Budget 2010webb - Östersunds kommun

ostersund.se

Budget 2010webb - Östersunds kommun

Budget 2010

Flerårsplan 2011-2012

Östersunds kommun


POLITISK BUDGETSKRIVELSE........................ 3

KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT.................. 9

VISON OCH KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL.. 10

Vision................................................................ 10

Ekonomi - finansiellt mål................................... 10

Befolkning......................................................... 10

Lokalt Tillväxtprogram 2009-2013................... 10

Mål för personalarbetet..................................... 11

Miljöpolicy - miljömål........................................ 11

Folkhälsa........................................................... 11

EKONOMISK ÖVERSIKT.................................. 12

Samhällsekonomin............................................. 12

Kommunernas ekonomi...................................... 12

Demografi......................................................... 13

Arbetsmarknad och sysselsättning..................... 14

Ekonomiska förutsättningar............................... 15

BALANSBUDGET............................................. 29

NÄMDERNAS VERKSAMHET.......................... 30

Arvodesnämnd................................................... 31

Valnämnd.......................................................... 31

Överförmyndare................................................. 32

Kommunstyrelse................................................ 33

Buffert löneutrymme......................................... 40

Miljö- och samhällsnämnd.................................. 40

Socialnämnd...................................................... 45

Barn- och utbildningsnämnd.............................. 51

Vård- och omsorgsnämnd.................................. 59

Kultur- och fritidsnämnd.................................... 66

Utförarstyrelse - Tekninsk förvaltning................ 71

Utförarstyrelse - Serviceförvaltning................... 77

SPECIFICERING AV ANSLAGSMÄSSIGA

FÖRÄNDRINGAR I DRIFTBUDGET/PLAN....... 82

Ekonomiska ramar............................................ 18

Finansiell analys................................................ 20

SAMMANDRAG DRIFTBUDGET/PLAN............ 25

SAMMANDRAG

INVESTERINGSBUDGET/PLAN...................... 25

MARK- OCH EXPLOATERINGS-

VERKSAMHET................................................. 26

RESULTATBUDGET.......................................... 27

KASSAFLÖDESBUDGET.................................. 28

Grafisk mall: Blacke Formgivning: Infobyrån, Östersunds kommun

Foto: Bengtola Mattsson • Sverker Berggren • Roger Strandberg

2


Övergripande politisk vision

”Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma,

grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det

långsiktiga politiska arbetet.”

Politisk budgetskrivelse

Socialdemokraterna, Miljöpartiet de Gröna och Vänsterpartiet

i Östersunds kommun tar ett gemensamt

ansvar för kommunens ekonomi och tar ansvar för

en långsiktigt hållbar utveckling med livskvalitet för

medborgarna idag och solidaritet med kommande generationer.

Det är också grunden för den övergripande

politiska visionen i Östersund.

landets kommuner vilket ger oss möjlighet att lägga en

budget med god ekonomisk hushållning. Vi tycker det

finns utrymme för vissa insatser av engångskaraktär

2010 och kompletterar därför budgeten med minskade

sparkrav och några satsningar av engångskaraktär.

Men vi undviker ytterligare kostnadsökningar som

påverkar driftsbudgeten i flera år framåt.

Budgetarbetet inför 2010 har präglats av dramatiska

förändringar och försämringar. Jämfört med flerårsplanen

minskar våra skatteintäkter med 150 miljoner

2010 och 200 miljoner 2011 enligt prognosen. Det vi

i februari trodde var en kraftig försämring visade sig

någon månad senare vara mycket värre. I de budgetramar

som fastställdes av fullmäktige i september ingick

kostnadsminskningar med c:a 100 miljoner kronor

– och vi har dessutom gjort drastiska nedskärningar

redan 2009 för att få resultatet för detta år att hålla

ihop. Den låga tillväxten i Sverige gör att skatteintäkterna

försämras dramatiskt och trots att vi minskar

kommunens kostnader kommer det att krävas ytterligare

neddragningar 2011 om inga politiska initiativ tas

av den svenska regeringen och/eller att konjunkturen

förbättras.

Under hösten har dock läget förbättrats något tack

vare stor följsamhet hos nämnder, förvaltningar och

kommunens personal vilket bidrar till ett bra resultat

för 2009. En del poster förbättras inför nästa år

och regeringen har beslutat om ett engångsbelopp till

Östersunds kommun har ändå god kontroll över ekonomin.

När fristående bedömare tittar på Sveriges kommuner

hamnar vi i 10 i topp när det gäller det sätt vi

sköter kommunens ekonomi på. Vi har trots allt bättre

förutsättningar att klara en djupgående lågkonjunktur

och sämre skatteintäkter än många andra kommuner.

Övergripande politisk vision

I tuffa ekonomiska tider är det viktigt att hålla en fast

kurs mot den politiska vision som lagts fast. Ekonomi,

miljö, social sammanhållning och demokrati är det

gemensamt viktiga för Östersunds utveckling. Ingen

acceptabel ekonomisk utveckling kan ske utan hänsyn

till miljön eller människors sociala situation. Inte

heller kan social gemenskap eller demokrati byggas

utan hänsyn till den ekonomiska utvecklingen. Vår

natur känner inga nationsgränser och det som sker i

Östersund påverkar andras miljö – både i Sverige och

globalt. Det som händer i den globala ekonomin har

påverkan på oss i Östersund. Allt hänger samman och

måste behandlas med likvärdig respekt.

3


Ekonomisk hållbar utveckling innebär ett starkt och

växande näringsliv, en stark social ekonomi, fler jobb,

en varierande arbetsmarknad, bra förutsättningar

för utbildning, stark attraktionskraft samt en ökande

befolkning. En kommunal ekonomi i balans där varje

skattekrona används på ett effektivt och klokt sätt är

en viktig del i en hållbar ekonomi.

En ekologiskt hållbar utveckling innebär att vi värnar

om vår gemensamma miljö. Östersunds kommun

är miljöcertifierad och vi fortsätter målmedvetet att

göra vårt i den globala kampen för att hejda klimatförändringarna.

Genom ett långsiktigt och konsekvent

miljöarbete skapas en stolthet bland företagen och

medborgarna. När vi tar vårt ansvar för både den

lokala och den globala miljön ökar också Östersunds

attraktionskraft.

En socialt hållbar utveckling i Östersund innebär att

ingen är utanför – alla är med, antingen som medskapare

eller som medföljare. Ett samhälle där de nära

och små nätverken är många och starka. I ett jämlikt

samhälle där människor känner att deras röst blir

hörd, där det finns en öppenhet för dialog och där det

finns mötesplatser för ett aktivt medborgarskap – där

finns också grunden för en hållbar demokrati. I den

dialogen är medborgarnas egna organisationer den viktigaste

samtalspartnern för kommunen.

I det ständigt pågående arbetet för ett demokratiskt

Östersund måste de informella nätverken, föreningarna

och företagen inom den sociala ekonomin, näringslivet

och kommunen bidra till ett harmoniskt samarbetsklimat.

En kultur av ömsesidig respekt för varandra,

öppenhet för förändringar och utrymme för ett aktivt

medborgarskap är nödvändigt för Östersunds utveckling.

Strategier för framgångsrik utveckling i

Östersund.

Den övergripande politiska visionen ska styra det

politiska arbetet i Östersunds kommun. Det innebär att

varje nämnd och styrelse alltid ska ställa sig frågorna;

Vad kan vi göra för att bidra till att Östersund ska

närma sig visionen? Vad kan vi göra för att arbeta i

enlighet med de kommungemensamma strategierna?

Kommunfullmäktiges utvärdering 2008 kring den sociala

ekonomin visar att varje nämnd behöver formulera

sin strategi för att bidra till att stärka den sociala

ekonomins organisationer.

För att veta hur tillståndet är bland medborgarna i

4

Östersund måste mätningar och utvärderingar göras

och följas upp. Varje års ekonomiska bokslut kompletteras

med miljö- och välfärdsbokslut som ska leda till

en diskussion och beslut om eventuella förändringar i

prioriteringar, arbetssätt, medborgerlig mobilisering

och delaktighet. Välfärdsbokslutet ska följa upp hur

medborgarna mår och arbetet utvecklas för att öka

kopplingen till visionen om ett demokratiskt och socialt

hållbart Östersund. Fokus på barnen är tydlig i den

sociala strategin och detta ska följas upp kontinuerligt

tillsammans med externa samarbetspartners.

Det är synnerligen viktigt att vi alltid jämför oss med

andra för att se om vi kan göra saker på ett bättre

sätt. Vi ska delta i nätverk och SKL:s arbete för att

få effektiva och användbara jämförelser. Varje nämnd

och förvaltningen måste sedan jobba med sin verksamhet

utifrån den analys som görs. Vi var en av fem kommuner

i landet som nominerades till årets kvalitetskommun

vilket vi ska vara stolta över. Vi lyckades inte

vinna titeln i år, men fortsätter på den inslagna vägen.

För att nå en hållbar ekonomisk tillväxt i Östersund

måste samverkan ske med näringslivets olika organisationer.

Nu har vi fastställt ett nytt tillväxtprogram där

mer än 1000 personer har involverats i den förberedande

processen. Programmet styr våra insatser

och åtgärder för att stimulera en långsiktigt hållbar

tillväxt. Men det gäller hela tiden att tro på vår bild av

framtiden och att vara beredd att anpassa verksamheten

och prioritera i enlighet med programmet. Det gäller

också att involvera hela samhället, både näringsliv,

organisationer och enskilda, så att alla drar åt samma

håll.

De mycket magra satsningar på infrastruktur som

regeringen gör i vårt län leder bl.a. till att trafiksäkerheten

inte kan upprätthållas. Vi skulle behöva betydligt

mer statliga medel för gång- och cykelvägar och andra

åtgärder för att förbättra vägnätet. Gamla försyndelser

med dåligt underhållna broar är ett statligt ansvar.

Ett mycket allvarligt läge för Lits samhälle uppstår

när den gamla bron inte längre kan användas. Staten

kan inte smita från sitt ansvar för den gamla bro, som

håller ihop Litsbygden. Därför har vi påbörjat en studie

om vilka effekter det kommer att få på samhället – ett

underlag som behövs när vi uppvaktar regeringen och

kräver att staten tar sitt ansvar.

Internationaliseringen och globaliseringen ger möjligheter

som Östersund ska nyttja till fördel för tillväxt

och utveckling. Ökade kontakter med företag, organisationer

och människor i andra länder ska stimuleras.


Östersund ska ta tillvara de möjligheterna och arbeta

på alla plan för att internationella kontakter ska öka.

Europeiska Unionen är en politisk arena som är lika

viktig att bevaka som den nationella arenan. Rutiner

för detta måste vi finna tillsammans i regionen. Samarbetet

med Alfred Nzo i Sydafrika förutsätter att vi

är underleverantör åt Svenska regeringen som bidrar

till kostnaderna.

Samarbetet med Trondheim och Sundsvall är av

strategisk betydelse för Östersunds utveckling och ska

fortsätta och fördjupas på fler områden. Samarbetet

har pågått i dess nuvarande form i över 10 år och ska

utvecklas ytterligare. Detsamma gäller det Europeiska

nätverket REVES. Vi ska vara med i fler gemensamma

Europeiska projekt där kommunen går armkrok med

den sociala ekonomins företrädare.

Agenda 21 har en stark och styrande vision som nu

har fastställts av fullmäktige. Arbetet med den nya

visionen har skett i ett öppet och brett arbete där

medborgare, företag och organisationer varit med. Vi

räknar i visionen med att kärnkraften är avvecklad år

2040 och har ersatts med förnyelsebara energikällor

och att uranbrytning därmed aldrig blev aktuell. Vi har

förutsättningar att bli Sveriges klimatsmartaste kommun

och region och det höjer vårt attraktionsvärde när

företag och människor väljer etablerings- och bostadsort.

Den livskvalitet som varje medborgare upplever är en

grund för social trygghet, bra hälsa och väl¬mående.

I bedömning av ett socialt hållbart Östersund ingår

både tillgång till arbete, kultur, fritid, möjligheter till

inflytande, bra uppväxtvillkor för barn och ungdomar

samt ett värdigt åldrande. Jämställdhet mellan kvinnor

och män är ett viktigt mål för att skapa ett bra samhälle

som ger alla chansen och som tar tillvara allas

kompetens. I arbetet för ökad jämställdhet måste alla

mobiliseras för att nå framgång. Därför är det viktigt

att samarbetet mellan kommunen, regionala organ,

näringsliv och organisationer sker kontinuerligt.

En mångfald av människor med olika kulturer är

en viktig förutsättning för att vi ska vara och uppfattas

som en modern ort med stark solidaritet.

Den goda integrationen behövs även för att klara

personal¬försörjning och öka inflyttningen. Strategin

för integration som utarbetas under våren 2009 är

ett mycket viktigt dokument om vi ska vara en modern

plats som lockar människor och företag och där alla

medborgares potential tas till vara. Särskilt viktigt

är att ta tillvara föreningar, folkrörelser och företag i

detta arbete och vi ska stödja det arbetet.

Jämställdhetsarbetet, integrationsarbetet, folkhälsoarbetet,

arbetet mot diskriminering och andra

viktiga politiska mål är inte bara en angelägenhet för

Östersund – det är globala politiska mål. Vi behöver

analysera hur vi arbetar med dessa frågor och kanske

komma fram till bättre arbetssätt än idag. En idé som

ska prövas är att arbeta med FN:s mänskliga rättigheter

i Östersund i en särskild kommitté. Syftet är ju

att generella politiska mål som detta handlar om ska

genomsyra all verksamhet

Kommunens stöd till folkbildning och föreningsliv är av

stor betydelse för människors delaktighet. Ungdomsrådets

arbete har formats till en spännande arena för

unga människor. I arbetet med ”Mötesplats Unga” ska

det formas en ny och modern satsning på ungdomarnas

Östersund. Detta kan inte ske utan ett aktivt deltagande

av de unga själva och deras föreningar. Nya former

av samarbete ska utvecklas som stärker de ungas

inflytande och makt över verksamheten.

Informationsverksamheten är strategisk i Östersunds

kommun. Vi måste mer offensivt kunna synliggöra

de många goda exempel som finns på bra verksamhet

både inom kommunen och i verksamheter som andra

driver på uppdrag av kommunen. För att medborgarna

ska kunna påverka och vara delaktiga krävs att de får

korrekt och bra information om de kommunala verksamheterna

och hur pengarna används. Vi gör väldigt

många bra saker, men är för dåliga på att berätta det.

Vi borde bli lite kaxigare.

VM i skidskytte blev en internationellt uppmärksammad

idrottsfest och vinterfestival. Vi ser hela förarbetet

och genomförandet som en viktig investering

för att vi, tillsammans med Åre, ska befästa vår roll

som norra Europas främsta vintersportregion. Det

bidrar till att stärka Östersund som arrangemangs- och

besöksstad och därmed till att Östersund blir ledande

inom upplevelse- och besöksnäringarna. Arbetet med

att bygga ett fungerande samarbete mellan företag,

föreningar, universitetet och kommunen och därmed

skapa ett innovationssystem är prioriterat. Nu måste

trycket öka på nationen, framförallt på regeringen och

SOK, för att de ska agera för ett vinter OS till Sverige

och till vår region. Först måste regeringen göra det

man lovade för två år sedan - skapa en nationell strategi

för stora globala arrangemang.

Kommunens personal – en strategisk resurs

Kommunens anställda är en strategisk resurs för att

ge medborgarna bästa möjliga service. Östersunds

5


kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare och de

personalpolitiska målen ska även 2010 fokusera på

arbetsmiljö och hälsa, personalförsörjning och jämställdhet.

De personalpolitiska aktiviteterna ska även

i fortsättningen prioriteras utifrån de politiska målen.

Ledarskapets betydelse och närvarande chefer är en

viktig hörnsten i en bra arbetsmiljö och en god hälsa

hos medarbetarna. Det gäller att ta tillvara den kompetens

som finns hos medarbetarna och de anställda

ska ha inflytande över och möjlighet att påverka sin

egen arbets¬situation. Vi ska arbeta för att kommunens

verksamheter blir mönsterarbetsplatser. Grunden

för en mönsterarbetsplats är ett fungerande inflytande

i flera nivåer, brukarinflytande, anställdas inflytande

och ett demokratiskt inflytande. Arbetet med att samtliga

tillsvidareanställda ska erbjudas önskad sysselsättningsgrad

fortsätter – men vi är medvetna om den

målkonflikt som uppstår när vi söker den effektivaste

organisationen. Dessutom är vi i ett läge där vi kanske

också måste avveckla personal pga arbetsbrist vilket

skapar målkonflikter.

Möjligheterna till aktiv rekrytering påverkas bl.a. av

regeringens arbetsmarknadspolitik och när utbildningsvikariaten

försvunnit som statlig åtgärd, försvåras vårt

arbete avsevärt i vissa verksamheter. Det är dubbelt

så många som lämnar oss som anställda av andra skäl

än att man går i pension. Vi kan förmodligen bli bättre

på att behålla den personal som lämnar oss och som vi

själva önskar behålla. Frågan om personalrekrytering

är viktig och ska uppmärksammas av varje berörd

nämnd och förvaltning.

Personalens engagemang är viktigt när det gäller att

hålla kostnaderna inom de ramar som fastställts. Vi

vill pröva arbetssätt som ger personalen uppmuntran

när kostnaderna hålls nere utan att detta äventyrar

kvalitén i servicen till medborgarna. En bra personalredovisning

är en viktig förutsättning för att ge

underlag för bedömningar och uppföljningar av de

personalpolitiska målen.

Sjukfrånvaron i kommunen överstiger inte 9% i

genomsnitt för 2008. Det är bättre än de mål vi satte

upp för 2009 och visar att aktiva åtgärder ger resultat.

Sjukfrånvaron ska fortsätta att minska. Dock

kan de ändrade reglerna inom sjukförsäkringen och

införandet av rehabiliteringskedjan innebära att både

sjukfrånvaron liksom kostnaderna för kommunen kommer

att öka de närmaste åren.

Ekonomiska förutsättningar och ramar

Östersunds kommun har god ordning på sin ekonomi

enligt våra egna och utomstående bedömare. Vi har

därför bättre förutsättningar än många andra kommuner

att klara den lågkonjunktur, finanskris och

därmed minskade skatteintäkter som vi nu står inför.

Skatteintäkterna rasar i spåren av lågkonjunktur

och finanskris, arbetslösheten ökar liksom de sociala

kostnaderna. Vi tar nu bort nästan 90 miljoner av våra

kostnader i budget 2010. Det vi ser i prognoser och regeringens

passivitet gör oss inte särskilt optimistiska.

Kalkylen visar på ett behov av ytterligare kostnadsminskningar

även för 2011 för att upprätthålla god

ekonomisk hushållning. Vi behöver ju ett positivt resultat

för att möte den osäkerhet som finns när det gäller

ökade sociala kostnader som följer av arbetslösheten

och andra konsekvenser som vi inte har full kontroll på

idag.

Vi ligger rätt med de befolkningsmål som finns i flerårsplanen

och vi har bra kontroll över de demografiska

förändringarna som sker i befolkningen. Det innebär

kraftiga svängningar när det gäller medborgarnas

ålderskurvor och vi måste vara så flexibla så att vi kan

flytta pengar från verksamhet som minskar till verksamheten

som ökar.

Investeringsnivån är hög både under 2009 och 2010.

Vi vill ligga kvar på en hög nivå ett par år till eftersom

kommunen på det viset kan bidra till att de ekonomiska

hjulen i vårt samhälle snurrar på. I en kris måste vi

också visa att vi tror på och är beredda att investera

för framtiden och just nu investerar vi för barnen,

för de äldre och för utveckling av nya områden. Det

innebär dock att varje investering ska bedömas i varje

enskilt fall – om investeringen minskar kostnaden eller

om den innebär att vi stärker Östersunds attraktionskraft.

De fastighetsutredningar som nu pågår kommer att

få betydelse för kommunens ekonomi. Vestibulums

fastigheter ska säljas under de närmaste åren och vid

varje tillfälle ska en bedömning göras hur balansen på

bostadsmarknaden kan förbättras. En del fastigheter

kan avstyckas och säljas som enskilda objekt medan

andra fastigheter är flerfamiljshus och kan säljas till

privata ägare eller bostadsrättsförening. Försäljningarna

kommer att påverka resultaten positivt.

Vi ser att det ekonomiska läget är något bättre än vad

vi förutsåg i september. Vi har därför tillfört Miljöoch

samhällsnämnden mer resurser så att ljusen kan

lysa i Östersund och vi har tillfört Vård- och omsorgsnämnden

mer resurser så att nämnden inte ska konkurrensutsätta

ytterligare delar av äldreomsorgen. Utöver

6


detta vill vi komplettera budget 2010 ytterligare med

några engångsinsatser. Vi ökar kostnaderna 2010

med ytterligare 10 miljoner – åtgärder som endast

gäller 2010 och som i första hand ska satsas på våra

barn och ungdomar. Detta tillskott läggs tillsvidare i

kommunstyrelsens budget och gäller följande engångssatsningar.

Fler ungdomar ska erbjudas praktikplats nästa sommar.

Vi har fem miljoner i budget för detta och tillför

nu ytterligare 1 miljon. Att förbättra lärmiljöerna för

våra barn och ungdomar, både ute och inne, är viktigt

för kvaliteten i skolan. Vi tillför 2 miljoner extra för

detta ändamål. För att tidigarelägga investeringar i

IT-teknik i skolorna, något som är viktigt för att utveckla

pedagogiken, tillförs 3 miljoner. För att stimulera

internationellt utbyte och för andra utvecklingsinsatser

för våra ungdomar satsas ytterligare 1 miljon.

Det finns dessutom flera viktiga utvecklingsinsatser

som behöver göras men där prioriteringarna kvarstår.

Det kan gälla att ytterligare förbättra den tekniska

utrustningen vid vintersportcentrum, projektet kombiterminal,

eller andra viktiga satsningar som ligger i

linje med vårt tillväxtprogram. Projekt där kommunen

är en av flera finansiärer. Ytterligare 3 miljoner läggs

till dessa insatser som kommunstyrelsen senare får

prioritera.

Tillskottet från regeringen 2010 är bara under ett år

och kan inte ligga till grund för fleråriga kostnadsökningar.

Vi vet inte vad regeringen kommer att föreslå

inför 2011 när det gäller kommunerna och därför är

dessa satsningar bara upptagna som en engångssatsning

2010.

Vård och omsorgsnämnden, liksom Barn och utbildningsnämnden

står inför tuffa utmaningar de närmaste

åren. De ansvarar för de största verksamheterna, med

flest anställda och har därför de största besparingarna

räknat i kronor. För att lätta på trycket i dessa bägge

nämnder minskar vi deras besparingar med 5 miljoner

vardera 2010.

Jämfört med diskussionerna i budgetberedningen har

vi därmed försämrat det budgeterade resultatet med

20 miljoner, men vårt budgetförslag innebär ändå ett

positivt resultat som kan möta eventuella negativa

händelser.

Kommunala bolagen

Syftet och ägaridé med de kommunala bolagen formulerades

och fastställdes av fullmäktige våren 2006 och

justerades för Jämtkraft AB under 2008. Jämtkraft

ägs för att garantera det långsiktiga allmännyttiga

intresset av att kontrollera tillgången på energi till

konkurrenskraftiga priser, som en avgörande faktor

i regionens attraktionskraft och förutsättningar att

utvecklas. Ägandet av Jämtkraft ska ge tillgång till ett

aktivt energipolitiskt instrument. Genom en miljömässigt

hållbar energiproduktion ska bolaget bidra till att

kommunen ges bättre förutsättningar att uppnå visionen

om hållbar tillväxt. Företaget ska agera offensivt

för att växa och stärka sin ställning i regionen. Tillväxt

i företaget kan ske genom förvärv och Östersunds

kommun ska vara öppna för att ta in nya regionala

delägare. Östersunds kommun ska alltid vara en stark

majoritetsägare.

Östersundsbostäder ska vara en aktiv aktör på bostadsmarknaden

och öka sitt bostadsinnehav genom

nyproduktion av bostäder. Vi förväntar oss att Östersundsbostäder

levererar 50-80 nya bostäder varje år

under de närmaste åren och är aktiv i frågan om fler

seniorbostäder. Våra mål när det gäller ökad tillgänglighet

vara styrande i planeringen. Vestibulum, som

ägs av kommunen och där de bostadsrättsföreningar

som vi borgat för finns, ska nu försäljas.

Turist- och kongressbyrån ska fortsätta att arbeta

med mottagningen av besökare och att tillsammans

med andra bedriva marknadsföring av Östersund som

besöksstad.

De hel- och delägda kommunala bolagen ska vara en

resurs för genomförande av kommunens långsiktiga

politiska mål och den övergripande visionen. Koncernbolaget

Rådhus AB ska vara en aktiv arena för samverkan

mellan bolagen och för att stärka den utveckling

som kommunen strävar efter. En ny strategi tas nu

fram med anledning av ny lagstiftning som hindrar den

skatteplanering vi har gjort tidigare och det kommer

att påverka koncernbolagets roll och uppgift. Det är

naturligt att SKL och Skatterättsnämnden har olika

uppfattningar och vi följer de lagar som gäller och har

beredskap för att anpassa oss till vad som krävs.

Ägardirektiven behandlas i särskild ordning av kommunfullmäktige

i april och ska spegla vår uppfattning

vad bolagen ska göra de närmaste åren. Ägardirektiven

ska föregås av en värdeskapande dialog mellan

kommunledningen och respektive bolagsledning.

Nämnder och styrelser

Nämnder och styrelser har ett mycket tufft uppdrag

där kostnaderna redan innevarande år ska minskas

kraftigt och närmare 90 miljoner ska bort 2010. Dessutom

ser det ut att också bli tufft inför 2011. Samtidigt

tillförs nämnderna över 90 miljoner 2010 i nya

7


esurser för ny verksamhet som t.ex. nya förskolor och

äldreboenden. Vi gasar och bromsar samtidigt.

Utöver det fastlagda ansvaret och grunduppdraget för

respektive nämnd/styrelse har alla nämnder och styrelser

två övergripande uppgifter. Dels att varje nämnd

och styrelse alltid ska utgå från den övergripande visionen

och de av fullmäktige fastställda kommungemensamma

strategierna. Dels ansvaret för att kostnaderna

inte får överstiga de intäkter som nämnden har. All

verksamheter ska visa hur administrationen kan bli effektivare

och alla måste ha beredskap för prisökningar

inom sitt ansvarsområde. Samtliga nämnder, styrelser

och förvaltningar måste vara mycket uppmärksamma

på gränsdragningen med andra huvudmän. Östersunds

skattebetalare ska INTE betala för sådan verksamhet

som staten eller landstinget är ansvarig för. Det kan

gälla statligt ansvar som t.ex. arbetsmarknadsåtgärder

eller försäkringskassan, men det kan också gälla

Landstinget.

Nämnderna ökar sina ansträngningar att samverka i

viktiga övergripande frågor. Det kan gälla främjandet

av förebyggande insatser för barn och unga, mobiliseringen

mot droger eller att förbättra skolmaten och

maten för våra äldre.

Till sist!

Vi tar ansvar för Östersunds kommuns ekonomi. När

skatteintäkterna minskar så måste vi anpassa verksamheten

efter nya förutsättningar. Vi vet inte hur

länge det dröjer innan samhällsekonomin globalt och i

vårt land vänder uppåt igen. Det beror mycket på vad

den svenska regeringen gör eller inte gör. Men Östersund

ska vara vinnare i nästa ekonomiska uppgång

och vi måste därför våga göra offensiva insatser –

samtidigt som vi minskar verksamhetens kostnader.

Östersunds kommun ska gasa och bromsa samtidigt.

Östersund har en attraktionskraft idag och den ska

förstärkas ytterligare genom en medveten politik.

Östersund den 24 november 2009

Jens Nilsson Karin Thomasson Stefan Konradsson

Socialdemokraterna Miljöpartiet de gröna Vänsterpartiet

8


Kommunfullmäktiges beslut

10 september och 10 december 2009

Inom ramen för god ekonomisk hushållning avser kommunfullmäktige

under budgetåret disponera högst

13,5 mnkr av rörelsekapitalet för finansiering av oförutsedda

behov.

Kommunstyrelsen bemyndigas att under budgetåret

disponera högst 1,5 mnkr av rörelsekapitalet för finansiering

av oförutsedda behov.

Förslag till driftbudget för 2010 med ett kommunbidrag

per nämnd/styrelse för anslagsfinansierad

verksamhet och med inriktningsmål, effektmål och

nyckeltal fastställs.

Förslag till kommunbidrag med 6,8 mnkr till utförarstyrelsens

intäktsfinansierade verksamhet, varav

3 mnkr för ökat fastighetsunderhåll, 1,8 mnkr för

prisökning fjärrvärme och 2 mnkr för initialkostnader

maturedningen, fastställs.

Uppdras till utförarstyrelsen att se över kostnadsnivå

och möjligheter till rationaliseringar vid Storsjöbadet,

med beaktande av avtalad kvalitet.

För intäktsfinansierad verksamhet - affärsdrivande

verksamhet, interna stödfunktioner och tekniska verksamheter

- överförs årets resultat till eget kapital.

För anslagsfinansierade nämnder och deras verksamheter/enheter

överförs ej årets resultat.

Förslag till investeringsbudget för 2010 fastställs för

kommunstyrelse, miljö- och samhällsnämnd, socialnämnd,

barn- och utbildningsnämnd, vård- och

omsorgsnämnd samt kultur- och fritidsnämnd på

verksamhet två positioner (verksamhetsområde) samt

investeringsram för Tekniska förvaltning och Serviceförvaltning,

förutom enskilda investeringsobjekt

överstigande 10 mnkr som fastställs per objekt.

Resultat-, kassaflödes- och balansbudget för 2010

antas.

Bemyndiga kommunstyrelsen att, inom avsatt lönereserv

på 8,5 mnkr, fördela erforderligt löneökningsutrymme

till berörda nämnder när löneökningsbehovet

för 2010 fastställts.

Bemyndiga kommunstyrelsen att till berörda nämnder

fördela ut det lokalkostnadsutrymme/investeringsutrymme

som uppstår 2010 i takt med avskrivningar

i befintliga lokaler. Lokalkostnadsutrymmet uppgår

budgetåret 2010 till 2,8 mnkr, motsvarande ett investeringsutrymme

på ca 34 mnkr.

Bemyndiga kommunstyrelsen att inom en total kostnadsram

av 3 mnkr och i varje enskilt fall inom en

kostnadsram av 1 mnkr och inom planlagt område

under juni, juli och augusti besluta i förköpsärenden.

Bemyndiga kommunstyrelsen att fördela kostnader för

markförvärv m m på berörda nämnder.

Utdebiteringen för Östersunds kommun 2010 fastställs

till 22:37 för varje skattekrona.

Förslag till ekonomisk flerårsplan för 2011-2012, inklusive

ett preliminärt sparkrav på 85 mnkr 2011 och

ytterligare 30 mnkr 2012, antas.

9


Vision och

kommunövergripande mål

Kommunfullmäktige har beslutat om en långsiktig

vision för en hållbar utveckling som är styrande

för kommunens arbete inom alla områden. Utifrån

visionen fastställer fullmäktige inriktningsmål för

verksamheten i olika sektorplaner (kultur, socialtjänst,

skola, vård och omsorg, trafik, idrott). Förutom mål

för verksamheten (finns redovisade under respektive

nämnd) fastställer också fullmäktige ett antal kommungemensamma

inriktningsmål och effektmål inom

områdena ekonomi, miljö och personal samt prioriterar

utvecklingsområden för folkhälsoarbetet. Kommunen

har fastställt en övergripande styrmodell för

hur verksamheten ska styras och följas upp och som

innebär att formulera mål – fördela resurser – följa

upp och utvärdera – utkräva ansvar. Kvalitets-, miljöoch

folkhälsoarbetet är integrerat med budgetarbetet i

styrmodellen.

stället ekonomi i balans. För 2011-212 gäller resultatkravet

för god ekonomisk hushållning.

Befolkning – mål för en ökad befolkning

För kommunens befolkningsutveckling gäller befolkningsmålsättningen

59 550 invånare 2010, 59 800

invånare 2011 och 60 050 invånare 2012, d v s en

ökning med 250 invånare per år under treårsperioden.

LOKALT TILLVÄXTPROGRAM 2009-2013

Kommunfullmäktige har nyligen (2009-06-18) fastställt

ett nytt tillväxtprogram som är ett övergripande

strategiska dokument och är vägledande för kommunens

arbete för utveckling och tillväxt. För att skapa

en positiv och framgångsrik samhällsutveckling är det

viktigt att lyfta fram de områden som är de viktigaste

ur ett tillväxtperspektiv och kommunfullmäktige har

beslutat om följande mål på kort och lång sikt:

Vision för ett hållbart Östersund

”Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt

hållbart Östersund - är den gemensamma, grundläggande

visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten

för det långsiktiga politiska arbetet”.

Ekonomi - finansiellt mål

I kommunens ekonomiska planering bör det ekonomiska

resultatet uppfylla kriteriet för ”god ekonomisk

hushållning”, vilket innebär ett resultat motsvarande

2 % av skatteintäkter och statsbidrag, således minst

55 mnkr. Med anledning av den kraftiga försämringen

av skatteintäkterna gäller inte det finansiella målet

för god ekonomisk hushållning 2010. För 2010 gäller i

10

Öka befolkningen

Antal invånare 2020 är 65 000.

Öka antalet arbetstillfällen

Antal arbetstillfällen 2013 är 33 000*.

Antal företag 2013 är 7 000.

Antal nya företag är 300 stycken/år under perioden

2009-2013.

Antal etableringar är 30 stycken under perioden 2009-

2013.

* Anmärkning: Med hänsyn till effekterna av finanskrisen och

lågkonjunkturen 2008-2009 och de varsel och uppsägningar som är

kända har antalet arbetstillfällen räknats ned


Fler besökare

Antal kommersiella gästnätter 2013 är 400 000.

MILJÖPOLICY OCH MÅL FÖR MILJÖARBETET

Kommunen har prioriterat elva miljöaspekter och utifrån

dessa formulerat och fastställt följande miljöpolicy.

• Kommunens verksamhet skall bygga på ett kretsloppstänkande

och bidra till en ökad miljömedvetenhet

hos kommunens invånare

• Nyttjandet av mark och vatten skall karakteriseras

av långsiktig hushållning som möjliggör att

en rik variation av naturtyper, biotoper och arter

bibehålls.

• Användning av energi och material skall vara effektiv

i relation till nyttan.

• Kommunen skall i all verksamhet klara alla gällande

lagkrav inom miljöområdet.

• Kommunen skall i all sin verksamhet sträva efter

att minimera sin negativa inverkan på omgivningen

i form av utsläpp till luft, mark och vatten.

• Kommunen ska inte använda kemiska bekämpningsmedel

i den egna verksamheten och på kommunal

mark.

• Kommunen skall aktivt arbeta för att förbättra

och utveckla sitt miljöarbete inom alla områden

och förebygga föroreningar.

• Kommunen skall i rollen som Agenda 21-ansvarig

formulera och förankra lokala och regionala miljömål

och aktivt påverka kommunmedborgare och

näringsliv genom indirekta åtgärder.

• Kommunen skall verka för att leverantörer och

entreprenörer informeras om kommunens miljöarbete.

• Kommunens miljöpolicy skall öppet kommuniceras

med alla anställda och i tillämpliga delar med

personer som arbetar för eller på uppdrag av kommunen

samt övriga intresserade.

• Östersunds kommun motsätter sig all prospektering,

provborrning och brytning efter uran i kommunen.

Utsläppen av luftföroreningar liksom koldioxid minskar.

- Utsläppen av koldioxid minskar med 25 % till 2010 i

jämförelse med 1998

Energianvändningen minskar.

- Elförbrukningen minskar med 1 % per år

MÅL FÖR PERSONALARBETET

För område personal har inriktningsmål och kommunövergripande

effektmål fastställts:

Arbetsmiljön på kommunens arbetsplatser är stimulerande

och främjar hälsa, trivsel och arbetsglädje.

- Sjukfrånvaron minskar och överstiger inte 8 % av

tillgänglig ordinarie arbetstid.

Östersunds kommun uppfattas som en attraktiv arbetsgivare

som erbjuder goda arbets- och anställningsförhållanden.

- Vid rekrytering lyckas Östersunds kommun anställa

medarbetare med rätt kompetens.

Östersunds kommun har jämställda arbetsplatser där

kvinnor och män värderas lika och ges samma möjligheter

till goda arbets- och anställningsvillkor samt

karriärmöjligheter inom respektive yrkesområde.

- I yrkes- och verksamhetsområden med ojämn könsfördelning

ska andelen män respektive kvinnor öka.

FOLKHÄLSA

Inom folkhälsoarbetet har kommunfullmäktige prioriterat

fyra strategiska utvecklingsområden för perioden

2009-2011 (2008-04-24 § 72):

• Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar

• Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen

och användning av lösningsmedel och

andra droger bland ungdomar

• Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn,

ungdomar och äldre

• Minska andelen fallolyckor och höftfrakturer för

äldre.

Utifrån miljöpolicyn och prioriterade miljöaspekteter

har följande inriktningsmål och kommunövergripande

effektmål fastställts av fullmäktige:

Miljön i Östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar

till goda sociala levnadsförhållanden samt en bra

stads- och landskapsmiljö.

11


Ekonomisk

översikt

Samhällsekonomin

Konjunkturläget

Stora delar av världen befinner sig i en historiskt djup

lågkonjunktur. Lågkonjunkturen är så extrem och djup

att den globala tillväxten har avstannat 2009. Den

globala BNP-tillväxten förväntas bli negativ (-1,2 %)

2009. Detta har aldrig tidigare hänt i modern tid. I

Euroområdet beräknas BNP sjunka med 4 % och i

Sverige med 5 % 2009 enligt Konjunkturinstitutets augustirapport.

Från 2010 beräknas den globala produktionen

åter öka. Global BNP beräknas öka med

2,8 % 2010 och 4,1 % 2011.

Fallet i Sveriges BNP har nu avstannat och enligt

Konjunkturinstitutet beräknas BNP öka med 1,5 %

2010 och 2,9 % 2011. Enligt Regeringens bedömning

i budgetpropositionen ökar BNP med 0,6 % 2010 och

3,1 % 2011.

