Årsbokslut_2012 Psykiatri.pdf - Landstinget Blekinge

Årsbokslut 2012
Psykiatri och habiliteringsförvaltningen
Januari 2013

Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 2013-01-30 Dnr
Tina Möller
Landstingsdirektören
Årsbokslut 2012
Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen överlämnar härmed årsbokslut 2012.
Information i fackliga samverkansgruppen sker den 7 februari 2013.
Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen som ovan
Tina Möller
Förvaltningschef
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 2(65)

Innehållsförteckning
1. Sammanfattning ..................................................................................................... 5
2. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård ........................................................... 7
2.1 Folkhälsa – hälsofrämjande arbete ............................................................................................... 7
2.2 Jämställd och jämlik vård ............................................................................................................. 8
2.3 Patientnöjdhet .............................................................................................................................. 9
2.4 Delaktighet ................................................................................................................................. 10
3. En god vård genom processinriktat arbete ........................................................... 11
3.1 Verksamhetsutveckling och –förändringar .................................................................................. 11
3.1.1 Vuxenpsykiatrin ................................................................................................................................... 11
3.1.2 Barn- och ungdomspsykiatrin .............................................................................................................. 13
3.1.3 Habiliteringen ...................................................................................................................................... 13
3.2 Sjukvårdproduktion...................................................................................................................... 14
3.2.1 Vård inom länet ................................................................................................................................... 14
3.2.2 Tvångsvård ......................................................................................................................................... 18
3.2.3 Vård utanför länet ................................................................................................................................ 18
3.3 Tillgänglighet och vårdgaranti ..................................................................................................... 19
3.4 Prioriteringar – vårdens svåra val .............................................................................................. 21
3.5 Direkt patienttid ........................................................................................................................... 23
3.6 Kvalitets- och förbättringsarbete ................................................................................................. 24
3.7 Samverkan .................................................................................................................................. 26
3.8 Kompetensförsörjningsplaner ..................................................................................................... 27
4. En god hushållning för att uppnå långsiktig stabil ekonomi .................................. 27
5. Hållbar utveckling ................................................................................................. 28
5.1 Mål läkarbemanning .................................................................................................................... 28
5.2 Miljö ............................................................................................................................................. 28
6. Ekonomi ................................................................................................................ 29
6.1 Rapportering kring ekonomiskt resultat ...................................................................................... 29
6.2 Fritt vårdval och högspecialiserad vård ...................................................................................... 31
6.3 Projektredovisning ....................................................................................................................... 31
6.4 Investeringar i lokaler och utrustning .......................................................................................... 31
6.5 Prognossäkerhet ......................................................................................................................... 31
6.6 Verksamhetsspecifika mål .......................................................................................................... 32
7. Personal ............................................................................................................... 32
8. Intern kontroll ........................................................................................................ 35
9. Möjligheter och risker............................................................................................ 35
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 3(65)

Bilaga 1. Organisationsskiss ..................................................................................... 37
Bilaga 2. Resultat Styrkort 2012 ............................................................................... 38
Bilaga 3. Verksamhetsstatistik vårddagar, besök samt vård utanför länet ................ 44
Bilaga 4. Kvalitetsindikatorer .................................................................................... 49
Bilaga 5. FR 1 - Uppföljning intäkter och kostnader .................................................. 55
Bilaga 6. FR 2 - Fritt vårdval och högspecialiserad vård .......................................... 56
Bilaga 7. FR 3 - Projektrapportering ......................................................................... 57
Bilaga 8. FR 5 - Prognossäkerhet ............................................................................. 58
Bilaga 9. FR 6:1 - Personalstatistik ........................................................................... 59
Bilaga 10. FR 6:2 - Inhyrd personal .......................................................................... 64
Bilaga 11. Internkontrollplan ..................................................................................... 65
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 4(65)

1. Sammanfattning
Efter några extremt turbulenta år i landstinget som lett till stor oro i verksamheten har en
stabilitet infunnit sig under 2012 som förväntas hålla i och ge arbetsro framöver.
Förvaltningens sparbeting för innevarande år om 11,1 mkr (totalt 35 mkr för förvaltningen åren
2009 – 2012) har nästan helt åtgärdats under föregående år med målsättning att nå full ekonomisk
effekt 2012. Följande åtgärder har genomfört eller håller på att genomföras.
- Nedläggning av äldrepsykiatrins vårdavdelning 1 (10 vårdplatser) och utveckla äldreteam –
bildande av äldreteam.
Genomfört 2011 med ekonomisk effekt 2012. Effekterna av nedläggningen gav inledningsvis
ökad belastning både inom den somatiska och psykiatriska vården av patienter med kombinerad
somatisk och psykiatrisk sjukdom. Under försommaren fastställdes en gemensam
rutin som beskriver omhändertagandet. Situationen har förändrats till det bättre under året.
- Nedläggning av Skarven och indragning av psykoterapeutiska resurser på länets ungdomsmottagningar.
Genomfört 2011 med ekonomisk effekt 2012. Under året har ungdomsmottagningarna i länet
fått förstärkning med psykoterapeutiska resurser.
- Förändrad organisation och vårdinnehåll inom habiliteringen.
Genomfört under året med ekonomisk effekt. Utvecklingsarbetet har resulterat i tydligt
vårdinnehåll, förändrad organisation och personalstruktur.
- Fortsatt förändringsarbete inom psykiatrin för vuxna med utveckling av processer mellan
heldygnsvård/mellanvård/mottagning samt vård utanför länet. Genomförs successivt med
ekonomisk effekt 2012.
Arbete pågår med verksamhets- och kvalitetsutveckling inom vuxenpsykiatrin som kan komma
att innebära omfördelning av resurser från heldygnsvård till öppen vård i syfte att förbättra
stödet till patienter med störst behov.
En hög patienttillströmning, tyngre problematik och brist på läkare leder till en svår situation för
medarbetarna som påverkar arbetsmiljön och patientsäkerheten. Trots högt arbetstryck, oro i
förändringstider och att komma tillrätta i en ny organisation uppnås hög sjukvårdsproduktion, god
tillgänglighet (klarar kömiljard/vårdgaranti), hög grad av kontinuitet, minimum av tvångsåtgärder samt
intern och extern samverkan. Neddragningar inom psykiatrin och habiliteringen har resulterat i
hårdare prioriteringar med risk för patientsäkerheten som följd. Blekingebornas behov av insatser
har större volym än förvaltningen har personal och rätt kompetens för. Förvaltningen prioriterar
direkt patientarbete. Målet är att stor del av arbetstiden ska användas till direkt patientarbete.
Målet leder till att många arbetsuppgifter som inte till sin karaktär är direkt patientarbete,
minimeras.
Läkarsituationen är sedan flera år tillbaka ansträngd med stort vakansläge, så även år 2012.
Förvaltningen har kunnat rekrytera läkare men eftersom fler läkare slutat under året har både
vuxenpsykiatrin och habiliteringen haft behov av hyrläkare. Vakansläget är vid årsskiftet nära 50-
procentigt, vilket innebär brist på 12 överläkare inom vuxenpsykiatrin och habiliteringen. Även
behovet av ST-läkare är stort. Svårigheter att rekrytera psykiater och habiliteringsläkare samt STläkare
i psykiatri är inte ett problem endast i Blekinge utan ett stort nationellt och nordiskt
problem. Läkarsituationen måste snabbt få en lösning annars riskeras verksamheten att urholkas.
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 5(65)

Sveriges kommuner och landstings beslut att alla landsting, enligt särskilt program, ska arbeta för
att minimera hyrläkarbehovet fram till år 2016 välkomnas.
Arbetet med att få in all verksamhet i landstingsägda lokaler samt att föra samman verksamheter
har fortsatt under året. Sammanhållen verksamhet ger samordningsvinster och kostnadseffektivitet.
Dessa effekter uppnås inte eftersom flera verksamheter inte har tillgång till ändamålsenliga lokaler.
Fokus på organisationsförändringar och besparingar under många år har gjort att innehållet i
vården och dess utveckling liksom utbildningsinsatser satts åt sidan vilket varit frustrerande för
medarbetarna. Under år 2012 återkom hopp om att under året och framöver kunna fokusera på
verksamhets-, kvalitets- och kompetensutveckling.
Från februari har förvaltningen en egen stab vilket välkomnas. Under året har vi upplevt vilka
fördelar det är att ha tillgång till egen kompetens som ger förutsättningar för strategiskt arbete
inom verksamhet, personal och ekonomi, kontinuerlig uppföljning av de övergripande målen och
att driva en sammanhållen utvecklingsprocess för förvaltningens verksamheter.
Problemområden som inte lösts under året – dietistresurser, hanteringen av dyslexiutredningar
samt förskrivare av och kostnader för nya hjälpmedel. Områden som måste hanteras under år
2013.
Förvaltningens ekonomiska mål är att hålla budgeten. Det målet når förvaltningen väl upp till år
2012. Resultatet slutar på ett överskott med 5,9 mkr varav mer än 2,5 mkr har tillkommit efter
årsskiftet. Förvaltningen arbetar utifrån lojalitet, följer fattade beslut och att hålla sig inom
tilldelad budget. Det finns ett stort ansvarstagande för ekonomin hos cheferna vilket är den bästa
garantin för att nå målet.
Förvaltningens styrkort med samlad grad av uppfyllelse av 2012 års mål för verksamheten finns i
bilaga 2.
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 6(65)

2. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
2.1 Folkhälsa – hälsofrämjande arbete
I både psykiatrins och habiliteringens formulerade verksamhetsidéer är helhetssyn och hälsofrämjande
insatser en väsentlig ingrediens, även om de direkta praktiska hälsofrämjande
åtgärderna kanske inte har det utrymme i verksamheten som vore önskvärt. En helhetssyn på
sjukdom och hälsa bygger på att dessa fenomen är komplexa enheter av mångdimensionell
karaktär. Detta betyder att ingendera av dessa låter sig förstås utifrån någon enstaka aspekt, vare
sig kroppslig, psykisk eller social. Detta i sin tur betyder att den psykiska ohälsan eller behovet av
habilitering alltid måste beaktas ur flera olika synvinklar och i dialog med patienten. Bakom varje
diagnos finns alltid en unik och personlig historia. Patienten skall utifrån helhetstanken ses som
en aktivt väljande och målinriktad människa som utövar ett avgörande inflytande över sitt eget
liv, hälsa och ohälsa.
I förvaltningens människosyn och behandlingsstrategi ingår på ett självklart sätt att mobilisera
patientens resurser till personligt ansvarstagande, kompromisser och samarbete, samarbete/samverkan
med anhöriga och andra vårdgivare. Det ingår också att ikläda sig rollen som realitetsprövare,
att samverka och organisera samarbete med andra vårdinstanser.
Psykiatrin har en viktig roll i det mer övergripande folkhälsoarbetet genom sin unika kunskap om
psykisk ohälsa. Att arbeta utifrån ett förståelseperspektiv och med beaktande av komplexiteten
bakom det psykiska lidandet ur ett helhetsperspektiv är också till sin natur preventivt. Även inom
habiliteringen är detta perspektiv en förutsättning för att kunna medverka till att patienterna får
ett så bra liv som möjligt med hänsyn till deras enskilda behov och förutsättningar. Hälsa är en
resurs i människornas vardagsliv som ger möjlighet att förverkliga målen i livet. Hälsan är medlet
– inte själva målet med livet. Oavsett om människor ser hälsa som ett livsmål eller resurs i
vardagslivet är det tydligt att folkhälsoarbete måste utgå ifrån ett brett samhällsperspektiv och inte
bara inrikta sig på traditionella sjukdomsrisker. God hälsa är inte detsamma som frånvaro av
sjukdom eller funktionshinder.
Det hälsofrämjande arbetet med patienterna innebär överlag att stärka de friska och fungerande
delarna samt betona patientens eget ansvar för inflytande över sjukdomen. Även att tala om livsstil
och peka på riskbeteenden som triggar sjukdomsutbrott ingår. För patientgruppen med
psykossjukdomar används med detta syfte ESL och utbildningsmaterialet Kompetenz gällande
hälsa, kost och levnadsvanor inom vuxenpsykiatrin Väst. Psykiatrin i väst och de tre
kommunerna har fått beviljade medel inför år 2013 på temat kost, motion, natur och kultur för
att gemensamt fortsätta sitt förebyggande och hälsofrämjande arbete.
Inom habiliteringen planeras all vård tillsammans med patienten och eventuellt dennes
företrädare genom en s.k. habiliteringsplan. För att patienten i varje möte ska få stöd och
stimuleras att aktivt ta del i sin behandling och ta kontroll över sin egen hälsa har tagits fram en
checklista över den egna hälsan. Aktuella frågor ställs i samband med besök avseende
habiliteringsplanering liksom frågor kring hur man som enskild förhåller sig till sin
funktionsnedsättning.
I det förebyggande arbetet är barnen en viktig målgrupp. Barnperspektivet och att se patienterna
utifrån sitt sammanhang är viktiga delar att ta med i arbetet. En särskild handlingsplan för barn
till psykiskt sjuka föräldrar och barn inom riskmiljöer har arbetats fram. Samtliga enheter inom
förvaltningen har utsett barnombud inom sin verksamhet. För dessa finns en tydlig
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 7(65)

ollbeskrivning i handlingsplanen. Inom barn- och ungdomspsykiatrin bedrivs förebyggande
arbete som präglas av ett salutogent perspektiv där patienter och deras familj stimuleras att vara
aktiva och ta kontroll över sin egen situation och hälsa. Det direkta förebyggande arbetet kan
bestå av allt ifrån mödra- och barnhälsovårdspsykologernas arbete med gravida kvinnor och
nyblivna mammor till intensiv spädbarnsverksamhet. Tyvärr finns idag allt mindre tid till direkta
folkhälsoinriktade insatser, då den ökande arbetsbördan och kraven på tillgänglighet gör detta
mycket svårt att hinna med.
Under år 2012 har ett arbete med så kallade hälsosamtal startats. Den här typen av samtal har i
princip genomförts under en lång tid, även om det nu blivit mer fokus på innehållet i själva
samtalet. Vid hälsosamtalet, som oftast sker integrerat vid nybesöket eller i samband med
upprättandet av habiliteringsplan, tas frågor upp som rör sambandet mellan patientens hälsa och
levnadsvanor. Att diskutera detta är ett steg mot att kunna stödja patienten att förändra en
ohälsosam levnadsvana. Utbildning i strukturerade hälsosamtal planeras vid vissa mottagningar,
medan andra utför särskilda insatser inom mellanvården för att motivera till livsstilsförändringar
och för att följa upp patienter med risk för metabola syndrom. Ännu finns inte tillräcklig data för
att kunna följa upp målet i detalj. Arbetet med hälsosamtal kommer att fortsätta under år 2013.
2.2 Jämställd och jämlik vård
Inom psykiatrin följs ett antal kvalitetsindikatorer upp varje år. Ett område behandlar just jämlik
vård. Här mäts t.ex. tiden mellan det att en patient skrivs ut från sluten vård tills uppföljning sker
inom öppenvården samt resultatet från den nationella patientenkäten fördelat på män och
kvinnor. Eftersom vissa av kvalitetsindikatorerna inte blir färdigställda förrän ett par månader in
på år 2013, är uppgifterna här hämtade från resultatet för helåret 2011 om inget annat anges.
Vad gäller uppföljning efter slutenvård kan man se att kvinnor får ett återbesök inom öppen vård
något snabbare än män – kvinnor: 53% år 2011 (49% år 2010) mot män: 39% år 2011 (37% år
2010) får ett besök inom 2 veckor. Resultatet visar snarare på att denna skillnad förstärkts mellan
år 2010 och 2011 än jämnats ut. Vid halvårsskiftet 2012 gjordes en delundersökning för perioden
januari-juni 2012 som visar att andelen patienter som får ett besök senast två veckor efter
utskrivning ökar för både kvinnor och män och att den allra största ökningen har skett bland
männen, vilket därmed utjämnar skillnaden något.
Den indikator som ger mest utslag på skillnader mellan könen är svaren inom den nationella
patientenkäten för vuxenpsykiatri – öppen vård. Här finns fortfarande ett tydligt mönster för de
frågor som ger ett s.k. PUK-värde (Patientupplevd Kvalitet). Vid 2012 års mätning hade kvinnor
högre värde än män på 13 frågor, vilket är 9 fler än vid förra mätningen. Totalt hade män ett
PUK-medelvärde på 70 medan det för kvinnor var 68, d.v.s. en skillnad på 2. Vid föregående
patientenkät var skillnaden i medelvärde 4 – män hade medelvärdet 71 och kvinnor 67. Några
specifikt riktade insatser för att jämna ut könsskillnaderna har inte genomförts, men
vuxenpsykiatrin har exempelvis under senare år arbetat mycket med att få med anhöriga i arbetet
kring den enskilda patienten och det är också det området där kvinnornas resultat ökat mest.
Även i den nationella patientenkät som BUP medverkade i under år 2011 (resultatet kom först
2012) kunde en del könsskillnader ses. Men då det var en mycket liten grupp unga patienter som
svarat på enkäten är det svårt att göra någon djupare analys av innehållet. Skillnaderna har
uppmärksammats och tagits med i det interna arbetet i verksamheten.
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 8(65)

Resultat från patientenkäten inom habilitering är ännu ej tillgängligt, varför någon analys inte
kunnat göras.
Som ett led i att säkerställa att vården bedrivs både jämställt och jämlikt, har ett antal
vårdprogram arbetats fram och fastställts under året. Det betyder att vårdprogram kring suicid,
behandlingsriktlinjer för ätstörningar, vård av affektiva sjukdomar inkl ECT samt behandling av
missbruk och beroende nu finns tillgängliga på intranätet. Implementeringen av vårdprogrammen
kommer att fortsätta under år 2013. Ytterligare ett antal vårdprogram är under utarbetande.
2.3 Patientnöjdhet
Både vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin har under året medverkat i den
Nationella Patientenkäten. För barn- och ungdomspsykiatrin var detta den första enkäten, vilken
genomfördes hösten 2011. Resultatet blev däremot inte klart förrän under våren 2012. Båda
verksamheterna kan vara mycket stolta över resultatet, då det visar sig att psykiatrin i Blekinge
ligger mycket väl till och klart över medel för riket. Det hör till det psykiatriska
behandlingsuppdraget att en hel del komplexa, konfliktfyllda problem ska hanteras. Det gör att
måttet goda relationer inte alltid kan uppnås fullt ut, speciellt inte om resultatet jämförs med
övrig hälso- och sjukvård. Det som mäts är dels ett antal indikatorer (en specifik fråga) och ett
antal dimensioner (flera frågor inom samma område som vägs samman). Enligt landstingets mål
för år 2012 ska psykiatrin redovisa resultat på en enskild fråga; hur stor andel av patienterna som
värderar sin vård/behandling som bra, mycket bra eller utmärkt. Resultatet för vuxenpsykiatrin
var här 83%, för barn- och ungdomspsykiatrin (patient) 91% respektive (målsman) 89%. Detta är
alltså inte detsamma som ett PUK-värde som annars är det resultat som redovisas inom den
nationella patientenkäten.
För barn- och ungdomspsykiatrin gick enkät ut till både patient och målsman. Svarsfrekvensen
för BUP-enkäten var låg i hela landet, men resultatet ger ändå en indikation på hur verksamheten
ligger till. Resultatet visar att barn- och ungdomspsykiatrin (patient) ligger bättre eller lika bra till
som riksgenomsnittet på alla indikatorer utom Information. Efter genomförd analys kommer
verksamheten därför att fokusera på att förbättra information till både föräldrar och
barn/ungdomar. För målsman ligger resultatet över riksgenomsnittet på samtliga indikatorer.
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 9(65)

Även dimensionerna, d.v.s. flera frågor inom samma område, visade bra resultat. För patient var
resultatet över riksgenomsnittet på alla områden utom Bemötande som var precis under. För
målsman var samtliga resultat över genomsnittet. Alla resultat räckte ändå inte ända upp till de
mål som finns i förvaltningens styrkort.
För vuxenpsykiatrin var det den andra mätningen som genomfördes våren 2012. Även här var
svarsfrekvensen låg för öppenvården och extremt låg för slutenvården, liksom för resten av riket.
Det gör att endast resultat från öppenvården kommer att redovisas.
Resultatet för öppenvården var högre än riksgenomsnittet på samtliga indikatorer utom
Förtroende, som låg strax under. De flesta indikatorer har ökat mellan mätningarna. Resultaten
räckte för att uppfylla 3 av 5 mål som finns i förvaltningens styrkort.
Ett viktigt samband mellan delaktighet och patientnöjdhet kunde ses: De 241 personer som
svarar att man helt och hållet känner sig delaktiga i sin vård och behandling ger också mycket
höga betyg på samtliga indikatorfrågor - 91% av deras svar är ”mycket bra” eller ”bra” på
indikatorfrågorna. Detta bekräftar den målsättning som förvaltningen redan beslutat om; att
fortsätta arbeta med ännu tydligare inriktning mot att patienten ska bli delaktig i beslut kring den
egna vården i den omfattning som den enskilde patienten själv önskar. Samtliga resultat kommer
att användas i enheternas fortsatta förbättringsarbete.
Även habiliteringen har genomfört en Nationell patientenkät under år 2012. Resultaten är ännu
inte klara, varför resultatet får redovisas under år 2013.
2.4 Delaktighet
För att patienten i varje möte ska stimuleras att ta del i sin behandling och vara med och påverka
de beslut som fattas kring vårdens upplägg, ska behandlingsplaner/habiliteringsplaner upprättas
för aktuella patienter. I detta arbete är det en förutsättning att patienten deltar. Arbetet med att
upprätta planer har fortsatt under år 2012, men har ännu inte genomförts fullt ut för samtliga
patienter. Antalet aktuella patienter inom öppenvården med upprättad behandlingsplan (under
rätt anteckningstyp i journalen) var år 2012 ca 22%. Detta är ändå en förbättring jämfört med år
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 10(65)

