TIL- projektet - Karlskrona kommun

TIL- projektet
(Tidig Intensiv Lästräning)
2011-2012
Åse Rubin
Anita Kullring
Enheten för kvalitet och utveckling

Innehållsförteckning
Inledning s.1
TIL s. 3-5
Läsprojekt 2011-2012
s.6-8
Intervju med lärare s. 9
Analys s. 10-13
Resultat s. 14-15
Utvärdering barn s. 16-17
Utvärdering föräldrar s. 18-20
Utvärdering lärare s. 21-22
Avslutande reflektioner s. 23
Källor s. 25
Bilaga 1-4

Inledning
Vi som har arbetat med läsprojektet TIL under läsåret 2011-2012 är Anita Kullring
(specialpedagog) och Åse Rubin (grundskollärare 1-7). Tillsammans har vi arbetat med
barn/elever under 59 år. I vårt arbete med eleverna och i vår analys har vi använt den kunskap
och erfarenhet som dessa år har gett oss.
Kvalitetschef Anja Eklund gav oss i uppdrag att höja läsnivån för elever i årskurs 2 genom
TIL-programmet och att sprida kunskap och inspirera skolorna att själva organisera och arbeta
efter denna metod. Projektet finansieras med statsbidrag för åtgärder som syftar till att stärka
arbetet med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna (SFS 2008:754).
Vi har arbetat med 14 skolor och 19 klasser, varav två endast handledda. Det har varit 61
elever totalt, av dessa är 34 pojkar och 27 flickor. Vi har jobbat med nio elever med annat
modersmål. Totalt fanns detta läsåret 324 elever i årskurs två på dessa 14 skolor. Vi har
jobbat med 61 elever av 324, dvs. 19.8 %. Det bedömer vi som en hög andel, då det finns
fler elever med svåra läs- och skrivsvårigheter som inte faller inom ramen för vårt
läsprojekt. Hade vi räknat med även dessa elever hade procentsatsen blivit högre.
Av 61 elever låg 44 under staninemedelvärdet 5 (stanine se sid. 7). Vid avslutat projekt
låg endast 4 elever under medelvärdet 5. I början av projektet låg inga elever över
stanine 5, men efter avslutat projekt låg 31 elever över stanine 5.
I vår analys har vi tagit upp de svårigheter eleverna hade i början av läsprojektet. Vi har också
tagit upp de positiva effekter som inte går att mäta i staninepoäng ex läsglädje och ökad
självkänsla.
I läsprojektet får varje elev mellan 25 och 30 minuters enskild undervisning 4-5
gånger/vecka. Vilket motsvarar ca 2 till 2 ½ timme per vecka under åtta eller nio veckor.
Läsprojektet har visat oss hur viktig ”en-till-en” undervisning är för de elever som på
något sätt fastnar i sin läsning. En-till-en situationen ger oss möjlighet att se den
enskilda eleven, hinna prata och hjälpa till med det som är svårt. Vi har också haft
möjlighet att ge barnen en tydlig positiv förstärkning och att synliggöra deras framsteg.
”BRA-boken” och klistermärkena har gett barnen en ”morot” och gett oss möjlighet att
höja, förstärka och utmana barnen.
Elev:
”Jättejätte bra! Har lärt mig tänka hur jag läser och hjärnan har lärt sig komma ihåg
orden.”
Förälder:
”Ofantlig förändring. Hon har gått från att ljuda varje ord till att läsa flytande. Hon
protesterar inte när hon ska läsa läxan.”
Lärare:
”Denna lästräningstid hade jag aldrig haft möjlighet att själv ge i klassen, trots
att jag vet att de så väl behöver det.”
1

Läsåret 2011-2012 startar Karlskrona kommun via Anja Eklund, inom ramen för läsa-skrivaräkna
pengarna, ett läsprojekt. Läsprojektet är inspirerat av Monica Dahlins TIL (tidig
intensiv lästräning). Två läslärare anställs. Uppdraget är att se om det går att höja läsnivån för
elever i årkurs två genom TIL och att sprida kunskap och inspirera skolor att själva organisera
och genomföra liknande läsprojekt.
TIL
Upphovskvinnan till TIL är Monica Dahlin. Hon är lågstadielärare och speciallärare i
grundskolan i Sollentuna.
Under en följd av år ser Monica Dahlin att många barn misslyckas i sin läsning och skrivning.
Till följd av detta sjunker även deras självkänsla. Dessa barn har svårt att klara de nationella
proven i år 5. Monica Dahlin inser att om de får hjälp med sin läsning tidigt kan man undvika
detta.
”Det var den tanken som fick mig att utarbeta ett strukturerat läsprogram för barn i år 1.”
Monica Dahlins stora inspirationskällor har varit:
Reading recovery (läs och skrivinlärningsprogram)
utvecklat av pedagogen och forskaren Mary Clay på Nya
Zeeland.
LTG-metoden utarbetat av Ulrika Leimar (Sverige)
Rättskrivning av Hedvig Ekener
God läsutveckling av Ingvar Lundberg och Katarina Herrlin
Lev Vygotskij
m.fl.
Monica Dahlin
Reading Recovery
Reading recovery är ett program utarbetat av Mary Clay på 70-talet. På Nya Zeeland börjar
alla barn skolan den dagen de fyller fem år. Efter ett år i skolan gör man ett lästest (The
Survive Diagnos). De barn som då inte kommer igång med sin läsning erbjuds Reading
Recovery programmet. Professor Mary Clay hävdar att individuell undervisning ger bäst
resultat för de elever som behöver extra lästräning. Barnens träning behöver komma igång
tidigt så de inte ser sig som dåliga läsare. Programmet innebär att barnet varje dag erhåller 30
minuters enskild lästräning under 12-20 veckor för att få en skjuts i sin läsning.
I en lektion behandlas följande:
Gårdagens läxbok läses. Läraren gör Running Records (en kontroll av hur barnet läser
dvs antal rätt lästa ord).
Barnen lägger sitt ”meningspussel” (En mening som klipps sönder i ord och laboreras
med).
Arbetar med magnetbokstäver
Barnet skriver en ny mening. Klipps sönder till ett meningspussel.
Ny bok introduceras och läses.
I detta program är föräldrarna delaktiga genom att barnen läser sin bok och lägger sitt
”meningspussel” hemma varje dag.
3

