Norrbruk nr 5 - Länsstyrelserna

lansstyrelsen.se

Norrbruk nr 5 - Länsstyrelserna

NORRBRUK

Nytt inom lantbruk och landsbygd i Norrbottens och Västerbottens län 5•2006

Köttproduktion i Norra Sunderbyn s. 8-9

Innehåll:

Ny programperiod för

landsbygdsprogrammet s. 2-3

Dags att rensa dikena? s. 4-5

Hästföretag i Vännäs s. 6-7

Naturens egen energi s. 10-11

Vallfodrets

mineralinnehåll s. 12-13


Från redaktionen

Ny programperiod för

landsbygdsprogrammet

2007-2013

Hösten är här och tiderna är bråda

med sista tröskningen och plöjningen.

När ni läser detta så är det förhoppningsvis

avklarat och vi kan börja

planera inför nästa säsong. Kanske det

är dags att bryta den där gamla vallen

och ge den lite välbehövlig gödsel?

Kanske man skulle ta och restaurera

den där gamla betesmarken nu, när

det kommer nya, fräscha restaureringspengar

efter årsskiftet. Kanske är

det dags att ta en funderare till på om

det inte är dags att satsa på det där

nybygget till våren. Möjligheterna är

många och förhoppningsvis så händer

det massor ute i bygden framöver.

Foto: Malin Karlsson

Det nya landsbygdsprogrammet ligger

i startgroparna och i detta nummer

berättar vi lite om förändringarna

som kommer i det. Den största förändringen

blir att fler kommer att ha

möjlighet att ta del av programmets

olika insatser. Vi måste fundera över

hur vi skall möta denna nya målgrupp i

fråga om kompetensutveckling. Norrbruk

kommer i alla fall att fortsätta

komma, trevlig läsning!

Sara Borgström

Länsstyrelsen i Norrbotten

Norrbruk

Länsstyrelsen i Norrbotten län

och

Västerbottens län

Lantbruk

Postadress: 901 86 Umeå

Tel: 090-10 70 00

Fax: 090-12 89 64

Postadress: 971 86 Luleå

Tel: 0920- 960 00

Fax: 0920 - 22 84 11

Ansvarig utgivare:

Sven Lingegård

I redaktionen: Ingvar Persson,

Helena Wikberg, Sara Borgström,

Hanh Huynh.

Tryck: GTC Print AB, Luleå

Tryckt på: Gotic silk 130 g

Grafisk form: Helena Wikberg

Omslagsbild: Sara Borgström.

Upplaga: 5878 ex.

Margareta Larsson, Överrödå.

Den 1 januari 2007 träder

det nya landsbygdsprogrammet

i kraft. Den svenska

regeringen har skickat

programmet till Bryssel för

godkännande av EU-kommissionen.

På Jordbruksverket

pågår full aktivitet med

att utarbeta detaljregler

och att sjösätta det nya programmet.

Även ute i länen

är aktiviteten hög där vi håller

på att ta fram regionala

strategier för hur vi vill att

programmet ska tillämpas

på regional nivå.

Vad är nytt i nya

landsbygdsprogrammet?

Många stödformer känns igen från

innevarande programperiod – startstöd,

investeringsstöd, förädlingsstöd,

kompensationsbidrag och miljöersättningar

kommer att återfinnas i det

nya programmet med endast mindre

förändringar. Det som är nytt är att

fler aktörer än tidigare kommer att

kunna dra nytta av det nya landsbygdprogrammet.

Ökat lokalt och regionalt

inflytande på programmets utformning

är också en nyhet.

Vilka nya stödformer

hittar vi i nya landsbygdsprogrammet?

Sett till primärproduktionen så kommer

de traditionella strukturstöden

att förstärkas med stöd till samverkan

och innovation samt stöd till vissa infrastrukturinsatser.

Det kommer även

att finnas ökade möjligheter för skogsbrukare

att få stöd. Inom miljöersättningarna

sker vissa förändringar, till

exempel så tar man delvis bort kravet

på djurkoppling i stödet för öppet och

varierat odlingslandskap och ekologisk

produktion får en tydligare koppling

till certifierad produktion. De helt

nya åtgärderna i programmet är bland

annat stöd till diversifiering, till annan

verksamhet än jordbruk, stöd till

mikroföretag, turismföretag, service,

byautveckling och stöd till bevarande

av natur- och kulturarv.


Foto: Ingvar Persson

Blir det mer eller

mindre pengar till

landsbygden i den nya

programperioden?

Sett i ett nationellt perspektiv så har

landsbygdsprogrammet förstärkts

med cirka 1 miljard kr/år jämfört med

innevarande landsbygdsprogram. Totalt

sett kommer detta troligtvis även

att innebära ett tillskott i kassan för

både Norrbottens och Västerbottens

del. Men pengarna ska fördelas på

fler åtgärder än tidigare och vi har

en större målgrupp än i innevarande

program. Det kan leda till att det blir

mindre pengar inom vissa områden

jämfört med tidigare. Övrig landsbygdsutveckling

är en nyhet inom

landsbygdsprogrammet, och innebär

en förstärkning av redan befintliga

insatser på området. Så oavsett hur

fördelningen blir på det området så

kommer i alla fall det att vara ett plus

för den Norrländska landsbygden.

Växthus i Finland.

Hur kommer det

ökade regionala

inflytandet till uttryck?

På regional nivå håller man på att ta

fram genomförandestrategier för hur

landsbygdsprogrammet ska genomföras

i länen, utifrån de regionala

särdrag och speciella förhållanden

som råder i länen. De regionala strategierna

tas fram av länsstyrelsen

i bred samverkan med aktörer på

landsbygden. Strategierna ska, då nya

landsbygdsprogrammet träder i kraft,

fungera vägledande för prioriteringar

inom programmet. Strategierna är inte

klara ännu, men huvudlinjen kommer

att vara att i första hand stötta lokal initiativ,

entreprenörskap (initiativtagare,

förnyelse, handlingskraft) och företag

som har förutsättningar att utvecklas

till lönsamma och konkurrenskraftiga

företag. Sametinget tar över hanteringen

av vissa stödformer som rör den

samiska näringen och kulturen, och de

kommer att ta fram en motsvarande

strategi för det området.

Hur tas lokala initiativ

och lokalt

engagemang tillvara?

Företagens utvecklings- och konkurrenskraft

ska stödjas i det nya programmet.

Detta är nära kopplat till

entreprenörskap, lokalt engagemang

och lokala initiativ. För att öka det

lokala inflytandet kommer beslutsfattandet

i större utsträckning att flyttas

ner på lokal nivå. Detta ska ske genom

arbetsmetodiken Leader som kommer

att kunna tillämpas inom särskilt ut-

valda Leader-områden.

Leader går i korta drag

ut på att lokala aktionsgrupper,

sammansatta

av representanter från

offentlig, privat och

ideell sektor, själva ska

kunna fatta beslut om

projekt på lokal nivå.

