Sverige och på Tallinn i Estland<br />

och nu monteras en ny sammansättningslinje<br />

upp på golvet i Tallinnfabriken.<br />

Innan krisen kom hade Elcoteq närmare<br />

4 000 anställda här.<br />

När Ericsson tog över förra sommaren<br />

var de 1 200. Nu finns drygt 1 250 anställda<br />

men några 4 000 lär det inte bli<br />

igen, säger Jonas Ygeby.<br />

– Det beror på Ericssons orderbok,<br />

men för varje ny generation har produkterna<br />

blivit enklare att producera, framför<br />

allt radiobasstationerna. Därför tror<br />

jag inte att vi kommer att växa så extremt,<br />

säger han.<br />

Ungefär lika odramatisk låter Helena<br />

Nygårds som är vd för svenska Almab<br />

AB i Storvik och tillverkar utrustning till<br />

sågverksindustrin.<br />

Svensk order österut<br />

Almab har haft affärer med Estland i<br />

många år som delägare i Haapsalu Metal.<br />

Det senaste året hamnade större delen av<br />

en ny stor order på fabriken i Estland.<br />

Men att Estlands konkurrenskraft<br />

ökat har hon inte märkt av.<br />

– Det är ungefär som förut. Kostnaderna<br />

är lägre i Estland än i Sverige och<br />

vi är fullt nöjda med deras produktion.<br />

För oss spelar det ingen roll om tillverkningen<br />

sker i Storvik eller i Haapsalu, säger<br />

Helena Nygårds.<br />

I Haapsalu visar vd Tarmo Peramets<br />

runt i en industri som är så långt från<br />

Erics sons vita skyddsrockar man kan<br />

komma.<br />

Krisen slog hårt. Från toppåret 2008<br />

till bottenåret 2009 sjönk omsättningen<br />

från tre miljoner till en miljon euro.<br />

Personalstyrkan har halverats till knappt<br />

30 personer. Men svetsarenVitalij Medvedev<br />

har jobbet kvar.<br />

– Jag är nöjd. Jobbet är bra och lönen<br />

okej, säger Vitalij innan han mäter ut de<br />

detaljer han ska svetsa fast på ännu ett<br />

stativ till Almab.<br />

På Exportrådets kontor i Tallinn säger<br />

kontorschefen Janar Sutt att svenska<br />

företag ser på Estland med nya ögon. Eller<br />

nygamla:<br />

– Nu är det återigen intressant att lägga<br />

ut vanlig produktion i Estland.<br />

Fram till 2008 var det mest tjänstsektorn<br />

som ökade här. Vi ser samma trend<br />

nu som vi såg på 1990-talet, att Estland<br />

är ett land där man kan producera till bra<br />

priser.<br />

Lägre löner och hyror<br />

Janar Sutt räknar med att produktionskostnaden<br />

minskat med 10 – 15 procent,<br />

främst genom lägre löner och hyror.<br />

Efter Ericssons investering för ett år<br />

sedan ökade Trelleborg sin tillverkning<br />

på Ösel.<br />

– Sedan dess har det hänt mycket. Nu<br />

har fler och fler företag börjat titta på<br />

möjligheten att lägga produktion här, sä-

TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #4 september 2010 9<br />

Verktyget som jämför<br />

facklärd och självlärd<br />

Dammfri miljö och vita rockar och tusentals<br />

personalfack. I Ericssons fabrik i Tallinn arbetade<br />

1 200 för ett år sedan. Nu är de 1 250.<br />

aktivt på nytt<br />

Janar Sutt, Exportrådet<br />

Tallin.<br />

ger Janar Sutt.<br />

Förklaringen bygger<br />

han helt på den<br />

djupa ekonomiska<br />

krisen. För att undvika<br />

en devalvering har<br />

Estland genomfört<br />

vad de kallat en intern<br />

devalvering. Löner<br />

har sänkts medan<br />

valutan fortsatt vara<br />

knuten till euron.<br />

De andra baltiska länderna har valt<br />

samma strategi. Men medan grannlandet<br />

Lettland går på knäna ekonomiskt, har<br />

Estland klarat sig bättre.<br />

– Framför allt sparade Estland i goda<br />

tider för att ha när det blev sämre, det<br />

gjorde varken Lettland eller Litauen, säger<br />

Janar Sutt.<br />

Tigern inte längre baltisk<br />

Krisen har också ökat produktiviteten.<br />

– Den har tvingat företagen att effektivisera.<br />

Det var ett problem för oss tidigare.<br />

Även om våra löner var lägre så blev<br />

skillnaden inte så stor när dagen var slut<br />

eftersom ni var effektivare. Men det viktigaste<br />

av allt är att Estland har accepterats<br />

som nytt euroland från nyår<br />

– Ett land med instabil valuta är inte<br />

så attraktivt för utländska investerare,<br />

men nu blir vi intressanta för ännu fler.<br />

Det sätter estländarna så i särklass<br />

bland sina baltiska systrar, att de inte<br />

längre vill bli hopbuntade med det som<br />

förr kallades de baltiska tigerekonomierna.<br />

Janar Sutt citerar Estlands statsminister<br />

Andrus Ansip som i ett tal i augusti<br />

talade om att göra Estland till ”den nordiska<br />

tigern”.<br />

Och säger att han förstår tanken.<br />

– Jag tycker att Sverige kan betrakta Estland<br />

som ett extra län, säger han. • <br />

<br />

BÖRGE NILSSON/Textra<br />

Företagen som ökar<br />

Några företag med svensk anknytning<br />

som ökat sin tillverkning i Estland<br />

det senaste året:<br />

• Ericsson, med nyetablerad fabrik i<br />

Tallinn<br />

• Trelleborg, ökar produktionen i ny fabrik<br />

i Kuressaare på ön Ösel<br />

• Autoliv, ökar i numera helägda dotterbolaget<br />

Normas fabrik i Tallinn,<br />

• Almab, ökar i dotterbolaget Haapsalu<br />

Metal AS,<br />

• Stoneridge Electronics, USA-ägd underleverantör<br />

till bilindustrin med<br />

svenskt huvudkontor, ökar i sin fabrik<br />

strax utanför Tallinn,<br />

• Hanza, ökar i dotterbolaget Hanza<br />

Tarkon i Tartu,<br />

• ABB, ökar produktionen av vindkrafts<br />

turbiner i Estland.<br />

Källa: Exportrådet, Tallinn.<br />

foto BÖRGE NILSSON/Textra<br />

Snart kan du jämföra kvalifikationerna<br />

hos en CNC-operatör från<br />

Sverige, Estland eller Italien. Det är<br />

målet med EQF – ett ramverk för<br />

att värdera kvalifikationer i Europa.<br />

NIVÅ Först ska varje land skapa ett<br />

nationellt ramverk, NQF, och placera<br />

in sina olika utbildningar i den<br />

europeiska ramen. Den 4 oktober får<br />

regeringen det svenska förslaget från<br />