Programmet bygger på att lyfta barnets starka sidor och att de är delaktiga i sin egen
utveckling.
Vid 2009 års PISA undersökning deltog nästan en halv miljon 15-åringar från
sammanlagt 65 länder eller regioner. Nya Zeeland hamnade på en 5:e plats
och Sverige på 28:e plats.
LTG
LTG-metoden utvecklas av småskolläraren Ulrika Leimar i slutet av 60-talet. Hon arbetar på
lärarutbildningen i Göteborg samtidigt som hon undervisar egna klasser på lågstadiet. För
Ulrika Leimar är det viktigt att barnens eget språk används vid läsinlärningen. Texterna som
barnen använder utgår från gemensamma upplevelser, konkreta iakttagelser och barnens egna
ord, vilka kan vara av varierande svårighetsgrad.
I LTG-metoden arbetar man med fem faser:
Samtalsfasen – Läraren och barnen samtalar om upplevelser, vilket ska leda
fram till en gemensam text.
Dikteringsfasen – Läraren skriver ner den text som barnen formulerar (blädderblock,
smartboard). Det är då barnen kan upptäcka och se att tal och skrift hänger
ihop.
Laborationsfasen – Barnen arbetar på en individuell nivå med texten.
De arbetar med att höra om ett ord är långt eller kort,
räknar antalet ord i en mening, kommer på rimord till ett givet ord,
lär sig använda stor respektive liten bokstav, arbetar med vokalernas
olika ljud, delar upp ord i stavelser, identifierar ljudstridigt stavade ord,
observerar enkla grammatiska strukturer.
Återläsningsfasen – Barnen får den skrivna texten utskriven. Texten läses för läraren och de
ord som behöver tränas markeras.
Efterbehandlingsfasen – Barnen skriver orden på ordkort och dessa förvaras i en ordlåda.
Orden kan illustreras. Barnen läser orden för läraren.
Lev Vygotskij
Både Reading Recovery och LTG-metoden har hämtat ståndpunkter och tankar från Lev
Vygotskij. Lev Vygotsky är psykolog, pedagog och filosof. Han levde i Ryssland mellan
1896-1934. Hans tankar och verk blir kända först under 1960-talet.
Vygotskij anser att det finns en nära och ömsesidig relation mellan tänkande och tal.
”Förhållandet mellan tanke och ord är en levande process; tanken föds i ordet. Ett ord utan
tanke är ett dött ting, och en tanke som inte förkroppsligas i ord förblir en skugga.”
Lev Vygotskij
Vidare anser han att barns utveckling sker i samspel med sin omgivning. Barn lär sig
tillsammans och av varandra för att sedan kunna använda sin nya kunskap på egen hand.
4

Skillnaden mellan det man utför själv och det man gör tillsammans med andra kallade han för
den proximala utvecklingszonen.
Ingvar Lundberg/ Katarina Herrlin
Monica Dahlin använder läsutvecklingsschemat i ”God läsutveckling” för att den beskriver
olika dimensioner i läsutvecklingen och den ger en enkel och tydlig bild av hur långt barnet
nått i sin läsutveckling.
Hedvig Ekener
Monica Dahlin använder sig av Hedvig Ekeners vokalhus, från boken ”Rättskrivning” (1973).
5

Läsprojektet 2011-2012 i Karlskrona
Skolurval:
I juni 2011 skickar vi information till alla rektorer i Karlskrona kommun (se bil.1). Rektorerna
får då möjlighet att anmäla den egna skolans intresse för att delta i projektet. TIL-programmet
riktar sig till årskurs två.
Under läsåret 2011-2012 har vi arbetat med 14 skolor och 19 klasser (varav två endast
handledda). Vi har testat 324 elever, av dessa har vi arbetat med 61 elever, av dessa är 34
pojkar och 27 flickor. Vi har jobbat med nio elever med annat modersmål. Procentuellt sett
utgör dessa 61 elever 19,8 % av alla testade elever.
Följande skolor har deltagit i läsprojektet:
Jämjö kyrkskola (3 klasser - 20 elever, 20 elever, 19 elever)
Torhamn (1 klass – 14 elever)
Skrävle skola (1 klass, 2 elever) – Endast handledning
Det var endast en elev som låg under stanine 5. Att åka till en skola för endast en elev, tar för
mycket lektionstid och kan kännas utpekande för eleven.
Tullskolan (1 klass – 18 elever)
Hästö skola (1 klass – 12 elever)
Saltö skola (1 klass – 14 elever)
Rosenfeldt (2 klasser – 21 elever, 19 elever)
Aspö (1 klass, 5 elever)
Aspö väljer att hitta en egen lösning för sin elev. Vi informerar dock Aspö skola om TIL och
erbjuder vårt stöd.
Lyckebyskolan (1 klass – 20 elever)
Verkö skola (1 klass – 17 elever)
Ramdala skola (1 klass – 22 elever)
Fågelmara skola (1 klass – 17 elever)
Strömsbergs skola (1 klass – 12 elever)
Rödeby skolan (3 klasser – 20 elever, 20 elever, 22 elever)
Holmsjö skola (1 klass, 10 elever) – Endast handledning
Skrävles elev finns med i vår statistik, däremot inte Aspös elev. Holmsjö kom igång senare
och tänker arbeta vidare med TIL till hösten, därför finns inte heller deras elev med i vår
statistik.
Samtliga elever och föräldrar har fullföljt avtalet och genomfört läsprojektet med bravur.
TIL-metoden:
Monica Dahlin testar eleverna under första årskursen med 14 olika delprov i språklig
medvetenhet. Utifrån dessa tester erbjuds TIL.
Vi kan inte använda oss av samma testmateriel som Monica Dahlin, då tiden enbart tillåter
åtta veckor på varje skola och vi behöver snabbt ta reda på vilka barn som är aktuella för oss.
Vi använder oss av testet DLS bas för skolår 1 och 2 (Hogrefe, Psykologiförlaget, 2010).
Testet består av tre delar. Första delen tar reda på barnens inställning till läsning, andra delen
är ett läsförståelsetest och sista delen är ett skrivtest. Andra och tredje delen är tidsbestämda.
Testet är normerat och vi kan gå efter staninepoäng i vårt urval av elever. Stanine av
enegelskans standard+nine, standardskala med nio steg. Med ”standard” menas här att skalan
är gjord på sådant sätt att poängen direkt kan översättas till standardpoäng (z-poäng), dvs.
6

