Satsa på Sjöfart - Sveriges Redareförening

Satsa på 

SJÖFART 

Sjöfarten 

☛ är en spännande framtidsnäring 

med mångtusenåriga traditioner 

☛ arbetar med marknadens 

modernaste teknik 

☛ har hela världen som arbetsplats, 

till sjöss och iland

FOTO: PÄR-HENRIK SJÖSTRÖM 

Med världen som arbetsplats 

Detta är några exempel på de 

stora handelsvägarna för det gods 

som sjötransporteras över 

världen. Överst citrusfrukt, sedan 

järnmalm, därefter kött och längst 

ned råolja. 

GRAFIK: SSTF:S ARKIV 

Oavsett om du är intresserad av att 

börja arbeta till sjöss eller iland 

inom sjöfarten eller bara är allmänt 

intresserad av sjöfart, så hoppas vi att du 

i denna broschyr får svar på en del av 

dina frågor. Vill du sedan ha ytterligare 

information står vi på Sveriges 

Redareförening gärna till tjänst. 

Via havet förbinds länder och 

människor och nästan all import och 

export av varor i världen sker med fartyg. 

Den sjöburna handeln över världshaven 

uppgår till över fem miljarder ton årligen, 

det vill säga 700–800 kilo per invånare på 

jorden. Dessutom tillkommer de mellan 

2,5 och 3 miljarder ton som årligen 

transporteras längs kuster och i kanaler 

och floder. Dessa enorma mängder gods 

transporteras av över 45.000 lastfartyg i 

världshandelsflottan som totalt omfattar 

närmare 86.000 fartyg. 

Över haven transporteras mest olja, 

kol, malm och spannmål. Mellan 

kontinenter och länder finns också ett 

finmaskigt nät av fartygslinjer där 

containerfartyg, ro-ro-fartyg och 

lastfärjor fraktar varor på tidtabell. Varje 

år går hundratals miljoner människor 

ombord på färjor och kryssningsfartyg, 

antingen för att komma till ett bestämt 

mål eller för att helt enkelt fira semester. 

Ombord i världshandelsflottans fartyg 

arbetar 1–1,2 miljoner män och kvinnor 

från världens alla hörn. I en del fartyg 

arbetar människor från ett och samma 

land, i en del finns det två eller tre 

nationaliteter och i andra kan det vara 

nästan lika många nationaliteter som det 

är besättningsmän ombord. 

För arbete till sjöss krävs att du har en 

behörighet som visar att du har 

utbildning, praktik och god hälsa. 

Kraven ställs internationellt av FN:s 

sjöfartsorganisation IMO, International 

Maritime Organization. Med en svensk 

behörighet kan du få arbete också i 

många utländska fartyg. 

Sjöfarten består egentligen av flera 

näringar som i olika omfattning är 

beroende av kärnan: rederi-, hamn- och 

varvsverksamhet. Ett fartyg byggs, drivs, 

försäkras, finansieras, köps och säljs på 

en internationell marknad där förutsättningarna 

i de flesta fall är lika, 

oberoende av vilken flagga fartyget för 

tillfället seglar under. 

Detta innebär att arbetsuppgifterna för 

de flesta inom sjöfarten – iland och till 

sjöss – är desamma oavsett om man 

arbetar i Göteborg, Oslo, Riga, New 

York, Singapore, Hongkong eller någon 

annanstans i världen. Att arbeta med 

sjöfart öppnar en internationell 

arbetsmarknad. 

I sjöfarten finns arbetsuppgifter för 

människor med de mest skiftande 

intressen och förutsättningar. Här behövs 

2


tekniker, ekonomer, jurister, humanister, 

beteendevetare och många andra. Med 

tanke på sjöfartens internationella 

karaktär är goda språkkunskaper alltid 

meriterande och ofta nödvändiga. 

Kärnan i den verksamhet som vi kallar 

för sjöfart utgörs av dem som driver 

fartygen till sjöss – befäl och manskap. 

Om du väljer att gå till sjöss, och att 

utbilda dig till ett sjöyrke, så är ditt 

beslut mer än bara ett yrkesval. Det är 

också att välja livsstil för åtminstone en 

del av ditt yrkesverksamma liv. 

Att vara sjöman är att arbeta under 

ständigt resande. Vädrets makter har lika 

stor inverkan på din arbetsmiljö som 

statsmakter och myndigheter. Du arbetar 

i ett team som tillsammans måste lösa 

alla de problem och situationer som kan 

uppkomma under en sjöresa, utan att ni 

kan förvänta er särskilt mycket hjälp 

utifrån. Att jobba till sjöss är att agera, ta 

initiativ och att fatta beslut. Du jobbar 

lika ofta med avancerad teknik som med 

naturkrafterna. 

Sjöfarten är en spännande näring och 

en av de mest internationella du kan 

arbeta inom. 

Du skall också veta att har du väl 

börjat till sjöss så är det svårt att släppa 

sjöfarten. Många som har gått till sjöss i 

unga år lämnar aldrig branschen. En del 

går iland efter ett antal år men fortsätter 

att arbeta inom sjöfartsföretag och 

organisationer. Detta är både naturligt 

och nödvändigt. 

Det finns jobb i land som förutsätter 

sjöerfarenhet och det finns andra där de 

I sjöfarten finns arbetsuppgifter för 

människor med de mest skiftande 

intressen och förutsättningar. 

”Världen består till tre fjärdedelar 

av vatten. Resten är bara till att 

förtöja vid.” 

unika erfarenheter du får till sjöss 

tillsammans med den speciella 

kompetens du har är rejäla meriter. Även 

utanför sjöfarten är sjöerfarenhet många 

gånger meriterande, särskilt för maskintekniker 

och sjöingenjörer. 

Att jobba till sjöss innebär att du är 

hemifrån under arbetsperioderna. 

Samtidigt innebär det att du är hemma 

lika länge som du arbetar. Har du ett 

avlösningssystem med en månad 

ombord, så är du hemma en månad. En 

sjöman reser alltså inte till jobbet särskilt 

ofta och kan därför i princip bo precis var 

som helst. Som sjöman förfogar du helt 

och hållet över din egen tid – med full 

lön – under sex månader per år. 

Sjöfarten har funnits länge, åtminstone 

sedan den förste bonden kom på att han 

kunde ro även grannens grödor och 

utrustning över sjön mot betalning. Även 

om det är en bransch med gamla anor så 

är det samtidigt en bransch med en 

mycket stor potential inför framtiden, 

inte minst av miljöskäl. 

Med denna broschyr vill vi ge dig litet 

mer information om det som vi tycker är 

Sveriges mest spännande, internationella 

och samtidigt naturnära näring: sjöfart. 

På Sveriges Redareförenings hemsida 

www.sweship.se finner du mer 

information och länkar till bland annat 

skolor, sjöfartsföretag, organisationer och 

myndigheter. 

Innehåll 

Med världen som 

arbetsplats . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 

Livet till sjöss . . . . . . . . . . . . . . 4 

Vem gör vad ombord? . . . . 6 

Sjöfartsyrken iland 

– hamnar, varv 

och andra ställen . . . . . . . . . . 8 

Nyföretagandet är 

sjöfartens ryggrad . . . . . . . . . . 9 

Ett miljöanpassat 

transportslag . . . . . . . . . . . . . 10 

Sjöfarten – vår länk 

till världshandeln . . . . . . . . . 11 

Testa dig själv: Passar 

du som sjöman? . . . . . . . . . . 12 

Läsa på sjöbefälsskola . . . 14 

Sjömansskolor för 

matroser och motormän . 16 

Andra utbildningar 

för sjöfarten . . . . . . . . . . . . . . . 17 

Fakta om olika fartyg . . . . 18 

Utgiven av 

Sveriges Redareförening 

Box 330 

401 25 Göteborg 

Besöksadress 

Södra Hamngatan 53 

Telefon 031-62 95 25 

Fax 031-15 23 13 

E-post srf@sweship.se 

Fler broschyrer kan beställas 

på www.sweship.se. Där 

finns också mer information 

om sjöfart och länkar ut i 

världen. 

Mer information om sjöfart i allmänhet finns på internet 

Sveriges Redareförening: www.sweship.se 

Svensk Sjöfarts Tidning: www.shipgaz.com 

Sjöfartsforum: www.maritimeforum.se 

Omslagsfoton: 

Magnus Gotander/Bilduppdraget AB 

Pär-Henrik Sjöström 

Grafisk form: 

Anna Fredricsson 

Produktion: 

Svensk Sjöfarts Tidnings Förlag AB 

Tryck: 

Linderoths Grafiska AB 

Göteborg 2000 

3

Livet 

till sjöss 

Livet till sjöss kan te sig väldigt 

olika beroende på vilken typ av 

fartyg man arbetar på. Törnarna 

varierar mellan en och två veckor 

på färjor till upp emot tre 

månader för jordenruntgående 

fartyg. Den som arbetar på en 

kusttanker i Öster- och Nordsjön 

kan vintertid vakna upp på en 

nedisad båt i Sundsvall medan 

den som arbetar på de största 

lastfartygen kan befinna sig i 

Asiens fuktiga hetta. 