Regioner i länen som är

intresserade av att bilda

Leader-områden kommer

att kunna lämna

in ansökan under 2007

och 2008. Länsstyrelsen

beslutar om vilka områden som

ska kunna bilda Leader-områden.

När och hur kan

man söka stöd ur

det nya landsbygdsprogrammet?

Ansökningsförfarandet kommer att

förenklas i det nya programmet – oavsett

om du söker något av de olika

företagsstöden (till exempel investeringsstöd

eller startstöd) eller något

projektstöd (till exempel kompetensutveckling)

så finns det bara två blanketter

att välja på: en för företagsstöd

och en för projektstöd. Ansökan om

Här är de stöd som finns

i programmet:

Om du vill utveckla ditt befintliga

jordbruks-, skogsbruks-, trädgårds-,

rennärings-, livsmedels- eller landsbygdsföretag

kan du söka

• Investeringsstöd

• Stöd för köp av

externa tjänster

Om du vill starta ett jordbruks-,

trädgårds- eller rennäringsföretag

kan du söka

• Startstöd

Om du vill driva ett landsbygdsutvecklande

projekt eller ett samarbetsprojekt

kan du söka

• Projektstöd

Om du vill gå eller anordna en kurs,

rådgivning eller annan utbildning kan

du söka eller ta del av

• Kompetensutveckling

Om du har jordbruksmark, hotade

husdjursraser eller landskapselement

kan du söka

• Miljöersättningar

• Miljöinvesteringar

• Kompensationsbidrag

• Stöd för anläggning av

energiskog

Om du har skogsmark kan du söka

• Stöd till insatser för ett

hållbart skogsbruk

Källa: Jordbruksverket

företagsstöd ska kompletteras med en

affärsplan och ansökan om projektstöd

ska kompletteras med en projektplan.

Stöden ska i princip kunna sökas från

den 1 januari 2007 då det nya programmet

träder i kraft. På grund av

viss överlappning med innevarande

program kommer vissa stöd att sökas

genom det tidigare programmet ända

fram till maj 2007. Miljöersättningar

söks som vanligt genom SAM Internet,

och ansökan ska vara inne i slutet

av mars.

Text: Victoria Sjöholm-Jansson

Lantbruksdirektör,

Länsstyrelsen i Norrbotten


Dags att rensa dikena?

Under sommarens torka

har man kanske inte tänkt

på det så mycket, men med

höstregnen så blir det mer

uppenbart. Blött. Det kan

det vara på en del ställen,

ibland för blött. Så vad gör

man? Dikar? Får man göra

det? Det skall vi försöka

klargöra här. Att varaktigt

leda bort vatten ur marken

på olika sätt kallas för

markavvattning – det vill

säga dikning, vattenavledning,

invallning eller täckdikning.

Bestämmelserna om

markavvattning finns i miljöbalkens

11:e kapitel och i

lag (1998:812) med särskilda

bestämmelser om vattenverksamhet.

Behöver jag tillstånd?

Generellt behöver man alltid tillstånd

för att utföra en markavvattning, men

det finns två undantag: täckdikning

och rensning av befintliga diken.

Vid täckdikning krävs inget tillstånd

så länge dräneringsrören inte överskrider

300 millimeter, om det inte är

sannolikt att allmänna eller enskilda

intressen skadas. Du får bara rensa


befintliga, grävda diken till dikets

ursprungliga djup och läge. Om du

vill göra diket djupare, eller dra om

det så krävs tillstånd. Om arbetet berör

en fastighet som tillhör någon annan,

skall du alltid underrätta fastighetsägaren

innan arbetena påbörjas. Om

ditt befintliga dike samtidigt är ett

vattendrag där det finns fisk, eller om

rensningen på annat sätt kommer att

påverka områden där det finns fisk så

måste du anmäla det till länsstyrelsen.

De kan ha synpunkter på när det är

lämpligt att rensa samt det bästa sättet

att gå tillväga. Om ditt dike är så

gammalt och eftersatt att det knappt

finns längre så är det att betrakta

som nydikning och då skall du söka

tillstånd.

Natura2000

Om du har mark, eller om du bor intill

mark eller vattendrag som ingår i Natura2000

och planerar att rensa eller

täckdika, så bör du höra av dig till länsstyrelsen.

Även om du skall göra en

insats som normalt inte kräver tillstånd

så kan det krävas här. För dessa områden

och områdena runt dem, finns

nämligen särskilda bestämmelser. Det

är bättre att samråda med länsstyrelsen

först så slipper man obehagliga överraskningar

efteråt.

Vem ger tillstånd och

vad händer om jag

inte söker?

Den rättsliga prövningen av markavvattning

görs av länsstyrelsen eller

miljödomstolen. Ansökan görs till

länsstyrelsen, som beslutar om tillstånd

endast då den egna fastigheten

berörs av markavvattningsåtgärderna.

Om åtgärderna berör även andra fastigheter

eller om åtgärderna medför

skada på annans mark, går ärendet

vidare till miljödomstolen. Markavvattningen

får inte påbörjas innan man

fått ett beslut eller innan domen vunnit

laga kraft.

En markavvattning som utförs utan

tillstånd kan leda till en rad olika

påföljder:

• Åtalsanmälan

• Miljösanktionsavgift (5000-

50000 kr beroende på

dikeslängd)

• Avgifter för länsstyrelsens

handläggning

• Krav på rättelse

/återställning, ev.

föreläggande med vite

Det kan alltså bli dyrt att inte söka

tillstånd!


Hur skall ansökan se ut?

En ansökan om markavvattning ska

vara skriftlig och bör bland annat

innehålla:

• Namn på sökande

• Fastighetsbeteckning

• Syftet med markavvattningen

• Översiktskarta/

topografisk karta

• En detaljerad karta, exempelvis

en kopia på den gula/ekonomiska

kartan, med aktuella och

befintliga diken inritade samt

annan relevant information.

Vattendrag inom det aktuella

området och i omgivningar ska

också finnas angivna.

• Dimensioner på exempelvis

de planerade dikena: bredd,

djup samt total dikeslängd

• Områdesförhållanden: natur

typ, jordart, förekomst av

fornlämningar etc.

• MKB - miljökonsekvensbeskrivning

• Finns det andra berörda personer

som berörs av markavvattningen,

t ex markägare eller fiskevårdsföreningar,

ska diskussion/

samråd med dessa ske och

framförda synpunkter bifogas

ansökan.

• Troliga konsekvenser för

miljön, exempelvis grumling

av anslutande vattendrag och

dess effekter på djur- och

växtliv.

• Förslag till skyddsåtgärder och

försiktighetsmått som behövs för

att förebygga eller förhindra

skador

från verksamheten, t ex

anläggande av slamgropar eller

gaffeldiken för att minska

slamtransporter

Vem betalar och vad

kostar det?

