Natur för alla - inlärning utanför klassrummet - Malmö stad

Natur för alla
– inlärning utanför klassrummet
Ett sammandrag av Malmö Naturskolas konferens 15 januari 2009
1

Innehåll
Innehåll ....................................................................................................................................... 2
Projektet - Natur för alla ............................................................................................................. 3
Fyra filmer .................................................................................................................................. 3
Tre olika grupper .................................................................................................................... 3
Bildens möjligheter ................................................................................................................ 4
Pedagoger berättar ...................................................................................................................... 4
Digitalt berättande .................................................................................................................. 4
Utflykterna gav mersmak ....................................................................................................... 5
Nypon, en smaksak................................................................................................................. 5
Utställningen .......................................................................................................................... 6
Shanti Wittmar ........................................................................................................................... 7
Runt hörnet ............................................................................................................................. 7
Världens bästa klassrum ......................................................................................................... 8
Att ge talartid .......................................................................................................................... 8
Fler talade ute ......................................................................................................................... 8
Tre saker att ta med ut ............................................................................................................ 9
Att hämta språket ur omgivningen ......................................................................................... 9
Workshops ................................................................................................................................ 10
Många bra idéer .................................................................................................................... 10
Vad skiljer stadsdelarna åt? .................................................................................................. 10
Lär känna din stad ................................................................................................................ 11
Berätta med bilder .................................................................................................................... 11
Praktiska språkövningar utanför klassrummet ......................................................................... 12
Att förflytta sig på ett rep ..................................................................................................... 12
Tala om tid............................................................................................................................ 13
Lärandemiljöer ......................................................................................................................... 14
En glad överraskning! .......................................................................................................... 14
Sammanfattning av dagen ........................................................................................................ 15
Dagen ledde till bekräftelse .................................................................................................. 15
Massor av idéer .................................................................................................................... 15
2

Den 15 januari bjöd Malmö Naturskola in till konferens på temat: Natur för alla
– inlärning utanför klassrummet. Tanken var att inspirera till att arbeta med
språkinlärning utanför klassrummet, så att denna typ av undervisning, i större
utsträckning, skall erbjudas nya svenskar. Dagen bjöd på matnyttiga
workshops, filmer som beskrev de metoder som kan användas och flera
känslofyllda berättelser från deltagarna själva.
Projektet - Natur för alla
Josefine Gustafsson från Malmö
Naturskola inledde dagen med att
hälsa alla välkomna. Hon presenterade
Malmö Naturskola och sina
medarbetare där. Därefter berättade
Josefine historian bakom projektet som
konferensen handlade om. Det började
redan 2002 då konferensen Biologisk
mångfald möter kulturell mångfald hölls
och fortsatte med olika projekt som till
exempel: Får man grilla här? Det
gjordes också flera utflykter till
naturområden och kontakter knöts
med andra som också jobbar med nya
svenskar och natur.
Fyra filmer
förberedelserna i klassrummet innan
utflykterna, utflykter till tre olika
naturområden och hur efterarbete och
uppföljning kan se ut. Malmö
Naturskola har gjort filmerna
tillsammans med SFI-pedagoger och
deltagare samt IVIK-pedagoger och
elever, för att visa hur man kan arbeta
med språkinlärning utanför klassrummet.
Tre olika grupper
De tre olika grupperna var: en grupp från
Lernia där deltagarna har ingen eller kort
skolgång bakom sig, IVIK:s NO-grupp
från FransSuell gymnasiet och en SFIgrupp
från Komvux Södervärn med
deltagare som har akademisk bakgrund.
Josefine berättar att man nu ville ”sätta
arbetet på pränt” och under hösten
2008 gjordes fyra inspirationsfilmer.
Projektet kallas Natur för alla och
finansieras delvis av pengar från
miljöanslaget. Filmerna visar
3