poäng som direkt bygger på medelvärde och spridningsvärden i en normalfördelning. Skala
som bygger på en uppdelning av erhållna värden i nio klasser. (Psykologiguiden). Stanine 5 är
ett godtagbart medelvärde. Vi väljer därför att inrikta oss mot de elever vars staninepoäng
ligger på 3 och 4, då det i vårt uppdrag är bestämt att ”puffa” på de elever som inte annars
skulle få något extra stöd. Vi har vid några tillfällen också jobbat med elever vars
staninepoäng legat på 2 och 5. Det har vi gjort pga. att lärarna bedömer att dessa elever
egentligen tillhör de urvalskriterier som vi satt upp tillsammans med Margareta Bjarke
(Specialpedagog, Stödteamet) och Anja Eklund.
Klassläraren tar kontakt med berörda barns föräldrar och erbjuder barnet att delta i TILprogrammet.
Föräldrar och barn skriver på ett kontrakt (se bil. 2). Klasslärare och föräldrar
förbereder barnen på att vi kommer och vad vi ska göra.
Den första dagen bekantar vi oss med barnen genom att vara med i klassen. Därefter börjar vi
arbeta med barnen och de får välja sin ”BRA-bok” och få sitt första klistermärke. ”BRAboken”
är en omklädd anteckningsbok, som är en länk mellan hemmet och oss. I den skriver
vi bara bra saker som barnen gör under TIL-lektionen och föräldrarna om hur det går hemma.
Denna bok är mycket viktig för oss alla.
Vi träffar varje elev ca 30 minuter varje dag under åtta veckor. Detta blir ca 20 timmars
enskild undervisning.
Så här ser en TIL-lektion med barnen ut måndag till fredag:
Dag 1:
Läsläxa:
*Börja med att låta barnen välja någon av de fyra böcker du valt ut (börja med nivå två för
alla). Skriv upp vilken bok barnet har valt i lånelistan.
*Samtala om titeln och bilderna i boken.
*Läs boken för barnet. Följ med fingret under orden när du läser. Förklara ev. nya ord för
barnet.
*Tala om för barnet att detta är läxa till nästa dag eller tillfälle. Stoppa ner boken i plastfickan.
Skrivboken:
*Låt barnet hitta på en mening och skriva den på vänstra sidan i skrivboken. Barnet ska känna
att de får skriva som de vill. Ge stöd om de tycker det är svårt.
*Sedan skriver du meningen rättstavad. Visa också att det ska vara mellanrum mellan orden
och att alla meningar börjar med stor bokstav och slutar med punkt eller annat skiljetecken.
Meningen:
*Skriv sedan meningen på en pappersremsa.
*Barnen eller du klipper sönder meningen och ni räknar hur många ord den innehåller.
*Undersök tillsammans vilket ord som är längst respektive kortast genom att räkna bokstäver.
*Klappa antalet stavelser i orden.
*Lägg slutligen meningen i ett kuvert som sedan stoppas ner i plastfickan.
”Bra boken”:
*Skriv i ”Bra-boken”. Läs upp för barnet vad du skrivit och lägg ner boken i plastfickan.
7

Dag 2:
Läsläxa:
*Läs upp för barnet vad föräldrarna har skrivit i ”Bra-boken”.
*Låt barnet berätta vad läsläxan handlade om.
*Eleven läser i boken med fingret under orden.
*Tala om hur många ord som var rätt lästa och beröm.
Skrivbok och meningar:
*Be barnet lägga ut den sönderklippta meningen i rätt ordning.
*Laborera med meningen. Gör om den så att det blir en fråga. Prata om frågor och
frågetecken. Hitta på rimord och ord som kan sättas ihop till sammansatta ord. Träna ev.
andra språkträningsuppgifter.
*Upprepa dag 1:s arbetsgång.
”Bra-boken”:
*Till sist skriver du i ”Bra-boken” något positivt från lektionen. Sätt ett klistermärke på
boken. Barnet väljer!
På måndagar och fredagar hinner vi också med att lägga in en del språkträningsspel.
Daglig dokumentation:
Varje dag för vi små anteckningar om barnets utveckling, svårigheter och tankar kring det
fortsatta arbetet. Dessa dagliga dokumentationer ligger till grund för den slutgiltiga
dokumentationen som görs efter varje avslutad läskurs.
Utvärdering:
Efter varje avslutad läskurs gör lärare, föräldrar och barn en utvärdering (se bil. 3).
Uppföljning:
Lärarna får ta del av vår dokumentation. I den dokumentationen skriver vi vilka framsteg
barnen gör, testresultat och lite tips om barnens fortsatta läs och skrivutveckling.
I samband med läskursens slut erbjuder vi föräldrar och barn ett samtal för att ge dem feedback
på läskursen. De föräldrar som tackar nej, erbjuder vi skriftlig information.
8