I samband med att ansökan om markavvattning

lämnas in till länsstyrelsen

tas en avgift ut som skall täcka en

del av myndigheternas kostnader för

tillståndsprövningen.

Sökanden skall också betala en del

av kostnaderna för processen med

beslutet, hos länsstyrelsen eller miljödomstolen.

Hör med din länsstyrelse

för mer information.

Dikeslängd som prövningen avser:

Avgift (samma för hela landet):

Kortare än 100 m 1200:-

100 - 1000 m 2000:-

1000 - 10 000 m 5000:-

10 000 m eller mer 7400:-

Om du har frågor som rör markavvattning

så kontakta din länsstyrelses

naturvårdsenhet! Är du det minsta

osäker på vad du får eller inte får

göra när du planerar dina åtgärder,

så kontakta alltid länsstyrelsen först.

Det finns också en broschyr som heter

”Miljöhänsyn vid dikesrensningar”,

den kan du få av länsstyrelsen eller

Jordbruksverket!

Text och foto: Sara Borgström

Vi har begåvats med två

svenska mästare i plöjning.

Andra helgen i oktober

avgjordes svenska mästerskapen

i plöjning på Vårdsbergs

säteri i Östergötland.

Efter en väl genomförd tävling stod

till slut:

Johan Berggren som slutsegrare i

tegplogklassen för seniorer och kommer

nästa år att representera Sverige

i WM som hålls i Lettland.

Stort jättegrattis!

André Wallgren som

tävlar sitt sista år som

junior tog också guld i

tegplogklassen för juniorer.

Båda kommer från

Lövånger där det finns

goda plöjartraditioner sen

lång tid tillbaka.

Texst och foto: Ingvar

Persson


Under en höstdag i oktober

med högst växlande väder,

hittar jag till slut fram till Innergård

i Vännäs kommun.

Jag har stämt träff med Mats

Gellerstedt som glatt ställt

upp på en intervju. Han och

hustrun Annika är nystartade

hästföretagare som ser

positivt på sitt liv och på alla

utvecklingsmöjligheter som

finns inom branschen.

Jag trivs med livet!

När jag anländer kommer Mats, Annika

och en av de anställda precis

tillbaka från en träningsrunda. Annika

försvinner iväg upp i arbetet och

jag får en stunds samtal med maken.

Mats och Annika flyttade till Vännäs

2002, båda två är ursprungligen från

Lycksele. Med ett gemensamt intresse

för hästar sedan unga år flyttade de till

Sundsvall 1999, där Mats jobbade som

proffstränare hos Christer Nylander på

Bergsåker ett år. Därefter begav sig

paret till Hudiksvall där de bodde 1,5

år. Annika jobbade på stuteriet Hudik

Stallion i två år och Mats arbetade hos

”kallblodskungen” Jan- Olov Persson

på Hagmyren. Efter det sökte paret sig

till Umeåtrakten. Mats gick 14 veckors

utbildning 2004 för att få sin A-licens.

Idag är han licensierad A-tränare vid

Umåker med verksamheten förlagd

hemma i Innergård.

Hingsten på 1,5 år har en duktig pappa att brås på, vilket lovar gott för framtiden.

Lösdrift ger friska

hästar

- När vi flyttade hit 2002 hade vi först

fyra hästar, nu finns här 20 stycken,

berättar Mats. Företaget kom igång

”på riktigt” 2004 så det är relativt nystartat.

Ladugården byggdes om 2005

på platsen för den förra ladugården.

Hittills går det bra för företaget, och

målsättningen är att ligga på 15-20

hästar. Av de 20 hästarna på gården

äger paret Gällerstedt tre egna hästar.

Här finns idag 15 stallplatser, och unghästarna

under två år går på lösdrift.

- Det fungerar jättebra, de blir mycket

Fakta om gården:

- Företaget drivs av Mats Gellerstedt,

33 år och Annika Gällerstedt, 33 år.

- De bor i Inngergård, ca 4,5 mil från

Umeå.

- 11 ha åkermark brukas, mest till rundbalar

och lite spannmål

- Antal hästar: 20 stycken

- 15 stallplatser i två stall

- Omsättning: ca 900.000 kr per år

friskare och får bättre kondition, bara

man ser till att de får tillräckligt med

foder, säger Mats. Hästarna är ute

minst 7-8 timmar alla dagar och utfodras

fyra gånger per dag. Träningen

består av intervallträning, pullertvagn,

ridning, jogging och skritturer.

I företaget jobbar både Mats och

Annika heltid, därutöver finns två

personer på bidragsanställning som

arbetar heltid med hästarna. I snitt

lägger de ned ca 10 timmar per dag

under vardagarna och ca 10 timmar

totalt under helgen, året runt. Semester

är det inte tal om. – Men så är det ju för

alla djurägare säger Mats glatt.

Mats Gällerstedt beger sig ut på en träningsrunda med en av hästarna.

Mest kallblod

Hästarna utgörs till största delen av

kallblod, de är mycket billigare i inköp

än vad varmbloden är, berättar Mats,

men här finns även 2-3 varmblodshästar.

Vi strävar efter att ha åtmins-


tone ett par varmblodshästar varje år.

Just nu är det förhållandevis lätt att

föryngra djurbesättningen, antalet

betäckta kallblodsston har ökat det

senaste året. – Men det är lättare att få

tag i unghästar än starthästar, berättar

Mats. Hästarna har köpts in från hela

landet och från Norge, där kallbloden

är mer vanliga. Ibland föder vi upp

yngre hästar till försäljning. Hästarna

tränas för att starta första gången vid

tre års ålder.

Andelshästar

Något som Mats och Annika kan

erbjuda är ägande i andelshästar, där

en och samma häst kan ha t ex 3-4

stycken ägare. Vinsten med detta är

till stora delar ett socialt värde. – De

olika ägarna i samma häst kan följas åt

och titta på tävlingar och kan ha riktigt

kul ihop, och den enskilda ekonomiska

insatsen i en häst behöver inte heller

bli så betungande, menar Mats. Att

som privatperson äga en travhäst går

oftast bara runt ekonomiskt – man får

tillbaka de pengar som man lägger ned

på hästen, men samtidigt får man en

trevlig fritidssyssla och man får träffa

mycket folk på tävlingar. - Ibland kan

man ju också ha tur att ha en riktigt bra

häst också som drar in större vinster,

berättar Mats.

Närproducerat

foder och en positiv

omgivning

Gården är inte självförsörjande på

foder, så av en före detta grisbonde i

grannbyn Östergård köper de in 15 ton

havre per år. Närmsta grannen hjälper

också till genom att bland annat sälja

hö till företaget. Hovslagaren kommer

till gården en gång i månaden, så det

är många som gynnas av hästgårdens

existens, menar Mats. Vi har hittills

bara stött på positiva reaktioner

från grannarna i byn, de tycker nog

att det är kul att det händer något i

bygden. Företaget har inte utvecklat

något närmare samarbete med andra

hästföretagare (bara i Vännästrakten

finns 4-5 stycken), även om det vore

en god idé att samarbeta. – Man hade

t ex kunnat få ned priserna vid inköp

Mats framför det nybyggda stallet.

om man går samman och gör större

beställningar av kraftfoder och utrustning,

säger Mats.

