Ditt landsting4_07.pdf - Landstinget Blekinge

1 

Ditt Landsting 

Nr 

4 • 2007 

Lättläst SIDAN 15 

Var rädd om din 

(känsliga) mage 

MAGEN 

Många ringer till sjukvårdsrådgivningen 

och har besvär 

med sin mage. Det kan 

handla om allt från vanligt 

magknip till livsfarliga sjukdomar. 

I det här numret av Ditt 

Landsting är temat magen. 

SIDAN 3–7 

Blekingar äter 

mest antibiotika 

Blekingarna äter mest antibiotika 

i landet. Samtidigt 

ökar de multiresistenta bakterierna 

kraftigt. 

– Enda sättet att få bukt 

med de resistenta bakterierna 

är att inte använda så mycket 

antibiotika. 

Det säger infektionsläkaren 

Carl-Johan Fraenkel. 

Ju mer antibiotika vi 

använder desto större möjligheter 

har bakterierna att växa 

till sig och spridas. 

SIDAN 11 

Toppbetyg 

till Blekinge 

Snabba framgångar för Niklas 

Niklas Almers, 16 år från Karlskrona, började 

träna friidrott för två år sedan. Han har redan 

hunnit med att vinna fem guld vid junior-VM 

i Sydafrika och göra bra ifrån sig vid senior-VM 

i Taiwan i september. 

Att ta det lugnt är inget för Niklas. Den enda 

dagen i veckan som han inte tränar friidrott 

ägnar han åt dans. 

SIDAN 8–9 

Hälso- och sjukvården i Blekinge 

håller en väldigt hög 

kvalitet. Det visar en rapport 

som heter Öppna Jämförelser. 

I den jämförs vården över 

hela landet. 

Rapporten visar att blekingarna 

är väldigt nöjda med 

den vård de får. Rapporten 

visar också att det är mycket 

lättare att få hjälp inom 

primärvården jämfört med i 

fjol. Primärvården i Blekinge 

är den tredje bästa i landet. 

SIDAN 16 

Information och nyheter från Landstinget Blekinge 

Postens gruppförsändelser

2 Ditt Landsting december 2007 

Vissa har 

alltid tur 

KRÖNIKAN 

Somliga människor har flax, flyt, 

tur. Allting går deras väg, vad de 

än företar sig. Visst blir man lite 

avundsjuk? Som när de köper en 

trisslott, hamnar i TV4:s morgonsoffa 

och skrapar ihop en miljon 

eller två på nolltid. Då blir man 

lite modstulen och tänker, typiskt, 

det där händer aldrig mig. 

Min salig farfar var en sådan där 

riktig turgubbe. Sportintresserad 

som han var kunde han inte passera 

en idrottstombola utan att ta 

några lotter. Inte för att han var 

så särskilt intresserad av att vinna, 

utan mer för att gynna den lokala 

föreningen. Men vann gjorde 

han likväl. Han kom hem med 

chokladkartonger, biobiljetter, 

semesterresor, TV-apparater och 

mycket, mycket annat. 

Min arma moder däremot, hon 

är genuint intresserad av spel och 

tävlingar. Hon löser korsord, gåtor 

och sudoku på löpande band. 

Hon deltar i olika utlottningar, 

alltid lika förvissad om att vinna 

högsta vinsten. Minns hur hon 

under en period planerade för sin 

nya Saab 9000. Det var inte en 

fråga om hon skulle vinna utan 

var hennes nya bil skulle parkeras. 

I carporten eller i garaget? Och 

vilken färg skulle hon välja? Silver 

eller guld? Jag har inte velat fråga 

vart den där Saaben har tagit 

vägen, men i carporten står den i 

vart fall inte. Inte heller i garaget 

för där finns bara en beige Volvo. 

Själv spelar jag inte för jag är 

helt förvissad om att jag aldrig 

kommer att vinna. Jag har prövat 

några gånger, men sällan haft 

turen med mig. Således har jag 

gett upp. Men det är väl tur att 

inte alla gör det. Hundratals brev 

och kort har rasat in både via mail 

och via den vanliga posten. Flitiga 

läsare som har prickat in den 

rätta raden i vår tävling från förra 

numret och som därmed har haft 

chansen att vinna en inspirerande 

kokbok har hört av sig till oss. 

Men några måste vinna. Så grattis 

säger jag till Margaretha Persson i 

Mörrum, Kjell Johansson i Jämjö, 

Ulla Olsson i Trensum, Ingrid 

Persson i Olofström och Christine 

Landin i Karlskrona. Ni får 

alla en kokbok hemskickad med 

posten för den här gången var turen 

på er sida. Låt er nu inspireras 

av de härliga recepten! 

Det var många som deltog i förra numrets tävling, och breven har strömmat 

in till Ditt Landsting. 

Det är roligt att se att det finns så 

många läsare här i länet. I det här 

numret ägnar vi extra uppmärksamhet 

åt en del av kroppen som 

kan vålla en hel del bekymmer. 

Ibland allvarliga, ibland mindre 

allvarliga åkommor men ändå ack 

så besvärliga. Jag tänker på magen. 

Säg den som aldrig har haft problem 

med sin mage? Finns han eller 

hon? Jag tror knappt det. Men 

att öppet prata om besvär med 

magen är tyvärr ett känsligt ämne, 

trots att det är så vanligt. Jag kan 

inte låta bli att undra varför. Varför 

är ämnet mage mer laddat än 

rygg och öron? Just därför känns 

det extra viktigt att skriva om det 

här i Ditt Landsting. 

Så här i juletid är det många magar 

som får anstränga sig lite extra 

när all julmaten ska ned. Så ta väl 

hand om din mage nu i jul. 

Med förhoppning om en 

riktigt fröjdefull jul och en god 

läsestund, 

Madeleine Flood 

Informationschef i Landstinget 

Blekinge 

Egenvårdsguide 

till alla blekingar 

Samtliga hushåll i Blekinge ska 

under våren få en egenvårdsguide i 

sin brevlåda. Det har Landstinget 

Blekinges styrelse beslutat. 

Egenvårdsguiden innehåller råd 

om hälsa och vård. Syftet är att ge 

länsinvånarna ökade kunskaper om 

olika sjukdomar så att de själva kan 

ta ett större ansvar för sin egen hälsa. 

Landstinget anser att det är 

viktigt att arbeta hälsofrämjande 

och förebyggande genom att ge 

människor ökade kunskaper om 

hälsa och hur de ska leva för att må 

så bra som möjligt. Med hjälp av 

egenvårdsguiden får länsinvånarna 

större möjligheter att ta eget ansvar 

för sitt välbefinnande och de får 

tillgång till korrekt information om 

olika sjukdomar och hur dessa kan 

behandlas med hjälp av egenvård. 

Möten 2008 

Landstingsfullmäktige sammanträder 

vid fem tillfällen under 

2008. Dessa möten är öppna för 

allmänheten och äger rum på nedanstående 

datum i Landstingssalen 

på Wämö Center i Karlskrona. 

Välkomna! 

• 3 mars, kl 9.00 

• 5 maj, kl 9.00 

• 16 juni, kl 9.00 

• 22 september, kl 9.00 

• 17 november, kl 9.00 

Kvällsöppna 

mottagningar 

Landstinget Blekinge förbereder 

nu införandet av kvällsöppet på 

vårdcentralerna i länet. Vid senaste 

sammanträdet fattade styrelsen 

beslut om kvällsöppet, från en dag 

i veckan till fyra beroende på kommunernas 

storlek. Likaså varierar 

öppettiderna beroende på hur stor 

kommunen är. 

Blekingesjukhusets budget förstärks 

Blekingesjukhusets budget 

förstärks. 

Det förslaget har landstingsfullmäktige 

ställt sig bakom i 

samband med att man antog 

en reviderad budget för 2008. 

Blekingesjukhuset ska inte längre 

ha budget för högspecialiserad vård 

och akut vård som köps från annat 

landsting. Kostnader och budget 

flyttas i stället till ett centralt placerat 

konto. 

Samtidigt ska en särskild analysgrupp 

noggrant följa och analysera 

kostnaderna för den vård som köps 

från andra landsting och regioner. 

Den reviderade budgeten innehåller 

flera satsningar på Blekingesjukhuset, 

bland andra: 

• 1,8 miljoner kronor till 

smärtverksamheten. Målet är 

att förbättra vården för människor 

som lider av långvarig 

smärta. 

• 3,6 miljoner till strokesjukvården. 

Pengarna ska användas 

till att införa så kallad 

trombolysbehandling (blodpropplösande 

behandling) för 

patienter som drabbas av en 

stroke. 

• 830 000 kronor till ambulansverksamheten. 

Pengarna 

ska användas till att förstärka 

personalbudgeten så att ambulansverksamheten 

kan leva 

upp till de krav som den nya 

arbetstidslagen (ATL) ställer. 

• 2 miljoner till effektivisering 

av Blekingesjukhusets interna 

logistik. Syftet med insatsen 

är att bland annat utnyttja 

lokalerna och utrustningen 

effektivare. Detta ska bidra till 

att tillgängligheten ökar och 

vårdtider kortas. 

• 13,7 miljoner i extra tillskott. 

• 20 miljoner i minskat underskott 

i och med att kostnader 

utöver budget flyttas till ett 

centralt konto. 

Totalt innebär detta satsningar 

och ekonomiska lättnader för 

Blekingesjukhuset på cirka 40 

miljoner. Även om det innebär en 

förbättrad ekonomi för Blekingesjukhuset 

brottas dock sjukhuset 

fortfarande med ett underskott. 

Blekingesjukhuset ska därför på 

olika sätt minska kostnaderna så 

att man når en budget i balans 

under 2008. Bland annat ska 

personalkostnaderna minska med 

22,6 miljoner kronor. Ingen fast 

anställd personal berörs utan det är 

enbart visstidsanställda som påverkas 

av personalminskningen. 

Sjukhuset får också i uppdrag 

att minska sina kostnader för 

extern drift med sammanlagt 21 

miljoner. Det handlar om diverse 

utgifter, till exempel kostnader för 

material, utbildningar, möbler, 

leasingbilar med mera. 

Även primärvården får en förstärkning 

i den reviderade budgeten. 

Totalt tillförs primärvården 8 

miljoner kronor ytterligare under 

nästa år. 

Ditt Landsting 

är producerad av Landstinget Blekinge och 

delas ut till alla hushåll i Blekinge. 

Ansvarig utgivare: Informationschef Madeleine Flood. 

Text: Lotta Hansson 

Produktion: Giv Akt Information AB 

Foto: Ola Åkeborn 

Tryck: Smålänningen, Ljungby 

Adress och telefon: 

Landstinget Blekinge 

371 81 Karlskrona 

0455–73 10 00 

E-post: ditt.landsting@ltblekinge.se 

Internet: www.ltblekinge.se

Ditt Landsting december 2007 TEMA / Magen 

3 

Blekingarna äter mest 

magsårsmedicin i landet 

Blekingarna äter mest magsårsmediciner 

i landet. 

– För de som verkligen behöver 

är det bra att medicinerna 

finns. I många fall kan det dock 

hjälpa att ändra livsstil, säger 

Kennert Lenhoff och Mats Josefsson 

från läkemedelskommittén. 

Blekinge har alltid legat i topp 

när det gäller förbrukningen av de 

moderna medicinerna mot magsår 

och magkatarr, som till exempel 

Omeprazol. 

Magkatarr beror på en överproduktion 

av syra i magsäcken. 

Detta påverkar i sin tur slemhinnan 

i magen som kan bli irriterad 

och röd. I förlängningen kan detta 

även leda till magsår, då slemhinnan 

börjar blöda. I många fall 

samverkar detta med bakterien 

helicobacter. 

Långvariga besvär 

De moderna magsårsmedicinerna, 

de så kallade PPI-preparaten, 

verkar genom att hämma produktionen 

av magsyra i magsäcken. 

Problemet är dock att medicinerna 

kan ha en så kallad reboundeffekt. 

Det innebär att när patienten har 

slutat med medicinen blir magen 

Vi har alla sett dem på TV: reklamfilmerna 

som lovar snabb 

hjälp mot smärta, inflammation 

och feber. 

Dessvärre kan samtliga 

av dessa preparat också ge 

biverkningar på magen. 

Pronaxen, Naprosyn, Voltaren 

Eaze, Diklofenak, Ipren, Ibumetin. 

De så kallade NSAID-preparaten 

är många och marknadsföringen 

hård. Nästan dagligen ser vi hur 

olika besvär blir snabbt avhjälpta 

genom en inflammationshämmande 

och smärtstillande liten 

tablett. 

Irriterar magen 

Vad inte alla vet är dock att denna 

typ av preparat också kan ha en retande 

effekt på magen och därmed 

utlösa både magkatarr och magsår. 

– Den här typen av preparat har 

tidigare bara kunnat skrivas ut på 

recept, men kan nu i lägre doser 

också köpas receptfritt på apoteket, 

säger Kennert Lenhoff, som är 

läkemedelskommitténs ordförande 

i Blekinge. 

Han är kritisk till den hårda 

marknadsföring som idag sker av 

dessa så kallade NSAID-preparat. 

– Det är inte bra att folk okritiskt 

äter dessa läkemedel utan 

att veta om vilka biverkningar de 

Att ändra livsstil och stressa mindre kan i vissa fall hjälpa minst lika bra som 

läkemedel mot magkatarr och magsår. 