Utbudet av fritidsaktiviteter 

ombord varierar med fartygens 

storlek. Vissa har stora träningshallar 

där man kan spela både 

badminton, fotboll och basket. 

Andra har gym och pool medan de 

minsta båtarna ofta helt saknar 

träningsutrustning. Många 

fartyg har dagrum med tv och 

video och e-post blir allt 

vanligare. Alla besättningsmedlemmar 

har egen hytt med 

dusch och toalett. 

Klockan är strax efter fyra på 

morgonen. Vinden är nästan stilla 

och klarar knappt av att krusa vattenytan. 

På bryggan har tredjestyrman och hennes 

matros just blivit avlösta och det doftar 

välkomnande av nybryggt kaffe. Ur högtalarna 

strömmar skön musik och genom 

ventilerna, där man igår inte såg annat än 

grönblå böljor och lekande delfiner, 

tornar nu New Yorks imponerande 

siluett upp sig i den gryende morgonsolen. 

Befälhavaren står och småpratar med 

sjölotsen. Styrman håller blicken 

uppmärksamt fäst på mötande fartyg. 

Stämningen är avslappnad men under 

den lugna ytan döljer sig en stigande 

nervositet. Koncentration och ett väl 

fungerande samarbete är av största vikt 

när ett 300 meter långt fartyg ska angöra 

kusten. Befälhavaren lyfter kikaren och 

spanar mot den svarta bogserbåt som 

snabbt närmar sig om babord. När den är 

nästan ända framme ger han sin order: 

– Du kan gå ner nu. 

Styrman nickar och ger sig iväg med 

en matros hack i häl. Strax därefter är de 

FOTO: MAGNUS GOTANDER / BILDUPPDRAGET AB 

Koncentration och ett väl 

fungerande samarbete är av största 

vikt när ett 300 meter långt fartyg 

ska angöra kusten. 

på plats vid lotsporten för att ta emot. 

Hamnlotsen kliver ombord och den 

svarta bogserbåten ligger kvar vid 

fartygssidan för att underlätta 

manövreringen av fartyget vid ankomst. 

Idag infaller ankomst i samband med 

frukost och det är ovanligt lugnt i den 

annars ganska livliga mässen. Matroser, 

motormän och reparatörer som går 

dagmän och inte behöver delta vid 

ankomst, förser sig av den nygräddade 

omeletten, prinskorvarna och det varma 

brödet som mässman dukat fram. Tredjestyrman, 

som nu hunnit sova några 

timmar, slänger nyvaket i sig lite fil och 

flingor. Så drar hon på sig arbetsoverallen 

och skyndar ut till sin ankomstposition 

på poopen. 

Strax därefter reser sig andremaskinisten 

från befälsbordet, ställer sin 

urdruckna kaffekopp i byssans diskmaskin 

och tar hissen ner till maskin. 

Också han drar på sig en overall, sätter 

öronpropparna på plats och öppnar 

dörren till det ljust grönmålade maskinrummet. 

Här är varmt och bullrigt. Det 

doftar starkt av olja och smörjmedel. 

Men förutom uttjänta packningar, som 

lagats provisoriskt för att undvika dropp, 

är det rent och snyggt. Längre in, i andra 

änden av det rymliga maskinrummet, 

ligger kontrollrummet behagligt svalt och 

tyst. Vid panelen sitter chiefen 

tillsammans med en sjöingenjörselev och 

övervakar att allt går som det ska. En 

extra hjälpmotor har satts igång, 

bogpropellrarna snurrar och eftersom 

utsläpp av länsvatten i hamn är strängt 

förbjudet har länsningen ställts om. 

Plötsligt tjuter ett ljudligt larm. 

Chiefen slänger en snabb blick på 

monitorn framför sig och vänder sig mot 

eleven: 

– Det är lugnt. Vid ankomst blir det 

alltid väldigt ojämna manövrer och då 

går avgastemperaturlarmet rätt ofta. Men 

det är inget att oroa sig för. 

Ute på däck är det kvalmigt och den 

fuktiga hettan får kläderna att klibba mot 

kroppen. 

Solen har nu hunnit en bra bit upp på 

himlavalvet och gör tappra försök att lysa 

4

upp staden genom den tunga smogen. 

Under vinterhalvåret hindrar vädret 

underhållsarbete utomhus så nu gäller 

det att passa på. Matroser står i shorts 

och bara överkroppar. De knackar rost, 

slipar och målar. Slipmaskinerna skakar 

och alla är försedda med hörselskydd för 

att utestänga det ihärdiga oväsendet. Det 

är ett tungt jobb men idag blir arbetsdagen 

kort eftersom flera fått ledigt för 

att åka in till stan. 

Uppe på bryggan har tempot skruvats 

upp ytterligare. Vid styrpulpeten på 

styrbords bryggvinge står kapten och lots 

sida vid sida. Kapten sträcker ut huvudet 

genom den öppna ventilen för att 

bedöma avståndet till kaj. Via radion 

pratar han ideligen med styrmännen som 

placerat sig vid fartygets körstationer för 

trosspel i för och akter. Avgång och 

ankomst är de mest kritiska punkterna 

under resan och konversationen är 

Mitt i hjärtat av New York, bara ett 

stenkast från Empire State Building 

och Rockefeller Center. 

stressad och upphetsad. Men idag är 

vädret lugnt. Allt löper problemfritt och 

efter en intensiv halvtimme ligger 

fartyget till rätta, säkert förtöjt vid kaj. 

Så ger sig styrman och en matros av 

ner till lastdäck där de ska övervaka 

lastning och lossning. Alla moment går 

enligt rutinerna. Rampen är redan lagd 

och snart väller de amerikanska stuveriarbetarna 

ombord för att köra av bilar, 

båtar, virke och annat som följt med över 

Atlanten. Det är bullrigt och stressigt. 

Luften fylls av avgaser och det gäller att 

hela tiden se upp för alla de fordon som i 

ett rasande tempo körs av fartyget. 

Samtidigt, utanför däckskontoret, tar 

kapten emot agenter och representanter 

för tullmyndigheten. Nere i maskin 

stoppas pumparna och den extra hjälpmaskin 

som varit igång vid ankomsten 

tystnar. 

Gänget som ska in till stan samlas 

nyduschade och ombytta i mässen. 

Stämningen är uppslupen. Många har 

inte varit iland sedan man lämnade 

Sverige för knappt två veckor sedan och 

nu ser man fram emot att få fast mark 

under fötterna. Lagom till tiofikat dyker 

en representant för Svenska Sjömanskyrkan 

upp i mässen. Han hälsar glatt 

och lägger en efterlängtad bunt med 

svenska dags- och skvallertidningar på 

ett bord: 

– Har ni haft en bra resa? Jaså, det var 

dåligt väder över Atlanten. Ja, det är väl 

så det brukar vara. 

Efter en stunds småprat lämnar han 

fartyget tillsammans med gänget som ska 

iland. De sätter sig till rätta i hans stora 

van och så börjar den timslånga färden in 

till Manhattan. Där ligger Svenska 

Sjömanskyrkan, som finns representerad 

över hela världen, strategiskt placerad. 

Mitt i hjärtat av New York, bara ett 

stenkast från Empire State Building och 

Rockefeller Center. 

Men långt ifrån alla ombord hinner 

lämna fartyget under hamnuppehållet. 

Styrmännen är fullt upptagna med 

lossning och lastning och maskinisterna 

har en mängd reparations- och 

underhållsarbeten att utföra. Dessutom 

ska huvudmaskin ses över eftersom tiden 

vid kaj är enda tillfället den inte är igång. 

Men flera av dem som är kvar ombord 

passar ändå på att gå iland. Under tiden 

på sjön är telefonerandet begränsat till 

den hiskligt dyra satellittelefonen som i 

regel bara används i nödfall. Därför är 

hamnens landtelefon eftertraktad. Men 

det finns andra möjligheter ombord att 

kommunicera med dem där hemma. 

Liksom på många andra av dagens fartyg 

har e-post installerats och det är en fri 

förmån som utnyttjas flitigt. 