2011 då siffran var ca 13%. Det bör observeras att en del planer kan ha upprättats under tidigare
år, men inte uppdaterats samt att en del planer kan finnas på andra ställen i journalen och som då
är svårare att mäta. Någon motsvarande inventering av antalet behandlingsplaner inom
slutenvården eller inom barn- och ungdomspsykiatrin har inte genomförts.
Inom habiliteringen har arbetet med habiliteringsplaner pågår under många år. Förutom de
patienter som endast genomgår en neuropsykologisk utredning ska alla ha en aktuell plan senast
efter sina första besök. Därefter ska planen revideras årligen. Barn och ungdomar från yngre
tonåren och uppåt erbjuds att delta när habiliteringsplan upprättas. En del föräldrar har dock inte
tyckt att barnen ska delta. Sammantaget hade 84% av patienterna en aktuell habiliteringsplan vid
årsskiftet. I mätningen ingår även de patienter som nyligen påbörjat sin kontakt med
habiliteringen, varför habiliteringsplan ännu inte kunnat upprättas.
Arbetet med att ange ”fast vårdkontakt” respektive ”ansvarig läkare” i behandlingsplanen/habiliteringsplanen
har inte genomförts fullt ut under år 2012, arbetet kommer att
fortsätta under år 2013.
3. En god vård genom processinriktat arbete
3.1 Verksamhetsutveckling och –förändringar
Året har hittills präglats av fullt fokus på verksamhet, vilket är en välkommen förändring mot
föregående års jobb med besparingar. Kvalitativa satsningar på prioriterade patientgrupper samt
en översyn av bättre sätt för att ta hand om intensifierade kriser hos kända patienter pågår.
3.1.1 Vuxenpsykiatrin
År 2012 har varit ett verksamhetsår med hög intensitet i alla delar av verksamheten och under
året har psykiatrin arbetat med att stabilisera de stora verksamhetsförändringar som följde med de
tidigare genomförda besparingarna.
Tillströmningen av nya patienter har i stort sett varit lika hög under år 2012 som under år 2011
och öppenvårdsmottagningarna har ibland svårt att få bedömningstiderna att räcka till.
Rådgivnings- och jourfunktioner är ett område i fokus och utveckling då det finns en svårighet att
hitta optimalt arbetssätt med anledning av att kravet på tillgänglighet är högt. Vuxenpsykiatriskt
behandlingsarbete är oerhört engagerande, meningsfullt och kreativt samtidigt som det innebär
att långa perioder bära på patienternas missmod, vrede, sorg, tillkortakommande och ångest.
Trots alla svårigheter i det direkta behandlingsarbetet var detta ändå betydligt lättare att bära
under år 2012 när inte allt kretsat kring bristande medel och besparingar som många tidigare år.
Att det är arbetsro betyder inte att verksamheten dragit sig tillbaka utan tvärtom pågår mycket
utvecklingsarbete. En riskanalys genomfördes under våren på temat att ”granska och utveckla
behandling för patienter med störst behov”. Med utgångspunkt från denna analys har startats ett
arbete för att ta reda på hur verksamheten ska kunna erbjuda snabbare stöd, vara lättillgängligare,
erbjuda krisstöd i olika former och följa upp patientgrupper med stora behov och stort lidande
ännu bättre. Principen är att göra tidigare, uthålligare insatser genom att förskjuta resurser från
heldygnsvård till öppnare vårdformer. Avgörande för en framgångsrik verksamhetsutveckling är
en god dialog med inblandade enheter, medarbetare, personalorganisationer, brukare och
vårdgrannar. Processen kommer att fortsätta under år 2013.
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 11(65)

Inom Vuxenpsykiatri Väst har kommun och psykiatri samverkat kring skapandet av ett DBTteam
som började ta emot patienter under hösten. När teamet är bildat är det viktigt att både
landstingspsykiatrin och kommunpsykiatrin, som har kontakt med patienterna ute i boende och
sysselsättning, har samma förhållningssätt. Ett neuroteam håller på att bildas i Sölvesborg och
Karlshamn.
Lokalfrågan är fortfarande ett stort problem för vuxenpsykiatrin i väster. Lokalfrågan i Olofström
är dock på väg att lösas temporärt då verksamheten kommer att flytta in i tillfälliga lokaler på
vårdcentralen i Olofström i januari 2013.
Vuxenpsykiatri Öst väntar fortfarande på att få adekvata lokaler för att flytta mottagningen inne i
centrala Karlskrona till sjukhusområdet.
Den vuxenpsykiatriska heldygnsvården har under året haft hög eller mycket hög beläggning.
Totalt för vuxenpsykiatrin har medelbeläggningen under året varit 84%. En del av avdelningarna
har haft en medelbeläggning på nära eller strax över 90%. Antalet vårddagar har minskat med
3.168 inom vuxenpsykiatrin, vilket omvandlat till helårsvårdplatser blir 8,7. En bidragande orsak
till minskningen av vårdplatser är att medelvårdtiden minskat från 15,1 dagar/vårdtillfälle (exkl
avd 1) till 13,5. Antalet vårddagar hade troligtvis kunnat minska ytterligare då under året 870
vårddagar (eller 2,4 vårdplatser) konstant är belagda med patienter som redan är
utskrivningsklara. Här är endast patienter som varit utskrivningsklara fyra dagar eller längre
medräknade. En del av dessa dagar är psykiatrin själv ”skuld” till, medan flertalet beror på att
utskrivningsförfarandet av olika skäl som psykiatrin inte rår över, drar ut på tiden. Detta är något
som inte kan fortgå i samma utsträckning om den skissade verksamhetsförändringen med
förskjutning av resurser från sluten vård till öppen vård ska bli verklighet.
Under året har två team från vuxenpsykiatrin deltagit i det nationella projektet ”Bättre vård –
mindre tvång” och där inriktat sitt arbete på att utveckla anhörigarbetet inom heldygnsvården
samt att förbättra vårdmiljön genom att öka patientens inflytande över sin egen vård.
I oktober flyttade den Länsgemensamma mottagningsverksamheten; ätstörningsenheten,
minnesmottagningen, äldreteamet och sekreterargruppen in i ombyggda lokaler i byggnad 24,
vilket gör att den Länsgemensamma basenheten nu finns i samma hus. Detta innebär betydligt
större möjligheter till samordning mellan enheterna.
Under senare delen av året har den nya, utökade Beroendemottagningen startat upp. Tillsammans
med processledare har jämsides också ett arbete för att analysera och åskådliggöra
beroendeprocessen påbörjats. Beroendeenhetens prioriterade patientgrupper kan tas emot på ett
tillfredsställande sätt. I dagsläget finns inga substitutionspatienter i behandling utanför länet. Det
har funnits några stycken tidigare men dessa får nu sin behandling via Beroendemottagningen.
Däremot finns fortfarande kö in till substitutionsprogrammet. Enheten har tillsammans med
kommunerna börjat titta på de patienter som är återkommande, vilket lett till att vårdprocessen
håller på att analyseras för att se vad som kan göras för att hjälpa dessa patienter på ett bättre –
och kanske annorlunda – sätt.
Svårigheterna kring äldre patienter med både somatisk och psykiatrisk problematik som var ett
mycket aktuellt diskussionsämne under våren har klart förbättrats. En rutin som tagits fram av
förvaltningscheferna för Blekingesjukhuset och Psykiatrin samt ett bra tänk kring konsultinsatser
från läkare och medarbetare i äldreteamet har starkt påverkat denna förbättring. Det
äldrepsykiatriska teamet som startade upp när avdelning 1 lades ner, har under året fortsatt sitt
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 12(65)

arbete med att hitta sina arbetsformer. Det finns fortfarande en hel del att ta sig an gällande
tydlighet kring gränsdragning mellan äldreteamets uppdrag och kommunernas uppdrag.
Inom avdelningarna PIVA och PAKA (Psykiatrisk intensivvårdavdelning och Psykiatrisk akutavdelning)
vårdas patienter med ett brett spektrum av diagnoser och problemställningar. Detta
kräver en hög kunskapsnivå hos medarbetarna, att bl.a. hålla sig ajour med de lagar och
bestämmelser som ytterst styr verksamheten. Alla patienterna vårdas med respekt och får en
omvårdnadsplan skriven. Hot och våld är något som förekommer och som alla har stor respekt
för. Att arbeta för att förebygga detta är något som sker kontinuerligt. Farlighetsbedömningar,
instrument för att kunna förebygga och undvika hot och våld är arbetsredskap som personalen är
utbildad i.
På enheten vårdas patienter enligt både HSL (frivillig vård), LPT (psykiatrisk tvångsvård) och LR
(rättspsykiatrisk vård). Även häktade eller anhållna patienter samt patienter som varit föremål för
rättspsykiatrisk undersökning förekommer. Utformningen av de nya lokalerna samt
samordningen av den länsgemensamma verksamheten har inneburit att ett arbete för att kunna ta
hems utomläns vårdade patienter (till mycket höga kostnader) har intensifierats. Vikten av att
strukturera vårdtiden och tydliggöra vilka insatser som varje enskild individ kan förvänta sig ligger
till grund för det planeringsarbete som pågår.
3.1.2 Barn- och ungdomspsykiatrin
Inom barn- och ungdomspsykiatrin kan märkas en något ökad tillströmning av nysökande
patienter under år 2012 samt ett ökande antal öppenvårdsbesök.
Barn- och ungdomspsykiatrin har sedan sommaren 2011 två vårdplatser med 5-dygnsvård. För
patienter som behöver sluten vård även under helger finns ett samarbete med avdelning 28 och
29. Det handlar här om ungdomar som under helgen inte kunnat ges permission, utan vårdats i
vuxenpsykiatrins lokaler kvälls- och nattetid och under dagtid av barnpsykiatrisk personal inom
barn- och ungdomspsykiatrin.
Basenheten fortsätter sitt arbete med att minska behovet av slutenvård för barn och unga genom
inriktning på akut barnpsykiatrisk vård i kombination med olika insatser i mellanvården.
Mellanvården kan innefatta allt ifrån dagsjukvård 8 timmar per dag till mer ordinära besök.
För att möta de barn och ungdomar som söker sig till psykakuten på ett mer kvalificerat sätt,
finns ett beredskapsteam i vilket kompetent barn- och ungdomspsykiatrisk personal ingår.
Tillsammans med ordinarie primärjour möter de ungdomar och familjer som söker akut
psykiatrisk vård. Teamen har i många fall lyckats undvika en inskrivning i sluten vård, dels genom
själva samtalet och dels genom att erbjuda kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin
nästkommande dag, även lördag och söndag.
3.1.3 Habiliteringen
Under 2012 har en omorganisation av barnteamen på habiliteringen genomförts som en följd av
tidigare utlagt sparbeting. Teamen blev nu geografiska team istället för som tidigare diagnosteam.
Detta innebar att personal fick ny teamtillhörighet och att många av familjerna fick byta ansvarig
personal. Verksamhetsåret har präglats av överlämningar mellan teamen och tid för att lära känna
nya familjer. Förändringsarbetet har inneburit en överföring av resurser mellan team,
åldersgrupper och länsdelar för att bättre anpassas efter behov.
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 13(65)

Under året har teamen utvecklat sina insatser för olika grupper av patienter. Arbetet med att
genomföra det basutbud av utbildningar som löper under året har fortsatt. Utifrån familjernas
behov och önskemål kompletteras basutbudet med individuella samtal och annan gruppverksamhet.
Det har också genomförts ett stort antal aktiviteter i grupp exempelvis bassängbehandling,
styrketräning, teckenkommunikation, autismutbildning, syskongrupp m.fl.
3.2 Sjukvårdproduktion
3.2.1 Vård inom länet
Behovet och efterfrågan av psykiatrisk vård och habilitering är fortsatt hög, se bilaga 3. Antalet
öppenvårdsbesök inom psykiatrin har ökat marginellt sedan föregående år och uppgick under året
till 70.221 besök. Besöken inom habiliteringen har minskat något till 7.483 besök. Detta gäller om
man ser till begreppet ”besök” ur patientens synvinkel, d.v.s. räknar patientbesök. Om man
istället är intresserade av hur många av personalen som är engagerade i de här besöken, s.k.
”prestationsbesök”, så har antalet ökat konstant sedan år 2008 då detta först började mätas och
fram t.o.m. år 2011. Under år 2012 har antalet prestationsbesök minskat något. Om man ska
använda begreppet prestationsbesök måste man vara medveten om hur beräkningsreglerna för
dessa är. Av den anledningen har psykiatrin och habiliteringen valt att fokusera på antalet
patienter som faktiskt besöker verksamheten, då vi anser att det bäst svarar upp mot det önskade
”patienten i centrum”.
Förvaltningen registrerar och redovisar också s.k. ”övriga vårdkontakter” (vårdkontakter som inte
uppfyller Socialstyrelsens definitioner på besök, men som ändå tar tid och resurser i anspråk – det
kan t.ex. röra sig om stödkontakter med f.d. patienter, stöd åt närstående, konsultationer m.m.).
Denna typ av vårdkontakter minskar kontinuerligt inom psykiatrin och förekommer i stort sett
inte alls inom habiliteringen.
Överlag används förvaltningens resurser för behandling av patienter med stort lidande och med
stora funktionsnedsättningar. Inom psykiatrin är patienter med intensiva kriser, där det finns risk
för destruktivt/självdestruktivt utagerande, en av de prioriterade patientgrupperna. Unga
människor med tidiga tecken på framväxande allvarliga psykiatriska problem, är en annan. Den
höga belastningen sliter på personalgruppen som känner sig otillräcklig och där av har
gränsdragningsfrågor och prioriteringar blivit alltmer framträdande på remisskonferenser och i
jourarbetet. I habiliteringens grunduppdrag ingår habilitering till barn med utvecklingsstörning
och rörelsehinder . Under mitten av 90-talet tillkom även habilitering för vuxna. Uppdraget att
utreda barn och ungdomar för neuropsykologisk diagnos tillkom i slutet av 90-talet. Detta
uppdrag omfattar i dagsläget inte vuxna.
En tydlig trend inom den psykiatriska öppenvården de senaste fem åren är att besök av
pojkar/män är de som ökar allra mest. Fortfarande är det ändå flickor/kvinnor som står för
merparten av besöken (56% inom både vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin).
Inom psykiatrin ligger besök av flickor/kvinnor antalsmässigt i stort sett på samma nivå år 2012
som de gjorde år 2008, medan besök av män ökat med 17% inom samma period.
Antalet flickor/kvinnor (dvs antalet unika patienter) har under samma period minskat med 8%,
medan pojkar/män har ökat med 9%. Pojkar/män fick också överlag något fler besök per individ
år 2012. Inom vuxenpsykiatrin är det för män i åldersgruppen 30-39 år som besöksantalet ökat
allra mest även om antalet patienter totalt sett är färre i denna åldersgrupp år 2012 än 2008.
Besökstrenden i den tidigare snabbast ökande gruppen, män 20-29 år, har mattats av och istället
minskat något. De är ändå fortfarande totalt sett denna åldersgrupp som står för de allra flesta
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 14(65)

esöken bland männen. Totalt för vuxenpsykiatrin är något mer än en fjärdedel (28%) av
samtliga patienter under 30 år. Även här kan man se en ökning sedan år 2008.
Inom barn- och ungdomspsykiatrin görs flest besök inom åldersgruppen 13-17 år, medan den
största ökningen även fortsättningsvis sker i åldersgruppen 7-12 år, där pojkarna ökade sitt
besöksantal mellan år 2008-2012 med 47%. Hela åldersgruppen har ökat med 41% under samma
period.
Inom habiliteringen görs flest besök inom åldersgruppen 0-6 år. Den ökning av besök för pojkar i
denna åldersgrupp som sågs föregående år, har nu brutits och istället minskat med nästan en
fjärdedel. Samtliga åldersgrupper inom habiliteringen har en minskande trend, förutom gruppen
18-26 år som ökar något.
Antalet patienter som besöker verksamheten varierar något mellan åren; för habiliteringens del
rör det sig om ca 1.200 patienter, vuxenpsykiatrin ca 5.600 patienter och för BUP ca 1.800
patienter per år.
Antalet nybesök har ökat något inom vuxenpsykiatrin (1.968 nybesök år 2012) och barn- och
ungdomspsykiatrin (1.214 nybesök år 2012) medan habiliteringen (287 nybesök år 2012) har
minskat. Trots årets minskning är det habiliteringen som står för den största ökningen av antalet
nybesök under perioden 2008-2012; en ökning med 47%. Den allra största kontaktorsaken inom
vuxenpsykiatrin för både kvinnor och män är oro/ångest eller nedstämdhet som står för nära
40% av nybesöken. Även inom barn- och ungdomspsykiatrin är denna kontaktorsak tongivande
och den mest frekventa kontaktorsaken bland flickor, bland pojkar är bråkighet/
trots/aggressivitet vanligast. Inom habiliteringen är funktionsnedsättning neuropsykologi den
vanligaste.
Ovanstående uppgifter om antal besök och nybesök betyder att under år 2012 besökte 311
patienter psykiatrin eller habiliteringen varje vardag (236 inom vuxenpsykiatrin, 45 inom barnoch
ungdomspsykiatrin samt 30 inom habiliteringen). Av dessa var 14 nysökande (8 inom
vuxenpsykiatrin, 5 inom barn- och ungdomspsykiatrin och 1 inom habiliteringen) varje vardag.
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 15(65)

Inom heldygnsvården har antalet vårddagar minskat som en naturlig följd av det minskade antalet
vårdplatser. Totalt inom vuxenpsykiatrin har vårddagar motsvarande nästan 9 vårdplatser
minskats. Största minskningen har skett inom Länsgemensam psykiatri beroende på stängningen
av 10 vårdplatser på avdelning 1, vilket genomfördes år 2011 som ett led i de besparingar som
förvaltningen genomfört. Det är inte så att vårdbehovet för patienterna som tidigare vårdades på
avd 1 ”försvann” i och med stängningen. Dessa patienter finns givetvis kvar, men vårdas nu – vid
behov – på övriga avdelningar. Många patienter kan också hållas utanför slutenvården, då
avvecklingen av avdelning 1 även innebar en förändring/utveckling av Äldrepsykiatrins
öppenvård.
Med det minskade antalet vårdplatser krävs ett helt annat sätt att arbeta. Betydligt större
samverkan mellan slutenvården och främst Mellanvården är en förutsättning för att pusslet med
slutenvårdsplatser ska kunna gå hop med det behov som finns. Samtidigt är det en möjlighet för
de patienter som inte behöver vård hela dygnet men som inte heller klarar sig med enbart en
kontakt med öppenvårdsmottagningarna, att kunna slussas ut via en period på Mellanvården.
I en jämförelse mellan år 2008 och år 2012 för den totala heldygnsvården inom psykiatrin kan
man se att de allra flesta diagnosgrupper minskat medelvårdtiden per vårdtillfälle. Den största
minskningen av medelvårdtiden har skett inom diagnosgrupp Ätstörningar. Detta är en mycket
liten patientgrupp, omfattande ca 5-10 vårdtillfällen per år, där medelvårdtiden minskat med 56,4
vårddagar under dessa fem år.
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 16(65)

En annan diagnosgrupp med betydligt fler patienter är Personlighetsstörningar med ca 60
vårdtillfällen per år. Medelvårdtiden har här minskat med 28,6 vårddagar under denna period.
Tillsammans med Schizofreni och Övriga förstämningssyndrom har dessa tre diagnosgrupper
nästan 4.400 färre vårddagar år 2012 än år 2008. De två senaste har också minskat i antal
vårdtillfällen, medan vårdtillfällena för vård av Personlighetsstörningar ökat något.
Den överlägset största diagnosgruppen, med flest vårdtillfällen och antal patienter, är missbruk
och beroende. Ökningen som sågs redan år 2011 har nu förstärkts och antalet vårdtillfällen har
ökat med 110 stycken sedan år 2008 och hela 88 vårdtillfällen jämfört med år 2011. Även antalet
vårddagar har ökat med 640 sedan föregående år. Medelvårdtiden är ungefär densamma år 2012
som år 2008.
Den diagnosgrupp som år 2012 hade den längsta medelvårdtiden – Bipolära syndrom – är den
enda som ökat medelvårdtid sedan år 2008. Denna grupp är också de som står för den största
ökningen av antal vårddagar jämfört med år 2008. Antalet vårdtillfällen och patienter har
däremot inte ändrat sig särskilt mycket under denna period.
Andelen kvinnor inom vuxenpsykiatrins heldygnsvård minskade kontinuerligt under år 2009 –
2011. År 2012 hade minskningen stannat upp och låg kvar på samma nivå som föregående år
räknat till antal unika individer. Antalet vårddagar fortsätter att minska. Uppgifterna är hämtade
från avslutade vårdtillfällen under respektive år.
Ett återkommande bekymmer för heldygnsvården, speciellt med tanke på vårdplatsreduceringen,
är den långa tiden innan betalningsansvaret för kommunerna träder in gällande utskrivningsklara
patienter. Vid en snabb sammanställning över hur det sett ur år 2012 (enbart patienter som väntat
4 dagar eller mer efter att de är utskrivningsklara) visar det sig att psykiatrins heldygnsvård vårdat
patienter motsvarande 2,4 årsvårdplatser efter att de egentligen är utskrivningsklara. För en del av
dessa är det med psykiatrins godkännande – exempelvis när extra lång utslussning behövs – i
andra fall är det ren väntan. Om psykiatrin ska klara sin vårdplatsreducering måste utflödet av
utskrivningsklara patienter fungera bättre
Barn- och ungdomspsykiatrin vid Kastanjevillan fortsätter att minska. Under året vårdades 31
patienter under totalt 195 vårddagar vid Kastanjevillans 2 vårdplatser med 5-dygnsvård. Detta är
dock inte riktigt hela sanningen då ett antal vårddagar därutöver skett inom vuxenpsykiatrin, de
allra flesta med personal från barn- och ungdomspsykiatrin. Skulle dessa vårddagar för ungdomar
t.o.m. 17 år också räknas med har barn- och ungdomspsykiatrin haft ytterligare 155 vårddagar
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 17(65)