ännu surare än tidigare, och besvären 

kan helt enkelt förvärras. 

– Vissa människor behöver de 

här medicinerna och de ska självklart 

inte tveka inför att använda 

dem. Patienter med kroniskt 

magsår, matstrupsinflammation 

eller brock i övre magmunnen 

måste till exempel äta dem, säger 

kan ge mot bland annat magen. 

Preparaten irriterar magens slemhinnor 

och gör också att magarnas 

naturliga skydd minskar. 

Mats Josefsson och får medhåll av 

Kennert Lenhoff: 

– För många andra kan det dock 

räcka med att förändra sin livsstil. 

Kaffe, cigaretter, fet mat och stress 

förvärrar besvären, liksom övervikt 

och mycket sängliggande. 

Tillfälliga besvär kan också 

lindras med hjälp av andra receptfria 

läkemedel på Apotektet, 

som till exempel Novalucid eller 

Link. Till skillnad från Omeprazol 

förhindrar inte dessa produktionen 

av magsyra, däremot neutraliserar 

de syran och hjälper på så vis mot 

tillfälliga besvär. 

– Har man svåra och uttalade 

besvär ska man självklart inte tveka 

inför att använda Omeprazol. Men 

man bör alltid se över hur man lever 

och ha respekt för läkemedlen. 

Det är fantastiskt bra att de finns, 

men de är inga undermedel. Alla 

läkemedel har någon form av biverkningar, 

säger Kennert Lenhoff. 

Finns i många varianter 

Många av de moderna magsårsmedicinerna, 

av vilka Losec länge 

var den vanligaste, finns idag 

receptfritt på apoteket. Sedan 

patentet gick ut har marknaden 

exploderat av olika varianter, som 

alla dock har samma verksamma 

ämne – omeprazol. Det är också 

denna medicin som är att rekommendera. 

– Det sker idag en stor överanvändning 

av Nexium som är ett 

onödigt dyrt preparat. För de allra 

flesta är Omeprazol att föredra, 

säger Mats Josefsson. 

Värktabletter kan ge biverkningar 

Inflammationshämmande och smärtstillande medel kan reta magen och orsaka magkatarr eller till och med magsår. 

Nödvändig medicinering 

Det finns människor som måste 

äta den här typen av mediciner, 

som till exempel reumatiker. I de 

fall det är nödvändigt kan det därför 

bli aktuellt att patienten också 

förses med medicin mot magsår. 

– För tillfällig medicinering 

och lättare smärtlindring är dock 

läkemedel med paracetamol, som 

till exempel Panodil och Alvedon, 

alltid bäst. De har inte samma 

biverkningar och retar inte magen, 

säger Kennert Lenhoff. 

I vissa lägen kan också NSAIDpreparaten 

ersättas med geléer och 

krämer med samma verksamma 

ämne. Dessa påverkar inte magen i 

samma omfattning. 

– Det är också viktigt att 

komma ihåg att det finns andra 

alternativa behandlingar mot 

smärta, som till exempel akupunktur 

eller fysisk aktivitet, säger 

Kennert Lenhoff. 

Stressmage 

när vi blir 

nervösa 

Fjärilar i magen och täta toalettbesök. 

Det är många som drabbas 

av magbesvär inför en orolig 

situation. 

– Magen och själen är intimt 

förknippade med varandra, 

säger Steffen Gyhrs, distriktsläkare 

i Sölvesborg. 

När vi blir 

nervösa, oroliga 

eller spända 

svämmar ett 

helt system 

av hormoner 

ut i blodet 

och påverkar 

också hela 

vårt mag- och 

tarmsystem. 

Följden blir 

Steffen Gyhrs, 

distriktsläkare. 

ofta att vi tvingas på toaletten, 

ibland på grund av diarréer, ibland 

av kramp i magen. 

Stress påverkar 

Magen reagerar också då vi under 

en tid utsatt oss för stress. Det som 

då följer kan vara magsår eller i 

lindrigare fall magkatarr. 

– Det är väldigt många som 

drabbas av lättare tillstånd av 

uppstötningar, halsbränna, sur 

mage och ont i mellangärdet 

under revbenen. Detta beror på en 

överproduktion av magsyra som då 

i små mängder kan pressa sig förbi 

magmunnen upp i nedre delen av 

matstrupen och irritera slemhinnan 

där, förklarar Steffen Gyhrs. 

Detta kan ofta förväxlas med 

hjärtbesvär, eftersom matstrupen 

ligger precis bakom hjärtat och det 

kan vara svårt att urskilja varifrån 

smärtan kommer. 

– Hälften av de patienter som 

kommer till akuten och tror att de 

har hjärtinfarkt har i själva verket 

magkatarrelaterade symptom. Med 

hjälp av medicin som hämmar 

magsyran lugnar det hela ner sig, 

säger Steffen Gyhrs. 

Efter att ha uteslutit allvarligare 

sjukdomar i mag- och tarmkanalen, 

ger han alltid sina patienter 

rådet att ta det lite lugnare och 

försöka undvika stress. Mer 

motion, regelbundna kostvanor, 

ingen skräpmat, en rejäl frukost på 

morgonen, mindre kaffe och inga 

cigaretter eller snus är andra råd till 

den som drabbas av orolig mage. 

– Helt klart är detta ett livsstilsproblem. 

Inte minst vår arbetssituation 

är idag för jobbig. Vi har 

flera olika e-postlådor med mail 

som väntar på att besvaras, kunder 

som står på kö, telefonlinjer som 

ringer, mobiler som piper och arbetskamrater 

som ständigt knackar 

på och vill ha hjälp, säger Steffen 

Gyhrs. 

Han menar att det bästa rådet är 

att lära sig att säga nej. 

– Försök ordna din arbetsdag så 

att du undviker stress. Gör färdigt 

dagens arbete idag och lägg inte på 

hög. Och lär dig säga nej.

4 TEMA / Magen 

Ditt Landsting december 2007 

Svårt att ge goda råd 

om magen över telefon 

Plötslig ihållande smärta i magen 

eller smärta som kommer 

i intervaller bör du alltid söka 

läkare akut för. 

Om du däremot har lite 

småont men mår bra i övrigt, 

kan du avvakta någon vecka. 

Till sjukvårdsrådgivningen ringer 

många blekingar som har besvär 

med magen. Det kan handla om 

allt från lite vanligt magknip till 

svåra och livshotande sjukdomar. 

Och det är just detta som gör 

rådgivningens arbete så komplicerat. 

– När det gäller magen är 

det oerhört svårt att ge råd över 

telefon. Besvären kan bero på så 

många olika saker. Det finns så 

mycket som kan hända i magen. 

När det gäller barn är det ännu 

svårare. Barn kan ju till och med få 

ont i magen och kräkas vid förkylningar 

och öroninflammationer. 

Det säger Eva Borg som är chef 

för sjukvårdsrådgivningen i Landstinget 

Blekinge. 

Frågar sig fram 

Frågorna som sjuksköterskorna på 

rådgivningen ställer är många: Är 

smärtan ihållande eller kommer 

den i intervaller, är den malande, 

kniper det? Har patienten varit 

förstoppad, har han eller hon 

diarréer, har de möjligen varit utomlands? 

Strålar smärtan ut i ryggen, 

eller ner i höften, flyttar den 

kanske på sig? Likt ett komplicerat 

pussel försöker sjuksköterskorna 

snirkla sig fram för att om möjligt 

försöka ringa in en tänkbar orsak, 

och kanske lotsa patienten vidare 

till antingen vårdcentralen eller 

akuten. 

– Ibland handlar det dock bara 

om en störning i mag- och tarmfloran. 

Patienten kanske har ätit 

dålig mat. Då går besvären över av 

sig självt, säger Eva Borg. 

Lite extra frukt och grönt kan göra stor nytta. Vi stressar för mycket, äter dålig mat på oregelbundna tider och glömmer ofta bort att motionera. Många 

magbesvär är vällevnadsproblem. Därför rekommenderar Christina Sjöberg på sjukvårdsrådgivningen ofta patienter att se över sin livsstil. 

När är det då läge att gå till 

doktorn? 

– När det gäller små barn är det 

allmäntillståndet som måste råda. 

Om barnet bara ligger och sover, 

inte bryr sig om omgivningen, inte 

får i sig vätska eller kissar bör man 

vända sig till läkare. Likaså om 

barnet har hög smärta, kräkningar 

och hög feber. Eller om det skriker 

otröstligt. 

För äldre barn och vuxna gäller 

följande: om du plötsligt drabbas 

av akuta smärtor som antingen är 

ihållande eller kommer i intervaller 

bör du söka läkare, speciellt om 

du samtidigt får feber, kräker eller 

blir allmänt påverkad. 

Sällan farligt 

– Om du går och har lite småont i 

magen av och till under en längre 

tid, men ändå kan leva som vanligt 

är det sällan något farligt. Om 

smärtan däremot ökar i styrka 

eller det tilltar något ytterligare 

symtom, ska du förstås kontakta 

läkare. 

Detsamma gäller för barn 

och tonåringar, som ofta kan gå 

omkring med lite småont i magen. 

Ofta handlar det om oro och 

ängslan, det kan var stökigt i skolan, 

med kompisar eller hemma. 

– Därför kan man gärna avvakta 

någon vecka men om besvären inte 

viker ska man kontakta vårdcentralen, 

säger Eva Borg. 

Många av samtalen till rådgivningen 

handlar om besvär som 

magkatarr och sura uppstötningar. 

För detta finns receptfria läkemedel, 

men sjuksköterskorna vid 

rådgivningen är ändå noga med att 

ge råd om livsstilsförändringar. 

– Många magbesvär är vällevnadsproblem. 

Vi lever i 180, 

stressar, äter på oregelbundna 

tider, bälgar i oss kaffe och glömmer 

kanske bort att motionera. 

Inte konstigt att det blir oordning 

i systemet då. Därför tycker vi att 

det är oerhört viktigt att rekommendera 

patienten att i första 

hand se över sin livsstil, menar Eva 

Borg. 

Besvärliga men ofarliga problem 

Bullrig gasig mage, omväxlande 

förstoppning och diarré, 

och magknip som lättar efter 

en hastig färd till toaletten. 

Många människor lider av 

IBS, eller colon irritabile. 

Dessbättre är tillståndet 

ofarligt. 

IBS är ett av de vanligaste problemen 

som vi har med våra magar. 

– Detta är en samhällssjukdom. 

Uppemot 30 procent av befolkningen 

har besvär av irriterad 

tarm, säger Jacek Dudziak, gastroenterolog 

vid Blekingesjukhuset. 

Det som kännetecknar IBS, 

eller colon irritabile, är långvariga 

besvär med magsmärta som lättar 

vid tarmtömning, omväxlande 

förstoppning och diarrer och ett 

varierande behov av att gå på 

toaletten. 

Är i otakt 

– Vad det egentligen handlar om 

är att magen av någon anledning 

jobbar i otakt och inte fungerar 

som den ska. Det är alltså ingen 

sjuklig förändring eller skada i 

tarmen eller något farligt tillstånd. 

Däremot kan det vara jobbigt att 

drabbas, säger Jacek Dudziak, gastroenterolog 

vid Blekingesjukhuset 

i Karlskrona. 

Besvären påverkas ibland av 

psykologiska faktorer; som till 

exempel stress och en oregelbunden 

och ojämn livsföring. De kan 

underlättas om vi försöker dra ner 

på tempot en aning, leva i lugn 

och ro, tugga maten väl, sluta 

stressa och försöka gå på toaletten 

regelbundet. 

Besvären kan också påverkas 

av viss mat, som till exempel fet 

snabbmat, eller mat med mycket 

fibrer som lök, ärtor, bönor och 

linser och andra gasbildande 

livsmedel. 

– Det går inte att ge några generella 

råd om vad man ska äta om 

man är drabbad av IBS. Alla människor 

reagerar på olika saker och 

man måste därför pröva sig fram, 

säger dietist Eva Runerheim. 

Det finns ingen medicin mot 

IBS. För den som är drabbad 

handlar det snarast om att försöka 

lära sig leva med sina symptom. 

Det kan vara en god idé att 

försöka stressa ner, och att försöka 

utröna vilken typ av mat man får 

besvär av. 

30 procent av befolkningen lider av 

irriterad tarm, säger Jacek Dudziak, 

Blekingesjukhuset.


5 

Många barn har 

problem med magen 

Magsmärtor är en av de vanligaste 

orsakerna till att föräldrar 

kommer till barnkliniken 

med sina barn. 

– Barnen förlägger ofta sin 

smärta till magen, och pekar 

ofta på den när de exempelvis 

har ont i öronen, är allmänt 

sjuka eller stressade, säger 

barnläkare Jörgen Landehag. 

En stor del av de barn och ungdomar 

som kommer till barnkliniken 

lider av förstoppning. 

Vanligast är förstoppning bland 

små barn, mellan två och fyra år. 

– I den åldern är de väldigt 

upptagna av det som lämnar kroppen. 

Om man upplever obehag 

när man ska bajsa låter man då 

hellre bli och håller igen i stället. 

Följden blir att det blir ännu 

svårare att bajsa nästa gång. Till 

slut måste det ut och då gör det så 

väldigt väldigt ont att man absolut 

inte vill bajsa nån mer gång. Det 

kan till och med bli små sprickor i 

öppningen och de tar tid att läka, 

säger Jörgen Landehag. 