Dagen går snabbt och det närmar sig 

middag. Ruljansen ombord är 

fortfarande igång och när landgänget 

återvänder till fartyget serverar kocken 

tandorikyckling med ris. Trötta slår man 

sig ner vid middagsborden. Under 

sjöresorna drar man ofta ihop ett gäng 

om kvällarna och spelar innebandy eller 

fotboll i träningshallen. Men idag nöjer 

man sig med bastu och ett dopp i poolen. 

I dagrummet försöker man enas kring 

någon av de många videofilmerna att 

titta på. Genom avtal med Handelsflottans 

Kultur- och Fritidsråd finns 

alltid de senaste filmerna ombord. Några 

sitter i baren, dricker en öl och spelar 

kort. Chiefen har dragit sig tillbaka till 

hytten och förbereder den brandövning 

som han ska leda om några dagar. 

Ute på däck skvallrar den varma 

kvällen om ännu en het arbetsdag och vid 

lunchtid i morgon fortsätter resan mot 

nästa hamn. 

Sedan några år tillbaka har 

befälen i maskin nya titlar. 

Numera tituleras maskinchefen 

teknisk chef medan maskinisten 

har blivit fartygsingenjör. 

FOTO: PÄR-HENRIK SJÖSTRÖM FOTO:PÄR-HENRIK SJÖSTRÖM 

5

Vem gör vad ombord? 

Jonas Tunstad, kapten: 

– Jag har yttersta ansvaret 

ombord. Det innebär att jag 

måste fatta många svåra 

beslut som att avgöra om 

man ska gå in i en hamn i 

dåligt väder eller hur man 

ska lösa olika personalproblem. 

Men att vara 

kapten är på många sätt ett 

lagarbete och jag diskuterar 

alltid med styrmännen 

innan jag fattar ett beslut. 

En stor del av min arbetstid 

går åt till pappersarbete med 

löner, beställningar och 

annat. 

Anders Johnsson, andrestyrman: 

– Mitt jobb är fritt och 

varierande. När vi ligger till 

kaj är jag med vid lastning 

och lossning. Ute till sjöss är 

jag på bryggan och 

navigerar. Jag ansvarar också 

för sjukvården och nautiska 

publikationer och sjökort på 

bryggan. Visst är det tufft 

ibland och det blir en massa 

spring på däck när vi lastar. 

Men tråkigt är det aldrig. 

Mattias Lundberg, matros: 

– På nätterna håller jag 

utkik på bryggan och när vi 

ligger till kaj jobbar jag med 

lastning och lossning. 

Sommartid blir det mycket 

underhållsarbete ute på 

däck med rostknackning 

och målning. Jag har arbetat 

på sjön i sex år och hunnit 

med att pröva olika typer av 

sjöfart. Just nu jobbar jag 

fyra veckor och är ledig fyra. 

Det är precis lagom. 


En fartygsbesättnings främsta uppgift 

är att se till att fartyget förs från en 

hamn till en annan på ett sätt som är 

säkert för de ombordvarande, lasten, 

miljön och omgivningen. 

Antalet människor som arbetar 

ombord beror på fartygets storlek och 

verksamhet. Ett mindre lastfartyg kan ha 

en besättning på fem–tio personer, en 

stor passagerarfärja kan ha 150 personer i 

besättningen och på de största 

kryssningsfartygen finns det över tusen 

anställda. 

Befälhavaren är högste chefen 

Högste chef ombord i alla fartyg är 

befälhavaren, som vanligen har 

sjökaptensutbildning. Befälhavaren 

ansvarar inför rederi, lastägare och 

myndigheter för besättningen, eventuella 

passagerare, fartyget och lasten. Arbetet 

kan till stor del jämföras med att vara 

VD för ett dotterföretag. 

På i princip alla fartyg finns 

personal i tre avdelningar: däck, 

maskin och intendentur. 

Förutom att leda det dagliga arbetet 

med att föra fartyget från en hamn till en 

annan ingår också många företagsledande 

uppgifter. Befälhavaren har en 

viktig ledarroll som chef för teamet 

ombord och han/hon har också ett 

affärsansvar, inte minst i samband med 

hanteringen av lasten. 

På i princip alla fartyg finns personal i 

tre avdelningar: däck, maskin och 

intendentur. 

Folket på däck 

Inom däcksavdelningen arbetar styrmän 

och matroser. Avdelningen ansvarar för 

fartygets navigering, lasthantering och 

underhållet på däck. Chef är överstyrman, 

som också är befälhavarens 

ställföreträdande. Utöver överstyrman 

finns det normalt ytterligare en eller två 

styrmän ombord som går vakt på 

bryggan till sjöss och i hamn vid 

lastning/lossning. Styrmännen har 

styrmans- eller sjökaptensutbildning. 

Någon av styrmännen har också ansvar 

för sjukvården ombord. 

Marie Lindberg, mässman: 

– Jag hjälper kocken i köket 

och gör sallader och 

kallskuret. Dessutom ser ➔ 

Sjöfart har av tradition varit en mansdominerad verksamhet. Till sjöss har kvinnor 

huvudsakligen arbetat inom intendenturen. Detta håller på att ändras och alltfler tjejer söker 

en framtid till sjöss också i maskin och på däck. 

6


jag till att killarna får kaffe 

och kakor. Men det blir 

mycket städning också. Jag 

håller snyggt och fint i 

mässen och städar 

befälshytterna. Man pysslar 

och grejar och försöker se 

till att alla mår bra. Jag är 

lite av en mamma ombord. 

Som styrman går du oftast vakt, både till sjöss och i hamn. Till sjöss är huvuduppgiften att 

övervaka fartygets säkra framförande. I hamn gäller det framförallt att ha koll på lastning och 

lossning. På ett ro-ro-fartyg skall lasten placeras rätt och vara ordentligt säkrad till däcket. 

Befälen inom däcksavdelningen kallas 

också nautiker. Matroserna, som 

vanligtvis har gått gymnasieskolans 

energiprogram, arbetar med fartygets 

underhåll och bistår styrmännen vid 

vaktgång till sjöss och i hamn. 

Maskin och teknik 

Maskinavdelningens arbete leds av 

fartygets tekniske chef som oftast har 

sjöingenjörsexamen. Han eller hon är 

ansvarig för maskineriets och all teknisk 

kringutrustnings ekonomiska och säkra 

drift samt dess underhåll och vård. I 

svenska fartyg är den tekniske chefen 

också fartygets brandchef och ingår i 

fartygets ledningsgrupp. Det innebär att 

den tekniske chefens arbete innehåller 

många kvalificerade praktiska uppgifter 

och flera företagsledande uppgifter. 

Ombord finns normalt också en eller 

ibland två fartygsingenjörer. I deras 

arbetsuppgifter ingår övervakning och 

underhåll av huvudmaskineri och 

hjälpmaskineri med dieselgeneratorer, 

kylmaskineri, separatorer, pumpar, 

styrmaskin, belysning, däcksmaskineri 

och elsystem etc. Motormän, som precis 

som matroserna vanligtvis har gått 

gymnasiets energiprogram, arbetar med 

maskinernas skötsel och passning samt 

utför underhålls- och rengöringsarbeten. 

På lastfartyg, till skillnad från passagerarfartyg, 

går man normalt inte vakt i 

maskinavdelningen. Däremot har en av 

maskinbefälen jour under den tid som 

maskinrummet inte är bemannat. 

Intendenturavdelningen 

Intendenturavdelningen är den minsta på 

ett lastfartyg. Här arbetar fartygskocken/ 

kockstuerten som svarar för matlagning, 

proviantering och förråd, planlägger 

kosthållet och arbetet i byssan (köket). 

På större lastfartyg kan det finnas en 

mässman som arbetar med dukning, disk 

och städning. På passagerarfartyg och 

färjor finns det självfallet betydligt fler i 

denna avdelning. Chefen för hotelldelen, 

restaurangerna och butikerna kallas för 

intendent. I organisationen arbetar t.ex. 

restaurangchefer, bartenders, 

båtvärdinnor, butikspersonal och 

servitörer/servitriser samt ett stort antal 

kockar, kallskänkor, mässmän och 

ekonomibiträden m.fl. 

Andra befattningar 

På specialfartyg och kryssningsfartyg 

finns ett flertal andra befattningar i 

besättningarna. Inom däcksavdelningen 

på ett kryssningsfartyg finns det en ”staff 

captain” och särskilda befäl med ansvar 

för t.ex. säkerheten ombord. I maskinavdelningen 

finns det särskilda befäl som 

ansvarar för el, ventilation, kylutrustning 

etc. På en del fartyg kan det också finnas 

en arbetsledare på däck som kallas 

båtsman, och på andra kan det finnas en 

särskild timmerman eller en pumpman. 