(varav 36 på Psykakuten och 119 på avd 28 och 29). Totalt sett har därmed barn- och
ungdomspsykiatrin haft 350 vårddagar 2012 (mot 295 år 2011 – varav 209 på Kastanjevillan).
3.2.2 Tvångsvård
Både antalet och andelen vårddagar med tvångsvård har kontinuerligt minskat sedan år 2009.
Årets antal är det lägsta på flera år. (En minskning med 36% mellan år 2009 och år 2012) Även
antalet individer som vårdats med tvång har minskat (minskning med 19%) även om det inte är
lika markant som antalet vårddagar. Det betyder också att varje enskild individ har vårdats kortare
tid med tvång. Medelvårdtiden med tvångsvård per individ år 2009 var 40,9 dagar mot 32,5 år
2012. Varje vårdtillfälles tvångsvård var i medeltal 33,6 dagar år 2009 mot 24,4 år 2012. Ett flertal
insatser har gjorts för att förkorta och förbättra tvångsvården, bl.a. genom att
heldygnsavdelningarna deltagit i det nationella projektet ”Bättre vård – Mindre tvång” samt en
utbyggnad av öppenvården för ett förbättrat omhändertagande av de svårast sjuka patienterna.
3.2.3 Vård utanför länet
Förvaltningen arbetar mycket aktivt med att försöka minimera den remitterade vården utanför
länet. Endast i undantagsfall förekommer remisser utanför länet och i då oftast för mycket svåra
patienter som vårdas enligt LPT (psykiatrisk tvångsvård). Varje potentiell remiss tas upp i
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 18(65)

förvaltningens ledningsgrupp för diskussion innan den godkänns. Ofta kan man gemensamt finna
på nya vägar för att undvika att skicka patienter utanför länet.
Däremot kan förvaltningen inte påverka de patienter som vårdas utanför länet enligt LRV (lagen
om rättspsykiatrisk vård), d.v.s. de dömda patienterna. Antalet dömda har ökat markant sedan år
2009 och förvaltningen har f.n. 13 dömda patienter i Växjö eller på behandlingshem under
utslussning. Dessa patienter är mycket kostnadskrävande.
Under år 2012 har patienter som vårdats utanför länet enligt LRV kostat förvaltningen nästan
30,4 mkr. Detta är en fördubbling av kostnaden sedan år 2008 då den rättspsykiatriska vården
kostade 15,5 mkr. En del av ökningen beror på ökade kostnader per vårddag, men antalet
vårddagar har också stigit mycket – motsvarande en ökning på nästan 4 helårspatienter. Hittills
under år 2012 har ingen patient remitterats för LPT-vård (tvångsvård) utanför länet av orsaker
beskrivna ovan.
Vård enligt det fria vårdvalet (både öppen och sluten vård) uppgick till ca 4,9 mkr. Både den
slutna och den öppna vården har ökat något jämfört med föregående år.
Habiliteringen saknar medel för högspecialiserad vård – förutom till konduktiv pedagogik. I den
tidigare förvaltningsorganisationen låg dessa medel centralt. Inga medel för högspecialiserad vård
– remisser utanför länet – överflyttades till habiliteringen då kliniken gick över till Psykiatri- och
habiliteringsförvaltningen. Detta får konsekvenser när remisser till vård utanför länet krävs.
3.3 Tillgänglighet och vårdgaranti
Enligt vårdgarantin har nysökande patienter rättighet att få ett första besök inom vuxenpsykiatrin
eller habiliteringen inom 90 dagar, medan det för barn- och ungdomspsykiatrin är 30 dagar som
gäller. Tillgängligheten till ett första besök är överlag god eller mycket god i hela förvaltningen.
Mycket arbete och resurser läggs ner på att uppnå och bibehålla den goda tillgängligheten.
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 19(65)

Alla mottagningar inom vuxenpsykiatrin klarar vårdgarantins gräns för i stort sett samtliga nybesök.
Här får 98,5% av alla nysökande ett besök inom 90 dagar. Inom länsgemensam psykiatri
är det något längre väntetider; 86% inom 90 dagar. I dessa siffror ingår även de som väntat längre
på egen begäran, vilket gör att de flesta som vill ha ett besök inom 90 dagar också får det. I något
enstaka fall har väntetiden överskridit 90 dagar. Den mottagning som har längst väntetider –
sexologin – kommer under år 2013 att utöka sina resurser för att klara vårdgarantin.
Habiliteringen har genomfört ett enormt arbete gällande tillgängligheten under de senaste åren
och under 2012 har 91% av nybesöken en faktiskt väntetid understigande 90 dagar.
För barn- och ungdomspsykiatrin gäller det nationella tillgänglighetskravet för barn med psykisk
ohälsa, d.v.s. ett nybesök ska ske inom 30 dagar. Vid barn- och ungdomspsykiatrins mottagningar
får 99,5% ett nybesök inom 90 dagar och 86% inom 30 dagar. Även här ingår den patientvalda
väntan.
Samma krav, d.v.s. max 30 dagars väntan, gäller för neuropsykiatriska utredningar och anger
väntetiden från det en patient fått beslut om att en neuropsykiatrisk utredning ska genomföras
och till att utredningen startar. De patienter som behöver dessa utredningar är i många fall
gemensamma för barn- och ungdomspsykiatrin och habiliteringen, vilket gör att ett
verksamhetsgemensamt arbete kring dessa patienter sker för att kunna samordna resurserna
optimalt och klara den förstärkta tillgängligheten för barn med psykisk ohälsa. Åtgärderna kan
handla om flera saker, t.ex. minska inflödet av nya ärenden genom konsultation och utbildning till
kommunerna, optimal samordning av resurserna för utredning i de bägge specialistområdena,
hushållning med utredningsresurserna genom att endast utreda det som är absolut nödvändigt
och hämta in information och kunskap från andra i största möjliga mån. För habiliteringens del
har fokuseringen på tillgänglighet inneburit ändrade rutiner. En negativ inverkan är att de som
påbörjar en neuropsykologisk utredning får betydligt längre sammanlagd period innan
utredningen är klar. Den särskilda satsningen på barn med psykisk ohälsa kan också skapa
diskussioner inom verksamheterna då man kan se att detta medför en obalans för de nysökande.
Ett barn med neuropsykologisk diagnos garanteras en väntetid om högst 30 dagar, medan för ett
barn med exempelvis diagnosen Cerebral Pares, Morbus Down etc gäller lagens 90 dagar. I viss
mån medför också satsningen på kort väntetid till nybesök att tiden till återbesök tenderar att öka.
Både barn- och ungdomspsykiatrin och habiliteringen klarar att uppfylla målet i den nationella
vårdgarantin för fördjupad utredning (NP-utredning).
Därmed kan man i princip säga att hela förvaltningen klarar de nationella tillgänglighetskraven
och landstingets mål för både nybesök och fördjupad utredning.
Förvaltningen arbetar utifrån övertygelsen att en tidig bedömning av de nysökande patienterna är
av stor vikt för att kunna ta ställning till om patienten behöver behandling och i så fall vilken
behandling. Detta gör också att behandlingen för de mest behövande patienterna kan starta
tidigare, vilket minskar risken för att patienternas hälsa försämras så att t.ex. sluten vård krävs
istället för öppen vård. Förvaltningen har därför även interna – högre ställda - mål om att minst
30% av alla nybesök vid vuxenpsykiatrins mottagningar ska ske inom 7 dagar samt resterande
inom 30 dagar. Detta mål uppfylls inte helt. Andelen nybesök inom 7 dagar har försämrats något
sedan föregående år och uppgick år 2012 totalt till 28% för vuxenpsykiatrin. Tre av de fem
mottagningarna klarar målet. 79% av alla nybesök vid vuxenpsykiatrins mottagningar och 50%
vid mottagningarna inom länsgemensam psykiatri genomfördes inom 30 dagar
Habiliteringens interna mål om att minst 10% av nybesöken ska ske inom 7 dagar klaras inte
heller. Däremot klarar man målet om att minst 30% av nybesöken ska ske inom 30 dagar.
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 20(65)

Även om förvaltningens egna mål inte uppfylls fullt ut är de flesta på god väg. Observera också
att siffrorna är inklusive patientvald väntan. Inom barn- och ungdomspsykiatrin har merparten
av de patienter som väntat längre än 30 dagar valt detta själva. Om den patientvalda väntan
exkluderas har 94% av alla nybesök inom barn- och ungdomspsykiatrin skett inom vårdgarantins
gräns på 30 dagar.
Faktisk väntetid – d.v.s. genomfört nybesök under år 2012.
INKL patientvald väntan
Max 7 dgr % Max 30 dgr % Max 90 dgr %
K-na Väst 33% 81% 100%
K-na Öst 12% 78% 98%
Ronneby 34% 88% 98%
VUP Öst 27% 81% 99%
Karlshamn 26% 72% 97%
Sbg/Ofm 31% 81% 99%
VUP Väst 29% 77% 98%
Äldrepsyk 11% 62% 94%
Sexologi 5% 15% 60%
LGP 9% 50% 86%
BUP Öst inkl MHV/BHV 21% 90% 99%
BUP Väst inkl MHV/BHV 15% 81% 100%
BUP 18% 86% 99%
Totalt psykiatrin 22% 81% 98%
Hab Kmn 5% 26% 87%
Hab K-na 3% 33% 95%
Totalt Hab 4% 30% 91%
Totalt förv 20% 75% 97%
3.4 Prioriteringar – vårdens svåra val
I dagens läge brottas alla med problemet att det finns för många prioriterade patientgrupper, för
många prioriterade arbetsuppgifter, för stora dokumentationskrav etc. Blekingemodellens prioriteringsordning
är sedan tidigare översatt för att passa psykiatrins verksamhet. I dag tas alla högt
prioriterade patientgrupper emot inom psykiatrin och habiliteringen, det är gråzonerna som är det
svåra. Den gällande prioriteringsordningen för vuxenpsykiatrin är:
Ia Vård av livshotande akuta sjukdomar, vård av sjukdomar som utan behandling leder
till invalidiserande tillstånd eller för tidig död
Omsatt till psykiatrin blir detta:
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 21(65)

Psykiska sjukdomar med överhängande självmordsrisk, ex
a) Egentlig depression (med melankoli i DSM IV-TR)
b) Vissa självmordsbenägna patienter
c) Paranoida psykoser, drogpsykoser, schizofrena med imperativa hallucinationer, d.v.s.
befallande röster som går i riktning mot suicid
d) Psykiskt störda missbrukare
e) Anorexia i akut skede
Ib Vård av svåra kroniska sjukdomar, vård av sjukdomar som medför nedsatt autonomi
Omsatt till psykiatri blir det
Svåra kroniska sjukdomar och lidande i form av ångest och oförmåga att fungera i socialt
sammanhang. Sjukdomar som medför nedsatt autonomi, ex
a) Långdragna psykotiska tillstånd, främst schizofreni
b) Personlighetsstörningar – främst borderline – narcissistiska störningar, antisociala
personlighetsstörningar, histrioniska personlighetsstörningar, paranoid personlighetsstörning,
schizoid personlighetsstörning och schizotyp personlighetsstörning
c) Bipolär sjukdom – förstämningssyndrom – och recidiverande depressioner
d) Svåra ångesttillstånd, t.ex. tvångssyndrom
e) Anorexi, bulimi i icke akut skede
f) Läkemedels- och/eller alkoholmissbruk hos personer med olika slag av grundläggande
psykiska störningar
II Habilitering, rehabilitering samt individinriktad prevention
Omsatt till psykiatri blir det
a) Habilitering – rehabilitering av många patienter med psykossjukdom i icke akut skede
eller med personlighetsstörning
b) Individinriktad prevention med exempelvis litiumprofylax vid bipolär sjukdom –
förstämningssyndrom – eller recidiverande depression
c) Kristerapi vid svåra kriser, vilket förebygger senare svårare psykiska besvär i form av
depressions- och ångesttillstånd
d) Katastrofpsykiatriska insatser av alla slag
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
III Vård av mindre svåra akuta kroniska sjukdomar
Omsatt till psykiatri blir det
a) Lindrigare depressions- och ångesttillstånd
b) Krisreaktioner med lindrigare symtom hos relativt välfungerande personer
IV Gränsfall
V Vård av andra skäl än sjukdom
Som kraven ser ut på vården idag och med anledning av de besparingskrav som förvaltningen
nyligen genomfört, går förvaltningen tveklöst mot ett behov av snävare specialisering och hårdare
prioriteringar. Detta kan redan i dagsläget innebära exempelvis att en patient inom psykiatrin som
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 22(65)

i professionens ögon har en mindre livskris inte kommer att kunna erbjudas stöd. För patienten
innebär ändå livskrisen total katastrof och det finns ju även risk för att, när verksamheten inte
kan ta emot patienten, misstag kan begås. Det finns ett oändligt behov inom alla patientkategorier
och det är oerhört svårt att fördela resurserna för långsiktiga satsningar. Det innebär också att
viktigt förbyggande arbete inte hinns med i den utsträckning som skulle vara önskvärt – detta
kräver betydligt mer resurser än som finns tillgängliga idag.
Hela organisationen arbetar redan idag målmedvetet med att försöka bli klarare i sina
prioriteringar och att kunna avsluta behandlingskontakter så att de mer akuta intensiva kristillstånden
kan hanteras, liksom långsiktigt stöd till patienter med massiv psykosocial problematik
i kombination med ett sort lidande. Ett gränssnittsdokument mellan psykiatrin och primärvården
har arbetats fram gemensamt för att säkerställa att inga patienter hamnar ”mellan stolarna”.
Dokumentet i sig innebär också en form av prioritering. Viss väntelista till neuropsykiatriska
utredningar finns inom vuxenpsykiatrin. Inom barn- och ungdomspsykiatrin tas alla prioriterade
patientgrupper emot. Ibland tvingas man ändå till vissa prioriteringar som handlar om hur stora
insatser som genomförs i olika ärenden. Ett område där resurser saknas är för förskrivning av
hjälpmedel inom psykiatrin. Behovet av hjälpmedel för patienter med neuropsykiatrisk
problematik är något som ökar kontinuerligt, medan förvaltningen saknar både
hjälpmedelsbudget, förskrivare och möjlighet till uppföljning av insatta hjälpmedel.
För habiliteringens del finns redan idag en del patientgrupper som inte kan tas emot. Det rör sig
främst om patienter som är i behov av dietist. Habiliteringen har ingen egen dietist utan har för
sina patienter förut fått tillgång till dietist via medicinkliniken. Denna möjlighet har nu i stort sett
upphört. Inte heller via barnkliniken eller primärvården finns möjlighet till dietist för
habiliteringens patienter. Personer som är i behov av stöd av dietist är ofta så fysiskt sköra så
deras problematik är i allra högsta grad grundläggande. Habiliteringens uppdrag är att arbeta med
stöd i relation till funktionsnedsättning, ej basal kroppslig sjukvård. Följden blir att personer med
svåra funktionsnedsättningar samt mycket grav undervikt inte kan få adekvat behandling.
Förutom nutrition är kommunikation ett område med otillräckliga resurser. Dagens
logopedresurser räcker inte till för att ge alla det behov av stöd som behövs. Diskussion pågår
även kring vem som ansvarar för att dyslexiutredningar blir utförda. En annan grupp som inte
kan tas emot är patienter som inte fyller kriterierna för diagnos utvecklingsstörning men som har
ett stort behov av stöd - vilket inte kan ges idag. Detsamma gäller patienter med språkstörningar
och patienter med mindre omfattande rörelsehinder.
3.5 Direkt patienttid
Förvaltningen har under året fortsatt sitt arbetat med att öka den delen av sjukvårdspersonalens
arbetstid som ägnas åt direkt patientarbete inom den öppna vården. Bakgrunden är den interna
omfördelning som skett mellan sluten och öppen vård p.g.a. de besparingskrav som förvaltningen
har haft. När slutenvården reducerades omfördelades en del resurser till öppenvården, främst
Mellanvården. Målet var att på så sätt minska trycket på och behovet av sluten vård och kunna
möta upp behovet från de tyngsta patientgrupperna på ett bättre sätt inom den öppna vården.
Parallellt med förvaltningens arbete pågick ett landstingsövergripande arbete med
produktionsplanering som dock inte passade särskilt väl in för verksamheten varken inom
psykiatrin eller habiliteringen. En av anledningarna till detta är att andelen direkt respektive
indirekt patienttid ser helt olika ut jämfört med större delen av den övriga hälso- och sjukvården.
Det direkta patientarbetet för psykiatri och habilitering kräver en stor andel indirekt patientarbete
om och kring enskilda patienter för att fungera tillfredsställande. Det indirekta patientarbetet är
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 23(65)

därmed både mycket viktigt och tidskrävande samt en förutsättning för det direkta patientarbetet.
Att öka den direkta patienttiden handlar om en omställning från att göra en del patientarbete i
indirekt form till att flytta in det i behandlingsrummet, i mötet med patienten. Den enskilde
medarbetaren måste också ta ett stort eget ansvar för den långsiktiga planeringen av
patientarbetet. Arbetet är också ett kvalitetsmål då det ligger mycket kvalitet i att patienter får
träffa sina behandlare ofta. Lika viktigt som det är att uppnå målet om direkt patientarbete är att
det finns luft i den övriga tiden så att verksamheten hinner reflektera, samarbeta, utveckla
verksamheten etc.
För vuxenpsykiatrin är målet att 50% av arbetstiden ska användas till direkt patientarbete. För
barn- och ungdomspsykiatrin är målet 35% och för habiliteringen 33%. Anledningen till att de
två senare har ett lägre krav på andel direkt patienttid är att dessa patientgrupper kräver mer tid
för samverkan och samordning med anhöriga och intressenter kring patienterna. Målet ska
uppnås genom att vid behov förändra strukturen på det indirekta patientarbetet samt övriga
insatser för att frigöra tid för behandlingspersonalen.
Frågan om andelen direkt patientarbete har kommit upp vid många olika tillfällen de senaste åren,
då medarbetarna under en lång tid känt sig frustrerade över alla pålagor, utökade krav på
dokumentation etc som tillkommit. För att se hur det faktiskt förhåller sig är ett första steg en
kartläggning över utgångsläget.
Under året har två mätningar gjorts; en på våren och en på hösten. Det är fortfarande få enheter
som når upp till de satta målen. Arbetet med att prioritera direkt patientarbete kommer att
fortsätta under år 2013.
3.6 Kvalitets- och förbättringsarbete
Arbetet med att förbättra verksamheten och kvalitén är något som ständigt pågår som en naturlig
del av verksamheten. Landstingets kvalitetspolicy tillsammans med Socialstyrelsens Ledningssystem
för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvård samt hälso- och sjukvårdslagen utgör
grunden för kvalitetsarbetet. Kvalitetsarbetet pågår på olika nivåer, från det dagliga arbetet med
små förbättringar till mer övergripande kvalitetsarbete.
Den tidigare psykiatriförvaltningen påbörjade att ta fram ett ledningssystem för förvaltningen,
vilket nu har återupptagits i den nya Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen. Genomarbetade
och fastställda beskrivningar, rutiner m.m. ligger tillgängliga på nätet att nås från Systeamcross
och hemsidan.
Förvaltningen har sedan flera år tillbaka arbetat efter ett kvalitetsinriktat uppföljningsarbete
baserat på kvalitetsindikatorer, där t.ex. resultatet från den nationella patientenkäten och Öppna
jämförelser för psykiatri, ingår som en naturlig del. Kvalitetsindikatorerna bygger på de sex
kvalitetsområden som Socialstyrelsen beskriver i ”God Vård”. Endast ett par av indikatorerna är
ännu möjliga att använda för habiliteringen. Lämpliga indikatorer kommer att utarbetas utifrån
HabQ som är ett nationellt kvalitetsregister för habilitering. En sammanställning av resultatet för
förvaltningens kvalitetsindikatorer finns i bilaga 4. Då flertalet indikatorer inte kan slutmätas
förrän ett par månader in på nästkommande år, är det 2011 års resultat som finns i bilagan.
Exempel på förbättrings-/utvecklingsområden som ingår i detta pågående kvalitetsarbete:
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 24(65)