Att barnet inte kan bajsa kan 

leda till stor frustration i hemmet. 

För barnet själv är frågan ofta 

skuldbelagd. Den som drabbas av 

förstoppning tappar kontrollen 

och känseln i tarmen. Den blir uttänjd 

och ibland kommer det bajs 

i byxorna som barnet inte själv kan 

styra över. 

Som förälder är det lätt att bli 

orolig när barnens magar inte 

fungerar som de ska. 

Doktorn bör man söka sig till om 

man som förälder inte själv kommer 

på hur man ska få igång barnets 

mage och om barnet far illa av det. 

– Det allra viktigaste är att berätta 

att förstoppning inte är något 

farligt. Att barnet växer och mår 

bra i grund. Det är ytterst sällsynt 

att förstoppningen beror på någon 

bakomliggande sjukdom hos barn. 

Oftast handlar det om att barnet 

tappat sin dygnsrytm och sina 

rutiner av någon anledning och sedan 

hamnat i en ond cirkel, säger 

Jörgen Landehag. 

En del barn tycker det är obehagligt att bajsa och försöker därför hellre låta bli. Följden kan bli förstoppning. 

Som förälder kan man hjälpa 

sina barn till bra toalettvanor. Det 

handlar mycket om att se till att 

det inte är för stressigt där hemma, 

att inte tappa bort rutinerna och 

att ha en ordentlig dygnsrytm. 

– Det kan vara bra att låta 

barnen sitta en stund i lugn och 

ro på toaletten och läsa en tidning 

eller pyssla med lego efter varje 

frukost eller middag. Men det 

viktiga är att inte stressa och pressa 

på, utan att ta det lugnt och inte 

oroa sig. Problemen går över, även 

om det tar ett tag innan magen 

kommer i balans igen, säger Jörgen 

Landehag. 

FAKTA/Förstoppning 

• Se till att du får tillräckligt med vätska i dig. 

• Motionera och rör på dig regelbundet. 

• Undvik stoppande föda som mjölk, bananer, blåbär, pasta och vitt 

bröd. 

• Se till att du får i dig tillräckligt med fibrer. 

• Sitt en stund på toaletten varje dag efter exempelvis frukost eller 

middag. 

• Ta det lugnt, stressa och pressa inte. 

• Se till att du har en bra dygnsrytm och fasta rutiner. 

• Prova med receptfri medicin mot förstoppning från Apoteket. 

Vätska bra mot 

förstoppning 

Drick mer och motionera mer. 

Det är de främsta råden till 

den som drabbas av förstoppning. 

Äldre människor drabbas ofta av 

förstoppning. I många fall beror 

det på att de dricker för litet. 

– Det är ganska vanligt att 

äldre människor dessutom äter 

vattendrivande läkemedel. Om 

kroppen sparar vätska är inte 

tarmen högprioriterad. Därför blir 

avföringen hårdare och följden 

kan bli förstoppning, säger Mattias 

Glad, distriktsläkare i Ronneby. 

Bra med motion 

En annan möjlig orsak till förstoppningsbesvär 

kan vara brist på 

motion. 

– Patienten kanske av olika 

orsaker inte kan röra sig som han 

eller hon gjort tidigare i livet. De 

har kanske hamnat i rullstol eller 

brutit ett ben. Då hamnar magen 

ofta i olag, säger Mattias Glad. 

Hans främsta råd till den som 

har svårt att bajsa är därför att 

dricka och röra sig mer, om detta 

är möjligt. Nästa steg blir att se 

över kostfiberintaget. 

– Det kan räcka med ett grovt 

knäckebröd morgon och kväll. 

Hjälper inte det finns det fiberpreparat 

i läkemedelsform, men i 

många fall behöver man inte gå så 

långt. 

Kan förstoppning då vara 

farligt? 

– Om man får en plötslig förändring 

i tarmfunktionen, om den 

alltid funkat som en klocka och 

man sedan plötsligt utan uppenbar 

anledning blir förstoppad och kanske 

samtidigt får blod i avföringen 

då bör man alltid kontakta läkare 

för att utreda om det möjligen 

kan ligga något allvarligt bakom 

förändringen, säger Mattias Glad. 

Även gravida kvinnor drabbas 

ofta av förstoppning och då 

handlar det till stor del om en 

hormonell förklaring. Graviditetshormoner 

ändrar nämligen 

tarmfunktionen. Dessutom finns 

det en rent mekanisk förklaring. 

– Det växer ett barn i magen 

som ska tampas om platsen med 

tarmarna, vilket kan göra det 

svårare för tarmarna att fungera 

normalt. 

Kräksjuka inte bara på vintern 

Stryk det där med vinter 

– kräksjuka finns året runt. 

Det är dessutom ett ökande 

problem i samhället eftersom 

allt fler människor drabbas. 

Vinterkräksjukan är ett samlingsnamn 

på en grupp av virus som 

smittar via smittade personer, 

direkt eller indirekt, i luften. 

Tidigare förekom vinterkräksjukan 

som namnet anger bara på vintern. 

Nu för tiden kan man dock drabbas 

året runt. Virusen beter sig 

som andra virus, muterar, och nya 

varianter uppstår. Detta gör att 

man inte får någon livslång immunitet 

mot kräksjuka. Man kan 

alltså drabbas flera gånger under 

varje säsong. 

– Undersökningar visar att 

20 procent av alla människor är 

immuna mot 

vinterkräksjuka. 

De saknar 

ett anlag som 

gör att de faktiskt 

inte kan 

bli sjuka, säger 

smittskyddssjuksköterskan 

Agnetha 

Meeuwisse. 

Agnetha Meeuwisse, 

smittskyddssjuksköterska. 

Det luriga med vinterkräksjukan 

är att den sprids så oerhört lätt. 

– Sjukdomen har ett så snabbt 

förlopp. Man kan känna sig 

okej när man går till jobbet på 

morgonen och vara störtsjuk redan 

någon gång på förmiddagen, säger 

Agnetha Meeuwisse. 

För att undvika att smitta omgivningen 

bör man hålla sig hemma, 

från det att de första symptomen 

uppträder tills dess att man är helt 

frisk och inte uppvisar några symptom. 

Eftersom smittan kvarstår 

ytterligare några dygn efter de sista 

diarréerna och kräkningarna, skadar 

det inte att hålla sig hemma någon 

dag extra, framför allt om man 

arbetar inom livsmedelsbranschen 

och sjukvården.

6 TEMA / Magen 

Ditt Landsting december 2007 

Allt fler svenskar 

drabbas av magcancer 

Allt fler insjuknar i cancer i 

tjocktarmen och ändtarmen. 

Sjukdomen blir också vanligare 

längre ner i åldrarna. 

– Troligtvis har detta med 

kosten att göra, säger Björn 

Ohlsson, överläkare på kirurgkliniken. 

Cancer i tjock- och ändtarmen är 

den absolut vanligaste formen av 

cancer i magen. 5 500 personer 

insjuknar varje år i Sverige. Vanligast 

är det bland människor som passerat 

50-årsåldern, men även unga människor 

i 30–35-årsåldern drabbas. 

Cancerformen har ökat stadigt 

under senare tid. Vad detta beror 

på vet man inte. 

– Helt klart är att det är en 

västvärldssjukdom. Asiater och 

afrikaner är inte drabbade i samma 

omfattning som européer och 

nordamerikaner, säger Björn Ohlsson, 

överläkare på kirurgkliniken. 

Inflyttade asiater eller afrikaner 

drabbas dock i samma omfattning 

som infödda européer, och därför 

kan man utesluta att skälen skulle 

vara genetiska. Troligen handlar 

det om omvärldsfaktorer, och då 

snarast kosten. 

– En hög konsumtion av rött 

kött och fett i kombination med 

låg konsumtion av fibrer kan vara 

en av orsakerna till varför man 

drabbas av cancer i de här organen, 

säger Björn Ohlsson. 

Blödningar från tarmen 

Det första symptomet på cancer 

i tjockeller ändtarmen är ofta 

blödningar från tarmen. Om cancern 

sitter i slutet av tarmen kan 

detta visa sig i blodiga avföringar. 

Skulle cancern sitta högre upp i 

början av tarmen hinner blodet 

blandas ut med avföringen och 

är därför svårare att upptäcka. I 

dessa fall blir symptomen snarare 

trötthet och hängighet på grund av 

blodbrist. 

Andra symptom kan vara ändrade 

avföringsvanor, omväxlande lös 

och hård avföring eller i ovanligare 

fall tarmvred. 

– Cancer i de här områdena kan 

vara lömskt, och ger inte alltid 

några symptom till en början. Ofta 

börjar den som en liten polyp som 

sedan utvecklas till cancer efter lång 

tid, ofta handlar det om flera år. 

När man behandlar cancer i 

tarmen tar man bort det tumörangripna 

avsnittet av tarmen. Ibland 

kan dock tumören ha spritt sig till 

andra organ, och det är inte säkert 

att cancern går att bota enbart 

med knivens hjälp. Hur behandlingen 

då fortskrider beror därför 

på situationen. 

Cancer är ingen enhetlig sjukdom. 

Beroende på vävnadens olika 

egenskaper väntar olika former av 

behandlingar. 

– Idag kan vi bota mer än hälften 

av alla som drabbas av cancer 

i tarmarna. Även om det hunnit 

uppstå dottersvulster kan vi i vissa 

fall även operera bort dessa och på 

så vis få patienten tumörfri, säger 

Björn Ohlsson. 

Minskad risk för återfall 

När det gäller ändtarmscancer har 

ett nytt sätt att operera fått ner 

risken för lokala återfall från 30 

till mindre än fem procent. Även 

när det gäller tjocktarmscancer 

har återfallsrisken minskat med 

tio procent sedan man idag ger 

patienterna cellgifter efter operationen 

om spridning har skett 

till lymfkörtlarna kring tarmen 

eller tumören skulle vara lokalt 

avancerad. 

Att fler drabbas av magcancer beror förmodligen på kosten, säger Björn 

Ohlsson på Blekingesjukhuset. 

Laktosintolerans ovanligt 

bland svenskfödda barn 

Svåra tarmsjukdomar 

kan drabba unga 

Att vara laktosintolerant i 

Sverige är oerhört sällsynt, 

åtminstone om man är född i 

Sverige av svenska föräldrar. 

Bland invandrare och 

flyktingar från andra länder 

är åkomman dock betydligt 

vanligare. 

Den som är laktosintolerant 

saknar laktas. Laktas är ett enzym 

som spjälkar mjölksocker så att det 

blir till bland annat glukos, som 

är ett ämne som kroppen utnyttjar 

i mjölken. Detta enzym har barn 

från födelsen för att kunna spjälka 

mammans mjölk. I de flesta länder 

i världen slutar kroppen att producera 

detta ämne i vuxen ålder. 

Majoriteten av jordens befolkning 

är alltså laktosintoleranta i vuxen 

ålder. 

Annorlunda i Norden 

I Sverige liksom i resten av Norden 

och i några andra länder har vi 

dock kvar förmågan att bilda detta 

ämne, laktas, även i vuxen ålder. 

– Här uppe har vi alltid ätit och 

druckit mycket mjölk, även som 

vuxna. Därför har det uppstått en 

mutation som gör att vi fortsätter 

att bilda detta ämne och därmed 

tål mjölksocker även som vuxna, 

säger Jörgen Landehag, barngastroentrolog 

på Blekingesjukhuset. 

Därför är det ytterst sällsynt att 

svenskfödda barn drabbas av laktosintolerans. 

Bland invandrarbarn 

och barn från andra kulturer är 

detta dock väldigt vanligt. 

– När de kommer till Sverige 

så anammar de våra vanor och 

börjar ofta dricka mjölk. Då får 

de problem med magknip, gaser 

och svullen mage. Besvären är 

visserligen ofarliga, men ganska 

obehagliga, säger Jörgen Landehag. 

Man kan också vara intolerant 

mot mjölkprotein. Detta är något 

som är vanligast bland mindre 

barn, som också kan bli mer 

känsliga med åren. Enda sättet 

att upptäcka om ett barn inte 

tål mjölkprotein är att ta bort 

mjölken ur kosten för att se om 

besvär som till exempel magknip, 

förstoppning, diarré eller bristande 

tillväxtkurvor blir bättre. 

– Efter att man har eliminerat 

mjölken ur kosten ett tag och besvären 

avtagit, bör man sedan testa 

igen för att se om besvären då återkommer, 

säger Jörgen Landehag. 

Strikt allergi mot mjölkprotein 

Vissa barn är strikt allergiska mot 

mjölprotein. I de här fallen får barnen 

akuta diarréer, hudutslag och 

andra klassiska allergisymptom. 

För att ta reda på om ett barn är 

allergiskt mot mjölkprotein måste 

ett blodprov tas. Dessa barn är ofta 

också allergiska mot ägg, utvecklar 

ofta blöjveckseksem och senare 

även astma, hösnuva, pälsdjursallergier 

och pollenallergier. 

Ulcerös Colit och Crohns sjukdom 

är två kroniska inflammatoriska 

tarmsjukdomar som 

drabbar människor av oklara 

orsaker. Det finns en viss genetisk 

benägenhet men varför de 

bryter ut vet ingen idag. Oftast 

drabbar de människor mellan 

20 och 40 år. 

Sjukdomarna går inte att 

bota, bara att lindra. 

Ulcerös Colit ger blodiga diarréer, 

smärtor i buken och ofta feber. 

