Fördjupning av befintlig farled till Hargshamn - Länsstyrelserna

lansstyrelsen.se

Fördjupning av befintlig farled till Hargshamn - Länsstyrelserna

Raggsträfse i norra Kalmar län

Eftersök och återinventering av grunda vikar 2012


Raggsträfse i norra Kalmar län

Författare: Gustav Johansson & Anna Gustafsson

2013-02-13

Rapport 2013:XX

Naturvatten i Roslagen AB i samarbete med Hydrophyta Ekologikonsult

Norr Malma 4201

761 73 Norrtälje

0176 – 22 90 65

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 2 av 62

www.naturvatten.se


SAMMANFATTNING ...................................................................................................... 5

INLEDNING .................................................................................................................... 6

Artbeskrivning och förväxlingsrisker ........................................................................................... 7

METODER ...................................................................................................................... 8

Urval av lokaler .......................................................................................................................... 8

Inventeringsmetodik ................................................................................................................... 8

Artbestämning och belägg ......................................................................................................... 9

Resultatredovisning ................................................................................................................... 9

SAMMANFATTANDE RESULTAT .............................................................................. 10

Fynd av raggsträfse ................................................................................................................. 10

Raggsträfsets status ................................................................................................................ 13

Hotbilder och rekommendationer ............................................................................................. 14

Övrig undervattenvegetation .................................................................................................... 15

DELOMRÅDE 1 - SV STORA ASKÖ ........................................................................... 17

Lilla och Stora Torögloet .......................................................................................................... 17

Norraglo och Skurklev .............................................................................................................. 18

Askösundet - Båtsviken, Sänkviken samt området mellan Högholmen och Baggholmen ......... 21

DELOMRÅDE 2 – BREDVIKEN ................................................................................... 23

Bredviken ................................................................................................................................. 23

DELOMRÅDE 3 – NORDVÄSTRA BERGHOLMSFJÄRDEN ..................................... 26

Uknö glo .................................................................................................................................. 26

Boflagen .................................................................................................................................. 27

Långviken ................................................................................................................................ 29

DELOMRÅDE 4 - ÖRSERUMSVIKEN ......................................................................... 31

DELOMRÅDE 5 - ÖSTRA SKÄLÖ GLO OCH BRESFJÄRDEN ................................. 33

Östra Skälö glo ........................................................................................................................ 33

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 3 av 62

www.naturvatten.se


Bresfjärden .............................................................................................................................. 36

DELOMRÅDE 6 - FLÄSKÖSKÄRGÅRDEN ................................................................ 38

Djupeskaft ................................................................................................................................ 39

Hemfjärden .............................................................................................................................. 41

Björkskärsglo ........................................................................................................................... 42

Klintsundet ............................................................................................................................... 42

DELOMRÅDE 7 - EKÖ-VIRBOOMRÅDET .................................................................. 44

Fägloet ..................................................................................................................................... 44

Äspflagen ................................................................................................................................. 46

Tvavarp .................................................................................................................................... 47

Dalsvarp .................................................................................................................................. 47

Kojflagen .................................................................................................................................. 48

Fittjö glo ................................................................................................................................... 50

Mickelsfjärd .............................................................................................................................. 50

Viken öster om Mickelsfjärd ..................................................................................................... 51

Gruvflagen ............................................................................................................................... 52

Sundet mellan Björkskär och Långe holmen ............................................................................ 53

DELOMRÅDE 8 - STORA SALTVIKEN ....................................................................... 55

Stora Saltviken ......................................................................................................................... 55

DELOMRÅDE 9 - SJÖBODVIKEN OCH BORGEFJÄRD ............................................ 56

Sjöbodviken och Borgefjärd ..................................................................................................... 57

DELOMRÅDE 10 - SMÄLTEVIK .................................................................................. 59

Smältevik ................................................................................................................................. 59

REFERENSER ............................................................................................................. 62

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 4 av 62

www.naturvatten.se


Sammanfattning

Raggsträfse (Chara horrida) är en kransalgsart som endast förekommer i

brackvatten och troligen är endemisk för Östersjön. Arten är fridlyst och

klassificeras i den svenska rödlistan som nära hotad, och omfattas även av

ett nationellt åtgärdsprogram som syftar till artens bevarande.

Föreliggande rapport redovisar resultat av riktade eftersök av raggsträfse i

de norra delarna av Kalmar län. Undersökningen syftade till att hitta nya

lokaler för arten och samtidigt öka den generella kunskapen om

undervattensmiljöerna i områdets grunda vikar. Inventeringen utfördes av

Naturvatten AB och Hydrophyta på uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmar

län.

Raggsträfse påträffades vid totalt nio lokaler. Sex av dessa låg i länets

allra nordligaste del och alltså relativt nära de tidigare kända lokalerna i

södra Östergötlands län. Övriga tre fyndlokaler låg i den södra delen av

undersökningsområdet. Den rikaste var Bresfjärden på Västra Eknö. Här

växte den eftersökta arten bitvis mattbildande i det klara vattnet. De

djupast påträffade plantorna hittades på nästan två meters djup centralt i

viken. Vid den tidigare kända lokalen i Östra Skälö glo har raggsträfsepopulationen

uppenbarligen kollapsat. Här noterades endast ett fåtal

solitära, småvuxna plantor. Eventuell återkolonisering av denna lokal bör

följas upp. Den sydligaste raggsträfselokalen som upptäcktes är en liten

vik mellan Brännö och Åskeholmen strax väster om Fläskö. Raggsträfset

växte här som enstaka plantor.

Med undantag för Östra Skälö glo bedömdes raggsträfsepopulationerna

vara livskraftiga och vid god status. Vid fyra lokaler var det särskilt gott

om övergångsformer mot de likartade kransalgsarterna grön- och

långsträfse, och många av raggsträfseplantorna var relativt smala och av

mindre tydlig artkaraktär. I dessa områden bedömdes status vara tämligen

god.

Rapporten redovisar hot och rekommendationer för samtliga fyndlokaler.

Generella rekommendationer i områden med raggsträfse är att i möjligaste

mån reducera tillförsel av näring från land. Muddringar bör inte tillåtas

eller bör omges av mycket strikta restriktioner. Båttrafiken bör regleras så

långt möjligt med väl utmärkta leder för att styra trafiken bort från

känsliga områden samt hastighetsbegränsas vid behov.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 5 av 62

www.naturvatten.se


Inledning

Raggsträfse (Chara horrida) är en kransalgsart som endast förekommer i

brackvatten och troligen är endemisk för Östersjön, det vill säga är unikt

förekommande i detta område. Förutom i Sverige har den påträffats i

Finland, Estland, Tyskland och Danmark. Fynd har även rapporterats från

Frankrike, Nederländerna och Storbritannien men dessa är sannolikt inte

korrekt bestämda. Arten är fridlyst och klassificeras i den svenska

rödlistan som nära hotad (Gärdenfors 2010). Raggsträfse omfattas även av

ett nationellt åtgärdsprogram som syftar till artens bevarande (Blindow

2009).

Raggsträfse hör till de tämligen storvuxna arter som framförallt växer i

grunda vind- och vågskyddade vikar vars mjukbottnar ofta täcks av täta

kransalgsängar. Denna vegetationstyp är känslig för övergödningseffekter

som grumligare vatten och ökad tillväxt av trådalger och även för

störningar i form av båttrafik, muddringar och annan exploatering. I

Tyskland och Danmark har raggsträfset försvunnit från många tidigare

lokaler, huvudsakligen på grund av exploatering och förstörd livsmiljö

(Blümel 2003). Det samma tycks gälla även för den svenska kusten där

arten försvunnit från eller uppvisar en kraftig tillbakagång i tidigare kända

lokaler som är tydligt påverkade av människan.

Artens svenska utbredning sträcker sig från västra Blekinge till norra

Uppland, inklusive Öland och Gotland, och omfattar ett sjuttiotal kända

lokaler upp till gränsen mot Stockholms län. De senaste årens relativt

intensiva inventeringsarbete, både inom Natura 2000 och inom

Åtgärdsprogrammet för hotade kransalger, har resulterat i att antalet kända

lokaler ökat rejält, särskilt i Blekinge, Östergötlands och Södermanlands

län. Med anledning av detta klassas raggsträfse inte längre som sårbar i

rödlistan. I Stockholms län är fynden dock förvånansvärt få med tanke på

den stora mängd lämpliga miljöer som besökts. Troligen beror detta i

huvudsak på att många av vikarna är utsatta för en lokal mänsklig

påverkan. En lucka i utbredningen syns också i Kalmar län varifrån endast

en handfull fynd finns rapporterade sedan tidigare.

Föreliggande rapport redovisar resultat av riktade eftersök av raggsträfse i

de norra delarna av Kalmar län. Undersökningen syftade till att hitta nya

lokaler för arten och samtidigt öka den generella kunskapen om

undervattensmiljöerna i områdets grunda vikar. Inventeringen utfördes på

uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmar län.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 6 av 62

www.naturvatten.se


Artbeskrivning och förväxlingsrisker

Raggsträfset är den taggigaste av de kransalger som förekommer i

Östersjön och storvuxna exemplar med tydliga karaktärer är

omisskännliga. Det vetenskapliga artepitetet kommer från latinets

horridus som betyder skräckinjagande eller förskräcklig. Taggarna sitter i

knippen på stammen och taggar som är längre än stamdiametern är

vanliga, särskilt i plantans övre delar. Raggsträfse är den enda art som har

fler än två rader svepeceller (de taggkransar som sitter direkt under

grenkransarna) och svepecellerna ger också ett oordnat intryck. Plantorna

är vanligen några decimeter höga men i vikar med tät, högvuxen

kransalgsvegetation kan de bli närmare en meter. Raggsträfset övervintrar

troligen huvudsakligen med hjälp av flercelliga bulbiller (stärkelselager)

som sitter runt de rotliknande rhizoiderna. Vid gynnsamma förhållanden

kan antagligen också gröna plantor i reducerad form stå kvar över vintern.

Raggsträfse kan förväxlas med grönsträfse (Chara baltica) som dock har

två välordnade rader svepeceller och i regel enstaka taggar som är kortare

än stamdiametern. En storvuxen, vanligen ljusare grön varietet av

grönsträfse med långa kransgrenar går under benämningen Chara baltica

var. liljebladii. Ibland urskiljs denna varietet som en egen art med det

svenska namnet ”långsträfse” (Chara liljebladii). Det är framförallt

långsträfset som förekommer i de grunda våg- och vindskyddade

mjukbottenvikar där raggsträfset trivs, medan ren grönsträfse ofta växer

något mer exponerat alternativt djupare. Avgränsningarna inom komplexet

baltica-horrida-liljebladii är inte helt utredda och övergångsformer

förekommer ofta. De genetiska studier som utförts har inte kunnat

särskilja arterna (Boegle m.fl. 2010). Späda raggsträfseplantor kan även

förväxlas med kraftiga exemplar av hårsträfse (Chara canescens). Vid en

närmare titt syns dock att hårsträfset endast har lika många barkcellsrader

som grenar medan raggsträfset har dubbelt så många. Enklast ses detta på

att hårsträfset har taggar på varje cellrad medan raggsträfset endast har

taggar på varannan.

Exemplaret till vänster har endast någon enstaka extra tagg mellan de två raderna svepeceller och taggarna på

huvudstammen är för korta för att vara raggsträfse. De flesta av taggarna på stammen sitter dock i grupper och på en

sådan här planta bör man söka igenom flera toppar innan man bedömer den som en övergångsform. Plantan till

höger är en äkta raggsträfse med mängder av taggar i svepet och långa taggar i grupper på huvudstammen.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 7 av 62

www.naturvatten.se


Metoder

Urval av lokaler

Inventeringarna utfördes i områden som valts ut av

Länsstyrelsen i Kalmar län. Före fältbesöken konsulterades

rapporten ”Inventering av lek- och uppväxtområden för

Kalmar läns kustbestånd av gädda och abborre 2002/2003

– med inriktning på grunda havsmiljöer” (Borger 2003)

som är en gedigen översiktlig genomgång av de flesta

intressanta grunda miljöer i länet. Även satellitbilder

studerades för att få ett begrepp om var de lämpligaste

raggsträfselokalerna skulle kunna finnas. I fält styrdes

sedan eftersöket av vad som erfarenhetsmässigt föreföll

vara de lämpligaste områdena. Således valdes till exempel

alltför djupa eller vågexponerade lokaler bort.