Bildens möjligheter
Efter utflykten använder pedagogerna
på olika sätt sig av de bilder som
deltagarna har tagit. Att se bilderna
fräschar upp minnet från utflykten och
deltagarna pratar om vad de fick se
och uppleva. Därefter väljer alla
deltagare bilder och får i uppgift att
skriva texter till dem. på Lernia valde
man sedan att lägga ut text och bild på
den blogg som skapats genom
projektet Natur för alla. Att veta att
andra kan läsa texten fungerar som en
extra morot och pedagogerna Maria
Zietkievicz och Adrian Povzenic
berättar hur deras deltagare utvecklat
sitt skrivande enormt av detta.
Pedagogerna som brukade få fram
några rader ur varje deltagare, fick nu
hela uppsatser! Dessutom kan
texterna, med bloggens hjälp, ses över
hela världen. När släktingar i till
exempel Iran eller Pakistan
kommenterar bloggen blir detta ännu
en källa till motivation.
Pedagoger berättar
De pedagoger som varit delaktiga i
projektet berättade om sina
erfarenheter och visade bilder från
utflykterna.
Digitalt berättande
Nena Bratt (bilden ovan) IVIK -pedagog
på Frans Suell gymnasiet, berättade att de
redan innan sin utflykt hade bestämt att de
skulle arbeta med digitalt berättande. Ina
Alm, mediepedagog, var med och guidade
dem i hur de skulle gå till väga. Deltagarna
fick i uppgift att skriva texter på max 150
ord, som skulle vara så personliga som
möjligt. Texterna skulle sedan pratas in
och deltagarna fick därefter välja ut foton
från utflykten som de tyckte passade till
4

texten. Varje elev fick prata in sin text till
bilderna och då har en digital berättelse
skapats. En av dessa digitala berättelser
visades på konferensen. Berättelsen både
lockade till skratt och berörde åhörarna.
Utflykterna gav mersmak
Maria Zietkievicz och Adrian
Povzenic (bilden nedan) SFIpedagoger
på Lernia berättade att de
var skeptiska inför deras första utflykt.
de tagit på utflykten och har på så sätt
skapat ett bildspel.
Nypon, en smaksak
Eva Månsby (bilden nedan) IVIKpedagog
på Frans Suell gymnasiet,
berättar att hennes elever var mycket
tappra när de var ute trots att vädret
inte var det allra bästa.
De vet av erfarenhet att många av
deras deltagare inte gärna gör saker
som avviker från rutinerna, då väljer
många att stanna hemma istället. Men
fler och fler deltagare kom för varje
gång de åkte ut på utflykt och när de
nu varit ute tre gånger frågar
deltagarna efter nästa gång. Nu vill
alla åka! Efter utflykterna har de jobbat
i programmet fotostory där har
deltagarna fått berätta om bilder som
5
De var först i Käglinge naturområde
och sedan i Klagshamn. De
diskuterade innan om vad de skulle ha
på sig, matsäck och så vidare. Väl ute
pratade Josefine, naturpedagog, bland
annat om de nypon som de hittade.
Hon bjöd också på nyponsoppa och
Eva berättar att soppan gav väldigt
blandade reaktioner, några tyckte det
var gott och andra spottade ut det i
rena förskräckelsen! Eleverna fotade
mycket och efter utflykterna jobbade
de med bilderna i klassrummet.
Eleverna var positiva till utflykterna
och har spridit sina erfarenheter till

andra som nu också vi åka ut i
naturen, och de ska åka ut igen, säger
Eva.
Utställningen
Under konferensen kan deltagarna få
inspiration av den utställning med
foto, texter och beskrivningar av olika
naturområden som finns i lokalen.
Utställningen är gjord av SFI-deltagare
och pedagoger från Komvux
Södervärn.
Anne Dahlin som är pedagog på
Komvux Södervärn berättar att de
innan utflykterna samlade ”naturord”
från omgivningen. Från till exempel
namn som Rosengård eller från
tidningar som skrev om svamp och
älgjakt. Innan de åkte ut hade de också
en utställning om hur naturen ser ut i
de länder som deltagarna kommer
från.
När deltagarna sedan väl var ute
delades de in i grupper som fick olika
områden att arbeta med. Dessa
områden var bland annat: skogen,
stranden, hamnen eller kalkbrottet.
Hur man tar sig till platsen var också
ett av arbetsområdena.
Deltagarna gavs också chansen att
utvärdera projektet och utflykterna. Så
här löd några av kommentarerna:
”Jag tyckte mest om att komma från
klassen till naturen.”
Konferenssalen var smyckad med den
utställning som SFI-deltagarna på
Komvux Södervärn producerat.
”Jag tyckte om att se ny plats.”
”Jag pratade mycket svenska.”
”Naturprojektet är ett bra sätt att lära
De digitala berättelserna finns att se på Malmö
Naturskolas hemsida och nås via länken:
sig på ett annat sätt.”
http://www.natur.pedc.se/index.asp?IDnr=1986
6