Övergripande vårdprogram för de stora patientgrupperna som ska borga för att vården
ges på lika villkor över hela länet. Hittills under året har vårdprogram för Ätstörningar,
Suicidnära patienter, Affektiva sjukdomar och Missbruk och beroende färdigställts och
finns nu att tillgå på förvaltningens intranät. Ytterligare ett antal vårdprogram är i
slutfasen. Jämsides med vårdprogrammen kommer också uppföljningskriterier att
fastställas.
Uppföljning i öppen vård efter avslutad slutenvårdsperiod samt återinskrivningsmönster
totalt och för särskilt utsatta diagnosgrupper.
Resultatet i den nationella patientenkäten jämte den enkät som psykiatrin tidigare
genomfört för både öppen och sluten vård, ligger till grund för det fortsatta arbetet med
de områden som hade sämre resultat
Jämlik vård
Vård i rimlig tid
Jämsides med ovanstående pågår ett fortsatt arbete med att identifiera särskilt utsatta patienter
med många vårdtillfällen eller långa vårdtider för att säkerställa och förbättra vården för denna
grupp samt kanske kunna minimera slutenvårdsbehovet genom att tidigare möta upp med
ytterligare öppenvårdsinsatser efter individuella behov.
Ett annat stort utvecklings- och förbättringsområde är att arbeta för att alla patienter har aktuella
behandlingsplaner, samordnad individuell plan (SIP) för de svårast sjuka som behöver insatser av
fler än en huvudman, diagnostisering samt funktionsbedömning.
Inom akutpsykiatrin pågår ett arbete för att öka andelen direktutskrivningar. Idag skrivs ca 40%
av patienterna ut direkt från Psykakuten medan övriga flyttas över till övrig slutenvård för vidare
behandling under kortare eller längre tid. Då det är känt att vårdtiden allmänt förlängs med ett
par dagar för varje gång en patient byter avdelning, finns ambitionen att öka direktutskrivningen
från Psykakuten till 50%. Vinsterna med detta torde vara stora. För att uppnå målet krävs en
intensifierad samverkan med framför allt psykiatrins öppen- och mellanvård.
Både för psykiatrin och habiliteringen följs ett flertal viktiga områden upp inom personal,
ekonomi och verksamhet vid så gott som samtliga ledningsmöten under året. Verksamhetsdialoger
innebärande avstämning inom samma områden genomförs 4 ggr/år för respektive
basenhet.
Enligt landstingets mål ska minst 85% av resultaten inom Öppna jämförelser ligga över nationell
medelnivå. Inom Öppna Jämförelser finns en del indikatorer som psykiatrin har mycket svårt att
påverka exempelvis läkemedel, undvikbar somatisk vård för personer med psykiatrisk diagnos,
återfall i brottslig gärning vid rättspsykiatrisk vård samt fetma bland patienter inom rättspsykiatrisk
vård. Resultatet i Öppna jämförelser har analyserats i den mån det går och det som
framkommer av de indikatorer som psykiatrin själva kan påverka är att andelen personer med
schizofreni som återinskrivs i sluten vård inom 28 dagar respektive 6 månader ligger mycket över
riksgenomsnittet. Detta är också något som förvaltningen sedan tidigare uppmärksammat och
därför kontinuerligt följer via de egna kvalitetsindikatorerna. Beräkningen är snarlik men i
förvaltningens uppföljning tas samtliga patienter med, medan det i Öppna jämförelser endast är
patienter i åldersgruppen 20-59 år som mäts. Vad gäller andel personer med regelbunden
litiumbehandling, så ligger länet även här dåligt till. Enligt Öppna jämförelser kan det finnas
brister i diagnossättning och registrering som påverkar resultatet. Detta är något som
förvaltningen får se över. Förhoppningsvis kommer resultatet för länet att förbättras i takt med
att samtliga personalgrupper sätter diagnos vid samtliga besök. I de två måtten för väntetider som
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 25(65)

ingår i Öppna jämförelser – barn- och ungdomspsykiatrin respektive vuxenpsykiatrin – ligger
länet mycket bra till. Mätningen är dock endast en ögonblicksbild av väntetiderna under två
specifika månader. Då det är relativt sett ett litet antal väntande, speciellt till barn- och
ungdomspsykiatrin, kan enstaka väntande få mycket stor betydelse för den specifika månaden
som mäts. Överlag kan konstateras att förvaltningen har en del att göra gällande resultaten i
Öppna jämförelser och att landstingets mål om att 85% av värdena ska ligga över genomsnittet
inte uppnås.
En indikator som ingår i Öppna jämförelser men som inte finns under psykiatrisk vård är antalet
självmord i befolkningen. Indikatorn är ändå betydelsefull för psykiatrin, varför även den beskrivs
här. Gällande självmord samt ”dödsfall med oklart uppsåt” ligger Blekinge under
riksgenomsnittet för både kvinnor och män, mätperioden år 2009-2011. Andelen självmord i
länet har enligt Öppna jämförelser kontinuerligt minskat sedan år 2000, vilket är mycket
glädjande.
Ett viktigt underlag för förbättringsarbete är de synpunkter/anmälningar som kommit in till
Förtroendenämnden under år 2012. Totalt 41registrerade ärenden finns, samma antal som
föregående år. Merparten handlar om vård- och behandlingsfrågor. Det totala antalet inkomna
ärenden till Förtroendenämnden för hela landstinget är ungefär samma antal som föregående år.
Vårdrelaterade infektioner är inte ett känt problem för förvaltningen och man följer de
rekommendationer som finns i landstinget för att undvika sådana.
3.7 Samverkan
Både psykiatrin och habiliteringen har ett stort behov av god samverkan med vårdgrannar för att
fullt ut kunna genomföra sitt vård- och behandlingsarbete. Ett område i det psykiatriska
rehabiliteringsarbetet att samverka kring är att få patienter åter i arbete/sysselsättning, vilket är en
viktig faktor för att återhämta sig från psykisk ohälsa. Även för habiliteringens patienter är detta
ett viktigt område. Inom alla enheter finns samarbete med kommun, försäkringskassa och
arbetsförmedling.
Förvaltningens verksamheter har en kontinuerlig dialog med sina vårdgrannar för att både hjälpas
åt och göra parallella insatser, liksom för att tydliggöra varandras uppdrag. Eftersom samarbete är
avgörande för kvalitén i alla olika delar av behandlingen så finns det fortsatt mycket att göra på
området.
För att tydliggöra och förbättra samarbetet har ett flertal samverkans- och samarbetsavtal arbetats
fram. Ett av de länsövergripande samverkansavtalen som tidigare fastställts gäller vuxna med
psykiska funktionsnedsättningar. Detta avtal har gemensamt reviderats under året. Ett annat
gemensamt framtaget avtal gäller barn och ungdomar inom samma område. Båda riktar sig till
grupper som behöver insatser från både kommun och psykiatri samtidigt. I båda avtalen slås fast
att det är den samordnade individuella planen (SIP) som ska utgöra grunden för samarbetet
mellan huvudmännen. Den individuella planen (SIP) grundar sig på patientens samtycke, aktiva
medverkan och där anhöriga ses som betydelsefulla aktiva medverkande.
Sedan tidigare finns ett övergripande samverkansavtal mellan primärvården och psykiatrin för
patienter från 18 års ålder med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning. Den direkta samverkan
mellan psykiatri och primärvård är också förhållandevis god över hela länet, även om man här har
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 26(65)

kommit lite olika långt med samverkansformerna. Ett gränssnittsdokument mellan primärvården
och barn- och ungdomspsykiatrin har också fastställts i slutet av året vad gäller psykisk ohälsa hos
barn och unga. Detta kommer att omsättas i praktik under nästkommande år.
Samverkan mellan de olika vuxenpsykiatriska mottagningarna och respektive kommuns psykiatri
är välfungerande på de flesta håll och ett flertal gemensamma ärenden och projekt finns. Bl.a. har
gemensamma projektmedel möjliggjort utbildningssatsningar som ESL, koordinatorsutbildningar
och motiverande samtal. En gemensam DBT-utbildning i västra Blekinge genomfördes under
våren.
Inom Vuxenpsykiatri Väst har en förstudie drivits gemensamt av kommun och psykiatri på temat
kost, motion, natur och kultur för personer med psykossjukdomar. Gemensamma projektmedel
har beviljats för år 2013.
Barn- och ungdomspsykiatrin och habiliteringen har många samarbetspartners utanför vården,
viktiga är framförallt sociala myndigheter och skola. Samverkan sker regelbundet med
kommunerna, dels i det direkta patientarbetet, dels på organisationsnivå. Sedan flera år samverkar
skolrepresentanter tillsammans med habiliteringen och barn- och ungdomspsykiatrin kring
remissflöde avseende behov av neuropsykologiska frågeställningar.
Habiliteringen har allt fler gemensamma patienter med vuxenpsykiatrin och arbete pågår för att
utveckla samarbetsformer.
Både psykiatrin och habiliteringen träffar representanter för patient- och brukarföreningarna
regelbundet, även om samverkan kan fördjupas.
3.8 Kompetensförsörjningsplaner
Under året har 96,6% av förvaltningens medarbetare haft medarbetarsamtal och 71,5% av medarbetarna
har individuella utvecklingsplaner. Detta innebär att förvaltningen når upp till målet att
andelen medarbetare som deltagit i medarbetarsamtal överstiger 95%. En förbättring krävs dock
gällande individuella utvecklingsplaner.
Kompetensförsörjningsplaner finns för 35% av avdelningarna. Avsikten är att samtliga avdelningar
ska ha en kompetensförsörjningsplan framtagen under 2013.
4. En god hushållning för att uppnå långsiktig stabil
ekonomi
Avvikelser mot budget: Förvaltningen har ett utfall på 375,2 mkr och en budget på 381,1mkr
vilket ger ett överskott på 5,9 mkr. Förvaltningen klarar budget. Förvaltningen gör månadsvisa
uppföljningar och jämförelser på både basenhetsnivå och ansvarsnivå. Fyra gånger om året
genomförs dialogmöten med respektive basenhet. Detta sammantaget gör att det finns en
kostnadsmedvetenhet bland cheferna som gör att förvaltningen klarar att hålla budget.
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 27(65)

5. Hållbar utveckling
Kompetensförsörjning är en viktig del i arbetet med att nå en hållbar utveckling. Ny modell för
arbetet med kompetensförsörjning har arbetats fram i landstinget. Under 2013 kommer arbetet
med framtagande av kompetensförsörjningsplaner att intensifieras.
5.1 Mål läkarbemanning
Förvaltningen når inte sitt mål om att kontinuerligt ha minst 6 ST-läkare anställda. När det gäller
målet att rekrytera minst 9 överläkare under perioden 2009 – 2012 har det uppnåtts men effekten har
uteblivit p.g.a. bland annat pensionsavgångar.
5.2 Miljö
Landstingets miljöplan ligger till grund för förvaltningens miljöarbete som ingår som en naturlig
del i all verksamhet. Förvaltningen har inte något eget ledningssystem för miljö, men kommer att
använda sig av ett sådant när detta finns att tillgå i landstinget.
Varken psykiatrin eller habiliteringen är så resurskrävande när det gäller fysisk miljö och är
dessutom i de flesta fall beroende av andras miljöhänsyn vad gäller uppvärmning etc. En
utvidgning av användandet av videokonferenser mellan heldygnsvård och öppenvård har skett
inom både barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin. Interna rutiner för källsortering
finns.
En del av arbetet inom både psykiatri och habilitering utförs vid hembesök, besök hos vårdgrannar
etc. Detta innebär att medarbetarna ofta kör bil till och från olika besök. Om möjligt
används allmänna kommunikationsmedel. I de fall egna leasingbilar finns är de miljöbilar. Även
landstingets bilpool anlitas. Egen bil används i liten omfattning.
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 28(65)

6. Ekonomi
Budget externt och internt år 2012, jan-dec
TOTALT
BASENHET/MOTSV UTFALL BUDGET AVVIKELSE UTFALL BUDGET AVVIKELSE
2011 2011 TKR 2012 2012 TKR
VUXENPSYKIATRI ÖST 81 532 73 637 -7 895 85 037 83 788 -1 249
VUXENPSYKIATRI VÄST 57 389 50 994 -6 394 62 814 59 855 -2 959
LÄNSGEMENSAM PSYKIATRI 56 904 50 742 -6 162 50 874 51 737 863
BARN-OCH UNGDOMSPSYKIATRI 38 738 32 141 -6 597 38 553 39 008 455
HABILITERINGEN 39 767 35 477 -4 290 40 730 40 499 -232
GEMENSAMT 99 710 104 299 4 589 97 205 106 210 9 005
SUMMA FÖRVALTNINGEN 374 040 347 291 -26 749 375 212 381 096 5 884
Varav anställda (konto 40-45) 226 489 229 082 2 593 231 239 241 691 10 452
Varav inhyrda (konto 467) 14 685 0 -14 685 20 469 1 707 -18 762
Varav köpt vård (konto 50) 37 214 30 300 -6 914 36 490 37 970 1 480
Varav läkemedel (konto 56) 31 574 30 635 -939 27 321 29 544 2 223
Varav hjälpmedel (konto 571) 6 949 6 641 -308 7 427 6 843 -585
Utfallet för 2012 är 375,2 mkr vilket är 5,9 mkr lägre än budget och 1,2 mkr högre än föregående
år.
6.1 Rapportering kring ekonomiskt resultat
Intäkter
Intäkterna är 27,7 mkr vilket är 14,3 mkr högre än budget. Detta beror på att förvaltningen har
högre patientintäkter och högre statsbidrag för asyl än beräknad budget. Förvaltningen är med i
olika projektet där intäkterna på 2,5 mkr ej budgeteras eftersom de ska täcka de kostnader som
projekten ger upphov till. Förvaltningen fick 1,2 mkr i återbäring från Landstingsservice och 0,5
mkr i återbäring från samverkansnämnden för hjälpmedel.
Personal
Kostnaderna för anställd personal är 231,2 mkr vilket är 10,5 mkr lägre än budget. Detta beror på
flera vakanta tjänster inom förvaltningen. Personal inom slutenvården har arbetat i Tvångsprojektet
och därför har ersatts av personal från resursen vilket resulterat i högre personalkostnad
för slutenvården. Ersättning för arbetet i projektet ligger på intäktssidan. Förvaltningen har haft
erbjudande i skötargruppen om avgångsvederlag p.g.a. övertalighet, endast en antog erbjudandet.
Kostnaden för inhyrd personal är 20,5 mkr vilket är 5,8 mkr högre än föregående år. Utav detta
står kostnaden för jour och beredskap för 2,3 mkr vilket är 1,6 mkr högre än föregående år.
Kostnaden för rekrytering, bland annat annonsering och språkutbildning, har ökat från 0,7 mkr
till 0,9mkr vilket är en effekt av läkarbristen. Totalt har förvaltningen p.g.a. läkarbristen haft
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 29(65)

kostnader på 21,4 mkr och det är en ökning mot föregående år med 6 mkr. Kostnaderna för en
hyrläkare är lågt räknat 500 tkr högre på helår än för en anställd läkare.
Övriga personalkostnader uppgår till 5,7 mkr vilket är 1,4 mkr lägre än budget. Detta beror på att
förvaltningen tagit ett beslut att avsätta 2% av kostnaden för månadslön i budget till utbildning.
Utbildningsinsatserna har ökat under år 2012 men kostnaderna har inte nått upp till budgeterad
nivå.
Drift
Driftkostnaden är 144,9 mkr vilket är 1,4 mkr högre än budget och 6,1 mkr lägre än föregående
år.
Kostnaden för den köpta vården är 36,5 mkr vilket är 1,5 mkr lägre än budget. Kostnaden för de
patienter som är dömda enligt LRV är 30,4 mkr vilket är 0,4 mkr högre än budget. Det fria
vårdvalet har en kostnad på 4,1 mkr vilket är 1,6 mkr högre än budget. Kostnaderna för de
patienter som förvaltningen själva remitterar är 1,3 mkr vilket är 3 mkr lägre än budget. Detta
innebär att den kostnad som förvaltningen själva kan påverka är den kostnad som gjort att
förvaltningen har lägre kostnader för köpt vård än avsatt budget.
Läkemedelskostnaden är 26,6 mkr vilket är 2,5 mkr lägre än budget och 4,3 mkr lägre än föregående
år. En förklaring till detta är att under hösten år 2011 gick några patent ut vilket ger effekt
nu. Genomgångar gjorda av TLV (Tandvård och läkemedelsförmånsverket) har också resulterat i
lägre kostnader. Ytterligare ett skäl är att förvaltningen har som mål att samtliga enheter varje år
går igenom den fastställda rekommenderade läkemedelslistan, och vid behov rättar till sitt
förskrivningsmönster.
Kostnaden för hjälpmedel är 7,4 mkr vilket är 0,6 mkr högre än budget. Kostnaden för hjälpmedel
har ökat med 0,5 mkr jämfört med förra året. Det är framförallt förbrukningshjälpmedel
som har ökat medan kostnaden för hyrhjälpmedel har minskat något. Habiliteringen arbetar
ständigt med att försöka minska hjälpmedelskostnaderna genom att mycket noga följa de
riktlinjer och det sortiment som framtagits av hjälpmedelscenter. Förvaltningen fick 0,5 mkr i
återbäring för hjälpmedel vilket ligger som en intäkt. Räknar man med återbäringen så är
kostnaden för hjälpmedel endast marginellt högre än budget.
Kostnaden för övrig drift är 74,4 mkr vilket är 4,9 mkr högre än budget. De externa kostnaderna
ligger 3,4 mkr högre än budget och de interna ligger 1,4 mkr högre än budget.
Det är framförallt kostnaden för förbrukningsmaterial och inventarier som har högre kostnad än
budget med 2,7 mkr. Efter många år av besparingar har underhåll av inventarier fått stå tillbaka
vilket har resulterat i ett stort behov av att byta ut uttjänta inventarier vilket gjordes under hösten.
Vuxenpsykiatri väst har en kostnad för lokalhyror på 0,7 mkr som enheten ej erhållit budget för.
År 2011 flyttade mellanvården från Brunnsgården till inhyrda paviljonger på sjukhusområdet.
Från början var det sagt att enheten skulle stå för den dubbla hyreskostnaden under år 2011 och
sedan erhålla budget fr.o.m. år 2012 från Landstingsservice. Detta har inte skett utan enheten har
själva fått stå för hyreskostnaden. Inte heller har det utgått någon kompensation för den budget
man mist i samband med att man flyttade från Brunnsgården. För 2013 kommer Vuxenpsykiatri
väst få full budgettäckning för dessa lokaler.
Det är kostnader för användning av medicinsk service (kemlab, klinisk fysiologi och röntgen)
som har högre interna kostnader än budget. Det har varit en lugn sommar i verksamheten där det
funnits tomma platser på avdelningarna vilket gett lägre driftskostnader på bland annat kost vilket
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 30(65)

gjort att underskottet inte blivit större. Förvaltningen fick en återbäring på 1,2 mkr vilket ligger
som en intäkt. Allt inkluderat så är de interna kostnaderna endast 0,4 mkr högre än budget.
Förvaltningen har under året inte fått någon indikation om återbäring.
6.2 Fritt vårdval och högspecialiserad vård
Fritt vårdval och högspecialiserad vård redovisas i formulär FR2, bilaga 6.
6.3 Projektredovisning
De projekt som förvaltningen är med i redovisas i formulär FR3, bilaga 7.
6.4 Investeringar i lokaler och utrustning
Förvaltningen har under året flyttat minnesmottagningen och ätstörningen till nya lokaler i
byggnad 24 inom sjukhusområdet i Karlskrona. Planeringen var att även spädbarnsverksamheten
Knyttet och att BUP-mottagningen i Ronneby skulle flytta till Landstingsägda lokaler. Båda
flyttningarna var planerade att ske vid årsskiftet, men har av olika skäl blivit fördröjda. Flytt av
verksamhet har inneburit kostnader för inventarier för förvaltningen.
6.5 Prognossäkerhet
Förvaltningen lade en prognos i augusti på ett nollresultat. Utfallet blev i december 5,9 mkr lägre
än budget.
Förvaltningens intäkter blev 4,6 mkr högre än prognosticerat i augusti. Utav detta var 2,7 mkr
externa intäkter som kommer sig av att förvaltningen erhållit högre intäkter på utomlänspatienter
än beräknat. Även intäkter för asyl blev högre än prognosticerat. De interna intäkterna blev 1,9
mkr högre än prognos och detta beror på en återbäring från landstingservice på 1,2 mkr som inte
var känd förrän januari 2013. Återbäringen från hjälpmedelscenter var 0,5 mkr. Prognosen i
augusti var att återbäringen skulle varit något lägre och legat under driften på hjälpmedel.
Personalkostnaden var 1,1 mkr lägre än prognosen i augusti och det beror på avsatt budget för
utbildning som inte nyttjats fullt ut.
Driften blev 0,3 mkr lägre än prognosen och det beror på att kostnaden för köpt vård blev 1 mkr
lägre än prognos. Denna kostnad är svår att prognosticera eftersom att dels antalet patienter som
är dömda enligt LRV kan ändras från en dag till en annan och dels att det fria vårdvalet inte går
att styra. Kostnaden för läkemedel blev 1,6 mkr lägre än prognosen. Kostnaden för läkemedel har
varit extremt låg under året. Kostnaden för hjälpmedel blev 0,4 mkr högre än prognos men i
prognosen som lades i augusti var återbäringen medräknad men inte så stort belopp som det blev.
Kostnaden för övrig drift var 2 mkr högre än prognosen i augusti vilket beror på inköp av möbler
inte fanns med i prognosen. Se bifogad formulär FR5, bilaga 8.
De stora svårigheterna med att göra en säker prognos är osäkerheten i de ersättningar som
kommer efter att december månad är slut. Belopp för täckning av lönerevisionen kom i
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 31(65)

