Björkebergs kyrka.pdf - Länsstyrelserna

lansstyrelsen.se

Björkebergs kyrka.pdf - Länsstyrelserna

Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i

Linköpings stift 2005

BJÖRKEBERGS KYRKA

Björkebergs socken

Linköpings kommun

Linköpings stift

Östergötlands län


BJÖRKEBERGS KYRKA

Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift

Delrapport dec 2005

Innehåll

Innehåll...................................................................................................................................... 2

Bakgrund................................................................................................................................... 3

Syfte ....................................................................................................................................... 3

Kulturminneslagen ................................................................................................................. 3

Kulturhistorisk bedömning...................................................................................................... 3

Inventeringens uppläggning och rapport................................................................................ 4

BJÖRKEBERGS KYRKA ....................................................................................................... 5

BESKRIVNING OCH HISTORIK........................................................................................... 5

Socknen .................................................................................................................................. 6

Kyrkomiljön ........................................................................................................................... 6

Kyrkogården........................................................................................................................... 6

Kyrkobyggnaden .................................................................................................................... 6

Exteriör beskrivning........................................................................................................... 7

Interiör beskrivning............................................................................................................ 8

KULTURHISTORISK BEDÖMNING................................................................................... 10

Kyrkogården..................................................................................................................... 10

Kyrkobyggnaden............................................................................................................... 10

HÄNDELSELISTA ................................................................................................................. 11

BEFINTLIGA SKYDDSFORMER........................................................................................ 13

KÄLLOR .................................................................................................................................. 13

Övriga inventeringar ............................................................................................................ 14

Kartor ................................................................................................................................... 14

2


Inledning

Bakgrund

Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapsunderlaget för våra kyrkobyggnader och

kyrkomiljöer genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av

Linköpings stift utför Östergötlands länsmuseum inventeringen inom stiftets del av

Östergötlands län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och

påbörjades under år 2004. Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år 2006.

Inventeringen berör de till Svenska kyrkan hörande kyrkobyggnader som omfattas av

kulturminneslagen. Lagen gäller de kyrkobyggnader som är tillkomna före utgången av år

1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet.

Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och

analyseras i en stiftsövergripande rapport.

Syfte

De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är:

- att lyfta fram och öka förståelsen för kyrkans kulturvärden och att främja kontakterna

mellan kyrkan och kulturmiljövården

- att skapa ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning

av kyrkan/kapellet och för vård- och underhållsplaner

- att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av

och historik för den enskilda kyrko/kapellbyggnaden samt en bedömning av de

kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och

överblick av kyrkobyggnader/kapell och kyrkomiljöer i stiftet från 2000-talets första

decennium.

- att skapa ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för

bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk

ersättning.

Kulturminneslagen

Enligt Lag om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) skall Svenska kyrkans kyrkobyggnader,

kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde

inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar av

kyrkobyggnaden.

Kulturhistorisk bedömning

Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande

diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, och

Östergötlands län samt länsmuseerna i Jönköpings och Kalmar län. En kulturhistorisk

bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Bedömningen utgår

från såväl den enskilda kyrkobyggnadens värden som kyrkomiljöns i sin helhet, men också till

värden i förhållande till andra kyrkobyggnader i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad

förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall

3


till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som

kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning.

Inventeringens uppläggning och rapport

Rapporten består av en historik över kyrkobyggnaden, en beskrivning av exteriör och interiör,

fotografier och en kulturhistorisk bedömning. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med

inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom

har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisk-topografiska arkivet,

Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur

däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i

rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och

ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. Arbetet

inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast en mindre del är presenterad i

denna rapport. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens

bebyggelseregister, vilket är ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet

(www.raa.se).

Fältarbetet, fotografering och rapportsammanställningen har utförts av antikvarie Jessica

Åkeson vid Östergötlands länsmuseum. Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift,

Länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands länsmuseum samt på respektive kyrklig

samfällighet.