Myndigheten för yrkeshögskolan, Yhmyndigheten.<br />

– I bästa fall kan det svenska NQF<br />

träda i kraft redan innan året är slut,<br />

säger Stefan Skimutis på Yh.<br />

När regeringen har fastställt den nationella<br />

ramen ska det offentliga utbildningssystemet<br />

läggas in i den. En<br />

gymnasieexamen får en nivå, en universitetsexamen<br />

en annan. Men det är<br />

bara början.<br />

För att beskriva varje nivå bedöms<br />

tre slag av kvalifikationer – teoretiska<br />

kunskaper, praktiska eller kognitiva<br />

färdigheter samt kompetens där ansvar<br />

och självständighet är viktigt.<br />

Beskrivningarna ska passa allt<br />

från självlärda yrkesarbetare till högutbildade<br />

akademiker och blir ganska<br />

allmänna. För att verkligen kunna<br />

värdera en CNC-operatör måste<br />

branschorganisationer i de olika länderna<br />

både involveras och samordnas.<br />

Bygger på förtroende<br />

Men hur kan man vara säker på att<br />

branschorganisationen i Italien gör en<br />

rättvis bedömning?<br />

– Hela systemet bygger på att man<br />

litar på varandras system. Annars faller<br />

det, säger Stefan Skimutis.<br />

Ett sidosteg har redan gjorts. Utbildningssystemen<br />

är så olika att de inte<br />

kan jämföras. Därför har ännu en<br />

dimension lagts till.<br />

– EQF och NQF har lärandemål<br />

som fokus, alltså vad man kan efter avslutad<br />

utbildning. De tar inte hänsyn<br />

till hur man skaffat sig kunskapen. Det<br />

kan vara formellt lärande, icke formellt<br />

lärande eller informellt lärande, säger<br />

Stefan Skimutis.<br />

Alltså måste också lärande som inte<br />

skett i reguljära utbildningar kunna<br />

mätas och sättas in på rätt nivå.<br />

– Där är vi inte än. Varken i Sverige<br />

eller i övriga Europa vet vi hur vi ska<br />

hitta lösningar på att värdera det lärande<br />

som sker i arbetslivet och informellt.<br />

Ett verktyg som kan användas är validering.<br />

Där finns redan system för att<br />

mäta kunskaper som man inte har papper<br />

på.<br />

– Därför måste ramen öppnas upp så<br />

EQF<br />

EQF – The European Qualifications<br />

Framework skapades som en del i Lissabonprocessen<br />

för att göra Europa<br />

till världens ekonomiskt starkaste region<br />

senast 2020. Då krävs livslångt lärande<br />

och ett översättningsverktyg för<br />

vad varje individ uppnått.<br />

32 länder står bakom EQF - de 27 EUländerna,<br />

Norge samt kandidatländer.<br />

De rekommenderas av kommissionen<br />

att skapa nationella nätverk, NQF.<br />

Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna<br />

och IF Metall har i ett gemensamt<br />

remissvar föreslagit att nivå fyra ska<br />

motsvara treårigt gymnasium, att nivå<br />

fem blir den nya gymnasieingenjörsexamen,<br />

viss yrkeshögskola och korta<br />

högskoleutbildningar 60 - 120 poäng,<br />

att nivå sex ska stå för kandidatexamen<br />

eller högskoleingenjörer, att nivå<br />

sju ska vara masterexamen eller civilingenjör<br />

och att nivå åtta står för<br />

forskning i högre utbildning eller företag.<br />

Nästa steg är att olika branscher fyller<br />

på med egna ramverk, så kallade SQF<br />

eller Sectorial Qualifications Framework.<br />

Mer om EQF på Yh-myndighetens specialsida:<br />

www.eqfinfo.se<br />

foto BÖRGE NILSSON/Textra<br />

’<br />

Hela systemet<br />

bygger på att man<br />

litar på varandras system.<br />

Annars faller det.<br />

Stefan Skimutis, YH-myndigheten<br />

att varje bransch kan se att den passar<br />

deras interna system och verkligen blir<br />

användbar, säger Stefan Skimutis på Yhmyndigheten.<br />

• BÖRGE NILSSON/Textra

10 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #4 september 2010<br />

Så vass är din kniv<br />

KNIVIGT Hur mycket kostar det att<br />

skära? Vilken påverkan har knivens<br />

skärpa på styckaren, precisionen<br />

och kvalitén. Hur vass är<br />

en kniv? Det är frågor som KTHforskarna<br />

Jörgen Eklund och<br />

Kjers tin Vogel ska finna svaren på.<br />

I studien STAR ska forskarna i<br />

samarbete med branschorganisationer<br />

och företag studera vilken påverkan knivens skärpa har<br />

för den individuelle styckaren och resultatet.<br />

– Hypotesen är att ju vassare kniv desto mindre fysisk påverkan<br />

för individen. Desto snabbare går arbetet och bättre blir kvaliteten<br />

på styckningen. Styckaren får dessutom lättare ut det<br />

mesta möjliga av köttbiten, förklarar Kjerstin Vogel.<br />

Hon tror att resultatet av studien också ska visa att en vass<br />

kniv inte bara underlättar styckarens arbete utan även ökar företagets<br />

lönsamhet. •<br />

Elever mäter akustiken i sitt klassrum<br />

MASSEXPERIMENT Svenska elever inbjuds att ta reda på hur<br />

bra ljudmiljön i skolan är, genom att bidra med mätdata från<br />

hundratals skolor. Massexperimentet är en del av vetenskapsfesten<br />

ForskarFredag som äger rum på 22 orter i Sverige den<br />

24 september.<br />

– Det kan vara mycket tröttande att tvingas anstränga sig<br />

för att höra vad läraren säger eller att försöka koncentrera sig<br />

när det är mycket oljud. Därför är en god ljudmiljö i klassrummet<br />

en viktig fråga att forska kring, säger professor Kerstin<br />

Persson Waye vid samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs<br />

universitet. Ett syfte med massexperimentet är att förmedla<br />

hur fascinerande forskning är, att alla kan vara delaktiga och<br />

att forskning berör oss i vardagen.<br />

Mätningarna i skolorna pågår den 20 september – 10 oktober<br />

och sker både i Sverige och Danmark. ForskarFredag och<br />

akustikförsöket genomförs med stöd av EU-kommissionen,<br />

Stiftelsen för Strategisk Forskning, Vetenskapsrådet och VIN-<br />

NOVA. •<br />

8 december 2010, Göteborg<br />

Reach för<br />

nedströmsanvändare<br />

Som nedströmsanvändare är det viktigt att känna till<br />