Intervjuer med lärare
Vi har intervjuat samtliga klasslärare och valt ut följande fyra frågor som vi anser relevanta
för läsprojektet:
* Tillgång till skolbibliotek eller annat bibliotek
* Högläsning
* Tid till egen läsning
* Specialpedagog/speciallärare/annan resurs
Tillgång till skolbibliotek:
Tre skolor har tillgång till ett kommunalt bibliotek, en skola har inte tillgång till något
bibliotek, övriga skolor har skolbibliotek av varierande storlek och bemanning. De skolor som
har litet eller inget bibliotek använder sig av boklådor istället.
Högläsning i klassrummet:
Sex skolor har högläsning för sina elever varje dag. På övriga skolor varierar det mellan att
läsa periodvis till högst tre gånger i veckan.
Tid till egen läsning:
Detta varierar mellan varje dag till en gång i veckan. Vissa läser ”Kvart om dagen” periodvis.
Specialpedagog/speciallärare/annan resurs:
Tillgång till specialpedagog/lärare varierar stort mellan skolorna. Någon har ingen tillgång
alls, någon har timmar i sin tjänst, andra har 100% tjänster. De skolor som alla har 100 %
speciallärare/pedagoger att tillgå, har olika antal klasser att arbeta med. Det kan variera
mellan sex till nio klasser och antalet elever i klasserna varierar också.
9

Analys
Här beskriver vi våra iakttagelser och reflektioner under läsprojektet.
Dessa är subjektiva och utan vetenskaplig grund, men vi baserar dem på vår mångåriga
erfarenhet och kunskap som lärare/specialpedagog.
Observationer av elevernas lässvårigheter i början av läsprojektet.
De områden som flest elever har störst svårighet med är:
* ljudar
* gissningsläser
* konsonantförbindelser
* ändelser
* vokalförväxlingar
* läser förbi skiljetecken
* självrättning
* läsförståelse
* läshastighet
* språklig medvetenhet
Många har också svårt med:
* ljudstridiga ord
* långa ord
* inlevelse
* göra inferenser dvs. ”läsa mellan raderna”
* ord och begrepp
* ordföljd
Läsglädje
Det är svårt att mäta läsglädje i siffror, men vi ser följande tecken på förändrad inställning till
läsning hos många av barnen som genomfört TIL-programmet:
* vill läsa mer, både hemma och i skolan
* vill och vågar ta sig an svårare böcker
* skrattar spontant åt underfundigheter och roligheter som förekommer i
böckerna
* egna kommentarer, skratt och leenden kring böckernas innehåll
* mindre bråk kring läxorna enligt föräldrars kommentarer i utvärderingar och
”Bra-boken”
* föräldrarna berättar att barnen läser på allt möjligt hemma;
Tv-text, mjölkpaket, skyltar i affärer och längs vägarna mm
* stärkt självförtroende - ”Jag kan läsa”, ”Äh, vad lätt det här var”
* stärkt självförtroende i andra ämnen enligt läraren
* stärkt självkänsla i sig själv som person (gladare, mer positiva, mer aktiva)
10

Läsförståelse
Vi har mätt läsförståelse i staninepoäng via testet som vi gör i början och i slutet av varje
projekt, se resultatdelen. Förutom detta ser vi följande vid TIL-lektionerna:
* egna reflektioner över böckernas innehåll
* barnen gör jämförelser med sina egna erfarenheter
* deras förmåga att återberätta har ökat
* många barn kan dra enkla slutsatser av böckerna
* många av barnen kan läsa sina texter med större inlevelse
* barnen säger att lästalen i matte blivit enklare att läsa och förstå
Skrivande
I TIL-programmet ingår att arbeta med skrivande. Efter våra åtta veckor ser vi stor förbättring
i:
* handstil
* bokstävernas storlek och placering på raden
* att barnen inte blandar små och stora bokstäver inne i meningarna
* att barnen vet vilka bokstäver som är höga (stora bokstäver samt lilla
b,d,f,h,k,l resp. låga (alla övriga små bokstäver)
* att barnen skriver bokstäverna på ”rätt sätt” dvs uppifrån och ner
* att barnen skriver mellanrum mellan orden i meningar
* att barnen kommer ihåg att skriva stor bokstav i början av en mening och i
namn
* att barnen kommer ihåg att sätta ut fler punkter
* att barnen kan skriva längre och mer innehållsrika meningar
* barnens förmåga att stava längre ord rätt och att stava högfrekventa
ljudstridiga ord
*barnens intresse för hur ord stavas (frågar mycket efter den rätta stavningen)
Några få barn ökar också sin förmåga att:
* använda fler skiljetecken på rätt ställe
* använda fler adjektiv i sina meningar
* skriva meningar med en bättre meningsbyggnad
* förstå att orden har en grundstam
* skriva ändelserna rätt
* inte särskriva sammansatta ord
En-till-en
Varje elev får mellan 25 och 30 minuters enskild undervisning 4-5 gånger/vecka. Vilket
motsvarar ca 2 till 2 ½ timme per vecka under åtta veckor.
Vi upplever att den här tiden varit ovärderlig för eleverna. Vi upplever inte några större
svårigheter med att eleverna lämnar klassrummet. Vi hade inte nått de resultat vi gjor,t om vi
skulle arbetat inne i klassrummet eller med en liten grupp.
När inga klasskamrater finns runt omkring kan eleverna:
* koncentrera sig bättre
11

