Entreprenörer

business.bus

Hälsofreaket Linda

HÄLSOFREAK ÄR ett koncept där allt, från det de

bakar i sitt eget bageri till dagens lunch, ska vara ett

hälsosammare alternativ.

ANDRA GÅNGEN GILLT?

Tommy Johansson är

entreprenören som är inne

på sin andra resa som

startup-företagare, nu med

LEAD-företaget AMRA.

ÅTVID TILL LINKÖPING

I början av februari invigde

Åtvidabergs FF ett ÅFF

Center på Platensgatan 10B

i ett försök att få fler

supportrar från Linköping.

DIN LOKALA AFFÄRSTIDNING |

NUMMER 2 2014

Mattias Josephson

VD som vill skapa en bättre värld

Entreprenörer

Affärsverksamheter i

regionen blomstrar


BRANDLINE

3

2

nettoMarginal [%]

Anställer

ekonomer.

Föräldraledighet.

Vikarie rekryteras.

Missar skatteinbetalning.

Fel i

löneutbetalning.

Anders outsourcar

ekonomifunktionen

till Matrisen.

1

Så här mår

Anders 2003.

Anställd

slutar.

År

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

2012

Berättelsen om hur Anders

blev gladare och mer effektiv

Vilken chans! Året är 2005 och Anders får en möjlig het

att bryta loss sitt affärsområde på konsult företaget

och driva det vidare i egen regi. Nu ska området få

blomma ut och växa. Till en början går allt enligt plan. Den nya

konsultfirman anställer ett antal konsulter, utvecklas och

omsättningen ökar.

En oönskad roll. Arbetet kring redovisning och löner blir förstås

mer omfattande. Det gör att Anders anställer två ekonomipersoner.

Plötsligt är han inte bara visionär och företagsledare.

Nu är han även chef för en ekonomiavdelning. Anders blir

administrativ på ett sätt han inte tänkt sig och kommer allt

längre bort från allt det lustfyllda i sitt arbete. Tiden räcker

inte längre till.

Trycket ökar. När en av ekonomerna slutar blir det rörigt. Några

löneutbetalningar blir fel och en missad skattedeklaration gör

att trycket på Anders ökar. Humöret går ned på flera håll i den

annars så positiva medarbetargruppen – och det gör resultatet

också. Det här är ingen rolig period. Hur kunde det bli så här?

Outsourcing vänder utvecklingen till det positiva. Vändpunkten

kommer när Anders ser precis en sån här annons

som du läser nu. Han är mottaglig för att höra vad outsourcing

innebär för skillnad i hans situation. När han möter Matrisen

får han reda på hur enkelt det är att outsourca. Han får även

höra om tryggheten och om fördelarna. Det är dags att lämna

den administrativa mardrömmen.

Anders är effektivare och gladare än någonsin. Nu har han

arbetat med Matrisen i drygt två år och resultatet är över

förväntan. Anders har en speaking partner och det är ordning

och reda på ekonomin och på HR. Lönerna är alltid rätt och

medarbetarna är glada. För resultatkurvan vände snabbt uppåt

och det är slut på bekymmer. Nu fokuserar Anders på det han

är bäst på – att låta företaget blomma ut och växa.

Vill du bli likA EffEkTiV Och glAd sOm ANdERs? Vi bryr oss om dig

och din framgång. Varmt välkommen att kontakta oss för mer information:

Göran Carlsson på telefon 013-35 58 30, info.linkoping@matrisen.se

Matrisen. Framgångens vän.

Matrisen är ett av Sveriges ledande företag inom redovisning, outsourcing, HR- och löneadministration och ekonomisk

rådgivning. Med Matrisen får du ett outsourcingkoncept som passar allt från det börsnoterade företaget till det mindre

företaget inom i princip alla branscher. Vi har förtroendet från över 3 000 kunder inom Sverige och internationellt.

Matrisen har kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Gävle, Västervik och Lund. www.matrisen.se


INNEHÅLL NUMMER 2 2014

Ansvarig utgivare

Peter Nordlander

Chefredaktör

Daniel Atterbom

Medverkande skribenter i detta

nummer

Anna Adolfsson, Mathias

Ericsson, Staffan Krause,

Peter Lannesand, Lina Lindblad,

Mikael Lindh, Joakim

Löwing, Helene Oscarsson och

Malin Wändel Persson

Annonsförsäljning

Peter Lindgren

Telefon: 0721 62 93 58

peter.lindgren@affarsstaden.se

Grafisk form

Björn Lisinski

Tryck

Tellogruppen AB

Omslagsbild

Kristin Carlén

Affärsstaden Linköping är ett

nytt månadsmagasin med hög

ambitionsnivå och med siktet

inställt på att vara relevant för

läsarna.

Samtidigt som vår stad växer till

fler än 150 000 invånare lanseras

nu ett nytt affärs magasin,

Affärsstaden Linköping. Vår

ambition är att spegla såväl de

mindre som större företagen i

vår region. Vi kommer lyfta fram

människorna både i och bakom

företagen och vi kommer visa på

allt det som utvecklar vår region

framåt.

Affärsstaden Linköping

utges av

Affärsmagasin i Östergötland AB

Strandgatan 2, 582 26 Linköping

info@affarsstaden.se

www.affarsstaden.se

4

8

12

16

20

24

VI SOM GÖR AFFÄRS-

STADEN Möt människorna

bakom tidningen.

ÖSTSVENSKA YRKES-

HÖGSKOLAN AB utbildar i

kvalitativ kompetens.

VALET 2014 del 2. Vi intervjuar

Muharrem Demirok

(C) och Monica Ericsson (V).

SIDAN 14

NYSTARTAT En perfekt

pitch bidrog till att ett nyckelharpsföretag

startas.

HÅLLÅ DÄR Christian

Berger, VD på inkubatorn

LEAD.

TOMMY JOHANSSON är

entreprenören som är inne på

sin andra resa.

SIDAN 23

NULINKS »SKUGG-

STYRELSE« ett lyft för kommunens

näringslivsbolag och

företagarna i Linköping.

ANDERS BORG om entreprenörer

och budgetkrav som

ska finansieras.

OMSLAGSPROFIL

32

25

27

28

39

40

41

42

52

HALLÅ DÄR Jörgen Edlund,

Frisk Sport & Fitness.

I MJÖLBY SKA DET vara

lätt för den som vill driva

företag att få hjälp.

HÄLSOFREAK HAR EN totallösning

från ax till limpa.

ÅFF TILL LINKÖPING när

de öppnar en supporterbutik.

LINKURA JOBBAR förebyggande

med livsstilsfrågor

genom modern teknik.

VI ÄR FOLK vill skapa

något nytt och spännande i

Linköping.

HUSFOTO ÄR GÅTT från

noll till att bli stora i sin

bransch.

SIDAN 44

MENTORN och adepten kan

lära sig av varandra. Vi tipsar

hur.

FRITID Vi uppmärksammar

mat, motorer, böcker, musik

med mera.

MATTIAS JOSEPHSON är en kristen och

empatisk entreprenör med ett samhällsengagemang.

Han var med och skapade Dreampark,

som såldes till Motorola 2011. Nu är

han engagerad i en rad projekt som på sitt sätt bidrar till

en bättre värld.

– VÄRLDEN HÅLLER PÅ att falla i bitar och alla borde

vara med och försöka få den att gå åt rätt håll. Det fungerar

inte som det är nu, säger han. Om alla bidrar med en

liten bit skapar vi tillsammans en bättre värld. n

3


Navet i Affärsstaden

Vi vill i Affärsstaden Linköping spegla entusiasmen, entreprenörskapet och framtidsandan

i staden samtidigt som vi har en förankring i Linköpings näringsliv och

kommun. Vi är ödmjuka inför det stora kunnande som finns i regionen.

DANIEL ATTERBOM

Daniel Atterboms släkt kommer

från Östergötland, även om han

är född i Stockholm. Han har

varit journalist sedan 1980 och

arbetat för tidningar som Bild &

Bubbla, Expressen, Foto, Svenska

Dagbladet med flera. I Affärsstaden

Linköpings redaktion är han

redaktör. Han beskriver sig som en

läsande hundmänniska utan hund.

PETER NORDLANDER

Peter Nordlander är uppvuxen i Linköping.

Han har en bakgrund på Radio

Östergötland och som ägare av Kalle P.

Sko. I Affärsstaden Linköpings redaktion

är han VD och ansvarig utgivare.

På fritiden umgås han med familjen och

såväl lyssnar på som utövar musik.

PETER LINDGREN

Peter Lindgren är född och uppvuxen

i Linköping. Han har bland annat arbetat

för TV 4, Vita Hästen och LKPG

Magazine. I Affärsstaden Linköpings

redaktion är han försäljningschef. Peter

var spelare i A-laget det år som LHC

grundades 1976 och tillhör de tre bästa

målskyttarna i klubbens historia.

GÖRAN CARLSSON

Göran Carlsson är uppvuxen i

Linköping. Han har studerat till

ekonom i Linköping och har sedan

arbetat som revisor, ekonomichef

i Östergötland och i Stockholm.

Göran är styrelseledamot i Affärsstaden

Linköping AB. På fritiden

spelar han curling, reser mycket

och tar hand om sin 1700-talsgård.

MATHIAS ERICSSON

Mathias Ericsson kom till Linköping

för universitetsstudier

i mitten på nittiotalet och har

blivit kvar sedan dess.

Han har arbetat med kommunikation

och affärsutveckling i

såväl internationella, som lokala

företag och har

under senare år fått ett allt

tydligare fokus på entreprenörsdrivna

bolag.

Mathias är styrelseordförande i

Affärsstaden Linköping.

BJÖRN LISINSKI

Björn Lisinski är född och

uppvuxen i Linköping. Han

har en bakgrund inom reklambranschen,

där han har

arbetat som programmerare,

med webb och med all typ

av design och grafisk form.

I Affärsstaden Linköpings

redaktion är han formgivare.

Han arbetar även som gruppträningsinstruktör

på Frisk.

ANNA ADOLFSSON

Frilansjournalist Anna Adolfsson är

hemvändande Motalabo efter flera år

runt om i Sverige och i Indien. Hennes

bakgrund är brokig och omfattar

bland annat arbete i turismnäringen i

Östergötland och riskhantering inom

Systembolaget. Utöver skrivande ägnar

hon sig idag mest åt virkning och åt att

renovera sitt torp i Motala Verkstad.

JOAKIM LÖWING

Joakim Löwing är född och uppvuxen

i Linköping. Han har drivit sin egen

firma Löwing Frilansjournalist sedan

1998. Joakim är skribent och arbetar

både åt dagspress, veckotidningar och

månadstidningar. På fritiden umgås han

med familj och vänner, tränar eller tittar

på sport och film.

KRISTIN CARLÉN

Kristin Carlén är född och uppvuxen

utanför Linköping. Hon har arbetat

med fotografering i cirka tio år och har

bland annat sysslat med mode-, modell-,

skol- och fastighetsfoto. I Affärsstaden

Linköpings redaktion är hon logiskt nog

fotograf. Fritiden ägnar hon åt vänner,

familj och resor.

4


LEDARE: PETER NORDLANDER

»BARA SPORT, BARA SPORT, BARA MASSOR UTAV SPORT«

sjöng en gång Galenskaparna & After Shave.

Vem har kunnat undgå OS-yran och alla guldmedaljer?

Det har ju blivit mycket sport sista tiden, men hur mäter

man egentligen framgång – är det i form av guldmedaljer?

FÖR OSS VAR LYCKAN fullständig när första numret kom

från tryckeriet. Vi hade planerat, tränat, satt upp mål,

och visst kändes det som om vi fick en guldmedalj.

Tänk om du och jag skulle värderas i TV varje dag?

Är varje dag utan medalj ett misslyckande?

Tänk dig in i situationen att reportrarna samlas runt

oss: Vad gjorde vi för fel, var det materialet, hade vi förberett

oss fel, var det rätt val på tredje sträckan?

Ja, nu pratar vi ju bara om en tidning, och direkt efter

premiären blev det vardag igen.

– Kamrater, vi har en ny tidning att göra.

I DET HÄR NUMRET skriver vi om entreprenörer, är det

kanske affärslivets idrottsmän? Vad är det som driver

någon att satsa allt och lite till för att lyckas? Och vad gör

man när man nått dit?

Läs bland annat om Mattias Josephson som sålde

det han och några kollegor skapat till Motorola, och nu

bland annat arbetar med socialt företagande för att hjälpa

människor som har fastnat i utanförskap.

AFFÄRSSTADEN LINKÖPING HAR ett tydligt mål: att lyfta

fram regionens organisationer och företag och människorna

som skapar dem. Om vi lyckas med det är det bara

ni som kan avgöra. Ni är våra domare, vår publik och

våra expertkommentatorer. Annonsörerna belönar oss

med de medaljer vi förtjänar.

Vi har hittills bara mött positiv kritik. Vi kan ju inte

precis säga att vi var efterlängtade, eller att det fanns

höga förväntningar på medaljer. Men vi kan berätta att vi

mött uppskattning.

Nu gäller det att vi överträffar oss själva, varje nummer.

HÖR GÄRNA AV ER och bli en del i utvecklingen av regionens

viktigaste affärsmagasin! n

vi

skyltat

har

linkoping

sedan

1982!

Gillbergagatan 36 Linköping

013-12 21 10 www.jenareklam.se

Dialect Körjournal

– håller koll på bilparken!







Fr. 99 kr

/månad! *

*Pris exkl. moms. Avtalstid är 36 månader.

Support och utbildning ingår. Engångskostnad

på hårdvara inkl installation 2 790 kr. Gäller

till 2014-03-31 eller så långt lagret räcker.

Dialect Malmslättsvägen, Linköping

013-359090, www.dialect.se.


NÄRINGSLIVSKLIMAT GÖR SKILLNAD

UTMÄRKELSE

NYLIGEN PRESENTERADES SVENSKT NÄRINGSLIVS näringslivsklimatranking för

Sveriges 290 kommuner. Bäst i Östergötland är Åtvidaberg på plats 30, Ydre på

plats 38 och Linköping på plats 48. Mjölby ligger på plats 73, Norrköping på plats

155 och Motala på 247 plats. n

Källa: http://www.ostsvenskahandelskammaren.se

ARENABOLAGET I LINKÖPING AB har mottagit

utmärkelsen ”Bästa Dagkonferensanläggning

2013” i SSQ Award. En utmärkelse

som flera stora mötesanläggningar

i Sverige slogs om och som Arenabolaget

tidigare blivit tilldelade för år 2011. n

OSTLÄNKEN

ÅHLENS BYGGS OM

Järnvägsutredning för

Linköping ställs ut

Nu ställs de fyra förslagen om järnvägens

dragning genom Linköping ut och allmänheten

kan lämna synpunkter. Bro, tunnel eller både

och är frågan när Ostlänken ska byggas.

I höstas enades Trafikverket och Linköpings

kommun om att i en kompletterande studie

belysa olika möjliga dragningar genom

centrala Linköping som förenar möjligheter

till framtida stadsutveckling med en attraktiv

lösning för tågresenärerna.

Fyra alternativ har studerats; Ostlänken

och Södra stambanan på bro över Stångån,

samma broalternativ med fortsättning till

Glyttinge, ett alternativ med Ostlänken och

Södra stambanan i tunnel samt ett alternativ

med Ostlänken i tunnel och Södra stambanan

på bro över Stångån.

Utställningen pågår fram till 12 mars och

finns dels påTrafikverkets webbplats, tinyurl.

com/trafikverket12mars, dels på Linköpings

kommun, Drottninggatan 45, i miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens

kundtjänst, samt

hos Medborgarkontoret i stadsbiblioteket i

Linköping. Linköpings kommun har beslutat

förorda tunnelalternativet. n

Källa: www.linkoping.se

MÄSSA

Motala Expo

14-15 mars arrangeras sjunde upplagan av

Motala Expo. 120 företag ställer ut i Team

Sportiahallen och mässan är den självklara

mötesplatsen för Motalas företag och

organisationer. Dag ett är vigd åt företagare

och studenter och dag två öppnas dörrarna

för allmänheten. Höjdpunkter under mässan

är utdelning av priserna »Årets Motalaföretag«

och »Årets företagare« samt en föreläsning

med årets gäst Susanne Boll, författare med

rötter i Motala. n

Källa: www.motala.se

L E Lundberg bygger om

Åhlenshuset

Lundbergs har de senaste fem åren förvärvat

en rad kommersiella fastigheter i Linköpings

centrala delar. För att ytterligare stärka sin

position i Linköping planerar man nu att modernisera

och utveckla fastigheten kv. Braxen

19, som ligger i kvarteret runt Storgatan/

Repslagareg./Ågatan/Snickaregatan.

Kvarteret som idag innehåller kontor och

detaljhandel med Åhléns, Hemköp och Clas

Ohlson som tre stora aktörer, uppfördes av

Lundbergs på sextiotalet. Den planerade

utvecklingen av kv Braxen 19 och uppförandet

av ett kontorshus i kv Bokbindaren 28 ligger

enligt Lundbergs helt i linje med kommunens

ambition att förstärka Storgatans intryck

NY STADSARKITEKT I LINKÖPING

Linköping har fått en stadsarkitekt. Johanna

Wiklander är arkitekt, kommer från Stockholm

och har lång erfarenhet av långsiktiga strategiska

stadsplaneringsprojekt. Hennes uppgift

är att arbeta med Linköpings utveckling i ett

större perspektiv utifrån de viktiga processer

som pågår, samt ansvara för stadens visionsarbete

i stadsplaneringsprocessen.

Linköping växer och står inför flera utmaningar.

Flera viktiga byggprojekt pågår och

planeras, projekt som kommer att förändra

som stadens paradgata. För att skapa en

välkomnande entré till Storgatan från det blivande

resecentrumet på andra sidan Stångån

vill Lundberg bidra med en intressant och

arkitektoniskt tilltalande fasad på Braxen 19.

Detta görs genom att ersätta dagens slutna

fasader mot Storgatan och Ågatan med mera

transparenta fasader, med stort inslag av glas.

Fastighetens ursprungliga arkitektur bevaras

och förädlas med ett nytt modernt uttryck

som genererar ett mervärde till fastigheten

och stadsbilden. Arbetet beräknas stå färdigt

sommaren 2015. n

Källa Fastighets AB L E Lundberg

Nyrekryterad stadsarkitekt med

gedigen erfarenhet till Linköping

stadsbilden på ett avgörande sätt. Vid Stångebro

kommer ett nytt resecentrum att placeras,

och en ny stadsdel kommer att växa fram

i centrala Linköping med bostäder, kontor och

handel i anslutning till resecentrum. Samtidigt

håller Västra Valla på att utvecklas med den

nya stadsdelen Vallastaden, Östra Valla med

Nya Wahlbecks företagspark kommer att

förändra stadsmiljön. n

Källa: www.mynewsdesk.com

6


Res ut i världen med SAS eller KLM

Flyg snabbt, smidigt och bekvämt från Linköping City Airport.

Du når destinationer över hela världen via Köpenhamn och Amsterdam.

Boka din resa på sas.se, klm.se eller via din resebyrå.

Välkommen ombord!

Premiär för Business Lounge!

Nu slår vi upp portarna till vår Business Lounge, för dig som reser i affärsklass

eller har Guldkort hos KLM Flying Blue / SAS Eurobonus.


kompetensförs

Kvalitativ

Östsvenska Yrkeshögskolan AB har funnits sedan 2011. Nu yrkesutbildar

de inom vård, teknik med mera på flera ställen i Östergötland.

I höst startar en utbildning inom psykiatri i Motala.

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: ÖSTSVENSKA YRKESHÖGSKOLAN AB MED FLERA

– VI STARTADE SOM ett projekt på regionförbundet Östsam,

säger Ann-Charlotte Thorén, som är VD på Östsvenska

Yrkeshögskolan AB.

Idag är det elva kommuner i Östergötland, plus Östsam,

som äger bolaget.

– Från 2011 och framåt har vi bedrivit ett antal yrkeshögskoleutbildningar

inom flera olika områden i Östergötland

och angränsande län. Det har till exempel varit inom teknik

och tillverkning, och vi har ganska länge haft en utbildning till

vårdadministratör i Söderköping tillsammans med kommunen.

EN VÄL FUNGERANDE arbetsmarknad förutsätter en kvalitativ

kompetensförsörjning. Östsvenska Yrkeshögskolans uppdrag

är att bidra till att företag i regionen har rätt förutsättningar

för att kunna växa och utvecklas.

– Vårt uppdrag är att öka antalet strategiskt viktiga yrkeshögskoleutbildningar

i regionen genom att: processa fram

utbildningar, genomföra utbildningar och verka som regional

aktör.

Nu har Myndigheten för yrkeshögskolan godkänt att

ANN-CHARLOTTE

THORÉN VILL ÖKA

ANTALET YRKESUT-

BILDNINGAR.

Östsvenska Yrkeshögskolan AB får starta en utbildning inom

psykiatri i Motala i september, »Skötare inom psykiatrisk

vård och omsorg«.

Det är den tredje utbildningen som startar med Motala

kommun som utförare.

– Vi har tidigare en utbildning i geodetisk mätningsteknik

och en utbildning till undersköterska med specialistkompetens

för demens tillsammans med Motala och Mjölby kommun,

ett samarbete de båda kommunerna emellan. Tidigare

år har vi fallit på att Myndigheten för yrkeshögskolan har

prioriterat andra utbildningar framför den här i psykiatri.

ÖSTSVENSKA YRKESHÖGSKOLAN AB gör, tillsammans med

utföraren kommunen, ansökningar till Myndigheten för

yrkeshögskolan.

– De beviljar ett antal utbildningar efter ekonomi. I år

var det här en av de utbildningar som beviljades anslag från

myndigheten.

Det finns 25 platser på utbildningen.

– Det innebär att vi kommer att ta in minst 25 studerande.