vilka skyldigheter och rättigheter man har. Kursen har<br />

som syfte att ge tillräcklig kunskap om själva lagstiftningen<br />

för att tillvarata det egna företagets intressen.<br />

Kursen arrangeras i samarbete med Plast- & Kemiföretagens<br />

medlemsföretag.<br />

Några punkter från programmet<br />

Reach – omfattning och innehåll<br />

Viktiga definitioner<br />

Rättigheter och skyldigheter för nedströmsanvändare<br />

Vad är ett exponeringsscenarium<br />

Vad menas med användningsområde<br />

Informationsflödet i distributionskedjan<br />

Nyheter i säkerhetsdatablad<br />

Anmäl dig via Teknikföretagens hemsida<br />

www.teknikforetagen.se/kurser<br />

Smarta nät ger hållbar<br />

energiförsörjning<br />

Smarta nät handlar inte bara<br />

om ny teknik – utan är<br />

ett förhållningssätt för att<br />

säkra en framtida hållbar<br />

elförsörjning, med större<br />

andel el från vind- och solkraft.<br />

Det handlar också om<br />

att täcka det svenska behovet<br />

av el till de bilar som<br />

snart måste ersätta dagens<br />

fem miljoner bensindrivna<br />

fordon.<br />

ENERGI Smarta nät eller<br />

”smart grids” är ett måste för<br />

att klara framtidens krav på<br />

kraftnät och elsystem. Karl<br />

Elfstadius, ansvarig på ABB<br />

för marknads- och affärsutveckling<br />

inom ”smartgrid”-<br />

området är en av talarna på<br />

den stora internationella konferens<br />

om smarta nät som äger<br />

rumt på Chalmers i Göteborg<br />

den 10 – 13 oktober i år.<br />

– Smarta nät är ett samlingsbegrepp<br />

för de framtida<br />

krav och lösningar som måste<br />

till för att vi ska klara omställningarna<br />

till ett hållbart<br />

energisystem och säkra energiförsörjningen,<br />

förklarar<br />

han. Skiftet handlar dels om<br />

ny användning av digital teknik<br />

men lika mycket om nya<br />

affärsmodeller och regelverk,<br />

som ska stödja de energipolitiska<br />

målen.<br />

Karl Elfstadius,<br />

ABB<br />

Krav på balans<br />

Tidigare kraftflöden från källa<br />

till användare, byts nu mot<br />

väsentligt mer komplexa kraftflöden.<br />

– Användningen av en stor<br />

andel vindkraft gör systemen<br />

mer instabila<br />

och ställer<br />

större<br />

krav på tillgång<br />

till balanskraft,<br />

påpekar<br />

Karl Elfstadius.<br />

Vinden<br />

är nyckfull<br />

vilket<br />

ökar variationerna i tillflödet<br />

och måste kompenseras för att<br />

säkra att balans mellan produktion<br />

och konsumtion upprätthålls.<br />

– Här finns två vägar att<br />

gå. Antingen ökar man transmissionskapaciteten<br />

från nät<br />

’<br />

Avregleringen 1995 ledde fram till<br />

dagens situation med separation av<br />

nät och flöden, marknad och valfrihet.<br />

Beslutet om timmätning förra året, var<br />

inte svårt rent tekniskt men ett stort steg<br />

i riktning mot smarta nät. lina bertling,<br />

professor i uthålliga elkraftssystem, chalmers<br />

i andra länder/regioner. Eller<br />

också behövs ökad flexibilitet<br />

på efterfrågesidan.<br />

– Elkonsumenter, både privatpersoner<br />

och industrier<br />

kan knytas mer integrerat till<br />

nätet, och använda el när den<br />

är som billigast. Elbilar kan<br />

exempelvis laddas under natten,<br />

fastigheter klara en temperatursänkning<br />

med några<br />

grader vid stora belastningar,<br />

och tvätt- och diskmaskiner<br />

kan jobba när elen är som<br />

billigast.<br />

Aktivare kunder<br />

– Detta kräver i sin tur att<br />

styrningen sköts med en enkel<br />

automatik integrerad med de<br />

system som finns för drift och<br />

elhandel, sammanfattar Lina<br />

Bertling, professor i uthålliga<br />

elkraftssystem på Chalmers.<br />

Hon skissar på en elmarknad<br />

på nätet med nya relationer<br />

mellan elproducenter och<br />

konsumenter, med timmätningar,<br />

varierande timpriser<br />

och mer kunskap om inköp av<br />

el för kundens del.<br />

– Förr hade elkunden inte<br />

mycket att säga till om. Avregleringen<br />

1995 förändrade detta<br />

och ledde fram till dagens situation<br />

med separation av nät<br />

och flöden, marknad och valfrihet.<br />

Beslutet om timmätning<br />

förra året, var inte svårt<br />

rent tekniskt men ett stort steg<br />

i riktning mot smarta nät, säger<br />

hon.<br />

Det är Lina Bertling och<br />

Chalmers som är ordförande<br />

respektive värd för den stora<br />

internationella konferensen om<br />

smarta nät i Göteborg sponsrad<br />

av IEEE Power & Energy<br />

Society. Konferensen, väntas få<br />

300 - 600 deltagare, såväl forskare,<br />

som beslutsfattare och<br />

branschföreträdare. Syftet är<br />

att utbyta information om vad<br />

som händer på området – inom<br />

forskning och demonstrationsprojekt.<br />

•<br />

lotta forsman

TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #4 september 2010 11<br />

Tiodubblad uppkoppling med smarta nät<br />

Fram till 2020 kan världens<br />

i dag fem miljarder mobilabbonnemang<br />

komma att<br />

öka till 50 miljarder uppkopplingar<br />

av människor<br />

och föremål tillsammans.<br />

Smarta nät är en viktig drivkraft<br />

för denna tillväxt.<br />

VISION Detta är Ericssons<br />

framtidsvision, berättar Linda<br />

Ekener Mägi, kommunikationsansvarig<br />

på Ericsson för<br />

hållbarhet och en av deltagarna<br />

på konferensen i Göteborg.<br />

Där ska hon berätta vad telekombranschen<br />

kan bidra med.<br />

– En viktig del i Ericssons<br />

hållbarhetsarbete är att visa<br />

hur vår teknik kan hjälpa<br />

andra branscher att minska<br />

energiförbrukningen<br />

och därmed<br />

förbättra<br />

sin miljöpåverkan,<br />

säger<br />

hon. Det<br />

handlar om<br />

Linda Ekener<br />

Mägi, Ericsson.<br />

nödvändigheten<br />

av gemensamma<br />

standarder över hela världen<br />

för att kunna utnyttja de<br />

smarta näten optimalt. Mobiltelefoner,<br />

elstolpar, brödrostar<br />

och tvättmaskiner ska kunna<br />