Sjukdomen går i skov och mellan 

utbrotten kan patienten må i stort 

sett bra. 

– Sjukdomen angriper bara 

tjocktarmen, och rör sig från ändtarmen 

och uppåt. I en del fall är 

det bara sista delen av tarmen som 

drabbas, i värsta fall drabbas hela 

tarmen, säger Jacek Dudziak, gastroenterolog 

vid Blekingesjukhuset. 

Vid Ulcerös Colit blir inflammationen 

i tarmen så kraftig att 

den måste behandlas kirurgiskt. 

Ulcerös Colit ökar risken att 

drabbas av cancer i magen, och 

därför undersöks patienter som 

haft Ulcerös Colit under en längre 

Ulcerös Colit och Crohns sjukdom 

går inte att bota, bara att lindra, 

förklarar Jacek Dudziak. 

tid regelbundet för att hitta tidiga 

förändringar. 

Chrons sjukdom påminner 

på många sätt om Ulcerös colit. 

Men till skillnad från Ulcerös colit 

kan Chrons sjukdom drabba hela 

magen och tarmen, alltså även 

magsäcken, anus och tunntarmen. 

– Den är också svår att operera 

eftersom en operation ofta innebär 

att sjukdomen återkommer på 

ett annat ställe när man tar bort 

det drabbade avsnittet av tarmen. 

Sjukdomen kräver därför ofta 

många operationer och vid varje 

del förlorar patienten ytterligare 

en del av tarmen. Till slut har han 

eller hon för lite av tarmen kvar 

för att kunna leva ett normalt liv, 

säger Jacek Dudziak.


7 

Anneli måste kolla all mat noga 

Sju års ständig maginfluensa 

som resulterade i tolv kilos 

viktnedgång på en månad. 

När Anneli Ahmt från Nättraby 

drabbades av celiaki för 

25 år sedan var okunskapen 

stor. 

– Idag är medvetenheten 

större och det är lättare att 

ställa rätt diagnos. 

Hennes sjukdom började i tidiga 

tonåren. Ständiga diarréer, kräkningar, 

magvärk och uppsvälldhet 

gjorde att hon åkte in och ut på 

sjukhuset, periodvis flera gånger i 

veckan. Undersökningar gjordes 

och prover togs men någon diagnos 

ställdes aldrig. 

Misstänkte cancer 

När Anneli var i övre tonåren var 

hon så dålig att hon gick ner tolv kilo 

på en månad. Hon fick inte behålla 

vare sig mat eller dryck. Läkarna 

befarade att hon drabbats av cancer. 

Men en tarmbiopsi visade i stället 

att det rörde sig om celiaki, det 

vill säga glutenintolerans. 

– Jag var förstås oerhört tacksam 

över att det inte var cancer. 

Samtidigt var det som om någon 

dragit ner rullgardinen. Vaddå 

celiaki? Vad betyder det? Ska jag 

inte få äta någonting nu, undrade 

Anneli Ahmt som såg alla goda 

pizzor, frallor och pastatallrickar 

fladdra förbi för hennes blick och 

försvinna långt bort i fjärran. 

– Och så var det faktiskt då. Det 

fanns inga ersättningsprodukter att 

tala om överhuvudtaget. 

Så småningom kom hon dock 

till insikt; det här var en sjukdom 

som hon skulle bära med sig livet 

ut. Celiaki blir man inte frisk 

ifrån. Det var bara att börja lära sig 

leva på rätt sätt. 

Med tiden gick detta allt bättre. 

Celiaki är idag en betydligt vanligare 

åkomma än för 25 år sedan, 

och förståelsen för sjukdomen 

har ökat. Likaså har utbudet av 

glutenfria produkter i butikerna 

blivit större. Idag finns ersättningsprodukter 

för i stort sett allting, 

om än till ganska höga kostnader. 

Detta har underlättat betydligt för 

de som är drabbade av glutenintolerans. 

Jobbigt att handla 

Ändå är handlingen ett av de 

största problemen för de som lider 

av celiaki. 

– Jag lägger ner oerhört mycket 

tid på att handla. Jag måste läsa 

innehållsförteckningen på allt jag 

köper. Även om jag använt produkten 

tidigare är detta ingen garanti 

för att jag kan köpa den igen. 

Många leverantörer kan plötsligt 

få för sig att ändra ingredienserna 

och det är min skyldighet som 

konsument att vara uppmärksam 

på innehållet i det jag köper. 

Om Anneli följer kostråden till 

punkt och pricka mår hon bra. 

Då kan ingen se på henne att hon 

egentligen är sjuk. Men då gäller 

det verkligen att inte fuska. För 

om Anneli skulle få för sig att 

äta mat som beretts med redskap 

som använts i vanlig mat blir hon 

sjuk direkt, det tar inte mer än tre 

timmar. Hon kan inte använda 

samma knivar, samma skärbrädor 

eller samma brödrostar som andra, 

eftersom hon inte tål en endaste 

liten brödsmula. 

Och även om Anneli är van sedan 

lång tid tillbaka och vet precis 

hur hon ska leva, så ställer förstås 

hennes celiaki till en del problem, 

inte minst när det gäller att gå på 

restaurang. Dessa besök måste planeras 

noga, och Anneli ringer alltid 

i förväg till restaurangen för att 

berätta om sin glutenintolerans och 

vad som måste gälla vid besöket. 

– Det jag kan sakna är spontaniteten. 

Att bara kunna gå ut och 

ta en fika eller käka något utan 

att planera långt i förväg. I övrigt 

tycker jag att det fungerar bra idag, 

säger Anneli Ahmt. 

Anneli Ahmt drabbades av celiaki för 25 år sedan. Då var okunskapen om sjukdomen stor. 

Ställ inga diagnoser på egen hand 

Ta alltid kontakt med en läkare om 

du misstänker celiaki, säger Eva 

Runerheim. 

Om du misstänker att du är 

glutenintolerant, gå till din 

läkare. Försök aldrig själv att 

utesluta gluten ur kosten. 

– Celiaki måste konstateras 

genom tarmbiopsi, säger dietisten 

Eva Runerheim. 

Glutenintolerans är en autoimmun 

sjukdom. Oftast debuterar 

sjukdomen i barndomen, men 

även äldre människor kan drabbas. 

Många vet då inte om att de lidit 

av glutenintolerans under flera år. 

Vad som är den utlösande faktorn 

vet man inte. 

Symptomen på glutenintolerans 

varierar kraftigt och är inte alltid 

tydliga. 

– Man kan ha magsmärtor, 

diarréer, förstoppning, trötthet 

och håglöshet. Man kan också få 

blodbrist, eftersom celiaki gör att 

tarmen tar upp näring sämre. På 

barn kanske man upptäcker en 

utplanande tillväxtkurva, förklarar 

Eva Runerheim. 

Börjar med blodprov 

För att kontrollera om någon är 

glutenintolerant måste först ett 

blodprov tas. Om detta ger ett 

positivt utslag går man vidare och 

gör en så kallad tarmbiopsi vid 

en gastroskopi. En liten bit av 

tarmslemhinnan knipsas då av och 

undersöks. 

Det är nämligen denna som 

bryts ner om du är glutenintolerant. 

När slemhinnan bryts ner 

försvagas tarmens förmåga att ta 

upp näring, vilket leder till att 

patienten kan få lågt blodvärde, 

näringsbrist och ibland även urkalkat 

skelett. 

Om man utesluter gluten ur 

kosten läker slemhinnan av sig 

självt. 

– Kosten är det enda behandlingen 

vid celiaki. När patienten 

plockar bort allt gluten ur kosten 

blir han eller hon helt frisk igen. 

Däremot ska man aldrig på 

egen hand experimentera med att 

plocka bort gluten ur kosten. Då 

går det nämligen inte att ställa rätt 

diagnos. 

– För att kunna ta reda på om 

någon har celiaki måste ett blodprov 

tas. Detta ger inget utslag om 

patienten redan äter glutenfri kost. 

Det är långt ifrån alla som misstänker 

att de är glutenintoleranta 

som verkligen är det. Därför är 

det viktigt att ställa rätt diagnos. 

Inte minst för att utesluta någon 

annan allvarlig sjukdom, säger Eva 

Runerheim. 

Tål inte mjöl 

Gluten finns i vete, råg och korn. 

Ska man äta en glutenfri kost kan 

man därför inte äta vanligt bröd 

och pasta och även många andra 

rätter som kan innehålla mjöl. 

– Idag använder vi mjöl i det 

mesta när vi tillagar mat; i sås, 

paneringar, redningar av grytor, 

pannkakor och mycket annat. 

Därför gäller det att ha koll på 

vad man stoppar i sig. Nu har det 

dessutom kommit en mängd nya 

livsmedel, säger Eva Runerheim.


Full fart framåt ä 

Niklas Almers, 16 år från Karlskrona, skulle bara testas för juniorlandslaget. 

Resultatet blev fem guld i Junior-VM i friidrott i Johannisburg, 

Sydafrika. 

– Jag har aldrig tagit det lugnt, är Niklas egen förklaring till framgångarna. 

”Att ta sig från 

A till B i lugnt 

och makligt 

tempo är 

liksom inget 

som ligger för 

honom. 

Niklas Almers går första året på 

naturvetenskapliga programmet 

på Ehrensvärdska gymnasiet i 

Karlskrona. Han har ett ryggmärgsbråck 

sedan födseln, vilket 

inte bekymrar honom det minsta. 

– Jag ser mig inte själv som handikappad. 

Jag kan ju göra allt det 

som alla andra kan, det är bara att 

jag sitter i den här i stället för att 

gå, säger Niklas och klappar med 

handen på hjulet. 

Idag har han vardagsrullstolen. 

Till träningarna plockar han fram 

den andra, den snabba, aerodynamiskt 

designade rullstolen med 

tre hjul. 

Om ett tag ska han få en ny, en 

specialkonstruerad variant, tillverkad 

i Danmark. Rullstolen kostar 

runt 60 000 och det är Landstinget 

Blekinge som sponsrar satsningen. 

Rullstolen är världens hittills 

lättaste rullstol, och Niklas förhoppningar 

är stora. 

– Det ska bli spännande att testa 

den. Jag hoppas att den går fortare 

än min gamla. 

Håller högt tempo 

Niklas har aldrig tagit det lugnt. 

Eller som han själv säger: 

– Jag har alltid hållit på och 

utmanat mig själv, försökt ta i lite 

extra. 

Att ta sig från A till B i lugnt 

och makligt tempo är liksom inget 

som ligger för honom, tävlingsmänniska 

som han är. 

För två år sedan började han 

träna friidrott. Två månader senare 

tog Niklas två guld och ett silver i 

Svenska Ungdomsspelen på Stockholms 

stadion. 

Efter tävlingen blev han uppringd 

och ombedd att komma till 

ett träningsläger som Utvecklingscentrum 

arrangerade i Eskilstuna. 

– Det var skitkul, verkligen. Det 

var det som fick mig att fortsätta 

och börja satsa på riktigt, säger 

Niklas. 

På lägret fanns tre killar som var 

riktigt duktiga, bra mycket snabbare 

än Niklas vid den tiden. 

– Vi ger dem ett år sa jag och 

pappa som är min tränare, sen ska 

jag vara i fatt dem. Och när jag 

träffade dem ett år senare så körde 

jag faktiskt ifrån dem, minns 

Niklas. 

Succé direkt 

Under åren som gått har Niklas 

fortsatt att tävla på nationell nivå 

och resultaten har inte låtit vänta 

på sig. 29 guld och 2 silver har det 

blivit under de knappa två år som 

gått. 

– Svårslaget, eller hur, skrattar 

Niklas. 

Niklas har under det senaste 

året varit aktuell för landslaget och 

till junior-VM i Johannisburg i 

Sydafrika i påskas fick han komma 

med för att testas. 

Fem guld av fem möjliga senare 

var det bara att konstatera att 

Niklas medverkan blivit en succé 

av sällan skådat slag. 

– Visst hoppades jag att jag 

skulle ta något guld, främst på 

kortdistanserna som är mina 

främsta grenar. Men jag trodde ju 

aldrig att det skulle gå så här bra. 

På de längre distanserna körde 

jag på taktik, jag låg bakom den 

bäste killen som kommer från 

Nya Zeeland hela vägen ända tills 

upploppet då jag körde om och 

drog ifrån, minns Niklas som än 

idag har svårt att förstå hur bra 

han faktiskt är. 

De få dagar som Niklas inte tränar friidrott ägnar han sig åt dans. 

Snart i seniortoppen 

Under sommaren kvalificerade 

han sig även till senior-VM som 

gick av stapeln nu i september i 

Taiwan. Här kom han som bäst 

på sjunde plats, vilket inte heller 

är illa med tanke på att Niklas då 

fortfarande bara var femton år. 

– Jag har räknat ut att om jag 

tar en placering om året under de 

närmaste sju åren så kommer jag 

att vara etta när jag är senior. 

Och det är förstås detta som är 

målet, att på heltid kunna syssla 

med sitt stora intresse och sin 

dröm. Vilket också är fullt möjligt. 

Men för att nå sina drömmars mål 

krävs dock träning, och träning är 

något som Niklas gärna ägnar sig 

åt. Sex dagar i veckan beger han

Ditt Landsting december 2007 9 

r Niklas melodi 

Snart får Niklas Almers en ny, specialkonstruerad rullstol, som blir världens hittills lättaste. Med den hoppas han att det ska gå ännu snabbare. 

sig till Västra Mark eller till Sunnadalsskolan 

för att antingen träna 

styrketräning eller teknikträning, 

snabbhet och explosivitet med 

rullstolen. 