4


BJÖRKEBERGS KYRKA

Björkeberg 1:15, Björkebergs socken, Linköpings kommun, Gullbergs härad, Östergötlands

län och landskap, Linköpings stift

Björkebergs kyrka är uppförd i sten omkring sekelskiftet 1200 med rektangulärt

långhus, smalare absidkor, sakristia i norr och spåntäckta takfall. Långhuset har under

1700-talet förlängts åt väster, fått förstorade fönster samt försetts med en spåntäckt

takryttare målad i vitt och rött. Denna restes på 1760-talet med Petter Frimodig som

byggmästare, känd för flera tornbyggnader i länet. Ingången är via ett timrat vapenhus

i väster. Kyrkorummets medeltida karaktär är mest påtaglig i kordelen med kryssvalv

och triumfbåge dekorerad med kalkmåleri från 1300-tal samt 1400-tal, samt med ett

medeltida korfönster och en korportal. Interiören präglas också till stor del av 1700-

talets förändringar med tillkomst av trätunnvalv och läktare.

BESKRIVNING OCH HISTORIK

Häradsekonomisk karta 1868-1877, Flista

5


Socknen

Björkeberg är en medeltida sockenbildning och förekommer på 1300-talet under namnet

Birkeberga. Till ytan är socknen en av länets minsta och är belägen ca 1½ mil väster om

Linköping. Socknen tillhör den bördiga östgötaslätten och huvudnäringen har varit jordbruk.

Nordöst om kyrkan ligger ”Humparna”, ett av Östergötlands största gravfält med karaktär av

främst yngre järnålder, men har troligen börjat användas redan under äldre järnålder. I sydväst

finns ett liknande gravfält.

Kyrkomiljön

Björkebergs kyrkby ligger i en fornlämningsrik jordbruksbygd. Mittemot kyrkan ligger den

gamla klockarbostaden från ca år 1800 med vita spritputsade fasader och tegeltäckt sadeltak.

Byggnaden har även inrymt skolverksamhet och lärarbostad. År 1923 byggdes en större

skolbyggnad strax intill i 1½ våning med gula spritputsade fasader under brutet tak. Öster om

kyrkan ligger ett löneboställe från 1946 med fasader av gul locklistpanel och sadeltak. Norr

om kyrkogården ligger ett församlingshem uppfört 1970.

Kyrkogården

Kyrkogården omges av en kallmurad halvmur och en trädkrans av lindar. Huvudingången är

förlagd i söder och här finns en smidesgrind från 1800-talets slut.

På kyrkogårdens nordvästra del finns ett gravkapell ritat 1959 av ingenjör Ture Jangvik. Det

är uppfört i tegel med vitslammade fasader och ett brant, spånklätt sadeltak. En dubbeldörr av

trä leder in till ett rum belagt med kalkstensgolv, vitputsade väggar, ett smalt fönster i väster

och ett litet träaltare i norr.

En fullständig beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd

kyrkogårdsinventering.

Kyrkobyggnaden

Kyrkan uppfördes troligen vid 1200-talets början med långhus och absidkor. Sakristian

tillbyggdes under senare delen av medeltiden. Enligt icke belagda uppgifter lär ett stentorn ha

funnits i väster, tillkomsttiden är dock okänd. I söder fanns en port som senare blev försedd

med ett vapenhus. Även koret hade en ingång från söder, som vid en restaurering 1945 åter

togs upp. Fönstren var små och högt placerade, vilket den återställda fönsteröppningen i södra

kormuren är ett exempel på. Murarna stod oputsade till slutet av 1200-talet då de försågs med

en gulbrun puts. Vid samma tid vidgades den ursprungligen mycket smala triumfbågen.

