Oss emellan nr 2 10 - Örebro läns landsting

orebroll.se

Oss emellan nr 2 10 - Örebro läns landsting

PÅ USÖ

NR 2 • 2010

Röntgenveckan

– från början till slut

Raka spåret

till rätt vård

Natasha

– mästare

på vatten

1


Vårt varumärke

– en viktig fråga

Att USÖ mötts av utmaningar under

2010 är nog ingen som missat. I vissa

fall tog vi hem storvinst, i andra gick

det inte riktigt vår väg. Beskeden

från landstingen i Västmanland och

Sörmland att man kommer att styra

över högspecialiserad vård till andra

sjukhus var en motgång.

Betydligt mer glädjande var att Högskoleverket

under våren äntligen fattade

beslutet att inrätta den läkarutbildning

i Örebro som vi så länge

har längtat efter. Om vi vårdar utbildningen

väl stärker den oss som universitetssjukhus

och ger samtidigt en

bas för den så viktiga framtida kompetensförsörjningen.

Direkt efter semestrarna kom också

positiva besked om att utveckla USÖ:s

lokaler på ett sätt som ger möjlighet

till framtida utveckling av högkvalitativ

vård, forskning och utbildning.

Förnyelsen gör att USÖ fortsatt kan

erbjuda vård i utvecklingens framkant

och förbättra möjligheterna till

utökat samarbete med andra vårdgivare

inom fler specialiteter.

Det som hittills hänt under året ger

oss både incitament och förutsättningar

att fortsätta stärka vårt ”varumärke”

– de upplevelser, värden och

känslor som förknippas med USÖ.

För att varumärket ska lyfta och bli

starkt krävs att allt vi gör – i ord och

handling – utmärker sig på ett positivt

sätt. För att vi ska bli trovärdiga bör

varumärket byggas inifrån vår egna

organisation, så att den interna kulturen

och bilden av oss själva stämmer

överens med vår kommunikation

och hur vi uppfattas av andra.

Stella ger hela kliniken

äran för priset

– Egentligen hade jag varken erfarenhet som chef eller några metoder i bagaget för

att utveckla klinikens arbete. Jag har konsekvent gått på att ha förtroende för dem

jag arbetar tillsammans med och lita på dem.

Stella Cizinsky är verksamhetschef

på Kardiologiska

kliniken. Valet att satsa på

sunt förnuft och förtroende

har visat sig vara mycket

framgångsrikt. I somras fick

Stella ett hedersomnämnande

som årets kvinnliga

ledare inom sjukvården. Kul

tycker Stella.

– Men jag ser inte utmärkelsen

främst som personlig.

Den har hela kliniken fått.

Alla ställer upp

Det som kliniken lyckats

med sedan Stella kom som

chef 2005, är att man byggt

upp en ny identitet efter en

tidigare turbulent period.

Hjälpsamhet och fokus på huvuduppgiften – att ge god

vård – genomsyrar idag hela verksamheten.

– Alla ställer upp för sina kollegor. Det skapar lugn i

arbetsgrupperna, säger Stella och Anita Skantz, avdelningschef,

inflikar:

– Tappar någon en boll tar någon annan upp den. Då

blir det god stämning och bra vård.

Samtidigt som man förbättrat de ”mjuka” värdena, har

kliniken förändrat och effektiviserat sitt arbete rejält. Sedan

2005 har man sparat miljontals kronor, där något av

kulmen nåddes 2009 i samband med en stor omorganisation.

Då minskades antalet vårdplatser från 32 till 28, två

avdelningar blev en och en dagvårdsavdelning inrättades.

Med rätt att fatta beslut

Kliniken löste omstruktureringen genom att sätta till arbetsgrupper

som jobbade igenom vad som behövde förändras.

– Frågorna drevs och besluten togs av dem som var närmast

berörda. Konstigare var det faktiskt inte, säger Stella.

Stella Cizinsky, längst till höger, har en

snabb avstämning med sjuksköterskorna

Carina Lund och Christina Nilsson.

Under hösten är många medarbetare

och chefer engagerade i arbetet

för att utveckla och tydliggöra

USÖ:s varumärke. Kloka tankar och

idéer stöts och blöts för att landa i en

samsyn om hur vi vill att andra ska

uppleva oss och vad vi konkret behöver

jobba med för att lyckas. Målet

är att vi tillsammans i vardagen kan

skapa ett upplevt mervärde hos våra

målgrupper, det vill säga att patienter,

remittenter, studenter och andra

upplever ett mervärde i att vända sig

till just USÖ. När vi lyckats med det är

min övertygelse att USÖ kommer att

bli en ännu mer attraktiv arbetsplats

och ett ännu bättre sjukhus för dom

vi är till för!