november och uppgick till 4,8 mkr. Det belopp som lästes in i januari för lönerevisionen var 5,5
mkr inkluderat ersättning för semesterlön och kompberg. Återbäringen från landstingsservice på
1,2 mkr fick vi den 17 januari helt utan indikationer. Återbäring från hjälpmedelcenter är också
svår att prognosticera, även om det oftast ges återbäring, vet man inte beloppet vid framtagande
av prognosen i augusti.
6.6 Verksamhetsspecifika mål
Läkemedelskostnader per invånare: Läkemedelskostnaden för 2012 är 26,6 mkr och antalet
invånare är 152 979 vilket ger ett mått på 174 kr per invånare. År 2011 var kostnaden 30,9 mkr
vilket ger en kostnad per invånare på 202 kr. Läkemedelskostnaden har sjunkit med 28 kr per
invånare.
Kostnader utomlänsvård per invånare: Utomlänsvården kostar 36,5 mkr och antalet invånare
är 152 979 vilket ger ett mått på 239 kr per invånare. Förra året var kostnaden 37,2 mkr vilket ger
en kostnad på 243 kr per invånare. Kostnaden för köpt vård har minskat med 4 kr per invånare.
Personalkostnad per invånare: Personalkostnaden för 2012 var 257,4 mkr och antalet invånare
är 152 979 vilket ger en kostnad på 1 683 kr per invånare. Förra året var kostnaden 246,7 mkr
vilket ger en kostnad per invånare på 1 613 kr per invånare. Kostnaden för personal har ökat med
70 kr per invånare. Anledningen till de ökade kostnaderna är höga kostnader för hyrläkare samt
lönerevisionen.
7. Personal
År 2012 har varit ett relativ lugnt år med endast mindre förändringar inom förvaltningen. Den
största personella förändringen har skett inom Habiliteringen där det har skett en minskning av
antalet sjukgymnasttjänster samt vissa ändringar mellan yrkeskategorier.
Förvaltningen har under de senaste åren haft bemanningssvårigheter gällande läkare (beskrivs
nedan) och legitimerade psykologer något som kvarstått och även ökat under år 2012. Problemet
med att rekrytera psykologer har lett till att förvaltningen i många fall valt att rekryterat PTPpsykologer
(Praktisk Tjänstgöring för Psykologer) i syfte att kunna ge erbjudande om fortsatt
anställning som legitimerad psykolog när utbildningsåret avslutats. Förvaltningen har även märkt
av svårigheter att nyrekrytera specialpedagoger och vid något tillfälle även teamsekreterare. Det är
mycket viktigt att förvaltningen och landstinget fortsätter att aktivt arbeta för att vara en attraktiv
arbetsgivare så vi kan möta både nuvarande och framtida bemanningsbehov.
Besparingar under åren 2009 – 2012 har lett till övertalighet inom skötargruppen. I slutet av år
2012 erbjöds skötare i ålder 62 år och äldre avgångsvederlag. Endast en skötare antog erbjudandet.
Arbetet fortsätter under år 2013 att hitta former för att lösa övertalighetsproblematiken.
Projektet Bättre vård mindre tvång ”Tvångsprojektet” som arrangerats av SKL har avslutats
under året. De flesta av förvaltningens slutenvårdsavdelningar har deltagit.
Förvaltningens åtgärdspaket samt månatlig uppföljning inom personalområdet ger förutsättningar för
att jobba kostnadsmedvetet och med kontroll. Förvaltningen har jämfört med årsskiftet 2011 minskat
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 32(65)

antalet tillsvidareanställda med 9 och ökat antalet vikarier med 11. Personalkostnaderna enligt
kostnadslistan i Heroma visar på en ökning med ca 3 mkr jämfört med föregående år, trots ökade
kostnader för genomförd löneöversyn med 4,5 mkr. Härtill kommer att hyrläkarkostnaderna ökat
med 5,9 mkr.
Läkarsituationen
Läkarsituationen i förvaltningen är mycket bekymmersam. Det finns ett 50% vakansläge på överläkare
inom vuxenpsykiatrin och habiliteringen. Detta innebär att läkarna är hårt belastade och har en
ansträngd arbetsmiljö. Förvaltningen vidtar kontinuerligt åtgärder, såsom utlandsrekrytering,
kontinuerlig annonsering, anlitande av rekryteringsfirma, deltagande i rekryteringsmässor. Det är
mycket arbete som återstår för att kunna känna trygghet i nuläget och framöver. SKL:s beslut att alla
landsting, enligt särskilt program, ska arbeta för minimering av hyrläkarbehovet fram till år 2016
välkomnas. Rekryteringsarbetet kommer att intensifieras under nästa år. Behovet av hyrläkare
kommer att kvarstå.
Förvaltningen når inte sitt mål om att kontinuerligt ha minst 6 ST-läkare anställda. När det gäller
målet att rekrytera minst 9 överläkare under perioden 2009 – 2012 har det uppnåtts men effekten har
uteblivit p.g.a. bland annat pensionsavgångar.
Behovet av hyrläkare har varit stort under hela året. Arbetade timmar och därmed kostnaderna för
hyrläkare har ökat vilket till en del beror på ökat behov men även att hyrläkare anlitats i jourarbete i
större utsträckning än föregående år. Arbetade timmar för hyrläkare har ökat från 6,73 årsarbetare år
2011 till 8,96 årsarbetare år 2012.
Produktionsplanering
Oroande är att den arbetstid som kan ägnas åt kliniskt arbete d.v.s. direkta möten med patienter, blir
mindre och mindre. Ökade yttre och inre krav i både omfattning och djup utgör stort hot mot det
direkta patientarbetet. Problemet är stort och komplext. Förvaltningen har därför satt som mål att viss
del av arbetstiden ska användas till direkt patientarbete. Målet leder till att många arbetsuppgifter
som inte till sin karaktär är direkt patientarbete, minimeras.
Behovsstyrt kompetensförsörjningsarbete
Under året har 96,6% av förvaltningens medarbetare haft medarbetarsamtal och 71,5% av medarbetarna
har individuella utvecklingsplaner. Detta innebär att förvaltningen når upp till målet att
andelen medarbetare som deltagit i medarbetarsamtal överstiger 95%. En förbättring krävs dock
gällande individuella utvecklingsplaner.
Kompetensförsörjningsplaner finns för 35% av avdelningarna. Avsikten är att samtliga avdelningar
ska ha en kompetensförsörjningsplan framtagen under 2013.
Utbildning och handledning
Rätt kompetens är en garant för att hålla en god kvalitet i patientarbetet. Utbildning och handledning
måste ses som nyinvestering – psykiatrin och habiliteringen nyinvesterar och underhåller med utbildning
och handledning medan andra nyinvesterar i maskiner och underhåll av dessa – för att jämföra
med annan typ av verksamhet. Utbildningsbehovet är stort och kommer att öka under många år
framöver eftersom kompetens försvinner då medarbetare slutar utifrån kommande
pensioneringar samt ökat kompetenskrav. Efter flera år i landstinget med restriktiv hållning
gällande utbildning har det äntligen vänt. Under år 2012 har det i förvaltningen genomförts
omfattande utbildningsinsatser bl.a. gällande GAF-skattning och diagnossättning.
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 33(65)

Arbetsmiljö
Viktigt för en god arbetsmiljö är att man är och känner sig delaktig och har möjlighet att påverka
sin arbetssituation. Förutsättningar för detta ges genom regelbundna arbetsplatsträffar, klinikmöten
och planeringsdagar. Skyddsronder genomförs på arbetsplatserna med avdelningschefer
och skyddsombud. Arbetsmiljön är alltid med som en punkt på arbetsplatsträffarna. Ingen returnering
av arbetsmiljöarbetsuppgifter har skett.
Analys av tidsanvändningen
Utförd arbetstid per basenhet i årsarbetare.
Basenhet/motsvarande 2011 2012 Differens
Vuxenpsykiatri Öst 113,16 112,24 -0,92
Vuxenpsykiatri Väst 81,92 81,93 0,01
Länsgemensam Psykiatri 90,11 74,96 -15,15
Barn- och ungdomspsykiatri 58,44 58,34 -0,1
Habiliteringen 44,50 43,56 -0,95
Gemensamt 8,52 18,49 9,97
Totalt 396,66 389,52 -7,13
Arbetad tid har minskat motsvarande 7,13 årsarbetare. Skötare står för den största minskning
(7,44 årsarbetare) vilket är effekterna av de förändringar som genomfördes år 2011. Minskning av
arbetad tid för psykologer motsvarande 3,66 årsarbetare (minskning med ca 10%) är ett problem
för verksamheten både vad gäller utredning och behandling. Arbetad tid för icke specialistkompetenta
läkare har minskat med 2,66 årsarbetare (motsvarar ca 25%) vilket har lett till svårigheter
att bemanna primärjourlinjen. Administrationen har ökat med 4,03 årsarbetare vilket beror på att det
tillskapats en stab på förvaltningen.
Minskning gällande sjukgymnast motsvarande 2,41 årsarbetare och ökning av arbetade timmar
för kuratorer motsvarande 1,46 årsarbetare är en konsekvens av den omorganisation som skett på
habiliteringen.
Utförd arbetstid kalenderneutrala veckor visar på att antalet arbetade timmar i december år 2011
och december år 2012 har minskat med 1 021timmar d.v.s. 0,58 årsarbetare. Effekten av den
förändring som gjordes i november år 2011 d.v.s. stängning av Äldrepsykiatrins vårdavdelning får
ingen effekt i decemberjämförelsen.
Nyttjandet av timavlönade var år 2011 6,10 årsarbetare varav 1,72 var överläkare och år 2012 5,90
varav 1,56 var överläkare. Detta blir en minskning motsvarande 0,2 årsarbetare. Övertiden
minskade med 0,13 timmar medan mertiden ökade med 0,13. Nyttjandet av bemanningsenheten
har ökat från 6,54 årsarbetare år 2011 till 9,47 årsarbetare år 2012. På grund av övertalighet inom
skötargruppen finns trots ökad användning en del outnyttjad skötarresurs.
Frånvaron är i stort sätt oförändrad mellan åren men frånvaroorsakerna är förändrade. Det är
störst förändring på frånvaro utan lön och det beror på att verksamheten i möjligaste mån
försöker att bevilja partiell ledighet för de medarbetare som så önskar. Sjukfrånvaron har minskat
med 4,59 vilket motsvarar -3,68 dagar per anställd.
Antalet anställda i förvaltningen var i december år 2012 totalt 474 varav 445 tillsvidareanställda
och 29 visstidsanställda. I december år 2011 var motsvarande antal 472 varav tillsvidareanställda
454 och visstidsanställda 18. En minskning av antalet tillsvidareanställda med 9 personer.
Minskningen av läkare och psykologer är ett stort problem för verksamheterna.
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 34(65)

8. Intern kontroll
Förvaltningen har fem olika områden i internkontrollplanen som gäller för år 2012 (se bilaga 11).
Dessa är: utanordning av lön, kontant ersättning/försäljning, inköp/avtal, bisysslor och intäktssäkring
externa avtal.
Ledningsstöd ansvarar för kontrollen av kontant ersättning. De har under året gjort stickprov på
mellanvården i väst samt Psykiatrin i Karlshamn och båda klarade sig utan anmärkning.
Området inköp och avtal ska granskas en gång per år och den kontrollen går inte att göra då
systemstöd saknas för att få fram uppgifterna.
Vad gäller utanordningslistan så arbetar förvaltningen med att de anställda ska ligga på rätt ansvar
så behörig chef ska kunna signera utanordningslistan. Fortfarande är en stor andel av utanordningslistorna
osignerade och arbetet med att få behörig chef att signera fortsätter.
Förvaltningen följer landstingets framtagna policy avseende hur hanteringen av bisysslor sköts.
Intäktssäkring av externa avtal är ett nytt kontrollområde för i år och förvaltningen arbetar med
att identifiera hur man ska kunna mäta att fakturering sker enligt tecknade avtal.
9. Möjligheter och risker
Möjligheter (utan inbördes rangordning)
• Arbetsro i organisationen
• Nytt skatteutjämningssystem som gynnar landstinget
• Tillskott av resurser för att arbeta förebyggande
• Tillskott på resurser avseende dietist, dyslexiutredningar, förskrivare av och kostnader för
nya hjälpmedel
• Ökad samverkan inom och utom förvaltningen
• Rekrytering av läkare - mindre hyrläkarbehov, bättre arbetsmiljö och patientsäkerhet
• IT - som en del i behandling
• Nyrekryteringar
• Nationella satsningar - statliga bidrag
• Missbruksutredningen
• Psykiatrilagsutredningen
Hot, risker och svårigheter (utan inbördes rangordning)
• Sjukhusets ekonomiska situation – ekonomiskt och avseende nya restriktioner inom olika
områden
• Läkarsituationen
• Samhällets värderingar vad gäller psykiskt sjuka och habiliteringens patientgrupper -
normaliseringsnivå
• Ökat behov av psykiatrin och habiliteringen
• Brist på resurser för förebyggande arbete
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 35(65)

• Brits på resurser avseende dietist, dyslexiutredningar, förskrivare av och kostnader för nya
hjälpmedel
• Ej ändamålsenliga lokaler
• Pensionsavgångar
• Nationella satsningar - statliga bidrag
• Missbruksutredningen
• Psykiatrilagsutredningen
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 36(65)

Bilaga 1
Psykiatri och habiliteringsförvaltningen
Förvaltningschef
Tina Möller
Stab
VUP Öst
Verksamhetschef
Håkan Selberg
Chöl Anders Schön
Karlskrona
Mottagningar
Mellanvård
Heldygnsvård,
avd 28 o 29
14 + 14 vpl
Ronneby
Mottagning
Mellanvård
VUP Väst
Verksamhetschef
Karin Magnusson
Chöl Kuno Morin
Karlshamn
Mottagning
Mellanvård
Heldygnsvård,
Avd 21
18 vpl
Sölvesborg
Mottagning
Mellanvård
Olofström
Mellanvård
Viss mottagningsverksamhet
Länsgemensam Psykiatri
Verksamhetschef Niklas Ankarberg
Chöl Marcus Svennerud
Karlskrona
Öppenvård
Äldrepsykiatri/Minnesmottagning
Ätstörning–Mottagning/dagv
Sexologi – mottagning
Heldygnsvård:
Akutavdelning, 6 vpl
Intensivvårdsavdelning, 4 vpl
Beroendeavdelning, 8 vpl varav 2 vpl
för tillnyktring
BUP
Verksamhetschef
Jens Boäng
Chöl Nina Schain
Karlskrona
Mottagning
Mellanvård
Heldygnsvård,
2 vpl
Ronneby
Mottagning
Mellanvård
Karlshamn
Mottagning
Mellanvård
HAB
Verksamhetschef
Maj-Lis Olsson
Karlskrona
Mottagning
Barn/ungdom/
vuxna
Karlshamn
Mottagning
Barn/ungdom/
vuxna
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 37(65)

Bilaga 2
STYRKORT 2012
PSYKIATRI- OCH HABILI-
TERINGSFÖRVALTNINGEN
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 38(65)

Vision och verksamhetsidé
för
psykiatri- och habiliteringsförvaltningen
Landstingets vision:
Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss
Förvaltningens vision:
En professionell och tillgänglig psykiatri och habilitering
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 39(65)

Psykiatrins verksamhetsidé:
Psykiatrins verksamhetsidé visar de grundläggande värderingar som ska
vara kända och delas av alla medarbetare. Verksamhetsidén redogör för
vad vi ska göra, för vem och varför. Här beskrivs för vilka psykiatrin ytterst
finns till, vilka krav och behov vi ska tillfredsställa samt vilka styrkor
och unika kompetenser vi ska använda oss av.
Psykiatrin är en specialistverksamhet som erbjuder kvalificerad
diagnostik och behandling. Arbetet sker utifrån ett
helhetsperspektiv i nära samverkan med patienter, anhöriga
och vårdgrannar. Vi erbjuder ett brett behandlingsutbud
som utförs av välutbildad personal.
Habiliteringens verksamhetsidé:
Genom samverkande insatser bidrar vi till att personer med
funktionshinder är delaktiga i samhället och har en god
livskvalitet.
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 40(65)

Styrkort 2012 för psykiatri- och
habiliteringsförvaltningen
Avgörande framgångsfaktorer
Förbättrad hälsa
Invånare och patienter
ska bemötas
med respekt
Tillgodose krav på
delaktighet och
information
Mått Ingångsvärde Mål Uppföljning Resultat
Andel av
patienterna som
fått ett s.k.
hälsosamtal
Gäller nybesök,
inskrivna pat i
sluten vård samt
dispensär.
Patienternas syn
på psykiatrin via
nationell patientenkät
för psyk år
2012-2013.
Andel upprättade
behandlingsplaner
för psykiatrins
patienter
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Ej tidigare mätt
Faktiskt värde i
årsbokslut 2010 för
vuxenpsykiatrin.
Barnpsykiatrin har
ännu inte
genomförts någon
nationell
patientenkät.
Faktiskt värde i
årsbokslut 2011
Psykiatrin och
habiliteringen ska i
patientmötet ta upp
frågor som rör
sambandet mellan
patientens hälsa och
levnadsvanor, bl.a
genom som s.k
hälsosamtal
Lägsta PUK-värde
(Patientupplevd
Kvalitet) per
indikator
Förtroende: 75
Upplevd nytta: 75
Samt per dimension:
Bemötande: 85
Patientmedverk: 65
Helhetsintryck: 75
Patienterna ska ha en
upprättad
behandlingsplan
2012: 100%
Redovisas på
basenhetsnivå och
förvaltningsnivå. Tas
fram via KVÅ-kod
DV030
Redovisas på
basenhetsnivå och
förvaltningsnivå
Redovisas på
basenhetsnivå och
förvaltningsnivå
Hälsosamtal
genomförs. Har
inte kunnat mätas
under året. Arbetet
fortsätter år 2013.
BUP klarade indikatorn
Förtroende
o dimensionen Bemötande.
Patientmedverkan
ingår
inte i BUP-enkäten.
VUP klarade
indikatorn Upplevd
nytta o dimensionerna
Bemötande
o Helhetsintryck
Psyk öv: 22%
Habiliteringsplan
upprättas för alla nya
patienter och
därefter årligen
Behandlingsplan
Andel patienter
med aktuell
habiliteringsplan
Fast vårdkontakt
Psykiatri
Faktiskt värde i
årsbokslut 2011
Patienter ska ha en
aktuell habiliteringsplan
2012: 100%
100% av behandlingsplanerna
ska ha
en angiven fast
vårdkontakt år 2012
Mäts per team
Mäts årsvis den 30 juni
Redovisas på
basenhetsnivå
Redovisas på
basenhetsnivå och
förvaltningsnivå
Hab: 84%
Fortsatt arbete
2013
Ansvarig läkare
100% av behandlingsplanerna
inom
vuxenpsykiatrin ska
ha en angiven
ansvarig läkare år
2012
Redovisas på
basenhetsnivå och
förvaltningsnivå
Fortsatt arbete
2013
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 41(65)

Avgörande framgångsfaktorer
Vården ska vara
tillgänglig
Habiliteringens mottagningar
ska till
10% kunna erbjuda
tid för ett första
besök inom 7 dagar,
30% inom 30 dagar
samt i övrigt uppfylla
vårdgarantin
BUP och HAB ska
uppfylla den
nationella garantin
för fördjupad
utredning (NPutredning)
Minst 50% av
vårdpersonalens
arbetade tid ska
användas till direkt
patientarbete
Samtliga kvalitetsindikatorer
som idag
går att följa upp ska
uppfyllas:
O antal vårdprogram
O uppföljning enligt
vårdprogram
O besök i öppen
vård efter avslutad
slutenvård
O patientupplevelse
O minskat antal
åtebud/uteblivanden
O få återinskrivningar
inom 90 dagar
O få återinskrivningar
för specifika
diagnoser
O jämlik vård
O väntetid till
nybesök
Arbeta fram
kvalitetsindikatorer
för habiliteringen
enligt samma modell
som för psykiatrin
Minst 85% av
resultatet i Öppna
jämförelser ska ligga
på eller över
Produktionsplanering
Kvalitetsarbete
Ett behovsstyrt
kompetensförsörjningsarbete
Mått Ingångsvärde Mål Uppföljning Resultat
Andel mottagningar
med tillgänglighet
enligt
vårdgarantin samt
enligt kvalificerad
tillgänglighet
God vård genom processinriktat arbete
Direkt
patientarbete vid
mottagningarna i
förhållande till
arbetad tid
Fastställda
kvalitetsindikatorer
för psykiatrin
Kvalitetsindikatorer
för
habiliteringen
Andel resultat i
Öppna jämförelser
som ligger över
nationell nivå
Fastställda
kompetensförsörjningsplaner
Faktisk tillgänglighet
1/1 2011
Faktisk tillgänglighet
1/1 2011
Faktisk tillgänglighet
1/1 2011
Resultatet i
Kvalitetsindiktorer
år 2010
Faktiskt värde enligt
Öppna jämförelser
2011
Faktiskt värde i
årsbokslut 2011
Samtliga psykiatrins
mottagningar ska till
30% erbjuda tid för
första besök inom 7
dagar, i övrigt inom
30 dagar samt
uppfylla vårdgarantin
nationell medelnivå
Samtliga basenheter/
avd ska ha en
fastställd
kompetensförsörjningsplan
Redovisas på
basenhetsnivå och
förvaltningsnivå
Redovisas på
basenhetsnivå
Redovisas på
basenhetsnivå
Redovisas på
basenhetsnivå och
förvaltningsnivå
Redovisas senast vid
halvårsskiftet året efter
mätåret. Bilaga till
årsbokslutet
Redovisas på
förvaltningsnivå.
Bilaga till årsbokslut
Redovisas på
förvaltningsnivå
Redovisas på
basenhetsnivå och
förvaltningsnivå
VUP Öst: 27%
VUP Väst: 29%
LGP: 9%
BUP 18%
inom 7 dagar.
Tot 98,5% inom
90 dagar (inkl
patientvald väntan)
Hab 4% inom 7
dagar, 30% inom
30 dagar. 91%
inom 90 dagar
(inkl patientvald
väntan)
Klarar den
nationella
vårdgarantin för
NP
Någon enhet
klarade målet.
Fortsatt arbete
under år 2013.
Kvalitetsindikatorer
för år 2012
kommer i april
2013. Resultatet
för år 2011
redovisas i separat
bilaga.
Har inte
genomförts under
år 2012
Av de fem mått
som psykiatrin kan
påverka ligger
förvaltningen över
medel på två.
Arbete har påbörjats
enligt lt:s mall.
Några enheter har
planer. Arb forts
under år 2013
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 42(65)