* våga vara sig själva och få en bättre självkänsla
* blotta sina svårigheter
* ställa alla frågor de kommer på
* våga göra fel
* testa sina nya kunskaper utan att vara rädd för att misslyckas
* vara mer avslappnade
* med vår hjälp lösa upp sina ”knutar” och bygga upp ett bättre självförtroende
Vi känner att vi kommer barnen nära och får en väldigt djup relation under de veckor som
läsprojektet varar. Ofta öppnar sig barnen mycket och vi får många förtroenden om barnets
hem och skolsituation. Det har ibland känts tungt att bära barnens berättelser, då vi avslutar
och inte längre finns kvar i barnens liv. Vi har inte alltid vetat var vi ska göra av all den
information barnen har gett oss. Viss information har vi kunnat lämna vidare till berörda
lärare samt föräldrar, men mycket stannar mellan barnen och oss.
I barnens utvärdering ser vi att de skriver positiva känslor och tankar om oss som personer.
Vi antar att det beror på att vi ser dem, hinner prata med dem och hjälper dem med det som är
svårt och kanske har varit svårt under en längre tid.
En annan oerhört positiv effekt är den möjlighet vi har att ge barnen positiv förstärkning
direkt. Barnen får en tydlig ”boostning” dvs. vi kan direkt synliggöra deras framsteg. Vår
”BRA-bok” ger ytterligare positiv förstärkning, inte bara i skolan utan även hemma.
Föräldrarna lär sig också att fokusera mer på det som barnen kan och gör bra. Klistermärkena
barnen får efter varje läst bok är en oerhört stor och viktig ”morot” för barnen. Dessa ger oss
möjlighet att höja, förstärka och utmana barnen.
Vid några tillfällen får vi pga. omkastningar i barnens scheman arbeta med två barn samtidigt,
då observerar vi följande beteende hos barnen:
* barnen börjar läsa väldigt tyst
* de börjar skratta åt varandras felläsningar
* vissa börjar stöka
* en del blir mer nervösa, b.la. nagelbitande, stakningar i läsningen mm.
* vissa tar på sig samma roll som de brukar ha i klassrummet, ex clownaktig,
bufflig, tuff, sluter sig
Vid läsprojektets slut märker vi att en del barn har svårt för att avsluta relationen och
läsprojektet.
* visar ängslan för klassrumssituationen
* barn vill ha kvar vårt stöd
* gråter och kramas hårt
* börjar visa attityd mot oss för att avskedet inte ska bli så hårt
* frågar när vi ska komma tillbaka
Dessa barn har vi stöttat på olika sätt så att avskedet ändå har blivit så bra som möjligt.
Andra barn går ur projektet:
*med en större tro på sig själva och sin nyvunna förmåga - ”Jag kan det här
nu!”
*utan större svårigheter, de ser projektet som en del av skolarbetet. När det är
slut så är det slut. Läsprojektet kan jämföras med ett temaarbete som är slut.
12

Olika faktorer som vi tror har bidragit till att de barn som vi arbetar med får
lässvårigheter:
* bristande språklig medvetenhet
* biologiska fonologiska svårigheter
* semantiska svårigheter dvs. svårigheter med att förstå ord, begrepp och
sammanhang
* täta lärarbyten
* avsaknad av speciallärare/pedagog på skolan
* för lite speciallärare/pedagog tid på skolan
* social oro
* dålig självkänsla
* dåligt självförtroende i läsning
* diagnoser
* sjukdom
* invandrarbarn som ej får extra stöd i svenska A
* undermålig eller utebliven modersmålsundervisning
* motvilja
* inget eget driv
* barnet ser inte eller förstår inte vad kunskapen ska användas till
* blyga och rädda barn
* klassrumsklimat
* inte tillräcklig individualiserad läsinlärning/läsläxor
Övriga tankar:
Det har funnit fler elever som vi hade behövt jobba med, men logistik och schema har gjort att
det inte har varit möjligt att plocka in fler elever. Det har även varit barn som har haft ett för
högt staninepoäng för att bli utvald från start, men efter ett par veckor har lärarna sett att även
dessa elever hade gagnats av läsprojektet.
Reflektioner efter intervjuer med lärare:
Tillgång till speciallärare/pedagog-
Många av de elever som vi arbetar med har inte fått det stöd och den hjälp de har behövt. Vi
kan se att många skolor inte har tillräcklig tillgång till speciallärare/pedagog för att hjälpa alla
elever. Vi tror att detta kan vara en orsak till att vi fick så hög andel barn att arbeta med.
13

Resultat
Sammanställning av elevernas resultat efter avslutat läsprojekt läsåret 2011-2012
Av 61 elever låg 44 under staninemedelvärdet 5. Vid avslutat projekt låg endast 4 elever
under medelvärdet 5. I början av projektet låg inga elever över stanine 5, men efter avslutat
projekt låg 31 elever över stanine 5.
14

Tabellen visar den ökning i staninepoäng som samtliga elever har gjort efter avslutat
läsprojekt ex. 4 elever hamnade på samma staninepoäng, 29 elever ökade 1 staninepoäng osv.
Tabellen visar en jämförelse av ökningen i staninepoäng mellan pojkar och flickor efter
avslutat läsprojekt ex.2 pojkar och 2 flickor stannade på samma staninepoäng, 15 pojkar och
14 flickor ökade ett staninepoäng osv.) Både pojkar och flickor gagnas av läsprojektet.
15