Ulrika Julin

Kommunikationschef

2


På Kardiologiska kliniken stöttar

medarbetarna varandra, intygar

Anita Skantz och Stella Cizinsky.

Vad som hände – förutom de större redan

nämnda förändringarna – var bland annat att

antalet förråd minskades, flöden förändrades

och nya rutiner infördes.

– Vi enades om att den flexibilitet vi ville nå,

krävde att alla arbetade med samma rutiner.

Så blev det också, säger Anita.

När Stella går runt på kliniken pekar hon

på hur man idag använder vissa vårdsalar för

administrativa uppgifter.

– Men nära nog på en dag kan vi ställa om

dem till vårdsalar på nytt, säger Stella.

Det här är en följd av att man prioriterade

funktion framför yttre saker.

– Man behöver inte bygga och måla om för

att verksamheten ska fungera bra. Alla ville

också att förändringen skulle genomföras utan

att vi drog på oss onödiga kostnader, säger

Stella.

Statistik får stå tillbaka

Förutom att medarbetarna känner – som Anita uttrycker saken – att

Stella jobbar för oss, är också andra intressenter nöjda med vad som

skett. Patienterna är positiva och känner trygghet.

– De studenter som vi tar emot, ger oss också mycket goda betyg. De

känner sig sedda och välkomna. Sån’t får genomslag och vi har inga som

helst problem att rekrytera nya medarbetare.

En grund till den goda dialog och stämning som idag råder, har lagts

vid de klinikdagar man har varje år. Här har statistik, siffror och Leankoncept

fått stå tillbaka. Istället har man tagit upp olika teman och diskuterat

exempelvis etik, medarbetarskap och svåra fall i vården.

– Det har skett i mindre grupper, där alla kunnat komma till tals. Sedan

har vi också vikt tid för kultur och t ex

lyssnat på klassisk musik.

Vid de årliga utbildningsdagarna om arbetsmiljö

har man jobbat på samma sätt – i

mindre grupper för att alla ska våga säga sin

mening.

Apropå arbetsmiljö kan medarbetarna på

kliniken få gå ner i tjänst en tid, om de skulle

hamna i en jobbig situation.

– Vi tycker det är värdefullt att ställa upp

och kunna ha våra duktiga medarbetare kvar,

säger Stella och Anita, väl medvetna om att

livet inte alltid går som på räls.

Prova-på-pengar stimulerar forskning

I motiveringen till Stellas hedersomnämnande

sägs också att ”hon … lyckats få utveckling

och forskning att blomstra…”.

– Visst är jag som chef ansvarig också för

den delen och jag uppmuntrar medarbetarna

att forska. Men den drivande kraften är Ole Fröbert.

Kardiologen kan i ett inledande skede ge medarbetare som vill forska

s.k Prova-på-pengar och ställa viss arbetstid till förfogande. Vem som får

pengar avgör den forskargrupp som finns på kliniken och som möts vid

en månatlig lunch.

Pengarna kommer från vissa läkemedelsstudier kliniken gör och där

man får lite över. Medlen använder man för att stimulera forskning och

att hjälpa intresserade att ta sig över den tröskel som trots allt finns när

det gäller att börja forska.

3


Röntgenveckan – en

strålande kongress

Det har varit Röntgenvecka i Örebro för fjärde gången.

I fem dagar har 1 600 besökare från landets alla röntgenkliniker besökt Örebro, USÖ och Conventum

för att fördjupa sig i radiologins olika specialiteter. Besökarna har haft ett späckat program, både dagar

och kvällar.

Det är symposier, möten och utställningar. Det är nya metoder

och teknisk utrustning. Men det finns också möjlighet

att få mer allmänbildande kunskaper i hur till exempel

Nationalmuseet röntgar en Rembrandt eller hur Tullverket

gör för att röntga en resväska eller långtradare.

Mannen bakom Röntgenveckan heter Torbjörn Andersson.