Bengt Andersson, teknisk chef: 

– Den tekniska driften med 

automatik, el och 

framdrivning är mina 

ansvarsområden. Dessutom 

är jag brandchef. Det 

innebär att jag ser till att 

brandutrustningen är okej 

och jag leder de brandövningar 

som hålls en gång 

i månaden. Då simulerar jag 

en brand med rökutveckling 

och lägger ut en docka som 

ska räddas för att få det så 

realistiskt som möjligt. 

Pierre Nordin, andre fartygsingenjör: 

– Min pappa var chief och 

jag var bara tre år första 

gången jag var ute på sjön. 

Jag sköter drift och 

underhåll och ser till att 

maskinerna är startklara 

inför avgång. Det är alltid 

mycket att göra. Bra 

sammanhållning ombord är 

jätteviktigt och mår någon 

dåligt försöker man hjälpa 

till. Sjömän är generellt 

väldigt bra lyssnare. 

Niklas Franzén, motorman: 

– Jag arbetar med det mesta 

som har med underhåll och 

reparationer av maskin att 

göra, filterrengöringar, 

reparation av bränslepumpar 

och ventiler. Som motorman 

borrar, svetsar och 

svarvar man vanligtvis 

också, men på den här båten 

finns en reparatör som 

sköter sådant. Visst längtar 

jag hem ibland men jag 

skulle aldrig vilja sluta 

arbeta till sjöss. 

7

Visste du att … 

… på Tjörn med cirka 15.000 

invånare finns femton företag 

som äger, kontrollerar eller på 

annat sätt är engagerade i 

över 200 oceangående fartyg? 

Dessutom finns två varv och 

en av Sveriges största 

containerhamnar på ön. 

… sjöfarten genererar ett 

handelsöverskott till Sverige 

på över elva miljarder 

kronor? 

… en vanlig dag kan vart 

fjärde tankfartyg som transporterar 

kemikalier och 

oljeprodukter i nordeuropeiska 

farvatten vara registrerat på 

Donsö i Göteborgs södra 

skärgård? 

Det finns många yrken och 

arbetstillfällen inom sjöfarten. 

En del förutsätter att man har 

tidigare sjöerfarenhet. Lots är ett 

exempel. 

Sjöfartsyrken iland 

– hamnar, varv 

och andra ställen 

Enligt europeiska undersökningar 

skapar varje arbetstillfälle till sjöss 

sex arbetstillfällen i land. 

På rederikontoren arbetar man med 

planering, drift och underhåll, administration 

och kommersiell operation av 

fartygen. På mindre rederier är det oftast 

så att ett par personer sköter hela driften, 

medan det på större finns specialister för 

varje uppgift. På färjerederikontoren 

finns det också många anställda som 

arbetar med bokningar, restaurang- och 

butiksverksamhet och marknadsföring. 

Hamnar fungerar som ett slags 

gränssnitt mellan olika transportslag. 

Här finns stuveriet som lastar och lossar 

fartyg, lastbilar och järnvägsvagnar. En 

del last magasineras. En annan last lossas 

från större fartyg för att lastas i mindre 

fartyg för vidare transport eller tvärtom. 

Även om svenska hamnar nästan 

uteslutande är i kommunal ägo så arbetar 

man i en konkurrensutsatt marknad. I 

hamnen finns många yrken där stuveriarbetare, 

kran- och truckförare samt 

stuveriförmän arbetar med lastning och 

lossning. Andra arbetar med teknik, 

administration, personal- och marknadsuppgifter. 

Idag byggs få – och då framförallt 

mindre – fartyg i Sverige. De större varv 

som finns är framförallt inriktade på 

ombyggnad och reparation av fartyg. 

Däremot finns det en omfattande svensk 

underleverantörsindustri som konstruerar 

fartyg och fartygsutrustning. Här krävs 

också specialkunskaper. Bland annat 

finns det särskilda utbildningsvägar för 

civilingenjörer som vill specialisera sig på 

8

utveckling av fartyg. Inom denna industri 

arbetar också många sjöbefäl som har 

gått iland. 

Mäklare är en annan viktig yrkeskår 

inom sjöfarten. Det finns mäklare 

verksamma inom olika områden. Vissa 

arbetar med förmedling av fartyg och 

fungerar då som mellanhand mellan 

redare och varv eller mellan redare på 

andrahandsmarknaden. Andra arbetar 

med att förmedla laster mellan lastägare 

och redare. En del har till uppgift att 

förmedla köp av bunkerolja. 

Ett rederi, vars fartyg anlöper en hamn 

där man inte har egen personal, har ofta 

utsett en mäklare till sin representant på 

plats. Denne mäklare som då kallas agent 

har också till uppgift att ta hand om 

nödvändiga kontakter med hamn och 

lokala myndigheter, assistera 

besättningen med läkarbesök och hemresor 

och mycket annat. 

Linjeagenter har också till uppgift att 

sälja och boka lastutrymme i ett 

linjerederis fartyg. På mäklerierna arbetar 

människor både med och utan sjöerfarenhet. 

De myndigheter som framför allt arbetar 

med sjöfart är Sjöfartsverket, Kustbevakningen 

och Tullen. Sjöfartsverket 

ansvarar för infrastrukturen till sjöss, det 

vill säga allt från utprickning av farleder 

till övervakning av sjötrafiken, lotsning, 

isbrytning och sjöräddning. I verket 

arbetar många nautiker som lotsar. Här 

finns också specialister inom många 

andra områden. 

På Sjöfartsinspektionen kontrollerar 

inspektörer att svenska fartyg uppfyller 

alla säkerhetskrav. Man kontrollerar 

också att sjöutbildningarna i Sverige 

FOTO: GÖTEBORGS HAMN 

I Sverige finns ett femtiotal hamnar varav Göteborgs hamn är den största. Det är 

också Nordens största hamn. Göteborg har direktanlöp av stora linjefartyg i transocean 

trafik. Från andra hamnar skeppas last med mindre fartyg hit och omlastas 

till de större fartygen för vidare transport ut i världen. 

De svenska hamnarna hanterar gods från hela världen. De fungerar också som ena 

fästet på en bro som förbinder Sverige med Europa. Dagligen anlöps Göteborgs 

hamn av svenska och utländska fartyg som går i trafik mellan Sverige och 

Danmark, Storbritannien, Tyskland och Belgien. Bilden visar en av de nya 

terminalerna, Paper Terminal. Denna är en viktig kugge i skogsbolaget Stora 

Ensos transportsystem från pappersbruken till kunderna i Europa. Papperet lastas i 

stora specialbyggda containers som med järnväg transporteras till Göteborg. Här 

lastas de ombord i ro-ro-fartyg och skeppas vidare till Zeebrügge i Belgien. 

håller den standard som krävs och 

utfärdar yrkesbehörigheter. Här arbetar 

nautiker, sjöingenjörer, andra ingenjörer 

och jurister. 

Sedan finns det många fler yrken och 

arbetsplatser som i varierande grad är 

delaktiga i sjöfarten. En stor del av dessa 

hittar du i sammanställningen på s. 13. 

Nyföretagandet är 

sjöfartens ryggrad 

Sjöfart har alltid varit en tillflykt för 

entreprenörer. Utveckling och 

förnyelse har hela tiden letts av 

kreativa människor som med idéer, 

kunskap och uppfinningar startat nya 

företag och verksamheter. 

Nyföretagandet inom sjöfarten sker 

på olika sätt, och i många fall är det 

sjöfarare som är kärnan i 

utvecklingen. Nya rederier skapas 

ofta genom att några sjöbefäl slår sig 

samman och tillsammans köper, 

driver och bemannar ett fartyg. 

Med egen erfarenhet i bagaget och 

efter många timmars funderingar 

under vakter till sjöss kan ett sjöbefäl 

gå iland och starta egen verksamhet 

med nya eller utvecklade produkter. 

Många mäklerier har också startats av 

sjöbefäl eller landanställda som vill 

utveckla sig själva och en affärsidé. 

Även etablerade företag skapar 

nyföretagande inom sjöfarten. Detta 

sker antingen genom avknoppning av 

verksamheter eller att man börjar 

arbeta inom nya områden. 

Har du egna funderingar och 

ambitioner inom sjöfarten så tag 

gärna kontakt med oss på Sveriges 

Redareförening. Vi kan hjälpa till 

med tips om finansiering, 

entreprenörskap, kontakter med 

revisorer och mäklare, sakkunskap 

inom utbildning och arbetsrätt etc. 

9



… 150.000 svenskar i någon 

utsträckning är beroende av 

sjöfart i sitt yrke? 15.000 

arbetar inom rederi, hamn 

eller varvsindustri. Totalt 

50.000 arbetar i verksamheter 

som är direkt kopplade till 

sjöfart och ytterligare 100.000 

arbetar i näringar som 

levererar varor och tjänster 

till sjöfarten. 