kommunicera och göra det<br />

säkert.<br />

Tekniken finns för vitvaror<br />

Electrolux arbetar liksom<br />

Erics son med applikationer av<br />

sina produkter för att passa de<br />

smarta näten. Det handlar om<br />

att ta fram en ny generation<br />

tvättmaskiner, diskmaskiner,<br />

frysar, ugnar och torktumla-<br />

Tvättmaskinens display anger hur<br />

mycket du sparar genom att köra<br />

tvätten lite senare.<br />

re som kan styras med den nya<br />

tekniken.<br />

Tekniken finns redan för<br />

vitvarorna att kommunicera på<br />

det smarta nätet. Det som nu<br />

behövs är öppna kommunikationsstandarder<br />

mellan kundens<br />

elmätare och de elförbrukande<br />

hushållsapparater som<br />

finns i bostaden.<br />

– Vi tror att det också för<br />

andra teknikföretag finns möjlighet<br />

att hitta tillämpningar<br />

av ny teknik i systemen med<br />

smarta nät” säger Maria Sandqvist,<br />

Teknikföretagen, som<br />

också deltar på konferensen.<br />

Det kanske mest fantasieggande<br />

inom området smarta<br />

nät är hur tillkomsten av hundratusentals<br />

elbilar ska rymmas<br />

inom kraftförsörjningen utan<br />

att belasta systemet för mycket.<br />

Enligt Bo Normark, vd för<br />

Power Circle går det med hjälp<br />

av smarta nät att ladda bilarna<br />

InnoEnergy<br />

Den svenska delen av världens<br />

största ”innovationsfabrik”,<br />

InnoEnergy, finns i ett<br />

nystartat center på KTH, där<br />

akademi och företag ska driva<br />

utveckling av smarta elnät<br />

och energilagring. Samarbetsparter<br />

är KTH, Uppsala Universitet,<br />

ABB och Vattenfall.<br />

InnoEnergy, som ingår i det<br />

europeiska institutet för innovation<br />

och teknik (EIT) har<br />

sex kunskapscentra i Europa.<br />

Budgeten på över 6 miljarder<br />

kronor har som mål<br />

att skapa 60 nya företag och<br />

100 nya produkter inom energiområdet<br />

till 2014.<br />

när det är låg belastning på nätet.<br />

Ett elfordon kan via sitt<br />

batteri lagra lika mycket el som<br />

tre hushåll förbrukar per dygn.<br />

– Allra mest visionärt är<br />

idén att elfordon via sina batterier<br />

ska kunna sälja el tillbaka<br />

till nätet vid höga belastningar,<br />

säger han.<br />

– Nu behövs system, regler<br />

och avtal mellan kraftleverantörer<br />

och bilägare. •<br />

<br />

lotta forsman<br />

TEKNIKFÖRETAGENS ARBETSRÄTTSDAG<br />

›<br />

TORSDAGEN DEN 7 OKTOBER 2010<br />

PÅ SVENSKT NÄRINGSLIV, STOCKHOLM<br />

Arbete över gränserna<br />

Nu är det dags för femte året av Teknikföretagens<br />

arbetsrättsdag då våra experter går igenom aktuella<br />

arbetsrättsliga frågeställningar.<br />

Årets tema handlar om arbetskraft som korsar<br />

nationsgränserna.<br />

Globaliseringen ger möjligheter, men ställer också<br />

krav på arbetsgivare som vill dra fördel av detta.<br />

Vad gäller när arbetskraft lämnar eller kommer till<br />

Sverige? Vad ska arbets givaren tänka på?<br />

Vi tar bland annat upp följande frågor.<br />

• Gäller kollektivavtalen utomlands?<br />

• Hur uppfylls arbetsmiljöansvaret?<br />

• Vilka rättigheter har de som kommer hit?<br />

• Vem ansöker om arbetstillstånd?<br />

Vi kommer också att berätta om vad som är på<br />

gång inom arbetsrätten.<br />

Teknikföretagens arbetsrättsdag vänder sig till<br />

personalansvariga i våra medlemsföretag.<br />

Välkomna!<br />

Anmälan senast den 23 september till britt-marie.nordin@teknikforetagen.se

12 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #4 september 2010<br />

Snart är vägskyltar ett minne blott<br />

SÄKERHET Det europeiska<br />

forskningsprojektet Coopers<br />

syftar till att med teknikens<br />

hjälp skapa intelligenta vägar<br />

och smarta bilar. Tester<br />

på tekniken visar nu att Cooperssystemet<br />

innebär både<br />

högre säkerhet, bättre trafikflöde<br />

och mindre miljöpåverkan.<br />

Framtidens bil ska få trafikinformation<br />

skickad till sig dynamiskt. Upplysningar om vägkvalitet,<br />

isbildning, olyckor, dimma och köbildning är några exempel.<br />

– Det handlar om att flytta informationen från vägen till bilen.<br />

Det kan röra allt från information om ambulanser som inom kort<br />

kommer att dyka upp i backspegeln och andra faror som föraren<br />

inte kan se, till dynamisk hastighetsangivelse på en display i bilen<br />

istället för en permanent vägskylt, säger Harilaos Koutsopoulos,<br />

en av flera KTH-forskare som deltar i projektet.<br />

Trafikinformationen i Coopers ska serveras effektivt, men inte<br />

distraherande, och fås både visuellt och ljudmässigt. •<br />

Engagerade medarbetare av aktiv ledning<br />

LEDARSKAP Engagerade medarbetare är drömmen för företagsledare.<br />

Men alltför få företag lyckas ta tillvara de anställdas engagemang<br />

och idéer. En avhandling vid Göteborgs universitet visar<br />

att det krävs ett aktivt ledningsarbete och ett ömsesidigt<br />

förtroende för att bygga företag med engagerade medarbetare.<br />

I sin avhandling har Richard Berglund undersökt tio faktorer<br />

som starkt påverkar viljan hos anställda att engagera sig. Bland<br />

de viktiga faktorerna finns ”tilltro”, ”ansvar och befogenheter”<br />

och ”ledningens aktiva medverkan”.<br />

– Det finns en imponerande kompetens i de allra flesta företag.<br />

Nästan alla människor i produktionen har kloka synpunkter.<br />

Ges de chansen att bidra med dem blir de engagerade och gör<br />

mer än vad som förväntas. Tyvärr efterfrågas bara en bråkdel av<br />

detta potentiella engagemang. Och därför omvandlas det inte till<br />

förbättringar och utveckling. Det är ett slöseri av stora mått, säger<br />

han. •<br />

Bankärenden i mobilen prisas<br />

MOBILAPPLIKATION Credit Mobile, lösningen som gör det möjligt<br />

för världens fattiga att kunna utföra bankärenden på ett enkelt<br />

sätt direkt i mobiltelefonen, vann den svenska finalen av Microsofttävlingen<br />