Till vardags har han arbetat som professor och överläkare

på USÖ:s Röntgenklinik. Men när det drar ihop sig

för Röntgenvecka i Örebro då byter han skepnad och blir

förutom mässgeneral också webbredaktör, reklamman,

festfixare, artistarrangör, konferencier och entertainer.

Han har spikat ihop ett program med seminarier, föreläsningar,

utställning, mässa, och framförallt underhållning

på kvällarna med överraskningar, artister och god mat.

Ja allt som har att göra med arrangemang av ett stort

evenemang för en hel vecka. Det är allt smått som stort.

– Det blir roligast så, ler han. Röntgenveckan arrangeras

formellt av Röntgenkliniken vid USÖ tillsammans med

Svensk förening för bild och funktionsmedicin och Svensk

förening för röntgensjuksköterskor. Det är föreningarna

som tar den ekonomiska risken. Men kliniken får fria

händer så jag både bestämmer och gör det mesta själv –

som en upplyst diktatur, skrattar han.

– För att det ska bli riktigt lyckat måste man ha ett gediget

vetenskapligt program. Men det sociala är nog så viktigt. Det

ska vara en rolig upplevelse också. Det glöms ofta bort i de

här sammanhangen, säger Torbjörn Andersson.

– Jag tror att Röntgenveckan ger både stan och kliniken

ett väldigt bra rykte. Det är ett stort plus när vi ska

rekrytera folk. Många har sagt att de tycker att det verkar

så bra hos oss. Om någon säger att Örebro ligger i gnällbältet

så har vi bevisat motsatsen.

Och vi tackar Torbjörn Andersson å USÖ:s vägnar. För

han har stärkt Örebro och USÖ:s varumärke på det mest

föredömliga vis!

Att ordna ett stort möte med utställning, konferens

och underhållning. Det kräver sin man. Och när

det gäller Röntgenveckan i Örebro heter den mannen

Torbjörn Andersson.

Torbjörn Andersson har ägnat såväl kvällar och nätter

till att fundera och spåna på nya idéer. Hur mycket tid

han lägger ner vet han inte.

– Men jag skiljer inte på jobb och fritid, jag jobbar

jämt, säger han.

Noggrann planering. Röntgenklinkens arbetsgrupp

träffades varje vecka.

4


Varför får inte jag Nobelpriset? Den frågan

ställde Peter Aspelin, professor i diagnostisk

radiologi när han föreläste under invigningen.

Plåtning av skyltar på USÖ några veckor

före evenemanget.

Det var Röntgenklinikens egen personal som visade

vägen till utställningslokaler och kaffeserveringar.

30 pappersdockor i formatet 2x4 meter hade

fotats och tryckts upp.

Fullsatt på alla seminarier. Föreläsare, utställare

och besökare var nöjda efteråt.

– Allting klaffade, mer kan man inte begära.

Det var verkligen jättekul, konstaterade Torbjörn.

Det var en Röntgenvecka med kunglig glans. Örebros

egen Jean Baptiste Bernadotte förgyllde

den högtidliga invigningen.

I Conventum arena hade 50 stora och små

företag sina montrar.

Möte med Conventum. När Röntgenkliniken

bestämde sig för att ta hand om arrangemanget hade

de bara ett år på sig.

Det är bra att få kunskap om vad som händer, säger

Eva Carlsson som snackar med kollegan Anders Norlin

från Södersjukhuset i kaffekön. Programmet på Röntgenveckan

i Örebro är väldigt varierat. Jag kom för att

jag ville ha kunskap om nya metoder men har också lyssnat

på Stefan Einhorn om visdom i vården och utanför, det

handlade mer om psykologi och vårt beteende.

För flera företag är detta den enda mässa som de

prioriterar under ett år. Det är en stor fördel för

både företagare och mässbesökare att inte behöva

åka till för många tillställningar under ett år. Nu

koncentreras allting till en och samma vecka.

5


Röntgenpersonal i alla kategorier har verkligen

något att se fram emot en vecka om året. I år

var det Örebro. Det var en fantastisk stämning

hela kvällen.

Terry Bärlin från Philips visar besökare ett nytt

avancerat ultraljudssystem på sin kollega Jan-

Erik Flinck.

- Genom att sticka in en lång nål kan vi koka bort

tumörer med hjälp av radiovågor. Tommi Edlund, försäljningschef

på Covidien visar en ny modell för tumörablation.

För honom och hans företag är Röntgenveckan

det bästa stället att visa upp sina nya produkter.