8


FÖRVÄRVAD KOM-

PETENS SKYDDAR

MAN BÄST MED

HJÄLM.

örjning

Självklart ska Ert företag synas i

De får gå utbildningen, och sedan kan vi starta ytterligare en

klass hösten 2015. Så långt har vi fått beviljat av myndigheten,

vi får göra två intag på den här utbildningen.

YRKESHÖGSKOLAN HAR FLERA utbildningar och ett uttalat

mål för dem.

– Vi är ett bolag som jobbar med strategiskt viktiga utbildningar,

det är vårt uppdrag från ägarna. Strategiskt just nu

är det kommande bygget av Ostlänken. Vi har fått beviljat

en byggledarutbildning som har anknytning till det. Det

kommer att behövas många arbetsledare när det ska byggas

så mycket framåt. Även vår mätningsteknikerutbildning i

Motala har bäring på både Ostlänken och andra byggen i

framtiden.

DATA/IT ÄR ETT annat nytt område för Östsvenska Yrkeshögskolan

AB.

– Vi har två IT-utbildningar som vi ska driva i Linköping,

det är ett område där det finns ett stort behov av yrkeshögskoleutbildningar.

De beviljas efter hur stort behov det finns

av kompetens och arbetskraft, och vi vet att 86 procent av

dem som går ut får jobb direkt. Det finns många olika områden

att utbilda sig på.

– Det är yrkeshögskoleutbildningsmässor i Linköping 11

mars och i Norrköping 13 mars. n

För mer information och priser, kontakta Peter Lindgren!

KONTAKT

PETER LINDGREN

AFFÄRSSTADEN LINKÖPING

Telefon: 0721 - 62 93 58

Email: peter.lindgren@affarsstaden.se


VADSTENA

VADSTENA I TOPP när det gäller ung företagsamhet. I årets ranking är det Vadstena

kommun med andelen 56,8 procent som är i toppen. Antalet UF-företagare

i kommunerna har sammanställts och satts i relation till det totala antalet

elever i en årskull i varje kommun. I år är det tre kommuner i Östergötland som visar

på en rejäl ökning. Förutom i Vadstena på toppen så har det även i kommunerna

Kinda och Motala skett en ordentlig ökning sett till rankingen föregående år. n

Källa: www.vadstena.se

REGIONEN ÖKAR

ÖSTERGÖTLANDS LÄN ökade i befolkning med 4 064 personer

under 2013. Det var 1 355 personer fler än 2012 och den största

ökningen av länets befolkning under ett enskilt år sedan 1994.

Folkmängden ökade mest i länets två största kommuner.

Linköping hade 150 202 invånare enligt SCB. Norrköping hade

133 749 invånare. n

Källor: www.linkoping.se, www.norrkoping.se

PRODUKTIONSMILJÖ FÖR TRYCKT ELEKTRONIK

MOBILSPEL

Europeisk föregångare

I stark konkurrens från storföretag och andra

aktörer i Europa har PEA (Printed Electronics

Arena) Manufacturing testmiljön för produktion av

Tryckt elektronik i Norrköping, utsetts till europeisk

»pilot line demonstratör« och ska fungera som en

modell. PEA Manufacturing blir därmed föremål för

studier kring hur man skapar och utvecklar en lyckad

testmiljö för prototyp- och produktionsutveckling.

Projektet mKET Pilot line kommer att pågå under

2014 med syfte att lärdomar och kunskap från

PEA Manufacturing skall komma resten av EU till

godo. Det övergripande målet för projektet är att

kartlägga hur Pilot produktionsanläggningar kan

hjälpa till att överbrygga gapet mellan forskningsresultat

och produktion av nya produkter som

skapar tillväxt i EU.

Göran Gustafsson, avdelningschef för Tryckt elektronik

på Acreo Swedish ICT och Tommy Höglund,

projektledare för Printed Electronics Arena, PEA,

skickade in ansökan:

– Vi är glada att vår ansökan och produktionsmiljö

får den här positiva responsen. n

Källa: www.mynewsdesk.com

Nytt mobilspel lanserat

VisualDreams är på väg mot Sveriges nästa

succé inom mobilspel.

VisualDreams utnämndes i Januari till en av

Sveriges hetaste IT-bolag av Dagens Industri.

Slam Dunk Basketball 2 lanserade i februari och

VisualDreams har redan nu visat sin hit-potential.

Slam Dunk Basketball 2 laddades ner över

en kvarts miljon gånger under lanseringshelgen.

Under lanseringshelgen laddades Slam Dunk

Basketball 2 ned över en gång per sekund och

samlade totalt ihop över 250 000 nedladdningar

under de tre första dagarna. Med en

majoritet av nedladdningarna från USA, en första

plats inom sportkategorin så är Slam Dunk

Basketball 2 redan på väg att bli en snabb App-

Store succé. VisualDreams är på väg att bli nästa

svenska succébolag inom mobilspelsutveckling.

– Vi är helt chockade över antalet nedladdningar

och spelaraktiviteten Slam Dunk Basketball

2 har haft under premiärhelgen. Det är som en

saga, trycket från alla spelare blev så extremt

att våra servrar inte längre orkade med. Detta

är så klart ett lyxproblem och servrarna är nu

uppe och fungerar problemfritt och håller även

för den stigande kurvan av användare. Idag

firar jag och teamet med skumpa och glada

miner!, säger Kristofer Boman, CEO på

VisualDreams. n

Källa www.lead.se

STYRELSEUTBILDNING

Nu ska kvinnorna in i styrelserummen

I Linköping och Norrköping startar nu projektet

som ger kvinnorna plats och samtidigt stärker

entreprenörsdrivna företag i Östergötland.

– Frågan är större än jämställdhet, säger

Astrid Brissman som leder aktiviteten tillsammans

med Kristina Swenningsson.

För tredje året i rad pågår en styrelseutbildning

för kvinnor i Linköping och Norrköping.

Målet är att rusta deltagarna för ett aktivt

styrelsearbete i egna företag och uppdrag i

andra företag.

– Det här är en viktig satsning för bolag i

regionen. Det behövs fler kvinnor i styrelserummen.

Det borde vara självklart men vi

behöver hjälpa till, säger Yvonne Rosmark, VD

för Nulink.

Nu tas nästa steg för att bereda vägen till

styrelserummen.

– Tio företag i Östergötland, ägda och drivna

av kvinnor, deltar för att utveckla sina verksamheter

med aktivt styrelsearbete, säger

Astrid Brissman.

Både hon och Kristina Swenningsson har lång

erfarenhet av företagande och vet värdet av

en bolagsstyrelse med externa medlemmar.

– Som företagare har man fullt upp med den

dagliga verksamheten och har inte tid att

utveckla bolaget. Styrelsen tillför kompe-

tens och andra perspektiv, förklarar Astrid

Brissman som anser att frågan är större än

jämställdhet. Det handlar även om tillväxt och

kompetens.

– Företagen behöver kvinnors erfarenheter

och kunskaper.

I programmet ingår fyra seminarier om

professionellt styrelsearbete, dit även män är

välkomna. Tanken är att män ska få tillgång

till kvinnors nätverk och tvärtom. Målet är att

tillväxtföretag ska få kompetenta ledamöter

av båda könen, till gagn för verksamheten. n

Källa: www.nulink.se

10


Inför kommunalvalet i Linköping kommer vi att prata med ledande politiker. Här är andra omgången.

Valåret

Muharrem Demirok (C)

Muharrem Demirok (C) är kommunalråd och ordförande i samhällsbyggnadsnämnden.

Han leder och samordnar arbetet i Centerpartiets fullmäktigegrupp

och har samordningsansvar för frågor kring bl.a. miljö, samhällsbyggnad, kommunikation

samt landsbygdsutveckling. Vi pratade med honom inför höstens kommunalval.

TEXT: DANIEL ATTERBOM

VAD DRIVER DIG, VAD ÄR DIN EGEN VISION I POLITIKEN?

– Jag vill vara en länk mellan medborgaren och det som

kanske är lite svårt att förstå, den stora apparaten av myndigheter,

regler, lagar etc. Att finnas där och göra det enkelt och

förståeligt.

VILKEN FRÅGA TROR DU BLIR VIKTIGASTE I LINKÖPINGS KOM­

MUNALVAL?

– Jag tror att det blir utbildningsfrågan. Det är nyckeln

till allt som vi sysslar med, näringslivet, tillväxten och att

Linköping fortsätter att vara attraktivt och en stad där alla

får samma möjligheter. Det låter som floskler, men jag tror

på det. I andra länder är att gå på universitet som att bestiga

Mount Everest, i Sverige är det öppet och gratis för alla. Jag

är en kille från Botkyrka som blivit kommunalråd tack vare

universitetet. Det är själva bilden av vilka dörrar utbildning

öppnar. En annan släkting som gått på universitet är ambassadör

för Turkiet i Qatar.

VAD ÄR VIKTIGT FÖR JUST DITT PARTI I LINKÖPING?

– Den rolluppdelningen som vi har i alliansen är att C

ansvarar för samhälls-, landsbygds- och miljöfrågor, men det

som har präglat vårt synsätt och vår diskussion med andra

partier är att lyfta ned det på en annan nivå. Vi förespråkar

decentralisering. Det ska finnas en tydlig linje i det man gör.

Vår devis när det gäller samhällsplaneringen är att om någon

kommer med en idé ska vi vara möjliggörare.

HUR SKA SYSSELSÄTTNINGEN ÖKAS I LINKÖPING?

– Vi är ett bra recept på spåren. Det handlar om att satsa

på näringslivsfrågor, och det ser vi resultat av. Det är den

stora ideologiska frågan som skiljer oss från det andra blocket,

som vill satsa på olika former av offentliga praktikplatser

etc. Vi tycker att det är bra som ett komplement, men grunden

måste vara fler jobb på sikt, att det kommer fler företag

som vill anställda. Genom att vi satsar på utbildning och

näringslivet ligger våra arbetslöshetssiffror en bra bit under

riksgenomsnittet. Vi är inte nöjda, men någonting gör vi rätt.

KOMMER ALLIANSEN ATT BESTÅ EFTER KOMMUNALVALET?

– Vi kommer att söka förnyat förtroende som en allians.

Det var ett otroligt lyckosamt recept för Linköping. Alternativet

S, V och MP vore otroligt synd för den utveckling vi ser

i Linköping.

HUR LÄNGE KOMMER DU ATT FORTSÄTTA MED KOMMUNAL­

POLITIKEN?

– Jag kan inte välja det helt själv, det gör 150 000 väljare.

Eftersom man vart fjärde år måste söka förnyat förtroende

blir man skärpt – om man är trött märks det i valresultatet. I

förra valet fick jag 800–900 personkryss. Vi är bättre än C i

samtliga jämförbara kommuner.

KOMMER PRIVATISERINGARNA ATT FORTSÄTTA OM NI VINNER

VALET?

– Vi har som jag ser det en öppen marknad när det gäller

mångfalden inom vård och omsorg. Det fungerar bra i

Linköping enligt de mätningar som görs, som pekar på att

kvaliteten är hög. Så länge vi håller en hög kvalitet tror jag

att Linköpingsborna är mindre intresserade av vem som

utför det.

ALLA PARTIER ÄR KONKURRENTER OM SAMMA RÖSTER, OCH

SEDAN ÄR NI TVUNGNA ATT SAMARBETA I KOMMUNALFULL­

MÄKTIGE. HUR FUNGERAR DET?

– Det fungerar bra. Vi har under lång tid haft ett samförstånd

mellan partierna med respekt för att i långsiktiga

beslut är man eniga. Det tråkiga är att detta urholkats de

senaste åren av att de nationella vindarna blåser alltför

starkt även på ett lokalt plan. Vi sitter på Linköpingsbornas

mandat och vi ska söka lösningar för Linköping. De senaste

åren har oppositionen, även i stora frågor, in i det längsta

varit med för att sedan ställa sig vid sidan av. Om stora

frågor kräver uppoffringar enbart från de styrande, kanske vi

i framtiden kommer att få se att majoriteten fegar ur och inte

vågar lita på oppositionen, vilket skulle vara ett avbräck för

Linköping. n

POLITISKA UPPDRAG, MUHARREM DEMIROK (C)

Gruppledare, kommunalråd, kommunfullmäktige, kommunstyrelsen,

kommunstyrelsens planeringsutskott, Linköpings

Stadshus AB, Linköpings Bo 2016 AB (Linköpingsexpo AB),

Nyköping-Östgötalänken och samhällsbyggnadsnämnden.

12


2014

Vänsterpartiets gruppledare Monica Ericsson slutar i kommunalfullmäktige efter

höstens val och kandiderar till landstinget.

Vi pratade med henne om höstens kommunalval.

Monica Ericsson(V)

TEXT: DANIEL ATTERBOM

VAD DRIVER DIG, VAD ÄR DIN EGEN VISION I POLITIKEN?

– Jag tycker att man kan jobba politiskt både genom att

sitta i parlamenten och utomparlamentariskt. Det viktigaste

för mig är att man bryr om vad som händer, att man känner

ansvar och inte överlåter saker på andra, utan tar ett eget

ansvar för ett bra samhälle och en bra värld.

VILKEN FRÅGA TROR DU BLIR DEN VIKTIGASTE I LINKÖPINGS

KOMMUNALVAL?

– Jag tror att två frågor blir viktigare än andra: ungdomsarbetslösheten

och vinster i välfärden. Vi i Vänsterpartiet tycker

inte att skattepengar ska gå till vinst i privata vårdbolag,

utan hela pengen ska gå till vård och omsorg. När det gäller

ungdomsarbetslösheten är det särskilt viktigt att man släpper

in unga människor i samhället, ger dem chansen att försörja

sig själva, flytta hemifrån och styra över sina egna liv. Om

man inte har något arbete tillåts man inte att bli vuxen, utan

kan få lov att bo kvar i föräldrahemmet tills man kanske är 28

år. Jag har träffat elever i årskurs 8 och pratat med dem om

egenmakt i livet. Redan 14-åringar längtar efter att bli stora,

att få bli vuxna.

VAD ÄR VIKTIGT FÖR JUST DITT PARTI I LINKÖPING?

– Det finns en mängd politiska frågor som är viktiga. Det är

till exempel viktigt att alla ungdomar får jobb. På riksplanet

har vi i V sagt att alla ungdomar 18–24 år ska få jobb, annars

utbildning, inom 90 dagar. Vi tycker att om det behövs ska

Linköpings kommun gå före och inte invänta centrala direktiv

när det gäller en så viktig sak. Vi tycker att alla gymnasieungdomar

ska få sommarjobba. Det ger ungdomarna välbehövliga

kontakter på arbetsmarknaden. Arbetsplatsen behöver inte

vara inom kommunen, utan kan ordnas i samarbete med

de företag som kommunen har avtal med. Det viktiga är att

unga människor får komma ut i arbetslivet, få en kontakt som

kanske kan leda till en anställning senare.

HUR SKA SYSSELSÄTTNINGEN ÖKAS I LINKÖPING?

– Vi i Vänsterpartiet vill att man ökar personaltätheten inom

vård, skola och omsorg. Vi vill ha fler vuxna i skolan och inom

vård och omsorg. Där kan vi skapa fler arbeten. En annan

viktig sak är att vi anser att de som jobbar i kommunen ska ha

rätt till heltid. Man ska kunna försörja sig på sitt jobb. Deltid

ska vara möjligt, men det ska alltid vara ett eget val.

OM V VINNER VALET MED S OCH MP, KOMMER NI ATT REGERA I

KOALITION, SOM NI GÖR I NORRKÖPING?

– Det gör vi gärna, men inte till vilket pris som helst. Vi är

inte till salu. det är avgörande om vi kan komma överens i

frågan om vinst i välfärden. Det är en viktig fråga för oss.

HUR LÄNGE KOMMER DU ATT FORTSÄTTA MED KOMMUNALPO­

LITIKEN?

– Jag kommer bara att fortsätta till december i år. Då har

jag varit gruppledare i tolv år. Jag kandiderar inte till omval.

Det beslutet fattade jag för ett år sedan. Jag slutar i kommunalfullmäktige,

men jag kan komma att bli invald i landstingsfullmäktige.

Det blir i så fall en ny utmaning med andra

politiska frågor.

KOMMER PRIVATISERINGARNA ATT FORTSÄTTA OM NI VINNER

VALET?

– Nej, vi vill inte att skattepengar ska användas för att

privata vinstdrivande bolag ska verka inom vård och omsorg.

Vi har inget emot att icke vinstdrivande aktörer som föreningar

och företag som drivs av en vårdidé och inte av girighet driver

vård och omsorg för skattepengar. Vårt mål är att ta tillbaka

vård och omsorg i offentlig regi vartefter de olika avtalen med

privata utförare löper ut.

ALLA PARTIER ÄR KONKURRENTER OM SAMMA RÖSTER, OCH

SEDAN ÄR NI TVUNGNA ATT SAMARBETA I KOMMUNALFULL­

MÄKTIGE. HUR FUNGERAR DET?

– De som egentligen är tvungna att samarbeta är de

borgerliga partierna. De har gått till val på att de samarbetar

i en allians. De måste komma överens. De övriga partierna,

som till exempel Vänsterpartiet, behöver inte komma överens

med andra partier om vi inte vill. Vi kan komma överens med

olika partier vid olika tillfällen. Det är inte så att vi tycker illa

om varandra som personer, utan vi respekterar medborgarnas

val och vi alla är folkvalda. Vi har inga problem med att det

finns folk som har andra åsikter. Det skulle vara förskräckligt

om vi hade ett enpartisystem. Man sympatiserar mer eller

mindre med olika partier. Det finns partier som man inte gillar

alls. Med MP och S händer det ganska ofta att vi kan komma

överens i vissa frågor. Inte alltid, men ibland. Detta medan alliansen

måste komma överens med dem som ingår i alliansen

(M, Fp, C och Kd). n

POLITISKA UPPDRAG FÖR MONICA ERICSSON (V)

Ekonomiutskottet, geografiskt utskott 8 Innerstaden, gruppledare

kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, kommunstyrelsens

mål- och utvärderingsutskott och kommunstyrelsens

planeringsutskott.

13


Företagarskolan hade lyckat

»pitchningstillfälle«

PERFEKT

PITCH

– TILLSAMMANS MED PUBLIKEN skulle jag vilja säga att alla 21

lyckades väldigt bra, säger Anders Örnell, som är ansvarig

på Företagarskolan. Det var en fantastisk eftermiddag. Jag är

stolt över deltagarna. Det var väldigt positiva reaktioner från

panelen.

Deltagarnas pitchningar var mycket bra såväl till innehåll

och affärsidéer som till framförande. Anders Örnell

fortsätter:

– Alla hade tränat ordentligt. Vi hade ett tillfälle i slutet

av kursen då vi hade en träningsrunda med presentationsteknik.

Övning ger färdighet och deltagarna var redo.

– De lyckades bra att mejsla fram affärsidéerna, det tyckte

panelen också. När vi började i september hade många lösa

fun deringar, och det har utvecklats enormt under tiden de

har jobbat i Företagarskolan.

En del av dessa deltagare har redan startat ett företag eller

kommer att starta ett efter pitchen.

– Andra som går Företagarskolan är företagare som vill

utvecklas.

FÖRETAGARSKOLAN HAR FUNNITS i nio år.

– Jag var med och startade den i januari 2005 och har haft

förmånen att varje år jobba med utveckling av formerna för

utbildningarna inom Företagarskolan. Det är cirka 1 400

personer och ungefär 950 företag som vi har utbildat.

Det finns ingen vetenskaplig undersökning av hur många

som har lyckats, men Anders Örnell har en uppskattning.

– En väldigt stor del lever på som idé. Jag får mejl och jag

har ett hum om att 60–70 procent har lyckas överleva på sin

affärsidé. Det är ett högt tal.

I år var det en av de 21 deltagarna som stack ut lite extra.

– Det kommer alltid unika idéer som inte har funnits

tidigare. I år var det en ung kille, David Sjöberg, som bygger

nyckelharpor. De som ägnar sig åt sådant är ett utdöende

släkte, mest äldre personer, men David har ett brinnande

intresse och startar sitt företag för detta just nu.

DAVID SJÖBERG HAR en gedigen bakgrund för att starta ett

företag som sysslar med nyckelharpor.

– Jag gick och lärde mig spela nyckelharpa ett år på Eric

14


Ett pitchningstillfälle är en kort presentation av en idé för en potentiell

kund, producent eller produktionsbolag. Sammanlagt var det 21 pitchningar

när Företagarskolan i Linköping i början av februari sammanförde

sina deltagare med flera representanter för näringslivet, som tog del av

kursdeltagarnas företagsidéer.

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: KRISTIN CARLÉN

Sahlström-institutet i Tobo i Uppland 2009–2010. Sedan

gick jag en påbyggnadskurs två år på distans, 2010–2012,

och lärde mig bygga nyckelharpor.

Parallellt gick David det treåriga kandidatprogrammet på

Linköpings universitet i slöjd, hantverk och formgivning.

– Jag hade funderat på att starta företag i drygt två år,

men jag har inte vetat tillräckligt. Så hade Skatteverket en

informationsträff om moms och så vidare. Anders (Örnell)

var där och presenterade Företagarskolan. Jag tyckte att det

var vettigt och sökte dit.

Det är något som David Sjöberg inte har ångrat.

– Jag är mycket nöjd. Jag fick lära mig det som jag var ute

efter, just kunskaper och regler för att driva ett företag. Jag

har fått ett helt annat kontaktnät, med deltagare och dem

som satt i panelen på pitchdagen med flera. Jag har planer på

att starta mitt företag inom en månad eller två.

KARIN NYMAN ÄR NÄRINGSLIVSCOACH på Linköpings kommun.

Hon säger om Företagarskolan:

– Det är en utbildning där drömmen om eget företag möts

med dem som redan har ett företag och behöver mer kunskap.