Imagine Cup.<br />

Vinnarlaget, som består av KTH-studenten Shiv Shankar med<br />

lagkamrater som studerar i Singapore och Indien, kommer nu att<br />

representera Sverige i den internationella finalen i Warszawa.<br />

Tävlingen går ut på att förena kreativitet och intelligens för att<br />

bidra till FNs åtta millenniemål.<br />

I Sverigefinalen tävlade också webbläsaren EyeBrowse, som<br />

har utvecklats av ett tiotal studenter från KTH, och mobiltjänsten<br />

Mydoctor, framtagen av Narcisse Mbunzama Lokwa, som studerar<br />

vid Södertörn. •<br />

Stopp hotar 1 500 vindkraftverk<br />

VINDENERGI Försvarsmaktens temporära stopp för vindkraftverk<br />

inom 40 kilmeter från militära flygplatser är redan nu kostsamt<br />

för vindkraftbranschen.<br />

En enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag<br />

visar att stoppet har skapat en stor osäkerhet bland investerare,<br />

projektörer, leverantörer och banker. Om Försvarsmakten<br />

beslutar i enlighet med det temporära stoppet så berörs 1 500<br />

nya vindkraftverk på sammantaget 3 000 MW. Den totala framtida<br />

investeringen för dessa verk beräknas till 45 miljarder kronor.<br />

– Om denna byggnation stoppas kommer det att bli väsentligt<br />

dyrare att bygga ut vindkraften i Sverige vilket i sista hand drabbar<br />

elkonsumenten, säger Svensk Vindenergis vd Annika Helker<br />

Lundström. •<br />

Tema: Arbetsmiljö<br />

Teknikföretag i spetsen<br />

för säkrare truckarbete<br />

I höst inbjuder Prevent till<br />

konferenser för bättre säkerhet<br />

vid arbete med truck<br />

och andra lyftanordningar.<br />

Nya regler innebär att alla<br />

branscher numer omfattas<br />

av föreskrifternas krav<br />

på dokumenterade teoretiska<br />

och praktiska kunskaper<br />

för truckförare, något som<br />

tidigare tagits fram enbart<br />

av verkstadsindustrins och<br />

Transports parter.<br />

OLYCKOR Trucken är den farligaste<br />

maskinen i svenskt arbetsliv.<br />

Även kranar, traverser<br />

och utrustning för personlyft<br />

är inblandade i många och ofta<br />

svåra olyckor. Unga är kraftigt<br />

överrepresenterade i truckolycksfallen.<br />

En stor del av truckolyckorna<br />

kan undvikas med relativt<br />

enkla medel – riskbedömning,<br />

ökad kunskap, bättre rutiner<br />

och underhåll. Därför har Prevent<br />

av parterna fått i uppdrag<br />

att driva ett projekt inom området<br />

och ta fram nya material<br />

och riktlinjer.<br />

Tre nya broschyrer, som<br />

Teknikföretagen och IF Metall<br />

varit med och tagit fram, kan<br />

gratis laddas ner från Prevents<br />

webbplats (www.prevent.se/arbetsutrustning):<br />

Säkert truckarbete,<br />

Säkra personlyft och Säkra<br />

materiallyft.<br />

Oförändrat antal olyckor<br />

Bakgrunden är det oförändrat<br />

höga antalet arbetsolyckor<br />

med truckar och andra lyftanordningar<br />

– eller stadigt omkring<br />

800 per år. Enligt Arbetsmiljöverkets<br />

analys var 15<br />

procent av dem som drabbades<br />

av truckolyckor under 25 år,<br />

vilket kan jämföras med 5 procent<br />

för samtliga anmälda arbetsolyckor.<br />

Fler än 500 arbetsolyckor<br />

inträffar varje år med andra<br />

lyftanordningar än truck – exempelvis<br />

kranar, traverser och<br />

telfrar. Dessa olyckor leder i<br />

ännu högre grad än truckolyckorna<br />

till allvarliga skador med<br />

lång sjukfrånvaro eller medicinsk<br />

invaliditet.<br />

– Tillsammans med AFA<br />

Försäkring har vi identifierat<br />

riskerna med truckar som<br />

de allvarligaste arbetsmiljöproblemen<br />

i vår bransch. Med<br />

den här satsningen vill vi bidra<br />

till ökad kunskap om risker<br />

och förebyggande arbete, säger<br />

Björn Hammar, arbetsmiljöexpert<br />

på Teknikföretagen.<br />

Både Björn Hammar och<br />

IF Metalls Bo Andersson tror<br />

att bristande livserfarenhet bidrar<br />

till att yngre oftare råkar ut<br />

för olyckor. De drar paralleller<br />

till trafi-ken, där unga män är<br />

överrepresenterade i bilolyckor.<br />

Verkstad och handel i topp<br />

AFA Försäkrings statistik visar<br />

att verkstadsindustrin och handeln<br />

toppar branschstatistiken<br />

över olyckfall med truck. (Se<br />

tabell nedan) Eftersom områdena<br />

med flest truckolycksfall<br />

också är områden, där truck<br />

används i stor utsträckning, är<br />

det ännu svårt att avgöra om<br />

något område är mer riskutsatt<br />

än andra, enligt AFA.<br />

Inom IF Metalls avtalsområde<br />

är det förvånande nog inte<br />

truckförare som oftast råkar<br />

ut för olyckorna utan montörer<br />

och maskinoperatörer (146<br />

Antal olycksfall med truck 2004 – 2007<br />

godkända arbetsskador 2005-<br />

2007). Först därefter kommer<br />

truckförare (125 arbetsskador),<br />

därefter metallhantverkare och<br />

reparatörer (75 arbetsskador).<br />

Vanligaste olyckshändelserna<br />

med truckar inom verkstadsindustrin<br />

är enligt AFA<br />

kollisioner mellan truckar, att<br />

bli påkörd av truck eller att få<br />

en fot överkörd eller klämd av<br />

trucken.<br />

Säkerhetskulturen viktig<br />

– Säkerhetskulturen är den viktigaste<br />

faktorn för att förebygga<br />

olyckor, säger Björn Hammar.<br />

– Arbetsmiljö är en produktionsfaktor,<br />

som bidrar till produktionsmål,<br />

lönsamhet och<br />

kvalitet. Säkert beteende är en<br />

del av en effektiv produktion,<br />

och det ledningen efterfrågar<br />

blir också gjort. Är säkerhetskulturen<br />

bra, finns det också<br />

ett öppet klimat där ledningen<br />

uppskattar att de anställda uppmärksammar<br />

och påtalar säkerhetsbrister.<br />

Den tidigare truckläroplanen<br />

TLP2 har reviderats av<br />

parterna i Prevent (Svenskt<br />

Näringsliv, LO och PTK) genom<br />

berörda förbund, berättar<br />

Hammar. Diskussionen har<br />

främst gällt vilka kunskaper<br />

och färdigheter en truckförare<br />

behöver och hur truckförare<br />

ska få rätt kompetens.<br />

Under oktober hoppas berörda<br />

branscher kunna enas<br />

om riktlinjer för truckförares<br />

kunskaper och färdigheter.<br />

Därefter väntar en informationskampanj<br />

med seminarier,<br />

där vikten av kompetens och<br />

färdighet i truckarbetet betonas.<br />

•<br />

lotta forsman<br />

Verkstad, industri, kemi<br />

553<br />

Handel<br />

437<br />

Tr a nsp o r t<br />

280<br />

Livsmedelsindustri<br />

93<br />

Stål- och processindustri<br />

57<br />

Pappers- och massaindustri<br />

52 Andelen allvarliga olyckor<br />

Källa: AFA

START I TV4<br />

MÅNDAG DEN 27 SEPTEMBER<br />

FELIX STÖR EN INGENJÖR<br />

Följ programserien ”Felix stör en ingenjör”<br />

– en del i Teknikföretagens arbete för att<br />

öka intresset till ingenjörsutbildning.