Program och abstracts

Bankett i Nobelklass. Förutom god mat och förstklassig

underhållning kom det ett och annat säreget inslag. Hur ska

Umeå som håller i Röntgenveckan 2011 överträffa

Torbjörn Anderssons sinnliga hottentott?

Sista kvällens stora bankett bestod av en rad överraskningar.

Två av dem var Lena Philipsson och Orup

som körde flera av sina stora hittar. Det var en riktigt

lyckad kväll för både publik och artister.

Total succé. Sångerskan Maria Johansson fungerade

som husband och underhöll både på luncher

och kvällar. Hon sjöng allt från Edith Piaf till

Aretha Franklin så håret på armarna reste sig.

Röntgenveckan 2010

20–24 september Conventum Örebro

6


Vatten – en källa

till glädje och risker

Vatten.

Det är den gemensamma nämnaren för det Natasha

Anderberg både motarbetar och älskar.

Hon är nämligen svensk mästare i vattenskidåkning

och nationell expert när det gäller riskerna med

vattenpiprökning.

7


För att kunna nå ut till alla om vilken bra

och säker vård man får på USÖ. Både till

allmänheten och till andra sjukhus som

köper vår högspecialiserade vård.

Pernilla Spännare,

Biomedicinsk analytiker

Fysiologiska kliniken

Vi får inte tappa mark i det moderna samhället!

Vi måste stå upp för att vi är bra och

våga visa det!

Lena Karlén

Tandsköterska

Käkkirurgiska kliniken

För att hävda sig inom den högspecialiserade

vården måste USÖ ha ett varumärke som

alla vet garanterar hög kvalitet i omhändertagandet.

Anders Westerborn

Överläkare

ÖNH-kliniken

Det är viktigt med ett starkt varumärke för

att kunna synas på ”marknaden” och påvisa

hur bra, och i många fall, mycket bättre, vi

är än andra sjukhus. Detta bl a i konkurrensen

som gäller vid upphandlingar.

Anette Olander

Sjuksköterska

Urologiska kliniken

Varför är det viktigt att USÖ stärker sitt varumärke?

I den allt mer hårda konkurrensen om patienter

är det viktigt att sätta USÖ på kartan.

Det är också viktigt att visa vad vi är bra på

och själva vara stolta över att arbeta här.

Gun-Britt Adamsson

Sjuksköterska

Centrum för huvud- och halsonkologi

8


Skadad i VM – nu ska

Natasha ha revansch

Natasha Anderberg är hälsoutvecklare på USÖ:s tobakspreventiva

enhet. I jobbet ingår både information om farorna

med tobak och behandling – motivationssamtal och

terapi – av patienter som vill bryta sitt beroende.

– Det är väldigt givande. Nyligen hände en rolig sak.

Jag var ute och informerade föräldrar i skolor, när jag

plötsligt kände igen en förälders röst. Det var en kvinna

som jag haft stödsamtal med över telefon. Vi pratade efteråt

och hon hade varit rökfri i två år och var så tacksam.

För två år sedan tog hennes jobb en ny och spännande

riktning. Natasha var ansvarig för en nationell tobakskonferens

i Örebro. Bland annat ville hon sätta ljus på ett relativt

nytt fenomen, vattenpiprökning.

– Men vi hittade ingen expert. Då sa min chef ”ja, men

då får väl du hålla i den punkten då”. Och så blev det,

skrattar Natasha.

Nationell expert…

Så när Statens folkhälsoinstitut skulle ta fram en kunskapssammanställning

om vattenpipa, så gick förfrågan

till – Natasha Anderberg. I slutet av året ska rapporten

tryckas och presenteras. Men Natasha bjuder på en kort

sammanfattning som också är lätt att komma ihåg.

– Även om tobaksblandningen eller rökmassan luktar

gott och röken är sval, så innehåller den väldigt skadliga

ämnen och partiklar.

Man kan göra bättre saker med vatten, åka vattenskidor

till exempel. Natasha upptäckte sporten relativt sent,

som 15-åring, men fastnade direkt. I prisskåpet hemma

trängs en massa mästerskapsmedaljer, bland annat SMguld

individuellt och i lag. Och familjen – maken Per och

barnen Oskar och Linus, fyra och sju år – har på ett naturligt

sätt dragits in i Nora vattenskidklubb och sportens

finesser.

– Oskar och Linus har blivit mina coacher. De kan allt

om vattenskidåkning, skrattar Natasha.