Översiktskartan, se figur 1, visar lokalernas fördelning på

tio delområden vilka redovisas som separata kartor i

resultatdelen.

Inventeringsmetodik

Figur 1. Norra Kalmar läns kust med

de olika delområdena: 1 SV Stora

Askö, 2 Bredviken, 3 Nordvästra Bergholmsfjärden,

4 Örserumsviken, 5

Östra Skälö glo och Bresfjärden, 6

Fläsköskärgården, 7 Ekö-Virboområdet,

8 Stora Saltviken, 9 Sjöbodviken

och Borgefjärd samt 10 Smältevik.

I många fall var vattnet så pass grunt och klart att eftersök

kunde ske direkt från båten. Med hjälp av vattenkikare och

en långskaftad kratta undersöktes intressanta bottenytor.

Vid varje krattdrag eller annan observation togs en

waypoint. Inventeringsinsatsen har varierat beroende på de

olika områdenas karaktär och lämplighet som

raggsträfsehabitat. Områden med sämre sikt, vanligen på

grund av att vattnet varit djupare, har ofta tätare punkter i

kartorna medan grundare områden, där sannolikheten att

stöta på raggsträfse är större, har färre punkter eftersom

man ofta kan artbestämma direkt från båten. Observerade

arter och trådalgsmängder har angivits i klasser enligt

basinventeringsmanualen för grunda marina miljöer

(Persson och Johansson 2007), se tabell 1 och 2. Djupen

mättes med båtens ekolod eller med krattskaftet. I områden

med tät undervattenvegetation läser ekolodet ibland mot

vegetationsytan istället för mot botten och vissa djup kan

därför ha underskattats. Vid fynd av raggsträfse

kontrollerades alltid djupet manuellt.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 8 av 62

www.naturvatten.se


Tabell 1. Täckningsgradsskala för vegetationen mellan rutorna vid inventering av grunda mjukbottnar enligt

Basinventeringsmanual (Persson och Johansson 2007).

Klass

Beskrivning

4 "dominerande" (mer än 60-70 %)

3 "vanlig" (ca 20 till 60-70 %)

2 "sparsam", "ganska vanlig" (ca 5 till 20 %)

1 enstaka exemplar (upp till ca 5 % täckning)

Tabell 2. Täckningsgradsskala för trådalger i och mellan rutorna vid inventering av grunda mjukbottnar enligt

Basinventeringsmanual (Persson och Johansson 2007).

Klass

Beskrivning

4 "Kvävande", underliggande vegetation måste grävas fram och ser ut att

må dåligt av täcket, alternativt bar botten med tät sammanhängande

trådalgsmatta

3 Kraftig trådalgspåväxt men underliggande vegetation ser frisk ut

2 Tydliga (> femkronorsstora) ansamlingar av trådar

1 Nästan alla rutor där vegetationen ser ren ut (där finns alltid trådar)

0 Används nästan uteslutande för bar gyttjebotten där man kontrollerat

med fingret att trådalger inte förekommer

Artbestämning och belägg

Material för säker artidentifikation av raggsträfse samlades in från aktuella

lokaler. Detta material har gåtts igenom och i vissa fall fotograferats under

stereolupp. Fynden har även fotograferats i fält över eller under vattnet.

Belägg för det flesta fynd kommer att levereras till Fytoteket i Uppsala.

Övrig artbestämning har huvudsakligen gjorts i fält och till exempel sterila

Ruppia-plantor har endast bestämts till släktesnivå eftersom endast blomoch

frökaraktärer krävs för säker artbestämning. Baserat på författarnas

erfarenhet är dock det mesta av Ruppia-materialet, särskilt från de mer

öppna områdena, med stor sannolikhet skruvnating (Ruppia cirrhosa).

Obestämd Ruppia anges som ”nating” i resultatdelen. Materialet av

Aphanothece stagnina har artbestämts av Roland Bengtsson, Mikroalg.

Resultatredovisning

Resultat av inventeringen redovisas framförallt i form av föreliggande

rapport. Resultatdelens indelning i områden följer delvis Borger (2003). I

Borgers rapport är objekten numrerade kommunvis och i förekommande

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 9 av 62

www.naturvatten.se


fall anges denna objektnumrering även i föreliggande arbete.

Delområdeskartor i resultatdelen redovisar undersökta lokaler och

punkter. Alla namn på dessa kartor har hämtats från gamla Ekonomiska

kartan. Områden som inte kunde besökas med båt saknar waypoints och

har istället ringats in på kartorna. För vissa vikar där båten inte kom in

(t.ex. Lilla Torögloet) har representativa positioner hämtats från

satellitbilden i Eniro.se.

Alla fynd av raggsträfse har rapporterats till Artportalen med exakt

position och en noggrannhet på 10 m. Övriga arter har, i de fall arterna

varit mycket allmänna, rapporterats centralt i utbredningsområdena med

en lägre noggrannhet (oftast 100 m). Enstaka fynd av vanligare arter har

dock rapporterats med exakt position och en noggrannhet på 10 m.

Rådata från de översiktliga inventeringarna har levererats till

Länsstyrelsen i en excelfil. Data från transektinventeringarna enligt

Basinventeringsmetod har levererats inlagda i Accessbasen ”Grunda”.

Sammanfattande resultat

Fynd av raggsträfse

Raggsträfse påträffades vid totalt nio lokaler i de delar av norra Kalmar

län som var föremål för föreliggande undersökning. Sex av dessa lokaler

låg i länets allra nordligaste del och alltså relativt nära de tidigare kända

lokalerna i södra Östergötlands län, se figur 2. I området sydväst om Stora

Askö växte raggsträfset frodigt huvudsakligen insprängt i täta mattor av

rödsträfse. Arten var här morfologiskt väl skild från den grönsträfse av

varieteten liljebladii (långsträfse) som också var relativt vanlig på dessa

lokaler. Här förekom alltså inga mellanformer vilket det däremot gjorde i

Boflagen och Långviken, de två vikarna utanför Uknö glo, där

mellanformer var vanligare än rent raggsträfse.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 10 av 62

www.naturvatten.se


Loftahammar

Gamleby

Figur 2. Lokaler där raggsträfse påträffades i den nordligaste delen av Kalmar län i föreliggande studie (röda

stjärnor). De nordvästra lokalerna ligger i områdena SV Stora Askö och Bredviken och de sydvästra i nordvästra

Bergsholmsfjärden.

I Norraglo växte raggsträfse i fin kondition (de täta plantorna med hopslagna grenar i toppen) främst insprängda i

mattor av rödsträfse. Här och var syns också glesa, långgreniga plantor av tydlig långsträfse (Chara baltica var.

liljebladii).

I den södra delen av undersökningsområdet påträffades raggsträfse vid tre

lokaler, se figur 3. Den rikaste var Bresfjärden på Västra Eknö. Här växte

arten fläckvis mattbildande i det klara vattnet och dessutom insprängd i

mattor av grön- och rödsträfse. De djupast påträffade plantorna växte på

nästan två meters djup centralt i viken. Överhuvudtaget var detta en

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 11 av 62

www.naturvatten.se


Skälö

V Eknö

mycket vacker vik och ytan lämpligt habitat för

raggsträfse uppgår till åtminstone 6 ha.

Vid den tidigare kända lokalen i Östra Skälö glo har

raggsträfsepopulationen uppenbarligen kollapsat. Enligt

Markus Nord på Naturum i Västervik har det under de

senaste åren förekommit en äng huvudsakligen

bestående av raggsträfse centralt i viken. Vid fältbesöket

2012 dominerades de lämpliga ytorna helt av havsnajas

och endast ett fåtal solitära, småvuxna plantor

raggsträfse påträffades efter idogt letande. Eventuell

återkolonisering på denna lokal bör följas upp.

Den sydligaste raggsträfselokalen som upptäcktes i

föreliggande studie är en liten vik mellan Brännö och

Åskeholmen strax väster om Fläskö. Raggsträfset växte

här som enstaka plantor tillsammans med grönsträfse

samt rikligt med övergångsformer.

Simpevarp

Figeholm

Figur 3. Lokaler där raggsträfse påträffades i den södra delen av

undersökningsområdet i föreliggande studie (röda stjärnor). De norra

lokalerna är Östra Skälö glo respektive Bresfjärden och den södra

viken mellan Brännö och Åskeholmen

I det pressade materialet syns tydligt skillnaden mellan en decimeterhög raggsträfseplanta från Östra Skälö glo

jämfört med ett yvigt och välväxt exemplar från Bredviken där de längsta skotten närmar sig sex decimeter.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 12 av 62

www.naturvatten.se


Raggsträfsets status

På de flesta lokaler där raggsträfse förekom verkade populationerna vara

livskraftiga med undantag för Östra Skälö glo där det är uppenbart att en

kollaps inträffat. I de fall det är särskilt gott om övergångsformer mot

grön- och långsträfse, i föreliggande studie lokalerna Boflagen, Långviken

och Viken mellan Brännö och Åskeholmen, är det vanligt plantorna är

relativt smala och material som bedöms som ren raggsträfse har ofta

mindre tydliga karaktärer. Detta har uttryckts som ”tämligen god” status i

tabell 3 som sammanfattar fynden av raggsträfse i norra Kalmar län 2012.

Fertiliteten hos materialet var genomgående låg bortsett möjligen för

Viken mellan Brännö och Åskeholmen. Sannolikt övervintrar raggsträfset

med underjordiska delar, alternativt som kraftigt reducerade gröna plantor

och det är oklart hur viktig den sexuella reproduktionen är för att

upprätthålla de lokala populationerna.

Raggsträfset växte nästan uteslutande i relativt vind- och vågskyddade

miljöer på mycket mjuka bottnar. Arten påträffades som djupast på

närmare två meter i Bresfjärden men de flesta fynden gjordes runt en

meters djup. De vanligaste följearterna var röd- och grönsträfse samt

havsnajas följt av hårsträfse, borstnate, hårnating och axslinga.

Tabell 3. Lokaler där raggsträfse påträffats i föreliggande studie med uppgift om antal, kondition, mattbildning och om

där fanns övergångsformer mot grön- och långsträfse.

Område Uppskattat antal Kondition

Norraglo Åtminstone 10 000 God

Skuruklev Något hundratal God

Båtsviken Något hundratal God

Bredviken Åtminstone 10 000 God x

Mattbildning

Övergångsformer

Boflagen Understiger troligen 100 Tämligen god x

Långviken Antagligen upp emot 1000 Tämligen god x 1 x

Tämligen

Östra Skälö glo Endast något hundratal

dålig

Bresfjärden Flera tiotusental God x x

Viken mellan Brännö

och Åskeholmen Några hundratal Tämligen god x

1) Mattorna bestod här huvudsakligen av övergångsformer.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 13 av 62

www.naturvatten.se


Hotbilder och rekommendationer

Belagda hot mot raggsträfse uppges i Åtgärdsprogrammet (Blindow 2009)

främst vara övergödning med konsekvenser som ökad mängd trådalger

och sämre ljusgenomsläpplighet i vattnet. Högst sannolika hot är

muddringar och båttrafik. Muddringar ger dels en direkt grumling men

vanligen även ett kraftigt ökat läckage av näringsämnen från de frilagda

bottenytorna. Båttrafik har visats ha en starkt negativ effekt på exempelvis

rödsträfse eftersom den ökade grumlingen leder till ökad längdtillväxt

medan turbulent vatten (t.ex. från båttrafik) ger mer kompakta plantor och

plantorna kommer alltså i kläm mellan två faktorer som kräver motsatt

ekologisk respons (Blindow 2009).

Generella rekommendationer i områden med raggsträfse är att i möjligaste

mån reducera tillförsel av näring från land. Muddringar bör inte tillåtas

eller bör omges av mycket strikta restriktioner. Båttrafiken bör regleras så

långt möjligt med väl utmärkta leder för att styra trafiken bort från

känsliga områden samt hastighetsbegränsas vid behov. Vår erfarenhet är

att det ofta är lätt att ta upp frågor om hänsynsfull båtkörning med

närboende om man samtidigt kan visa att en hotad art faktiskt finns i

närmiljön och att det redan nu verkar som om trafiken styrts rätt och idkas

med försiktighet.