Det är ett bra exempel på samarbete mellan Linköpings

kommun och fler aktörer inom näringslivet som bidrar till att

få flera nya företag i Linköping. n

SNABBFAKTA

FÖRETAGARSKOLAN BYGGER PÅ visionen om konkret och

direkt tillämpning av kunskaper i företagets dagliga verksamhet.

Utbildningen är uppbyggd utifrån tre ämnesblock som

många känner igen från sin egen verksamhet: marknadsplanprocessen,

försäljning-reklam-marknadsföring och juridik-ekonomi-bokföring.

TANKEN ÄR ATT kunskaperna ska kunna tillämpas direkt

i ens eget arbete. Lärarna på Företagarskolan har alla

själva erfarenhet av att driva eget företag. För att förenkla

processen för deltagarna samarbetar Linköpings kommun,

Nyföretagarcentrum, Nulink, Wahlink, Vreta Kluster, Almi

Företagspartner, LEAD och Mjärdevi Science Park kring

Företagarskolans verksamhet.

15


HALLÅ DÄR

»Jag tycker att man i

Öster götland generellt är

bra på att se möjligheter

och lösningar.«

CHRISTIAN BERGER, VD på inkubatorn LEAD, har valts till

styrelseordförande för SiSP, nationell branschorganisation för

Sveriges inkubatorer och science parks (en inkubator är en

organisation med syfte att främja och underlätta nystartade

företags väg mot tillväxt och lönsamhet). SiSP representerar

65 science parks och inkubatorer med 5 000 företag som

tillsammans sysselsätter över 72 000 personer. Majoriteten av

medlemsföretagen är teknikintensiva kunskapsföretag, orienterade

mot tillväxt och internationalisering.

Vad är Linköping och Östergötland bra på när det gäller

entreprenörskap?

– Jag tycker att i Linköping, och Östergötland generellt, är

man rätt idérik och bra på att se möjligheter och lösningar.

Man är duktig på innovation. Ska man vara teoretiker är

entreprenörskap att skapa något nytt, och där finns en del

utmaningar. I ett större perspektiv är man duktig på samverkan

runt entreprenörskap, framför allt ur det regionala

perspektivet. Samtliga aktörer, likt oss på LEAD, som jobbar

för att underlätta för entreprenörer, samverkar och synkar

med varandra. Vi försöker göra våra insatser så effektiva som

möjligt och undvika dubbelarbete. I min roll som ordförande

för SiSP, ser jag hur det funkar ute i landet. Sydsvenskan har

gjort ett ganska djuplodande nedslag i hur stödsystemet fungerar

i Skåne. Det är inte samordnat och harmoniserat där, om

man ska tro journalisten. Här däremot är min bild att vi är väl

samordnade och samverkande. Det finns många framgångsexempel

här i regionen som visar att det är möjligt att lyckas. Ni

bakom Affärsstaden Linköping är entreprenörer. Det finns

en rad goda exempel och spännande entreprenöriella resor

från 70-, 80- och 90-talen. Det har varit lite lugnare under

2000-talet efter IT-kraschen. Nu finns det dock jättespännande

bolag i Linköping, och vi har förmånen att jobba med ett gäng

av dem.

Vad kan regionen bli bättre på?

– Ur mitt perspektiv så är det främst finansieringsfrågan, det

riskvilliga kapitalet saknas. Det är potentiellt ett riktigt hinder

för regionen, trots att arbete görs för att skapa bra och rätt

förutsättningar. Men om man ser till den mängd och spännvidd

på bolag som rimligtvis borde attrahera finansiering, så har inte

regionen funkat bra när gäller att hitta källorna till kapitalet.

Där har vi från LEAD:s sida varit involverade och nu börjar

det utkristallisera sig konstellationer som blir mer och mer

aktiva, framför allt i den värld där vi på LEAD rör oss. När det

gäller innovativa och unika nystartade bolag har investerare i

vår region varit mer avvaktande än i andra regioner. Det är på

väg att bli bättre, men det är fortfarande en bit kvar. Det andra

som regionen kan bli bättre på är affärskompetensen.

Vi har universitetet och spännande tekniktunga bolag, men

jag upplever att vi inte riktigt har samma affärskompetens som

teknisk kompetens. Vi kan inte matcha den tekniska kompetensen

på samma höga nivå, för att klara av att paketera och

driva försäljning. Krasst så är det inte den bästa produkten

utan den som kan förstå och tillgodose sin kund, som kommer

att lyckas. n

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: PETER KARLSSON

16


Här är hela vårt Dream Team:

Privatrådgivning

Kontorschef

Magnus Larsson

013-328 13 34

Andreas Homanen

013-328 13 01

Jessika Edström

013-328 13 31

Åsa Ekström

013-328 13 08

Anna Eriksson

013-328 13 09

Peter Norell

013-328 13 19

Camilla Hellberg

013-328 13 37

Annika Karlsson

013-328 13 36

Anders Nordström

013-328 13 18

Gunnar Orlunder

013-328 13 21

Eva Sagent

013-328 13 27

Företagsrådgivning

Pension & försäkring

Per Kostmann

013-328 13 13

Fredrik Björk

013-328 13 06

Joakim Lönn

013-328 13 15

Susan Niroozad

013-328 13 26

Fredrik Johansson

013-328 13 12

Helene Ohlin

011-338 30 15

Caroline Nordahl

013-328 13 38

Jan-Åke Säberg

013-328 13 29

Anna Wirén

013-328 13 33

Sara Nellmark

013-328 13 16

Krister Persson

013-328 13 22

Johan Romås

070-772 31 04

Kapitalrådgivning

Anders Forsberg

013-328 13 02

Jonas Lundberg

013-328 13 14

Madeleine Ripstein

013-328 13 25

Lars Wedén

013-328 13 32

Lars-Gunnar Åström

013-328 13 35

Magnus Segersten

013-328 13 17

Telefon: 0771-365 365 E-post: kontakta5319@seb.se

Postadress: Box 369, 581 03 Linköping, Besöksadress: Stora Torget 5


KRÖNIKA

Entreprenörskap – att få saker och ting gjorda

FÅ ORD HAR UNDER de senaste åren fått en så positiv laddning

som ordet entreprenör. Det är entreprenörer som ska stå för

tillväxten av nya företag och leda Sverige in i framtiden. Nya utbildningar

uppstår som sätter begreppet entreprenörskap i centrum

och företag åker på konferenser där deltagarna ska lära

sig att tänka mer som entreprenörer. Som med alla modeord

kan det vara idé att stanna upp och fundera lite kring vad som

egentligen menas med orden entreprenörskap och entreprenör.

URSPRUNGET TILL BEGREPPET entreprenör hittar vi i det

franska språket någon gång under 1100-talet. Det skulle fritt

kunna översättas med »den som får någonting gjort«. En

definition som jag tycker är alldeles lysande. Jag har i olika

sammanhang träffat mängder av entreprenörer och även haft

förmånen att arbeta tillsammans med många. Faktum är att

jag själv också definierar mig som entreprenör. Det som är

gemensamt för alla dessa människor jag träffat och arbetat

med är just det: att det är människor som verkligen får saker

och ting gjorda.

VAD ÄR DET DÅ som gör att just dessa människor lyckas, om

och om igen? Som jag ser det så är det främst två saker som

sticker ut när man letar efter vad som förenar entreprenörer.

Det är förmågan att prioritera och att ta beslut som gör att

man kommer vidare. Det kan låta banalt, men är kanske de

två absolut svåraste sakerna man kan ge sig på.

ATT VERKLIGEN PRIORITERA betyder att välja bort saker till

förmån för andra. Tio saker vill jag och människorna omkring

mig få genomförda, men jag har bara resurser till fem. Hur

gör jag då? Vem och vad ska jag prioritera när inte resurserna

räcker till?

ATT TA BESLUT OCH att sedan verkligen gå vidare är det kanske

allra svåraste. Hur många gånger har jag inte varit med

om att beslut tagits, bara för att en kort tid senare höra att

frågan fortfarande ältats vidare av några av dem som varit

med och fattat beslutet. Det dränerar organisationer och

personer på energi. Och det är precis det som är skillnaden

mellan att »få någonting gjort« och att fastna i detaljer, som

gör att man inte kommer vidare.

SÅ NÄR VI HYLLAR entreprenörer kan

det vara värt att även tänka på att

dessa personer ibland kan uppfattas

som ganska tuffa i sitt sätt att driva

företag. Det betyder inte att de vill

någon illa, bara att de vet vad

som krävs för att få

saker gjorda. n

MATHIAS ERICSSON

Varumärkes & kommunikationsstrateg

STJÄRNOR TILL ER TJÄNST

Cojn bidrar med kunskap, idéer och människor som

stödjer, stärker och utvecklar verksamheter.

Läs mer om oss på www.cojn.se.


Annons Tomas 95x130mm 1.pdf 1 2014-01-21 20:54

C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K

Trött på glasögon

eller linser?

Behandla dina synfel med

marknadens tryggaste

alternativ.

Leg. optiker - Tomas Almå

Ge dina medarbetare en bra löneförmån!

RLE operation på bruttolöneavdrag.

Välkommen att boka tid på tel 013-13 95 28.

Rådgivning, lån

Rådgivning, lån

och riskkapital till

och riskkapital till

små och medelsmå

och medelstora

företag

stora företag

Kontakta oss, du hittar alla kontaktuppgifter på almi.se/ostergotland

Nygatan 18/Snickargatan 32, tel 013-13 95 28, www.ogonlasern.se

Vi

hyreslägenheter

Är du på jakt efter ditt nya drömhem? Peab utvecklar två

bostadsprojekt i Lambohov med totalt 176 lägenheter.

Välkommen att hitta ditt hem på peabbostad.se

peabbostad.se


VI BLICKAR UT I VÄRLDEN

Andra resan

Tommy Johansson är entreprenören och tävlingsmänniskan som är inne på sin

andra resa som startup-företagare. Den första gjorde han med framgångssagan

C3 Technologies, den andra sker nu med LEAD-företaget AMRA.

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: KRISTIN CARLÉN

TOMMY JOHANSSON STUDERADE industriell

ekonomi vid Linköpings universitet. Han tog

sin examen 1980 och började på Saab.

– Mitt första jobb var på Saab 1980–83,

sedan har jag varit i databranschen, bland

annat har jag varit vice vd på IFS fram till

2006. Då startade jag egen konsultverksamhet.

Mitt första uppdrag var åt Saab. De sa

att de hade en intressant militär bildbehandlingsteknik

som de trodde att man kunde

bygga civila produkter med.

Då fick Tommy Johansson ett konsultuppdrag

där han skulle sätta in sig i tekniken och

fundera på vilka civila produkter som kunde

utvecklas, och sedan skulle han ut och träffa

potentiella kunder.

– Om kunderna var beredda att betala

för den nya produkten, skulle jag ta fram en

affärsplan för ett nytt bolag. Det gick med

rasande fart, redan efter några månader hade

jag en dialog med Eniro och Hitta.se.

IDÉN VAR ATT FLYGA över städer och fotografera

dem för att ta fram en 3D-modell av en stad.

– Deras idé var att om man söker på en

adress ska man kunna flyga runt och se hur

det ser ut. Vi utvecklade tekniken ihop med

Hitta.se i ett bra samarbete. Sedan gick

det fort med kunder i Sverige, Norge och

även Yell (världens största gula sidor-bolag

i England). Jag reste mycket i världen och

träffade olika potentiella kunder, apropå att

ha Linköping som bas.

SÅ SMÅNINGOM FICK företaget, som kom att

heta C3, med Saab och riskkapitalister som

andra ägare. Man fick även Nokia och dess

mobiltelefoner som kund.

– De lade beställning på världens 25

största städer. Vi gick från att ha ett flygplan

i luften till att ha sju flygplan. Det blev en

ganska stor logistikapparat.

Företaget växte snabbt.

– Efter bara tre och ett halvt år blev vi

uppköpta av en global spelare som inte får

namnges. Vi såldes för fantasisumman 1,7

miljarder.

För Tommy Johansson var det bland det

största som hänt honom.

– Det var en drömresa. C3 valdes både

2010 och 2011 in på Topp 33-listan, en

lista över Sveriges 33 hetaste företag, som

anordnas av Affärsvärlden och Ny Teknik.

Jag hade sedan 2013 förmånen att få vara

huvudtalare på Topp 33-galan och berätta

om resan som ledde till Sveriges snabbaste

miljardexit.

EN ENTREPRENÖR SOM Tommy Johansson

vill inte vara sysslolös, så han har börjat om

med ett företag efter C3. Det heter AMRA

och består av sex anställda personer och fyra

forskare.

– När C3 såldes lämnade jag bolaget

direkt. Köparen behöll bara utvecklingsfolket.

Då började jag leta efter något nytt och

spännande att göra. Jag hittade två forskare

på CMIV (Center for Medical Image Science

and Visualization, centrum för medicinsk

bildbehandling och visualisering).

CMIV HAR BLAND annat skapat visualiseringsbordet,

som är populärt på Visualiseringscenter

C i Norrköping och på Tekniska

museet i Stockholm. Man kan snurra på en

kropp i 3D.

– PÅ CMIV finns två forskare, Magnus

Borga, professor i bildbehandling, och Olof

Dahlqvist Leinhard, som har doktorerat på

20


EFTER C3 STAR-

TADE TOMMY

JOHANSSON

BOLAGET AMRA

»Vi gick från att ha ett

flygplan i luften till att

ha sju flygplan. Det

blev en ganska stor

logistikapparat.«

magnetkameror. De två hade tagit patent på

en ny teknik för att detaljerat mäta volymen

av fett och muskler i kroppen. Det som är

spännande är att trots att fetma är världens

största hälsoproblem, så finns det idag ingen

metod för att detaljerat mäta bukfett. Man

vet att bukfett ökar risken för diabetes, hjärtoch

kärlsjukdomar, demens och cancer. Man

vet att det är farligt, men det finns ingen teknik

idag för att mäta en människas bukfett.

BMI och måttband ger bara grova mått.

– VI HAR TAGIT FRAM ett sätt att mäta bukfett,

underhudsfett, fett i levern etc. Idag har 25

procent av alla amerikaner fet lever, och

efter ett tag bryter det ned levern till skrumplever.

Vi kan även mäta enskilda musklers

volym. Genom att mäta med våra detaljerade

mått ska vi kunna förutse vilka personer som

är högriskpersoner för att få olika sjukdomar

kopplade till fetma, så att man kan sätta in

medicinering och andra åtgärder innan de

blir sjuka.

Tommy Johansson jämför entreprenörskap

med idrott.

– Jag är en tävlingsmänniska. Jag tycker att

det är kul att ta något från en idé till företag,

och att nyttja all den kunskap jag har samlat

på mig genom åren. Jag har jobbat med

olika saker: säljare, konsult, utvecklingschef,

ekonomi och vd. I ett litet bolag får man

göra allting. Det här att ta en ny idé och göra

något som ingen annan har gjort innebär att

man måste skapa en marknad. Det är både

jobbigt och utmanande. I både C3:s och AM-

RA:s fall pratar vi om globala marknader och

att sälja produkterna över hela världen.

ATT HA LINKÖPING som bas är bra, menar

Tommy Johansson.

– Att ha Sverige som bas är generellt sett

bra för att starta bolag. Det finns mycket

stöd och hjälp för företagare i de tidiga

faserna. Man kan få stöd från universitetet

som stöder forskare genom innovationskontoret.

Vi sitter på en inkubator som LEAD.

Vi har fått stöd från Almi, länsstyrelsen och

Innovationsbron, Vinnova med flera.

– De första ett till två åren går bra, men

sedan blir det bekymmer när man ska ta det

stora klivet och anställa folk innan man har

kunder. Men man måste anställa, annars får

man inga kunder. Det är svårt, många riskkapitalbolag

har försvunnit från marknaden.

– Vi gick ut med en pressrelease förra

veckan och informerade om att Industrifonden

går in som deltagare i AMRA, vilket är

ett stort och viktigt kliv för oss. Linköping är

en bra stad. Universitetet är en guldgruva när

det gäller forskning och nya uppfinningar.

– Det kommer idéer och duktiga

människor därifrån. På C3-tiden rekryterade

vi nästan bara nyexaminerade från universitetet.

Är man först i världen så hittar man

ingen erfaren person som har gjort det förut.

Oftast går det bra att anställda helt nyexaminerade

människor i en blandning med

erfarna.

– MJÄRDEVI ÄR EN stimulerande miljö med

mycket IT-bolag, och i vårt fall är det bra

att sitta på företagsinkubatorn LEAD med

fina lokaler och hjälp på olika sätt. Om

man jobbar globalt är det viktigt att resa,

och det har blivit bättre när nu KLM flyger

direkt till Amsterdam. Det gör det lätt att

ta sig ut i världen. Man kan åka till England

över dagen och nästan ha en full arbetsdag i

England. n

21


KRÖNIKA

Stafettpinnen vandrar vidare

I FÖRRA NUMRET AV Affärsstaden Linköping skrev min kollega

på SEB, Peter Norell, och föreslog inrättandet av ett bankråd

i Linköping.

Uppgiften för det skulle vara att hjälpa utomstående (politiker,

näringsliv, allmänhet med flera) när det gäller frågor

där bankerna gemensamt kan göra en insats för regionen.

Jag tycker att det är en bra idé, och jag är gärna med och

förverkligar idén om ett bankråd i Linköping.

TEMAT FÖR DETTA nummer är entreprenörer, och de behövs

verkligen för en fortsatt tillväxt i Linköping. Linköpings

kommun har som paroll att ha stark tillväxt.

Det Handelsbanken och jag kan bidra med är inte bara

bankkunnande, utan att vi numera sitter i nybyggda lokaler

på Farbror Mellins torg vilket medför en geografisk tillväxt

av city och en utvidgning av stadskärnan. Vi växer med

Linköping och tillsammans med kunderna!

ENTREPRENÖRER JOBBAR MED idéer, och utan dem har vi

ingen tillväxt och det behövs alltid nya företag.

Det finns, ur min horisont, flera goda exempel på företag

som har vuxit och utvecklats i takt med staden, inte minst i

Ullstämma där företag kunnat växa tillsammans med framkomsten

av nya bostadsområden.

FRAMTIDEN INNEBÄR EN förändring för mig personligen då

jag kommer att byta befattning. Jag kommer att fortsätta

verka i Linköping, men genom att utveckla Handelsbankens

sjuttio kontor både i regionen och i Linköping genom min

nya tjänst i regionbanksledningen.

Ett datum när jag börjar på det nya är ännu inte satt, men

det sker under våren och då väntas vi även kunna presentera

min efterträdare.

I likhet med föregående talare är jag gärna med och skickar

idén om bankkrönikor vidare till någon av

mina favoritkonkurrenter.

Vem tar stafettpinnen? n

STAFFAN KRAUSE

Bankdirektör & kontorschef,

Handelsbanken Linköping City

Behöver

du en

fotograf ?

Självklart ska Ert företag synas i

013 125245

För mer information och priser, kontakta Peter Lindgren!

KONTAKT

Fotograf Håkan Ahldén

PETER LINDGREN

AFFÄRSSTADEN LINKÖPING

Telefon: 0721 - 62 93 58

Email: peter.lindgren@affarsstaden.se


CHRISTIAN

GUSTAVSSON

HAR ORDET OCH

FÖRVALTAR DET

TILL SYNES VÄL.

Nulink har en egen

»skuggstyrelse«

NULINKS »SKUGGSTYRELSE« ett lyft för kommunens näringslivsbolag och även för

företagarna i Linköping.

– Vi får ett bollplank att förankra kommunens idéer med och på så sätt får de tio

företagsledarna en helt annan inblick i hur vi jobbar, säger Nulinks VD Yvonne Rosmark.

TEXT: JOAKIM LÖWING FOTO: KRISTIN CARLÉN

NULINK – SOM JU ÄR KOMMUNENS näringslivsbolag

– ville försäkra sig om att de lägger

fokus på rätt frågor.

Därför föddes idén att starta Nulink Advisory

board – som en sorts »skuggstyrelse«

bestående av tio företagsledare från olika

branscher i Linköping.

– Vi vill förankra våra idéer och säkerställa

att vi jobbar på rätt spår. Företagarna

fungerar som en form av bollplank och det

är verkligen högt i tak. Alla är öppna och

säger vad de tycker och tänker, något som

är väldigt viktigt förstås, framhåller Nulinks

VD Yvonne Rosmark.

DET FÖRSTA MÖTET ägde rum i början av

2013 och totalt hade man sju träffar à tre

timmar i fjol.

– Det var ett stort intresse bland företagarna

för att delta och vi fick möjlighet att

välja ut tio namn bland de anmälda. Vi vill

ha en stor spridning – både när det gäller

branscher, erfarenhet, åldrar och kön. Ju fler

olika infallsvinklar, desto bättre, berättar

Nulinks företagsansvariga Helena Thun.

I GRUNDEN HANDLAR ALLT om att vara lyhörda

och skapa förutsättningar för varandra.

– För att få ett bättre företagsklimat är

det betydelsefullt att politiker och näringsliv

jobbar mot samma mål, menar Helena Thun.

Av de tio som deltog förra året är fem kvar

– och inför mötet i början av februari det

här året hade fem nya utvalda företagsledare

anslutit sig till gruppen.

– Vi har en form av mentorsystem där de

som suttit med innan hjälper till att slussa

in de nya. Det innebär att alla medverkar

mellan ett och två år. Vi har ett roterande

schema för att skapa kontinuitet och inte

tappa fart.

Helena Thun fortsätter:

– Deltagarna blir ambassadörer för oss

genom att tala om vad Nulink gör och får ut

vad kommunen kan stötta och hjälpa med.

De får ju reda på vad som är på gång i ett

tidigt skede.

PETER NORELL, KONTORSCHEF på SEB, är

inne på sitt andra år och ser det som en stor

fördel att bygga broar mellan näringsliv och

kommun.

– I Linköping finns många olika intresseföreningar

som vill föra staden och regionen

framåt. För att slippa missförstånd och jobba

på olika håll är det viktigt med en öppen

dialog, säger han.

