Om en ny ungdomspolitik, STK-2013-626 - Malmö stad

SIGNERAD 2013-09-19 

Malmö stad 

Stadskontoret 1 (5) 

Datum 

2013-09-19 

Vår referens 

Mia Norberg 

Sekreterare 

Tjänsteskrivelse 

mia.norberg@malmo.se 

Remisspromemoria från Utbildningsdepartementet - Om en ny 

ungdomspolitik. Svar senast 2013-10-18 

STK-2013-626 

Sammanfattning 

Ungdomspolitiken är ett eget område i stadsbudgeten och har ett eget anslag. Ungdomsstyrelsen 

är den myndighet som hör till politikområdet och målgruppen är unga i 13-25 år. Inför den nya 

ungdomspolitiska propositionen har Utbildningsdepartementet skickat ut remisspromemorian 

En ny ungdomspolitik till bland andra landets kommuner. Promemorian beskriver ett nytt övergripande 

mål för ungdomspolitiken, tydliggör ungdomspolitikens sektorsövergripande karaktär 

genom att föreslå att alla regeringens insatser ska integrera ett ungdomsperspektiv, föreslår att 

samordning och uppföljning av ungdomspolitiken ska utvecklas samt att den nationella ungdomspolitiken 

med tillhörande myndighet Ungdomsstyrelsen ska öka samarbetet med kommuner, 

landsting, civila samhället och näringslivet. 

Förslag till beslut 

Kommunstyrelsen föreslås besluta 

att 

avge yttrande till Utbildningsdepartementet i enlighet med stadskontorets förslag. 

Beslutsunderlag 

Remiss - Missiv 

Remisspromemoria från Utbildningsdepartementet - Om en ny ungdomspolitik 

Remiss ut till Grundskolenämnden, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Fritidsnämnden 

och Stadsområdesnämnd Väster med svar 2013-09-09 

Angående Remisspromemoria om en ny ungdomspolitik, för kännedom (1/2) 

Angående Remisspromemoria om en ny ungdomspolitik, för kännedom (2/2) 

Remissvar från Grundskolenämnden 

Remissvar från stadsområdesnämnd Väster 

Förslag till yttrande Utbildningsdepartementet 

G-Tjänsteskrivelse Remisspromemoria En ny ungdomspolitik STK-2013-626 

Remissvar från Fritidsnämnden 

Beslutsplanering 

KS Arbetsutskott 2013-09-23 

Kommunstyrelsen 2013-10-02

Ärendet 

Utbildningsdepartementet har berett Malmö stad tillfälle att yttra sig om remisspromemoria om 

en ny ungdomspolitik. Promemorian har utarbetats som ett led i arbetet med en kommande 

ungdomspolitisk proposition. Internt har Grundskolenämnden, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, 

Fritidsnämnden och Stadsområdesnämnd Väster inkommit med yttranden samt 

ett särskilt yttrande från Sverigedemokraterna i Stadsområdesnämnd Väster. 

2 (5) 

Sammanfattning av Remisspromemorian 

Ungdomspolitiken är ett eget område i stadsbudgeten och har ett eget anslag. Ungdomsstyrelsen 

är den myndighet som hör till politikområdet och målgruppen är unga i 13-25 år. Nuvarande 

ungdomspolitik bygger på propositionen Makt att bestämma – rätt till välfärd (prop. 2004/05:2). 

Inför den nya ungdomspolitiska propositionen har Utbildningsdepartementet skickat ut remisspromemorian 

En ny ungdomspolitik på bred remiss bl.a. till landets kommuner. Dokumentet beskriver 

ett nytt ramverk för ungdomspolitiken och innehåller följande förslag i huvudsak: 

1. Ett nytt övergripande mål för ungdomspolitiken. Idag finns två övergripande mål 

”Alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd” och ”Alla ungdomar ska ha verklig 

tillgång till makt”. Det nya målet som föreslås är ”Ungdomar ska ha makt att forma sina 

liv och inflytande över samhällsutvecklingen”. 

2. Alla regeringens insatser som berör målgruppen ungdomar 13-25 år bör ha ett 

ungdomsperspektiv. Ett ungdomsperspektiv innebär att ungdomar ska få utöva sina 

mänskliga rättigheter, betraktas som en mångfald av individer, stödjas att bli självständiga, 

och ha möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande. Att alla regeringens insatser 

bör ha ett ungdomsperspektiv ska förtydliga och förbättra ungdomspolitikens genomförande. 

Vidare ska all offentlig verksamhet som berör ungdomar ha ett ungdomsperspektiv. 

Ungdomsstyrelsens samordnande uppdrag och ansvar ska tydliggöras. Ungdomsperspektivet 

ersätter de fyra perspektiv från tidigare proposition. Dessa var resursperspektivet, 

rättighetsperspektivet, självständighetsperspektivet och mångfaldsperspektivet. 

3. Ungdomspolitiken ska vara sektorsövergripande och behandla frågor om ungdomars 

levnadsvillkor inom områden så som utbildning, arbete, försörjning, bostad, hälsa, 

inflytande, kultur och fritid. Utöver det sektorsövergripande arbetet bör ungdomspolitiken 

omfatta vissa frågor inriktade specifikt till gruppen ungdomar så som frågor gällande 

unga kvinnors och unga mäns inflytande och delaktighet, organisering och fritidsverksamhet 

sam sexuella och reproduktiva rättigheter. 

4. Reviderat system för styrning, genomförande och uppföljning av ungdomspolitiken. 

De fem huvudområden för analys, samordning och redovisning som finns idag; lärande 

och personlig utveckling, hälsa och utsatthet, inflytande och representation, egen 

försörjning, och kultur och fritid, ska inte vara styrande längre. Modellen där Ungdomsstyrelsen 

följer upp och analyserar ungdomars levnadsvillkor, attityder och värderingar 

föreslås behållas. Remisspromemorian föreslår att en samlad redovisning av utvecklingen 

i förhållande till det ungdomspolitiska målet lämnas till riksdagen regelbundet och att en 

utveckling sker kring vilka indikatorer som ska ingå och hur dessa bör presenteras och 

redovisas. Detta bör samordnas med Barnombudsmannen andra myndigheters arbete 

med indikatorer. 

5. Ökat samarbete med andra aktörer. Promemorian lyfter kommuner och landstings

framträdande roll i genomförandet av ungdomspolitiken. Ungdomsstyrelsen ska förstärka 

sitt arbete med att dokumentera och sprida metoder och insatser men också utveckla 

nya sätt, inspirera och nå ut till kommuner och landsting kring arbete med att förbättra 

ungas livsvillkor. Samarbetet mellan myndigheter, kommuner och landsting, civilsamhället, 

forskningen och näringslivet föreslås förstärkas i syfte att uppnå bättre levnadsvillkor 

för ungdomar. 

3 (5) 

Sammanfattning av remissinstansernas synpunkter och kommentarer 

Grundskolenämnden 

Grundskolenämnden lyfter fram vikten av att de ungdomspolitiska målen kan särskiljas från 

andra mål, alltså vara just sektorsövergripande, samtidigt som målen inom respektive verksamhetsområde 

bör vara komponenter eller delar av det övergripande. Inom utbildningsområdet är 

barn, elevers och studerandes inflytande över utbildningen reglerat i skollag och kursplaner. Det 

är viktigt att insatserna för och uppföljningen av dessa kompletterar och förstärker varandra och 

inte komplicerar arbetet. Ungdomsperspektivet i detta fall får varken överskugga eller överskuggas 

av andra mål t.ex. elevperspektivet. Tydliga mål och ansvarsfördelning är centralt. 

Nämnden framhäver att det är viktigt att ta hänsyn till det kommunala perspektivet både när det 

gäller insatser, uppföljning och analys inom ungdomspolitiken. Kommuner är i många fall utförare 

av ungdomspolitiken och en stor uppgiftslämnare vid uppföljningen. Därför menar grundskolenämnden 

att det är av betydelse att sambandet mellan mål, ansvar, insatser och uppföljningar 

blir tydligt i det fortsatta ungdomspolitiska arbetet. 

Grundskolenämnden vill också framhålla att det i framtida arbete med indikatorer tas hänsyn till 

indikatorer, nyckeltal och statistik som redan samlas in både på kommunal och på nationell nivå 

inom t.ex. utbildningsområdet. De lyfter även vikten av att de indikatorerna som samlas in verkligen 

mäter måluppfyllelsen inom ungdomspolitiken samt att de presenteras på både kommunala 

och nationell nivå. 

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden anser att gränsdragningen mellan kommunal och 

statlig nivå behöver tydliggöras. Ungdomsstyrelsens uppdrag är relaterat till statlig politik men 

förverkligas genom kommunernas politik. De lyfter också att Ungdomsstyrelsens uppföljningsrapporter 

och kunskapsöversikter skulle vara mer användbara för kommuner och landsting om 

de i högre grad beskriver metoder och konkreta erfarenheter och speglar lokala förhållanden. 

Nämnden önskar relevant kunskapsunderlag som kan relateras till de lokala ungdomspolitiska 

målen och regelbunden uppföljningen och utvärdering av Ungdomsstyrelsens stöd till kommuner. 

De lyfter även Malmö stads arbete med Jag bor i Malmö- policy för ungas inflytande. 

Fritidsnämnden 

Fritidsnämnden menar att de förslag som presenteras i promemorian inte utgör någon betydande 

skillnad jämfört med tidigare riktlinjer för ungdomspolitiken och de ställer sig bakom förslaget 

för nytt övergripande mål. De framhåller att det är positivt att främjandet av ungas organisering 

och fritidsverksamhet lyfts fram och instämmer i vikten av en meningsfull fritid samt föreningslivets 

roll i samhället. Att ge Ungdomsstyrelsen i uppdrag att utveckla ett strategiskt samarbete 

med kommuner och landsting upplevs som positivt.