Fortbildning och

marknadsföring

Just nu går Mats en tre dagars fortbildning

för hästföretagare som LRF arrangerar,

första kursdagen med temat

”Affärsidé, mål med verksamheten”,

var jättebra berättar Mats. Det var kul

att träffa andra inom hästföretagandet

och det var en bra blandning av olika

inriktningar, allt från skogsbrukshästar,

hästturism till travhästar m fl. Mats

ser fram emot nästa träff som kommer

att handla om marknadsföring – något

som de flesta hästföretagare verkligen

är i behov av, menar han. I övrigt

efterlyser Mats vidarfortbildning för

de som håller på med travhästar, t ex

hästens sjukdomar, nya rön om träning

mm. – Ett exempel är vibrerande golv

som hjälper mot kolik, likaså att köra

på grusiga vägar med hästen, - sådana

tips är bra säger Mats. Även hästfoderutbildning

för lantbrukare står på

önskelistan.

- Svårast är att få tag i nya kunder,

säger Mats. Marknadsföringen kan

verkligen utvecklas till det bättre.

Just nu består marknadsföringen av

en hemsida på Internet och av annonsering.

Men de bästa resultaten

marknadsföringsmässigt nås genom

personliga kontakter när vi är ute i

landet på tävlingar. Det bästa med

verksamheten är att det är fantastiskt

att kunna få hålla på med hästar på

heltid, samtidigt som man ju har tävlingsmomenten

och att man träffar

mycket folk - det är kul!

Vad tror ni om

framtiden?

Mats och Annika skulle önska att det

fanns en träningsbana för travhästar

vid ridskolan i Vännäs, det hade underlättat

träningen betydligt. – Och en

större storloppsseger vore kul, säger

Mats. - Jag trivs med livet och tror på

framtiden, avslutar Mats innan han

sätter på sig hjälmen och beger sig ut

för att köra en träningsrunda med en

av hingstarna.

Text och foto: Helena Wikberg


Köttproduktion i norra Sunderbyn

Mårten Winberg och hans favoritkatt Zorro.

Det är lätt att hitta till

Mårten och Eva, en stor gård

norr om väg 97 med dubbla

silotorn. Här finns gamla

anor som jordbruksmark,

på Sunderbyslätten – gammal

sedimenterad havsbotten,

mellan Luleå och Boden.

Detta är en gård i tiden kan

man nog säga. Man har

ganska nyligt lagt om produktionen,

från mjölk- till

köttproduktion. Den gamla

mjölkladugården med uppbundet

system nyttjas till

dikorna under delar av året,

den gamla gödselplattan och

hölogen får tjäna som ligghallar

under andra delar. Ett

gott exempel på förändring,

om än inte helt enkelt.

En vacker sensommardag (14 september)

åkte jag och Sara Borgström till

norra Sunderbyn för att besöka Mårten

och hans sambo Eva. Under natten

hade det regnat ordentligt men under

besöket strålade solen och det var en

mycket behaglig sensommarvärme

men med antydan till höst. Eva var

tyvärr inte hemma då hon jobbar på

Norrmejeriers producenttjänst så Mårten

visade oss runt. På gården var det

full aktivitet, Keith reparerade inredning

i ladugården och lastbilar körde

kors och tvärs på och runt gården så

vi åkte direkt ut till djuren som fortfarande

gick på bete. Stödutfodringen

av kalvarna hade Mårten börjat med

fjorton dagar tidigare. Betet hade

börjat tryta även för korna så det var

aktuellt att även börja stödutfodra

korna med ensilage.

Växtodling

Gården brukar 102 ha åker varav 25-30

ha används som bete, 10 ha potatis och

resten ca 60 ha används till vinterfoder

och avsalufoder till hästnäringen. 10

ha sämre åkermark används också till

bete. All mark odlas konventionellt

och med en arrondering som är få

förunnat. Merparten av marken ligger

bakom djurstallarna och marken

som ligger längst bort finns inom

1,5 kilometer. Gården har samarbete

med svenskt potatisutsäde som varje

år lånar ungefär 10 hektar potatis i

växtföljden. Marken som är lämplig

för potatis ligger delvis insprängd i

marken som betas varför det spökar till

en enkel och rationell betesdrift. Växtföljden

är fyraårig med insådd av vall

i renbestånd och vall i tre år. Potatisen

kommer in i växtföljden vart sjunde år,

alltså i vartannat växtföljdsomlopp. Tidigare

användes klöver i vallfröblandningen

men idag används endast gräs

då en del foder säljs till ridskolor och

andra stallar. Hästfolket är rädda för

höga proteinvärden i fodret men med

rätt utbildning av hästägare så ska inte

baljväxter i fodret vara något problem.

Proteinnivån i hästfodret ligger mellan

65–80 gram smältbart råprotein. Vallarna

gödslas med fullgödsel till första

skörd (70 kg kväve per hektar) och till

återväxten läggs rent kväve, 40-50 kg

kväve per hektar.

Betesskötsel

Bete är ett billigt foder och ett bra

bete ger förutsättningar för mjölkproduktion

på dikorna som i sin tur gör

att kalvarna växer bra. Betet gödslas

och sköts därför exemplariskt och

med en noggrann styrning så minimeras

behovet av andra insatser som

putsning. Betesskötseln börjar redan

tidigt på våren. Beten som var tunna

föregående säsong eller ser ledsna ut

på våren hjälpsås tidigt med vallfrö

och rajgräs. Först harvas marken med

en betesharv sen monteras en liten

frösnurra på gårdens fyrhjuling och

betes hjälpsås. Efter sådden vältas

fälten och Mårten har mycket goda


erfarenheter av dessa insatser. Rajgräset

gör att betet kommer igång tidigt

och vallgräsen kommer senare. Betena

måste tuktas för att inte rajgräset ska

ta kommandot så det gäller att vara på

”bettet” med djuren. Djuren förfogar

över 25-30 hektar åkermark och skiftena

som betas är inte permanenta då

potatisen som tidigare sagt sprängs in

i växtföljden.

Från mjölk till kött

Tidigare bedrevs mjölkproduktion på

gården men den avvecklades för 1,5 år

sedan. Övergången till köttproduktion

var naturlig då man fortsättningsvis

ville ha djur på gården och att det

blev just rasen Simmental beror i

första hand på att man har mycket

lite naturbetesmarker. Moderdjuren

köptes från södra Sverige och är idag

ca 30 dikor. Det finns plats för 25 kor

på var sin sida om foderbordet men

man satsar på 40-45 moderdjur på

sikt. När korna stallas in från betet

går de i ligghall och utfodras ute.