Ursprungligen bestod innertaket av ett platt trätak, något högre än dagens trävalv. Under

1300-talet dekorerades interiören med kalkmåleri i unggotisk stil, framtaget vid 1945 års

restaurering. Valvslagning och ny dekormålning under 1400-talet bidrog till att det äldsta

måleriet endast är fragmentariskt bevarat, och återfinns på triumfbågen samt på norra

långhusmuren där en häst finns framställd. Även en runristning på latin på norra bågmuren är

bevarad från denna tid ”denna plats är deras som sjunga ej andras”. Texten innebär att utöver

klockare och präst var koret reserverat för sångare, ej för den övriga församlingen. 1400-talets

kalkmålningar tros vara utförda av en mästare utbildad i den sk Risingemästarens verkstad

och återfinns främst i korvalvets dekor.

På 1700-talet skedde flera större förändringar, t ex vitkalkades interiören och 1728 tillkom en

predikstol skänkt av snickarmästaren Måns Wittmar. 1762-63 försågs kyrkan med en

spånklädd takryttare utförd av byggmästaren Petter Frimodig som byggt flera torn i länet. År

1798 förstorades fönsteröppningarna, ett nytt fönster togs upp i absiden, de förfallna

kryssvalven ersattes av ett välvt trätak, läktare byggdes och troligen förlängdes nu långhuset

6


c:a 4,5 meter åt väster. År 1804 rivs vapenhuset i söder, den gamla ingången görs om till

fönster, och ett nytt timrat vapenhus byggs intill västra gaveln med ingång från söder. 1815

muras det altare som finns kvar idag. På 1840-talet fanns det planer på att uppföra en

gemensam kyrka med Ledberg, men tack vare starka protester från församlingen klarade sig

Björkebergs kyrka från rivning. En orgel tillkom 1844 vilken byttes ut 1938 mot en orgel

tillverkad av Lindgrens orgelfirma i Göteborg. En ny dopfunt skänktes 1877 av kyrkoherde

Wahlgren. Det är också troligt att fönster med diagonalspröjsning tillkom under senare delen

av 1800-talet.

År 1945 utfördes en stor restaurering under ledning av Erik Fant (1889-1954) som var en av

sin tids ledande restaureringsarkitekter. Fant genomförde ett stort antal restaureringsuppdrag

för såväl kyrkor som profan bebyggelse i Östergötland. Det var vid denna restaurering man

återfann Björkebergs kyrkas överkalkade medeltida kalkmåleri som togs fram för

konservering och rekonstruktion. Måleriet är framförallt bevarat i korets valv och på

triumfbågen. På grund av bevarat måleri flyttades predikstolen från sin plats på främre norra

sidan till främre södra sidan. Koret återfick något av sitt medeltida utseende genom att de

stora fönstren i öster och söder sattes igen, och i söder togs i stället en ursprunglig

fönsteröppning samt en korportal upp. I långhuset avlägsnades de diagonalspröjsade fönstren

och ersattes med dubbelkopplade fönster med blyinfattat glas samtidigt som

fönsteröppningarna minskades något. Läktarunderbyggnaden utökades åt öster och bänkarna

moderniserades. Efter Fants insatser har endast mindre arbeten utförts, främst av

underhållskaraktär såsom fasadomputsning, konservering av måleri, samt ommålning av

inredningen. År 1987 försågs altaret med ett modernt altarskåp av Marice Sariola.

Exteriör beskrivning

Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med ett rektangulärt långhus, smalare kor med

absid, sakristia i norr och vapenhus i väster. Kyrkan är byggd i sten förutom vapenhuset som

är timrat. Samtliga fasader är putsade med en grov, ofärgad puts och även den skråkantade

sockeln är putsad. Långhusets, korets och vapenhusets takfall består av spåntäckta sadeltak,

7


valmat över absiden. Sakristian har ett svart, plåttäckt, valmat sadeltak med förskjutna falsar.

Stuprör och ståndrännor är av svart plåt, och de tjärade vindskivorna ligger i liv med fasaden.