Shanti Wittmar
Shanti Wittmar är utepedagog i
Lindesbergs kommun och har varit
SFI-lärare och lärare i svenska som
främmande språk. Hon berättar att det
var Miljökontorets initiativ att lyfta
fram grönområdena i staden så att de
utnyttjas och uppskattas av alla och på
så sätt får lov att vara kvar.
Shanti ger oss tre viktiga skäl att gå ut
med språkelever:
Begrepp konkretiseras och
prövas genom verkliga
situationer.
Ord får liv genom verkliga
sammanhang. De får smak,
doft och känsla vilket gör att
de förankras hos individen.
När flera sinnen är aktiva
kommer vi lättare ihåg!
Utanför klassrummet kan man
bygga andra relationer till
varandra.
Runt hörnet
Shanti menar att man kan använda sig
av det som finns ”runt hörnet”. Hon
brukar ge sig ut på promenader med
sina deltagare eller gå till
grönområden inte långt från
klassrummet.
Josefine Gustafsson från Malmö
Naturskola deltar aktivt i en av
Shantis fartfyllda språkövningar.
7

Världens bästa klassrum
Shanti menar att
naturen är världens
bästa klassrum.
”Här finns inga
ventilationsproblem och det är
obegränsat med grupprum.” Shanti
berättar att hennes deltagare lärde sig
mer av att vara ute och göra saker
tillsammans än av de grammatikövningar
som hon hade lagt in mellan
utepassen. Genom att till exempel laga
mat tillsammans skapas situationer där
deltagarna måste kommunicera för att
lösa ett problem eller genomföra ett
moment. Hon berättar om en plats som
hon lät sina deltagare hitta på en
historia om, och sedan guida varandra
genom platsen med hjälp av historien.
En annan övning handlar om att hjälpa
varandra genom skogen. En person
har förbundna ögon och den andra ska
beskriva terrängen så att den som inte
ser går rätt och inte snubblar.
Att ge talartid
Shanti berättar också att ett av de
viktiga skälen till att arbeta ute är att
det då skapas nya relationer. Detta
gäller inte bara mellan deltagarna utan
också mellan pedagog och deltagare.
Som lärare har man en viss roll och
Shanti menar att när man är ute med
deltagarna blir inte rollen lika påtaglig.
”Som lärare vill man ofta ha sista
ordet”, men när man är ute blir
kommunikationen en annan och
deltagarna har ofta lättare för att ta sig
talartid.
Fler talade ute
Shanti berättar om en klass som var
svår att få igång att prata inne i
klassrummet. Då började hon gå ut
med deltagarna istället. Hon parade
ihop dem två och två och gav dem ett
förslag på ett tema att tala om. Hon
märkte att det var skillnad på hur
många som talade inne i klassrummet
och ute. När de var ute var det fler som
kon igång med att prata.
8

Tre saker att ta med ut
Som pedagog är viktigt att vara med
ute, menar Shanti, och att hon har tre
saker med sig när hon går ut med sina
deltagare.
1. Stora ögon! Se hur situationen
utvecklas och hur uppgiften tas
emot.
2. Stora öron! Lyssna på hur
eleverna gör när de inte kan ett
ord eller när det blir klockrent
rätt.
3. Block och penna så att man kan
skriva upp det som blev fel och
det som blev rätt.
Att hämta språket ur
omgivningen
Shanti säger att hon praktiskt taget har
lämnat läroböckerna eftersom det är
lättare att plocka språket ur
verkligheten. Genom att till exempel
gå till mataffären kan man öva
mängder av ord. Här ges det också
möjlighet till att diskutera varför man
till exempel köper en viss vara. Man
kan introducera tankar om
miljömärkningar, reklam och vad det
är som ligger till grund för våra val i
mataffären.
Shanti visar också ett citat från Sören
Kirkegaard (Dansk filosof 1813-1855)
för att tydliggöra hur viktigt det är att
utgå från deltagarna själva: ”Om jag vill
föra en människa mot ett bestämt mål
måste jag först finna honom där han är och
börja just där.”
”Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till
lärande i växelspel mellan upplevelse och reflexion
grundat på
konkreta erfarenheter i autentiska situationer.”
9
Centrum för Miljö- och Utomhuspedagogik.
Linköpings Universitet.