Natasha stod på bryggan,

färdig att åka. Då trampade

hon snett och det ena

benet halkade ner mellan

bryggan och en båtfender.

– När jag drog upp benet

fastnade jag i en krok

och rev upp ett stort sår.

Jag fick sy 18 stygn och åka

hem utan att tävla, säger

hon och ler uppgivet.

Som extra salt i såret

vanns VM av en åkare som

Natasha slog i förra årets

EM i Holland när hon tog

guld i slalom.

– Nu måste jag ju bara

fortsätta, åtminstone till

nästa VM om två år.

Både glädjen att åka och

lusten att tävla är alltså

oförstörd. Då är det värt att

annat inte hinns med.

– Vi har både hus och

trädgård, men… Säg så här,

vi har inte den finaste trädgården

och det byts inte

gardiner så ofta, skrattar

Natasha.

… och svensk mästare

I somras vann hon än en gång SM-guld i slalom – och

slog sitt eget svenska rekord – och åkte till VM i Italien i

september med stora förhoppningar att vinna sin klass,

35+. Då hände det osannolika.

Natasha tränar

hårt i Åsbosjön.

Målet är VM-guld

i slalom om två år.

9


Raka Spåret till bättre vård

– En fantastisk förbättring,

säger Ylva Sars om projektet

Raka Spåret som betyder

snabbare behandling för

äldre med höftledsfraktur.

Ylva Sars entusiasm går inte att ta miste på. Hon pratar fort och engagerat.

– Raka Spåret är det absolut roligaste jag varit med om, säger hon och börjar

berömma kollegor på ortopeden, röntgen, ambulansen, växeln och transportavdelningen.

– Men bäst av allt är att patienterna fått det så mycket bättre!

Det började med en förfrågan från sjukhusledningen

i början av 2009 om Ortopedkliniken

kunde se över vårdflödet och

minska trycket på akuten. Avdelningschef

Ylva Sars satte sig med kollegan Helena

Strömberg-Person och klinikchef Gunnar

Bergenz.

– Uppdraget var tydligt, men vi ville

samtidigt fokusera på förändringar som

skulle innebära förbättringar för patienterna,

säger Ylva.

Ganska snart fastnade man för ett projekt

som döptes till Raka Spåret, en ny metod

att ta hand om misstänkta höftfrakturer

som praktiserats med framgång på bland

annat sjukhusen i Lund och Alingsås.

Höftfrakturer är vanligt bland äldre

med benskörhet och är en av de allvarligaste

frakturerna med hänsyn till sjuklighet,

dödlighet och kostnad. Denna patientgrupp

upptar ensamma en fjärdedel av

alla ortopediska vårddagar i Sverige.

Tanken med Raka Spåret är att ambulanspersonalen

ska skjutsa alla misstänkta

höftfrakturer direkt till röntgen. Där är

Raka Spåret-patienter prioriterade och

efter röntgen hämtas de och körs upp till

ortopedavdelningen.

Snabba förbättringar

Det nya arbetssättet, som först provades

under två månader i början av året och

därefter permanentades, gav omedelbart

resultat.

Före: Mer än hälften, 55 procent, av patienterna

fick vänta 2,5–4 timmar innan de

kom till ortopedklinikens vårdavdelning.

För ytterligare nära 30 procent dröjde det

mer än 4,5 timmar.

Efter: Nära 75 procent av patienterna var

inlagda på vårdavdelning inom två timmar.

– Det är en fantastisk förbättring, framför

allt för patienterna som slipper vänta

i onödan och får rätt vård så snabbt som

möjligt. Det sparar också pengar och

minskar trycket på akuten, säger Ylva

Sars.

När Raka Spåret skulle genomföras

blev Ylva Sars projektledare. Det behövdes

med så många inblandade avdelningar

och det fanns också vissa farhågor.

– Alla var positiva och engagerade, men

det fanns oro för att det skulle bli många

felbedömningar. Bara en handfull fall har

skickats från röntgen till akuten för en ny

bedömning och det är ett mycket bra resultat,

säger Ylva.

Ingen tvekan

För ambulanschef Åke Gustafsson fanns

inga tveksamheter att dra igång projektet.

– Tvärtom, vi uppmuntrade det. Kanske

bröt det lite med traditionen hur vi jobbat

tidigare, men när vi kom igång fanns inga

tveksamheter. Raka Spåret är ett utsökt

projekt!