Långhuset kröns av en takryttare av trä dekorativt målad i rött och vitt med svarta

rektangulära ljudluckor och en lanterninuppbyggnad som avslutas med en smal, spånklädd

spira. Fönsteröppningarna är rundbågiga med rundbågiga bruna träbågar och blyspröjsat

färgat antikglas. Samtliga fönster blev utbytta 1945 och har färgat antikglas i blyspröjs. På

södra korväggen finns ett litet, smalt fönster, högt placerat i en djup nisch. Sakristian är mot

norr försedd med en stickbågig fönsteröppning med ett rektangulärt fönster. Även vapenhuset

har en liten fönsteröppning mot norr med ett rektangulärt liggande fönster samt en rektangulär

öppning försedd med en tjärad trälucka mot väster. Solbänkarna är kopparklädda.

Huvudingången ligger på vapenhusets södra sida och består av en rektangulär öppning med

profilerad gråmålad träomfattning och en rak, svart dubbeldörr med stjärnformade speglar. På

korets södra sida finns en smal, rektangulär dörröppning med en rak, tjärad enkeldörr.

Sakristian har en stickbågig dörröppning mot öster med en rak, tjärad enkeldörr med

diagonalställd panel.

Interiör beskrivning

Långhuset är rektangulärt med golv av kalkstensplattor, förutom i bänkkvarteren som har

trägolv. Väggarna är putsade i en patinerad vit kulör, det tryckta tunnvälvda taket är gråmålat

med en avslutande profilerad list i en mörkare grå ton. På triumfbågmuren syns draperimåleri

samt svaga figurframställningar, och norra långhusmuren pryds av en travande häst ledd av en

djävulsfigur – en symbol för högmodet. I väster finns en dörr till utrymmet under läktaren, en

8


ak, gråmålad dubbeldörr med spegelindelning med räfflat glas i de övre speglarna.

Innanfönstren har kopplade grå träbågar med spröjsat klarglas. Bänkinredningen är indelad i

två slutna kvarter som ansluter till murarna i söder och norr. Färgsättningen går i grå toner

med spegelindelning och raka gavlar. Den norra sidans främre bänklucka har en avvikande

dekor med en grå marmorering som innesluts av en tempelgavel i relief. En predikstol i

senrenässansstil är placerad i främre södra delen. Den skänktes 1728 av snickarmästaren

Måns Wittmar och återfick sitt ursprungliga utseende i ek med svarta och förgyllda detaljer

vid 1945 års restaurering. Den var fram till 1945 placerad på den norra sidan men flyttades

pga det välbevarade kalkmåleriet samt den tidigare nämnda runristningen på latin på norra

triumfbågmuren. En rektangulär nummertavla på träfot med grön träram med förgylld rosett

står placerad i främre, norra delen. Enligt en inskrift skänktes den 1820. I långhusets nedre

norra del finns en träskulptur från 1300-talet föreställande S:ta Katarina trampande på en

människoliknande figur, symboliserande hedendomen. Läktaren bärs upp av fyrkantiga,

rödbruna, stänkmålade pelare av trä. Läktarbarriären är rak, gråmålad och indelas av

kannelerade pilastrar. Dess undersida är klädd med gråmålade breda brädor.

Läktarunderbyggnaden, som blev utökad 1945, inrymmer en elcentral i norr och i söder finns

en trätrappa till läktaren. Golvet är belagt med kalksten, väggarna är vitputsade och mot

vapenhuset finns en gråmålad, rak dubbeldörr med en låsanordning av äldre snitt. Läktaren

har ett lackat trägolv, lösa träbänkar i norr och söder. Orgeln från 1938, tillverkad av

Lindgrens orgelfirma, är målad i grått med sparsamma förgyllda detaljer. En brant trappa

leder upp till långhusvinden där man når takryttaren och klockorna. Den medeltida takstolen

finns till stora delar bevarad. Lillklockan är från 1400-talets senare del och storklockan är

gjuten 1688 av Jacob Bierman.