Lina Skandevall, som driver Skandevall

Media, är ny i Advisory board.

– Sammansättningen av personer är väldigt

spännande. Vi kommer från helt skilda

branscher och har olika perspektiv. Det vi

har gemensamt är att vi alla är drivande med

många idéer och ingen drar sig för att framföra

dem, menar Lina Skandevall.

Peter Norell anser att allt som produceras

och görs inom Linköpings kommun ska

spridas till invånarna.

– Vi behöver bli ännu starkare som region

och det gör vi genom att gå ihop tillsammans,

säger han. Var inte rädd för att sno

lyckade idéer från andra och heller inte för

att dela med dig av framgångsrika delar i din

egen verksamhet.

YVONNE ROSMARK VILL främja tre delar:

– Nya företag till Linköping, nyföretagande

och att utveckla de företag vi redan har i

staden, säger hon.

Något Nulink Advisory board ska bidra till. n

SNABBFAKTA

DET HÄR ÄR NULINK ADVISORY BOARD

• Startade i november 2012.

• Är en mötesplats där tio utvalda företagare

från olika branscher träffas sex–

sju gånger per år för att diskutera fram

bättre förutsättningar för Linköpings

företagare.

• Nulinks VD Yvonne Rosmark – som

även är näringslivschef i Linköpings

kommun – och Nulinks företagsansvariga

Helena Thun leder mötena.

23


BORG

BORGAR

Finansminister Anders Borg besökte såväl Linköping som Norrköping under en dag

i februari. Affärsstaden Linköping var med på den korta pressträffen. Han betonade

alla reformer skulle finansieras krona förr krona, och pratade gärna om entreprenörer.

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: REGERINGSKANSLIET

– SVERIGE OCH VÅRT VÄLSTÅND har i stor utsträckning byggts

av entreprenörer, säger Anders Borg till denna tidning när

han möter pressen i Östergötland. Det är människor som

hittar på nya produkter, människor som hittar på nya sätt

att producera kända produkter på, nya sätt att organisera

sig och finansiera sig på som gör att man förändrar hela

marknaden och hela beteenden. Då får man snabba ökningar

av det som kallas för gasellföretag, företag som ökar i antal

sysselsatta och tillväxt väldigt snabbt, och som oftast har

hög lönsamhet. På det sättet är entreprenörsföretag oerhört

centrala.

Vad kan då regeringen göra för att hjälpa entreprenörer?

– Vi har ett av världens bästa entreprenörsklimat. Det vi

har gjort på skattesidan med förmögenhetsskatt, arvs- och

gåvoskatt, bolagsskatt, 3:12-regler, arbetsgivaravgifter, RUToch

ROT-regler, investeraravdrag, forskningsavdrag och

expertskatter – det tror vi har bidragit.

NÅGONTING SOM BEHÖVS är riskkapital.

– Ja, i tidiga faser. Sverige har mycket av det, både

Inlandsinnovation (ett statligt ägt riskkapitalbolag i Östersund),

Fouriertransform AB (ett svenskt helägt statligt

riskkapitalbolag som grundades i december 2008 i samband

med regeringens fordonspaket) och relativt stora resurser

för Almi och andra. Staten är redan den största aktören för

tidigt riskkapital, och det är väl i grund och botten bra.

En journalist från Folkbladet påminde finansminister Anders

Borg om att statsrådet i valrörelsen 2010 varit skeptiskt

till att Ostlänken ska byggas, med motiveringen att »den var

»EN FAMILJ MÅR

BÄTTRE AV HUN-

DAR«, HAR ANDERS

BORG SAGT TILL

PRESSEN

robust olönsam«. Vad har fått finansministern att ändra sig?

– Det är min uppgift att, så länge vi inte har fattade beslut,

säga nej. Det är själva arbetsuppgiften för en finansminister.

Sedan ska vi naturligtvis se över alla projekt och titta på de

belysningar som görs. Nu blev en nyckel till att vi kom fram

till beslut att vi hade två huvudalternativ. Ett var att stänga

järnvägsbanorna under en lång tid för en bredare renovering

och underhåll. Då skulle vi förmodligen haft en period på

kanske upp till två decennier av allvarliga driftsstörningar

för att kunna genomföra en uppdatering av Ostlänken. Det

andra alternativet var att bygga en ny stambana och ha kvar

den gamla för kompletterande godstransporter. Det visar

sig att kostnadsmässigt är de här alternativen likvärdiga. En

stor renovering hade stängt banan under lång tid med stora

driftsstörningar, och förmodligen kostat lika mycket som att

göra den här uppgraderingen till ny stambana. Det var min

slutsats att det är dags att bygga en stambana. Vi börjar med

Linköping och Norrköping.

SVERIGES TELEVISION FRÅGADE om hur varslen har drabbat

Anders Borgs gamla hemstad.

– Norrköping har ju varit tufft utsatt i det här varvet. Man

klarade de första krisåren relativt bra. Men det är klart att

när det har duggat så här tunga varsel tätt är det tungt för

stan. Det behövs att man nu samlar regionen, kommunen,

länstyrelsen, arbetsförmedlingen och ser igenom vad man

har för möjligheter att hjälpa människor under den här

omställningen. Jag tycker att kommunen har breddat sig och

förbättrat företagsklimatet. n

24


HALLÅ DÄR

HALLÅ DÄR JÖRGEN EDLUND,

Frisk Sport & Fitness

Numrets tema är entreprenörer. Vad fick dig att öppna Frisk?

– Frisk öppnades efter många år av funderingar och

drömmar om ett eget koncept och varumärke för en friskvårdsanläggning/kedja.

Jag har alltid brunnit för hälsa och

välmående och alltid funderat på hur man enklast förmedlar

känslan av framsteg/välmående. Det är ju en överväldigande

känsla att faktiskt kunna mäta sina framsteg och märka att

vardagen blir enklare och roligare. Jag kan inte tänka mig att

arbeta med något som är roligare, och med kunder som alltid

är positiva och glada.

Varför valde ni namnet Frisk, och hur många är det som tror

att det finns en person med det namnet i företaget?

– Oj, det har jag aldrig hört förut, och det är lite tråkigt

om det blivit den allmänna uppfattningen. Namnet Frisk är det

enklaste sättet att förklara våra tankar kring träning och aktiviteter.

– Helt enkelt att inte ta någonting till det extrema, utan

att träna för att må optimalt bra i kropp och själ.

”De säger att jag

ser ut som en

tjej i skolan”

”Jag berättade hur

rädd jag är men

hon lyssnade inte”

”Jag fattar inte

varför jag

måste flytta”

BEHÖVER DU NÅGON SOM LYSSNAR?

VI ÄR HÄR!

BRIS – BARNENS RÄTT I SAMHÄLLET 116 111, WWW.BRIS.SE

Artikel 2 i barnkonventionen:

Du har rätt att vara precis som du är. Alla barn och unga är lika mycket värda!

Artikel 12 i barnkonventionen:

Du har rätt att säga vad du vill. Vuxna måste alltid lyssna på barn och unga!

Vad är den senaste trenden inom friskvård?

– De senaste trenderna är att gemene man verkar ha

förstått att man ska variera sin träning. Många varvar styrketräning

med att röra på sig, ofta med hjälp av en viktväst.

Löpning är också en stark trend som vi arbetar hårt med hos

oss för att öka medvetenheten och kunnandet för ett långsiktigt

aktivt liv i rörelse. Nio av tio som börjar röra på sig

FRÅN START TILL MÅL!

börjar helt fel och blir till slut motarbetade av kroppen

SNABBAST...

i form

av skador, trötthet etc. Vi har kunnandet för att faktiskt få

igång rätt träning och bibehålla eller öka på träningsdosen. FRÅN START TILL MÅL!

– Många tycker att det där kan jag, eller jag har en kompis

SNABBAST...

som har sagt etc. Personlig träning är, tillsammans med det

jag tidigare berättat om, en trend som sakta växer sig starkare.

...växande tryckeri i Östergötland,

Vad vinner företag på att skicka sina anställda till dig?

– Det finns undersökningar som visar att ett företag som med hela Sverige som marknad!

satsar helhjärtat på att aktivera sina medarbetare under ...växande tryckeri i Östergötland,

översyn av kunnig personal efter tre år har en payback: varje

med hela Sverige som marknad!

satsad krona ger tre tillbaka i form av mindre sjukskrivningar,

friskare och effektivare personal och framför allt en

positivare arbetsplats. Det ska inte heller underskattas att

se fördelarna med att försöka samla sin personal på samma

anläggning, då arbetsplatsen får ett gemensamt intresse och

man faktiskt gör medarbetarna mera sammansvetsade.

Hur ser framtiden ut för Frisk?

– Frisk har nu gjort sina hundår och framtiden ser väldigt

ljus ut. Med den takt vi idag har så ligger vi på cirka 18–20

procent i vinstmarginal och en omsättning på cirka 4,5 milj o ner,

vilket i bästa fall går att öka med max 500 000 kronor.

– Vi på Frisk ser med de här siffrorna en expansion som

nödvändig inom högst två år. n

TEXT: DANIEL ATTERBOM

Runstensgatan 5 • 582 78 Linköping • 0707-41 68 30

Årstaängsvägen 9, 7 tr • 117 43 Stockholm • 0709-81 20 00

Harsbygatan 4 • Box 143 • 614 22 Söderköping • 0121-130 20

Kvarngatan 32 • 593 33 Västervik • 0490-41 99 98

www.tellogruppen.se


KRÖNIKA

Gröna idéer gror på Vreta Kluster

DET FINNS ETT IMPONERANDE entreprenörskap

i den här regionen! Så många idéer

och visioner och företagsamma människor

med en otrolig drivkraft. Inte minst inom de

gröna näringarna, alltså växtodling, djurhållning,

mat, energi, skog och vattenbruk. För

vad vore dagens jord- och skogsbruk utan

innovationer? Hur hade världen sett ut utan

exempelvis skördetröskan och mjölkmaskinen?

Då hade vi knappast kunna försörja en

ständigt växande befolkning.

Vi i Östergötland behöver inte gå så långt

för att hitta fantastiska innovationer inom de

gröna näringarna – Väderstad-Verken är ett

exempel, Gothia Redskap ett annat, för att

inte tala om alla spännande lokala livsmedelsproducenter

som växer fram.

VISSTE DU FÖRRESTEN att det finns hela

3 600 jordbruksföretag i regionen, 3 300 företag

inom skogsbruket och 160 livsmedelsföretag

som tillsammans omsätter omkring

13 miljarder kronor per år? Och visste du att

80 procent av Östergötlands landyta används

till jord- och skogsbruk?

De gröna näringarna spelar en allt

viktigare roll i utvecklingen av det hållbara

samhället, och intresset för mat och djurhållning

blir allt större i samhället. Fler bryr sig

mer om vad de äter, var maten kommer ifrån

och hur den tillverkas. Därför tror jag att

den gröna sektorn här i regionen kommer att

växa ytterligare de närmaste åren. Här finns

dessutom goda förutsättningar – här finns

jorden, tekniken, kompetensen och den kreativa

kraften. Här finns också Vreta Kluster

där jag själv har förmånen att arbeta.

VRETA KLUSTER BILDADES för två år sedan

och ligger i anslutning till det nybyggda

naturbruksgymnasiet i Vreta Kloster utanför

Linköping. Det är en mötesplats, ett kompetens-

och utvecklingscenter för grön teknikoch

affärsutveckling. Ambitionen är att i en

gemensam miljö skapa de bästa förutsättningarna

för att branscherna och företagen

ska utvecklas och generera nya affärsidéer

och nya jobb.

Vårt första kontorshus har redan fyllts

med hyresgäster och är nu en arbetsplats för

ett 20-tal företag och organisationer. Vi har

hittills haft över 600 möten som engagerat

över 10 000 besökare. Vi har arrangerat utbildningar,

frukostseminarier, inspirationsdagar,

nätverksträffar och flera andra events

där forskning och näringsliv har mötts och

utbytt erfarenheter.

BAKOM SATSNINGEN STÅR Linköpings

kommun, Regionförbundet Östsam, Sankt

Kors Fastighets AB och AgroÖst. Vi är både

glada och stolta över den utveckling som

skett. Att Vreta Kluster håller på att bli den

mötesplats för de gröna näringarna som vi

hoppats – som ett grönt växthus där idéer

gror. Och nu står ett andra kontorshus klart

för inflyttning, vilket

ger möjligheter till

ännu fler spännande

hyresgäster, ett

ännu större nätverk,

fler idéer och inte

minst fler affärsmöjligheter.

n

HELENE OSCARSSON

Kordinator, Vreta Kluster

Tjänster för ett

hållbart företagande

Tekniska verken skapar förutsättningar för att kombinera ett

lönsamt och hållbart företagande. Våra produkter och tjänster

bygger på att ta vara på resurser som annars skulle gått förlorade,

ofta i flera steg och alltid på det mest effektiva sättet. Tillsammans

med våra kunder driver vi utvecklingen mot vår vision – att bygga

världens mest resurseffektiva region.

Läs mer på tekniskaverken.se

Har du sett våra

nya, förbättrade

Mina Sidor för

företag?

1


Samarbete skapar

bra företagsklimat

I Mjölby ska det vara lätt för den som vill driva företag att få hjälp och

tillgång till relevanta nätverk. Eva Rådeström, Tillväxt- och näringslivschef,

lyfter gärna fram kommunens storlek som en fördel när det gäller att skapa

samarbeten och goda förutsättningar för Mjölbys näringsliv.

TEXT: ANNA ADOLFSSON FOTO: HÅKAN AHLDÉN

i Mjölby

– DET ÄR JOBBEN som är det viktiga och den största förutsättningen

är att vi alla gör en gemensam sak i att utveckla Mjölby.

Så svarar Eva Rådeström på frågan om hur företagsklimatet

är i kommunen. Mjölby ligger geografiskt väldigt bra till utmed

E4:an och riksvägarna 32 och 50 och passeras av nästan

tio miljoner fordon per år. Antalet förfrågningar om mark och

lokaler för etablering ligger på en hög nivå, och den fördelen

måste de tillsammans arbeta för att ta vara på, menar hon.

I kommunen är arbetet bland annat organiserat för att

skapa förutsättningar för en ökad kompetensförsörjning och

sysselsättning. Sedan två år hör Arbetsmarknad och vägledning

till Tillväxtkontoret. Anledningen är att båda arbetar med

samma problem, eller möjligheter, som Eva Rådeström hellre

vill se det.

ÄVEN SKOLORNA SAMARBETAR med företagen, och gymnasiechef

Pär Palmgren berättar att de arbetar nära Toyota Material

Handling och Väderstad-Verken, som är kommunens största

företag. Målet är att utbildningarna ska matcha företagens

behov, och vissa kurser genomförs helt ute hos dem.

– Om vi från skolans värld lyckas skapa relevanta och nära

kontakter med företagen får vi per automatik in entreprenörskap

i utbildningen, menar han.

Skolan arrangerar dessutom utbyten med andra länder för

att eleverna ska få se olika perspektiv av entreprenörskap.

– Det är nyttigt för eleverna att få se samhällen där allt

inte blir serverat till medborgarna. Där kan entreprenörskap

handla om ren överlevnad, fortsätter han.

MJÖLBY OCH EVA

RÅDESTRÖM SER

FÖRDELAR MED

ATT VARA EN DEL

AV REGIONEN.

– Att kommunen är relativt liten innebär att vi lättare kan

sätta ihop nätverk som kanske inte är så vanliga i större

städer. Vi blandar gärna både företag och privatpersoner,

beroende på vilket projekt eller mål vi arbetar med, säger

Eva Rådeström.

ETT BRA EXEMPEL ÄR 100 mentorer i 100 dagar, som genomfördes

under 2013.

– Projektet kom till vid ett av de tillfällen då jag var ute och

pratade med ungdomar om vikten av personliga nätverk. En

kille svarade att det var lätt för mig att säga, jag som redan

hade ett stort nätverk.

Det ledde till utmaningen att hitta 100 personer som ville

handleda lika många ungdomar mellan 18 och 25 år i 100

dagar.

– 100 mentorer var inte alls svårt att få tag i och resultatet

föll otroligt väl ut, 60 procent av ungdomarna fick jobb efteråt

och 12 procent började studera efter att ha fått upp ett intresse

för vidareutbildning via sin mentor. Än så länge finns inget

bestämt om någon fortsättning av projektet. Vad som däremot

kommer att fortsätta är samarbetet, både inom kommunen

och med andra aktörer i regionen.

MJÖLBY SER FÖRDELAR med att vara en del av regionen.

– Vi ser oss som en del av Östergötland och ser bara fördelar

med att det är ett relativt litet län. Vi har nära till varandra

och arbetar bra tillsammans här. n

27


PLANEN ÄR ATT

HÄLSOFREAK SKA

BLI EN RIKSTÄCK-

ANDE KEDJA.

RÅVARORNA ÄR

FRÄSCHA OCH

RÄTTERNA ÄR

KALORI-

UTRÄKNADE.

Hälsofreak

Linda Bergqvist äger och driver Hälsofreak, Linköpings nyttigaste lunchrestaurang och

fik. Genom att göra Hälsofreak till en rikstäckande kedja, vill hon sprida sin vision om

hälsa som livsstil över hela Sverige.

TEXT: ANNA ADOLFSSON FOTO: KRISTIN CARLÉN

Vad är egentligen Hälsofreak?

– Hälsofreak är ett koncept där det som serveras i restaurangen

har en tanke bakom. Allt, från det vi bakar i vårt eget

bageri till dagens lunch och vårt fika, ska vara ett hälsosammare

alternativ. Dessutom erbjuder vi kurser, som vi kallar

Bli ett hälsofreak.

Kan man till och med äta kladdkaka utan dåligt samvete

hos er?

– Ja, det kan man göra. Vi bakar bland annat proteinchokladbollar

och rawfoodbollar. Allting sötas med stevia

istället för socker och vi använder oljor istället för smör och

margarin. Maten vi serverar är kaloriuträknad och innehåller

mycket fullkorn, frukt och nötter. Proteinkällorna är magra

alternativ och vi använder till exempel varken bacon eller

feta ostar.

Hur kom det sig att du startade Hälsofreak?

– Jag har alltid varit intresserad av hälsa och träning och

arbetade tidigare som personlig tränare. Det hände att jag

fick frågor från mina kunder om bra alternativ när de skulle

äta ute, men jag tyckte inte det fanns några ställen att rekommendera.

Det ledde fram till att jag öppnade Hälsofreak i

december 2009. Planen nu är att Hälsofreak ska bli en rikstäckande

kedja. Vi kommer att genomföra det dels genom

franchise, dels genom att öppna restauranger i egen regi.

Vilka reaktioner fick du från omgivningen?

– Det var många som tyckte att jag var för ung och som

ifrågasatte om det verkligen var en bra idé att säga upp sig

från ett heltidsjobb. Men jag brukar ställa mig frågan »Vad är

det värsta som kan hända?«, och kan jag sedan leva med svaret

tvekar jag aldrig. Jag tvivlade aldrig på min idé i grunden

och det är viktigt att man inte gör det. För om inte jag tror

på idén, hur ska jag då kunna sälja den till andra? I år är jag

en av tre nominerade till Årets företagare i Linköping. Det

känns väldigt hedrande att få vara nominerad och jag ser det

som ett kvitto på att jag är på rätt väg.

Är »Bli ett hälsofreak« ännu en diet som man borde följa?

– Nej, absolut inte. Jag är generellt inte för dieter av olika

slag, jag vill propagera för hälsa som en livsstil. Bli ett hälsofreak

är en kurs med fem olika föreläsningar som man går

på en gång i veckan. Intresset är jättestort men tyvärr hinner

jag inte med fler än två till tre kurser per år.

– Vi ser ett allt större intresse för vad maten egentligen

innehåller. Istället för att hoppa på olika konstiga dieter för

att gå ner i vikt, märker vi att folk vill hitta hälsosamma

alternativ som får dem att faktiskt må bra. Det stämmer

väldigt bra med Hälsofreaks vision. Vi vill ha mindre fokus

på bantning och mer fokus på hälsa.

Du vill inte bara göra gott för kroppen, du vill göra en god

gärning också.

– Ja, jag tycker att man som företagare har ett samhällsansvar

också och det vill jag gärna ta. Alla färdiga sallader och

alla dagens lunch i lådor skänker vi till Stadsmissionen via

ett projekt för utsatta kvinnor. Det känns jättebra att kunna

bidra, och det är värderingar jag vill ska genomsyra hela mitt

företag. n

28


Problemlösaren

PIA ÄR STÄNDIGT

PÅ VÄG OCH HAR

SVÅRT ATT SLÅ SIG

TILL RO.

Pia Hjelmar är entreprenören som egentligen aldrig hade tänkt tanken att starta företag.

Idag driver hon två, håller på att starta upp ett tredje och är mentor för nya företagare.

Hon vill visa att en företagare kan se ut hur som helst, och brinner för att göra

något bra för hembyn Godegård.

TEXT: ANNA ADOLFSSON FOTO: HÅKAN AHLDÉN

PÅ FRÅGAN OM hon ser sig själv som entreprenör svarar Pia

att ja, hon gör nog det. Enligt henne är en entreprenör en

person som hittar lösningar på problem. Och sådan är hon

hela tiden, ser behov och olika sätt att lösa dem.

– Jag har alltid varit driven och gått in för saker jag varit

intresserad av.

Att hon skulle starta företag var däremot långt ifrån självklart.

– Nej, absolut inte! Jag skulle bli språkforskare, men min

handledare tyckte jag skulle ta ett sabbatsår och jobba innan

forskarutbildningen. Sen kom jag aldrig tillbaka.

I MITTEN AV 90-TALET fick alla på hennes arbetsplats nya fina

datorer, men ingen visste riktigt hur de skulle användas,

utom Pia. Hon fick utbilda både kollegor och kunder och till

slut blev det för krångligt att veta vem som skulle betala vem

för den tid hon lade ner. Lösningen blev att starta eget.