Samma positiva tongångar hörs från

Röntgenkliniken.

– Det är ett paradexempel på ett lyckat

projekt med patienterna i fokus, säger avdelningschef

Britt-Louise Eriksson.

Ylva Sars är glad och brinner för nya

förbättringar. Förutsättningarna finns, i

höst får ortopeden en extraresurs i form av

en projektanställd läkare som är specialist

på allmänmedicin.

– Nu vill vi gå vidare och hitta sätt för

att patienter med höftfraktur kommer till

operation snabbare. Det ska verkligen bli

kul och spännande!

10


Efter Bengts olycka

gick allt som på räls

Ett nattligt toalettbesök. En förrädisk mattkant. Och

helt plötsligt låg Bengt Håstlund på golvet med fruktansvärda

smärtor i vänster höft.

Det gick fort – och det gjorde även resten.

– Ja, det var verkligen raka spåret. Det gick imponerande

snabbt, säger Bengt.

Dagen efter skulle Bengt fylla 87 år. Grillfesten med barn

och barnbarn i sommarstugan i Grythem var sedan länge

planerad. Nu fick han istället tillbringa födelsedagen på

ortopeden.

– Men personalen kom in och sjöng för mig och bjöd på

bakelse. Det var väldigt snällt.

Efter ett långt friskt liv är Bengt Håstlund positivt överraskad

efter sin första riktiga kontakt med sjukhusvård.

Ambulansen var beundransvärd genom att hitta direkt

till den avlägsna sommarstugan i Grythem. Omhändertagandet

var tryggt och professionellt. Och så gick allt så

snabbt.

Fakta höftledsfrakturer

• I Sverige drabbas årligen cirka 18 000

personer av höftfraktur. Det är huvudsakligen

äldre personer som lider av yrsel,

muskelsvaghet och benskörhet.

• Höftfraktur är en av de allvarligaste frakturerna

med hänsyn till sjuklighet, dödlighet

och kostnader.

• Med Raka Spåret skapas en effektivare

vårdkedja som ger flera positiva resultat,

bland annat minskad dödlighet, minskade

infektionskomplikationer och färre

vårddygn.

Ingen väntan

– Man har ju hört en del om väntan på akuten. I ambulansen

fick jag veta att jag skulle direkt till röntgen. Från

det att ambulansen hämtade mig till jag var inskriven på

ortopeden tog det mindre än två timmar.

Hustrun Britten är lika imponerad och nöjd hon.

– Allt gick som på räls och det kändes skönt att Bengt

kom till sin säng på avdelningen så snabbt.

Efter operation och en halvprotes i vänster höft är det

nu vardag i hemmet. Men med en viss skillnad – efter att

ha levt ett aktivt liv med dagliga promenader, är det träning

i lägenheten i Örebro som gäller. Och precis som en

idrottsman har Bengt en klar målbild.

– Jag ska ut och gå på gården så fort det bara går. Och

så vill jag fira nästa födelsedag med en grillfest i stugan

i Grythem.

11


RETURADRESS: Universitetssjukhuset Örebro, Sjukhusstaben kommunikation, 701 85 ÖREBRO

USÖ:s varumärke – ett uppdrag för alla medarbetare

I höst ska USÖ arbeta med sitt varumärke i en intern process.

Medarbetare från USÖ:s samtliga kliniker har bjudits in för att

diskutera hur vi ser på vårt sjukhus idag, våra värderingar och

vilka framtida erbjudanden och löften som varumärket USÖ kan

stå för. Frågorna kommer att diskuteras vidare i sjukhusledning

och bland verksamhetschefer. Slutligen kommer de utmynna i en

varumärkes plattform.

Sjukhusdirektör Jan Olsson, varför

är det viktigt att USÖ arbetar med

sitt varumärke?

Det är viktigt hur vi uppfattas av

vår omgivning. Inte minst aktuellt

blev frågan i våras då avtalen med

Sörmland-Västmanland inte riktigt

gick vår väg.

– Det var inte på grund av fel

pris eller fel kvalitet men däremot

framkom vissa tvivel när det gäller

tron på att långsiktigt satsa på

USÖ som universitetssjukhus.

Har andra sjukhus också ett

varumärke?

Alla organisationer har ett varumärke

vare sig man medvetet har

jobbat med det eller ej.