9


Koret som avslutas i en absid är smalare än långhuset och avskiljs från detta av en spetsbågig

triumfbåge. Golvet är belagt med kalksten och ligger på samma nivå som långhuset. Väggarna

är liksom i långhuset putsade i en patinerad vit kulör och taket är kryssvälvt. Kalkmåleri från

främst 1400-talet förekommer rikligt, framförallt på valven. Åt söder finns en ursprunglig

fönsteröppning samt en ursprunglig koringång som togs upp vid 1945 års renovering. Dörren

är en rektangulär, gråmålad bräddörr som är placerad i en djup, rak nisch. I norr finns

ingången till sakristian. Det murade altaret från 1815 är placerat i absiden. Den putsade ytan

är framtill dekorerad med marmoreringsmåleri samt en festong, och på sidorna stänkmålning.

Skivan är av trä. På altaret står ett altarskåp från 1987, en ikontriptyk av Marice Sariola.

Altarringen har en U-form och är målad i två grå toner med kantställda ribbor som enda

dekor. Knäfallet är skinnklätt. Dopfunten är en gåva av kyrkoherde Wahlgren 1877 och är

omålad och snidad i trä. I norra kormuren finns ett inmurat sakramentsskåp från medeltiden.

Sakristian nås från koret via en grå, spegelförsedd enkeldörr som sitter i en djup, rak nisch.

Golvet som är belagt med ett lackat trägolv ligger några trappsteg lägre än i koret. Väggarna

är vitputsade och taket består av ett plant, grått trätak med synliga bjälkar. Åt norr finns ett

rektangulärt fönster med båge av trä och ospröjsat klarglas. En fönsterlucka i gråmålat trä är

placerad på fönstrets insida. Åt öster finns en utgång via en grå, rak enkeldörr i trä. På den

västra väggen finns en modern väggfast skåpsinredning, ett äldre skåp samt länsstolar från

1700-talet.

Vapenhuset tillbyggdes 1804 och har en timmerstomme vilken är synlig på de opanelade

väggarna med spår av stänkmåleri. Väggen mot långhuset är vitputsad. Längs den västra

väggen finns förråd samt en trappa till vapenhusets vind bakom en gråmålad innervägg. Taket

är ett plant, gråmålat trätak med synliga bjälkar. Mot norr finns ett litet rektangulärt fönster

med grå träbåge och antikglas i blyspröjs. Dörren mot långhuset är en rektangulär,

mörkbetsad dubbeldörr med dekorativa speglar. Ytterdörren är en mörkbetsad dubbeldörr med

spegelindelning. Vinden används som förråd med bl a arkivskåp.

KULTURHISTORISK BEDÖMNING

Kyrka, kyrkogård och gravkapell utgör tillsammans med klockargård, skola och löneboställe

ett värdefullt exempel på en samlad och ålderdomlig kyrkomiljö med lång historisk

kontinuitet som socknens samlingspunkt.

Kyrkogården

En fullständig kulturhistorisk bedömning av kyrkogården redovisas i separat rapport efter

avslutad kyrkogårdsinventering.

Kyrkobyggnaden

Björkebergs kyrka har bevarat mycket av sin yttre, medeltida karaktär med rektangulärt

långhus med smalare absidkor och spånklädda takfall. Även 1700-talet har satt sin prägel med

stora, rundbågiga fönsteröppningar och en spånklädd och färggrann takryttare byggd av Petter

Frimodig, som var en flitigt anlitad tornbyggare i länet. Kyrkorummet har framförallt i

kordelen bevarat sin medeltida prägel med dekormåleri på kryssvalv och triumfbåge,

korfönster, korportal och sakramentsskåp. Kalkmåleriet, framtaget 1945, är till stora delar

figurativt och representerar såväl 1300-talets som 1400-talets gestaltning av rummet. Rester

av 1300-talets måleri finns sannolikt även bevarat ovan valvet på korhusvinden. Den bevarade

runristningen på korbågen är intressant såväl ur ett kyrkohistoriskt perspektiv som genom att

det visar på att kunskapen om runskrift levde kvar och brukades under lång tid. Även

10


kyrkklockan från slutet av 1400-talet är värd att lyfta fram. Kyrkan med dess bevarade

murverk, fönster- och dörröppningar samt delar av takstolskonstruktionen är mycket värdefull

för kunskapen om medeltidens byggnadsteknik.