… om lasten på världens 

största containerfartyg ställs 

på rad så blir den 38 

kilometer lång? Om man 

kopplar dragbilar till 

containrarna och kör ut dem 

på vägen så bildar de en kö på 

över sex mil. 

Ett miljöanpassat 

transportslag 

Generellt är sjöfarten ett mycket väl 

miljöanpassat trafikslag. Att 

transportera människor och gods till sjöss 

är energieffektivt. 

Det krävs heller inga stora ingrepp i 

miljön för att skapa förutsättningar för 

sjötransport. Havet ligger där det ligger 

och kan användas om och om igen utan 

dyrbart underhåll efter slitage. Vattnet 

lägger sig tillrätta bakom fartygets akter 

och efter ett tag märks det inte att en stor 

transport just har passerat. 

Ju mer gods som fraktas till sjöss, desto 

mindre buller och trängsel på vägar och 

järnvägar iland. 

Havet ligger där det ligger och kan 

användas om och om igen utan 

dyrbart underhåll efter slitage. 

Havet är stort och olycksriskerna vid 

transporter av farliga ämnen är mindre 

till sjöss än vid transporter på land. 

Miljödifferentierade avgifter 

Att sjöfart är bra ur miljösynpunkt 

innebär inte att det inte finns problem. 

Fartyg släpper också ut föroreningar i 

luften. Här pågår ett intensivt arbete för 

att minska framför allt utsläpp av svaveloch 

kväveoxider. 

Sverige har som första land i världen 

infört miljödifferentierade avgifter. 

Principen är att fartyg som trafikerar 

svenska hamnar och som minskar sina 

utsläpp, t.ex. genom katalytisk avgasrening 

och användning av oljor med låg 

svavelhalt, skall få betala mindre i avgift. 

Tyvärr är dock skillnaderna ännu inte 

tillräckligt stora för att motivera de mest 

långtgående miljöförbättrande åtgärderna 

i fartygen. 

Avfall lämnas iland 

I dag skall allt avfall lämnas i land. Så är 

inte alltid fallet och en viktig orsak är att 

många hamnar fortfarande inte har 

anläggningar för att ta emot avfallet. 

Sjöfart förknippas ibland med 

oljeutsläpp till sjöss. Även om det finns 

mindre seriösa aktörer som medvetet 

släpper ut olja i vattnet, så ser bilden av 

sjöfarten som nedsmutsare inte riktigt ut 

som den man kan få när man läser 

tidningar och ser på nyheterna i TV. 

Faktum är att merparten av alla oljeutsläpp 

i havet kommer från andra källor 

än sjöfarten. 

Miljöarbetet pågår ständigt i sjöfartsnäringen 

och i de enskilda rederierna. 

Målet är att minimera miljöpåverkan 

från alla fartygsoperationer. 

10

Sjöfarten – vår länk till världshandeln 

Sjöfartsnäringen är en förutsättning 

för den svenska utrikeshandeln. 95 

procent av denna transporteras till och 

från Sverige med fartyg. Hamnar finns 

utmed hela Sveriges kust, runt Mälaren 

och Vänern. Kring sjöfartsnäringen finns 

också företag som helt eller delvis 

påverkas av sjöfarten och som samverkar 

med näringen. Detta kluster sysselsätter 

ungefär 50.000 personer i Sverige idag. 

Svensk rederinäring ligger bland de 

främsta i världen vad gäller 

miljötänkande och säkerhet. För att 

branschen ska kunna utvecklas och för 

att kompetens och management inte 

ska försvinna från landet är det 

viktigt att de svenska rederiernas 

huvudkontor även i framtiden 

stannar i Sverige. 

Lika viktigt är att sjöfarten kan 

knyta duktiga och framtidsinriktade 

medarbetare till sig. 

Sveriges stora 

industriregioner 

Svenska hamnar 

Det finns ca 150 rederier i Sverige 

De orter där flest rederier har sina 

huvudkontor är: 

Göteborg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 

Stockholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 

Skärhamn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 

Donsö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 

NORGE 

SVERIGE 

ÖSTER- 

SJÖN 

FINLAND 

= Vanliga destinationer för de svenska rederiernas fartyg 

Så stor del av 

godstransporterna 

sker med fartyg 

respektive 

långtradare, tåg 

och flyg. 

EUROPA 

95% 

5% 

Källa: Sveriges Redareförening 

SGB/INFO 

11

Test: Passar du 

som sjöman? 

Detta frågeformulär har tagits 

fram av två kvinnliga 

sjökaptener. Det är avsett för dig 

som funderar på att söka till 

sjömansskola eller sjöbefälsskola. 


… två av de viktigaste 

arbetsgivarna/uppdragsgivarna 

för svenskt sjöbefäl 

för närvarande är en svensk 

myndighet och ett malaysiskt 

kryssningsrederi? Sjöfartsverket 

sysselsätter omkring 

400 sjöbefäl och minst lika 

många är anställda av Star 

Cruises som bedriver 

kryssningssjöfart i Asien. 

… varje anställd inom 

sjöfarten bidrar med över 

500.000 kronor per år till 

Sveriges bruttonationalprodukt? 

Det är bara finanssektorn 

som kan redovisa ett 

större bidrag per anställd. 

… längs den svenska kusten, 

som med sina 2.700 kilometer 

är Europas längsta, finns 

cirka 1.000 fyrar, 450 större 

och 900 mindre fasta 

sjömärken, 320 lysbojar, 

3.700 prickar och mycket 

annan utrustning som sköts 

av Sjöfartsverket? 

1. Söker du den här utbildningen i första 

hand? 

a. Ja, första 

b. Nej, andra eller tredje 

c. Nej, fjärde eller lägre 

2. Tror du att du kommer att trivas med 

avlösningssystemen till sjöss? Ofta är det 

1–1-system på svenska fartyg. 

Exempelvis tre månader ombord och tre 

månader hemma när man seglar i utefart, 

sex veckor ombord, sex veckor hemma i 

kustfart och en vecka ombord, en vecka 

hemma på färjor. 

a. Ja 

b. Nej 

3. Tror du att du kommer att sakna 

familjen? 

a. Inget eller lite 

b. En del 

c. Mycket 

4. Tror du att du kommer att sakna ditt 

sociala liv? (Till exempel kompisar, 

idrottslag, föreningsliv och 

kursverksamhet.) 

a. Inget eller lite 

b. En del 

c. Mycket 

5. Kan du tänka dig att arbeta 

tillsammans med andra nationaliteter? 

a. Ja 

b. Tveksam 

c. Nej 

6. Kan du tänka dig att vara ensam eller 

en av få svenskar ombord på ett fartyg? 

a. Ja 

b. Tveksam 

c. Nej 

7. Har du någon erfarenhet som 

arbetsledare, idrottsledare eller något 

liknande? 

a. Ja, mycket 

b. Ja, lite 

c. Nej 

8. Har du någon tidigare erfarenhet av 

sjöliv? 

a. Ja, på handelsfartyg 

b. Ja, på segelskutor, fritidsbåtar 

eller liknande 

c. Nej 

9. Hur arbetar du bäst? 

a. Lika bra ensam som med andra 

b. I lag med andra 

c. Ensam 

10. Trivs du med att periodvis arbeta 

intensivt under oregelbundna arbetstider? 

(Vilket bland annat medför oregelbunden 

sömn.) 

a. Ja 

b. Nej 

11. Har du problem med sjösjuka? 

a. Nej 

b. Ja, ibland 

c. Ja, ofta 

12. Har du svårt för arbete i begränsade 

utrymmen? 

a. Nej 

b. Ja, ibland 

c. Ja, ofta 

13. Gillar du att meka, även med 

smutsiga jobb? 

a. Ja 

b. Ibland 

c. Nej 

14. Om du har en flick- eller pojkvän, 

sambo, maka eller make: Hur är dennes 

inställning till dina planer på denna 

utbildning? 

a. Positiv 

b. Negativ 

15. Känner du någon som är till sjöss? 

a. Ja 

b. Nej 

16. Gillar du problemlösning? 

a. Ja 

b. Nej 

17. Tänker du logiskt vid 

problemlösning? 

a. Alltid eller ofta 

b. Ibland 

c. Sällan eller aldrig 

12

18. Kan du ta snabba beslut? 

a. Ja 

b. Nej 

19. Kan du ta order, även från en person 

som är betydligt yngre än du? 

a. Ja 

b. Nej 

20. Är du intresserad av el och 

elektronik? 

a. Ja 

b. Delvis 

c. Nej 

21. Fartyg är en mansdominerad 

arbetsplats. Kan du tänka dig att endast 

eller till stor del ha manliga 

arbetskollegor? 

a. Ja 

b. Tveksam 

c. Nej 

Ju fler a-svar du får, desto större är 

sannolikheten att du kommer att trivas till 

sjöss och passa in i en yrkesroll ombord. 