Den djupa lågkonjunkturen leder till att arbetslösheten

kommer att stiga kraftigt. Enligt KI:s prognos

kommer arbetslösheten att öka till 11,4 % 2010 och

11,8 % 2011. För 2010 sammanfaller regeringens

bedömning med KI:s.

Sjunkande löneökningstakt och inflation

Lågkonjunkturen och den kraftigt försvagade arbetsmarknaden

leder till lägre löneökningstakt. Enligt KI:s

bedömning kommer lönerna att öka med 2,2 % per år

2010 och 2011. Inom den kommunala sektorn bedöms

löneökningstakten bli något högre och uppgå till

2,5 % 2010 och 2,4 % 2011. Under 2008 ökade

lönerna med 4,3 % och under 2009 med 3,3 %. I budgetpropositionen

anges löneökningstakten till

2,0 % 2010 och 1,9 % 2011.

12

Inflationen i Sverige har, i likhet med omvärlden, fallit

tillbaka snabbt sedan hösten 2008, främst beroende

på kraftig sänkta räntekostnader på bostadslån. Enligt

KI:s augustiprognos blir inflationen (KPI) -0,2 %

2009, således råder deflation under 2009. För 2010

och 2011 bedöms inflationen fortfarande bli låg och

ligga under Riksbankens inflationsmål. För 2010 är

prognosen 0,6 % och för 2011 1,6 %. I budgetpropositionen

anges inflationstakten till -0,4 % 2009, 0,4 %

2010 och 0,8 % 2011.

Kommunernas ekonomi

De tre åren 2005-2007 klarade kommunsektorn som

helhet inte bara balanskravet utan även kravet på god

ekonomisk hushållning. Även 2008 uppvisade kommunsektorn

god ekonomi.

Enligt Sveriges Kommuner och Landsting kommer

kommunernas resultat att sjunka i snabb takt under

2009-2010. År 2009 beräknas resultatet för kommunsektorn

som helhet bli negativt. Höjda statsbidrag och

kraftiga besparingsåtgärder leder till en förbättring

2010.

Enligt SKL:s skatteunderlagsprognos oktober 2009,

som ligger till grund för skatteberäkningen i budgeten,

ökar skatteunderlaget med 0,8 % 2009, 0,4 % 2010,

2,5 % 2011 och 3,4 % 2012. Bedömningen i budgetpropositionen

är 1,1 % 2009, 0,6 % 2010, 2,2 %

2011 och 3,2 % 2012.

Enligt budgetpropositionen bedöms den kommunal

konsumtionen öka något 2009 och 2010 (0,5 % per

år), men minska något 2011-2012.


Demografi

Befolkningsutveckling

Fram till 1996 hade kommunen en stadig befolkningstillväxt.

1995 noterades den högsta befolkningssiffran

hittills med 59 748 invånare. Mellan 1996 och 2002

minskade folkmängden med drygt 1 500 invånare och

uppgick till 58 156 invånare vid årsskiftet 2002/2003.

Därefter skedde en utplaning och de senaste åren har

invånarantalet ökat. Vid årsskiftet 2008/2009 uppgick

kommu-nens folkmängd till 58 914 – en ökning med

228 invånare 2008.

Under första halvåret 2009 minskade kommunens

folkmängd med 9 personer och vid halvårsskiftet uppgick

invånarantalet till 58 905. Tredje kvartalet ökade

emellertid folkmängden med 224 personer och den

30 september uppgick kommunens invånarantal till

59 129. Befolkningsökningen under de tre första kvartalen

2009 blev därmed 215 personer.

Den positiva befolkningsutvecklingen tredje kvar-talet

är inget unikt för 2009. Varje år uppvisar en positiv

utveckling tredje kvartalet som en följd av nytillkomna

studenter vid Mittuniversitetet. Trots ökning under

hösten ligger dock invånarantalet under befolkningsmålsättningen.

Kommunfullmäktige beslutade, i anslutning till budgetdirektiven

för 2008 års budget, om en befolkningsmålsättning

på 58 800 invånare 2007, 59 050 invånare

2008, 59 300 invånare 2009 och 59 550 invånare

2010, d v s en årlig ökning med 250 invånare per år de

närmaste åren. Enligt budget 2009 och budget 2010

gäller målsättningen om en årlig ökning även 2011 och

2012, vilket innebär en folkmängd om 59 800 invånare

2011 och 60 050 invånare 2012. Kommunens befolkningsmålsättning/planeringstal

används bl a vid beräkning

av skatte- och statsbidragsintäkter och planering

av barnomsorg, skola och äldreomsorg.

Nuvarande befolkningsutveckling innebär att kommunens

befolkningsmålsättning sannolikt inte uppnås

2009. För att befolkningsmålsättningen vid årsskiftet

2009/2010 skall uppnås krävs en befolkningsökning

med 170 personer sista kvartalet 2009. Vid årsskiftet

2007/2008 låg invånarantalet 114 personer under

befolkningsmålet och med utvecklingen 2009 kan detta

glapp komma att öka.

Folkmängdens förändring är summan av ut- och

inflyttning, antal födda och antalet döda. Om antalet

inflyttade är större än antalet utflyttade har vi en

”nettoinflyttning” och om antalet födda är större än

antalet avlidna har vi ett ”födelseöverskott” och vice

versa.

Den befolkningsminskning som skedde fram till 2003

bestod av dels en nettoutflyttning, dels ett födelseunderskott

p.g.a. ett mycket lågt födande. Babyboomen

under slutet av 1980- och början av 1990-talet

förbyttes senare i ett rekordlågt födande i hela landet.

1997 uppmättes det lägsta födandet sedan tillförlitlig

statistik började föras. De senaste åren har födandet

emellertid ökat och ökningen är nu markant. I Östersund

ligger nu (2008) fruktsamhetstalet på 1,9, d v s

varje kvinna i fertil ålder föder i genomsnitt 1,9 barn.

Under 2008 föddes 717 barn, 12 färre barn än året

in-nan. Antalet avlidna uppgick till 593. Antalet inflyttade

uppgick till 3 162 och antalet utflyttade till 3 059

personer. Befolkningsökningen 2008 var således en

följd av inflyttning och högt födande/födelseöverskott.

Befolkningsökningen de tre första kvartalen 2009

består av både nettoinflyttning och födelseöverskott.

När det gäller befolkningsstrukturen har under de senaste

åren antalet ungdomar i de övre tonåren/gymnasieåldrarna

ökat (de stora årskullar som föddes under

babyboomen) medan antalet ungdomar i grundskoleåldrarna

har minskat som en följd av det låga födandet

under slutet av 1990- och början av 2000-talet.

Utvecklingen vänder dock. Från 2009 minskar antalet

ungdomar i gymnasieåldrarna och från 2011 kommer

Befolkning

In- utflyttningsnetto

58361

58467 58428

58583

58686

58914

2003 2004 2005 2006 2007 2008

164

100

103

27

-3

2003 2004 2005 2006 2007 2008

-90

13


antalet ungdomar i grundskoleåldrarna att öka.

Antalet små barn i förskoleåldrarna ökar nu som en

följd av det höga födande. Hela tiden ökar antalet

äldre – de kommande åren främst i åldrarna 65-79 år.

Hur påverkar demografiska förändringar verksamheten

i kommunen?

Under hela prognosperioden ökar åldersgruppen över

65 år. Behovet av vårdinsatser ökar i takt med att

personer i den äldsta vårdgruppen ökar. I budgetramarna

kompenseras vård- och omsorgsnämnden för

det ökande antalet äldre och det ökande vårdbehovet.

Som nämnts ökar antalet gymnasieelever fram till

2009 för att därefter minska när elevpuckeln från

baby-boomen passerat gymnasieåldern. Genom de s k

demografiska beräkningarna justeras ersättningen till

gymnasieskolan utifrån ändrat elevantal.

Minskningen av antalet grundskoleelever fortsätter

fram till 2011. Antalet grundskoleelever beräknas

minska ytterligare knapp 100 fram till 2011. Som

en följd av detta minskar budgetramarna till barnoch

utbildningsnämnden/grundskolan ytterligare två

år enligt de demografiska beräkningarna. Med det

höga barnafödandet ökar platsbehovet kraftigt inom

barnomsorgen och därmed behovet av utbyggnad av

förskoleplatser, vilket kompenseras i barn- och utbildningsnämndens

budgetram.

Arbetsmarknad och sysselsättning

Sysselsättning

Sysselsättningen i kommunen sjönk kraftigt under

framför allt första halvan av 1990-talel. Därefter

har dock sysselsättningen ökat. Enligt den senaste

sysselsättningsstatistiken uppgick antalet sysselsättningstillfällen

till 32 161 år 2007, en ökning med nära

667 arbetstillfällen från 2006. Eftersom de senaste

faktiska uppgifterna/statistiken avser 2007 har den

lågkonjunktur som vi nu är inne i inte slaget igenom i

statistiken.

Förvärvsintensiteten, alltså andelen förvärvsarbetande

i arbetsför ålder i kommunen uppgår (2007) till

79,0 %, vilket är högre andel än i riket. För kvinnorna

är förvärvsintensiteten högre i kommunen jämfört med

riket, 77,3 respektive 75,8 %. Från att tidigare ha

varit lägre är förvärvsintensiteten numera högre även

för män-nen, 80,5 respektive 79,9 %.

Näringslivsstruktur

Även om den offentliga sektorns andel av kommunens

arbetsmarknad minskat något har kommunen alltjämt

ett starkt beroende av den offentliga sektorn. Av de

32 161 arbetstillfällena år 2007 fanns 11 757

(36,6%) inom offentlig sektor och 20 404 (63,4%)

inom näringslivet och övriga organisationer. I riket var

motsvarande andelar 29,9 respektive 70,1 %.

Förutom den höga andelen sysselsatta inom offentlig

förvaltning inklusive vård och omsorg kan noteras

den låga andelen industrisysselsatta. Tabellen visar

kommunens näringslivsstruktur med fördelningen av

sysselsättningen på näringsgrenar (2007).

Sysselsättning i olika näringsgrenar 2007

Näringsgren Antal sysselsatta Andel % Riket %

Jord o skog 637 2,0 1,7

Industri 2 819 8,8 16,5

Energiprod, vattenförsörjning och avfallshant 463 1,4 1,0

Byggnadsverksamhet 1 943 5,6 6,5

Handel o kommunikation 5 341 16,6 18,6

Finansiell verksamhet, media etc 5 237 16,3 14,6

Personliga kulturella tjänster 2 453 7,6 7,3

Utbildning o forskning 3 327 10,3 10,9

Vård o omsorg 6 775 21,1 16,2

Övrig offentlig förv. 2 883 9,0 5,6

Ej specificerat 283 1,3 1,1

Samtliga näringsgrenar 32 161 100,0 100,0

Källa: SCB

14


Arbetskraftspendling

Östersund har en lokal arbetsmarknad som inte bara

försörjer östersundare. Kommunen har en arbetskraftsinpendling

från övriga kommuner i länet på

totalt 6 155 personer och en utpendling på 3 301 personer,

således en nettoinpendling med 2 854 personer,

enligt pendlingsstatistik för år 2007. Största pendlingen

sker mellan Krokom och Östersund, med en inpendling

med 2 687 personer och en utpendling med 825

personer. Därefter kommer Berg och Bräcke. Trenden

är att inpendlingen från länets övriga kommuner ökar.

Mellan åren 2000 och 2005 ökade inpendlingen med

nästan 600 personer och utpendlingen med endast 60

personer.

Det sker också ett pendlingsutbyte med andra regioner

utanför länet. Här är det oftast fråga om veckopendling

eller annan typ av pendling. Utpendlingen till

övriga delar av Sverige uppgår, enligt statistik för år

2007, till 1 501 personer och inpendlingen till 1 070

personer. Mellan 2006 och 2007 ökade utpendlingen

och minskade inpendlingen, vilket kan ha sin grund i

försvarsavvecklingen. Största pendlingsutbytet sker

(2007) med Stockholm, Sundsvall, Umeå och Uppsala.

Arbetsmarknad - arbetslöshet

Läget på arbetsmarknaden i Östersund innebär, hösten

2009, färre lediga platser och en ökande arbetslöshet.

I oktober 2009 var 1 801 personer i åldrarna 16-64

år i Östersund öppet arbetslösa. Motsvarande siffra

för oktober 2008 var 1 068. Andelen öppet arbetslösa

utgör därmed 4,7 % relativt befolkningen. I länet är

motsvarande siffra 4,7 %. Antalet personer i olika

arbetsmarknadsprogram/aktivitetsstöd ökade från

772 st 2008 till 1 163. Obalanstalet (öppet arbetslösa

och i arbetsmarknadsprogram/aktivitetsstöd) för

Öster-sund ökade därmed från 4,8 % i oktober 2008

till 7,7 % oktober 2009. I länet ökade obalanstalet

från 4,8 % till 7,8 %.

Ungdomsarbetslösheten ökar. I oktober 2009 var 402

ungdomar 18-24 år i Östersund öppet arbetslösa, en

ökning med 148 från föregående år, och 366 deltog

i olika arbetsmarknadsprogram/aktivitetsstöd, en

ökning med 174 från föregående år. Därmed är obalanstalet

13,2 %, en ökning med 5,4 procentenheter från

föregående år. I länet är obalanstalet oktober 2009

14,6 %.

Näringslivsutveckling i en begynnande

lågkonjunktur

Lågkonjunkturen har drabbat Östersund hårt. Från

april 2008 till september 2009 har drygt 1500 offentliga

varsel lagts. Uppskattningsvis har 3000 jobb

förlorats under en 18-månadersperiod. Det innebär 10

% av arbetsmarknaden. Flera av de största privata

arbetsgivarna har drabbats. Flextronicsfabriken är

stängd och nedlagd. Cision är nedlagt. ACB Laminat

har gått i konkurs. Jonsson & Paulsson, Husqvarna,

Cybercom m.fl. har gjort stora neddragningar med omfattande

varsel och uppsägningar som följd. Dessutom

är den planerade Kriminalvårdsanläggningen hotad.

Situationen är allvarlig.

Det är svårt att bedöma hur långvarig lågkonjunkturen

kommer att bli. Det finns dock lovande tecken

om att tillverkningsindustrin ”har bottnat”, och att vi

kan se förbättrade orderlägen under det kommande

året. Inom skogsindustrin har vi sett tecken i form av

prishöjningar på virke.

På initiativ av landshövdingen har en Mobilisering för

nya jobb påbörjats. En organisation som liknar den

som användes vid garnisonsnedläggningen har bildats.

Det är utmanande och svårt att skapa nya arbetstillfällen

i en lågkonjunktur. Särskilt inom privat sektor, där

konkurrensen hårdnar och där det finns få expanderande

branscher och företag.

Östersunds kommun har fastställt ett nytt tillväxtprogram,

där utvecklingsområdena Attraktivt Östersund,

Näringslivsutveckling samt Infrastruktur prioriteras.

Utifrån tillväxtprogrammet skall ett handlingsprogram

utarbetas.

Östersunds kommun har under de senaste åren arbetat

med ett antal åtgärder för att förbättra företagsklimatet.

Företagslots har introducerats för att höja servicenivån

till företagen, fler företagsbesök genomförs, ett

näringslivsråd har bildats, företagsträffar anordnas,

nyhetsbrev distribueras regelbundet etc.

I den svåra arbetsmarknadssituationen måste ansträngningarna

fortsätta. Ytterligare satsningar

behöver göras, t ex för att attrahera etableringar och

investeringar utifrån. Tydliga möjligheter finns, t.ex.

kopplat till vindkraftsutbyggnaden.

Vidareutvecklingen av en Science Park kopplat till

Mittuniversitetet är betydelsefull.

För landsbygdsutvecklingen fortsätter satsningen på

Leader Storsjöbygden.

Ekonomiska förutsättningar

Skatteintäkter

Hur skatteintäkterna förändras beror i första hand på

skatteunderlagets utveckling. De viktigaste faktorerna

15


för skatteunderlagets utveckling är sysselsättningsutvecklingen

och löneutvecklingen. Även av regeringen

beslutade regelförändringar, som t ex ändrade grundavdrag

påverkar skatteunderlaget. Effekten av sådana

förändringar kompenseras genom justeringar i kommuner-nas

statsbidrag i enlighet med den s k finansieringsprincipen.

En grundförutsättning är konjunkturutveckling

och tillväxt.

I kommunens skatteintäktsberäkning används Sveriges

Kommuner och Landstings prognos över skatteunderlagsutvecklingen.

Skatteutbetalningen till kommunerna

grundas emellertid på den av regeringen årligen

fastställda uppräkningsfaktorn för skatteunderlaget.

Skillnaderna i skatteunderlagsökning mellan fastställd

uppräkningsfaktor, prognos och faktiskt utfall enligt

slutlig taxering regleras senare genom slutavräkningar.

Som en följd av den kraftiga konjunkturnedgången har

skatteprognoserna justerats ned dramatiskt inför och

under arbetet med 2010 års budget. Skatteintäkterna

i den slutliga budgeten grundas på SKL:s skatteunderlagsprognos

oktober 2009. Skatteunderlaget i riket

beräknas öka med 5,5% 2008, 0,8 % 2009, 0,4 %

2010, 2,5 % 2011 och 3,4% 2012. Realt sett krymper

således skatteunderlaget åren 2009-2010. Med

nuvarande skatteutjämningssystem är skatteunderlagsutvecklingen

i riket viktig även för den enskilda

kommunen.

I skatteintäktsberäkningen ingår skatteintäkterna från

kommunens eget skatteunderlag inklusive eventuella

slutavräkningar.

En årlig ersättning på ca 1,2 Mkr från Landstinget

(korrigering av skatteväxlingen i ÄDEL-reformen) ligger

också i skatteintäkterna.

Statsbidrag och utjämning

2005 gjordes förändringar i det kommunala utjämningssystemet.

Inkomstutjämningen förändrades,

kostnadsutjämningen förenklades och ett nytt statligt

finansierat strukturbidrag infördes.

2008 tillfördes en ny faktor till kostnadsutjämningen –

kompensation för höga lönekostnader – och samtidigt

gjordes en förändring i byggkostnadsfaktorn. För Östersund

innebar förändringen att avgiften till kostnadsutjämningssystemet

ökade med 13 Mkr.

2008 upphörde den statliga fastighetsskatten och ersattes

med en kommunal fastighetsavgift. Första året

behandlas fastighetsavgiften som ett statsbidrag och

kommunen tillfördes 76 Mkr. Förändringen blev kostnadsneutral

genom att regleringsbidraget/-avgiften

justerades med motsvarande belopp. Från 2009 kommer

intäkterna från fastighetsavgiften att påverkas av

kommande fastighetstaxeringar och bostadsbyggande.

2010 beräknas kommunens intäkt uppgå till 86 Mkr.

Statligt finansierad inkomstutjämning

Inkomstutjämning innebär att kommuner med en egen

skattekraft under 115% av medelskattekraften får

kompensation genom ett inkomstutjämningsbidrag upp

till denna nivå. Kompensationsgraden är 95%. Kommuner

med en högre egen skattekraft får betala en

avgift på 85% av skillnaden mellan den egna skattekraften

och 115% av medelskattekraften.

Vidare ingår en regleringsavgift/ett regleringsbidrag

för att upprätthålla de fastställda utjämningsnivåerna

och för att kunna göra ekonomiska regleringar mellan

staten och kommunerna. Östersund får ett utjämningsbidrag

som beräknas uppgå till 395 Mkr 2010.

Sammantaget beräknas kommunens skatteintäkter

Budgeterade skatteintäkter 2010-2012

Mkr 2010 2011 2012

Skatteintäkter eget

skatteunderlag 2 230,0 2 263,9 2 333,2

Slutavräkning -10,6 - -

Ersättning Landstinget 1,2 1,2 1,3

Summa 2 220,6 2 265,1 2 334,5

uppgå till 2 220 Mkr budgetåret 2010, 2 265 Mkr

2011 och 2 335 Mkr 2012.

Kostnadsutjämning

Kostnadsutjämningen förenklades från 2005 och

genom att antalet faktorer/delmodeller minskades till

nio. Från 2008 tillkom en ny faktor/delmodell – kompensation

för höga lönekostnader och delmodellen

byggkostnader förändras. Enligt den preliminära kostnadsutjämningen

för 2010 uppgår kommunens avgift

till 101 Mkr.

Regleringsbidrag/-avgift

Regleringsbidraget/-avgiften används bl a för att göra

statsbidragsjusteringar samt att göra justeringar enligt

finansieringsprincipen. Regleringsbidraget uppgår till

15 Mkr 2010. I regleringsbidraget ingår den del av

statsbidragstillskottet 2010 som inte benämnts som

”tillfälligt konjunkturstöd 2010”.

16


Strukturbidrag

Delmodellerna näringslivs- och sysselsättningsbefrämjande

åtgärder, svagt befolkningsunderlag samt delar

av de tidigare fasta införandetilläggen slogs ihop till

ett strukturbidrag vid förändringen 2005. Kommunen

beräknas få 20 Mkr i strukturbidrag 2010.

LSS-utjämning

Utjämningssystemet som infördes 2004 för LSSverksamheten

ligger fortfarande kvar som ett separat

system utanför kostnadsutjämningen. Kommunen har

höga kostnader för denna verksamhet och får därför

ett stort bidrag. Från 2009 gordes förändringar utjämningssystemet.

Förändringarna innebar att kommunens

bidrag steg ytterligare. 2010 beräknas bidraget uppgå

till 126 Mkr.

Budgeterade statsbidrag och utjämning 2010-2012

Mkr 2010 2011 2012

• Inkomstutjämningsbidrag 394,9 406,8 423,6

• Kostnadsutjämning -101,5 -103,2 -105,5

• Regleringsbidrag 15,3 15,5 0,6

• Strukturbidrag 20,2 20,2 20,3

• Konjunkturstöd 2010 57,7 - -

• Kommunal fast.avgift 86,3 86,3 86,3

• Utjämning LSS 126,1 126,7 127,2

Summa 599,0 552,3 552,5

Sammantaget beräknas kommunens statsbidrag och

utjämning uppgå till 599 Mkr 2010 och 552 Mkr per

år 2011-2012. Av statsbidragstill-skottet 2010 på

totalt 75 Mkr gäller 53 Mkr endast budgetåret 2010.

För läsa-skriva-räkna-satsningen infördes ett särskilt

bidrag på totalt 900 Mkr 2008-2010. Satsningen

riktas till årskurserna 1-3. Till årskurserna 7-9 riktas

en skapande skolasatsning med ett statsbidrag på

total 170 Mkr 2008-2010. För förskolelyftet tillförs

kommunerna 200 Mkr per år och för skapande skolasatsning

59 Mkr per år.

Till Yrkesvux (utbildningsdelen) tillförs kommunerna

124 Mkr 2009, 250 Mkr 2010 och 376 Mkr 2011.

Inom äldre- och handikappomsorgen tillförs 150 Mkr

2009 och 300 Mkr per år 2010-2011. För Östersund

uppgår beloppet till 1,9 Mkr per år.

Ett antal riktade bidrag till upphör från 2010.

Personalkostnader och inflation

Indexuppräkningen för personalkostnader i driftbudgetramarna

uppgår till 2 % 2010. Även i flerårsplanen

2011-2012 är indexuppräkningen 2 % per år. Därutöver

budgeteras ett löneutrymme/reserv motsvarande

0,5 % per år för bedömda löneökningar som inte lagts

ut i nämndernas budgetramar.

Indexuppräkningen för övriga kostnader i budgetramarna

uppgår till 1% per år 2010-2012.

Pensionskostnader

Kommunens pensionskostnader kan sägas bestå av

fyra delar; direkta pensionsutbetalningar, utbetalning

av intjänad pension till anställda för individuell placering,

skuldökning för kompletterande ålderspension

(för löner överstigande 7,5 basbelopp) samt ökningen

av den ”gamla” pensionsskulden som tas upp som en

ansvarsförbindelse utanför balansräkningen.

Riktade statsbidrag

Förutom det generella statsbidraget som ingår i utjämningsbidraget

finns ett antal riktade/specialdestinerade

statsbidrag som budgeteras som intäkt av berörd

nämnd.

Statsbidraget till allmän maxtaxa inom barnomsorg/

förskola ingår inte i utjämningsbidraget. De kommuner

som har maxtaxa söker statsbidraget. Statsbidraget,

som skall kompensera för intäktsbortfallet från föräldraavgifter,

hanteras således som ett specialdestinerat

bidrag direkt av barn- och utbildningsnämnden. För

Östersund beräknas bidraget uppgå till 18,6 Mkr 2010.

Därutöver får kommunen ett särskilt bidrag för kvali-

För pensionsutbetalningar budgeteras 59 Mkr och för

utbetalning av intjänad pension 72 Mkr budgetåret

2010. Skulden för den kompletterande ålderspensionen

beräknas uppgå till 110 Mkr 2010, varav skuldökningen

inklusive den finansiella kostnaden uppgår till

11 Mkr.

Den ”gamla” pensionsskulden/ ansvarsförbindelsen

beräknas uppgå till 1,6 miljarder kronor vid årsskiftet

2009/2010 och ligga på ungefär samma nivå vid årsskiftet

2010/2011.

Den budgeterade pensionskostnaden och skuldökningen

grundas på KPA:s pensionsskuldsberäkning och prognos.

tetssäkrande åtgärder inom förskoleverksamheten och Kapitalkostnader

skolbarnomsorgen. För 2010 beräknas bidraget uppgå Varje nämnd och förvaltning belastas i driftbudgeten

till 2,9 Mkr.

med kapitalkostnader som består av två delar – intern-

17


änta och avskrivning. För 2010 uppgår internräntan

till 4 %. Kommunens internräntenivå följer SKL:s

rekommendation.

Avskrivningen skall motsvara värdeminskningen på

inventarier och anläggningar. Med några undantag

tillämpas linjär avskrivning med av Kommunförbundet

rekommenderade avskrivningstider.

PO-pålägg/ arbetsgivaravgift

I budgetramarna för 2010 ingår ett PO-pålägg på

40,45 %. Därutöver belastas verksamheten med ett

påslag på 0,05 % för utfördelning av kommunens premiekostnader

för ansvarsförsäkring.

För anställda mellan 18-25 år och 65 år och äldre

är arbetsgivaravgiften lägre. Detta beaktas inte i det

budgeterade PO-pålägget i nämndernas ramar.

Efter fastställande av ramberäkningarna för 2010

har beslut fattats att sänka premierna för AGS-KL

och avgiftsbefrielseförsäkringen. Beslutet gäller från

2009. Den sänkta arbetsgivaravgiften innebär en lägre

kostnad för kommunen med ca 11 Mkr 2009 och ca

17 Mkr från 2010. Någon justering av PO-pålägget för

detta görs inte i nämndernas budgetramar 2010.

Ekonomiska ramar

Budgetramar

Driftbudgetramarna för perioden 2010-2012 utgår

från de ekonomiska ramarna 2009 och de verksamhetsförändringar

som ingår i gällande flerårsplan. Därutöver

ingår aktuella demografiska förändringar samt

övriga resurstillskott och förändringar som behandlats

och godkänts i den centrala beredningen. Driftbudgetramarna

2010 innehåller även sparkrav, se nedan.

Som framgår av tidigare avsnitt har driftbudgetramarna

2010 räknats upp med 2 % för personalkostnader

och 1 % för övriga kostnader. Beträffande personalkostnaderna

har vissa justeringar i nämndernas anslag

gjorts utifrån löneavtalen.

Nedan kommenteras sparkraven och resurstillskotten.

En specifikation av samtliga anslagsmässiga förändringar

2010-2012 finns på sidorna 82-86.

Sparkrav 2010

I budgeten 2010 ingår, efter den slutliga justeringen

under hösten, sparkrav på totalt 86,6 Mkr. Sparkravet

motsvarar ca 3 % av nämndernas totala anslag. De

beloppsmässigt största sparkraven har de två stora

nämnderna barn- och utbildningsnämnden och vårdoch

omsorgsnämnden. Procentuellt har dock kommunstyrelsen

och kultur- och fritidsnämnden de största

18

sparkraven och vård- och omsorgsnämnden det minsta.

Inom kommunstyrelsens ansvarsområde görs ett stort

antal besparingsåtgärder, bl a minskas anslagen till

utvecklingsåtgärder, arbetsmarkandsåtgärder och

personalpolitiska åtgärder. Inom Miljö- och samhällsnämnden

gör besparingar främst genom begränsning

av antalet färdtjänstresor, minskningar inom kollektivtrafiken

samt minskat gatuunderhåll. Socialnämndens

besparing gäller indragning av ett antal tjänster

i samband med åtgärdsplanen för att nå ekonomisk

balans. Största besparingsåtgärden inom barn- och

utbildningsnämndens gäller en tillfällig återgång till 18

inskrivna barn per förskoleavdelning. Bland övriga besparingar

kan nämnas nedläggning av 3 fritidsgårdar.

Vård- och omsorgsnämnden genomför en rad åtgärder

för att effektivisera verksamheten, bl a utveckling av

bemanningsenhet, utveckling av planeringsstöd inom

hemtjänsten och verksamhetsutvecklingsåtgärder inom

LSS och äldreboenden. En del av besparingsåt-gärderna

i stopprogrammet 2009 gäller även 2010. Kulturoch

fritidsnämndens besparingar gäller ett flertal olika

åtgärder. Förskjutningen av investering i ny Arena ger

en besparing 2010-2011. Under höstens budgetarbete

minskades vård- och omsorgsnämndens sparkrav med

8 Mkr och barn- och utbildningsnämndens med 5 Mkr.

Besparingar 2010

Mkr

Besparing

• Kommunstyrelse 13,0

• Miljö- och samhällsnämnd 3,0

• Socialnämnd 7,0

• Barn- och utbildningsnämnd 29,0

• Vård- och omsorgsnämnd 15,5

• Kultur- och fritidsnämnd 7,5

• Utförarstyrelaen; TF och SF 4,5

• Gymnasieförbundet 6,5

• Räddningstjänstförbundet

Totalt

0,6

86,6

Nämndernas besparingar finns redovisade under respektive

nämnd.

Resurstillskott

Utöver indexuppräkning för löneökningar och inflation

ingår betydande resurstillskott i budgeten. Efter de

justeringar och ytterligare ramtillskott som lades ut

under höstens budgetarbete uppgår det totala resurstillskottet

i nämndernas ramar till totalt 92,6 Mkr

budgetåret 2010. Av resurstillskottet gäller 10 Mkr

endast 2010.


Demografiska ramförändringar

I budgetramarna ingick preliminära justeringar för

demografiska förändringar. Dessa har senare justerats

utifrån den i april gjorda revideringen av befolkningsprognosen.

För barn- och utbildningsnämnden innebär

de demografiska förändringarna mindre pengar till

grundskolan som en följd av det minskande elevantalet

inom grundskolan. Från 2011 ökar åter elevantalet

inom grundskolan, med åtföljande demografiska ramtillskott.

För skolbarnomsorgen innebär de demografiska

förändringarna viss årlig ramökning. Som en följd

av det ökande födandet och därmed ökat antal förskolebarn

erhåller nämnden demografiskt ramtillskott

med 9,9 Mkr 2010 till barnomsorgen. Totalt tillförs

barn- och utbildningsnämndens ram 9,3 Mkr i demografiskt

ramtillskott. Från 2009 minskar antalet elever

inom gymnasieskolan och den demografiska ramjusteringen

innebär att ersättningen till gymnasierförbundet

minskas med 3,5 Mkr 2010. Vård- och omsorgsnämndens

resurstillskott för fler äldre och ökad vårdtyngd

uppgår till 8,6 Mkr 2010.

Övriga resurstillskott/förändringar

När det gäller övriga resurstillskott och förändringar

får barn- och utbildningsnämnden, vård- och omsorgsnämnden

och socialnämnden de största tillskotten.

Även kultur- och fritidsnämnden får ett stort ramtillskott.

Samtliga nämnders budgetramar justeras för sänkt

internränta, sänkt PO-pålägg och avstämning av 2009

års löneökningar.

Utöver resurstillskottet på 8,6 Mkr för fler äldre och

ökad vårdtyngd tillförs vård- och omsorgsnämnden

ökade resurser med 9,2 Mkr 2010. Resurstillskott

erhålls bl a för två nya LSS-gruppboenden 2010 samt

ytterligare tre gruppboenden per år 2011 och 2012.

Utökade resurser erhålls även för daglig verksamhet

LSS med drygt 1 Mkr per år.

För barn- och utbildningsnämnden gäller merparten av

resurstillskottet förskolan – ökade verksamhets- och

lokalkostnader för nya förskoleavdelningar, införande

av allmän förskola från 3 år från 1 juli 2010, helårseffekt

för införande av barnomsorgspeng 1 juli 2009 m

m, totalt ca 17 Mkr i budget 2010. För IT-satsningar

inom pedagogisk verksamhet tillförs nämnden 3,1 Mkr

från 2011. I enlighet med budgetpropositionen erhåller

nämnden ramtillskott för HPV-vaccinering från 2010

samt tillskott för obligatorisk befattningsutbildning

för nya rektorer från 2010 och för nya skollagen från

2011.

För att klara de ökade kostnaderna för försörjningsstöd

tillförs socialnämnden ett ramtillskott på 12 Mkr

från 2010. För ökade lokalkostnader vid flytt till nya

lokaler tillförs 900 tkr.

Miljö- och samhällsnämnden erhåller ramtillskott med

3,2 Mkr 2010 för underhållsbeläggningsåtgärder på

det högtrafikerade gatunätet. Anslaget tillförs vart

tredje år. För skötsel av tillkommande gator och vägar

i nya exploateringsområden tillförs 200 tkr och för

underhållskostnader Västra Station 100 tkr per år från

2010.

Kultur- och fritidsnämndens budgetram minskas med

470 tkr per år för avtrappningen av uppdragsersättningen

till Folkets Hus. Uppdragsersättningen upphör

2011. Nämnden erhåller ramtillskott med 6,3 Mkr för

finansiering av de ökade driftkostnaderna vid Storsjöbadet

enligt genomförd upphandling. För driftkostnad

mark och byggnad Frösöberget (vandrarhemmet)

tillförs 50 tkr per år från 2010. I flerårsplanen 2011-

2012 ingår resurstillskott för ökade driftkostnader

Östbergets utbyggnad från 2011 och ökade kostnader

investering i ny Arena från 2012. För ökade fjärr-

Resurstillskott och förändringar 2010

Demografiska Övr resurstillskott/ Totalt

förändringar för ändringar

Kommunstyrelse - 17,2 17,2

Miljö- och samhällsnämnd - 3,4 3,4

Socialnämnd - 12,8 12,8

Barn- och ut¬bildningsnämnd 9,3 14,3 23,6

Vård- och om¬sorgsnämnd 8,6 9,2 17,8

Kultur- och fritidsnämnd - 10,8 10,8

Utförarstyrelse 9,1 9,1

Räddningstjänstförbund -

Gymnasieförbund -3,5 1,4 -2,1

Totalt 14,4 78,2 92,6

19


värme– och elkostnader vid Jämtkraft Arena tillförs

nämnden 300 resp 250 tkr från 2010.

I kommunstyrelsens budgetram har 2 Mkr per år 2010

och 2011 budgeterats för kostnader vid avveckling av

kommunala lokaler. Som en följd av ökade skador på

kommunens fastigheter måste anslaget/avsättningen

till kommunens interna försäkringsfond höjas med

600 tkr per år från 2010. För översyn av försvarsanläggningar

anslås 3 Mkr per år 2010 och 2011. För

undervisning asylsökande barn budgeteras 300 tkr i

kommunstyrelsens budget (Integrationsservice) för

senare reglering/utbetalning till BUN och JGY. För

modersmålsundervisning budgeteras tills vidare 1,5

Mkr i kommunstyrelsens budget. Anslaget till Nordiskt

centrum kulturarvspedagogik minskas med 500 tkr

från 2010. Vid behandlingen av den slutliga budgeten i

kommunstyrelsen den 24 november tillfördes kommunstyrelsens

budget ytterligare 10 Mkr 2010 för ökade

utvecklingsinsatser, utökning praktikplatser, utvecklingsinsatser

för ungdomar samt förbättring lärmiljöer

och IT-satsningar inom skola.

Förutom ramminskningen för minskat elevantal inom

gymnasieskolan har Gymnasieförbundet ålagts ett

sparkrav på 6,5 Mkr från Östersunds kommun (60 %

av det totala sparkravet från ägarkommunerna). Den

budgeterade ersättningen till förbundet justeras även

för ändrat PO-pålägg och avstämning av pensionskostnaderna.

I samband med införandet av nya gymnasieskolan

förutsätts, enligt budgetpropositionen, kommunernas

kostnader minska genom effektiviseringar. För

Östersunds kommun beräknas kostnadsminskningen

till 4,2 Mkr från 2012. Det budgeterade anslaget till

gymnasieskolan minskas med detta belopp 2012 i

flerårsplanen. Räddningstjänstförbundet har ålagts ett

sparkrav på totalt 1,2 Mkr från ägarkommunerna. Östersunds

andel uppgår till 590 tkr (49 %). Ersättningen

till förbundet justeras också för sänkt PO-pålägg. Från

1 januari 2010 utvidgas räddningstjänstförbundet med

Bergs och Bräcke kommuner.

Finansiell analys

I kommunens årsredovisning analyseras den finansiella

ställningen och utvecklingen. Analysen bygger på fyra

perspektiv; resultatet, kapacitet, risk och kontroll.

Målsättningen är att identifiera finansiella problem

och därigenom utgöra underlag för bedömningen om

kommunen lever upp till god ekonomisk hushållning. I

analysen i årsredovisningen används 15 olika nyckeltal

som är kopplade till de fyra perspektiven. I budgeten

har 9 av dessa nyckeltal valts.

20

Resultat och kapacitet

Nettokostnadsandel

Driftkostnadernas andel av skatteintäkter och generella

statsbidrag visar hur stor del av skatteintäkterna

inklusive statsbidrag som går till den löpande verksamheten

inklusive finansnetto. Om kommunen skall

leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning skall

nivån understiga 98 %. Det kan även uttryckas som

ett överskottsmål motsvarande 2 % av skatteintäkter

och statsbidrag, vilket är kommunens mål för god

ekonomisk hushållning.