I föreliggande undersökning var det endast populationen i Östra Skälö glo

som kunde betraktas som hotad av mänskliga aktiviteter. Något av en

ödets ironi är att denna lokal är det enda fall där en hotad kransalg använts

i domstol för att förhindra muddring (Dom 2010-11-16, mål nr M 4272-

09, Växjö Tingsrätt). En dom baserad på resultat från 2012 års

inventeringar hade möjligen inte fått samma utgång, men vid tidpunkten

för rättegången var de tidigare raggsträfseängarna lyckligtvis redan kända.

Särskilda hot mot de enskilda objekten återfinns i texter under respektive

lokal. En sammanfattning av rekommendationer för att motverka hoten

ges i tabell 4. I alla lägen gäller att muddring bör undvikas.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 14 av 62

www.naturvatten.se


Tabell 4. Rekommendationer för att motverka hot mot raggsträfset vid de enskilda fyndlokalerna. Muddring bör

undvikas på alla lokaler.

Lokal

Norraglo och Skuruklev

Båtsviken

Bredviken

Boflagen

Långviken

Östra Skälö glo

Bresfjärden

Viken mellan Brännö och

Åskeholmen

Rekommendationer

Se till att leden är väl utmärkt och att båttrafik undviks i

övriga områden.

Information till närboende.

Undersök och begränsa eventuell påverkan i form av

näringsrik tillrinning från bondgården i norr.

Tillåt inga bryggor annat än möjligen i vikens

mynningsområde.

Nyexploatering av strandområden bör betraktas restriktivt.

Skarpa restriktioner vid eventuellt underhåll av kanalen

till Uknö glo.

Brygganläggning bör inte tillåtas i viken.

Se till att leden är väl utmärkt och att båttrafik undviks i

övriga områden.

Se till att avloppen i tillrinningsområdet har god status.

Undvik gödsling av gräsmattor.

Ingen dikesrensning.

Infiltration av avrinningen från hårdgjorda ytor.

Inget upplag av snömassor som avvattnas till viken.

Skarpa restriktioner vid eventuellt underhåll av kanalen.

Inga hot identifierades och inga rekommendationer

lämnas därför.

Övrig undervattenvegetation

Förutom raggsträfse räknades totalt 25 taxa av undervattensvegetation in

under inventeringarna, se tabell 5. Havsnajas och borstnate var de klart

vanligaste arterna med fynd i mer än dubbelt så många punkter som de

nästföljande arterna axslinga och rödsträfse. Inga övriga rödlistade eller

direkt sällsynta arter påträffades och merparten skulle kunna räknas som

normala följearter till raggsträfset. Brunalgen gyllenskägg finns sällan

med i de dykinventeringar som görs inom miljöövervakningen men anses

ändå inte särskilt ovanlig. Noterbart är att de tre fynd som gjordes i föreliggande

studie alla är från smala sund i de undersökta skärgårdsområdena,

det vill säga områden där dyktransekter sällan placeras. Övriga

trådalger som bl.a. förekom som påväxt på annan undervattensvegetation

artbestämdes eller noterades inte annat än som en täckningsgradklass.

Nämnvärda är dock de fynd som gjordes av stora, sjöhjortronliknande

kolonier av cyanobakterien Aphanothece stagnina (artbestämd av Roland

Bengtsson, Mikroalg). Detta är en sötvattensart som antagligen är

förbisedd i Östersjön

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 15 av 62

www.naturvatten.se


Tabell 5. TaxonID enligt Svensk taxonomisk databas (Dyntaxa), vetenskapligt namn och svenskt namn på

undervattensvegetation som påträffades i föreliggande studie.

TaxonID Vetenskapligt namn Svenskt namn

Kransalger

225236 Chara aspera Borststräfse

322 Chara baltica Grönsträfse

235059 Chara baltica var. liljebladii Långsträfse

325 Chara canescens Hårsträfse

225244 Chara globularis Skörsträfse

329 Chara horrida Raggsträfse

334 Chara tomentosa Rödsträfse

Övriga makroalger

232750 Chorda filum Sudare

232658 Dictyosiphon chordaria Gyllenskägg

232759 Fucus vesiculosus Blåstång

Kärlväxter

222389 Ceratophyllum demersum Hornsärv

219572 Lemna trisulca Korsandmat

223346 Myriophyllum sibiricum Knoppslinga

223347 Myriophyllum spicatum Axslinga

219579 Najas marina Havsnajas

221733 Nymphaea alba Vit näckros

219594 Stuckenia pectinata Borstnate

219595 Potamogeton perfoliatus Ålnate

219598 Potamogeton pusillus Spädnate

222893 Ranunculus circinatus Hjulmöja

224928 Ranunculus peltatus ssp. baudotii Vitstjälksmöja

1005573 Ruppia sp. Natingar

219603 Ruppia cirrhosa Skruvnating

219604 Ruppia maritima Hårnating

223535 Zannichellia major Storärv

219614 Zannichellia palustris Hårsärv

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 16 av 62

www.naturvatten.se


Delområde 1 - SV Stora Askö

Lokalerna Lilla och Stora Torögloet, Norraglo och Skurklev som

presenteras nedan ingår i det som av Borger (2003) kallas Lilla Askökomplexet

och har beteckningen v4. De tre lokalerna i Askösundet -

Båtsviken, Sänkviken och viken mellan Baggholmen och Högholmen -

omfattades inte av Borgers inventeringar.

Lilla

Torögloet

Båtsviken

Stora Torögloet

Sänkviken

Skurklev

Baggholmen

Norraglo

N

0 500

Meter

Högholmen

Delområde 1 - SV Stora Askö. Inventeringen omfattade lokalerna Lilla och Stora Torögloet, Norraglo, Skurklev,

Båtsviken, Sänkviken och viken mellan Baggholmen och Högholmen.

Lilla och Stora Torögloet

Generell beskrivning

Lilla Torögloet är ett mycket väl skyddat vatten som står i förbindelse med

utanförliggande vik genom en cirka 30 meter lång grävd kanal. Över

kanalen sträcker sig en gångbro i trä. Större delen av gloet är mycket grunt

med djup under en halv meter. Närmast mynningen finns vissa partier där

djupet närmar sig en meter och bottnarna är genomgående mjuka. Gloet

inventerades den 14 september.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 17 av 62

www.naturvatten.se


Omgivningarna utgörs av skog, hällmarker och våtmark. Huvuddelen av

stränderna kantas av täta vassar och hällar finns endast längs en kortare

sträcka i gloets norra del samt i anslutning till kanalen. Utöver bron, den

muddrade kanalen och muddermassor i säckar längs denna sågs inga

tecken på fysisk exploatering.

Den muddrade kanalen in till Lilla Torögloet och det grunda vasskantade gloet sett från land

Undervattensvegetation

Lilla Torögloet inventerades översiktligt genom snorkling. I de inre

delarna växte havsnajas i hög täckningsgrad och bitvis mattbildande

bestånd. Här förekom också sparsamt med borststräfse och enstaka

borstnate och hårsärv. Närmare kanalen var täckningsgraden av najas

lägre och borstnate och hårsärv förekom sparsamt. Trådalger förekom i

liten mängd.

Stora Torögloet inventerades översiktligt med hjälp av kratta och

vattenkikare. Större grundområden saknades och de strandnära bottnarna

sluttade brant. Vattenvegetation förekom huvudsakligen i de strandnära

delarna och dominerades av borstnate. Andra vanligt förekommande arter

var ålnate, blåstång och sudare. Trådalger förekom i liten mängd.

Norraglo och Skurklev

Generell beskrivning

Söder om Lilla Torögloet och Långholmen ligger ett väl skyddat

viksystem som via muddrade kanaler förbinds med Grytfjärden åt

nordväst (Pannkakehålet) och Askösundet åt öster (Hjulströmmen).

Norraglo i väster avskiljs från Skurklev i öster av ett cirka 30 meter brett

sund. Hela området är mycket grunt och bottnarna är genomgående mjuka.

I sundet mellan vikarna finns en del häll- och blockbotten. Huvuddelen av

stränderna kantas av täta vassar men hällar förekommer också längs

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 18 av 62

www.naturvatten.se


strandlinjen, framförallt i Skurklev. Vid inventeringen den 14 september

var vattentemperaturen 13-14 grader.

Omgivningarna domineras av skog och hällmarker. Västerut gränsar

Norraglo mot våtmark och i den södra delen mynnar ett dike som

avvattnar åker och öppen mark. Den sista biten mot vattnet är diket diffust

och rinner genom våtmark. Vid den södra stranden ligger en gård med

bryggor och båthus. I anslutning till dessa har en yta av åtminstone 1000

m 2 muddrats. Från kanalerna och in mot gården sträcker sig en prickad

småbåtsled. Hjulströmmen i öster korsas av landsvägen.

Norraglo och Skurklev

Undervattensvegetation

Norraglo och Skurklev inventerades översiktligt med hjälp av vattenkikare

och kratta samt genom snorkling. Bottnarna i Norraglo karakteriserades av

ängar av rödsträfse i vilka raggsträfse utgjorde ett större eller mindre

inslag. I vikens norra del var vegetationens täckningsgrad överlag lägre

och raggsträfse påträffades inte. I större delen av vikens centrala del växte

raggsträfse rikligt i de mattbildande rödsträfsebestånden på cirka en

halvmeters djup. Här växte också sparsamt med havsnajas och grönsträfse

som var en tydlig varietet liljebladii (”långsträfse”). Övriga arter som

noterades i Norraglo var borststräfse, hårnating, hårsärv, borstnate och

axslinga. Trådalger förekom i liten till fläckvis ganska riklig mängd.

I Skurklev var bottenvegetationen mer varierad och utbredda

kransalgsängar saknades. Raggsträfse noterades endast i ett område,

nämligen mitt för den södra stranden. Arten växte här sparsamt på 0,8

meters djup i en matta av rödsträfse. Andra följearter var grönsträfse,

havsnajas och axslinga som alla förekom i enstaka exemplar eller

sparsamt. Övriga arter som noterades i den östra viken var borstnate och

ålnate. Strax öster om sundet växte grönsträfse i mattbildande bestånd.

Trådalger förekom i liten till riklig mängd.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 19 av 62

www.naturvatten.se


Stora delar av Norraglos bottnar täcks av undervattensängar av rödsträfse och raggsträfse i fin kondition. Så här

tydlig raggsträfse känns lätt igen på de hopslagna topparna. Under luppen syns svepeceller i flera rader och taggar

längre än stamdiametern placerade i grupper.

Raggsträfsets status

Det totala antalet raggsträfseplantor i Norraglo uppskattades till

åtminstone 10 000. I Skurklev uppskattades antalet till några hundra.

Raggsträfset var i god kondition men mycket lite fertil.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 20 av 62

www.naturvatten.se


Hotbild och rekommendationer

Vid den utmarkerade leden var bottnarna kala och tydligt påverkade av

båttrafiken. Några starka rekommendationer för att minska denna

påverkan ges inte då hänsyn redan visas i hög grad i och med att leden

löper längs stranden och inte rakt genom de värdefulla

vegetationsområdena. För att undvika direkt eller indirekt påverkan är det

lämpligt att tillse att leden är väl utmärkt och att båttrafik undviks i övriga

områden. Muddring eller annan typ av bottenstörande och/eller

grumlingsalstrande verksamhet bör inte tillåtas. Information om

raggsträfseförekomsten till de boende i södra änden av Norraglo

rekommenderas, förslagsvis tillsammans med lite beröm för att de

sannolikt redan visar hänsyn i sitt båtåkande.

Askösundet - Båtsviken, Sänkviken samt området

mellan Högholmen och Baggholmen

Generell beskrivning

Med Askösundet avses här vattenområdet mellan Lilla och Stora Askö. I

denna skyddade innanfjärd undersöktes tre lokaler, samtliga grunda

mjukbottnar. Stränderna kantades omväxlande av vassar och kala hällar.

Vid inventeringen den 14 september var vattentemperaturen 13-14 grader.

Landskapet som omger Askösundet är småkuperat och karakteriseras av

skogs- och hällmarker som i sänkor och dalar avlöses av jordbruksmarker.

Båtsviken gränsar i norr mot landsvägen och vidare mot en bondgård.

Sänkviken avvattnar åker och öppen mark via ett dike som rinner söder

om gården Rosendal. Åkermark finns också i tillrinningsområdet till

området mellan Högholmen och Baggholmen. Vattenområdena var

oexploaterade så när som på ett båthus i Sänkviken.