Avgörande framgångsfaktorer
Kostnadsmedveten
personal.
Kontroll över
intäkter och
kostnader
Använda rätt
läkemedel
Mått Ingångsvärde Mål Uppföljning Resultat
God hushållning för att nå kostnadseffektivitet
Budgetavvikelse på
intäkter, personal,
drift och
kapitaltjänstkostna
der (IPDK)
Andel basenheter
som haft info om
sitt förskrivningsmönster
av
läkemedel
Faktiskt värde i
årsbokslut 2011
Faktiskt värde i
årsbokslut 2011
Alla basenheter ska
hålla sig inom tilldelad
budget. Vid negativt
resultat ska
åtgärdsplan redovisas
Samtliga basenheter
ska en gång om året
gå igenom förskrivningsmönster
(gärna tillsammans
med primärvården)
Redovisas på
basenhetsnivå och
förvaltningsnivå varje
månad. Rapport från
respektive basenhet
månadsvis.
Bedömning/prognos för
förvaltningen enligt
fastställt schema
Redovisas på
basenhetsnivå och
förvaltningsnivå
Totalt sett har
förvaltningen klarat
målet att hålla
budget.
Flertalet enheter har
haft genomgång.
Avgörande framgångsfaktorer
En adekvat
läkarbemanning
Integrerat
systematiskt miljöoch
hållbarhetsarbete
Mått Ingångsvärde Mål Uppföljning Resultat
Antalet ST-läkare
inom psykiatrin
samt rekryteringen
av överläkare
Andel enheter som
arbetar systematiskt
med miljöoch
hållbarhetsförbättringar
i ett
integrerat
ledningssystem
Faktiskt värde i
årsbokslut 2011
Faktiskt värde i
årsbokslut 2011
Hållbar utveckling
Att kontinuerligt ha
minst 6 ST-läkare
anställda samt att
rekrytera minst 9
överläkare under
perioden 2009 –
2012
Samtliga enheter
arbetar systematiskt
med miljö- och
hållbarhetsförbättringar
i ett integrerat
ledningssystem
Redovisas på
förvaltningsnivå
Redovisas på
basenhetsnivå och
förvaltningsnivå
Har ej nått målet att
kontinuerligt ha
minst 6 ST-läkare.
Har nått målet att
rekrytera 9
överläkare under
perioden.
Miljöarbetet ingår
naturligt i
verksamheten.
Väntar på ett
landstingsgemensamt
ledningssystem för
miljö.
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 43(65)

Bilaga 3
PSYKIATRI- OCH HABILITERINGSFÖRVALTNINGEN
PSYKIATRIN
År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012
Vuxenpsykiatri inkl
Länsgemensam psykiatri
Antal vårddagar 26 515 27 085 22 553 22 900 19 732
Öppenvårdsbesök 54 031 54 679 56 052 58 315 58 913
- varav nybesök 1 726 1 840 1 998 1 961 1 968
Totalt prestationsbesök 57 117 58 123 60 103 63 857 64 227
Övriga vårdkontakter 5 248 4 289 2 209 1 855 1 710
Barn- och ungdomspsykiatri
Antal vårddagar 1 250 965 438 209 195
Öppenvårdsbesök 10 413 10 529 11 620 11 150 11 308
- varav nybesök 1 018 1 070 1 124 1 167 1 214
Totalt prestationsbesök 11 869 12 226 13 485 13 723 13 681
Övriga vårdkontakter 67 67 149 110 104
Skarven
Mottagningsbesök 914 880 840 636
- varav nybesök 117 143 116 74
Totalt prestationsbesök 920 887 844 641
TOTALT PSYKIATRI
Fastställda vårdplatser 31/12 98 90 74 66 66
Totalt slutenvård, vårddagar 27 765 28 050 22 991 23 109 19 927
Totalt antal öppenvårdsbesök 65 358 66 088 68 512 70 101 70 221
- varav nybesök 2 861 3 053 3 238 3 202 3 182
Totalt prestationsbesök 69 906 71 236 74 432 78 221 77 908
Övriga vårdkontakter 5 315 4 356 2 358 1 965 1 814
Totalt öppenvård
Totalt öppenvård
70 673 70 444 70 870 72 066 72 035
75 221 75 592 76 790 80 186 79 722
HABILITERINGEN
År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2011
Öppenvårdsbesök 7719 8388 7929 8424 7483
- varav nybesök 195 253 288 308 287
Totalt prestationsbesök 10318 11642 11761 12187 10933
Förutsättningar:
Beräkningarna av besök respektive prestationsbesök har räknats om enligt SKL:s beräkningsmodell
Övriga vårdkontakter började särredovisas år 2007. Ingick tidigare i "besök". Räknas ej med i den officiella statistiken enligt Soc.styr definitioner
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 44(65)

PSYKIATRIN I BLEKINGE
VUXENPSYKIATRI
2008 2009 2010 2011 2012
Karlskrona Väst
Fastställda vårdplatser 14 14 14 14 14
Vårdtid 4 803 5 360 5 623 5 247 4 647
Vårddagar 4 294 4 794 4 840 4 840 4 505
Vårdtillfällen 230 247 230 239 274
Beläggn.procent (vårddgr) 86 94 96 95 88
Tot antal besök 10 223 9 067 7 820 6 351 5 785
- varav mottagning 10 223 9 067 7 820 6 351 5 785
- varav nybesök 235 262 400 380 352
Totalt prestationsbesök 11 141 9 710 8 774 7 116 6 221
Övriga vårdkontakter 208 222 169 200 129
Karlskrona Öst
Fastställda vårdplatser 13 13 13 14 g) 14
Vårdtid 4 975 5 400 5 630 5 681 4 983
Vårddagar 4 474 4 740 4 740 4 740 4 176
Vårdtillfällen 201 211 242 195 198
Beläggn.procent (vårddgr) 94 99 99 93 82
Tot antal besök 11700 12598 12302 14829 14780
- varav mottagning 9 193 10 014 12 302 5 308 4 986
- varav mellanvård 2 507 2 584 9 521 9 794
- varav nybesök 293 335 293 279 252
Totalt prestationsbesök 12 399 13 511 13 087 16 437 15 689
Övriga vårdkontakter 965 527 128 249 250
Ronneby
Fastställda vårdplatser 12 12/0 b) 0
Vårdtid 3 476 3 709
Vårddagar 2 771 3 419
Vårdtillfällen 180 169
Beläggn.procent (vårddgr) 75 *) 88 ¤¤)
Tot antal besök 8774 9108 11492 10709 9587
- varav mottagning 7 439 8 513 11 492 5 797 3 219
- varav mellanvård 1335 595 4912 6368
- varav nybesök 230 223 245 223 168
Totalt prestationsbesök 9 227 10 176 12 625 12 062 11 441
Övriga vårdkontakter 2 310 1 192 143 186 201
Karlshamn
Fastställda vårdplatser 17 17 17 18 g) 18
Vårdtid 6 225 6 611 6 902 6 570 6 485
Vårddagar 5 200 5 818 5 763 5 655 5 691
Vårdtillfällen 334 308 259 289 275
Beläggn.proc (vårddgr) 84 94 93 91 91
Tot antal besök 11100 10658 10890 11092 11307
- varav mottagning 9 982 9 588 10 890 8 035 7 807
- varav mellanvård 1118 1070 3057 3500
- varav nybesök 310 319 316 266 262
Totalt prestationsbesök 11 731 11 193 11 473 12 177 12 049
Övriga vårdkontakter 501 637 497 122 135
*) inkl neddragn under sommaren
¤¤) inkl neddragning under sommaren samt att utskrivning från avdelning avslutades 18/12 2009
oo) inkl neddragnning av en vårdplats under tiden 1-31/1, 1/9 - 31/12
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 45(65)

2008 2009 2010 2011 2012
Sölvesborg/Olofström
Tot antal besök 9375 9453 9636 9323 9891
- varav mottagning 9140 9140 9636 6355 6184
- varav mellanvård 235 313 2968 3707
- varav nybesök 381 336 326 273 300
Totalt prestationsbesök 9617 9614 9855 9537 10087
Övriga vårdkontakter 1205 1405 1153 910 848
LÄNSÖVERGRIPANDE
Akut/Intensiv
Fastställda vårdplatser 12 12 12/10 f) 10 10
Vårdtid 3 239 3 613 2 909 3 453 3 322
Vårddagar 3 222 3 506 2 869 3 112 3 056
Vårdtillfällen 864 917 969 642 632
Beläggn.procent (vårddgr) 73 80 73 85 83
Tot antal besök 829 1072 884 1576 2257
- varav nybesök 162 199 215 325 441
Totalt prestationsbesök 831 1073 984 1752 2527
Övriga vårdkontakter 42 218 21 8 1
Beroende e)
Fastställda vårdplatser 6 e) 6/8 h) 8
Vårdtid 1267 2219 2304
Vårddagar 1215 2219 2304
Vårdtillfällen 210 398 486
Beläggn.procent (vårddgr) 95 85 79
Tot antal besök 620 1478 1972
- varav nybesök 2 2 4
Totalt prestationsbesök 620 1500 1981
Övriga vårdkontakter 22 18 0
Aurora
Fastställda vårdplatser 7
Vårdtid 2 091
Vårddagar 1 655
Vårdtillfällen 9
Beläggn.procent (vårddgr) 77 *)
Boklunden
Wiljan
Fastställda vårdplatser 8 8/0 c)
Vårdtid 2 462 2 062
Vårddagar 1 745 1 507
Vårdtillfällen 14 18
Beläggn.procent (vårddgr) 70 *) 69
Öppenvårdsbesök 8 352
Totalt prestationsbesök 8 352
Övriga vårdkontakter 10
*) inkl neddragn under sommaren
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 46(65)

2008 2009 2010 2011 2012
Äldrepsykiatri
Fastställda vårdplatser 14/10 a) 10 10 10/0 i)
Vårdtid 3 160 3 311 3 218 2 395
Vårddagar 3 154 3 301 3 126 2 334
Vårdtillfällen 97 94 111 75
Beläggn.procent (vårddgr) 82 *) 90 86 70
Tot antal besök 674 738 813 852 1065
- varav nybesök 91 106 111 112 131
Totalt prestationsbesök 751 823 1007 1075 1707
Övriga vårdkontakter 17 20 13 64 104
Ätstörningar
Tot antal besök 1221 1407 1351 1842 2025
- varav nybesök 7 24 46 12
Totalt prestationsbesök 1221 1410 1362 1883 2231
Övriga vårdkontakter 58 63 98 42
Sexologiska verksamheten
Tot antal besök 127 226 244 263 244
- varav nybesök 24 53 66 55 46
Totalt prestationsbesök 191 261 316 318 294
BARN- OCH UNGDOMSPSYK
BUP, Öst
Fastställda vårdplatser 5 5 4 b) 4/2 j) 2
Vårdtid 1 690 1 364 540 231 231
Vårddagar 1 250 965 438 209 195
Vårdtillfällen 48 32 43 32 37
Beläggn.procent (vårddgr) 68 53 42 27 38
Tot antal besök 6049 6069 7222 6642 6378
- varav mottagning 5 556 5 718 6 663 5 330 5 219
- varav mellanvård 493 351 760 538
- varav MHV/BHV 559 552 621
- varav nybesök 608 656 700 698 731
Totalt prestationsbesök 6 765 6 964 8 482 8 220 7 755
Övriga vårdkontakter 32 16 62 73 51
BUP, K-hamn
Tot antal besök 4364 4460 4398 4508 4930
- varav mottagning 3 506 3 474 3 548 2 919 3 293
- varav mellanvård 858 986 967 1 041
- varav MHV/BHV 850 622 596
- varav nybesök 410 414 424 469 483
Totalt prestationsbesök 5 104 5 262 5 003 5 503 5 926
Övriga vårdkontakter 35 51 87 37 53
Skarven
Tot antal besök 914 880 840 636
- varav nybesök 117 143 116 74
Totalt prestationsbesök 920 887 844 641
*) inkl neddragn under sommaren
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 47(65)

PSYKIATRISK VÅRD UTANFÖR LÄNET:
År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012
Regionvård (LRV) 3 375 3 367 3 413 4 687 4 876
Regionvård (LPT) 683 695 1 780 505 0
Utomlänsvård 250 520 1119 848 1257
Övrig extern vård 1250 380
Totalt 5 558 4 962 6 312 6 040 6 133
Vårdkostnader
År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012
Regionvård (LRV) 15 515 146 15 885 695 20 355 967 29 249 070 30 352 580
Regionvård (LPT-vård*) 3 998 437 4 154 774 10 502 656 3 396 988 362 147
Utomlänsvård (inkl öppenvård) 4 531 209 5 699 005 5 842 556 3 720 889 4 951 444
Övrig extern vård 2 039 850 848 210
Totalt 26 084 642 26 587 684 36 701 179 36 366 947 35 666 171
*) inkl vår del av den solidariska finansieringen av dövpsyk mott, Lund
Vårddagar
HABILITERINGEN
År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012
Hab Karlskrona
Öppenvårdsbesök 4419 4792 4349 4436 3696
- varav nybesök 83 134 136 153 150
Totalt prestationsbesök 5695 6367 6526 6493 5404
Hab Karlshamn
Öppenvårdsbesök 3300 3596 3580 3988 3787
- varav nybesök 112 119 152 155 137
Totalt prestationsbesök 4623 5275 5235 5694 5529
a) 10 pl fr o m 1 sept 2008 Definitioner enligt Socialstyrelsen:
b) Avd 3 ej kvar efter 18/12 2009
c) Aurora/Boklunden/Wiljan ej kvar efter sept 2009
d) 4 vpl fr år 2010 1) Vårdtid: Skillnaden mellan ut- och inskrivningsdatum,
e) Beroendeenheten startade juni 2010 inkl permissiondagar men exkl Öppen tvångsvård
f) 10 vpl fr juni 2010
g) 14 resp 18 pl fr.o.m jan 2011 2) Vårddagar: Vårdtid (inkl Öppen tvångsvård)
h) 8 pl fr.o.m juni 2011 exkl hela permissiondagar
i) avd 1 ej kvar efter nov 2011
j) 2pl fr juli 2011 3) Beläggningsprocent: Beräknad på vårddagar
Beräkningar av besök:
Övriga definitioner
prestationsbesök
(Patient)besök = Ett besök/patient Övriga vårdkontakter Kontakt med psykiatrin som inte uppfyller
Prestationsbesök = Dagsjukvårds-
en eller flera av kriterierna för besök
besök - ett per patient, + Mottagnings-
men som ändå ska registreras och följas upp
besök - antal patienter x medverkande
Ingick innan 2007 i antalet besök
antal behandlare.
Beräkningar enligt besked av
SKL 2011-01-05
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 48(65)

Bilaga 4
Sammanfattning av Psykiatri- och habiliteringsförvaltningens
kvalitetsindikatorer
- uppföljning av psykiatrin/habiliteringen i Blekinge.
Beslutade indikatorer samt resultat för år 2011.
Utförligare beskrivning finns i särskild rapport.
Kvalitetsområde 1:
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård innebär att vården bygger på evidensbaserad
kunskap och formas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt.
Antal vårdprogram – indikator 1:1
Målsättning: Vårdprogram baserade på evidensbaserad kunskap ska finnas för de stora
diagnosgrupperna. Vårdprogram är ett sätt att säkerställa att vården är kunskapsbaserad och
ändamålsenlig.
Frågeställning: Hur många gemensamma vårdprogram finns?
Kvalitetsmått: Upprättade vårdprogram för minst 3 diagnosgrupper finns.
Resultat:
Målet ej uppfyllt. I dagsläget finns 2 vårdprogram. Ytterligare vårdprogram är under utarbetande
och kommer att färdigställas under år 2012.
Behandling enligt vårdprogram – indikator 1:2
Målsättning: Samtliga framtagna vårdprogram ska innehålla mätbara uppföljningsindikatorer
samt tydliga kriterier för hur de följs upp
Frågeställning: Hur många vårdprogram innehållet mätbara uppföljningsindikatorer?
Kvalitetsmått: 100% av framtagna vårdprogram innehåller mätbara, tydligt angivna
uppföljningsindikatorer.
Resultat:
Se ovan
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 49(65)

Kvalitetsområde 2:
Säker vård
Säker vård innebär att skador i samband med vård undviks genom identifiering av
riskfaktorer och ett aktivt förebyggande arbete. För psykiatrins del innebär det också att lika
typer av bedömningar görs, t.ex. suicidskattning eller andra riskbedömningar
Uppföljning efter slutenvård – indikator 2:1
Målsättning: Patienter som vårdats inom vuxenpsykiatrins slutenvård, följs upp med ett besök i
öppenvården efter avslutad vårdperiod
Frågeställning: Andel patienter som efter en utskrivning följs upp i öppenvård inom 2 v, 2-4 v,
5-8 v, mer än 8v, inte alls
Urval: Mätning för patienter som avslutar slutenvårdsperiod under 2009-2011. Analys av vtf
2009-2011 samt besök 2009 – mars 2011.
Kvalitetsmått: 80% av avslutade vårdtillfällen ska ha ett uppföljande besök inom öppen vård
inom mätperioden (2009 – mars 2012)
70% av avslutade vårdtillfällen ska ha ett uppföljande besök inom öppen vård inom 4 veckor.
Resultat:
(Föregående mätperiods resultat står inom parentes). Under perioden 2009-2011 avslutades 2939
vårdtillfällen vid de aktuella avdelningarna. Av dessa fick 70% (69%) ett besök inom
öppenvården, 15% (19%) skrevs in på nytt vårdtillfälle utan mellanliggande besök inom öppen
vård och 13% (15%) fick varken besök eller ny inskrivning. Av de som fick ett öppenvårdsbesök
fick 45% (42%) detta inom 2 veckor, 54% (51%) fick ett besök inom 4 veckor. Inom 8 veckor
hade 60% (57%) fått ett besök, medan 12% (12%) fick ett besök efter mer än 8 veckor. Samtliga
mått har förbättrats sedan föregående mätning.
Uppföljning efter slutenvård, specifika diagnosgrupper – indikator
2:2
Målsättning: Patienter som vårdats inom vuxenpsykiatrins slutenvård, följs upp med ett besök i
öppenvården efter avslutad vårdperiod. Särskilt fokus på patienter med
* Schizofreni
* Bipolär sjukdom
* Svår och medelsvår depression
Frågeställning: Andel patienter som efter en utskrivning följs upp i öppenvård inom 2 v, 2-4 v,
5-8 v, mer än 8v, inte alls
Urval: Mätning för patienter inom dessa diagnosgrupper som avslutar slutenvårdsperiod under
2009-2011. Analys av vtf 2009-2011 samt besök 2009 – mars 2011.
Kvalitetsmått: Samtliga diagnosgrupper : 95% avslutade vårdtillfällen ska ha ett besök inom 4v
Resultat:
(Föregående mätperiods resultat står inom parentes).
Schizofreni: 55% (55%) inom 4 veckor
Bipolär: 63% (55%) inom 4 veckor
Svår o medelsvår depression: 73% (66%)
Förbättring för Bipolär och Depression sedan förra mätningen.
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 50(65)

Kvalitetsområde 3:
Patientfokuserad vård
En patientfokuserad vård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens
specifika behov, önskemål och värderingar
Patientupplevelse – indikator 3:1
Målsättning: Patienterna ska känna sig bemötta med respekt och känna sig trygga med vården
Frågeställning: Är patienterna nöjda med vården?
Kvalitetsmått:
PUK-värdet, d.v.s. måttet för Patientupplevd Kvalitet för indikatorerna Förtroende och Upplevd
Nytta (en specifik fråga) ska uppgå till minst 75.
PUK-värdet för dimensionerna (frågeområden) Bemötande ska uppgå till minst 85 och
Helhetsintryck till minst 75
Resultat:
Endast patientenkät för BUP genomfördes 2011. Både patient resp målsman mättes.
Indikatorn Förtroende fick 81% av patient och 84% av målsman.
Indikatorn Upplevd Nytta fick 71% av patient och 61% av målsman
Dimensionen Bemötande fick 83% av patient och 88% av målsman
Dimensionen Helhetsintryck fick 73% av patient och 74% av målsman.
Återbud/uteblivande – indikator 3:2
Målsättning: Att minska antalet återbud och uteblivande. Sena återbud/uteblivande kan vara ett
tecken på att behandlingen inte överensstämmer med vad patienten önskar eller förväntar sig.
Frågeställning: Hur många återbud och uteblivande finns det?
Metod: Beräkna andelen uteblivna besök och andelen återbud av det totala antalet besök
Kvalitetsmått: Kartläggning
Resultat:
Sena återbud: Det har inte varit möjligt att redovisa andelen sena återbud varken för
vuxenpsykiatrin, BUP eller habiliteringen. Arbete pågår med BLUES utdata för att kunna
redovisa återbuden.
Uteblivande: För vuxenpsykiatrin var antalet registrerade uteblivanden 3,7% av det totala antalet
besök (3,4% år 2010). Inom hab fanns 2,8% registrerade uteblivanden (3,9% år 2010) och för
BUP fanns 8,1% registrerade uteblivanden (8,0% år 2010).
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 51(65)