Du som hellre arbetar iland har många 

yrken att välja mellan, se nedan. 

FOTO: SSTF:S ARKIV 

Den maritima miljön 

– ett hav av möjligheter 

Det finns många yrkeskategorier som 

arbetar med sjöfart. Några exempel är 

följande: 

Till sjöss: Befälhavare, styrman, 

matros, teknisk chef, fartygsingenjör, 

elingenjör, motorman, intendent, 

steward, kocksteward, kock. 

I land: Rederitjänsteman, inspektör, 

mäklare, agent, klarerare, 

skeppsbyggnadsingenjör, sjörättsjurist, 

banktjänsteman, försäkringstjänsteman, 

hamntjänsteman, hamnarbetare, 

stuveriförman, konsult, lärare, forskare, 

logistiker, skeppningschef, miljöchef, 

it-utvecklare. 

Inom myndigheter: Tjänstemän inom 

marin, kustbevakning och sjöfartsverket, 

t.ex. lots och räddningsledare. 


… cirka 40 miljoner människor 

reser med färja till eller 

från Sverige varje år? 

13

Studenter och 

lärare på 

Sjöbefälsskolan 

Jenny Östh och Marie-Louise 

Dahlberg, blivande 

sjöingenjörer: 

– Utbildningen är ganska 

tuff och det är mycket att 

läsa, särskilt under tentaperioderna. 

Då längtar man 

efter praktiken och att få 

komma ut på sjön. Ibland 

känns sex månader 

hemifrån lite långt, men det 

är jätteskönt med ett avbrott 

i studierna. Dessutom lär 

man sig väldigt mycket, och 

de äldre kan en massa 

smarta småknep. 

Martin Hartler, blivande 

sjöingenjör: 

– Fördelen med utbildningen 

är att man får en 

bred grund att stå på. Skulle 

man vilja jobba iland någon 

gång i framtiden är ju det 

inga problem. Jag skulle 

gärna bo utomlands några 

år och som sjöingenjör kan 

man bosätta sig var man 

vill. Det jobbiga är att 

lämna flickvännen när man 

sticker ut på sjön och att 

mobilräkningarna ibland 

blir höga. 

Lina Lundkvist, blivande 

sjökapten: 

– Jag vill inte ha något nio 

till fem-jobb och eftersom 

jag dessutom alltid tyckt om 

havet kändes sjöbefäl som 

ett lämpligt yrke. Fördelen 

med utbildningen är att 

lärarna själva är utbildade 

sjökaptener och har jobbat 

till sjöss. De relaterar ofta 

till verkligheten vilket gör 

utbildningen väldigt 

konkret. Dessutom varvas 

teorin med praktik ombord 

på fartyg och simulatorövningar. 


Ett viktigt inslag i undervisningen i sjökaptens- och sjöingenjörsutbildningarna är verklighetstrogna 

övningar i avancerade brygg- och maskinrumssimulatorer. 

Läsa på sjöbefälsskola 

Grunden för all sjöbefälsutbildning i 

världen är ett internationellt 

regelverk: STCW 95, Standards of 

Training, Certification and Watchkeeping 

for Seafarers. Detta är antaget av 

FNs sjöfartsorganisation International 

Maritime Organization, IMO, som har 

sitt huvudkontor i London. IMO:s 

huvuduppgift är att verka för en sjöfart 

som är säker och miljöanpassad, och då 

har utbildning och träning stor betydelse. 

I Sverige kan man utbilda sig till 

sjöbefäl på två högskolor: sjöfartshögskolorna 

vid Chalmers Tekniska 

Högskola i Göteborg och Högskolan i 

Kalmar. 

För dig som saknar tidigare 

sjöerfarenhet är utbildningen fyraårig 

fram till sjökaptensexamen eller 

sjöingenjörsexamen. Eftersom det krävs 

praktisk erfarenhet för att få jobb som 

befäl är utbildningen varvad med 

fartygsförlagda perioder där du under 

ledning av en handledare ombord följer 

ett särskilt utbildningsprogram. Under 

utbildningens gång får du känna på hur 

det är att arbeta i olika fartygstyper och i 

olika så kallade fartområden. Många 

fartyg seglar i Europatrafik med korta 

sjöresor och många hamnanlöp. När du 

har fullgjort utbildningen har du nått den 

högsta examen och en styrmans- eller 

maskinteknikerbehörighet. Då kan du 

börja segla som juniorbefäl och efter tre 

år kvittera ut den högsta behörigheten 

som krävs för att du ska kunna segla som 

befälhavare eller maskinchef oavsett 

fartygets storlek eller fartområde. 

Utöver din examen kan det dock 

krävas specialbehörigheter för vissa typer 

av fartyg. 

Har du sjöerfarenhet finns det ett 

treårigt utbildningsprogram vid 

Sjöfartshögskolan i Kalmar. Efter två år 

får du en styrmans- respektive maskinteknikerexamen. 

Vid Chalmers följer du 

det fyraåriga programmet men du kan 

jobba på praktikperioderna och kvittera 

ut lägre behörigheter ”på vägen”. 

Särskilda utbildningsprogram finns på 

båda skolorna för dem som tänkt sig en 

yrkesverksamhet på mindre fartyg i 

begränsad trafik och för fiskare. 

Mer information om sjöbefälsutbildning finns på internet 

Sveriges Redareförening: www.sweship.se 

Chalmers Tekniska Högskola/Sjöfartshögskolan: www.chl.chalmers.se 

Högskolan i Kalmar/Sjöfartshögskolan: www.sb.hik.se 

14

Eftersom utbildningen är yrkesinriktad 

och skall förbereda dig för en yrkesroll 

med stort ansvar direkt efter examen 

innehåller den skolförlagda utbildningen 

både teoretiska och praktiska moment. 

Båda skolorna har tillgång till övningsfartyg 

och förfogar över toppmoderna 

simulatoranläggningar där du under 

ledning av erfarna instruktörer får öva 

dina färdigheter. 

Behörighetskraven för utbildningen är 

både teoretiska och medicinska. Förutom 

att du skall ha en gymnasieutbildning 

måste din syn, hörsel och ditt allmäntillstånd 

uppfylla vissa krav. Mer 

information kan du få av Sveriges 

Redareförening och skolorna. 

Du kan också söka dig till andra skolor. I 

våra grannländer Finland, Norge och 

Danmark finns ett flertal skolor som tar 

emot svenska studerande. 

GRAFIK: ANNA FREDRICSSON 

gerrak 

Kattegat 

Vanern 

Göteborg 

Vattern 

Kalmar 

Här finns sjöbefälsutbildning 

Balti 

Sea 

Det finns också en överenskommelse 

om att EU:s medlemsstater skall 

godkänna varandras behörigheter vilket 

gör att du också kan söka dig till andra 

skolor i Europa. Mer information kan du 

få av Sveriges Redareförening. 

Goda framtidsutsikter för sjöbefäl 

– både till sjöss och iland 

Eftersom sjöbefäl är attraktiva – och 

i många fall oumbärliga – för många 

funktioner i landorganisationer är 

konkurrensen om det duktiga 

befälet stor. 

Sjöfarten står inför en befälsbrist som 

kan bli omfattande, i Sverige och 

internationellt. Skälen är flera. I många 

länder, däribland Sverige, är medelåldern 

hos det seglande befälet hög och stora 

pensionsavgångar är att vänta. Allt högre 

kompetenskrav internationellt innebär 

också att behovet av kvalificerat befäl 

ökar. 

Eftersom sjöbefäl är attraktiva – och i 

många fall oumbärliga – för många 

funktioner i landorganisationer är 

konkurrensen om det duktiga befälet 

stor. Även på landsidan är medelåldern 

hög bland de svenska befälen. 

Arbetsmarknaden för sjöbefäl i Sverige 

ser därför ljus ut, särskilt om handelsflottan 

skulle expandera igen. 

På många håll är lönevillkoren för 

sjöbefäl goda. I motsats till vad som 

gäller t.ex. för svenskutbildade civilingenjörer 

och tandläkare som väljer att 

arbeta utomlands och som följaktligen 

bosätter sig där, förekommer det att 

sjöbefäl som arbetar under främmande 

flaggor fortfarande bor kvar i Sverige. 

En stor och viktig fördel med jobbet 

som befäl till sjöss är att man mycket väl 

kan bosätta sig var som helst i landet. 