4 (5) 

Stadsområdesnämnd Väster 

Stadsområdesnämnd Väster ställer sig positiva till förslaget om en ny inriktning av ungdomspolitiken 

med nytt mål, fokus på ungdomspolitikens sektorsövergripande karaktär och stärkt samverkan 

mellan olika myndigheter. Samverkan med civila samhället och privata näringslivet ser 

nämnden som en av förutsättningarna för att unga ska kunna etablera sig och känna sig delaktiga 

i samhällsutvecklingen. Liknande resonemang lyfts i slutrapporten från Kommissionen för ett 

socialt hållbart Malmö i det som kallas kunskapsallianser. Att Ungdomsstyrelsens uppdrag och 

ansvar tydliggörs anses positivt och nämnden lyfter fram förslaget om en interaktiv webbaserad 

databas som ett verktyg för kommuner att kunna följa indikatorer på lokal och nationell nivå. 

Insatser för att motverka ungdomars utanförskap och begränsade möjligheter på arbetsmarknaden 

ses som särskilt viktiga. 

Stadskontorets bedömning 

I huvudsak innebär föreliggande förslag ett förtydligande av den nationella ungdomspolitiken. 

Promemorian föreslår att ersätta de två nuvarande nationella målen till ett samt att ersätta de fyra 

ungdomspolitiska perspektiven till ett ungdomsperspektiv som alla regeringens insatser som 

berör ungdomar bör ha. Detta kan underlätta ungdomspolitikens sektorsövergripande arbete 

inom andra verksamhetsområden och understryker det gemensamma ansvaret för ungdomars 

levnadsvillkor. 

Det är centralt att följa upp utvecklingen mot det ungdomspolitiska målet och ha rätt indikatorer 

för att mäta utvecklingen av ungas livsvillkor. Detta ska utvecklas enligt beskrivningen i promemorian 

och samverkan ska ske med andra myndigheters arbete med indikatorer. 

Ungdomsstyrelsen är den myndighet som samordnar och följer utvecklingen av ungdomspolitiken. 

Ungdomsstyrelsens roll och uppdrag presenteras i förslaget och det är viktigt att tydliggöras 

deras roll och ansvar gentemot kommuners roll i genomförandet. Ungdomsstyrelsen behöver bli 

bättre med att nå ut med den kunskap som de inhämtar, sprida metoder och stödja lokalt och 

regionalt ungdomspolitiskt arbete. 

Promemorian lyfter jämställdhetsintegrering och arbetet mot diskriminering som viktiga fokusområden 

för ungdomspolitiken. Ökad samverkan mellan myndigheter, med civila samhället, 

forskningen och näringslivet är positivt för att unga kvinnor och män ska ha makt att forma sina 

liv och inflytande över samhällsutvecklingen. 

Ungdomsstyrelsens ökade samverkan med myndigheter så som Barnombudsmannen som föreslås 

kan förhoppningsvis stärka arbetet med barnets rättigheter. Viktigt att Utbildningsdepartementet 

tillvaratar resultaten av de dialoger som genomförts med ungdomar, bland annat i 

Malmö, i arbetet med den nya ungdomspolitiska propositionen och i det ungdomspolitiska arbetet 

framöver. 

Ambitionerna som beskrivs i promemorian går i linje med Malmö stads arbete med ungas inflytande. 

Stadskontoret föreslår kommunstyrelsen godkänna upprättad skrivelse till Utbildningsdepartementet.

Ansvariga 

Jan Haak Planeringsdirektör 

Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör 

5 (5)


Kommunstyrelsen 1 (4) 

Datum 


Adress 

August Palms Plats 1 

Diarienummer 


Yttrande 

Remisspromemoria från Utbildningsdepartementet - Om en ny 

ungdomspolitik. Svar senast 2013-10-18 

U2013/4442/UC 

Kommunstyrelsen har beslutat att lämna följande yttrande: 


Malmö stad anser att promemorian förtydligar ungdomspolitiken och förstärker dess sektorsövergripande 

karaktär genom förslaget kring nytt övergripande mål och att alla regeringens 

insatser bör ha och kunna redovisa ett ungdomsperspektiv. Det är viktigt med tydlighet i 

gränsdragningar mellan stat, region och kommun och att Ungdomsstyrelsens samordnande 

roll och ansvar blir tydligt gentemot kommunerna. Uppföljning och utvärdering av insatser 

är viktigt för att mäta utvecklingen mot det ungdomspolitiska målet. Även Ungdomsstyrelsens 

roll och insatser bör följas upp. 

Yttrande 

Malmö stads synpunkter och bedömningar 

Ungas uppväxtvillkor har länge varit i fokus i Malmö med krafttag kring områden så som utbildning 

och arbete. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö har i sin slutrapport Malmös 

väg mot en hållbar framtid flera förslag på åtgärder för att utjämna skillnader och förbättra 

ungas vardagsvillkor. Malmö stad har även sedan mars 2012 ett kommunövergripande styrdokument 

Jag bor i Malmö -policy för ungas inflytande som beskriver hur Malmö stad vill arbeta 

för att skapa bättre förutsättningar för ungas inflytande och möjligheter i Malmö. Med detta 

som utgångspunkt är det positivt att regeringens promemoria vill förtydliga och utveckla den 

nationella ungdomspolitiken. Utifrån den interna remissrunda lämnar Malmö stad följande 

kommentarer. 

1. Nytt övergripande mål för ungdomspolitiken 

Idag finns två övergripande mål ”Alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd” och ”Alla 

ungdomar ska ha verklig tillgång till makt”. Det nya målet som föreslås är ”Ungdomar ska ha 

makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen”.

Malmö stad: Det nya förslaget på övergripande mål för ungdomspolitiken är positivt. För 

att förtydliga att det gäller samtliga i gruppen ungdomar som är en heterogen målgrupp bör 

alla finnas som inledning i målet. Det nya målet är mer individinriktat, det bör också understrykas 

att det är samhällets ansvar att säkerställa att rätt förutsättningar finns för att unga 

kvinnor och män ska kunna ha makten att forma sina liv. Alla individer har olika förutsättningar 

och möjligheter till egenmakt och ansvaret ligger inom flera verksamhetsområden. 

2 (4) 

Malmö stad anser att det är bra att det nya målet beaktat de två övergripande målen för det 

europeiska samarbetet kring ungdomar, målet för jämställdhetspolitiken samt målet för barnrättspolitiken. 

Det är viktigt att belysa att det även finns andra politikområden, t.ex. utbildning, 

som bidrar till det ungdomspolitiska målet. Det är viktigt att insatser för och uppföljning 

av dessa kompletterar varandra och inte komplicerar arbetet. Uppföljning och utvärdering 

av insatser måste visa på en utveckling mot det ungdomspolitiska målet. 

2. Alla regeringens insatser som berör målgruppen ungdomar 13-25 år bör ha ett 

ungdomsperspektiv. Ett ungdomsperspektiv innebär att ungdomar ska få utöva sina 

mänskliga rättigheter, betraktas som en mångfald av individer, stödjas att bli självständiga, 

och ha möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande. 

Malmö stad: Promemorian är tydlig kring den nationella ungdomspolitikens sektorsövergripande 

karaktär och att samtliga myndigheter har ett ansvar och medverkar till unga män och 

kvinnors livsvillkor. Det har tidigare upplevts som otydligt på vilket sätt som departementen 

och myndigheterna har samarbetat i genomförandet av den nationella ungdomspolitiken. Att 

samtliga regeringens insatser ska ha och kunna redovisa ett ungdomsperspektiv är därför bra, 

det är dock viktigt att detta följs upp och presenteras för riksdagen regelbundet så att utvecklingen 

kan följas. 

I promemorian står det vid ett senare tillfälle också att all offentlig verksamhet på alla nivåer 

bör ha ett ungdomsperspektiv. Det är positivt att understryka det gemensamma ansvaret för 

ungdomspolitiken. Det är dock viktigt med tydlighet i ansvar och uppdrag mellan stat och 

kommun. Malmö stad anser att det är viktigt att Ungdomsstyrelsens uppdrag och ansvar 

kring samordnandet av ungdomspolitiken förstärks så att de kan stödja både statliga och 

kommunala insatser. Ungdomspolitiken måste nå ut till alla som arbetar i verksamheter och 

insatser som rör ungdomar både på strategisk och på operativ nivå. 

Det finns flera andra verksamhetsområden med mål som bidrar till att skapa goda uppväxtvillkor 

för ungdomar. Ungdomsperspektivet i detta fall får varken överskugga eller överskuggas 

av andra t.ex. elevperspektivet. Tydliga mål och ansvarsfördelning är centralt. 

Promemorian lyfter även jämställdhetsintegrering och arbete mot diskriminering som viktiga 

fokusområden. Detta är även frågor och utmaningar som unga själva ständigt lyfter upp som 

viktiga nutid och framtidsfrågor. Här krävs ett krafttag inom samtliga politikområden för att 

skapa lika förutsättningar och möjligheter för unga kvinnor och män. 

3. Ungdomspolitiken ska vara sektorsövergripande

Arbetet inom ungdomspolitiken ska särskilt syfta till att offentlig verksamhet som berör 

ungdomar har ett ungdomsperspektiv, bedrivs med utgångspunkt från kunskap om ungdomars 

villkor och behov, har tillgång till kunskap om olika insatser och metoder som kan förbättra 

ungdomars levnadsvillkor, och samordnas mellan olika sektorer när det är relevant. 