Workshops
På eftermiddagen var det dags för
dagens workshops att dra igång.
Deltagarna erbjöds bland annat en
workshop med Kristina Gidlöf från
Malmö museer, om Språk, Kultur och
Identitet. Kristina höll en föreläsning på
ämnet och därefter fick deltagarna,
uppdelade i grupper, diskutera fram
egna förslag på hur man kan arbeta
med utomhuspedagogik i staden.
Kristina menar att det finns ett stort
behov av att lära känna sin stad och att
känna sig trygg i den.
Många bra idéer
Alla grupper arbetar fram bra förslag
på hur man kan undervisa utanför
klassrummet. En av grupperna föreslår
ett projektarbete där man kan fokusera
på arbetets historia med fokus på
Västra hamnen, från Kockums till
Turning Torso. Man kan då börja med
att deltagarna får se utställningen
Tidernas stad, därefter väljer deltagarna
ut en byggnad eller ett företag i Västra
hamnen att fördjupa sig kring.
Vad skiljer stadsdelarna åt?
Ett annat förslag handlar om att
upptäcka sin stad och samtidigt öva
språket genom att jämföra olika
stadsdelar. Man kan då titta på hur
stadsdelarna skildras i media. En
annan uppgift kan utgå från bilder på
saker från området som deltagarna ska
hitta ute i stadsdelen. Uppgiften går
också att anpassas beroende på hur
långt deltagarna kommit med sin
språkutveckling. På mer avancerad
nivå kan man till exempel få skriva
upp adressen och märka ut platsen på
en karta.
10

Lär känna din stad
En grupp har arbetat fram ett projekt
som de kallar Lär känna din stad. Det
går ut på att man först pratar om vad
deltagarna tycker och tänker om en
viss stadsdel. Sedan gör man ett besök
i stadsdelen där man kanske intervjuar
några som bor där, ser sig omkring och
upplever stadsdelen. I efterarbetet
pratar man om huruvida deltagarna
har fått en annan bild om stadsdelen
och hur den i så fall förändrats.
Berätta med bilder
En annan workshop där deltagarna
fick lära sig att berätta med bilder höll
Mattias Bystedt från Pedagogiska
centralen Bilderna här intill illustrerar
deras arbete.
11

Praktiska språkövningar utanför
klassrummet
Shanti Wittmar höll också i en
workshop. Hon tog med deltagarna till
en närbelägen park, Ellstorpsparken.
Redan på vägen dit började den
utomhuspedagogiska verksamheten
och deltagarna delades in i grupper
som, under promenadens gång, skulle
lösa olika uppgifter tillsammans. Det
var Adjektivbingo som gick ut på att
fylla det papper som Shanti delade ut
med adjektiv som de fann under sin
promenad. Deltagarna hittade till
exempel en gammal fasad, en tuff väska
och så vidare. En av de andra
grupperna var på skyltsafari på vägen
till parken och de hittade många
skyltar. Följduppgifterna var sedan att
systematisera skyltarna och välja ut
fem av dem som de tyckte var de allra
viktigaste. Shanti berättar att detta är
en övning som kan vara bra att göra i
omgivningen runt skolan, det kan
finnas många skyltar där som är
viktiga att förstå men som kanske är
svåra att tyda.
Att förflytta sig på ett rep
Väl framme i parken har Shanti många
övningar att dela med sig av. En av de
första innebär att alla deltagare först
får ställa sig med båda fötterna på ett
långt rep som lagts ut på marken.
Därefter får de i uppdrag att ställa sig i
bokstavsordning, med syfte på
förnamn. Detta ska genomföras med
minst en fot på repet. Deltagarna
börjar förflytta sig och det visar sig
krävas mycket kommunikation (och en
del smidighet) för att lösa uppgiften.
12