Detta innebär att du kan bo i gles- och 

avfolkningsbygd, nära natur och fritidsmöjligheter 

om du så önskar, och du är 

vanligtvis ledig och kan vara hemma 

halva året med full lön. 

Behovet av sjöfart bara ökar i takt med 

att världens länder handlar mer med 

varandra samtidigt som transporternas 

inverkan på miljön allt mer hamnar i 

fokus. Svensk sjöfart verkar också vara på 

god väg mot att få villkor som är 

likvärdiga med våra konkurrentländers. 

Även om vissa åtgärder återstår, så blåser 

det därför redan positiva vindar inom 

sjöfarten, och det finns många fartyg i 

beställning för svenska 

rederier. Om inget 

oförutsett inträffar är 

framtidsutsikterna 

mycket goda för den 

som väljer en karriär 

inom sjöfartsnäringen, 

oavsett om det är till 

sjöss eller iland, inom 

traditionell sjöfart 

eller i någon av 

kringnäringarna. 


Sverige är en sjöfartsnation 

och svenskarna ett sjöfarande 

folk. Med Europas längsta 

kust är det också naturligt att 

det är gott om fritidsbåtar i 

Sverige. Vi är också ett land 

som är totalt beroende av 

havet och sjöfarten för vår 

handel och kommunikationer 

med andra länder. 

Att arbeta till sjöss innebär 

också att man har unika 

möjligheter att odla fritidsintressen 

– oavsett om detta är 

båtliv eller ej. Eftersom man 

inte har särskilt många resor 

till jobbet är det heller inga 

problem att vara bosatt även i 

glesbygd. 

Lagarbete är ett viktigt inslag i 

yrkeslivet till sjöss vilket märks 

redan i utbildningen, som här i 

maskinrumssimulatorn. 


15

Elever och lärare, 

energiprogrammet 

Frida Sjölin, maskin: 

– Jag har alltid tyckt om 

teknik och hållit på och 

mekat med båtmotorerna 

hemma på somrarna. 

Eftersom sjöyrket gått i 

släkten känns det dessutom 

extra roligt att få arbeta till 

sjöss. Utbildningen är 

väldigt praktisk. En dag i 

veckan är vi ute med 

skolfartyget Gunnfjaun och 

vi har också ett maskinrum 

för övning inne på skolan. 

När jag läst färdigt här ska 

jag söka in till sjöingenjörsprogrammet. 

Joakim Dahlberg, däck: 

– Att bli sjökapten är lite av 

en pojkdröm och jag tänker 

definitivt plugga vidare till 

befäl. Men först kanske jag 

går ut och jobbar som 

matros något år. Det är 

sjön, äventyret att ge sig 

iväg och se världen som 

lockar. Nästa år ska vi ut på 

fartygsförlagd praktik i 

sexton veckor och då 

hoppas jag få komma till en 

båt som gör lite längre 

törnar. 

Jan Coxner, lärare, däck: 

– Jag är sjökapten i botten 

och arbetade som överstyrman 

innan jag gick iland 

och började undervisa. Att 

själv vara sjökapten är ett 

måste för att arbeta som 

lärare här. Man måste 

kunna förklara det som står 

i böckerna med praktiska 

exempel och dessutom finns 

det inte studiemateriel till 

alla moment eleverna läser. 


GRAFIK: ANNA FREDRICSSON 

k 

Sjömansskolor för 

matroser och motormän 

Som matros går du oftast vakt fyra timmar och är ledig åtta timmar. I dina arbetsuppgifter 

ingår bl.a. att vara med och övervaka lastning och lossning. 

Kattegat 

Tjörn 

Vanern 

Göteborg 

Siljan 

Vattern 

Karlskrona 

Härnösand 

Kalmar 

Helsingborg 

Malmö 

Här finns sjömansutbildning 

Stockholm 

Gulf of 

Bothnia 

Visby 

Baltic 

Sea 

Gymnasieskolorna på Tjörn och i 

Göteborg, Helsingborg, Malmö, 

Karlskrona, Kalmar, Visby, Stockholm 

och Härnösand utbildar matroser och 

motormän. Utbildningen är treårig och 

är en gren inom gymnasieskolans energitekniska 

program. I denna ingår också en 

tillvalsmodul med matematik, engelska 

och fysik som gör att du når upp till de 

teoretiska behörighetskraven för vidare 

utbildning till sjöbefäl. 

I utbildningen ingår också praktisk 

utbildning, både på skolornas egna 

övningsfartyg och i handelsflottans 

fartyg. När du har en godkänd utbildning 

får du också en behörighet som antingen 

matros eller motorman. 

På gymnasieskolor i Göteborg, 

Helsingborg och Härnösand finns också 

särskilda utbildningar för dig som vill 

arbeta som kock eller kockstewart på 

lastfartyg eller inom intendenturavdelningen 

på färjorna. 

Mer information om gymnasiernas sjömansutbildning finns på internet 

Göteborg, Lindholmens Kunskapscenter: www.lindhgym.educ.goteborg.se 

Helsingborg, Tycho Brahe-skolan: www.tycho.helsingborg.se 

Härnösand, Härnösands gymnasium: www1.harnosand.se/gymnasiet/ 

Kalmar, Kalmarsunds gymnasieförbund: www.gy-edu.kalmar.se 

Karlskrona, kommuninformation: www.karlskrona.se 

Malmö, Universitetsholmens gymnasieskola: www.pedc.se/universitetsholmen/ 

Stockholm, Sjömansskolan: www.sjomansskolan.se 

Tjörn, skolor: www.tjorn.se/edu/ 

Visby, Christopher Polhem-gymnasiet: www.save.gotland.se/polhem/ 

16

Andra utbildningar 

för sjöfarten 

Det finns andra utbildningar i Sverige 

som leder till sjöfartsyrken, 

anknyter till sjöfartsyrken eller bygger på 

sjöfartsyrken än dem som har beskrivits 

hittills. Här följer några men det finns 

fler, i Sverige och utomlands, så kontakta 

Sveriges Redareförening för mer 

information. 

Högskolenivå: 

MBA in Shipping. Detta är en unik 

Masters-utbildning där sju högskolor i 

Sverige, Norge och Danmark samarbetar. 

Utbildningen är avgiftsfinansierad och 

förutsätter en högskoleutbildning på 

minst ”Bachelor”-nivå. Mer information 

på www.cbs.dk/departments/int/ 

shippingmba/. 

Sjöfartslinjen. En påbyggnadsutbildning 

på sjökaptens- eller sjöingenjörsexamen 

eller motsvarande. Utbildningen ges av 

Sjöfartshögskolan på Chalmers Tekniska 

Högskola. Den är tvåårig, ges på halvfart 

och är anpassad för att passa in i aktivt 

befäls avlösningsschema. Mer 

information på www.chl.chalmers.se. 

Fort- och vidareutbildning. Både 

Högskolan i Kalmar och Chalmers 

Tekniska Högskola har ett omfattande 

utbildningsprogram för aktivt sjöbefäl. 

Chalmers har också en filial på Tjörn 

som huvudsakligen är verksam inom 

detta område. Mer information på 

www.chl.chalmers.se och www.sb.hik.se. 

Skeppsbyggare. Chalmers Tekniska 

Högskola och Kungliga Tekniska 

Högskolan i Stockholm har särskilda 

utbildningsprogram för civilingenjörer 

med skeppsteknisk inriktning. Mer 

information på www.na.chalmers.se samt 

www.fkt.kth.se/skt. 

Sjörätt. Kurser finns på Stockholms 

Universitet, Lunds Universitet och 

Göteborgs Universitet. För mer 

information kontakta universiteten, t.ex. 

över internet på www.su.se, www.lu.se 

och www.gu.se. 

FOTO: SSTF:S ARKIV 

Förenta Nationernas sjöfartsorganisation 

International Maritime Organization har 

en egen internationell sjöfartshögskola och 

den finns faktiskt i Sverige! I Malmö ligger 

World Maritime University med både 

lärare och studenter från hela världen. Mer 

information finns på www.wmu.se. 

Sjöfartsekonomi/transportekonomi/ 

logistik. Kontakta Göteborgs Universitet 

för mer information. www.gu.se. 

Gymnasienivå: 

Gymnasieskolan i Strömstad har ett 

särskilt program för naturvetare som 

uppfyller de teoretiska kraven för sjöbefäl 

klass VII. Mer information på 

www.skolor.stromstad.se/gymnasiet/. 

Andra 

Klart Skepp Marinteknik i Stocksund 

bedriver Kvalificerad Yrkesutbildning, 

KY, inom marinteknik i samarbete med 

bl.a. Sjöfartshögskolan i Kalmar. 

www.klartskepp.se. 