Båtsviken och Sänkviken

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 21 av 62

www.naturvatten.se


Undervattensvegetation

Askösundet inventerades översiktligt med hjälp av vattenkikare och kratta

samt snorkling. Bottnarna i Båtsviken karakteriserades av ängar av

rödsträfse. I vikens inre del hittades i dessa ängar enstaka exemplar av

raggsträfse på en halvmeters djup. Följearter var, utöver rödsträfse, även

grönsträfse, hårsträfse och havsnajas – samtliga mycket sparsamt

förekommande. I övriga områden av viken var vegetationen likartad med

den skillnaden att havsnajas förekom mer rikligt och att raggsträfse

saknades. Trådalger förekom i liten till riklig mängd.

I övriga områden noterades ingen raggsträfse. I Sänkviken växte borstnate

och rödsträfse i mycket täta bestånd utanför vassen. Här förekom också

sparsamt av havsnajas, hårsärv och axslinga. Längre ut på en dryg meters

djup växte enbart borstnate och axslinga, fortfarande i sammantaget hög

täckningsgrad. Trådalger förekom rikligt.

I området mellan Högholmen och Baggholmen var vattnet påtagligt

grumligt och vegetationens artsammansättning och täckningsgrad

varierade mer än i övriga områden. I den södra delen växte heltäckande

bestånd av havsnajas med inslag rödsträfse på de grundaste bottnarna. På

lite större djup i samma område uppträdde vegetationen mosaikartat som

sparsamt förekommande borstnate avlöst av kala bottnar respektive täta

bestånd av axslinga och borstnate. I områdets norra del växte havsnajas

omväxlande sparsamt till heltäckande med inslag av borstnate och/eller

rödsträfse. Trådalger förekom överlag ganska rikligt till rikligt.

Raggsträfsets status

Antalet raggsträfseplantor i Båtsviken uppskattades till några hundratal.

Raggsträfset var i god kondition men mycket lite fertil

Hotbild och rekommendationer

Påverkan i form av näringsrik tillrinning från bondgården kan tänkas

utgöra ett hot mot raggsträfset i Båtsviken. Om och i vilken utsträckning

den aktuella viken tillförs vatten från gården är dock oklart. Muddring

eller annan typ av bottenstörande och/eller grumlingsalstrande verksamhet

bör inte tillåtas.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 22 av 62

www.naturvatten.se


Delområde 2 – Bredviken

Bredviken ingår i det område som av Borger (2003) kallas Lilla Askökomplexet

och har beteckningen v4.

Bredviken

N

0 500

Meter

Delområde 2 - Bredviken

Bredviken

Generell beskrivning

Bredviken är ett skyddat vattenområde vars cirka 120 meter breda öppning

vetter åt väster mot den långsmala viken Ärmdalen. Större delen av viken

är mycket grund med ett djup kring en meter. Bottnarna var genomgående

mjuka. Vid inventeringen den 14 september var vattentemperaturen 12-13

grader.

Omgivningarna domineras av skog med större inslag av hällmark och

öppen mark. Norr om viken finns åkermark som avvattnas till Bredviken

via ett dike. Här finns också tomtmark med ett hus. Huvuddelen av

stränderna kantas av breda och täta vassar men hällar förekommer vid den

södra stranden. Vattenmiljöns fysiska exploatering begränsades till en

mindre brygga i vikens yttre norra del.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 23 av 62

www.naturvatten.se


Bredviken och dess vasskantade stränder

Undervattensvegetation

Bredviken inventerades översiktligt med vattenkikare och krattning samt

genom snorkling. Raggsträfse hittades i tre områden, nämligen i vikens

norra respektive sydöstra del och i den lilla delviken Bastuviken i söder. I

det förstnämnda området förekom raggsträfse med relativt hög

täckningsgrad på en halvmeters djup och växte där tillsammans med

rödsträfse och hårsträfse i likartad täckningsgrad samt sparsamt

förekommande borstnate, axslinga och grönsträfse. Fläckvis förekom

raggsträfse i mattbildande bestånd. I den sydöstra delen av Bredviken

växte arten sparsamt på knappt en halvmeters djup tillsammans med

rödsträfse, hårsträfse, borststräfse och havsnajas och ibland solitärt.

Rödsträfse förekom med hög täckningsgrad och övriga arter sparsamt.

Förhållandena var likartade över ett större område i den sydöstra delen. I

den södra viken hittades ett exemplar av raggsträfse på 0,6 meters djup.

Följearter var havsnajas, hårsträfse, rödsträfse, hårsärv och borstnate varav

den förstnämnda förekom rikligt och övriga sparsamt eller i enstaka

exemplar.

I Bredviken växte raggsträfse både i relativt hög täckningsgrad tillsammans med rödsträfse och havsnajas och

sparsamt på i övrigt nästan vegetationsfria ytor.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 24 av 62

www.naturvatten.se


I övriga delar dominerades bottenvegetationen av borstnate eller

rödsträfse. Den sydligaste delen av Bastuviken karakteriserades av ängar

av rödsträfse med enstaka inslag av grönsträfse som var en tydlig varietet

liljebladii (”långsträfse”). Trådalger förekom sparsamt till rikligt.

Raggsträfsets status

Det totala antalet raggsträfseplantor i Bredviken uppskattades till

åtminstone 10 000. Raggsträfset var i god kondition men lite fertil.

Hotbild och rekommendationer

Inga pågående hot bedömdes föreligga mot raggsträfsepopulationen i

Bredviken. Muddring eller annan grumlingsalstrande verksamhet bör inte

tillåtas. För att minska risken för att det värdefulla vegetationssamhället

påverkas av båttrafik, både i form av direkta propellereffekter och indirekt

genom grumling och överslamning, är det heller inte lämpligt att

brygganläggningar tillåts annat än möjligen i vikens mynningsområde.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 25 av 62

www.naturvatten.se


Delområde 3 – Nordvästra

Bergholmsfjärden

De tre områden som redovisas nedan hör alla till det större område som

Borger (2003) kallat Uknö glo och betecknat v52.

Boflagen

Uknö glo

Långviken

N

0 500

Meter

Delområde 3 – Nordvästra Bergholmsfjärden. Inventeringen omfattade Uknö glo, Boflagen och Långviken.

Uknö glo

Generell beskrivning

Uknö glo är en mycket väl skyddad vik som förbinds med utanförliggande

Boflagen av en kilometerlång grävd kanal. Gloets stränder domineras helt

av täta våtmarksliknande vassar. Hela vattenområdet är mycket grunt (0,4-

1,3 meter) och bottnarna är genomgående av mjuk karaktär. Vid

inventeringen den 14 september var vattentemperaturen 12 grader.

Gloets omgivningar domineras av våtmarker men skog- och hällmark

liksom öppen mark förekommer också. Övrig synlig mänsklig påverkan,

utöver den grävda kanalen, begränsas till en brygga vid den östra stranden.

Av flygbilder framgår också en muddrad ränna som sträcker sig från

kanalmynningen ner mot gloets sydvästra strand.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 26 av 62

www.naturvatten.se


Uknö glo

Undervattensvegetation

Uknö glo inventerades genom snorkling längs tre transekter enligt

Basinventeringsmetod. Ytterligare eftersök av raggsträfse och andra

särskilt intressanta arter gjordes med hjälp av vattenkikare och kratta.

Vegetationens täckningsgrad var generellt hög men dominerande art

varierade - borststräfse i gloets södra del, rödsträfse i den centrala och

havsnajas i den norra. Även hårsärv och grönsträfse förekom fläckvis i

högre täckningsgrader. Övriga arter noterades sparsamt eller i enstaka

exemplar. Havsnajas, borstnate och rödsträfse växte i samtliga tre

transekter. Grönsträfse förekom i de båda inre transekterna medan

axslinga och hornsärv hittades i de båda yttre. Utöver ovanstående arter

hittades hårsärv i den södra och i den norra transekten. I den norra

förekom dessutom hårnating och enstaka ruskor av lösliggande blåstång.

Trådalgsförekomsten var liten i vikens inre del och i övrigt liten till riklig.

I ett mindre område i den norra transekten förekom trådalger i kvävande

mängder.

Boflagen

Generell beskrivning

Boflagen är en relativt skyddad vik som öppnar sig mot Bergholmsfjärden

åt öster. Boflagen står också i förbindelse med Uknö glo via en

kilometerlång kanal som mynnar i vikens västra del. Hela flagen är

mycket grund och bottnarna är genomgående mjuka. Vid inventeringen

den 14 september var vattentemperaturen 12-13 grader.

Omgivningarna utgörs huvudsakligen av våtmarker men också en del

åker, skog och hällmark. På Friholmen nordost om Boflagen finns en del

bebyggelse och tre mindre bryggor sträcker sig genom vikens breda

vassbälten ut mot öppet vatten. Utöver dessa samt den muddrade kanalen

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 27 av 62

www.naturvatten.se


in till Uknö glo sågs inga tecken på fysisk exploatering. På grund av ett

kamerahaveri finns tyvärr inga miljöbilder från Boflagen.

Undervattensvegetation

Boflagen inventerades översiktligt med hjälp av vattenkikare och kratta.

Ett exemplar av raggsträfse hittades i vikens södra del på en knapp

halvmeters djup. Följearter på fyndplatsen var axslinga, havsnajas och

rödsträfse varav de båda förstnämnda förekom sparsamt och den sista i

enstaka exemplar. Trots idoga eftersök gjordes inga ytterligare fynd av

raggsträfse i viken. Vattenvegetationen förekom överlag inte i några

heltäckande bestånd annat än i mindre områden. Havsnajas, borstnate och

i ett mindre område även blåstång förekom i högst täckningsgrader.

Övriga arter som noterades var ålnate, knoppslinga, hjulmöja, hornsärv,

grönsträfse, rödsträfse, hårsärv och sudare. Trådalger förekom i liten till

riklig mängd.

Raggsträfset i Boflagen var delvis tämligen korttaggigt i vissa toppar.

Raggsträfsets status

I Boflagen hittades trots idoga eftersök endast en individ av raggsträfse

och det totala antalet plantor i viken understiger troligen 100. Konditionen

på plantan var relativt god men den var steril.

Hot och rekommendationer

Möjliga hot mot raggsträfset i Boflagen är direkt och indirekt påverkan

från båttrafik och muddringar/rensningar av kanalen till Uknö glo samt vid

befintliga bryggor. Muddring eller annan grumlingsalstrande verksamhet

vid brygganläggningar bör därför inte tillåtas och nyexploatering av

strandområden bör betraktas restriktivt. Borger (2003) bedömer att Uknö

glo har potential att utgöra ett mycket bra rekryteringsområde för gädda

och abborre - en bedömning som delas av Hydrophyta och Naturvatten.

Det är därför ytterst angeläget att fiskvandring mellan Uknö glo och

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 28 av 62

www.naturvatten.se


Boflagen är möjlig även fortsättningsvis. Om en situation uppkommer där

muddring/resning av kanalen krävs för att vidmakthålla förbindelsen är det

nödvändigt att arbetsområdet skärmas av med geotextil eller dylikt till

dess grumlingen lagt sig. Påverkan av näringsämnen från närliggande

åkermark är ytterligare ett möjligt hot mot det övergödningskänsliga

raggsträfset. Med tanke på att åkermarken inte förefaller vara extensivt

brukad och att viken omges av breda vassbälten som troligen fångar upp

en stor del av den näring som tillförs från land lämnas inget åtgärdsförslag

för detta potentiella hot.

Långviken

Generell beskrivning

Långviken är en långsmal vik vars norra del skyddas från vindar och

vågor av Ekholmen. Vikens södra del skyddas i viss mån av ön

Lindklabben men är i stort sett öppen mot utanförliggande

Bergholmsfjärden. Större delen av viken är mycket grund, men djup på

drygt 1,5 meter förekommer även i de inre delarna i höjd med Ekholmen.

Bottnarna är genomgående mjuka. Vid inventeringen den 14 september

var vattentemperaturen 12-13 grader.

Omgivningarna utgörs huvudsakligen av skogs- och hällmarker. I norr

gränsar viken mot våtmark och i tillrinningsområdet finns också åker och

öppna betesmarker. Inga tecken på fysisk exploatering noterades vid

fältbesöket.

Långviken

Undervattensvegetation

Långviken inventerades översiktligt med hjälp av vattenkikare och kratta.