3 (4) 

Malmö stad: Det är återkommande i promemorian kring ungdomspolitikens sektorsövergripande 

karaktär. Det är viktigt att poängtera att samarbete och samverkan mellan myndigheter 

är centralt i förverkligandet av ungdomspolitikens ambitioner. En fungerande sektorsövergripande 

samverkan nationellt kan inspirera och främja lokal och regional samverkan 

mellan olika sektorer. 

Riktade satsningar exempelvis kring unga kvinnors och mäns inflytande, fritid, sexuella och 

reproduktiva rättigheter är av stor betydelse för att nå ungdomspolitikens mål. Ett stärkt rättighetsbaserat 

arbete och ökat fokus på antidiskriminering är viktigt. 

4. Reviderat system för styrning, genomförande och uppföljning av ungdomspolitiken 

De fem huvudområden för analys, samordning och redovisning som finns idag ska inte vara 

styrande längre. Modellen där Ungdomsstyrelsen följer upp och analyserar ungdomars levnadsvillkor, 

attityder och värderingar föreslås behållas. Remisspromemorian föreslår att en 

samlad redovisning av utvecklingen i förhållande till det ungdomspolitiska målet lämnas till 

riksdagen regelbundet och att en utveckling sker kring vilka indikatorer som ska ingå och hur 

dessa bör presenteras och redovisas. 

Malmö stad: En kunskapsbaserad ungdomspolitik bygger på relevant information och kunskap 

om ungas värderingar och levnadsvillkor. Det finns flera verksamhetsområden med mål 

om att skapa goda levnadsvillkor för ungdomar. En utveckling av indikatorer som på ett bra 

sätt kan följa utvecklingen mot målet för ungdomspolitiken välkomnas. Barnombudsmannen 

och andra myndigheter har indikatorer som är relevanta och det är viktigt att ta hänsyn till 

indikatorer, nyckeltal och statistik som redan samlas in både på kommunal och på nationell 

nivå. Redovisningar av ungas levnadsvillor bör även presenteras på nationell och lokal nivå 

så att resultaten blir mer användbara. 

I promemorian nämns enkäten LUPP som ett sätt att stödja kommuner i arbete med att få 

kunskap om ungas situation. I Skånes kommuner genomför Region Skåne Folkhälsoenkät för 

barn och unga som i stor utsträckning påminner om LUPP. Resultaten av lokala enkäter som 

den här bör inkluderas och tillvaratas i inhämtandet av kunskap om unga. 

För att få en fördjupad kunskap om ungas åsikter och situation så bör en dialog med unga 

föras kontinuerligt. Även på nationell nivå bör dialogen med unga kring olika frågor främjas 

och stärkas. I promemorian lyfts samarbete med LSU fram vilket är positivt men det är 

centralt att även föra en dialog med unga som inte är organiserade i traditionella ungdomsorganisationer. 

Vid dialogmötet med ungdomar i Malmö inför arbete med promemorian så 

märktes en livlig debattlust om framtidsfrågor och utmaningar. Viktigt att ta tillvara den dialog 

som förts med ungdomar i det vidare arbetet med ungdomspolitiken.

4 (4) 

5. Ökat samarbete med andra aktörer 

Promemorian lyfter kommuner och landstings framträdande roll i genomförandet av ungdomspolitiken. 

Ungdomsstyrelsen ska förstärka sitt arbete med att dokumentera och sprida 

metoder och insatser men också utveckla nya sätt, inspirera och nå ut till kommuner och 

landsting kring arbete med att förbättra ungas livsvillkor. Samarbetet mellan myndigheter, 

kommuner och landsting, civilsamhället och näringslivet föreslås förstärkas i syfte att uppnå 

bättre levnadsvillkor för ungdomar. 

Malmö stad: Att Ungdomsstyrelsens roll, uppdrag och ansvar tydliggörs i promemorian är 

positivt. Ungdomsstyrelsen bör tillhandahålla kunskap, metoder, goda exempel och utbildningar 

som är relevanta ur det kommunala perspektivet. Ungdomsstyrelsen bör fokusera på 

att nå ut med kunskap om ungas levnadsvillkor till alla som arbetar med ungdomar på alla 

nivåer och inom olika sektorer. De rapporter (Fokus, Ung idag) som Ungdomsstyrelsen tagit 

fram tidigare är bra men de bör göras mer tillgängliga för verksamma i kommunerna. Förslaget 

om en interaktiv webbaserad databas som ett verktyg för att kunna följa indikatorer på 

lokal och nationell nivå låter intressant och kan vara nyttigt i arbetet lokalt i kommunerna. 

Ungdomsstyrelsens stöd till kommuner och landsting i genomförandet av ungdomspolitiken 

bör följas upp och utvärderas kontinuerligt. 

Ökat samarbete med civila samhället, näringslivet och forskningen är viktigt för att öka kunskapen 

om ungas situation och livsvillkor samt för att skapa bättre förutsättningar för ungdomars 

möjligheter. Detta går i linje med Kommissionen för ett hållbart samhälles resonemang 

kring kunskapsallianser. Malmö stad välkomnar även förtydligandet i promemorian 

kring Ungdomsstyrelsen samverkan med Barnombudsmannen som hittills varit bristfällig 

och även vikten av att beakta det ungdomspolitiska samarbetet på EU-nivå. 

Ordförande 

Katrin Stjernfeldt Jammeh 

Sekreterare 

Tomas Bärring


Grundskolenämnden 1 (2) 

Datum 


Adress 

205 80 Malmö 


GRF-2013-269 

Yttrande 

Remisspromemoria om en ny ungdomspolitik 


Kommunstyrelsen har berett grundskolenämnden tillfälle att avge yttrande i rubricerat 

ärende. Grundskolenämnden har beslutat att lämna följande yttrande: 


I remisspromemorian presenteras förslag till en ny ungdomspolitik. Grundskolenämndens 

bedömning rör antalet mål inom olika politikområden, betydelsen av en tydlig 

ansvarsfördelning samt det framtida arbetet med indikatorer inom ungdomspolitiken. 

Yttrande 

Det finns flera verksamhetsområden med mål om att skapa goda levnadsvillkor för 

ungdomar. Enligt promemorian innebär det nya övergripande målet för ungdomspolitiken 

att det slås fast vad dessa gemensamma verksamheter ska sträva efter. Det är dock viktigt att 

de ungdomspolitiska målen kan särskiljas från andra mål, dvs. vara just sektorsövergripande, 

samtidigt som målen inom respektive verksamhetsområde bör vara komponenter eller delar 

av det övergripande målet. Inom utbildningsområdet är t.ex. barn, elever och studerandes 

inflytande över utbildningen reglerat i skollag och kursplaner. Det är viktigt att de politiska 

målen för olika grupper i samhället såsom barn, elever, studerande och ungdomar, samt 

insatserna för och uppföljningen av dessa kompletterar och förstärker varandra. Det finns en 

risk för många mål, med tillhörande insatser och uppföljningar, snarare komplicerar än 

underlättar arbetet för förbättrade villkor för de olika grupperna. Sektorövergripande 

målsättningar och perspektiv, i detta fall ungdomsperspektivet, får varken överskugga eller 

överskuggas av andra mål eller perspektiv, t.ex. elevperspektivet. En tydlig målsättning och 

ansvarsfördelning är därför avgörande i en sådan balansgång. 

Enligt promemorian finns det ett också behov av att tydliggöra ungdomspolitikens roll och 

ansvarsområden liksom gränser i förhållande till andra verksamhetsområden och 

samhållsnivåer, framför allt i förhållande till den kommunala nivån. Precis som det lyfts fram 

i promemorian har kommunerna ansvar för att genomföra insatser som påverkar ungdomars 

levnadsvillkor. Det är därför viktigt att det kommunala perspektivet integreras och tas 

hänsyn till både när det gäller insatser, uppföljning och analys inom ungdomspolitiken. 

Grundskolenämnden vill också framhålla att det i det framtida arbetet med indikatorer tas 

hänsyn till sådana indikatorer, nyckeltal och statistiska uppgifter som redan samlas in, både 

på kommunal och nationell nivå, t.ex. inom utbildningsområdet. Det är samtidigt viktigt att 

Postadress: 205 80 Malmö 

Besöksadress: Rönnbladsgatan 1 B, Malmö 

Tel. 040-34 10 00 

Org.nr. 212000-1124 

E-post: grundskola@malmo.se 

Webbplats:www.malmo.se

de indikatorer som väljs ut i det fortsatta arbetet verkligen mäter måluppfyllelsen inom 

ungdomspolitiken och inte bara blir en sammanställning av statistiska mått, samt att 

redovisningen och presentationen av indikatorerna är relevant både på nationell och 

kommunal nivå. I promemorian framgår att kommuner är en viktig målgrupp för 

uppföljningen av ungdomspolitiken. Grundskolenämnden vill påpeka att kommunerna i 

många fall även är en stor utförare av ungdomspolitiken liksom en stor uppgiftslämnare vid 

uppföljningen av ungdomspolitiken, t.ex. när det gäller utbildningsstatistik. Det är därmed av 

betydelse att sambandet mellan mål, ansvar, insatser och uppföljningar blir tydligt i det 

fortsatta ungdomspolitiska arbetet. 

2 (2) 

Anders Rubin, ordförande 

Anders Malmquist, grundskoledirektör


Fritidsnämndens Arbetsutskott 1 (1) 

Datum 


Adress 

Henrik Smithsgatan 13 


FRI-2013-2261 

Yttrande 

Yttrande till Kommunstyrelsen i ärendet: Remisspromemoria om 

en ny ungdomspolitik 

STK-203-625 

Fritidsnämndens Arbetsutskott har beslutat att lämna följande yttrande: 

Yttrande 

En av fritidsnämndens främsta målgrupper är ungdomar i åldersgruppen 13-25 år. Fritidsnämnden 

har särskilt beaktat denna målgrupp vid beslut om regelsystem för föreningsbidrag, 

lokalbokning samt prislista för idrotts- och fritidsanläggningarna. 