Niklas tränar med KA2 IF och 

ingår i deras elitsatsning. 

– Det är jättekul att tillhöra en 

klubb, vi är ett par killar här i skolan 

som tränar och tävlar och det 

ger mycket gemenskap. De flesta 

rullstolsåkare brukar annars träna 

och tävla för någon handikappidrottsklubb. 

Satsningen på idrotten kostar 

dock pengar. Tävlingskörning med 

rullstol är en dyr sport, bara en 

punktering går på ett par tusenlappar 

att åtgärda. Därtill kommer 

andra kostnader för däck, reservdelar 

och inte minst resor. 

– Det är bara att konstatera, 

utan mina sponsorer hade jag 

aldrig klarat av den här satsningen, 

säger Niklas, som också har blivit 

ordentligt uppmärksammad för 

sina insatser i VM av sina sponsorer 

Swedbank, Albinson&Sjöberg 

och Lions. 

Den enda dagen som Niklas 

inte tränar friidrott kan man 

kanske tycka att han borde ta det 

lite lugnt, hänga med kompisarna 

eller bara koppla av. Men icke. 

Då ägnar sig nämligen Niklas åt 

tävlingsdans! 

– Det var faktiskt på SM i rullstolsdans 

som en kvinna kom fram 

och frågade om jag inte ville vara 

med på Svenska Ungdomsspelen i 

friidrott, berättar Niklas. 

Ett par SM-guld, några silver 

och några brons har det blivit för 

Niklas. 

– Tyvärr har Sverige i dagsläget 

inget landslag i rullstolsdans så jag 

får hålla tävlandet på en nationell 

nivå. Och det gör jag gärna, för 

det är hemskt kul, säger Niklas 

Almers.


Alla har 

gaser 

i magen 

Gaser i magen är något som 

alla har. Gaserna består av luft 

som man sväljer ner i samband 

med att man äter eller dricker. 

En del av gasen bildas när 

maten bryts ner. 

EGENVÅRDSTIPSET 

Stora mängder gas passerar 

dagligen mag- och tarmkanalen 

utan att man har några besvär. 

När man får mer gas imagen än 

vanligt märks det genom att man 

få magknip. Man kan uppleva att 

”det kör” i magen eller att den 

bullrar. Magen känns spänd och 

uppblåst och man behöver släppa 

sig eller rapa. 

Det finns flera orsaker till att 

man får besvär. Gaserna kan till 

exempel öka om man äter mycket 

frukt och grönsaker. Viss mat kan 

bidra till att det bildas mer gas, till 

exempel ärtor, bönor, kål och lök. 

Om man är förstoppad kan 

besvären också öka eftersom det 

är svårare för gaserna att passera 

genom tarmen då. 

Ibland kan gasbesvären bero 

på att man inte tål ett visst ämne, 

till exempel laktos eller gluten. 

Laktosintolerans innebär att 

man är överkänslig mot laktos, 

mjölksocker. Glutenintolerans 

innebär att man inte tål gluten, ett 

pro tein som finns i vete, korn och 

råg. Vissa läkemedel, till exempel 

tarmreglerande medel, kan också 

ge mer gaser. 

Vad kan man göra själv? 

• Tugga maten mycket väl. Det är 

viktigt så att man inte sväljer ner 

så mycket luft. 

• Undvik att tugga tuggummi 

och dricka kolsyrade drycker 

eftersom det kan bidra till att det 

samlas mycket gaser i mage och 

tarm. 

• Undvik att äta stora mängder 

gasbildande grönsaker. 

• Om man vill äta mer fibrer, till 

exempel frukt och grönsaker, är 

det bra att öka fibermängden lite 

i taget. 

• Pröva att låta bli mjölk ett par 

veckor för att se om det hjälper. 

• Motionera regelbundet. 

Frukt och grönsaker kan öka gasbildningen 

i magen. 

Undvik turistmage! 

En ljuvlig vecka i södern kan tyvärr smolkas av diarréer och magsmärtor. 

Turistmage har de flesta drabbats av. 

Var försiktig med vad du äter och dricker, är de bästa råden. 

För den som åker söderöver är 

risken att drabbas av dålig mage 

och diarréer tyvärr ganska stor. I 

andra länder möter andra bakteriekulturer 

– och dessvärre inte bara 

snälla bakterier. 

Riskområden 

Mellanamerika och Egypten 

är vanliga områden för olika 

tarmsmittor. 

– Om du åker till Egypten är 

risken att du ska drabbas ungefär 

16 procent. Åker du däremot med 

en båt nerför Nilen och äter buffématen 

ombord, blir du i princip 

garanterat sjuk, säger Rickard 

Eitrem, smittskyddsöverläkare i 


För att försöka undvika smitta 

gäller följande: 

• Var försiktig med det du dricker. 

Drick inte vattnet i kranarna. 

Borsta inte ens tänderna i det. 

Och se till att vattnet på flaska 

har en försluten kork. 

• Var försiktig med det du äter. 

Försök att undvika kyckling, ät 

inte löskokta ägg. Var försiktig 

med olika bufféer. Se till att 

maten på ett buffébord håller 

Skolan är viktig – även när 

man drabbas av sjukdom. 

Landstinget Blekinges sjukhusskola 

är öppen för alla barn 

på barn- och ungdomsplanet 

på Blekingesjukhuset i Karlskrona. 

Sjukhusskolan i Landstinget 

Blekinge erbjuder en grundskola 

år 1–9 plus frivillig gymnasieskola 

i direkt anslutning till barn- och 

ungdomsplanet. 

Här finns bara plats för tre 

elever åt gången, och oftast blir 

undervisningen enskild. 

– Undervisningen anpassas efter 

hur barnet mår. Vi samarbetar 

med hemskolan för att barnet så 

smidigt som möjligt ska kunna 

återvända till sin skola efter sjukhusvistelsen, 

säger Elisabet Althini 

som är sjukhuslärare. Hon har 

erfarenhet från många olika skolor 

och arbetssätt, vilket behövs eftersom 

de elever som besöker henne 

är i så vitt skilda åldrar. 

En utmaning 

– Ibland ställs jag inför utmaningar. 

Då är det lika bra att erkänna 

att man inte kan allt. Däremot kan 

jag ta reda på det, skrattar Elisabet. 

Anton Månsson är elva år. Han 

har varit på sjukhuset i drygt en 

vecka, sedan det upptäcktes att 

han drabbats av diabetes. Nu ska 

medicinerna ställas in, och både 

rätt temperatur, den kalla maten 

ska verkligen vara kall och den 

varma varm. 

• Drick Dukoral innan du reser. 

Detta är ett vaccin mot kolera 

som också har visat sig skydda 

mot giftbildande e-colibakterier, 

den vanligaste orsaken till turistdiarréer. 

Medlet är recept belagt 

och kan skrivas ut av läkare. 

• Ät på restauranger där omsättningen 

av gäster är stor. 

– Livsmedelshygienen utomlands 

är ofta betydligt sämre än hemma. 

Detta beror oftast på lägre utbildningsnivå, 

säger Rickard Eitrem. 

Viktigt att dricka 

Om du drabbas bör du fasta, men 

dricka rikligt med vätska, gärna te 

med socker i eller utspädd apelsinjuice 

med en knivsudd salt i. Det 

är också bra att köpa med sig vätskeersättning 

från apoteket hemma, 

speciellt när det gäller barn. De är 

väldigt känsliga för uttorkning. 

Om du blir riktigt dålig när du 

är utomlands, och drabbas av svåra 

magplågor, blodig avföring och hög 

feber bör du söka läkare. Då kan du 

behöva dropp och antibiotika. 

han och hans föräldrar ska få hjälp 

med att hantera sjukdomen. 

Vanligtvis går han i femte klass 

på Nättrabyskolan. Idag har han 

kommit till Elisabet Althini på 

sjukhusskolan för att få lite hjälp 

med matten. Mamma Gunilla är 

också med. Hon har precis börjat 

förstå vad det är som drabbat 

familjen. 

– Från början gick vi som i ett 

töcken, beskedet chockade oss alla. 

Vi visste ju ingenting om diabetes. 

Nu har vi lärt oss en del och det 

känns som om bitarna börjar falla 

på plats. 

Idag har Anton sällskap av Joakim 

Persson från Karlshamn. Han 

I till exempel Afrika och Mellanamerika finns helt andra bakteriekulturer än 

vad vi är vana vid. Var noga med vad du äter och dricker. 

Sjukhusskolan – annorlunda sätt att plugga 

Joakim Persson från Karlshamn får hjälp med läxorna av Elisabet Althini, 

som är sjukhuslärare. 

är 16 år och läser på Byggprogrammet. 

Joakim har varit på sjukhusskolan 

en dag varannan vecka ända 

sedan skolan öppnade för fem år 

sedan. Han lider av sjukdomen 

Diamond Blackfan Anemi, en 

blodsjukdom som innebär att 

Joakim inte själv kan producera 

röda blodkroppar. Sjukdomen är 

väldigt ovanlig, Joakim är ensam 

om den i Blekinge, och han har 

haft den sedan han föddes. En dag 

varannan vecka får han komma 

till barn- och ungdomsplanet i 

Karlskrona för att få blod. 

Då är det väldigt bra att sjukhusskolan 

finns. 

– Jag slipper ju hamna efter i 

skolan. Och så har jag något att 

göra under tiden jag är här. 

På sjukhusskolan läser eleverna 

de teoretiska grundämnena; svenska, 

matte, engelska och en del 

samhällsorienterade ämnen. Eftersom 

barnen bara är två åt gången, 

lär Elisabet känna sina barn väl. 

Undervisningen blir också väldigt 

effektiv, eftersom varje barn får så 

mycket tid. 

Ovanlig lärarroll 

Arbetet som lärare på sjukhusskolan 

skiljer sig mycket åt från 

ett lärarjobb på en vanlig skola. 

Här samarbetar Elisabet med alla 

de människor som är runt barnet 

i hans eller hennes sjukdomssituation; 

läkare, sköterskor, lekterapeuter 

dietister, sjukgymnaster 

och kuratorer. Undervisningen 

sker på de tider barnet inte är 

upptaget med undersökningar och 

provtagningar. 

– Vi arbetar för att ta fasta på 

det friska hos barnet. Ser till att 

det blir lite vardag också. Genom 

att komma till mig ger det barnen 

trygghet och kontinuitet. Det 

handlar också om att skapa en 

lust till att lära och få barnet att 

se vilka möjligheter det har. Och 

att minska behovet av stödinsatser 

när barnen sedan kommer tillbaka 

till sin vanliga skola, säger Elisabet 

Althini.


Antibiotikaanvändningen 

i Blekinge måste minska 

Blekingarna äter mest antibiotika 

i landet. Samtidigt ökar 

de multiresistenta bakterierna 

kraftigt. 

– Vi måste begränsa användningen 

av antibiotika. Det är 

enda sättet att få bukt med de 

resistenta bakterierna, säger 

infektionsläkaren Carl-Johan 

Fraenkel. 

Carl-Johan Fraenkel leder en lokal 

grupp vars mål är att optimera 

antibiotikaanvändningen i Blekinge. 

På så vis hoppas man kunna 

förhindra resistens så långt det går, 

för att se till att blekingarna även i 

framtiden ska kunna få en effektiv 

behandling när detta behövs. 

I hela landet ökar nämligen 

förekomsten av två olika typer av 

multiresistenta bakterier. Det är: 

• MRSA – resistenta stafylokocker 

som i första hand orsakar sårinfektioner. 

Från början var detta 

en sjukhussmitta, men idag är 

det mer en samhällssmitta. 

• ESBL – tarmbakterier som kan 

ge urinvägsinfektioner och även 

blodförgiftning som en komplikation 

efter operationer. 

Båda dessa bakteriesorter har ökat 

explosionsartat i hela Sverige och 

de är mycket svårbehandlade. 

Vad innebär detta? 

– De sjukdomar som bakterierna 

ger blir oerhört svårbotade. 

I princip innebär det att vi kanske 

måste läggas in på sjukhus och 

behandlas intravenöst med dropp 

för något så enkelt som en vanlig 

urinvägsinfektion. 

Varför ökar dessa resistenta 

bakterier? 

– Idag reser vi betydligt mer och 

rör oss över större områden. På så 

vis kommer bakterier in i landet 

från resten av världen. 

Hur smittar bakterierna? 

– Båda typerna av bakterier 

smittar via kontakt; MRSA som är 

en hudbakterie smittar hud mot 

hud och ESBL som är en tarmbakterie 

smittar via det vi får i oss. 

Vad kan vi göra? 

– Vi måste se till att smittspridningen 

blir så liten som möjligt. 

Det gör vi genom att begränsa 

användningen av antibiotika. Ju 

mer antibiotika vi använder i ett 

samhälle desto gynsammare är 

förhållandena för de här resistenta 

bakterierna och desto större möjligheter 

får de att växa till. Därför 

måste vi använda så lite och så rätt 

antibiotika som möjligt. 

– På sjukhusen där bakterier 

ansamlas måste vi också ha så bra 

hygienrutiner som möjligt för att 

minska spridningen. Det handlar 

för vårdpersonalen om att desinficera 

händerna med handsprit före 

och efter all kontakt med patienter 

och använda handskar och skyddsrock 

vid rätt tillfälle. 