Idag heter företaget Ditt kontor och har utvecklats till att

erbjuda en helhetslösning inom ekonomi, administration,

webb och profilering. Allt för att kunderna själva ska slippa

ha en ekonomi- och administrationsavdelning. Pia har dessutom

flyttat det, från Göteborg till Motala.

– När jag fick barn kändes det inte lika roligt i Göteborg

längre. Jag tyckte livet mest bestod av bilköer och ville inte

att mina barn skulle behöva växa upp i det. Därför tog jag

med både företaget och familjen och flyttade hem till Godegård

där jag är uppvuxen.

PIA HJELMAR

HAR ALLTID VARIT

DRIVEN OCH GÅR

VERKLIGEN IN

FÖR SAKER SOM

INTRESSERAR

HENNE.

PIA HAR DOCK SVÅRT att slå sig till ro och bara förvalta det

hon byggt upp. Tillsammans med sin man driver hon Motala

Gokart, och Termiten som erbjuder fastighetsnära tjänster.

– Visionen är väl att arbeta mindre operativt själv, men

frågan är om jag någonsin kommer göra verklighet av den.

Nu vill jag utveckla Ditt kontor vidare och öppna på fler

orter. I dagsläget letar vi lämpliga lokaler i Linköping, för att

bättre kunna samarbeta med nya och befintliga kunder där.

Efter det får vi se var vi går vidare.

DESSUTOM HAR HON två nya projekt på gång. Det ena är en

app och en webbportal och heter »Finns i byn«. Tanken är

att den ska vara en mötesplats för dem som bor och verkar

på små orter, så att ingen behöver gå över ån efter vatten när de

är i behov av en tjänst. Först ut blir Godegård, men planen är

att utöka till fler orter efter hand. Det andra projektet är än så

länge hemligt och Pia är mitt i uppstarten av det nya bolaget.

– Jag kan inte berätta så mycket, inte mer än att det kommer

att skapa arbetstillfällen hemma i Godegård. Det här är

mitt sätt att bidra till något bra för min hemort.

BIDRA TILL NÅGOT BRA gör hon även genom att vara mentor

för nya företagare, och hon har tidigare varit ambassadör för

kvinnors företagande.

– Jag vill visa att en företagare kan se ut hur som helst.

Det måste inte vara en allvarlig gubbe med slips eller en

hantverkare i blåställ. n

29


Ibland finns möjligheterna

närmare än du tror

Med engagemang och innovationskraft

skapar Linköpings företagare ett

starkt näringsliv i en av Sveriges mest

expansiva städer. Det är Nulink,

Linköpings näringslivsbolags uppgift

att utveckla näringslivet och att stimulera

tillväxt i kommunen.

Vi finns till för blivande och etablerade

företag, och erbjuder en mängd

kostnadsfria tjänster. Vi arbetar för att

hjälpa personer att starta och utveckla

företag samt underlätta för företag

som vill etablera sig och expandera i

Linköping. Vi fungerar även som en

enkel kontaktväg till kommunförvaltningen,

och ser till att du som företagare

alltid får prata med rätt person

om ditt ärende. Vi kan också lotsa dig

till någon av alla de företagsstödjande

aktörer som finns i regionen.


Inom vår kostnadsfria service

erbjuder vi även rådgivning, utbildningar,

seminarier samt förmedling

av mark och lokaler. Och mycket mer.

Hur stort eller litet ditt företag än

är, kan Nulink alltid bidra med nya

möjligheter att utvecklas. Och vi finns

alltid nära dig och din verksamhet.

Bara ett telefonsamtal bort!

Välkommen till oss!

013-33 66 00

nulink.se

info@nulink.se

facebook.com/nulinkab

twitter: @lkpg_naringsliv


OMSLAGSPROFIL

Mattias Josephson är en kristen och empatisk entreprenör med ett samhällsengagemang.

Han var med och skapade Dreampark, som såldes till Motorola 2011.

Nu är han engagerad i en rad projekt som på sitt sätt bidrar till en bättre värld.

– Världen håller på att falla i bitar och alla borde vara med och försöka få den att

gå åt rätt håll. Det fungerar inte som det är nu, säger han. Om alla bidrar med en

liten bit skapar vi tillsammans en bättre värld.

»Tillsammans

kan vi skapa en

bättre värld«

Mattias Josephson ser sitt entreprenörskap som en kraft för att förändra världen.

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: KRISTIN CARLÉN

SNABBFAKTA: MATTIAS JOSEPHSON

»TÄNK STÖRRE!«

UPPMANAR

MATTIAS.

Mattias Josephson är född 1968 och bor i Norrköping, med fru och fyra

barn. Hans huvudsakliga utbildning är Matematik/data/elektronik på

Linköpings universitet. Tre exempel på nuvarande uppdrag: VD på egna

bolaget Idéfabriken – Ideas By Heart AB, generalsekreterare för Livgivande

Företag, styrelseordförande Pennybridge AB, pennybridge.org. Tidigare

uppdrag innefattar till exempel Business operations director på Motorola

Mobility, grundare/COO på Dreampark AB, CTO på Trumphdata AB.

ENTREPRENÖREN MATTIAS JOSEPHSON är född och

uppväxt i Norrköping, där han fortfarande bor.

Han gick på tekniskt gymnasium och började sedan

studera bland annat data på Linköpings universitets

filial i Norrköping sent 80-tal, tidigt 90-tal.

– Det var den tidiga upplagan av Campus Norrköping, jag

hade vissa kurser i Linköping.

Mattias Josephson menar att »min antagligen viktigaste och

djupaste ›utbildning‹ är erfarenheterna från att starta upp,

driva och sälja en egen verksamhet till en av de globala telekomjättarna«.

Boklig bildning är bra, men även praktik.

– Man lär sig mycket i skolan, men de saker man lär sig i

riktiga livet är viktigare om man ska ge sig in i nya uppdrag.

Efter studierna arbetade Mattias Josephson några år på

Skärblacka bruk som PC-samordnare, och sedan var han

IT-konsult på ett Norrköpingsföretag som köptes av Vendator

efter att han hade slutat.

– Sedan arbetade jag några år på Trumphdata AB som

teknisk chef. Jag hade blivit värvad till Trumphdata med möjligheten

att ta över om jag ville. Men efter ett par år insåg jag

att ägaren inte skulle gå i pension vid 65 år, och jag ville ha

något eget. Jag sprang på en gammal bekant två jular i rad.

Vi hade gått i skola ihop och även spelat i några band ihop.

Andra året sa vi: Nu kör vi igång.

BOLAGET DE OCH EN till startade blev Dreampark och året var

2000. Dreampark, som arbetade med att utveckla digital-TV

via bredbandsnätet, utsågs till årets rookieföretag i Norrköping

2005.

– Vi fick lite olika utmärkelser. Vi blev Gasellföretag 2007.

Vi låg många år i rad på Deloittes lista över landets 50 snab-

32


ETT AV DE

PROJEKT SOM

MATTIAS ÄR EN­

GAGERAD I IDAG

ÄR LIVGIVANDE

FÖRETAG, VARS

SLOGAN ÄR:

»BÄTTRE FÖRETA­

GANDE FÖR EN

BÄTTRE VÄRLD.«

bast växande teknikbolag, och 2008 uppmärksammades vi

som ett av Europas 100 hetaste teknikbolag av Red Herring.

Från att ha bestått av tre personer från början växte

Dreampark och expanderade.

– Vi växte exponentiellt med runt 50 procent i omsättning

och antal anställda per år. Vi började närma oss 100 heltider

när vi sålde företaget 2011.

DREAMPARK UTVECKLADE, MARKNADSFÖRDE och sålde mjukvara

för IP-TV. IP-TV står för TV som överförs via bredband.

Företaget låg i framkant när det gäller tekniken.

– Det var ganska mycket tur att vi valde detta spår som

företag. Företagets första stora uppdrag var för Norrköpings

Miljö och energi. Vi tyckte att de behövde en bredbandsportal.

Det var år 2000 och få visste vad de skulle använda sin

nya, utökade bandbredd till.

Norrköpings Miljö och energi kunde då påvisa nyttan för andra.

– Det projektet gav oss en tidig insikt i vad som höll på att

hända i och med utbyggnaden av internet. Vi såg tydligt att

TV, telefoni, transportering av musik etc. kommer att bäras

av internet. Vi kastade oss in i det, och eftersom vi var tidigt

»JAG ÄR

TACK SAM FÖR

DET SOM HÄNDER

NÄR MAN HAR EN

GUDSTRO OCH

KAN BRYTA

FRÅGOR UTIFRÅN

DET PERSPEKTI ­

VET.«

ute fick vi en spännande position. 2001 fick vi stöd från

Vinova för att forska om bredband i vardagsrummet.

Här låg Dreampark långt före sin tid.

– Vi hade svårt i början att övertyga dem som satt på

film- och TV-innehåll om att det var dags att börja göra sitt

material tillgängligt över internet med vår produkt.

– VI VAR LITE FÖR TIDIGT UTE. När TV-operatörerna började

komplettera sitt boxutbud med digital-TV-boxar som man

kopplade till internet tog det fart för oss. Vi fick snabbt ett

stort antal TV-operatörer i Skandinavien som kunder och vi

bestämde oss för att expandera vidare ut i Europa.

– Där gick det betydligt trögare, med någon enstaka ny

kund per år. Vid denna tid hade IP-TV blivit ett så hett

begrepp i teknikvärlden att det fanns branschtidningar och

mässor som handlade enbart om IP-TV. En dag fick vi en

rapport som tagits fram av en analytiker med statistik om

IP-TV-utbyggnaden i världen. Till vår stora förvåning hittade

vi oss själva på första plats i listan över flest driftsatta system

i EMEA (Europa, Mellanöstern och Afrika). Då hade vi ett

tjugotal operatörer i drift, vilket vi trodde var ganska lite

33


»Min gudstro

är viktig. Den

har funnits

med nästan

hela livet.«

jämfört med en del namnkunniga konkurrenter.

MEN INTE ALLA idéer slog väl ut. När Dreampark 2006 fick

sjukvårdens it-pris för bästa idé, en IP-TV-lösning där patienter

kan kommunicera med vårdcentralen via sin TV-kanal

»Syster Gudrun«, ledde det inget vart.

– Tanken var att äldre människor skulle kommunicera

med sin vårdcentral via TV:n och fjärrkontrollen, men det

blev en parentes.

Dreampark startade i Norrköping, men blev snart större

i Linköping.

– Vi anställde tidigt folk från Linköping, eftersom utbildningarna

för systemutvecklare låg i Linköping och inte i

Norrköping. Det har blivit något bättre på den sidan nu i och

med Campus Norrköping. Den första personen som sa upp

sig, sa upp sig på grund av att han hade fått ett erbjudande

om ett jobb i Linköping och ville sluta pendla. Det var precis

i den fasen då vi hade för trångt i våra lokaler och letade en

större lokal, och då bestämde vi oss för att öppna ett kontor

till i Linköping. På den tiden tog vi många snabba beslut med

MAN LÄR SIG

MYCKET I

SKOLAN, MEN DE

SAKER MAN LÄR

SIG I RIKTIGA

LIVET ÄR VIKTI­

GARE - HÄVDAR

MATTIAS

ledningsgruppen vid kaffeautomaten. Jag gick tillbaka till

killen samma dag som han sagt upp sig och sa att vi öppnar

ett kontor i Linköping och att han kunde jobba där om han

ville. Linköpingskontoret växte sedan mycket snabbare, och

jag och de andra grundarna fick istället börja pendla till

Linköping. Det är klart att städerna ska samverka, och det är

en viktig bit att ta tag i. Företagare i de båda städerna borde

samarbeta mer.

DREAMPARK HADE KONKURRENS från jättar som Microsoft.

– Som tur var koncentrerade sig konkurrenter som Microsoft

på jättelika operatörer som France Telecom och British

Telecom. Vi fokuserade på dem som var mindre, så vi störde

inte varandra under många år.

Så 2011 kom nyheten: Motorola köper svenska Dreampark.

– Ja, vilken grej, skrattar Mattias. Vi ville verkligen jobba

med bredband i vardagsrummet och vi hade en dröm om

att bli experter och få arbeta som konsulter inom området.

På olika sätt föll det sig så att vi fick förtroendet att leverera

själva hjärtat i operatörernas IP-TV-satsningar, det som

34


kallas för middleware, mellanprogramvara. Det var ett större

förtroende än vad vi hade tänkt oss.

De var pionjärer inom ett område där det ännu inte fanns

någon branschstandard. Alla byggde på sitt sätt, men Mattias

Josephson och hans kompanjoner insåg att det inte skulle

dröja länge förrän hela denna marknad dominerades av två

till tre globala aktörer.

– Vi skulle behöva bli ett 10 000-mannaföretag om vi

skulle bli ett av de företagen, och det fanns inte på kartan.

Antingen skulle vi gå tillbaka och bli konsulter igen eller så

skulle vi köra racet så långt det gick med målet att större och

större aktörer skulle bli intresserade av vår lösning. På förunderliga

vägar lyckades detta väldigt bra, och till slut blev

det ett av dessa jätteföretag, Motorola Mobility, som köpte

oss. Bara några månader efter att Motorola köpte oss, köpte

Google hela Motorola Mobility.

FRÅN BÖRJAN ÄGDE Mattias Josephson 33 procent. När

Dreampark såldes var hans ägarandel rejält förändrad.

– Då var vi 50 delägare, varav några var ganska stora

investerare. Det måste ha varit en av Motorolas minsta

SOM

ENTREPRENÖR

HAR MATTIAS TIPS

TILL ANDRA SOM

VILL PRÖVA

NÅGOT NYTT.

affärer, men för oss var det mycket pengar. Det har gett mig

fantastiska förutsättningar för att hitta på nya saker. Jag är

inte så gammal att jag vill sluta använda min kreativitet.

Mattias Josephson var kvar ett och ett halvt år efter

försäljningen. Strax efter att han slutat meddelade Google att

de skulle sälja vidare den del av Motorola som Dreamparks

produkt nu fanns i till ett företag som heter Arris.

IDAG ÄR MATTIAS Josephson något så ovanligt som en kristen,

samhällsengagerad entreprenör som insett att materiell lyx

inte innebär lycka.

– Jag tror att många känner det så, att jaga ytterligare efter

den där snygga jackan eller soffan är ett arbete som aldrig

tar slut. Om man ska sätta ord på min tro så är jag inte helt

bekväm med att beskrivas som »kristen«. På ett sätt är det

helt rätt. Jag är väldigt fascinerad av Jesus och försöker lära

mig av honom tillsammans med mina vänner i Korskyrkan,

som är en liten frikyrka i Norrköping. Men själva ordet

»kristen« har blivit något som hos många väcker en massa

negativa känslor och associationer som jag konstigt nog

delar. Det är nästan som om ordet »kristen« blivit synonymt

35


med beteenden som Jesus ägnade hälften av sin tid åt att

skälla ut efter noter.

Mattias Josephson menar att utan sin kristna tro hade han

präglats av andra drivkrafter.

– Min gudstro är viktig. Den har funnits med nästan hela

livet. Jag begravde den en kort tid i tonåren och var ateist.

Sedan väcktes den till liv igen. Jag är tacksam för det som

händer när man har en gudstro och kan bryta frågor utifrån

det perspektivet. Det känns som en viktig hjälp som gör att

det viktiga i livet inte slarvas bort. Min kristna tro och mitt

entreprenörskap har flutit ihop. Ju äldre man blir, desto mer

söker man en helhet. Även om resan med ett tillväxtföretag

var stimulerande, fanns det alltid en längtan efter en djupare

mening och att göra världen bättre. Världen håller på att

falla i bitar och alla borde vara med och försöka få den att gå

åt rätt håll. Det fungerar inte som det är nu.

TILL SKILLNAD FRÅN andra försöker Mattias Josephson göra

något åt det. Det finns en empati och ett samhällsengagemang

hos honom och han är idag bland annat engagerad i

välgörenhetssajten Pennybridge. Han hittade dit lite av en

slump, genom en gemensam bekant som kände till Mattias

bakgrund och sammanförde honom med Daniel Bergqvist,

som är initiativtagare och VD för Pennybridge. De träffades

och det kändes rätt.

– Jag behövde inte fundera länge innan jag sa att jag ville

vara med och göra Pennybridge möjligt.

Han beskriver Pennybridge som en mötesplats i den nya

digitala världen mellan människor i de sociala nätverken

och alla välgörenhetsorganisationer.

– Idag är det ganska utspritt. Välgörenhet finns hos

respektive välgörenhetsorganisation. Vi vill se en motsvarighet

till Spotify eller Apples App Store där människor och

välgörenhetsorganisationer möts. Jag tror att den typ av

roll som Pennybridge hoppas få spela i de globala digitala

medierna är en viktig roll som kommer att fyllas av någon.

Jag har engagerat mig eftersom jag väldigt gärna ser att just

Pennybridge tar den rollen – på grund av det mycket goda

MATTIAS

LÄN G TAR

EFTER EN DJU­

PARE MENING,

ÄVEN I SIN RESA

MED TILLVÄXTFÖ­

RETAG.

hjärta som finns bakom detta initiativ.

Tiderna förändras, få står nu och skramlar med bössor för

att samla in pengar.

– Idag finns det nya möjligheter att engagera sig och lyfta

fram behov, kanske i form av en digital sparbössa. Efter att

ha rört oss i den ideella världen på olika sätt vet vi att det

som gör skillnad när det gäller att hålla ner kostnaderna är

när folk bestämmer sig för att de vill vara med regelbundet.

Annonser i press och på TV är dyrt. Om man kan få

människor att »prenumerera« på välgörenhet sänks insamlingskostnaderna

drastiskt.

– För att vara jättetydliga med detta så kan man bara

sätta upp sig på ett regelbundet givande i Pennybridge – och

istället föreslår vi små belopp.

OM MAN HAR SVÅRT att bestämma sig för vart man vill ge

är Pennybridge perfekt. Man bestämmer ett månadsbelopp

som sedan kan ändras, liksom fördelningen av mottagare,

vare sig det är Läkarmissionen, Ronald McDonald Barnfond,

Star for Life eller något annat. För att inte pengar ska försvinna

i administration har Pennybridge en egen modell.

– Vi skickar vidare hela beloppet, men med en avräkning

för delaktighet i organisationens insamlingskostnader. I

Sverige ligger insamlingskostnaderna på mellan sex och

16 procent. Vi avräknar inledningsvis fem procent, som just

nu i stort sett bara täcker transaktionskostnader för bankoch

kreditkort. På sikt kommer detta att räcka för att också

bekosta löner för dem som driver Pennybridge, och när vi får

stora volymer kommer vi att kunna minska insamlingskostnaden

ytterligare. Just nu är vi jätteglada över att Pennybridge

blivit nominerade till Örebrogalans pris för »Årets

digitala affärsinnovation«.

MATTIAS JOSEPHSON SER sitt entreprenörskap som en kraft

för att förändra världen.

– Percy Barnevik är ett viktigt exempel. Han tog med

sig företagstänket in i organisationen Hand in Hand. Där

utrotar man fattigdom med hjälp av just kraften i företagan-

36


de. Man hjälper kvinnor i världens fattigaste områden att

få mikrolån och starta enkla företag. Percy tog även med

sig företagstänk beträffande skalbarhet, nyckeltal och så

vidare för att göra organisationen så dynamisk som möjligt,

och periodvis genererar Hand in Hand 1 000 nya företag

om dagen. Själva modellen som Hand in Hand arbetar

efter kommer från en mycket spännande man som heter

Mohammad Yunus, som delade Nobels fredspris 2006 med

Grameen Bank (för »Skapandet av ekonomisk och social

utveckling med mikrokrediter i Bangladesh«). Yunus är en av

mina stora förebilder. Förutom modellen med mikrokrediter

är han föregångare vad gäller socialt entreprenörskap. Han

har bland annat startat ett antal företag tillsammans med

multinationella storföretag, som exempelvis Adidas, där hela

idén är att göra nytta i samhället.

NÄR MATTIAS JOSEPHSON sålde Dreampark visste han att han

ville utforska hur man kan göra världen bättre genom företagandet.

Till skillnad från dem som säger »Vad kan jag göra?«

omsätter Mattias sina tankar i praktiken.

– Alla kan göra något litet – och varje liten insats gör i sig

världen lite bättre.

Ett av de projekt som Mattias är engagerad i idag är

Livgivande Företag, vars slogan är: »Bättre företagande för

en bättre värld.«

– Det var en av de saker jag gick in i när jag slutade på

Motorola. Jag jobbar en till två dagar i veckan som ansvarig

för den organisationen. Företag är en av samhällets viktigaste

byggstenar. Jag hoppas att många entreprenörer ska smittas

av en djupare längtan att få vara med och bygga ett gott

samhälle med sina företag. Livgivande Företag bjuder in till

»Tiderna förändras –

istället för att stå och

skramla med bössor på

torget så finns det digitala

bössor«

kursdagar och andra samlingar där vi utbildar och inspirerar

företagare och chefer som vill bli riktigt bra företagsbyggare.

ATT BLI ETT FÖRETAG som är bra för samhället börjar i att alls

våga starta ett företag, och sedan att få det att gå runt, och

sedan att bli en riktigt bra arbetsplats, och så vidare.