Vad gäller de förslag som beskrivs i promemorian gör fritidsnämnden bedömningen att 

dessa inte utgör en betydande skillnad jämfört med tidigare riktlinjer för ungdomspolitiken. 

Fritidsnämnden ställer sig bakom det nyformulerade målet. 

Prioriteringen att särskilt främja ungdomars organisering och fritidsverksamhet, ser fritidsnämnden 

som positivt och instämmer i vikten av en meningsfull fritid samt föreningslivets 

roll i samhället. 

Avslutningsvis ser fritidsnämnden förslaget att ge Ungdomsstyrelsen i uppdrag att utveckla 

ett strategiskt samarbete med kommuner och landsting som positivt. 

Ordförande 

Frida Trollmyr (S) 

Sekreterare 

Malin Midler Norén

Vårt dnr: 

12/2278 

Bilaga 

1 (15) 

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad 

Nils-Olof Zethrin 

Ungdomspolitiska 

utmaningar och 

Ungdomsstyrelsens roll 

I samband med att biträdande utbildningsminister Nyamkoo Sabuni besökte Sveriges 

Kommuner och Landsting inbjöds förbundet attt komma med m inspel när det gällerr de 

huvudsakliga 

utmaningarr SKL ser för unga i åldern 13-25 år på 5-10 års sikt. SKL 

inbjöds också 

att redovisa sin syn påå Ungdomsstyrelsens roll vad gäller att stödja 

kommunerna 

i utvecklingen i den lokala ungdomspolitikenn och om det finns behov av 

attt utveckla detta arbete 

SKL redovisar i det följande de huvudsakliga utmaningar som s förbundet ser för unga i 

åldern 13-25 år på 5-10 års sikt. Vidare redovisas förbundets syn på Ungdomsstyrel- 

sens roll vad gäller att stödja kommunerna i utvecklingen i den lokalaa ungdomspoliti- 

ken och om det finns behov av att utveckla detta arbete. 

Svaret består av tre separata delar. Den första delen byggerr på SKL:s beslutade inrikt- 

indelning i fem 

huvudområden. Vidare redovisas i en tredje del en synn på Ungdoms- 

styrelsens rolll vad gäller att stödja kommunerna 

i utvecklingen i den lokala ungdoms- 

politiken och om det finns behov avv att utveckla detta arbete. Även i denna del efter- 

frågas eventuella inspel. 

ning. Den andra delen är strukturerad utifrån nuvarande nationella ungdomspolitiks 

Del 1 Övergripande ungdomspolitiska utmaningar 

SKL verkar på våra medlemmars uppdrag. Med 

utgångspunkt i den lokala och region- 

SKL har som huvuduppgift att utveckla den kommunala självstyrelsenn med stort 

alaa demokratin stödjer SKL medlemmarna i utvecklingen av a deras välfärdstjänster. 

handlingsutrymme och stark medborgerlig förankring. SKL:s medlemmars övergri- 

domspolitiska 

området finns uppdragen inom exempelvis utbildning, u sjuk- och hälso- 

vård, socialtjänst, arbetsmarknad ochh inom kultur och fritidsområdet. 

Välfärd skapas 

även i samspel med andra aktörer som näringslivet och dett civila samhället. SKL:s 

medlemmar arbetar i vardagen intensivt med ungdomspolitiska frågorr som spänner 

över politikområden som 

arbetsmarknad, utbildning, kultur och fritid, , socialtjänst, 

demokrati och 

inflytande. Vilket angreppssätt som de olikaa kommunerna valt i sitt 

arbete varierar dock och med utgångspunkt i de 

lokala förhållandena. 

Förutsättningar- 

na 

skiljer sig också åt, exempelvis beroende på demografiska faktorer, på utbildnings- 

situationen eller arbetsmarknadsläget. Detta innebär att dett inte heller r finns endast en 

pande uppdrag är att medverka till att utveckla medborgarnas välfärd. . På det ung- 

lösning på de utmaningarr som finns. . 

SKL vill redan inledningsvis påtala vikten av att regionala och lokala perspektiv blir 

belysta i förhållande till de ungdomspolitiska utmaningarna. 

Sveriges Kommuner och Landsting 

Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 

Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 

Org 

nr: 222000-0315, info@skl.se, www.skl.se


Vårt dnr: 

12/2278 

2 (15) 

Nedan belyses de närmaste årens utmaningar för SKL:s medlemmar på det ungdoms- 

gressperiod samt kopplarr dessa i en avslutande del till Ungdomsstyrelsens uppdrag. 

Inom ramen för det kommunala självstyret möter kommuner, landsting och regioner 

merparten av medborgarnas behov av välfärdstjänster somm vård, skolaa och omsorg 

samt attraktiva, trygga och hållbara livsmiljöer. 

Det finns där d ett intresse från statens 

sida att göra satsningar på att höja kvaliteten i kommunala 

verksamheter genom att 

sprida kunskap om framgångsrika metoder och arbetssätt-. Detta återspeglas exempel- 

vis 

i Ungdomsstyrelsens 

uppdrag attt ansvara för kunskapsuppbyggnadd och uppfölj- 

ning och att påverka statliga myndigheter, kommuner och organisationer så att de 

ungdomspolitiska målen får genomslag. 

Trots att många barn, och 

därmed också många 

i gruppen unga, u växerr upp under goda 

politiska området. Utgångspunkt tass i inriktningen för SKLL under nuvarande kon- 

förhållanden finns det grupper som halkat efter 

i välfärdsutvecklingen. Bland annat 

finns dessa bland unga med utländskk bakgrund, 

unga i storstädernas förorter, unga 

med ensamstående föräldrar och unga som lever i familjer med långvarigt ekonomiskt 

bistånd. Väl fungerande sociala s system kan kompensera för familjers inkomstskillna- 

och förstärka samverkan för att skapa förutsättningar för egen försörjning och minska 

långvarigt beroende och ekonomisktt bistånd. SKL vill också lyfta framm vikten av 

att 

der och därmed ungas skilda uppväxtvillkor. Här behöver stat och kommun utveckla 

arbetet med utmaningarna inom det ungdomspolitiska fältet äger rum i samklang 

med 

FN:s barnkonvention. 

Kommuner har under de senaste åren fått ta ett större ansvar för arbetsmarknadsinsat- 

ser. Vi menar 

att det är viktigt att understryka att arbetsmarknadspolitiken är ett stat-s 

utformar är anpassade även för ungdomar. Det är angeläget att unga personer inte 

bör- 

ligt ansvar och 

att de utbildningssystem och den 

arbetsmarknadspolitik som staten 

jar 

sitt vuxna liv med att ansöka om ekonomiskt bistånd. En E stor andel av de som 

har 

ettt långvarigt ekonomiskt bistånd saknar dessutom förankring i arbetslivet. En utma- 

ning med relevans för ungdomspolitiken är därför att bidraa till att minska bidragsbero- 

endet och finna lösningarr som möjliggör för den här gruppen att fortsätta eller kom- 

attt återuppta sina studier eller att etablera sig på 

arbetsmarknaden är det av stor vikt att 

plettera sina studier alternativt komma i arbete. För att kunna stödja unga människor 

det finns en fungerande samverkan s 

mellan kommunen ochh Arbetsförmedlingen. 

En 

god utbildning är en förutsättningf 

g för ett gott liv för individen och för att säkra 

landets kompetensförsörjning. Att lyckas i skolan har stor betydelse för möjligheten 

attt etablera sig 

på arbetsmarknaden 

och minskar samtidigt risken för psykisk och 

fyvilka 

sisk ohälsa. Att verka förr att minskaa andelen studieavbrott 

från gymnasieskolan, 

bidrar med höga kostnader för både individen och samhället, är därförr en viktig upp- 

gift. Skolans utveckling är en angelägenhet för alla samhällssektorer eftersom den 

också bidrar till den grund som ska bygga Sveriges framtida välfärd och konkurrens- 

kraft.


Vårt dnr: 

12/2278 

3 (15) 

Att ge goda möjligheter till t utbildning är inte bara angelägenheter för grund-, gymna- 

bund. Detta understrykerr de utmaningar som finns i att skapa förutsättningar för det 

sie-, och högskolan utan en viktig roll spelas även av folkhögskolor och studieför- 

civila samhällets aktörer vilket kan kopplas till att SKL vill lyfta framm att det offentli- 

att 

gas stöd till föreningslivet inom kultur och fritidssektorn är av stor betydelse för 

unga ska kunna finna en meningsfull fritid. Det 

civila samhällets roll och det offentli- 

gas stöd till föreningslivet inom kultur och fritidssektorn är också områden där Ung- 

domsstyrelsen 

kan ha en viktig roll att fylla. 

Med ovanstående sagt ärr det uppenbart att de ungdomspolitiska utmaningarna är av 

tvärsektoriell 

karaktär och att dessa utmaningar 

behöver mötas m av offentliga åtgärder 

på 

lokal, regional och nationell nivå. Detta understyrker vikten av samverkan och 

en 

tydlig ansvarsfördelning 

mellan olika myndigheter. 

SKL:s ungdomspolitiska arbete 

SKL har beslutat om inriktningen för organisationens arbete för perioden 2012-2016. 

Där berörs de 

ungdomspolitiska utmaningarna: 

1. SKL ska verka för en bättre organisationn av myndighetssamverkan med ökad 

samordning av resurser för arbetslösa med särskilt fokus på ungdomarna. 

2. SKL ska verka för att alla elever ska uppnå skolanss kunskapsmål. 

3. SKL ska verka för att kommuner, landsting och regioner får det stöd de behö- 

ver för 

att aktivt främja f rättigheter och möjligheter 

och att motverka diskrimi- 

övrigt. 