Inventeringen begränsades till de delar som låg i höjd med och norr om

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 29 av 62

www.naturvatten.se


Ekholmen. I vikens inre norra del växte bitvis mattbildande bestånd av

övergångsformer mellan ragg- och grönsträfse med enstaka ren raggsträfse

på 1,4 meters djup. I övrigt dominerade rödsträfse i vikens inre del. Här

noterades också grönsträfse, borststräfse, havsnajas, borstnate, hornsärv

och axslinga. I vikens yttre delar var hornsärv vanligast förekommande

art. I detta område förekom också hårsärv och korsandmat, samt bitvis

också grönsträfse. Trådalger förekom genomgående relativt sparsamt.

Raggsträfsets status

Raggsträfsebeståndet i Långviken uppskattades omfatta upp emot 1000

plantor. Beståndet var i relativt god kondition men med låg fertilitetsgrad.

Hotbild och rekommendationer

Ett möjligt hot mot raggsträfsepopulationen i Långviken är påverkan av

näringsämnen från närliggande åkermark. Liksom för Boflagen bedöms

detta hot vara potentiellt snarare än reellt eftersom åkermarken inte

förefaller vara extensivt brukad samt att viken omges av breda vassbälten

som troligen fångar upp en stor del av näringen. Brygganläggningar och

muddring eller annan grumlingsalstrande verksamhet bör inte tillåtas i

viken.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 30 av 62

www.naturvatten.se


Delområde 4 - Örserumsviken

Örserumsviken presenteras av Borger (2003) med beteckningen v71.

Örserumsviken

N

0 500

Meter

Delområde 4 - Örserumsviken

Generell beskrivning

Örserumsviken omfattar nära 40 hektar och står i förbindelse med

utanförliggande vattenområde via ett cirka hundra meter brett sund i dess

nordöstra del. Viken är skyddad från våg- och strömpåverkan från

vattenområdet utanför, men har en nära 1,5 kilometer lång sträcka att

bygga vågor på vid västnordvästliga eller ostsydostliga vindar. Stränderna

är öppna eller kantas av vassar. I större delen av Örserumsviken ligger

djupet kring fyra meter. De inre västliga delarna är dock grundare med ett

medeldjup av 2-2,5 meter. Bottnarna är av mjuk karaktär undantaget i de

strandnära delarna. Vid inventeringen den 13 september var

vattentemperaturen 13 grader.

Omgivningarna domineras av skog men mest påtagligt är ändå det av

muddermassor utfyllda området i vikens inre västra del. Innanför detta

område ligger industrifastigheter (f.d. Westerviks Pappersbruk AB). I

Örserumsvikens östra del finns bebyggelse och en mindre småbåtshamn. I

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 31 av 62

www.naturvatten.se


övrigt räknades till ett 30-tal bryggor längs stränderna. I syfte att sanera

vikens bottnar från kvicksilver och PCB genomfördes en omfattande

muddring i början av 2000-talet.

Örserumsvikens västra stränder

Undervattensvegetation

Örserumsvikens inre delar inventerades genom snorkling längs tre

transekter enligt Basinventeringsmetod. Övriga delar inventerades

översiktligt genom vattenkikare och krattning. Arbetet koncentrerades till

den södra stranden eftersom det område där kransalger senast påträffats

var i vikens sydligaste del (Andersson 2008).

Vegetation förekom i så gott som hela den del av viken som

transektinventerades. Täckningsgraden var dock generellt låg i den yttersta

och den innersta transekten och botten var kal i flera av

inventeringsrutorna. I den mellersta transekten var täckningsgraden högre

och färre rutor var vegetationstomma. Borstnate, axslinga, ålnate och

hårsärv noterades i samtliga tre transekter och hornsärv hittades i de båda

innersta. De enda spåren av de kransalgsängar som dominerade viken före

saneringen var några plantor rödsträfse i den norra änden av den yttersta

transekten. I den södra änden påträffades hårsträfse och borststräfse.

Dessutom förekom enstaka exemplar av vitstjälksmöja i den yttersta

transekten, enstaka individer av havsnajas i den mellersta samt enstaka

exemplar av vitstjälksmöja och hårsträfse i den innersta transekten.

Trådalger förekom generellt i liten mängd undantaget invid stränderna där

påväxten vad ganska riklig till riklig.

Vid den översiktliga inventeringen i vekens yttre del noterades borstnate,

axslinga, ålnate, blåstång (huvudsakligen lösliggande), skruvnating och

vitstjälksmöja. I vikens sydöstra del på 0,7 meters djup hittades också

några exemplar hårsträfse. Trådalgsförekomsten var i de flesta områden

liten till ganska riklig. Mer kraftig påväxt noterades endast sporadiskt.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 32 av 62

www.naturvatten.se


Undantaget grönsträfse och korsandmat hittades samtliga av de arter som

rapporteras för 2007 (Andersson 2008). Tillkommande arter var

rödsträfse, hårsträfse, borststräfse och vitstjälksmöja.

Delområde 5 - Östra Skälö glo och

Bresfjärden

Östra Skälö glo och Bresfjärden presenteras av Borger (2003) som område

v100 respektive v97.

Östra

Skälö

glo

Bresfjärden

N

0 500

Meter

Delområde 5 - Östra Skälö glo och Bresfjärden

Östra Skälö glo

Generell beskrivning

Östra Skälö glo är en liten väl skyddad vik som förbinds med

utanförliggande Skälöfjärden av ett cirka 50 meter brett grunt sund. I

sundet ligger några hällskär som minskar den redan begränsade

öppningsarean ytterligare. Strandlinjen karakteriseras av påverkande

marktyper, se nedan, samt av hällar och vassbälten. Huvuddelen av viken

är grund med djup kring en meter. Djupare områden förekommer främst

alldeles innanför mynningen samt i en prickad båtled som löper längs den

östra stranden för att sedan svänga åt väster in mot bryggor och båthus i

vikens sydvästra del. Bottnarna är alltigenom av mjuk karaktär bortsett

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 33 av 62

www.naturvatten.se


från direkt mot den östra stranden. Vid inventeringen den 13 september

var vattentemperaturen 14 grader.

Vikens omgivningar domineras av skogs- och hällmark och har också

större inslag av äldre åkermark/öppen mark. Mest påtagligt i vikens

närmiljö är dock de artificiella marker som upptar cirka hälften av

strandlinjen. Dessa utgörs av bebyggelse - tomtmark med gräsytor ner mot

vattnet samt en restaurang med parkeringsplatser och andra hårdgjorda

ytor – i vikens västra del samt av en väg/vägbank som sträcker sig längs

hela vikens södra strand. Vid den västra stranden ligger ett båthus, några

bryggor och en kajanläggning. Strandområdet är här delvis utfyllt. Norr

om Östra Skälö glo ligger en öppen mark som avvattnas till vikens

nordvästra del via ett dike som den sista biten mot havet rinner i kanten av

en vassdominerad våtmark. Övrig synlig mänsklig påverkan på viken är

den muddrade ränna som anlagts för att möjliggöra båttrafik till bryggor.

Östra Skälö glo

Undervattensvegetation

Skälö glo inventerades genom snorkling längs tre transekter. Ytterligare

eftersök av raggsträfse och andra särskilt intressanta arter gjordes med

hjälp av vattenkikare och kompletterande snorkling.

Vegetationens täckningsgrad var generellt hög och havsnajas var tydligt

dominerande art. Även borstnate förekom bitvis i högre täckningsgrader.

Övriga arter noterades sparsamt eller i enstaka exemplar. Havsnajas,

borstnate, hårsärv och hårnating växte i samtliga tre transekter och enstaka

exemplar av hårsträfse observerades i transekt 1 och 2. Utöver

ovanstående arter hittades i vikens centrala del (transekt 2) också enstaka

exemplar av grönsträfse och ett fåtal små exemplar av raggsträfse med

ganska kraftig trådalgspåväxt som växte på en dryg meters djup. Den mest

mynningsnära transekten var djupare än de båda andra. Här förekom

lösliggande och fastsittande blåstång samt storsärv utöver de arter som

ovan anges som gemensamma för samtliga transekter.

Trådalgsförekomsten varierade mellan att vara liten till riklig.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 34 av 62

www.naturvatten.se


Raggsträfsets status

Sannolikt var antalet raggsträfseplantor i viken endast något hundratal.

Plantornas kondition var nedsatt till följd av trådalgspåväxt. Plantorna var

sterila Noterbart är att raggsträfse varit mattbildande över en större yta

centralt i viken under tidigare år enligt Markus Nord på Naturum i

Västervik. Uppenbarligen har beståndet kraschat och en uppföljning av

eventuell återhämtning bör genomföras.

I Östra Skälö glo hittades enstaka exemplar av småvuxen raggsträfse som på bilden till vänster ses tillsammans med

ett mer långsträckt exemplar av långsträfse. Bilden till höger visar svepecellerna (stipularerna) hos en raggsträfse

från lokalen.

Hotbild och rekommendationer

Flera potentiella hot finns mot raggsträfset i Skälö glo i och med att

närmiljön kring viken har en relativt hög grad av exploatering.

Småbåtstrafik in till restaurangen utgör ytterligare en riskfaktor för

undervattenvegetationen. Trots detta fanns mattbildande bestånd av

raggsträfse i Skälö glo så sent som 2011. De bakomliggande orsakerna till

att populationen nu kraschat kan vara både naturliga och en konsekvens av

mänsklig påverkan. Kollapsande kransalgsbestånd i grunda havsvikar

finns dokumenterade tidigare (se ex. Hansen m.fl. 2008) även i vikar där

raggsträfse varit en vanlig art (Persson m.fl. 2008).

I syfte att ge den nu kraftigt decimerade populationen en chans till

återhämtning samt att minska risken för framtida påverkan på den

värdefulla undervattenvegetationen lämnas här några rekommendationer.

Muddring eller annan typ av bottenstörande och/eller grumlingsalstrande

verksamhet bör inte tillåtas. Båtleden in till bryggor i vikens inre del bör

vara väl utmärkt och all båttrafik i övriga områden bör undvikas. För att

minimera näringstillförseln till viken och minska risken för kvävande

trådalgstillväxt är det lämpligt att tillse att avloppen i tillrinningsområdet

har god status och att undvika gödsling av gräsmattor. Diket som

avvattnar den öppna marken norr om viken och eventuella andra diken till

viken bör inte rensas. Avrinningen från hårdgjorda ytor bör i möjligaste

mån infiltreras och snömassor från plogning av väg och hårdgjorda ytor

läggs om möjligt så att de vid avsmältning inte avvattnas till gloet.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 35 av 62

www.naturvatten.se


Bresfjärden

Generell beskrivning

Bresfjärden är en större väl skyddad och långsträckt gloflada som förbinds

med utanförliggande Skälöfjärden av en smal och cirka 70 meter lång

uppmuddrad kanal som löper genom ett tätt vassbälte. Stränderna kantas

omväxlande av hällar och vass/sävbälten. Vikens norra och centrala del

ligger djupmässigt kring 2,5-3 meter medan de södra delarna är betydligt

grundare med maxdjup kring 1,5 meter. Bottnarna är alltigenom av mjuk

karaktär. Vid inventeringen den 12 september var vattentemperaturen 16-

17 grader.

Bresfjärden har ett mycket litet tillrinningsområdet som helt domineras av

skogs- och hällmark. Vikens båda ändar gränsar mot öppen mark som i

norr delvis har planterats igen. Sydväst om viken ligger ett litet bebyggt

område, men det ser ut att avvattnas till vattenområdet söder om

Bresfjärden. Sammanfattningsvis var viken förskonad från synlig

mänsklig påverkan undantaget den muddrade kanalen i dess mynning.

Bresfjärdens stränder

Undervattensvegetation

Bresfjärden inventerades genom snorkling längs tre transekter. Ytterligare

eftersök av raggsträfse och andra särskilt intressanta arter gjordes med

hjälp av vattenkikare och kratta samt ytterligare snorkling.