Enkelt uttryckt kan man säga

att varumärke är något som finns i

människors medvetande och handlar

om de förväntningar, upplevelser

eller fördelar man som organisation

kan erbjuda sina målgrupper.

I ett första steg strävar vi efter att

skapa en gemensam syn internt på

sjukhuset på vad varumärket USÖ

står för – för oss och för våra intressenter.

Vad tror du att människor tänker

om USÖ idag?

- Vi får ofta uppskattande kommentarer

från våra patienter och

deras anhöriga när det gäller bemötande,

miljön och att det känns

tryggt på USÖ. Tyvärr får vi också

en del negativa omdömen när det

gäller väntetider, där vi inom några

områden ännu inte nått våra mål.

En reflektion jag ibland gör är att

spontana kommentarer om den

positiva stämningen på sjukhuset

inte sällan kommer från patienter

från andra landsting som har

remitterats till oss. Kanske tar vi

själva det positiva för givet.

Vad gör dig stolt över USÖ?

– Jag känner mig stolt när jag ser

det engagemang och den empati

som våra medarbetare möter

patienterna med trots att det

ofta är tidspress. När våra chefer

och medarbetare utvecklar verksamheten

utifrån patientens fokus

känner jag mig stolt över den

utvecklingskraft som finns inom

USÖ. Inte sällan får jag också

återkoppling från andra håll i landet

när man uppmärksammar allt

positivt som händer här, inte minst

inom utbildning och forskning – då

känns det bra!

Hur tror du att USÖ kan särskilja sig

från andra universitetssjukhus?

– USÖ måste bygga sin profil utifrån

våra förutsättningar som det

yngsta och minsta universitetssjukhuset.

Nu pågår en process

där vi tillsammans på sjukhuset

ska hitta dessa positiva kännetecken.

Personligen tror jag att vi

ska fortsätta att utveckla spetsområden

inom den högspecialiserade

vården och forskningen, samtidigt

som vi bibehåller en god bredd

inom så många områden som

vi mäktar med. Jag tror också vi

har goda möjligheter att profilera

oss som ett attraktivt utbildningssjukhus,

inte minst höstens goda

omdömen om AT- och ST-läkarutbildningen

ger stöd för detta.

Vi ska också vara ett vänligt och

lättillgängligt universitetssjukhus

med erkänt hög kvalitet.

Hur påverkar varumärkesarbetet vardagen

för USÖ:s chefer och medarbetare?

Alltså, vad kommer att krävas av

oss på USÖ för att varumärkesarbetet

ska bli framgångsrikt?

- Ett framgångsrikt arbete med

en organisations varumärke förutsätter

ett stort engagemang på

alla nivåer. Vi måste känna att de

värden och löften vi vill lyfta fram

känns som våra och att vi vill stå

för dem. På detta sätt blir arbetet

med varumärket allas uppdrag. Vi

måste vara uthålliga och får räkna

med att detta arbete kommer att

pågå under lång tid. Om vi sedan

också vågar vara stolta över det vi

åstadkommer här på USÖ, så har vi

kommit en bra bit på väg.

Läs mer om USÖ:s varumärkesarbete

på intra.orebroll.se/uso/

varumarke

ÖNSKEREPORTAGET!

Vilken intressant person vill just du läsa om i Oss emellan? Har

du någon kollega som förtjänar att lyftas fram? Finns det någon

verksamhet som du är nyfiken på eller undrar du över något?

Önska fritt och stort, det enda förbehållet är att den person eller

företeelse på något sätt ska ha anknytning till USÖ. Använd

kupongen här nedan eller gå in på intranätet: intra.orebroll.se/

uso/onskereportage

Jag vill läsa om.................................................................................

...........................................................................................................

Jag heter...........................................................................................

Arbetsplats........................................................................................

Skicka ditt önskemål till Petra Ekenstam, Sjukhusstaben,

kommunikation, M-huset, USÖ eller mejla till

petra.ekenstam@orebroll.se

Oss emellan på USÖ ges ut av Sjukhusstaben kommunikation och produceras i samarbete med Strateg Marknadsföring.

Ansvarig utgivare: Ulrika Julin. Redaktör: Petra Ekenstam. Text: Petra Ekenstam, Ulrika Julin och Strateg Marknadsföring.

12 Foto: Magnus Westerborn, Hans Johnsson och Maria Bergman.

More magazines by this user
Similar magazines