Kvalitetsområde 4:
Effektiv vård
Med effektiv vård avses att vården utformas och ges i samverkan med övriga vårdaktörer så
att onödig förbrukning av alla slags resurser undviks. Förhållandet mellan exempelvis vald
behandling och kostnad och effekt finns också här.
Återinskrivning – indikator 4:1
Målsättning: Få återinskrivningar inom slutenvården inom 90 dagar
Frågeställning: Hur ser mönstret ut för återinskrivningar inom slutenvården; andelen
återinskrivningar inom 14 och 28 dagar, respektive 3 månader och 6 månader? Finns skillnader
mellan vårdenheter?
Urval: Mätning för patienter som avslutar slutenvårdsperiod under 2009-2011. Analys av vtf
mellan 2009 – mars 2012.
Kvalitetsmått:
Max 25% av de avslutade vårdtillfällena ska följas av ett nytt inom 3 månader
Max 10% av de avslutade vårdtillfällena ska följas av ett nytt inom 28 dagar.
Resultat:
(Föregående mätperiods resultat står inom parentes). Totalt för de aktuella
slutenvårdsavdelningarna skrivs 32% (31%) av patienterna in igen inom 3 månader och 19%
(18%) skrivs in igen inom 28 dagar. Resultatet har här försämrats något sedan föregående
mätning.
Återinskrivning, specifika diagnosgrupper – indikator 4:2
Målsättning: Få återinskrivningar inom slutenvården inom 28 dagar. Särskilt fokus på patienter
med
*Schizofreni
*Bipolär sjukdom
*Svår depression
Frågeställning: Hur ser mönstret ut för återinskrivningar inom slutenvården för dessa
diagnosgrupper; andelen återinskrivningar inom 14 och 28 dagar, respektive 3 månader och 6
månader?
Urval: Mätning för patienter inom dessa diagnosgrupper som avslutar slutenvårdsperiod under
2009-2011. Analys av vtf mellan 2009 – mars 2012.
Kvalitetsmått:
Max 30% återinskrivning för Schizofreni och Bipolär sjukdom inom 3
Max 15% återinskrivning för Depression inom 3 månader
För samtliga gäller max 10% återinskrivning inom 28 dagar
Resultat:
(Föregående mätperiods resultat står inom parentes).
Schizofreni: 39% (39%) skrivs in igen inom 3 månader, 23% (21%) inom 28 dagar.
Bipolär sjukdom: 37% (41%) skrivs in igen inom 3 månader, 22% (26%) inom 28 dagar.
Svår depression: 25% (26%) skrivs in igen inom 3 månader, 15% (18%) inom 28 dagar.
Förbättrat resultat jämfört med föregående mätning för Bipolär och Svår depression för båda
måtten. Försämring för Schizofreni.
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 52(65)

Kvalitetsområde 5:
Jämlik vård
Jämlik vård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor
Vilken behandling får patienterna? – indikator 5:1
Målsättning: Patienter som vårdats inom vuxenpsykiatrins slutenvård följs upp med ett besök i
öppenvården efter avslutad vårdperiod. Inga köns- eller åldersskillnader
Frågeställning: Andel patienter Män/kvinnor som efter en utskrivning följs upp i öppenvård
inom 2 v, 2-4 v, 5-8 v, mer än 8v, inte alls
Urval: Mätning för patienter som avslutar slutenvårdsperiod under 2009-2011. Analys av vtf
mellan 2009 – 2011 samt besök mellan 2009 och mars 2012.
Kvalitetsmått: Inga köns- eller åldersskillnader ska finnas gällande uppföljning inom 4 veckor.
Resultat:
Det finns könsskillnader för vad som händer efter ett vårdtillfälle. Det är för män betydligt
vanligare med en ny inskrivning direkt eller varken inskrivning eller besök än för kvinnor. 53%
(49%) av alla vårdtillfällen för kvinnor följs att ett besök inom 2 veckor och 62% (58%) inom 4
veckor. Motsvarande siffror för män än 39% (37%) inom 2 veckor och 48% (46%) inom 4
veckor. Fortsatta könsskillnader. Vid specialkörning för enbart år 2011 har männens resultat
förbättrat sig något medan kvinnorna är kvar på samma nivå, dvs könsskillnaderna är mindre
tydliga.
Tydliga åldersskillnader finns gällande uppföljning i öppen vård. Mer än hälften av alla i
åldersgruppen 0-26 år följs upp inom 2 veckor, medan endast 24% i den äldsta gruppen gör det.
Inom 4 veckor följs 54% av alla avslutade vårdtillfällen upp i den yngsta gruppen, 54% i
åldersgruppen 27-65 år och 37% i gruppen 66 år och äldre.
Patientupplevelse – indikator 5:2
Målsättning: Patienterna ska känna sig bemötta med respekt och känns sig trygga med vården.
Frågeställning: Är patienterna nöjde med vården? Finns köns- eller åldersmässiga skillnader?
Kvalitetsmått: Inga könsmässiga skillnader på indikatorer/dimensioner som ingår i indikator 3:1
Resultat:
Indikatorn Förtroende: Flickor PUK-värde 79 och pojkar 83
Indikatorn Upplevd Nytta: Flickor PUK-värde 69 och pojkar 74
Dimensionen Bemötande: Flickor PUK-värde 79 och pojkar 89
Dimensionen Helhetsintryck: Flickor PUK-värde 72 och pojkar 76.
Resultatet visar att könsskillnader finns. Det är en mycket liten grupp som svarat, men snarlika
förhållanden kan ses inom vuxenpsykiatrin.
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 53(65)

Kvalitetsområde 6
Vård i rimlig tid
Vård i rimlig tid innebär att inga patienter ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser de
har behov av.
Första besök till psykiatrin och habiliteringen inom 30 dagar –
indikator 6:1
Målsättning: Första besök inom psykiatrin ska ges senast 30 dagar efter remiss vid beslut om
vårdåtagande.
Frågeställning: Hur lång tid får patienterna vänta på ett nybesök fördelat per enhet?
Metod: Hur många dagar mellan beslut om vårdåtagande och nybesök?
Kvalitetsmått:
90% av patienterna inom psykiatrin ska inte vänta längre än 30 dagar till ett nybesök (exkl
patientvald och medicinskt orsakad väntan)
50% av habiliteringens patienter ska inte vänta längre än 30 dagar till ett nybesök (exkl patientvald
och medicinskt orsakad väntan)
Resultat:
Psykiatrin: Totalt sett har 90% av patienterna inte väntat längre än 30 dagar. Målet uppfylls inte
av alla mottagningar.
Habiliteringen: 43% av habiliteringens patienter har inte väntat längre än 30 dagar.
Första besök inom 7 dagar – indikator 6:2
Målsättning: Första besök ska ges senast 7 dagar efter det att beslut om vårdåtagande är fattat.
Frågeställning: Hur lång tid får patienterna vänta på ett nybesök fördelat på enhet?
Metod: Hur många dagar mellan beslut om vårdåtagande och nybesök?
Kvalitetsmått: 30% av patienterna ska inte vänta längre än 7 dagar till ett nybesök (exkl
patientvald och medicinskt orsakad väntan) varken totalt eller för någon enskild mottagning
Resultat:
Totalt sett har 26% av samtliga psykiatrins patienter fått ett nybesök inom 7 dagar.
Vuxenpsykiatrin klarar målet medan BUP och Länsgemensam psykiatri har en bit kvar.
Första besök till habiliteringen inom 90 dagar – indikator 6:3
Målsättning: Första besök inom habiliteringen ska ges senast 90 dagar efter remiss vid beslut om
vårdåtagande.
Frågeställning: Hur lång tid får patienterna vänta på ett nybesök fördelat per enhet?
Metod: Hur många dagar mellan beslut om vårdåtagande och nybesök?
Kvalitetsmått: Patienterna ska inte vänta längre än 90 dagar till ett nybesök (exkl patientvald och
medicinskt orsakad väntan)
Resultat:
Inkl patientvald väntan var resultatet att 95% fick ett besök inom 90 dagar, exkl patientvald
väntan var resultatet 99%. Föregående års resultat: 62,5%.
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 54(65)

Bilaga 5
Landstinget Blekinge
Ekonomirapportering
Formulär FR 1 - Resultatrapport
Utfall - Förvaltning
Förvaltning: 12 Psykiatri och Habilitering Period: December 2012 Belopp: TKR
Ifylld av: Datum: 2013-01-22
Kontoslag
UTFALL - ACKUMULERAT BUDGET - ACKUMULERAT FÖREG. ÅR - ACKUMULERAT UTFALL JMF BUDGET UTFALL JMF FÖREG. ÅR
Externt Internt Totalt Externt Internt Totalt Externt Internt Totalt Externt Internt Totalt Externt Internt Totalt
Intäkter -25 881 -1 853 -27 735 -13 470 0 -13 470 -23 913 -422 -24 334 12 411 1 853 14 265 1 968 1 432 3 400
Personal 255 775 1 663 257 439 249 098 1 409 250 506 244 901 1 757 246 658 -6 678 -255 -6 933 -10 874 94 -10 780
- Anställda 231 239 0 231 239 241 691 0 241 691 226 485 4 226 489 10 452 0 10 452 -4 754 4 -4 750
- Inhyrda 20 469 0 20 469 1 707 0 1 707 14 685 0 14 685 -18 762 0 -18 762 -5 784 0 -5 784
- Övrigt 4 068 1 663 5 731 5 700 1 409 7 109 3 731 1 753 5 484 1 632 -255 1 378 -336 90 -247
Drift 80 645 64 278 144 922 81 223 62 251 143 474 85 976 65 029 151 004 578 -2 027 -1 448 5 331 751 6 082
- Köpt vård 36 472 18 36 490 37 970 0 37 970 37 211 3 37 214 1 498 -18 1 480 740 -15 724
- Läkemedel 26 629 0 26 629 29 147 0 29 147 30 933 0 30 933 2 518 0 2 518 4 305 0 4 305
- Hjälpmedel 40 7 388 7 427 30 6 813 6 843 43 6 906 6 949 -10 -575 -585 3 -482 -479
- Ankomstregistrerat 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
- Övrigt 17 505 56 872 74 376 14 077 55 438 69 515 17 788 58 120 75 908 -3 428 -1 433 -4 861 283 1 249 1 532
Kapitalkostnad 537 49 586 537 49 586 614 97 712 0 0 0 78 48 126
TOTALA INTÄKTER -25 881 -1 853 -27 735 -13 470 0 -13 470 -23 913 -422 -24 334 12 411 1 853 14 265 1 968 1 432 3 400
TOTALA KOSTNADER 336 957 65 990 402 947 330 857 63 709 394 566 331 491 66 883 398 374 -6 100 -2 281 -8 381 -5 466 893 -4 573
NETTORESULTAT 311 076 64 136 375 212 317 387 63 709 381 096 307 578 66 461 374 040 6 311 -428 5 884 -3 498 2 325 -1 173
Basenhet
UTFALL - ACKUMULERAT BUDGET - ACKUMULERAT FÖREG. ÅR - ACKUMULERAT UTFALL JMF BUDGET UTFALL JMF FÖREG. ÅR
Externt Internt Totalt Externt Internt Totalt Externt Internt Totalt Externt Internt Totalt Externt Internt Totalt
127 Barn och ungdomspsykiatri 33 913 4 640 38 553 34 734 4 274 39 008 33 817 4 922 38 738 821 -366 455 -96 282 185
130 Habilitering 27 785 12 945 40 730 27 818 12 681 40 499 26 348 13 419 39 767 33 -264 -232 -1 438 474 -963
137 Psykiatriförvaltningen gemensa 78 802 18 403 97 205 86 738 19 471 106 210 77 881 21 829 99 710 7 937 1 068 9 004 -921 3 426 2 505
142 Vuxenpsykiatri väst 53 001 9 812 62 814 50 463 9 391 59 855 49 866 7 522 57 388 -2 538 -421 -2 959 -3 135 -2 290 -5 425
167 Vuxenpsykiatri öst 73 311 11 725 85 037 72 300 11 488 83 788 69 489 12 043 81 532 -1 011 -238 -1 249 -3 822 317 -3 505
190 Länsgemensam Psykiatri 44 264 6 610 50 874 45 334 6 404 51 737 50 177 6 727 56 903 1 070 -207 863 5 913 117 6 029
NETTORESULTAT 311 076 64 136 375 212 317 387 63 709 381 096 307 578 66 461 374 039 6 311 -428 5 884 -3 498 2 325 -1 173
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 55(65)

Bilaga 6
Landstinget Blekinge
Ekonomirapportering
Formulär FR 2 - Fritt vårdval och högspec vård
Förvaltning/Nämnd per Basenhet
Förvaltning/Nämnd:
Period: jan-dec 2012 Belopp: TKR
Ifylld av:
Datum: 2013-01-XX
Enligt beslut i Landstingsstyrelsen från 2007-09-10 skall en rapport om kostnader och volymer för fritt vårdval och
högspecialiserad vård ingå i rapporteringen
FRITT VÅRDVAL
Totalt per Basenhet
KARLSKRONA VÄST
KARLSKRONA ÖST
RONNEBY
KARLSHAMN
S-BORG/O-STRÖM
LÄNSGEMENSAM PSYK
BUP ÖST
BUP KARLSHAMN
UTFALL - ACKUMULERAT BUDGET - ACKUMULERAT F G ÅR - ACKUMULERAT
Volym Kostnad TOTAL Volym Kostnad TOTAL Volym Kostnad TOTAL
DIVISIONENS GEM ANSLAG 1 257 4 951 848 3721
HABILITERING 457 384
1 257 5 408 848 4 105
Kommentarer
Psykiatrin har inte resurser att följa volymerna när det gäller Fritt vårdval för öppenvården.
Definition utfall volym = antal vdgr sluten vård utan remiss samt vårddagar med remiss till vård enligt HSL.
HÖGSPECIALISERAD VÅRD
Totalt per Basenhet
UTFALL - ACKUMULERAT BUDGET - ACKUMULERAT F G ÅR - ACKUMULERAT
Volym Kostnad TOTAL Volym Kostnad TOTAL Volym Kostnad TOTAL
KARLSKRONA VÄST
KARLSKRONA ÖST
RONNEBY
KARLSHAMN
S-BORG/O-STRÖM
LÄNSGEMENSAM PSYK
BUP ÖST
BUP KARLSHAMN
DIVISIONENS GEM ANSLAG 4 876 30 715 5192 32646
HABILITERING
Kommentarer
4 876 30 715 5 192 32 646
Högspecialiserad vård = LRV-vård samt vård efter remiss till sluten LPT vård
Definition utfall volym = antal vdgr sluten vård enligt LRV och med remiss till LPT-vård
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 56(65)

Bilaga 7
Landstinget Blekinge
Ekonomirapportering
Formulär FR 3 - Projektrapportering
Förvaltning per Basenhet
Division: Psykiatri och Habilitering
Period: Dec
2012
Belopp:
TKR
Ifylld av: Charlotta Lunn
Datum:
2013-01-25
Redovisa nedan större prioriterad projekt inom resp förvaltning och ange status enligt fastlagt format.
Projektet Se möjligheterna rapporteras separat på formulär FR 4 sida 1 och 2
Projekt 1
PROJEKTBESKRIVNING
TIDPLAN
EKONOMI
Namn: Basenhet: Projektplan:
Investering Utfall Budget
Missbruk o beroendevårdpsyk kansli
Finns att tillgå
Föreg. år
Typ av projekt:
Under året
Bidragsfinasierat från SKL
Prognos året
Kommande år
Status: Kostnad Utfall Budget
Kort beskrivning: Började 1 sept 2009 Föreg. år 1 296
Målet för utvecklingsarbetet är att Socialstyrelsens Under året 687
nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård ska vara Prognos året 1 100
vägledande för de fem kommunerna i Blekinge Län och Landstinget Blekinge. Kommande år 570
Kommentarer
Projektet erhöll 2009 520 tkr och 1.095 tkr 2010 från SKL.
Juli 2011 inkom ytterligare 930 tkr. Ytterligare 930 tkr inkom under 2012.
Projektet kommer fortsätta även under 2013.
Projekt 2
PROJEKTBESKRIVNING TIDPLAN EKONOMI
Projektplan:
Tillg barn o unga m psy ohälsa Bup och Hab Strategiskt arbete med tillgänglighetsfrågor Föreg. år
Typ av projekt:
Under året
Ökad tillgänglighet för neuropsykologiska
Prognos året
Namn: Basenhet: Investering Utfall Budget
undersökningar.
Kommande år
Status: Kostnad Utfall Budget
Kort beskrivning: Föreg. år 1 229 2 320
Projektet skall arbeta med att forma en vårdkedja som Under året 4 238 4 500
stödjer de behov som finns hos barn och ungdomar med Prognos året 4 500 4 500
neuropsykiatriska svårigheter. Primärt tillgängligeht. Kommande år 5 000 5 000
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 57(65)

Bilaga 8
Landstinget Blekinge
Ekonomirapportering
Formulär FR 5 - Analys och kommentarer
Utfall - jämförelse med prognoser
Förvaltning: 12 Psykiatri och Habilitering Period: Belopp: TKR
Ifylld av:
Datu
m:
Kontoslag
AVVIKELSE UTFALL JMF
BUDGET HELÅR
AVVIKELSE PROGNOS JMF
BUDGET DELÅR
AVVIKELSE HELÅR JMF
PROGNOS DELÅR
Externt Internt Totalt Externt Internt Totalt Externt Internt Totalt
Intäkter 12 411 1 853 14 265 9 692 0 9 692 2 719 1 853 4 573
Personal -6 678 -255 -6 933 -7 879 -106 -7 985 1 201 -148 1 052
- Anställda 10 452 0 10 452 8 882 0 8 882 1 570 0 1 570
- Inhyrda -18 762 0 -18 762 -17 093 0 -17 093 -1 669 0 -1 669
- övrigt 1 632 -255 1 378 333 -106 227 1 299 -148 1 151
Drift 578 -2 027 -1 448 22 -1 729 -1 707 556 -298 258
- Köpt vård 1 498 -18 1 480 445 0 445 1 053 -18 1 035
- Läkemedel 2 518 0 2 518 885 0 885 1 633 0 1 633
- Hjälpmedel -10 -575 -585 15 -200 -185 -25 -375 -399
- Ankomstregistrerat 0 0 0 0 0 0 0 0 0
- Övrigt -3 428 -1 433 -4 861 -1 322 -1 529 -2 851 -2 106 95 -2 011
Kapitalkostnad 0 0 0 0 -1 -1 0 1 1
TOTALA INTÄKTER 12 411 1 853 14 265 9 692 0 9 692 2 719 1 853 4 573
TOTALA KOSTNADER -6 100 -2 281 -8 381 -7 856 -1 836 -9 692 1 756 -445 1 311
NETTORESULTAT 6 311 -428 5 884 1 836 -1 836 0 4 475 1 409 5 884
AVVIKELSE HELÅR JMF PROGNOS DELÅR
Nr Beskrivning
Externt Internt Totalt Kommentar (varför avvikelser)
A NETTORESULTAT
6 311 -428 5 884
Avvikelser (specificera)
1 Intäkter
2 719 2 719 Högre intäkter från utomlänspatienter under hösten än beräknat. Högre intäkter för
2 0 patienter på tillnyktring än beräknat. Högre intäkter för asyl än beräknat.
3 1 853 1 853 Återbäring från landstingsservice och hjälpmedelscentralen
4 0
5 Personal
1 201 -148 1 053 Avsatt budget för utbildning som inte nyttjades
6 0
7 Drift
1 053 -18 1 035 Lägre kostnad än beräknat för köpt vård
8 1 633 1 633 Lägre kostnad än beräknat för läkemedel
9 -25 -375 -399 Återbäringen ligger på intäktskonto
10 -2 106 95 -2 011 Möbelkinköp var ej med i prognos
11 0
12
B TOTAL FÖRÄNDRING
4 476 1 408 5 884
C KOSTN.NETTO PROGNOS
1 835 -1 835 0
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 58(65)