På bottnarna i Bresfjärdens klara vatten bredde vidsträckta och välmående

kransalgsängar ut sig. I vikens inre del dominerades ängarna av rödsträfse

och övergick i den centrala delen till ett blandbestånd av röd- och

grönsträfse. Raggsträfse förekom sparsamt i den södra delen för att sedan

öka norrut. Strax söder om den norra transekten var raggsträfset

mattbildande på en dryg meters djup. Den norra transekten

karakteriserades i sin östra del av ett blandbestånd av röd- och raggsträfse

i varierande dominans för att längre västerut övergå i enartsbestånd av

grönsträfse. Den totala ytan mattbildande raggsträfse uppskattades till ca

3000 m 2 men de största mängderna växte som inslag i röd- och

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 36 av 62

www.naturvatten.se


grönsträfseängar. Det totala antalet plantor i viken uppgick sannolikt till

flera tiotusental. Arten noterades mellan knappt en och knappt två meters

djup men verkade inte förekomma i den norra delen av viken.

Havsnajas och borstnate växte i samtliga tre transekter. I övrigt noterades

ett exemplar av axslinga i vikens centrala del och sparsamt förekommande

hårsträfse runt den norra transekten. Hårsträfse förekom även på de allra

grundaste bottnarna i söder

Vid inventeringen sågs stim av årsyngel av björkna/braxen. Dessutom

observerades svanspillning som huvudsakligen bestod av kransalger på

bottnarna – ett tydligt tecken på att Bresfjärdens ovanligt fina Chara-ängar

uppskattas av även andra än biologer på tillfälligt besök.

Välmående kransalgsängar bredde ut sig över stora delar av Bresfjärdens bottnar. I handen ett exemplar av

raggsträfse i fin kondition.

Raggsträfsets status

Totalt uppskattades antalet raggsträfseplantor i viken till åtskilliga

tiotusental. Beståndet var i god kondition men med låg fertilitetsgrad.

Hotbilder och rekommendationer

Inga direkta hot identifierades mot raggsträfsebeståndet Bresfjärden. För

att bibehålla vikens höga värden som rekryteringsområde för

varmvattenarter av fisk är det av största vikt att en vandringsbar

förbindelse till utanförliggande område vidmakthålls (Borger 2003). Om

en situation uppkommer där muddring/resning av kanalen krävs för att

vidmakthålla förbindelsen är det nödvändigt att arbetsområdet skärmas av

med geotextil eller dylikt till dess grumlingen lagt sig. Inga

brygganläggningar eller muddringar bör tillåtas i viken.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 37 av 62

www.naturvatten.se


Delområde 6 - Fläsköskärgården

Områdena nedan presenteras huvudsakligen efter indelningen i Borger

(2003). Således omfattar ”Djupeskaft” (o66 i Borger 2003) både

Djupeskaft och Grundeskaft, viken mellan Brännö och Åskeholmen samt

sundet söder om denna ö. ”Hemfjärden” (o67 i Borger 2003) är allt vatten

innanför Långevarp och Hemfjärden. ”Björkskärsglo” har getts samma

namn av Borger och betecknats där o65. ”Klintsundet” (o68 i Borger

2003) slutligen är hela skärgården mellan Lillevik och Klintsundet. I vår

beskrivning ingår även Östreglo i detta område.

Björkskärsglo

Brännö

Djupe-

skaft

Åskeholmen

Grunde-

skaft

Hemfjärden

Inre Gåsveken

Långevarp

N

Lillevik

Klintsundet

Östreglo

0 500

Meter

Delområde 6 – Fläsköskärgården. Inventerade lokaler omfattade Djupeskaft inklusive Grundeskaft och viken mellan

Brännö och Åskeholmen, Hemfjärden inklusive Inre Gåsveken och Långevarp, Björkskärsglo och Klintsundet

inkusive Lillevik och Östreglo.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 38 av 62

www.naturvatten.se


Djupeskaft

Generell beskrivning

Ett urbergsdominerat skärgårdsområde där småöar och skär bildat två

långsmala sund, Djupeskaft och Grundeskaft, samt några vikar. På en av

småöarna i områdets östra del finns ett glo, Stora Gastveken, vars

mynning täppts till med sten och block, möjligen för att den lilla viken ska

fungera som färskvattentäkt för betande djur. Området är genomgående

skyddat. Djupet i de områden dit inventeringarna koncentrerades varierade

mellan en halv och två meter och bottnarna var huvudsakligen mjuka. Det

Djupeskaft är överlag inte lika grunt som övriga områden och djupet låg

här mellan två till fyra meter. Vid inventeringen den 12 september var

vattentemperaturen 13-14 grader.

Skärgårdsområdet är urbergsdominerat med tallskog uppe på öarna.

Stränderna utgörs av kala hällar eller kantas av smala vass och/eller

sävbälten. Området är opåverkat av fysisk exploatering och föreföll ostört

även i övrigt.

Djupeskaft

Undervattensvegetation

Området inventerades översiktligt med hjälp av vattenkikare och

krattning. Raggsträfse förekom här som solitära plantor i den grunda (0,4-

1,2 m) viken mellan Brännö och Åskeholmen i områdets västra del.

Sammantaget uppskattades beståndet här till ett hundratal plantor med

koncentration till vikens södra del. Plantorna var relativt korttaggiga men

alla undersökta exemplar hade någonstans taggar som var längre än

stamdiametern. På lokalen förekom även en hel del övergångsformer mot

grönsträfse samt ren grönsträfse. Dessutom fanns sparsamt med rödsträfse.

Utöver dessa arter noterades havsnajas i bitvis hög täckningsgrad och

borstnate sparsamt. Trådalgsförekomsten var liten till ganska riklig.

Övriga delar av området dominerades av kärlväxter av vilka borstnate och

axslinga bitvis förekom i heltäckande bestånd. Stora delar av bottnarna var

också kala. Resterande arter som observerades i sunden var havsnajas,

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 39 av 62

www.naturvatten.se


nating och hornsärv. Liksom i viken där raggsträfse påträffades var

trådalgsförekomsten liten till ganska riklig.

Stora Gastveken på ön i områdets östra del inspekterades från land. Ingen

undervattenvegetation sågs på de mjuka bottnarna.

Raggsträfse från viken mellan Brännö och Åskeholmen. Svepeceller i fler än två rader och taggar i grupper är tydliga

karaktärer för raggsträfse. Taggar med en längd av minst stamdiameterns längd fanns men var mycket få.

Raggsträfsets status

Antalet raggsträfseplantor i viken mellan Brännö och Åskeholmen

uppskattades till några hundratal. Beståndet var i relativt god kondition

och tämligen fertilt.

Hotbild och rekommendationer

Inga hot identifierades för det aktuella området och inga

rekommendationer lämnas därför.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 40 av 62

www.naturvatten.se


Hemfjärden

Generell beskrivning

Det område som här (och enligt Borger 2003) avses med Hemfjärden är

två vikar som sträcker sig i ost-västlig riktning in mot fastlandet samt

Långevarp. I den södra viken ligger ett antal vasskantade häll- och

blockskär. Området är genomgående exponeringsskyddat. Huvuddelen av

vikarna är mycket grunda med djup på mindre än en meter. Vattenområdet

norr om Långevarp in mot Inre Gåsveken var dock 1,5-2,5 meter.

Bottnarna var huvudsakligen mjuka. Vid inventeringen den 12 september

var vattentemperaturen 14-17 grader.

Omgivningarna karakteriseras av ett delvis småbrutet landskap där öppna

marker, tall- och blandskog, våtmarker och gammal åkermark bildar en

mosaik. Stränderna utgörs av hällar, block och sten men våtmarksliknande

vassområden dominerar i den södra viken samt i den inre delen av det

sund som tidigare avskilde Brändö från fastlandet. Längst in den södra

viken finns tomtmark med två hus och en liten brygga, och i den norra

viken ligger ett äldre skärgårdshemman med båthus och bryggor. I till

båda dessa områden går en djupränna som tydligt framgår på flygbilder.

Rännan löper i båda fall huvudsakligen längs stränderna.

Hemfjärden

Undervattensvegetation

Hemfjärdens grunda mjukbottnar inventerades översiktligt med hjälp av

vattenkikare och krattning. Området dominerades i stort sett helt av

havsnajas, fläckvis mattbildande. I den norra viken var även inslaget av

rödsträfse påtagligt. Borstnate förekom över hela området med låga

täckningsgrader. Övriga arter som endast påträffades på ett fåtal punkter

var grönsträfse och axslinga. Trådalgsförekomsten var överlag liten till

ganska riklig.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 41 av 62

www.naturvatten.se


Björkskärsglo

Generell beskrivning

Björkskärsglo är en västvänd trösklad liten vik vars stränder utgörs av

hällar som omväxlande är öppna mot vattnet och omväxlande kantas av

säv och/eller bladvass. Vikens djup ligger mellan en och två meter och

endast mynningsområdet och de strandnära delarna är riktigt grunda.

Bottensubstratet var huvudsakligen mjukt men häll-, block- och stenbotten

förekom bland annat vid tröskeln. Vid inventeringen den 12 september var

vattentemperaturen 12-14 grader.

Vikens omgivande landområde, det vill säga själva Björkskär,

karakteriseras av gles tallskog på hällmark. Vid fältbesöket låg en husbåt

förtöjd vid vikens södra strand. I övrigt var viken skonad från synlig

mänsklig påverkan.

Björkskärsglo

Undervattensvegetation

Viken inventerades översiktligt med vattenkikare och kratta.

Björkskärsglo dominerades av kärlväxter. I den centrala delen växte

axslinga och borstnate i heltäckande bestånd. Blåstång förekom sparsamt

och framförallt på tröskelområdets hårda bottnar. Grönsträfse hittades i

enstaka exemplar på två platser. Övriga arter som noterades var nating och

hornsärv. Trådalgsförekomsten var liten till ganska riklig.

Klintsundet

Generell beskrivning

Klintsundet är ett urbergsdominerat skärgårdsområde där småöar och skär

bildar en labyrint av vikar och sund. Exponeringsgrad varierar men med

undantag för de södra delarna är området generellt att betrakta som

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 42 av 62

www.naturvatten.se


skyddat. Djupet i de områden som inventerades varierade mellan en halv

och två meter och bottnarna utgjordes huvudsakligen av sand och grus.

Häll- eller stenbotten förekom också och i några områden mjukbotten.

Svavelbakterier noterades i ett område. Vid inventeringen den 12

september var vattentemperaturen 13-14 grader.

På de små hälldominerade öarna växte tallskog och stränderna

karakteriserades av hällar. I de mer skyddade områdena växte vass

och/eller säv längs stranden. Området är opåverkat av fysisk exploatering

och föreföll ostört även i övrigt.

Inventering med hjälp av vattenkikare i Klintsundet

Undervattensvegetation

Klintsundet inventerades översiktligt med hjälp av vattenkikare och

krattning. Vikens undervattensvegetation var varierad och präglades av en

blandning av exponeringståliga/gynnade arter som blåstång och arter som

föredrar mer skyddade miljöer, exempelvis havsnajas. Borstnate och

blåstång noterades bitvis i relativt höga täckningsgrader. Övriga arter –

havsnajas, axslinga, ålnate, sudare, nating, hornsärv och hårsärv –

förekom sparsamt. Utöver dessa arter hittades två kransalger, nämligen

grönsträfse och hårsträfse i enstaka exemplar på en plats vardera.

Trådalger förekom huvudsakligen rikligt men i några områden mer

sparsamt.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 43 av 62

www.naturvatten.se


Delområde 7 - Ekö-Virboområdet

Även i detta delområde presenteras lokalerna huvudsakligen efter

indelningen i Borger (2003). Särskilt de västra områdena var mycket

grunda i de delar där vegetationen förekom. Inga waypoints har därför

lagts i dessa områden då de ej var möjliga att komma intill med båten.

Fägloet

Äspflagen

Tvavarp

Björkskär

Dalsvarp

Mickelsfjärd

Långe holmen

Gruvflagen

Kojflagen

N

0 500

Meter

Fittjö glo

Delområde 7 - Ekö-Virboområdet. Inventeringen omfattade Fägloet, Äspflagen, Tvavarp, Kojflagen, Fittjö glo,

Mickelsfjärd, Gruvflagen samt Dalsvarp.

Fägloet

Generell beskrivning

Fägloet är ett litet skyddat viksystem som har tre förbindelser med

utanförliggande vatten – två åt öster och en åt norr. Strandlinjen

dominerades av smala säv- och/eller vassbälten med inslag av hällar.

Huvuddelen av vattenområdet har ett djup av 1-1,5 meter och grundare

bottnar förekommer främst i de innersta södra delarna. Bottnarna var

huvudsakligen mjuka. Vid inventeringen den 11 september var

vattentemperaturen 14-15 grader.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 44 av 62

www.naturvatten.se


Omgivningarna utgörs av barr- och blandskog samt hällmark. Den

innersta södra delen gränsar mot våtmark. Viksystemet är förskonat från

synlig mänsklig påverkan.