Utvärdering – barn (Se bilaga 3)
Så här tycker och tänker barnen om TIL-programmet:
”Det är ok, men ibland är det tråkigt eftersom jag missar eller får avbryta roliga saker vi gör
på lektionen.”
”Från början kändes det sådär, men nu känns det bra.”
”Pinsamt att släpa runt på plastmappen, men roligt att visa att man kan.”
”Bra och kul. Jättekul att träna på att läsa.”
”Bra, det har känts skönt.”
”Bra! Kul böcker! Lagom svåra! Känner att jag jobbat mig uppåt. Har kämpat och lärt mig
mer och mer. Har kunnat läsa svårare och svårare böcker.”
”Ja, att läsa långa böcker har blivit mycket lättare.”
”Bra, roligt att få välja bok själv!”
”Bra, böckerna är roligare än vår läsebok som vi annars har.”
”Ibland har det varit jobbigt att göra läxan varje dag.”
”Kul och spännande att läsa en ny bok varje dag.”
”Det har blivit lättare att hänga med i läsningen i alla ämnen.”
”Jag har lärt mig att känna igen många ord!”
”Lättare att läsa mattetalen!
”Jag läser mycket snabbare och det är roligare att läsa.”
”Det är lättare att läsa och förstå vad jag läser.”
”Läsningen går mycket bättre i klassrummet nu. Och det är roligare att göra läxorna.”
”Jag använder metoden att täcka över raderna under för att koncentrera mig på rad 1.”
”Jag har blivit bättre på att skriva i klassrummet.”
”Bra, mycket bättre på att läsa nu. Roligare att läsa nu. Jag vill läsa mer hemma.”
”Jättejätte bra! Har lärt mig tänka hur jag läser och hjärnan har lärt sig komma ihåg
orden.”
16

”Jag har lärt mig att läsa med inlevelse. Det är jag glad och stolt över. Det gör det lättare att
förstå vad jag läser. Det är så kul att läsa.”
”Jag känner mig mycket bättre än förut.”
”Bra, för jag har tränat.”
”Bättre, man var ju sämre förut och nu är man bättre.”
”Yeaaa, det rockar!”
”Tråkigt att man skulle göra samma sak hemma varje gång.”
”Hela projektet har varit roligt.”
”Jag känner mig glad.”
”Att någon vuxen lyssnar så jag säger rätt.”
”Jag kommer att sakna det.”
”Att jag vill göra det fler gånger.”
”Bra att få veta att det är viktigt att lyssna på hur man låter.”
”Det du skrivit i min bok har gjort mig mycket glad.”
”Jag tycker det är bra att denna hjälpen finns på skolorna.”
17

Utvärdering – föräldrar (Se bilaga 3)
”Enkelt och smidigt och snabb effekt. Mycket nöjda!”
”Mycket bra! X har stärkts genom att han har fått mycket positiv kritik.”
”Lyxigt att X fått så mycket ”egentid” med lärare och mysiga lässtunder med oss.”
”Positivt! Bra upplägg med mycket återkoppling.”
”Jättebra! Jag har tagit mig tid på ett sätt jag inte gjort innan och det har varit så ROLIGT
både för mig och X.”
”Jag upplever att läsningen har förbättrats avsevärt och att läsläxorna inte alls tar lika lång
tid. Framför allt har startsträckan för att komma igång med läxan minskat.”
”Ett fantastiskt program. X har utvecklats enormt i sin läsning, det hade hon inte gjort utan
detta program.”
”Mycket bra! Det har passat X bra! Ett fantastiskt upplägg med all positiv peppning.
Tycker nästan det synts från dag till dag hur X växt med berömmet och uppgiften.”
”Positivt för alla i familjen. Vi ser mer på de bra sakerna än de negativa.
Det var nyttigt att bara skriva bra saker i ”bra-boken”.
”Mycket bra! Vi är så glada för detta. X har varit glad och positiv varje dag.”
”X har lärt sig läsa det kunde hon inte innan.”
”Stor förändring. Både uttal, punkt och förståelse.”
”Mer motiverad.”
”Ofantlig förändring. Hon har gått från att ljuda varje ord till att läsa flytande.
Hon protesterar inte när hon ska läsa läxan.”
”X tycker för första gången att det är kul att läsa, han blir inte lika lättirriterad längre.”
”Absolut.! Han VILL förstå vad han läser och VILL läsa. Han tycker det är roligt och INTE
jobbigt.”
”Oja, mer flyt, mycket inlevelse, större intresse, bättre självförtroende.
”Lugnare och gör färre fel.”
”Hittat lusten att läsa.”
”Ja, vi märker stor skillnad på flytet i läsningen, inlevelseförmågan och stavningen.”
18

”Hon har intresserat sig för text i allmänhet, läser inte bara böcker utan på skyltar,
mjölkpaket mm. X lever sig in i texten mer.”
”Rättar sig själv.”
”Jag tror att hon tycker lektionerna är roligare nu när hon själv känner sig säkrare på sin
läsning.”
”Det händer att han frivilligt läser en bok här hemma och det gjorde han inte tidigare.”
”Kan se ett syfte med att läsa.”
”Han har hittat läsglädjen. Underbart!”
”Han är stolt när han har läst klart sina småböcker.”
”Han har börjat ta hand om sina läxor själv.”
”Den positiva uppmuntran X har fått har stärkt hans självförtroende, vilket gjort honom
positiv till att läsa.”
”Det har blivit en vana att göra läxa varje dag. Det kommer vi att fortsätta med. X gör all sin
läxa utan högljudda protester som det var förut.”
”Han har utvecklats både i sin läsning och sin egna självkänsla.”
”Framför allt har läsningen i matte gått bättre.”
”Känns gladare och mer engagerad även utanför läxläsningen.”
”Inte lika jobbigt att göra läxan längre, känns att koncentrationen blivit bättre.”
”Både läsning och stavning har blivit bättre.”
”Jag är glad för att vi fått denna möjlighet till extra lästräning anpassad till barnens
förmåga.”
”De har lärt sig mycket på kort tid.”
”Ett mycket bra program som jag hoppas får fortsätta, det kan hjälpa många.”
”Detta har varit TOPPEN och jag önskar att det fanns en fortsättning! Vi känner oss lyckligt
lottade att vi fick vara med.”
”Tycker det är väldigt bra att sådana här läskurser finns för barn som har lite problem med
läsningen.”
”Små segrar ger större vinst.”
19