4. SKL ska stödja medlemmarn 

na i att jämställdhetsintegrera verksamheter och 

beslutsprocesser. 

Ovanstående 

punkter relaterar till områden som 

särskilt prioriteras i SKL:s arbete. 

Dessa områden berör dels ”unga till arbete” och 

dels ”bättre resultat i skolan” och 

”lika rättigheter och möjligheter”. 

Unga till arbete 

Sverige måste 

få ner ungdomsarbetslösheten. Det är en fråga om att taa tillvara arbets- 

kraft, skapa ekonomisk tillväxt och säkerställa nödvändiga 

a skatteintäkter. 

Det är oroande att arbetslösheten bland svenska 

ungdomar i åldern 15– 24 år har ökat 

nering 

i skolan, hälso- och sjukvården, i arbetslivett och i samhällslivet i 

och ligger högre än snittet inom EU. 

Kommunala insatser, främst inom utbildnings- 

en avgörande roll för ungas möjligheter att 

och arbetsmarknadsområdet men även 

inom socialtjänst, kultur och fritid, spelar 

etablera sig i arbetslivet. 

Frågan rymmer två aspekter. Den ena är förebyggande ochh handlar omm att undvika att 

unga hamnar i arbetslöshet och bidragsberoende. Den andra inriktas på aktiva åtgärder 

för 

ungdomar 

som varken 

arbetar eller studerar.


Vårt dnr: 

12/2278 

4 (15) 

Bättre resultat i skolan 

Den svenska skolan är inte så dålig som debatten kan ge intryck av, men inte heller så 

bra 

som den borde vara. För att resultaten ska bli bättre måste alla elever få det stöd de 

behöver med så tidiga insatser som möjligt. 

Forskningen visar att dett är effektivtt för både den enskildee och samhället med tidigt 

stöd och att förskolan härr spelar en viktig roll. 

Att bryta skolsegregationen är ett gemensamt uppdrag somm måste tas på allvar. 

Det finns exempel på att det är möjligt att lyfta skolans resultat på några år, men då 

måste alla involverade arbeta aktivt mot gemensamma måll och hämtaa inspirationn hos 

dem som lyckas väl. Både för att lära av andra men också för att det hos dem som 

lyckas väl finns en god självbild. 

I den svenska 

debatten lyfts snarare de som misslyckas fram, vilket gör att behovet av 

attt uppvisa goda exempel för att stärka förtroendet för den svenska skolan ökar. 

Ettt skickligt ledarskap på 

alla nivåerr krävs för att styra verksamheten 

till högre 

måluppfyllelse utifrån lokala förutsättningar. 

Forskning och 

framgångsrika arbetssätt måste alltmer prägla undervisningen. Lärare 

behöver lära av och coacha varandraa och ta ett större gemensamt ansvar för alla ele- 

vers resultat. Det behövs karriärvägar för lärare 

och skolann behöver rekrytera de mest 

lämpade att bli lärare och 

skolledare. 

Lika rättigheter och möjligheter 

Bristande jämställdhet inom hälso- och sjukvården, i arbetslivet och inom skolan 

är 

angeläget att motverka. Kommuner 

och landsting behöver arbeta aktivt med jäm-- 

Det ärr an- 

ställdhetsfrågor och med strategier motverka och förbyggaa diskriminering. 

geläget att insatser ger både verktygg för främjande åtgärder och verktyg som avser att 

säkerställa icke-diskriminering. 

Det är av stor 

vikt att jämställdhetsperspektivett beaktas rörande alla de framtida ung- 

domspolitiska 

utmaningarna. 

Del 2 Inspel kring de ungdomspolitiska huvudområdena 

SKL strukturerar nedan ett ytterligare antal inspel kring framtida utmaningar för unga 

kring nuvarande fem huvudområdenn inom den statliga ungdomspolitiken. 

Utbildning och lärande 

Varje elev har 

rätt att fullgöra en utbildning och 

det är skolans skyldighet att erbjuda 


sådan undervisning så 

att detta blir möjligt. SKL vill se en skola där varje elev 

kan 

utvecklas så långt som möjligt efter sina förutsättningar. Detta D kräver en lång rad 

verktyg för lärandet. Särskilt viktigt t är att lärarna, utifrån professionelp 

lla bedömningar 

av 

elevernas behov och andra förutsättningar, väljer de bäst lämpade metoderna base-


Vårt dnr: 

12/2278 

5 (15) 

rade på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Eleverna ges på så sätt möjlighet 

attt utveckla sina egna verktyg för lärande för att kunna vara flexibla både som med- 

samtidigt som 

det är av stor s vikt att ta tillvara det som redan fungerar väl. Skolan 

måste ha en öppenhet tilll omvärlden, till samhället utanförr skolan, till l forskning och 

tilll ny teknik. Det är de som arbetar nära verksamheten på de enskildaa skolorna och i 

borgare i samhället och i sina framtida arbetsliv. 

För att kunna ge den bästa undervisningen måste verksamheten ständigt utvecklas, 

den egna kommunen som 

bäst kan avgöra inom 

vilka områden utveckling bör priorite- 

den statliga som den kommunala uppföljningenn av verksamheten. Härr finns behov av 

ras. Det lokalaa utvecklingsarbetet bör ta avstamp i aktuell skolforskning och i såväl 

mer praktiknära forskning som kan omsättas lokalt. 

Sverige ska ha likvärdiga, men inte likformiga, skolor. Förr att få likvärdiga skolor och 

i en skola i världsklass kan inga skolor vara likadana. Utrymme måstee därför ges för 

attt anpassa verksamheten 

till de lokala förutsättningarna. För F att detta a ska kunna ge- 

nomföras på ett bra sätt måste blandd annat ansvarsfördelningen mellann staten och 

kommunerna 

vara tydlig och fungerande. Statens styrning bör ge kommunerna såväl 

mandat som handlingsutrymme, det vill säga att ansvar ochh befogenheter ska följas åt. 

Detaljstyrning 

och riktade insatser minskar det lokala handlingsutrymmet. Skolan 

måste kunna vara flexibel och förändras utifrån 

både globala och lokala förändringar. 

Det är av stor 

vikt att allaa elever gess förutsättningar att nå grundskolang 

ns kunskapskrav 

och att slutföra en gymnasieutbildning. Att en elev avbryter sina studier är ofta ett 

resultat av en längre process, som i vissa fall börjar redan i grundskolan. Tidiga insat-i 

ser 

för att allaa elever ska klara grundskolan med 

godkända resultat är därför betydelse- 

om 

fulla för att förhindra senare skolavbrott och psykisk ohälsa. Det kan även handlaa 

insatser såsom 

studie- och yrkesvägledning redan från grundskolans lägre årskurser, 

liksom en mer 

aktiv roll för elevhälsan i att stödja elever med m komplex problematik. 

Övergången från grundskolan till gymnasieskolan kan uppfattas som svår av många 

elever och behöver uppmärksammass särskilt. 

Det är också viktigt att stärka kopplingen mellan skolan och arbetslivet redan från 

grundskolans 

lägre årskurser samt att stärka det 

entreprenöriella lärandet inom samt- 

liga skolformer. Det handlar både om 

att öka elevernas kunskaper omm svensk arbets- 

Kontakter med arbetslive 

skoltiden igenom kan 

öka elevernas studiemotivation och 

minska avbrotten i gymnasieskolan. 

En 

kommun kan ha stor nytta av att samarbeta med de lokala lärosätena. Genom att 

marknad och om att förbereda inför de olika utbildningsval som eleverna ställs inför. 

gymnasieskolor samverkan med en näraliggande högskolaa eller ett universitet, ökar 

såväl motivationen hos eleverna som 

direktövergången tilll högre studier. 

Det finns en växelverkan 

mellan skola och psykisk hälsa. De D elever som mår bra, ten- 

derar att också nå bättre skolresultats 

t, samtidigt som den psykiska hälsan tycks påver- 

kas positivt av 

att det gårr bra i skolan. I detta sammanhangg är det av vikt att uppmärk-


Vårt dnr: 

12/2278 

6 (15) 

samma pojkars sämre resultat i skolan. Att redan i grundskolan ge särskilt stöd till de 

elever som riskerar psykisk ohälsa är därför ett sätt att förebygga att elever avbryter 

sina studier även senare under studietiden. 

Skolan måste vara tillgänglig och haa ett inkluderande arbetssätt för attt möta alla ele- 

ver, oavsett eventuella funktionsnedsättningar. 

Att stärka upp u skolans stöd till de barn 

och ungdomar som inte får f tillräckligt stöd hemifrån är också ett angeläget område. 

Här behövs mer forskning om vilka insatser som 

är verkningsfulla, såå att rätt resurser 

kan satsas vid 

rätt tillfälle. Det stöd som skolorna erbjuder måste anpassas efter den 

enskilda elevens situation, bakgrundd och individuella förutsättningar. 

Ungdomar som är placerade av socialtjänsten i familjehemm eller hem för vård eller 

boende (HVB) uppvisar generellt lägre skolresultat än övriga ungdomar. Detta har 

visats sig genom både nationell och internationell forskning. Ett sätt att arbeta med 

denna utmaning är metoden SkolFam 

som syftar till att stödja familjehemsplacerade 

barns skolgång visar på goda resultat. Detta arbetssätt borde få stöd att spridas nation- 

har en 

ellt, både för de barn och 

unga som är placeradee i HVB ochh för andra unga som 

ansträngd social situation. Utbildning är en av de viktigaste skyddsfaktorerna förr en 

gynnsam utveckling för ungdomar. 

Slutligen behöver resurser avsättas för att skolan framgångsrikt ska kunna möta det 

ökande antalet ensamkommande flyktingbarn, som ofta kan vara i behov av särskilt 

stöd för att nå 

skolans kunskapskrav. 