Fägloet

Undervattensvegetation

Vikarna inventerades översiktligt med vattenkikare och kratta.

Vegetationen var generellt sparsam och delar av bottnarna var kala.

Borstnate och havsnajas förekom bitvis i heltäckande bestånd. Enstaka

exemplar av grönsträfse påträffades i sundet i öster på två till drygt tre

meters djup. I övrigt noterades storsärv, hårsärv, hårnating, ålnate

lösliggande och fastsittande blåstång i området. I den smalaste delen av

detta sund, egentligen utanför och strax norr om Äspflagen, växte stora

exemplar av den antagligen förbisedda brunalgen gyllenskägg

(Dictyosiphon chordaria). Denna art skiljs lätt från det vanligare

smalskägget (D. foeniculaceus) genom att endast ha grenar av första

ordningen som är insnörda där de fäster på huvudstammen.

Trådalgsförekomsten varierade från liten till riklig.

I vattenområdet mellan Fägloet och Äspflagen växte stora exemplar av den antagligen förbisedda brunalgen

gyllenskägg (Dictyosiphon chordaria). Till skillnad från det vanligare smalskägget (D. foeniculaceus) har arten endast

grenar av första ordningen och dessa grenar är tydligt insnörda där de växer ut från huvudstammen.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 45 av 62

www.naturvatten.se


Äspflagen

Generell beskrivning

Äspflagen är litet skyddat till mycket skyddat viksystem som åt öster står i

förbindelse med utanförliggande vatten via ett cirka 20 meter brett sund.

Ytterligare en vattenpassage, en mycket grund meterbred naturlig glipa

mellan hällarna, finns i vikens nordöstra del. Strandlinjen utgörs

omväxlande av säv och/eller vassbälten och hällar. Huvuddelen av

vattenområdet är grunt men djup nedåt tre meter och mer förekommer i

mynningens smalaste del. Bottnarna var huvudsakligen mjuka och

svavelbakterier noterades i några områden. Vid inventeringen den 11

september var vattentemperaturen 14-16 grader.

Omgivningarna utgörs av tallskog på hällmark samt av blandskog och i

mindre utsträckning av våtmarker. Viksystemet var förskonat från synlig

mänsklig påverkan.

Äspflagen

Undervattensvegetation

Viken inventerades översiktligt med vattenkikare och kratta. De lite

djupare bottnarna, kring två meter, dominerades av borstnate medan

grundområdena huvudsakligen koloniserats av havsnajas som växte i

bitvis hög täckningsgrad. I övrigt noterades rödsträfse i vanligen låg

täckning, lite blåstång samt ett exemplar av grönsträfse strax innanför

mynningen. Trådalgsförekomsten var liten till ganska riklig och i något

område riklig.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 46 av 62

www.naturvatten.se


Tvavarp

Generell beskrivning

Tvavarp är en mycket skyddad och näst intill helt avsnörd gloflada vars

förbindelse med utanförliggande vattenområde är ett vassigenväxt sund åt

öster. Vattenområdet kan inte nås med båt. Tvavarp är mycket grund,

cirka 0,3-0,4 meter, och bottnarna var genomgående mjuka. Vid

inventeringen sågs fiskyngel vilket får betraktas som ett säkert tecken på

att ett biologiskt utbyte sker med utanförliggande vatten.

Omgivningarna karakteriseras av våtmarker, barr- och blandskog samt

hällmarker. Huvuddelen av stränderna kantas av vassar och utgörs i övrigt

av häll. Området är helt förskonat från mänsklig fysisk påverkan.

Tvavarp

Undervattensvegetation

Vikens grunda bottnar var kala och ingen vattenvegetation noterades.

Förekomsten av trådalger var liten. Utanför viken växte sparsamt med

havsnajas och borstnate. Här hittades också stora, sjöhjortronliknande

kolonier av cyanobakterien Aphanothece stagnina (se vidare under

Kojflagen).

Dalsvarp

Generell beskrivning

Lokalen omfattar den sydostligaste delen av Virbofjärd. Viken är mycket

skyddad och huvuddelen är mycket grund med djup kring en halvmeter

eller mindre. Bottnarna var alltigenom mjuka. Vid inventeringen den 10

september var vattentemperaturen 15 grader.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 47 av 62

www.naturvatten.se


Vid vikens västra strand finns tomtmark och en brygga till vilken

båttrafiken satt tydliga spår på bottnarna. Omgivningarna utgörs av barroch

blandskog samt i de inre delarna av våtmarker. Huvuddelen av

stränderna kantades av vassar.

Dalsvarp

Undervattensvegetation

Viken inventerades översiktligt med hjälp av vattenkikare och kratta. Den

enda vegetation som noterades var enstaka plantor av havsnajas.

Trådalgsförekomsten var överlag liten.

Kojflagen

Generell beskrivning

Kojflagen är en mycket skyddad vik som förbinds med utanförliggande

vattenområde via ett knappt 20 meter brett och tröskellöst sund i öster. En

förbindelse söderut, mot mynningsområdet vid Fittjö glo, finns också men

den är igenväxt och ej passerbar med båt. Kojflagen är mycket grund och

bottnarna var genomgående mjuka. Vid inventeringen den 10 september

var vattentemperaturen 15 grader.

Vid Kojflagens västra strand finns tre bryggor där åtta småbåtar låg

förtöjda vid fältbesöket. Från mynningen löper en lite djupare ränna in

mot dessa bryggor och båttrafiken bedöms medföra en tydlig negativ

påverkan på vikens mycket grunda och grumlingsbenägna bottnar.

Omgivningarna utgörs av tallskog och hällmarker samt i de södra delarna

av tomtmark. Stränderna domineras av hällar undantaget i den norra delen

som karakteriseras av ett våtmarksliknande vassområde. Närmiljön vid

bryggorna används som upplagsplats för småbåtar.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 48 av 62

www.naturvatten.se


Kojflagen

Undervattensvegetation

Viken inventerades översiktligt med genom snorkling. I vikens centrala

del noterades enbart sparsamt med borstnate. Längs stränderna och i

vikens norra del som var mindre störd av båttrafiken växte havsnajas i

bitvis heltäckande bestånd. Hårnating och rödsträfse noterades sparsamt i

samma område. Dessutom hittades ansenliga mängder stora,

sjöhjortronliknande kolonier av cyanobakterien Aphanothece stagnina

(artbestämd av Roland Bengtsson, Mikroalg) på de djupare bottnarna.

Detta är en sötvattensart som antagligen är förbisedd i Östersjön.

Trådalgsförekomsten var överlag liten.

Den kolonibildande cyanobakterien Aphanothece stagnina förekom rikligt på Kojflagens bottnar. Detta är en

sötvattensart som antagligen är förbisedd i Östersjön.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 49 av 62

www.naturvatten.se


Fittjö glo

Generell beskrivning

Fittjö glo är en mycket skyddad vik som omfattar cirka 6 hektar. Viken

förbinds med utanförliggande vattenområde via ett knappt 20 meter brett

sund. Hela Fittjö glo är grunt och bottnarna var genomgående mjuka. Vid

inventeringen den 10 september var vattentemperaturen 16 grader.

Omgivningarna utgörs av tallskog och hällmarker samt i söder av våtmark.

Stränderna är huvudsakligen vasskantade och utgörs i övrigt av hällar. Vid

den norra stranden och invid mynningen finns tomtmark med några hus. I

Fittjö glo fanns vid fältbesöket en brygga med två motorförsedda

roddbåtar. Övrig fysisk påverkan utgörs av två vatten(?)ledningar som

löper längs vikens botten. Inga tecken på muddring noterades.

Fittjöglo

Undervattensvegetation

Viken inventerades översiktligt med vattenkikare och genom krattning.

Vid fältbesöket var vikens bottnar kala undantaget en cirka tio meter bred

bård av havsnajas som växte utanför vassarna. Trådalger förekom

sparsamt. Ett årsyngel av abborre simmade förbi under vattenkikaren.

Mickelsfjärd

Generell beskrivning

Mickelsfjärd är avskuren från utanförliggande vattenområden och

vattenutbyte med dessa förekommer troligen endast vid höga

havsvattenstånd. Fjärden var tydligt utsötad med en salthalt kring en

promille. Djupet i den västra delen översteg inte 0,7 m. På bottnarna låg

rikliga mängder fågelspillning vilket vittnar om att fjärden är en flitigt

använd rastplats.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 50 av 62

www.naturvatten.se


Omgivningarna domineras av tallskog på hällmark. Väster om fjärden

ligger ett hus, men i övrigt finns ingen synlig påverkan av vare sig

landmiljö eller vattenområde. Stränderna utgörs omväxlande av hällar och

vassar.

Mickelsfjärd

Undervattensvegetation

Västra delen av Mickelsfjärden inventerades översiktligt genom snorkling.

Bottnarna var genomgående kala och ingen undervattenvegetation

noterades.

Viken öster om Mickelsfjärd

Det område som av Borger (2003) redovisas som Gruvflagen o82 har här

delats upp och presenteras som tre separata lokaler: Viken öster om

Mickelsfjärd, Gruvflagen samt Sundet mellan Björkskär och Långe holme.

Generell beskrivning

Viken öster om Mickelsfjärd är en skyddad vik vars cirka 15 meter breda

mynning vetter åt norr. Stränderna domineras av öppna hällar och säv

och/eller bladvassar förekommer sparsamt. Innanför mynningen är viken

genomgående grund och har mjuka bottnar. Vid inventeringen den 11

september var vattentemperaturen 14 grader.

Omgivningarna utgörs av gles tallskog på hällmark. Längs delar av

stränderna låg sprängsten. I övrigt var viken skonad från synlig mänsklig

påverkan.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 51 av 62

www.naturvatten.se


Viken öster om Mickelsfjärd

Undervattensvegetation

Viken inventerades översiktligt med vattenkikare och kratta. På de grunda

mjukbottnarna noterades havsnajas i bitvis hög täckningsgrad samt

enstaka exemplar av borstnate. Trådalger förekom rikligt som påväxt på

vegetationen. Utanför vikens mynning förekom fastsittande blåstång och

sparsamt med borstnate och najas. Här var trådalgsförekomsten ganska

riklig.

Gruvflagen

Det område som av Borger (2003) redovisas som Gruvflagen o82 har här

delats upp och presenteras som tre separata lokaler: Viken öster om

Mickelsfjärd, Gruvflagen samt Sundet mellan Björkskär och Långe holme.

Generell beskrivning

Gruvflagen är en liten skyddad vik som står i förbindelse med öppet hav

via två smala (10 respektive 15 m) trösklade sund. Ytterligare en

vattenförbindelse finns från vikens nordvästra del och norrut men denna är

inte passerbar med båt. Strandlinjen kantas nästan uteslutande av öppna

hällar och bestånd av säv och/eller bladvass förekommer mycket sparsamt.

Innanför de cirka 1,5 meter djupa trösklarna uppgår djupet till som mest

cirka tre meter. Inventeringen fokuserades till djup mellan en halv och två

meter. Bottnarna var huvudsakligen mjuka och svavelbakterier noterades i

några områden. Vid inventeringen den 11 september var

vattentemperaturen 13-14 grader.

Omgivningarna utgörs av gles tallskog på hällmark. På Gruvflagsholmen -

den ö som delar mynningsområdet i två sund - ligger ett hus och här finns

också en äldre brygga. Spår av stenbrytning sågs vid delar av stränderna.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 52 av 62

www.naturvatten.se


Inventering i Gruvflagen

Undervattensvegetation

Viken inventerades översiktligt med vattenkikare och kratta. Gruvflagens

bottnar dominerades helt av tätväxande borstnate. Blåstång förekom bitvis

i hög täckningsgrad på häll. I övrigt noterades endast sparsamt

förekommande havsnajas, hårnating och sudare. Trådalgsförekomsten var

ganska riklig till riklig.

Sundet mellan Björkskär och Långe holmen

Det område som av Borger (2003) redovisas som Gruvflagen o82 har här

delats upp och presenteras som tre separata lokaler: Viken öster om

Mickelsfjärd, Gruvflagen samt Sundet mellan Björkskär och Långe

holmen.