Använder vi för mycket antibiotika? 

– Blekinge har en väldigt hög 

förbrukning av antibiotika, vi är 

bland de tre län i landet som använder 

mest, och dessa siffror bör 

vi få ner. Vi använder till exempel 

25 procent mer antibiotika än Jönköping 

och Östergötland, hela 37 

procent mer än Dalarna. Jag har 

svårt att tro att det beror på att vi 

är så pass mycket sjukare än resten 

av svenskarna. 

När bör man då ha antibiotika? 

– Antibiotika ska bara användas 

vid bakterieinfektioner eftersom 

det inte ger någon effekt på virus. 

Skulle du därför få antibiotika 

utskrivet utan att man konstaterat 

att det rör sig om en bakterieinfektion 

har du som patient all 

anledning att ifrågasätta denna 

behandling och diskutera med din 

läkare huruvida det är nödvändigt 

med antibiotika eller ej. 

– Vid många diagnoser, som till 

exempel bihåleinflammation och 

ont i halsen, är risken stor att man 

behandlar i onödan. Effekten av 

antibiotika vid bihåleinflammation 

är mycket marginell. Öroninflammation 

måste inte behandlas om 

barnet är över två år. Då är det 

bättre att vänta och se om örat läker 

av sig självt. Vi behandlar ofta 

också bakterier i urinen utan att 

patienten i fråga har några symptom 

och följaktligen heller inte 

någon riktig urinvägsinfektion. 

Ska vi få bukt med de resistenta bakterierna måste vi minska användningen 

av antibiotika, säger infektionsläkare Carl-Johan Fraenkel. 

Hälsoringen i Sölvesborg i nya lokaler 

På Hälsoringens vårdcentral i Sölvesborg möter patienterna bland annat Mari-Ann Larsson, distriktssköterska, Pia 

Cronquist, distriktssköterska, Karin Joachimsthaler, sekreterare, Lena Johnsson, undersköterska och Eva Cedergren, 

sekreterare. 

Hälsoringen i Sölvesborg har 

nya lokaler. Från och med 1 

oktober finns vårdcentralen 

på Gamla Skolgatan 1, bakom 

Apoteket. 

Hälsoringens vårdcentral i Sölvesborg 

öppnade redan i april, fast 

då i Vårdcentralens lokaler. I höst 

flyttade man till de nyrenoverade 

lokalerna på Gamla Skolgatan. 

Hälsoringen är en privatvårdgivare 

som har ett avtal med Landstinget 

Blekinge. Enligt avtalet servar 

man patienter i Falkvik, Norje, 

Ysane, Gammalstorp, Bjäraryd, 

Pukavik och Sandbäck. 

– Dessutom har vi förstås öppet 

för alla andra som vill lista sig hos 

oss också, säger Pia Cronquist, 

distriktssköterska och chef för 

Hälsoringen i Sölvesborg. 

Sedan 1975 

Hälsoringen har ända sedan 1975 

bedrivit företagshälsovård runt om 

i landet. De senaste åren har man 

även tecknat avtal med Region 

Skåne och bedriver vårdcentraler 

i bland annat Osby, Bromölla, 

Lönsboda och Knäred. 

Två eller tre läkare 

På Hälsoringen i Sölvesborg kommer 

två till tre läkare att finnas, 

beroende på hur många patienter 

man får. Idag är två läkare i tjänst, 

varav en är fast anställd. Här finns 

också två distriktssköterskor, en 

allmän sjuksköterska, undersköterskor 

och sekreterare. 

– Vi har också specialistmottagning 

för astma och diabetespatienter 

här, säger Pia Cronquist. 

Hälsoringen har öppet 8–17 och 

telefontid klockan 8–11 och 13– 

15 på vardagar. Kvällar och helger 

hänvisas Hälsoringens patienter till 

jourcentralen, som även bemannas 

av Hälsoringens läkare. 

Telefonnumret till Hälsoringen i 

Sölvesborg är 0456-64 81 10.


Nya kompetenser ska ge 

kortare köer till ortopeden 

Köerna till länets ortopedmottagningar 

är långa. 

Samtidigt remitteras en del 

patienter dit i onödan. 

Nu görs ett försök för att se 

om alternativ sjukvård, som 

till exempel naprapati, kan 

avlasta kön. 

I januari i år påbörjades en 

forskningsstudie på ortopedmottagningen 

vid Blekingesjukhuset i 

Karlskrona. Syftet med studien har 

varit att se om vissa av de patienter 

som står i kö till ortopedmottagningen 

och som inte bedöms 

vara i akut behov av operation kan 

få hjälp med sina problem av en 

naprapat i stället. 

80 patienter har valts ut, hälften 

av dem behandlas på traditionellt 

sätt av en ortoped och hälften av 

dem av en naprapat. 

– Beroende på vilken typ av 

besvär det handlar om, behandlas 

den som kommer till mig med 

exempelvis massage, stretching, 

triggerpunktsbehandling, mobiliserings- 

och manipulationsbehandling, 

ultraljud eller retström, 

säger naprapaten Titti Lilje, som 

är den som håller i projektet. 

Patienten får även hemövningar 

att träna på. 

Hårt tryck 

På ortopedmottagningen är det 

ett hårt tryck och många patienter 

väntar på behandling. Men en 

hel del patienter hade kunnat bli 

hjälpta på annat sätt, tror Håkan 

Friberg som är verksamhetschef på 

ortopedkliniken: 

– Vi har en strid ström av patienter. 

Som mest har 18 procent 

Titti Lilje, naprapat, och Håkan Friberg, ortoped, samarbetar för att minska köerna till ortopedmottagningen och för 

att kunna ge patienterna bästa vård. 

av blekingarna varit patienter hos 

oss och det är bland de högsta 

siffrorna i landet. Men av de 

patienter som står i kö för att bli 

behandlade på ortopedkliniken 

är det faktiskt hela fyrtio procent 

som inte behöver opereras, vilket 

ju är det som vi ortopeder i första 

hand ska ägna oss åt. Jag tror att 

många människor skulle kunna bli 

hjälpta på ett tidigare stadium om 

de i stället fick behandling inom 

primärvården av till exempel en 

naprapat, sjukgymnast, kiropraktor, 

arbetsterapeut eller kurator. 

Gärna mer samarbete 

Samtidigt möter naprapaterna inte 

sällan patienter på sina kliniker 

som står i kö till ortopedmottagningen 

men som blir besvärsfria 

med hjälp av manuell behandling. 

– Jag är fullkomligt övertygad 

om att kniven inte alltid är det rätta 

verktyget mot värk, smärta och 

förslitningsskador. Rätt patienter 

ska behandlas på rätt sätt på rätt 

nivå. Tyvärr är vi ortopeder ofta 

okunniga om vad andra yrkesgrupper 

kan, och vi samarbetar därför 

inte alltid så bra med naprapater, 

kiropraktorer och sjukgymnaster, 

säger Håkan Friberg. 

När det gäller alternativ medicin 

ligger Sverige långt efter övriga 

Europa. Här har länge funnits en 

rädsla och konservatism mot den 

här typen av alternativ sjukvård. 

– Vi måste ha ett öppet sinne. 

Men det är också varje ny alternativ 

tekniks skyldighet att visa 

att man gör nytta och att man är 

bra. Det finns många skojare som 

lever på människors förtvivlan och 

smärta. Därför måste vi ställa krav 

på öppenhet vad gäller behandlingsmetoder 

och resultat, menar 

Håkan Friberg. 

Resultaten från den studie som 

nu genomförs på Blekingesjukhuset 

ska presenteras till sommaren 

och då publiceras i en vetenskaplig 

tidsskrift. 

Titti Lilje har stor erfarenhet av 

att arbeta i nära samarbete med 

ortoped och sjukgymnast. 

– På Kungliga Svenska Balettskolan 

och på Operan där jag jobbade 

tidigare finns ett organiserat 

och väl fungerande samarbete mellan 

naprapat, ortoped och sjukgymnast. 

Ortopeden handhar de 

patologiska problemen, naprapaten 

behandlar de dysfunktionella 

och sjukgymnasten rehabiliterar 

med hjälp av träning. Detta har 

lett till snabba och goda behandlingsresultat 

för patienterna. 

Om projektet faller väl ut, 

hoppas hon därför på att ett 

organiserat samarbete kan komma 

till stånd med framför allt primärvården, 

vilket hon tror kan leda 

till förkortning av kötiderna till 

ortopedmottagningen. Enkäterna 

sammanställs och utvärderas av 

Göteborgs universitet och Försäkringskassan 

i Blekinge. 

Det är första gången en vetenskaplig 

studie av det här slaget 

görs. Projektet finansieras av 

landstingets primärvårdsenhet, 

Landstinget Blekinge FoU och 

Svenska Naprapatförbundet. 

Sprutor och kanyler ska lämnas till Apoteket 

Sprutor och kanyler får inte 

slängas i de vanliga soporna. 

Nu finns det ett gratis insamlingssystem 

för dig som medicinerar 

dig hemma. 

Om du använder sprutor och kanyler 

hemma för din medicinering 

uppstår det skärande och stickande 

avfall. Detta avfall ska du sortera 

separat i särskilda behållare som 

hämtas gratis på Apoteket. När de 

är fulla lämnas de väl förslutna till 

närmsta Apotek. 

– Apoteken har tre olika typer 

av behållare att lägga förbrukade 

kanyler och nålspetsar i. Det är 

bara att välja vilken som passar 

bäst, säger Anna Palminger, miljöutredare 

på Landstinget Blekinge. 

Safe Clip är en variant på 

behållare, den ser ut som en 

liten plastklämma som du för in 

kanylen i och sedan knipsar av 

kanylen med. Den är väldigt liten 

och behändig och därför lätt att ha 

med sig i fickan. Ändå finns här 

plats för 1 500 kanyler. Det finns 

även två gula lite större behållare i 

olika storlekar. 

Lämnas till Apoteket 

När behållaren är fylld lämnas 

den in till Apoteket igen, och du 

får en ny med dig hem. Om det 

finns rester av läkemedel i sprutan 

räknas detta som läkemedelsavfall. 

Lägg då den kanylfria sprutan i 

Apotekets genomskinliga påse för 

läkemedelsavfall. 

Annika 

Christensson, 

miljöstrateg. 

– Under 

år 2006 lämnade 

hushållen 

i Blekinge in 

cirka 16 ton 

läkemedelsavfall 

till Apoteket. 

Av miljö- och 

hälsoskäl är det 

viktigt att alla 

överblivna läkemedel 

lämnas in och förstörs på ett 

säkert sätt. På så sätt undviker man 

att läkemedelsrester hamnar i miljön 

och i vårt dricksvatten, säger 

Annika Christensson, miljöstrateg 


Mer information om Landstinget 

Blekinges miljöarbete finns 

på www.ltblekinge.se/miljo. 

Det finns tre olika sorters behållare för kanyler och nålspetsar, förklarar 

Anna Palminger, miljöutredare.


Många har problem med sömnen 

Patienter får hjälp att sova 

En av tre svenskar har problem 

med sömnen. Var tionde har 

så grava sömnproblem att det 

påverkar deras liv på ett svårt 

sätt. 

Inom psykiatrin i Ronneby 

har man genom gruppbehandling 

hjälpt ett 20-tal patienter 

till bättre nätter. 

Psykologerna Martin Wolgast 

och Rickard Blomberg under de 

senaste två åren arrangerat gruppbehandling 

för patienter med 

svåra sömnproblem. Patienterna 

har samtidigt andra typer av psykiatriska 

besvär, som till exempel 

ångest och depressioner. 

oss till att sova vilket bara får till 

följd att det blir ännu omöjligare, 

säger Martin Wolgast. 

Under behandlingen får patienterna 

även hjälp med att vänja sig 

av med sömnmedel. Sömnmedel 

ska användas max två till fyra 

veckor. Därefter höjs kroppens 

toleransnivåer och man kräver 

högre och högre doser för att nå 

samma effekt. 

– Patienterna i våra grupper har 

ökat sin sovtid med i genomsnitt 

1,5 timmar. Insomningstiden har 

minskat med 45 minuter i snitt 

och vakenhetstiden under natten 

med 30 minuter, säger Martin 

Wolgast. 

Samlar tankarna 

Under åtta veckor får patienterna 

komma en gång i veckan för kognitiv 

beteendeterapi. Under grupptimmarna 

går patienterna igenom 

de beteendemönster och tankar 

som bidrar till att deras nattsömn 

försämras. 

– Det kan till exempel handla 

om att man ligger kvar i sängen 

på morgnarna, eller att man tar en 

tupplur för att vila sig under dagen. 

Det är heller inte bra att lägga 

sig för tidigt, eller att använda 

sängen till något annat än att sova 

i, som till exempel grubbla, lösa 

problem, oroa sig eller se på TV. 

Patienterna får också gå igenom 

de katastrofföreställningar de har 

om vad det innebär att ha en dålig 

nattsömn, och får hjälp med att 

hantera dessa tankar. 

– När man tänker på hur svårt 

man har att sova och hur viktigt 

det är att vi faktiskt gör det höjs 

anspänningsnivån i kroppen. Vi 

blir uppstressade, försöker pressa 

Effektiv behandling 

Psykiatrin i Ronneby är enda stället 

den här typen av behandling erbjuds 

inom Landstinget Blekinge, 

men Martin Wolgast ser gärna att 

den sprids, eftersom problemen 

med sömnstörningar är så stora 

och behandlingen är mycket kostnadseffektiv. 