SKL anser attt regeringenn i en kommande ungdomspolitisk 

propositionn beaktar: 

- Vikten av att alla unga fullföljer enn gymnasieutbildning 

- Kopplingen mellan skola och arbetsliv 

- Skolans roll för ungas hälsa 

- Vikten av forskning och 

praktiskt användbaraa effektiva metoder m 

- Strategier för att bryta skolsegregas 

ationen 

- Individuellt 

anpassade insatser i för unga i behov av särskilt stöd för att tillgodogöra 

sig 

sin utbildning 

- Skillnader i studieresultat och situation i skolan mellan olika grupper av ungdomar. 

- Pojkars och unga mäns sämre utbildningsresultat 

Hälsa och utsatthet 

Ettt nationellt folkhälsomål är en godd hälsa på lika villkor för f hela befolkningen. 

Förmiljö 

men också enskilda livshändelser. En bra hälsa och sundhet handlar om fysiska och 

psykiska behov för både kropp och själ. En god 

folkhälsa innebär i att så många som 

möjligt har en 

bra hälsa och att hälsan är jämlikt fördelad mellan m olikaa utsättningarnaa för barn och unga att lyckas i livet beror på många faktorer, arv, 

grupper.


Vårt dnr: 

12/2278 

7 (15) 

Hälsofrämjande och förbyggande arbete är komplext och det d krävs samarbete inom 

flera områden 

på både nationell, regional och kommunal nivå. n Hälso- och sjukvården 

har en roll när 

det gäller ungdomars situation, främst genomm det förebyggande arbetet. 

Familjecentraler och ungdomsmottagningar omfattar insatser som i hög grad riktar sig 

tilll ungdomar. 

Viktigt är att hjälpa barn och unga med problem 

så tidigt som möjligt. Här är det vik- 

tigt att barnenn och ungdomarna får hjälp av rättt aktörer inom, skola, hälso- och sjuk- 

lokala, regionala och nationella aktörer är betydelsefull. Detta understryker att ung- 

domspolitiska 

mål inom detta område inte enbart är en kommunal angelägenhet utan 

även är aktuella för den regionala r nivån. Första 

linjen är viktig, dvs. de funktioner 

eller verksamheter som har i uppgift 

att först ta emot ett barn, ungdomm eller dess fa- 

vård och socialtjänst. Just inom dessa områden är det tydligt att samverkan mellan 

milj som söker hjälp rör ett problem. En väl fungerande första linje ger tidiga insatser. 

Ettt särskilt fokus bör läggas på barnn och ungdomar med komplex problematik. Dessa 

barn och ungdomar är i behov av samtidiga stödinsatser från flera aktörer inom såväl 

kommun och landsting, till t exempell från socialtjänst, förskola och skola, barn- och 

ungdomspsykiatrin och barn- och ungdomshabiliteringen. 

Den psykiska 

ohälsan hos ungdomarr vet vi ökar, speciellt hos h flickor. Allt fler barn 

och ungdomar har psykosomatiska besvär som exempelviss huvudvärkk och magont. 

Vad vet vi om 

orsakerna till detta och vad kan vi göra åt detta? Det behövs mer kun- 

skapsutveckling kring detta område samt en strategi för attt insatser för att motverka 

psykisk ohälsa med ett särskilt fokuss på flickors ohälsa. 

När det gäller 

pojkar ser vi en oroande utveckling av att dee halkar efter när det gäller 

utbildning vilket visar sig 

i sämre resultat i skolan. En av hälsans h bestämningsfaktorer 

är just utbildning och denna utveckling måste därför brytas. 

Ettt annat område rör ensamkommande asylsökande barn, dessa d är intee sällan i en 

ålder 

där de omfattas av ungdomspolitiken. Allt fler ensamkomm 

mande asylsökande barn 

kommer till Sverige och prognoserna skrivs hela tiden upp. Dessa barns etablering i 

samhället behöver analyseras i ett långsiktigt perspektiv utöver den översyn om själva s 

mottagandet som har gjorts och där en proposition väntas. 

Nationellt settt saknas jämförbara data inom folkhälsoområdet. Det gör att det inte går 

attt jämföra data över landet. Socialstyrelsen har 

ett regeringsuppdrag 

att tillsammans 

med SKL och 

folkhälsoinstitutet, FHI, som likvärdiga parter arbeta med Öppna jämfö- 

enbart data för klamydiafall och tonårsaborter. 

Nationella data d skapar r förutsättningar 

för 

jämförelsee och förbättringsarbete, men i dagsläget är inte tillgänglig data tillräck- 

lig. SKl anser 

att staten bör ge relevanta myndigheter i uppdrag så att bättre nationella 

data tas fram. De kan utgår från ochh tar lärdom av landstingens regionala arbete t.ex. t 

relser Folkhälsa och utveckla dessa. Rörande unga finns i den d senaste e publikationen 

Folkhälsorapport Barn och Unga I Skåne 2012.


Vårt dnr: 

12/2278 

8 (15) 

I en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, och dopnings- och tobakspolitiken 2011– 

2015 anger regeringen mål, inriktning och struktur för nationell uppföljning och ut- 

skydda barn mot skadligaa effekter, höja debutåldern och förbättrad tillgång till ända- 

målsenlig vård och behandling för dem som fastnat i ett beroende eller riskbeteende. 

SKL anser attt arbetet med prevention, tidig upptäckt och stödinsatser 

inom området 

alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel ska 

intensifieras. SKL anser att länsstyrel- 

sernas roll bör 

ses över. 

värdering av ANDT-politiken. Målen handlar bland annat om att begränsa tillgången, 

Den 20 juni 2012 beslutade regeringen om ett Uppdrag att ta fram förslag på ett nat- 

ionellt strategidokument 

för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter 

(S2012/4528). Ett uppdrag som ska slutredovisas senast den 30 september 2014. Ar- 

betet handlar om att förebygga oönskade graviditeter och sexuellt s överförbara sjuk- 

domar, förebygga sexuellt våld och främja rättigheten att bestämma b 

över sin egen 

kropp. SKL är med i detta angelägena arbete. 



- Vikten 

av tidiga insatser i till barn och unga 

- Samverkan mellan lokala, regionala och 

nationella aktörer. 

- Ensamkommande 

asylsökande barn 

- Motverka sämre utbildningsr 

resultat med 

särskilt fokus på pojkars resultatt 

- Motverka psykiskk ohälsa med ett särskilt fokus på flickors f ohälsa 

- Bättre 

nationella jämförelsedj 

data för unga till ÖJ Folkhälsa 

- Arbeta 

för ökad evidens inom 

socialtjänstens område 

- Hitta system som 

visar att barns välfärd 

är en investering 

- Arbete 

med prevention, tidigg upptäckt och stödinsatser inom området alkohol, 

narkotika, dopning, tobak och spel ska intensifieras 

s och länsstyrelsernas roll r 

ses över 

Inflytande och 

representation 

Kommuner och landsting 

har under ett antal år genomfört satsningar för att skapaa 

möjligheter och förutsättningar för barn och unga att delta i processer och aktiviteter 

för 

att få ett inflytande på 

det lokala a planet. Utgångspunkten för detta arbete är de 

natsom 

ionella och internationella konventioner, lagar och riktlinjer för ungass inflytande 

kommuner och landsting 

har att förhålla sig till. I FN:s Barnkonvention, i Europeiska 

Unionens stadga om de grundläggan 

nde rättigheterna och i Strategi förr att stärka barns 

rättigheter i Sverige (prop. 2009/10: 232) finns likartade skrivningar omm att barn ska s 

ges möjlighet 

att fritt uttrycka sina åsikter och att dessa skaa ges betydelse i förhållande 

tilll barnets ålder och mognad. 

Delaktighet är 

också ett eget målområde för det 

ungdomspolitiska EU-samarbete 

där 

målet är att främja ungass aktiva medborgarskap 

genom att stödja deras delaktighet i 

den representativa demokratin och i det civila samhället (Europeiska Unionens råd 

2009). Även i Europarådets resolution om ungdomspolitiken fastställss att ungas aktiva


Vårt dnr: 

12/2278 

9 (15) 

deltagande i demokratiska processerr och strukturer ska främjas (Europarådet 2008a). 

Även Regeringens nuvarande målsättningar för 

ungdomspolitiken är att alla ungdomar 

ska 

ha verklig 

tillgång till inflytande, det betyder att unga måste m ges möjlighet till del- 

vardag utan också viktigtt att ungas kunskaper, synpunkter 

och erfarenheter tas tillvara 

som 

en resurss i de demokratiska processerna. 

Trots detta så visar det sig att unga upplever en 

brist på inflytande. I Ungdomsstyrel- 

sens rapport Fokus 10 redovisas en enkätundersökning till ungdomar mellan 16 och 25 

aktighet och inflytande på liknande villkor som 

övriga grupper i samhället. 

Det är med andra ord inte 

bara en rättighet för unga att delta i beslut som rör deras 

år där frågor ställts om hur de ser påå demokrati och inflytande. På frågan om de upp- 

lever sig ha inflytande på 

politiska beslut är det 

endast 13 procent p somm uppger attt de 

har mycket stort eller stort inflytande på politiska beslut. 15 procent anser att de har 

goda eller ganska goda möjlighet attt föra fram sina åsikter till dem somm bestämmer i 

kommunen. Ett oroande resultat är att endast 36 

procent avv de unga instämmer helt 

eller delvis i att de känner sig delaktiga i det svenska samhället. I undersökningenn vi- 

sar 

det sig också att ungdomar har ett lågt förtroende för dee som representerar demo- 

World Value Survey. 

krati, regeringg och riksdag. Liknande resultat visar sig i andra undersökningar t.ex. 