14 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #4 september 2010<br />

Stora Designprisvinnaren Lucas får pris i USA<br />

Vinnare av Stora Designpriset, hjärtmassagesystemet Lucas<br />

har åter kammat hem ett designpris. Det var i New York i<br />

somras som Lundaföretaget Jolife fick ta emot det prestigefyllda<br />

priset Medical Design Excellence Award (MDEA). Som<br />

designleverantör till Jolife, är Shift Design & Strategy enda<br />

svenska designbyrå representerad i årets pristagarskara,<br />

dock i gott sällskap med namnkunniga byråer som Smart,<br />

Bang & Olufsen och IDEO.<br />

MEDICIN Tävlingen”Medical<br />

Design Excellence Awards”<br />

organiseras av Canon Communications<br />

LLC (Los Angeles,<br />

USA) och uppmärksammar<br />

framsteg inom design av<br />

medicinska produkter i USA.<br />

Bidragen utvärderas utifrån<br />

design och konstruktion (inklusive<br />

innovativa materialval),<br />

användarvänliga funktioner<br />

som förbättrar vården och<br />

förändrar traditionella medicinska<br />

attityder eller vanor,<br />

funktioner som gynnar patienten,<br />

samt utvecklingsgruppens<br />

förmåga att övervinna<br />

tekniska utmaningar så<br />

att produkten uppfyller sina<br />

kliniska mål.<br />

Tre tidigare priser<br />

– Vi är hedrade av detta erkännande<br />

av hjärtkompressionssystemet<br />

LUCAS 2, säger Erik<br />

von Schenck, vd för Jolife AB.<br />

I akutvård, där tiden fram till<br />

behandling är avgörande, är<br />

det viktigt att erbjuda en produkt<br />

som är intuitiv, snabb att<br />

tillämpa och har en praktisk<br />

design som kan användas i de<br />

flesta situationer.<br />

För Shift som<br />

Hjärtmassagesystemet<br />

Lucas från Jolife i Lund<br />

vinner amerikanskt<br />

designpris.<br />

har spetskompetens inom design<br />

av medicinsktekniska produkter,<br />

är priset ett erkännande<br />

för byråns måli<strong>nr</strong>iktade arbete.<br />

Shift fortsätter att driva och<br />

utveckla innovationsprocesser<br />

som leder till ökad lönsamhet<br />

för designsatsande företag samt<br />

ökad livskvalitet för människorna<br />

som berörs av produkterna.<br />

Samarbetet mellan Jolife<br />

och Shift har bidragit till en<br />

imponerande omsättningsökning<br />

på 613 % mellan åren<br />

2004 och 2008 och försäljnings-<br />

siffrorna visar på fortsatt stark<br />

uppgång. Vidare har det resulterat<br />

i tre tidigare priser. Konstruktion<br />

och Design, Utmärkt<br />

svensk Form (numera Design<br />

S) och Teknikföretagens Stora<br />

Designpriset.<br />

Hjärtkompressionssystemet<br />

LUCAS är en enkel och lätt apparat,<br />

som hjälper livräddare<br />

att upprätthålla<br />

livsuppehållande blodcirkulation<br />

till hjärnan och hjärtat<br />

hos hjärtstoppspatienter. LU-<br />

CAS är praktisk, kan appliceras<br />

snabbt inom några sekunder<br />

och kan användas på en majoritet<br />

av hjärtstoppspatienterna.<br />

Cirka 25 000 patienter uppskattas<br />

ha behandlats med LUCAS<br />

till dags dato.<br />

Ungt Lundaföretag<br />

Jolife AB grundades år 2000<br />

och utvecklar och tillverkar<br />

hjärtkompressionssystemet<br />

LUCAS, som säljs i 34 länder<br />

runt om i världen. Jolife är baserat<br />

i Lund i södra Sverige.<br />

Shift Design & Strategy AB<br />

bildades i slutet av 2008 genom<br />

en sammanslagning av<br />

Hampf Industrial Design<br />

och Stinct.<br />

Shift är den enda designbyrån<br />

i Sverige som<br />

vunnit det prestigefyllda<br />

Stora Designpriset två<br />

gånger. Stora Designpriset<br />

delas ut av Teknikföretagen<br />

i samverkan<br />

med Stiftelsen Svensk Industridesign,<br />

SVID och<br />

Svensk Form. Det är den<br />

enda utmärkelsen som premierar<br />

kommersiellt framgångsrik<br />

design. • Lotta forsman<br />

Anmälan<br />

Marie Numell, e-post<br />

marie.numell@teknikforetagen.se<br />

Välkommen till seminarium om<br />

Energieffektivisering<br />

i företag<br />

Fredag den 22 oktober 2010<br />

klockan 09.00-12.00 (inklusive lunch)<br />

Stadshotellet i Växjö<br />

Betydelsen av energieffektivisering ökar. Både som<br />

ett sätt att minska kostnader, och att stärka ditt<br />

företag när miljökraven ökar.<br />

Välkommen att lyssna till företag som framgångsrikt<br />

har effektiviserat sin produktion.<br />

Ta del av information om vilket stöd Energimyndigheten,<br />

andra företag och konsulter kan ge för sänkta<br />

energikostnader i produktionen.<br />

Arrangör: Regionstyrelsen, Teknikföretagen Region Öst.<br />

För mer information<br />

Lena Heldén, telefon 08-782 08 31<br />

e-post lena.helden@teknikforetagen.se<br />

ny utgåva!<br />

A Short Introduction<br />

to Swedish Labour Law<br />

En engelskspråkig introduktion<br />

till regelverket för den svenska<br />

arbetsmarknaden med i<strong>nr</strong>iktning<br />

på arbetsrätt och kollektivavtal.<br />

Beställ: www.industrilitteratur.se

TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #4 september 2010 15<br />

Teknikföretag köar för<br />

hjälp komma in i USA<br />

Acceleratus finns på plats i San Diego för att<br />

hjälpa svenska företag in på den amerikanska<br />

marknaden.<br />

Acceleratus hjälper svenska högteknologiska företag in på<br />

den amerikanska marknaden. Kontoret finns i San Diego,<br />

en av de mest expansiva regionerna i USA inom områdena<br />

telekommunikation, bioteknik, miljöteknik och försvarsindustri.<br />

SPETSTEKNIK – Det passar<br />

som hand i handske eftersom<br />

Sverige ligger i framkanten,<br />

just inom de här områdena, säger<br />

Tomas Hagenfeldt vd för<br />

Acceleratus.<br />

I augusti 2009 drog verksamheten<br />

igång. Hittills finns<br />

två svenska företag på plats i<br />

San Diego, halvledarbolaget SP<br />

Devices och Great Connection<br />

som sysslar med medicinsk<br />

teknik.<br />

Ytterligare ett 50-tal bolag<br />

har anmält sitt intresse.<br />

– Bolagens verksamhet har<br />

ett brett spektrum. De finns<br />

bland annat inom branscherna<br />

miljöteknik, telekom, medicinsk<br />

teknik och bioteknik, berättar<br />

Tomas Hagenfeldt. Vid<br />

årsskiftet räknar vi med att ha<br />

fem till sju av bolagen här.<br />

’<br />

Det viktigaste<br />

för den entreprenör<br />

som kommer<br />

hit är att vara väl förberedd.<br />

Alla har en<br />

chans. Men den som<br />

gör en dålig presentation<br />

är rökt.<br />

tomas hagenfeldt<br />

Byggt stort kontaktnät<br />

Acceleratus hjälper företagen,<br />

många har sina rötter i svensk<br />