– Namnet »Livgivande Företag« är dubbeltydigt. Även vi

arbetar med fattigdomsbekämpning genom företagande i

några av världens fattigaste områden enligt Yunus modell

med mikrokrediter. Dessa mikroföretag är verkligen

livgivande och livsförvandlande. Förra året gick en femtedel

av våra medel till Centralafrikanska Republiken, som är världens

kanske just nu fattigaste land. Det bidraget räcker för

att starta cirka 300 nya mikroföretag, vilket förvandlar livet

för minst 1 500 personer. Med tanke på att vi under 2013

bara var ett 40-tal företag i Livgivande och detta exempel

bara stod för en femtedel av utfallet, så känns arbetet väldigt

meningsfullt. Och namnet är dubbeltydigt som sagt, vi vill

inte bara skicka pengar till u-länder, utan vill lika mycket

MER MUSIK

BÄTTRE BLANDNING

LINKÖPING /

NORRKÖPING

106.9 FM

MIXM_GA_184x123.indd 2 19/01/12 14.13


Bjud in till

inspiration!

uppmuntra till mer och bättre företagande i Sverige. Förutom

väldigt bra föredragshållare är våra kursdagar viktiga

mötesplatser, där man lär känna andra företagsledare som

vill göra något gott med sitt företagande och blir inspirationskällor

för varandra.

EFTER INTERVJUN SKA Mattias Josephson prata på en samling

för företagare på Stadsmissionen i Linköping.

– Jag ska prata om det vi talat om i den här intervjun. Jag

kommer också att ge lite exempel från några av de projekt

där jag utforskat socialt entreprenörskap det senaste året.

Jag har bland annat arbetat med socialt företagande för att

hjälpa människor som har fastnat i utanförskap, vilket ofta

lett in i kriminella sammanhang, och vi har satt dem i jobb

istället. Vi har startat en närbutik och sedan har det vuxit

med ett allservicebolag som arbetar med villa- och fastighetstjänster.

De är 15 personer redan.

SOM ENTREPRENÖR HAR Mattias Josephson tips till andra

som vill pröva något nytt.

– Tänk större! Tänk att du och ditt företag kan göra

verklig skillnad. Våga drömma om ett företag som både har

god lönsamhet och samtidigt på ett konkret sätt är med och

bygger ett bättre samhälle och en bättre värld. n

FAVORITCITAT

»Att fråga varför så många är fattiga, varför de rika är så

olyckliga … kan leda till verkliga lösningar, till radikalitet i

ordets bästa mening.«

Från »Tro som förvandlar världen – Om konsten att stå

stadigt på samhällets botten« av Jim Wallis.

konferens@arenabolaget.se eller 013-190 00 50

Läs mer på: arenabolaget.se

Varför tror du att människor vill ge?

»Vi människor hör ihop trots allt och känner ansvar för

varandra. Dessutom upptäcker fler och fler att när man har

vad man behöver blir man inte lyckligare av att samla på sig

ännu mer överflöd, utan i mycket större mån genom att få

vara med och göra positiv skillnad.«


Åtvidabergs FF till Linköping

I början av februari invigde Åtvidabergs FF ett ÅFF Center på Platensgatan 10B. ÅFF:s

ordförande Jan Svensson och Linköpings kommunalråd Paul Lindvall talade.

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: KRISTIN CARLÉN & TORBJORN NILSSON

ÅFF:S ORDFÖRANDE JAN SVENSSON inledde och han var

»överväldigad« över uppslutningen vid invigningen av

lokalen. Att öppna en lokal i Linlöping är något som ÅFF

funderat på i många år, och de vill »förtydliga samarbetet

med Linköpings marknader«.

– Vi ser möjligheten för enskilda människor att komma in

här och köpa en biljett, säger Jan Svensson, något man inte

tidigare kunnat göra i Linköping. Det är viktigt för oss och

våra samarbetspartners att prata om vad som är bra och inte.

VI KAN LÄRA OSS ytterligare hur vi ska växa som förening.

Jan Svensson är nöjd med att de är ett av Allsvenskans åtta

bästa lag. Han tackade de närvarande sponsorerna.

– Det är en prestation som skett tack vare att ni har bidragit.

Hjärtligt välkomna till Kopparvallen, stanna inte i stan

när det är match!

Han lämnade därmed ordet till Linköpings kommunalråd

Paul Lindvall, som också tyckte att det var en fantastisk

uppslutning i den trånga källarlokalen.

– Det händer någon gång, sade Paul Lindvall, att jag

berättar om alla fantastiska idrottsklubbar i Linköping – för

sådana finns det – och då visar det sig att ÅFF har ett stort

utrymme i Linköpingsbornas hjärtan. Både i Åtvidaberg och

Linköping är man stolt över ÅFF.

PÅ DE MATCHER Paul Lindvall ser märker han att det är

många från Linköping som åker till Åtvidaberg.

– Det är roligt att ÅFF stärker närvaron i Linköping

vilket förhoppningsvis leder till ännu fler besökare på ÅFF:s

matcher, samtidigt som man ser till de som sponsrar att det

finns en mötesplats och att man utvecklar den delen.

PÅ ÅFF CENTER kan man säkert dricka kaffe och diskutera

fotboll, tror Paul Lindvall.

– Man kan diskutera spelare och dela sitt intresse för ÅFF

med andra. Det här blir en naturlig mötesplats.

Paul Lindvall menar att ÅFF även är Linköpings lag.

– Det är inte bara Åtvidabergs, utan även regionens lag.

Det här är en mycket spännande satsning som jag tror ytterligare

kommer att befästa ÅFF:s framgångsrika ställning. Det

är en skön stämning på derbyn mot IFK Norrköping. Här i

Linköping klappar hjärtat extra för ÅFF. Jag vill från Linköpings

kommuns sida, och min personligen, också önska

lycka till med denna satsning, även för att ni är så duktiga på

planen. Stort lycka till, och må det också vara välbesökt i de

här lokalerna.

SEDAN KLIPPTE PAUL Lindvall av bandet som ÅFF:s ordförande

Jan Svensson höll i ena ändan och ÅFF:s lagkapten Daniel

Hallingström höll i den andra. n

39


LINKURA ARBE-

TAR FÖREBYG-

GANDE MED LIVS-

STILS FRÅGOR

Unikt hälsoprogram

Linkura i Linköping har knappt funnits i ett halvår och har redan sju anställda och betalande

kunder. De jobbar förebyggande med livsstilsfrågor med hjälp av ett hälsoprogram

och satsar på en helhetssyn.

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: KRISTIN CARLÉN

FORSKNING OCH UNDERSÖKNINGAR visar att

stress och hög arbetsbelastning i kombination

med en mindre bra livsstil skapar missnöjda

medarbetare. Linkura menar att de har

ett nytt och unikt hälsoprogram som ger ett

företag rätt verktyg hela vägen från identifiering

av ohälsa till faktiska åtgärder.

– Det handlar om att vi är ett komplement

till de etablerade aktörerna som traditionellt

verkar inom företagshälsovårdsbranschen,

säger Johan Gunnarsson, VD på Linkura. Vi

har sett att man kan göra en del saker lite

bättre.

JOHAN GUNNARSSON TAR som exempel att det

ibland stannar vid hälsoundersökningar.

– Vi vill inte bara identifiera problemet, utan

att man även vidtar åtgärder. Till exempel

kan det dyka upp problematik som en för låg

aktivitetsnivå eller att man har en kostproblematik

att jobba med. I vårt livsstilsprogram

har vi tagit fram verktyg för att aktivt jobba

med rätt åtgärder.

Det är bra att vara entreprenör i Linköping,

det tycker Johan Gunnarsson.

– Ja, det tycker jag definitivt. Vi sitter på

företagsinkubatorn LEAD (Linköping University

Entrepreneurship and Development). Det är

en jättebra möjlighet, och man får tillgång

till deras affärscoacher och nätverk som har

gjort det vi gör förut. Då bör det gå snabbare.

Den andra delen är att vi sitter i en miljö med

många andra nystartade företag som har i

stort sett samma frågeställningar i grunden,

bland annat hur man ska hitta kunder. Därför

är det givande att sitta med andra bolag i

samma fas.

DET HÄNDER MYCKET i Linkura, som idag har

sju anställda.

– Vi växer, i år kanske vi kommer upp i tio

totalt. Linkura bildades 2013 när två tidigare

bolag gick samman.

– De två bolagen är tre år gamla, men det

nya konceptet är ett halvår gammalt. Kompetensen

och erfarenheten från de tidigare bolagen

har bidragit till att det har gått snabbt.

Johan Gunnarsson har själv studerat vid

Linköpings universitet.

– Efter min examen startade jag ena bolaget

2010, och vi tog fram en mjukvara kopplad

till en webbsida med appar för att hålla

koll på kosten. Det andra bolaget, som vi gick

ihop med, hade en fysisk produkt, en livsstilsmätare

som mäter fysisk aktivitet. Vi kompletterar

varandra bra. Ena bolaget jobbade med

mjukvara, det andra med en fysisk produkt,

det ena arbetade med kost, det andra med

aktivitet, och vi fick helheten tillsammans. Det

uppstod en rad andra synergier och fördelar

när vi tillsammans utvecklade livsstilsprogrammet

som en lösning till företag.

LINKURA MENAR ATT de skiljer sig från tidigare

befintliga aktörer genom att de motiverar

och hjälper medarbetare till en hälsosammare

livsstil.

– Vi är en ny aktör som arbetar förebyggande

med livsstilsfrågor, och det är ett ganska

nytt och modernt sätt att arbeta inom företagshälsovården.

Det är dit man vill, men man

kanske har svårigheter att komma hela vägen.

PÅ BARA ETT HALVÅR har Linkura fått betalande

kunder i Sverige.

– Jag är fascinerad av vad vi lyckats

åstadkomma under det halvår som gått sedan

vi lanserade oss själva i mitten av augusti.

Det tog oss två veckor innan vi hade våra

första kundbesök. I januari hade vi vår första

projektleverans. På mindre än ett halvår har

det gått från idé till att vara ute hos kunder i

skarpt läge. Det är häftigt! n

40


Vi är folk!

Den nya handelsföreningen Folk vill skapa något nytt och spännande för att få ett mer

levande centrum i Linköping. Fokus ligger på små, lokala, kreativa företag som driver

sina egna verksamheter – i ett mysigt men delvis bortglömt område i staden.

TEXT: JOAKIM LÖWING FOTO: KRISTIN CARLÉN

LINKÖPING CITYS STÖRSTA gångstråk har varit detsamma

under många år och det blir lätt att många rör sig på ungefär

samma ställen.

Nu vill handelsföreningen Folk utöka handels- och

matstråken och väcka liv i ett område som inte har lika stark

kundströmning.

Titta på bilden här intill – som liknar bokstaven F – och

du ser vilka gator det handlar om: Torggatan, Nygatan, Bokhållaregatan,

Apotekaregatan och Läroverksgatan.

– Det är ett väldigt mysigt område som har potential att bli

Linköpings svar på So-Fo på Södermalm i Stockholm. Små

låga hus, små gator och små torg. Lite som Knäppingsborg i

Norrköping också, menar initiativtagaren Oscar Friström.

Själv drev han klädbutiken First Aid i tio år och driver

sedan förra våren kaféet Duxe Coffee Shop & Mfg co.

butikskedjor som annars finns i alla svenska städer; från

Ystad till Haparanda.

FOLK FÖR ÄVEN tankarna till Folkligt, Folkfest och Folke

Filbyter – ord som alla passar väl in.

– Tanken är att vi ska hjälpa varandra att utveckla

verksamheterna. På något sätt ska vi också visa att vi hör

ihop – genom exempelvis flaggor som hängs ut och gemensamt

klistermärke på dörrarna. Vi ska göra området mer

spännande och speciellt för både Linköpingsbor och turister.

Oavsett bransch handlar det också mycket om att erbjuda en

upplevelse för kunderna.

OSCAR TROR

PÅ LINKÖPINGS

RUBRIKER/HEADLINES_BELL SVAR PÅ SO-FO

MT CA

PÅ SÖDERMALM I

UNDERTEXTER/INGRESSER_BELL MT ITALIC CAPS

STOCKHOLM

UNDERTEXTER/INGRESSER_AVENIR NEXT MEDIUM CAPS

VÄRLDEN ÖVER DÄRFÖR ÄR DET VIKTIGT att kunna bryta mönster och våga

UNDERTEXTER/INGRESSER_AVENIR NEXT genomföra DEMI nya BOLD idéer. CAPS

– Det kan vara en gemensam festival, gemensamma uteserveringar

TILLSAMMANS MED KLÄDBUTIKERNA Brödtext/Bildtext_Bell Lilla Bazar och Third MT Italic

Avenue intill på Torggatan drogs den Brödtext/Bildtext_Bell nya handelsföreningen MT Regular eller basarer – exempelvis i innergårdarna. Och

varför inte ha uteserveringarna öppna på vintern också? Det

i gång den 13 januari i år. Brödtext/Bildtext_Bell MT Bold fungerar ju på fjällorter och borde gå även här. Jag är övertygad

om att folk skulle uppskatta att kunna ta något varmt att

Namnet Folk står för Förenade Oberoende Brödtext/Bildtext_Avenir Lokala Kreativa. Next Medium dricka utomhus på vinterhalvåret, särskilt på vårkanten när

– Den är framför allt till för små, Brödtext/Bildtext_Avenir lokala, kreativa företagare

Next Demi Bold solen är framme.

som driver sina egna verksamheter. Inte stora

börsnoterade kedjor. För att en stadsmiljö ska bli spännande

Oscar Friström har fått mycket positiv respons från Linköpings

kommun. n

och utvecklande, krävs att det finns alternativ till de stora

41


GARETH BAGLEY

BRINNER FÖR

SITT FRITIDS-

INTRESSE -

ENDURO.

Husfoto

42


vill se kvalitet

Företaget Husfoto har gått från ingenting till cirka 30 miljoner i omsättning på några

få år och från att vara lokala till att finnas i hela Sverige. Vi pratade med Gareth Bagley,

som är en av två grundare av bolaget, vars affärsidé är att hjälpa mäklare med

professionella bilder.

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: ERIK ÖSTBERG

NÄR VI PRATAR MED Gareth Bagley på Husfoto

pustar han ut.

– Det har varit en spännande vecka på

olika sätt. Man gör vad man kan med den

tid man har. Sedan kommer man underfund

med att det bara finns 24 timmar på dygnet.

Vi har under en längre tid haft en tuff resa,

vi har knuffat en stor boll i en uppförsbacke

under många år. Nu känns det äntligen att

vindarna blåser åt vårt håll.

Gareth Bagley och hans kollegor har

väntat länge på medvinden, och nu har den

kommit.

– Nu har vi definitivt medvind.

HUSFOTO HAR UTVECKLAT en tydlig affärsidé:

att ta professionella bilder på hus och lägenheter

som ska säljas.

– Det började med ett företag i Linköping

som jag var en av grundarna till, Helicopter

View. Vi arbetade med Svensk Fastighetsförmedling

under tre år.

Den andra grundaren av Husfoto, Erik

Österberg, kom med genom det samarbetet.

Gareth Bagley kände att han inte fick gehör

för de idéer han hade och lämnade, tillsammans

med sin kollega Erik, Helicopter View.

– Det är tungt när man lämnar någonting

som man brinner för, framför allt när man

inte har några pengar kvar på kontot, man

har bara tatueringar. Jag har familj med

småbarn, hus och lån.

Som den entreprenör Gareth Bagley är gav

han inte upp.

– För mig är essensen av entreprenörskap

att man har passion för det man gör.

Entreprenörskap handlar för mig om att när

det har gått riktigt dåligt, så kan man ändå

damma av sig och köra en repa till – att man

aldrig ger upp.

HEMLIGHETEN BAKOM HUSFOTO, menar

Gareth Bagley, är den helhjärtade satsningen

på kvalitet.

– Generellt i samhället idag ska det vara

gratis eller nästan gratis och kvaliteten blir

därefter. Vi har satsat stenhårt på kvalitet

och att göra affärer på ett juste sätt. Idag är

vårt mantra »fair deal«, det är utgångspunkten

när vi gör affärer med våra kunder och

samarbetspartners. Alla vinner på det.

Till exempel får fotograferna lejonparten

av pengarna.

– Vi har varit öppna och justa i vårt

affärsupplägg, vi gör många bra saker. Vi har

en 80–20-regel att 80 procent går direkt till

fotografen. Ett modernt bolag idag med bra

IT och struktur kan tjäna pengar direkt på

de resterande 20 procenten. Till skillnad från

till exempel Spotify så tjänade vi pengar från

första dagen. Genom transparens och den

öppna relationen vi har till våra fotografer,

och genom att inte växa för fort, har vi kunnat

upprätthålla kvaliteten.

GARETH BAGLEY HAR en förebild när det

gäller entreprenörskap.

– Det är inte någon magi bakom. Om vi

tar Richard Branson på Virgin som exempel,

så har han byggt rörelsen genom att han har

haft en gedigen transparens i det han har

gjort. Han har fått folk med på tåget och

inspirerat människor enligt sin slogan »doing

great by doing good«, att göra något stort

och bra på en och samma gång.

HUSFOTO BETONAR GEMENSKAP och har vuxit

av sig själv.

– Husfoto har en community som har

vuxit organiskt. Vi har inte haft någon form

av extern finansiering, utan allt i Husfoto är

uppbyggt av eget kapital. Vi började med att

låna 1 800 kronor från ett sparkonto så vi

kunde köpa fotoutrustning, och på den vägen

är det.

HAN ÅNGRAR INTE RESAN som har tagit företaget

till mer än 100 fotografer.

– Det har varit en lärorik tid, nu vet jag

vad allt kostar och värdet på allting. Det är

skillnad när man kommer från en annan

kultur. Jag är från Nottingham i England och

vi präglas inte av jantelagen på samma sätt

som man gör i Sverige. Jag har tyvärr varit

tvungen att lära mig det i Sverige.

Att komma med nya idéer och inte stoppas

av jantelagen främjar utvecklingen.

– Entreprenörskap är en viktig del av

samhället och skapar nytänkande och arbetstillfällen,

och oftast är det så att de som tror

att de kan förändra världen är de som också

gör det. n

43


MENTORN OCH ADEPTEN

JOHAN OCH

DANIEL HADE EN

BRA PERSONKE-

MI REDAN FRÅN

FÖRSTA MÖTET..

Mentorskapets

MEKA

Mentorn Johan Ahlström och adepten Daniel Lundin fann

varandra så bra att de nu arbetar i samma företag som

styrelseordförande respektive VD.

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: MIKAEL LARSSON

DANIEL LUNDIN VAR doktorand vid institutionen för fysik,

kemi och biologi (IFM) vid Linköpings universitet 2008

när han lämnade in en ansökan till Mentor4research. Johan

Ahlström ställde upp, men först inleddes en process.

– Min dåvarande chef och handledare på Linköpings

universitet, professor Ulf Helmersson, rekommenderade

Mentor4research, säger Daniel Lundin.

Mentor4Research ville ha adeptens CV och Daniel kom på

en intervju.

– De undersöker behovet och typ av mentor, fortsätter

han. En knäckfråga är att matcha sökande och mentor och

rekrytera en mentor, det är inget smörgåsbord.

Det Daniel Lundin doktorerade på, nanomaterial i form av

ytbeläggningar, är ett samlingsnamn för mycket tunna skikt.

– Nanomaterial har rönt stort kommersiellt intresse, säger

han. Som forskare fick jag förfrågningar från företag som

var intresserade. Min handledare och jag tyckte att det var

solklart att vi skulle kommersialisera tekniken. Vi har en

ny process. Men sedan var det bara frågor som vi inte visste

svaret på. Mentor4research kom verkligen som ett brev på

posten. Det var en perfekt möjlighet att få hjälp med kommersialiseringsbiten,

som för oss var ett mysterium

DANIEL SÖKTE DIREKT och han blev matchad med Johan Ahlström,

som är en av Mentor4researchs pionjärer.

När man bygger företag, speciellt från grunden, utnyttjar

man stödsystemen som finns i samhället, så när Johan

ORDET MENTOR

KOMMER FRÅN

NAMNET PÅ EN GE-

STALT I GREKISK

MYTOLOGI, EN VÄN

OCH RÅDGIVARE

TILL HJÄLTEN

ODYSSEUS.

Ahlström fick frågan om att bygga upp ingenjörsvetenskapsprogrammet

Mentor4research för Linköpings universitet

tackade han ja. Han anställde en person i en av sina firmor

för att jobba med detta. Programmet, som är till för forskare

som önskar veta mer om kommersialisering och önskar en

mentor som stöd för dessa frågor, är mycket omtyckt av

både forskaradepterna och mentorerna, som ställer upp helt

gratis. Nu körs ett fullt 2014 års program igång.

Kunde då Johan hjälpa Daniel med frågeställningarna?

– Det är bättre att du ställer frågan till Daniel, skrattar

Johan, men jag tror det och Daniel har sagt det.

– Ja, det fick jag, säger Daniel, men jag fick inte den hjälp

som jag från början förväntade mig. Jag fick insikt i en helt

ny sanning. Som doktorand hade jag en bild av att tekniken

kommer att frälsa världen. Johan ställde svåra frågor kring

andra saker, som: Vad ska kommersialiseras, är det hårdvara

eller tunnfilmsrecept eller tjänster? Vilka är de potentiella

kunderna, är det inom industrin, och i så fall vilken, eller på

universitet?

DET VAR HELT ANDRA aspekter än vad Daniel hade förväntat sig.

– Jag kunde inte alls svara på frågorna. Johan hjälpte mig

att överbrygga gapet mellan min tilltro till teknik och själva

affären. Jag förstod hur långt man måste gå för att nå fram

till affären som var slutmålet. Om det är något som Johan

verkligen hjälpte mig med konkret är det att träffa framtida

kunder, lyssna, inte grotta ned sig i detaljer utan ha stora öron.

44


NIK

Det var precis vad Daniel Lundin gjorde.

– Rent konkret fick jag mycket hjälp, men inte den hjälp

jag hade förväntat mig.

MENTORN JOHAN AHLSTRÖM jobbar som företagsutvecklare,

affärsängel och styrelseproffs och är just nu ordförande i fyra

bolag. Han har grundat en handfull bolag och jobbat i små,

medelstora och stora bolag.

– I många av dessa arbeten ingår det stora inslag av

mentorskap, säger Johan, även om, som jag ser det, den rena

definitionen av en mentor är en helt oberoende person som

utan förbehåll ser till adeptens bästa.