2006 2007 2008 2009 2010

Verksamhetens 91% 93% 94% 94% 94%

intäkter och

kostnader, netto

Avskrivningar 4% 5% 4% 4% 5%

Finansnetto -1% -1% -1% 0% 0%

Driftkostnadsandel 94% 97% 97% 98% 99%

Enligt prognosen för 2009 beräknas resultat uppgå till

53,5 Mkr och driftkostnadsandelen uppgå till 98%.

Kommunens mål för god ekonomisk hushållning (överskottsmålet)

skulle därmed uppnås.

I budget 2010 budgeteras ett plusresultat på 43,1 Mkr.

Detta innebär att kommunens mål för god ekonomisk

hushållning inre uppnås fullt ut 2010. Drifkostnadsandelen

(nettodiftkostnader inklusive avskrivningar och

finansnetto) uppgår till 99 % av skatte- och statsbidragsintäkterna.

%

8,0

7,0

6,0

5,0

4,0

3,0

2,0

1,0

0,0

Nettokostnads-och skatteintäktsökning

1,2

6,5

7,1

4,7

De senaste åren har stora resurstillskott fördelats

ut till nämnderna. Trots stora skatteintäktsökningar

2007 och 2008 ökade nettokostnaderna mer än

skatteintäkterna. Som en följd av lågkonjunkturen

sker en dramatisk nedgång av skatteintäktsökningen

från 2009/2010. Trots besparingar på 30 Mkr och

stopprogram på 43 Mkr 2009 ökar nettokostnaderna

6,0

2006 2007 2008 2009 2010

Nettokostnadsökning

Ökning skatteintäkter inkl utjämning och statsbidrag

5,1

2,8

2,6

3,4

3,6


något mer än skatteintäkterna. Som en följd av det

stora tappet i skatteintäkter 2010 har besparingar på

nära 90 Mkr lagts ut. Skatteintäkterna ökar endast

marginellt 2010, men samtidigt erhåller kommunen

betydande tillfälliga statbidragstillskott (”konjunkturstöd”),

vilket innebär att skatteintäkter inkl utjämning

och statsbidrag sammantaget ökar något mer än nettokostnaderna.

Nettoinvesteringar och självfinansieringsgrad

En hög självfinansieringsgrad innebär att kommunen

kan finansiera investeringarna utan att låna eller att

minska den befintliga likviditeten. En hög självfinansieringsgrad

innebär också att finansiella handlingsutrymmet

kan bibehållas inför framtiden. 100 % innebär att

kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar

under året.

Mkr 2006 2007 2008 2009 2010

Nettoinvesteringar 202 201 328 235 277

Finansiering:

Via internt tillförda

medel(kassaflöde) 243 205 176 182 180

Självfinansieringsgrad

av investeringar 120% 102% 54% 77% 65%

Mkr

350

300

250

200

150

100

50

0

Nettoinvesteringar/Avskrivningar

202,0 201,0

107,0

328,0

Nettoinvesteringar

235,0

116,0 116,0 118,0

Avskrivningar

277,0

2006 2007 2008 2009 2010

131,0

Diagrammet visar nettoinvesteringarna och avskrivningarna

2006-2010.

Finansnetto

Med finansnetto menas skillnaden mellan finansiella

kostnader och intäkter. Finansnettot är en viktig post

i kommunens resultaträkning och har de senaste åren

bidragit till att förbättra budgetbalanseringen. Som en

följd av främst budgeterad upplåning med åtföljande

räntekostnader försämras finansnettot och blir negativt

2010

2006 2007 2008 2009 2010

Finansnetto 22,3 21,1 22,9 5,2 -5,1

Under 2006-2007 finansierades samtliga investeringar

helt med internt tillförda medel. Som en följd av den

mycket höga investeringsnivån 2008, 2009 och 2010

sjunker självfinansieringsgraden markant och uppgår

till 54, 77 respektive 65 %.

Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar

Nyckeltalet visar i vad mån kommunen reinvesterar i

den takt som anläggningstillgångarna minskar i värde

genom årliga avskrivningar. För att inte urholka kommunens

anläggningskapital bör nettoinvesteringarna

i genomsnitt ligga på minst samma nivå som avskrivningarna.

2006 2007 2008 2009 2010

Nettoinvesteringar

(Mkr) 202 201 328 235 277

Nettoinvesteringar/

avskrivningar 180% 173% 283% 199% 211%

Från 2006 har nettoinvesteringarna överstigit avskrivningarna

kraftigt samtliga år. Detta gäller även

i budget 2010. Den höga investeringsnivån från 2006

innebär att värdet på kommunens anläggningstillgångar

i nominella värden kommer att öka och ligga på

betydligt högre nivå kommande år.

En stor post inom finansnettot är den finansiella nettointäkten

från koncernbolaget Östersunds Rådhus

AB. Denna består av ränta på lånefordran gentemot

koncernbolaget minskat med aktieägartillskott. I

finansnettot ingår även aktieutdelning från Jämtkraft

AB. Den största kostnadsposten är räntekostnader för

nya lån.

Årets resultat

2006 2007 2008 2009 2010

Årets resultat Mkr 142,2 93,0 76,1 53,5 43,1

De senast åren har positiva resultat redovisats samtliga

år. Från 2004 har även resultatmålet för god

ekonomisk hushållning uppnåtts. De senaste åren har

högkonjunkturen med höga skatteintäkter bidragit till

resultatet samtidigt som ekonomisk balans uppnåtts

i verksamheten. Med det budgeterade resultatet för

2010 uppnås emellertid inte resultatmålet för god

ekonomisk hushållning fullt ut.

Soliditet

Soliditeten beskriver den finansiella styrkan på lång

sikt. Den anger hur stor del av tillgångarna som är

21


självfinansierade med eget kapital. Ju högre soliditet,

desto starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap

har kommunen.

%

82

80

78

76

80,4

79,3

Kommunens soliditet har de senaste åren legat över

riksgenomsnittet. En orsak till den goda soliditeten

jämfört med andra kommuner är den bokförda

lånefordran på koncernbolaget. Övriga faktorer som

bidragit till den förbättrade soliditeten de senaste åren

är positiva resultat och uppbyggnad av kapital för

täckning av pensionsskulden. Pensionskapitalet har

de senare åren använts för lösen av lån. Åren 2009

och 2010 minskar dock soliditeten som en följd av hög

investeringsnivå och budgeterad upplåning

Långfristiga skulder

Soliditet

80,6

77,6

74

2006 2007 2008 2009 2010

76,5

Mkr 2006 2007 2008 2009 2010

Långfristiga skulder 0 0 0 0 103

Som ett led i att optimera finansnettot har de långfristiga

skulderna successivt reducerats i takt med

att likvida medel funnits tillgängliga för att reducera

låneskulden. Under 2006 löste kommunen det sista

kvarvarande lånet. Orsak till att möjlighet funnits för

att amortera av låneskulden är det pensionskapital

som successivt byggts upp. Trots den höga investeringsnivån

från 2008 behövs ingen upplåning 2008-

2009. Budgetåret 2010 budgeteras dock en nyupplåning

med 135 Mkr, men samtidigt budgeteras 32 Mkr

i amortering

Risk och kontroll

Likviditet ur ett riskperspektiv

Likviditet 2006 2007 2008 2009 2010

Likvida medel (Mkr) 176 237 115 208 166

Likviditetsdagar 1) 21 27 12 23 18

Balanslikviditet % 2) 77 90 58 59 58

Rörelsekap (Mkr) 3) -103 -49 -194 -240 -220

1. Antal dagar som de likvida medlen vid resp årsskifte räcker för

kommunens utbetalningar

2. Med balanslikviditet avses omsättningstillgångar/kortfristiga

skulder

3. Med rörelsekapital avses omsättningstillgångar minus kortfristiga

skulder

2008 var kassaflödet negativt och likviditeten minskade

med 113 Mkr. Det var främst den höga investeringsnivån

som bidrog till det negativa kassaflödet.

Den finansiella strategin har varit att dra ned på

likviditetsreserven istället för upplåning, vilket inneburit

att den finansiella reserven på kort sikt har försämrats.

Under 2009 förbättras kassaflödet, men försämras

åter 2010. 2010 budgeteras nyupplåning.

Genom checkräkningskrediten på 150 Mkr, som kommunen

disponerar tillsammans med koncernbolagen,

kan tillfälliga svackor i betalningsberedskapen hanteras.

Pensionsåtagande

Mkr (inkl löneskatt) 2006 2007 2008 2009 2010

Individuell del,

placeras av anställda 53 64 64 67 72

Avsättningar till

pensioner 59 79 88 68 69

Pensionsförpliktelser

äldre än 1998 1294 1524 1545 1598 1602

Totalt 1406 1667 1697 1733 1743

Soliditet inkl.

pensionsskuld

äldre än 1998 35% 33% 29% 28% 28%

Ur ett riskperspektiv är det viktigt att beakta den pensionsskuld

som är redovisad som en ansvarsförbindelse

(pensionsförpliktelser äldre än 1998). Ansvarsförbindelsen

uppgår till över 1,5 miljarder kronor 2008.

22

Pensionsutbetalningarna från ansvarsförbindelsen

kommer att öka kraftigt de kommande åren. Utbetalningarna

mellan åren 2009-2037 beräknas vara 600

Mkr högre än den nivå som budgeterats 2009. Utbetalningarna

kulminerar år 2025 och beräknas i fast


penningvärde ligga på en nivå som är 30 mkr högre än

dagens nivå. Detta motsvarar ett behov av en skattehöjning

med ca 30 öre jämfört med dagens skatteuttag.

För att klargöra hur kommunen skall möta de ökande

utbetalningarna från pensionsskulden har kommunfullmäktige

beslutat om en pensionsstrategi. Strategin är

att via förtida inlösen från ansvarsförbindelsen erhålla

en utbetalningsnivå som inte överstiger 2009 års nivå.

Med anledning av den finansiella krisen har emellertid

upphandlingen av försäkringslösningen avbrutits i avvaktan

på att de finansiella marknaderna skall normaliseras.

I bokslutet för 2008 finns 413 Mkr avsatt

som pensionsfond inom eget kapital.

Händelser Förändring i Mkr 1)

Ränteförändring med 1 % på låneskulden 1,0

Ränteförändring 1 % påverkar

ränteintäkter med. +/-1,0

Löneförändring med 1 % inklusive PO

samtlig personal i kommunen 17

Bruttokostnadsförändring med 1 % 34,0

Förändrad utdebitering med 1 kr 100

Förändring av befolkningen i kommunen ,

100 personer +/-4,5

10 heltidstjänster (20 000kr/månad) 4,0

Känslighetsanalys

I ovanstående sammanställning redovisas hur ett antal

faktorer påverkar kommunens ekonomi. Där går bland

annat att utläsa att varje procents löneökning innebär

en kostnad för kommunen på ca 17 Mkr. En procents

förändring av kommunens totala kostnader motsvarar

34 Mkr. En skattehöjning med 1 krona ger 100 Mkr,

alltså 10 Mkr per 10-öring. En befolkningsförändring

med 100 invånare innebär 4,5 Mkr i ökade eller minskade

skatteintäkter och statsbidrag.

Sammanfattande kommentarer/identifierade

problem

Den finansiella analysens syfte är att identifiera problem.

Följande problem och positiva faktorer som kan

härledas ur den finansiella analysen är viktiga att lyfta

fram.

1.

2.

1. Avser 2010 om inget annat anges

Sedan år 2000 har positiva resultat redovisats

samtliga år. Från 2004 har även resultatnivån för

god ekonomisk hushållning uppnåtts. Enligt prognosen

för 2009 klaras resultatmålet även detta år.

I budget 2010 har nämnderna, liksom tidigare år,

tillförts stora resurstillskott men samtidigt har

3.

4.

5.

6.

sparkrav på nära 90 Mkr lagts ut. Skatteintäkterna

ökar mycket lite år 2010 men detta kompenseras

till viss del genom de statsbidragstillskott/

konjunkturstöd på totalt 75 Mkr som kommu-nen

erhåller 2010. Resultatkravet för god ekonomisk

hushållning uppnås dock inte fullt ut 2010.

Den låga skattefinansieringsgraden av investeringarna

de senaste tre åren tillsammans med att

ingen upplåning gjorts har medfört att den kortfristiga

betalningsberedskapen försämrats.

Utifrån syftet att optimera finansnettot har hittills,

t o m 2009, ingen upplåning skett för de investeringar

som avsågs lånefinansieras. Den höga

investeringsnivån har därmed urholkat den likviditet

som skall motsvara den pensionsfond som finns

inom eget kapital. För att klara den höga investeringsnivån

2010 och ha en rimlig likviditet måste

dock nyupplåning ske.

Den långfristiga betalningsberedskapen, soliditeten,

har successivt förbättrats under de senaste

åren fram till 2008 då den uppgick till 80,6 %.

Som en följd av hög investeringsnivå och nyupplåning

minskar kommunens soliditet från 2009. Budgetåret

2010 beräknas soliditeten bli 76,5 %.

Kommunen planerar för en årlig befolkningsökning

med 250 invånare. För 2009 och 2010 uppgår

befolkningsmålsättningen/planeringstalet till

59 300 respektive 59 550 invånare. Den planerade

befolkningsökningen har emellertid inte uppnåtts

fullt ut. Vid årsskiftet 2008/2009 låg invånarantalet

114 personer under befolkningsmålet och

med utvecklingen de tre första kvartalen 2009

finns risk att ”glappet” till befolkningsmålet ökar.

God ekonomisk hushållning

- finansiell målsättning

Kommunen har ett finansiellt mål att i den ekonomiska

planeringen bör det ekonomiska resultatet uppfylla

kriteriet för god ekonomisk hushållning, vilket innebär

ett resultat motsvarande 2 % av skatteintäkter och

statsbidrag, således minst 55 Mkr budgetåret 2010.

Resultatet uppnåddes med marginal åren 2004-2008.

Enligt prognosen för 2009 uppnås resultatmålet även

detta år. Det budgeterade resultatet i 2010 års budget

innebär att det finansiella målet inte uppnås fullt ut

2010.

Resultatkravet skall inrymma en buffert för oförutsedda

utgifter. Med nuvarande höga investeringsnivå skall

resultatet även inrymma ett utrymme för att finansiera

investeringar.

23


Sammandrag driftbudget/plan

Mnkr Budget 2010 Plan 2011 Plan 2012

Kostnader Intäkter Kommun- Kommun- Kommunbidrag

bidrag bidrag

Revision 2,3 0 2,3 2,4 2,4

Arvodesnämnd 0,1 0 0,1 0,1 0,1

Valnämnd 1,6 0 1,6 0,1 0,1

Överförmyndare 4,5 0 4,5 4,7 4,8

Kommunstyrelse 253,5 69,7 183,8 176,5 175,2

Kommunstyrelse – Buffert löner 8,5 0 8,5 17,3 26,5

Miljö- och samhällsnämnd 179,9 35,7 144,2 142,0 142,8

Socialnämnd 254,9 25,8 229,1 232,7 236,5

Barn- och utbildningsnämnd 942,8 51,2 891,6 914,7 941,4

Vård- och omsorgsnämnd 1 093,8 106,5 987,3 1 021,1 1 057,7

Kultur- och fritidsnämnd 105,1 1,5 103,6 105,8 114,5

Utförarstyr – TF; anslagsfinans verks.h 32,8 15,2 17,6 17,7 17,9

Utförarstyr – TF; intäktsfinans verks.h 553,1 551,0 2,1 2,1 2,1

Utförarstyrelse – Serviceförvaltning 242,2 240,2 2,0 1,3 1,3

Räddningstjänstförbund 29,9 0 29,9 30,4 30,9

Gymnasieförbund 216,0 0 216,0 211,9 204,5

Gemensam nämnd för upphandl.samv. 5,0 5,0 0 0 0

Interna poster mellan nämnder -335,9 -335,9

Summa 3 590,1 765,9 2 824,2 2 880,8 2 958,7

Sammandrag investeringsbudget/plan

Mnkr Budget 2010 Plan 2011 Plan 2012

Kommunstyrelse 2,3 0,6 0,6

Miljö- och samhällsnämnd 48,0 45,6 26,5

Socialnämnd 1,2 1,2 1,2

Barn- och utbildningsnämnd 7,5 7,4 7,4

Vård- och omsorgsnämnd 5,3 5,3 5,3

Kultur- och fritidsnämnd 18,6 101,2 9,2

Utförarstyrelse – Teknisk förvaltning * 189,7 129,1 74,3

Utförarstyrelse – Serviceförvaltning * 4,1 3,1 4,1

Summa nettoinvesteringar 276,7 293,5 128,6

Varav ombudgeteringar: 7,2

* Investeringsram för taxe- och intäktsfinansierad verksamhet.

25


Mark- och exploateringsverksamhet

Efterfrågan på småhustomter är fortsatt hög, speciellt

om de är belägna så att de har utsikt över både

fjäll och sjö, samtliga tomter på Frösön är sålda eller

reserverade. 42 av småhustomterna på Tallbacken

erbjuds tomtkön under 2009. Under 2010 finns det

sannolikt ca 12 småhustomter kvar i Skogsmon att

erbjuda tomtkön, 10 tomter i Ängsmon med utsikt

över Torvalla by, sannolikt 16 tomter med sjöutsikt i

Sjömon och ca 15 tomter i första etappen av Brittsbo

(totalt omfattar detaljplanen ett 75-tal villatomter).

Detaljplanen för Brittsbo möjliggör också att ca 150

lägenheter i flerbostadshus skulle kunna byggas. Detaljplanen

för Remonthagen bör vinna laga kraft under

året vilket medför byggrätter för ca 200 lägenheter

samt ett tjugotal gruppbebyggda småhus. Östersundsbostäder

planerar att förvärva det området av kommunen

för att uppföra hyresbostäder. Tillgången på

industrimark i Verksmon är numer mycket god och

uppgår till knappt 30 ha.

Översiktsplanen för Storsjö Strand bör antas under

2009 och under 2010 påbörjas första detaljplanen.

Det bedöms sannolikt att det är under 2012 som bygget

av både bro över järnvägen samt uppförande av

bostadshus på stranden kommer igång.

Mnkr Budget 2010 Plan 2011 Plan 2012

Expl Industriområde Torvalla A4

Utg

Ink 600 800

Expl Storsjö Strand Utg -1 000 -7 000

Ink 2 000

Expl Härkestranden Utg -750 -20 -200

Ink 350 3 150

Expl Västra Mjällestranden Utg -50 -50 -100

Ink 500 500

Expl Sikvägen Mjälle Utg -250

Expl Torvalla T2 F (Forstmästarvägen) Utg -500

Ink 650 850 850

Expl Valla B9 (Aspvägen) Utg -400

Ink 513

Expl Torvalla T3C Ink 150

Expl Ind.område Torvalla A5 (Störvägen) Utg -30 -420 -150

Ink 500 1 200 1 000

Expl Sjömon Utg -1 200 -1 400 -700

Ink 735 4 313 3 600

Expl Smörkärnan Ink 1 600

Expl Tomt i avslutat projekt Ink 500

Expl Torvalla T1C, del av Utg -800 -800 -1 000

Ink 2 000 2 000

Expl Industriområde norr om Hägnv Utg -500 -1 500 -500

Ink 1 000 1 000

Expl Remonthagen Utg -5 075 -2 525 -2 000

Ink 8 500 16 500 500

Expl Britsbo Utg -4 305 -5 102 -8 149

Ink 1 200 9 300 7 500

Expl Kardemumman Utg -500 -500 -500

Ink 500 500

Summa utgifter -13 860 -13 817 -20 299

Summa inkomster 14 948 37 813 22 100

26


Resultatbudget

Mnkr Årsredov Prognos* Budget Plan Plan

2008 2009 2010 2011 2012

Verksamhetens intäkter 687,8 701,0 765,9 788,7 800,8

-varav intäkter exploatering: 4,8 12,6 8,6

Verksamhetens kostnader -3 169,3 -3 254,7 -3 406,0 -3 480,3 -3 577,5

Generellt sparkrav 2011-2012 85,0 115,0

Avskrivningar -116,0 -118,0 -131,3 -144,0 -157,6

VERKSAMHETENS -2 597,5 -2 671,7 -2 771,4 -2 750,6 -2 819,3

NETTOKOSTNADER

Skatteintäkter 2 178,0 2 230,3 2 220,6 2 265,1 2 334,5

Utjämning och statsbidrag 472,7 489,7 599,0 552,3 552,5

SKATTEINTÄKTER, UTJÄM-

NING OCH STATSBIDRAG 2 650,7 2 720,0 2 819,6 2 817,4 2 887,0

Finans intäkter, likviditet 10,9 4,1 3,0 3,2 3,5

Finans intäkter Rådhus AB 9,3 0,6 0 3,3 3,3

Finansiell intäkt Jämtkraft AB 5,8 5,9 5,9 5,9 5,9

Finansiella kostn lån inkl 0 0 -9,7 -16,9 -17,4

värdesäkring pensionsfond

Finans kostn, pensionsskuld -3,1 -5,4 -4,3 -5,2 -6,0

RESULTAT FÖRE EXTRA-

ORDINÄRA POSTER 76,1 53,5 43,1 57,1 57,0

ÅRETS RESULTAT 76,1 53,5 43,1 57,1 57,0

-varav för oförutsedda behov 15,0 15,0 15,0

* Enligt prognos på årsresultat augusti 2009

27


Kassaflödesbudget

Årsredov Prognos* Budget Plan Plan

Mnkr 2008 2009 2010 2011 2012

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Årets resultat 76,1 53,5 43,1 57,1 57,0

Justering för av- och nedskrivningar 116,0 118,0 131,3 144,0 157,6

Justering förändring pensionsavsättning 9,1 10,9 10,7 12,2 12,3

Justering för övriga ej rörelsepåverkande poster -25,1 -4 ,8 -12,5 -8,5

MEDEL FRÅN VERKSAMHETEN FÖRE

FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL 176,1 182,4 180,3 200,8 218,4

Ökning/minskning kortfristiga fordr 40,4 15,0

Ökning/minskning förråd 0,2

Förändring exploateringstillgångar -5,3 5,6 -80,0

Ökning/minskning kortfristiga skulder -14,5 120,7 -57,7

KASSAFLÖDE FRÅN LÖPANDE

VERKSAMHET 196,9 323,7 122,6 120,8 218,4

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Nettoinvesteringar -328,0 -234,9 -276,7 -293,5 -128,6

Försäljning av mat. anläggn.tillgångar 5,4 3,8 3,8 3,8

Investeringar i exploateringstillgångar -1,2 -13,8 -13,8 -20,3

Försäljning av exploateringstillgångar 1,2 14,9 37,8 22,1

KASSAFLÖDE FRÅN INVESTE-

RINGSVERKSAMHETEN -322,6 -234,9 -271,8 -265,7 -123,0

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Nya lån 135,0 139,0 21,0

Amortering nya lån -32,0 -37,8 -102,0

Minskning av långfristiga fordringar 2,9 4,5 4,5 4,5 4,5

KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIE-

RINGSVERKSAMHET 2,9 4,5 107,5 105,7 -76,5

ÅRETS KASSAFLÖDE -122,8 93,3 -41,7 -39,3 18,9

Likvida medel vid årets början 237,4 114,6 207,9 166,2 127,0

Likvida medel vid årets slut 114,6 207,9 166,2 127,0 145,9

28


Balansbudget

Mnkr Årsredov Prognos* Budget Plan Plan

2008 2009 2010 2011 2012

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Mark, byggnader, anläggningar 1 588,1 1 693,3 1 820,7 1 951,9 1 922,4

Maskiner och inventarier 131,4 143,0 157,2 171,7 168,4

Aktier och andelar 87,8 87,8 87,8 87,8 87,8

Långfristig utlåning 931,2 926,7 922,2 917,7 913,2

Summa anläggningstillgångar 2 738,5 2 850,8 2 987,9 3 129,1 3 091,8

Omsättningstillgångar

Exploateringstillgångar 14,0 8,4 12,1 0,6 7,3

Förråd m m 1,3 1,3 1,3 1,3 1,3

Fordringar 140,0 125,0 125,0 125,0 125,0

Kortfristiga placeringar 50,0 50,0

Kassa och bank 64,5 157,9 166,2 127,0 145,9

Summa omsättningstillgångar 269,8 342,6 304,6 253,9 279,5

SUMMA TILLGÅNGAR 3 008,3 3 193,4 3 292,5 3 383,0 3 371,3

SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL

Eget kapital 2 423,5 2 477,0 2 520,1 2 577,2 2 634,2

därav årets resultat 76,1 53,5 43,1 57,1 57,0

Avsättning pensioner m m 88,3 99,2 109,9 122,1 134,4

Andra avsättningar 33,9 33,9 33,9 33,9 33,9

Långfristiga skulder 103,0 204,2 123,2

Kortfristiga skulder 462,6 583,3 525,6 445,6 445,6

SUMMA SKULDER, AVSÄTTNINGAR

OCH EGET KAPITAL 3 008,3 3 193,4 3 292,5 3 383,0 3 371,3

Soliditet 80,6% 77,6% 76,5% 76,2% 78,1%

Soliditet inkl ansvarsförbindelse 29,2% 27,5% 27,9% 28,6% 30,2%

Ansvarsförbindelse, pensioner 1 545,0 1 597,8 1 602,2 1 608,5 1 617,2

29


Nämndernas verksamhet

30


Arvodesnämnd

Uppdrag

Arvodesnämndens uppgift är att tolka arvodesbestämmelserna

och granska deras tillämpning.

Beskrivning av verksamheten

Arvodesnämnden kommer att fortsätta att följa upp

att nämnderna och de förtroendevalda följer arvodesbestämmelserna.

Besparingar

Inga besparingar föreslås, då nämndens kostnader

bara består av arvoden och ersättningar för förlorad

arbetsinkomst till nämndens ledamöter.

Åtgärder för att nå personalpolitiska mål

Arvodesnämnden har ingen egen personal.

Resultat (alla nyckeltal och volymtal över en

tidsperiod)

Utfall Utfall Prognos Mål

2007 2008 2009 2010

Nyckeltal

Antal sammanträden 2 4 3 3

Antal ledamöter 7 7 7 7

Driftbudget/plan (2010 års prisnivå) Mnkr

Budget Budget Plan Plan

2009 2010 2011 2012

Intäkter

Kostnader -0,05 -0,05 -0,05 -0,05

Kommunbidrag 0,05 0,05 0,05 0,05

Resultat 0 0 0 0

Valnämnd

Uppdrag

Valnämnden ansvarar på kommunal nivå för genomförande

av val till riksdag, kommunfullmäktige och

landstingsfullmäktige enligt vallagen samt för folkomröstningar

och val till Europaparlamentet.

Nämnden ska utarbeta förslag till valdistriktsindelning

och yttra sig över planer, utredningar och remisser som

rör nämndens verksamhetsområde.

Beskrivning av verksamheten

Under 2010 ska valnämnden planera och genomföra

val till riksdag, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige.

Beslut om eventuellt statsbidrag för förtidsröstningen

har ännu inte fattats, varför hänsyn till detta har tagits

i den planerade budgeten.

Besparingar

Inga förslag till besparingar planerade

Resultat (alla nyckeltal och volymtal över en

tidsperiod)

Utfall Utfall Prognos Mål

2007 2008 2009 2010

Nyckeltal

Antal sammanträden 0 1 4 4

Antal ledamöter 5+5 5+5 5+5 5+5

Driftbudget/plan (2010 års prisnivå) Mnkr

Budget Budget Plan Plan

2009 2010 2011 2012

Intäkter

Kostnader -1,1 -1,6 -0,05 -0,05

Kommunbidrag 1,1 1,6 0,05 0,05

Resultat 0 0 0 0

Åtgärder för att nå personalpolitiska mål

Valnämnden har ingen egen personal anställd

31


Överförmyndare

Uppdrag

Överförmyndaren har till uppgift att utöva tillsyn över

gode mäns, förvaltares och förmyndares förvaltning.

Tillsynen ska förhindra rättsförluster för de personer

som själva inte kan ta hand om sig själva, förvalta sin

egendom eller på annat sätt tillvarata sina rättigheter.

Det är främst föräldrabalken som styr överförmyndarens

verksamhet.

Målgruppen för överförmyndarens verksamhet är invånare

folkbokförda i Östersunds kommun med behov

av ställföreträdare enligt föräldrabalkens regler samt

ensamkommande barn vistandes i kommunen.

Kommunens organiserade mottagande av ensamkommande

barn medför utökade arbetsuppgifter för överförmyndaren.

Omsättningen av dessa ärenden är stor

och hanteringen är tidskrävande. Särskild lagstiftning

styr området. Viss osäkerhet råder om finansieringen

av överförmyndarens extraarbete till följd av mottagandet

av ensamkommande barn.

Införda förändringar i föräldrabalken rörande förmyndarskap

förväntas leda till såväl ökat administrativt

arbete i befintliga ärenden som ökning av nya förmynderskapsärenden.

En definitiv prognos för 2009 är

svårt att göra på grund av många osäkerhetsfaktorer.

Överförmyndarverksamheten är organiserad under

område ledning/ styrning samt område administration

och kostnader för personalen budgeteras under kommunstyrelsen/

kommunledningsförvaltningen.

Beskrivning av verksamheten

Ett överskridande av budgeterade kostnader har skett

de senaste åren. Eftersom kostnaderna utgörs nästintill

uteslutande av utbetalningar av arvoden och

ställföreträdares kostnader beror dessa överskridanden

på ökningen av antalet ärenden och omfattningen av

ställföreträdarnas uppdrag. Utbetalningar styrs av lag

och fastställda normer. En ökning av driftbudget 2010

om 600 tkr innebär en justering gentemot rådande

kostnadsläge och är nödvändig om inte översyn av

fastställda arvodesnivåer görs.

Mängden ärenden totalt fortsätter att öka. Ökningen

berör främst godmanskap enligt FB 11:4. Ett trendbrott

är ökat antal förvaltarskap som tidigare legat

relativt stadigt. Tillströmningen av nya ärenden har

varit kraftig. Den demografiska utveckling i kommunen

tillsammans med de omfattande sparkrav som ställs

kommunens socialnämnd samt vård- och omsorgsnämnden

kan förväntas leda till ökad belastning på

verksamheten genom fler anmälningar om behov och/

eller ansökningar till överförmyndaren.

En förväntad effekt som får genomslag dels under

2010 men framförallt under 2011 är huvudmännens

försämrade förutsättningar att betala ställföreträdarnas

arvoden till följd av den allmänna ekonomiska nedgången.

En försiktig bedömning gör att kostnaderna till

följd av detta kommer att öka 100 tkr, vilket påverkar

flerårsplanförslag. Andelen komplicerade och resurskrävande

ärenden tenderar att öka. Större komplexitet

i ärendena leder också till ökade arvodeskostnader.

32

Resultat

Utfall Utfall Prognos Mål

2007 2008 2009 2010

Antal ärenden totalt 1131 1159 1187 1206

Antal ärenden

avseende godmanskap

enligt FB 11:4 820 886 952 1018

Antal ärenden

avseende förvaltarskap

enligt FB 11:7 70 74 74 74

Driftbudget/plan (2009 års prisnivå) Mnkr

Budget Budget Plan Plan

2009 2010 2011 2012

Intäkter

Kostnader -3,9 -4,5 -4,6 -4,6

Kommunbidrag 3,9 4,5 4,6 4,6

Resultat 0 0 0 0


Kommunstyrelse

Uppdrag

Kommunstyrelsen har kommunfullmäktiges uppdrag

att leda, samordna och följa upp kommunens utveckling

avseende kvalitet, verksamhet och ekonomi. I

kommunstyrelsens ledningsfunktion ingår:

• utveckling av kommunen till ett demokratiskt, socialt,

ekologiskt och ekonomiskt hållbart samhälle

• vårda varumärket Östersund och informera medborgarna

om planering, verksamhet och resultat

• utveckla den kommunala demokratin inkl. medborgar-

och brukarinflytande

kommunen som arbetsgivare

• översiktlig planering av användning av mark och

vatten, infrastrukturfrågor, markberedskap,

främja bostadsförsörjning och samhällsbyggande,

sysselsättning och näringsliv

• främja turismen och utveckla Östersund som besöksort,

utveckling av Jamtli

• förenkla kommunala regler, effektivisera den kommunala

verksamheten, utveckla kvalitet, informationssystem,

IT och kommunikation samt leda

och samordna frågor som rör säkerhet, sårbarhet,

beredskap och riskhantering inom hela den kommunala

verksamheten.

Kommunstyrelsens målgrupp är invånare i Östersunds

kommun, näringsliv, föreningar och organisationer

samt styrelser, nämnder, förvaltningar och anställda.

Utveckling av verksamheten

Verksamhetens mål på väg mot visionen om ett demokratiskt,

socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart

Östersund.

ÖSTERSUND ARBETAR FÖR EN EKONOMISK

HÅLLBAR UTVECKLING DÄR GLOBALISE-

RINGENS MÖJLIGHETER TAS TILL VARA, MED

ETT STARKT OCH VÄXANDE NÄRINGSLIV, EN

STARK SOCIAL EKONOMI SAMT EN ÖKANDE

BEFOLKNING.

• Befolkningen ökar i Östersunds kommun och antal

invånare 2020 är 65 000.

Nyckeltal/volymtal: Folkmängd 31/12 2010:, Befolkningsförändring:

• Företag i kommunen upplever ett positivare företagsklimat

och kommunen har en positiv utveckling med

nya och fler arbetstillfällen. Antal arbetstillfällen 2013

är 33 000 och antal företag 2013 är 7000

Varvid:

• antal nya företag är 300 per år under perioden

2009-2013.

• antal etableringar är 30 stycken under perioden

2009-2013.

Antal företagsträffar: minst 4

Antal företagsbesök: minst 150

Antal företagsetableringar: minst 2

Nyckeltal/volymtal: Östersunds placering i jämförelse

med andra i externa mätningar 31/12: X (föregående år)

Antal arbetstillfällen: % förändring:, Antal företag:,

varav nyetablerade företag:, % förändring:, Antal företagsträffar:,

Antal företagsbesök:, Antal företagsetableringar:

• Kommunens översiktsplan aktualitetsprövas varje

mandatperiod men översiktsplaneringen hålls aktuell

genom att en årlig prioritering av behov av planeringsunderlag,

utredningar och fördjupade översiktsplaner

genomförs.

Nyckeltal/volymtal: Typ av aktivitet:

• Kommunen medverkar till att hålla planberedskap

för villatomter och flerbostadshus för att kunna möta

marknadens behov. Det finns vid varje tillfälle minst

10 ha disponibel tomtmark för industriändamål. Under

året ska kommunen i sin tomtkö erbjuda minst 20 småhustomter

varav minst 5 ska ha fjäll-/sjöutsikt inom

Östersund med omnejd.

Nyckeltal/volymtal: Antal lediga villatomter 31/12:,

Antal nyproducerade lägenheter 31/12:, Disponibel

tomtmark:, Antal småhustomter med utsikt som erbjudits

tomtkön:

• Bilden av Östersund mäts, lokalt och på riksnivå,

genom en årlig imageundersökning enligt beslutad

kommunikationsplattform. Värdet utifrån undersökningen

ökar.

Nyckeltal/volymtal: Värdet utifrån imageundersökning:.

• Graden av internationalisering ökar för att stärka

Östersunds konkurrenskraft.

Nyckeltal/volymtal: Typ av aktivitet i arbetet med

Internationella strategin:, Antal boende i kommunen

födda utomlands eller har två föräldrar födda utomlands(31/12):

33


• 50 % av flyktingarna i åldern 20-64 år med uppehållstillstånd,

arbetar, praktiserar eller studerar efter

avslutad introduktionstid.

Nyckeltal/volymtal: Andel personer som arbetar/praktiserar

eller studerar:

• Kommunstyrelsen följer upp nämndernas internkontrollarbete

i syfte att fullgöra sin uppsiktsplikt.

Nyckeltal/volymtal: Antal nämnder/förvaltningar som

arbetar med internkontrollplaner:

ÖSTERSUND ARBETAR FÖR EN DEMOKRATISK

OCH SOCIAL HÅLLBAR UTVECKLING OCH ÄR

EN AV SVERIGES MEST ATTRAKTIVA OCH

SPÄNNANDE MÖTESPLATSER.

• Kommunen är en av Sveriges mest attraktiva och

spännande mötesplatser och antal kommersiella gästnätter

2013 är 400 000.

Nyckeltal/volymtal: Antal kommersiella gästnätter

2010:, Ökning i %:

• Östersund utvecklar informationen till medborgarna i

enlighet med beslutad kommunikationsplattform.

Nyckeltal/volymtal: Typ av aktivitet, Index.

• Kommunen blir Årets Kvalitetskommun 2011.

Nyckeltal/volymtal: Utfall:

2009

Nyckeltal/volymtal: Värdet utifrån enkät till förtroendevalda

och till förvaltningar.

ÖSTERSUNDS KOMMUN UPPFATTAS SOM EN

ATTRAKTIV ARBETSGIVARE SOM ERBJUDER

GODA ARBETS- OCH ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLL-

ANDEN. Vid rekrytering lyckas Östersunds kommun

anställa medarbetare med rätt kompetens.

• Kommunledningsförvaltningen lyckas anställa medarbetare

med rätt kompetens till 100 %.

Nyckeltal/volymtal: Andel nyrekryteringar med rätt

kompetens, %

ÖSTERSUNDS KOMMUN HAR JÄMSTÄLLDA

ARBETSPLATSER DÄR KVINNOR OCH MÄN

VÄRDERAS LIKA OCH GES SAMMA MÖJLIGHE-

TER TILL GODA ARBETS- OCH ANSTÄLLNINGS-

VILLKOR SAMT KARRIÄRMÖJLIGHETER INOM

RESPEKTIVE YRKESOMRÅDE. I yrkes- och

verksamhetsområden med ojämn könsfördelning ska

andelen män respektive kvinnor öka.

• Kommunledningsförvaltningen erbjuder samtliga

tillsvidareanställda heltidstjänster.

Nyckeltal/volymtal: Andel som vill ha och erhållit

heltidstjänst: %

• Östersund samverkar med näringslivets organisationer,

den sociala ekonomin, myndigheter och MIUN i ett

gemensamt utvecklingsarbete som manifesterats i ett

nytt tillväxtprogram.