universitetsforskning, med allt<br />

från att utveckla affärsmodellen<br />

till att hitta kundkontakter.<br />

– Under det här året har vi<br />

byggt upp ett stort kontaktnät<br />

av experter och personer med<br />

erfarenhet från olika industrier.<br />

Vi samarbetar också med<br />

de två största universiteten för<br />

de företag som vill fortsätta att<br />

utveckla sin produkt, berättar<br />

Tomas Hagenfeldt.<br />

Själv har han en bakgrund<br />

inom den svenska finansvärlden.<br />

Han har bland annat varit<br />

chef för den svenska aktiehandeln<br />

på Handelsbanken. Tomas<br />

Hagenfeldt har också arbetat<br />

med företagscoachning<br />

på den östgötska företagsinkubatorn<br />

LEAD, där han hjälpte<br />

bland annat nystartade bolag<br />

att hitta riskkapital.<br />

För blygsamma<br />

– I Sverige är vi duktiga på<br />

forskning. Men sämre på att<br />

kommersialisera våra produkter.<br />

Det är lättare att hitta finansiärer<br />

och vara entreprenör i<br />

USA, bland annat för att marknaden<br />

är så otroligt mycket<br />

större. I San Diego finns dessutom<br />

USA:s största kluster inom<br />

miljöteknik, med 600 miljöteknikbolag.<br />

Enligt Tomas Hagenfeldt är<br />

det otroligt lätt att skapa kontakter<br />

och affärsmöjligheter.<br />

Men konkurrensen är också<br />

hård.<br />

– Det viktigaste för den<br />

ent reprenör som kommer hit<br />

är att vara väl förberedd. Alla<br />

har en chans. Men den som gör<br />

en dålig presentation är rökt.<br />

Den största kulturella skillnaden<br />

är att vi svenskar brukar<br />

vara alldeles för försiktiga och<br />

blygsamma när vi ska presentera<br />

våra idéer.<br />

25 procent bättre<br />

– När en amerikan presenterar<br />

sin idé gör han den alltid 25<br />

procent bättre, något som alla<br />

känner till. Medan en svensk<br />

snarare gör en undervärdering<br />

i sin presentation, säger Tomas<br />

Hagenfeldt.<br />

Det är också viktigt att vara<br />

väldigt måli<strong>nr</strong>iktad och klar<br />

med vad man vill uppnå, både<br />

när det gäller kunder, finansiering<br />

och partners.<br />

Just nu är miljöteknikbranschen<br />

hetast.<br />

– Allt som har med solenergi,<br />

biobränslen och vatten att<br />

göra. Vatte<strong>nr</strong>ening är exempelvis<br />

väldigt inne på grund av<br />

det omgivande ökenklimatet.<br />

USAs nya sjukvårdsreform har<br />

också lett till att hälsovården<br />

kommit i fokus. Allt som kan<br />

förenkla och förbilliga vården<br />

är intressant. • MARITA ANDERSSON<br />

acceleratus<br />

Acceleratus finansieras av<br />

Vinnova och Innovationsbron.<br />

Efter två år ska man vara<br />

självbärande.<br />

Man vänder sig främst till<br />

högteknologiska företag som<br />

befinner sig i företagsinkubatorer.<br />

För en månadskostnad på<br />

1 500 dollar får företaget<br />

kontorslokaler, internetuppkoppling<br />

samt 4 timmars<br />

coachning i veckan.<br />

Efter sex till tolv månaders<br />

tid anses företagen färdiga<br />

för att stå på egna ben.<br />

Great Connection<br />

till Kalifornien<br />

Med ny teknik för att kunna skicka digitala röntgenbilder till<br />

webben eller mobilen satsar det lilla företaget Great Connection<br />

på att komma in på den amerikanska marknaden.<br />

ULTRALJUD Tekniken som är<br />

patenterad lanserades våren<br />

2009 i Sverige. Sedan en månad<br />

tillbaka finns företaget nu<br />

också i USA.<br />

– 40 procent av vår marknad<br />

finns här, säger Åsa Nordgren,<br />

konceptutvecklare och en<br />

av Great Connections tre grundare,<br />

som nu ska flytta till Kalifornien<br />

med hela sin familj.<br />

I första hand satsar man på<br />

att lansera tjänsten ”Mobile<br />

Baby”, där de blivande föräldrarna<br />

ska kunna få ultraljudsbilder<br />

på sina bebisar direkt i<br />

mobilen.<br />

– Vi säljer in tekniken till<br />

dem som säljer ultraljudsmaskiner<br />

och röntgenutrustning,<br />

berättar Åsa Nordgren.<br />

Problem man brottats med<br />

är att företaget ännu inte har<br />

hunnit få in något större kapital<br />

för sin expansion.<br />

Tuffa affärer<br />

– Vi har precis fått klartecken<br />

från några investerare som<br />

är beredda att satsa, berättar<br />

Åsa Nordgren. Men den stora<br />

utmaningen ligger i resurshantering.<br />

Vår teknik har stor<br />

potential samtidigt som vi har<br />

små finansiella och personella<br />

resurser. Great Connection<br />

Vi tog hjälp av<br />

acceleratus för att<br />

de byggt ett kontaktnät<br />

inom vårt<br />

område i San Diego,<br />

berättar Åsa<br />

Nordgren.<br />

består i dag<br />

av fem personer.<br />

En annan<br />

utmaning<br />

är lagstiftningen<br />

och<br />

att få produkten<br />

godkänd<br />

av de<br />

amerikanska<br />

myndigheterna.<br />

Patentet är<br />

skyddat enligt<br />

amerikansk<br />

lagstiftning.<br />

Men att driva företag i USA<br />

är ändå lättare än vad många<br />

tror, menar hon.<br />

– Det är en helt annan attityd<br />

mot företagsamhet, jämfört<br />

med Sverige. Att starta ett<br />

nytt företag går exempelvis på<br />

ett par timmar. Samtidigt är<br />

det betydligt tuffare att göra<br />

affärer.<br />

– Ytan är glad – men det är<br />

tufft inunder. Som svensk kan<br />

man känna sig lite naiv. Förhandlingarna<br />

är betydligt tuffare<br />

och råare, det gäller att inte<br />

lämna ut några förtroenden.<br />

Samtidigt som det är viktigt att<br />

bygga nätverk. •<br />

<br />

MARITA ANDERSSON

Posttidning B<br />

PRESSGRANNAR<br />

Vem tar ledartröjan<br />

i lönekampen?<br />

Hösten 2010 står svensk arbetsmarknad<br />

inför två allt överskuggande,<br />

men samtidigt sammanflätade, problem:<br />

Vad ska ersätta det uppsagda<br />

industriavtalet och vad händer med<br />

det havererade huvudavtalet?<br />

Redan under hösten måste åtminstone<br />

embryot till ett nytt industriavtal<br />

skymta om industrin ska<br />

behålla ledarrollen. Samtidigt måste<br />

andra stridsfrågor hanteras, sannolikt<br />

i en förhandlingsomgång om ett<br />

pånyttfött huvudavtal. Att bara göra<br />

det ena, men inte det andra innebär<br />

ingen varaktig lösning.<br />

LO-Tidningen 03/09/10<br />

På spaning efter teknik<br />

När femmorna på Södra skolan i<br />

Motala gick på teknikspaning stod<br />

sju spännande stationer och väntade<br />

i klassrummet. Tillsammans med<br />

elektronikingenjören Robert Ruppi<br />

och civilingenjören Jacqueline Simonsson<br />