Johan Ahlström har själv en gång varit adept, till Uno

DANIEL ÄR VD

PÅ HALVTID FÖR

IONAUTICS

Alfredéen, och han har tänkt mycket på att vara mentor.

– Jag har mycket att tacka en av mina mentorer Uno

Alfredéen för, och min före detta adept Daniel Lundin. De

har utvecklat mig otroligt mycket. En mentors uppgift är att

fundera på om den upplevda flaskhalsen eller knäckfrågan

som adepten presenterar är den verkliga knäckfrågan för ett

visst problem. Mentorn kanske funderar utifrån att det kan

vara en annan fråga som behöver lösas, och som i sin tur

löser den ursprungliga flaskhalsen.

DANIEL OCH JOHAN hade redan från början en personkemi.

De träffades första gången på Johans tidigare företag Face

Simulation, innan det blev uppköpt. Det var ett bolag som

DANIEL LUNDINS TIPS FÖR ATT VARA ADEPT

JOHAN AHLSTRÖMS TIPS TILL BLIVANDE MENTORER

• Det är viktigt att vara öppen för nya sanningar. Man kan uppleva det

själv som att man redan är expert, men mentorn kan hjälpa adepten

att få nya kunskaper om denne är öppen för det.

• Jag tror också att relationen mellan mentor och adept är speciell. Alla

är inte medvetna om skillnaden mellan en mentor och en coach. En

coach följer en process och levererar därmed färdiga svar (är processorienterad),

medan mentorn fungerar mer som en guide åt adepten

(är situationsorienterad). Adepten ska därför inte blint lyda mentorn,

utan vara medveten om att de kommer att söka svaren tillsammans.

• Adepten kan inte förvänta sig att få sanningen serverad om han/hon

inte själv vågar ta itu med problemställningen och vågar fråga.

• Det är viktigt att lära känna personen. Avdramatisera

situationen. Skapa en trygg miljö, var mänsklig och bjud på

dig själv. Jag har lärt mig av min mentor Uno Alfredéen att

stoppa in alla misstag som man gör på tillgångssidan i sin

personliga balansräkning och våga dela med sig av dem.

• Låt polletten ramla ner av sig själv. Det gäller att ha lite

tålamod, men effekten blir mycket bättre när adepten själv

får tänka. Det enda fallet när man ska gå på är när man ser

ett djupare dike som adepten kan drunkna i.

• Jag gillar att jobba flaskhalsorienterat och funderar på om det

adepten presenterar som sin upplevda flaskhals är den verkliga.

45


DET ÄR FULL

RULLE, ENAS

JOHAN OCH

DANIEL OM.

Johan grundat, byggt upp och alltså sedermera sålt.

Deras mentorsprogram pågick i knappt ett år, 2008–

2009. Idag löper programmet från nyår och avslutas med

en konferens i slutet av oktober och november. Det blev en

snabb resa.

– Vi hade från början bara idéer, säger Daniel, och en viktig

poäng är den regel som säger att inte får starta en verksamhet

med mentorn under programmet. Även om vi kom fram till

många spännande saker kunde vi inte starta någonting.

NÄR DANIEL LUNDIN hade avslutat sina doktorandstudier

våren 2010, lämnade de in papper för att starta bolaget som

heter Ionautics med visionen att tillhandahålla hårdvara och

recept för tunnfilmsframställning.

– Då ringde Daniel mig, säger Johan Ahlström, och sa att

han var klar doktor, och så frågade han om jag vill följa med

och jobba i ett företag. Vi har hållit på sedan dess. Det går

bra och det börjar bli tillväxt i det.

– Precis, fyller Daniel Lundin in, vi har nyanställt två personer

och tagit fram nya produkter som vi släppte före årsskiftet.

Det är full rulle, enas Daniel och Johan om, vars relation

redan tidigt var vinstgivande.

– Mentor4research utser en vinnare bland alla adepter,

fortsätter Daniel, för vilken utvecklingen har varit störst.

Vi hade kommit fram till en del spännande saker, det tyckte

även andra. Vi fick en klapp på axeln för att driva det vidare.

– Du fick 100 000 kronor och jag fick en flaska champis,

skojar Johan. Daniel använt pengarna i vårt företag. Du

gjorde ett bra jobb, och gör det fortfarande, Daniel, så du är

värd de 100 000.

»VI ÄR PIONJÄRER

PÅ JONER OCH

NANOTEKNIK«,

SÄGER

DANIEL LUNDIN.

– Tack, det var en jätterolig resa och arbete, säger Daniel.

Även om jag jobbar med ungefär samma saker som jag

forskat på, så ser resan annorlunda ut, det är fler aspekter

än forskningen om själva tekniken. Det har varit roligt och

stimulerande.

– Det är roligt när man har en adept som Daniel som är

klok, fortsätter Johan. Han förstår snabbt nya saker och utvecklas

otroligt fort. Då blir mentorskap extremt roligt, när

man ser hur ens adept utvecklas. Daniel är en bra person,

entreprenöriell och strukturerad. Det är jättekul att vara

mentor, och nu styrelseordförande då.

– Redan från första dagen har det varit bra, säger Daniel.

– Daniel funderade på frågeställningar som kom upp och

varje gång tog vi ett nytt steg. Ibland kan det bli så att man

inte når fram till sin adept. Då får man avsluta mentorskapet.

Det har jag gjort en gång, när kemi och kommunikation inte

stämde överens. Därför är det viktigt att man träffas, mentor

och adept.

FÖRETAGETS NAMN, IONAUTICS, bygger på det engelska ordet

för joner, ions, kompletterat med ordet astronanut.

– Vi är pionjärer på joner och nanoteknik, säger Daniel,

som är VD på halvtid och även forskar på Tekniska högskolan

samt är på Linköpings universitet minst en dag i veckan.

Johan ser filosofiskt på sitt mentorskap.

– När jag har givit min adept mycket energi och inspiration

att ta sig an utmaningar och ser att adepten utvecklar

sig, blir jag lycklig. Att ge är mycket roligare än att få. Det är

en form av egoistisk generositet som gör att det är så kul att

vara mentor. n

46


Park Hotel.indd 1 2013-03-28 20:35

Vi hjälper Er att producera

en egen tidning!

Tillsammans kan vi göra tidningar som passar just Ert företag.

Låt oss diskutera vad som passa just Er bäst.

Hör av Er så berättar vi mer.

Peter Lindgren

Telefon: 0721 - 62 93 58

Email: peter.lindgren@affarsstaden.se

Vi på

Bo mitt i stan

(varför åka hem)

Afternoontea

Paketerbjudande

Teprovning

Kinarummet

After Work

PARK

HOTEL

www.fawltytowers.se


HALLÅ DÄR, TOMAS WALANDER, projektledare LARM, var

LinTeks Arbetsmarknadsdagar lyckade?

– Ja, det måste jag säga. Vi hade runt 7 000 studenter, och

153 företag var på plats samt ytterligare studentföreningar,

så det var sammanlagt 159 utställare.

Tomas Walander är nöjd med årets LARM.

– Ja, det mesta har flutit på bättre än vad jag trodde att det

skulle göra.

DET FINNS ETT NOGA uttänkt syfte med LARM.

– Vi brukar säga att vi har fyra syften med den näringslivsverksamhet

vi bedriver. Det första är att vi ska informera

studenterna om vad som finns ute i näringslivet: vilka

karriärvägar som finns och vilka valmöjligheter de har när

de väl har en färdig utbildning. Del två är att vi kan motivera

studenterna att orka fortsätta att studera. Det tror jag att vi

gör genom att vi ger dem den här kontakten med arbetslivet

och visar dem att utbildningen faktiskt leder någonstans.

Den tredje delen är att vi ska hjälpa dem att få det jobb de

vill ha efter examen, genom att redan nu ge dem möjlighet

att träffa olika arbetsgivare och ställa frågor. Då kan en

student kartlägga och undersöka om företaget står för saker

som även studenten kan stå för. Den sista biten är att ge

studenter möjlighet att redan under sin studietid prova på att

vara del av ett verkligt projekt. Alla som jobbar i LARM har

fått praktisk nytta av sina kunskaper.

Årets LARM var större ytmässigt än tidigare.

Här hittar du den rätta!

LARM står för LinTeks Arbetsmarknadsdagar, och 2014 års upplaga ägde

rum i mitten av februari.

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: KRISTIN CARLÉN

– Nytt för i år var att vi har haft ett tredje mässområde

– både C-huset i matsalen, Kårallen och ett tält. Vi har

haft större och öppnare ytor än vi har haft förut, så vi har

haft möjlighet att göra ett större och bättre mässområde

än tidigare. LARM utvecklar verksamheten kontinuerligt.

Anledningen till att vi kunnat vara bättre i år än förra året

är att de gjorde ett bra jobb 2013. Bästa marknadsföringen

för LARM 2015 är att LARM 2014 blev bra. Om företagen

kommer hit och är nöjda, vill de återkomma nästa år. Vi

jobbar för framtiden, och därför försöker vi alltid göra det

bättre, så att vi bäddar för nästa år.

LARM SAMLAR MÅNGA frivilliga.

– Totalt är det 40 personer i projektgruppen. Kring mässan

är vi runt 300 studenter som bygger, lägger mattor och river.

LARM kommer alltså tillbaka 2015.

– Ja, men jag är inte projektledare då. Många byts ut varje

år. Det är därför som det är ett unikt projekt från år till år.

Tomas Walander har arbetat heltid med LARM sedan

förra året.

– LARM är mitt heltidsjobb sedan första juni förra året,

och jag ska jobba till sista juni med uppföljning och utvärdering.

Sedan ska jag återgå till att slutföra min utbildning.

Men jag tvekar inte en sekund om att det finns möjligheter

att få jobb via LARM. Jag vet folk som har fått det. Jag vill

till sist rikta ett tack till min projektgrupp och vår huvudsamarbetspartner

Volvo Group. n

TOMAS

WALANDER ÄR

NÖJD MED ÅRETS

LARM.

48


ättre

Tre enkla

grundregler för

marknadsföring

Som ansvarig för ditt företags marknadsföring bombarderas du garanterat av möjligheter

att annonsera i olika medier. För varje år blir möjligheterna fler och du får allt

svårare att ta beslut. Det kanske inte finns några enkla svar, men här får du i alla fall

tre grundregler för hur du bör tänka för att ta rätt beslut.

TEXT: MATHIAS ERICSSON

1 2

1. Tala med bönder

på bönders vis

DET HÄR ÄR EN gammal devis som är mer aktuell än någonsin.

Den största skillnaden mellan olika medier, digitala eller

tryckta, är inte teknisk.

Den största skillnaden är det som omger ditt budskap,

det vill säga hur störande omgivningen är. En annons i en

tidning kan bläddras förbi, en banner på en sida på internet

konkurrerar med flera andra budskap, en radiojingel konkurrerar

med det som kräver en bilförares övriga uppmärksamhet

och så vidare. Därför ska din utgångspunkt inte vara att lägga

en viss procent av din budget på tryckta eller digitala media.

Se till så att du lär dig så mycket som möjligt om dina

kunder. Då lär du dig även var du kan nå dem i deras vardag.

Och när du har kommit så långt kan du anpassa ditt budskap

så att det blir så tydligt som möjligt i varje mediekanal.

Och då kan du även dra nytta av varje mediekanals unika

förutsättningar.

33. Var personlig!

TILL SIST TÄNKTE JAG här bara ta upp en grundregel som

alldeles för ofta glöms bort.

Kom ihåg att det är du och ditt företag som vill presentera

en tjänst eller en produkt. Inte din reklambyrå. Enkelt

uttryckt betyder det att du alltid ska sträva efter att ge rätt

bild av dig själv och ditt företag.

All reklam behöver inte innehålla humor, men att göra

den personlig innebär att du vågar bjuda på dig själv. Det är

väldigt sällan din produkt eller tjänst är unik. Men du kan

vara det!

2. Statistik ljuger, det

är den enda sanningen

JU MER ANNONSERING som blir digital, desto mer hörs medieföretagens

lockrop om att kunna mäta allting.

Hur många ser din annons? Hur många når du? Var syns

du flest gånger? När får du flest klick? Det här är lite av en

analytikers drömvärld, samtidigt som det faktiskt inte säger

någonting om vad som egentligen händer hos mottagaren av

din kommunikation. Tillhör du själv målgruppen för dina

produkter? Eller har du bra kontakter med personer som gör

det? Börja i så fall med att fråga dem vad de tycker om ditt

budskap och hur det presenteras.

Var inte rädd för att gå emot strömmen. Faktum är att de

allra mest berömda och effektiva annonskampanjerna i världen

förvånansvärt ofta helt har använt magkänsla som grund

för beslut om budskap och mediekanaler. Det är helt enkelt

så att det som är riktigt viktigt i livet varken kan vägas,

mätas eller prissättas.

NÄSTA GÅNG NÅGON uttrycker sig tvärsäkert om kommunikation

i sociala medier, eller om att traditionell annonsering är

död, sitt lugnt och låt dem tro att de har facit.

För faktum är att ingenting egentligen har förändrats. Vi

lever, kommunicerar och interagerar med varandra precis

som förut och dygnet har tjugofyra timmar.

Det har bara blivit lite fler möjligheter för oss alla att hålla

kon takten och ta del av budskap.

Så låt oss börja diskussionen där. n

49


Magnus Klofsten från Linköpings universitet är professor och chef för Centrum för

Innovation och Entreprenörskap (CIE), vilket gör honom till ansvarig för entreprenörsprogrammet

där studenter och doktorander kopplas ihop med forskningen. Han

menar att det är viktigt att företag i regionen absorberar studenter från universitetet.

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: KRISTIN CARLÉN

– MIN PROFIL UNDER min akademiska karriär har varit entreprenörskapet,

säger Magnus Klofsten. Det handlar om att

stödja studenter, även doktorander, och anställda på universitetet

i entreprenörskap. Det kan gälla att starta företag eller

entreprenöriellt beteende på alla sätt och vis.

Det är något som Magnus Klofsten gjort sedan slutet av

80-talet.

– En observation är att många av de framgångsrika,

kunskapsintensiva, teknikbaserade företag som orienterar

sig mot högteknologi, och som har kommit fram genom

Linköpings universitet, har startats av studenter. Om man

drar en kort parallell finns det en tendens till att företag och

idéer som växer fram i den regionala och lokala miljön blir

kvar i den. Det är en otrolig styrka att man får studenter och

företag att starta i Linköping.

Då stannar såväl studenter som företag och idéer kvar i

regionen på något sätt.

– De kan expandera nationellt och internationellt, men de

MAGNUS

KLOFSTEN ÄR INTE

BARA PROFESSOR,

HAN ÄR ÄVEN

FÖRFATTARE.

blir kvar, till exempel IFS (Industrial and Financial System).

De har ett stort kontor i Mjärdevi och har 3 000 anställda.

De absorberar också studenter som kommer från Linköpings

universitet in i sitt företag. Det är viktigt att studenter blir

kvar och startar verksamheter här i regionen.

STUDENTER ÄR INGEN homogen massa. Historiskt har Linköpings

universitet varit bra på att utbilda tekniska studenter.

– På senare tid har det skett en breddning där vi ser

företag komma fram från andra fakulteter än just bara den

tekniska. Det finns två bra exempel. Det ena är Psykologpartners

AB, ett hyfsat stort företag med 150 personer som

finns i Linköping och växer nationellt. Ett annat exempel är

Calluna, med biologer, som startade 1992. De suger också

upp studenter från universitetet.

Det finns fler exempel.

– Ett är Sectra Medical Systems, som startades av forskare.

De blir också kvar här och även de absorberar studenter

50


ETT AV MAGNUS FRÄMSTA

VETENSKAPLIGA BIDRAG ÄR

TEORIN OM AFFÄRSPLATT-

FORMEN, EN TEORI I EN-

TREPRENÖRSKAP OM VILKA

FAKTORER SOM KÄNNE-

TECKNAR TEKNIKBASERADE

FÖRETAG SOM ÖVERLEVER

SINA FÖRSTA ÅR.

när de blir färdiga. Likadant är det med alla företag som

växer i Mjärdevi, Saab med flera som är lite teknikorienterade

och kunskapsintensiva, de absorberar också studenter.

Det är viktigt att vi har växande företag som finns och

verkar i regionen. De kommer att söka arbetskraft bland

våra studenter, det är de viktigaste aspekterna för att hålla

kvar studenter i regionen. Det finns statistik på hur många

som blir blir kvar och inte – vem som blir kvar, varifrån de

kommer, vilka som kommer utifrån och blir kvar etc. Företagsamheten

är viktig generellt sett för att studenter som är

färdiga ska stanna kvar.

MAGNUS KLOFSTEN HAR sysslat med entreprenörskap i 30 år.

– Det började redan under doktorandtiden, på 80-talet.

Då hade jag handledare som var engagerade i entreprenörskapsfrågor,

och därigenom kom jag tidigt i kontakt med

en verksamhet som jag fortfarande är engagerad i: SMIL

(som står för Företagsutveckling i Linköping), ett nätverk av

företag som har sin bakgrund i anslutning till universitetet.

Det är ett hundratal företag idag. Vi arbetade med att hitta

på spännande aktiviteter för företagen på affärsutvecklingssidan

och nätverksaktiviteter, som sedan blev formella

program där vi tränar och utbildar företag.

– DET HAR GÅTT som tåget, vi har fortfarande efter 30 år ett

väl fungerande kluster av verksamheter som har spillt över på

forskning och grundutbildningen på universitetet.

Det är en framgångssaga i sig, det har betytt mycket för att

utbilda och träna studenter i entreprenörskap och att starta

företag. n

51


Nu är jag lika fast som när man

SLICKAT PÅ EN LYKTSTOLPE

Jag ska erkänna en sak … Jag älskar crossfit! Det är sant och

det var banne mig kärlek vid första mötet trots att jag fick två

veckors galen träningsvärk. Nu är jag lika fast som när man

slickat på en lyktstolpe mitt i vintern.

mitt i vintern!

TEXT: LINA LINDBLAD

TVÅ DAGAR EFTER mitt fösta crossfitpasset

började kroppen värka. Jag kunde inte ta mig

ner normalt från trappan, jag fick hasa mig

ned sittande. När jag skulle göra toalettbesök

fick jag hålla i något för att kunna sätta mig.

Mina ben var som spagetti och det höll i sig

såhär i cirka två veckor. Efter två veckors

brutal träningsvärk kanske jag borde blivit

avskräckt att våga träna crossfit igen. Men

icke. Jag ville tillbaka.

Jag blev nyfiken på hur

såna här enkla övningar

som 340 knäböj

kunde påverka mig.

NU HAR JAG tränat

crossfit i 1,5 år och

är fast. Boxen är mitt

andra hem. Jag tränar

fyra till fem pass i

veckan. För mig är

träningen en nödvändighet

för att vara en

pigg, glad och stark

mamma som vill och

orkar leka med mina

barn. Jag har aldrig varit i bättre fysisk form

än vad jag är nu. Ganska coolt med tanke på

att jag har fött fyra barn mellan 2005–2011.

ALLT ÄR MÖJLIGT! För mig har träning alltid

handlat om att må bra och få en bra balans

i livet. Men sedan jag började med crossfit

har jag även börjat sätta upp mål med min

träning. Det kan handla om att kunna göra

strikta pullups. Hur når jag det här målet?

Hur ser vägen dit ut? Då tar jag hjälp av min

coach som gör upp en plan som jag tränar

efter. Att sätta upp mål är kul om man vill

utvecklas i sin träning eller i andra delar av

sitt liv. Det kan även vara nyttigt att sätta

upp mål i sin vardag, på jobbet är målsättning

idag en självklarhet.

KOST OCH TRÄNING går hand i hand och oftast

börjar man äta medvetet när man börjar

träna. Jag har alltid varit nyfiken och

intresserad av mat, mycket tack vare

mina föräldrar som driver Östenssons

Livs. I dagens samhälle finns många

olika dieter som läkare och forskare

förespråkar. Om man kommer i

kontakt med crossfit dröjer det inte

länge innan »Paleo« dyker upp. Paleo

bygger på vad vi åt som jägare/samlare

innan vi blev

bofasta och började

bruka jorden.

VAD ÄTER MAN då

inom Paleo? Kött,

fisk, ägg, nötter,

frön och grönsaker

som växer ovan jord

(men inga baljväxter).

Frukt och bär

är ok att äta men

ska ätas med måtta.

Vi har höns och

från höns får vi ägg.

Men nu är vi även

Foto: Robin Hedvall

inne på att slakta

våra egna kycklingar. Tyvärr hade vi Reinard

räv på besök innan jul som åt upp hälften

av hönsbesättningen så nu får vi nog vänta

till sommaren med en egen kycklinggryta.

För mig var inte det här någon nyhet med

paleo eftersom det var ungefär vad vi redan

åt. Paleo och crossfit går hand i hand och

är en livsstil. För mig och min familj passar

den här livsstilen oss som väldigt bra just nu

även om man ibland gärna unnar sig en eller

två färskpotatisar!

VECKANS UTMANING! Prova på en månad

utan att använda dig av potatis, ris eller pasta

som en del av din huvudmåltid. Varför?

Det här är ingen diet, utan en utmaning

till att vidga dina vyer att använda andra

råvaror.

Lycka till! n

4 PERS

4 ägg

1 banan

½ dl kokosmjölk

1 dl riven kokos

2 krm äkta vaniljpulver

Kokosolja att steka i

GÖR SÅ HÄR:

Banan och

kokospannkakor!

1. Lägg alla ingredienser i en mixerkanna

och mixa med stavmixern

till en smet.

2. Stek pannkakorna i en stekpanna

med lite kokosolja på medelsvag

värme några minuter på varje sida.

3. Lägg upp på fat och ät Pannkakorna

precis som de är eller tillsammans

med lite frukt och bär.