Sammanfattning

• Kyrkan har bevarat stora delar av sin medeltida karaktär, och betydelsefull

information om medeltidens byggnadsteknik finns att hämta genom studier av det

medeltida murverket, äldre muröppningar, valvslagning och bevarade delar av

takstolskonstruktionen.

• Till kyrkans särprägel hör även Petter Frimodigs takryttare. Hans tornbyggen är ett

karaktäristiskt inslag bland flera av de östgötska kyrkorna.

• Kyrkorummet har flera medeltida inslag såsom korets kryssvalv, triumfbågen,

korfönstret, korportalen och sakramentsskåpet. Det framtagna medeltida kalkmåleriet

ger en insyn i 1300- och 1400-talets religiösa bildvärld och är en viktig källa till

jämförande studier med bevarat medeltida kyrkomåleri.

• Den bevarade runristningen på korbågen är intressant både ur ett kyrkohistoriskt

perspektiv och genom att det visar att kunskapen om runskrift levde kvar och brukades

under lång tid.

HÄNDELSELISTA

Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade

källor och kan i framtiden komma att revideras.

1150-1225 Nybyggnad, långhus och absidkor av kalksten och gråsten. (Br)

1300-1523 Nybyggnad, sakristia. (Br)

1275-1325 Ändring, ombyggnad, fasaden putsades i en gulbrun ton, triumfbågen vidgades,

interiören försågs med kalkmåleri samt en runristning. Målerifragment finns

bevarade i koret, på triumfbågen, på ett parti av norra långhusväggen, samt i

nordöstra hörnet. (BC, Br)

1475-1499 Valvslagning, det plana brädtaket ersatt med kryssvalv försedda med kalkmåleri

av en konstnär tillhörande Risingemästarens skola. Ev gjutning av lillklockan.

(Br)

1567 Kyrkan skadades och plundrades av danskarna under Daniel Rantzaus

befälskap. (Br)

1641 Nybyggnad, klockstapel av Måns Jönsson i Mjölorp. (Br)

1646 Fast inredning- bänkinredning. (ÖLM)

1688 Specifika inventarier, storklockan gjuten av Jacob Bierman, Stockholm, skänkt

av C A Andersson i Gammalstorp. (BC)

11


1707 Brand, klockstapel nedbrunnen. (BC)

1728 Fast inredning, predikstol skänkt av snickarmästare Måns Wittmar. (Br)

1741 Klockstapel nybyggdes. (BC)

1747 Ändring, ombyggnad, vapenhus vid södra ingången ombyggdes. (BC, Br)

1749 Ändring, ombyggnad, interiören vitlimmades, korfönstret förstorat. (ÖLM)

1762-63 Ändring, ombyggnad, spånklädd takryttare i trä av Petter Frimodig. (Br, ÖLM)

1798 Ändring, ombyggnad – nya och större fönster bröts upp, vapenhuset i söder revs.

Långhusets skadade kryssvalv ersatt med ett flackt, svängt brädvalv. Läktare

uppfördes. Ev förlängdes kyrkan 4,5 m åt väster, annars tidigare. Predikstolen

målades. (Br)

1804 Nybyggnad, vapenhus av timmer i väster med ingång från söder. I samband med

detta revs ett stentorn av okänd ålder i väster. Byggmästare Casper Seurling.

(ÖLM, BC)

1815 Fast inredning – ny altardisk med målad dekoration. Även läktarbarriären och

altarringen kan ha tillkommit vid denna tid. (ÖLM)

1816 Ändring, exteriör – rappning av fasad. (ÖLM)

1860-99 Ändring, ombyggnad, nya fönster med diagonalställd spröjsning. (ÖLM)

1877 Specifika inventarier, dopfunt av trä skänktes av kyrkoherde Wahlgren. (BC)

1938 Fast inredning, orgel tillverkad av Lindgrens orgelfirma, Göteborg. (BC)

1945 Kalkmåleri från 1300- och 1400-talen framtaget och konserverat. Förminskade

fönsteröppningar med nya dubbelkopplade fönster med blyinfattat glas.