De första kalvningarna kommer i

februari och i god tid före kalvningen

tas korna in, klipps och binds upp i

den varma delen. När korna kalvat

dias de uppbundna och kalvarna har

en kalvgömma som de kan vila i. Efter

6-7 veckor släpps korna med kalv ut

på ströbädden. Hagen ute består av ett

grindsystem med två eltrådar innanför

så kalvarna lär sig elstängslet innan

betessläppningen. Ströbädden består

av den gamla hölogen och gödselplattan,

allt under tak.

foder, 4 kg. Fri

tillgång på ensilage,

mineraler

och 4 kg

kraftfoder är

sen foderstaten

fram till slakt

som sker vid

15 – 16 månader.

Tjurarna

går till slakt

och de kvigor

som inte går

till rekryteringen

säljs till

liv. De första

tjurarna slaktades

i våras

Vid och efter kalvningen har korna fri

tillgång till ensilage och får dessutom

1-2 kg kraftfoder. Den foderstaten står

de på fram till betessläppningen då

betet blir det enda fodret. Kalvarna

tillskottsutfodras i kalvgömma ute

på betet från slutet av augusti och då

startar man på en låg nivå. Det tar mest

10 dagar innan alla kalvar förstått att

gå in i kalvgömman och att det finns

kraftfoder. Hitintills har dikalvarna

sålts som halvfabrikat men Mårten

tänker fortsättningsvis föda upp alla

djur själv. Under hösten ökas kraftfodergivan

successivt och fram mot

årsskiftet ligger tjurarna på max kraft-

med bra resul-

tat. Slaktvikterna låg på 390 kg på

15-16 månader med bra klassning.

Tjurarna skulle behöva bli lite äldre

men då passeras 400 kg slaktvikt med

lägre avräkningspris som följd.

Maskinsamarbete

Mårten har alla maskiner sen ”kotiden”

men idag samarbetar han med

en granne om rundbalspress och slåtterkross.

Man har så mycket att vinna

på att hjälpa varandra och jobbet blir

mer stimulerande då man kan bolla

funderingar och problem mellan varandra.

Allt ensilage har man rundbalat

de senaste åren men på gården står 2

stycken rostfria tornsilo på 450 m3

vardera. Plastpriset har skenat iväg

Snygg gårdsskylt eller hur!

En kalvgömma byggd av vanliga lösa grindar och foderkrubban är

en gammal elevator. Grindarna förankras med hörnstolpar.

och man kommer att börja lägga in i

tornsilona igen. Iden är att blåsa fodret

ner i foderhäckar som man sen bär ut i

utomhusfållorna med hjullastaren.

Framtiden

Mårten har fyra vuxna barn sen ett

tidigare äktenskap och två bor i närheten

medan de andra barnen bor i

södra Sverige. Ingen av dessa vill idag

ta över gården men man vet aldrig,

ingen är ju sämre än att man kan ändra

sig och som marknaden ser ut idag är

köttproduktion intressant.

Text: Ingvar Persson

Foto: Sara Borgström


Rubriken kan verka

konstig men det var faktiskt

vad sista seminariedagen

från vårens energiövningar

handlade om. Småskalig

vatten- och vindkraft,

solenergi, biogas och små

kraftvärmeverk avhandlades

under dagen som hölls i

slutet av mars i Robertsfors.

Torbjörn Lahti från hållbara

Robertsfors knöt ihop dagen

och pratade om hur Robertfors

arbetar för att komma

ifrån beroendet av fossil

energi.

Naturens egen energi

SERO

Olof Karlsson från SERO, Sveriges

energiföreningars riksorganisation var

särskilt inbjuden för att föreläsa om

vind och vattenenergi. Olof började

med att redovisa vilken potential som

finns för småskaliga anläggningar att

producera elenergi. Den stora potentialen

ligger idag i vindkraft och på sikt el

från solen. Småskalig vattenkraft kan

ökas men endast marginellt med gamla

vattendomar. Vi har många dammägare

som idag har ansvar för dammarna

men där vattnet inte används i någon

produktion. Den kapaciteten kan vi

använda men investeringarna är ofta

för höga i förhållande till värdet av

energin som produceras med dagens

priser.

Vindkraft

SMHI har kartlagt hela Sverige vad det

gäller vindar och hur det blåser. Man

vet idag ganska exakt var man ska

ställa upp ett vindkraftverk för att få ut

full effekt. Mycket små anläggningar

kostar för mycket i förhållande till

den energi de producerar. Ofta måste

man upp ordentligt i storlek, minst 500

KWh eller större. Olof redovisade en

enkel kalkyl på ett 250 KWh vindkraftverk.

Foto: Birgitta Norberg

Kostnader

Drift underhåll 19 öre

Avskrivning 33 år 15 öre

Ränta

15 öre

Skatter

6 öre

Summa kostnader 55 öre

Intäkter

Försåld el

Elcertifikat

Resultat

Vindkraftverk blir nog en allt vanligare syn i framtiden.

33 öre

18-22 öre

51-55 öre

Kalkylen visar att utan elcertifikat går

investeringen inte ihop. Pengarna till

elcertifikaten kommer från en avgift

som alla har på sin elräkning och ska

gå till att stimulera investeringar i förnyelsebar

elenergi som vind-, våg- och

vattenkraft samt solceller. Kalkylen

kan se annorlunda ut beroende på hur

elpriserna utvecklas. För att kunna

leverera el ut på nätet krävs att man

installerar en timmätare som kan

läsas av kontinuerligt. Detta är förknippat

med en installationskostnad

på ca 20 000 plus en årlig kostnad på

ca 4 000 kr. Kostnaden för att kunna

komma in på nätet blir sålunda ganska

hög för en liten elproducent.

En vindsnurra ska ha en fri yta på

minst 200 m i radie från en annan

vindsnurra för att de inte ska störa

varandra. En vindsnurra ska inte placeras

närmare än 400 meter från ett

bostadshus men i närhet till bilväg och

kraftledning.

Regler för vattenkraft

Grundregeln vid vattenverksamhet

är att det alltid krävs tillstånd. Vid

anläggning av ny vattenverksamhet

ska verksamheten prövas efter miljöbalken.

Vid ny vattenverksamhet

tar man hänsyn till riksintressen,

natura 2000 och vad vattendirektivet

säger. Rådighet över vattnet har man

normalt som fastighetsägare och i

10


små anläggningar samråder man med

länsstyrelsen och de som är enskilt berörda.

Bedömer man att anläggningen

har en betydande miljöpåverkan så

ska en miljökonsekvensbeskrivning

tas fram och ansökan skickas in till

miljödomstolen.