Receptet kommer från paleobloggen:

http://undervarttak.blogspot.se

Lina’s recept

52


KRÖNIKA

#4av5jobb

Företagarnas arbete

med offentlig

upphandling

FÖRETAGARNA VERKAR FÖR att fler små företag ska delta i

offentlig upphandling.

FÖRETAGARNA FÖLJER NÄRA utvecklingen inom området för

offentlig upphandling. Detta sker såväl på nationell nivå som

på regional och lokal nivå. Vi har tagit fram flera rapporter

om offentlig upphandling och små företag .

VÅRA UNDERSÖKNINGAR VISAR att endast 27 procent av de

små företagen i Sverige deltar i offentlig upphandling, trots

att potentialen är betydligt större. Vi vill göra det möjligt för

fler små företag att delta i offentlig upphandling.

För att uppnå detta är det viktigt att minska krånglet vid

offentlig upphandling. Framför allt handlar det om att få

bort omfattande, långtgående och irreleventa krav i förfrågningsunderlagen.

Dessutom är det viktigt att de upphandlande

myndigheterna så långt möjligt gör det möjligt att lägga

anbud på mindre delkontrakt i stora upphandlingar.

FÖR ATT NÅ DIT är det viktigt att få igång en bättre dialog om

offentlig upphandling mellan mindre företag och upphandlande

myndigheter. Det bidrar vi med i form av att vi arrangerar

och/eller medverkar vid nationella, regionala eller lokala

seminarier där offentlig upphandling diskuteras. n

48. Daniel Rahimi

MALIN WÄNDEL PERSSON

Ordförande,

Företagarna Linköping


The

Majority Says

THE MAJORITY SAYS

FRÅN VÄNSTER TILL

HÖGER: EMIL BERG,

AXEL ENGSTRÖM,

MATHIAS JONAS-

SON, TIMO KRANTZ,

JONATHAN LENNER-

BRANT OCH HANNA

ANTONSSON.

TEXT: DANIEL ATTERBOM

FOTO: SAMUEL WESTERGREN

Popgruppen The Majority Says från Linköping erövrar Tyskland. Bandet bildades i sin

nuvarande uppsättning hösten 2010 och uppmärksammades stort efter att låten »114«

medverkat i en stor reklamkampanj för Viasat Film, som visades under 2012 i nationell

TV i Skandinavien. Vi pratade med Emil Berg från The Majority Says.

Ni är baserade i Linköping, hur fungerar det

ihop med att åka på turné till Tyskland?

– Det är annorlunda. Det blir mycket

pendlande, även om det är kortare saker vi

ska ned på, som en spelning för promotion.

– Då blir det tolv minuter på scen och två

dagars resa. Det tar extra mycket tid, men

det är en marknad som är bra och aktuell för

oss. Vi tror att det är värt det i längden.

Om ni hade bott i Stockholm hade det varit

ännu längre.

– I alla fall om man bilar ned. Vi ska iväg

på turné och då åker vi minibuss till Tyskland

och turnerar under en vecka.

Varför slår ni just i Tyskland?

– Det började med att vi hade med en låt,

»114«, i en reklamfilm 2012 för Viasat. Den

gick över Skandinavien.

– Oftast när man »pitchar« in musik för

reklam har man möten med en »supervisor«

som säljer in musiken till olika sammanhang.

– Det var ett förlag från Tyskland där och

de hörde låten. Då började vi samarbeta med

det tyska förlaget och de introducerade oss

för skivbolag i Tyskland.

– Warner Music hittade oss och tyckte att

vi var värda att satsas på. Vi jobbar med dem

och vårt svenska skivbolag Queenside.

Ni är inte »big in Japan«, utan stora i Tyskland.

– Precis, skrattar Emil Berg. Vi är inte

stora än, men mer aktuella än i Sverige.

Det är lite annorlunda. Kompisar vill se

vår musikvideo, som finns på olika sajter i

Tyskland, men ingen kan se den i Sverige

innan den kommer på Youtube. Många band

tar sig från till exempel Tyskland och tillbaka

in i Sverige. Det är stor konkurrens i Sverige

med bra artister och låtskrivare. Då måste

man ha något på CV:t.

Har ni idag en större publik i Tyskland än i

Sverige?

– Det är ungefär 50–50, många vet vilka

vi är i Sverige i och med reklamen. Det här

året kommer vi nog att växa mer i Tyskland

än i Sverige, just för att det satsas mer ekonomiskt

och nästan all vår promotion sker i

Tyskland just nu.

Pratar du tyska?

– Nej, faktiskt inte. Man borde ta tag i det.

En av oss har läst tyska i skolan, och han tar

sig fram. Vi funderar på att ta tag i det lite

extra. I våra kretsar har man klarat sig bra

med engelska, men många tyskar kan inte

så bra engelska. Många intervjuer översätts

från engelska till tyska. Senast i tysk TV så

svarade vi på engelska och så översatte de

direkt i TV. Då förstår man att det är många

som inte snappar upp engelskan.

Hur vill du beskriva er musik för dem som

inte hört er?

– (Tänker.) Den frågan är alltid lika svår.

Det är äkta – det är många som grottar ned

sig i klipp eller digitalt. Vi influeras av att

hålla det äkta med riktiga instrument och att

vi sjunger på riktigt. Det är indiepop med

lite rockigare influenser. Vi själva känner oss

spretiga och är öppna för att prova nya saker.

Det är så man överlever, se på David Bowie.

– Eller ta Queen, ingen låt är den andra lik.

Som musiker utövar ni ett slags entreprenörsskap.

– Så är det. Det trodde man inte när man

började spela i band, men det handlar mycket

om att rent ekonomiskt marknadsföra sig

själv och hålla ordning på utlägg och procent

till management och skivbolag. Det blir som

ett litet företag.

Gör ni detta på heltid?

– Nu är det nästan heltid. Vi är alla egenföretagare

med relaterade jobb vid sidan av,

med lite studioverksamhet, låtskrivande och

musikproduktion utanför bandet. n

54


KRÖNIKA

När världen kom till Sverige

ELLER SÅ SKRIVER man när Micke kom till

Värmland! För det var något visst med

årets Svenska Rally. Nu ska jag inte snöa

in på tävlingen och nörda ner mig i allt vad

rallytermer heter. Nej, jag upplevde för första

gången att sporten är en industri. Bussar och

tält är ett minne blott, även om Ford fortfarande

har det gamla konceptet.

MEN HYUNDAI ÄR där en vecka före och

bygger ett tvåvåningshus på serviceplatsen i

Hagfors. Bilarna servas på markplanet och

där uppe sitter »pamparna« på vip-avdelningen.

Detta samtidigt som ingenjörerna

tittar i sina datorer för att få fram så mycket

fakta som möjligt från bilen.

Jodå, så är det! Högteknologi gör sporten

mer lukrativ. Volkswagen (VW), Citroën och

Hyundai leder utvecklingen framåt i sporten

men också i bilindustrin. Asiaterna producerar

bilar som aldrig förr, och Hyundai seglar

högre och högre upp på listan över världens

största biltillverkare. Noterbart är att bilavdelningen

på företaget Hyundai inte ens är

fem procent av företagets totala omsättning.

VW är den stabila Europatillverkaren av

bilar, som har alla modeller som kan tänkas

säljas i vilket land som helst. Citroën, den

franska biljätten, ser tillsammans med Peugeot

och Renault till att vi skandinaver alltid

får leta efter en ny teknisk detalj i den nya

bilen som vi inte hade en aning om att man

kunde gömma på just det stället. Men bilar

kan de bygga, och rallybilar kan de bygga.

Citroëns storhetstid kanske är över i sporten,

även om jag önskar norske Mads Östberg en

seger i årets VM.

MEN NÄR MAN ser på bilvärlden ur detta

perspektiv så undrar man varför de lägger

hundratals miljoner kronor och tusentals

timmar på utveckling av rallybilar.

Är det värt det? Tycker Charlotte Kalla att

det är värt all träning att få chans till medalj

i OS? Tycker LHC:s spelare att det är värt en

stenhård sommarträning att ta ett eventuellt

SM-guld? Tyckte Kenny Bräck att det var

värt att återhämta sig efter kraschen som

kunde kostat honom livet för att sedan sätta

sig i en tävlingsbil igen och sätta snabbaste

kvaltid och så sluta?

NÄR VW VANN VM-guldet förra året i rally

prydde de Tysklands lite

större städer med en bild

och ett budskap: Vi är

bäst i världen! Vem vill

inte åka ett märke som

bevisligen är bäst i världen?

Så svaret måste

vara: Ja! Det är värt

allt slit. Jag kan

också säga att det

är värt att åka till

Värmland och se

detta med egna

ögon. Större

blir det inte. n

MIKAEL LINDH

Motor-entusiast

”De kallar mig

jävla hora”

”Jag vill hellre

bo hos pappa”

Grön verkstad

för växtkraft

Kontorslokaler • Konferenser

Affärsnätverk • Events

Samverkansprojekt

”Måste jag skrika

för att dom ska

lyssna?”

Järngården 13 • 590 76 Vreta Kloster • www.vretakluster.se

BEHÖVER DU NÅGON SOM LYSSNAR?

VI ÄR HÄR!

BRIS – BARNENS RÄTT I SAMHÄLLET 116 111, WWW.BRIS.SE

Artikel 2 i barnkonventionen:

Du har rätt att vara precis som du är. Alla barn och unga är lika mycket värda!

Artikel 12 i barnkonventionen:

Du har rätt att säga vad du vill. Vuxna måste alltid lyssna på barn och unga!


KRÖNIKA

Poderi Rosso Giovanni

JAG TRÄFFADE VINMAKAREN Lionello Rosso för första gången

2010 på mässan i Verona och kom därmed i kontakt med hans underbara

viner. Lionello Rosso driver en vingård i det härliga området

Piemonte i Italien.

Piemonte, som är beläget i nordvästra delen av landet, är en av

dess största vinregioner, och därifrån kommer kända viner som

barolo och barbera. Regionen består av 70 000 hektar vingårdar

och har ett underbart landskap med slätter och massor med dalar

som är perfekta för vinodlingar.

Piemonte är också ett av de områden i Italien som har den största

koncentrationen av välrenommerade Michelin-restauranger, så

det finns goda chanser att glädja gommen. Typiska rätter kan vara

kanin eller polenta eller varför inte Lumache di Cherasco (ett slags

friterade vinbergssniglar), som självklart serveras med barolo eller

barbaresco.

Lionello har sin vinkällare mitt i byn Agliano Terme, som är

en liten by med cirka 1 600 invånare. En bit därifrån ligger hans

vingård, där han har tolv hektar som är uppdelade på två olika

områden med kuperad terräng. De är utmärkt exponerade och

helt planterade med barbera-vinstockar. Jorden är rik på kalk och

mineraler, och mikroklimatet ger sammantaget gynnsamma förutsättningar

för att uppnå bra mognad.

DET STÖRRE OMRÅDET på 7,5 hektar heter Cascina Perno och

köptes av Lionellos morfar, Giovanni Dellavalle, 1948. Det

andra, Cascina San Sebastiano, ägdes av Lionellos farfar,

Antonio Rosso, som också var ägare till en historisk bar och

restaurang i mitt i byn. Lionello började arbeta på familjens

vingård 1999 efter att ha slutfört sina studier i vinkunskap

vid institutet i Alba, och tog över vingården 2006.

Liksom sina föregångare söker han hela tiden efter sätt

att förbättra kvaliteten på sina vingårdar och sitt vin. Hög

densitet i sättningen (5 000 plantor per hektar), gamla

vinstockar, kraftig beskärning och traditionell vinframställning

kombineras för att ge uttryck åt Rosso-familjens

beslutsamhet att producera fantastiska röda viner med unik

personlighet.

Lionello har varit i Linköping två gånger på våra mässor.

Hans vinsortiment har allt från ett enkelt vin till ett riktigt

kraftigt härligt vin.

Hans tre barberaviner är:

BARBERA D’ASTI SAN BASTIAN

Lionel Rossos instegsvin. Syftet med detta vin är att fullt ut

uttrycka egenskaperna

hos de

barberadruvor som odlas

i Agliano.

Kryomaceration har använts för

att förbättra

doften och intensiteten i färgen. Den har en utmärkt klarröd färg

samt en starkt fruktig känsla i doften och den typiska mineralkänslan

i munnen.

BARBERA D’ASTI CASCINA PERNO

Här kliver vi upp ett snäpp. Detta vin är traditionellt jäst

med de finaste barberadruvor från området Cascina Perno.

Med en avkastning på 40 hektoliter per hektar är det ett

elegant, mjukt vin som har varit lagrat i behållare av rostfritt

stål och ek. Det äger en djup rubinröd färg och en underbar,

kraftfull doft av björnbär och hallon och en aning läder och

rök. Detta är ett stort, välbalanserat vin med silkeslena tanniner

och utmärkt struktur som tyder på att det kommer att

hålla bra i flera år. Man kan dricka det direkt, även om jag

skulle dekantera det ett par timmar innan man dricker det.

Det kommer att fungera ihop med stekar, medelstarka ostar

och charkuterier.

BARBERA D’ASTI VIGNA DEL CARLINET

Detta är ett fantastiskt vin! Även detta är gjort av 100 procent

barberadruvor. Handplockade druvor

som har förfinats genom att vila på små

franska ekfat i tolv månader. Avkastningen

är låg, 30 hektoliter per hektar.

Detta mörka, rubinfärgade vin har en

genomträngande doft av björnbär, hallon,

vanilj och lakrits. Det är fullt, torrt

och varmt i munnen, där dofterna

får sällskap av toner av Amaretto

och kakao inslagna i söta tanniner.

Det envisas med en kvardröjande,

lyxig eftersmak. Går att lagra

åtminstone ett årtionde. Dekantera

flera timmar innan du dricker det

till grillat kött. n

PETER LANNESAND

Cavarosa

56


Honda Civic Tourer

Att hitta en Honda kombi i Golfklassen har tidigare varit omöjligt, men nu lanserar Honda

en kombimodell av Civic. Större än Volvo V70 och med smarta lastlösningar ska den

nu ta upp kampen mot rivalerna Toyota och Volkswagen.

TEXT: MIKAEL LINDH FOTO: HONDA

HONDA ACCORD HAR tidigare varit det japanska märkets kombibil

på marknaden, men nu breddar Honda sitt utbud och

man skulle kunna säga att de även förlänger det.

Nya Honda Civic Tourer baseras på sedanmodellen av

Civic, men är från B-stolpen och bakåt helt omgjord. Axelavståndet

är detsamma som på sedanmodellen, men nya Tourer

är 23 centimeter längre, vilket också märks i lastutrymmet.

Enligt Honda är bilen klassledande med ett lastutrymme på

624 liter under insynsskyddet, vilket är mer än självaste Volvo

V70 har. Med fällbara »biografstolar« i baksätet är Honda ensamma

i klassen om att skapa ett stort lastutrymme i baksätet,

en smart lösning på en yta som annars inte används.

HUR HAR MAN DÅ fått denna mellanbil att rymma så mycket?

Lasthöjden från marken är 57 centimeter, vilket är smått unikt.

Men hemligheten ligger i att bränsletanken är placerad under

förarstolarna, vilket genererar mer yta till lastutrymmet.

Till 2014 uppdaterar också Honda stolarna och ratten, och

även styrning och fjädring har fått några uppdateringar.

Nytt på Tourermodellen är ADAS-systemet som kliver

in och bromsar bilen i en hastighet upp till 32 kilometer i

timmen. Det kostar extra, men här har Honda följt med sina

konkurrenter.

TOURER LANSERAS I MARS och erbjuds med två olika motoralternativ.

Bensinmotorn har tidigare använts i andra modeller

och ligger på 142 hästkrafter. Det som dock är nytt är en ny

dieselmotor på 1,6 liter. Vridmomentet är på 300 nanometer vid

2 000 varv per minut, och den har 120 hästkrafter.

Det är väl just den motorn som kommer att bli en storsäljare

med en bränsleförbrukning på 0,38 liter per mil. Honda

slår ur underläge, men här kan det japanska märket ha hittat

en bil som passar barnfamiljer och tjänstesidan. n

57


En

perfekt

natt

Journalisten Björn Hedensjö har i sin jakt på den perfekta natten intervjuat

världsledande sömnforskare och stött på många missuppfattningar om

sömn. Men också hittat svar, ofta oväntade, på hur vi kan sova bättre i

boken »En perfekt natt«.

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: VOLANTE FÖRLAG

Hur uppkom idén till att skriva boken?

– Jag har nästan alltid sovit bra, men hade en period med

nyfödda barn och hektiskt på jobbet då jag sov mindre och

sämre än jag hade gjort tidigare. Jag märkte hur starkt det

påverkade mig och blev nyfiken på vad som egentligen pågår

när vi sover.

Hur lång tid tog det att skriva boken och hur mycket facklitteratur

plöjde du?

– Ungefär ett år, och jag läste massor. Ett par hundra

vetenskapliga rapporter och ett gäng böcker. Sedan bygger

den till stor del också på intervjuer med forskare från olika

håll i världen.

Du skriver om ett intressant fenomen, social jetlag. Kan du

kort förklara det för våra läsare?

– Alla har en inre klocka som påverkar vårt sömnbeteende,

när vi vaknar och somnar, om vi är morgon- eller

kvällspersoner. Med social jetlag menas att den inre, biologiska

rytmen hamnat ur fas med sociala tider, som jobb- och

skoltider. De allra flesta av oss dras med åtminstone lite

social jetlag och för vissa grupper, exempelvis tonåringar, är

den ofta kraftig.

I din nya bok skriver du att den dygnsrytm vi inrättat

samhället efter är ur fas med en stor del av befolkningens

biologiska inre klocka. Kan du utveckla det?

– Det har att göra med att samhället är inrättat efter

morgonpersoner, samtidigt som kvällspersonerna faktiskt är

något fler. Att så många av oss behöver ställa väckarklockor

för att komma upp är ett tydligt tecken på det. Orsaken till

att så många i dag har så sena vanor är att vi får betydligt

mindre dagsljus än våra förfäder fick. Vi skapar egna ljusoch

mörkercykler som försenar de biologiska processer som

gör oss trötta.

Du har sagt: »Alla människor har en unik sömnpersonlighet.

Det är en kombination av hur länge man behöver sova

BJÖRN HAR VARIT

CHEF FÖR DN.SE

MEN LÄMNADE

JOBBET FÖR

PSYKOLOGISTUDIER

och när man sover.« Här blir det en krock med samhället,

där man både ska vara uppe sent och kliva upp tidigt på

morgonen.

– Precis. En liten grupp klarar sig utmärkt på så lite som

fyra-fem timmar, men många av oss sover alldeles för lite.

Vad överraskade dig mest under arbetet?

– Kanske hur stark den ärftliga komponenten är när det

handlar om ifall vi är morgon- eller kvällspersoner eller

något mitt emellan. Vi föds med en en stark tendens i någon

riktning, och det är inget vi enkelt kan välja att ändra på.

Du skriver på slutet: »Om någon i din omgivning säger att

›sömn är överskattat‹ jag har inom loppet av en vecka hört

två personer formulera sig precis så så kan ett bra svar vara

det här: ›Jag försöker sova ordentligt för att bli mer uppmärksam,

koncentrerad, bättre på att fatta beslut, för att balansera

mitt känsloliv och hålla humöret uppe, för optimal

motorik och reaktionstid, för att bli snygg, slippa bli förkyld

och för att leva längre. Så jag håller inte med dig.‹« Det är en

bra sammanfattning.

– Ja, det är ett stycke som rätt bra fångar mycket av det

som är viktigt med sömn. Sedan finns det annat som man

skulle kunna lägga till. Exempelvis är sömnen helt central

för att minnet ska fungera bra.

Du fick bra massmedial uppmärksamhet.

– Jag tror att sömn är ett ämne som ligger i tiden. Trots att

sömn betyder så enormt mycket för vår hälsa och vårt välbefinnande

så har de allra flesta betydligt sämre koll på sömn

än exempelvis kost, och jag tror att många vill lära sig mer.

Vad har du för råd, förutom att köpa din bok, till dem som

har svårt med sömnen?

– Se till att få ordentligt med dagsljus, träna och låt sovrummet

vara en zon fredad från jobb och annat som kan höja din puls. n

58


Nästa nummer är ute i

slutet på mars och innehåller:

Omslagsprofil:

Liselott Johansson

Profil i detta nummer är Linköpings engagerade stadsträdgårdsmästare

Liselott Johansson. Linköpings dottern,

som aktivt arbetar för att staden ska bli bättre för

invånarna. Trädgårdsföreningen är hennes skötebarn.

Vi intervjuar

Anne Revland

Anne som är näringslivsdirektör på Norrköpings

Kommun: »Jag blir både arg och besviken över att vi

ännu inte ser bättre siffror i Svenskt Näringslivs enkät.

Samtidigt sporrar detta till ännu mer intensivt arbete

och vi måste vara långsiktiga i våra insatser. Hur tråkigt

det än är tar det här tid.«

Tredje generationens

företagare

Ida Almevik är tredje generationens företagare i Almeviks

Motor: »Vi är det äldsta bilföretaget i Linköping.

Vi hade vårt 65-årsjubileum 2012.«

Maria Moraes

Maria är, trots en stökig bakgrund, egen företagare,

föreläsare, konsult och hjälper ensamkommande

flyktingbarn.

ShinNori

Vi besöker den japanska restaurangen ShinNori i

Linköping.

NUMMER 3 2014

Liselott Johansson ser våren nalkas och

planerar inför ett grönskande skötebarn.


LAREMA

Vi löser det!

Hos oss kan du hyra allt du behöver vare sig det gäller

en enstaka borrmaskin eller utrustning till ett helt

bygg- eller anläggningsprojekt.

Du kan även kombinera det du hyr med våra tjänster,

prata med oss om hur vi kan förenkla din vardag.

LINKÖPING

Norra Oskarsgatan 41

Tel. 013-35 64 00

More magazines by this user
Similar magazines