Återförande av koret till dess ursprungliga utseende, dvs igenmurning av fönster

i öster och söder, samt återställande av ursprungligt fönster och dörröppning på

korets södra sida. Läktarunderbyggnaden utökad 1m åt öster, predikstolen

flyttad till långhusets södra vägg pga det välbevarade kalkmåleriet på den norra

sidan. Altarringen sänktes. Predikstolens vita övermålning avlägsnad. Bänkarna

moderniserades och målades i gråbeige ton. Ommålning av läktarbröst,

orgelfasad, dörrpartier, tak mm. Installation av elektrisk uppvärmning. Arkitekt

Erik Fant, konservator Bengt Bengtsson. (ÖLM, Br)

1947 Ändring, omgjutning av storklockan från år 1688 hos KG Bergholz klockgjuteri.

(ATA, ÖLM)

1959 Vård/underhåll, omputsning av fasaden med nedknackning av befintlig puts,

dock lämnas den äldsta putsen orörd. Entreprenör Landsbygdens

byggnadsförening LBF. (ATA)

12


1959 Nybyggnad, bisättningshus. Ingenjör Ture Jangvik, Linköping. (ATA)

1983 Konservering av muralmåleri, predikstol, medeltida skulptur. Ommålning av

tunnvalv, orgel, snickerier såsom bänkar, dörrar, fönster, och skåp.

Målningsfragment som utgör fortsättning på korets synliga måleri förmodas

finnas på korets valvsvicklar. Konservator Sten Petersson. (ÖLM)

1983 Teknisk installation – ändring av elsystemet. (ÖLM)

1987 Specifika inventarier – altarprydnad, modern ikontriptyk av Marice Sariola. (Br)

1991 Vård/underhåll, takomläggning, spånbyte på södra takfallet. Uppsättning av nya

hängrännor. (ÖLM, ATA)

2005 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands

länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift.

Förkortningar

ATA - Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet

BC – Cnattingius, Bengt, Björkebergs kyrka, 2:a upplagan omarbetad av Agneta Sundstrand.

Linköpings stifts kyrkor, Linköping 1997.

Br - Bebyggelseregistret – kulturhistorisk bebyggelseinformation. Riksantikvarieämbetet

www.bebyggelseregistret.raa.se

ÖLM - Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv

BEFINTLIGA SKYDDSFORMER

Kyrkan och kyrkogården är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap.

Björkebergs kyrkomiljö, K60, är utvärderad som kulturhistorisk värdefull miljö i

kulturminnesprogrammet för Östergötland, utgivet av länsstyrelsen i Östergötlands län 1983.

KÄLLOR

Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet

Bebyggelseregistret – kulturhistorisk bebyggelseinformation. Riksantikvarieämbetet

www.bebyggelseregistret.raa.se

BC – Cnattingius, Bengt, Björkebergs kyrka, 2:a upplagan omarbetad av Agneta Sundstrand.

Linköpings stifts kyrkor, Linköping 1997.

Natur Kultur, Kulturminnesprogram för Östergötland, utg. av Länsstyrelsen i Östergötlands

län 1983.

Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-L,

Norrköping 1877.

Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del II, Uddevalla 1947.

Unnerbäck, R Axel, Orgelinventarium, Stockholm 1988.

Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Marian Ullén. Forskningsprojektet

Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet

2004.

Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv

13


Övriga inventeringar

Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län,

utförs av Östergötlands länsmuseum.

Bogårdsmurar i Linköpings stift, Östergötlands län, Grenberger Byggnadsrestaureringskontor

2004.

Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978.

Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978.

Kartor

Häradsekonomisk karta 1868-1877, Flista

Ekonomisk karta, 1947 och 1981, blad 8F 6f Flistad

Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i december 2005. Den kulturhistoriska

bedömningen har utförts i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötland.

14

More magazines by this user
Similar magazines