Regler för vindkraft

Vindkraft klassas som miljöfarlig

verksamhet. Det kan låta konstigt

men anläggningar som kan medföra

olägenhet för omgivningen klassas

som miljöfarlig. För vindkraftverken

gäller buller, skakningar och reflexer

från vingarnas rörelser. Anläggningar

under 1 MWh prövar kommunen medan

anläggningar mellan 1 – 10 MWh

prövas av länsstyrelsen och större anläggningar

prövas av miljödomstolen.

Vindkraftverk mindre än 125 KWh

kräver inget tillstånd men räknas ändå

som miljöfarlig verksamhet och ställer

krav på bland annat egenkontroll

hos ägare.

Solfångare/solceller

Olof berättade om vad som händer på

marknaden. Solfångare av plantyp håller

på att bli omoderna. Nya solfångare

av u-typ är 25 – 30 procent effektivare

än de gamla. Vakuumsolfångare kommer

också, mest från Kina och ligger

Vattentunnel till ett litet vattenkraftverk i Vindelns kommun.

bra till prismässigt. Nu höjde Olof

ett varningens finger och menade att

allt inte håller hög kvalité. SERO är

en organisation med ett antal underföreningar

som har mycket kunskap

om material och leverantörer av bra

grejor för den som vill bygga själv. Jag

rekommenderar verkligen ett besök

på deras hemsida: WWW.SERO.SE,

där finns mycket information om alla

typer av småskalig energiproduktion.

Biogas

Henrik Axelsson redovisade det projekt

som genomförts i Robertsfors kommun

på biogas. Slutsatsen av Henriks

föredrag är att kostnad för att använda

el från biogas inom lantbruksföretaget

är konkurrenskraftig med elpriser runt

70 öre per kWh (inkl moms, skatt etc.).

Däremot är det i dagsläget inte lönsamt

att leverera el ut på stamnätet från en

biogasanläggning. Tekniken finns och

om elpriserna förändras vilket dom gör

så blir biogasen mer och mer intressant.

I Henriks slutrapport beskrivs

hur man t.ex. I Tyskland garanterar

lantbrukare ett visst pris för el från

biogas. Jag var själv på en studieresa

till sydtyskland i våras och på en gård

fanns en biogasanläggning. Där producerades

3 300 kWh per dygn till ett

pris 1,65 kr per kWh. Där är vi inte

idag men priserna går stadigt uppåt

och kalkylerna för småskalig energiproduktion

blir sällan sämre utan bara

bättre med stigande elpriser.

Foto: Tommy Wennman.

Foto: Tommy Wennman.

Kvarnforsdammen i höstskrud.

Text: Ingvar Persson

Länsstyrelsen Västerbotten

11


Vallfodrets mineralinnehåll kan inverka

på kornas hälsa

Efter bearbetning av insamlade

uppgifter finner jag det

mycket troligt att varierande

innehåll av mineraler i grovfodret

inverkat på djurhälsan

i en besättning. Det var

vid ett rådgivningsbesök

rörande ensilering vi först

kom att prata om djurhälsa

och mineraler. En snabb genomgång

av analyspärmen

visade på stor variation i

vallfodrets mineralinnehåll.

Eftersom man tidvis haft stora

problem med juverhälsan

kom vi överens om att jag

skulle göra en noggrannare

genomgång av de senaste 5

årens produktions och hälsodata.

Bäst hälsa hade de mjölkande korna

under det år man hade högst andel

klöver i vallfodret. Det går i linje med

de resultat jag fann i en stor mineralstudie.

Andel klöver anges inte på

foderanalyserna. Men då klöver tar

upp mer kalcium och magnesium än

gräs går det att uppskatta skillnaderna

i klöverinnehåll mellan olika foderprover

utifrån mineralinnehållet.

Mjölkko på bete.

Mineralhalten

verkar påverka risk

för dödfödslar

Under de perioder man utfodrat de

mjölkande korna med vallfoder, som

höll under 6,2 Ca, hade man bäst juverhälsa

då kaliuminnehållet låg mellan

19 och 24 g per kg ts. Både högre och

lägre halter kalium kan kopplas till

en ökad risk för mastiter på gården.

Varierande frekvenser av sintidsberoende

störningar, främst pares och

kvarbliven efterbörd, kan också knytas

till ett varierande innehåll av mineraler

mellan de olika åren. Detsamma

gäller frekvensen kor med klöv och

benlindanden. Frekvensen dödfödslar

kan bero på arv. Men enligt resultaten

från gården och det jag såg i mineralstudien

verkar risken för dödfödslar

också kunna påverkas av vallfodrets

mineralinnehåll.

Foto: Ingvar Persson

Tabell 1: Analysresultat som kunde förknippas med positiva effekter på djurhälsan i en studie av djurhälsan och vallfodrets

mineralinnehåll på nästan 500 mjölkgårdar.

Ca per kg ts i vallfodret K, g P, g K/Mg Ca/P K/(Ca+Mg)

1)

K% x Rp%

2)

Med under 6,2 g till 14-24 2,8-3,0 17-22 1,2-2,0 2,0-3,0 22-37

mjölkande kor

3)

(19-25)

Med över 6,2 g till 24-27 2,8-3,2 16-22 2,9-3,2 2,5-3,0 33-41

mjölkande kor

Med under 6,2 g till 19-23 2,3-2,8 23-40 2,5-2,6 2,7-2,8 10-16

sinkor

Med över 6,2 g till

sinkor

15-20 1,6-2,0 7-17 1,9-2,1 1,5-1,6 14-18

1) Vallfoder med 24 g K, 6 g Ca och 2 g Mg = 24/ (6+2)= 3

2) Vallfoder med 3 % kalium och 15 % råprotein = 3 x 15= 45.

3) Kanske rimligare nivå att sikta på med hänsyn till erfarenheterna från den nu utredda gården och att alltför

låg kaliumtillförsel kan leda till sänkt mjölkproduktion.

12


Foto: Malin Karlsson

Kvigmastiter

Även om vallfodrets mineralinnehåll

säkerligen inverkat på besättningens

djurhälsa kan detta inte förklara alla

störningar. Under den genomgångna

perioden har man nämligen i genomsnitt

haft drygt en veterinärbehandling

per ko och laktation, vilket är klart

över genomsnittet. Merparten av behandlingarna

har berott på mastiter. En

stor del av problemen tror jag kan knytas

till spridning av svårbehandlade

Staff Aurus och två helt misslyckade

kvigomgångar där flertalet kalvade in

med mastit. Enda logiska förklaringen

till de många kvigmastiterna är att det

måste ha funnits någon spensugare i

grupperna.

Säkert är det mycket mer än mineraler

det hänger på om man måste kalla på

veterinär. Men enligt mina erfarenheter

verkar man kunna göra en viss

riskbedömning av vallfodret genom

att jämföra analysvärdena mot de

nivåer som anges i tabell 1. Tabellen

bygger på uppgifter om totala antalet

behandlingar av mjölkande kor respektive

sinkor. Vilken rad analysen

ska jämföras med beror på kalciuminnehållet

och till vilken djurkategori

vallfodret är ämnat. Ge 1 poäng om

kalium ligger inom angivet intervall.