skulle eleverna lösa olika<br />

problem.<br />

Robert och Jacqueline arbetar<br />

för Teknikföretagen, som genom att<br />

skicka ut unga ingenjörer till skolor<br />

på Teknikspaning vill väcka ungas<br />

intresse för teknik.<br />

Östgötatidningen 02/09/10<br />

Krisavtalen utvärderas<br />

Teknikföretagen vill permanenta<br />

möjligheten att sluta lokala krisavtal.<br />

Det är facken inte förtjusta i. De<br />

ser hellre att möjligheterna till kompetensutveckling<br />

förbättras och används<br />

för att motverka framtida kriser.<br />

Facken och arbetsgivare ska nu<br />

sätta sig i arbetsgrupper och utarbeta<br />

metoder för att möta framtida<br />

kriser. Redan innan diskussionerna<br />

kommit igång kan man konstatera<br />

att uppfattningarna går isär.<br />

Kollega 13/08/10<br />

Arbetsgivarna binder<br />

ris åt egen rygg<br />

Svensk ekonomi har fått ordentlig<br />

fart. Konjunkturinstitutet talar<br />

i sin senaste prognos om en tillväxt<br />

på 4 procent i år. Men ute på företagen<br />

går de lokala löneförhandlingarna<br />

trögt. Arbetsgivarna är lika<br />

hårdnackat avvisande som när lönerörelsen<br />

inleddes tidigt i våras. Det<br />

kan naturligtvis straffa sig. En alltför<br />

snål arbetsgivarinställning kan<br />

bli en fara för arbetsfreden.<br />

Aftonbladet 02/08/2010<br />

Intervjun: Malin Alfredsson<br />

Tillbaka till verkligheten<br />

Efter några år i finansoch<br />

fastighetsbranscherna<br />

hittade nybakade<br />

civilekonomen Malin<br />

Alfredsson hem. Till<br />

uppväxtorten Mariannelund.<br />

Men i första hand<br />

till jobb i det maskintillverkande<br />

familjeföretaget<br />

Cellwoodgruppen.<br />

Företagsgruppens historia börjar<br />

med farfar Arvid Stenberg,<br />

som 1937 köpte AK Eriksson i<br />

Mariannelund, tillverkare av<br />

maskiner för sågverk. Sonen Per Olof<br />

Stenberg fortsatte att starta och utveckla<br />

flera producerande företag.<br />

Malin Alfredsson, som är den yngsta<br />

av Per Olof Stenbergs fyra döttrar, utbildade<br />

sig till civilekonom i Göteborg<br />

och fick sina första jobb där i slutet av<br />

1980-talet inom bank och fastighetssektorerna.<br />

– Jag vet inte exakt varför, men det<br />

kanske sitter i generna, säger hon om<br />

sin flytt tillbaka till produktionen.<br />

– Ärligt talat kändes det också lite<br />

tomt att jobba med placering av privatpersoners<br />

värdepapper. Det ger en helt<br />

annan tillfredsställelse att titta ut genom<br />

fönstret och se en trailer komma<br />

och hämta en returpappersmaskin som<br />

ska till Kina och göra nytta.<br />

Säljer i hela världen<br />

Sedan tio år är Malin Alfredsson vd och<br />

hälftenägare i Cellwoodgruppen tillsammans<br />

med en syster.<br />

Industrigruppen består idag av Söderhamn<br />

Eriksson och Cellwood<br />

Machinery, som utvecklar och tillverkar<br />

maskiner och annan utrustning till<br />

sågverksindustrin, respektive massaoch<br />

pappersindustrin. I gruppen ingår<br />

även gjuteriet Bruzaholms bruk med<br />

anor från 1600-talet samt domkraftstillverkaren<br />

Simson Power Tools. Företagen<br />

ligger i Mariannelund, Bruzaholm,<br />

Nässjö, Hofors och Söderhamn.<br />

Gruppen exporterar till 65 – 95 procent<br />

men all produktion ligger i Sverige.<br />

Man omsätter cirka 700 miljoner<br />

kronor per år och har idag 325 anställda<br />

mot 360 före finanskrisen.<br />

– Vi har klarat krisen ganska bra, säger<br />

Malin Alfredsson. Vår filosofi är<br />

att ta det lugnt även i goda tider. Med<br />

välskött ekonomi och en stark balansräkning<br />

ska vi kunna klara konjunktursvängar.<br />

Malin Alfredsson är själv engagerad<br />

i Teknikföretagen bland annat som ordförande<br />

i Region öst.<br />

– Jag undrar vad farfar skulle sagt,<br />

fnittrar hon, han som var aktiv i dåvarande<br />

Mekanförbundet.<br />

En av Malin Alfredssons hjärtefrågor<br />

är att marknadsföra industrin till<br />

barn och ungdomar. Hon har till exempel<br />

suttit med i juryn för Årets Teknikutbildning<br />

i regionen i ett antal år<br />

och lovprisar Teknikföretagens engagemang<br />

inom ungdomskommunikation.<br />

En framtidsfråga<br />

– Detta är en framtidsfråga, betonar<br />

hon. Det är jätteviktigt att medlemsföretagen<br />

engagerar sig lokalt för ungdomarna<br />

i skolan.<br />

– Hur ska dessa annars få reda på<br />

vad svensk industri kan erbjuda och få<br />

klart för sig att en teknikutbildning kan<br />

leda till ett säljjobb, där man som hos<br />

oss, får åka runt i Kina och Indien och<br />

sälja returpappersmaskiner?<br />

Malin Alfredsson är ibland förvånad<br />

över att inte fler företag arbetar med<br />

skolkontakter.<br />

– Fler borde göra mer, tycker hon.<br />

Om företagen inte går ut och skapar<br />

kontakt när ungdomarna går i skolan,<br />

hur kan man då förvänta sig att det ska<br />

stå fix färdiga medarbetare för leverans<br />

när vi behöver dem?<br />

Cellwoodgruppen försöker föregå<br />

med gott exempel. När Bruzaholms<br />

Bruk firade 350 årsjubileum i år skedde<br />

det inte med pompa och ståt utan bland<br />

annat med att gjuteriet öppnade sina<br />

portar för 90-talet elever från teknik-,<br />

industri- och naturvetarprogrammen<br />

vid Eksjö gymnasieskola. På programmet<br />

stod guidad vandring, tenngjutning,<br />

kärntillverkning och besök i<br />

brukets gamla arbetarbostäder.<br />

– Våra skolkontakter ger resultat, säger<br />

Malin Alfredsson. Företagen har inte<br />

svårt att rekrytera ungdomar lokalt<br />

– inte ens dem som pluggat vidare eller<br />

skaffat sig några års erfarenhet, trots att<br />

de ingående bolagen verkar på småorter<br />

långt utanför universitets- och storstadsområdena.<br />

•<br />

LOTTA FORSMAN<br />

malin alfredsson<br />

Vd och delägare Cellwoodgruppen,<br />

Mariannelund<br />

Född: 1964<br />

Utbildning: Civilekonom Göteborg 1986.<br />

Jobb: Förvaltning av värdepapper, SEbanken,<br />

ekonom, fastighetsbolag,<br />

Cellwoodgruppen 1993, ekonomichef<br />

1995, vd 2000.<br />

Familj: Maken Lars Alfredsson, vd<br />

Bruzaholms bruk, döttrarna Svea och<br />

Ingrid, elva och nio år.<br />

Brinner för: Att jobba med produktion.<br />

Att få unga intresserade av jobb i<br />

industrin.

Yumpu Logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie settings
Accessibility Statement
Accessibility Statement
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2026 Yumpu.com, all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!