Bilaga 9
Landstinget Blekinge
Personalrapport
Formulär FR 6:1 - Personalstatistik
Förvaltning/Nämnd per personalgrupp
FörvaltningNämnd:
Psykiatri och habilitering
Ifylld av:
Elisabeth Klint
Period: jan - dec 2012
Datum:
2013-01-11
Utförd arbetstid inkl övertid, mertid och timanställningar, ackumulerat tom 2012-12-31
Utförd arbetstid
2011 2012
jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec
Förändring
Personalgrupp AID K M Totalt K M Totalt K M Totalt
1.1 Ledningsarbete 11 703 9 798 21 500 13 628 10 398 24 027 1 926 601 2 527
1.2 Handläggare- och administratörsarbete 4 042 0 4 042 11 146 0 11 146 7 104 0 7 104
1.3 Läkarsekreterare 53 828 0 53 828 53 519 984 54 503 -308 984 675
2.1 Vård/omsorg mm; specialistkomp läkare 15 222 12 448 27 670 15 791 11 774 27 564 569 -674 -105
2.2 Vård/omsorg mm; icke specialistkomp läkare 13 659 10 477 24 136 10 251 9 192 19 443 -3 408 -1 286 -4 693
2.3 Vård/omsorg mm; psykolog o psykoterapeut 66 126 15 916 82 042 64 686 10 915 75 601 -1 440 -5 001 -6 440
2.4 Vård/omsorg mm; sjuksköterska m fl 114 292 38 104 152 395 117 499 37 570 155 069 3 207 -534 2 673
2.5 Vård/omsorg mm; undersköterska m fl 162 581 76 141 238 722 149 371 76 255 225 626 -13 210 114 -13 096
2.6 Vård/omsorg mm; sjukhustekniker/lab personal 0 0 0
3.0 Tandvårdsarbete 0 0 0
4.0 Rehabilitering och förebyggande arbete 36 909 0 36 909 32 404 0 32 404 -4 506 0 -4 506
5.0 Socialt och kurativt arbete 33 589 4 691 38 281 36 869 3 865 40 735 3 280 -826 2 454
6.0 Skol-, kultur-, turism- och fritidsarbete 16 503 1 705 18 208 18 197 284 18 481 1 694 -1 421 273
7.0 Teknikarbete 0 0 0
8.0 Hantverkararbete m m 0 0 0
9.0 Köks-, måltids-, städ-, tvätt- och renhållningsarb 0 0 0
00 Saknas etikett 355 32 386 819 145 965 465 114 578
Totalt 528 809 169 311 698 120 524 181 161 383 685 564 -4 628 -7 928 -12 556
Utförd arbetstid, inklusive övertid, mertid och timanställningar, ackumulerat tom 2012-12-31
Period
Kalenderneutrala tvåveckorsperioder dec-11 jan-12 feb-12 mar-12 apr-12 maj-12 jun-12 jul-12 aug-12 sep-12 okt-12 nov-12 dec-12
Veckor
12-25
mars
7-13, 21-
27 maj 11-24 juni 9-22 juli 13-26 aug
Förvaltning 5-18 dec 16-29 jan 6-19 febr
16-29 april
3-16 dec
Primärvård 37 891 36 987 36 038 34 790 36 892 35 810 31 582 22 829 31 742 35 404 36 649 35 846 34 280
Blekingesjukhuset 148 173 149 319 146 775 147 487 149 029 147 923 137 238 103 974 133 705 149 434 151 715 150 965 149 005
Psykiatri och habilitering 28 264 29 253 28 597 28 577 29 168 28 731 26 362 18 758 26 665 29 724 27 662 28 649 27 243
Folktandvård 16 018 15 191 16 316 16 331 15 976 16 360 14 682 7 496 15 709 16 520 16 676 15 934 17 112
Landstingsservice 36 584 36 340 36 780 35 418 38 540 37 962 33 001 23 203 34 452 38 013 38 776 38 557 38 684
Samverkansnämnd 2 703 2 953 2 866 2 908 3 030 2 795 2 708 1 843 2 383 2 947 2 783 2 865 2 729
Folkhögskola 2 743 2 574 2 652 2 586 2 882 2 780 2 528 378 2 797 2 861 2 911 2 973 2 870
Landstingsdirektörens stab 7 857 9 441 8 131 8 016 7 575 7 631 6 341 2 254 6 473 7 931 8 536 8 748 8 566
Summa LtB 280 232 282 056 278 153 276 114 283 092 279 992 254 442 180 736 253 926 282 835 285 708 284 536 280 488
10-23
sept
15-28
okt
12-25
nov
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 59(65)

Övertid, ackumulerat tom 2012-12-31
Övertid
2011 2012
jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec
Förändring
Personalgrupp AID K M Totalt K M Totalt K M Totalt
1.1 Ledningsarbete 0 0 0 0 2 2 0 2 2
1.2 Handläggare- och administratörsarbete 0 0 0
1.3 Läkarsekreterare 1 0 1 57 0 57 56 0 56
2.1 Vård/omsorg mm; specialistkomp läkare 0 0 0
2.2 Vård/omsorg mm; icke specialistkomp läkare 14 26 39 39 22 61 25 -4 22
2.3 Vård/omsorg mm; psykolog o psykoterapeut 44 0 44 4 5 8 -40 5 -35
2.4 Vård/omsorg mm; sjuksköterska m fl 380 196 576 382 209 591 1 13 14
2.5 Vård/omsorg mm; undersköterska m fl 446 130 576 172 103 275 -275 -26 -301
2.6 Vård/omsorg mm; sjukhustekniker/lab personal 0 0 0
3.0 Tandvårdsarbete 0 0 0
4.0 Rehabilitering och förebyggande arbete 4 0 4 4 0 4 0 0 0
5.0 Socialt och kurativt arbete 0 0 0 0 5 5 0 5 5
6.0 Skol-, kultur-, turism- och fritidsarbete 0 0 0
7.0 Teknikarbete 0 0 0
8.0 Hantverkararbete m m 0 0 0
9.0 Köks-, måltids-, städ-, tvätt- och renhållningsarb 0 0 0
00 Saknas etikett 5 0 5 0 0 0 -5 0 -5
Totalt 895 352 1 246 657 347 1 004 -237 -5 -242
Mertid ackumulerat tom 2012-12-31
Mertid
2011 2012
jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec
Förändring
Personalgrupp AID K M Totalt K M Totalt K M Totalt
1.1 Ledningsarbete 0 0 0
1.2 Handläggare- och administratörsarbete 3 0 3 9 0 9 6 0 6
1.3 Läkarsekreterare 11 0 11 16 0 16 5 0 5
2.1 Vård/omsorg mm; specialistkomp läkare 0 0 0
2.2 Vård/omsorg mm; icke specialistkomp läkare 6 17 23 9 0 9 3 -17 -14
2.3 Vård/omsorg mm; psykolog o psykoterapeut 23 0 23 29 0 29 6 0 6
2.4 Vård/omsorg mm; sjuksköterska m fl 617 171 788 455 221 677 -161 50 -111
2.5 Vård/omsorg mm; undersköterska m fl 807 350 1 157 956 556 1 512 149 207 355
2.6 Vård/omsorg mm; sjukhustekniker/lab personal 0 0 0
3.0 Tandvårdsarbete 0 0 0
4.0 Rehabilitering och förebyggande arbete 14 0 14 0 0 0 -14 0 -14
5.0 Socialt och kurativt arbete 0 0 0 0 3 3 0 3 3
6.0 Skol-, kultur-, turism- och fritidsarbete 0 0 0
7.0 Teknikarbete 0 0 0
8.0 Hantverkararbete m m 0 0 0
9.0 Köks-, måltids-, städ-, tvätt- och renhållningsarb 0 0 0
00 Saknas etikett 0 0 0
Totalt 1 481 538 2 019 1 474 780 2 255 -7 242 235
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 60(65)

Timavlönade ackumulerat tom 2012-12-31
Timavlönade, utförd arbetstid
2011 2012
jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec
Förändring
Personalgrupp AID K M Totalt K M Totalt K M Totalt
1.1 Ledningsarbete 0 0 0 3 0 3 3 0 3
1.2 Handläggare- och administratörsarbete 8 0 8 0 0 0 -8 0 -8
1.3 Läkarsekreterare 260 0 260 17 0 17 -243 0 -243
2.1 Vård/omsorg mm; specialistkomp läkare 1 820 1 201 3 021 1 643 1 099 2 742 -177 -102 -279
2.2 Vård/omsorg mm; icke specialistkomp läkare 0 0 0 67 0 67 67 0 67
2.3 Vård/omsorg mm; psykolog o psykoterapeut 0 0 0 87 0 87 87 0 87
2.4 Vård/omsorg mm; sjuksköterska m fl 379 435 814 420 237 657 40 -198 -157
2.5 Vård/omsorg mm; undersköterska m fl 4 056 1 748 5 805 3 076 2 258 5 333 -981 509 -471
2.6 Vård/omsorg mm; sjukhustekniker/lab personal 0 0 0
3.0 Tandvårdsarbete 0 0 0
4.0 Rehabilitering och förebyggande arbete 466 0 466 724 0 724 258 0 258
5.0 Socialt och kurativt arbete 324 0 324 443 0 443 119 0 119
6.0 Skol-, kultur-, turism- och fritidsarbete 0 0 0 6 0 6 6 0 6
7.0 Teknikarbete 0 0 0
8.0 Hantverkararbete m m 0 0 0
9.0 Köks-, måltids-, städ-, tvätt- och renhållningsarb 0 0 0
00 Saknas etikett 0 32 32 174 145 319 174 114 288
Totalt 7 313 3 415 10 728 6 659 3 739 10 398 -654 323 -331
Frånvaro per frånvarohuvudgrupp, ackumulerat tom 2012-12-31
Frånvaro per huvudgrupp
2011 2012
jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec
Förändring
FRÅNVAROHUVUDGRP K M Totalt K M Totalt K M Totalt
01 Sjukfrånvaro 42 825 9 766 52 591 35 723 8 801 44 524 -7 102 -965 -8 067
02 Tf Vård av barn 4 226 1 583 5 809 5 420 1 363 6 783 1 194 -220 974
03 Semester 77 681 24 700 102 381 79 002 22 724 101 727 1 321 -1 975 -654
04 Föräldraledighet 33 918 4 002 37 920 26 654 5 945 32 599 -7 264 1 943 -5 321
05 Utbildning 19 173 4 116 23 288 20 013 5 301 25 314 840 1 185 2 025
06 Fackligt uppdrag 438 593 1 031 543 543 1 086 105 -50 55
07 Övr.frånvaro m lön 8 117 3 302 11 419 10 601 3 595 14 195 2 483 293 2 776
08 Övr.frånvaro u lön 20 944 7 320 28 264 28 357 9 918 38 275 7 413 2 598 10 011
09 Flexledighet 12 229 2 111 14 340 11 072 1 520 12 592 -1 157 -591 -1 748
10 Sem i timmar 281 123 404 172 58 230 -109 -66 -174
Totalt 219 833 57 615 277 448 217 557 59 768 277 325 -2 276 2 153 -122
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 61(65)

Genomsnittligt antal sjukfrånvarodagar per anställd, ackumulerat tom 2012-12-31
Sjukfrånvarodagar per anställd
2011 2012
jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec
Förändring
Personalgrupp AID K M Totalt K M Totalt K M Totalt
1.1 Ledningsarbete 0,29 2,33 1,23 1,13 5,83 3,14 0,84 3,50 1,91
1.2 Handläggare- och administratörsarbete 64,00 365,00 124,20 28,71 276,00 59,63 -35,29 -89,00 -64,58
1.3 Läkarsekreterare 17,03 0,00 17,03 25,30 15,00 25,05 8,27 15,00 8,02
2.1 Vård/omsorg mm; specialistkomp läkare 14,18 0,67 8,10 4,30 6,00 5,00 -9,88 5,33 -3,10
2.2 Vård/omsorg mm; icke specialistkomp läkare 7,33 10,00 7,71 29,67 0,00 14,83 22,33 -10,00 7,12
2.3 Vård/omsorg mm; psykolog o psykoterapeut 16,80 18,22 17,02 13,65 7,00 12,67 -3,15 -11,22 -4,35
2.4 Vård/omsorg mm; sjuksköterska m fl 21,37 9,78 18,55 23,13 8,88 19,85 1,76 -0,89 1,30
2.5 Vård/omsorg mm; undersköterska m fl 27,88 20,19 25,46 17,71 19,42 18,28 -10,17 -0,77 -7,18
2.6 Vård/omsorg mm; sjukhustekniker/lab personal 0,00 0,00 0,00
3.0 Tandvårdsarbete 0,00 0,00 0,00
4.0 Rehabilitering och förebyggande arbete 8,00 0,00 8,00 9,40 0,00 9,40 1,40 0,00 1,40
5.0 Socialt och kurativt arbete 35,48 20,00 33,93 9,30 6,00 9,00 -26,18 -14,00 -24,93
6.0 Skol-, kultur-, turism- och fritidsarbete 2,40 2,00 2,36 5,92 0,00 5,46 3,52 -2,00 3,10
7.0 Teknikarbete 0,00 0,00 0,00
8.0 Hantverkararbete m m 0,00 0,00 0,00
9.0 Köks-, måltids-, städ-, tvätt- och renhållningsarb 0,00 0,00 0,00
00 Saknas etikett 0,00 0,00 0,00
Totalt 21,38 17,66 20,55 17,26 15,51 16,86 -4,12 -2,15 -3,68
Totalt antal anställda 2012-12-31
Tillsvidareanställda och visstidsanställda
2011 2012
31-dec 31-dec 31-dec 31-dec 31-dec 31-dec
Förändring
Personalgrupp AID K M Totalt K M Totalt K M Totalt
1.1 Ledningsarbete 7 5 12 8 6 14 1 1 2
1.2 Handläggare- och administratörsarbete 4 1 5 7 1 8 3 0 3
1.3 Läkarsekreterare 39 0 39 40 1 41 1 1 2
2.1 Vård/omsorg mm; specialistkomp läkare 11 9 20 10 7 17 -1 -2 -3
2.2 Vård/omsorg mm; icke specialistkomp läkare 6 1 7 3 3 6 -3 2 -1
2.3 Vård/omsorg mm; psykolog o psykoterapeut 50 9 59 46 8 54 -4 -1 -5
2.4 Vård/omsorg mm; sjuksköterska m fl 84 27 111 87 26 113 3 -1 2
2.5 Vård/omsorg mm; undersköterska m fl 105 48 153 100 50 150 -5 2 -3
2.6 Vård/omsorg mm; sjukhustekniker/lab personal 0 0 0 0 0 0 0 0 0
3.0 Tandvårdsarbete 0 0 0 0 0 0 0 0 0
4.0 Rehabilitering och förebyggande arbete 25 0 25 25 0 25 0 0 0
5.0 Socialt och kurativt arbete 27 3 30 30 3 33 3 0 3
6.0 Skol-, kultur-, turism- och fritidsarbete 10 1 11 12 1 13 2 0 2
7.0 Teknikarbete 0 0 0 0 0 0 0 0 0
8.0 Hantverkararbete m m 0 0 0 0 0 0 0 0 0
9.0 Köks-, måltids-, städ-, tvätt- och renhållningsarb 0 0 0 0 0 0 0 0 0
00 Saknas etikett 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Totalt 368 104 472 368 106 474 0 2 2
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 62(65)

Antal tillsvidareanställda 2012-12-31
Tillsvidareanställda
2011 2012
31-dec 31-dec 31-dec 31-dec 31-dec 31-dec
Förändring
Personalgrupp AID K M Totalt K M Totalt K M Totalt
1.1 Ledningsarbete 7 5 12 8 6 14 1 1 2
1.2 Handläggare- och administratörsarbete 4 1 5 7 1 8 3 0 3
1.3 Läkarsekreterare 39 0 39 38 0 38 -1 0 -1
2.1 Vård/omsorg mm; specialistkomp läkare 11 8 19 10 7 17 -1 -1 -2
2.2 Vård/omsorg mm; icke specialistkomp läkare 4 1 5 3 1 4 -1 0 -1
2.3 Vård/omsorg mm; psykolog o psykoterapeut 43 9 52 39 7 46 -4 -2 -6
2.4 Vård/omsorg mm; sjuksköterska m fl 82 25 107 82 24 106 0 -1 -1
2.5 Vård/omsorg mm; undersköterska m fl 105 48 153 100 49 149 -5 1 -4
2.6 Vård/omsorg mm; sjukhustekniker/lab personal 0 0 0
3.0 Tandvårdsarbete 0 0 0
4.0 Rehabilitering och förebyggande arbete 22 0 22 22 0 22 0 0 0
5.0 Socialt och kurativt arbete 26 3 29 28 2 30 2 -1 1
6.0 Skol-, kultur-, turism- och fritidsarbete 10 1 11 10 1 11 0 0 0
7.0 Teknikarbete 0 0 0
8.0 Hantverkararbete m m 0 0 0
9.0 Köks-, måltids-, städ-, tvätt- och renhållningsarb 0 0 0
00 Saknas etikett 0 0 0
Totalt 353 101 454 347 98 445 -6 -3 -9
Antal visstidsanställda (månadsavlönade) 2012-12-31
Visstidsanställda (månadsavlönade)
2011 2012
31-dec 31-dec 31-dec 31-dec 31-dec 31-dec
Förändring
Personalgrupp AID K M Totalt K M Totalt K M Totalt
1.1 Ledningsarbete 0 0 0
1.2 Handläggare- och administratörsarbete 0 0 0
1.3 Läkarsekreterare 0 0 0 2 1 3 2 1 3
2.1 Vård/omsorg mm; specialistkomp läkare 0 1 1 0 0 0 0 -1 -1
2.2 Vård/omsorg mm; icke specialistkomp läkare 2 0 2 0 2 2 -2 2 0
2.3 Vård/omsorg mm; psykolog o psykoterapeut 7 0 7 7 1 8 0 1 1
2.4 Vård/omsorg mm; sjuksköterska m fl 2 2 4 5 2 7 3 0 3
2.5 Vård/omsorg mm; undersköterska m fl 0 0 0 0 1 1 0 1 1
2.6 Vård/omsorg mm; sjukhustekniker/lab personal 0 0 0
3.0 Tandvårdsarbete 0 0 0
4.0 Rehabilitering och förebyggande arbete 3 0 3 3 0 3 0 0 0
5.0 Socialt och kurativt arbete 1 0 1 2 1 3 1 1 2
6.0 Skol-, kultur-, turism- och fritidsarbete 0 0 0 2 0 2 2 0 2
7.0 Teknikarbete 0 0 0
8.0 Hantverkararbete m m 0 0 0
9.0 Köks-, måltids-, städ-, tvätt- och renhållningsarb 0 0 0
00 Saknas etikett 0 0 0
Totalt 15 3 18 21 8 29 6 5 11
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 63(65)

Bilaga 10
Landstinget Blekinge
Personalrapport
Formulär FR 6:2 - Inhyrda och arvoderade läkare
Förvaltning per basenhet
[timmar]
Förvaltning:
Psykiatri och habilitering
Period:
januari - december
Ifylld av: Pia Ohlsson
Datum: 2013-01-25
Källa: HSF uppföljning av inhyrd och arvoderad personal, uppdaterat t o m 2013-01-14
Inhyrda läkare
2010
2011 2012
Arbetade Kostnad
Arbetade
Kostnad
Arbetade
Kostnad
Basenhet För jour För tid exkl jour Total kostnad timmar För jour För tid exkl jour Total kostnad timmar För jour För tid exkl jour Total kostnad
Vuxenpsykiatri östra Blekinge 6 515 7 405 861 7 405 861 6 196 7 263 704 7 263 704 7 901 9 242 266 9 242 266
Vuxenpsykiatri västra Blekinge 5 521 6 132 623 6 132 623 3 861 4 576 718 4 576 718 5 478 6 301 288 6 301 288
Länsgemensam psykiatri 1 523 1 673 800 1 673 800 1 442 1 579 186 1 579 186 2 003 2 244 659 2 244 659
Habiliteringen 240 282 433 282 433 344 401 561 401 561 380 419 539 419 539
Psykiatriförv gemensamt 1 670 990 1 670 990 747 057 747 057 2 261 028 2 261 028
Totalt i förvaltningen 13 799 1 670 990 15 494 717 17 165 707 11 843 747 057 13 821 169 14 568 226 15 762 2 261 028 18 207 751 20 468 779
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 64(65)

Bilaga 11
Process/rutin/
system
1. Utanordning
av lön
2. Kontant
ersättning/
försäljning
Samtliga
Samtliga
Kontrollmoment
Säkerställer man att rätt
person belastar rätt
ansvar och period?
Signeras/ godkänns
utanordning av lön av
behörig chef?
Hanteras kontanta
inkomster enligt
bokföringslagen, dvs.
bokförs senast påföljande
arbetsdag?
3. Inköp/avtal Samtliga Följs ingångna avtal enligt
landstingets
upphandlingspolicy?
4. Bisysslor Samtliga Sker
informationsinhämtning,
uppföljning och
redovisning av bisysslor
enligt bisysslepolicyns
intentioner?
5.
Intäktssäkring
externa avtal
Samtliga
Att fakturering sker enligt
tecknade avtal.
Del av
organisationen
Kontrollansvar
Väsentlighetsoch
riskbedömning
Ekonomiansvarig
Ekonomiansvarig
Ekonomiansvarig
Information,
granskning av
leverantörsstatistik
Uppföljning av
återrapporterin
g
Personalansvarig
Ekonomiansvarig
Granskningen
utförd
(datum, namn)
Kontrollmetod Frekvens
Rapportering
utförd
(datum,
namn)
Stickprov 1 gång/år 12
Kontroll av
redovisning,
stickprov
Avstämning
mot tecknade
avtal
1 gång/år 9
1 gång/år 9
1 gång/år 6
2
gånger/år
6
Årsbokslut 2012 Psykiatri och habiliteringsförvaltningen 65(65)