Lägg till en poäng för vart och ett av

övriga intervall som analysen passar

in på. Det innebär totalt 6 poäng om

analysvärdena passar in på alla intervallen,

men ett sådant vallfoder går

knappast att hitta.

Valter Karlsson med sina kor.

Kalciumhalten

I den stora besättningsstudien fann

jag att gruppen gårdar med noll poäng

hade sämst djurhälsa vid en låg

respektive hög halt kalcium i

vallfodret. Den trendmässiga

förbättringen med ökande

poäng var tämligen lika

oavsett fodrets kalciumhalt.

Men beträffande nivån

hade de mjölkande

korna på gårdar med över

6,2 g Ca och 0 poäng ungefär

lika bra hälsa som på

gårdar med mindre än 6,2 g Ca

och 2 poäng.

Beträffande vallfodrets eventuella

inverkan på mjölkande kor varierade

bedömningen av gårdens analyser

mellan 0 och 3 poäng. När det gäller

lämpligheten till sinkor varierade

analyserna mellan 0 och 2 poäng .

Omkring en tredjedel av analyserna

hade över 6,2 g kalcium, vilket innebär

ett synbart inslag av klöver. Av dessa

var bara 1 från första skörden.

Hälften av analyserna med under 6,2 g

kalcium, gräsdominerade vallar, hade

mindre än 19 g kalium. Å andra sidan

låg 30 % av analyserna med låg kalciumhalt

över den önskvärda gränsen på

24 g kalium. Första skördens ensilage

uppvisade de högsta kaliumvärdena.

När det gäller vallfoder med mer än

6,2 g Ca låg 75 % av analyserna under

det intervall jag angett i tabell 1 och

ingen över.

Anpassa gödslingen

efter skördenivå och

önskade mineralhalter

Fördelningen av analyserna, som

känns igen från många andra gårdar,

visar på behovet av att söka an-

passa gödslingen efter

både skördenivå och

önskvärda mineralhalter.

Tidig skörd och hög

kaliumgödsling ökar

risken för att få alltför

höga kaliumhalter i första

skördens ensilage. Å

andra sidan verkar det

vara lätt att hamna på

väl låga kaliumhalter

i andra skörden. Med

tanke på detta kan det vara lämpligt

att fördela kaliumgödseln till både

första och andra skörden. Resultaten

från den stora mineralstudien och den

här undersökta gården tyder på att det

optimala intervallet för kalium ligger

lite högre om man har ett klöverrikt

vallfoder. Därför bör man kanske

också söka beakta förväntad klöverandel

vid bestämningen av hur mycket

kaliumgödsel man ska sprida.

Om foderanalysen inte stämmer

överens med något av intervallen i

tabell 1, speciellt om de mjölkande

kornas vallfoder håller under 6,2 g

Ca, bör man vara extra noggrann

vid komponeringen av foderstaten.

Detsamma gäller om man under de

3 sista veckorna av kornas dräktighet

måste ge vallfoder med mer än 6,2 g

Ca. Framför allt bör man eftersträva

att inte få mer än 5 ggr så mycket

kalium som magnesium. Det innebär

uppemot 4 g Mg per kg ts om kalium

hamnat på 20 g per kg i totala foderstaten.

Mer än 4 g Mg är inte lämpligt.

Man bör också välja mineralfoder så

att fosfortillförseln inte hamnar över

rekommenderade gränser och se över

vitamintillförseln.

Text: Harry Eriksson

Länsstyrelsen Västerbotten

13


KURSER

Aktiviteterna finansieras av Sverige och EU

Gårdsvandring

Tvärvillkoren och

miljöbalken

Kostnadsfri kurs/gårdsvandring med

tvärvillkoren och miljöbalkens regler

i praktiken som tema. Miljöinspektör

kommer att medverka vid båda

gårdsvandringarna.

Plats: Nils-Gunnar Mattsson,

Degernäs, Umeå.

Tid: 8 november kl 13:00

Anmälan och information

Nils Helmersson, tel. 090-171862,

070-2661869

Med god hushållning räcker

det längre!

Entreprenad

– något för framtiden

En affärsmöjlighet för

lantbruket med stora

utvecklingspotentialer

Vilka möjligheter och fallgropar

finns inom entreprenadverksamheten?

Anbud och offerter

– en viktig del att hantera!

Per Fricke, företagskonsult och Lars

Karlsson, lantbrukare och entreprenör

delar med sig av sina erfarenheter.

Plats och tid:

Ralph Lundstengården, Ersnäs den

23 november

Information och anmälan: Karin

Isaksson, Grans Naturbruksskola,

0911-23 31 17

karin.isaksson@grans.

naturbruksgymn.se

Kalven

- mjölkkobesättningens

framtid

Skötsel, inhysning och utfodring av

mjölkraskalvar

Catarina Svensson, SLU i Skara håller

i en kursdag kring mjölkkalvens

skötsel ur ett hälsoperspektiv. En

bra uppfödningsmiljö är en viktig

förutsättning för att utnyttja kalvens

goda genetiska möjligheter att bli

en högavkastande mjölkko.

Plats och datum:

Lövånger 29 nov

Luleå 30 nov

För mer information och anmälan

kontakta: Karin Isaksson, Grans

Naturbruksskola 0911-23 31 17,

karin.isaksson@grans.

naturbruksgymn.se

Grundkurs i jordbruk och trädgård

Den 9 januari 2007 startar vi

10 veckors grundkurs i jordbruk eller trädgård på Grans

Naturbruksskola. Kurserna går delvis på distans.

För mer information och anmälan kontakta:

Karin Isaksson 0911-23 31 17, karin.isaksson@grans.naturbruksgymn.se

Vi vill ha din anmälan senast den 10 november 2006.

www.grans.naturbruksgymn.se

Högre kurs i lammproduktion

Nästa kursträff handlar om småskalig chark. Den 17 november kommer Bodil Cornell från Eldrimner och pratar om vad

man kan och får göra när det gäller charktillverkning på gårdsnivå. Vi ska också försöka få med någon lammproducent

med egen tillverkning. Plats: Umeå.

En kursträff om utfodring, planeras till 1 december. Utfodringsrekommendationer. Vad är NorFor? Vad ska man ta hänsyn

till när man räknar foderstat? Färska forskningsresultat från vitaminförsök mm är exempel på ämnen som kan dyka upp.

Anmälan till charkträff senast 1 november, intresseanmälan till utfodringsträff senast 15 november

till Gun Bernes, tel 090-786 87 44, Gun.Bernes@njv.slu.se .

Kursen anordnas i samarbete mellan institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU,

Västerbottens läns fåravelsförening och Gröna Navet.