Generellt så är de insatser som görs idag framförallt inriktade på särlösningar förr 

gruppen ungdomar istället för att se ungdomar som en grupp av medborgare som 

har 

rätt att delta liksom andraa grupper och i sammaa frågor. 

Förbundet ser 

utifrån detta ett behovv av stöd tilll kommunerr och landsting i utveckling 

av 

att skapa strukturer för deltagande för unga i aktuella samhällsfrågor utifrån ett 

medborgarperspektiv. 

För att kunna vara delaktig krävs dock förståelse för och kunskap om demokratins 

grundläggande värden både vad gäller möjligheter, rättigheter och ansvar. I studien 

ICCS, som är 

en internationell jämförande studie av eleverr i årskurs 8 och 9 visar det 

sig 

att 8 procent av eleverna inte harr tillräckliga 

kunskaperr om demokrati. 8 procent 

anser att det aldrig händer och 25 procent anser 

att det sällan händer att lärarna tar upp 

aktuella politiska händelser till diskussion i klassrummet och o elevernaa möter lågtt samhällsengagemang 

på fritiden. I både Ungdomsstyrelsens rapport Fokus 10 och i World 

Value Surveys undersökning 2011 visar det sig 

att ca. 25 procent p av de unga kan 

tänka 

sig 

ett system 

där en stark 

ledare styr som inte behöver ta hänsyn h till riksdag och all- 

männa val och 

ca 15 procent tycker att det vore 

bättre om Sveriges styrdes av militä- 

tilll information om vad demokrati och vad demokratiska värden v innebär och hur de 

ren. 

Förbundet anser att det krävs en bredare diskussion om ungas kunskaper och tillgång 

förmedlas idag. Flera olika aktörer behöver aktiveras i detta. Inte minst behöver unga 

själva delta och det är viktigt att i detta ta hänsyn till hur unga organiserar sig idag och


Vårt dnr: 

12/2278 

10 (15) 

speciellt för att möta grupper av unga som inte väljer att delta i organisationer inom 

civilsamhället. 

Utifrån detta är viktiga faktorer att lyfta fram i en kommande ungdomspolitisk propo- 

sition: 

- Kommuner och landsting behöver stöd att utvecklaa strategier, system och 

me- 

toder för ungas inflytande utifrån ett medborgar/invånarperspektiv 

- Det krävs en utveckling av ungdomars kunskaper och o medveten om vad de- 

mokrati år och i detta rättigheter, möjligheter och ansvar. a 

Arbete och försörjning 

Arbete och egen försörjning är viktigt för en ung människaa som ska taa steget in i vux- 

försörjning. Det måste finnas bra system för attt hjälpa och stödja ungaa med olika 

för- 

envärlden. Det är också viktigt för samhället attt så många som möjligt 

har en egen 

utsättningar att komma in 

på arbetsmarknaden. 

Detta är viktigt, inte minst mot bak- 

måste 

bestå av flera delar som både ger en n enkel tillgång till det stöd s som behövs men också 

möjlighet att hitta flexibla lösningar, exempelvis för att kombinera utbildning, arbete 

och andra insatser. Både arbetsmarknads- och utbildningsp 

politiken är därmed viktiga 

områden för att ge ungdomar goda möjligheter att nå egen försörjning. 

Kommunernas informationsansvar innebär en skyldighet för f kommunen att hålla 

sig 

grund av den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning. Systemet 

informerad om 

hur ungdomar mellann 16 och 19 

år är sysselsatta om de inte går i gym- 

nasieskolan. 

Syftet med att samla inn den här informationenn är att kunna erbjuda indi- 

viduella åtgärder till unga som varken arbetar eller studerar och som saknar en gym- 

ungdomsarbetslösheten och förhindra att ungdomar som avbryter sinaa studier fastnar i 

nasieutbildning. Informationsansvaret är därmed en viktig del i arbetet för att bekämpa 

ettt långvarigt utanförskap. Det finnss inte några krav på att kommunenn ska skapa sär- 

skilda åtgärder för unga inom i informationsansvaret, utan enligt e lagenss förarbeten 

är 

det i första hand insatser inom kommunens befintliga verksamhet somm ska erbjudas. 

Samtidigt har 

flera förändringar skett sedan lagen infördes som har inneburit begräns- 

ningar av kommunernas 

möjligheterr att inom befintlig verksamhet organisera arbets- 

det 

tidigare kommunala ungdomsprogrammet (KUP) och av gymnasieskog 

olans individu- 

ella program. 

marknadsinsatser för unga under 20 år. Detta gäller framför allt avskaffandet av 

En 

fullgjord gymnasieutbildning är en av de viktigaste faktorerna för att lyckas eta- 

blera sig på arbetsmarknaden. För enn ung person som avbrutit sina gymnasiestudier är 

det dock inte alltid ett möjligt alternativ att återuppta studierna med enn gång. Även om 

det är önskvärt att en elev 

avslutar sina gymnasiestudier, är gymnasieskolan en frivil- 

lig 

skolform och till den unga har rätt att själv bestämma om o den vill avbryta sina 

stu- 

ge- 

dier. En viktig 

utmaning är därför hur kommun 

och Arbetsförmedlingg kan arbetaa 

mensamt med 

de unga som varken arbetar eller 

studerar. Medan kommunerna har


Vårt dnr: 

12/2278 

11 (15) 

ansvar för gymnasieutbildningen ochh för det kommunala informationsansvaret, ansva- 

rarr staten genom Arbetsförmedlingen för arbetsmarknadsåtgärder. Här riskerar fram- 

sina studier att hamna i en situation där Arbetsförmedlingen saknar lämpliga insatser 

och kommunerna står utan möjligheter att erbjuda annat änn gymnasieutbildning. 

I de fall kommunen eller Arbetsförmedlingen anordnar praktikplatser 

eller likande 

utanför gymnasieskolan, 

saknas dessutom lagstöd för att kunna erbjuda deltagaree un- 

förallt unga mellan 16 och 18 år som, trots skolans ansträngningar, inte vill fortsätta 

der 18 år någon ersättning. Detta är i första hand aktuellt för ungdomar som är behö- 

riga till ett nationellt program och därför inte kan praktisera inom ramen för ett intro- 

duktionsprogram. Det finns en risk att detta får som konsekvens att den unga inte 

kan 

ta del av insatsen för att hon eller han inte har råd med busskort, lunchh och liknande. 

En 

annan central fråga ärr hur vi kan n hitta vägar 

för att undvika att ungdomar överr 18 

år som varken 

arbetar eller studerar, , börjar sitt vuxenliv med att ansöka om ekono- 

miskt bistånd. I de fall då 

detta ändåå blir aktuellt är det viktigt att förhindra att perso- 

nen i fråga hamnar i passivitet och att kräva motprestationer i form avv kompetenshö- 

jande insatser. 

De 

personer som har rätt till stöd ochh insatser behöver möta en enhetlig och samord- 

För att uppnå detta behöver kommunernas verksamhet kopplat till informationsansva- 

ret, ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadsenheter 

och flyktingmottagande samordnas 

med Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans funktioner för att skapa en gemen- 

sam 

ingång till dessa verksamheter. 

Kopplat till arbete och försörjning är också ungas behov avv bostäder. Bostadsbristen i 

nad organisation lokalt och inte riskera att hamna mellan stolarna hos olika instanser. 

kombination med kortvariga anställningar för unga bidrar till t att etableringsåldern har 

ökat. Möjligheter finns att utveckla samverkan 

mellan kommunsektorn och staten 

för 

attt kunna ta det delade ansvaret för bostadsförsörjningen. Samspelet S med marknaden 

måste fungera 

bättre för att bidra tilll kvalitet, innovation och en rimligg kostnadsut- 

veckling. 



- Det kommunala informationi 

nsansvaret 

- Generationsväxlingen och matchningsproblematiken 

- Behovet av utökad samverkan mellan kommun, Arbetsförmedlingen och För- 

- Behovet av bra och billiga bostäder för 

säkringskassan – exempelviss genom en gemensam ingång. 

- Möjligheterna attt mer flexibelt kunna kombinera arbete och studier. 

- Möjligheten till ersättning för unga under 18 år somm deltar i aktiva insatser. 

unga.


Vårt dnr: 

12/2278 

12 (15) 

Kultur och fritid 

Fritiden är en viktig del i ungas liv. I offentliga insatser kring ungas fritid möts poli- 

och mediepolitik. På fritiden formarr unga sin identitet och utvecklar sociala relationer 

En 

aktiv fritid 

främjar etablering ochh hälsa. Genom fritidsaktiviteter skapas tillgång 

tilll inflytande, uppmuntras till deltagande i det demokratiska samhället och genom 

dessa förbättras hälsan. 

tiska mål som 

rör politiken för det civila samhället, folkbildningen, idrotts-, kultur- 

Grundläggande för människans utveckling är samvaron med andra. För ungdomar är 

denna samvaro, som till stor s del skerr i förhållande till jämnåriga på fritiden, av avgö- 

sektorn som i det civila samhället s och genom nära sociala relationer. För unga som 

inte söker sig till föreningsliv eller andra organiserade aktiviteter har mötesplatser för 

rande betydelse för derass livsval. Möten och utveckling sker inom såväl den offentliga 

unga i form av 

fritidsgårdar, träffpunkter, ungdomens hus men också i sammanhang 

som 

utanför dessa har liknande ambition av att bidra till ungas positiva utveckling, en 

viktig plats. Offentligt stödda, drivna eller initierade mötesplatser ochh verksamheter 

för 

unga uppstår i arrangemang medd en uttalad ambition avv att människor ges möjlig- 

om 

het till goda möten och utrymme att utvecklas samt finna gemenskap g och vara med 

stimulerande 

och lustfyllda aktiviteter. 