Nyckeltal/volymtal: Typ av aktivitet.

ÖSTERSUND ARBETAR FÖR EN EKOLOGISK

HÅLLBAR UTVECKLING.

• Östersunds kommun bedriver ett offensivt miljöarbete

och är ISO certifierad och EMAS registrerad.

Nyckeltal/volymtal: Resultat av miljörevisorernas

årliga granskning.

ARBETSMILJÖN PÅ KOMMUNENS ARBETS-

PLATSER ÄR STIMULERANDE OCH FRÄM-

JAR HÄLSA, TRIVSEL OCH ARBETSGLÄDJE.

Sjukfrånvaron minskar och överstiger inte 8 % av

tillgänglig ordinarie arbetstid.

• Sjukfrånvaron överstiger ej 5 %.

Nyckeltal/volymtal: Sjukfrånvaro i %.

• Förvaltningen arbetar med helhetssyn och arbetsglädje

i en attraktiv miljö och eftersträvade kännetecken

är tillgänglighet, positivt bemötande, engagemang

och kompetens. Värdet 2010 är samma eller bättre än

34

MILJÖN I ÖSTERSUND ÄR HÅLLBAR, TRYGG

OCH SÄKER OCH BIDRAR TILL GODA SOCIALA

LEVNADSFÖRHÅLLANDEN SAMT EN BRA

STADS- OCH LANDSKAPSMILJÖ.

• Kommunens personal har stora möjligheter att

påverka andra och informerar aktivt medborgare,

företagare, studenter och elever om miljöarbetet.

• Antal miljöfrukostmöten med företagare uppgår

till minst 3 st

• Antal informations- och utbildningstillfällen för

miljöombud uppgår till minst 2 st.

• Minst 2 st informationsblad distribueras till miljöombuden.

Nyckeltal/volymtal: Antal möten miljöfrukost:, Antal

informationstillfällen och utbildningstillfällen miljöombud:,

Antal utgivna informationsblad:

• Samtliga anställda inom förvaltningen får minst 2 ggr

per år information om kommunens övergripande miljöarbete

och ges förståelse för sin roll som inspiratör för andra.

Nyckeltal/volymtal: Antal informationstillfällen:

UTSLÄPP AV LUFTFÖRORENINGAR LIKSOM

KOLDIOXID MINSKAR. Utsläppen av koldioxid

minskar med 25 % till 2010 i jämförelse med 1998.


• Samtliga anställda använder kommunens miljöbilar,

buss eller cykel i tjänsten

Nyckeltal/volymtal: Utbetald bilersättning på kommunledningsförvaltningen,

kr.

• Kommunledningsförvaltningen påverkar andra att

genomföra och i större omfattning genomför möten i

form av telefon- och/eller videokonferenser.

Nyckeltal/volymtal: Antal genomförda telefon- och

videokonferenser, klf.

andra uppföljningar eller utvärderingar. Inom området

Säkerhet och försäkring skall förebyggande riskarbete

och fortsatt genomförande av det systematiska

brandskyddsarbetet prioriteras. Även övningar som en

del av det nya krishanteringssystemet skall prioriteras.

Utvecklingen av IT för att stödja och effektivisera den

kommunala verksamheten pågår kontinuerligt. Under

2010 planeras aktiviteter för att realisera bl a den tekniska

infrastrukturen med ledning av den infrastrukturutredning

som genomförs med externt konsultstöd.

ENERGIANVÄNDNINGEN MINSKAR. Elförbrukningen

minskar med 1 % per år.

• Energisparande åtgärder genomförs.

Nyckeltal/volymtal: Typ av åtgärder som genomförts.

Beskrivning av verksamheten

Kommunstyrelsen roll är att leda, samordna och följa

upp kommunens utveckling avseende kvalitet, verksamhet

och ekonomi till sin hjälp har man kommunledningsförvaltningen.

Förvaltningen är indelad i fem

verksamhetsområden övergripande ledning, område

ledning/styrning, område administration, område personal

och område utveckling och tillväxt.

Förutom kommunövergripande ledning och informationsfrågor

ingår också tjänsteköp av övergripande

fysisk planering och Agenda 21 frågor i kommunledningsförvaltningens

verksamhet. Under 2010 kommer

planeringsinsatserna för fysisk planering att koncentreras

på att färdigställa vindkraftsplaneringen, arbeta

med den kommunomfattande översiktsplanen samt

centrumutveckling. En ny översiktsplan för kommunen

är angelägen bl a för att visa var landsbygdsutveckling

kan gynnas av ev. lättnader i strandskyddet.

Inom område ledning/styrning planeras fortsatt arbete

med utveckling av den kommunala styrningen. Det är

främst deltagande i olika nätverk för att göra jämförelser

med andra kommuner som prioriteras. Arbetet

sker för att utveckla mätmetoder för produktivitet

och effektivitet. Miljöledningssystemet granskas

vid återkommande tillfällen för att kommunen ska

få behålla sin miljöcertifiering. År 2010 tillkommer

kostnader för en mer utförlig certifieringsgranskning

med extra kostnader som följd. Utvärderingsplan har

tagits av fullmäktige och utvärderingar av nämndernas

verksamhet ska genomföras även 2010. Fortsatt

utvecklingsarbete baserat på resultatet av Kommunkompassen

kommer att vara en prioriterad uppgift

bl.a. uppgiften att utveckla samtliga förvaltningars

verksamhetsuppföljning och jämförelser med andra

kommuner samt att föra ut resultaten från dessa och

Område administration är indelat i fyra funktioner;

kommunarkiv, nämndadministration, sekreterarservice

och överförmyndarexpedition. Under 2010 kommer

arbetet med förbättrings och utvecklingsarbete att

fortsätta. Delar av område administration kan komma

att påverkas av den översyn av nämndorganisationen

som skall göras under 2010.

För område personal kommer prioriterade utvecklingsområden

under 2010 att vara personal- och

kompetensförsörjning, ledarskap och medarbetarskap,

arbetsmiljö och hälsa samt jämställdhet och mångfald.

På sikt har kommunen stora rekryteringsbehov. Att

vara en attraktiv arbetsgivare som bedriver en god

personalpolitik kommer att vara av yttersta vikt för att

stå sig i konkurrensen med andra arbetsgivare. Under

de senaste åren har satsningen på ledarutveckling i

form av kommunens ledarprogram varit omfattande.

Att fortsätta denna satsning på ledarskapet är viktigt

och för att också säkra framtidens behov av ledare

kommer satsningen på ett program för presumtiva

chefer att bli en viktig byggsten.

Sjuktalen är fortsatt höga och att sänka dessa är ett

långsiktigt och prioriterat arbete. Den verksamhet

som bedrivs inom ramen för Drivkraft kommer också

fortsättningsvis att spela en viktig roll såväl för att

minska sjukfrånvaron som för det förebyggande arbetet

syftande till att skapa förutsättningar för friska

medarbetare.

Område utveckling och tillväxt omfattar näringslivskontor,

utvecklingsenhet, arbetsmarknadsenhet,

lärcentrum/ vuxenutbildning och integrationsservice/

flyktingmottagning.

Näringslivskontoret verkar för att förbättra kommunens

företagsklimat och deltar i en rad näringslivsutvecklande

projekt. Servicenivån gentemot utvecklande

företag har höjts genom inrättandet av företagslots,

en funktion som med hög tillgänglighet och positivt bemötande

underlättar företagens myndighetskontakter.

Inom landsbygdsutveckling satsas de mesta resurserna

35


fram till 2013 på Leader Storsjöbygden.

Utvecklingsenhetens uppdrag är att vara samordnande

och utredande i frågor som rör infrastruktur, forsknings-

och universitetsfrågor, besöksnäring, turism,

Jamtli, student- och ungdomsfrågor, internationella

frågor, regional utveckling och tillväxt. Det nya tillväxtprogrammet

som antas under 2009 kommer att

följas av framtagande av handlingsprogram under

2010. Östersunds kommun har tagit beslut om en gemensam

strategi och handlingsplan för det internationella

arbetet. Under 2010 kommer förankringsarbete

av strategin i samtliga förvaltningar att fortsätta.

Interreg projektet ”SÖT-samarbetet”, (Sundsvall,

Östersund, Trondheim), kommer att fortsätta under

2010. Även strukturfondsprojektet ”Spetskompetens

i Europa fortsätter under 2010. Projektet ger kommunen

möjlighet att utveckla och utöka det internationella

arbetet.

Arbetsmarknadsenhetens uppdrag omfattar arbetsmarknadsprogram

för arbetslösa, Navigatorcentrum

för ”unga utanför” och feriepraktik för skolungdom.

Stora besparingar har genomförts i kommunstyrelsens

budget för arbetsmarknadsprogram från 2008.

Ytterligare besparingar sker under 2009 och från

2010. Enligt de politiska budgetdirektiven prioriteras

återstående budget för OSA (offentligt skyddat

arbete), lönebidragsanställningar samt feriepraktik

för skolungdom. En strategisk, samordnande funktion,

ett Navigatorcentrum för ”unga utanför” 18-24 år är

också prioriterat.

Lärcentrums uppdrag omfattar all beställning av

vuxenutbildning samt infrastruktur för vuxnas lärande

(vägledning, bibliotek, videokonferens och datasal).

Den ekonomiska krisen har inneburit att intresset för

vuxenstudier har ökat kraftigt och man kan vänta sig

ytterligare ökning inför 2010 när varslen faller ut i

uppsägningar. Framförallt gäller detta dyra yrkesutbildningar.

Antalet ”övriga” invandrare i SFI, alltså

sådan som inte är flyktingar har fördubblats på ett år

från 80 till 170 st innebärande en kostnadsökning på

minst 2 miljoner kronor som måste tas från gymnasial

utbildning. Detta tillsammans med ett sparkrav innebär

en stor minskning av antalet platser i gymnasial

vuxenutbildning. Resultatet blir hårda prioriteringar

under 2010. Vi kan förvänta oss ett statsbidrag för

”yrkesvux” även för 2010 som i någon mån lindrar

detta.

Integrationsservice uppdrag omfattar flyktingmottagning

1 Mkr per år 2010-2011 budgeteras som beredskap

och samordning av det övergripande integrations-

för kostnader tomhyra vid avveckling av lokaler. För

36

arbetet.

Stor osäkerhet råder kring hur mottagandet av flyktingar

kommer att organiseras och vilken roll kommunerna

kommer att få fortsättningsvis. En statlig

utredning pågår ”Egenansvar – med professionellt

stöd” den väntas resultera i en proposition 2010.

Kommunens roll som ansvarig för introduktionsarbetet

kommer sannolikt att övertas av staten (huvudman

eventuellt Arbetsförmedlingen). Behovet av en

kommunal mottagning kommer av allt att döma att

finnas kvar men de konkreta arbetsuppgifterna och

ansvarsområden kommer troligen att förändras.

Bostäder är den stora flaskhalsen inför 2010-2011.

Verksamheten flyktingmottagning behöver minst 40

nya lägenheter årligen.

Besparingar

Kommunstyrelsen har ålagts ett sparkrav på 13 miljoner

kronor i 2010 års budget. Förslaget till besparingar

är fördelade över hela verksamheten.

Förslaget innebär minskade anslag för:

• Kommunfullmäktige som kommer att ha två sammanträden

mindre under året

• Förtroendevaldas anslag för utbildning

• Tjänsteköp hos samhällsbyggnad för fysisk planering

och Agenda 21 arbete

• Extern och intern information

• Utvecklingsåtgärder

• Arbetsmarknadsåtgärder

• Lärcentrum för gymnasial vuxenutbildning

• Personalpolitiska åtgärder inkl projektet Drivkraft

• Förvaltningens administration

• Förslaget innebär också en intäkt i form av ersättning

från Rådhus AB för kostnader för styrelse,

VD och Vice VD.

Budgetberedningens ändringar

Efter avstämning av löneökningar 2009 tillförs kommunstyrelsens

budgetram 145 tkr. Avstämningen

innebär också en justering av löneutrymmet inom Teknisk

förvaltning. Detta utrymme, som uppgår till 700

tkr, skall fördelas på berörda nämnder, men läggs tills

vidare i kommunstyrelsens budgetram.

Barn- och utbildningsnämndens begärda ramtillskott

på 3 Mkr till modersmålsverksamhet minskas till 1,5

Mkr och budgeteras tills vidare under kommunstyrelsen.


fjärrvärmekostnader vid Jämtkraft Arena budgeteras

300 tkr per år. Principerna för fördelning av investeringsutrymme

som uppkommer i takt med avskrivningarna

skall ändras, vilket innebär att berörda nämnders

budgetramar minskas med totalt 2,8 Mkr. Utrymmet

förs tills vidare till kommunstyrelsen.

För den prisjustering som följer av Serviceförvaltningens

sparkrav 2010 och rationalisering ny IT-infrastruktur

minskas kommunstyrelsens budgetram med 635 tkr

2010 och 655 tkr från 2011. Budgetramen minskas

också med 425 tkr för resultatkrav, löneavstämning

m.m. vid Serviceförvaltningen.

Som en följd av de ökande skadorna på kommunens

fastigheter kommer kommunens försäkringsfond att

vara tömd vid 2009 års utgång. Den kommuninterna

premien höjs från faktor 0,5 till 0,8, vilket innebär att

fondens intäkt ökar med 600 tkr till 1,6 Mkr per år.

Kostnadsökningen budgeteras under kommunstyrelsen.

För undervisning av asylsökande barn budgeteras

300 tkr 2010, motsvarande statsbidragstillskottet.

Anslaget tillförs Integrationsservice för senare reglering/utbetalning

till barn- och utbildningsnämnden och

gymnasieskolan.

För översyn av kommunens civilförsvarsanläggningar

budgeteras 3 Mkr per år 2010-2011.

Vid kommunstyrelsens behandling av den slutliga

budgeten den 24 november tillfördes budgetåret 2010

3 Mkr för utvecklingsinsatser, 1 Mkr för utökning

praktikplatser för ungdomar, 1 Mkr för andra utvecklingsinsatser

för ungdomar samt 2 Mkr till förbättring

lärmiljöer i skolan och 3 Mkr för IT-satsningar inom

pedagogisk verksamhet i skolan.

Åtgärder för att nå personalpolitiska mål

För att minska sjukfrånvaron på kommunledningsförvaltningen

fortsätter och intensifieras rehabiliteringsinsatserna

med rutinen ”tidig återgång”, matchning

samt fortsatt samarbete med företagshälsovården. För

att rekrytera personer med rätt kompetens krävs ett

fortsatt aktivt och noggrant arbete med kravprofiler

och annonsering, samt att synas på mässor och dy l

som en attraktiv arbetsgivare. Vid nyrekrytering kommer

fortsättningsvis heltidstjänster att erbjudas.

egen försörjning. Här samverkar kommunen bl a med

arbetsförmedling och gymnasieskola. Integrationsservice

arbetar aktivt med folkhälsofrågor för målgruppen

flyktingar för att främja integrationen. Inför

2010 kommer enheten att genom projekt arbeta med

barnperspektivet genom att bland annat finna riktade

barn/ungdomsaktiviteter. Ett samarbete planeras

mellan integrationsservice, IVIK-programmet på PC,

navigatorcentrum och lärcentrum för flyktingar/invandrarungdomar

som går ut IVIK med ofullständiga

betyg. Ett Kris och traumacenter har startat under

2009 och kommer att sträcka sig till 2011. Varje sommar

anordnas feriepraktik för skolungdomar 15-18 år.

Målet är att alla gymnasieungdomar som så önskar

ska erbjudas feriepraktik. Prioriterade grupper är

elever som av olika skäl utses av elevvårdsteamet samt

ensamkommande flyktingbarn, barn i flyktingfamiljer

och ungdomar med funktionshinder. Projektet Ungdomars

Hälsosamma Utveckling (UHU) kommer att pågå

mellan 2009-2011 med bidrag från Folkhälsoinstitutet.

Arbetet med att genomföra Barnkonventionen i den

dagliga kommunala verksamheten handlar om att göra

barn och ungdomar delaktiga i samhällsutvecklingen.

Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen

och användningen av tobak, lösningsmedel och

andra droger bland ungdomar

Kommunen kommer även fortsättningsvis att delta i

Mobilisering mot alkohol och andra droger i Jämtlands

län och jobba utifrån de tre områdena förstärkt föräldrastöd,

tillgänglighetsbegränsande arbete och lokala

BRÅ-grupper.

Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn,

ungdomar och äldre

Integrationsservice jobbar med flyktingprojekt Livsstilscoach.

Friskvård och hälsa för familjen är i fokus.

Fortsatt deltagande i nätverket Healthy cities och dess

två temaområden hälsosam samhällsplanering samt

goda matvanor och fysisk aktivitet.

Åtgärder inom de strategiska utvecklingsområdena

för folkhälsoarbetet

Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar

Navigatorcentrum är en attraktiv arena för coachning

och samverkan kring ungas väg mot arbete, studier och

37


Resultat

Utfall Utfall Prognos Mål

2007 2008 2009 2010

Verksamhet

Antal invånare 31/12 58 686 58 914 59 300 59 550

% förändring +0,2 % + 0,4 %

Nettokostnad/invånare, kommunstyrelsen kr/inv 2 823 2 696

Ranking Östersund jmf 290 kommuner 155 126

Antal förvärvsarbetande

32 161 Ej offentlig än

% förändring + 2,1 %

Förvärvsintensitet i % 1

79,9 Ej offentlig än

Antal företag i kommunen 2 6136 6 110

% förändring +3 % - 0,3 %

varav nyetablerade företag 2 343 290

Antal företag i den sociala ekonomin 2 144 126

Antal företagsträffar 1 6 4

Antal företagsbesök 105 172 150

Antal företagsetableringar 3 7 2

Antal säljbara villatomter 31/12 29 24

Antal nyproducerade lägenheter 31/12 24 42

Imageundersökning

- svenska folkets kännedom om ”Vinterstaden” 36 % 33 %

-svenska folkets genomsnittliga

betyg på Östersund (skala 1-6) 4,0 4,0

- östersundsbornas kännedom om ”Vinterstaden” 97 % 99 %

- östersundsbornas genomsnittliga

betyg på Östersund (skala 1-6) 4,8 4,6

Informationsindex 3 , webben 65 % 75 %

Ranking klimatkommun 4 Östersunds placering 5

Antal boende i Östersund födda utomlands

eller med två föräldrar födda utomlands 3 665

Antal platser/anställda OSA 5 30/39 30/30 25/28 23/25

Antal anställda/ antal tjänster, lönebidrag 35/29,65 30/26,15 27/23,15 25/21,0

Antal anställda, feriepraktik 1 173 965 1 000 925

Antal platser flyktingmottagande (avtal) 78 100-120 80-100 Inget avtal

Antal deltagare vuxenutbildning (heltidsstud) 706 742

Antal deltagare Svenska för invandrare (SFI) 200 334

Resultat 6 kvalitetsutvärdering, klf (skala 1-6) 4.8/4,4 5,3/4,8

Antal nämnder som upprättat internkontrollplaner 4 6 7

Folkhälsa

Andel arbetssökande ungdomar 18-24 år (oktober) (AF) 7,8 % 7,9 %

Andel elever i åk 8 som tycker att de har möjlighet att föra

fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen (LUPP) 13 %(2006)

Medarbetare

Sjukfrånvaro i % av tillgänglig ordinarie arbetstid, klf 3,2 % 3,1 % 5 % 5 %

Antal långtidssjuka 15 6

Fördelning kvinnor/män i %, klf 65/35 71/29

Antal årsarbetare 108,8 89,3

Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda 98,5% 98,4%

1

Källa: SCB, andelen förvärvsarbetande i åldern 20-64 år, 2 Källa: Bolagsverket, registrerade företag, 3 Information till medborgare på

webben – Östersunds resultat i jmf med snitt i ca 60 kommuner, 4 Svenska Naturskyddsföreningens (SNF) klimatindex för kommuner (svar

från 209 av 290 kommuner), 5 OSA= offentligt skyddat arbete, 6 Medelvärde, svar från förtroendevalda i kommunstyrelsen/förvaltningsledningar


Driftbudget/plan (2010 års prisnivå) Mnkr

Budget Budget Plan Plan

2009 2010 2011 2012

Intäkter 69,7 69,7 69,7 69,7

Kostnader -2458,7 -253,5 -243,5 -239,5

Kommunbidrag 179,0 183,8 173,8 169,8

Resultat 0,0 0,0 0,0 0,0

Beskrivning av investeringar

Kommunstyrelsen har investeringsbudget för möbler

och datautrustning för förvaltningen, kommunstyrelsens

förtroendevalda och för sammanträdesrum. Från

och med 2009 har investeringsramen höjts som en

följd av slopad leasing av maskiner och inventarier.

Budgetberedningens ändring

2010 budgeteras 1,7 Mkr för investering i IT-infrastruktur.

Investeringen finansieras genom rationaliseringskrav.

Investeringsbudget/plan (2010 års prisnivå) Mnkr

Budget Budget Plan Plan

2009 2010 2011 2012

Möbler och datautrustning förvaltningen 0,4 0,4 0,4 0,4

Möbler och datautrustning förtroendevalda 0,1 0,1 0,1 0,1

Möbler och datautrustning sammanträdesrum 0,1 0,1 0,1 0,1

IT-infrastruktur 1,7

Summa utgifter 0,6 2,3 0,6 0,6

39


Kommunstyrelse - buffert löneutrymme

Beskrivning av verksamheten – förändringar i

driftbudget/plan

I nämndernas budgetramar ingår en generell indexuppräkning

med 2 % per år 2010-2012. Därutöver budgeteras

en buffert/lönereserv på 8,5 Mrk – motsvarande

0,5 % per år.

Av den budgeterade lönebufferten på 17,7 Mkr 2009

har 14,7 Mkr fördelats ut 2009 och 17,7 Mkr från

2010.

Driftbudget/plan (2010 års prisnivå) Mnkr

Budget Budget Plan Plan

2009 2010 2011 2012

Buffert löneökningsutrymme

Kostnader 17,7 8,5 17,0 25,5

Kommunbidrag 17,7 8,5 17,0 25,5

Resultat 0 0 0 0

Miljö- och samhällsnämnd

Uppdrag

Nämnden ansvarar för plan- och byggnadsväsendet,

miljö- och hälsoskyddsområdet, gatu- och trafikområdet,

parker och stadsnära skogar, kollektivtrafik och

färdtjänst, taxor och omfattning vad avser renhållning

och VA, den kommunala lantmäterimyndigheten, kartoch

mätproduktion, adressättning samt namnsättning

av gator och allmänna platser. Nämndens målgrupp

är allmänhet, företag och organisationer i kommunen,

den kommunala förvaltningen samt organisationer och

myndigheter.

Utveckling av verksamheten

Verksamhetens mål på väg mot visionen om ett demokratiskt,

socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart

Östersund

NÄMNDENS ANSVAR FÖR PLANLÄGGNING,

TILLSTÅNDSHANTERING, TILLSYN SAMT

INFORMATION SAMORDNAS INOM HELA

ANSVARSOMRÅDET OCH TILLSKAPAR GOD

SERVICE OCH RÄTTSÄKERHET GENTEMOT

MÅLGRUPPEN; GOD BYGGNADSKULTUR OCH

HÖG ARKITEKTONISK KVALITÉ, JÄMLIKA

LEVNADSFÖRHÅLLANDEN, SAMT, UTHÅLLIG

PRODUKTION OCH KONSUMTION.

• Normala handläggningstider är högst ett år för detaljplaner;

två månader för bygglov och tillstånds- och

anmälningsärenden enligt miljöbalken och livsmedelslagen,

samt; sex månader för lantmäteriförrättningar.

Nyckeltal/volymtal: 1a. Andel ärenden, där fullständiga

handlingar inlämnats, äldre än målsatt handläggningstid:,

1b. Antal överklagade ärenden där överprövande

instans ändrat nämndens beslut:

• Kommunen ska minst 10 ggr per år uppmärksammas

för sin arkitektur eller miljöarbete.

Nyckeltal/volymtal: Antal artiklar i nationell dags- och

fackpress.

KOMMUNENS TRANSPORTSYSTEM ÄR TILL-

GÄNGLIGT OCH SÄKERT FÖR ALLA.

• Åtgärdsintervallen för underhållsbeläggning av gator

överstiger i medeltal ej 40 år (God ekonomisk hushållning

innebär ett underhållsintervall om högst 20 år).

Nyckeltal/volymtal: Åtgärdsintervall:

• Invånarna har en tillgänglig och prisvärd kollektivtrafik

genom att:

Antal bussresor ökar i förhållande till 2009, ex vis

genom att turtätheten ökar.

40


En högre andel av färdtjänstresorna sker i den allmänna

kollektivtrafiken i jämförelse med 2009.

Nyckeltal/volymtal: Antal bussresor och procentuell

förändring, Procentuell andel

ARBETSMILJÖN PÅ KOMMUNENS ARBETS-

PLATSER ÄR STIMULERANDE OCH FRÄM-

JAR HÄLSA, TRIVSEL OCH ARBETSGLÄDJE.

Sjukfrånvaron minskar och överstiger inte 8% av

tillgänglig ordinarie arbetstid.

• Sjukfrånvaron skall minska i förhållande till 2009.

Nyckeltal/volymtal: Sjukfrånvaro i % av tillgänglig

ordinarie arbetstid:

ÖSTERSUNDS KOMMUN UPPFATTAS SOM EN

ATTRAKTIV ARBETSGIVARE SOM ERBJUDER

GODA ARBETS- OCH ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLL-

ANDEN. Vid rekrytering lyckas Östersunds kommun

anställa medarbetare med rätt kompetens.

• Vid nyrekrytering anställs medarbetare med rätt

kompetens.

Nyckeltal/volymtal: Andel nyrekryteringar med rätt

kompetens.

ÖSTERSUNDS KOMMUN HAR JÄMSTÄLLDA

ARBETSPLATSER DÄR KVINNOR OCH MÄN

VÄRDERAS LIKA OCH GES SAMMA MÖJLIGHE-

TER TILL GODA ARBETS- OCH ANSTÄLLNINGS-

VILLKOR SAMT KARRIÄRMÖJLIGHETER INOM

RESPEKTIVE YRKESOMRÅDE. I yrkes- och

verksamhetsområden med ojämn könsfördelning ska

andelen män respektive kvinnor öka.

• Vid lika meriter ska underrepresenterat kön anställas.

Nyckeltal/volymtal: Procentuell fördelning av kön inom

olika yrkes- och verksamhetsområden, samt förändring

under året

• Heltidstjänst erbjuds alla som så önskar

Nyckeltal/volymtal: Andel som vill ha och erhållit

heltidstjänstgöring.

MILJÖN I ÖSTERSUND ÄR HÅLLBAR, TRYGG OCH

SÄKER OCH BIDRAR TILL GODA SOCIALA LEV-

NADSFÖRHÅLLANDEN SAMT EN BRA STADS-

OCH LANDSKAPSMILJÖ.

särskild tyngdpunkt på barnens trygghet och säkerhet

beaktas, varvid:

a.Inga dödsolyckor ska ske i trafiken på kommunens

vägnät,

b.Antalet polisrapporterade överfall på allmän plats

skall minska i förhållande till 2009,

c.Andelen gator med lägre hastighet än 50 km/tim

skall öka i förhållande till 2009.

Nyckeltal/volymtal: 1a. Andel planer där jämställdhet,

ekologisk hållbarhet samt trygghet och säkerhet

beskrivits:

1b. Antal polisrapporterade trafikolyckor, varav antal

personskador och antal döda:

1c. Antal polisrapporterade överfall på allmän plats,

varav antal på GC-vägnätet samt i parker:

1d. Totalt antal km GC-vägar, varav antal km nyproducerade:

1e. Antal km gator med lägre hastighet än 50 km/tim i

förhållande till totala gatunätet:

• Luftens och vattnets kvalité ska uppfylla gällande

kvalitetsnormer.

Nyckeltal/volymtal: 2a. Utomhusluftens kvalité.

2b. Vattenkvalité i Storsjön, Näkten och Locknesjön.

2c. Antal radonmätningar och antal fastigheter där

gränsvärden överskrids.

• Tillgängligheten ska öka till parker och gator samt

i kollektivtrafiken genom att lätt avhjälpta hinder

undanröjs.

Nyckeltal/volymtal: Antal och typ av åtgärder.

UTSLÄPP AV LUFTFÖRORENINGAR LIKSOM

KOLDIOXID MINSKAR. Utsläppen av koldioxid

minskar med 25 % till 2010 jmf med 1998.

• Miljöfordon ska erbjudas gratis parkering i staden.

Nyckeltal/volymtal: Antal registrerade bilar med gratis

parkering.

• Nyproduktion av bostäder, service och arbetsplatser

samt trafikförsörjning ska ske klimatsmart.

Nyckeltal/volymtal: 2a. Nyproduktionens tillgång till

arbetspendling med kollektivtrafik.

2b. Nyproduktionens tillgång till GC-vägnät.

ENERGIANVÄNDNINGEN MINSKAR. Elförbrukningen

minskar med 1 % per år.

• Alla detaljplaner av större betydelse, miljöplaner

samt planering och skötsel av gator, gång- och cykelvägar

samt kollektivtrafik skall redovisa hur jämställdhet,

ekologisk hållbarhet samt bättre folkhälsa med

• Elförbrukningen för gatubelysning ska minska med 1

% i förhållande till föregående år.

Nyckeltal/volymtal: Elförbrukning i kWh och procentuell

minskning.

41


• Nybebyggelse av bostadshus, som uppfyller energimyndighetens

definition av passivhus, befrias från

avgifter för bygglov, bygganmälan, nybyggnadskartor

och enskilda avlopp.

Nyckeltal/volymtal: Andel passivhus i förhållande till

total mängd nyproducerade bostadshus.

Beskrivning av verksamheten

Nämnden begär utökad ram för underhåll av Västra

station, som överförts i nämndens ägo (100 tkr).

Nämnden kommer att stimulera en övergång till mer

energieffektiv nybebyggelse. Planerings- och tillståndsverksamheten

planeras i huvudsak till samma nivå som

2009. Tillsynsverksamheten inom miljö- och hälsoskyddsområdet

fastställs i en tillsynsplan under hösten

2009. Energirådgivningen, som finansieras genom

statliga medel, planeras till samma nivå som 2009.

Underhållsbeläggningen av gatunätet utvidgas enlig

anvisad preliminär ram, dock genomförs samtidigt

besparingar som drabbar arbetet (se nedan), varför intervallen

för underhållet ökas till 40 år. Vinterväghållningen

planeras till samma nivå som 2009 och skötseln

upphandlas av såväl interna som externa utförare.

Verksamheten avseende gatu- och trafikanordningar,

trafiksäkerhet samt parkeringar planeras till samma

nivå som 2009, dock sker besparingar enlig nedanstående

redovisning i belysningsnätet. Införande av ny

taxa för färdtjänsten kommer att prövas under året.

Kollektivtrafiken planeras utifrån i princip samma nivå

som 2009, dock kommer mindre besparingar att genomföras

enligt nedanstående redovisning. Parkverksamheten

bibehålls på samma nivå som 2009. Grön

Trafik bibehålls på samma nivå som 2009. Arbetet

för ökad tillgänglighet till allmänna platser genomförs

investeringsmässigt enligt särskild plan.

Besparingar

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

Beredskapen för vinterväghållning för den interna

utföraren föreslås förändras så att den harmoniserar

med villkoren för externa utförare. (300 tkr)

Bidragen till enskilda vägar minskas med 50 % av

kostnaden. (525 tkr)

Bidragen till energikostnad för enskilda vägbelysningsföreningar

minskas till 50 % av det av kommunen

2009 erlagda bidraget. (920 tkr)

Vägbelysningen i tätorten släcks ned enligt särskilt

program. (1.100 tkr, dessutom 1.200 tkr 2009)

Antalet färdtjänstresor begränsas. (1.000 tkr)

Kollektivtrafiken minskas till Brunflo och Lit.

(600 tkr)

Underhållet av kommunens gatunät minskas.

(700 tkr)

42

8. Utbildningen av förtroendemän minskas. (90 tkr)

9. Skötsel av vissa enskilda vägar upphör. (150 tkr)

10. Förvaltningens fordonspark minskas med en bil.

(50 tkr)

11. Indragning av del av tjänst (65 tkr)

Budgetberedningens ändringar

Efter avstämning av löneökningar 2009 tillförs budgetramen

260 tkr 2010. För den prisjustering som

följer av Serviceförvaltningens sparkrav 2010 och rationalisering

ny IT-infrastruktur minskas budgetramen

med 30 tkr 2010 0ch 40 tkr från 2011. Budgetramen

minskas med 700 tkr 2011 och 1 500 tkr 2012 som

en följd av investering i ny teknik för gatubelysning.

Nämnden skall kompenseras för den ökade kapitalkostnaden.

Genom minskning av nämndens sparkrav med 2,5 Mkr

behöver ej nedsläckning av gatubelysningen göras.

Åtgärder för att nå personalpolitiska mål

Personalens motivation och samhörighet kommer att

stimuleras genom ett antal personalträffar. Personalen

erbjuds motion på betald arbetstid och bidrag till

motion på fritid, vilket följs upp med hälsoundersökningar

av all personal. Personalen görs delaktig i såväl

nämndens målsättningar som uppföljningar liksom i

planer för tillsynsarbete.

Åtgärder inom de strategiska utvecklingsområdena

för folkhälsoarbetet

Sandningen längs gång- och cykelvägar sköts för att

förebygga fallolyckor.

Vid bygglovhantering bevakas frågor av betydelse för

risker för fallolyckor och tillgänglighet.

I övrigt kan nämnas att nämnden anpassar GC-vägar,

belysning längs gator och i parker samt kollektivtrafik

för att öka tryggheten för kvinnor. Det fysiska planarbetet

har att beakta bl a trygghets- och säkerhetsfrågor.

Tillsyns- och informationsinsatser genomförs

för att minska hälsorisker i samhället utifrån kemikaliehantering.

Kontroll, information och rådgivning

inom livsmedelsförsörjningen genomförs i syfte att

dels förhindra sjukdomar, dels se till att märkning av

livsmedel underlättar för var och en att välja livsmedel

som ej ger oönskade hälsoeffekter. Arbetet avseende

inomhusmiljön syftar till att eliminera förhållanden

som innebär ohälsa eller risk för ohälsa för människor.


Resultat

Utfall Utfall Prognos Mål

2007 2008 2009 2010

Verksamhet

Antal inkommande ärenden 6694 6684 6500 6500

Antal överklagade ärenden där överprövande

instans ändrat nämndens beslut

Antal artiklar i nationell dags- och fackpress 115 10

Åtgärdsintervall underhållsbeläggningar, år 42 69 40

Antal antagna planer 24 17 20 15

Kostnad för gator per invånare, kr 572 668 625

Kostnad för busstrafik per invånare, kr 508 631 653

Antal bussresor tätort (tusental) 3064 3172 >3172

Antal bussresor landsbygd (tusental) 550 522 >522

Kostnad för färdtjänstresor per invånare, kr 252 246 250

Andel planer där jämställdhet, ekologisk hållbarhet

samt trygghet och säkerhet beskrivits

Antal polisrapporterade trafikolyckor, varav antal

personskador och antal döda 71/81/0 62/89/0 0 dödsfall

Antal polisrapporterade överfall på allmän plats,

varav antal på GC-vägnätet samt i parker 284 316 Minska

Totalt antal km GC-vägar, varav antal km nyproducerade 89/5,4 89/1,2

Antal km gator med lägre hastighet än 50 km/tim i

förhållande till totala gatunätet 4,8/270,5 4,8/270,5 Öka

Uppfylls kvalitetsnorm avs. utomhusluften ja ja

Uppfylls vattenkvalitet i Storsjön, Näkten och Locknesjön ja ja

Antal radonmätningar och antal fastigheter där

gränsvärden överskrids 213 205/32

Antal registrerade bilar med gratis parkering 711 786

Nyproduktionens tillgång till arbetspendling

med kollektivtrafik

Nyproduktionens tillgång till GC-vägnätet

Elförbrukning gatubelysning och % minskning 8257 8216/-0,5 -1%

Andel passivhus i förhållande till total mängd

nyproducerade bostadshus

Resultat från kvalitetsutvärderingar, andel nöjda

med bemötande, % 98,5 97,7

Folkhälsa

Andel i kommunen som har gång eller cykel som sitt

huvudsakliga färdmedel på dagens första resa

(Svensk kollektivtrafik), % 27 26

Medarbetare

Sjukfrånvaro i % av tillgänglig ordinarie arbetstid 8,7 % 9,5 % 7,9 %

Antal långtidssjuka 5 5

Fördelning kvinnor/män i % 52/48 53/47

Antal årsarbetare 76,0 79,3

Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda 99,3 % 99,3 %

Andel nyrekryteringar med rätt kompetens

43


Driftbudget/plan (2010 års prisnivå) Mnkr

Budget Budget Plan Plan

2009 2010 2011 2012

Intäkter 35,7 35,7 35,7 35,7

Kostnader -178,7 -179,9 -176,0 -175,2

Kommunbidrag 143,0 144,2 140,3 139,5

Resultat 0 0 0 0

Beskrivning av investeringar

Investeringsbudgeten innehåller nya gatubyggnader i

nyexploateringsområdena Sjömon (700 tkr 2010 och

500 tkr 2011), Brittsbo (1.000 tkr 2010) samt Remontvägens

förlängning (700 tkr 2010), i övrigt följs

långtidsplanen för investeringar med smärre justeringar

över åren till följd av förändrade igångsättningstider

för olika etableringsprojekt. I investeringsbudgeten

har också medtagits en ombyggnad fördelad på 5 år av

gatubelysningsnätet i syfte att öka effektiviteten och

därmed minska kostnaden för drift. Investeringsbudgetens

förslag om nya exploateringsområden innebär

behov av tillskott i driftbudget för skötsel av nya vägar

(200 tkr). Från 2009 års investeringsbudget ombudgeteras

850 tkr Vinterparken/moduler för beredning och

försäljning av livsmedel.

Investeringsbudget/plan (2010 års prisnivå) Mnkr

Budget Budget Plan Plan

2009 2010 2011 2012

21 Förvaltningsledning 0,6 0,6 0,6 0,6

24 Huvudgator 16,8 28,4 21,4 7,8

Varav: Stadsdel Norr, ers enligt ramavtal 6,4 4,0

241 Lokalgator 25,4 15,3 20,7 15,3

Varav: Stortorget (ombudgetering från 2008 till 2009, 19 Mkr) 19,0

245 Parkering 0,3 0,3 0,3 0,3

250 Parker 3,6 2,8 1,9 1,9

810 Kommersiell service - 0,3 0,4 0,3

832 Kollektivtrafik 0,3 0,3 0,3 0,3

Summa utgifter 47,0 48,0 45,6 26,5

44


Socialnämnd

Uppdrag

Socialtjänstens målgrupp utgörs av samtliga medborgare

som vistas i Östersunds kommun och kan indelas

enligt följande:

• Barn, ungdomar och vuxna med risk för ogynnsam

utveckling, är utsatta för våld/övergrepp, bor i

familjer med missbruk/misshandel, psykisk ohälsa

eller annan problematik.

• Medborgare som behöver hjälp vid fastställande av

faderskap/vårdnad, boende, umgänge och adoptioner.

• Vuxna med missbruksproblematik eller psykisk

ohälsa, behov av stöd för sin försörjning, i behov

av rehabilitering, psykosocialt stöd m.m.

• Kvinnor och barn som utsatts eller riskerar att

utsättas för våld/övergrepp

• Boende och stöd till ensamkommande asylsökande

barn och barn som beviljats permanent uppehållstillstånd

• Restauranger/näringsidkare för serveringstillstånd/tillsyn

av alkoholdrycker, tillsyn av försäljning

av tobak, öl och nikotinläkemedel, samt

rökförbud i offentliga miljöer.

Utveckling av verksamheten

Verksamhetens mål på väg mot visionen om ett demokratiskt,

socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart

Östersund.

BARN, UNGDOMAR OCH VUXNA BEMÖTS PÅ

ETT VÄRDIGT OCH RESPEKTFULLT SÄTT VIL-

KET MEDVERKAR TILL ATT GE EN POSITIV

SJÄLVBILD, TILLTRO TILL DEN EGNA FÖRMÅ-

GAN OCH SITT EGET OMDÖME SAMT SKAPAT

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN BÄTTRE LIVSSI-

TUATION.

• Minst 90 % av de medborgare som är aktuella för

utredning och/eller insatser upplever sig vara bemötta

på ett respektfullt sätt.

Nyckeltal/volymtal: Andelen medborgare som haft

kontakt med socialtjänsten och som bedömt bemötandet

som minst tre i en fyrgradig skala

• Minst 90 % av de kvinnor som riskerar eller utsatts

för våld upplever sig bemötta på ett respektfullt sätt.

Nyckeltal/volymtal: Andelen kvinnor vilka riskerar

eller utsatts för våld och som bedömt bemötandet som

minst tre i en fyrgradig skala:

BARN, UNGDOMAR OCH VUXNA HAR INFLYTAN-

DE OCH ÄR DELAKTIGA I BESLUT OCH ÅTGÄR-

DER OCH INSATSER SOM BERÖR DEM.

• Minst 85 % av de medborgare som varit aktuella

för utredning och insatser anser sig vara delaktiga i

besluten och åtgärderna kring dem.

Nyckeltal/volymtal: Andelen medborgare vilka haft

kontakt med socialtjänsten som anser sig delaktiga i

beslut och åtgärder som berör dem genom att ange

minst värdet tre på en fyrgradig skala

MEDBORGARE I BEHOV AV STÖD HAR UTVECK-

LAT FÖRMÅGA TILL ANSVARSTAGANDE FÖR

SIN SITUATION GENOM ETT ANPASSAT STÖD

OCH VARIERADE LOKALA INSATSER MED

RÄTT KVALITET.

• Andelen placeringar utanför det egna hemmet i

förhållande till lokala stöd- och behandlingsinsatser är

mindre jämfört med 2008 för såväl barn, ungdomar

som vuxna.

Nyckeltal/volymtal: Andelen lokala öppenvårdsinsatser

i förhållande till placeringar i familjehem/institution:

• Andelen av barn och ungdomar som placerats utanför

det egna hemmet är mindre jämfört med 2008.

Nyckeltal/volymtal: Andel barn resp ungdomar som

placerats utanför det egna hemmet, i förhållande till

det totala antalet i kommunen:

• Minst 85 % av de kvinnor som riskerar eller utsatts

för våld anser sig vara delaktiga i besluten och åtgärderna

som berör dem.

Nyckeltal/volymtal: Andelen kvinnor vilka riskerar eller

utsatts för våld som anser sig delaktiga i beslut och

åtgärder som berör dem genom att ange minst värdet

tre på en fyrgradig skala:

SAMVERKAN BEDRIVS MED MYNDIGHETER

OCH ORGANISATIONER I SYFTE ATT GE OPTI-

MALT STÖD I ETT TIDIGT SKEDE.

• Insatser som sker i samverkan med externa aktörer

både förebyggande och i ett senare skede ökar jämfört

med föregående år.

Nyckeltal/volymtal: Öppna insatser som görs i samverkan

med andra aktörer utanför den egna förvaltningen,

i relation till det totala antalet öppna insatser:

45


PERSONALEN FÖRFOGAR ÖVER GOD OCH MÅNG-

SIDIG KOMPETENS OCH NÖDVÄNDIGA KUNSKA-

PER OCH FÄRDIGHETER FÖR ATT GE BISTÅND

OCH GENOMFÖRA INSATSER RÄTTSSÄKERT,

MED KONTINUITET OCH HELHETSSYN.

• Omsättningen av personal med kompetens och erfarenhet

är lägre jämfört med 2009.

Nyckeltal/volymtal: Antalet anställda med anställningstid

längre än tolv månader som slutar för annat

arbete utanför socialförvaltningen:

ARBETSMILJÖN PÅ KOMMUNENS ARBETS-

PLATSER ÄR STIMULERANDE OCH FRÄM-

JAR HÄLSA, TRIVSEL OCH ARBETSGLÄDJE.

Sjukfrånvaron minskar och överstiger inte 8 % av

tillgänglig ordinarie arbetstid.

• Sjukfrånvaron ska inte överstiga 9,0 % av tillgänglig

ordinarie arbetstid.

Nyckeltal/volymtal: Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig

ordinarie arbetstid

ÖSTERSUNDS KOMMUN UPPFATTAS SOM EN

ATTRAKTIV ARBETSGIVARE SOM ERBJUDER

GODA ARBETS- OCH ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLL-

ANDEN. Vid rekrytering lyckas Östersunds kommun

anställa medarbetare med rätt kompetens.

• Minst 80 % av de rekryteringar som görs ska tillsättas

av personer med rätt kompetens.

Nyckeltal/volymtal: Andelen rekryteringar med rätt

kompetens i procent. Med rätt kompetens avses dels

efterfrågad utbildning samt minst två års adekvat

yrkeserfarenhet:

ÖSTERSUNDS KOMMUN HAR JÄMSTÄLLDA AR-

BETSPLATSER DÄR KVINNOR OCH MÄN VÄRDE-

RAS LIKA OCH GES SAMMA MÖJLIGHETER TILL

GODA ARBETS- OCH ANSTÄLLNINGSVILLKOR

SAMT KARRIÄRMÖJLIGHETER INOM RESPEK-

TIVE YRKESOMRÅDE. I yrkes- och verksamhetsområden

med ojämn könsfördelning ska andelen män

respektive kvinnor öka.

• Andelen anställda män inom socialförvaltningen

uppgår till minst 20%.

Nyckeltal/volymtal: Andelen anställda män inom socialförvaltningen:

MILJÖN I ÖSTERSUND ÄR HÅLLBAR, TRYGG

OCH SÄKER OCH BIDRAR TILL GODA SOCIALA

LEVNADSFÖRHÅLLANDEN SAMT EN BRA

STADS- OCH LANDSKAPSMILJÖ.

46

• Socialnämnden är aktiv och medverkar i adekvata

planer för samhällsutvecklingen. Andelen områdes- och

översiktsplaner som socialnämnden lämnar yttrande

över ska uppgå till minst 90 procent.

Nyckeltal/volymtal: Andelen områdes- och översiktsplaner

som socialnämnden lämnar yttrande över:

UTSLÄPP AV LUFTFÖRORENINGAR LIKSOM

KOLDIOXID MINSKAR. Utsläppen av koldioxid minskar

med 25 % till 2010 jmf med 1998.

• Resa med tåg skall eftersträvas vid längre resor

då detta är möjligt och rimligt. Minst en tredjedel av

antalet resor ska ske med tåg istället för flyg.

Nyckeltal/volymtal: Antalet längre resor som sker med

tåg i förhållande till antalet resor med flyg:

ENERGIANVÄNDNINGEN MINSKAR. Elförbrukningen

minskar med 1 % per år.

• Minst 80 % av socialförvaltningens personal ska ha

genomgått utbildning kring energibesparande åtgärder.

Nyckeltal/volymtal: Andel av personalen som genomgått

utbildning kring energibesparande åtgärder:

Beskrivning av verksamheten

Ett omfattande arbete bedrivs inom socialnämndens

verksamhet med syfte att minska nämndens höga

kostnader. En upprättad åtgärdsplan är under genomförande,

vilken bl a innebär att ett tiotal anställningar

utgår ur organisationen.

Ett bestämt och fortsatt tydlig fokus kommer att

finnas kring området placeringar i allmänhet och för

barn och unga i synnerhet. En särskild samordnare för

placeringar i externa familjehem och institutioner har

inrättats, vilken kommer att innebära en betydelsefull

funktion och kompetens för att säkerställa effektivitet

och ändamålsenlighet i de fall placering blir aktuell.

Det är även av avgörande betydelse att de behov av

insatser för barn och unga som finns kan tillgodoses i

öppna former i högsta möjliga utsträckning. Även om

dessa insatser byggts ut under senare år kommer det

att behövas kompletteringar för att behoven ska kunna

tillgodoses på ett adekvat sätt. Ett av dessa områden

är boende med tillhörande stödinsatser för unga.

Den bristande tillgången till bostäder för flera av socialnämndens

målgrupper innebär mycket stora hinder

och innebär i många situationer att andra kostnader

uppkommer.

Behoven av försörjningsstöd ökar såväl i vår kommun

som i landet i övrigt och är i hög utsträckning relaterat

till strukturella faktorer i samhället. Bedömningen är


att tillströmningen av nya hushåll kommer att fortsätta

att öka ytterligare. En oroande omständighet är att

en av de största ungdomskullarna nu slutar gymnasiet

och med tanke på rådande lågkonjunktur finns en risk

att antalet unga som är hänvisade till försörjningsstöd

kommer att öka i större omfattning. Socialnämnden

äskar om en utökad ekonomisk ram med 12 Mkr för

2010 med avsikt att fördela 12 Mkr till anslaget för

ekonomiskt bistånd.

En översyn av förvaltningens organisation pågår och

kommer att medföra stora förändringar. Den nuvarande

grundstrukturen kommer att förändras och

kommer att innebära färre enheter/verksamhetsområden.

Dessutom kommer en gemensam mottagningsgrupp

för förvaltningen för samtliga inkommande nya

ärenden att inrättas, vilket bl a kommer att utveckla

tydligheten och förbättra tillgängligheten för kommunmedborgarna.

Organisationsförändringen kommer att

genomföras under hösten 2009 för att genomföras i

sin helhet vid årsskiftet då merparten av förvaltningens

verksamhet flyttar samman i gemensamma lokaler.

Denna samlokalisering innebär stora möjligheter till

samordning och effektivitetsvinster och skapar nya

förbättrade förutsättningar för socialförvaltningen.

Sammantaget är en mycket betydande del av socialnämndens

verksamhet och medborgarnas behov

beroende av en mängd olika samhällsfaktorer, såväl

i lokalsamhället som strukturellt i form av socialförsäkringssystemen

m m. Förändrade behov och därmed

olika biståndsåtgärder kan därmed komma att förändras

utan att detta går att förutse.

Besparingar

Socialnämnden har enligt budgetdirektiven ålagts ett

sparkrav med 7,0 Mkr. Den prioritering som görs av

nämnden innebär att de riktade insatserna till barn och

unga prioriteras särskilt. Nämnden har redan 2009

fattas beslut om besparingar för 2009 med 5,6 Mkr

som får helårseffekt 2010. Besparingarna fördelar sig

för 2010 per verksamhet med socialförvaltningen övrig

verksamhet -5,6 Mkr, organisationsbidrag -0,4 Mkr

samt institutionsvård för vuxna missbrukare -1,0 Mkr.

Merparten av besparingarna inom socialförvaltningen

övrig verksamhet med 5,6 Mkr innebär personalminskningar

med 9,9 års tjänster(4,5 Mkr). Åtgärderna

konsekvensbeskrivs och förhandlas enligt medbestämmandelagen

redan under 2009 utifrån den pågående

organisationsöversynen. Resterande 1,1 Mkr för att

uppnå besparingen om 5,6 Mkr sker genom att sänka

ramen för kontorsmaterial, fortbildning och resor.

Redan under 2009 har socialförvaltningen påbörjat de

besparingarna.

Den organisationsförändring som ska vara färdigställd

senast 2009-10-01 har även som målbild att forma en

än mer effektiv förvaltningsorganisation. Den samlokalisering

som kommer att ske för merparten av förvaltningen

skapar även nya förutsättningar för detta.

Kostnaderna för placeringar av vuxna på grund av

missbruk används till placeringar vid institution (enligt

SoL och LVM), familjehem samt gemensam finansiering

tillsammans med landstinget för tillnyktring/

avgiftning. Genom tillskottet med boende för personer

med tidigare missbruk i Björkbacka (Björkebo) kan

boende i familjehem begränsas samt även viss institutionsvård.

En reducering beräknas till 1,0 Mkr.

Socialnämnden tilldelades 2006 en utökad ram för

stöd till Kvinnojouren i Östersund med 0,3 Mkr. Denna

del – utöver ordinarie anslag till Kvinnojouren med ca

0,4 Mkr – har endast utbetalats för 2006 eftersom ett

särskilt statsbidrag numera finns. Besparingen uppgår

till 0,3 Mkr. Därutöver minskas ramen för organisationsbidrag

med 0,1 Mkr.

Budgetberedningens ändringar

Enligt nämndens begäran tillförs 12 Mkr från 2010

för ökade kostnader ekonomiskt bistånd. Efter avstämning

av löneökningar 2009 tillförs budgetramen

290 tkr 2010. För den prisjustering som följer av

Serviceförvaltningens sparkrav 2010, resultatkrav,

löneavstämning och rationalisering ny IT-infrastruktur

minskas budgetramen med 130 tkr 2010 0ch 140 tkr

från 2011.

Åtgärder för att nå personalpolitiska mål

En god psykosocial arbetsmiljö för samtliga medarbetare

är mycket angelägen och är ett prioriterat

område. En förvaltningsgemensam struktur för handlingsplanerna

för det systematiska arbetsmiljöarbetet

används sedan några år. Sammanfattat är åtgärder för

att minimera hot- och våldsituationer, arbetsbelastning

samt kompetensutveckling särskilt prioriterade områden.

Arbetet med att minska sjukfrånvaron är prioriterat

och har sin bas i samverkansgrupperna, såväl i att

kartlägga risker som att genomföra åtgärder. Ekonomiska

medel är avsatta för rehabilitering och arbetsanpassning,

men även förebyggande åtgärder i form av

friskvård och som visat sig vara framgångsrikt.

Åtgärder inom de strategiska utvecklingsområdena

för folkhälsoarbetet

Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar

47


Socialnämnden genomför olika aktiviteter som syftar

till att stärka välbefinnandet för barn och ungdomar.

Gruppverksamheten ”Fjärilen” vänder sig till barn och

ungdomar vars föräldrar har/har haft kemiskt beroende

eller har/har haft psykisk ohälsa. Föräldraprogram

finns för föräldrar vars barn går i dessa grupper.

Att föräldrar också går i grupp och får kunskap ger

barnet/tonåringen ett bättre stöd samt att föräldrarna

också får träffa andra i samma situation. ”Bubblan”

riktar sig till barn vars föräldrar har separerat. ”Trappan”

vänder sig till barn som bevittnat våld.

Verksamhet bedrivs med MST-team som är ett

intensivstöd till föräldrar och deras nätverk och ska

prövas då placering av ungdomar 12-17 år utanför

det egna hemmet övervägs. Nämnden deltar i Resurscentrum

för unga i behov av särskilt stöd tillsammans

med barn- och utbildningsnämnden. Tillsammans

med MVC/BVC och öppen förskola sker medverkan i

familjecentraler. Barns situation i hushåll med långvarig

ekonomisk problematik/behov av försörjningsstöd

uppmärksammas särskilt. En öppenvårdsbehandling

för familjer med barn och ungdomar i åldern 13-17 år

bedrivs. Föräldragrupper bedrivs i föräldrastödsprogrammets

Komets regi. Att alltid beakta barnets behov

och ha barnperspektiv är ett prioriterat strategiområde

för nämnden.

Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen

och användning av tobak, lösningsmedel och

andra droger bland ungdomar

Inom ramen för projektet ”Mobilisering mot alkohol

och andra droger i Östersunds kommun” drivs delprojektet

”Tillgänglighetsbegränsning” som socialnämnden

ansvarar för. Delprojektets syfte är att förstärka,

samordna och utveckla det tillgänglighetsbegränsande

arbetet. Detta sker både genom utbildning till/tillsyn

av restaurangnäringen/ försäljningsställen av öl samt

av tillgänglighetsfrågor som fokuserar på barn och

unga och deras föräldrar. En koordinator för drogförebyggande

arbete har projektanställts under ett års

tid. Koordinatorn ska bl a stimulera dialogen kring

utvecklings- och förbättringsmöjligheter i kommunens

nuvarande alkohol- och drogförebyggande arbete samt

initiera ytterligare utvecklingsarbete. En del av arbetet

är också att initiera och driva drogförebyggande kampanjer.

Direktiven för det tillgänglighetsbegränsande

arbetet ska revideras och politiska beslut fattas utifrån

detta.

Fältarbetsgruppen bedriver uppsökande arbete bland

ungdomar.

Driftbudget/plan (2010 års prisnivå) Mnkr

Budget Budget Plan Plan

2009 2010 2011 2012

Intäkter 25,8 25,8 25,8 25,8

Kostnader -250,1 -254,9 -254,9 -254,9

Kommunbidrag 224,3 229,1 229,1 229,1

Resultat 0 0 0 0

Investeringsbudget/plan (2010 års prisnivå) Mnkr

Budget Budget Plan Plan

2009 2010 2011 2012

Socialförvaltning/övrig verksamhet 1,2 1,2 1,2 1,2

Resultat 1,2 1,2 1,2 1,2

48


Resultat

Utfall Utfall Prognos Mål

Verksamhet 2007 2008 2009 2010

Andel av befolkningen som får försörjningsstöd 3%

Genomsnittlig hjälptid för hushåll med

försörjningsstöd/ekonomiskt bistånd (mån/kalenderår) 4,6 4,5 4,6 4,5

Antal vuxna (25 - w år) som placerats i institution och

familjehem (inkl placering tills m egna barn): 74 73 45 40

• antal vårddygn, tusental 8,7 6,2 5,5 5,0

Andel barn och unga som placerats utanför den egna

familjen i förhållande till totalt antal (per tusen):

• 0 – 15 år 12,6 10,8 9,2 9,0

• 16 – 20 år 22,7 24,1 23,2 20,0

• 21 – 24 år 4,6 5,8 5,8 6,0

Öppna insatser som görs i samverkan med andra

aktörer utanför den egna förvaltningen, i relation

till det totala antalet öppna insatser

Andelen lokala öppenvårdsinsatser i förhållande till

placeringar i familjehem/institution:

• barn och unga 0 – 15 år 3,74 4,63 4,00 4,00

• ungdomar/unga vuxna 16 – 24 år 2,30 2,43 1,90 3,00

• vuxna 25 – w år 13,48 13,62 11,25 12,00

Andelen medborgare som bedömt bemötandet som

minst tre i en fyrgradig skala 90% (resultat) 93,5% Minst 90%

Andelen kvinnor vilka riskerar eller utsatts för våld och

som bedömt bemötandet som minst tre i en fyrgradig skala 100% 95,8% Minst 90%

Andelen medborgare vilka haft kontakt med socialtjänsten

som anser sig delaktiga i beslut och åtgärder som berör

dem genom att ange minst värdet tre på en fyrgradig skala 86 % (resultat) 86,5 % Minst 85%

Andelen kvinnor vilka riskerar eller utsatts för våld som

anser sig delaktiga i beslut och åtgärder som berör dem

genom att ange minst värdet tre på en fyrgradig skala 87,5% 91,7% Minst 85%

Avvikelse kostnad för IFO i jämförelse med förväntad kostnad (SCB) 47,7

Folkhälsa

Andel barn 0-15 år i hushåll med ekonomiskt bistånd 5 % 5% 7% 7%

Andel elever i åk 9 som inte druckit alkohol under de

senaste 12 mån (CAN) 38 %

Andel elever i åk 9 som varken röker eller snusar (CAN) 70 %

Medarbetare

Sjukfrånvaro i % av tillgänglig ordinarie arbetstid 11,0 % 8,6 % 7,6 % 9,0 %

Antal långtidssjuka 26 20 20 20

Fördelning kvinnor/män i % 81/19 80/20 80/20 80/20

Antal årsarbetare 231,0 254,1 230 230

Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda 97,5 % 97,1 % 97% 97%

Antalet anställda med anställningstid längre än tolv

månader som slutar för annat arbete utanför socialförvaltningen 15 10

Andelen rekryteringar med rätt kompetens i %. 90% 80 %

Med rätt kompetens avses dels efterfrågad utbildning samt

minst två års adekvat yrkeserfarenhet

Miljö

Antalet längre resor som sker med tåg i förhållande

till antalet resor med flyg 47% 40% 40%

Andel av personalen som genomgått utbildning

49

kring energibesparande åtgärder 92% 90% 80%


Barn- och utbildningsnämnd

Uppdrag

• Målgruppen är barn och ungdom 1 till 16 år.

• Förskoleverksamhet med förskola, familjedaghem

och öppen förskola

• Grundskola och förskoleklass med skolbarnsomsorg

(fritidshem, familjedaghem och öppen fritidsverksamhet).

• Sjukhusundervisning.

• Obligatorisk särskola (grundsärskola och träningsskola).

• Fritidsgårdar.

• Tillsyn över 12 år enligt LSS

Utveckling av verksamheten

Verksamhetens mål på väg mot visionen om ett demokratiskt,

socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart

Östersund.

GRUNDEN FÖR DET LIVSLÅNGA LÄRANDET ÄR

ATT ALLA HAR GODA TAL, LÄS- OCH SKRIV-

FÄRDIGHETER SAMT GODA KUNSKAPER I MA-

TEMATIK. BARN OCH ELEVER UPPMUNTRAS

ATT I HÖGRE GRAD UTVECKLA SINA KUNSKA-

PER OCH FÄRDIGHETER I NATURVETENSKAP-

LIGA ÄMNEN OCH SPRÅK

respektive engelska utifrån redovisad måluppfyllelse i

den årliga kvalitetsredovisningen.

• Kunskaperna inom NO ämnena ökar i grundskolan,

jämfört med 2009.

Nyckeltal/volymtal: Det genomsnittliga meritvärdet

(betygsnivån) inom ämnesområdet ökar i grundskolan

• Andelen grundskoleelever som väljer och fullföljer

påbörjade språkstudier ökar, jämfört med 2009.

Nyckeltal/volymtal: Andel av grundskolans elever som

inför årskurs 6 väljer franska, spanska eller tyska.

Andel av grundskolans elever i årskurs 9 som fullföljt

påbörjade språkstudier i franska, spanska eller tyska.

ÖSTERSUND KOMMUN KÄNNETECKNAS AV

ETT BRETT UTBILDNINGSUTBUD AV HÖG KVA-

LITET MED GOD VÄGLEDNING SAMT INFORMA-

TION OM RESULTAT

• Andelen grundskoleelever som uppnår lägst betyget

godkänd i samtliga ämnen i årskurs 9 skall ligga minst

2% över rikets genomsnittsnivå för år 2010.

Nyckeltal/volymtal: Andel av grundskolans elever som

har lägst betyget godkänd i samtliga ämnen i

årskurs 9:

• Den språkliga medvetenheten hos förskolebarnen

fortsätter att öka, så att minst 60 % av eleverna i

förskoleklass grundskola har minst 12 poäng på fonolektest.

Nyckeltal/volymtal: Andel av eleverna i förskoleklass/

grundskola som har minst 12 poäng vid fonolektest.

Testet utförs i oktober första året efter förskolan:

• Andelen grundskoleelever som kan läsa när årskurs 3

inleds är minst lika stor som föregående år.

Nyckeltal/volymtal: Andelen av grundskolans elever

som har minst 21 poäng respektive 27 poäng vid kommunens

två läsavkodningstest i årskurs 2:

• Minst 75 % av grundsärskolans elever kan läsa och

förstå enkel text i slutet av det femte skolåret

Nyckeltal/volymtal: Andel av grundsärskolans elever

som kan läsa och förstå enkel text i slutet av det femte

skolåret:

• Andelen grundskoleelever som når målen i svenska,

matematik och engelska i årskurs 5 skall vara minst

lika stor som andelen som gjorde så 2009.

Nyckeltal/volymtal: Andel av grundskolans elever i årskurs

5 som når målen i svenska respektive matematik

• Minst 70 % av grundsärskolans elever uppnår målen

i samtliga ämnen efter avslutad skolgång.

Nyckeltal/volymtal: Andel av grundsärskolans elever

som efter avslutad skolgång når målen i samtliga

ämnen:

• Andelen grundskoleelever som har behörighet till

gymnasieskolans nationella program skall ligga minst

1% över rikets genomsnittsnivå för år 2010.

Nyckeltal/volymtal: Nyckeltal 2c Andel av grundskolans

elever som har behörighet till gymnasieskolans

nationella program:

BARN, UNGDOMAR OCH STUDERANDE TAR

ANSVAR FÖR OCH UTÖVAR INFLYTANDE ÖVER

SITT LÄRANDE OCH FÖRÄLDRAR HAR INFLY-

TANDE ÖVER SINA BARNS LÄRANDE

• Barn och elever upplever att de är informerade om

vilka möjligheter till inflytande de har i skolan och

att de har möjlighet att utveckla ett reellt inflytande

och ansvarstagande i minst samma utsträckning som

föregående år.

Nyckeltal/volymtal: Upplevt inflytande genom enkäter

i årskurs 4,6 och 8:

51


• Föräldrar upplever att de ges möjlighet att utöva

inflytande över sitt/sina barns lärande i minst samma

omfattning som föregående år

Nyckeltal/volymtal: Andelen föräldrar som efter

genomfört utvecklingssamtal anser att de har ett inflytande

över sitt/sina barns individuella utvecklingsplan

IUP:

GOTT BEMÖTANDE AV BARN OCH ELEVER BI-

DRAR TILL EN POSITIV SJÄLVBILD, EN TILL-

TRO TILL EGEN FÖRMÅGA OCH EGET OMDÖME

SAMT RESPEKT FÖR ANDRA

• Alla barn och elever upplever att de får ett gott bemötande

i samma omfattning som föregående år.

Nyckeltal/volymtal: Andel av eleverna som i enkäter

anger att de upplever att de fått ett bra bemötande.

2. Bibehålla den genomsnittliga sysselsättningsgraden,

95 % för samtliga anställda med månadslön.

Nyckeltal/volymtal: 1. Andel män i förskoleverksamhet

2008 och 2010. 2. Genomsnittlig sysselsättningsgrad

för månadsanställda

MILJÖN I ÖSTERSUND ÄR HÅLLBAR, TRYGG

OCH SÄKER OCH BIDRAR TILL GODA SOCIALA

LEVNADSFÖRHÅLLANDEN SAMT EN BRA

STADS- OCH LANDSKAPSMILJÖ.

• Representanter för barn och utbildning deltar i

planberedningen i syfte att uppnå bra placeringar av

förskolor och skolor.

Nyckeltal/volymtal: Andel av planberedningens sammanträden

som representanter för barn och utbildning

deltagit i:

ARBETSMILJÖN PÅ KOMMUNENS ARBETS-

PLATSER ÄR STIMULERANDE OCH FRÄM-

JAR HÄLSA, TRIVSEL OCH ARBETSGLÄDJE.

Sjukfrånvaron minskar och överstiger inte 8 % av

tillgänglig ordinarie arbetstid.

• Sjukfrånvaron inom barn- och utbildningsförvaltningen

minskar och överstiger inte 8 % av tillgänglig

ordinarie arbetstid.

Nyckeltal/volymtal: Sjukfrånvaron i % av tillgänglig

ordinarie arbetstid. Antal långtidssjuka

ÖSTERSUNDS KOMMUN UPPFATTAS SOM EN

ATTRAKTIV ARBETSGIVARE SOM ERBJUDER

GODA ARBETS- OCH ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLL-

ANDEN. Vid rekrytering lyckas Östersunds kommun

anställa medarbetare med rätt kompetens.

• Andelen utbildande förskollärare ökar. Andelen utbildade

förskollärare som anställs på förskolläraretjänster

är 100 %.

Nyckeltal/volymtal: Andel utbildade förskollärare som

anställs på förskollärartjänster:

ÖSTERSUNDS KOMMUN HAR JÄMSTÄLLDA

ARBETSPLATSER DÄR KVINNOR OCH MÄN

VÄRDERAS LIKA OCH GES SAMMA MÖJLIGHE-

TER TILL GODA ARBETS- OCH ANSTÄLLNINGS-

VILLKOR SAMT KARRIÄRMÖJLIGHETER INOM

RESPEKTIVE YRKESOMRÅDE. I yrkes- och

verksamhetsområden med ojämn könsfördelning ska

andelen män respektive kvinnor öka.

• 1. Andelen män i förskoleverksamhet ökar med 1

procentenheter jämfört med 2008, från 6,0 % 2008

till 7,0 % 2010.

ENERGIANVÄNDNINGEN MINSKAR. Elförbrukningen

minskar med 1 % per år.

• Barn/elever har utifrån sin mognad kunskap om

energianvändning och hur den ska minska. Alla skolor/

förskolor har en fungerande handlingsplan inom område

miljö med fokus på energianvändning.

Nyckeltal/volymtal: Andelen skolor/ förskolor som har

en fungerande handlingsplan inom område miljö med

fokus på energianvändning:

Beskrivning av verksamheten

Verksamhetens mål finns väl beskriven i fastställda

dokument - som läroplan och lokal skolplan. I Utvecklingsplanen

för förvaltningen/verksamheterna har

ämnena svenska, matematik och naturvetenskap och

teknik lyfts fram som särskilt viktiga att fokusera på.

Även vissa särskilda och strategiskt viktiga områden

som inflytande och specialpedagogisk kompetensutveckling

lyfts där fram, för att kunna uppnå ett

demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart

Östersund. I det målet ligger även att Östersund

i fortsättningen resultatmässigt genomsnittligt skall

ligga bättre till än riket i övrigt.

Effektmål och nyckeltal är i princip de samma som de

som gäller för år 2009 då fler mål tillfördes och större

förändringar i målen gjordes. Skillnaden mot dessa består

i huvudsak i att uppsatta procentmål har ersatts

(där det varit möjligt) med att den nivå som uppnåddes

föregående år skall som minst även uppnås kommande

år; 2010. Effektmål 2a och 2c har dock omarbetats på

ett sådant sätt att resultatnivån i Östersunds kommun

nu, i jämförelse med riket, fortsättningsvis ska hålla

sig på en viss nivå över rikets genomsnittsnivå. Med

tanke på de mycket kraftiga besparingarna i verksam-

52


heten finns det inget utrymme för att höja ambitionsnivån

för måluppfyllelsen.

För att verksamheten skall kunna bedrivas i enlighet

med såväl nationella mål som de av nämnden särskilt

fastställda målen och kvalitetskraven krävs kontinuerliga

beslut om strukturförändringar i verksamheten.

Det innebär att fortsätta anpassningen till den volymminskning

som sker i grundskolan och den ökning som

samtidigt sker i förskolan. Samtidigt skall verksamheten/nämnden

fortsätta att leverera de goda resultat

som årligen redovisas. Detta kräver stor flexibilitet i

planering och i genomförande i skolor och förskolor.

Till detta skall även läggas den problematik skolverksamheten

skall hantera om ytterligare friskolor

etableras i Östersunds kommun under år 2010. Problem

som avser såväl organisation och personal som

arbetslagskontinuitet - och därmed kompetens/kvalitet

i berörda elevers lärmiljöer. En fristående skola har

ansökt och fått tillstånd till att utöka sin verksamhet

(förskoleklass – årskurs 5) till att bli en f – 9 skola

från och med läsåret 2010/2011. Detta har kommunen

överklagat. Ytterligare en fristående skola i kommunen

har ansökt om att på liknade sätt utöka sin 7 – 9 skola

med f – 6 verksamhet, vid samma läsårsstart d v s år

2010. Redan innevarande läsår 2008/2009 är andelen

elever från Östersund som går i fristående grundskolor

så pass hög som 12,5%. I riket är andelen 10,1%. Om

friskolorna ökar och elevantalet i kommunala skolorna

samtidigt minskar uppstår det naturligtvis stora påfrestningar

inom skolornas basorganisationer avseende

klass- och gruppindelningar, kontinuitet i arbetslag och

kontinuitet i undervisning och därmed lärmiljöer för

elever – i stora delar av hela den kommunala skolorganisationen.

Till detta skall läggas de rent praktiska

konsekvenserna av turordningsregler och vanlig/

rimlig anställningstrygghet och även rent ekonomiska

aspekter, generellt och framför allt specifikt d v s den

kostsamma överkapaciteten vad gäller skolbyggnader/

lokaler som uppstår. Detta är mycket svårt lösa på ett

för alla inblandade bra sätt. Inte minst med det gällande

kravet att en kommun alltid skall kunna ta emot

alla skolpliktiga elever när varje enskild elev så önskar

eller om en fristående skola ej klarar av driva verksamheten

vidare.

För att uppnå ökad måluppfyllelse pågår utvecklingsarbeten

under sex huvudområden. Förvaltningens

utvecklingsplan har som huvudområden:

1.

Normer och värden. Resurscentrums verksamhet,

specialpedagogisk kompetenshöjning, nätverksu

tveckling(Problembaserad skolutveckling,PBS),

2.

3.

4.

5.

6.

föräldrastödsarbete

Utveckling av lärande/kunskaper inom svenska,

matematik, naturorienterande ämnen(NO), och

teknik

Barn/elevers ansvar och inflytande. Samordna

insatserna

Skolan och omvärlden. Utveckla samarbeta skolaarbetsliv,

utarbeta en kulturplan

Bedömning och betyg. Arbeta med skriftliga omdömen

och individuella utvecklingsplaner (IUP),

avstämning av läsförmåga i årskurs 2, implementering

av mål i årskurs 3, systematisk uppföljning i

alla ämnen i årskurs 5

Rektors ansvar. Utveckla kvalitetsarbetet

Skolan har under budgetåret att genomföra fortsatt

stora utvecklingsarbeten inom alla dessa områden.

Det handlar dock särskilt om att arbeta vidare med

skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner

på ett sätt som främjar måluppfyllelse och resultat vid

avstämningar mot mål i årskurserna 3, 5 och 9. Det

handlar även om att aktivt förbereda sig inför ”SKOLA

2011” vilket innebär nya läroplaner, nya kursplaner

och förtydligade kunskapskrav samt en nya betygsskala

som planeras att införas från och med årskurs 6. Detta

kräver att resurser i form av tid och personal finns tillgängliga

i organisationen d v s att det ges utrymme att

gripa sig an dessa lagstadgade uppgifter om en fortsatt

ökad måluppfyllelse skall kunna nås. Om det skall

var möjligt måste ekonomiskt rimliga förutsättningar

ges för att skapa ett sådant utrymme i verksamhetens

vardag.

Till detta skall läggas de planer som aviserats att till

grundskolan återföra hela eller delar av gymnasiets

Individuella program (IV), vilket skulle innebära betydande

påkänningar i form av en utökad ”ny” verksamhet

som då skall byggas upp från grunden. Detta

är direkt kopplat till den gymnasiereform som skall

genomföras och som i sig också direkt påverkar grundskolan

som ”gymnasieförberedande” part redan innan

gymnasiereformen faktiskt genomförs.

Modersmålsträning i förskolan har utökats p.g.a. den

kritik som Skolverket riktat mot kommunen. Undervisning

i Svenska som andraspråk ges inte i den

utsträckning som är avsett i lagstiftningen. Ramökning

för detta begärdes men beviljades inte för 2009 eller

2010. Däremot fick nämnden utökad ram för ytterligare

förberedelseklass för invandrare och flyktingar,

bland annat ensamkommande flyktingar, från och med

hösten 2008. Nämnden förutsätter att delar av de

schablon-statsbidrag som kommunen erhåller för att

53


täcka merkostnader för flyktingar och asylsökande,

kan användas för den pedagogiska verksamheten. Den

summa av statsbidragen som det är rimligt att nämnden

erhåller för detta, 2 mkr, tas upp som ett ramöverskridande

i budgetförslaget.

s.k. Pedagogisk anordning med reselärare som stödjer

pedagoger i arbetet med särskoleelever internt samt

i Åre kommun, sägs upp from läsåret 2009/2010.

Individualintegrerade elever i Östersunds får stöd via

Elevhälsan, dit viss del av reselärarresurser överförts.

Antalet barn i förskoleåldern fortsätter att öka under

perioden. Enligt 2009 års befolkningsprognos är det,

trots den hittills stora ökningen av antalet förskoleavdelningar,

fortsatt behov av fler förskoleplatser i

centrala staden, Frösön och Brunflo. 2010 beräknas

därför ett behov av 9 nya förskoleavdelningar. Av dessa

avdelningar kan troligen tre avdelningar rymmas i skollokaler

efter om- och tillbyggnad. Under byggtiden kan

det bli svårt att erbjuda plats till alla barn i barnens

närområde. Fram till och med år 2012 är behovet

ytterligare 9 avdelningar utifrån de demografiska

förändringarna.

Samhällsbyggnadsförvaltningen, miljö och hälsa, har

utifrån ny miljölagstiftning gjort tillsyn i samtliga

förskolekök. Resultatet visar på att det sammanlagt

är 16 kök där det krävs olika grader av åtgärder som

medför investeringar. Totalt beräknas investeringen,

för att kunna åtgärda köken enligt miljö och hälsas

krav, uppgå till ca 10-13 miljoner, vilket kommer att

höja kostnaderna (hyror).

Vid halvårsskiftet 2009 ändras lagstiftningen inom

barnomsorgsområdet på flera punkter. Så kallad

barnomsorgspeng införs, vilket bland annat innebär

utökade möjligheter för enskilda att starta förskole-,

fritidshems- och annan pedagogisk verksamhet, som

kommunen skall finansiera. Reglerna kring barn som

vill ha barnomsorg utanför hemkommunen ändras.

Slutligen utsträcks rätten till kostnadsfri förskoleverksamhet

till treåringar – detta gäller från och med 1

juli 2010. Kommunen får viss kompensation av staten

för dessa förändringar; det är dock svårt att i förväg

se om de ökade kostnaderna och minskade intäkterna

täcks av kompensationen. Det finns en risk för ökade

administrationskostnader eftersom flera (dock högst

två) enskilda utförare kan begära ersättning för ett

och samma barn.

Den dygnet-runt-öppna förskoleavdelningen, har fortsatt

stor efterfrågan. De som önskar plats är fler än

tillgängliga antalet platser, så förvaltningen kan inte

erbjuda omsorg till samtliga barn som önskar tillsyn på

obekväm arbetstid.

Särskolan har läsåret 2009/2010 ungefär samma

antal elever som läsåret 08/09, men antalet elever

från andra kommuner minskar. Den särskilda funktion,

Standarden inom IT-området på skolorna är för låg.

Införande av fler IT-rutiner, t ex för Individuella utvecklingsplaner

(IUP) kräver fungerande datorer för

lärarna. Dagens utrustning är otillräcklig vad gäller

både antalet och standarden på datorer, personalens

utbildning samt drift och service. För att nå en

tillfredsställande nivå krävs bland annat investeringar

i nya datorer och program, bättre nätverk, personalutbildning

och utökad drift/support. En kostnadsökning

med 3,1 mkr tas upp utöver ram från och med 2011.

Det minskade elevantalet i grundskolan och särskolan,

tillsammans med de kraftiga besparingarna, gör att

personalbehovet minskar, och övertalighet kommer att

uppstå inom denna personalgrupp. Visserligen ökar antalet

barn förskolan, men denna ökning är ej av samma

omfattning, och det bedöms inte möjligt att i någon

större grad omplacera personal från skolan till förskolan.

Dessa förutsättningar inarbetas i förvaltningens

personalförsörjningsplan.

Besparingar

Förslag 1. Nedläggning av 3 Fritidsgårdar, besparing

ca 2,5 mkr. De delar av kommunen som tidigare hade 2

fritidsgårdar kommer bara att ha kvar en fritidsgård.

Storleken på besparingen beror på om lokaler kan

friställas.

Förslag 4. Minskad personaltäthet, i förskoleklass/

grundskola/fritidshem. Grundskolan har ökat personaltätheten

i grundskolan (pedagogisk personal) under

ett antal år och ligger betydligt över genomsnittet i

landet (ca 10% över genomsnittet i riket vid mätning

2007). En neddragning med 6 mkr ger en lägre personaltäthet,

men fortfarande något över rikssnittet.

Förslag 5. Minskning av ej lagstadgad verksamhet

inom Elevhälsan med ca 0,5 mkr.

Förslag 6. Kostnader för personalfortbildning minskas

med ca 1,0 mkr (ca 30%)

Förslag 8 mfl. Minskning av administration, stab inkl

vissa utvecklingsinsatser ger en besparing på 2,2 mkr

Förslag 11d. Tillfällig återgång till planeringsstal

18 inskrivna per avdelning i förskolan: besparing ca

17,8 mkr. Den delvis genomförda minskningen av

planeringstalet för förskoleavdelningar, från 18 till 17

54


inskrivna barn per avdelning, avbryts och återgång

till 18 sker från och med hösten 2009. Besparing sker

genom att det totalt sett behövs färre avdelningar.

Förslag 12. Minskning av politiska kostnader (lokala

styrelser) 0,16 mkr. Lokala styrelser har tidigare funnits,

men har upphört. Medel för ersättning behövs ej

längre.

Förslag 13. Minskning av kostnader för personalvård,

ca 1,0 mkr

Förslag 16a. Äventyrsanläggningen på Frösöberget,

som delvis drivits med kommunala medel, läggs ner

under 2009. Besparing ca 0,53 mkr 2010.

Förslag 16b. Sjukhusskolan, som betjänar hela länet,

har hittills bekostats med statsbidrag samt en del

kommunala medel från Östersunds kommun. Om övriga

kommuner i länet får betala sin del, uppstår en nettobesparing

för Östersund på ca 0,28 mkr.

Förslag 16c. Resurscentrums verksamhet minskas med

ca 50% från och med hösten 2010. Besparing ca 1,39

mkr

Förslag 27. Minskade kostnader för matförsörjning

enligt Matutredningens alternativ 1b, 5,0 mkr

Förslag 31. Neddragning av städning inom hela verksamheten,

ca 0,7 mkr

datorer och nät, personalutbildning, drift och service.

Det finns inte möjlighet att inom befintliga ekonomiska

ramar göra detta. För att i någon mån avhjälpa de

största bristerna behövs utökad ram med 3,1 mkr från

och med 2011 . Behovet av förändringar behandlas i

nämndens IT-plan. Även investeringsbudgeten behöver

utökas.

Budgetberedningens ändringar

Begärt ramtillskott på 3 Mkr för modersmålsverksamhet

minskas till 1,5 Mkr. Ramtillskottet läggs

tills vidare i kommunstyrelsen budget. I övrigt erhålls

ramtillskott enligt nämndens begäran. Nämndens

besparingsförslag på 5 Mkr enligt Matutredningens

alternativ 1b kan i nuläget inte genomföras varför

5 Mkr återförs till budgetramen.

Efter avstämning av löneökningar 2009 tillförs budgetramen

7,7 Mkr 2010. Den demografiska ramberäkningen

har justerats utifrån ny befolkningsprognos

– budgetramen justeras med 2,4 Mkr 2010, 4,2 Mkr

2011 och 6,2 Mkr 2012. För matpriset/debitering av

mat från Serviceförvaltningen görs en teknisk ramjustering

med 1,5 Mkr. För den prisjustering som följer

av Serviceförvaltningens sparkrav 2010 och rationalisering

ny IT-infrastruktur minskas budgetramen med

450 tkr 2010 och 530 tkr från 2011. För förändringar

matpriser och löneavstämning för Serviceförvaltningen

tillförs nämnden 920 tkr.

Begäran om kommunbidrag utöver ram

Nämnden begär, utöver den av KF tilldelade budgetramen,

medel för:

1) Ytterligare lokalkostnader (hyra) för förskolelokaler.

Detta dels för att prognosen för antal förskolebarn

höjts med cirka 50, räknat på 2009-2010, dels därför

att ny lagstiftning inom miljö-/hälsaområdet gör

att ett stort antal kök i förskolor måste byggas om.

Behovet av dessa köksombyggnader påverkas inte av

en eventuellt ändrad organisation som kan bli följden

av Matutredningen. I ram behövs enligt preliminära

beräkningar ytterligare 5,3 mkr från 2010.

2) Modermålsverksamheten har under flera år varit

större än tilldelad budgetram, pga. ökat antal flyktingar,

invandrare och asylsökande. Nämnden har

omfördelat pengar inom sin budget, men enbart de

flyktingrelaterade kostnaderna var, lågt räknat, 4

mkr/år år 2008, och de växer. 3 mkr tas upp som

ramöverskridande

3) Behovet av it-satsningar inom den pedagogiska

verksamheten är stort, både vad gäller utrustning i

Principerna för fördelning av investeringsutrymme som

uppkommer i takt med avskrivningarna skall ändras,

vilket innebär att nämndens budgetram minskas med

1 550 tkr. Utrymmet förs tills vidare till kommunstyrelsen.

Ramjustering görs med 380 tkr 2010 och

760 tkr från 2011 för fastighetsmässigt motiverade

investeringar i budget 2009-2011.

Nämnden tillförs 120 tkr från 2010 för utvidgning av

barnvaccinationsprogrammet med vaccinering mot

HPV, 60 tkr från 2010 för obligatorisk befattningsutbildning

av alla nya rektorer samt 180 tkr 2011 och

360 tkr från 2012 för ekonomiska konsekvenser av nya

skollagen som avses träda i kraft 2011.

Vid kommunstyrelsens behandling den 24 november

minskades barn- och utbildningsnämndens sparkrav

med 5 Mkr budgetåret 2010. Sparkravet uppgår

därmed till 29 Mkr budgetåret 2010 och 34 Mkr från

2011.

Åtgärder för att nå personalpolitiska mål

Ett fortsatt intensifierat och medvetet rehabiliteringsarbete

på individnivå av rektorer. Nya rehabiliterings-

55


utinen, vara representerade i det kommunövergripande

forumet i matchningsrutinen och fortsatt samarbete

med företagshälsovården för förvaltningsledning och

enheter. Fortsatt arbete med åtgärder enligt handlingsplaner

från medarbetarundersökningen 2008.

Åtgärder inom de strategiska utvecklingsområdena

för folkhälsoarbetet

Ökat fysiskt välbefinnande för barn och ungdom

Ett samarbetsprojekt i förstärkt föräldrastöd tillsammans

med landstinget, föräldrar och Länsstyrelsen

pågår i alla skolområden. Det övergripande målet är

att skapa en hållbar organisation för ett generellt riktat

föräldrastöd. Föräldrastöd för föräldrar med barn

olika åldrar erbjuds. Nattvandrarna inbjuds att vara

med på föräldraråd för att informera och få med nya

föräldrar

Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen

och användningen av tobak, lösningsmedel och

andra droger bland ungdomar

Föräldrastöd ÖPP (Örebro prevention program) ett alkohol

och drogförebyggande program ska erbjudas till

föräldrar med barn i årskurs 7-9. Skolorna fortsätter

att aktivt arbeta med ANT-undervisningen (Alkoholnarkotika-tobak)-

undervisningen. Genom elevhälsans

hälsosamtal fånga bruket och aktivt erbjuda snus- och

rökavvänjning, samt att även fånga alkoholanvändande

och anpassa det förebyggande arbetet.

Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn,

ungdomar och äldre

Följa upp att skolcafeer följer kvalitetskraven om att

erbjuda nyttiga mellanmål och inte ha godis, läsk och

andra sötsaker till försäljning samt att följa upp hur

gårdarna bidrar till goda kostvanor. Förskolan /skolan

ska stimulera barn och elever till fysisk aktivitet som

samordnas i den dagliga verksamheten i syfte att ge

dem goda matvanor och daglig utevistelse . Det ska

vara ett återkommande tema på träffar för föräldrar i

alla verksamheter.

56


Resultat

Utfall Utfall Prognos Mål

2007 2008 2009 2010

Verksamhet

Förskola 1-5 år, inskrivna 2.695 2.865 3.150 3.215

-varav hos enskilda utförare 254 260 265 270

Familjedaghem, inskrivna 60 55 40 40

Fritidshem 1.790 1.850 2.025 2.215

-varav hos enskilda utförare 171 165 200 220

Förskoleklass, inskrivna 448 525 570 615

-varav hos enskilda utförare 24 40 45 55

Andel män i förskoleverksamhet 6,3% 6,0% 6,1% 7,0%

Andel som har minst 12 p vid Fonolektest 59% 59,3% 60% 60%

Andel barn som erbjudits plats i förskolan

på önskat placeringsdatum

Antal barn per personal i genomsnitt

i kommunens förskolor 5,2 5,2

Grundskola, inskrivna 5.585 5.300 5.165 5.090

-varav hos enskilda utförare 594 610 625 735

Obligatorisk särskola, inskrivna inkl individuellt integrerade 118 110 105 100

Andel grundskoleelever med minst 21

resp 27 poäng i läsavkodningstest, åk 2 (nytt mål 2009) >=2009

Andel grundsärskoleelever som kan läsa och förstå

enkel text i slutet av åk 5 (nytt mål 2009) minst 75%

Andel grundskoleelever som når målen i svenska,

matematik och engelska, åk 5 (nytt mål 2009) >2009

Andel elever som väljer franska, spanska eller

tyska inför åk 6 (nytt mål 2009) >2009

Andel grundskoleelever som fullföljt studier i

franska, spanska och tyska i åk 9 (nytt mål 2009) >2009

Genomsnittligt meritvärde i åk 9 209,6 214,4 214,4 >2009

Andel grundskoleelever som har lägst betyget

godkänd i samtliga ämnen i åk 9 81% 79,3% 80,8% minst 2%

över riksnivå

Andel av grundsärskolans elever som efter avslutad

skolgång når målen i samtliga ämnen 100% minst 70%

Andel av grundskoleelever som har behörighet till

gymnasiets nationella program 89,7% 89,9% 89,6% minst 1%

över riksnivå

Vilket resultat uppnår kommunens grundskolor i förhållande

till övriga kommuner (SKL, index, placering av 290 kommuner) 99

Kostnad per plats , kommunens skolor 80.900 kr 85.300 kr

Kostnad per betygspoäng 7

320,4 kr

Hur effektiva är kommunens grundskolor i förhållande

till övriga kommuner (SKL, index, placering av 290 kommuner) 229

Andel elever som upplevt att de har inflytande i åk 4,6 och 8 2,84

4gradig skala

Andel föräldrar som efter utvecklingssamtal anser

att de har inflytande över sitt/sina barns ind utv plan (IUP) 85%

Andel elever som upplever att de får ett bra bemötande 3,4 3,45

4gradig skala 4gradig skala

7 Kpb: kostnad per grundskoleelev exkl. lokalkostnader delat med genomsnittligt meritvärde åk 9


Resultat (Fortsättning)

Utfall Utfall Prognos Mål

2007 2008 2009 2010

Miljö

Andel skolor med handlingsplan, energiinriktning 53% 100% 100% 100%

Deltagande i planberedning 100% 100% 100%

Folkhälsa (hälsosamtal med elever)

Andel 10-åringar som mår bra för det mesta 96 % 92 %

Andel 14-åringar som ofta eller alltid känner

sig stressade över skolarbetet 22 % 24 %

(P. 16, F. 28) (P. 16, F. 32)

Andel 10-åringar som uppger att de blivit retad,

utstött eller på annat sätt illa behandlad av andra elever 20 % 17 %

Andel 10-åringar som trivs ganska eller mycket bra i skolan 91 % 85 %

Andel 10-åringar som äter lunch varje skoldag 94 % 93 %

Andel 10-åringar med övervikt eller fetma 24 % 20 %

Medarbetare

Sjukfrånvaro i % av tillgänglig ordinarie arbetstid 10,3% 9,5% 8,5% 8,0%

Antal långtidssjuka 191 160

Andel kvinnor och män 80/20 81/19

Antal årsarbetare 1746,6 1767,0

Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda 95,8% 95,4% 95 %

Andel utbildade förskollärare som anställts

på förskollärartjänster 100 %

Driftbudget/plan (2010 års prisnivå) Mnkr

Budget Budget Plan Plan

2009 2010 2011 2012

Intäkter 51,2 51,2 51,2 51,2

Kostnader -942,5 -942,8 -950,2 -960,4

Kommunbidrag 891,3 891,6 899,0 909,2

Resultat 0 0 0 0

Beskrivning av investeringar

Investeringarna avser dels vanliga utbyten av möbler,

inventarier och datorer, dels den utökade investeringsvolym,

från och med 2011, som bedöms som nödvändig

för att förbättra standarden inom IT-stöd inom den

pedagogiska verksamheten.

Investeringsbudget/plan (2010 års prisnivå) Mnkr

Budget Budget Plan Plan

2009 2010 2011 2012

Barn o ungdom – utrustning/inventarier ,

inkl bibliotek och kultur/musikskola 8,9 7,5 6,7 6,7

IT-satsning 2011-2013 0,7 0,7

Summa utgifter 8,9 7,5 7,4 7,4

58


Vård- och omsorgsnämnd

Uppdrag

Vård- och Omsorgsnämnden ansvarar för att tillgodose

behovet hos äldre och funktionshindrade vad gäller

omvårdnad, omsorg, hemtjänst, hälso- och sjukvård i

hemmen och särskilda boenden. Verksamheten baseras

på socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service

till vissa funktionshindrade (LSS), hälso- och sjukvårdslagen

(HSL) samt kommunala politiska beslut.

Verksamheten bedrivs i egen regi och på entreprenad.

Cirka 25% av äldreomsorgen bedrivs efter upphandlingar

av privata entreprenörer.

Veksamhetsutveckling

Verksamhetens mål på väg mot visionen om ett demokratiskt,

socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart

Östersund.

MEDBORGARE I BEHOV AV VÅRD OCH OMSORG

FÅR ÖKAD LIVSKVALITET GENOM ETT VARIE-

RAT OCH ANPASSAT STÖD OCH INDIVIDUELLA

INSATSER MED RÄTT OCH GOD KVALITET.

ÖSTERSUNDS KOMMUN ÄR TILLGÄNGLIG OCH

MEDBORGARE HAR KUNSKAP OM VILKEN

FORM AV STÖD OCH TYP AV INSATSER SOM

ERBJUDS.

• Tid från ansökan till erbjudande för äldreboende med

heldygnsomsorg ska i genomsnitt vara högst 40 dagar.

Nyckeltal/volymtal: Antal dagar i genomsnitt

• För personer som beviljats boende enligt LSS är

väntetiden högst tolv månader.

Nyckeltal/volymtal: Antal som väntat längre än tolv

månader:

BRUKARE OCH NÄRSTÅENDE BEMÖTS PÅ ETT

RESPEKTFULLT SÄTT OCH HAR INFLYTANDE I

PLANERING OCH UTFORMNING AV STÖD OCH

INSATSER.

• Alla brukare med kontinuerliga insatser ska ha en

sammanhållen individuell planering.

Nyckeltal/volymtal: Andel brukare med plan:

• Alla brukare med kontinuerliga insatser ska ha en

utsedd kontaktman.

Nyckeltal/volymtal: Andel brukare med kontaktman:

• Kommunens resultat på Socialstyrelsens brukarundersökning

avseende kriterierna bemötande, inflytande,

trygghet, social samvaro och aktiviteter samt det

sammanräknade värdet ”Nöjd Kund Index” ska vara

59

bättre än genomsnittet för riket.

Nyckeltal/volymtal: Socialstyrelsens brukarenkät genomfördes

på regeringens uppdrag första gången 2008

och avser enbart äldreomsorg. Resultaten redovisas på

en 100-gradig skala. För resultat 2008 se under nyckeltal

nedan. För ytterligare information: http://www.

socialstyrelsen.se/Amnesord/aldre/nationella_brukarunders.htm

SAMHÄLLELIGA FÖRUTSÄTTNINGAR SKAPAS FÖR

EN GOD HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR FÖR ALLA MED-

BORGARE I ÖSTERSUND.

• Andelen höftledsfrakturer bland personer över 65 år

i Östersunds kommun minskar.

Nyckeltal/volymtal: Andelen höftledsfrakturer bland

personer över 65 år:

ARBETSMILJÖN PÅ KOMMUNENS ARBETS-

PLATSER ÄR STIMULERANDE OCH FRÄM-

JAR HÄLSA, TRIVSEL OCH ARBETSGLÄDJE.

Sjukfrånvaron minskar och överstiger inte 8 % av

tillgänglig ordinarie arbetstid.

• Sjukfrånvaron överstiger ej 8 % av tillgänglig ordinarie

arbetstid.

Nyckeltal/volymtal: Sjukfrånvaro i % av tillgänglig

ordinarie arbetstid:

• Andelen långa sjukfall minskar med minst 10 %

jämfört med 2008.

Nyckeltal/volymtal: Antal långtidssjuka:

• Andelen timvikarier uppgår till maximalt 17 % av

arbetad tid.

Nyckeltal/volymtal: Andel timvikarier:

ÖSTERSUNDS KOMMUN UPPFATTAS SOM EN

ATTRAKTIV ARBETSGIVARE SOM ERBJUDER

GODA ARBETS- OCH ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLL-

ANDEN. Vid rekrytering lyckas Östersunds kommun

anställa medarbetare med rätt kompetens.

• Vid samtliga nyrekryteringar av tillsvidareanställd

personal lyckas Vård- och omsorgsförvaltningen anställa

medarbetare med rätt kompetens.

Nyckeltal/volymtal: Andel anställda med rätt kompetens:


ÖSTERSUNDS KOMMUN HAR JÄMSTÄLLDA

ARBETSPLATSER DÄR KVINNOR OCH MÄN

VÄRDERAS LIKA OCH GES SAMMA MÖJLIG-

HETER TILL GODA ARBETS- OCH ANSTÄLL-

NINGSVILLKOR SAMT KARRIÄRMÖJLIGHETER

INOM RESPEKTIVE YRKESOMRÅDE. I yrkes- och

verksamhetsområden med ojämn könsfördelning ska

andelen män respektive kvinnor öka.

• Alla erbjuds valfri sysselsättningsgrad.

Nyckeltal/volymtal: Genomsnittlig sysselsättningsgrad

för tillsvidareanställd:

• Andelen män ökar till 20%.

Nyckeltal/volymtal: Andel kvinnor/män i %:

UTSLÄPP AV LUFTFÖRORENINGAR LIKSOM

KOLDIOXID MINSKAR. Utsläppen av koldioxid

minskar med 25 % till 2010 jmf med 1998.

• Minska utsläppen genom att öka cykelanvändningen.

Nyckeltal/volymtal: Minskad mängd utsläpp av koldioxid:

ENERGIANVÄNDNINGEN MINSKAR. Elförbrukningen

minskar med 1 % per år.

• Utbildning i energisparåtgärder genomförs.

Nyckeltal/volymtal: Andel tillsvidareanställda som

genomgått utbildning i energisparåtgärder

motsvarande 19 lägenheter. Förvaltningen inventerar

även kontinuerligt möjligheten att utöka antal lägenheter

i redan befintliga gruppbostäder/servicebostäder.

Vård- och omsorgsnämnden har ett långsiktigt behov

av 3 nya gruppbostäder/servicebostäder och en miljon

kronor för utökad daglig verksamhet årligen för att

kunna möta upp det behov som finns.

Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att

fördela 150 miljoner kronor till samtliga kommuner.

Bidraget gäller för 2009 och fördelas efter invånarantal.

Stadsbidraget skall användas till fortsatt utveckling

av sociala insatser till personer med psykiska

funktionshinder. Medlen är en del av den satsning som

påbörjades 2007 och som ska pågå till och med 2010,

kommunerna föreslås få ytterligare 150 miljoner

kronor, förutsatt att riksdagen fattar ett sådant beslut.

Vård- och omsorgsnämnden har erhållit 995 000 kronor

för 2009.

Vård- och omsorgsförvaltningen tillsammans med

socialförvaltningen startar i maj 2009 ett gemensamt

projekt, som bl.a. skall kartlägga/inventera vilka

stödinsatser som nämnderna erbjuder personer med

psykiska funktionshinder, utveckla nya och befintliga

samarbetsformer mellan Vård- och omsorgsförvaltningen

och socialförvaltningen. En projektledare är

anställd för 12 månader. Projektet finansieras med

statliga stimulansmedlen.

Verksamhetsbeskrivning

Vård och omsorgsnämnden arbetar med att utforma

och införa ett utvecklat system för kvalitetsstyrning

omfattande hela nämndens verksamhet. I första etappen

fokuserades på att utforma de kvalitetskrav för

utförande av äldreomsorgen i de förfrågningsunderlag

som gäller för den upphandling som genomförts omfattande

merparten av den konkurrensutsatta delen av

verksamheten. De nya avtalen kommer att gälla från

och med 1/10 2009. Kvalitetskraven kommer att gälla

även för den verksamhet som utförs i egen regi.

Äldreboende

Ett nytt äldreboende färdigställdes i maj 2009 i

Torvalla. Stor vikt har lagts på utformningen och

inriktning att det skall bli en bra miljö inomhus och

utomhus. Ambitionen är att huset och dess verksamhet

skall ge känslan ”här vill jag bo och här vill jag

arbeta”.

För att uppfylla livsmedelslagstiftningen kommer troligen

ett antal av köken inom äldreboendena att behöva

åtgärdas. En inventering av befintliga kök ska genomföras

och de investeringsbehov som finns kommer att

planeras in i en prioritering i samråd med samhällsbyggnadsförvaltningen.

LSS

När det gäller bostad med särskild service för vuxna

har vård- och omsorgsnämnden som effektmål en väntetid

på max sex månader. Målet uppfylls delvis. Från

För att uppfylla livsmedelslagstiftningen kommer troligen

ett antal av köken inom äldreboendena att behöva

1 juli 2008 redovisar vård- och omsorgsnämnden till

åtgärdas. För närvarande pågår en inventering och de

Länsstyrelsen alla beslut som inte verkställts inom tre

investeringsbehov som finns kommer att under hösten

månader från beslutsdatum. Mars 2009 redovisades

planeras in i en prioritering i samråd med samhällsbyggnadsförvaltningen.

29 icke verkställda beslut, gällande bostad med särskild

service för vuxna. Av dessa har 13 personer väntat

ett år eller längre. Under 2009 kommer nämnden Upphandlingar

att starta fyra nya gruppbostäder/servicebostäder med Den sista september 2009 går driftentreprenadavta-

60


len avseende hemtjänst och äldreboende med Carema

ut. Totalt omfattar avtalen i dagsläget knappt 440

brukare med hemtjänst eller vård- och omsorgsboende.

Dessutom ingår ett antal brukare som enbart har

hemsjukvård. Efter ett strategibeslut i Vård- och omsorgsnämnden

som bland annat innebar att upphandlingen

skulle göras som en prisupphandling med tydliga

skallkrav när det gäller kvalitet och vara uppdelat så

att det skulle bli möjligt för mindre företag och kooperativ

att lämna bud på enskilda delar. Vidare sågs

avtalsindelningen över för hemtjänsten med syfte att

åstadkomma verksamhetsmässigt effektiva områden

Resultatet av upphandlingen blev att fyra olika företag

fick kontrakt på de åtta upphandlade objekten:

Leverantör

Objekt

Förenade Care AB Hemtjänstområde Norr

Attendo Care AB ” Lugnvik

” ” Odensala

” ” Hornsberg

Carema Äldreomsorg AB Äldreboende Björkbacka

” ” Sjöängen

” ” Brunkullan

Strukturrutan AB ” Rådmansg.

Korttidsverksamheten

Nämnden tog i december 2008 beslut om att den framtida

korttidsverksamheten ska organiseras med akuta

platser i en mindre enhet om 7 platser samt några

enstaka platser i särskilda boenden och med planerad

avlösning vid en större enhet, 10-12 platser samt med

några enstaka platser vid särskilda boenden förutom

de fem platserna vid Brännagården. Förändringen

kopplas till att behovet av korttidsplatser kommer att

minska i och med öppnandet av det nya äldreboendet

på Fältvägen i Torvalla. Många som är på korttidsplats

idag väntar på plats i särskilt boende, direkt eller

indirekt.

Nationella stimulansmedel

Vård- och omsorgsförvaltningen har erhållit nationella

medel med totalt 15 miljoner kronor åren 2006

– 2008 för riktade satsningar gällande de ”mest sjuka

äldre”. Nya medel för år 2009, som också får användas

år 2010, kommer att beviljas under hösten. Inom

ramen för de beviljade medlen bedriver kommunen i

samverkan med landstinget följande projekt:

• Mobil läkare

• Läkemedelsgenomgångar

• Förebyggande hembesök

• Förebyggande av fallolyckor

• Demensvård

• Korttidsverksamhet

Kommunen bedriver även följande projekt utan formell

samverkan

• Kost och äldre

• Sociala innehållet

Projektet förebyggande hembesök har avslutat etapp

ett och går nu vidare med ytterligare försöksverksamhet

och denna etapp kommer att avslutas under

senare delen av år 2009. Etapp ett av projektet med

korttidsverksamheten redovisades i maj och fortsätter

nu under ledorden ”Trygg Hemma” med en uppdelning

i tre delprojekt; palliationsspåret, hemmaspåret och

anhörigavlösningsspåret.

Projektet med mobil läkare kommer att fortsätta även

under år 2009. Läkemedelsgenomgångarna beräknas

vara klara vid årsskiftet varefter utvärderingar och

analyser kommer att utföras. Preliminärt kommer

beslut om eventuell fortsättning att kunna tas till våren

2009.

Demensprojektet går efter årsskiftet in i etapp två,

som kommer att innebära att ett litet demensteam

etableras på försök under 2009. Projektet för förebyggande

av fallolyckor kommer preliminärt att fortsätta

till halvårsskiftet nästa år.

Fas ett av kost- och nutritionsprojektet har slutredovisats

och beslut har tagits om en fortsättning under

hela nästa år. Koncentration kommer då att ligga på

att utveckling av riktlinjer och policies samt att starta

med kompetensutvecklingsarbete. Avslutningsvis kommer

projektet med det sociala innehållet att redovisas

i november, vilket med all sannolikhet kommer att

innebära ett fortsatt arbete även under nästa år.

Besparingar

Nämnden har ålagts besparingar för åren 2009 – 2010

om totalt 35,5 mnkr. Ramen för 2009 som ursprungligen

minskades med 11,7 mnkr har under året ytterligare

sänkts med 10,5 mnkr vilket ger ett totalt beting om

22,2 mnkr för 2009. För 2010 är betinget ytterligare

13 mnkr – sammanlagt 35 mnkr på två år. Samtidigt

tillförs nämnden 36,4 mnkr för ökade verksamheter

(fler äldre och fler brukare inom LSS mm).

Ett flertal av åtgärderna är tidskrävande att genomföra

varför det krävs att det nu införda stopprogrammet

även omfattar 2010. Till exempel visar en preliminär

tidplan för en eventuell konkurrensutsättning inom

LSS att nya avtal skulle kunna träda i kraft ett och ett

halvt år efter beslut.

61


Åtgärd

Budget 2009 Mnkr 2009 2010 2011

Fortsatt arbete med att minska sjukfrånvaron 1,0 2,0 2,0

Utveckling av bemanningsenhet 1,0 3,0 3,0

Logistikförbättring matdistribution 0,5 1,0 1,0

Utveckling av planeringsstöd hemtjänst 1,0 3,0 3,0

Nämndens kostnader 0,1 0,1 0,1

Stab och ledning 0,2 0,7 0,7

Verksamhetsutveckling inom LSS 3,0 2,4 2,4

Verksamhetsutveckling inom äldreboenden 3,0 2,4 2,4

Tillfälligt stopprogram hela verksamheten 2009 1,9

Summa 11,7 14,6 14,6

Beslut april 2009 (ytterligare stopprogram) 10,5 6,0

Budget 2010

Konkurrensutsättning LSS 1,0 5,0

Behov/bemanning LSS 7,0 7,0

Lägre bemanning särskilt boende 5,0 5,0

Personallås, larmhantering, fordonsanv 2,0 4,0

Summa 22,2 35,6 35,6

Budgetberedningen ändringar

Nämnden erhåller begärt ramtillskott med 11,6 Mkr

2012 för 3 LSS-boenden och daglig verksamhet inom

LSS-verksamheten.

Vid kommunstyrelsen behandling av det slutliga budgetförslaget

24 november minskades nämndens sparkrav

med ytterligare 5 Mkr. Nämndens ursprungliga

sparkrav på 23,5 Mkr har således minskats till 15,5

Mkr 2010 och 20,5 Mkr från 2011.

Efter avstämning av löneökningar 2009 tillförs budgetramen

8,2 Mkr 2010. Den demografiska ramberäkningen

Åtgärder för att nå personalpolitiska mål

har justerats utifrån ny befolkningsprognos Valfria sysselsättningsgrader mm

– budgetramen justeras med 1,9 Mkr 2010, 3,0 Mkr

Från och med den 1 januari 2006 är utvecklingsarbetet

2011 och 3,3 Mkr 2012.

Valfria sysselsättningsgrader mm en del av vård-

och omsorgsnämndens ordinarie verksamhet. Det övergripande

För förändringar matpriser och löneavstämning samt

målet som nämnden fastställt är att: utifrån

resultatkrav för Serviceförvaltningen tillförs nämnden brukarnas behov och den anställdes rätt till heltid och

1,3 Mkr. För prisjusteringar enligt Service förvaltningens

inflytande utveckla en flexibel arbetsorganisation, som

sparkrav 2010 samt rationaliseringseffekt ny IT-

också möjliggör kontinuerlig kompetensutveckling och

infrastruktur minskas budgetramen med 230 tkr 2010 motverkar ohälsa bland de anställda. Arbetet bedrivs

och 290 tkr från 2011.

som en sammanhållen utvecklingsprocess där huvuddelarna

är att:

Ramjustering görs med 100 tkr 2010 och 200 tkr

från 2011 för fastighetsmässigt motiverade investeringar

• Ansvara för att ge möjlighet till valfria sysselsättningsgrader

i budget 2009-2011. Principerna för fördelning

till så många som möjligt inom

av investeringsutrymme som uppkommer i takt med

anvisad ekonomisk ram

avskrivningarna skall ändras, vilket innebär att nämndens

• Satsa på åtgärder för att stötta arbetet med flexitills

budgetram minskas med 390 tkr. Utrymmet förs bla arbetstidssystem, och kompetensutveckling

vidare till kommunstyrelsen

• Samarbeta internt med förvaltningar inom

Nämndens sparkrav minskas med 3 Mkr, vilket innebär kommunen och externt genom samarbete inom

att ytterligare konkurrensutsättning inom vård och kommunförbundet, men även separat med arbetsförmedling,

omsorg inte behöver göras.

försäkringskassa och utbildningsan-

62


ordnare.

Pågående aktiviteter som också förväntas pågå under

2010 är:

• Förvaltningsövergripande introduktionsutbildningar,

bemötandeutbildningar och handledarutbildningar

• Försöksverksamhet med schemasystemet ”Östersundsmodellen

av 3-3 i hemtjänsten

• Arbetet med kompetensutvecklingsmodellen för

sjuksköterskor/ distriktssköterskor

• Deltagande i arbetet med personalförsörjningsplan

för Östersunds kommun.

Kommunstyrelsen arbetsgrupp ”Drivkraft” med

uppdrag att föreslå metoder för att sänka sjukfrånvaron

fick i januari 2007 sitt förslag till åtgärdspaket

godkänt av kommunstyrelsen. Åtgärderna är nu under

genomförande och ett antal av förvaltningens områden

och enheter ingår i försöksverksamheter med arbetsplatsförlagd

friskvård och profylaktisk hälsokontroll

före anställning. Metoden ”Tidig återgång” som också

ingår i åtgärdspaketet genomfördes redan under 2006

på samtliga enheter i förvaltningen. Även arbetet i

förvaltningens egen ”Rehabgrupp” ska fortsätta under

2010. Områdescheferna bedriver ett framgångsrikt

arbete med samordning av förflyttningar/omplaceringar

som avsevärt har underlättat för långtidssjukskrivna

att återgå i arbete genom att de kunnat erbjudas

anställning inom annan verksamhet/enhet.

Åtgärder inom de strategiska utvecklingsområdena

för folkhälsoarbetet

Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomarAnställda

i bostad med särskild service för barn och

ungdomar arbetar aktivt med livsstilsfrågor som sex

och samlevnad, kost och motion, nätssurfande samt

nyttjande av alkohol och droger. Frågorna tas upp

individuellt och i förebyggande syfte när behov finns.

Östersunds kommun och Kommunförbundet har beviljats

statliga medel i syfte att stärka välbefinnandet hos

barn och ungdomar. I vilken omfattning dessa projekt

kommer att involvera dessa barn och ungdomar är idag

oklart.

nyttjande av droger när det gäller barn och ungdomar.

I uppdraget ingår utbildningsinsatser till personalen

för att kommunicera rätt så att informationen når

fram. Samverkan kommer att inledas med den av kommunen

anställde koordinatorn för drogförebyggande

insatser. Samverkan kommer även att inledas med

andra förvaltningar där kompetens finns för att informera

och arbeta förebyggande när det gäller alkohol

och droger.

Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn,

ungdomar och äldre

Barn och ungdomar

Se under rubriken ”Ökat psykiskt välbefinnande för

barn och ungdomar”. Inga andra specifikt inriktade

åtgärder inom utvecklingsområdet är planerade för

2010.

Äldre

Inom ramen för statliga stimulansmedel bedrivs ett

antal delprojekt med målsättning att intensifiera det

förebyggande arbetet bland äldre. Som exempel kan

nämnas delprojektet det Social Innehållet där två av

hörnstenarna är ökad fysisk aktivitet och goda matvanor.

Under år 2009 har ett arbete påbörjats med att

stärka och utveckla innehållet på ett antal strategiska

mötesplatser och inom särskilda boenden i hela kommunen.

Utvecklingsarbetet bedöms leda till ett minskat

eller fördröjt behov av stödinsatser bland annat genom

att stimulera både fysisk aktivitet och goda matvanor.

Delprojektet Kost och Nutrition kommer under slutet

av år 2009 och under hela 2010 att bidra till bättre

matvanor genom en stor satsning på kompetenshöjning

i hela organisationen. Samtidigt pågår också arbete

med att bland annat sjösätta beslutade förbättringsåtgärder

av måltidsmiljöerna inom de särskilda boendeformerna.

Minska andelen fallolyckor och höftfrakturer för äldre

Projekten inom ramen för stimulansmedlen kommer

att ytterligare minska antalet höftfrakturer för

personer över 65 år i kommunen. Goda matvanor och

ett bra socialt innehåll i vardagen stärker de äldres

förmåga till fysisk aktivitet, läkemedelsgenomgångar

kopplade till ett mer holistiskt omvårdnadsarbete minskar

risken för yrsel och därmed fallolyckor.

Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtion

och användning av tobak, lösningsmedel och andra

droger bland ungdomar.

Vård- och omsorgsnämnden beslutade 21 april 2009

att ge vård- och omsorgsförvaltningen i uppdrag att

aktivt arbeta för att förebygga tidig alkoholdebut samt

Modeller och rutiner för att förebygga fallolyckor har

tagits fram i delprojektet Fallprevention. Under hösten

2009 kommer ett slutförslag att presenteras samtidigt

som en hel del kompetenshöjande aktiviteter att genomföras,

vilket sammantaget kommer att ytterligare

minska andelen fallolyckor och höftfrakturer.

63


I delprojektet Uppsökande verksamhet hos 75-åringar

ingår även att uppmärksamma på risker för fallolyckor.

Försöksverksamheten kommer att utvärderas under

senhösten 2009 av FOU-Jämt, som även kommer att

analysera andra försöksprojekt och redan pågående

likartad verksamhet i länets kommuner. Ett förslag

till hur uppsökande verksamhet skall kunna införas i

ordinarie verksamhet beräknas vara klart i början av

år 2010.

Nämndens servicetjänster i form av hjälp med byte

av gardiner och glödlampor mm syftar också till att

minska fallolyckorna.

Effekter av de olika utvecklingsprojekten kan redan

nu avläsas i att antalet höftfrakturer har minskat och

denna positiva trend kommer med all säkerhet att

stärkas med stöd av nya och utökade satsningar på

kompetenshöjning både vad gäller fallprevention och

läkemedelsanvändning men även inom demensområdet

och vad gäller kost och nutrition.

Resultat Utfall Utfall Utfall

2006 2007 2008

Verksamhet/Hemtjänst

Antal brukare i ordinärt boende med hemtjänst och hemsjukvård 1 604 1808 1822

Vilken omsorgs- och servicenivå har kommunens hemtjänst?

(andel av max 67 poäng) 85 %

Vad kostar en plats i kommunens hemtjänst i förhållande till

omsorgs- och servicenivå? (kr/kvalitetspoäng index)

1 544Kr/p

Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhåller?

(SCB, index av max 100) 76

Äldreboende

Antal särskilt boende – äldre 782 821 779

Vilken servicenivå har kommunens äldreboende?

(index, andel av max 65) 64% 74%

Hur nöjda är brukarna med sitt äldreboende? (index max 100) 67

Hur lång är väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende

från ansökan till erbjudan om plats? (Antal dagar mellan ansökan

och verkställighet, genomsnittlig väntetid i dagar) 49 dgr 45 dgr

Vad kostar en plats i kommunens äldreboende i förhållande till

servicenivå? (kostnad per kvalitetspoäng)

9 507 kr/poäng

Kostnad per plats i äldreboende, kr 398 200 456 000 422 300

LSS

Antal platser i boende LSS 302 308 326

Kostnad per plats i boende enligt LSS 619 000 610 000 641 000

Antal brukare med LSS daglig verksamhet 270 263 298

Kostnad per plats i daglig verksamhet – LSS 141 612 155 000 142 900

Andel höftledsfrakturer bland äldre (65 år -) 1,27 % 1,20 % 1,07%

Andel nöjda brukare Biståndsenheten 98 %

Medarbetare Utfall Utfall Prognos Mål

2007 2008 2009 2010

Sjukfrånvaro i % av tillgänglig ordinarie arbetstid 10,0% 9,6% 9,2% 8,0%

Antal långtidssjuka 214 189 170

Andel kvinnor och män 82/18 81/19

Antal årsarbetare 1654,3 1690,6

Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda 92,0% 91,8%

64


Socialstyrelsens brukarundersökning

Kriterium Resultat 2008 Genomsnitt landets

kommuner 2008

Äldreboende:

Nöjd Kund Index 67 70

Bemötande 76 77

Inflytande 62 63

Trygghet 68 69

Social samvaro och aktiviteter 48 52

Hemtjänst:

Nöjd Kund Index 76 73

Bemötande 83 82

Inflytande 73 69

Trygghet 72 69

Social samvaro och aktiviteter 55 52

Driftbudget/plan (2010 års prisnivå) Mnkr

Budget Budget Plan Plan

2009 2010 2011 2012

Intäkter 106,5 106,5 106,5 106,5

Kostnader -1 091,4 -1 093,8 -1 108,2 -1 124,5

Kommunbidrag 984,9 987,3 1001,7 1 018,0

Resultat 0 0 0 0

Beskrivning av investeringar

Förvaltningens enheter investerar ca 2-3 miljoner

kronor per år, bland annat i sängar, möbler, datorer

mm. Vidare erfordras investeringsmedel för den

fortsatta omstruktureringen av äldreboenden och för

att anordna nya gruppboenden inom LSS. Nivån fem

miljoner kronor per år bedöms vara rimlig. De investe-

ringar i fastigheter som behöver göras för den fortsatta

omstruktureringen av bostäder för omvårdnadskrävande

äldre och eventuella ombyggnationer av kök

enligt ovan görs av respektive fastighetsägare (vilket

är Teknisk Förvaltning när det är kommunen som äger

fastigheten).

Investeringsbudget/plan (2010 års prisnivå) Mnkr

Budget Budget Plan Plan

2009 2010 2011 2012

Boenden och verksamhetsutrustning 5,3 5,3 5,3 5,3

Summa utgifter 5,3 5,3 5,3 5,3

65


Kultur- och fritidsnämnd

Uppdrag

Uppdraget från kommunfullmäktige omfattar följande

ansvarsområden: Kulturskola. Biblioteksverksamhet.

Bidrag/stöd till föreningar: barn- och ungdomsorganisationer,

kulturella föreningar, studieförbund,

hembygdsföreningar, samlingslokaler, föreningsägda

anläggningar. Samverkansråd Idrott. Kommunens

konst. Idrotts- fritids- och kulturanläggningar.

Målgrupp: Föreningar, allmänhet och besökare/turister,

skolor och förskolor.

Utveckling av verksamheten

Verksamhetens mål på väg mot visionen om ett demokratiskt,

socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart

Östersund.

del av besöksnäringen.

Nyckeltal/volymtal: Antal konserter, Antal teaterföreställningar,

Antal kulturarrangemang i övrigt, %

förändring. Andel besökare som anger kultur som besöksanledning

genom enkät till turistbyråns besökare,

• Kommunen medverkar i nationella och internationella

kulturnätverk.

Nyckeltal/volymtal: Typ av aktivitet.

ALLA UPPLEVER ATT DET FINNS ETT BRETT

UTBUD AV OLIKA TYPER AV ANLÄGGNINGAR.

• Vid det nya ombyggda Storsjöbadet ökar antalet

besökare till 220 000 personer/år.

Nyckeltal/volymtal: Antal besökare.

KULTUR I ALLA DESS FORMER ÄR TILLGÄNG-

LIG FÖR ALLA OCH ERBJUDER ETT BRETT UT-

BUD AV UPPLEVELSER SAMT ERHÅLLER STÖD

OCH GES FÖRUTSÄTTNINGAR ATT STÄNDIGT

UTVECKLAS.

• Elever, som fyllt 10 år och söker till kulturskolan,

erbjuds plats.

Nyckeltal/volymtal: Andel elever som fyllt 10 år och

erbjudits plats i förhållande till totala antalet sökande

i åldersgruppen %, Andel elever som fyllt 10 år och

erhållit plats i förhållande till totala antalet sökande i

åldersgruppen %.

• Kulturskolan erbjuder musikgrundkurser till elever i

årskurserna 2 och 3.

Nyckeltal/volymtal: Antal skolor med kulturskolans

musikgrundkurs, Antal elever som deltar i musikgrundkursen.

• Kultur/fritid på kommunens hemsida utvecklas.

Nyckeltal/volymtal: Antal besök samt nyheter på

hemsidan.

• Stödja föreningsinitiativ till ett fungerande lokalt kulturråd/samarbetsforum

mellan kulturföreningar.

Nyckeltal/volymtal: Typ av aktivitet.

KULTUREN UTVECKLAS OCH KULTURELLA UT-

TRYCKSFORMER ÖKAR VILKET BIDRAR TILL

LOKAL OCH REGIONAL UTVECKLING, SKAPAN-

DE OCH BEVARANDE AV POSITIVA LIVSMIL-

JÖER OCH FÖRBÄTTRING AV FOLKHÄLSAN.

• Sporthallar och gymnastiksalar ska vardagar mellan

kl. 17.00 – 20.00 upplåtas för barn- och ungdomsverksamhet.

Nyckeltal/volymtal: Fördelning tim/vecka kl. 17-20,

barn och ungdom.

• Bättre nyttjande av lediga tider i idrottshallar fredagskvällar

och helger för uthyrning.

Nyckeltal/volymtal: Antalet ej uthyrda halltider.

FLICKOR OCH POJKAR, MÄN OCH KVINNOR

UPPLEVER ATT DE UTIFRÅN BEHOV OCH IN-

TRESSE HAR SAMMA FÖRUTSÄTTNINGAR ATT

UTÖVA IDROTT, MOTION OCH REKREATION.

• Flickor och pojkar erbjuds verksamhet i föreningar

på samma villkor.

Nyckeltal/volymtal: Andel föreningar som erbjuder

verksamhet för både flickor och pojkar. Andel föreningar

som har verksamhet i vilken både flickor och

pojkar deltar.

ÖSTERSUND GENOMFÖR IDROTTSARRANG-

EMANG PÅ HÖG NIVÅ.

• Under 2010 medverkar nämnden i flera stora arrangemang,

bl a: World Cup i skidskytte resp längdskidor.

Nyckeltal/volymtal: Antal genomförda idrottsarrangemang.

MILJÖN I ÖSTERSUND ÄR HÅLLBAR, TRYGG

OCH SÄKER OCH BIDRAR TILL GODA SOCIALA

LEVNADSFÖRHÅLLANDEN SAMT EN BRA

STADS- OCH LANDSKAPSMILJÖ.

• Stimulera till ett ökat kulturutbud, som är en naturlig • Förutsättning för bidrag till barn- och ungdomsverk-

66


samhet är att föreningar bedriver verksamheten i en

trygg social miljö för och med barn och ungdom och

verkar för deras goda utveckling.

Nyckeltal/volymtal: Antal föreningar som beviljas

bidrag.

• Vid större idrottsarrangemang har nämnden som

krav för arrangemangsstöd, att arrangören upprättar

en miljöplan

Nyckeltal/volymtal: Andel större idrottsarrangemang

med miljöplan: %

• Vid kultur- och fritidsnämndens anläggningar ska

källsortering tillämpas.

Nyckeltal/volymtal: Andel kultur- och fritidsanläggningar

som tillämpar källsortering av avfall.

UTSLÄPP AV LUFTFÖRORENINGAR LIKSOM

KOLDIOXID MINSKAR. Utsläppen av koldioxid

minskar med 25 % till 2010 jmf med 1998.

• Nämnden har som fortsatt krav i driftavtal att den

maskinpark som används för skötsel av nämndens

anläggningar skall använda bränsle som är bättre ur

miljö- och hälsosynpunkt.

Nyckeltal/volymtal: Andel maskiner med miljövänligt

bränsle: %

ENERGIANVÄNDNINGEN MINSKAR. Elförbrukningen

minskar med 1 % per år.

• Den totala energianvändningen av el på Z-hallen,

Sporthallen och Storsjöbadet ska minska.

Nyckeltal/volymtal: Total energianvändning, el, MWh/

år: - Z-hallen, Sporthallen, Storsjöbadet, huvudbiblioteket

Rådhusgatan.

Beskrivning av verksamheten

Kultur- och fritidsnämndens nettodriftkostnader för

2010 uppgår till totalt 96,8 milj kronor. Kultur- och

fritidsnämnden har upphandlat driften av Storsjöteatern,

där ny entreprenör (Folkets Hus) tillträtt.

Sedan tidigare entreprenör för Verkön avvecklat sitt

uppdrag har upphandling av ny entreprenör till Verkön

genomförts. Utarbetandet av förfrågningsunderlag

för upphandling av Storsjöbadets drift har varit mer

omfattande än beräknat, men är nu inne i slutskedet

varefter upphandlingen kan genomföras. I övrigt

förlängs interna kontrakt för drift av anläggningar och

verksamhet under 2010. Bidraget till Folkets Hus fortsätter

att minskas enligt överenskommelse med Folkets

Hus. Bidraget upphör helt från 2012.

Besparingar

Kultur- och fritidsnämndens budgetramar för 2010

har först uppräknats enligt kommunens generella

uppräkning varefter avdrag har gjorts för besparingskrav

på totalt 7,5 milj kronor. I besparingskravet ingår

senareläggning av driften av planerad ny skidlift i

Ladängen-området, Östberget (1,0 milj kronor), samt

senareläggning av driftkostnader för en ny Arena (3,5

milj kronor). Nämndens besparingar i den befintliga

verksamheten uppgår därför till 3,0 milj kronor.

För att klara kommunfullmäktiges sparkrav för 2010

på 3 milj kronor i den befintliga verksamheten har

kultur- och fritidsnämnden genomlyst sina ansvarsområden.

Nämndens eget anslag föreslås sänkas med

50 000 kronor. Ökade hyror för vuxenverksamhet vid

kommunens idrottsanläggningar beräknas ge ökade

intäkter med 500 000 kronor. Bidragen till studieorganisationer

samt SISU minskas med 190.000

kronor. Anslaget till verksamhetsbidrag anpassas till

den faktiska minskning av antalet barn och ungdomar

i bidragsberättigad ålder som skett med totalt minskat

antal aktiviteter som följd, vilket bedöms ge 200

000 kronor i minskade kostnader. Anslaget till allmän

kulturverksamhet föreslås minskas med 300 000 kronor,

vilket bl a innebär att riktade bidrag till Filmpool

Jämtland resp Estrad Norr upphör. Vidare föreslås

nedläggning av områdesbiblioteket i Lugnvik från

1/1 2010, vilket innebär 631 000 kronor i minskade

driftkostnader för nämnden. Senarelagt införande av

kulturskolans musikgrundkurser innebär en besparing

på 150 000 kronor. Förändrad verksamhet med bl a

ökade liftkortspriser, släckt belysning på skidstadion

tidigt på morgonen, släckta skidbroar över E 14, viss

uppjustering av biljettpriser för s/s Thomée, färre

reguljära Thomée-turer under lågsäsong och uppskjutet

inköp av gräsklippare skall bidra till att spara

245 000 kronor inom idrotts- och fritidsanläggningar.

Förändringar inom verksamheten med inomhusbad ger

besparingar med 160 000 kronor genom bl a höjda

biljettpriser vid Brunflobadet, minskat öppethållande

för allmänheten i Lit med två kvällar/vecka samt

stängt öppethållande för allmänheten på Östbergsbadet,

Frösön. Minskade underhållsåtgärder vid kulturoch

fritidsnämndens anläggningar ger besparingar på

500 000 kronor. I kultur- och fritidsnämndens besparingsåtgärder

ingår dessutom sänkning av nämndens

förfogandeanslag resp bidrag till samlingslokaler samt

minskade elkostnader genom omläggning av el-abonnemang

på skidstadion till en lägre tariff.

Budgetberedningens ändringar

Besparingen på 1 Mkr för senareläggning av Östbergets

utbyggnad gäller endast 2010. I nämndens

67


udgetram ingår således 1 Mkr per från 2011. Investeringen

i ny Arena förskjuts från 2010 till 2011.

Från 2012 ingår ett ramtillskott på 7 Mkr i nämndens

budgetram. För driftkostnad mark och byggnad vid

Frösöberget (vandrarhemmet) tillförs nämnden 50 tkr

per år. För avstämning löneökningar 2009 tillförs budgetramen

25 tkr 2010. För den prisjustering som följer

av Serviceförvaltningens sparkrav minskas budgetramen

med 85 tkr.

Principerna för fördelning av investeringsutrymme som

uppkommer i takt med avskrivningarna skall ändras,

vilket innebär att nämndens budgetram minskas med

90 tkr. Utrymmet förs tills vidare till kommunstyrelsen.

Ramjustering med 20 tkr 2010 och 40 tkr från

2011 för fastighetsmässigt motiverade investeringar i

budget 2009-2011.

Nämnden har upphandlat drift av Storsjöbadet för

perioden 1 januari 2010 till 30 juni 2013. Enda anbudsgivare

är kommunens tekniska förvaltning. Den

offererade driftsersättningen uppgår till 9,4 Mkr per

år, baserat på nuvarande intäkts- och kostnadsbild. I

nämndens budget finns 3,1 Mkr, varför ytterligare 6,3

Mkr erfordras i ramtillskott.

Vid kommunstyrelsens behandling av den slutliga

budgeten den 24 november tillförs nämnden från 2010

300 tkr för ökade fjärrvärmekostnader och 250 tkr för

ökade elkostnader vid Jämtkraft Arena.

Åtgärder inom de strategiska utvecklingsområdena

för folkhälsoarbetet

Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar

Kultur- och fritidsnämnden prioriterar barn och ungdomsverksamhet

inom sitt ansvarsområde. Nämnden

lämnar stöd och stimulans genom olika former av

bidrag till föreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet.

Nämnden har som krav för bidrag till

barn- och ungdomsorganisationer bl a att föreningen

bedriver verksamhet i en trygg social miljö och verkar

för barn och ungdomars goda utveckling. Kultur- och

fritidsnämndens inriktning på jämställdhet innebär

också att flickor och pojkar (och män och kvinnor)

skall ha samma förutsättningar att utöva motion och

rekreation. Nämndens arbete för jämställdhet skall

också på sitt sätt ses som ett bidrag till ett ökat psykiskt

välbefinnande i samhället.

Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen

och användning av tobak, lösningsmedel och

andra droger bland barn och ungdomar

Genom att utöva olika former av fysiska och/eller

kulturella aktiviteter utvecklas individen fysiskt, psykiskt,

socialt och kulturellt. Kultur- och fritidsnämnden

lyfter i detta sammanhang därför fram betydelsen av

att det i kommunen finns ett rikt föreningsliv inom

kultur- och fritidsområdet. I kommunens främjandegrupp

har vikten av att stärka mobiliseringstanken för

kamp mot alkohol och droger i föreningslivet påtalats.

I nämndens pågående översyn av bidragsnormer, som

remissbehandlats under våren 2009, har frågan om

föreningars hållning till droger samt vilka krav som

kan ställas på föreningslivet tagits upp. Kultur- och

fritidsnämnden kommer att ta upp översynen under

hösten 2009 för ställningstagande och beslut.. I detta

sammanhang vill kultur- och fritidsnämnden föreslå att

kommunfullmäktige lägger till i det strategiska utvecklingsområdet

vikten av åtgärder mot anabola steroider

och andra dopningsmedel.

Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn,

ungdomar och äldre

I kommunens plan för fritid, rekreation och idrott betonas

bl a att det gäller att skapa goda förutsättningar

för kommunens medborgare att utöva idrott, motion

och rekreation med det uttalade syftet att främja folkhälsan

i hela kommunen.

I den strategi som antagits för samverkan mellan

idrottsrörelsen och kommunen betonas att mötesplatser

i kommundelar och bostadsområden är viktiga för

att intressera barn och ungdomar till fysisk aktivitet

och spontanidrott. Att tillskapa fler näridrottsplatser

är ett sätt att stimulera fler barn och ungdomar till

fysisk aktivitet.

Minska andelen fallolyckor och höftfrakturer för äldre

Byggnader/lokaler där allmänheten har tillträde och

på allmänna platser skall utformas så att människor

i alla åldrar ska bli fullt delaktiga i samhällslivet.

Nämndens idrotts- och fritidsanläggningar skall så

långt det är möjligt utformas så att besökare skall

känna sig trygg och säker i lokalerna. Det ingår redan

idag i berörda enhetschefers/verksamhetsansvar-igas

ansvar och uppgifter att nämndens anläggningar skall

vara välskötta samt uppfylla aktuella myndighets- och

säkerhetskrav för att undvika olyckor.

Beskrivning av investeringar

Nedan redovisas de investeringar som kultur- och

68


Resultat

Utfall Utfall Prognos Mål

2007 2008 2090 2010

Resursanvändning, ekonomi, % 99,2 99,9

Måluppfyllelse, % 64 88

Idrott

Nyttjandegrad idrottshallar 1 , % 94 85

Antal besökare Storsjöbadet 135 000 129 000 220 000 220 000

Kultur/Bibliotek

Antal besökare huvudbiblioteket 294 000 289 000 310 000 310 000

Antal besökare biblioteksbussen 30 000 34 400 27 000 30 000

Antal besökare bibliotekets hemsida 77 000 81 300 80 000 80 000

Antal boklån och AV-medier 472 659 471 756

Antal lån/invånare i förh till riksgenomsnittet 8,1/7,7 8,04/7,7

Nämndens kostnad per ant registrerade boklån, kr 38 48 48

Kulturskolan

Antal betalande elever (inkl syskonrabatt) 925 924 928 925

Nämndens kostnad per betalande elev, kr 11 076 11 316 11 717 11 678

Storsjöteatern

Antal uthyrningsdagar/varav föreställningar 269/203 276/192 276/192 280/200

Föreningar

Antal kulturföreningar som erhållit årsbidrag, st 46 47

Antal idrottsföreningar som erhållit verksamhetsbidrag

(aktivitetsstöd) 123

Resultat från kvalitetsutvärderingar, NöjdKundIndex,

medelvärde (föreningar skala 1-6) 4

Folkhälsa

Andel 14-åringar som motionerar/idrottar på

fritiden 3-4 ggr/v eller mer, % 73 72

Andel elever i åk 8 som är aktiv medlem i en förening 70

(LUPP), % (2006)

Andel elever i åk 8 som är aktiv medlem i en 53

idrottsförening (LUPP), % (2006)

1 Fördelning tim/vecka kl.17-20, barn och ungdom

Driftbudget/plan (2010 års prisnivå) Mnkr

Budget Budget Plan Plan

2009 2010 2011 2012

Intäkter 1,5 1,5 1,5 1,5

Kostnader 104,6 -105,1 -105,9 -112,9

Kommunbidrag 103,1 103,6 104,4 111,4

Resultat 0 0 0 0

69


fritidsnämnden anser bör göras inom nämndens

ansvarsområde:

Tidigare redovisade långsiktiga investeringsbehov,

bl a för fortlöpande anpassning och renovering av

Ahlbergshallen, maskininvesteringar inom nämndens

anläggningar samt åtgärder vid Frösö Ridcenter, kvarstår

med fortsatt prioritet.

Fortsatta investeringar sker vid Östberget med utbyggnad

av skidbackar i Ladängenområdet med lift, lifthus,

belysning, snötillverkningssystem och sammanbindning

med Gustavsbergsbacken. Ansökan om EU-medel för

utvecklingsprojektet beviljades i december 2009. Projektet

omsluter därför investeringar på totalt 16 Mkr.

I befintlig investeringsbudget har nämnden redovisat

Litsbacken som ett framtida utvecklingsprojekt för att

säkerställa skidåkning under vintersäsongen. Nämnda

investeringar i Litsbacken förskjuts till i slutet av

3-årsperioden, d v s 2012.

Kommunfullmäktige beslutade redan 2008 att avsätta

medel i kommunens investeringsbudget för 2010 med

investeringar i en ny arena för idrottsändamål. I kommunens

investeringsbudget finns 100 Mkr avsatta till

arenainvesteringar 2010. Ett särskilt arenaprojekt

tillsattes i slutet på hösten 2008 med syfte att utreda

utformning av program för ny arena. Projektet har

genomförts i samarbete mellan idrottsrörelsen, kommunen

samt Jämtkraft. Den politiska ledningsgruppen,

i vilken kultur- och fritidsnämnden varit representerad

genom sin ordförande resp vice ordförande, har sänt

den färdiga arenautredningen till kommunstyrelsen för

vidare behandling och ställningstagande.

För Skidstadion ombudgeteras preliminärt 2,5 Mkr till

2010.

Budgetberedningens ändring

Kommunens avsättning på 100 Mkr för investering i ny

Arena skjuts fram från 2010 till 2011.

Från 2009 års investeringsbudget ombudgeteras 5,6

Mkr för Östbergsprojektet och 300 tkr för ersättning

av Hofvallens B-plan.

Investeringsbudget/plan (2010 års prisnivå) Mnkr

Budget Budget Plan Plan

2008 2009 2010 2011

Kultur 3,6 0,1 0,1 0,1

Fritid 8,8 18,5 101,1 9,1

Varav: Östberget 6,0 14,6

Skidstadion 2,5

Litsbacken 8,0

Arena för idrottsändamål 100,0

Summa utgifter 12,4 18,6 101,2 9,2

70


Utförarstyrelse - Teknisk förvaltning

Uppdrag

Teknisk förvaltning finns till för att på ett effektivt

sätt utföra tjänster inom våra verksamhetsområden

som svarar mot kommuninvånarnas och övriga kunders

behov.

Värderingar

Service, Laganda, Personlig frihet, Professionalism,

Kostnadseffektivitet

Verksamhetsidé

Teknisk förvaltning skall offensivt stimulera till en bra

miljö och positiv utveckling av kommunen genom att

med hög servicenivå tillgodose kundernas behov och

förväntningar.

Ansvarsområde

Teknisk förvaltning är en av sju förvaltningar i Östersunds

kommun. Politiskt sorterar förvaltningen från 1

januari 2007 under Utförarstyrelsen.

I förvaltningen finns de flesta av kommunens tekniska

verksamheter samlade, som till exempel vatten, fastigheter,

fritidsanläggningar, renhållning, trafikanläggningar

och parker. Det är många vitt skilda verksamheter,

men de är alla av teknisk natur.

Förvaltningen har ca 260 tillsvidareanställda medarbetare

och har en nettoomsättning på ca 526 miljoner

kronor (bokslut 2008). Den verksamhet som har störst

omsättning är Fastighet, som bidrar till nära hälften

av förvaltningens totala omsättning. Andra till volymen

stora verksamheter är Gatukontoret, Vatten och

Renhållning.

Fastighet

• För att mäta servicenivå kommer regelbunden NKIundersökning

att genomföras. Mål att överstiga index

70 enligt Fastighetsbarometer.

Nyckeltal/volymtal: NKI-resultat , Mätning genomförs

vart 3:e år med start 2007%

Vatten

• På ett kostnadseffektivt sätt leverera dricksvatten

till och ta hand om avloppsvatten från anslutna abonnenter

och allmänna platser.

Nyckeltal/volymtal: Årskostnad för typhus A jämfört

med övriga kommuner. (Källa Svenskt Vatten).

TEKNISK FÖRVALTNINGS KUNDER 1 UPPLE-

VER ATT VERKSAMHETERNA HAR GOD ELLER

MYCKET GOD TILLGÄNGLIGHET.

• Minst 80% av kunderna upplever att verksamheterna

har god eller mycket god tillgänglighet.

Nyckeltal/volymtal: Procent av svar på enkät.

TEKNISK FÖRVALTNINGS KUNDER 1 UPPLEVER

ATT DE FÅR ETT BRA ELLER MYCKET BRA

BEMÖTANDE.

• Minst 90% av kunderna upplever att bemötandet är

bra eller mycket bra.

Nyckeltal/volymtal: Procent av svar på enkät.

TEKNISK FÖRVALTNINGS KUNDER 1 UPPLEVER

ATT DE HAR GOD ELLER MYCKET GOD MÖJ-

LIGHET TILL INFLYTANDE PÅ VERKSAMHE-

TENS UTFÖRANDE.

Utveckling av verksamheten

Verksamhetens mål på väg mot visionen om ett demokratiskt,

socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart

Östersund.

• Minst 60% av kunderna upplever att de har god eller

mycket god möjlighet till inflytande på verksamhetens

utförande

Nyckeltal/volymtal: Procent av svar på enkät.

TEKNISK FÖRVALTNING SKALL OFFENSIVT

STIMULERA TILL EN GOD MILJÖ OCH POSITIV

UTVECKLING AV KOMMUNEN GENOM ATT MED

HÖG SERVICENIVÅ TILLGODOSE KUNDERS

BEHOV OCH FÖRVÄNTNINGAR.

Camping

• Att höja attraktiviteten på och marknadsanpassa

boendet för besöksnäringen och studenter i Östersund.

Nyckeltal/volymtal: Minst 83 000 gästnätter, Minst

97 % nöjda gäster, Minst 87% Uthyrningsgrad okt/

mars i %

TEKNISK FÖRVALTNING SKA HA EN EKONOMI

UNDER KONTROLL.

• Teknisk förvaltnings ekonomiska resultat ska inte

understiga budgeterat resultat.

Nyckeltal/volymtal: Resultat i kronor.

• Alla medarbetare i förvaltningen skall ha tillräcklig

kompetens för sina arbetsuppgifter.

Nyckeltal/volymtal: Vid 2010 års utgång skall minst

80% av medarbetarna ha individuella kompetensutvecklingsplaner

71

91

En kund kan vara såväl en extern brukare/nyttjare av

förvaltningens tjänster som en intern kund, t ex en nämnd

eller en resultatenhet inom kommunen eller förvaltningen


ARBETSMILJÖN PÅ KOMMUNENS ARBETS-

PLATSER ÄR STIMULERANDE OCH FRÄM-

JAR HÄLSA, TRIVSEL OCH ARBETSGLÄDJE.

Sjukfrånvaron minskar och överstiger inte 8 % av

tillgänglig ordinarie arbetstid.

• Förvaltningens sjukfrånvaro ska inte överstiga 5%

Nyckeltal/volymtal: % sjukfrånvaro.

ÖSTERSUNDS KOMMUN UPPFATTAS SOM EN

ATTRAKTIV ARBETSGIVARE SOM ERBJUDER

GODA ARBETS- OCH ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLL-

ANDEN. Vid rekrytering lyckas Östersunds kommun

anställa medarbetare med rätt kompetens.

• Minst 80 % av de rekryteringar som görs ska tillsättas

av personer med rätt kompetens

Nyckeltal/volymtal: % rätt kompetens.

ÖSTERSUNDS KOMMUN HAR JÄMSTÄLLDA

ARBETSPLATSER DÄR KVINNOR OCH MÄN

VÄRDERAS LIKA OCH GES SAMMA MÖJLIGHE-

TER TILL GODA ARBETS- OCH ANSTÄLLNINGS-

VILLKOR SAMT KARRIÄRMÖJLIGHETER INOM

RESPEKTIVE YRKESOMRÅDE.

• I yrkes- och verksamhetsområden med ojämn könsfördelning

ska andelen män respektive kvinnor öka.

Nyckeltal/volymtal: Andelen män och kvinnor.

UTSLÄPP AV LUFTFÖRORENINGAR LIKSOM

KOLDIOXID MINSKAR. Utsläppen av koldioxid

minskar med 25 % till 2010 jämfört med 1998.

Fastighet

• Huvuddelen av oljeuppvärmda anläggningar ska avvecklas

till utgången av 2010 jämfört 2004.

Nyckeltal/volymtal: Avvecklad volym olja [m3], Andel

avvecklad olja [%].

Gatukontoret, Renhållning

• Bränsleförbrukningen i liter/mil samt liter/timme

mätt i bensinekvivalenter 2 ska minska med 5 % till

utgången av 2010 jämfört med 2005.

Nyckeltal/volymtal: Bränsleförbrukningsminskning i

genomsnitt [% / liter], ( l/mil fordonsvis ), ( l/timme

fordonsvis ), [l/ton insamlade sopor fordonsvis].

Alla enheter

• Andelen miljöbilar av åretruntbilar ska öka och vara

minst 55% av personbilsflottan.

Nyckeltal/volymtal: Andelen miljöbilar [%].

Alla enheter

• 100 bilresor kortare än 5 km i tjänsten ska ersättas

genom att välja miljövänligt alternativ t.ex cykla, buss

osv… under 2010.

Nyckeltal/volymtal: Antalet ersatta resor (st), Minskning

av CO2 vid tjänsteresor (kg)

Alla enheter

• Pappersanvändningen ska minska med 5% 2010

jämfört med 2006, vilket motsvarar 16 500 kopior

Nyckeltal/volymtal: Minskning av CO2 avseende pappersförbrukning,

(% eller kg år 2010 jmf 2006).

Fritid

• Bränsleförbrukningen på SS Thomée ska minska med

2% i liter/körtimme år 2010 jmf 2008.

Nyckeltal/volymtal: Bränsleförbrukningsminskning ( l/

körtimme ), (%).

ENERGIANVÄNDNINGEN MINSKAR. Elförbrukningen

minskar med 1 % per år.

• Energianvändningen i fastigheterna ska senast 2010

ha minskats med minst 15% / m2 i jämfört med 2004.

Nyckeltal/volymtal: Minskad energianvändning 2010

jämfört med 2004 [%].

• Senast vid utgången av år 2010 ska merparten av

de fastigheter som den 1 januari 2008 var uppvärmda

med direktel och vattenburen elvärme ha konverterats

till annat uppvärmningssystem.

Nyckeltal/volymtal: Mängd förbrukad el i MWh i uppvärmningssyfte

med direktel och vattenburen el 2010/

Mängd förbrukad el i MWh i uppvärmningssyfte med

direktel och vattenburen el 2007

• Fastighets energiledningssystem ska vara certifierat

senast år 2010.

Nyckeltal/volymtal: Ja/nej.

• Vid nybyggnad och omfattande till-/ombyggnad skall

energibehovet för uppvärmning och fastighetsdrift

uppgå till maximalt 80 kWh/m2 Atemp 3 ,år. Vi skall

sträva efter att närma oss passivhusstandard.

Nyckeltal/volymtal: Nya byggnaders uppmätta energibehov

per kvadratmeter Atemp .

• Den totala elanvändningen ska minska med 1% per

besökare på Storsjöbadet 2010 jmf 2009 års elanvändning.

Nyckeltal/volymtal: Elanvändningsförändring (%/besökare

år 2010 jmf 2009).

2 Bensinekvivalenter är ett sätt att jämföra olika bränsleslag

energimässigt. Exempelvis motsvarar 1 liter bensin 1,35 liter

etanol.

72

3 Atemp är "golvarean i temperaturreglerade utrymmen

avsedd att värmas till mer än 10 °C begränsade av klimatskärmens

insida (m²)". Definition hämtad från Regelsamling

för byggnader, BBR.


• Den totala fjärrvärmeanvändningen ska minska med

1% per besökare på Storsjöbadet 2010 jmf 2009 års

fjärrvärmeanvändning.

Nyckeltal/volymtal: Fjärrvärmeanvändningsförändring

(%/besökare år 2010 jmf 2009).

Beskrivning av verksamheten

Teknisk förvaltning arbetar efter principen att taxefinansierad,

internt intäktsfinansierad och anslagsfinansierad

verksamhet i huvudsak ska nollbudgeteras.

ca 2,8 miljoner kronor. I 2009 års budget har berörda

nämnder/förvaltningar tillförts ramtillskott för energiprisökningen

på 5 öre/kwh 1 juli 2009, vilket innebär

att Fastighet har kunnat göra motsvarande hyresjusteringar.

För 2010 har aviserats prisökningar på fjärrvärme

med 9%, vilket motsvarar ökade kostnader med cirka

1,8 miljoner kronor. Konsekvenserna är inte med i

2010 års budget.

För att balansera förvaltningens budget och att uppnå

resultatkravet har intäktsfinansierade verksamheterna

fått ett resultatkrav och anslagsfinansierade verksamheterna

ett minskat anslag.

Taxefinansierad verksamhet, Vatten Östersund, redovisar

ett underskott i sin verksamhet med -0,8 miljoner

kronor vilket motsvarar en taxehöjning av cirka 1,5%,

och underskottet föreslås täckas genom att nyttja enhetens

rörelsekapital. Rörelsekapitalet beräknas uppgå

till 6,6 mnkr efter bokslut för 2009

Stopprogrammet under 2009 beräknas minska saneringen

och underhållet i ledningsnätet från 8,6 kr/m

2008 till 6,8 kr/m. I budgetförslaget för 2010 har en

återställning till tidigare nivå kalkylerats in.

Med oförändrad taxa och vattenförbrukning 2011 och

2012 och med alla kostnadsökningar inräknade blir det

kalkylerade underskottet ca 1,5 mnkr 2011 och ca 3,9

mnkr 2012. För att nå ett 0-resultat erfordras en taxehöjning

2011 på 2,5 % och 2012 på ytterligare 4 %.

Nivån för renhållningstaxan för hushållen lämnas

oförändrad 2010. Intäkterna beräknas täcka kostnaderna

för denna del av avfallshanteringen. Däremot

behöver avgifterna för avfall in till Gräfsåsen höjas

med 3 % för att kostnadstäckning ska uppnås. För att

uppnå nollresultat avsätts endast 0,2 mnkr till fond för

framtida täckning av deponin.

Med oförändrad taxa för hushållen och oförändrade

tippavgifter på Gräfsåsen 2011 och 2012 blir det

kalkylerade underskottet ca 1,3 mnkr 2011 och ca

2,6 mnkr 2012. Med alla kostnadsökningar inräknade

erfordras en taxehöjning 2011 på 2,2 % och 2012 på

ytterligare 2 %.

Energipriserna har stigit under 2009 och prisökningar

har aviserats för 2010. Under 2009 beräknas förvaltningen

totalt få ökade kostnader jämfört med 2008

för el- och fjärrvärme med ca. 3,8 miljoner kronor

enbart p g a prisökningarna. För fastighet innebär de

ökade energipriserna kostnadsökningar motsvarande

Fastighetsunderhållet har urholkats under 2003 –

2008 och speciellt under 2009 främst på grund av

stopprogrammet och ej kompenserade prisökningar för

energi. Nivån på fastighetsunderhållet beräknas under

2009 sänkas till cirka 51 kr/m2 2009 jämfört med 67

kr/m2 2008, vilket motsvarar cirka 23% . Under 2003

användes 67 kr/m2 för fastighetsunderhållet, vilket

motsvarar cirka 78 kr/m2 i dagens penningvärde.

Beräknat i dagens penningvärde borde fastighetsunderhållet

under 2009 varit cirka. 29 miljoner kronor

istället för beräknat utfall cirka 19 miljoner kronor.

Entreprenadindexutvecklingen under åren 2003-2008

har varit ca 3% årligen. För att under planperioden

någorlunda återställa nivån på fastighetsunderhållet

till 2003 års nivå i reella tal erfordras en extra kompensation

med 3 mnkr för 2010 och ytterligare ökning

med tre miljoner kronor jämfört med året innan för

vartdera av åren 2011 och 2012. Detta är utöver begärd

kompensation för ökade energipriser och innebär

inte att man har resurser att utföra det underhåll som

redan ”förlorats” sedan 2003.

Vad som händer på lokalfronten både med interna och

externa hyresgäster och vad resultatet av Gymnasieförbundets

lokalutredning kan innebära är inte känt.