14


Aktiviteterna finansieras av Sverige och EU

KURSER

Bioenergidag

för lantbruket

Vilka möjligheter har lantbruket

som energiproducent?

Innehåll:

• Odling av rörflen – Bosse

Lundmark, Glommers Miljöenergi

AB. Rörflen som energiråvara, en

energigröda anpassad för norrbottniskt

klimat.

• Framtidsvisioner – Rikard

Gebart, ETC. Finns framtidens drivmedel

inom jord- och skogsbruket?

• Förbränningsteknik – Brage Norin,

ETC och LTU.

Använder vi våra resurser på ett effektivt sätt

för att tillgodose behovet av värme?

• Småskalig närvärme – Roger

Hermansson, LTU.

”Lokal fjärrvärme” ger oss möjlighet att

utnyttja lokala bränslen för uppvärmning och

samtidigt skapa arbetstillfällen i bygden.

• Skogsproduktion – Urban Bergsten,

SLU

Räcker skogen till alla? Hur gör vi för att

förbättra avkastningen?

• Småskalig elproduktion – Hassan

Salman, ETC

Biprodukter inom jordbruket har stor

potential att genom rötning och förgasning

producera el i småskaliga anläggningar.

Datum: 8 november

kl. 9.30 – 15.00, vi börjar med kaffe.

Lunch 12.00 – 13.00.

Plats: Grans Naturbruksskola i Piteå

Anmälan: senast 2 nov till Karin Isaksson,

Grans Naturbruksskola, 0911-23 31 17, karin.

isaksson@grans.naturbruksgymn.se

Dagen är kostnadsfri, vi bjuder på lunch

och kaffe. Begränsat antal platser!

Aktuella kurser och

aktiviteter

senhösten 2006

Distansutbildning Nord

(DUN)

Distansutbildningar på 72 tim.

Växtodling I i Bjurholm alt. Vindeln.

Start 1 november.

Övriga kurser startar i nya omgångar

efter nyår.

Distans på webben

Öka ditt kunnande om vallodling

och vallkvalité. Arbeta i din

egen takt. Du får kursmaterial

och via internet arbetar du med

de olika kursavsnitten. Man

behöver inte ha bredband, ett

vanligt modem är tillräckligt.

Kontakta eva.lindvall@umea.se

090-16 41 81.

Markartering och växtodlingsplanering

Ny teknik i markkarteringen och

växtodlingsplaneringen. Certifieringarnas

krav på planering.

Plats: Nordmaling och Tegsnäset

PC-stalljournal

Skellefteå 6/11. Du lär dig

använda dataprogrammet effektivt.

PC-kokontroll

Skellefteå 8/11. Kursdagen till

för dig som vill sända o hämta

provmjölkning på PC.

Enkel juridik för lantbruksföretagare

Skellefteå 9/11. Arrenden,/servitut,

avtal, familjerätt, kompanjonavtal.

Fjäderfähållning

Lycksele 10-11/11. Umeå 24/11.

Kursen syftar till att ge information

och inspiration till dig som vill veta

mera.

Spannmålsdagar

Umeå ej klart med datum,

Skellefteå/Burträsk 22/11,

Norrbotten, ej klart med datum

Aktuellt i spannmålsodlingen.

Att känna igen skadegörare och

ogräs. Vad vi lär oss av demonstrationsodlingar

och försök.

Lönsamhet i spannmålsodlingen

idag. Med mera. Se även http://

emus.just.nu

Genvägen

Umeå 16/11.

Dagen innehåller studiebesök och

praktiskt arbete på dator med

program för avelsplanering.

Nystart av företag

Robertsfors 17/11.

Kursdagen vänder sig till dig som

nystartat eller funderar på att

starta företag.

Förädling av får – Köttkvalitet

Dorotea 25-26/11.

Teori och praktik kring uppfödning,

rasval, slutgödning, hullbedömning,

slakt och djurhälsa.

ERFA-träff för Djurägarseminörer

Boden 8/11

Stenfors 14/11

Det kan finnas flera kurser som kan vara aktuella – så titta in

på vår hemsida:

www.gronanavet.se

För mera information kring kurserna kontakta någon av oss!

ingrid.gustafsson@umea.se 090-14 61 80. 070- 585 86 24,

torsten.lindberg@umea.se, 090 –16 41 85

15


Posttidning B

Grönsaker på friland

Vad bör jag tänka på vid yrkesmässig odling av grönsaker?

Genomgång av konventionella och ekologiska produktionsformer,

mekanisering samt marknadsföring och försäljning.

Aktiva odlare delar med sig av sina erfarenheter.

Vi får landet att växa

Kursdag 1

Lisa Berglund, Grans Naturbruksskola och Bo Nilsson, Hushållningssällskapet går

igenom odlandets grunder vad det gäller jordbearbetning, gödsling och sådd.

Anders Wuotila, grönsaksodlare i Rantajärvi/Margareta Olofsson, grönsaksodlare

i Lövånger delar med sig av sina erfarenheter kring odling, marknadsföring

och försäljning.

Tre kursorter att välja mellan:

Grans Naturbrukskola, Öjebyn Palogården, Vojakkala

9 november kl. 9.30 – 15.00 16 november kl. 9.30 – 15.00

PRODUKTIONS-

PLATSNUMMER

VID DJURHÅLL-

NING MED OLIKA

DJURSLAG

Tänk på att ett produktionsplatsnummer

måste gälla för samtliga

djurslag på fastigheten. Tex om

man har produktionsplatsnummer

för nöt och köper eller lånar in

grisar, får eller getter skall detta

anmälas till Jordbruksverket.

Detta gäller även enstaka djur.

Är inte alla djurslag anmälda på

produktionsplatsen uppfylls inte

tvärvillkoren.

Anmälan görs hos registerenheten

på Jordbruksverket.

Lövångers Kyrkstad, Lövånger

23 november kl. 9.30 – 15.00

Kursdag 2

Elisabeth Öberg, Hushållningssällskapet ger oss värdefulla odlingsråd. Vilka sorter

passar vårt klimat och vad lämpar sig för yrkesmässig odling?

Håkan Hultman, Hushållningssällskapet visar på mekaniseringsmöjligheter inom

grönsaksodlingen.

Tanya Hultman, Alterdalens Morötter delar med sig av egna erfarenheter kring

odling, marknadsföring och försäljning.

Tre kursorter att välja mellan:

Grans Naturbrukskola, Öjebyn Palogården, Vojakkala

16 november kl. 9.30 – 15.00 3 november kl. 9.30 – 15.00

Lövångers Kyrkstad, Lövånger

30 november kl. 9.30 – 15.00

Anmälan senast 6 nov

Karin Isaksson, Grans Naturbruksskola, 0911-23 31 17

karin.isaksson@grans.naturbruksgymn.se

EUROPEISKA UNIONEN

More magazines by this user
Similar magazines