”TIL har gett X och oss den hjälp som vi tidigare har efterfrågat.”
”Upplever hela projektet som mycket positivt, men ska villigt erkänna att det har varit massor
med arbete.”
”Jag vill att X ska ha läxa varje dag och inte varje vecka. TACK!”
”Mycket pepp och beröm är som balsam för själen.”
”Det har varit mycket viktigt att kunna läsa läsläxan perfekt för att ”impa” på fröken.”
”Alla ”brasaker” skrivna i BRA-boken är väldigt peppande + klistermärken.”
”Det har varit kul att få läsa och få klistermärken.”
20

Utvärdering – lärare (Se bilaga 4)
Fördelar med TIL:
”Det har varit en möjlighet för eleverna som har deltagit i projektet att
utvecklas och att själva få arbeta med en vuxen 30 minuter om dagen.”
”Denna lästräningstid hade jag aldrig haft möjlighet att själv ge i klassen, trots
att jag vet att de så väl behöver det.”
”Mycket värdefullt att fånga upp de barn som annars kanske inte skulle fått så
mycket hjälp.”
”Det har varit bra med fasta tider för eleverna.”
”Mycket positivt! Jag tror att detta är ett utmärkt sätt att komma till rätta med
många barns lässvårigheter.”
”Mycket givande för barnen. Tack vare att projektet varit upplagt på detta sättet
har föräldrarna tagit det på allvar. Även de som i normala fall inte ställt upp
till 100%.”
”Intressant att se utvecklingen av intensiv träning i skolan/hemmet under
begränsad period. Visst har det gett resultat!”
”Mycket positivt!”
Nackdelar med TIL:
”Lite stökigt att ordna lokaler (vårt problem), barn kommer och går under
dagen, missar vissa genomgångar, ta igen. Kan det organiseras annorlunda
kanske?”
”Mycket positivt, men svårt att hitta utrymme på vår trånga skola.”
Möjligheter/Hinder för att etablera TIL på skolan:
Alla lärare som har varit inblandade i läsprojektet är mycket positiva till att etablera TIL på
sin skola. De ser svårigheter i att kunna genomföra detta pga. dålig ekonomi och
personalbrist.
”Jag tror absolut på modellen och hoppas på resurser inför kommande läsår.”
”Jag och specialläraren har diskuterat en fortsättning. Specialläraren har ett
hårt tryck av elever som inte kommer att nå målen/inte nått målen. Är alla
villiga att dra ner lite av spec. tiden under en 8 veckorsperiod?”
21

”Först vill jag säga att vi var mycket nöjda med TIL och hade gärna jobbat på
det intensiva lästräningssättet. Vi ser tyvärr ingen möjlighet till det på vår skola
så som våra resurser ser ut. Vi har knappast någon specialundervisning.”
”Vi ser det som en omöjlighet att en stund varje dag under en längre period
använda en lärare till TIL.”
”Vi försöker ge de barn som har stort behov av extra lästräning regelbunden
träning, men jag upplever att resurserna bara räcker till de barn som har det
väldigt svårt. Ni har kunnat träna med de elever som annars inte hade fått
extra hjälp.”
”När det finns många barn som behöver mycket hjälp blir det svårt att ge
”gråzonsbarnen” daglig träning i åtta veckor.”
”Vi har möjlighet att ordna TIL-programmet. Jag har både materiel och
utbildning för det.”
”Resurserna som finns ska räcka till mycket. Vi vet hur viktigt det är med daglig
lästräning och vi försöker att sätta in så mycket träning som det bara går.”
”Vi har inte någon som har tid att göra det.”
”Eftersom dokumentationen och kopplingen med föräldrarna är viktig, är det
svårt att hinna med i samma omfattning som TIL.”
”Det skulle behövas ökade resurser för att etablera arbetssättet i den form det
nu har genomförts.”
”Jag vet bara inte hur, när vi blir av med en tjänst och timmar och vi ska
samläsa så mycket. Man får vara glad om man hinner med att lyssna på
läsläxan varje vecka.
22

Avslutande reflektioner
Det har varit otroligt roligt, inspirerande och lärorikt att möta alla elever, föräldrar och lärare
under det här läsåret. Barnens spontana glädjeyttringar, goa kramar, bus, spelglädje och
glittrande stjärnögon när de lyckas, kommer vi alltid att bära med oss som goda och
fantastiska minnen. ”Kärleken” har varit ömsesidig.
Att träffa eleverna i en ”En-till-en” situation ger god möjlighet att skapa en nära relation.
Detta har gett oss bra förutsättningar att kunna arbeta med det som eleverna tycker har varit
svårt. Vi tror inte att vi hade kunnat uppnå samma resultat, speciellt inte med deras
självkänsla, om vi arbetat inne i klassrummet eller med en liten grupp.
Ibland har 8 veckor varit för kort tid för vissa barn. Vi känner också att det har funnit fler
elever som vi har behövt jobba med, men logistik och schema har gjort att det inte har varit
möjligt att plocka in fler elever.
Vi har jobbat med 61 elever av 324, dvs. 19.8 %. Det bedömer vi som en hög andel, då det
finns fler elever med svåra läs- och skrivsvårigheter som inte faller inom ramen för vårt
läsprojekt. Hade vi räknat med även dessa elever hade procentsatsen blivit högre.
Det är viktigt att resonera om varför så många barn hamnar under det normala staninevärdet i
läsning. Vad beror det på?
* För få halvklasstimmar på lågstadiet (morgontiderna har försvunnit)?
* För många elever i klasserna?
* För låg personaltäthet
* För lite individuell undervisning?
* Lärarnas utbildning
* Annat…?
Politiker, förvaltning, rektorer, lärare och föräldrar har alla ett ansvar att ge förutsättningar för
att alla elever ska nå målen i svenska. Att kunna läsa och skriva är helt avgörandeen för att
kunna fungera och bli en del av vårt demokratiska samhälle. Tar vi inte vårt ansvar nu,
riskerar fler att hamna i utanförskap.
23