Studier visar att människor med 

långvariga sömnsvårigheter löper 

dubbelt så stor risk att drabbas av 

långtidssjukskrivningar. Långtidssjukskrivna 

utan sömnsvårigheter 

har också dubbelt så stor chans att 

komma tillbaka till arbetet. 

– Inom primärvården skulle 

man mot den bakgrunden kunna 

åstadkomma mycket för många 

patienter med denna typ av behandling. 

Är det då farligt att sova för 

lite? 

– Nej, inte en eller ett par 

nätter. Kroppen har en fantastisk 

förmåga att kompensera en dålig 

natts sömn och objektiva tester 

En eller ett par nätters dålig sömn är ingen fara, men om sömnrytmen rubbas 

under en längre tid är det inte bra. 

har visat att våra prestationer och 

vår koncentrationsförmåga inte 

minskar trots att vi sovit dåligt 

natten innan. 

Inte bra i längden 

– Men att fastna i ett mönster 

där sömnrytmen rubbas under 

längre tid är inte bra, framför allt 

leder det till lägre livskvalitet och 

risken att drabbas av nedstämdhet 

och depressioner ökar. Det har 

också visat sig att sömnproblem 

samvarierar med andra saker, som 

till exempel diabetes och hjärt- och 

kärlsjukdomar. 

Var tredje person har till och från 

svårt att sova, berättar psykolog 

Martin Wolgast. 

Fakta/Gör så här om 

du har svårt att sova 

• Gå upp på bestämda tider. 

• Sov inte på dagarna. 

• Gå inte och lägg dig innan du är 

trött. 

• Använd bara sängen till att sova 

och ha sex i. 

• Motionera regelbundet. 

• Varva ner innan det är dags att 

lägga sig. 

• Undvik kaffe, uppiggande drycker 

och stora måltider sent på kvällen. 

• Håll rummet svalt, mörkt och tyst. 

• Om du inte kan somna inom 20 

minuter, gå upp igen tills du känner 

dig trött. 

• Kom ihåg att det inte är hela världen 

om du inte kan sova en natt. 

Med blodprov kan prostatacancer upptäckas tidigt 

Genom ett enkelt blodprov 

kan prostatacancer upptäckas 

tidigt. 

All prostatacancer är dock 

inte farlig och många kan leva 

gott, trots tumör i prostatan. 

– Många män behandlas 

sannolikt i onödan, säger John 

Johnsen, urolog vid Blekingesjukhuset 

i Karlskrona. 

Prostatacancer är den vanligaste 

cancersjukdomen i Västeuropa 

idag. Varje år drabbas mellan 

10 000 och 12 000 män av detta 

bara i Sverige. Sjukdomen är 

sällsynt före 50-års ålder, allra vanligast 

är det bland män över 70 år. 

PSA är ett äggviteämne som 

finns i prostatan. Om något i 

prostatan är fel kan detta ämne 

läcka ut i blodet, och visa sig i ett 

så kallat PSA-test. 

Därför har PSA-test under de senaste 

15 åren använts i Sverige för 

John Johnsen, urolog. 

att upptäcka tidiga fall av cancer i 

prostatan. För precis som med all 

annan cancer är det viktigt att hitta 

denna så tidigt som möjligt. 

– Även om PSA-värdena är 

höga behöver det dock inte vara 

cancer. Det kan även handla om 

andra sjukdomar som ger ett 

förhöjt PSA-värde, som till exempel 

urinvägsinfektion, godartad 

prostataförstoring eller kronisk 

inflammation i prostatan. Bara var 

fjärde man med högt PSA-värde 

har i själva verket cancer, säger 

John Johnsen. 

Trots att man har cancerceller i 

prostatan behöver detta inte heller 

betyda att man utvecklar en aggressiv 

typ av cancer. 

– En tredjedel av alla män mellan 

50 och 70 har cancerceller i 

prostatakörteln, men bara en av tio 

utvecklar allvarlig cancer. Dessutom 

är det långt ifrån alla drabbade 

som får besvär av sin cancertumör. 

Många män kan alltså leva ett 

långt och gott liv med sin cancer 

utan att den utvecklas på ett aggressivt 

sätt, säger John Johnsen. 

Ett PSA-test ger utslag långt 

före det att cancern i prostatan ger 

några symptom. Och prognosen 

för den som tidigt upptäcker cancer 

i prostatan är god. 

– En nackdel med prostatakontroller 

hos friska män är dock att 

även betydelselösa små härdar av 

cancerceller kan upptäckas och 

leda till behandling. Därmed 

riskerar man att behandla män i 

onödan, eftersom de kanske ändå 

inte hade blivit sjuka, menar John 

Johnsen. 

Kan ge biverkningar 

Prostatacancer brukar vanligen 

behandlas med antingen operation 

eller strålning. De allra flesta blir 

då botade, men behandlingen kan 

ge biverkningar som inte går över; 

många får svårt att få stånd, en 

del får besvär från ändtarmen eller 

behov av att kissa oftare, några får 

urinläckage. Detta är saker man 

måste ha i åtanke innan man gör 

sitt test. 

– Om du önskar att göra ett 

psa-test har du all rätt till detta. 

Det är bara att prata med din 

läkare. Du bör dock alltid först 

fundera igenom hur du vill agera 

om testet visar sig vara positivt, 

säger John Johnsen. 

Fakta/ 

prostatacancer 

• PSA är ett äggviteämne som 

läcker ut i blodet när något är fel 

i prostatan. Ett förhöjt PSA-värde 

kan vara ett tecken på cancer i 

prostatan, men kan även bero på 

till exempel godartad prostataförstoring, 

urinvägsinfektion eller 

kronisk prostatainflammation. 

• PSA-prov kan leda till att man 

botas från en cancersjukdom som 

annars skulle blivit allvarlig, men 

kan också leda till att man behandlar 

en ofarlig prostatacancer 

i onödan. 

• Risken att få prostatacancer är 

större för män med flera nära släktingar 

som haft sjukdomen. Dessa 

bör därför alltid ta ett PSA-test. 

• Mer information hittar du på 

www.sjukvardsradgivningen.se 

eller www.ltblekinge.se.


Hos Annette hämtar barnen kraft 

Hon leker på dagarna, men leken har en tanke. 

– Hos mig får barnen hämta kraft att bearbeta det som hänt. Här får de ha kul, säger 

lekterapeuten Annette Fredin-Karlsson på Blekingesjukhuset i Karlskrona. 

JOBBA I LANDSTINGET 

Var arbetar du? 

– Jag arbetar som lekterapeut på 

barnkliniken vid Blekingesjukhuset 

i Karlskrona. 

Hur kom det sig att du blev 

lekterapeut? 

– Det var en slump, men en 

lycklig sådan. Jag arbetade som 

barnsköterska på barnkliniken 

först, men ville egentligen jobba 

med funktionsskadade barn och 

ungdomar. Efter en förskollärareutbildning 

arbetade jag 

på sjukhusets dagis, därefter var 

jag med och startade Knyttet, 

ett projekt för att förebygga och 

behandla tidiga relationsstörningar 

i spädbarnsfamiljer. Samtidigt läste 

jag till specialpedagog. Efter att jag 

varit tjänstledig för att jobba som 

mellanstadielärare på träningsskola 

för barn med grava handikapp blev 

jag sedan tillfrågad om jag ville 

komma tillbaka till barnkliniken 

för att jobba som lekterapeut. Och 

det är det roligaste jobbet jag har 

haft hittills. 

Beskriv ditt jobb 

– Lekterapin är en pedagogisk 

verksamhet, men det är inte bara 

så att vi leker, det finns mycket 

tanke bakom. Jag jobbar med det 

friska hos barnet. I lekterapin får 

de en möjlighet att vara vanliga 

och normala i en högst onormal 

miljö. Det är viktigt att de inte blir 

ett med sin sjukdom. Jag ger dem 

möjlighet till lek och utveckling, 

ser till att de också får ha roligt på 

sjukhuset. Hos oss har de en frizon, 

inga behandlingar får börjas, 

inga mediciner ges, inga sjukvårdande 

samtal hållas. Här får de i 

stället hämta kraft och bearbeta 

det som hänt dem i samband med 

deras sjukhusvistelse. Lekterapin 

fungerar också som en trygghetsram, 

vi står för kontinuiteten för 

de barn som vistas mycket här på 

sjukhuset. Jag försöker vara noga 

med att se hela familjen i hela 

deras livssituation, inte minst syskonen 

som ofta inte får så mycket 

utrymme i en sådan här situation. 

Jag tar också emot patienter på 

remisser från andra vårdgivare. 

Vad är bra med jobbet 

– Det är så stimulerande, varierande, 

utmanande och roligt att 

möta varje unge och varje familj 

där de är. Jag känner att jag gör 

ett bra och viktigt jobb, att jag 

är en viktig kugge här. Det är 

också ett väldigt positivt arbete, 

jag står ju för det roliga, och det 

är prestationslöst. Jag ger barnen 

en möjlighet att leka och jag får så 

mycket positiv respons, från både 

patienter, föräldrar och personal. 

Vad är svårt med jobbet? 

– Eftersom vårdtiderna är så korta 

idag och många barn bara är här 

över dagen, blir det inte mycket 

tid till att hinna bygga upp en 

relation. Jag vet ju inte om de är 

kvar här dagen efter ens, och det 

gör mitt arbete ganska svårt. 

Men det allra svåraste är förstås 

när något barn dör. Det är oerhört 

tufft. För även om jag är professionell 

sörjer jag också. Men då måste 

jag ändå vara stadig där, finnas där 

och våga vara där, inte minst för 

syskonens skull, för att ge dem och 

hela familjen kraft. 

Vad är viktigt i ditt jobb? 

– Att vara mig själv. Att lita till 

min magkänsla och att vara äkta. 

Det är enda sättet att nå fram till 

På lekterapin får barnen en möjlighet att hämta kraft och bara vara. Idag har Jenna Rasmusen kommit till Annette 

Fredin-Karlsson på besök. 

barnen och ungdomarna. Jag kan 

inte låtsas vara någon annan än 

den jag är. 

Det är också viktigt att möta 

dem där de är. Och ibland att ta 

ett steg tillbaka, och låta barnet 

bestämma takten. 

Vad gör du när du inte jobbar? 

– Då hämtar jag kraft utifrån 

naturen. Jag motionerar också en 

hel del och går på yoga. 

Vad har du på nattduksbordet? 

– ”Medveten närvaro i vardagen” 

av John Kabat-Zinn som jag tänkt 

att jag ska läsa. Sedan lyssnar jag 

mycket på böcker, senaste var det 

Stieg Larssons böcker och Marian 

Keyes ”Är det någon där?”. 

Har du någonsin ångrat ditt 

yrkesval? 

– Nej, absolut inte. 

Vad skulle du arbetat med om 

du inte blivit lekterapeut? 

– Då skulle jag arbetat med barn 

med funktionshinder. Det ligger 

mig varmt om hjärtat. 

FAKTA 

• Namn: Annette Fredin-Karlsson 

• Ålder: 49 år 

• Yrke: lekterapeut 

• Familj: ja 

• År i landstinget: 31 år 

Hur ser du på framtiden för din 

yrkeskår? 

– Den ser god ut tror jag. Vi har 

fullt upp. Och lekterapin är en 

lagstadgad verksamhet så det är 

ingen risk att den sparas bort. 

Landstinget investerar i Karlshamn 

Landstinget Blekinge investerar 

stort i sjukhuset i Karlshamn. 

Bland annat byggs en ny 

miljöstation till ett värde av 

drygt 16 miljoner kronor. 

Oron i västra Blekinge är stor vad 

gäller Blekingesjukhusets framtid 

i Karlshamn. En del befarar att 

sjukhuset i väst är på väg att läggas 

ner. 

– Något sådant är det inte tal 

om. Tvärtom, vi investerar oerhörda 

summor pengar för att rusta 

upp sjukhuset i Karlshamn, säger 

Landstinget Blekinges fastighetschef 

Christer Larsson. 

Bland annat har landstingsstyrelsen 

just beslutat att bygga en 

ny miljöstation för 16,5 miljoner 

kronor. 

Större utrymmen behövs 

De nuvarande utrymmena för 

avfallshantering på Blekingesjukhuset 

i Karlshamn är otillräckliga 

för att avfallet ska kunna tas 

omhand och sorteras i enlighet 

med landstingets miljöplan. En 

tillbyggnad på 200 kvadratmeter 

kommer att göras i anslutning till 

lastkajen. Bygget påbörjas redan 

under våren och beräknas vara helt 

klart i början av 2009. 

Ombyggnad och upprustning 

Landstingsstyrelsen har också 

beslutat om en ombyggnad av kemiskt 

laboratorium, landstingshälsans 

och friskvårdens lokaler till ett 

sammanlagt värde av 17 miljoner 

kronor. Även dessa ombyggnader 

kommer att genomföras nästa år. 

– Vi satsar hårt på sjukhuset i 

Karlshamn och har för avsikt att 

fullfölja den plan på modernisering 

av hela sjukhuset som gjordes 

på 90-talet, säger Christer Larsson. 