En 

del av den 

nationella ungdomspolitiken är att erbjuda goda g mötesplatser för unga. 

Det är upp tilll varje kommun att bestämma om förekomst, resurstilldelning och mål- 

sättningar. Detta ger goda möjligheter till lokal anpassningg men det innebär också 

stora variationer avseende resurser och kvalitet. Både personalresurserer och verksam- 

för 

ungas mötesplatser vanligen är breda visar det sig att man m når framm till alla och att 

hetens kvalitet har ifrågasatts i blandd annat rapporter från SKL. S Trots att målgrupperna 


större andel av vanebesökarna är socialt utsatta eller befinner sig i någon form 

av 

risksituation. 

Om de offentligt initierade mötesplatserna för unga ska kunna spela 


roll för att främja ungas kapacitet och lärande i icke-formella sammanhang, och bidra 

tilll en förebyggande effekt, krävs enn satsning på 

kvalitet, kunskapsförk 

rdjupande pro- 

i 

cesser och kompetens. 

En 

annan aspekt på kultur och fritidsområdet är 

att ungas intresse för området ökar 

dagsläget och 

att utvecklingen går i en riktning där unga inte gör åtskillnad mellan 

kultur, upplevelser och nöjen. Inte minst den virtuella arenan ger upphov till en ökat 

skapande och 

ökad kulturkonsumtion och begreppet deltagarkulturer sätter fokuss på 

attt gränsen mellan kulturskapare ochh publik upplöses. Här behövs ökade kunskaper 

och en översyn av vad utvecklingen 

n innebär för 

de offentliga parterna. 

Rörande unga 

och kulturr vill SKL betona att grunden för både b lokal, regional och 

nat- 

och kreativitetens betydelse på många samhällsområden. SKL S vill härr lyfta kulturpoli- 

tikens relation 

till ungdomspolitikenn och att de nationella kulturpolitisk 

ska satsningarna 

tenderar att i stor utsträckning tenderar att vara riktade till barn i åldersgruppen under 

ionell ungdomspolitik är kulturens egenvärde, men den vägleds ocksåå av kulturens


Vårt dnr: 

12/2278 

13 (15) 

13 år samt tilll statliga kulturinstitutioner som också tenderar att rikta sin verksamhet 

tilll samma åldergrupp samt till vuxna. Vidare vill SKL rikta uppmärksamheten på att 

den statliga kulturpolitiken inte baraa har ett fokus på kulturr till unga utan även av 

unga 

samt ungas rätt till inflytande och delaktighet i planering och o genomförande av verk- 

samheter som 

rör dem i enlighet med det nationella kulturpolitiska målet att säker- 

ställa barn och 

ungas rättt till kultur. 

Delaktighet i fritidsaktiviteter via kulturlivet både avseende eget skapande och stimu- 

lerande kulturhändelser har en stark koppling till individers etableringg på arbetsmark- 

naden, aktivt deltagande i samhället t och hälsa. Kreativa miljöer är avgörande till sam- 

där 

hällets innovationskraft och får inte underskattas. Detta är ytterligare ett exempell 

tvärsektoriell 

samverkan är av vikt. 



- Att de 

politiska målen formuleras i förhållande till aktuell kunskap om ungas 

kulturutövande med betoningg på ett medborgarperspektiv 

- Lyft fram gruppen unga i relation till de 

kulturpolitiska målen. . 

- Att ungas möjligheter till kulturutövande är avgörande för samhällets innovat- 

relaterat till ungass fritid och ungas mötesplatser 

- Fritidens, kulturens, folkbildningens och 

idrottens betydelse b för ungas etable- 

ring och delaktighet 

Del 3 Ungdomsstyrelsens 

framtidaa roll 

ionskraft 

- Behoven av forskning, kunskapsfördjupande arbetsprocesser och kompetens 

I nuvarande nationella systemet för ungdomspolitikens förverkligandee har myndighet- 

ungdomspolitiken. Myndigheten samlar bl.a. in 

kunskap omm ungdomars levnadsvill- 

kor och sprider den på nationell ochh lokal nivå. Ungdomsstyrelsen stödjer även kom- 

munerna i deras ungdomspolitiska arbete och verkar för förnyelse av ungdomars 

fri- 


Ungdomsstyrelsen ett övergripande ansvar för genomförandet av den nationella 

tids- och föreningsverksamheter. Ungdomsstyrelsen fördelar därutöver bidrag tilll 

ungdomsorganisationer samt s har nyligen fått ett utökat uppdrag inom politiken för det 

civila samhället. SKL serr det som väsentligt attt myndighetens nya uppdrag inte mins- 

kar ambitionerna på det ungdomspo 

olitiska området. 

Ungdomsstyrelsens uppgifter, enligtt instruktionen, är dels att ansvara för kunskaps- 

och 

organisationer 

så att de ungdomspol 

litiska målen 

får genomslag. Myndighetens uppgif- 

ter 

spänner över ett brett fält där många aktörerr har betydelse för förvekligandet av de 

uppbyggnad och uppföljning, dels att påverka statliga myndigheter, kommuner 

ungdomspolitiska målen på kommunal nivå. Myndigheten 

s uppdrag har vidgats vilket 

innebär en risk att de centrala uppdraget och myndighetenss roll riskerar att bli otydlig.


Vårt dnr: 

12/2278 

14 (15) 

Vår utgångspunkt är att Ungdomssty 

yrelsen får ett fortsatt uppdrag u att stödja kommu- 

fylla väsentliga behov i form f av exempelvis spridning av kunskap k omm unga, stöd att 

nerna i deras ungdomspolitiska arbete eftersom 

myndigheten fyller och än mer kan 

göra lokala undersökningar, utbildningar och stöd till kommunala nätverk. I detta 

ar- 

bete är det centralt att Ungdomsstyrelsens arbete, liksom för övriga statliga myndig- 

heter, når ut till alla berörda aktörer så att tillgången till stöd och information inte 

bedel 

i 

gränsas till vissa landsändar, regioner eller kommuner. Uppföljningenn av denna 

uppdraget ser 

SKL som väsentlig likväl som attt effekterna av detta stöd följs upp. 

För att de ungdomspolitiska målen ska kunna få genomslagg i våra medlemmars arbete 

krävs att de utredningar och analyser som Ungdomsstyrelsen gör bidrar med underlag 

som 

är relevant både genom sina generella slutsatser såväl som att statistik och annan 

kunskap speglar lokala förhållanden. Det finns en dubbeltydighet i Ungdomsstyrelsens 

uppdrag som innebär att dess uppdrag är relaterat till den statliga s politiken, men att 

den förverkligas genom den lokala, eller i vissa 

fall regionala, politiken. Myndighet- 

vilket är relaterade till en 

uppföljning av den nationella politiken samtidigt som myn- 

digheten ska påverka kommuner ochh organisationer så att de d ungdomspolitiska målen 

får 

genomslag. Kommunerna behöver relevant kunskapsunderlag somm kan relateras till 

enskunskapsproduktion måste vara relevant både för myndighetens grunduppdrag 

de kommunala ungdomspolitiska mål och inte enbart de som formulerats på nationell 

nivå. 

Ungdomsstyrelsen producerar i storaa delar relevanta och insiktsfulla kunskapsun- 

derlag. För attt dessa ska bli än en mer relevantaa för kommunerna i utvecklandet av 

förnyelsen av 

ungdomarss fritids- ochh föreningsverksamheter krävs attt myndighetens 

analyser inte främst är av 

generell art utan delvis omorienteras från faktabaserad 

pro- 

duktion till kunskapsgenererande sådan som kopplar fakta och kunskap till metodut- 

som 

är inriktat på attityder och värderingar kring jämställdhet, maskulinitet och våld. 

Andra värdefulla verksamheter är knutna till statistikverktyget LUPP och de metodut- 

vecklande processer som 

kan relateras till detta 

där både nationella och lokala per- 

spektiv på ungdomspolitik kan utvecklas. 

En 

viktig uppgift för Ungdomsstyrelsen är att stödja kommunernas strävan att ut-- 

veckla deras kunskapsbaserade ungdomspolitik. För att kunna utveckla denna uppgift 

krävs att den statliga ungdomspolitiken har ett väl förankrat perspektiv 

på gränsdrag- 

ningen mellan 

statliga åtaganden respektive kommunernass ansvar. Enn tydligt formule- 

rad 

strategi kring detta i den statligaa ungdomspolitiken kann bidra till ett tydligare upp- 

veckling. Exempel på angelägna uppdrag hos myndigheten 

n ärta fram kunskapsstöd 

drag till myndigheten relaterat till att tillhandahålla underlag till kommunera att vida- 

reutveckla kunskapsbaserad ungdomspolitik. 

Exempel på ovanståendee är att Ungdomsstyrelsen kan ha i uppdrag att 

konkretisera 

och avsätta resurser till sitt befintliga uppdrag med att stödja den sektor som relaterar 

tilll ungas mötesplatser genom en satsning på kunskap, kompetens ochh metodutveckl- 

ing. Det handlar om att samordna relevanta nationella, regionala och lokala aktörer


Vårt dnr: 

12/2278 

15 (15) 

och initiativ inom offentligt finansierad verksamhet och i civilsamhällc 

le genom att 

upprätta en kommunikativ infrastruktur över Sverige. Innehållet för denna samordning 

kan vara att följa upp och 

utvärdera sektorn, utvecklande av a metodstöd och att med- 

verka till kunskapsfördjupning. Inspiration kan delvis komma från denn nationellaa sats- 

ningen på att utveckla en 

evidensbaserad praktik inom socialtjänsten där överens- 

kommelser mellan områdets aktörerr sluts och samordnas mellan m parterna.

Om en ny ungdomspolitik, STK-2013-626 - Malmö stad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?