Generell beskrivning

Området utgörs av ett långsmalt sund som sträcker sig i ostvästlig riktning

mellan Långe holmen i söder och Björkskär i norr. Stränderna domineras

av öppna hällar med ett fåtal mindre bestånd av säv och/eller bladvass.

Sundet är relativt djupt och inventeringen omfattade bottnar i

djupintervallet 1,4-2,6 meter. Bottnarna var huvudsakligen mjuka men

utgjordes i några områden av häll. Sundet är relativt skyddad för vågor

och vindar men troligen strömutsatt. Vid inventeringen den 11 september

var vattentemperaturen 13-14 grader.

Omgivningarna utgörs av gles tallskog på hällmark. I sundets västra del

låg sprängsten vid stranden. I övrigt var det skonat från synlig mänsklig

påverkan.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 53 av 62

www.naturvatten.se


Sundet mellan Björkskär och Långe holmen

Undervattensvegetation

Viken inventerades översiktligt med vattenkikare och kratta. Bottnarnas

vegetation dominerades av borstnate som förekom i måttlig till hög

täckningsgrad. Även blåstång förekom relativt rikligt och då framförallt på

hällsubstrat, men även lösliggande. Övriga arter som noterades var sudare,

nating och ålnate. Trådalgsförekomsten var ganska riklig till riklig.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 54 av 62

www.naturvatten.se


Delområde 8 - Stora Saltviken

Stora Saltviken presenteras av Borger (2003) med beteckningen o87.

Stora Saltviken

N

0

500

Meter

Delområde 8 - Stora Saltviken

Stora Saltviken

Generell beskrivning

Stora Saltviken är en större skyddad vik med två öppningar mot

utanförliggande skärgårdsområde. I det östra mynningsområdet ligger en

ö, Korsholmen, som delar öppningen i två sund med en sammanlagd bredd

av cirka 80 meter. Åt söder, från Mareviken mellan Saltö och fastlandet,

finns ett smalt kanalliknande sund, Finnekorset, som inte är passerbart

med båt. Från det norra sundet och in mot vikens centrala del ligger djupet

kring fyra meter. De innersta delarna är mycket grunda. Bottnarna består

huvudsakligen av gyttja eller grovleregyttja samt bitvis av häll, särskilt i

den inre norra delen. Svavelbakterier förekom fläckvis på mjukbotten. Vid

inventeringen den 10 september var vattentemperaturen 12 grader.

Omgivningarna karakteriseras av tallskog på hällmark. I vikens inre västra

del vidtar vassdominerade våtmarker. Norr om viken, men inte i själva

strandområdet, finns tomtmark med tre hus. Väster om Stora Saltvik ligger

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 55 av 62

www.naturvatten.se


åkermark som dock inte avvattnas till viken. Stränderna utgörs

huvudsakligen av hällar och kantas bitvis av täta smala vassbårder.

Vattenmiljöns fysiska exploatering begränsades till två små bryggor. Inga

tecken på muddring noterades i de områden som kunde besökas med båt.

Det är dock troligt att det smala sundet åt söder tidigare har rensats.

Stora Saltviken

Undervattensvegetation

Stora Saltviken inventerades översiktligt med vattenkikare och krattning.

Vegetationen dominerades av kärlväxter. Kransalger och brunalger - fast

och lösliggande blåstång samt sudare - förekom sparsamt. Övriga arter

som noterades vid inventeringen var skruv- och hårnating, axslinga,

hårsärv, borstnate, hornsärv, ålnate samt kransalgerna grönsträfse,

rödsträfse och borststräfse. Trådalger förekom bitvis mycket rikligt.

Delområde 9 - Sjöbodviken och

Borgefjärd

Sjöbodviken och Borgefjärd presenteras av Borger (2003) som

Sjöbodviken med beteckningen o93.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 56 av 62

www.naturvatten.se


Sjöbod-

viken

Borgefjärd

N

Lilla Kronoholmen

0 500

Meter

Delområde 9 - Sjöbodviken och Borgefjärd

Sjöbodviken och Borgefjärd

Generell beskrivning

Sjöbodviken och Borgefjärd är ett större skyddat viksystem som förbinds

med utanförliggande vattenområde via ett knappt 20 meter brett sund i

söder. Sjöbodviken, är genomgående grund och endast på ett fåtal punkter

i söder uppmättes större djup än en meter. I vikens västra del ligger en helt

avsnörd gloflada med mynningsområdet övervuxet av vass. Större delen

av denna vik var i 0,4-0,5 meter med ett maxdjup på en knapp meter.

Längst i norr finns en delvis avsnörd liten lagun med en kanal på varje

sida om en ö. Här var vattendjupet inte ens en halv meter. Sundet mellan

Sjöbodviken och Borgefjärd är runt 2 m djupt. Borgefjärd är ett mer

varierat vattenområde både vad gäller djup och bottensubstrat. I väster,

innanför några småskär, finns område grundare än en meter. I övrigt är

större delen av Borgefjärd 1,5-2 m bortsett från i söder mot mynningen där

djupet ökar till 3,5 m.

Områdets bottnar är huvudsakligen mjuka, särskilt i Sjöbodviken, och

utgörs i de djupare områdena av grovleregyttja/gyttja och i de grundare

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 57 av 62

www.naturvatten.se


och allra mest skyddade av findetritusgyttja. Grynnor och grundområden

med sten, block och hällar förekommer, särskilt i Borgefjärd, som också

har en hel del skär och små öar. Vid inventeringen den 11 september var

vattentemperaturen 14-18 grader.

Omgivningarna utgörs av bland- och barrskog samt hällmarker och

våtmarker. Öster om viken ligger ett större fritidshusområde. Stränderna

karakteriseras av hällar och vassbälten. Sjöbodviken, tillsammans med

Borgefjärd, är som namnet antyder ett populärt hamnområde. Tre

småbåtshamnar och flera bryggor utöver dessa finns längs stränderna.

Muddring kunde inte konstateras vid fältbesöket - snarare gav viken ett

oväntat ostört intryck och det föreföll som om boende och båttrafikanter

visade stor hänsyn till dess naturvärden.

Sjöbodviken och Borgefjärd

Undervattensvegetation

Sjöbodviken och Borgefjärd inventerades översiktligt och huvudsakligen

med hjälp av vattenkikare och krattning. Glofladan väster om Sjöbodviken

inventerades genom snorkling. Undervattensvegetationen dominerades

helt av kärlväxter. Av dessa förekom axslinga, havsnajas, borstnate och

hårnating i bitvis höga till mycket höga täckningsgrader. Övriga kärlväxter

– hornsärv, ålnate, hårsärv, storsärv och skruvnating förekom sparsamt.

Utöver detta noterades blåstång på ett fåtal platser. Av kransalgerna

hittades en enda representant, nämligen grönsträfse som växte mitt i

sundet mellan Sjöbodviken och Borgefjärd på 1,8 meters djup i vikens

Kala bottnar förekom i stort sett endast längs norra stranden av

Borgefjärds grunda, västra vik. Trådalgsförekomsten var vanligen liten till

ganska riklig. I den nordvästra delen av Borgefjärd samt i södra delen av

sundet mellan de båda delbassängerna förekom dock rikligt med trådalger.

På de mycket lösa findetritusbottnarna i den avsnörda glofladan i västra

Sjöbodviken växte mattbildande slangalger. Här förekom också ”moln” av

spiralbandsalger. I övrigt noterades enstaka exemplar av borststräfse,

havsnajas, hårsärv, hårnating och – något oväntat med tanke på det grunda

vattnet - axslinga.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 58 av 62

www.naturvatten.se


Delområde 10 - Smältevik

Smältevik presenteras av Borger (2003) med beteckningen o96.

Smältevik

N

0 500

Meter

Delområde 10 - Smältevik

Smältevik

Generell beskrivning

Smältevik är en större skyddad vik med en knappt 30 meter bred öppning

åt söder mot öppet hav. Över mynningsområdet har en hög gångbro

anlagts som dock inte utgör något hinder för småbåtstrafik. Innanför

sundet är djupet nära fyra meter men snart grundar bottnarna upp och

större delen av viken har ett djup på mindre än en meter. Bottnarna var

genomgående av mjuk karaktär med inslag av sten- och blockgrynnor. Vid

inventeringen den 11 september var vattentemperaturen 16-17 grader.

Omgivningarna utgörs huvudsakligen av bland- och barrskog. I vikens

inre del mynnar Applerumsån som den sista halvkilometern mot havet

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 59 av 62

www.naturvatten.se


inner genom en vassdominerad våtmark. Vikens stränder karakteriseras

av vassbälten. Ingen fysisk exploatering noterades.

Smälteviks inlopp och stränder

Undervattensvegetation

Smältevik inventerades översiktligt genom vattenkikare och krattning.

Generellt dominerades de allra sydligaste och lite djupare delarna av

kärlväxter medan de grunda bottnarna karakteriserades av mattbildande

bestånd av kransalger.

I vikens södra del på 1-2 meters djup växte borstnate, axslinga, hornsärv,

havsnajas, spädnate och enstaka grönsträfse. I detta område var

trådalgsförekomsten ganska riklig. Lite längre in i viken var vegetationen

heltäckande och utgjordes omväxlande av mattbildande kransalger

(borststräfse, rödsträfse och/eller grönsträfse) eller kärlväxter (havsnajas

eller spädnate). Övriga arter som noterades var hår- och skruvnating och

ålnate samt, längst in i vikens mest utsötade delar, vit näckros.

Förekomsten av trådalger varierade kraftigt och var bitvis mycket riklig.

Kransalgsängar bredde ut sig över bottnarna i de inre delarna av Smältevik.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 60 av 62

www.naturvatten.se


Omväxlande rödsträfse, grönsträfse och/eller borststräfse utgjorde mattbildande bestånd i de inre delarna av

Smältevik. Bilden till höger visar de arttypiska vita klotrunda bulbiller (stärkelselager) hos borststräfse.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 61 av 62

www.naturvatten.se


Referenser

Andersson, S. 2008. Biologiska undersökningar i samband med saneringen

av Örserumsviken – lägesrapport 2007. Rapport 2008:3, Naturvetenskapliga

institutionen, Högskolan i Kalmar. ISSN: 1402-6198.

Blindow, I. 2009. Åtgärdsprogram för hotade kransalger: arter i

brackvatten och hav 2008-2011 – Raggsträfse (Chara horrida) och

axsträfse (Lamprothamnium papulosum). Naturvårdsverket, Rapport 5853.

63 sid.

Blümel, C. 2003. Chara horrida, Wahlst. 1862. I Schubert & Blindow,

Charophytes of the Baltic Sea. A. R. G. Gantner Verlag Kommanditgesellschaft.

Ruggell. Sid 113-121.

Boegle, M.G., S.C. Schneider, A. Melzer & H. Schubert. 2010. Distinguishing

Chara baltica, C. horrida and C. liljebladii – conflicting results

from analysis of morphology and genetics. Charophytes 2: 53–58.

Borger, T. 2003. Inventering av lek- och uppväxtområden för Kalmar läns

kustbestånd av gädda och abborre 2002/2003 - med inriktning på grunda

havsmiljöer. Länsstyrelsen Kalmar län. Meddelande 2003:19. ISSN 0348-

8748, ISRN LSTY-H-M--2003/19—SE.

Gärdenfors, U. (ed.). 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 – The 2010

Red List of Swedish Species. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Hansen, J., G. Johansson & J. Persson. 2008. Grunda havsvikar längs

Sveriges kust – Mellanårsvariationer i undervattensvegetation och

fiskyngelförekomst. Länsstyrelsen i Uppsala län, Meddelande 2008:16. 70

sid.

Persson, J. & G. Johansson. 2007. Manual för basinventering av marina

habitat (1150, 1160 och 1650) - Metoder för kartering av undervattensvegetation.

Naturvårdsverket. (Manualen fanns vid denna rapports författande,

januari 2013, inte längre tillgänglig för nedladdning från Naturvårdsverkets

hemsida men kan laddas ned som PDF från

www.hydrophyta.se/pages/publikationer.php)

Persson, J. G. Johansson & M. Hjelm. 2008. Fiskrekrytering och

undervattensvegetation – En fortsatt studie av grunda vikar i

Södermanlands län sommaren 2007 samt eftersök av raggsträfse (Chara

horrida). Länsstyrelsen i Södermanlands län, Rapport 2008:04. 59 sid.

Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 62 av 62

www.naturvatten.se

More magazines by this user
Similar magazines