Under december kommer 

landstingsstyrelsen även att fatta 

beslut om en ombyggnad av hela 

röntgenavdelningen vid sjukhuset 

i Karlshamn. Detta kommer att 

innebära att man tar både den 

gamla röntgenavdelningen och 

den gamla operationsavdelningen 

i anspråk för att få en toppmodern 

ny röntgenavdelning med bland 

annat MR-kamera, datortomograf 

och bentäthetsmätare. I samband 

med detta kommer också reservkraftanläggningen 

att byggas ut. 

– Det här är en enorm investering 

på 105 miljoner kronor som 

ska göras. Politikerna är ense om 

att vi ska ha en väl fungerande och 

omfattande verksamhet och ett rejält 

utrustat sjukhus. Det är därför 

vi gör de här investeringarna, säger 

Christer Larsson. 

För tillfället är dessutom 

medicin- och kirurgkliniken i 

Karlshamn under upprustning och 

ombyggnad.


LÄTTLÄST 

Allt fler drabbas 

av cancer i magen 

Det blir allt vanligare att människor 

drabbas av cancer i tjocktarmen och 

ändtarmen. 

Sjukdomen blir också vanligare bland 

yngre människor. 

– Detta beror förmodligen på kosten, 

säger Björn Ohlsson som är överläkare 

på kirurgkliniken. 

Cancer i tjocktarmen och ändtarmen 

är den absolut vanligaste formen av 

cancer i magen. Cancerformen har 

ökat stadigt under senare tid. 

– Mycket rött kött och fett och lite 

fibrer ökar risken för att man ska 

drabbas, säger Björn Ohlsson. 

Man ska vara uppmärksam på 

Blekingarna borde äta 

blödningar från tarmen. Det kan vara 

första symptomet på cancer i tjockeller 

ändtarmen. Man ska också se upp 

med trötthet, ändrade avföringsvanor 

och tarmvred. 

Mer än hälften av de som drabbas av 

cancer i tarmarna kan botas idag. 

mindre mängder antibiotika 

Multiresistenta bakterier är bakterier 

som är svåra att bota. Ofta biter inte 

antibiotika, till exempel penicillin. Nu 

ökar de multiresistenta bakterierna 

kraftigt. 

Det kan bero på att vi äter för mycket 

antibiotika. 

Blekingarna äter mest i landet. 

– Det enda sättet att få bukt med 

de resistenta bakterierna är att inte 

använda så mycket antibiotika. 

Det säger läkaren Carl-Johan Fraenkel. 

Ju mer antibiotika vi använder desto 

större möjligheter har bakterierna att 

växa till sig och spridas. 

I många fall använder vi antibiotika 

i onödan. Det gäller till exempel vid 

bihåleinflammation och ont i halsen. 

Läkaren Carl-Johan Fraenkel är orolig över att vi äter för mycket antibiotika. 

Vätska bra mot hård mage 

Inga sprutor och 

kanyler i soporna! 

Sprutor och kanyler får inte slängas 

i de vanliga soporna. Nu finns det 

ett gratis insamlingssystem för dig 

som tar medicin hemma. 

Fler och fler tar mediciner i form 

av sprutor och kanyler hemma. Då 

uppstår stickande och skärande 

sopor. 

Detta måste du sortera i särskilda 

behållare. De finns att hämta gratis 

på Apoteket. När de är fulla ska 

de stängas och lämnas till närmsta 

Apotek. 

– Apoteken har tre olika typer av 

behållare att lägga kanyler och 

nålspetsar i. Det är bara att välja 

vilken som passar bäst, säger Anna 

Palminger, som arbetar med miljö 


Sjukvården 

i Blekinge i topp 

Hälso- och sjukvården i Blekinge 

håller en väldigt hög kvalitet. 

Det visar en rapport som heter 

Öppna Jämförelser. I den jämförs 

vården över hela landet. 

Rapporten visar att blekingarna är 

väldigt nöjda med den vård de får. 

Rapporten visar också att det är 

mycket lättare att få hjälp inom 

primärvården jämfört med i fjol. 

Primärvården i Blekinge är den 

tredje bästa i landet. 

Drick mer och motionera mer. 

Det är de främsta råden till den som 

är hård i magen. 

Äldre människor blir ofta hårda i 

magen. Det kan bero på att de dricker 

för litet. 

En annan orsak kan vara brist på 

motion. 

Den som har svårt att bajsa ska därför 

försöka dricka och röra sig mer. 

Hjälper inte det kan man prova med 

ett extra knäckebröd om dagen. 

– Om man plötsligt blir förstoppad 

utan någon anledning, ska man alltid 

kontakta läkare, säger Mattias Glad, 

distriktsläkare i Ronneby. 

– Det är människorna som jobbar i 

primärvården som skapat resultatet. 

Alla har jobbat jättehårt för att vi 

ska utvecklas och förbättra oss. 

Det säger Gerd Fridh som är chef 

för primärvården i Landstinget 

Blekinge.


Vårdcentralen i 

Olofström minskade 

Blekinges 

sjukvård i topp 

väntetiderna radikalt 

Från ett par veckors väntetid 

till två dagar. 

På vårdcentralen i Olofström 

har tillgängligheten aldrig 

varit bättre. 

– Vi har arbetat målmedvetet 

och hårt med detta under 

hela hösten, säger chefen för 

vårdcentralen Liselotte Brunnberg. 

Under fjolåret hade vårdcentralen i 

Olofström nästan 12 000 besökare. 

Antalet samtal till vårdcentralens 

rådgivning översteg 20 000 och 

besöken hos distriktssköterskorna 

låg runt 12 000. 

– I princip alla kommer fram 

på telefon och det stora flertalet 

får tid inom ett par dagar. Akuta 

sjukdomsfall ska förstås ha en tid 

redan samma dag, säger Christina 

Hessbo, som är distriktssköterska. 

Hon är noga med att poängtera 

att hon aldrig avvisar några patienter. 

– Vi måste alltid göra en bedömning 

av patientens besvär och 

utifrån den bedömningen får de 

en tid så snart det är möjligt. 

Nöjda med nytt system 

I telefonrådgivningen är bemanningen 

god. Införandet av det nya 

återuppringningssystemet, där patienterna 

får knappa in sitt telefonnummer 

och sedan bli uppringda, 

har mottagits bra och fungerar till 

belåtenhet för alla parter. 

– För det mesta kan vi ringa upp 

igen, redan efter ett par minuter, 

förklarar Sisko Bergman, avdelningschef. 

Den stora bristen på familjeläkare 

har drabbat Olofström hårt. 

De har haft svårt att bemanna 

vårdcentralen i den mån det behövts, 

och väntetiderna på att få en 

läkartid har periodvis varit långa. 

Men trots att ett antal tjänster 

I Olofström har man lyckats kapa väntetiden för att få träffa en läkare från 

ett par veckor till några dagar. 

fortfarande är vakanta, är de långa 

väntetiderna idag ett minne blott. 

Skälet är bland annat ett projekt 

som heter Bra Mottagning och 

som har gjort att köerna minskat 

betydligt. 

– Bra Mottagning går ut på att 

göra dagens arbete idag. Att sätta 

patienter på väntelista är egentligen 

bara att skjuta problemet 

framför sig, säger Tönis Pikwer, 

som är medicinskt ansvarig på 

vårdcentralen. 

Trycket på honom har bitvis varit 

stort, och efter sommaren hade 

han en väntetid på uppemot tre 

veckor. Den långa väntetiden har 

nu, med hjälp av extra läkare, arbetats 

in, samtidigt som scheman 

har lagts om och organisationen 

förändrats. Väntetiderna för planerade 

besök har minskat från cirka 

18 dagar till två. 

Större flexibilitet 

– Idag utgår vi från att varje patient 

ska ha 30 minuter, istället för 20. 

Vissa behöver sedan lite mer tid och 

andra mindre, säger Tönis Pikwer. 

Man har också lagt om schemat 

på mottagningen. Idag får patienterna 

komma tidigt på morgonen 

och sent på eftermiddagen. Telefontiderna 

har förlagts till mitt på 

dagen i stället för på morgonen, 

och däremellan finns tid för 

administrativa uppgifter. Det 

gör arbetet mer varierat, minskar 

stressen och risken för förseningar. 

Samtidigt tillgodoses patienternas 

önskningar bättre. Nu har de möjlighet 

att komma till läkaren både 

före och efter jobbet. 

– Om patienterna är trygga och 

vet att de kan få en tid hos oss när 

de verkligen behöver det, minskar 

behovet av att gardera sig med 

en tid för säkerhets skull. På så 

vis minskar faktiskt behovet när 

tillgängligheten ökar. Eftersom vi 

nu ägnar mer tid åt varje patient 

så ökar också kvaliteten på besöket 

och patienterna blir nöjdare, säger 

Liselotte Brunnberg. 

Bra Mottagning ska vara genomfört 

fullt ut på vårdcentralen i 

Olofström i början av 2008. 

Hälso- och sjukvården i 

Blekinge håller en fantastiskt 

hög kvalitet. 

Det visar resultaten i den 

nationella rapporten Öppna 

Jämförelser. 

Medborgarna är dessutom 

mycket nöjda med den vård 

de får. 

Det är andra gången som hälsooch 

sjukvården i Sverige gemensamt 

presenterar sina resultat. 

Undersökningen visar att 

blekingarna är väldigt nöjda med 

den vård man får. Till exempel 

anser 88,3 procent att de har fått 

den hjälp de har förväntat sig. 

Motsvarande siffra för riket är 

82,4 procent. Och när blekingarna 

själva får sätta betyg på besök 

vid vårdcentral eller motsvarande 

blir det högt. 83,5 procent av 

blekingarna ger betyget fyra eller 

fem. I landet i sin helhet är det 78 

procent av medborgarna som ger 

motsvarande betyg. 

Tillgängligheten till primärvården 

har också förbättrats om man 

jämför årets mätning med fjolårets. 

I årets mätning har Blekinge 

det tredje bästa resultatet i landet. 

– Det är människorna i primärvården 

som skapat resultatet. 

Alla har varit delaktiga i detta förbättringsarbete. 

Vi har haft höga 

ambitioner och jobbat hårt för att 

utvecklas, säger Gerd Fridh, chef 

för primärvården. 

Kan bli ännu bättre 

Att slå sig till ro med resultaten 

är dock inget som lockar Gerd 

Fridh. 

– Det går hela tiden att förbättra 

de resultat man får och det 

ska vi göra. Mycket återstår. Vi 

måste till exempel bli bättre på 

att effektivisera patientens hela 

väg genom sjukvårdssystemet och 

korta utredningstiderna. En annan 

utmaning är att bättre kunna 

möta den äldre befolkningen. De 

blir allt fler och de ska skötas av 

primärvården i hög utsträckning. 

I undersökningen utmärkte sig 

också ögonsjukvården. De patienter 

i Blekinge som har genomgått 

en starroperation har bäst resultat 

i landet vad gäller synskärpa efter 

operationen. Inom cancersjukvården 

i Blekinge utmärker sig 

behandlingen av prostatacancer 

och ändtarmscancer med mycket 

goda resultat. 

Relativt god tillgång 

I årets rapport finns även resultat 

från den psykiatriska vården. 

Bland annat kan man konstatera 

att antalet självmord och försök 

till självmord är betydligt färre i 

Blekinge än landet i genomsnitt. 

En förklaring till det kan vara att 

tillgången till vårdplatser inom 

den psykiatriska slutenvården är 

relativt god i Blekinge. 

Om man ser till kostnaderna 

visar rapporten att kostnadsläget 

i Blekinge är förhållandevis högt. 

Det gäller dock inte primärvården 

som vid en nationell jämförelse är 

billigare än genomsnittet i landet. 

Men i sin helhet kostade hälsooch 

sjukvården i Blekinge 19 053 

kronor per invånare under 2006. 

Motsvarande siffra för riket var 

18 210 kronor. 

Gerd Fridh, förvaltningschef för 

primärvården, gläds åt resultatet 

som säger att blekingarna är mycket 

nöjda med sjukvården i länet. 

Satsningar för 

våldsdrabbade kvinnor 

Hälso- och sjukvårdsinsatser 

för våldsutsatta kvinnor ska 

förbättras, både för kvinnliga 

patienter och för kvinnliga 

medarbetare i Landstinget 


För att öka kunskapen om våld 

mot kvinnor kommer alla medarbetare 

att erbjudas utbildning i 

ämnet. 

Enligt landstingsstyrelsens 

beslut ska det även bli möjligt 

för våldsdrabbade kvinnor som 

är anställda av landstinget att 

besöka andra vårdcentraler än vad 

de tillhör eller gå till en privat 

vårdgivare som landstinget har 

avtal med. 

Kvinnor som är anställda inom 

landstinget ska även få möjlighet 

att på betald arbetstid kunna besöka 

företagshälsovården för stöd 

och hjälp i sin situation. 

L A N D S T I N G E T B L E K I N G E I N F O R M E R A R 

......................................................................................................................................... 

Landstingskatalogen 2008 

– landstingets telefonkatalog 

Inom kort kommer landstingskatalogen hem till dig 

med posten. 

Landstingskatalogen är landstingets telefonkatalog. 

Det är bara här du hittar alla telefonnummer du behöver 

till hälso- och sjukvården i Blekinge. I katalogen 

kan du också läsa om till exempel avgifter i vården, dina 

rättigheter som patient, och hur du gör när du behöver 

resa till vården. 

Spara katalogen!

Ditt landsting4_07.pdf - Landstinget Blekinge

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?