Detta är en av de uppgifter som Shanti
menar är lite lättare och som man kan
göra när gruppen ännu är ny för att
lära känna varandra.
Tala om tid
En annan, mer avancerad övning,
handlar bland annat om begreppet tid.
Shanti har lagt ut ett vitt tygstycke på
marken med tio olika föremål på (alla
går att finna i parken) och sedan täckt
dessa med ännu ett tyg.
använda klocka. Gruppen ska vara
tillbaka hos Shanti när det gått exakt
fem minuter, vilket leder till
diskussioner om hur lång tid det kan
vara kvar: Har vi bråttom eller gott om
tid? En följduppgift blir sedan att lägga
föremålen i sina respektive
pluralgrupper. Shanti har förberett
genom att lägga ut fem papper med de
olika grupperna på marken.
Först får deltagarna beskriva
påståenden om tid som de får välja ur
en hög med lappar. Vad menas till
exempel med påståendet: Vi har gott
om tid?
Därefter får deltagarna se föremålen
som Shanti lagt ut på tyget i ca 10
sekunder. De får sedan 5 minuter på
sig att finna likadana föremål i parken.
De arbetar i grupp och får inte
13

Lärandemiljöer
Bo Lindvall från Malmö Naturskola,
med assistans av Nena Bratt från Frans
Suell gymnasiet, höll i en workshop på
temat lärandemiljöer. Bo inledde med
några citat från boken Vygotskij i
praktiken av Leif Strandberg, bland
annat:
som klassen gjorde i samband med
turen.
”Människors aktiviteter är situerade;
de äger rum i specifika situationer som
kulturella kontexter, rum, platser. Det
är lättare att lära sig till bilmekaniker
i en bilverkstad än på en öde ö.”
Detta innebär att det alltså är lättare att
lära sig både om naturen och om
samhället i stort genom direkta
upplevelser. Citaten som Bo visade
ledde till intressanta gruppdiskussioner
om hur detta kan
tillämpas i praktiken. Det rådde också
enighet om att denna metod, att lära
sig genom yttre aktiviteter, länge
framhållits som den bästa men att
dagens undervisning trots detta, oftast
inte bygger på ett sådant lärande.
I slutet av workshopen visade Nena
Bratt bilder från en tur med Malmö
Museers båt, samt de aktiviteter, bland
annat rensning och rökning av fisk,
Elever från Frans Suell gymnasiet på
båttur.
En glad överraskning!
Som allra sista punkt besökte Kerstin
Larsson, chef för RMS, workshopen
och hon gav samtliga deltagare vars ett
exemplar av boken Vygotskij i
praktiken av Leif Strandberg. Detta var
verkligen en oväntad och uppskattad
överraskning!
14

Sammanfattning av dagen
När alla återsamlas i konferenslokalen
sammanfattar Josefine dagen och
berättar om hur hon upplever sitt
arbete med projektet Natur för alla.
Hon menar att hon alltid lär sig något
nytt och att hon har hört kommentarer
från pedagoger när de har varit ute på
utflykt som gett henne känslan av att
detta är något bra. Det har varit
kommentarer som till exempel: ”Det är
första gången jag ser mina deltagare
skratta.” eller ”De där två har aldrig
pratat med varandra innan.” Att vara
ute skapar andra situationer och leder
till både nya möten och ny kunskap.
Dagen ledde till bekräftelse
En av deltagarna på konferensen,
Magnus Bengtsson från Folkuniversitetet,
berättade att dagens
konferens gav honom bekräftelse på
att de planer han har inför våren, att
åka ut och fiska med deltagarna, är en
bra idé. Nu har han fått kött på benen!
Magnus
Bengtsson fick
sina tankar vad
gäller
utepedagogik
bekräftade
under dagen.
Massor av idéer
Camilla Levin från folkuniversitet
tyckte att workshopen med Shanti var
superkul. ”Det är det jag kommer att ta
med mig”, säger hon. Hon påpekar att
fast det var en del lekar så kändes det
inte barnsligt. ”Vi är ju lika vuxna som
våra deltagare, och vi hade jätteroligt!”
Camilla Levin tyckte att Shantis
workshop var superkul!
Camilla menar att aktiviteter utanför
klassrummet kan man lära sig mycket
av och att det borde finnas större
utrymme får den typen av lärande.
Hon tycker också att det är viktigt att
man både förbereder sig innan man
går ut och har uppföljning efter, så att
det inte blir en parantes i
undervisningen. Att använda sig av
kamera i undervisningen var en annan
bra idé hon tagit del av under dagen.
15

Glöm inte att besöka
Malmö Naturskolas
hemsida!
www.natur.pedc.se
Foto: Klara Sager Maliani
Text och Layout: Sanne Feldt
16