EC-gruppen i Svängsta bedriver KYutbildning 

inom transportinformatik. 

www.ec.se. 

Billströmska folkhögskolan på Tjörn har 

en särskild utbildning som ger 

behörighet för vidare studier till sjöbefäl 

på högskolan. Mer information på 

www.billstromska.fhsk.se. 

Även Skeppsholmens folkhögskola i 

Stockholm, www.skeppsholmen.fhsk.se har 

sjöinriktade kurser. 


… de som arbetar till sjöss har 

en egen service- och trivselmyndighet? 

Handelsflottans 

Kultur- och Fritidsråd har ett 

omfattande utbud av verksamheter 

riktade till sjöfolk, 

både svenska och utländska. 

Mer information kan du få på 

www.seatime.se. 

… ordet redare kommer från 

lågtyskans rêder som betyder 

utrustare? 

… Sverige är ett av Europas 

mest sjöfartsberoende länder 

och har EUs längsta kust? 95 

procent av all import och 

export sker med fartyg. Varje 

timme anlöper tre lastfartyg 

en svensk hamn och var sjätte 

minut lämnar eller ankommer 

en färja i internationell trafik. 

… Göteborg är Norges 

viktigaste hamn? Från 

hamnen i Göteborg går mer 

last med tåg eller lastbil till 

Norge än vad som lossas i 

någon norsk hamn. 

Undantaget olja förstås. 

… den svenska handelsflottan 

består till stor del av färjor, 

tankfartyg, bulkfartyg och 

ro-ro-fartyg. Svenska rederier 

är världsledande på många 

sätt inom färjesjöfart, 

transporter av skogsprodukter 

och ro-ro-sjöfart. 20 procent 

av världens kylfartygsflotta 

opereras från Sverige. 

Det finns fler kurs- och 

studiemöjligheter för sjöfartsintresserade. 

Kontakta 

Sveriges Redareförening för 

mer information. 

17

Fakta om 

olika fartyg 

Det finns många olika fartygstyper i 

handelsflottan som har anpassats 

efter typ av last, arbetsuppgifter och var 

de opererar. Här är några huvudtyper: 

”Feederfartyg”. Containerfartyg. Längd 

80–120 meter. Fart 13–17 knop. 

Containerfartyg. De största 

containerfartygen kan ta fler än 6.000 

containrar. Dessa bjässar seglar mellan 

några stora hamnar i världen. Från 

övriga hamnar fraktar s.k. feederfartyg 

de containrar som sedan skall vidare med 

de stora oceangående fartygen. Feederfartygen 

kan ta mellan 250 och 600 

containrar. 

TECKNINGAR: SVEN-ANDERS BOMAN 

Kusttankfartyg. Längd 80–150 meter. Fart 

13–17 knop. 

Tankfartyg. Från oljefälten i land och till 

sjöss transporteras råoljan till 

raffinaderier med stora tankfartyg. De 

största kallas VLCC, Very Large Crude 

Carrier, och ULCC, Ultra Large Crude 

Carrier. Dessa kan ta över 200.000 ton 

last. Från raffinaderierna transporteras de 

färdiga produkterna med mindre 

produkttankfartyg. Det finns också 

tankfartyg för t.ex. gas och kemikalier. 

Ro-pax-fartyg. 120–190 meter. Fart 

17–24 knop. 

Ro-ro-fartyg. Ro-ro står för roll on/roll 

off vilket innebär att lasten antingen för 

egen maskin eller med hjälp av truckar 

kan rullas ombord. Ro-ro-fartyg används 

både på kortare avstånd och över 

världshaven. En del är särskilt anpassade 

för att transportera fabriksnya bilar. 

Andra kan också ta passagerare och 

kallas då för ro-pax-fartyg. 


Det är Sjöfartsverket som är 

huvudman för isbrytarverksamheten 

i Sverige. Hittills 

har bemanningen skötts av 

marinen men de militära 

besättningarna har ersatts av 

civila. Samma sak gäller de 

svenska sjömätningsfartygen. 

Oceangående bulkfartyg. Längd 200–300 

meter. Fart 11–16 knop. 

Bulkfartyg. Last i bulk innebär att lasten 

är opaketerad och ofta störtas ned i 

lastrummen från transportband i land. 

Stora bulkfartyg transporterar spannmål, 

malm och kol över världshaven. Mindre 

bulkfartyg transporterar sedan torra 

produkter längs kusterna och i närsjöfart. 

Färjor och passagerarfartyg. Färjor är 

fartyg som transporterar passagerare och/ 

eller bilar mellan två, ibland fler, hamnar 

på korta avstånd. Ibland kombineras 

resan med kryssnings- och konferensverksamhet. 

Stadigt ökande är 

kryssningsfartygen som är renodlade 

passagerarfartyg som människor reser 

med på semester. De allra största av 

dessa kan ta närmare 4.000 passagerare 

och har en besättning på över 1.000 

personer. 

Dessutom finns det mängder av 

specialanpassade fartyg för t.ex. kyltransporter, 

skogsprodukter, bogsering 

och offshoreverksamhet. 

18

Hur stort är ett fartyg? 

Visst kan man beskriva ett fartygs storlek 

med längd, bredd, djupgående och höjd. 

Men lika viktigt är vikt och volym. 

Fartygets dödvikt mäts i ton och visar 

hur mycket last och förråd som fartyget 

kan ta ombord. 

Fartygets tonnage är faktiskt ett 

volymmått. Det finns två stycken, 

bruttotonnaget som är volymen av 

fartygets inneslutna utrymmen och 

nettotonnaget som är volymen av 

lastutrymmet. 

Det finns många djur till sjöss 

Många djur har under århundradenas 

lopp fått ge namn åt olika företeelser 

ombord, och en del av dessa används 

forfarande. Att kölsvinet inte är ett djur 

som behöver matas har många nybörjare 

fått klart för sig till sjöss. Men visste du 

att: 

Monkey-däcket, eller monkey-toppen, 

är däcket över styrhytten/navigationsbryggan? 

Hundvakt har den som har vakten 

mellan midnatt och klockan fyra på 

morgonen? 


När man skall säkra ankaret så att det 

inte åker ut så lägger man på en björn? 

Kattrygg innebär att fartyget har mer 

tyngd i fören och i aktern än i mitten? 

Motsatsen kallas svinrygg. 

RESCUE-BÅT 

ANTENNER 

AKTER 

LIVBÅT 

BRYGGAN 

BOSTÄDER/KONTOR 

BACKEN 

POOPEN 

FÖRRÅD 

MASKIN- 

RUM 

VÄDERDÄCK 

LASTLÅDA 

BOGPROPELLER 

FÖRRÅD 

AKTER 

FÖR 

Och längst fram ligger backen 

Det finns inte två fartyg i världen som är exakt likadana. 

Fartyget på denna bild är ett tankfartyg med 

däckshuset bak och lastutrymmet framför detta. På andra 

fartygstyper kan det vara tvärtom. 

Längst akterut finns akterdäck (poopen) med vinschar 

för förtöjning. Högst upp på däckshuset finns antenner för 

kommunikation via radio och satellit samt för radaranläggningen. 

På däcket (våningen) under dessa finns fartygets styrhytt/ 

navigationsbrygga. Härifrån styrs fartyget. Under bryggan 

finns bostadsavdelningen med hytter, mäss (matsal), byssa 

(kök), fritidsutrymmen och kontor. 

Under däckshuset finns maskinrummet med motorer för 

framdrivning och elproduktion samt all nödvändig kringutrustning. 

Det öppna däcket framför däckshuset kallas 

väderdäck. Under detta finns lastlådan som i ett tankfartyg 

består av flera tankar. I ett bulk- eller containerfartyg består 

den av ett eller flera lastrum där lastningen sker genom 

öppningar i väderdäcket. 

På ett ro-ro-fartyg finns ett eller flera lastdäck dit lasten 

rullas in och ut genom öppningar som kan vara placerade i 

fartygets akter, för och/eller sidor. 

Framför väderdäck finns fartygets fördäck som faktiskt 

också kallas backen. Här finns förtöjningswinschar och 

ankarspel. Under backen finns förråd och kättingboxen 

med ankarkättingen. 

Längst ner finns en bogpropeller som är tvärställd och 

som används vid manövrering i hamnar. 

19

Swedish Shipowners’ Association 

Sveriges Redareförening 

Box 330, 401 25 Göteborg • Besöksadress Södra Hamngatan 53 

Telefon 031-62 95 25 • Fax 031-15 23 13 

E-post srf@sweship.se • Internet www.sweship.se

Satsa på Sjöfart - Sveriges Redareförening

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?