Mer Ã¤n bara ett klassrum â¦

Mer än bara 

ett klassrum … 

STYLA SKOLMATSALEN 

ÅRET RUNT I 

SKOLTRÄDGÅRDEN 

VI GÅR LAJV 

MED ÄVENTYR 

I BLODET 

– ett inspirationsmaterial kring pedagogiska miljöer som främjar hälsa och lärande

© nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (ncff), örebro universitet, örebro 2012 

statens folkhälsoinstitut, östersund 2012 

isbn 978-91-7521-042-1 (print) 

isbn 978-91-7521-041-4 (pdf) 

idé, text och innehåll: ncff 

omslagsfoto: ncff & emma melkersson 

foto inlaga: ncff (sid 7, 8, 11, 12, 15, 16, 19, 20, 26, 28, 30, 31, 38, 42, 44, 48, 49, 52, 54, 55, 56), 

olivia & elin blomgren (34, 40), märit östberg (10, 12), per nylander (22), robert lättman-masch, nynäshamns 

naturskola (33), hisingstorpsskola jönköping (36-37), helene grantz, natur- och kulturskola ålesån (51), 

Steve Anderson, Sagomuseet i Ljungby (58, 60, 61) 

grafisk produktion: syre 

tryck: lenanders grafiska, 53294

”Varje elev har rätt att i 

skolan få utvecklas känna 

växandets glädje och få 

erfara den tillfredsställelse 

som det ger att göra framsteg 

och övervinna 

svårigheter.” 

Lgr 11 

Mer än bara ett klassrum 

– ett inspirationsmaterial kring pedagogiska miljöer som främjar hälsa och lärande

Förord 

Du håller i din hand en inspirationsskrift inom satsningen Ett 

friskare Sverige. Vår förra skrift ”Nu är goda råd … enkla!” är 

fortfarande aktuell. Den riktades direkt till målgrupperna 

elever och pedagoger. Den här gången vänder vi oss särskilt 

till pedagoger och övrig personal i skolan. Vi vill med denna 

skrift inspirera er att ta vara på de variationer av pedagogiska 

miljöer som främjar goda matvanor, fysisk aktivitet, hälsa och 

lärande. Skolan har en central roll i det hälsofrämjande arbetet 

och är en viktig stödjande miljö för goda levnadsvanor. 

Kunskapen om hälsans betydelse för lärandet i skolan har 

ökat under senare år. I dag finns det både kunskapsstöd och 

goda praktiska exempel som stödjer hälsoarbete i skolan. En 

aktuell kunskapsöversikt från Vetenskapsrådet lyfter fram 

forskning som visar att fysisk aktivitet i olika former under 

skoldagen kan underlätta lärandet för eleverna. Insatser för 

fysisk aktivitet och goda matvanor, kan alltså hjälpa skolan 

att nå sitt huvuduppdrag och göra att fler elever klarar skolan. 

Statens folkhälsoinstitut samordnar uppmärksamhetsveckan 

Ett friskare Sverige på uppdrag av regeringen. Den är 

ett samverkansprojekt som syftar till att öka kunskapen och 

medvetenheten om goda matvanor och fysisk aktivitet och 

dess betydelse för hälsan. Veckan genomförs 15–21 oktober 

2012. Uppdragets målgrupp är hela befolkningen, men i uppdragets 

genomförande sätts särskilt fokus på några prioriterade 

slutmålgrupper. Dessa är barn och tonåringar, äldre 

samt personer med intellektuell funktionsnedsättning. 

Arbetet bygger vidare på det långsiktiga folkhälsoarbetet 

som görs kring matvanor och fysisk aktivitet över landet och 

ska vila på vetenskaplig grund. 

Statens folkhälsoinstitut och Nationellt centrum för främjande 

av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF) har tagit 

fram det här inspirationsmaterialet. Materialet vill inspirera 

dig till att tänka nytt och ger tips om hur man i undervisningen 

inom olika skolämnen kan använda pedagogiska miljöer 

i arbetet med mat och fysisk aktivitet på ett ämnesövergripande 

sätt. I innehållet finns många praktiska exempel 

som kan tillämpas för elever i alla åldrar och skolformer. Det 

ger också hänvisningar till fördjupning och vetenskapligt stöd 

för arbetet. Materialet kommer att delas ut i ett exemplar till 

samtliga grundskolor och särskolor i landet. Vill ni beställa 

fler exemplar eller ladda ner materialet som pdf-fil finns det 

tillgängligt på våra webbplatser. 

Östersund, 2012 Örebro, 2012 

Sarah Wamala 

Charli Eriksson 

Generaldirektör 

Statens folkhälsoinstitut 

www.fhi.se 

Föreståndare 

Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom 

www.ncff.nu

Innehåll 

Inledning 

Mångfalden av pedagogiska miljöer ......................6 

1. MAT OCH MÅLTID 

Missa inte alla tusentals möjligheter ......................8 

Vind i gaffeln .......................................10 

Styla skolrestaurangen ...............................14 

Mer än bara mat ....................................18 

2. SKOLANS UTEMILJÖ 

En utemiljö som passar alla ............................22 

Skapa platser för hälsa och lärande .....................24 

Året runt i skolträdgården .............................28 

Kroppar och knoppar fulla av lek .......................32 

3. STADEN 

Miljöer som stimulerar till kreativitet .....................34 

Vi går Lajv .........................................36 

Funny Walks .......................................40 

Med staden som spelplan .............................44 

4. NATUREN 

Naturens mångfald ..................................48 

Utomhuspedagogiken främjar lärandet ...................50 

Med äventyr i blodet .................................54 

I naturen bland drakar, troll och jättar ....................58 

Källförteckning ...........................60 

LÄSTIPS & LÄNKAR ............................62

INLEDNING 

Mångfalden av pedagogiska miljöer 

”Tänka fritt är stort men att tänka rätt är större”, påstår den 

berömda 1700-tals devisen från Uppsala universitet. 

Att vara kreativ, tänka nytt och annorlunda kräver många gånger 

både nyfikenhet och mod. Det kräver också praktisk erfarenhet, 

planering, förberedelser och förankring. Därför vill vi gärna vända på 

begreppen och säga att ”tänka rätt är stort men att tänka fritt är större”. 

– Många kreativa miljöer präglas av hårt arbete. Men hårt arbete leder 

inte automatiskt till kreativitet. Öppenhet, lekfullhet och en acceptans för att 

man ibland misslyckas är också viktigt, säger Tobias Degsell som är intendent 

på Nobelmuseet. Han reser världen runt och föreläser för såväl skolor och 

multinationella företag om kreativitet och dess processer. 

Det här inspirationsmaterialet vänder sig till pedagoger och övrig skolpersonal i 

grundskolan, särskolan och gymnasiet. Syftet är att du ska inspireras till att tänka 

nytt och kreativt kring rörelse och matglädje utifrån de förutsättningar som finns på 

din skola. Vi vill också lyfta fram mångfalden av olika pedagogiska 

miljöer och dess möjligheter att tillgodose elevers 

olikheter, särskilda behov och inlärningsstilar. 

Genom att arbeta med hälsa, mat och fysisk 

aktivitet i alla ämnen och under hela skoldagen, 

kan man lättare nå alla elever. För att eleverna 

ska kunna uppnå läroplanens mål är det 

viktigt att de känner sig delaktiga, trivs och 

mår bra i skolan. 

Vad säger läroplanerna om kreativitet 

och elevernas olika förutsättningar? 

Gemensamt för de båda styrdokumenten; Läroplan för grundskolan, 

förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (LGR 11) och 

Läroplan för grundsärskolan 2011 (LGRS 11) är att; 

• Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund 

för skolans verksamhet. I skolans uppdrag ingår att stimulera 

elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende, samt vilja 

till att pröva egna idéer och lösa problem. 

God hälsa främjar lärandet 

Forskning visar att ungdomar som rör på sig regelbundet, 

äter och sover bättre, och har lättare för att koncentrera 

sig på lektionerna. Detta har en gynnsam effekt på inlärningen. 

Möjligheten att inspirera och ge kunskaper om 

goda matvanor, fysisk aktivitet och hälsa finns i skolan. 

Där finns också goda förutsättningar att nå alla barn och 

ungdomar och skolan kan därför spela en central roll för 

att utjämna sociala skillnader i hälsa. 

• Skapande arbete och lek är viktigt för det aktiva lärandet. 

Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att 

eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska även sträva 

efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen 

för hela skoldagen. 

• Hänsyn ska alltid tas till elevernas olika förutsättningar och 

behov. Varje skola har ett ansvar för de elever som av olika 

anledningar har svårigheter att nå målen. Undervisningen ska 

vara saklig och allsidig men det finns olika vägar att lyckas i 

skolan. Undervisningen behöver därför inte vara den samma 

för alla. 

6

INLEDNING 

OM MATERIALET 

Det här inspirationsmaterialet 

har tagits fram av NCFF i nära 

samarbete med Statens folkhälsoinstitut. 

I inspirationsmaterialet finns 

exempel på fyra pedagogiska 

miljöer: 

1. Mat & måltid 

2. Skolans utemiljö 

3. Staden 

4. Naturen 

Under varje ämnesområde har 

NCFF samlat praktiska lektionstips, 

lärande exempel, pedagogiska 

verktyg och lästips. 

Gästskribenter har med sina 

kompetenser bidragit till inledningarna 

vid varje områdeskapitel. 

Övrig materialtext har NCFF 

skrivit och redigerat. 

7

MAT OCH MÅLTID 

8


Missa inte alla tusentals möjligheter 

Text: Eva Flygare Wallén 

I Sverige tillbringar nästan alla barn 13 år i skolan. Det innebär 

2314 skoldagar och lika många skolluncher under hela skoltiden. 

Under denna tid finns det tusental möjligheter att påverka 

mat och matval. Möjligheter som kan bidra till friskare, 

smartare och inte minst gladare elever. 

Under skoldagen kan vi visa på andra möjligheter än den 

kanske mindre hälsosamma livsstil, som en del barn har 

hemma. Det är därför viktigt hur skolpersonalen agerar eftersom 

det påverkar trovärdigheten. Att på en lektion samtala 

kring vad som är hälsosamt får ingen effekt om du sedan gör 

ohälsosamma val vid lunchen. Eller om skolsköterskan vid 

hälsosamtalet tar upp behovet av att äta grönsaker för att få i 

sig viktiga vitaminer och sedan själv inte tar några vid lunchen. 

Efter att ha arbetat som skolsköterska i 20 år och samtalat 

med elever på gymnasiesärskolan om vikten av att leva hälsosamt, 

ville jag göra hälsobudskapet mer konkret och praktiskt. 

Skolan anställde en kock för att få kontroll över maten 

och en hälsopedagog för att peppa elever och personal. För 

att bli en skola med bara nyttiga alternativ i alla sammanhang, 

satte vi upp en hälsopolicy. Efter åtta år är det numera 

en självklarhet för alla på skolan och idéerna utvecklas fortfarande. 

Att äta hälsosamt är vanligare i familjer med god inkomst, 

hög utbildning och som lever i sammanhang där man pratar 

om vad som är hälsosamt att äta. Vissa elever på skolan 

behöver vi ge mer stöd och konkretare utbildning med många 

praktiska exempel för att de som vuxna ska ha möjlighet att 

välja en hälsosam livsstil. Barn och ungdomar som har en 

utvecklingsstörning är redan som barn oftare överviktiga och 

mindre aktiva än sina jämnåriga kamrater. När de sedan blir 

vuxna har man kunnat se att många äter en ensidig kost som 

inte innehåller mycket frukt och grönt. Det är viktigt att skolan 

satsar extra resurser på kända riskgrupper och ökar möjligheten 

till en god framtida hälsa för alla. 

Medvetandegör personalens möjlighet att bidra med hälsosamma 

alternativ. Det gäller att våga tänka nytt och inte alltid 

välja den enkla vägen. Den gamla sanningen gäller fortfarande; 

Barn gör inte som vi säger - de gör som vi vuxna gör! 

Mer information 

Eva Flygare Wallén. 

Skolsköterska på 

Lindeparkens gymnasiesärskola 

(1983–2006), 

doktorand i medicinsk 

vetenskap vid Karolinska 

Institutet, Stockholm 

I rapporten Bra mat och rörelse för 

barn och unga med funktionsnedsättning 

hittar du mer information. 

www.fhi.se (sökord ”Bra mat och 

rörelse”). 

9


Vind i 

gaffeln 

Att laga mat ute kan vara 

så mycket mer än bara 

korvgrillning. Matlagning 

utomhus är enkelt, roligt och 

kan ge en stark känsla av 

samhörighet. Att den friska 

luften dessutom bidrar till 

aptit och gör att allt smakar 

så mycket bättre är en extra 

bonus. 

Matlagning utomhus är ett 

härligt tillfälle att testa nya 

smaker. Samla in och tillaga 

exempelvis maskrosor och 

kirskål. Det kan bidra till 

intressanta diskussioner och 

nya perspektiv på vad som 

egentligen är mat. 

”Försök att inte 

sätta dig på tistlar, 

det kan ta allt liv ur 

dem. Förresten, det 

kan vara någons 

lunch.” 

Nalle Puhs vän Ior 

10

Matlagning ute ger mersmak 


Märit Östberg är lärare i 

hem- och konsumentkunskap 

på Svenstaviks 

och Myrvikens skola i 

Bergs kommun i södra 

Jämtland. Hon blev utsedd 

årets HK-lärare 

2011 av NCFF och lärarförbunden 

för att hon 

kan levandegöra ämnets 

kunskapsområden, och 

stimulera elevernas lust 

Märit Östberg 

att lära och se saker ur 

ett större sammanhang. 

– För mig har det alltid varit en självklar och naturlig sak 

som HK-lärare att låta eleverna få laga mat utomhus. 

Naturen har en stor pedagogisk potential och är oslagbar 

som lärmiljö. När vi lagar mat ute får eleverna dessutom 

vistas i en hälsofrämjande miljö, säger Märit. 

Märit berättar att de tillfällen hon har tagit tillvara för 

matlagning utomhus är exempelvis under inskolningsdagar, 

elevens val, friluftsdagar och under ordinarie lektionstid 

för hem- och konsumentkunskap. Att använda utemiljön 

som en pedagogisk miljö ger många vinster. Bland 

annat ger det möjligheter att träna förmågan att planera, 

organisera och tillaga men även förmågan att kunna använda 

utrustning, livsmedel och olika metoder på ett bra 

sätt. Det är också ett utmärkt tillfälle för eleverna att lära 

sig hantera oförutsedda situationer, träna samarbete och 

tillämpa praktisk hushållning, då måltiderna tar hänsyn till 

hälsa, ekonomi och miljö. 

Varför inte … 

låta elever och personal från skolrestaurangen prova på 

att laga mat ute på skolgården tillsammans? 

5 

PRAKTISKA TIPS 

FÖR MATLAGNING 

UTE 

1. Utrustning 

Trangiakök, oömma 

redskap i trä eller plast och 

självklart en bra kniv, några 

kåsor, murikkapanna och några 

vispar som helst ska vara i nylon. 

2. Kryddor 

Smaksättningen är extra spännande 

utomhus. Kanske någon elev kan sy några 

packpåsar på slöjden där du förvarar 

redskap och baskryddor åtskiljda. Salt, 

peppar, curry och paprika räcker långt. 

Pricken över i kan ju bli någon färsk 

örtkrydda, som också går utmärkt att 

odla på skolgården! 

3. Hygien 

Se till att alla tvättar sina händer 

ordentligt. Förvara diskborstar, 

diskmedel, våtservetter och flytande 

tvål i en egen packpåse. 

4. Vatten 

Ta med dricksvatten. Tar du vatten 

direkt från naturen så är kokning 

nödvändigt innan man dricker det, för 

även i den renaste fjällbäck kan det 

finnas bakterier. 

5. Förberedelser 

Matlagning utomhus ger perfekta tillfällen till 

planering om något t.ex. ska finfördelas hemma 

innan eller om degen ska göras i ordning i förväg. 

Ta alltid med tändstickor, hushållspapper, matolja 

och skräppåse. 

11


Märits bästa recept 

för matlagning utomhus 

Tänk på 

att alltid … 

lägga till frukt och bröd 

för att få en komplett 

måltid! 

Skav- och rotfruktswok (10 portioner) 

• 1 l finstrimlade, valfria rotfrukter t.ex. morot, selleri, 

kålrot, palsternacka, jordärtskocka 

• 4 gula lökar (skivas och förbereds hemma) 

• 5 hg benfritt kött- (gärna älg, nöt alternativt gris som 

strimlas halvfruset därhemma i skavskivor) 

• 1 dl rapsolja 

• salt och peppar 

Hetta upp rapsoljan försiktigt. Bryn rotfrukterna och därefter 

lök och kött. Krydda med salt och peppar. 

Serveras med matvete, matkorn, couscous, bulgur, korngryn 

eller quinoa; alla passar lika bra som utemat. En sås gjord på 

crème fraiche, fil och kryddgrönt smakar gott till. 

Lefsor med potatis (8 stycken) 

Ett härligt bröd att använda som utematstallrik 

alternativt matbröd. 

• 8 kokta normalstora potatisar (ca 4 hg) 

• 1 dl vetemjöl eller liknande siktat mjöl 

• 1/2 tsk salt 

• 1/2 dl grövre mjöl t.ex. Lantbrödsmjöl till utbakning 

Riv eller mosa potatisen, blanda ned mjöl och salt. Arbeta 

samman till en slät rulle som delas i åtta bitar. Packa bitarna i 

en burk. Väl ute i naturen kavlas degen på tallrik eller sten till 

tunna kakor. Grädda bröden i osmord murikkapanna. 

12


Hot red and pink pytt (4 portioner) 

• ca 8 skalade potatisar (råa eller kokade) 

• 1 hackad gul lök 

• 1 bit strimlad rödkål 

• 2 skivade morötter 

• 2 dl röda linser 

• 2-4 tsk röd curry 

• 1 msk rapsolja 

• salt och peppar efter smak 

Blanda alla ingredienser och woka i olja i murikkapannan. 

”Att äta i en fantastisk 

miljö kan få de enklaste 

små kex att kännas 

som en fest.” 

Håkan Jönsson, 

matforskare och etnolog 

5 

TORRA 

TIPS 

1. Torka mat 

En hederlig, gammal konserveringsmetod med 

många fördelar är torkning som dessutom ger fin 

metod - och förberedelseträning. Den torkade 

maten är perfekt för kreativa övningar då eleverna 

får skapa en närande och god middag med utgångspunkt 

från det torkade produkterna och 

med pasta eller liknande spannmål som komplement. 

2. Torkade rotfrukter 

Skölj, skala, och skär rotsaker i fina tärningar. 

Lägg på plåt. Torka i 50 graders ugnsvärme i 

ca 16 tim. 

3. Torkad lök 

Skölj, skala och hacka löken. Lägg på plåt. Torka 

i 50 graders ugnsvärme ca 10 tim. 

4. Torkad svamp 

Färsk svamp passar fint att torka t.ex. trattkantarell. 

Borsta svampen, skär i bitar och torka som ovan. 

5. Förvara 

Förvara de torkade råvarorna i glasburkar och blötlägg 

dem ca 1 timme innan tillagning. 

Läs mer om att äta ute 

På webben: 

Använd rubrikerna vid sökning på respektive webbplats. 

• Temaskrift - Mat i skolskogen 

Den här skriften vill förmedla att matlagning utomhus inte 

behöver vara så krångligt och fyllt av krav. 

http://shop.skogsstyrelsen.se 

• Artikel - Ogräset du kan äta! 

Här är de vanligaste ätliga ogräsen och tips på hur du 

kan förvandla dem från ogräs till underbara rätter. 

www.alltommat.se 

Litteraturtips: 

• Kokbok för friluftskockar. 

Fredrik Hjelmstedt och Jonas Sundvall. 

• På en låga – kokbok för uteätare. Karin Sundqvist. 

• Naturens läckerheter. Inger Ingmanson. 

13


Styla skolrestaurangen 

”Förut var det inte så 

snyggt här men nu är det 

jättesnyggt. Roligt att de 

har gjort en salladsbar. 

Allt här är som en enda 

stor … konst.” 

Elev på Sörbyängsskolan 

– för bättre stämning och trivsel 

Föreställ dig att det är dags för lunch. Du ställer 

ner din bricka på ett bord med kvarlämnad 

disk, använda servetter och intorkad ketchup. 

Ljudnivån är hög och skrammel blandat med 

ett högljutt sorl gör det omöjligt att höra vad din 

bordsgranne säger. 

En sådan måltidssituation bidrar ofta till att man 

känner sig stressad, kastar i sig maten, och 

knappt känner smaken på det man äter. 

Men det behöver inte vara så. En måltid kan 

vara en sinnenas fest. Synen är vårt mest 

dominerande sinne, och en estetisk tilltalande 

miljö kan förhöja måltidsupplevelsen. Men vi 

får heller inte glömma bort sinnen som lukt och 

smak. För när vi lyckas tillgodose alla dessa 

sinnen kan vi verkligen uppleva vad vi äter och 

dricker. 

14


Välkommen till Restaurant Aptiten 

På Sörbyängsskolan i Örebro ser skolrestaurangen ut som en 

frukostrestaurang på ett trendigt hotell snarare än som en 

traditionell skolrestaurang. Randiga tapeter, björkmöbler och 

stora vita lampor som sprider ett mjukt sken över restaurangen. 

Skolrestaurangen renoverades 2010 och 180 personer 

äter där varje dag. På matsedeln finns det alltid två rätter, 

varav en är vegetarisk. Det finns en säsongsanpassad salladsbuffé 

med minst tio sorters grönsaker och sallader. Kockarna 

lagar maten från grunden, inga helfabrikat och nästan inga 

halvfabrikat används. Ekologiska varor används så mycket 

som det är möjligt. 

– Det är en fröjd att få arbeta i så fräscha lokaler, säger 

skolkocken Anna Strömquist som har många idéer om hur 

man kan göra för att få elever att äta mer frukt och grönt. 

– Jag skulle vilja införa veckans frukt eller grönsak, som 

eleverna får provsmaka och får mer fakta om. Jag märker 

ibland att de har dålig kunskap och inte riktigt vet vad de äter, 

säger Anna. Det går i alla fall inte att ta miste på var salladsbuffén 

är någonstans då stora färglada fototapeter vägleder 

de hungriga eleverna dit . 

Tips! 

Att fixa i ordning skolrestaurangen kan vara ett utmärkt 

tillfälle att engagera eleverna. Förutom att integrera de 

estetiska och praktiska ämnena, kan eleverna också lära 

sig mycket om demokrati och projektarbete. 

När ni ska inreda skolrestaurangen kan det vara bra om 

någon eller några koordinerar arbetet, annars blir det lätt 

rörigt. En idé skulle kunna vara att bilda en estetisk styrgrupp 

med elever och personal, som exempelvis arbetar 

fram förslag på vilken färgskala restaurangen ska inredas 

i. Därefter har man en omröstning och alla får möjligheten 

att rösta på färgförslagen i sann demokratisk anda. 

15


Betydelsen av positiv stämning 

Att skapa god stämning i skolrestaurangen är grundläggande 

för att eleverna ska känns sig välkomna och trygga. Det är 

viktigt att måltidspersonalen förstår hur viktiga de är som 

vuxna förebilder på skolan. 

Trevligt bemötande från personalens sida leder oftast till 

trevligt bemötande tillbaka. Känner barnen och ungdomarna 

att de blir bemötta på ett schysst sätt accepterar de en och 

annan fadäs – till exempel att någon rätt tar slut. 

Olika former av dialog skapar goda relationer mellan matgästerna 

och personalen. Det viktigaste är att man kan prata 

med varandra i skolrestaurangen men också matråd och 

praktik i köket kan vara ett bra sätt att skapa goda relationer. 

Samarbetet kring måltidssituationen mellan skolans 

pedagogiska personal och skolmåltidspersonalen måste 

också fungera. Detta bidrar i hög grad till god stämning i 

skolrestaurangen. 

Jag hör inte vad jag äter 

En för hög ljudnivå när man äter gör att smakerna försvinner! 

Just ljudnivån är ett återkommande problem i skolrestaurangerna. 

Självklart ska du kunna prata med dina bordsgrannar 

medan du äter, men inte för högt. Ett bra tips är att börja 

lunchen med några gemensamma tysta minuter för att 

komma ner lite i varv. Klassisk musik i bakgrunden medan 

eleverna äter har också god effekt. 

Så minns jag min skolmatsal: 

”Grått, trist, plastblommor på borden med matrester i 

krukorna. När mina barn nu börjat samma skola 30 år 

senare är den fortfarande lika grå och trist med samma 

plastblommor på borden”. 

Camilla 44 år 

16


Skapa rumsavdelare 

De flesta skolor har inte så mycket pengar till att göra om 

skolrestaurangen och då gäller det att ta tillvara de resurser 

som redan finns. Låt eleverna göra rumsavdelare till skolrestaurangen 

i slöjden och på bildlektionerna. 

Skolrestaurangerna har ofta stora rum med många sittplatser 

och rumsavdelare dämpar ljudnivån och gör miljön mer 

hemtrevlig. De är lätta att flyttas eller ställas undan, man behöver 

inte göra hål i väggarna och skolan kan på ett enkelt sätt få 

en fin skolrestaurang, präglad av de elever som går där. 

• Leta fram gamla kartor ur skolans förråd och klistra 

upp på skivor. 

• Låt eleverna göra varsin relief i trä. Måla dem sedan i 

vitt eller i en färg som inredningsgruppen har tagit fram, 

och sätt samman relieferna till en helhet i ramen. 

• Återanvänd gamla saker – limma t.ex. ihop olikfärgade 

kassettband kant i kant, limma upp gamla köksprylar och 

spraymåla i enhetlig färg. 

Grunden för en rumsavdelare är ett ramverk på stadigt 

underrede. Fyll ramarna med något av det här: 

• Skapa konst i datorn av fotografier och låt trycka upp. 

• Gör ett lapptäcke av applikationer på syslöjden. 

Låt applikationerna gå i en viss färgskala. Det ger 

ett lugnare intryck. 

5 

STYLING- 

TIPS FÖR 

RESTAURANGEN 

1. Välj en eller ett par färgskalor och följ 

dem så mycket som möjligt. Det ger ett 

renare och lugnare intryck. 

2. Våga vara oregelbunden; tre fönster 

betyder inte att man måste ha tre 

likadana blommor. 

3. Skapa vackra blickfång med exempelvis 

korgar, olikfärgade bönor i 

burkar eller färska blommor. 

4. Använd belysning med varmt ljus och 

undvik lysrörsljus som gör sig bäst vid 

städning. 

5. Stora lerskålar på kylplattor ser mer tilltalande 

ut på salladsbuffén än kantiner. 

Läs mer om miljön 

i skolrestaurangen 

På webben: 


• Arbetsmiljö för elever. www.av.se 

• Trivsel i skolmatsalar. www.folkhalsoguiden.se 

• Viktigt att trivas i skolmatsalen. 

www.elevhalsan.se/cldoc/1862.htm 

• Styla med vintage – 10 budord. www.tv4.se 

• Ät S.M.A.R.T. www.folkhalsoguiden.se 

• Ljudlig miljö. www.skl.se 


• Magisteruppsatsen ”Skolmaten – så här vill vi ha det”, 

säger gymnasieelever” av Susanne Dahlgren, Göteborgs 

universitet (2010), hittar du via sökverktyget. 

www.uppsatser.se 

• The Five Aspects Meal Model (FAMM) – a tool for developing 

meal services in restaurants. FAMM är ett instrument 

som beskriver faktorerna rummet, mötet, maten, styrsystemet/organisationen 

och atmosfären/miljön. 

Dessa faktorer samverkar och tillsammans ger de måltidsupplevelsen. 

Inga-Britt Gustafsson, Åsa Öström, Jesper 

Johansson, Lena Mossberg 

17


Mer än bara mat 

– skolmåltidens roll och möjligheter 

”Det goda samtalet 

vid matbordet är såväl 

demokratins som 

vetenskapens 

umgängesform.” 

Text ur Måltidsakademiens 

programförklaring 

Är skolmåltiden bara ett tillfälle att fylla magen och bli mätt? 

Kan måltiden vara mer än nyttig och näringsriktig? Kan det vara 

så att den bjuder på många pedagogiska möjligheter? 

Idag använder många skolor skolmåltiden för att förbättra 

elevernas hälsa och måluppfyllelse. En bra skollunch underlättar 

inlärning och kan dessutom användas som ett pedagogiskt 

verktyg. Måltiden ger utmärkta lärtillfällen att prata om mat och 

hälsa, hur en portion ser ut enligt tallriksmodellen, var maten 

kommer ifrån, olika kulturer och religioners mattraditioner, 

miljösmart mat osv. 

Det går även att prata om mat ur ett naturvetenskapligt 

perspektiv; vad händer med potatisen när man kokar den och 

varför blir ett äpple brunt? Varför inte använda matematiken i 

lunchen med volymer och mängdlära? Det är lätt att få in skolans 

övriga ämnen på ett konkret sätt i en matdiskussion. 

Skollunchen är också ett tillfälle för sociala samspel och 

främjande av psykisk hälsa, här kan du som pedagog spela en 

viktig roll för elevernas psykosociala välbefinnande. Du kan vara 

en förebild när det gäller att ta av alla grönsaker och vara en 

person som kan se, lyssna och förstå hur eleverna mår. 

Se skolmåltiden som ett tillfälle då du hinner prata och lära känna 

eleverna. 

18


Lag om näringsriktig mat i skolan 

Med skollagens krav på näringsriktiga måltider behöver 

skolan ett underlag som tydligt redovisar skolans måltidskvalitet. 

SkolmatSverige har tagit fram ett webbaserat 

verktyg som skolor kostnadsfritt kan använda för att 

utvärdera och utveckla sitt arbete med skollunchen. 

Här kan du bl.a. läsa om varför skolmåltiden är viktig, 

vad du kan göra i din yrkesroll och fördelarna med den 

pedagogiska måltiden. www.skolmatsverige.se 

19


5 

RÖSTER OM DEN 

PEDAGOGISKA 

MÅLTIDEN 

”Vi tycker det är väldigt viktigt att vi pedagoger äter tillsammans 

med våra elever. Dels för att hinna prata med 

dem utanför klassrummet och för att skapa en relation 

utanför klassrummet, dels för att upptäcka utanförskap i 

matsalen samt ätstörningar, som har ökat på vår skola de 

senaste två åren. Som lärare ser och hör man mycket 

under matrasten när man sitter ihop med sina elever och 

det blir väldigt tydligt om någon eller några elever inte äter 

lunch eller om de sitter ensamma i matsalen. 

Utan den pedagogiska lunchen finns inte pedagogerna 

tillgängliga i matsalen på samma sätt som tidigare. Då har 

vi inte har lika stor chans att upptäcka när något inte står 

rätt till. Vi pedagoger arbetar för att försöka skapa en 

kravlös relation med våra elever och den pedagogiska 

lunchen bidrar till att fler elever kan känna sig trygga och 

sedda i skolan. 

Christine Johansson och Jennypher Löfgren, 

pedagoger vid Lillåns skola 7-9, Örebro 

”Tänk om man kunde se skolmåltiden som en resurs i 

undervisningen, som en del av det pedagogiska arbetet. 

Man skulle kunna ha en lektion matte, en lektion då det 

ingår att gå med klassen och äta lunch, en lektion svenska 

och sen har man en rast som inte ligger i anslutning till 

måltiden. 

Om vi hade ett pedagogiskt underlag för skolmåltiden 

så skulle den kunna användas till så mycket mer än att 

bara äta, att låta måltiden bli ett lärande. Då skulle vi 

också komma ifrån problemet med att de yngre eleverna 

ofta inte hinner äta tillräckligt eftersom de vill hinna leka så 

stor del av lunchrasten som möjligt. Det behövs en attitydförändring 

till både måltidens möjligheter och måltidsmiljön, 

våra elever måste få äta sin lunch vid ungefär samma tid 

varje dag, i en lugn och trevlig miljö.” 

Carina Andersson kostchef 

Skolrestaurangerna sydost, Örebro 

”Det är bra att äta 

med en lärare, det 

blir lugnare då” 

Alma 7 år, 

Sörbyängsskolan, Örebro 

”Förut var matsalen mitt värsta 

och jag började ofta må illa när vi 

skulle gå dit! Jag vet inte varför 

jag alltid kände så, men sen lärde 

jag känna Atea i köket. Hon blir jämt 

så glad när hon ser mig och jag får 

alltid en kram. Hon säger att jag bara 

behöver äta det jag vill och att jag inte 

måste äta upp allt om jag inte orkar. 

Då känns det mycket bättre!” 

Emma 11 år, 

Rostaskolan, Örebro 

20


Läs mer om skolmåltider 

På webben: 


• Maten i skolan 

I verktygslådan finns inspiration och goda exempel kring 

Pedagogiska luncher. Där kan du också få mer kunskap om 

kopplingen mellan mat, prestation och lärande. 

www.ncff.nu 

• Måltider i vård, skola, omsorg. ”Skolmåltider”, www.slv.se 

• Skolmatens vänner. www.skolmatensvanner.se 

• Skolhälsonyckel 

Arbetet med Skolhälsonyckeln bygger på att skolpersonalen 

bildar ett hälsoteam bestående av representanter från skolhälsovården, 

måltidsverksamheten, fritidsverksamheten, ämnesoch 

klasslärare i t.ex. idrott & hälsa och hem- och konsumentkunskap, 

samt skolledningen. www.folkhalsoguiden.se 

• Måltiden – en del av lärandet 

I Göteborg arbetar man med projektet MEDEL - Måltiden 

en del av lärandet. Syftet är att stärka samarbetet mellan den 

pedagogiska personalen och måltidspersonalen inom förskola 

och skolan för att dessa ska arbeta mot en ännu bättre 

pedagogik och service och kring måltiderna. 

www.euprojektmedel.com 


• Att samtala med barn - genom att lyssna med fyra öron. 

Ylva Ellneby och Barbro von Hilgers 

• Det sociala livet i skolan - Socialpsykologi för lärare. 

Robert Thornberg 

21

SKOLANS UTEMILJÖ 

22

En utemiljö som passar alla 

Text: Lena Hammar 


Skolan ska vara en plats där barn och unga utvecklas och lär 

för livet. Vi ska skapa en skola där alla elever känner sig 

trygga, får stimulans och möjligheter att utveckla sociala förmågor 

såväl som kognitiva, motoriska och emotionella. 

I forskning om barns hälsa och delaktighet, säger barnen 

själva ”att må bra är att ha många kompisar och leka mycket”. 

Hur ska vi utveckla utemiljöer som främjar just lek och delaktighet? 

Det finns goda exempel på skolgårdar där elever och 

pedagoger har arbetat tillsammans för att utveckla lärmiljöer 

som underlättar delaktighet i såväl lekar som andra aktiviteter 

under skoldagen. Olika funktionsnedsättningar ställer 

olika krav på anpassningar. De anpassningar som görs utifrån 

en elevs funktionsnedsättning brukar ofta vara bra för 

många andra elever. För att en elev i rullstol ska ha möjlighet 

att vara självständig, delaktig och kunna hänga med kamraterna 

ut i leken är det exempelvis viktigt att det finns ramper, 

dörröppnare och att det inte är höga kanter eller hinder vid 

lekytor, spelplaner och andra samlingsplatser på skolgården. 

För att en elev med svår synnedsättning ska känna sig trygg 

och vara självständig är det viktigt att det finns kontrastmarkeringar 

vid trappor och avsatser. Eleven kan också behöva 

ledstråk för att hitta till olika platser och kunna orientera sig 

på skolgården. Elever som har allergi eller astma kan vara mer 

delaktiga i aktiviteter om gräsmattor hålls efter och pollenrika 

träd tas bort eller ersätts. 

När vi ökar möjligheterna för fler barn och unga med olika 

förutsättningar att leka och lära tillsammans, skapar vi samtidigt 

lärmiljöer som stimulerar till problemlösning, flexibilitet, 

kreativitet och initiativ. Är det inte just dessa kompetenser 

som vi vill att våra barn och ungdomar ska ha med sig i livet? 

Jag tycker att varje skola ska formulera sina egna mål och 

arbeta för en utemiljö där alla kan känna tillhörighet, trygghet 

och delaktighet. 


På Specialpedagogiska myndighetens 

webbplats www.spsm.se kan du läsa mer 

om tillgänglighet i skolan. 

Lena Hammar 

Rådgivare vid 

Specialpedagogiska 

skolmyndigheten i Örebro 

23


Skapa platser för 

hälsa och lärande 

Genom omsorg och eftertanke kan vi få skolans 

utemiljö att bidra till barns hälsa, trivsel, kreativitet 

och nyfikenhet. Forskning och studier visar att 

utevistelse och miljöns utformning är viktig för 

barns fysiska aktivitet. 

En rymlig utemiljö med träd, buskage och 

kuperad terräng gör att barn rör sig mer. Men 

utevistelsen i sig kan också minska stressen, 

och det har stor betydelse för elevernas 

välbefinnande och förmåga att lära. Utvecklar 

vi miljön närmast skolan på ett medvetet och 

kontinuerligt sätt ger det eleverna förbättrad fysik, 

motorik, koncentrations- och inlärningsförmåga. 

De blir dessutom bättre på att leka tillsammans. 

Utemiljön är skolans ansikte utåt, den talar om vilka 

värden och värderingar skolan står för. Att skapa 

tydliga och välkommande entréer till skolans område 

är en god början. Att eleverna själva är med och skapar 

sin miljö är ett sätt att minska risken för skadegörelse. 

Elever kan få en betydelsefull relation till platser i 

utemiljön genom att man namnger, pyntar och 

förmedlar positiva känslor kring dem. I läroplanen 

står att alla som arbetar i skolan ska främja elevernas förmåga och vilja till 

ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. 

”Att arbeta praktiskt med skolans 

utemiljö innebär lärotillfällen utan 

att vi behöver planera för det. 

Vi får det mer eller mindre på köpet. 

Plantering, gjutning av betongdekorationer, 

snickrandet av 

fågelholkar…” 

Peter, grundskolelärare som varit 

involverad i ett skolgårdsprojekt 

24


25


5 

NYCKLAR 

FÖR 

FÖRÄNDRING 

1. Värdesätt skolans 

utemiljö 

Grunden för en färgstark, pedagogisk 

och trivsam utemiljö är att vi 

värdesätter och ser den utifrån ett 

sammanhang. Den är en viktig del 

av skolan som helhet. 

2. Betrakta miljön som 

någon levande 

Låt utemiljön förändras med barnens 

behov och intressen, så att den blir en 

plats i tiden, en plats för just de barn och 

ungdomar som använder den. 

3. Arbeta för delaktighet 

Involvera flera olika parter som kommun, 

skötselansvariga, skolledning, skolpersonal, 

föräldrar och elever. Ju fler som delar samma syn 

på utemiljön ju större är chanserna till förbättringar. 

4. Använd allas kompetens 

Personalen i skolan och på fritidshemmet är experter 

på att se pedagogiska möjligheter och främja 

leken. Ta hjälp av en landskapsarkitekt för att välja 

rätt bland olika material och ge miljön en fördelaktig 

utformning, och skötselansvariga vet hur planteringar, 

träd etc. ska tas hand om. 

5. Låt eleverna komma till tals 

Barnkonventionen ger barn rätt till inflytande på sin 

miljö, t.ex. genom att varje barn har rätt till lek, vila 

och fritid (artikel 31), och barnets bästa ska komma 

först vid alla beslut som rör barn (artikel 3). 

26


Har barnen plats för att leka? 

Genom att studera barnens rörelsemönster finner ni svaret 

på frågan, om ytorna är tillräckliga eller inte. I Plan- och 

bygglagen finns enbart en generell paragraf som säger att 

det ska finnas ”tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek 

och utevistelse på tomten eller på utrymmen i närheten av 

denna”. 

Läs mer om utemiljön 

Ge liv åt asfalten! 

Asfalt kan verka trist i kontrast till en skolgård med mycket 

grönska, men det behöver inte vara så! Asfalten inbjuder 

till många aktiviteter och med enkla medel kan den få 

guldkant. 

På Malmö naturskolas webbplats www.natur.pedc.se 

hittar du många bra praktiska tips. 

Tips vid utveckling av 

skolans utemiljö 

Ta som vana att inventera utemiljön, förslagsvis i början 

och i slutet av varje termin. Skapa gärna en särskild dokumentation 

kring utemiljön så ni ser vad som behövs prioriteras, 

vem som ansvarar för vad och när saker ska vara 

färdiga, men glöm inte att notera alla framsteg ni gör. 

Att fotografera före och efter bilder, är ett enkelt sätt att 

tydliggöra förändringarna. 

Frågor att reflektera över: 

• Känner alla elever sig trygga utanför klassrummet? 

• Kan alla elever känna sig delaktiga i vad som händer 

på skolgården? 

• Finns platser för gemenskap, för att prata, stoja, spela 

spel tillsammans? 

• Finns oaser för lugn och ro, platser för att läsa eller 

bara sitta och filosofera? 

• Finns det möjligheter att flytta ut undervisningen? 

På webben: 

Använd rubrikerna vid sökning på 

respektive webbplats. 

• Lagmans skola, Finland. 

http://lagmans.snabber.se/ 

Läs om hur de har arbetat målmedvetet 

med skolgårdsutveckling. 

• Matteskolgård. www.ncff.nu 

Tips på hur man skapar en matteskolgård 

hittar du under utomhuspedagogik. 

• Skolgårdsutveckling. www.natur.pedc.se 

Tips från Malmö Naturskola. 

• Gröna skolgårdar i Malmö. 

www.malmo.se/gronaskolgardar 

Inspireras till grönare skolgårdar med 

barnperspektiv. 

Bloggar: 

• Inspirerande skolgårdar 

www.schoolground.blogspot.se 

• Läs mer om samverkan kring ett skolgårdsprojekt. 

http://blogg.nacka.se/skolgardsprojektet 


• Kakträd och krokofanter – En sinnesstimulerande 

skolgård på Värmdö särskola. 

Examensarbete i landskapsarkitektur vid 

Sveriges Lantbruks Universitet. 

Sök efter uppsatsen via www.uppsatser.se 

• Skolgården som klassrum av Titti Olsson m. fl. 

27


MÖJLIGHETER 

TILL LÄRANDE I 

5SKOLTRÄDGÅRDEN! 

1. I slöjden kan eleverna 

snickra sålådor, fågelholkar, 

fjärils- och humlebon. 

2. På lektionerna i biologi, teknik, och 

matematik kan eleverna arbeta kring 

återvinning och kompostering. I grupp 

kan eleverna rita och räkna volym på sina 

egna komposter. 

3. I hem- och konsumentkunskapen kan eleverna 

tillaga primörer som de skördat själva. 

Det går också att ta upp frågor kring matens 

väg från jord till bord och arbeta kring hållbar 

utveckling. 

4. Inom historieämnet kan eleverna prova på 

att odla och bruka jorden ur ett historiskt 

perspektiv, hur odlade man förr, vilka redskap 

använde man? 

5. Inom fysik och kemi kan eleverna göra 

observationer kring hur fotosyntesen 

fungerar, hur innehållet i det som odlas 

påverkar vår kropp och hur kretsloppet 

fungerar från odling till avfall. Prova även att 

göra observationer med hjälp av våra sinnen. 

28


Året runt 

i skolträdgården 

En skolträdgård kan användas av skolan och fritidshemmet på 

många olika sätt beroende på mål och årstid. Elevernas lärande 

och det sociala samspelet kan främjas genom det praktiska 

”görandet”. 

En skolträdgård skapad för alla sinnen låter eleverna använda 

hela kroppen i lärandet. Ett mer aktivt lärande, där man blandar 

teori med praktik, kan underlätta själva inlärningen för vissa 

barn. Eleverna minns i större utsträckning sakkunskaper och 

förstår lättare olika slags sammanhang. 

I skolträdgården kan även barnens olika praktiska färdigheter 

få komma till uttryck. Något som kan förändra inlärda roller 

och mönster i en grupp, och utveckla barnens 

självförtroende och samarbetsförmåga. 

”Det bästa tillfället 

att plantera ett träd 

var för 20 år sedan. 

Det näst bästa är nu.” 

Kinesiskt ordspråk 

Skolträdgårdar och skolskogar 

Redan i folkskolestadgan 1842 uttrycktes en önskan att alla 

lärare skulle undervisa i trädgårdsskötsel. Lärarna hade vid den 

tiden egna köksland för att dryga ut den låga lönen. Grönsaker, 

frukträd och bärbuskar skulle sås och planteras, och arbetet 

med trädgården ingick i den fostrande undervisningen för bättre 

folkhälsa. Redan i början av 1900-talet ansågs skolträdgården 

vara en pedagogisk resurs mot skadligt innesittande. 

Begreppet skolskog har använts av många skolor redan innan 

organisationen Skogen i skolan lanserade konceptet 

”Skolskogar” på 1980-talet. En skolskog innebär att skolan har 

ett avgränsat område i skogen som kan användas för lektioner 

och utevistelse. Genom ett avtal med markägaren kan skolan få 

tillstånd att göra lite mer än vad allemansrätten tillåter. Det kan 

vara stigmarkeringar, eldplatser, vindskydd eller att sätta upp 

fågelholkar. 

29


Att skapa och använda 

skolträdgården året runt 

Ann Stolsner arbetar som fritidspedagog vid Kulans fritidshem, 

Hisingstorpsskolan i Jönköping. Hon utsågs till årets 

fritidspedagog 2010 av NCFF och Lärarförbundets ämnesråd 

fritidspedagogik. Juryn fastnade bland annat för Anns målmedvetna 

arbete med att skapa både skolträdgård och skolskog. 

– Att eleverna är med och planerar och fixar tillsammans 

med oss pedagoger är själva förutsättningen för arbetet. Vår 

utgångspunkt har hela tiden varit att det ska vara elevernas 

trädgård. Det är deras tankar, idéer och intresse som får 

styra utvecklingen av trädgården, säger Ann. 

Eleverna har blivit mer insatta i trädgårdsskötsel och fått 

bättre grepp om årstidsskiftningar. De har även blivit mer 

miljömedvetna. Arbetet i en skolträdgård innebär även att 

hela kroppen involveras, vilket är ett bra inslag i en stillasittande 

skolmiljö. 

– Vi integrerar olika ämnen i vår skolträdgård. På så vis får 

eleverna ett vidgat innehåll av själva ämnet. Ett exempel är 

30


Läs mer om skolträdgårdar 

och skolskog 

På webben: 


utomhusläsning. Det är fantastiskt att se elever sitta i 

pilkojan eller i våra två hänggungor, berättar Ann. 

Hennes motto är att undervisningen ska involvera så 

många sinnen som möjligt, och det får gärna vara lustfyllt 

att lära. Du kan läsa mer om Hisingstorpsskolan i 

Jönköping på webbplatsen www.ncff.nu (använd 

”Hisingstorpsskola” som sökord). Där hittar du också hela 

intervjun med Ann Stolsner där hon delar med sig av konkreta 

tips på hur man skapar och sköter om skolträdgården. 

• Skallbergsskolan. På webbplats www.vasteras.se 

hittar du Skallbergsskolan och inspiration från deras 

skolträdgård ”Nunnelunden”. 

• Trädgårdsdrömmar. På webbplats www.tv4.se finns 

ett program i en teveserie som handlar om att göra 

om utemiljön för barn. 

• Sveriges lantbruksuniversitet. Via SLU:s webbplats 

www.slu.se hittar du uppsatser och avhandlingar 

om skolträdgårdar. 

• Skogen i skolans webbplats www.skogeniskolan.se 

ger praktisk information och pedagogiska verktyg 

för att få in skogen i skolan. 

• Temanummer - Barn i behov av särskilt stöd hittar 

du via webbplats www.ncff.nu 


• Lära av trädgård. Petter Åkerblom. Du hittar den 

via webbplats http://pub.epsilon.slu.se 

31


Kroppar och 

knoppar fulla 

av lek 

”Vi lekte och lekte 

och lekte, så det är 

underligt att vi inte 

lekte ihjäl oss.” 

Astrid Lindgren, 

barnboksförfattare 

Hur ser egentligen skolgården ut, får den dina 

elever att längta till rasten? Uppmuntrar skolgården 

till lek och rörelse? För att klassiska lekar 

som hoppa hage och hoppa rep ska kunna 

samsas med basket, landhockey, spring- och 

fantasilekar, behövs olika slags ytor. Till de olika 

ytorna behövs både fasta och lösa redskap som 

kan användas för att komplettera rörelse- och 

lekmöjligheterna beroende på elevernas ålder 

och intressen. Forskare har uppmärksammat att 

skolgårdar som främjar till lek kan upplevas som 

skräpiga, men det som vuxna uppfattar som 

skräp kan med barns fantasi bli ett uppskattat 

lekmaterial. Barn söker på ett naturligt sätt 

efter rekvisita för att utveckla och förnya sin lek. 

Skolgården ska fungera som inspiration till olika 

lekar. Själva grejandet, fixandet och byggandet 

med olika föremål och material är bra bränsle för 

leken och fantasin. Den bästa utemiljön är den 

som ger förutsättningar och uppmuntrar till att lära 

med hela kroppen och aktiverar alla sinnen. Det 

är genom den viktiga leken som barnen utvecklar 

och lär sig det sociala samspelet, att använda sin 

fantasi, att uttrycka känslor och olika motoriska 

färdigheter. 

LEK- 

FRÄMJANDE 

5TIPS 

1. Ta med barnen när ni planerar gårdens 

lekmiljöer. Dela in gården i fler olika rum 

från stora till riktigt små. Blanda vegetation 

och lekmiljöer med öppna ytor det uppmuntrar 

till lek, vila och sociala kontakter. 

2. Planera in redskap och miljöer man kan 

använda på flera olika sätt. Pinnar, kottar 

och stenar är lika viktiga som förrådet med 

bollar, hinkar, filtar, rack och klubbor. 

3. Skolskogen eller ett skogsparti uppmuntrar 

till spontanlekar och olika kreativa uppfinningar, 

ofta mer rörliga lekar som även 

främjar barnens motoriska utveckling. 

4. Barnen släpper lättare loss fantasin om 

miljöerna är tilltalande med konstnärliga 

detaljer och unika former och färger. 

Blanda gärna in barnens eget skapande. 

5. Skolgården ska vara säker och tillgänglig för 

alla och det bör finnas platser som är regnskyddade 

och skuggiga. För att öka tillgängligheten 

kan det vara bra att tänka in delar 

som speciellt stimulerar syn, hörsel, känsel, 

lukt och smak. 

32


Läs mer om skolgårdar 

På webben: 



Barns önskeskolgård 

När barn i åldern 6–10 år fick önska fritt var vatten i olika 

former det mest önskade. Djur av alla slag, från hästar och 

hundar till hajar och giraffer var också väl representerade. 

Växthus, komposter och egna odlingar var populärt, likaså 

sandlådor, gungor, kanor, linbanor, klätterträd, stigar och 

skogspartier. En del av barnen önskade även utomhusscener, 

hästhagar, idrottsarenor och motorcrossbanor. 

• Lek. www.ur.se 

Här kan du ta del av olika 

utbildningsprogram kring lek. 

• Flyga med gungor. www.sverigesradio.se 

Lyssna på radioprogrammet ”Barnen” där 

temat ”Hur är en bra lekplats” tas upp. 


• Fullt av lek – om att ge utrymme för 

skolbarns lek. Marie Bengts och Helena 

Gårdsäter. 

• Lek äger rum – planering för barn och 

ungdomar. Anna Lenninger & Titti Olsson. 

• Miljöer för lek, lärande och samspel. 

Anette Sandberg. 

33

STADEN 

”Om jag får 300 idéer 

på ett år och endast 

en av dessa är 

användbar, 

då är jag nöjd.” 

Alfred Nobel, uppfinnare 

och stiftare av Nobelpriset 

34

Miljöer som stimulerar 

till kreativitet 

Text: Tobias Degsell 

STADEN 

Nobelpriset har delats ut till vetenskapsmän, författare och 

fredskämpar sedan 1901 och de har alla haft en viktig sak 

gemensamt, deras idéer har förändrat världen! Genom att 

undersöka Nobelpristagarnas kreativitet kan vi lära oss 

mycket. 

Kreativitet brukar definieras som förmågan att skapa 

något som är nytt och originellt, det ska vara användbart och 

det ska gå att genomföra. Det räcker alltså inte med att få en 

ny och originell idé för att vara kreativ. Du måste också 

genomföra din idé. 

Inom kreativitetsforskningen talar man om kreativa individer 

och kreativa miljöer. I kreativa miljöer finns ofta informella 

mötesplatser för det spontana oplanerade samtalet. Det 

gällde 1920-talets Paris med alla sina kaféer, likaväl som det 

gäller cafeterian på dagens CERN eller Cambridge med alla 

sina college. 

I många kreativa miljöer arbetar man hårt, men hårt arbete 

leder inte automatiskt till kreativitet. Öppenhet, lekfullhet och 

en acceptans för att man ibland misslyckas är också viktigt. 

Flera Nobelpristagare har lyft fram sin skolgång som helt avgörande 

för deras framgång. Jag tycker att vi ska låta oss 

inspireras av Nobelpristagarna och deras kreativitet. 

Kreativiteten borde ha en självklar plats i skolan. Men kom 

ihåg, det räcker inte med nya och originella idéer. Ni måste 

genomföra dem också! 


På Nobelmuseets webbplats hittar du 

mer information och kan läsa om 

deras olika skolprogram kring kreativitet 

www.nobelmuseum.se 

Tobias Degsell, 

intendent på 

Nobelmuseet, 

Stockholm. 

35

STADEN 

Vi går lajv 

Rollspel och lajv är på stark frammarsch som 

pedagogisk metod. Något förenklat skulle 

fenomenet kunna jämföras med barnlekar som 

”tjuv och polis” eller ”cowboys och indianer”. 

Men till skillnad från dessa spontana barnlekar 

följer ett levande rollspel både manus, 

förberedelser och en förutbestämd struktur. 

Som en slags improvisationsteater där ingen 

är publik utan alla som deltar gör det aktivt på 

olika sätt och med inlevelse utifrån den roll man 

har i spelet. Fokus i rollspelet ligger på den 

praktiska upplevelsen vilket stimulerar hjärnans 

känslocentra. Genom att delta aktivt användes 

flera sinnen parallellt och detta kan ha en 

gynnsam effekt på inlärningsförmågan. 

Rollspelspedagogiken bygger mycket på att 

träna och utveckla empati, förbättra sociala 

förmågor, lära sig demokrati och skapa intresse 

och engagemang. Genom rollspel kan man 

utveckla förmågan att sätta sig in och förstå 

andra människors världsbild även om man 

själv inte alltid håller med och tycker likadant. 

Rollspelspedagogik främjar också till kreativitet 

och ökat intresse för kunskap samt skapar 

naturliga förutsättningar för att utveckla språk, 

skrivförmåga och läsförståelse. 

Men viktigast av allt – att ha roligt tillsammans!! 

36

STADEN 

”Fantasi är viktigare 

än kunskap.” 

Albert Einstein, vetenskapsman 

och relativitetsteorins grundare 

37

STADEN 

Lajvspel i skolan 

I en påhittad spelvärld har alla deltagare en roll de ska gestaltas 

så trovärdigt som möjligt. Med hjälp av förbestämda 

karaktärsdrag, rekvisita och kläder skapas en illusion av 

spelvärlden, som kan vara en historisk plats, ett påhittat 

fantasiland eller kanske ett framtidsscenario. 

Målet är inte att vinna utan att ha en givande och underhållande 

upplevelse tillsammans med sina medspelare. 

Under lajvet talar och uppför sig spelarna i enlighet med de 

påhittade rollerna och deras värld. 

Felaktiga föreställningar om rollspel: 

• Att man måste vara duktig på teater 

• Att det är svårt 

• Att det bara är en lek 

I Sverok startar och driver ungdomar sina egna föreningar 

på egna villkor och skapar verksamhet tillsammans. Rollspel 

och lajv är exempel på vad Sveroks föreningar arbetar kring. 

Rapporter och övrig info om hur man kan arbeta ämnesintegrerat 

med lajv i skolan finns på deras webbplats 

www.sverok.se 

38 

5 

INFÖR 

PRAKTISKA 

FÖRBEREDELSER 

ETT ROLLSPEL 

1. Välj ut en passande spelmiljö (skolgård, 

gymnastiksal, skogen, stadspark). 

2. Bestäm ett tema som rollspelet ska utspelas i 

och vilken rekvisita som behövs för att skapa 

en trovärdighet och närvarokänsla (kläder, 

utsmyckningar, tekniska lösningar m.m.) i 

spelmiljön. Det ska kännas spännande 

och intressant. 

3. Bestäm vilka karaktärer som ska finnas 

med i rollspelet. Exempelvis om de ska vara 

historiska eller påhittade karaktärer, goda, 

onda eller mystiska osv. 

4. Anpassa karaktärsrollerna till målgruppen så 

att de klarar av att spela och leva sig in i rollerna 

utan att det blir för svårt. 

5. Alla ska kunna spela under samma förutsättningar 

så det kan vara bra att sätta upp regler och förhållningssätt 

kring exempelvis magi, vapen, strid och 

eventuell utrustning.

STADEN 

Exempel på 

rollspelsteman 

Ett rollspel kan pågå alltifrån en 

lektionstimme till en hel skolvecka 

beroende på hur avancerat rollspelstema 

man väljer och hur mycket tid 

man har till sitt förfogande. 

Här följer några exempel på 

rollspelsteman och spelupplägg: 

• Harry Potter – ämne svenska 

Låt deltagarna representera elevhemmen 

Slytherin, Gryffindor, Ravenclaw och 

Hufflepuff. Bygg vidare på intrigerna från 

böckerna eller hitta på egna utmaningar och 

uppgifter som deltagarna ska utföra. 

• Spioner från andra världskriget 

– ämne historia 

Låt deltagarna representera olika spionteam 

från nationer som exempelvis Tyskland, England, 

Frankrike och Ryssland. Tiden utspelar sig under 

andra världskriget och deltagarna kämpar för att 

komma åt varandras hemligheter. Varva gärna uppgifter 

och utmaningar med verkliga historiehändelser 

och egna påhittade intriger. 

• Demokrati vs. Diktatur – ämne samhällskunskap 

Låt deltagarna komma från två påhittade planeter. På 

den ena planeten råder demokrati och på den andra 

planeten råder diktatur. Deltagarna får i uppgift att 

debattera för varandra om sin planet och varför 

deras politiska system är det bästa alternativet. 

Det är bara fantasin som sätter gränser och 

man kan aldrig vinna ett rollspel. 

Läs mer om rollspel 

På webben: 


• GRUL (Pedagogiskt centrum GR utbildning) har över tio 

års erfarenhet av upplevelsebaserad pedagogik i form av 

spel, rollspel och andra genomföranden. Rollspelen och 

aktiviteterna i ämnesdatabasen, är fria att använda inom 

den pedagogiska verksamheten. www.grul.se 

• Lajv i skolan. www.sverok.se 

• Rollspelstidningen Runan - om rollspel, berättande 

och andra världar. www.runan.info 

• Genom Barnkanalens program Barda kan du lära dig mer 

om hur man bygger upp ett rollspel www.svt.se/barda 

Material: 

• Skollajv 08 – Guldvittring 

En rapport från Södertälje kommun och projektet Guldvittring 

där 500 mellanstadiebarn fick arbeta med lajv som tema i 

skolan. Rapporten innehåller en utförlig beskrivning av hur 

studieplanen såg ut, hur lajvet byggdes upp och vilket material 

som användes. www.sverok.se 

• Historiska val och öden – ett material att ladda hem gratis. 

Under länken ”Interaktiv pedagogik” hittar du materialet 

som en pdf.fil. www.interaktivhistoria.se 

• Rollspel som fördjupar undervisningen 

Artikel i Skolvärlden om SO-läraren Ludvig Myrenberg som 

använder enkla rollspel i undervisningen för att fördjupa 

elevernas förståelse för samhällets konflikter och problem. 

www.skolvarlden.se 


• Den lärande hjärnan – om barns minne och utveckling. 

Torkel Klingberg. 

• Rollspel i skolan – upplevelsebaserat lärande. 

Fredrik Axelzon och Max Valentin. 

• Vilse i skolan: hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem 

att hitta rätt. W. Greene Ross & Silvia Jönsson Klenz. 

• Du har huvudrollen i ditt liv: om forumspel som pedagogisk 

metod för frigörelse och förändring. Katrin Byréus. 

39

STADEN 

”I have two doctors 

in life … my left leg 

and my right.” 

George Macaulay Trevelyan, 

Brittisk historiker 

40

STADEN 

Funny Walks 

– promenader som inspirerar till 

kunskap och kreativitet 

Att promenera ute i den friska luften, med armar och ben svängande fritt, är 

en av de enklaste, naturligaste och bästa formerna av fysisk aktivitet. Det är 

också ett alldeles utmärkt sätt att få in aktivitet och rörelse under skoldagen. 

Skolor som regelbundet använder sig av promenader som en del av 

undervisningen, vittnar om att det bidrar till ett lugnare klassrum och ökad 

koncentration bland eleverna. Det är dessutom ett trevligt avbrott från den 

ordinarie undervisningen och det behövs inte något ombyte. Eftersom 

eleverna inte tävlar är det lätt att anpassa innehåll och upplägg efter deras 

behov och ålder. Man kan varva teori och praktik på ett bra sätt 

och anpassa till elevers olika inlärningsstilar. 

Promenaderna kan vara långa eller korta och ske i 

naturen eller staden. Man kan ordna tipspromenad, 

glospromenad, upplevelsepromenad eller 

temapromenad- variationerna på hur man kan 

integrera promenader med olika skolämnen 

är oändliga! Det viktiga är att man i förväg 

bestämmer och förbereder vilken sträcka 

eleverna ska gå och hur lång tid det ska ta. 

Gemensamma promenader skapar goda 

förutsättningar för avspända samtal mellan 

elever och lärare – ämnen som man normalt 

annars kanske skulle undvika att ta upp 

i klassrummet är lättare att diskuteras 

och analysera. Detta är i sin tur mycket 

bra för relationerna i klassen. 

41

STADEN 

Blind Walk 

Dela in eleverna två och två. Den ena eleven i paret ska ha 

förbundna ögon och den andre får till uppgift att leda den 

”blinde” runt en markerad bana i en inte alltför svår terräng. 

Blir det ojämna par så går det bra att vara tre. Två som leder 

den som inte ser. 

All kommunikation mellan paren ska ske på engelska. 

Längs med banan sätter du som pedagog upp bilder kopplade 

till ett särskilt tema, exempelvis bondgård, vilda djur 

etc. Det går även att lägga upp promenadslinga kopplat till 

glosor som eleverna haft i läxa. På så vis blir det ett 

annorlunda läxförhör. Eleverna kan turas om att vara 

den som leder och den som är ”blind”. 

En fördel med den här metoden är att det inte upplevs som 

lika ”pinsamt” att prata engelska eftersom den andre inte 

kan se. 


Flera lektionstips med tillhörande 

material finns att 

ladda hem gratis på NCFF:s 

webbplats www.ncff.nu 

42

STADEN 

Visste du att … 

promenader är ett effektivt sätt att nå den inaktiva målgruppen 

av elever. Följdeffekten har i flera fall visat att 

dessa elever sedan visat ett större intresse för ämnet 

idrott och hälsa. 

TIPS OM 

PROMENADER 

FRÅN ELEVER 5OCH PEDAGOGER 

1. Ha en förutbestämd och tydligt 

markerad promenadslinga så 

att eleverna inte hamnar vilse. 

(Gärna en kortare och en lite 

längre slinga). 

2. Variera tema och innehåll i 

promenaden och låt den 

ständigt utvecklas – både 

ämnesintegrerat och 

upplevelsebaserat. 

3. Vuxna ska vara med! 

4. Låt eleverna själva få 

ansvar för promenaden – 

exempelvis göra tipspromenadsfrågor 

eller välja teman. 

5. Låt promenadslingan ”leva” 

genom att göra den så spännande 

och attraktiv som möjligt. 

Du kan exempelvis plantera, 

måla och markera ut små stationer 

med hjälp av naturliga föremål som 

stenar, stubbar, träbänkar, elevernas 

skulpturer m.m. 

Läs mer om promenader 

i undervisningen 

På webben: 



• Funny Walks – ett kompendium med praktiska 

exempel på olika promenadformer som kan 

laddas ner gratis 

www.ncff.nu 

• Genuspromenader 

www.elftesteget.com 

• Barnkartor i GIS - ett verktyg för barns 

inflytande i planeringen 

http://barngis.slu.se/ 

• Färdiga tipspromenadsfrågor med olika teman 

www.hjarngympa.se 


• Kreativitet i tid och rum: processer, personer 

och platser. Gunnar Törnqvist 

• Filosofiska promenader 2 

Gunnar Törnqvist och Cecilia Werner 

43

STADEN 

Med staden 

som spelplan 

”Städer har något 

att erbjuda alla, men 

bara om alla tillåts 

att vara med och 

skapa staden.” 

Jane Jacobs, amerikansk 

stadsplanerare och författare 

Varje stad har sin egen historia, sitt eget utbud 

av kultur och sevärdigheter, och den består 

oftast av en centrumkärna med särskilda 

kännetecken som statyer, slott, torg och 

byggnader. Stadsmiljöer inbjuder både till möten 

och kreativitet med chanser att få utforska och 

upptäcka den på egen hand, lära sig hitta, skapa 

sig egna favoritställen och sociala mötesplatser 

där man kan umgås med familj och vänner. 

Staden kan också fungera som ett utmärkt 

klassrum. Genom att kombinera upplevelser 

i stadsmiljöer med ämnen, utmaningar och 

modern teknik, finns det oändliga möjligheter 

att utveckla lärandet med din och elevernas 

nyfikenhet som drivkraft. Geocaching med 

Twilight-tema, tipspromenader upplagt efter 

Wordfeud, med lite fantasi kan man förvandla 

populära appar till interaktiva spel där eleverna 

själva får agera och förflytta sig. En stad som man 

får utforska, upptäcka och lära känna är en stad 

man alltid kommer att minnas! 

Vad är geocaching? 

Geocaching är en modern och världsomspännande variant 

av skattjakt utomhus som härstammar från USA. 

Utövaren söker med hjälp av en GPS-mottagare efter 

skatter (så kallade cacher), vars koordinater är utlagda på 

internet. En digital karta i GPS-en är ofta en förutsättning 

för att sökandet ska bli framgångsrikt, men även enklare 

GPS-varianter kan användas. Det går även utmärkt att använda 

en smartphone. 

44

STADEN 

5 

I 

ELEVER TYCKER 

TILL OM LEKTIONER 

STADSMILJÖN 

1. ”Det känns häftigt när man får besöka platsen 

man läst om i historieboken och se att den 

finns i verkligheten” 

2. ”Det är mycket roligare än att sitta i klassrummet 

och jag blir inte lika trött för man 

rör sig hela tiden” 

3. ”På hemkunskapen var vi på Saluhallen 

och blev indelade i smågrupper. Sen fick vi 

gå runt och provsmaka mat från massor av 

olika länder och gissa vilka kryddor som var i. 

Den grupp som fick flest rätt vann såklart. ” 

4. ”Det roligaste var när vi besökte slottet och 

hon som visade oss runt kom från förr i tiden!” 

5. ”Det är ju mer spännande att göra saker på 

riktigt än att bara sitta still och lyssna”. 

45

STADEN 

Mobil skattjakt i stadsmiljö 

Mobil skattjakt är en blandning av nutidsorientering, lajv och 

dataspel. Eleverna använder stadens centrum som spelplan 

och får själva agera spepjäser. 

Med hjälp av mobiltelefon och en stadskarta tar sig spelarna 

runt staden på cykel eller till fots och löser områdesgåtor, 

svarar på platsgåtor och genomför uppdrag vid olika 

stationer. Spelledaren väljer ut områden och platser och förbereder 

alla detaljer och skickar kontinuerligt sms till lagen 

med uppgifter och områdesgåtor att lösa. Spelet är uppbyggt 

efter ett poängsystem som premierar snabbast tid, 

flest rätta svar samt bästa utförande av uppdragen. Spelet 

kan också ha särskilda inbyggda teman, som konst, historia, 

provsmakning av mat från olika länder eller en påhittad 

berättelse. 

På NCFF:s webbplats www.ncff.nu kan du läsa mer om 

den mobila skattjakten Hunted. Där hittar du mer utförlig information 

om förberedelser och planering som behövs för en 

mobil skattjakt. 

46

STADEN 

Stadsvandringar med 

romantik som tema 

Romantikvandringar är ett perfekt uppdrag för tonårselever! 

Antingen låter du några elever välja en slinga som de anser 

romantisk eller så väljer du ut ett promenadstråk i förväg. 

Det kan till exempel vara genom lummiga parker, små 

gränder, kullerstensgator och längs vattendrag. Låt sedan 

eleverna fotografera romantiska saker med mobilkameran 

(fåglar, parkbänkar, statyer och kaféer) som de gör 

romantiska ”vykort” eller egna måningar av. 

Varför inte anordna ett vernissage av bilderna 

med temat ”romantik”, komplettera med dikter 

som eleverna får skriva på vackert papper 

och typisk romantisk utsmyckning. (spetsar, 

torkade blommor, teckningar etc.). 

Fortsätt gärna med vidare diskussioner 

i klassrummet kring temat romantik. 

Alltifrån typiskt romantiska litterära 

mästerverk, klassiska romantiska 

filmer, romantisk konst och arkitektur. 

Vad är det som gör en plats romantisk? 

Vandra i typiska romantiska 

miljöer. 

Turf 

Svenska Turf är ett mobilspel som går ut på att man 

ska ”erövra” och ta zoner från varandra (Zoner innebär 

en fysisk plats någonstans i Sverige). Med hjälp av 

mobiltelefonens GPS och mobilappen Turf kan man 

söka efter zoner som finns i närheten. Sedan är det 

bara att fysiskt ge sig ut och leta rätt på zonen. När du 

tagit dig till den exakta zonplatsen blir den din och du 

får kontinuerligt poäng för den tills någon annan erövrar 

zonen. Det finns över 100 000 zoner utplacerade 

runt om i Sverige. 

Läs mer om lektioner i staden 

På webben: 


• Tema område – Välkommen till klassrummet ”staden” 

www.trafikeniskolan.se 

• Turf. www.turfgame.com 

• Fadderforum 

På denna sida kan du söka efter aktuella cacher som 

ligger gömda runt om i din stad. 

När man är ny geocachare så vill man kanske komma i kontakt 

med mer erfarna geocachare för att få lite råd eller för att följa 

med ut och på en introduktionsrunda. www.geocaching.se 

• Romantic Ribbons är en engelsk webbplats där du kan skicka 

digitala vykort om platser du tycker är romantiska. 

Ladda upp bilder och skriv skildringar från platsen. Perfekt 

övning i engelska. www.romanticribbons.net 

Litteratur: 

• Stadens möjligheter - platser och stråk. 

Tomas Wikström och Lina Olsson. 

• Cities for People. Jan Gehl 

• Out of Our Minds: Learning to be Creative. 

Ph.D Robinson & Ken Sir. 

47

NATUREN 


naturen kan sett ur ett hälsoperspektiv, bidra till en ökad 

fysisk aktivitet, förbättrad motorik, bättre sömn och ha en 

avstressande effekt. Forskningen säger oss alltså att 

naturen kan förebygga flera olika samtidsproblem bland 

barn som fysisk inaktivitet, fetma, stress, oro, ångest, 

koncentrationssvårigheter och depression. 

48

Naturens mångfald 

Text: Sofia Green 

NATUREN 

Barn har olika möjligheter att uppleva och fascineras av naturens 

mångfald. Chanserna att få känna doften av regn, tallbarr 

och mossa, uppleva styrkan i vindarna, höra prasslet i 

lövträden är beroende av flera faktorer. Miljön, kulturen och 

familjen man växer upp i har bland annat en betydelse. Det är 

därför viktigt att skolan ökar alla barns chanser att leka, lära 

och utvecklas i olika slags naturlandskap. I grundskolans 

kursplan för Idrott och hälsa står uttryckligen att ”genom undervisningen 

ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer 

och naturen under olika årstider”. Det står också att 

eleverna ska ”få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv”. 

Men varför är det viktigt att motivera barn till att få en relation 

till naturen? 

Fysisk aktivitet och goda matvanor stimulerar barns 

lärande och utveckling, och naturen ger stora möjligheter att 

kombinera detta. Elevernas kunskaper och erfarenheter 

genom ämnet idrott och hälsa ger förhoppningsvis ökat 

självförtroende i okända miljöer, ett livslångt intresse för 

natur och friluftsliv och därmed ett fysiskt aktivt liv. Men 

naturen och utevistelsen kan vävas in och ge så mycket mer 

under en skoldag och ett läsår. 

Även annan ämnesundervisning kan med fördel integreras 

i ett naturlandskap, med tanke på att andra inlärningsstilar 

kan tillämpas. De barn som annars har svårt att nå kunskapsmålen 

kan få en skjuts i sitt lärande i en annan miljö än klassrummet. 

Förutsättningarna för att minnas det man lärt sig 

ökar eftersom man lärt sig något praktiskt, genom att 

använda alla sina sinnen. Själva ”görandet” i naturen främjar 

grupprocesser, socialt samspel och förmågan att lösa problem. 

Något som har stor betydelse för barns känsla av 

grupptillhörighet, samt lust att vilja vara med och lära. 

Ytterligare argument för att välja naturen under skoldagen 

är att forskningen visar att aktiviteterna blir mindre könsbundna 

och mer på lika villkor i utemiljön. 

Sofia Green, informatör på NCFF 

med inriktning på utomhuspedagogik. 

49

NATUREN 

Utomhuspedagogiken 

främjar lärandet 

Naturpedagogen Helene Grantz vet att man 

kan vinna mycket på att variera sin undervisning 

för att engagera, utmana och stödja lärandet 

hos elever oavsett deras olika förmågor. 

Utomhusmiljön ger många verkliga upplevelser 

för flera sinnen och stödjer på det sättet lärandet. 

Utemiljön är ofta mer tillåtande och öppnar för 

kreativitet och fantasi. Något som i sin tur kan 

leda till fler samtal och diskussioner mellan 

eleverna, och mellan lärare och elever. 

– Det är också viktigt att hitta kollegor som 

engageras av utomhuspedagogik, säger Helene. 

Genom att byta erfarenheter och hjälpas åt att 

planera undervisning får man inspiration och 

sparar tid. 

– Det går att lära i och av alla miljöer, men det 

går inte att lära alla saker överallt. Därför är det 

viktigt att fundera över vad det är eleverna ska 

lära sig och vilken miljö som är den bästa för 

just det. En kyrkogård kan till exempel vara en 

utmärkt plats för att studera utvecklingen av olika 

yrkeskategorier och även jämställdhetsfrågor. 

Tänk även på att platsen ska vara tillgänglig för 

alla elever. Helene tipsar att man ska försöka 

undvika papper och penna i utomhusmiljöer. 

50 

”Det är lika spännande varje 

gång att se hur rollerna i en 

grupp förändras i och med 

ett miljöombyte. Elever som 

annars har svårt att nå fram 

i klassrummet kan få en helt 

annan roll.” 

Helene, naturpedagog 

Istället kan man använda sig av samtal, undersökningar, 

drama, fysiska övningar och lekar. När 

man varierar sin undervisning på detta sätt ökas 

chansen att nå alla elever. Elever med särskilda 

behov eller elever som normalt har svårt att sitta 

still, får lättare att ta till sig innehållet. Att anpassa 

storleken på grupperna och tiden för olika 

uppgifter kan också vara ett sätt att underlätta för 

elever som har svårt att fokusera, behöver mer 

hjälp, eller som behöver lite extra tid på sig.

NATUREN 

51

NATUREN 

Målmedvetet 

lärande 

i naturen 

”Målmedvetet lärande i naturen” är ett samarbetsprojekt som 

Uddevalla kommun och Friluftsfrämjandets natur- och kulturskola 

Åleslån har arbetat tillsammans med under två års tid. 

Projektet riktas till kommunens mer segregerade områden 

där eleverna har svårare att nå målen på de nationella proven. 

Syftet är att främja lärandet i ämnena svenska och matematik 

genom fler undervisningstimmar utomhus. Många elever har 

blivit bättre på att skriva genom att de utvecklat sitt ordförråd 

under utevistelsen. De har även fått en större förståelse för 

olika matematiska begrepp, i och med att de arbetat praktiskt 

med olika måttenheter. De generella erfarenheterna från projektet 

är att uterummet är en god lärmiljö för mycket av det 

som står i grundskolans kursplaner. Tiden utomhus bidrar 

dessutom till ökad fysisk aktivitet vilket alla elever behöver 

under skoldagen. 

Läs mer om projektet på webbplats www.uddevalla.se 

eller www.ncff.nu. Använd sökord ”Målmedvetet lärande”. 

52

NATUREN 

Läs mer om 

utomhuspedagogik 

På webben: 



• Naturvägledning i skolan wwww.slu.se 

finns att ladda hem som pdf-fil. 

• Naturskoleföreningens webbplats. www.naturskola.se 

TIPS FÖR ATT 

LEKTIONERNA SKA 

5FUNGERA UTOMHUS 

1. Välj en plats som alla kan ta sig till, och som 

skapar ro, gärna en liten bit från skolan så 

att inte skolgården upplevs som distraherande. 

Om det inte finns en fin plats, testa 

att gå ut ändå! Det är inte alltid eleverna 

uppfattar en plats på samma sätt som vi 

vuxna. 

2. Använd samma plats i början och ha 

tydliga rutiner så att eleverna vet vad som 

gäller. Det kan ta lite tid att vänja eleverna 

vid att ha lektioner utomhus så ha tålamod, 

prova många gånger. 

3. Försök knyta uppgifterna som eleverna ska 

arbeta med till platsen. För att alla ska lyckas 

med sina uppgifter kan det vara klokt att para 

ihop eleverna efter deras olika behov. 

4. Försök att inte prata så mycket själv utan låt 

elevernas aktiviteter vara i fokus. 

• Fakta, lästips och pedagogiska tips om 

utomhuspedagogik. www.ncff.nu 

• Skogen och skolan 

www.skogeniskolan.se 

• Friluftsfrämjandets arbete i skolan 

www.friluftsframjandet.se/iurochskur 

• Fakta och argument för att välja naturen 

och utomhuspedagogiken. 

www.friskinaturen.org 

• Rapporter och forskning om utomhuspedagogik 

hittar du på Nationellt 

centrum för utomhuspedagogik 

www.liu.se 


• I Naturskoleföreningens serie ”Att lära in 

ute” finns både metodböcker kopplade 

till olika ämnen och böcker för mer 

ämnesövergripande undervisning. 

www.outdoorteaching.com 

• En inspirationsskrift med praktiska tips 

på utomhuspedagogik hittar du på 

Utenavets webbplats: www.utenavet.se 

Skriften är framtagen i samband Ute är 

inne - konferensen i Malmö 2011. 

• Livet leker -upptäck naturen med barnen. 

Svenska Naturskyddsföreningens årsbok, 

årgång 96. 

5. Lekar och kreativa övningar fungerar ofta mycket 

bra högt upp i åldrarna och för barn med särskilda 

behov. 

53

NATUREN 

Med 

äventyr 

i blodet 

När undervisningen utgår från 

äventyret blir inte bara dagarna 

spännande utan det skapar även 

möjligheter för den enskilda eleven att 

växa utifrån sina egna förutsättningar. 

Äventyrsbaserat lärande utmanar och 

skapar en grogrund för ett lärande 

som bidrar till en djupare förståelse 

både kring omvärlden, och de 

egna förmågorna. Äventyrsbaserad 

undervisning handlar om att skapa 

miljöer och aktiviteter som utmanar 

och inspirerar eleverna i gruppen 

oavsett deras unika behov. 

En röd tråd i pedagogiken är att man 

tillsammans kan klara fler och svårare 

utmaningar än om man är ensam. 

En förutsättning för ett lyckat äventyr 

är att alla elever är delaktiga, och att 

allas olika kompetenser och förmågor 

uppmärksammas och utvecklas. 

54

NATUREN 

”Att få jobba med 

elever på ett sätt där 

man tydligt ser att de 

utmanar och utveckla 

sin egen förmåga är 

helt fantastiskt.” 

Olof, fritidspedagog 

och äventyrare 

ARGUMENT FÖR 

ÄVENTYRS- 

5PEDAGOGIK 

1. Främjar individ- och grupputveckling 

2. Utgår från ett helhetsperspektiv om 

att hälsa och lärande hänger ihop 

3. Ett spännande och utmanande sätt 

att lära med utemiljön och naturen 

som arena 

4. Upplevelse- och problemlösningsfokuserat 

lärande 

5. Främjar barnens motoriska utveckling 

och fysiska aktivitet 

55

NATUREN 

Låt eleverna prova 

på ”Wild Kids” 

Många känner till Svt:s program ”Wild Kids” för barn. 

Aktiviteten bygger på att barnen får lösa olika kluriga uppdrag 

tillsammans i grupp. Låt det bli ett roligt inslag i skolan som 

berör såväl hjärna, hjärta och hälsa. Samarbetsförmåga och 

problemlösning men även de sociala färdigheterna och 

sammanhållningen främjas av aktiviteten. Ytterligare en vinst 

man sett är att barnen får vara ute i naturen vilket upplevs ha 

avstressande effekter. 

Börja med att sätta ihop ett antal utmanande samarbetsövningar 

för åldersgruppen dela in eleverna i olika lag med 

äventyrliga namn och gärna någon gemensam lagsymbol sen 

är det bara att utmana varandra. 

Exempel på samarbetsövningar: 

• Dragkamp 

• Hitta en gömd skatt 

• Hinderbana 

• Balansgång på rep eller trästock 

• Bygga något med hjälp av 

insamlade naturföremål 

• Förflytta något från A till B på ett 

sätt som kräver att eleverna 

samarbetar 

56

NATUREN 

Att bli 

upprymd 

och frågvis 

Olof Fastén, arbetar som fritids- och 

äventyrspedagog vid Fiskebäcksskolans 

fritidshem i Göteborg. Han berättar om 

hur man de senaste året haft skogen som 

utgångspunkt för sitt arbete med äventyr. 

– Jag och eleverna har haft en plats i 

skogen där vi byggt kojor och lekt olika 

lekar som kretsat kring vår ”fängelsehåla”. 

I skogen har vi byggt en linbana och lianer 

för att kunna klättrat högt upp i träden med 

säkring. Vi har också varit ute på ”skattjakt” 

med hjälp av gps:er och på så vis tagit oss 

igenom omgivningarna. De äventyren och 

aktiviteterna leder så tydligt till ökad fysisk 

aktivitet hos eleverna. Klättringen utvecklar 

elevernas styrka, kondition och motoriska färdigheter, 

medan Geo-caching bidrar till att eleverna 

rör sig till fots i varierad och ibland svår terräng. 

Om någon elev har en fysisk begränsning ska aktiviteterna 

anpassas därefter, menar Olof. 

Äventyren utvecklar också elevernas sociala kompetens 

när de samarbetar. Gemensamt för alla aktiviteter 

är att de väcker en nyfikenhet hos eleverna kring den 

egna förmågan. Äventyren ger ofta större självkännedom. 

Olof berättar att det händer oväntade saker när man är ute. 

– Det är svårt att inte fascineras när man hittar ett djur 

eller möts av en fantastisk utsikt. Upplevelserna gör eleverna 

upprymda och frågvisa. De vill veta varför och hur, och då 

blir det naturligt att söka förklaringar 

Den som vill läsa mer om Fiskebäckskolans äventyr 

kan göra det på fritidshemmets blogg 

www.fritidspafiskeback.blogspot.com 

Läs mer om äventyrspedagogik 

På webben: 


• Geocaching. www.geocaching.com 

Den internationella och officiella startsidan. Här kan 

du se vilka cacher (skatter) som ligger gömda i skogen 

nära dig. Du hittar både kartor och beskrivningar. 

• Äventyr i rymden. www.sigtuna.se 

Följ med Rävsta skola i Sigtuna på en fantasifull och 

lärorik resa ut i rymden tillsammans med eleverna. 

• Skogsäventyret. www.orientering.se 

En skolsatsning som Svenska orienteringsförbundet 

och Sveaskog gör tillsammans för elever i årskurs 4. 

• Matematiken blev ett äventyr. www.dagbladet.se 

I landet Summa summarum älskar alla matematik 

utom den elaka häxan. Det vet eleverna i årskurs två 

på Matfors skola som under ett läsår lärt sig matte 

genom äventyrspedagogik. 

• Drakstigen. www.slu.se 

En äventyrlig naturstig för barn. Den är tänkt för 

grupper och kräver viss ledning. 


• Äventyrspedagogik - Spännande lärande. 

Sven-Gunnar Furmark. 

• Upplevelsepedagogik och äventyrsmetodik. 

Rutger Ingelman 

• Samarbetsövningar. Helena Alsegård. 

• Samarbetsinlärning. Pesi Sahlberg och Asko 

Leppilampi. 

• Lär med hela kroppen. Carla Hannaford. 

57

NATUREN 

ARGUMENT FÖR 

BERÄTTANDET 

SOM PEDAGOGISKT 5VERKTYG 

1. Tränar eleverna att göra sig förstådd 

inför en grupp 

2. Utvecklar elevernas språk och berättarteknik 

3. Stärker självförtroendet 

4. Tränar eleverna att lyssna på varandra 

5. Kan användas i alla årskurser, oavsett om det 

rör sig om särskoleelever eller inte, samt i alla 

slags pedagogiska miljöer genom att uppgifterna 

anpassas 

58

NATUREN 

I naturen bland 

drakar, troll och jättar 

Det var en gång… några välbekanta ord som direkt skapar stämning och 

gör oss redo att följa med på vägarna in i berättelsernas värld. Mikael 

Thomasson och Meg Nömgård arbetar vid Sagomuseet i Ljungby. 

De använder berättandet som ett pedagogiskt redskap när de är 

ute i skolor och när de fortbildar skolpersonal. 

– Berättelser väcker vår fantasi. Tänk att det funnits drakar, 

troll och jättar alldeles utanför vår egen husknut och i vår 

närmaste skog. Kanske finns de där än idag? Plötsligt 

ser vi våra stenar, berg och träd med helt nya ögon. Det 

blir roligare att vara i naturen, det ger också en möjlighet 

att uppleva och förstå hur människor förr i tiden såg på 

naturen, säger Mikael och Meg. Att återknyta till tidigare 

generations känsla för djur och miljö ger perspektiv men 

kan också berika och fördjupa vår egen syn på naturen. 

Berättelserna har ett värde i sig och är en viktig del av det 

svenska kulturarvet en länk mellan då och nu, säger de. 

Folksagor och sägner kommer bäst till sin rätt om du, som vuxen, 

släpper boken och berättar med egna ord. Detta traditionella 

material passar även utmärkt när eleverna skall träna sig i 

muntligt berättande. 

”Om du vill att dina barn 

ska bli begåvade så 

berätta sagor för dem. 

Om du vill att de ska bli 

mycket begåvade så 

berätta ännu fler 

sagor för dem.” 

Albert Einstein, vetenskapsman 

och relativitetsteorins grundare 

59

NATUREN 

Muntligt berättande i naturen 

Här ger Sagomuseet exempel på hur berättandet kan användas i undervisningen ute i naturen. 

Tänk på att anpassa aktiviteterna till elevernas ålder och behov. 

Trollpinnesagor fängslar de yngsta 

Visste ni att de små, små hålen på vissa pinnar i skogen är 

trollskrift? På dessa pinnar har troll skrivit ner sina sagor! 

Sätt er i skogen och låt barnen komma med trollpinnar som 

de själva hittat. Elever med synnedsättning kan få lösa uppdraget 

tillsammans med en seende vän. Förutom seendet är 

känseln ett viktigt inslag i letandet efter pinnar. 

Som pedagog ska du sedan improvisera eller berätta trollsagor 

som du redan känner till. Använd verkligen pinnen på 

ett tydligt sätt så barnen tycker det ser ut som det finns trollskrift 

på den. 

60 

Sägenkartor lär och engagerar 

Sägner är historier som oftast handlar om verkliga personer 

och platser. Lär gärna in några berättelser från er närmiljö. 

Gör en karta och märk ut platserna där händelserna utspelats. 

Låt eleverna läsa om platserna, berätta sedan sägnerna, 

och ge er ut och leta med kartan i hand. Ni kanske hittar stenen 

som jätten kastade, eller ingången i berget dit flickan 

blev bergtagen. 

För många barn blir berättelserna mer spännande när 

man faktiskt sitter på det röse som draken bott i. För äldre 

elever kan du väva in ämnen som geografi, kartkunskap och 

naturkunskap.

NATUREN 

Läs mer om sagopedagogik 

På webben: 


• Muntligt berättande. www.sagobygden.se 

Utveckla dig själv och dina elever med hjälp av muntligt 

berättande, råd om berättarteknik, litteraturlista m.m. 

Bloggar: 

• Här kan du ta del av berättelser från Sagomuseet 

http://sagomuseet.wordpress.com 

• Kristinedalsskolans delar med sig av sin sagovärld 

”Fabula Magia”. http://diamondbloggen.blogspot.se 

Berättarelden skapar magi 

Samla eleverna kring en eld, gärna vid en 

sägenomspunnen plats och låt dem lyssna till 

berättelser. Ni kan värma en soppa eller något annat 

som tillagats över elden och som knyts till temat. 

Berättelserna, rekvisitan, elevernas delaktighet 

anpassas utifrån gruppen och årstiden. 

Varför inte låta några väl förberedda elever berätta 

vid elden? 

Pedagogiska verktyg: 

• Kom ketchup. www.ur.se 

UR har gjort 10 program om muntligt berättande som 

man kan gå in och titta på. 

• Berättelser från Sagomuséet. www.sagobygden.se 

Här kan du titta på filmklipp och bli inspirerad av det 

muntliga berättandet. 


i läroplanerna betonas vikten av muntligt berättande och 

framställande, samt att sagor och sägner ska belysas. 

61

KÄLLFÖRTECKNING 

Källförteckning 

Almqvist, L. (2006). Children´s health and developmental 

delay — Positive functioning in every-day life. Örebro: 

Örebro universitet, Institutionen för beteende-, socialoch 

rättsvetenskap. Hämtad 25 juni, 2012 från http://oru. 

diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:136985 

Andersson, I., Norén-Björn, E. & Mårtensson, F. (1993). 

Uteboken. Stockholm: Alnarp: Liber utbildning. 

Andersson, Å. (2010). Satsa på leken. Examensarbete vid 

institutionen för stad och land. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet. 

Axelzon, F. Valentin, Max. Davidsson, Max. (2007). Rollspel 

i skolan – upplevelsebaserat lärande. Lund: BTJ förlag. 

Boldemann, C., et al. (2006). Impact of preschool environment 

upon children’s physical activity and sun exposure. 

Prev Med, 2006. 42 (4): p. 301-8. 

Byréus, K. (2010). Du har huvudrollen i ditt liv: om forumspel 

som pedagogisk metod för frigörelse och förändring. 

Stockholm: Liber förlag. 

Faskunger, J. (2007). Den byggda miljöns påverkan på 

fysisk aktivitet. Rapport nr 2007:3. Östersund: Statens 

folkhälsoinstitut. 

Flinck, M. (1994). Tusen år i trädgården. Från sörmländska 

herrgårdar och bakgårdar. Stockholm: Tidens förlag. 

Gehl, J. (2010). Cities for People. Chicago: IslandPress. 

Grahn, P. (1997). Ute på dagis: hur använder barn daghemsgården? 

Utformningen av daghemsgården och dess 

betydelse för lek, motorik och koncentrationsförmåga. 

Alnarp: MOVIUM. 

Greene, W., Ross. Klenz Jönsson, Silvia (2011). Vilse i 

skolan: hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att 

hitta rätt. Stockholm: Studentlitteratur AB förlag. 

Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå: om lärande på 

människans villkor. Stockholm: Natur & Kultur förlag. 

Hammarsten, M. (2012). Plats för lek. I Bengts, M. och 

Gårdsäter, H. red. Stockholm: Lärarförbundets förlag. 

Kellert, S. R. (2002). Experiencing nature: Affective, cognitive, 

and evaluative development. In P. Kahn & S. Kellert 

(Eds.), Children and nature: Psychological, sociocultural, 

and evolutionary investigations (pp. 117-152). Cambridge: 

MIT Press. 

Klingberg, T. (2011). Den lärande hjärnan – om barns minne 

och utveckling. Stockholm: Natur & Kultur förlag. 

Maller, C., Townsend, M., Pryor, A., Brown, P., & St Leger, L. 

(2006). Healthy nature healthy people: ’contact with nature’ 

as an upstream health promotion intervention for 

populations. Health Promot Int, 21, 45-54. 

Nelson, N. (2007). Den växande individens hälsa. I Dahlgren, 

L-O., Sjölander, S., Strid, J-P., Szczepanski, A. (red.). 

Utomhuspedagogik som kunskapskälla (sid 114). Lund: 

Studentlitteratur. 

Nordiska ministerrådet (2011). Frisk i naturen. Ett nordiskt 

projekt. Fulltextversion: http://www.friskinaturen.org/ 

media/argumentationsfolder_sista.pdf 

Paget, S. (2011). Så blir skolgården en lekplats, 

Fritidspedagogen Lärarförbundets tidning om fritidspedagogik 

Nr 5 2011, VTT Grafiska AB, Vimmerby 2011 

Regeringen (2010) SKOLFS 2010:255. Förordning om 

läroplan för grundsärskolan. 

Robinson, Ph.D., Sir, K. (2010). Out of Our Minds: Learning 

to be Creative. Connecticut: Tantor Media, Inc. 

Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen 

och fritidshemmet 2011. 

62

KÄLLFÖRTECKNING 

Skolverket (2012). Kursplan - Idrott och hälsa. Stockholm: 

Skolverket: http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/ 

grundskoleutbildning/laroplaner/grundskolan/idrott-och 

halsa 

Szczepanski, A. (2008). Handlingsburen kunskap: Lärares 

uppfattningar om landskapet som lärandemiljö. 

Linköping: Linköping University Electronic Press. 

Törnqvist, G. (2009). Kreativitet i tid och rum: processer, 

personer och platser. Stockholm: SNS Förlag. 

Törnqvist, G., och Werner, C. (2009). Filosofiska promenader 

2. Lund: Studentlitteratur AB förlag. 

Unicef (1989) Barnkonventionen. FN:s konvention om 

barnets rättigheter. Antagen av FN:s generalförsamling 

den 20 november 1989. 

Wikström, T. Olsson, L. (2012) Stadens möjligheter - platser 

och stråk. Malmö: Exakta Printing förlag. 

Åkerblom, P. (2004). Med livet som insats. Om skolträdgårdens 

renässans i vår tids lärande. I Lundegård, I., 

Wickman, P-O., Wohlin, A. (2004). Lund: Studentlitteratur. 

63

Lästips och länkar 

Lästips och länkar Använd rubrikerna vid sökning på respektive webbplats. 

ÄTA UTE 

På webben: 

• Temaskrift - Mat i skolskogen 

Den här skriften vill förmedla att matlagning utomhus inte 

behöver vara så krångligt och fyllt av krav. 

http://shop.skogsstyrelsen.se 

• Artikel - Ogräset du kan äta! 

Här är de vanligaste ätliga ogräsen och tips på hur du kan 

förvandla dem från ogräs till underbara rätter. 

www.alltommat.se 


• Kokbok för friluftskockar. 

Fredrik Hjelmstedt och Jonas Sundvall. 

• På en låga – kokbok för uteätare. Karin Sundqvist. 

• Naturens läckerheter. Inger Ingmanson. 

miljön I SKOLRESTAURANGEN 

På webben: 

• Arbetsmiljö för elever. www.av.se 

• Trivsel i skolmatsalar. www.folkhalsoguiden.se 

• Viktigt att trivas i skolmatsalen. 

www.elevhalsan.se/cldoc/1862.htm 

• Styla med vintage – 10 budord. www.tv4.se 

• Ät S.M.A.R.T. www.folkhalsoguiden.se 

• Ljudlig miljö. www.skl.se 


• Magisteruppsatsen ”Skolmaten – ”så här vill vi ha det”, 

säger gymnasieelever” av Susanne Dahlgren, Göteborgs 

universitet (2010), hittar du via sökverktyget. 

www.uppsatser.se 

• The Five Aspects Meal Model (FAMM) – a tool for developing 

meal services in restaurants. FAMM är ett instrument 

som beskriver faktorerna rummet, mötet, maten, 

styrsystemet/organisationen och atmosfären/miljön. 

64 

Dessa faktorer samverkar och tillsammans ger de måltidsupplevelsen. 

Inga-Britt Gustafsson, Åsa Öström, 

Jesper Johansson, Lena Mossberg 

skolmåltider 

På webben: 

• Måltider i vård, skola, omsorg. ”Skolmåltider”, www.slv.se 

• Skolmatens vänner. www.skolmatensvanner.se 

• Skolhälsonyckel. Arbetet med Skolhälsonyckeln bygger 

på att skolpersonalen bildar ett hälsoteam bestående av 

representanter från skolhälsovården, måltidsverksamheten, 

fritidsverksamheten, ämnes- och klasslärare i t. ex. 

idrott & hälsa och hem- och konsumentkunskap, samt 

skolledningen. www.folkhalsoguiden.se 

• Måltiden – en del av lärandet. I Göteborg arbetar man 

med projektet MEDEL - Måltiden en del av lärandet. 

Syftet är att stärka samarbetet mellan den pedagogiska 

personalen och måltidspersonalen inom förskola och 

skolan för att dessa ska arbeta mot en ännu bättre pedagogik 

och service och kring måltiderna. 

www.euprojektmedel.com 


• Att samtala med barn - genom att lyssna med fyra öron. 

Ylva Ellneby och Barbro von Hilgers 

• Det sociala livet i skolan - Socialpsykologi för lärare. 

Robert Thornberg 

utemiljön 

På webben: 

• Lagmans skola, Finland. http://lagmans.snabber.se/ 

Läs om hur de har arbetat målmedvetet med skolgårdsutveckling. 

• Matteskolgård. www.ncff.nu 

Tips på hur man skapar en matteskolgård hittar du under 

utomhuspedagogik.

LÄSTIPS OCH LÄNKAR 

• Skolgårdsutveckling. www.natur.pedc.se 

Tips från Malmö Naturskola. 

• Gröna skolgårdar i Malmö. 

www.malmo.se/gronaskolgardar 

Inspireras till grönare skolgårdar med barnperspektiv. 

Bloggar: 

• Inspirerande skolgårdar. www.schoolground.blogspot.se 

• Läs mer om samverkan kring ett skolgårdsprojekt. 

http://blogg.nacka.se/skolgardsprojektet 


• Kakträd och krokofanter – En sinnesstimulerande skolgård 

på Värmdö särskola.Examensarbete i landskapsarkitektur 

vid Sveriges Lantbruks Universitet. 

Sök efter uppsatsen via www.uppsatser.se 

• Skolgården som klassrum av Titti Olsson m fl. 

skolträdgårdar OCH SKOLSKOG 

På webben: 

• Skallbergsskolan. På webbplats www.vasteras.se hittar 

du Skallbergsskolan och inspiration från deras skolträdgård 

”Nunnelunden”. 

• Trädgårdsdrömmar. På webbplats www.tv4.se finns ett 

program i en teveserie som handlar om att göra om utemiljön 

för barn. 

• Sveriges lantbruksuniversitet. Via SLU:s webbplats www. 

slu.se hittar du uppsatser och avhandlingar om skolträdgårdar. 

• Skogen i skolans webbplats www.skogeniskolan.se ger 

praktisk information och pedagogiska verktyg för att få in 

skogen i skolan. 

• Temanummer - Barn i behov av särskilt stöd hittar du via 

webbplats www.ncff.nu 


• Lära av trädgård. Petter Åkerblom. Du hittar den via 

webbplats http://pub.epsilon.slu.se 

skolgårdar 

På webben: 

• Lek. www.ur.se 

Här kan du ta del av olika utbildningsprogram kring lek. 

• Flyga med gungor. www.sverigesradio.se 

Lyssna på radioprogrammet ”Barnen” där temat ”Hur är 

en bra lekplats” tas upp. 


• Fullt av lek – om att ge utrymme för skolbarns lek. Marie 

Bengts och Helena Gårdsäter. 

• Lek äger rum – planering för barn och ungdomar. Anna 

Lenninger & Titti Olsson. 

• Miljöer för lek, lärande och samspel. Anette Sandberg. 

rollspel 

På webben: 

• GRUL (Pedagogiskt centrum GR utbildning) har över tio 

års erfarenhet av upplevelsebaserad pedagogik i form av 

spel, rollspel och andra genomföranden. Rollspelen och 

aktiviteterna i ämnesdatabasen, är fria att använda inom 

den pedagogiska verksamheten. www.grul.se 

• Lajv i skolan. www.sverok.se 

• Rollspelstidningen Runan - om rollspel, berättande 

och andra världar. www.runan.info 

• Genom Barnkanalens program Barda kan du lära dig mer 

om hur man bygger upp ett rollspel www.svt.se/barda 

Material: 

• Skollajv 08 – Guldvittring. En rapport från Södertälje 

kommun och projektet Guldvittring där 500 mellanstadiebarn 

fick arbeta med lajv som tema i skolan. Rapporten 

innehåller en utförlig beskrivning av hur studieplanen såg 

ut, hur lajvet byggdes upp och vilket material som användes. 

www.sverok.se 

• Historiska val och öden – ett material att ladda hem gratis.Under 

länken ”Interaktiv pedagogik” hittar du materialet 

som en pdf.fil. www.interaktivhistoria.se 

65

Lästips och länkar 

• Rollspel som fördjupar undervisningen. Artikel i Skolvärlden 

om SO-läraren Ludvig Myrenberg som använder 

enkla rollspel i undervisningen för att fördjupa elevernas 

förståelse för samhällets konflikter och problem. 

www.skolvarlden.se 


• Den lärande hjärnan – om barns minne och utveckling. 

Torkel Klingberg. 

• Rollspel i skolan – upplevelsebaserat lärande. 

Fredrik Axelzon och Max Valentin. 

• Vilse i skolan: hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem 

att hitta rätt. W. Greene Ross & Silvia Jönsson Klenz. 

• Du har huvudrollen i ditt liv: om forumspel som pedagogisk 

metod för frigörelse och förändring. Katrin Byréus. 

Promenader i undervisningen 

På webben: 

• Funny Walks – ett kompendium med praktiska exempel 

på olika promenadformer som kan laddas ner gratis 

www.ncff.nu 

• Genuspromenader. www.elftesteget.com 

• Barnkartor i GIS - ett verktyg för barns inflytande i planeringen. 

http://barngis.slu.se/ 

• Färdiga tipspromenadsfrågor med olika teman 

www.hjarngympa.se 


• Kreativitet i tid och rum: processer, personer och platser. 

Gunnar Törnqvist 

• Filosofiska promenader 2. Gunnar Törnqvist och Cecilia 

Werner. 

Lektioner i staden 

På webben: 

• Tema område – Välkommen till klassrummet ”staden” 

www.trafikeniskolan.se 

• Turf. www.turfgame.com 

• Fadderforum. På denna sida kan du söka efter aktuella 

cacher som ligger gömda runt om i din stad. När man är 

66 

ny geocachare så vill man kanske komma i kontakt med 

mer erfarna geocachare för att få lite råd eller för att följa 

med ut och på en introduktionsrunda. 

www.geocaching.se 

• Romantic Ribbons är en engelsk webbplats där du kan 

skicka digitala vykort om platser du tycker är romantiska. 

Ladda upp bilder och skriv skildringar från platsen. 

Perfekt övning i engelska. www.romanticribbons.net 

Litteratur: 

• Stadens möjligheter - platser och stråk. 

Tomas Wikström och Lina Olsson. 

• Cities for People. Jan Gehl 

• Out of Our Minds: Learning to be Creative. 

Ph.D Robinson & Ken Sir. 

LEKTIONER UTOMHUS 

På webben: 

• Naturvägledning i skolan. www.slu.se 

finns att ladda hem som pdf 


• Fakta, lästips och pedagogiska tips om 

utomhuspedagogik. www.ncff.nu 

• Skogen och skolan. www.skogeniskolan.se 

• Friluftsfrämjandets arbete i skolan. 


• Fakta och argument för att välja naturen och utomhuspedagogiken. 


• Rapporter och forskning om utomhuspedagogik hittar du 

på Nationellt centrum för utomhuspedagogik. www.liu.se 


• I Naturskoleföreningens serie ”Att lära in ute” finns både 

metodböcker kopplade till olika ämnen och böcker för 

mer ämnesövergripande undervisning. 


• En inspirationsskrift med praktiska tips på utomhuspedagogik 

hittar du på Utenavets webbplats: www.utenavet. 

se Skriften är framtagen i samband Ute är inne - konferensen 

i Malmö 2011. 

• Livet leker – upptäck naturen med barnen. Svenska 

Naturskyddsföreningens årsbok, årgång 96.

LÄSTIPS OCH LÄNKAR 

UTOMHUSpedagogik 

På webben: 

• Naturvägledning i skolan. www.slu.se 

finns att ladda hem som pdf. 


• Fakta, lästips och pedagogiska tips om utomhuspedagogik. 

www.ncff.nu 

• Skogen och skolan. www.skogeniskolan.se 

• Friluftsfrämjandets arbete i skolan. 


• Fakta och argument för att välja naturen och utomhuspedagogiken. 


• Rapporter och forskning om utomhus-pedagogik hittar 

du på Nationellt centrum för utomhuspedagogik. 

www.liu.se 


• I Naturskoleföreningens serie ”Att lära in ute” finns både 

metodböcker kopplade till olika ämnen och böcker för 

mer ämnesövergripande undervisning. 


• En inspirationsskrift med praktiska tips på utomhuspedagogik 

hittar du på Utenavets webbplats 

www.utenavet.se Skriften är framtagen i samband Ute 

är inne – konferensen i Malmö 2011. 

• Livet leker – upptäck naturen med barnen. Svenska 

Naturskyddsföreningens årsbok, årgång 96. 

äventyrspedagogik 

På webben: 

• Geocaching. www.geocaching.com 

Den internationella och officiella startsidan. Här kan du 

se vilka cacher (skatter) som ligger gömda i skogen nära 

dig. Du hittar både kartor och beskrivningar. 

• Äventyr i rymden. www.sigtuna.se 

Följ med Rävsta skola i Sigtuna på en fantasifull och lärorik 

resa ut i rymden tillsammans med eleverna. 

• Skogsäventyret. www.orientering.se 

En skolsatsning som Svenska orienteringsförbundet och 

Sveaskog gör tillsammans för elever i årskurs 4. 

• Matematiken blev ett äventyr. www.dagbladet.se 

I landet Summa summarum älskar alla matematik utom 

den elaka häxan. Det vet eleverna i årskurs två på 

Matfors skola som under ett läsår lärt sig matte genom 

äventyrspedagogik. 

• Drakstigen. En äventyrlig naturstig för barn. Den är tänkt 

för grupper och kräver viss ledning. www.slu.se 


• Äventyrspedagogik - Spännande lärande. 

Sven-Gunnar Furmark. 

• Upplevelsepedagogik och äventyrsmetodik. 

Rutger Ingelman 

• Samarbetsövningar. Helena Alsegård. 

• Samarbetsinlärning. Pesi Sahlberg och Asko Leppilampi. 

• Lär med hela kroppen. Carla Hannaford. 

SAGOpedagogik 

På webben: 

• Muntligt berättande. www.sagobygden.se 

Utveckla dig själv och dina elever med hjälp av muntligt 

berättande, råd om berättarteknik, litteraturlista m.m. 

Bloggar: 

• Här kan du ta del av berättelser från Sagomuseet 

http://sagomuseet.wordpress.com/ 

• Kristinedalsskolans delar med sig av sin sagovärld 

”Fabula Magia”. http://diamondbloggen.blogspot.se/ 

Pedagogiska verktyg: 

• Kom ketchup. UR har gjort 10 program om muntligt 

berättande som man kan gå in och titta på. www.ur.se 

• Berättelser från Sagomuséet. 

Här kan du titta på filmklipp 

och bli inspirerad av det 

muntliga berättandet. 

www.sagobygden.se 

67

Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF) 

och Statens folkhälsoinstitut har tillsammans tagit fram det här materialet som 

vänder sig till pedagoger och övrig skolpersonal i grundskolan, särskolan och 

gymnasiet. Tanken är att det ska inspirera till att tänka nytt och kreativt kring 

rörelse och matglädje utifrån de förutsättningar som fi nns på din skola. Vi vill 

också lyfta fram mångfalden av olika pedagogiska miljöer och dess möjligheter 

att tillgodose elevers olikheter, särskilda behov och inlärningsstilar. 

Forskning visar att barn och ungdomar som rör på sig regelbundet, äter och 

sover bra har lättare för att koncentrera sig på lektionerna. Detta har en 

gynnsam effekt på inlärningen! Möjligheten att inspirera och ge kunskaper om 

goda matvanor, fysisk aktivitet och hälsa fi nns i skolan. Skolan är en samhällsarena 

som har stora förutsättningar att nå alla barn och ungdomar och kan 

därför spela en central roll både när det gäller jämställdhet och det hälsofrämjande 

arbetet. Att grundlägga goda hälsovanor i tidig ålder är också 

något som hela samhället kan tjäna på. 

Materialet vill inspirera dig till att tänka nytt och ger tips om hur man i undervisningen 

inom olika skolämnen kan använda pedagogiska miljöer i arbetet med 

mat och fysisk aktivitet på ett ämnesövergripande sätt. I innehållet fi nns många 

praktiska exempel som kan tillämpas för elever i alla åldrar och skolformer. 

Statens folkhälsoinstitut 

Distributionstjänst, 68 120 88 Stockholm 

fhi@strd.se | www.fhi.se 

Nationellt centrum för främjande av god hälsa 

hos barn och ungdom (NCFF) 

www.ncff.nu 

ISBN 978-91-7521-042-1 (print) 

ISBN 978-91-7521-041-4 (pdf)

Mer Ã¤n bara ett klassrum â¦ - Ãrebro universitet

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Mer Ã¤n bara ett klassrum â¦ - Ãrebro universitet

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?

Mer Ã¤n bara ett klassrum â¦ - Ãrebro universitet