För att parera för kostnaderna har 1 Mkr per år 2010-

2011 budgeterats i kommunstyrelsens budget.

Fastighet har gjort mätningar beträffande radonhalten

i inomhusmiljön. Mätningarna är inte heltäckande utan

ger en indikation hur läget är. Mätningarna behöver

kompletteras för att få en heltäckande och noggrannare

bild av situationen. I dagsläget finns inga beslutade

krav på lägre radonhalt i inomhusmiljön, men WHO

har ställt krav på lägre gränsvärden för radonhalten.

Beräknad kostnad för mätningarna är ca. 0,6 mnkr.

Kostnaden är inte med i 2010 års budget.

Några av de större investeringar som planerats till

2010 är förskola 8 avd Lövsta, Förskola Frösön-Mjällebäcken

och Solliden samt Furulund övningsområde.

För anslagsfinansierad verksamhet, Lokal och Bostad

73


ehövs ett utökat anslag med 1,3 miljoner kronor på

grund av ökade kostnader för bostadsanpassningsbidraget.

Antalet ärenden har ökat kraftigt under de

senaste två åren. Det ökade anslaget är medräknat i

2010 års budget.

Fordonsgasanläggningen kalkylerar ett överskott på

0,1 mnkr. I resultatet är medräknat en höjning av

gaspriset med 50 öre 1 januari 2010 och en förväntad

gasförsäljning på 350 000 m3. Priset höjs från 9.00

kr/m3 till 9.50 kr/m3.

Teknisk förvaltning kommer att bedriva verksamheten

vid Storsjöbadet med ett nytt avtal från och med

2010-01-01. Enheten Fritid ombildas från och med

2010-01-01 då enheterna Fritid och Storsjöbadet slås

ihop. Arbetet med att skapa lokaler för en samlokalisering

av förvaltningen kommer att fortsätta under

2010.

Förvaltningschef och biträdande förvaltningschef kommer

att sluta under 2010.

Besparingar

Besparingsåtgärderna omfattar minskade köp av

externa underhållstjänster, återhållsamhet och anpassning

till kommunens riktlinjer när det gäller personalvård,

kurser / konferenser, minskat internationellt

arbete, resor och representation samt resultatkrav på

enheter. Minska administrativa kostnader genom att

utnyttja IT effektivare, senarelägga vissa planerade

förbättringsåtgärder samt i enstaka fall avsluta uppdrag

(Yrancamping, FSC-certifiering)

prisökning fjärrvärme och med 3 Mkr för att kunna

öka fastighetsunderhållet. Resurstillskottet sker genom

ett kommunbidrag på 4,8 Mkr.

Åtgärder för att nå personalpolitiska mål

Teknisk förvaltning avser att även fortsättningsvis stimulera

till friskvård genom till exempel friskvårdsdag

för personal, hälsoprofiler och friskvårdspeng. Även en

systematisk planering för arbetsmiljöarbetet bidrar till

att minska sjukfrånvaron. Förvaltningen ska kvalitetssäkra

sina rekryteringsrutiner och genom kompetensutveckling

och arbetsrotation försöka möjliggöra en

jämnare könsfördelning inom fler enheter.

Åtgärder inom de strategiska utvecklingsområdena

för folkhälsoarbetet

I nämndens måldokument har nämnden inga folkhälsomål

inskrivna, men inte desto mindre arbetar nämnden

med folkhälsofrågor på ett mycket grundläggande

plan. Det gäller såväl vatten och avlopp som projektering

av lokaler och bostäder och anläggningar för

fritid och rekreation som sköts och förvaltas av teknisk

förvaltning.

Budgetberedningens ändringar

Enligt avstämning av löneökningarna 2009 behövs ett

ökat löneutrymme på 700 tkr vid Teknisk förvaltning.

Utrymmet, som tills vidare läggs under kommunstyrelsen,

skall fördelas på berörda nämnder.

Principerna för fördelning av investeringsutrymme som

uppkommer i takt med avskrivningarna kommer att

ändras, vilket innebär att berörda nämnders budgetramar

har minskats med det beräknade utrymmet 2010.

De ändrade principerna gäller även Teknisk förvaltnings

utrymme för fastighetsmässig motiverade investeringar.

För 2010 budgeteras investeringsutrymmet

hos kommunstyrelsen, för att senare kunna utfördelas

enligt föreslagen modell.

Begäran om ramtillskott för ökade kostnader Bostadsanpassningsbidrag

har lagts in i utförarstyrelsens

anslagsfinansierade budget (MEX och LoB).

US-TF, Fastighet kompenseras med 1,8 Mkr för

74


Resultat

Utfall Utfall Prognos Mål

2007 2008 2009 2010

Finansiella mål/mått, hela förvaltningen

Årets resultat(mnkr) 2,9 0,5 5,3 2,7

Omslutning, brutto 623 712 661 659

Omslutning, netto 487 526 476 480

Camping

Antal nöjda gäster, enligt enkätundersökning 99% 98% 99% 97%

Antal gästnätter husvagn 28 335 31 787 32 050 32 000

Antal gästnätter tältplatser 15 454 15 037 5 456 *) 5 500

Antal gästnätter stugor/rum 44 025 44 533 48 000 45 500

Antal gästnätter totalt 87 814 91 357 85 506 83 000

Storsjöbadet

Antal besökare 138 103 129 648 220 000 220 000

Vatten & Renhållning

Såld vattenmängd (1000-tal-m3) 4 360 4 414 4 400 4 400

Hushållsavfall till deponi (ton) 3 314 2 094 2 000 3 000

*) Minskningen av ”gästnätter tältplatser” beror på att Yran-campingen har utgått (6 793 gästnätter 2008) samt färre

tältande p.g.a. den regniga sommaren

Driftbudget/plan (2010 års prisnivå) Mnkr

Budget Budget Plan Plan

2009 2010 2011 2012

Intäkter 552,5 551,0 552,2 554,5

Kostnader -568,1 -570,7 -571,7 -573,7

Kommunbidrag; MEX och LoB 15,1 17,6 17,4 17,4

Kommunbidrag; fjärrvärme och fastigh.underhåll 4,8 4,8 4,8

Resultat -0,5 2,7 1 2,7 3,0

1

Vattens underskott på 0,8 mnkr förutsätts täckas av enhetens rörelsekapital (beräknat till 6,6 mnkr 2009).

Beskrivning av investeringar

Den stora investeringsvolymen finns hos Fastighet med

bl a fortsatt utbyggnad med nya förskolor. I vanlig

ordning är det svårt att bedöma framtida investeringsvolym.

Förvaltningens investeringsbudget/plan består

dels av beslutade projekt och dels av kvalificerade

bedömningar om vilka projekt som kan komma. Osäkerheten

ökar naturligtvis ju längre in i framtiden man

försöker se. Till exempel är det i dagsläget osäkert om

det blir någon stor investering i en biogasanläggning

för renhållning och kompostanläggning i Gräfsåsen.

Gymnasieförbundets lokalutredning kommer sannolikt

att resultera i investeringar 2011 och 2012 oavsett

vilken väg som väljs. Detta finns ej med i förslaget

till investeringsbudget/plan- Ändringar av projekt,

förseningar och tillkommande projekt gör också att

den verkliga investeringsvolymen med all sannolikhet

kommer att avvika från den i dagsläget bedömda.

75


Investeringsbudget/plan (2010 års prisnivå) Mnkr

Enhet Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan

2008 2009 2009 2010 2011 2012

Fastighet 199,1 164,0 120,0 153,8 85,6 46,7

Vatten 20,8 13,8 13,5 18,2 26,7 12,3

Renhållning 13,4 6,5 7,8 7,1 7,5 7,9

Mark o exploatering 9,3 9,2 9,6 3,8 3,8 3,8

Gatukontoret 0,0 4,0 4,6 3,0 3,6 1,8

Fritid 0,7 0,7 0,7 2,2 0,6 1,5

Camping 11,5 5,0 6,2 1,1 1,0 0

Lokal- och bostad 0,0 0,0 0,1 0,2 0,2 0,2

Storsjöbadet 0,4 0,0 0,0 - - -

Ledning / stab 0,1 0,1 0,1 0,3 0,1 0,1

Fordonsgas -1,8 -0,1 0,7 0,0 0,0 0,0

Totalt exkl. fastighetsförsäljning 253,5 203,2 163,3 189,7 129,1 74,3

1

Eftersläpande statsbidrag Mål 1 för investeringar 2007 (4,2 mnkr) och 2008 (0,1 mnkr)

Spec. av investeringsobjekt överstigande 10 Mnkr

Investerinsgprojekt Budget Plan Plan Totalt

2010 2011 2012

Lövstaskolan, förskola (8-avd) 21,0 27,0 48,0

Frösön-Mjällebäcken, förskola 20,0 4,0 24,0

Solliden, förskola 12,0 12,0

Furulund, nytt övningsområde 11,0 11,0

Gruppboende 7,0 10,0 17,0

TryckstegringTorvalla, el,styr,torn 1,2 13,8 0,1 15,1

Hofvallens B-plan, förskola 5,0 20,0 25,0

76


Utförarstyrelse - Serviceförvaltning

Uppdrag

I förvaltningens ansvarsområde ingår olika serviceoch

konsulttjänster. I enheten kommunservice finns

samlad bokning av fritidsanläggningar, bidrag till

föreningar, reception, rekryteringsadministration,

porto- och posthantering, inflyttarservice, kopieringsservice,

televäxel, vaktmästar- och informationstjänster.

Förvaltningen tillhandahåller också stöd i form av

löne- och pensionstjänster, datatjänster, statistik- och

ekonomitjänster, upphandlingar, snickeri och hantverkare.

De verksamheter som har störst omfattning är städ

och matproduktion som tillhandahåller förskole-, skoloch

äldremat, lokal- och specialstädning samt serviceinsatser

mot vård- och omsorgsförvaltningens brukare.

I serviceförvaltningen arbetar ca 400 personer organiserade

i 9 enheter.

Utveckling av verksamheten

Verksamhetens mål på väg mot visionen om ett demokratiskt,

socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart

Östersund.

SERVICEFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSIDÉ

ÄR ATT GENOM EN KUNDORIENTERAD VERK-

SAMHETSUTVECKLING OCH STÄNDIGA FÖR-

BÄTTRINGAR SÄKERSTÄLLA ATT KOMMUNER

OCH DÄRTILL KNUTNA VERKSAMHETER FÅR

PROFESSIONELLT UTFÖRDA OCH KOSTNADS-

EFFEKTIVA TJÄNSTER INOM ADMINISTRA-

TION, MÅLTIDS- OCH STÄDSERVICE

• Serviceförvaltningens totala nöjdkundindex ska öka

med 1,1 % och uppgå till minst 85.

Nyckeltal/volymtal: Nöjdkundindex.

• Serviceförvaltningens index över kundernas upplevelse

av bemötande ska vara fortsatt god och uppgå

till minst 91.

Nyckeltal/volymtal: Index bemötande

• Serviceförvaltningens index över kundernas upplevelse

av tillgänglighet ska öka med 1,1 % och uppgå

till minst 85.

Nyckeltal/volymtal: Index tillgänglighet.

• Serviceförvaltningens index över kundernas upplevelse

av kompetens ska vara fortsatt god och uppgå till

minst 88.

Nyckeltal/volymtal: Index kompetens.

77

• Serviceförvaltningens index över kundernas upplevelse

av inflytande ska öka med 1,3 % och uppgå till

minst 80.

Nyckeltal/volymtal: Index inflytande.

ARBETSMILJÖN PÅ KOMMUNENS ARBETS-

PLATSER ÄR STIMULERANDE OCH FRÄM-

JAR HÄLSA, TRIVSEL OCH ARBETSGLÄDJE.

Sjukfrånvaron minskar och överstiger inte 8 % av

tillgänglig ordinarie arbetstid.

• Sjukfrånvaron ska minska med 2,9 % -enheter jämfört

2008 och inte överstiga 6,6 %.

Nyckeltal/volymtal: Sjukfrånvaro i % av tillgänglig

ordinarie arbetstid.

ÖSTERSUNDS KOMMUN UPPFATTAS SOM EN

ATTRAKTIV ARBETSGIVARE SOM ERBJUDER

GODA ARBETS- OCH ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLL-

ANDEN. Vid rekrytering lyckas Östersunds kommun

anställa medarbetare med rätt kompetens.

• 100 % av de tillsvidareanställningar som görs ska

tillsättas av personer med rätt kompetens

Nyckeltal/volymtal: Andel tillsvidareanställningar med

rätt kompetens.

Medarbetarundersökningens nöjdmedarbetarindex

(NMI) skall förbättras jämfört med värdet 2009.

• Förvaltningens totala nöjdmedarbetarindex ska öka

med 1,5 % jämfört 2009 och inte understiga 70.

Nyckeltal/volymtal: Nöjdmedarbetarindex.

ÖSTERSUNDS KOMMUN HAR JÄMSTÄLLDA

ARBETSPLATSER DÄR KVINNOR OCH MÄN

VÄRDERAS LIKA OCH GES SAMMA MÖJLIGHE-

TER TILL GODA ARBETS- OCH ANSTÄLLNINGS-

VILLKOR SAMT KARRIÄRMÖJLIGHETER INOM

RESPEKTIVE YRKESOMRÅDE. I yrkes- och

verksamhetsområden med ojämn könsfördelning ska

andelen män respektive kvinnor öka.

• Inom de kvinnodominerande enheterna matproduktion

och städ & hemservice ska andelen män öka med

2 % -enheter jämfört 2008 och inte understiga 20 %.

Nyckeltal/volymtal: Andel män inom matproduktion

och städ & hemservice.

UTSLÄPP AV LUFTFÖRORENINGAR LIKSOM

KOLDIOXID MINSKAR. Utsläppen av koldioxid

minskar med 25 % till 2010 jmf med 1998.


• Förvaltningens resande i tjänsten med konventionella

bränslen ska minska med 5 % jämfört med 2008

Nyckeltal/volymtal: Volym konventionella bränslen

(bensin/diesel).

ENERGIANVÄNDNINGEN MINSKAR. Elförbrukningen

minskar med 1 % per år.

• Minst fem energiförbättrande åtgärder ska genomföras.

Nyckeltal/volymtal: Antal genomförda energiförbättrande

åtgärder.

Beskrivning av verksamheten

Matproduktion står inför utmaningen att ta över

barn- och utbildningsförvaltningens köksorganisation.

Konkret innebär det ett övertagande av såväl personal

som ansvar för hur maten produceras och serveras.

I övertagandet berörs ett drygt fyrtiotal anställda

inom barn- och utbildningsförvaltningen varav några

idag har kombinerade tjänster inom t ex kök och städ.

Sedan tidigare utförs uppdrag till åtta förskolor med

kombinationstjänster kök/städ och detta kommer nu

att ytterligare utökas.

ersättas av elektronisk hantering.

För löners del beräknas att breddinförandet av nya

personalsystemet ska vara klart under 2009. Här blir

fokus under 2010 att etablera systemet och införa ett

kundstyrt stöd i enlighet med intentionerna i chefens

administrativa vardag.

Förvaltningens effektmål för verksamhet baseras på

kundernas upplevelse av förvaltningens service totalt

och per kvalitetsdimension. Grunden för detta är regelbunden

uppföljning med kunderna och en aktiv dialog

kring förvaltningens tjänster. För att nå verksamhetsmålen

handlar det i stort om ständiga förbättringar

inom ett flertal områden. Arbete med medarbetarskap

är ett viktigt område då en stor del av kundernas

upplevelse startar i den egna arbetssituationen. Inom

kompetensområdet ska en aktiv omvärldsbevakning ske

likt tidigare år där lämpliga studiebesök och deltagande

i nätverk är två aktiviteter. Tillgängligheten ska

ökas genom bland annat utveckling av förvaltningens

interna webb. Inflytandet ska bli bättre genom tydligare

avtal, tydligare prissättning och ett aktivt deltagande

i olika brukarråd, matråd och elevråd mm.

I samband med övertagandet flyttas även barn- och

utbildningsförvaltningens egna städresurser över till

förvaltningen. I syfte att åstadkomma en gemensam

städstandard för samtliga skolor och förskolor ska

också ett gemensamt huvudavtal upprättas och gälla

från 2010.

En annan utmaning är vård- och omsorgsförvaltningens

planer på införande av fritt vårdval. Hur och i

vilken omfattning det får konsekvenser på uppdraget

servicetjänster är idag svårt att uppskatta. En konkret

effekt som hänger ihop med detta är nya krav på måltidsservice

för brukarna. För att möta upp dessa krav

ska en ny matlagningsmodell för kyld mat utvecklas i

köket på Solliden.

Inom IT-området ska införande av ny sk katalogtjänst

ske. Detta kommer att påverka den tekniska miljön

positivt inom flera områden och bland annat ge verksamheterna

möjlighet att utveckla sig inom ramen för

E-tjänster. Ny teknik i kommunens växelsystem ger

också förbättrad funktionalitet t ex i form av gruppnummer

med hänvisningssystem och välkomst¬fraser

med knappval.

Ny teknik och nytt avtal med olika e-handelsleverantörer

gör det nu också möjligt för kommunens leverantörer

att på ett enkelt sätt betala fakturor elektroniskt.

Skanning av fakturor kommer därför successivt att

Även om många insatser gjorts de senaste åren inom

miljöområdet koldioxid, t ex inköp av ett flertal biogasbilar,

så görs bedömning att det fortfarande finns visst

utrymme till nyttjande av mer miljövänliga bränslen.

Effektmålet för 2010 har därför satts till att minska

förbrukningen av bensin och diesel med 5 % jämfört

2008. Inom energiområdet finns ingen tydlig potential

utan bedömning är att det satta målet om att minst

fem energiförbättrande åtgärder ska genomföras ändå

sätter visst fokus på frågan och därmed stimulerar till

förändringar där det bedöms möjligt.

Besparingar

Budgeten innehåller besparingar på totalt 2,4 mnkr

och är effektiviseringar, sänkta omkostnader och sänkt

kvalitet. Effektivisering är inom städ & hemservice

och ekonomi/finans. Här finns också samordningseffekter

i samband med att fler kommuner nu ingår i

upphandlingssamverkan. Sänkta omkostnader består i

huvudsak av lägre kostnader för telefoni och personalsystem

medan sänkt kvalitet berör kommunens interna

posthantering och kommunens växel.

Budgetberedningens ändringar

För 2011-2012 budgeteras ett resultatkrav på 200

tkr per år genom rationalisering av datororganisationen

genom ny infrastruktur (Kerfi-utredningen). För

initialkostnader med anledning av Matutredningen

budgeteras 2 Mkr 2010 och 1,5 Mkr per år 2011-

78


2012. Kostnaden täcks genom att Serviceförvaltningen

erhåller kommunbidrag.

Åtgärder för att nå personalpolitiska mål

Hälsoläget i förvaltningen fortsätter att förbättras.

Sjukfrånvaron sjunker och målet för 2010 är att denna

ytterligare ska sjunka med 2,9 % -enheter jämfört

2008 och inte överstiga 6,6 %. Det aktiva arbete som

bedrivits de senaste åren med bland annat rutin för

tidig återgång, nu enligt nya rehabkedjan, samt regelbunden

uppföljning av sjukfrånvaron har gett effekt

och det ska fortsätta.

I syfte att åstadkomma bättre matvanor görs justering

i riktlinjerna för mellanmål redan från november 2009.

I enlighet med livsmedelsverkets råd kommer ett mellanmål

då att bestå av mjölk, smörgås och frukt/grönsak.

Krämer och soppor som anses för söta kommer

därmed inte att serveras. En annan åtgärd är att på

matråden, som erbjuds alla klasser en gång per termin,

kommer information om matsedelns sammansättning

och näringsinnehåll ske. På matråden finns också möj-

79

ligheten till delaktighet då elevernas synpunkter och

förslag tas tillvara. Mätning av elevernas upplevelse

av inflytande är också ett område som ska utvecklas

under 2010.

Serviceförvaltningen gör årligen organisationsdiagnos

och det planeras även 2010. De områden som uppvisar

störst skillnad mellan önskvärd och upplevd situation

ska likt tidigare år ges särskild uppmärksamhet.

Organisationsdiagnos från 2009 visar ett nöjdmedarbetarindex

på 69 totalt för förvaltningen. Målet är att

detta ska öka och överstiga 70.

Arbetet mot att uppfattas som en ännu mer attraktiv

arbetsgivare ska fortsätta. Till exempel ska den

uppföljning med nyanställda som påbörjades 2008

fortsätta. Samtliga nyrekryteringar ska också analyseras

och målet är där att dessa ska tillsättas med rätt

kompetens. Rekrytering är också en viktig ingrediens

när det gäller att öka andelen män respektive kvinnor

inom yrkesgrupper med ojämn könsfördelning. Här har

förvaltningens effektmål satts att öka andelen män

inom de stora personalgrupperna matproduktion och

städ & hemservice där andelen män 2008 var 18 %.

Dock sker inte särskilt stor nyrekrytering till dessa

grupper idag med anledning av effektiviseringar och

målet att öka med 2 % -enheter anses därmed som

tillräckligt utmanande.

Åtgärder inom de strategiska utvecklingsområdena

för folkhälsoarbetet

Insatser ska göras för att förvaltningens personal

som dagligen är i kontakt med barn- och ungdomar är

vuxna förebilder. Detta ska göras bland annat genom

information och utbildning i det värdegrundsarbete

som sker inom barn- och utbildningsförvaltningen.


Resultat

Utfall Utfall Prognos Mål

2007 2008 2009 2010

Nöjdkundindex - - 84 85

Kundindex bemötande - - 91 91

Kundindex tillgång/tillgänglighet - - 84 85

Kundindex kompetens - - 88 88

Kundindex inflytande - - 79 80

Antal besökare förvaltningens interna webb/vecka - - 1 400 >1 400

Antal tusen liter bensin och diesel 32,9 29,7 28,5 28,2

Köptrohet mot ramavtal (%) 99 99 99 95

Ekologiska matinköp till kommunens skolrest 11,5 20,5 20,0 20,0

Sjukfrånvaro i % av tillgänglig ordinarie arbetstid 11,6 9,5 7,0 6,6

Medelvärde organisationsdiagnos 3,8 3,8 3,8 3,8

Nöjd medarbetarindex - - 69 70

Andel män matproduktion och städ & hemservice 16,8 18,0 - 20,0

Driftbudget/plan (2010 års prisnivå) Mnkr

Budget Budget Plan Plan

2009 2010 2011 2012

Intäkter 213,5 240,2 239,8 239,8

Kostnader -212,3 -242,2 -241,3 -241,3

Kommunbidrag -1,2 2,0 1,5 1,5

Resultatkrav 1,4 0,2 0,2

Resultat 1,4 0,0 0,2 0,2

Kostnadsminskningar och kostnadsökningar som uppkommer till följd av ändrad ränteberäkning rörelsekapital,

högre kostnader mattransporter, livsmedel samt justerat löneutrymme och sparkrav har beaktats och påverkar

förvaltningens priser. Prisjusteringar har kompenserats berörda nämnder. Ersättning för initialkostnader matutredningen

ingår. Anledningen till att omsättningen mellan 2009 och 2010 ökar är i huvudsak beroende på att

barn- och utbildningsförvaltningens köksorganisation ingår från 2010.

Beskrivning av investeringar

De investeringar som budgeterats är i huvudsak reinvesteringar i t ex redan befintliga dataservrar och städmaskiner

som behöver bytas ut. Vid städ ingår också 2010 investering i nytt fordon inklusive utrustning för klottersanering.

I budget för 2010 ingår ombudgetering från 2009 för senarelagd slutbetalning på personalsystemet

Heroma och ny maskin för hantering av matlådor i köket Solliden där upphandling påbörjats men inte hinner

slutföras under 2009.

Investeringsbudget/plan (2010 års prisnivå) Mnkr

Budget Budget Plan Plan

2009 2010 2011 2012

Datacenter 3,6 2,6 2,6 3,6

Städ 0,2 0,5 0,2 0,2

Löner 0,7 0,4 0,0 0,0

Matproduktion 0,6 0,4 0,1 0,1

Övriga enheter 0,3 0,2 0,2 0,2

Summa utgifter 5,4 4,1 3,1 4,1

80


Specificering av anslagsmässiga förändringar

i driftbudget/plan

Ackumulerade belopp (tkr)

Budget Plan Plan

2010 2011 2012

VALNÄMND, ARVODESNÄMND, ÖVERFÖRMYNDARE

Valnämnd; allmänna val 2010 1 580 - -

Överförmyndaren; ökade kostnader för ökat antal ärenden m m 600 600 600

Överförmyndaren; ökade kostnader ställföreträdarnas arvoden - 100 100

KOMMUNSTYRELSE

Besparingar:

Kommunfullmäktige; färre sammanträden -300 -300 -300

Förtroendevalda, bl a anslag för utbildning -640 -640 -640

Tjänsteköp samhällsbyggnad; fysisk planering och Agenda 21 -730 -730 -730

Extern och intern information -400 -400 -400

Utvecklingsåtgärder -2 600 -2 600 -2 600

Arbetsmarknadsåtgärder inkl integrationsservice -1 230 -1 230 -1 230

Lärcentrum för gymnasial utbildning -1 320 -1 320 -1 320

Personalpolitiska åtgärder inkl projektet Drivkraft -2 000 -2 000 -2 000

Förvaltningens administration -850 -850 -850

Ersättning från Rådhus AB för kostnader styrelse VD och vice VD -500 -500 -500

Avgifter och bidrag -2 430 -2 430 -2 430

Övriga anslagsmässiga förändringar:

Utbildning nya förtroendevalda efter valet 2010 - 306 306

Nordiskt centrum kulturarvspedagogik -500 -500 -500

Modersmålsverksamhet barn och utbildning 1 500 1 500 1 500

Avveckling lokaler – buffert för tomhyra 1 000 1 000 -

Avstämning löneökningar 2009 145 145 145

Ej utfördelat löneökningsutrymme Teknisk förvaltning 700 700 700

Ändrad princip investeringsutrymme – utrymmet läggs hos KS 2 790 2 790 2 790

Ramjustering för sparkrav, löneavstämning, rationalisering m m vid

Serviceförvaltningen -1 060 -1 080 -1 080

Kommunens försäkringsfond; höjning intern premie 600 600 600

Undervisning asylsökande barn – Integrationsservice 300 - -

Översyn civilförsvarsanlägggningar 3 000 3 000 -

Ökat anslag utvecklingsinsatser 2010 3 000 - -

Utökning praktikplatser för ungdomar 2010 1 000 - -

Utvecklingsinsatser för ungdomar 2010 1 000 - -

Förbättringar lärmiljöer i skolan 2010 2 000 - -

IT-satsningar inom pedagogisk verksamhet; skolan 3 000 - -

Ramjustering sänkt internränta -305 -305 -305

Ramjustering sänkt PO-pålägg -415 -415 -415

Buffert löneökningsutrymme 8 500 17 000 25 500

82


Budget Plan Plan

2010 2011 2012

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSNÄMND

Besparingar:

Beredskap för vinterväghållning -300 -300 -300

Bidrag till enskilda vägar minskas med 50 % av kostnaden -525 -525 -525

Bidrag till energikostnader för enskild vägbelysningsföreningar minskas med 50 % -920 -920 -920

Vägbelysningen i tätorten släcks ned enligt särskilt program -1 100 -1 100 -1 100

Minskat sparkrav – gatubelysning 2 500 2 500 2 500

Antal färdtjänstresor begränsas -1 000 -1 000 1 000

Kollektivtrafiken minskas till Brunflo och Lit -600 -600 -600

Minskat underhåll av kommunens gatunät -700 -700 -700

Utbildning av förtroendemän minskas -90 -90 -90

Skötsel av vissa enskilda vägar upphör -150 -150 -150

Förvaltningens fordonspark minskas med en bil -50 -50 -50

Indragning av del av tjänst -65 -65 -65

Övriga anslagsmässiga förändringar:

Underhållsbeläggning på det högtrafikerade gatunätet, vart tredje år 3 158 - -

Underhållskostnader Västra Station 100 100 100

Skötsel tillkommande vägar nya exploateringsområden 200 200 200

Rationalisering/kostnadsminskning genom ny gatubelysning - -700 -1 500

Avstämning löneökningar 2009 260 260 260

Ramjustering för sparkrav m m vid Serviceförvaltningen -30 -40 -40

Ramjustering sänkt internränta samt justering internränta 840 840 840

Ramjustering sänkt PO-pålägg -324 -324 -324

VÅRD- OCH OMSORGSNÄMND

Besparingar:

Besparingar 2009 med effekt 2010 -2 500 -2 500 -2 500

Sparprogram 2009 som även omfattar 2010 -6 000 - -

Konkurrensutsättning LSS-verksamheter -1 000 -5 000 -5 000

Översyn LSS-verksamheten – behov/bemanning -7 000 -7 000 -7 000

Lägre bemanning särskilt boende -5 000 -5 000 -5 000

Personallås, larmhantering, fordonsanvändning -2 000 -4 000 -4 000

Minskat sparkrav – konkurrensutsättning inom vård och omsorg 3 000 3 000 3 000

Minskat sparkrav 2010 5 000 - -

Övriga anslagsmässiga förändringar:

Demografiska förändringar, äldre- och handikappomsorg 8 629 16 322 21 011

Utökning LSS-boende; 2 st 2010 och3 st per år 2011-2012 7 300 18 000 28 500

Daglig verksamhet LSS 1 040 2 060 3 160

Avstämning löneökningar 2009 8 240 8 240 8 240

Ramjustering hyreshöjning fastighetsmässigt motiverade investeringar 100 200 200

2009-2010 (enligt flerårsplan 2010-2011)

Ändrad princip investeringsutrymme som uppkommer i takt med

avskrivningarna – utrymmet läggs hos KS -390 -390 -390

Ramjustering för sparkrav och rationalisering IT-infrastruktur vid Serviceförvaltningen -230 -290 -290

Ramjustering för resultatkrav, matpriser m m från Serviceförvaltnigen 1 310 1 310 1 310

Ramjustering sänkt internränta -1 145 -1 145 -1 145

Ramjustering sänkt PO-pålägg -6 989 -6 989 -6 989

83


Budget Plan Plan

2010 2011 2012

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND

Besparingar:

Nedläggning 3 fritidsgårdar -2 500 -2 500 -2 500

Minskad personaltäthet förskoleklass, grundskola och fritidshem -6 000 -6 000 -6 000

Minskning ej lagstadgad verksamhet inom Elevhälsan -500 -500 -500

Minskad kostnad 30 % personalfortbildning -1 000 -1 000 -1 000

Minskning administrationskostnader -2 200 -2 200 -2 200

Återgång till 18 inskrivna per förskoleavdelning -17 800 -17 800 -17 800

Minskade politikerkostnader – lokala styrelser -160 -160 -160

Minskad kostnad personalvård -1 000 -1 000 -1 000

Nedläggning av äventyrsanläggningen på Frösöberget -530 -530 -530

Sjukhusskolan; delfinansiering från länets övriga kommuner -280 -280 -280

Resurscentrums verksamhet minskas med 50 % -1 390 -1 390 -1 390

Neddragning städning -700 -700 -700

Minskat sparkrav 2010 5 000 - -

Övriga anslagsmässiga förändringar:

Demografiska förändringar barnomsorg 9 900 13 150 17 020

Demografiska förändringar; skolbarnomsorg 1 665 3 321 4 620

Demografiska förändringar; grundskola -2 257 -295 4 564

Minskad gruppstorlek förskolan (enlig flerårsplan 2010-2011) 10 430 10 430 10 430

Justering prisökning Serviceförvaltningen 930 1 533 1 533

Barnomsorgspeng 540 540 540

Allmän förskola från 3 år 1 435 2 808 2 808

Ökade lokalkostnader förskoleplatser inkl ombyggnad kök 5 300 5 300 5 300

IT-satsningar inom pedagogisk verksamhet - 3 100 3 100

Avstämning löneökningar 2009 7 700 7 700 7 700

Ramjustering hyreshöjning fastighetsmässigt motiverade investeringar 380 760 760

2009-2010 (enligt flerårsplan 2010-2011)

Teknisk ramjustering för debitering mat från Serviceförvaltningen 1 500 1 500 1 500

Ramjustering för resultatkrav, matpriser m m från Serviceförvaltnigen 920 920 920

Ramjustering för sparkrav och rationalisering IT-infrastruktur vid

Serviceförvaltningen -450 -530 -530

Ändrad princip investeringsutrymme som uppkommer i takt med

avskrivningarna – utrymmet läggs hos KS -1 550 -1 500 -1 550

Ramjustering sänkt internränta -1 395 -1 395 -1 395

Ramjustering sänkt PO-pålägg -5 590 -5 590 -5 590

HPV-vaccinering 120 120 120

Rektorsutbildning 60 60 60

Nya skollagen, ekonomiska konsekvenser - 180 360

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND

Besparingar:

Besparing 2010 genom senareläggning av Östbergets utbyggnad -1 000 - -

Besparing 2010-2011 genom förskjutning investering ny Arena -3 500 -7 000 -

Minskat anslag studiebesök, kurser o konferenser m m -50 -50 -50

Hyreshöjning för vuxenverksamhet, utomstående föreningar och privat- -500 -500 -500

personer vid kommunens indrottsanläggningar och -lokaler

Minskning bidrag till studieorganisationer -190 -190 -190

Minskning verksamhetsbidrag till föreningar -200 -200 -200

Minskat anslag allmän kulturverksamhet -300 -300 -300

84


Budget Plan Plan

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND (fortsättning) 2010 2011 2012

Nedläggning områdesbiblioteket i Lugnvik -356 -652 -652

Senareläggning av införande av musikgrundkurs i grundskolan -150 -150 -150

Minskad verksamhet idrotts- och fritidsanläggningar, höjda biljettpriser, -245 -245 -245

färre turer med S/S Thomé m m

Förändringar inom verksamhet inomhusbad; höjda entréavgifter, -160 -160 -160

minskat öppethållande m m

Minskade underhållsåtgärder vid nämndens anläggningar -500 -500 -500

Minskning nämndens förfogandeanslag -50 -50 -50

Sänkt drift- och underhållsbidrag till samlingslokaler -50 -50 -50

Övriga besparingar -336 -336 -336

Övriga anslagsmässiga förändringar:

Storsjöbadet – ramkompensation för ökade kostnader 6 300 6 300 6 300

Ökade driftkostnader Östbergets utbyggnad (se besparing ovan) 1 000 1 000 1 000

Ökade kostnader investering ny Arena (se besparing ovan) 3 500 7 000 7 000

Jämtkraft Arena, fjärrvärme 300 300 300

Jämtkraft Arena, elkostnader 250 250 250

Ökade driftkostnader investering Litsbacken - 200 200

Avtrappning uppdragsersättning Folkets Hus (upphör 2011) -470 -956 -956

Avstämning löneökningar 2009 25 25 25

Driftkostnad mark och byggnad Frösöberget 50 50 50

Ramjustering hyreshöjning fastighetsmässigt motiverade investeringar 20 40 40

2009-2010 (enligt flerårsplan 2010-2011)

Ändrad princip investeringsutrymme som uppkommer i takt med

avskrivningarna – utrymmet läggs hos KS -90 -90 -90

Ramjustering för sparkrav Serviceförvaltningen -85 -85 -85

Ramjustering sänkt internränta -2 425 -2 425 -2 425

Ramjustering sänkt PO-pålägg -385 -385 -385

SOCIALNÄMND

Besparingar:

Minskning 0,75 tjänst Fältarbetsgruppen -340 -340 -340

Minskning 0,5 tjänst samordning ungdomsinsatser -225 -225 -225

Samordningsfunktion kontaktpersoner tas bort -450 -450 -450

Indragning 7,65 tjänster i samband med åtgärdsplan för ek balans -3 485 -3 485 -3 485

Kostnadsminskning fortbildning, resor, kontorsmaterial m m -1 100 -1 100 -1 100

Minskat organisationsbidrag till Kvinnojouren -400 -400 -400

Minskad budget Institutionsvård vuxna med missbruk -1 000 -1 000 -1 000

Övriga anslagsmässiga förändringar:

Ökade lokalkostnader vid flytt till nya lokaler 910 910 910

Utökad budgetram för ekonomiskt bistånd 12 000 12 000 12 000

Avstämning löneökningar 2009 290 290 290

Ramjustering för sparkrav, löneavstämning m m vid Serviceförvaltning -130 -140 -140

Ramjustering sänkt internränta -230 -230 -230

Ramjustering sänkt PO-pålägg -1 048 -1 048 -1 048

85


Budget Plan Plan

2010 2011 2012

RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET

Besparingskrav (Östersund 49 %) -590 -590 -590

Justering för sänkt PO-pålägg -178 -178 -178

UTFÖRARSTYRELSE

Anslagsfinansierad verksamhet:

Ramtillskott drift- och utvecklingskostnader Kungsgården 450 300 300

Ramkompensation för lägre intäkter från skogsdriften 600 600 600

Ramtillskott ökade kostnader bostadsanpassningsbidrag 1 300 1 300 1 300

Ramjustering sänkt internränta -370 -370 -370

Ramjustering sänkt PO-pålägg -56 -56 -56

Intäktsfinansierad verksamhet:

Kommunbidrag för ökat fastighetsunderhåll (Teknisk förvaltning) 3 000 3 000 3 000

Kommunbidrag för prisökning fjärrvärme (Teknisk förvaltning) 1 800 1 800 1 800

Kommunbidrag initialkostnader Matutredningen (Serviceförvaltningen) 2 000 1 500 1 500

GYMNASIEFÖRBUNDET

Besparingskrav (Östersund 60 %) -6 500 -6 500 -6 500

Demografiska förändringar; gymnasieskola -3 450 -10 835 -17 050

Justering ersättning pensionskostnader 976 976 976

Justering löneökningsutrymme 400 400 400

Justering för sänkt PO-pålägg -1 175 -1 175 -1 175

Nya gymnasieskolan – effektivisering och högre krav (Budgetprop.) - - -4 200

För dig som vill veta mer

Mer information om Östersunds kommuns ekonomi

finner du på vår hemsida - www.ostersund.se


Östersunds kommun

Östersunds kommun, 831 82 Östersund, Tel 063-14 30 00. www.ostersund.se

More magazines by this user
Similar magazines