Källor:
Böcker:
DLS bas, Birgitta Järpsten och Hogrefe Psykologiförlaget AB, 2004
LTG (Läsning på Talets Grund - Ulrika Leimar, Liber Läromedel,1976
Lyckas med läsning, Läs och skrivinlärning på Nya Zeeland, Bonnier utbildning AB,
Stockholm, 2001
Tidig intensiv lästräning – Margareta Lundmark, MADEA, 2001
TIL-Tidig intensiv lästräning – Monica Dahlin, Natur&Kultur Stockholm, 2006
Artiklar:
DN.se 2007-06-07 (artikel)
Hallands nyheter 2010-07-21(artikel)
Internetsidor:
http://homepage.mac.com/gunnesboskolan/inst/sv_ltg.html
NE
http://www.psykologiguiden.se
http://www.skolverket.se/statistik-och-analys/internationella studier/PISA/PISA 2009
http://spica.utv.miun.se/lasaochskriva/?page=ltg
www.til-pedagogik.se
25

Bilaga 1
Karlskrona 22 juni 2011
Läsprojekt för alla årskurs 2 elever
Under läsåret 2011/2012 erbjuder vi intensiv lästräning (TIL) till alla elever i
årskurs 2. Detta är ett projekt som går under ”läsa-skriva-räkna” pengarna.
Vårt uppdrag riktar sig till de elever som behöver en ”puff” i sin läsutveckling.
På en av höstens första verksamhetsträffar hoppas vi kunna komma och
presentera oss och projektet närmare för er rektorer.
Vår avsikt är att komma ut och arbeta tillsammans med barnen, deras klasslärare
och speciallärare/specialpedagog. Innan dess kommer vi gärna ut och
presenterar vårt projekt på en lärarkonferens.
Inför våra besök vill vi att du som rektor ger oss namn på klasslärare och
klasslistor för årskurs 2.
Vid övriga frågor kontakta gärna oss.
Vi ser fram emot att ses till hösten.
Åse Rubin och Anita Kullring
ase.rubin@edu.karlskrona.se
anita.kullring@edu.karlskrona.se

Bilaga 2
Lästräning med TIL‐programmet
Karlskrona kommun har beslutat sig för att genomföra ett läsprojekt under läsåret 2011/2012.
Läsprojektets syfte är att stärka barnens läsförmåga. Vi som ska arbeta med projektet och
träffa era barn är Anita Kullring och Åse Rubin.
______________________________ erbjuds att delta i ett individuellt lästräningsprogram.
Det innebär att ditt barn får ca 30 minuters enskild lästräning i skolan ca 4-5 gånger/vecka
under 8 veckor. För att träningen ska bli så effektiv som möjligt, är det viktigt att eleven
kommer varje dag.
Som läxa kommer ditt barn att varje dag får en liten bok att läsa samt en sönderklippt mening
som ska pusslas ihop. Arbeta ca 10-15 minuter varje kväll med att läsa boken och lägga
meningen. Se till att ni får en lugn plats att vara på där ni inte blir störda.
Beröm och uppmuntra! Var en riktig hejaklack!
Du som förälder ha ansvar för att hemläxan görs varje dag och att boken kommer tillbaka till
skolan VARJE DAG!
Barnet har endast TIL-programmets läsläxa under den här 8 veckors perioden.
Vi kommer att skriva i ”BRA-boken” vad vi gjort under dagen och vad som är läxa till nästa
dag. Du skriver tillbaka i boken hur det har gått hemma och om det är något du undrar över.
Skriv bara saker som fungerat bra, allt annat tar vi via telefon.
Hoppas du och ditt barn får många fina lässtunder tillsammans!
Jag samtycker och tar ansvar för att________________________________________
lästränar hemma enligt TIL-programmet.
Ort och datum:________________________________________________________
______________________________
Vårdnadshavares underskrift
_______________________________
Vårdnadshavares underskrift
______________________________
Elevens underskrift
_______________________________
Läslärarens underskrift
Undrar ni över något ring eller maila oss på:
Anita Kullring anita.kullring@edu.karlskrona.se 0455-303263

Åse Rubin ase.rubin@edu.karlskrona.se 0709-303621

Bilaga 3
Barnens frågor:
Hur har det känts att lämna klassrummet för att gå till Anita eller Åse?
Hur har det känts att läsa en ny bok varje dag?
Tycker du att något har blivit lättare i klassrummet och/eller med läxorna?
Hur tycker du att det känns när du läser nu?
Övrigt som du tycker är viktigt att vi får veta.
Föräldrarnas frågor:
Hur har du/ni upplevt TIL-programmet?
Ser du/ni någon förändring med barnets läsning?
Ser du/ni någon förändring i barnets inställning till läsning?
Ser du/ni någon förändring i inställningen till skolarbetet?
Ser du/ni någon förändring i inställningen till läxorna?
Övrigt som du tycker är viktigt att vi får veta.

Bilaga 4
Lärarnas frågor:
Hur har du/ni upplevt TIL-programmet?
Finns det en önskan från din sida att TIL-programmet etableras på din skola?
Hur skulle ni, själva, kunna etablera TIL-programmet på er skola?
Om ni inte kan etablera TIL-programmet på er skola. Vad/Vilka hinder ser du?
Ser du/ni någon förändring med barnets läsning?
Ser du/ni någon förändring i barnets inställning till läsning?
Ser du/ni någon förändring i skolarbetet/läxorna i stort?
Övrigt: