KvalredTorvalla6-90809 - Östersunds kommun

ostersund.se

KvalredTorvalla6-90809 - Östersunds kommun

Kvalitetsredovisning

2008/2009

Torvallaskolan

Carina Bergqvist, rektor


Förordningar om kvalitetsredovisning

SFS (Svensk författningssamling) 2005:609

Utbildnings- och kulturdepartementet 2005-08-15

1 § Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven

förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem skall årligen upprätta en skriftlig

kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av

verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning skall omfatta såväl kommunalt bedriven

skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.

2 § Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja kommunernas, skolornas, förskolornas och

fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella

mål. Kvalitetsredovisningarna syftar även till att ge information om verksamheten och dess

måluppfyllelse. Varje kommun skall sträva efter att göra kvalitetsredovisningar som upprättats

för verksamhet i kommunen kända och enkelt åtkomliga för var och en.

3§ Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella

målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen

respektive skolan, förskolan och fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse

4 § Skolans, förskolans och fritidshemmets kvalitetsredovisning skall utarbetas under medverkan

av lärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas

vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning.

1. Kort beskrivning av den egna verksamheten

Skolan ligger cirka 8 kilometer sydost om Östersund i Torvalla centrum. Stadsdelen Torvalla

byggdes på 1980-talet och skolan byggdes år 1986. I samma lokaler som skolan finns ett

kommundelsbibliotek som också används som skolbibliotek samt en fritidsgård.

Utbildningen vid Torvallaskolan omfattar grundskolans årskurser 6 – 9. . Till Torvallaskolan

kommer elever i årskurs 6 från Mimergårdens skola och Fjällängsskolan.

Skolan har ändamålsenliga lokaler.

2008 hade vi en budget på 16,7 miljoner och bokslutet blev -112 000: -

Läsåret 08/09 har vi haft 230 elever som varit uppdelade i 10 klasser. 2 st sexor, 2 st sjuor, 3 st

åttor och 3 st nior.

Följande personalkategorier har arbetat på Torvallaskolan under läsåret:

20,85 lärare, vilket innebär 11 elever/pedagog

1,0 specialpedagog, 1,0 elevassistent, 2,5 resurspersoner,0,50 syv,0,40 beteendevetare

0,40 skoladministratör, 0,50 vaktmästare,0,80 verksamhetsledare,1,0 rektor

2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet.

Det här läsåret har det inte funnits några rutiner och underlag för ett kvalitetsarbete.

Skolledningen gjorde en arbetsplan utifrån skolverkets inspektionsrapport.

2


3. Utvecklingsområden 2008/2009

.

Dessa punkter har varit årets utvecklingsområden:

• Arbeta fram rutiner för kvalitetsarbetet.

• Arbeta fram rutiner så att alla elever har en IUP.

• Bygga upp rutiner för att förebygga och förhindra trakasserier.

• Arbeta fram rutiner för upprättande av åtgärdsprogram. Även förbättra innehållet och

• kvalitén i elevernas åtgärdsprogram.

• Arbeta fram lokala ämnesplaner i varje ämne.

• Utarbeta ordningsregler

• Arbeta fram en plan för hur elevens val skall bedrivas.

• Arbeta fram en arbetsplan

• Analysera elevernas måluppfyllelse och vidta åtgärder för att öka måluppfyllelsen.

• Utveckla elevinflytandet i undervisningens innehåll och arbetssätt

4. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som

preciserats i verksamhetens arbetsplan.

• Under hösten hade vi två utbildningstillfällen för personalen angående IUP och

Åtgärdsprogram. Vi har även byggt upp rutiner för åtgärdsprogramsskrivande.

• Vi har arbetat fram rutiner för att förebygga och förhindra trakasserier. Vi har blivit en

friendsskola där alla elever, all personal och föräldrarna har fått en Friendsutbildning.

• Ämnesgrupperna i Torvalla området har påbörjat ett arbete med lokala ämnesplaner.

• Vi har utarbetat ordningsregler på skolan och de skall revideras varje år.

• Vi har tillsatt en grupp med elever och personal som har utarbetat en plan för hur elevens

val skall bedrivas fr.o.m. ht 2009.

• Fr.o.m. januari 09 har vi utarbetat ett analysverktyg som vi har använt oss av när vi har

analyserat resultaten på nationella proven och elevernas betyg för våren.

• Det här läsåret har vi haft ett fungerande elevråd.

3


5. Områden i skolans läroplan (Lpo 94)

Grunden för kvalitetsredovisningen är ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete.

De nationella läroplanerna och dess mål styr ytterst kvalitetsredovisningens upplägg och

innehåll. Skolans mål och riktlinjer finns sammanfattade under åtta rubriker/områden i

skolans läroplan (Lpo 94) dessa områden finns därför angivna under nedanstående rubriker.

Kommunfullmäktige (KF) har utifrån de nationella läroplanerna prioriterat vissa områden i

skolplanen i form av inriktningsmål. Barn och utbildningsnämnden (BoUN) beslutar om

kvalitetskrav varje år. Inriktningsmålen och kvalitetskraven är således prioriteringar utifrån de

nationella målen som gjorts för Östersunds kommun. Dessa prioriteringar ska verksamheten

förhålla sig till men de är ej heltäckande utifrån de nationella målen. Nedan anges, under

lämplig läroplansrubrik, både inriktningsmålen och kvalitetskraven som finns i kommunen.

Syftet med detta är ett försök till att synliggöra en helhet mellan det nationella och

kommunala uppdraget.

Inriktnings

mål

(KF)

Skolans läroplan

(Lpo 94)

Skolans mål

Kvalitets

krav

(BoUN)

Illustrativ bild av förhållandet mellan det nationella uppdraget, det kommunala uppdraget och

skolans mål.

4


5.1. Normer och värden

Inriktningsmål

Gott bemötande av barn och elever bidrar till en positiv självbild, en tilltro till egen

förmåga och eget omdöme samt respekt för andra.

Skolans mål:

Påbörja ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling.

Insatser för att nå målet:

Under Vt 09 har Likabehandlingsplanen reviderats och kompletteras med plan för åtgärder.

Vt 09 blev Torvallaskolan en Friends skola.

Vi har utbildat både elever, föräldrar och personal utifrån Friends utbildningspaket.

Resultat:

Här kan vi ännu inte se några påvisbara resultat.

Vi gjorde under vt en enkät för varje elev i varje klass för att ha ett jämförelsematerial nästa

läsår.

Analys – lärdomar:

Viktigt att sätta upp mål i vår arbetsplan som vi sedan kan utvärdera.

Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året:

Vi kommer att fortsätta utbilda både elever och personal inom detta område.

Det är viktigt att vi fr.o.m. nästa läsår får med detta kvalitetskrav i vår arbetsplan för att få in

frågan i pedagogiska diskussioner.

5


5.2. Kunskaper

Inriktningsmål

Barn och elever har en god arbetsmiljö, såväl fysisk som social och värnar aktivt om den

inre och yttre miljön samt har kunskap om förutsättningarna för ett hållbart samhälle.

Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009

Beskriv hur arbetet med barns och elevers miljömedvetenhet sker.

Beskriv arbetet med entreprenörskap

Beskriv hur arbetssätt och arbetsformer utvecklas och anpassas så att varje elev, i första

hand, får sina behov tillgodosedda i sina ordinarie grupper.

Skolans mål:

Utarbeta en miljöplan för Torvallaskolan

Bilda en miljögrupp med elev och personalrepresentanter.

Insatser för att nå målet:

Resultat:

Vi har gjort en miljöplan som gäller både för elever och för personal.

Under vt bildade vi en miljögrupp med elever och 2 personal på skolan

Analys – lärdomar:

Svårt att få in miljöarbetet som en naturlig del i vardagen både bland personal och elever.

Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året:

Vi kommer att sätta upp mål i vår arbetsplan som vi sedan kan utvärdera och analysera vilka

förbättringsområden som vi behöver arbeta med.

6


5.3. Elevernas ansvar och inflytande

Inriktningsmål

Barn, ungdomar och studerande tar ansvar för och utövar inflytande över sitt

lärande och föräldrar har inflytande över sina barns lärande.

Barn och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009

Skolområdet ska ha en plan för hur man arbetar med att utveckla barns och elevers

inflytande och ansvarstagande.

Beskriv hur verksamheten organiseras så att barn och elever upplever att de är

informerade om vilka möjligheter till inflytande de har i skolan och hur de får möjlighet

att utveckla ett reellt inflytande och ansvarstagande som ökar med stigande ålder och

mognad.

Redovisa om skolan har fungerande klass- och elevråd.

Skolans mål:

Att alla eleverna ska ha en IUP som de har inflytande över.

Att få till ett fungerande elevråd.

Insatser för att nå målet:

Personalen har under hösten deltagit i en utbildning angående IUP

Elevrådet har haft ett möte per månad.

Elevrådsrepresentanterna har tagit upp ärenden som kommit till och från klassråden dessutom har

rektor tagit med ärenden till och från personalen.

Resultat:

Enkätsvar: 44% av föräldrarna har svarat på vår enkät om IUP:n och utv.samtalen.

Av de svar vi fått in så upplever 87% av föräldrarna att deras barn har en IUP.

91 % upplever att dom har inflytande över sina barns IUP

96 % av föräldrarna som svarat på vår enkät upplever att skolan lyssnat på dom som

föräldrar.

Torvallaskolan har fungerande klassråd.

Elevrådet upplever att dom har haft ett reellt inflytande i de frågor som tagits upp på elevrådet.

Analys – lärdomar:

Vi måste bli bättre på att ge eleverna inflytande över sitt eget lärande.

Viktigt att sätta upp mål i vår arbetsplan som vi sedan kan utvärdera.

Viktigt att vi fortsätter arbetet med att alla elever ska ha en IUP.

Viktigt att svarsfrekvensen ökar.

Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året:

– Vi kommer att sätta upp mål i vår arbetsplan som vi sedan kan utvärdera och analysera vilka

förbättringsområden som vi behöver arbeta med.

– Vi behöver fortsätta att utveckla elev inflytandet i undervisningens innehåll och arbetssätt.

7


5.4. Skola och hem

Inriktningsmål

Barn, ungdomar och studerande tar ansvar för och utövar inflytande över sitt lärande och

föräldrar har inflytande över sina barns lärande.

Barn och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009

Verksamheten ska vara öppen för och stimulera vårdnadshavarens engagemang.

Det ska finnas lokal styrelse, föräldraråd eller motsvarande på varje förskola och skola

Skolans mål:

Arbeta fram rutiner så att alla elever har en IUP.

Ett fungerande föräldraråd

Insatser för att nå målet:

Personalen har arbetat med våra styrdokument kring IUP.

Vi har haft tre föräldrarådsmöten det här läsåret.

Vi har erbjudit alla föräldrar i åk 7 att gå föräldrautbildningen nya steg.

Resultat:

Vt 09 har alla föräldrar fått fylla i en enkät angående utvecklingssamtalet och IUP.

Följande svar har vi fått:

Enkätsvar: 44% av föräldrarna har svarat på vår enkät om IUP och utv.samtalen.

Av de svar vi fått in så uppger 87% av föräldrarna att deras barn har en IUP.

91 % upplever att dom har inflytande över sina barns IUP

96% av föräldrarna som svarat på vår enkät upplever att skolan lyssnar på dom som

föräldrar.

Alla klasser har inte haft föräldrarådsrepresentanter närvarande.

75% av föräldrarna gick Nya steg.

Analys – lärdomar:

Viktigt att sätta upp mål i vår arbetsplan som vi sedan kan utvärdera.

Svårt för föräldrarådsrepresentanterna att representera alla föräldrar, det blir gärna i egenskap

som enskild förälder till sitt eget barn.

Positiv utvärdering av Nya steg

Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året:

Vi kommer att sätta upp mål i vår arbetsplan som vi sedan kan utvärdera och analysera vilka

förbättringsområden som vi behöver arbeta med.

Tillsammans med föräldrarådet fundera över föräldrarådets mötesstruktur och innehåll.

Vi kommer att fortsätta erbjuda föräldrarna i åk 7 Nya steg.

8


5.5. Övergång och samverkan

Inriktningsmål

Östersunds kommun kännetecknas av ett brett utbildningsutbud av hög kvalitet med god

vägledning samt information om resultat.

Skolans mål:

Vi har ej arbetat med detta mål

Insatser för att nå målet:

Resultat:

Analys – lärdomar:

Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året:

Vi kommer att sätta upp mål i vår arbetsplan som vi sedan kan utvärdera och analysera vilka

förbättringsområden som vi behöver arbeta med.

5.6. Skolan och omvärlden

Skolans mål:

Vi har ej arbetat med detta mål men vi har haft ett utbyte med Trondheim. Där två av våra lärare

har ingått i ett projekt.

Insatser för att nå målet:

Resultat:

Analys – lärdomar:

Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året:

Vi kommer att sätta upp mål i vår arbetsplan som vi sedan kan utvärdera och analysera vilka

förbättringsområden som vi behöver arbeta med.

9


5.7. Bedömning och betyg

Inriktningsmål

Grunden för det livslånga lärandet är att alla elever har goda tal, läs och skrivfärdigheter

samt goda kunskaper i matematik.

Barn och elever uppmuntras att i högre grad utveckla sina kunskaper och färdigheter i

naturvetenskapliga ämnen och språk.

Barn och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009

Det ska finnas ett uppföljningssystem för varje barns/elevs lärande och utveckling

Beskriv hur personal samverkar så att varje enskild elev ges möjlighet att utvecklas och

lära så att eleven når minst godkänt i samtliga ämnen i åk 9.

Beskriv hur problem uppmärksammas och åtgärdas så att alla elever ges möjlighet att nå

minst betyget godkänd i samtliga ämnen när eleverna lämnar årskurs 9.

Skolans mål:

Att skapa rutiner med analys som ett verktyg för att öka elevernas måluppfyllelse.

Insatser för att nå målet:

Spec.teamet har under hösten skapat analysfrågor både till nationella proven och till betygen.

Dessa frågor har pedagogerna svarat på och lämnat in till spec.teamet. Vi vill att man som

pedagog får en överblick över resultaten för skolan. Samtidigt ger det förutsättningar för

pedagoger att skapa sig en bild av hur det ser ut i ett specifikt ämne.

Dessutom skapas pedagogiska frågor utifrån de upptäckter som både pedagogerna och

spec.teamet gjort i samband med analysen.

I område Torvalla har alla pedogoger inom skolan arbetat tillsammans med lokal planering.

Syfte och mål med vårt gemensamma arbete har varit att göra en lokal tolkning i kollegiala

samtal av kursplan och läroplan, utifrån arbetet ute på skolorna under läsåret.

LOKAL PLAN FÖR TORVALLA

En handfast – nerskriven för varje ämne.

• Likvärdighet

• Överlämnandestöd

• Ökad måluppfyllelse

• Likvärdig bedömning

Ämne:

friutrymme

*syfte med ämnet

för

*stoff

elevers

*kunskapskvalitéer och förmågor

delaktighet

*bedömning

och inflytande

10


Resultat:

Alla pedagoger har genomfört analysfrågorna och spec,gruppen har efter det gjort en analys över

skolans resultat. Resultaten är sammanställda i ett dokument.

Ämnesgrupperna i området har kommit en bra bit på väg med första versionen i en lokal

planering.

Analys – lärdomar:

Svårt att dra några slutsatser kring arbetet med analys av resultatet, eftersom detta arbete

påbörjades under vt. 2009.

När det gäller lokalplanering så har det gått åt mer tid för träffar än vad vi beräknade när vi

startade arbetet i höstas. Vi tror att det beror på att gruppmedlemmarna inte kände varandra. Efter

en termin gjorde vi ett omtag och tillsatte ämnesansvariga i varje grupp en från tidigaredelen och

en från senaredelen. Ämnesansvariga har träffat ansvariga rektorer vid tre tillfällen under

vårterminen. Detta för att följa upp och se framåt vilka behov som finns i grupperna.

Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året:

Att i ämnesgruppen på skolan och i arbetslaget för pedagogiskasamtal under ledning av

pedagogiska ledare, utifrån den analys som är gjord och ställer sig frågan: hur stämmer min

undervisning överens med de kunskapskrav som de nationella proven baseras på? Hur kan jag

som pedagog påverka nästa års resultat?

Vissa ämnesgrupper i området kommer att fortsätta arbetet så att det blir klart under ht 09. De

andra kommer att fortsätta arbetet med bedömningsmatriser

Redovisning av:

Nationella prov åk 9

Svenska

Läsförståelse

Muntlig

kommunikation

Skriftlig

produktion

Ej nått

kravnivån


delprovet

antal /

procent

Nått G på

delprovet

antal /

procent

Nått VG


delprovet

antal /

procent

Nått

MVG på

delprovet

antal /

procent

Ej

deltagit

antal /

procent

Flickor 0 0 12 1 18 52,9 4 11,8 1 2,9

Pojkar 2 6,5 10 32,2 18 58.1 1 3,2 1 3,1

Totalt 2 3,1 22 33,8 26 55,4 5 7,7 2 3,0

Flickor 0 0 20 62,4 10 31,3 2 6,3 3 8,6

Pojkar 0 0 17 53,1 11 35,5 3 9,7 1 3,1

Totalt 0 0 37 58,8 21 33,3 5 7,9 4 6,0

Flickor 0 0 15 44,1 12 35,3 7 20,6 1 2,9

Pojkar 2 6,5 9 28,9 18 58,1 2 6,5 1 3,1

Totalt 2 3,1 24 36,9 30 46,2 9 13,8 2 3,0

11


Svenska som

andra språk

Läsförståelse

Muntlig

kommunikation

Skriftlig

produktion

Matematik

Provresultat

totalt

Ej nått

kravnivån


delprovet

antal /

procent

Flickor 0 0

Pojkar 0 0

Totalt 0 0

Flickor 0 0

Pojkar 0 0

Totalt 0 0

Flickor 0 0

Pojkar 0 0

Totalt 0 0

Ej nått

kravnivån

på provet

antal /

procent

Nått G på

delprovet

antal /

procent

Nått G på

provet

antal /

procent

Nått VG


delprovet

antal /

procent

Nått VG

på provet

antal /

procent

Nått

MVG på

delprovet

antal /

procent

Nått

MVG på

provet

antal /

procent

Ej

deltagit

antal /

procent

Ej

deltagit

antal /

procent

Flickor 2 6,3 19 59,3 5 15,6 6 18,8 3 8,6

Pojkar 0 0 11 44,0 11 44,0 3 12,0 7 21,9

Totalt 2 3,5 30 52,6 16 28,1 9 15,8 10 14,9

Totalt

antal /

procent

Engelska

Muntlig

kommunikation

Receptiv

förmåga

Skriftlig

produktion

Ej nått

kravnivån


delprovet

antal /

procent

Nått G på

delprovet

antal /

procent

Nått VG


delprovet

antal /

procent

Nått

MVG på

delprovet

antal /

procent

Ej

deltagit

antal /

procent

Flickor 0 0 13 39,4 12 36,4 8 24,2 2 5,7

Pojkar 0 0 11 37,9 8 27.6 10 34,5 3 9,4

Totalt 0 0 24 38,7 20 32,3 18 29 5 7,5

Flickor 0 0 12 36,3 16 48,5 5 15,2 2 5,7

Pojkar 0 0 8 27,6 16 55,2 5 17,2 3 9,4

Totalt 0 0 20 32,3 32 51,6 10 16,1 5 7,5

Flickor 0 0 17 51,5 10 30,3 6 18,2 2 5,7

Pojkar 1 3,4 14 48,3 8 27,6 6 20,7 3 9,4

Totalt 1 1,6 31 50 18 29 12 19,4 5 7,5

Betyg åk 9 samtliga ämnen

Beräknat på Vår beräkning av antal Godkända i alla ämnen

antal elever Godkända i alla ämnen %

Torvallaskolan 68 56 82,3

12


Ämne

Totalt

antal

flickor /

pojkar /

totalt i %

Andel elever

som erhållit

betyg G

flickor /

pojkar / totalt

i %

Andel elever

som erhållit b

flickor /

pojkar / totalt

i %etyg VG

Andel elever

som erhållit b

flickor /

pojkar / totalt

i %etyg MVG

Andel elever

som ej nått

målen flickor

/ pojkar /

totalt i %

Bild 35 32 67 8,6 40;6 23;9 65,7 50;5 58,2 25,7 9,4 17,9 0 0 0

Engelska 35 32 67 28,6 31,3 29,9 34,3 28,1 31,3 31,4 31,3 31,3 5,7 9,4 7,5

Hem- och 35 32 67 17,1 65,6 40,3 37,1 25 31,3 34,3 3,1 19,4 11,4 6,3 9,0

konsumentkunskap

Idrott och hälsa 35 32 67 37,1 34,4 35,8 37,1 50 43,3 17,1 12,5 14,9 8,6 3,1 6,0

Matematik 35 32 67 54,3 40,6 47,8 20, 40,6 29,9 17,1 9,4 13,4 8,6 9,4 9,0

Moderna språk 21 15 36 42,9 80 58,3 47,6 13,3 33,3 9,5 6,7 8,3 0 0 0

Modersmål 2 2 0 100 100 0 0 0

Musik 35 32 67 31,4 40.6 35,8 40,0 46,9 43,3 25,7 6,3 16,4 2,9 6,3 4,5

NO 34 30 64 35,3 50 42,2 32,4 36,7 34,4 23,5 10 17,2 8,8 3,3 6,3

Biologi 1 2 3 0 100 66,7 0 0 0 100 0 33,3 0 0 0

Fysik 1 2 3 100 0 33,3 0 50 33,3 0 0 0 0 50 33,3

Kemi 1 2 3 100 0 33,3 0 50 33.3 0 0 0 0 50 33,3

Slöjd 35 32 67 37;1 46,9 41,8 37,1 37,5 37,3 17,1 12,5 14,9 8,6 3,1 6,0

SO 23 23 46 21,7 39,1 30,4 30,4 30,4 30,4 39,1 26,1 32,6 8,7 4,3 6,5

Geografi 12 9 21 41,7 77,8 57,1 41,7 11,1 28,6 8,3 0 4,8 8,3 11,1 9,5

Historia 12 9 21 50,5 44,4 47,6 41.7 22,2 33,3 8,3 22,2 14,3 0 11,1 4,8

Religion 12 9 21 33,3 44,4 38,1 25,0 11,1 19 41,7 33,3 38,1 0 11,1 4,8

Samhällskunskap 12 9 21 50, 55,6 52,4 41,7 22,2 33,3 0 11,1 4,8 8,3 11,1 9.5

Svenska 35 30 65 22,9 30,0 26,2 45,7 53,3 49,2 25,7 10,0 18,5 5,7 6,7 6,2

Svenska som 0 2 2 0 0 100 100 0 0 0 0

andraspråk

Teckenspråk

Teknik 35 32 67 25,7 46,9 35,8 60,0 40,6 50,7 8,6 9,4 9,0 5,7 3,1 4,5

Kompletterande uppgifter:

Vi har 2 elever som tentat upp sina betyg under sommaren. Dessa elever finns inte med i statistiken.

Vilket innebär att vi har ett bättre resultat än vad som redovisas i tabellerna.

1 elev har fått betyg i SO

1 elev har fått betyg i Ma

13


Vilka områden (utifrån de nationella proven) har eleverna klarat bra respektive mindre bra i

de olika ämnena:

Svenska:

Engelska: Kunskapsområdet läs/hör har gått bäst.

Sammantaget ser vi att de nationella proven i engelska har ett bra resultat.

Matematik: Division, bråk och decimaltal är områden där våra elever har ett sämre resultat. Att orka

igenom problemlösningar där det krävs redovisning av flera steg har visat sig gå sämre än

rutinuppgifter.

Analys och lärdomar:

Svenska: Pedagogerna i grupperna drar inga gemensamma slutsatser utifrån analysfrågorna. I den

ena gruppen har flickorna ett bättre resultat, medan resultaten är spridda i de andra grupperna. När

det gäller förändringen i undervisningen för att nå en ökad måluppfyllelse säger den ena pedagogen

att de områden som behöver stärkas upp är läsförståelse och olika analyser medan den andra

pedagogen vill prioritera meningsbyggnad, uppsatsskrivande och muntlig framställning.

Engelska: 2 av pedagogerna ser skillnader i resultaten mellan pojkar och flickor. Flickorna har

presterat bättre muntligt än pojkarna och flickorna har fått högre betyg.

Matematik: Det är vanligare att flickorna försöker sig på en uppgift medan pojkarna har en

benägenhet att lämna uppgiften tom.

Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året:

Upptäckter och frågor som kom upp under arbetet med vår analys.

• Tänk på att göra analysen några dagar senare då betygen är klara, då kan vi jämföra dem

med resultaten från nationella proven.

• Flickor är rädda för att misslyckas och försiktiga muntligt, vad göra?

Vilka ämnen har eleverna klarat bra respektive mindre bra:

Bild ,moderna språk har eleverna klarat bäst.

Hemkunskap, matematik och engelska har eleverna klarat mindre bra.

Analys och lärdomar:

Vi har inte gjort någon analys

Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året:

En jämförelse och ett resonemang av sambandet mellan betyg och erhållna resultat på

nationella prov:

Resultaten mellan betyg och nationella proven stämmer väl överens.

Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste åren

Totalt antal elever i åk 9: 68

Totalt antal pojkar i åk 9: 32

Totalt antal flickor i åk 9: 36

14


Betyg åk 9 läsåret 2008/2009

Andel elever…

Genomsnittligt

meritvärde

…som uppnår

lägst betyget

godkänt i

samtliga ämnen

i årskurs 9.

…behöriga till

gymnasieskolan

(%)

……som ej

uppnått målen i 1

ämne (%)

…helt utan

slutbetyg (%)

Pojkar 212,3 92,6 87,5 2,9 -

Flickor 219,4 89,7 91,6 2,9 1,4

Totalt 204,5 82,3 89,7 5,8 1,4

5.8. Rektors ansvar

Inriktningsmål

Personal äger och har tillgång till hög kompetens och nödvändiga kunskaper och

färdigheter.

Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009

Beskriv personalens behörighet

Beskriv hur handledning, fortbildning eller annat stöd till personal som arbetar med barn

och elever i behov av särskilt stöd erbjuds.

På vilket sätt tar rektor, som pedagogisk ledare, ansvar för genomförandet av föreslagna åtgärder?

Torvallaskolan har behöriga lärare i alla ämnen utom i spanska och textilslöjd.

Jag har som mål att Torvallaskolan ska bli en lärande organisation och i den utföra ett processinriktat

ledarskap. Jag vill att alla inom enheten ska vara delaktiga i de förändringar som görs. För att det ska

vara möjligt på en arbetsplats så stor som vår med 230 ungdomar och ca 40 anställda blir vårt

gemensamma arbete viktigt. Under läsåret 08/09 så har jag tillsammans med personalen gjort en

analys av vilken skolutveckling vi ska bedriva. Skolutveckling för mig är ett förändringsarbete för

att skapa kvalitetshöjningar i lärandet. Dock – utan den enskildes engagemang så kan inte det arbetet

fungera – allas vår vilja att bli en ännu bättre skola är det som utgör grunden för att bli en lärande

organisation. Målet är att bli Östersunds kommuns bästa skola.

Vi har under läsåret arbetat fram vilken skolutveckling som vi ska arbeta med under 09/10. Jag tror

att om vi får ett helhetstänkande kring ungdomars utveckling och lärande så når vi ännu en bit

närmare: EN SKOLA FÖR ALLA! Jag är övertygad om att det är genom att låta våra elever få ett

reellt inflytande över sitt lärande, såväl form, innehåll och miljö, som vi kan skapa en skola för alla.

15


Vi på Torvallaskolan kommer även fortsättningsvis att arbeta för att höja vår specialpedagogiska

kompetens. Detta kommer att ske med hjälp av PBS som en metod.

Det här ligger helt i linje med våra styrdokument, under rubriken likvärdig skola i LPO 94 står det:

skolans verksamhet skall anpassas till elevers behov och förutsättningar. För att klara detta uppdrag

måste skolan tillvarata och bygga sin verksamhet på att elever är olika och differentiera i

undervisningen. Mina ledord: ÖPPENHET, TYDLIGHET och DELAKTIGHET

6. Hälsa och livsstil

Inriktningsmål

Barn och elever utövar fysisk aktivitet och deltar i skapande verksamhet samt har

kulturella upplevelser.

Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009

Beskriv hur verksamheten organiseras så att fysisk aktivitet blir ett naturligt inslag varje

skoldag.

Beskriv hur barn och unga får ta del av och utveckla kulturarvet av olika vinteraktiviteter

och vinteridrotter.

Beskriv hur arbetet med utemiljön sker.

Beskriv hur arbetet med allergiska barn/elever sker samt om det finns en plan avseende

allergi.

Beskriv hur måltider som ingår blir en pedagogisk verksamhet

Skolans mål:

Har ej arbetat med detta mål

Insatser för att nå målet:

Resultat:

Analys – Lärdomar:

Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året:

16


7. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen

Vår trygghetsgrupp har reviderat vår likabehandlingsplan så att den stämmer överens med våra

styrdokument.

8. Redovisa situationen för barn och elever i behov av särskilt

stöd

Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009

Beskriv tillgången av specialpedagogisk kompetens.

Redovisa hur arbetet med åtgärdsprogram sker.

Vi har 100% spec,pedagog anställd på skolan dessutom har vi 40% beteendevetare som även har

spec.pedagogisk kompetens i sin utbildning. Vi har ett EHT team som träffas en gång i veckan

och besöker arbetslagen regelbundet.

Vi har under läsåret arbetat fram rutiner för arbetet kring åtgärdsprogram. Dessa rutiner kommer

vi att börja arbeta med ht 09.

Vi har arbetat fram rutiner för EHT teamet som vi testat under läsåret. From ht 09 har EHT

teamet gjort en arbetsplan över läsåret 09/10.

17

More magazines by this user
Similar magazines